Kapellskärs Hamn: Ekonomi, intäkter och kostnader fram till 2026

[Tjänsteutlåtande Tertial 1 jämte Prognos 1 Kapellskärs Hamn AB 2026.pdf] STOCKHOLMS HAMNAR MAGASIN 2, FRIHAMNSGATAN 21-23, BOX 27314, 102 54 STOCKHOLM TELEFON 08-670 26 00, INFO@STOCKHOLMSHAMNAR.SE Tjänsteutlåtande Dnr SH 2026/173 Sida 1 (1) 2026-05-11 Handläggare Till Sandra Gegerfelt Telefon: 08-670 26 38 Styrelsen för Kapellskärs Hamn AB 2026-05-27 Tertialbokslut 1 jämte prognos 1 2026 för Stockholms Hamn AB Förslag till beslut Styrelsen beslutar följande: Styrelsen godkänner föreliggande förslag till tertialbokslut 1 jämte prognos 1 för 2026 för Kapellskärs Hamn AB. Bakgrund I gällande arbetsordning finns bland annat regler för hur den ekonomiska rapporteringen till styrelsen ska ske. Med anledning av detta överlämnas härmed tertialbokslut 1 jämte prognos 1 för 2026 för Kapellskärs Hamn AB. Alexandra Lindström Tf Verkställande direktör Bilagor 1. Tertial 1 jämte Prognos 1 för Kapellskärs Hamn AB 2. Styrelsetabell - volymer 3. Utfallsrapport Tertial i Stockholms Hamn AB (ILS) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Alexandra Ribenyi Lindström, Tf Verkställande direktör 2026-05-11 --- [Tertial 1 och prognos 1 2026 Kapellskärs Hamn AB.pdf] Tertialbokslut 1 2026 Jämte prognos 1 Kapellskärs Hamn AB 2026-05-27 Marknadsutvecklingen Det osäkra konjunkturläget fortsätter att påverka sjöfartskunderna både på passagerar- och godssidan. De så viktiga färjekunderna märker tydligt av konsumenternas osäkerhet kring det ekonomiska läget och viljan att spendera pengar på färjeresor och importvaror. Trots att försiktig ljusning i konjunkturen förutspås så tar det tid att påverka sjöfartsvolymerna. Vidare påverkar nu även världsläget och färjekunderna har redan börjat göra åtgärder kring besparingar på grund av ökade bränslekostnader. Passagerare Årets första månader följer i princip lagd budget och resandet ser, trots det oroliga omvärldsläget, inte ut att bromsa in. Indikationen från bolagets stora färjekunder är att bokningsläget fortsatt följer normala mönster. De högre driftskostnaderna har kompenserats med att flera av kunderna har något kortare tid vid kaj och längre tid ute till havs för att få ner sin bränsleförbrukning. Bolaget följer marknaden och resandet noga men ser, tillsammans med kunderna, inte något alarmerande i dagsläget gällande påverkan på färjetrafiken. Den förändring som skett i närtid är att Tallink Silja har chartrat ut sitt fartyg på linjen Kapellskär-Paldiski och i avvaktan på att de hittar ett ersättningstonnage är linjen utan fartyg. De passagerarvolymer som var budgeterade på denna linje har lags på annan operatör och även till viss del på Tallink Siljas egna fartyg i Stockholm. Gods Som en första prognos för tertial ett 2026, efter en period av global geopolitisk osäkerhet, bedöms godsvolymerna via Stockholms Hamnar utvecklas försiktigt med en gradvis uppgång i sikte. I Kapellskär bedöms Finnlines öka något, medan Tallink Silja påverkas av att färjan Superfast tas ur trafik från och med andra kvartalet. Detta väntas leda till att volymer omfördelas, där DFDS bedöms ta en större andel och därmed öka sina volymer, även om totalnivåerna fortsatt ligger nära budget. Samtidigt finns en ovisshet kopplad till en möjlig energikris och stigande bunkerpriser för sjöfarten, vilket kan påverka utvecklingen snabbt. Ekonomisk översikt Rörelsens Intäkter Per april uppgår intäkterna till knappt 42 miljoner kronor, vilket är helt i linje med samma period föregående år och något bättre än budget. Ökningen mot budget förklaras främst av omförhandlade stuveriavtal, där prisökningen blev högre än beräknat i budget. Omsättningen för helåret 2026 beräknas i prognosen att uppgå till drygt 123 miljoner kronor, vilket är något bättre än budget. Hamnavgifterna minskar något då Tallink Silja pausar sitt fartyg från och med maj och passagerarna väntas istället söka sig till Stockholmslinjen. Minskningen av hamnavgifter hämtas hem av ökade intäkter för stuveriverksamheten, tack vare ökade priser samt ökade volymer för hantering. Rörelsens kostnader Kostnaderna per april uppgick till 21 miljoner kronor, vilket är nästan två miljoner kronor lägre än budget och en miljon kronor lägre än samma period föregående år. Det är främst underhållet som inte kommit igång ordentligt ännu. För helåret 2026 beräknas rörelsens kostnader uppgå till över 67 miljoner kronor, vilket ligger i linje med budgeten, men tre miljoner kronor högre än 2025. Ökningen beror främst på ökade kostnader för snöröjning, men också högre kostnader för fartygsel, en post som dock balanseras av motsvarande intäktsökning. Konsultkostnaderna ökar till följd av att en fastighetsdrifttekniker slutat och tillsvidare ersätts med en interimslösning. Underhållet ökar också mot föregående år. På anläggningssidan är det bland annat planerat att genomföra inspektion av bulbskyddet, service på automooringen, en översyn av rampen vid kajläge 4 samt underhåll på hydrauliken. Avskrivningar Avskrivningskostnaderna per april uppgick till elva miljoner kronor, vilket är på samma nivå som i budgeten, men lite högre än föregående år. Ett större investeringsprojekt för kaj 5 aktiverades under fjolåret. Helårsprognosen för avskrivningarna beräknas till över 34 miljoner kronor, en ökning mot 2025 med en miljon kronor. Det beror främst på ovan nämnda projekt samt att tre terminaltruckar kommer att köpas in under 2026. Resultat efter finansnetto Per april är resultatet efter finansnetto tre miljoner kronor, vilket är en miljon kronor bättre än föregående år och tre miljoner kronor bättre än budget. Förbättringen i förhållande till budget förklaras främst av lägre underhåll samt ökade intäkter. I början av året har en extra intäkt kommit in då en gammal terminaltruck sålts. Det prognostiserade resultatet efter finansnetto bedöms uppgå till drygt tre miljoner kronor, vilket är något lägre än budget och tre miljoner kronor lägre än föregående år. Skillnaden jämfört med föregående år förklaras i huvudsak av de ökade kostnaderna, där både driftkostnaderna, underhållet och personalkostnaderna ökar. Projekt och investeringar De totalt upparbetade nettoinvesteringarna per april uppgick till tre miljoner kronor och beräknas landa på åtta miljoner kronor vid årets slut. De planerade investeringarna för året är främst kopplade till inköp av tre nya terminaltraktorer. Finansiering och kassaflöde Per sista april uppgick Kapellskärs hamns skuld till moderbolaget Stockholms Hamn AB till närmare 572 miljoner kronor, vilket är en minskning med 45 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år. Vid årets slut prognostiseras skulden uppgå till 559 miljoner kronor, motsvarande en minskning med 22 miljoner kronor jämfört med föregående år. Minskningen förklaras av en betydligt lägre investeringsnivå än tidigare samt lägre räntekostnader. Kapellskärs hamn har nu förmåga att både finansiera sina löpande kostnader och samtidigt amortera på skulden till Stockholms hamn. Finansnettot bedöms uppgå till 18 miljoner kronor vid årets slut, vilket är i nivå med budget. Jämfört med föregående år innebär det en minskning av räntekostnaderna med en miljon kronor, vilket förklaras av en lägre prognostiserad upplåning. Räntan ligger kvar på 3,25 procent, vilket är samma räntenivå som föregående år. Personal Antalet anställda per april uppgår till 21 personer, vilket är två färre än samma period föregående år. Avvikelsen förklaras av att två medarbetare har avslutat sina anställningar under året och rekryteringsprocessen för att ersätta dem pågår. Inom stuveriverksamheten hanteras bemanningen med befintlig extrapersonal vilket gör att kostnaderna ändå ökar lite mot föregående år. En vice driftchef har också börjat i slutet av 2025, den tjänsten var vakant vid tertial 1 under fjolåret. Prognosen för 2026 är satt till 23 anställda vilket är på samma nivå som budgeten och föregående år. Resultaträkningar, Mkr Kapellskärs Hamn AB --- [Styrelsetabell volymer.pdf] PAX FÄRJA & KRYSSNING [Bilaga 1A] UTF 2026 [per 31/3] 1 555 867 88 599 vs P2 2025 0,0% 0,2% -10,0% 0,0% vs UTF 2024 4,0% 3,9% -3,0% 3,9% Bu 2026 7 702 5 369 502 1 832 UTF 2025 7 408 5 180 466 1 763 UTF 2026 [per 31/3] 1 538 851 88 599 vs P2 2025 -0,5% 0,2% -10,0% 0,0% vs UTF 2024 2,7% 4,0% -3,0% 0,7% Bu 2026 7 169 4 918 502 1 750 UTF 2025 6 942 4 738 466 1 738 UTF 2026 [per 31/3] 17 17 0 0 vs P2 2025 0,0% 0,0% 0 0,0% vs UTF 2024 14,3% 2,2% 0 224,4% Bu 2026 533 451 0 82 UTF 2025 467 441 0 25 PAX FÄRJOR [Bilaga 1B] UTF 2026 [per 31/3] 1 538 851 88 599 vs P2 2025 -0,5% 0,2% -10,0% 0,0% vs UTF 2024 2,7% 4,0% -3,0% 0,7% Bu 2026 7 169 4 918 502 1 750 UTF 2025 6 942 4 738 466 1 738 UTF 2026 [per 31/3] 835 773 61 0 vs P2 2025 -0,5% 0,0% -6,6% 0 vs UTF 2024 4,3% 4,0% 8,6% 0 Bu 2026 4 819 4 428 391 0 UTF 2025 4 594 4 258 336 0 UTF 2026 [per 31/3] 156 77 27 52 vs P2 2025 -1,4% 2,4% -21,7% 0,0% vs UTF 2024 -2,3% 4,9% -33,3% 0,0% Bu 2026 869 490 111 268 UTF 2025 876 479 130 268 UTF 2026 [per 31/3] 15 0 0 15 vs P2 2025 0,0% 0 0 0,0% vs UTF 2024 4,3% 0 0 4,3% Bu 2026 150 0 0 150 UTF 2025 144 0 0 144 UTF 2026 [per 31/3] 0000 vs P2 2025 0 0 0 0 vs UTF 2024 0 0 0 0 Bu 2026 0000 UTF 2025 0000 UTF 2026 [per 31/3] 532 0 0 532 vs P2 2025 0,0% 0 0 0,0% vs UTF 2024 0,3% -100,0% 0 0,4% Bu 2026 1 332 0 0 1 332 UTF 2025 1 327 2 0 1 326 INTERNATIONEL KRYSSNING [Bilaga 1C] UTF 2026 [per 31/3] 17 17 0 0 vs P2 2025 0,0% 0,0% 0 0,0% vs UTF 2024 14,3% 2,2% 0 224,4% Bu 2026 533 451 0 82 UTF 2025 467 441 0 25 UTF 2026 [per 31/3] 7700 vs P2 2025 0,0% 0,0% 0 0,0% vs UTF 2024 16,2% 4,6% 0 320,0% Bu 2026 158 137 0 21 UTF 2025 136 131 0 5 UTF 2026 [per 31/3] 306 306 0 0 vs P2 2025 0,0% 0,0% 0 0,0% vs UTF 2024 19,3% 5,3% 0 249,3% Bu 2026 10 800 8 985 0 1 815 UTF 2025 9 053 8 534 0 520 UTF 2026 [per 31/3] 0000 vs P2 2025 0,0% 0,0% 0 0 vs UTF 2024 -19,0% -19,0% 0 0 Bu 2026 34 34 0 0 UTF 2025 42 42 0 0 8 985 0 1 815 Anlöp TA P1 2026 34 34 0 0 82 Anlöp P1 2026 158 137 0 21 STYRELSETABELL TOTAL STOCKHOLM KAPELLSKÄR NYNÄSHAMN/NORVIK Pax P1 2026 533 451 0 0 0 1 332 000 0 GT P1 2026 10 800 Inrikes P1 2026 1 332 Tyskland P1 2026 0 Polen P1 2026 150 TOTAL TOTAL 0 150 Baltikum P1 2026 857 502 87 268 Finland P1 2026 4 793 4 428 365 0 STOCKHOLM KAPELLSKÄR NYNÄSHAMN/NORVIK Totalt P1 2026 7 131 4 930 452 1 750 varav int'l Kryssning P1 2026 533 451 0 82 Totalt varav Färjor P1 2026 7 131 4 930 452 STOCKHOLM KAPELLSKÄR NYNÄSHAMN/NORVIK P1 2026 7 702 5 381 452 1 832 1 750 varav totalt GODSVOLYMER I TON TOTALT [Bilaga 1D] UTF 2026 [per 31/3] 1 908 812 706 390 vs P2 2025 0,1% 3,9% 0,0% 0,0% vs UTF 2024 1,1% 8,0% -3,8% 7,2% Bu 2026 7 528 2 763 2 677 2 089 UTF 2025 7 455 2 658 2 78 4 1 948 UTF 2026 [per 31/3] 1 408 391 706 311 vs P2 2025 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% vs UTF 2024 -6,2% 0,7% -3,8% -18,0% Bu 2026 5 516 1 610 2 677 1 229 UTF 2025 5 881 1 598 2 78 4 1 499 UTF 2026 [per 31/3] 421 421 0 0 vs P2 2025 6,5% 9,3% 0 0,0% vs UTF 2024 47,3% 18,9% 0 268,8% Bu 2026 1 653 1 153 0 500 UTF 2025 1 195 1 059 0 136 UTF 2026 [per 31/3] 79 0 0 79 vs P2 2025 0,0% 0 0 0,0% vs UTF 2024 14,6% 0 0 14,6% Bu 2026 360 0 0 360 UTF 2025 314 0 0 314 UTF 2026 [per 31/3] 13 0 0 13 vs P2 2025 0,0% 0 0 0,0% vs UTF 2024 6,6% 0 0 6,6% Bu 2026 53 0 0 53 UTF 2025 50 0 0 50 FÄRJEGODS I TON [Bilaga 1E] UTF 2026 [per 31/3] 1 408 391 706 311 vs P2 2025 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% vs UTF 2024 -6,2% 0,7% -3,8% -18,0% Bu 2026 5 516 1 610 2 677 1 229 UTF 2025 5 881 1 598 2 78 4 1 499 UTF 2026 [per 31/3] 872 358 514 0 vs P2 2025 0,0% 0,0% 0,0% 0 vs UTF 2024 -0,8% 1,1% -2,2% 0 Bu 2026 3 436 1 486 1 950 0 UTF 2025 3 465 1 471 1 99 4 0 UTF 2026 [per 31/3] 427 33 192 202 vs P2 2025 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% vs UTF 2024 -11,7% -2,8% -8,0% -16,3% Bu 2026 1 604 124 727 753 UTF 2025 1 817 128 790 900 UTF 2026 [per 31/3] 39 0 0 39 vs P2 2025 0,0% 0 0 0,0% vs UTF 2024 -19,7% 0 0 -19,7% Bu 2026 208 0 0 208 UTF 2025 259 0 0 259 UTF 2026 [per 31/3] 0000 vs P2 2025 0 0 0 0 vs UTF 2024 0 0 0 0 Bu 2026 0000 UTF 2025 0000 UTF 2026 [per 31/3] 70 0 0 70 vs P2 2025 0,0% 0 0 0,0% vs UTF 2024 -21,3% 0 0 -21,3% Bu 2026 268 0 0 268 UTF 2025 340 0 0 340 00 5 3 Container P1 2026 360 0 0 360 1 260 0 500 Färjor P1 2026 5 516 1 610 2 677 1 229 STOCKHOLM KAPELLSKÄR NYNÄSHAMN/NORVI K Totalt P1 2026 7 536 2 870 2 677 2 089 Inrikes P1 2026 268 0 0 268 Tyskland P1 2026 0000 Polen P1 2026 208 0 0 208 Baltikum P1 2026 1 604 124 727 753 Finland P1 2026 3 436 1 486 1 950 0 STOCKHOLM KAPELLSKÄR NYNÄSHAMN/NORVIK Totalt P1 2026 5 516 1 610 2 677 1 229 TOTAL TOTAL Bulk P1 2026 1 760 Container TEUS P1 2026 53 --- [Utfallsrapport Tertial 1 Stockholms Hamn AB (ILS).pdf] Sid. 1 (26) 2026-05-12 Utfallsrapport Tertial 1 2026 Stockholms Hamn AB Sid. 2 (26) Innehållsförteckning Sammanfattande kommentar......................................................................................................................... 3 Analys av ekonomisk utveckling.................................................................................................................... 5 Analys.......................................................................................................................................................... 5 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden.............................. 7 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid..................................................................................................................................................7 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan.............7 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst.............................................. 7 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet.........................7 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv.............................7 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning.......................................... 8 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring............ 9 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar................................................ 13 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar.........................14 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer...................16 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla........ 18 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd.......................18 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb........................................................................22 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med............................................23 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb.............................24 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden.....................................25 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser......................................................................... 26 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt........................................................................................................................................... 26 Övrigt.............................................................................................................................................................. 26 Sid. 3 (26) Sammanfattande kommentar Uppdrag i budget 2026 Stockholm är en sjöfartsstad och stadens hamnar utgör ett viktigt gods- och logistiknav för Mälarregionen. Stockholms Hamn AB har, som en av världens största passagerar- hamnar, även en viktig roll i besöksnäringen när det gäller passagerar- och kryssningstrafiken i Östersjön. Bolagets verksamhet är en grundförutsättning för regionens varuförsörjning både i vardagen och ur ett beredskapsperspektiv. Verksamheten har påverkats väsentligt av oroligheterna i omvärlden och det är av stor vikt att återhämtning och anpassning till nya förhållanden kan ske för fortsatt tillväxt. Verksamheten ska stimulera och vara ett föredöme för ett miljövänligt transportarbete. Särskild vikt ska läggas på klimatsmarta transporter vid den nya hamnen Stockholm Norvik Hamn. Stockholms Hamn AB ska medverka till att uppnå ett klimatpositivt Stockholm år 2030 samt till att målen i färdplanen för en fossilfri stad 2040 uppnås. Att minska utsläppen från fartyg som ligger i hamn är därför angeläget. Vidare ska bolaget samverka med både sjöfart och transportbransch i syfte att uppnå fossilfri truckverksamhet, fossilfri hamn 2030 och nollutsläpp från sjöfarten i bolagets hamnområden 2040. Genom att öka transporterna av gods på vatten kan klimatutsläppen från hela staden minska. Bolaget bedriver en verksamhet med ansvar för en ytterst viktig funktion för infrastrukturen i Stockholm. Stockholms hamnar är en kritisk del av Sveriges civila försvar genom sin roll i att säkerställa försörjningsflöden av livsmedel, bränsle och andra samhällsviktiga varor vid kris eller krig. I återuppbyggnaden av totalförsvaret har hamnens funktion som logistiknav i Östersjöregionen fått ökad betydelse för att upprätthålla samhällets motståndskraft. Detta innebär att bolaget behöver ha ett systematiskt säkerhetsarbete, god motståndskraft och ett kontinuerligt arbete med förmågehöjande åtgärder. Bolagets anläggningar utgör porten till Stockholm för besökarna och det är viktigt att dessa är trygga, tillgängliga och välkomnande. Bolagets utmanande ekonomiska situation kräver aktsamhet om resurserna, fokuserad samverkan för att öka intäkter samt strategisk planering för framtiden. Revisionskontorets Årsrapport 2025 för Stockholms Hamnar Bolagets yttrande över Stadsrevisionens årsrapport för 2025 kommer att behandlas av Stockholms Hamn AB:s styrelse 27 maj 2026. Under 2025 har stadsrevisionen genomfört fördjupade granskningar inom områdena systematiskt arbetsmiljöarbete; behörigheter och åtkomstkontroll samt systematiskt brandskyddsarbete. Rekommendationer i de fördjupade granskningarna av verksamhetsåret 2025 redovisas nedan tillsammans med bolagsledningens kommentar och förslag på planerade insatser för att åtgärda stadsrevisionens rekommendationer. Systematiskt arbetsmiljöarbete Stadsrevisionens rekommendationer:  Säkerställa tillräckliga arbetssätt så att regelverk, riktlinjer och rutiner för arbetsmiljö efterlevs fullt ut avseende upprättande av riskbedömningar och handlingsplaner.  Säkerställa att det tydligt framgår vilken information som dokumenteras i respektive system, samt att det finns tillräckliga förutsättningar i organisationen för en fullgod översyn.  Stärka rutiner för uppföljning av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att säkerställa att arbetet följer arbetsmiljöverkets föreskrifter. Bolagsledningens kommentar: Under 2025 har en ny bolagsövergripande riskanalys skapats som har kopplingar till säkerhetsinstruktioner och handlingsplaner. Riskanalysen används även i de olika hamnarna och följs upp och gås igenom med Sid. 4 (26) medarbetare och skyddsombud vid personalmöten och även i skyddsgrupperna. Sammanställning och rapportering till ledning sker vid varje arbetsmiljökommitté. För att förtydliga var dokumentation för arbetsmiljöarbetet sparas, registreras och följs upp har intranätet uppdaterats och förtydligats (t ex vad IA används till, var rutiner finns och var protokoll sparas). Uppföljningen med handlingsplaner av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sker på arbetsmiljökommittén med skyddsombuden och sedan i koncernledningen. Behörigheter och åtkomstkontroll Stadsrevisionens rekommendationer:  Tydliggöra roll- och ansvarsfördelning avseende godkännande av behörigheter.  Säkerställa att uppföljningen av åtkomsträttigheter dokumenteras på ett systematiskt sätt.  Säkerställa att bolagets rutiner för riskanalyser lever upp till kraven i cybersäkerhetslagen (NIS 2) avseende en enhetlig och verksamhetsintegrerad riskanalys.  Säkerställa att regelbundna tester av digitala system genomförs. Bolagsledningens kommentar: Stockholms Hamnar följer och medverkar i Stockholms stads arbete med ny tillämpning och anpassning av informationssäkerhetsarbetet kopplat till Cybersäkerhetslagen. Detta arbete kommer omfatta och omhänderta flera av rekommendationerna, bland annat arbetet med riskhantering. Utöver detta kommer bolaget tydliggöra att det är objektägare/systemägare som skall godkänna behörigheter och förtydliga detta i systemförvaltningsguiden och ta fram en rutin för genomförande och dokumentation av årlig revision av behörigheter för samtliga system. Vidare samarbetar bolaget med S:t Erik Kommunikation (STEK) för att införa sårbarhetsscanning mot system, planerat att genomföras under hösten 2026. Systematiskt brandskyddsarbete Stadsrevisionens rekommendationer:  Säkerställa att det genomförs riskkartläggningar avseende brandskyddet i enlighet med SRVFS 2003:4 och bolagets egna riktlinjer.  Säkerställa att samtliga medarbetare har den utbildningsnivå som krävs för den enskildes roll, samt att detta löpande underhålls. Bolagsledningens kommentar: Bolaget har påbörjat riskarbetet och samtliga berörda delar av organisationen har genomfört sin första riskworkshop med tillhörande riskinventering. Rutiner och mallar har tagits fram. Vad gäller utbildning har en utbildningsmatris tagits fram och utbildningsinsatser planeras utföras under året. Uppföljning av tidigare rekommendationer I årsrapporten framgår tidigare års rekommendationer och huruvida bolaget vidtagit åtgärder eller ej. Endast en rekommendation (från årsrapport 2023) anges inte ha blivit åtgärdad: Systematiskt informationssäkerhet arbete och efterlevnad av NIS direktivet Stadsrevisionens rekommendationer:  Fastställa en övergripande kontinuitets plan som beskriver bolagets arbete för att säkerställa och upprätthålla kontinuitet i verksamheten. (Rekommendation kvarstår) Som anges i rapporten pågår arbete för att revidera berörda planer så att de lever upp till de nya lagkraven som ställs i NIS2-direktivet och Cybersäkerhetslagen och som började gälla 15 januari 2026. Sid. 5 (26) Analys av ekonomisk utveckling Analys Rörelsens intäkter Koncernens intäkter uppgick per april 2026 till 239 miljoner kronor, vilket är tre miljoner kronor lägre än beräknad budget men 13 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Ökningen de fyra första månaderna mot föregående år beror främst på ökade volymer på färjorna, fler kryssningsanlöp och ett ökat antal bulk- och projektlaster, samt ökade intäkter för elström till färjorna. Nettoomsättningen för 2026 prognostiseras att uppgå till 830 miljoner kronor vilket är en ökning jämfört med budget om 25 miljoner kronor. Ökningen är till största del för att budgeten beräknades utifrån att avyttring av Magasin 5 skulle ske i juli 2026, men till följd av att detta nu är skjutet på till 2027 har bolaget intäkter för byggnaden ytterligare sex månader. Utöver ökade hyresintäkter beräknas också intäkterna för hanteringen öka något mot budget tack vare omförhandlade avtal medan hamnavgifterna ligger något lägre till följd av flytt av volymer och att KPI per oktober blev något lägre än vad som beräknats i budget. Vidare ser bolaget en intäktsökning som är ersättningar för tidigare projekt. Denna intäkt är tänkt att möta avskrivningskostnader så på nettot ger det ingen effekt. Rörelsens kostnader Rörelsekostnaderna uppgick per april till 176 miljoner kronor, vilket är i linje med budget men fyra miljoner kronor högre än samma period för 2025. Ökningen mot föregående är främst på grund av väderberoende driftkostnader som snöröjning, elavgifter, isbrytning men det också ökade kostnader kopplat till inhyrd personal som tillfälligt ersätter föräldralediga eller vakanta tjänster. Rörelsens kostnader beräknas i prognosen för helåret till 561 miljoner kronor, vilket är en ökning från budgeten. Till största del beror detta på att bolaget beräknade lägre arrendekostnader i budget, som en följd av planerat övertag av marken på Frihamnspiren från Stockholm Stad. Marköverföringen har dock skjutits fram till nästkommande år, vilket ökar arrendekostnaderna i prognosen. Utöver det ser Stockholms Hamnar ökade elkostnader samt ökat behov av konsulter med kompetens som inte finns inhouse i dagsläget. Avskrivningskostnader Avskrivningskostnaderna per april uppgick till 76 miljoner kronor, vilket är något lägre än budget och föregående år. Minskade avskrivningskostnader är till största del en direkt effekt av den nedskrivning som gjordes för Stockholm Norvik Hamn i bokslutet för 2025. Detta medför också att avskrivningskostnaderna beräknas bli något lägre än budget, prognosen för 2026 är 240 miljoner kronor. Resultat efter finansnetto Per april uppgick resultatet per finansnetto till minus 41 miljoner kronor, vilket kan jämföras med minus 60 miljoner samma period under 2025. Koncernens resultat efter finansnetto beräknas för helåret till minus 60 miljoner kronor. Projekt och investeringar De totala nettoinvesteringarna i byggnader, anläggningar och inventarier uppgick per april 2026 till 36 miljoner kronor. Prognosen för investeringarna beräknas för 2026 uppgå till 250 miljoner kronor. Minskningen från budget beror på att medel skjutits framåt i tiden främst för projektet avseende anpassning för Sjöpolisen, som har senarelagts. Sid. 6 (26) Inom fastighetssegmentet i Stockholm genomförs ett antal större investeringsprojekt under 2026. Det är bland annat ett större hyresgästanpassningspaket i Magasin 3 på totalt 135 miljoner kronor, där nya hyresgäster flyttar in under 2026 och 2027. Under 2026 kommer också de brister som upptäckts på Värtaterminalens tak och fasad att fortsätta åtgärdas, till en uppskattad kostnad på 79 miljoner kronor. Under 2026 slutförs också de sista delen av projekten kopplat till Sjöfartsverkets och Stockholms Hamnars inflytt i Värtaterminalen. På anläggningssidan genomförs under 2026 projekt för elanslutningen till Stena Line och utökningen av kraftförsörjningen i södra Norvik. I stockholm genomförs reparation och tillbyggnad av sponten vid Hammarbyslussen, där bolaget delar investeringsutgifterna med trafiknämnden. Under året kommer Stockholms Hamnar cokså att fortsätta med utredningsarbetet för att få en koldioxidnod på plats i framtiden. Anläggningsprojekten kommer under 2026 fortsatt att stå tillbaka till förmån för de större fastighetsprojekt som finns i plan.   Underhåll Stockholms Hamnar fortsätter att bidra till Stockholm stads upprustning av innerstadskajerna och underhållet av byggnader med kulturhistoriskt värde. För 2026 är underhållsbudgeten för hamnanläggningar och byggnader totalt 60 miljoner kronor. Det är en ökning med fem miljoner kronor mot 2025. De största planerade underhållsåtgärderna på anläggningssidan är:  Förstärkning av gridsytan i Norvik  Linjemålning och asfaltering  Kajtvätt  Inspektioner på kaj 1 i Nynäshamn (pollare och erosionsskydd)  Axeltappsreparation på Seawalken i Nynäshamn.  Utbyte av hydraulkolvar på ramper  Åtgärda styrbrister i bolagets anläggningar för elanslutning i Nynäshamn De största planerade fastighetsprojekten under 2026 är bland annat:  Utbyte av vätskesystem i Norvik  Konstruktionsåtgärder på Magasin 6  Underhållsåtgärder på Värtaterminalen  Radonåtgärder på byggnaderna i Stockholm Finansiering och kassaflöde Nettoupplåningen bedöms uppgå till 3 200 miljoner kronor den 31 december 2026. Ökningen av upplåning sedan budget beror på att försäljningen av Magasin 5 skjuts upp till 2027, och därmed kommer den positiva påverkan på likviditeten under nästa år istället. Den genomsnittliga räntan beräknas bli något högre än vad som beräknades i budget vilket medför räntekostnader på 91 miljoner kronor, en ökning om tre miljoner kronor från budget. Personal Antalet månadsanställda i konccenern var per april 135 stycken. Det är två personer fler än samma period 2025. Per sista december 2026 beräknas antalet månadsanställda uppgå till 141 personer. Det är flera vakanta tjänster, däribland ny VD, som under året ska tillsättas. Sid. 7 (26) 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Sid. 8 (26) 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Stockholms Hamnar arbetar aktivt och strategiskt för en hållbar hamnverksamhet och sjöfart. Miljöarbetet är en integrerad del av den dagliga verksamheten. Stockholms Hamnar är certifierat enligt EcoPorts miljöledningsstandard PERS, en miljöstandard som finns specifikt för hamnar genom ESPO, European Sea Ports Organisation. Stockholms Hamnar arbetar både för att förbättra miljöprestandan inom den egna verksamheten och för att via samarbeten och dialog med rederier, hyresgäster och andra intressenter bidra till att minska deras miljöpåverkan samt främja en energi- och miljöeffektiv sjöfart i Stockholms- och Östersjöregionen. För verksamheten har en miljö- och klimathandlingsplan fastställts, innehållande målsättningar på medellång och lång sikt, med milstolpar på vägen, som sedan konkretiseras i Stockholms Hamnars årliga verksamhetsplaner och budgetbeslut.   Sid. 9 (26) 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Följande mål i bolagets miljö- och klimathandlingsplan är de som främst bidrar till stadens delmål 2.1 Stockholms ska bli klimatpositivt: 1. Minskade utsläpp av fossil koldioxid från sjöfartskunderna inom Stockholms Hamnars hamnområden 2. Stockholms Hamnars verksamhet som helhet är fossilfri senast år 2030 3. Inga utsläpp av fossil koldioxid från Stockholms Hamnars truckverksamhet år 2025 4. Effektiv energianvändning i Stockholms Hamnars verksamhet Stockholms Hamnar har fortsatt fokus på utbyggnad av elanslutning av fartyg vid kaj. Investeringar i landelanslutningar är kostsamma och därför fortsätter Stockholms Hamnar att aktivt söka extern finansiering för sina planerade projekt. Stockholms Hamnar, Åbo Hamn och Viking Line ingår sedan 2024 i ett partnerskap för att skapa en grön sjöfartskorridor mellan Åbo och Stockholm, med målet att bli helt fri från utsläpp av växthusgaser med fossilt ursprung senast 2035. Samarbetet kan på sikt även utvidgas till att involvera nyckelintressenter inom sjöfartsnäringen, inklusive andra relevanta hamnar, varuägare och speditörer. Under 2026 bedrivs även arbete inom ramen för Swed-Est Green Collaboration. Det är ett gemensamt initiativ som syftar till att främja hållbar och fossilfri sjö- och hamnverksamhet mellan Estland och Sverige, främst på rutterna Tallinn - Stockholm och Paldiski - Kapellskär. Bolaget fortsätter arbetet med att utveckla Stockholm Norvik Hamn som logistiknod för infångad koldioxid. Bolaget fortsätter även arbetet utifrån bolagets energistrategi för att aktivt identifiera, planera och genomföra åtgärder som verkar för att minska bolagets energianvändning för den egna verksamheten med minst tio procent genom smart styrning, energieffektivisering och utbyte av tekniska installationer. Stockholms Hamnars plan för energikartläggningar 2024-2027 fokuserar främst på energianvändningen i hamnområdena med kartläggningar i Kapellskär samt Värta- och Frihamnen under 2026. I både byggnader och anläggningar pågår arbete med att stärka bolagets förmåga att samla och analysera energimätdata och därigenom effektivisera energianvändningen. Sid. 10 (26) Sid. 11 (26) Sid. 12 (26) Sid. 13 (26) 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Under 2026 arbetar Stockholms Hamnar med åtgärder för biologisk mångfald i den utsträckning det är Sid. 14 (26) möjligt i hamnområdena - vatten, mark och byggnader. Detta innebär bland annat insektshotell och planteringar som främjar biologisk mångfald samt kajbalkonger för att skapa platser där fiskar kan leka och små fiskar kan söka skydd. Stockholms Hamnar har ansvar för att hantera regleringen av Mälarens vattenstånd. I samband med stora nederbördsmängder i Mellansverige är denna åtgärd en av de allra mest verkningsfulla för att skydda staden från översvämningar. 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Följande mål i bolagets miljö- och klimathandlingsplan är de som främst bidrar till stadens delmål 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar 8. Minskade utsläpp av luftföroreningar från sjöfartskunderna inom Stockholms Hamnars hamnområden 9. Minskade negativa effekter av ljudnivåer från sjöfartskunder och hamnverksamhet inom Stockholms Hamnars hamnområden Bolaget fortsätter arbeta med utveckling av laddinfrastruktur för fordon på land och elektrifiering av sjöfarten, främst inom ramen för antagen miljö- och klimathandlingsplan. Det successiva utbytet av fordon inom Stockholms Hamnars egen fordonsflotta uppfyller Stockholms stads riktlinjer. Stockholms Hamnar och hamnarna i Århus, Göteborg och Bremerhaven samarbetar och får stöd från EU- fonden Connecting Europe Facility för att investera i och erbjuda landström till anlöpande containerfartyg före 2030. Stockholms Hamnars del i projektet innebär att ansluta containerfartyg till grön el från land i Stockholm Norvik Hamn från 2027, vilket ytterligare stärker den moderna godshamnen Stockholm Norvik Hamn som nod för hållbara transporter. Den elanslutning som utvecklas i projektet kommer att vara tillgänglig för alla rederier på lika villkor och kommer att bestå av en mobil containerdispenser som täcker två kajplatser. Stockholms Hamnar deltar i ett forskningsprojekt under ledning av Högskolan i Skövde som syftar till att studera möjligheterna med lagring av energi i hamnen och att studera optimalt utnyttjande av elnätet och den effektkapacitet som finns tillgänglig. Sid. 15 (26) Sid. 16 (26) 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Följande mål i bolagets miljö- och klimathandlingsplan är de som främst bidrar till stadens delmål 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer 5. Ökad andel avfall från Stockholms Hamnars verksamhet som materialåtervinns eller återanvänds 6. Hållbar mottagning av fast och flytande avfall från fartyg i alla Stockholms Hamnars hamnar 7. Successiv utfasning i Stockholms Hamnars verksamhet av produkter som innehåller skadliga ämnen Ökad anslutning av fartyg till landel vid kaj är i dagsläget den mest verkningsfulla åtgärden för att bidra till ren luft genom att minska fartygens utsläpp till luft inom hamnområdena. Stockholms Hamnar tar emot fartygens avfall samt svart- och gråvatten och samarbetar med berörda rederier och kommuner för att göra denna mottagning än mer hållbar. Successiv utfasning görs i Stockholms Hamnars verksamhet av produkter som innehåller skadliga ämnen såsom utfasningsämnen (inklusive ftalater och bisfenoler) samt PFAS. Verktygen Byggvarubedömningen och Chemsoft möjliggör ökat användande av kemikalier och material som inte innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen, både i Stockholms Hamnars egen verksamhet och hos upphandlade leverantörer och entreprenörer.   Sid. 17 (26) Sid. 18 (26) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet Arbete pågår. Åtgärdsgenomlysning av hamnens system pågår, rapport klar innan sommaren. Mötesserie med SVOA både avseende operativa frågor och avtal. 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Hamnar har möjlighet att spela en roll för omställningen av transportsektorn, till exempel genom att fungera som en nod och tillhandahålla infrastruktur för hållbara transporter med låga utsläpp både på vatten och på land. Hamnens infrastruktur kan exempelvis möjliggöra:  Elanslutning av fartyg vid kaj  Laddning vid kaj av fartyg och mindre båtar med batteridrift  Laddning av tunga vägfordon (lastbilar och bussar) och personbilar  Bunkring av alternativa drivmedel som vätgas, biogas och metanol  Ytor och anläggningar för elproduktion från framför allt solenergi Stockholms Hamnars långsiktigt finansiella mål är att alla investeringar ska finansieras av kassaflödet från den egna löpande verksamheten. Stockholms Hamnar fortsätter att prioritera bland sina investeringar under året för att kunna hålla den satta investeringsramen. Utgångspunkten för prioriteringarna är fortsättningsvis följande:  Investeringar som genererar intäkter, besparingar och utökade uthyrningsmöjligheter  Hållbarhetsinvesteringar  Direkt felavhjälpande eller nödvändiga investeringar Sid. 19 (26) Sid. 20 (26) Sid. 21 (26) Sid. 22 (26) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet innerstadskajer från Stockholms Hamn AB till trafiknämnden presenteras Analys Arbete pågår. 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Stockholms Hamnar har etablerat kontakt med arbetsmarknadsförvaltningen kring att ställa sociala krav i upphandlingar - främst i ramavtalsupphandlingar där en längre relation med leverantören etableras. Detta arbete fortsätter under 2026. Varje sommar erbjuder Stockholms Hamnar omkring 30 platser för feriejobb för ungdomar inom Stockholms stad. Dessa kommer vid tre omgångar under sommaren. Årsmålet har reviderats från 27 till 31 då beslut tagits att bolaget kan ta emot fyra feriearbetande ungdomar på höstlovet. Bolaget antog stadens nya Näringslivspolicy och etableringsstrategi på styrelsemöte 15 april 2026. I policyn är det framför allt två fokusområden som Stockholms Hamnars verksamhet bidrar till: 4. God infrastruktur, bra framkomlighet och internationell tillgänglighet och 7. Internationell positionering och marknadsföring Som en av världens största passagerarhamnar möjliggör bolaget hållbara resor för internationella passagerare och hållbara transporter av varor till och från Stockholmsregionen. Tillsammans med stadens aktörer och näringslivet utvecklar bolaget hamninfrastrukturen och stärker bilden av Stockholm som destination. Några konkreta exempel är:  Finlandsprojektet som drivs tillsammans med Stockholm Business Region och rederier  Deltagande i nätverk och mässor för att marknadsföra Stockholm som destination  Investeringar i elanslutningar av fartyg  Samarbete med hamnar, rederier och andra intressenter för att etablera gröna sjöfartskorridorer  Inom hamnområden och i byggnader möjliggöra för och attrahera evenemang av varierande karaktär Sid. 23 (26) 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Sid. 24 (26) 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb För att ha en tillitsbaserad styrning som präglar kultur och arbetssätt arbetar Stockholms Hamnar med strukturerat chefsstöd genom främst chefskollegium där ledarskapet och Stockholms stads ledarskapsmodell är i fokus. Vid varje chefskollegium får cheferna öva/reflektera/diskutera olika delar inom ledarskapet utifrån gemensamma värderingar och det som sker i verksamheten och omvärlden. En annan del är de organisatoriska och sociala riskbedömningarna där HR-enheten tillsammans med cheferna går igenom hur kulturen är i organisationen. Varje år sker medarbetarsamtal enligt given rutin. Där gås befattningsbeskrivningen samt eventuell fördelning igenom. Samtalen sammanställs på övergripande nivå för att kartlägga eventuella risker, personalförändringar eller utbildningsbehov. Under T1 har en arbetsmiljödag genomförts inom ramen för chefskollegium där bland annat uppföljning av medarbetarenkät, organisatorisk och social arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet diskuterades. Resultatet av årets medarbetarenkät visar en ökning av AMI på fyra enheter till 82 jämfört med föregående år. Resultatet för delindex "Styrning" har ökat med fem enheter till 80 vilket är gott betyg från medarbetarna avseende styrning. Sid. 25 (26) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet Analys 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Stockholms Hamnar arbetar ständigt med att öka förmågan att säkerställa att bolagets samhällsviktiga verksamhet kan bedrivas, oavsett störningar i samhället. Under T1 har bolaget genomfört ett informationsmöte för krisledningen som kunskapshöjande åtgärd då flera i krisledningen är nya. Bolaget har också genomfört en skrivbordsövning för krisledningen på temat cybersäkerhet. I säkerhets- och beredskapsrådet hanteras frågor som utveckling av förmåga inom krisberedskap, totalförsvar, informationssäkerhet, säkerhetshot et cetera. Rådet består av samtliga avdelningschefer, utvalda enhetschefer och strateger. Rådet leds av bolagets säkerhetschef. I rådet utvärderas även händelser där krisledningen har aktiverats eller borde ha aktiverats. Även "mikroövningar" genomförs. De nya, skärpta kraven i EU:s NIS2-direktiv och den svenska cybersäkerhetslagen som trädde i kraft i januari 2026 har stort fokus i verksamheten. Arbete pågår att utveckla och fördjupa det systematiska informationssäkerhetsarbetet inklusive cybersäkerhet inom områden såsom riskhantering, incidentrapportering, kontinuitetsplanering och utbildning. En informationssäkerhetssamordnare har anställts på heltid för att stärka upp i dessa frågor och denne får en ny organisatorisk hemvist på IT-enheten för att bättre koppla informationssäkerhetsarbetet med IT-tekniska skyddsåtgärder. Sid. 26 (26) 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Stockholms Hamnar arbetar löpande för att förbygga förekomsten av olika typer av oegentligheter och brottslig verksamhet bland leverantörer och andra aktörer knutna till verksamheten. Under 2026 kommer bolaget kommer att se över befintliga rutiner och kontrollprogram. Exempelvis görs kreditupplysning vid registrering av nya leverantörer och hyresgäster. Vidare granskas alla betalningsfiler som bolaget skickar för betalning till leverantörerna, av en extern kontrollaktör. Tjänsten kontrollerar riktighet av både leverantör och fakturaunderlag utifrån parametrar som exempelvis redan kända bluff-företag, kronofogdeärenden, dubbelfakturering, näringsförbud eller annat som avviker från ordinarie betalningsflöde. Inför tecknande av stora och långa avtal görs dessutom en särskilt kvalificerad granskning i samarbete med extern resurs för att säkerställa att bolaget och dess huvudmän inte har kopplingar till oegentligheter, organiserad brottslighet, otillbörlig påverkan eller välfärdsbrott. Bolaget har under T1 2026 slutit avtal med ny leverantör för säkerhets- och bevakningstjänster, vilket är ett grundläggande fundament för att upprätthålla säkerhet inom olika områden, inklusive övergripande verksamhetsskydd. 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Genom verksamhet med gods- och passagerartransporter bidrar Stockholms Hamnar till handel mellan Sverige och Finland och de baltiska länderna på andra sidan Östersjön samt den handel som kommer från bland annat Asien och via containerterminalen i Stockholm Norvik. Genom passagerarverksamheten bidrar Stockholms Hamnar till att människor från andra länder har möjlighet att besöka och uppleva Stockholm. Stockholms Hamnar är också delaktiga i en rad internationella organisationer: Baltic Ports Organisation (BPO), European Sea Ports Organisation (ESPO) och World Association for Waterborne Transport Infrastructure (PIANC). Stockholms Hamnar arbetar arbeta utifrån den av kommunfullmäktige beslutade kajstrategin. Den handlar om hur staden bättre kan tillvarata den potential som kajerna erbjuder samt hur kajerna kan skapa mervärde till Stockholmare och besökare, inom områdena: Mat, dryck och handel; Resor och transporter; Bad, rekreation och motion; Evenemang och urban flanering samt Kultur och samskapande. Övrigt