← Tillbaka till arkivet
Socialtjänst Stockholms kommun Kommande möte Arbetsmarknadsnämnden · Möte 2026-05-26 · Kortfattat 2026-05-13

Rapport och budgetändringar för arbetsmarknad och flyktingmottagande

Arbetsmarknadsnämnden ska godkänna sin tertialrapport för årets första del, inklusive en prognos för hela året, och skicka den vidare till kommunstyrelsen. Nämnden föreslår även att budgeten justeras för att öka intäkterna från statsbidrag med 89 miljoner kronor för flyktingmottagande och 107,4 miljoner kronor från Skolverket. Dessutom föreslås en ändring av målvärdet för upphandlingar med arbetsrättsliga villkor, från dagens 75 procent till 80 procent.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-05-26. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.

Bilagor

Från originalhandlingen
[Tertialrapport 1, 2026 för arbetsmarknadsnämnden.pdf] Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 1(52) Tertialrapport 1, 2026 för arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Arbetsmarknadsnämnden godkänner tertialrapport 1, 2026 med prognos för 2026 och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Arbetsmarknadsnämnden begär en budgetjustering för en ökning av intäktskravet för statsbidrag gällande flyktingmottagande från Migrationsverket om 89,0 mnkr. 3. Arbetsmarknadsnämnden begär en budgetjustering för en ökning av intäktskravet för statsbidrag från Skolverket om 107,4 mnkr. 4. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att ändra målvärdet till 80 procent för indikatorn ”Andel upphandlingar som innehåller krav på arbetsrättsliga villkor” se nämndmål 3.5. Arbetsmarknadsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: AMF 2025/910 2026-05-12 Handläggare Till Maria Uppström Malin Jigvall Arbetsmarknadsnämnden den 26 maj 2026 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 2(52) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................5 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ..............................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ........................................................................................................8 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ....................................................................................................9 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................10 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................10 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................14 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................14 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................15 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................19 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................42 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................42 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................44 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......46 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................48 Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................50 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ....................................................................50 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 3(52) Resultatenheter .................................................................................................................................52 Investeringar .....................................................................................................................................52 Budgetjusteringar ..............................................................................................................................52 Bilagor Bilaga 1: AmN T1 2026 Bilaga 2: Plan for upphandling AmN 2026 Bilaga 3: Handlingsplan VBE, AmN 2026 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 4(52) Sammanfattande analys Arbetsmarknadsnämnden har under perioden fortsatt att stärka stadens arbete för fler stockholmare i arbete och studier. Antalet inskrivna på Jobbtorg Stockholm har ökat, fler unga vuxna (19-29 år) samt kvinnor långt från arbetsmarknaden nås genom uppsökande arbete samt personer med försörjningsstöd och erbjuds individuellt stöd. Andelen deltagare som går vidare till arbete eller studier har ökat. Antalet stockholmsjobb går enligt plan och många anställningar kombineras med studier, vilket stärker möjligheterna till långsiktig etablering. Även stödet till personer med funktionsnedsättning visar goda resultat. Efterfrågan på insatser är fortsatt hög. Antalet ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, har minskat samtidigt som fler ungdomar har nåtts genom det uppsökande arbetet. Även fler ungdomar har tagit del av stödinsatser och något fler har avslutats vidare till studier eller arbete. Inom vuxenutbildningen är volymerna volatila. Fler studerar på grundläggande nivå och inom yrkeshögskolan, medan färre studerar på gymnasial nivå och sfi. Andelen elever i egen regi fortsätter att öka. Studieresultaten har förbättrats inom både grundläggande och gymnasial vuxenutbildning genom högre andel godkända betyg och minskade avbrott. Inom sfi är resultaten fortsatt höga. En ny 3-stegsutbildning mot vård och omsorg utvecklas vidare för att möta arbetsmarknadens behov och samtidigt göra vårdyrken tillgängliga för en bredare målgrupp. Arbetet med stöd och anpassningar inom komvux har stärkts. Samtliga skolor har specialpedagogisk kompetens och över 1 100 elever i egen regi har fått extra stöd i läsning, skrivande och digital kompetens genom ”Elevnära stöd”. Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats genom kvalitetsdialoger med nationella myndigheter. Förvaltningen bidrar samtidigt till stadens kompetensförsörjning genom nära samverkan med arbetsgivare, branscher, Arbetsförmedlingen och civilsamhället. Feriejobbsverksamheten bedöms nå årets mål med rekordmånga sökande. Arbetet med cirkulära lösningar har utvecklats vidare, där återbruk av möbler, inventarier och andra resurser skapar både minskad miljöpåverkan och nya sysselsättningsmöjligheter. Vuxenutbildningen har fokuserat på att synliggöra utbildningsvägar till yrken som behövs på grund av klimatomställning. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 5(52) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Under årets första månader syns en positiv utveckling inom kommunens aktivitetsansvar. Antalet ungdomar som omfattas av uppdraget har minskat samtidigt som fler ungdomar har nåtts genom det uppsökande arbetet. Även fler ungdomar har tagit del av stödinsatser och något fler har avslutats vidare till studier eller arbete. Andelen ungdomar som gått vidare till studier har ökat, vilket tyder på att verksamhetens insatser ger resultat och att årsmålet bedöms kunna nås. De studiemotiverande och hälsostödjande insatserna fortsätter att stärkas. Arbetet med att förebygga skolavhopp visar fortsatt goda resultat, där en stor andel av de ungdomar som avslutats från stödåtgärder är kvar i studier. Även stödet till unga inom komvux fortsätter att utvecklas genom riktade informationsinsatser och stöd till elever som lämnar gymnasiet utan examen, för att underlätta övergången till fortsatta studier. I arbetet med att bidra till att Stockholm ska vara en bra stad att åldras i deltar arbetsmarknadsnämnden genom att stärka kompetensförsörjningen genom utbildning av undersköterskor och vårdbiträden samt nya utbildningsvägar inom vården för personer inom sfi och med kort utbildningsbakgrund. Nämnden genomför även yrkessvenska inom äldreomsorgen. Erfarenheterna visar att arbetsplatsnära utbildning och stöd till chefer och arbetslag ger god effekt för språk, kompetens och verksamhetsutveckling. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Färre ungdomar ingår i målgruppen KAA jämfört med föregående år, en minskning med cirka 300 personer, det är framförallt de som fyllt 19 år som minskar. Samtidigt har det uppsökande arbetet nått fler unga. Stärkt samverkan med anhöriga och andra aktörer har bidragit till bättre möjligheter att skapa kontakt. Fler ungdomar har tagit del av stödinsatser under perioden. Bland dem som avslutats har studier varit den vanligaste vägen vidare, medan övergångar till arbete minskat något. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 6(52) Utvecklingen ligger i linje med målsättningen om fler avslut till utbildning. Insatser som kombinerar studiemotivation, hälsa och individuellt stöd har fortsatt byggts ut. Dessa bedöms bidra till att fler ungdomar återupptar studier. Även arbetet för att motverka skolavhopp visar goda resultat, där en stor andel deltagare fortsatt finns kvar i utbildning efter avslut från insats. Projektet Min Framtid, som drivs tillsammans med Rädda Barnen, har fått en flerårig förlängning. Projektet riktar sig till unga som behöver extra stöd för att fullfölja skolan eller närma sig arbetsmarknaden och har inlett året med ett högt inflöde av deltagare. Parallellt fortsätter satsningen på unga som lämnar gymnasiet utan examen. Vissa av dem har avslutat introduktionsprogrammen utan att ha uppnått betyg motsvarande grundskolenivå. Genom tidiga skolkontakter, vägledning och stöd i övergången till komvux stärks möjligheterna för fler att fullfölja sin utbildning. Nämndmål: 1.2.1 Nämnden bidrar till att unga fullföljer sin gymnasieutbildning Uppfylls helt Beskrivning Fokus i arbetet är att utveckla stödet för unga under 20 år som omfattas av kommunens aktivitetsansvar (KAA) och stöd till gymnasieelever med risk för skolavbrott samt att arbeta för smidiga övergångar till komvux för avgångselever som inte väntas uppnå en gymnasieexamen. Inom egen regi är fokus att fortsätta utveckla utbildningar som är anpassade till unga med stödbehov. Nämnden ska även arbeta med övergångar för elever med funktionsnedsättningar, som går ut gymnasieskola och anpassad gymnasieskola, för vidare studier inom komvux. Förväntat resultat • Nämnden har tillsammans med utbildningsnämnden nått fler unga som riskerar att hoppa av gymnasiet för att erbjuda parallellt stöd och insatser. • Nämnden har nått fler unga som omfattas av KAA i stadens fokusområden, samt Hässelby- Vällingby. • Nämnden har stärkt stödet för kvinnor och män inom KAA som befinner sig i eller i riskzon för kriminalitet • Nämnden har ett tydligt och samlat stöd för ungdomars väg in i komvux. Analys A. Kommunens aktivitetsansvar Antalet ungdomar som omfattades av KAA minskade under perioden januari-mars 2026 till 3 682 personer, från 3 981 motsvarande period 2025. Det var främst antalet 19 åringar som minskade. Antalet ungdomar som söktes var något högre än under motsvarande period 2025, och både antal och andel som nåddes ökade väsentligt från 617 ungdomar 2025 till 896 ungdomar 2026. Resultaten visar att det var antalet ungdomar som nåddes via anhöriga och via andra kontakter som ökade mest. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 7(52) Antalet ungdomar som tog del av stöd ökade med drygt 100 personer till totalt 756 personer och även antalet ungdomar som avslutades ökade något under perioden. Från 236 personer 2025 till 256 personer motsvarande period 2026. Nästan 50 procent avslutades till studier vilket även det är en höjning jämfört med 2025, då andelen låg på 47,5 procent. Andelen som avslutades till arbete var däremot lägre och låg under perioden på 21 procent jämfört med närmare 29 procent år 2025. Resultaten för T1 indikerar att årsmålet på 60 procent som avslutas till studier kommer att uppnås. A.a. Studiemotiverande insatser Under de senaste åren har de studiemotiverande och hälsostödjande insatserna till ungdomar inom Jobbtorg Stockholm stärkts och siffrorna hittills i år visar på ett ökande inflöde inom flera av insatserna, vilket har bidragit till att andelen avslut till studier inom KAA ökat. Även uppdraget med att förebygga skolavhopp har stärkts och inom det uppdraget ses ett fortsatt högt antal ungdomar; med drygt 80 nyinskrivna ungdomar under perioden januari till mars. Antalet avslutade ungdomar är ännu relativt lågt, men resultaten indikerar ändå fortsatt goda resultat med 80 procent av de avslutade ungdomarna kvar i studier. Övriga 20 procent har fått stöd i en övergång till KAA. A.b. Samverkansprojekt med Rädda Barnen Min Framtid är ett samarbetsprojekt mellan Rädda Barnen och Stockholms stad som delfinansieras av Europeiska socialfonden. Projektet beviljades inför 2026 en förlängning på tre år och kopplat till projektet har arbetsmarknadsnämnden och Rädda barnen ingått ett idéburet offentligt partnerskap. Projektet riktar sig till unga 15-21 år som riskerar att lämna grundskolan eller gymnasiet utan fullständiga betyg, eller som är arbetslösa och står långt från arbetsmarknaden. I projektet vidareutvecklas gemensamma metoder för att öka ungdomars möjligheter att fullfölja gymnasiet och att långsiktigt inkluderas på arbetsmarknaden. Fokus ligger på psykosocialt stöd, uppsökande arbete samt studie- och arbetslivsinriktade insatser. Drop-in-verksamhet och sociala aktiviteter, inklusive tjej- och killkvällar fungerar som viktiga lågtröskelinsatser. Projektstart för att ta emot nya deltagare var i början av februari och redan under den första månaden skrevs mer än 40 ungdomar in i projektet. B. Stöd till unga inom komvux B.a Stöd till elever som slutar gymnasiet utan examen Cirka en fjärdedel av Stockholms gymnasieelever går ut gymnasieskolan utan examen. Bland de som har studerat på ett introduktionsprogram slutar de flesta (ca 85 procent efter fyra år) utan en gymnasieexamen. En del av dessa är unga nyanlända som studerar vid språkintroduktion, och inte hinner uppnå godkänt betyg i tillräckligt många ämnen före gymnasiets slut, även om den gruppen har minskat mycket de senaste åren. De flesta studerar istället yrkesintroduktion eller individuellt alternativ (60 procent). Vissa av dem lämnar introduktionsprogrammen utan att ha uppnått betyg motsvarande grundskolenivå. Arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden arbetar för att stötta dessa elever i övergångar till studier inom komvux. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 8(52) Under våren genomför förvaltningen skolbesök hos avgångselever på de gymnasieskolor som erbjuder introduktionsprogrammen Individuellt alternativ, Yrkesintroduktion och Språkintroduktion. Under besöken ges eleverna information om studiemöjligheter, antagningskrav och antagningsförfarande samt olika utbildningsvägar. Arbetet syftar även till att tidigt identifiera elever som är i behov av extra stöd i övergången till vidare studier. De elever som övergår i studier får stöd och uppnår ofta förbättrade studieresultat. B.b Uppstartspaketet Uppstartspaketet riktar sig till unga under 29 år som saknar betyg i vissa ämnen och som har som målsättning att fullfölja en gymnasieexamen. Inom Uppstartspaketet kombineras ämnesstudier med studieteknik samt studie- och yrkesvägledning. Syftet är att förbereda ungdomarna för vidare studier inom den kommunala vuxenutbildningen. Under våren har tretton ungdomar startat varav sju fullföljde sina kurser. En uppföljning av uppstartspaketet pågår och kommer redovisas i T2 tillsammans med utvecklingsområden. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel kvinnor och män (16-19 år) inom KAA som skrivs ut till arbete efter åtgärd 21,1 % 23,4 % 18,9 % 20 % 20 % 20 % Tertial 1 2026 Andel kvinnor och män (16-19 år) inom KAA som skrivs ut till studier efter åtgärd 49,6 % 43,5 % 55,3 % 58,3 % 60 % 60 % Tertial 1 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska utreda stödbehov, samt hur tillgång till stöd ser ut för kvinnor och män inom KAA som omfattas av LSS, samt hur ansvarsfördelning ser ut i förhållande till övriga aktörer 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska vidareutveckla och utvärdera konceptet "Välkommen till komvux!" 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden bidrar till målet genom att utbilda undersköterskor och vårdbiträden inom vuxenutbildningen. Under jan-mars 2026 har drygt 4 600 kursdeltagare studerat inom inriktningen vård och omsorg. En 3-stegsutbildning mot vård och omsorg har utvecklats för personer på sfi-nivå D. Syftet är att öka tillgången på vårdpersonal i Stockholm, samtidigt som kortutbildade får en möjlig väg in i vårdyrket. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 9(52) I vår startade steg 2, som leder till vårdbiträde och till hösten startar en ny modul 1 med sfi med infärgning av grundläggande ämnen. I samarbete med äldrenämnden genomför arbetsmarknadsnämndens kurser i svenska eller yrkessvenska för knappt 100 medarbetare vid äldreboenden. I samarbete med socialförvaltningen har ett 60-tal medarbetare läst vård- och omsorgskurser. Undervisningen har anpassats efter medarbetarnas och verksamhetens behov, där de har tränat på muntlig och skriftlig kommunikation samt att förbereda medarbetarna för egna studier i svenska. I språksatsningen har även chefer fått stöd i hur man arbetar långsiktigt med språkstödjande insatser och språkombud. Projektet "Kompetensutveckling i äldreomsorgen" har drivits under tre år i samverkan med tre stadsdelsnämnder, äldrenämnden och stadsledningskontoret. Syftet har varit att ta fram kompetensutveckling inom språk och vård och omsorg för stadens medarbetare inom äldreomsorgen. Lärdomarna från projektet visar att språk utvecklas bäst när det är yrkesintegrerat och prövas i praktiken. Det ökar också motivationen från medarbetarna. Teaminsatser där ett helt arbetslag får utbildning ger bättre effekt, då det gör det lättare att utbildningen förändrar arbetssätten. Chefen är en nyckelperson, men det behövs stödstruktur av kartläggning, vägledning, upplägg av utbildning och chefsstöd, för att chefen ska kunna prioritera lärandekultur i drift. När verksamheten får verktyg i att hålla i samtal, följa upp och skapa rutiner, stärks förutsättningarna för kontinuerlig språkutveckling och bättre dokumentationspraktik. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Äldrenämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna revidera värdegrund för Stockholms stads äldreomsorg 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden har tagit fram ett koncept som är tillämpningsbart på olika former av evenemang, både inom sport och kultur, där nämndens verksamheter och målgrupper inkluderas i arbetet för att genomföra dessa. Representanter från Jobbtorg Stockholm finns med och kommer att bidra med sin kompetens inför genomförande av O-ringen samt basket- EM för damer som båda infaller 2027. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Idrottsnämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och Stockholm Business Region AB samt i samråd med kommunstyrelsen och stadens styrgrupp för stora evenemang samordna stadens planering av O-Ringen år 2027 samt basket-EM för damer 2027 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 10(52) KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls delvis Analys Under årets första tertial har arbetsmarknadsnämnden fortsatt att bidra till stadens hållbarhetsmål genom insatser som förenar återbruk, kompetensutveckling och klimatomställning. Genom praktiska arbetsmarknadsinsatser och naturvårdande åtgärder har stadsmiljön stärkts samtidigt som fler personer fått möjlighet att utvecklas mot arbete och egen försörjning. Arbetet med cirkulära lösningar har utvecklats vidare, där återbruk av möbler, inventarier och andra resurser skapar både minskad miljöpåverkan och nya sysselsättningsmöjligheter. Samverkan mellan stadens verksamheter har bidragit till bättre resursutnyttjande och ökad nytta av befintligt material. Vuxenutbildningen har samtidigt haft en viktig roll i den gröna omställningen genom att anpassa utbud efter nya behov och synliggöra utbildningsvägar till yrken där arbetskraft behövs framöver. Genom vägledning, informationsinsatser och rekrytering stärks matchningen mellan invånare och framtidens arbetsmarknad. Samtidigt visar uppföljningen att användningen av plastbaserade förbrukningsartiklar i nämndens verksamheter ökat. Det hänger delvis samman med att mer verksamhet bedrivs i egen regi och att fler inköp därmed synliggörs. Det finns ett fortsatt behov av analys för att se över möjliga åtgärder för att minska förbrukningen framåt. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls delvis Analys Arbetsmarknadsnämnden arbetar för en hållbar stad genom att kombinera arbetsmarknadsinsatser, utbildning och klimatomställning. Genom insatser inom exempelvis park- och markskötsel har stadsmiljön förbättrats samtidigt som fler stockholmare fått möjlighet att närma sig arbete och egen försörjning. Miljöperspektivet har också integrerats i verksamheten genom elektrifiering av maskiner samt naturvårdsinsatser som stärker biologisk mångfald och förebygger miljörisker. Det cirkulära arbetet har fortsatt utvecklats genom ökat återbruk av möbler, inventarier och material via plattformen Stocket. Fler verksamheter använder återbrukslösningar, vilket minskar klimatpåverkan, sparar resurser och skapar meningsfull sysselsättning för deltagare i arbetsmarknadsinsatser. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 11(52) Nämnden bidrar även till klimatomställningens kompetensförsörjning genom vuxenutbildningen. Fokus har varit att marknadsföra utbildningar inom bristyrken och gröna näringar samt att genom vägledning och digital information öka intresset för utbildningar inom exempelvis energi, bygg och teknik. Förbrukningen av plastartiklar har ökat under årets första månader jämfört med föregående år och sedan 2023 som används som basår. Ökningen förklaras delvis av att en större andel av skolverksamheten nu bedrivs i egen regi och därmed omfattas av mätningen, samt av utökad verksamhet inom Jobbtorg Stockholm. Utifrån nuvarande utveckling finns risk att årets målvärde överskridas. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet 100 50 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 0,46 ton 525 ton 2026 Analys Målvärdet är satt av SLK utifrån förbrukningen år 2023. Sedan dess har den andel av komvux som bedrivs i egen regi ökat betydligt. Det innebär att plastinköp som tidigare gjordes inom extern regi, och därför inte ingick i 2023 års data, nu genomförs i egen regi och mäts. Vidare har Jobbtorg Stockholms verksamhet utökats. Med det sagt har förbrukningen ökat de tre första månaderna under 2026 jämfört med 2025. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, Stockholm Business Region AB samt andra berörda nämnder och bolag utreda hur Stockholm kan utvecklas som en levande matstad med matmiljöer som främjar hälsosam mat med låg miljö- och klimatpåverkan 2026-01-01 2026-12-31 Servicenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och S:t Erik Markutveckling AB, och i samråd med arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB och Stockholm Vatten och Avfall AB etablera en återbrukscentral av byggmaterial för stadens verksamheter och i första hand pröva att driva verksamheten i egen regi 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 12(52) Nämndmål: 2.1.1 Nämndens verksamheter bidrar till en grön omställning och en hållbar stad Uppfylls helt Beskrivning Nämnden bidrar till minskad miljö- och klimatpåverkan genom att integrera miljö- och klimatperspektiv i utbildningar och arbetsmarknadsinsatser. Elevrekrytering görs till utbildningar som leder till kompetenser som är viktiga för klimatomställningen genom samverkan med branschorganisationer, utbildningsmässor och vägledning. Genom Integrationspakten samarbetar nämnden med näringslivet och civilsamhället. Samarbetet fokuserar på att möta arbetsmarknadens behov av kompetens, minska matchningsproblematiken och säkerställa att de möter verksamheternas behov kopplat till jobbskapande insatser och utbildning. Den cirkulära ekonomin främjas genom att möjliggöra för staden att återbruka inventarier och byggmaterial samt låna verktyg. Genom till exempel Stockholmsjobb och feriejobb utvecklas och tillhandahålls arbetsmöjligheter som främjar den gröna omställningen. Förväntat resultat • Nämnden har vidareutvecklat arbetsmarknadsinsatser och utbildningar utifrån behov av kompetens för klimatomställning. • Nämnden har bidragit till minskning av koldioxidutsläpp i staden • Söktrycket till yrkesutbildningar som efterfrågas med anledning av klimatomställningen har ökat. • Nämnden har minskat sina inköpa av plastartiklar Analys A. En hållbar stad Nämnden har under tertial 1 2026 stärkt stadens arbete för en hållbar utveckling genom att förena arbetsmarknadsinsatser, utbildning och klimatomställning. Genom riktade insatser har fler stockholmare fått möjlighet att närma sig arbetsmarknaden samtidigt som verksamheterna bidrar till en grönare och mer välskött stad. Insatser inom park- och markskötsel har exempelvis förbättrat stadsmiljön och samtidigt skapat vägar vidare till arbete och egen försörjning för personer som står långt från arbetsmarknaden. Miljö- och klimatperspektiv integreras fortsatt i nämndens insatser. På så sätt stärks både individers möjligheter till arbete och stadens långsiktiga kompetensförsörjning inom yrken som är viktiga i omställningen. Nämnden har bytt ut delar av sin maskinpark från bensindrivna verktyg/fordon till eldrivna. Genom stockholmsjobb i samarbete med Södermalms stadsdelsförvaltning fortgår arbetet på Långholmen och vid Bornsjön fortsätter arbetet med att bekämpa invasiva växter. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 13(52) A.a. Återbruk för minskad klimatpåverkan Nämnden har under årets första tertial fortsatt att utveckla stadens cirkulära arbete genom att underlätta återbruk av möbler, inventarier och byggmaterial inom stadens verksamheter. Genom plattformen Stocket kan nämnder och bolag återanvända resurser istället för att köpa nytt. Användningen av Stocket fortsätter att öka genom ett målmedvetet arbete med information, vägledning och stöd till stadens verksamheter. Nämnden har utvecklat arbetssättet att ta emot hela möbelbestånd från verksamheter som avvecklar eller ställer om sina lokaler. Samarbetet med utbildningsförvaltningen har varit särskilt viktigt under perioden inför kommande skolrenoveringar och omlokaliseringar, där nämnden bidrar med lösningar för flytt, magasinering, rengöring och återbruk. Genom ökad samordning kan resurser användas bättre samtidigt som stora mängder material tas tillvara. Nämnden deltar i pilotprojektet Cirkulära måltidssjalar. I projektet tas kasserade arbetskläder och andra textilier från Stockholms stads verksamheter tillvara och omvandlas till måltidstextil som ersätter engångshaklappar i plast inom äldreomsorgen. Pilotprojektet ska utveckla och testa återbruksmetoder med målsättningen att skala upp och i förlängningen bidra till Stockholm stads mål om ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm samt till minskad klimatpåverkan från konsumtion. Projektet ska även på sikt bidra till att skapa mervärde för boende i stadens äldreomsorg samt bidra till meningsfulla aktiviteter för personer med försörjningsstöd inom arbetsmarknadsnämndens verksamhet. B. Kompetensförsörjning för klimatomställning Vuxenutbildningens roll i klimatomställningen är att ta fram utbildningar som utifrån klimatomställningen efterfrågas av arbetsmarknaden på grund av klimatomställningen eller anpassa befintliga, samt arbeta för att rekrytera elever till utbildningarna. Under 2026 har fokus varit att rekrytera elever till utbildningarna. Yrkesutbildningar som behövs för klimatomställningen har marknadsförts på utbildningsmässor med syftet att fler ska söka sig till dessa utbildningar. I vägledningssamtal och informationsinsatser har kopplingen mellan utbildningsval, arbetsmarknadens behov och den gröna omställningen synliggjorts, med fokus på bristyrken och yrkesutbildningar inom exempelvis energi, bygg och teknik. Vägledare använder en metod med kort för att bredda perspektiven och öka kunskap om framtidens arbetsmarknad på bland annat Vuxenutbildningscentrums kundytor. Arbetet med att utveckla digitala informationsinsatser, såsom webbinarier med fokus på gröna jobb och utbildningar pågår. Syftet är att öka tillgängligheten och nå fler målgrupper. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Medarbetare ska delta på den webbaserade utbildning "Stockholms miljöprogram 2030 - vägledning, inspiration, stöd" 2026-01-01 2026-12-31 Ta fram nulägesbild av hur förvaltningen uppfyller åtgärder i förhållandet till miljöprogrammet inom upphandling och eventuella utvecklingsbehov. 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 14(52) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utveckla Stocket återbruks produkt- och tjänsteutbud samt systemstöd. 2026-01-01 2026-12-31 Öka användningen av Stocket återbruk för ökad cirkuläritet inom staden. 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Analys Genom Stockholmsjobb samarbetar nämnden med Södermalms stadsdelsförvaltning på Långholmen genom att restaurera groddjurs dammar samt anlägga biodling, som främjar pollinering och stärker den biologiska mångfalden. Även vattenrännor har byggts för att motverka översvämningar. Vid Bornsjön har bekämpning av Björnloka genomförts vilket stärker den lokala floran och minskar miljöriskerna vid vattentäkten. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 70 % 70 % 2026 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden har under perioden fortsatt att stärka stadens arbete för fler stockholmare i arbete och studier. Antalet inskrivna på Jobbtorg Stockholm har ökat, fler unga vuxna (19-29 år) samt kvinnor långt från arbetsmarknaden nås genom uppsökande arbete samt personer med försörjningsstöd och erbjuds individuellt stöd. Resultaten är fortsatt positiva och andelen deltagare som går vidare till arbete eller studier har ökat något. Stockholmsjobb utvecklas enligt plan och många anställningar kombineras med studier, vilket stärker möjligheterna till långsiktig etablering. Även stödet till personer med funktionsnedsättning visar goda resultat. Efterfrågan på insatser är fortsatt hög. Inför det föreslagna aktivitetskravet inom försörjningsstödet som träder i kraft 2026 pågår ett omfattande förberedelsearbete. Handläggningsprocesser, samverkan och systemstöd säkerställs samtidigt som nya insatser planeras. Fokus ligger på aktiviteter som förbereder för arbete, studier och svenska språket samt jobbsök och arbetsplatsförlagda insatser. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 15(52) Inom vuxenutbildningen är volymerna volatila. Fler studerar på grundläggande nivå och inom yrkeshögskolan, medan färre studerar på gymnasial nivå och sfi. Andelen elever i egen regi fortsätter att öka. Studieresultaten har förbättrats inom både grundläggande och gymnasial vuxenutbildning genom högre andel godkända betyg och minskade avbrott. Inom sfi är resultaten fortsatt höga. En ny 3-stegsutbildning mot vård och omsorg utvecklas vidare för att möta arbetsmarknadens behov och samtidigt göra vårdyrken tillgängliga för en bredare målgrupp. Arbetet med stöd och anpassningar inom komvux har stärkts ytterligare. Samtliga skolor har specialpedagogisk kompetens och över 1 100 elever har fått extra stöd i läsning, skrivande och digital kompetens för att öka möjligheterna att fullfölja sina studier. Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats genom kvalitetsdialoger med nationella myndigheter. Förvaltningen bidrar samtidigt till stadens kompetensförsörjning genom nära samverkan med arbetsgivare, branscher, Arbetsförmedlingen och civilsamhället. Feriejobbsverksamheten bedöms nå årets mål med rekordmånga sökande. Arbetet med utveckling av riktade insatser för personer som befinner sig i eller vill lämna en kriminell livsstil fortsätter. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden deltar i stadens omställningsarbete inför ny socialtjänstlag med fokus på utveckling av första linjens socialtjänst och ett utökat uppsökande arbetssätt. Workshops har genomförts tillsammans med stadsdelsförvaltningarna för erfarenhetsutbyte och stärkt samverkan. Förberedelser pågår inför det föreslagna aktivitetskravet som träder i kraft 1 juli 2026. Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen leder arbetet tillsammans med stadsdelsförvaltningarna. Förslag har tagits fram om att arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för samtliga insatser. Handläggningsprocesser, samverkansrutiner och systemstöd ses över. Kartläggning av målgruppers behov pågår och en första plan för insatsutveckling har tagits fram, med fokus på motiverande aktiviteter, fler praktiknära insatser samt språk- och studieförberedande stöd. Digitaliseringsarbetet fortsätter. Användningen av SveaGPT ökar och används nu av cirka en tredjedel av medarbetarna. Utbildningsinsatser inom digital kompetens har genomförts för chefer och fortsätter för medarbetare. Inom vuxenutbildningen drivs projektet Generativ AI i undervisning tillsammans med utbildningsförvaltningen och RISE. Arbetet med lärportalen Ping Pong fortsätter för att skapa en mer enhetlig och hållbar användning i verksamheten. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 16(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringa r 100 % 94,2 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringa r 100 % 94,2 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Nämndens prognossäkerhet T2 -5 % +/-1 % +/- 1 % 2026 Nämndmål: 3.1.1 Nämndens verksamheter är effektiva och håller hög kvalitet inom fastställd budget Uppfylls helt Beskrivning Arbetsmarknadsnämndens resurser ska användas med fokus på de resultat och effekter som verksamheten skapar för aspiranter och elever. I planering av verksamhetslokaler ska nämnden utgå från stockholmarens fokus samt möjlighet till samlokalisering med andra verksamheter samt prioritera stadens egna lokalbestånd i enlighet med stadens Lokalresursplan. Arbetet med systemutveckling och digitalisering som effektiviserar arbetet med aspiranter och arbetsgivare, lärare och elever ska fortsätta. Uppföljning ska genomföras med syfte att behålla och förstärka insatser med god effekt och förändra eller avsluta insatser som inte ger önskat utfall. Arbetsmarknadsnämnden ska som huvudman för komvux systematiskt och kontinuerligt planera och följa upp utbildningen, analysera orsakerna till uppföljningens resultat och utifrån analysen genomföra insatser i syfte att utveckla utbildningen. Detsamma ska genomföras även på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. (Skollagen kap 4 §§3-4) Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras (Skollagen kap 4 § 5). Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 17(52) Förväntat resultat • Arbetsmarknadsnämnden har påbörjat utvecklingen av insatsutbudet för att möta behov i förhållande till aktivitetskrav och delvis nya målgrupper. Analys A. Omställning till ny socialtjänstlag Arbetsmarknadsnämnden samverkar med stadens omställningsprojekt Framtidens socialtjänst. Ett särskilt fokus är att samverka i utvecklingen av första linjens socialtjänst och ett breddinförande av ett uppsökande arbetssätt i stadsdelsförvaltningarna. Förvaltningen har genomfört workshops tillsammans med representanter från stadsdelsförvaltningarna i fokusområdena för erfarenhetsutbyte om uppsökande arbete i syfte att skapa kunskap om varandras uppsökande uppdrag och effektivt nå ut till stockholmare. Arbetsmarknadsförvaltningen har även deltagit i nätverket för förändringsledare för framtidens socialtjänst. B. Aktivitetskrav Regeringen har föreslagit att ett aktivitetskrav i försörjningsstödet ska införas 1 juli 2026. Aktivitetskravet innebär en skyldighet för kommuner att tillhandahålla meningsfulla aktiviteter på heltid och ett krav på individer att delta i aktiviteter för rätt till försörjningsstöd. Aktivitetskravet kommer i praktiken träda i kraft 1 oktober då det omfattar personer som haft försörjningsstöd i tre månader. Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen leder stadens förberedelsearbete inför aktivitetskravet i nära samverkan med stadsdelsförvaltningarna. Förslag har tagits fram gällande ansvar inom staden för tillhandahållande av insatserna inom aktivitetskravet där arbetsmarknadsnämnden föreslås ansvara för tillhandahållande av samtliga insatser. Arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden har fattat beslut enligt förslaget och ärendet planeras tas upp för beslut av Kommunfullmäktige i juni. Tillsammans med socialförvaltningen ser arbetsmarknadsförvaltningen över handläggningsprocessen för försörjningsstöd, bedömningar och anvisningar till Jobbtorg Stockholm samt rutin för samverkan mellan ekonomiskt bistånd och Jobbtorg Stockholm. Det innefattar även förändrade behov av informationsöverföring och systemstöd. Systemutveckling har påbörjats och initialt prioriteras det som har påverkan på myndighetsutövningen och behöver vara på plats 1 juli. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 18(52) Förvaltningen har genomfört en målgruppsanalys i syfte att bättre kunna uppskatta hur många personer som kommer att omfattas av aktivitetskravet i Stockholms stad samt vilken typ av aktivitet personerna är i behov av. Cirka 3 800 av de personer som hade försörjningsstöd i Stockholms stad i april uppskattas omfattas av aktivitetskravet om de fortsatt är aktuella för försörjningsstöd när aktivitetskravet träder i kraft. Av dem är cirka 1 400 personer redan inskrivna på jobbtorg. För de som redan är inskrivna på jobbtorg finns för majoriteten behov av att utöka omfattningen av aktiviteter för att motsvara kravet om heltid enligt aktivitetskravet. Bland de försörjningsstödstagare som idag inte har någon kontakt med jobbtorg men enligt lag kommer omfattas av aktivitetskravet bedöms uppskattningsvis 2400 personer ha en potentiell aktivitetsförmåga och eventuellt behov av aktivitet. Hur stor den tillkommande målgruppen för Jobbtorg Stockholm i praktiken blir är dock fortsatt mycket osäkert och beroende av socialtjänstens individuella bedömningar. Den stora majoriteten av de försörjningsstödstagare som är inskrivna på jobbtorg idag har försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Av de försörjningsstödstagare som inte finns på jobbtorg idag men som bedöms omfattas av aktivitetskravet har däremot majoriteten försörjningshinder sociala skäl eller sjukskrivning. Det innebär att sammansättningen av målgruppen inom jobbtorg kommer att förändras och därmed även behovet av stöd och insatser. Målgruppernas behov och nuvarande insatsutbud ska ligga till grund för insatsutveckling liksom befintlig forskning och beprövad erfarenhet av insatser som ger effekt på arbetsmarknadsetablering. Kartläggning av behov av insatser i förhållande till aktivitetskravet och målgruppernas behov pågår. En initial plan för insatsutveckling har tagits fram. Insatsutvecklingen kommer att genomföras stegvis under en längre omställningsperiod med kontinuerlig uppföljning och utvärdering. I en första fas har förvaltningen konstaterat att det är prioriterat att utveckla förberedande och motiverande aktiviteter som syftar till att öka den enskildes förmåga att ta ett arbete. Utveckling kommer ske både i egen regi och genom upphandling. Det är även prioriterat att fastställa kriterier för platsförlagda aktiviteter och utöka tillgången till sådana, såväl internt i stadens verksamheter som inom civilsamhälle och näringsliv. Även språkstödjande och studieförberedande/studiemotiverande insatser är prioriterat att utöka. C. Digitalisering Användare av SveaGPT har ökat och i dagsläget använder en tredjedel av förvaltningens medarbetare verktyget. Inom ramen för det, av ESF medfinansierade, projektet Digital kompetensutveckling fortsätter utbildningsinsatserna för chefer genom en workshopserie med utgångspunkt från EU:s ramverk för digital kompetens och verksamhetsnära, konkreta exempel och därefter ett ledarskapsprogram om digital transformation. Inom Vuxenutbildning Stockholm pågår projektet Generativ AI i undervisning, som genomförs tillsammans med utbildningsförvaltningen och med stöd av Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner, RISE. Nästa steg är att ta fram AI-assistenter inom Vård och omsorg, som kan stötta eleverna i deras lärande. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 19(52) Arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra pedagogiska processer inom egen regi fortsätter genom arbetet med lärportalen Ping Pong. En lärportal är ett gemensamt digitalt verktyg som används för att planera, genomföra och följa upp undervisning samt för kommunikation mellan pedagoger och elever. Genom gemensamma mallar, tydliga riktlinjer och riktade utbildningsinsatser stärks likvärdigheten och kvaliteten i verksamheten. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Medarbetare och chefer får kompetensutveckling inom digitalisering. 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska anskaffa ett nytt ansökningssystem inom komvux. 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska fortsätta införandet av lärportal Ping Pong i komvux. 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska inom sina socialtjänstinsatser utveckla former för systematisk uppföljning 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska tillsammans med socialnämnden och i samverkan med stadsdelsnämnderna leda förberedelsearbetet inför ett kommande aktivitetskrav 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska utveckla, pröva och utvärdera en ny modell för progressionsmätning kopplat till aspiranter inom insatsen Stockholmsjobb 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Nämnden arbetar med regional kompetensförsörjning där komvux är central för att möta behovet av yrkesutbildad arbetskraft. Samverkan sker med arbetsgivare, branscher och regionen för att öka söktrycket till bristyrkesutbildningar genom mässor, partnerskap och jobbgarantier. Kompetensutveckling för stadens medarbetare fortsätter genom språk- och yrkesutbildningar inom bland annat äldreomsorg, socialförvaltning och förskola. Det ESF-finansierade projektet inom äldreomsorgen avslutas under året och resultaten tas vidare i ordinarie verksamhet. Samverkan med Arbetsförmedlingen fokuserar på långvarig arbetslöshet, studier som väg till arbete och införandet av aktivitetskravet. Samverkan med civilsamhället har utvecklats genom nya riktlinjer och tydligare former för samarbete. Civilsamhället är ett viktigt komplement i arbetet med målgrupper långt från arbetsmarknaden. Antalet inskrivna på Jobbtorg Stockholm har ökat. Fler personer med försörjningsstöd, unga och kvinnor långt från arbetsmarknaden nås genom uppsökande arbete. Andelen deltagare som går vidare till arbete eller studier har ökat något. Stockholmsjobb utvecklas enligt plan med många unga deltagare och flera anställningar kombineras med studier. Även stödet till personer med funktionsnedsättning visar goda resultat, där många går vidare till arbete eller studier. Det är fortsatt hög efterfrågan vilket i sin tur innebär lång väntetid för aspiranter att påbörja insats. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 20(52) Inom vuxenutbildningen är volymerna relativt stabila. Fler studerar på grundläggande nivå och inom yrkeshögskolan, medan färre studerar på gymnasial nivå och sfi. Andelen elever i egen regi ökar. Arbetet med anpassningar utifrån ny lagstiftning om tidsbegränsad sfi pågår. En nystartad 3-stegsutbildning mot vård och omsorg fortsätter. Studieresultaten inom vuxenutbildningen har förbättrats på både grundläggande och gymnasial nivå. Andelen godkända betyg har ökat och avbrotten minskat, särskilt inom gymnasiala kurser och distans med lektioner. Inom sfi är studieresultaten fortsatt höga. Arbetet med stöd och anpassningar har stärkts. Samtliga skolor inom komvux har specialpedagogisk kompetens och nätverk erbjuds för att utveckla elevhälsoarbete och pedagogik. Inom egen regi har Elevnära stöd införts och över 1 100 elever fått stöd i läsning, skrivande och digital kompetens för att öka möjligheterna att fullfölja studierna. Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats genom kvalitetsdialoger tillsammans med Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Resultaten används som grund för fortsatt utveckling på huvudmanna-, skollednings- och undervisningsnivå. Det förvaltningsövergripande arbetet har stärkts genom utökade uppsökande insatser för unga vuxna, kvinnor långt från arbetsmarknaden och personer i behov av studievägledning. Feriejobbsverksamheten bedöms nå årets mål med rekordmånga sökande inför sommaren. Arbetet med stadsdelsmammor, stadsdelssystrar samt samordning av stadsdelsnämndernas arbetsmarknadsinsatser och skyddat arbete fortsätter. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel kursdeltagare inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning med godkänt betyg efter fullföljd kurs 80,14 % 81 % 81% Halvår 1 2026 Andel kursdeltagare inom sfi med godkänt betyg efter fullföljd kurs 88,97 % 90 % Tas fram av nämnd Halvår 1 2026 Analys Fler antal elever har fått godkänt betyg under januari-mars jämfört med motsvarande period föregående år. Detta trots att antalet elever har minskat något. Det beror sannolikt på att fler får göra nationella prov tidigare och att det därmed går snabbare att ta sig igenom en kurs och få betyg. En annan effekt av att genomströmningen ökat är att en högre andel av eleverna har fått icke godkänt betyg. Fortsatt är andelen med godkänt betyg på en hög nivå (86 procent). Andelen ungdomar som erbjuds jobb, utbildning, praktik eller förberedande insatser inom 90 dagar. 94,71 % 80 % Tas fram av nämnd 2026 Antal aspiranter som fått Stockholmsjobb 535 st 306 st 229 st 1 021 st 1 000 st 1 000 st 1 000 st Tertial 1 2026 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 21(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal tillhandahållna platser för feriejobb 136 st 131 st 136 130 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb 280 st 320 st 280 280 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderand e samt platser för verksamhetsförlag d utbildning 11 st 15 st 15 st Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsmarknadsnämnden ska genomföra en översyn över verksamhetens närvaro i fokusområdena i söderort med syfte att säkerställa en god lokal närvaro 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden ska i samarbete med berörda stadsdelsnämnder tillskapa fler arbetsmarknadsinsatser i takt med att staden övertar en större andel parkskötsel i egen regi 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen utreda förutsättningarna att erbjuda stadens ungdomar feriejobb hos privata aktörer 2026-01-01 2026-06-30 Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med berörda stadsdelsnämnder utreda förutsättningarna för en kompetensverkstad i något av fokusområdena i söderort 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen se över en modell som främjar fler handledare till feriejobben 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen se över och inrätta en modell för tydligare fördelning av tillhandahållande av feriejobb mellan stadens bolag och nämnder 2026-01-01 2026-04-30 Analys Nämnden har arbetat med att ta fram en modell för tydligare fördelning av arbetstillfällen mellan stadens bolag och nämnder. Ett underlag har överlämnats till stadsledningskontoret. Arbetsmarknadsförvaltningen bedömning är att arbetet behöver fortsätta under året för att ytterligare förfina underlaget. Arbetsmarknadsnämnden ska utreda förutsättningarna att etablera motsvarande Lundaverkstad i Järva till söderort med särskilt fokus på att stärka övergången till yrkesutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden och i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda finansieringsmodellen för stadens arbetsmarknadsinsatser riktade till personer med funktionsnedsättning 2026-01-01 2026-04-30 Kommunstyrelsen ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden utreda finansieringsmodellen för stadens vuxenutbildning 2026-01-01 2026-04-30 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 22(52) Nämndmål: 3.2.1 Nämndens verksamheter bidrar till att arbetsgivare får tillgång till efterfrågad kompetens Uppfylls helt Beskrivning Det finns stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkeskompetens och efterfrågan väntas öka de kommande åren. Komvux har i uppdrag att utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen (Skollag 2010:800). Nämnden bedriver ett kontinuerligt arbete med arbetsgivarsamverkan för att svara mot arbetsmarknadens efterfrågan och samtidigt skapa hållbara lösningar för stockholmare som står utanför arbetsmarknaden. För att möta behov av yrkeskompetens och utforma innehållet i utbildningar och insatser fortsätter nämnden att utveckla de samverkansstrukturer som finns med branschorganisationer och näringsliv. Arbetsmarknadsnämnden kommer fortsätta stärka samverkan med andra nämnder för att tillsammans bidra till stadens behov av kompetensförsörjning och utveckling. Kompetensförsörjningen till stadens egna verksamheter, med tonvikt på välfärdsverksamheterna, ska vara prioriterad Förväntat resultat • Nämnden har i samverkan med branschorganisationer, arbetsgivare i Stockholm och staden som arbetsgivare, utvecklat arbetsmarknadsinsatser och utbildningar för arbetsgivares kompetensbehov. Analys A. Regional kompetensförsörjning Komvux ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen, Skollag (2010:800). I Stockholm har komvux en extra viktig roll i att försörja staden och regionen med yrkeskompetens på gymnasial nivå, då få av eleverna i gymnasieskolan studerar ett yrkesprogram. Nämnden samverkar nära med branschorganisationer och arbetsgivare för att öka ansökningarna till bristyrkesutbildningar inom vuxenutbildningen. Under våren kommer utbildningsmässor att genomföras i Kista, Skärholmen och Farsta. Vidare genomförs en mässa tillsammans med Stockholm Transport och Fordonstekniska gymnasium för att öka sökanden till förarutbildningar. I maj hålls Yrkes-SM tillsammans med utbildningsförvaltningen, Region Stockholm och World Skills Sweden i syfte att få fler gymnasieelever att söka yrkesprogram. Förvaltningens ambition är att nå ut med information till sfi-elever och aspiranter, för vilka en yrkesutbildning kan vara ett nästa steg. Besökarna har möjlighet att träffa branschföreträdare och delta i prova-på aktiviteter. Nämnden fortsätter med att sprida budskapet om komvux till personal inom stadens förvaltningar, statliga myndigheter och organisationer från civilsamhället som träffar komvux målgrupp. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 23(52) Integrationspakten är mötesplats för arbetsgivare, civilsamhälle och andra aktörer som vill bidra till en socialt hållbar utveckling och integration. Under året har en nätverksträff genomförts på temat Arbetsmarknadens kompetensgap - Utmaningar och lösningar! med ett extra fokus på Järva. Rundbordssamtal har hållits med representanter för branschorganisationer och företag som ett steg i arbetet med att möta rekryteringsbehov och få fler i arbete. Nämnden har partnerskap med flera företag och branschorganisationer inom energi, värme/kyla, fastighet och grönyteskötsel, vilket ger mervärden som arbetsplatsförlagt lärande (APL) och ibland jobbgaranti. Fokus för 2026 är att uppnå ytterligare partnerskap inom fastighetsbranschen. Jobbgaranti finns för flera bristyrkesutbildningar, däribland utbildningarna till bussförare, kyl- och värmepumpsmontör och parkskötsel för de elever med körkort. Samarbetet med länets kommuner och Region Stockholm har fortsatt genom medverkan i regionala satsningar riktade till bristyrken och genom branschdialoger inom Kompetensarena Stockholm, KAS. Regionala kompetensråd samverkar med branscherna kring kompetensbehov och under året planeras ett antal träffar inom ramen för KAS. Därutöver planeras en konferens för studie- och yrkesvägledare. A.a Kompetensutveckling för stadens medarbetare Under januari-mars har cirka 100 medarbetare inom äldreomsorgen studerat svenska med fokus på yrkeskunskaper. Det finns en gemensam plan med äldreförvaltningen för att nå ut bredare till hösten, då målet är att dubbelt så många ska ta del av språksatsningen. Utbildningen ger en uppfattning om språknivå och vilka utbildningsvägar medarbetarna kan gå efter insatsen. För socialförvaltningen pågår sedan höstterminen 2025 en utbildning mot undersköterska samt en uppdragsutbildning mot språkombud. Dialog pågår med socialförvaltningen om en eventuell uppdragsutbildning mot stödassistent. Samarbetet med förskoleförvaltningen har fortsatt med projektet Förskolan som språkutvecklande arbetsplats. Det är en språksatsning för måltidspersonal och en utbildning i språkutvecklande arbetssätt riktat till medarbetare och chefer vid två förskolor. Genom ett samarbete med utbildningsförvaltningen har personal från stadens skolor studerat språk och ämneskurser. A.b ESF projekt Kompetensutveckling i äldreomsorgen Genom det ESF-finansierade projektet Kompetensutveckling i äldreomsorgen, som genomförs av arbetsmarknadsnämnden i samverkan med äldrenämnden, tre stadsdelsnämnder och stadsledningskontoret, utvecklas en modell för kompetensutveckling av befintlig personal i äldreomsorgen. Modellen syftar till att integrera språk- och yrkeskurser samt att stötta chefer och medarbetare med ledande befattning att arbeta språkutvecklande. Projektet avslutas i augusti och fokus under våren är att lärdomar, arbetssätt och framtagna koncept implementeras i det ordinarie arbetet med uppdragsutbildningar såväl som i nya 3- stegsutbildningen mot undersköterska. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 24(52) Ambitionen är också att projektets resultat tas tillvara i den fortsatta samverkan inom staden mellan arbetsmarknadsnämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna och stadsledningskontoret. B. Samverkan med Arbetsförmedlingen Nämnden samordnar stadens samverkan med Arbetsförmedlingen. De första månaderna under 2026 har styrgruppen för samverkan tillsammans med ägarna, det vill säga Arbetsförmedlingens regionchef och arbetsmarknadsförvaltningens förvaltningschef, tagit fram fyra prioriteringar för 2026. Dessa är: • Hållbart arbete för personer med långvarig arbetslöshet, med fokus på personer med försörjningsstöd • Studier som väg till hållbart arbete och omställning • Ökad gemensam kunskap och förståelse för arbetsgivares förutsättningar att anställa personer långt från arbetsmarknaden • Etablera samverkansformer för aktivitetskravet Samverkan kring lönebidragshanteringen har börjat ta fart efter uppstart under hösten 2025. Det har så här långt gjorts 112 kompetenskartläggningar som lett till lönebidragsanställning. Arbetsförmedlingen har haft sex informationstillfällen för medarbetare och chefer inom Jobbtorg. Stadens personal upplever att processen kring lönebidrag fungerar smidigare än tidigare. Projekt Stockholmskraften som Arbetsförmedlingen driver i samverkan med staden fortgår. Nya deltagare har kunnat tas in under perioden och i snitt arbetar varje team med 28 deltagare. 80 deltagare har så här långt gått ut i arbete och/eller påbörjat studier (30 procent). Projektet Kvinnors etablering avslutas vid halvårsskiftet och arbetet med implementering pågår. Avslutskonferens för projektet genomförs i maj. C. Samverkan med civilsamhället Civilsamhället är ett viktigt komplement till nämndens arbete. Under perioden har en uppföljning av nämndens två Idéburna offentliga partnerskap genomförts. Under januari månad bjöds civila aktörer in till en dialogträff om målgrupp och behov samt civilsamhällets roll inom det kommande aktivitetskravet. Under tertial 1 har en revidering gjorts befintliga riktlinjer för nämndens samverkan med civilsamhället, vilka kompletterats med en samverkansguide för hur förfrågningar och samverkansinitiativ omhändertas inom förvaltningen. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska undersöka förutsättningen för att ansöka om att bedriva nationell yrkesutbildning (NY) 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 25(52) Nämndmål: 3.2.2 Stockholmare studerar eller arbetar och deltar i samhället utifrån sina förutsättningar Uppfylls helt Beskrivning Målet med stadens arbetsmarknadsinsatser är att stärka stockholmares ställning på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsgivare lättare kan rekrytera presumtiva arbetstagare. För att uppnå detta behöver Jobbtorg Stockholms aspiranter ett individuellt och sammanhängande stöd, som förbereder och underlättar deras deltagande i utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. En nyckelkomponent till en hållbar etablering på arbetsmarknaden är utbildning. Risken för arbetslöshet är signifikant högre bland de som inte har avslutat gymnasieutbildningen och enbart har grundskoleutbildning. Det är särskilt viktigt i Stockholm där utbildningsnivån varierar kraftigt beroende på geografiskt område. Komvux har i uppdrag att möjliggöra för elever att utveckla sin kunskap och kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbetslivet (Skollag 2010:800, 20 kap. 2 §). Det sker genom yrkesutbildningar, men även genom betygskomplettering inför högre studier eller utbildning i svenska. Yrkeshögskolan ska bedriva eftergymnasiala yrkesutbildning som svarar mot arbetslivets behov (Lag 2009:128 1§). Genom aktiv uppsökande verksamhet i stadens fokusområden kan fler stockholmare med svag ställning på arbetsmarknaden nås och få stöd genom insatser från jobbtorg och vuxenutbildning. Då utbildning ofta utgör en grundförutsättning för att få arbete, är samarbetet mellan arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning nödvändigt. Det gemensamma uppsökande arbetet, mot målgrupper med kort utbildningsbakgrund och svag ställning på arbetsmarknaden, är en satsning för att tillvara ta nämndens samtliga stödinsatser. Förväntat resultat • Nämnden har via uppsökande arbete nått fler unga i stadens fokusområden samt Hässelby- Vällingby, som varken arbetar eller studerar och erbjudit stöd inom nämndens verksamheter. • Fler unga har erbjudits stöd av kurator som komplement till stöd mot arbete och studier • Fler unga har erbjudits Stockholmsjobb • Nämnden har genom uppsökande arbete nått och erbjudit stöd till kvinnor med svag ställning på arbetsmarknaden. • Fler från socialpsykiatrin och LSS-målgruppen har fått stöd i nämndens verksamheter • Fler personer med långvarigt försörjningsstöd har fått samordnat stöd och parallella insatser från Jobbtorg, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen • Fler aspiranter har börjat studera inom vuxenutbildning och fått samordnat stöd Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 26(52) • Nämndens verksamheter har ett effektivt gemensamt arbetssätt för att nå prioriterade målgrupper genom uppsök Analys A. Jobbtorg Stockholm Den totala arbetslösheten i Stockholm för personer 16-65 år har minskat jämfört med motsvarande period föregående år, från 7,2 procent till 7,0 procent. Även för unga 18-24 år har det skett en minskning från 7,1 procent till 6,8 procent (siffror från Arbetsförmedlingen, mars 2026). Den minskade arbetslösheten tycks spegla en trend. Antalet vuxna med försörjningsstöd i Stockholm p.g.a. arbetslöshet har också minskat jämfört med föregående år med 3 procent till 3 680 personer (siffror från Sweco, feb 2026). Antalet inskrivna på jobbtorg har under perioden ökat till 5 108 unika individer (T1 2025: 4 699 unika individer). Personer med försörjningsstöd fortsätter att öka. I jämförelse med samma period förra året har en ökning med 335 personer skett till 2 614 personer med försörjningsstöd. Fler unga inom KAA och kvinnor långt ifrån arbetsmarknaden nås genom uppsökande arbete och ges stöd. Generellt har antalet inskrivna ökat senaste året och en av anledningarna är att de personer som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och som får kompletterande försörjningsstöd, på grund av otillräcklig ersättning från Arbetsförmedlingen, kan vara inskrivna på jobbtorgen samtidigt samt att nämnden nått fler inom KAA och kvinnor över 30 år genom uppsökande arbete som genererat inskrivning på torgen. T1 jan-mar Kvinna Man Totalt År 2026 2025 2026 2025 2026 2025 Försörjningsstöd 1 219 1 062 1 395 1 217 2 614 2 279 KAA 356 264 400 390 756 654 Uppsök 19-29 år 215 233 418 438 633 671 Uppsök 30 år och äldre 239 139 0 0 239 139 Övriga målgrupper 267 352 332 467 599 819 varav LSS, Socialpsykiatri, anpassad gymnasieskola 255 259 282 295 537 554 Stockholmsjobb 229 207 306 290 535 497 Totalt inskrivna 2 525 2 257 2 851 2 802 5 376 5 059 Totalt unika individer 2 419 2 119 2 689 2 580 5 108 4 699 A.a Nyinskrivna 1 459 individer skrevs in på jobbtorg under perioden jan–mars 2026 (T1 2025: 1 399 personer). En ökning av nyinskrivningar sker framförallt inom målgruppen som uppbär ekonomiskt bistånd. Kvinnor med svag ställning på arbetsmarknaden, över 30 år, ökar. Nyinskrivningar inom målgruppen uppsök 19-29 år (UV AS) är på samma nivå som föregående år och nyinskrivningar inom målgruppen KAA ökar (läs mer om KAA under mål 1.2.1). Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 27(52) Det totala antalet inskrivna ökar i större utsträckning än nyinskrivningar, vilket är en indikation på att personer är inskrivna längre tid. Antalet inskrivna har ökat de senaste åren. En av anledningarna är att de personer som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och som får kompletterande försörjningsstöd, på grund av otillräcklig ersättning från Arbetsförmedlingen, kan vara inskrivna på jobbtorgen samtidigt. A.b Avslutade till arbete och studier Jobbtorg Stockholm arbetar för att aspiranternas etablering på arbetsmarknaden ska bli långsiktig och hållbar över tid. En stor andel av de aspiranter som får stöd från jobbtorgen tillhör grupper med en mer utsatt ställning på arbetsmarknaden, exempelvis personer med kort utbildningsbakgrund, funktionsnedsättning eller begränsade kunskaper i svenska. Aspiranter som har gått vidare till arbete och studier ökar något i jämförelse med samma period förra året, från 75 procent till drygt 77 procent tertial 1 2026. I antal är det fler som avslutats till både arbete och studier 2025, totalt nästan 2 180 personer jämfört med närmre 2 000 personer 2025. Ökningen i antal har skett inom samtliga målgrupper och både bland kvinnor och män. Antal unga som avslutats till studier har minskat i jämförelse med föregående år. Däremot har avslut för vuxna till studier ökat och framförallt bland kvinnor, vilket gör att det totala antalet avslutade till aspiranter till studier är högre än under T1 2025. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 28(52) A.c Insatser för prioriterade målgrupper A.c.a Stockholmsjobb Under perioden har 535 Stockholmsjobb pågått, varav 196 stycken är nya anställningar för 2026. Antalet ligger i linje med planeringen för att nå målet om 1 000 stockholmsjobb under året. Drygt 75 procent av stockholmsjobben som startat 2026 gick till unga under 30 år. Generellt innehas Stockholmsjobb av unga, 60 procent, och resterande är vuxna över 30 år. En stor andel av de vuxna innehar anställningar som bedrivs på interna arbetsplatser som är anpassade och drivas av nämnden. Bland unga är anställningen oftare på andra förvaltningar och bolag men även inom civilsamhället. Könsfördelningen följer hur det ser ut bland inskrivna generellt inom Jobbtorg Stockholm cirka 44 procent av anställningarna innehas av kvinnor och resterande av män. Av de 535 pågående Stockholmsjobb så kombinerades 126 anställningar med studier (motsvarar 24 procent) under tertial 1. Majoriteten av dess var studier inom vuxenutbildningen, på gymnasial, grundläggande nivå eller sfi. Resultat ut i arbete eller studier tre månader efter Stockholmsjobb För många aspiranter är ett Stockholmsjobb vägen till självförsörjning och av de aspiranter som avslutades för tre månader från sin anställning inom tertial 1 2026 var resultatet ut i arbete eller studier samma som året innan, 64 procent. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 29(52) Personer som tre månader efter avslutat Stockholmsjobb arbetade minskade från föregående år, från 45 procent till 38 procent. Majoriteten gick till en anställning utan statlig lönesubvention. 12 procent av anställningarna efter ett Stockholmsjobb var en subventionerad anställning, vilket är en minskning från 2025 då det var 15 procent. Stödet som medföljer en subventionerad anställning kan hjälpa personer att bibehålla en anställning och vara ett steg i att etablera sig på arbetsmarknaden långsiktigt. Avslut till studier 3 månader efter ett Stockholmsjobb ökade i samma utsträckning som minskningen av avslut till arbete vilket gör att samma andel fått önskat utfall av sin anställning. Det är framför allt unga som studerar efter ett Stockholmsjobb, över 35 procent avslutas för vidare studier. De är i linje med ett av syftena med Stockholmsjobb för unga, en anställning (och framförallt om den kombineras med studier) kan vara ett sätt att motivera och inspirera till vidare kompetensutveckling. A.c.b Stöd till personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan V olymerna inom nämndens verksamheter för målgrupperna socialpsykiatri och LSS ligger på samma nivå som föregående år. Samtidigt har efterfrågan på insatser varit fortsatt hög och köerna har ökat under en längre tid. Nya deltagare har kunnat tas emot i takt med att andra avslutats, men den ökade efterfrågan har medfört längre väntetider, som för närvarande uppgår till cirka fem månader. Det pågår en förstärkning av resurser genom nyanställningar. Under perioden är inte effekterna inte synliga, bedömningen är dock att förstärkningarna successivt kommer att ge genomslag under året. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 30(52) Det finns fortsatt skillnader mellan stadsdelsförvaltningarna när det gäller användningen av insatserna. För att stärka likställigheten i staden bedömer förvaltningen att samverkan behöver utvecklas ytterligare, särskilt med de stadsdelsförvaltningar som i dag använder insatserna i mer begränsad omfattning. Resultaten för målgrupperna är fortsatt goda. För målgruppen LSS gick 70 procent av de avslutade vidare till arbete, vilket motsvarar 80 personer och innebär en kraftig ökning jämfört med 44 personer motsvarande period föregående år. Vidare gick 18 procent till studier, motsvarande 20 personer, jämfört med 16 personer föregående år. För målgruppen socialpsykiatri gick 66 procent vidare till arbete, vilket motsvarar 63 personer, jämfört med 37 personer samma period 2025. Till studier gick 19 procent av de avslutade. Andelen är lägre än föregående år, men antalet personer är oförändrat. B. Vuxenutbildning Stockholm B.a. Volymer Elevvolymerna inom vuxenutbildningen är volatila. De senaste tre månaderna har antalet individer minskat marginellt (-1%) jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet individer inom grundläggande nivå, yrkeshögskolan och anpassad utbildning har ökat antal elever jämfört med motsvarande period föregående år, medan antalet elever som studerar på gymnasial nivå och sfi har minskat. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 31(52) Hur många kurser individerna läser skiljer sig också åt mellan åren och där kan svängningarna vara än större. Antalet kursdeltagare inom komvux har minskat med tre procentenheter under januari-mars jämfört med motsvarande period föregående år. Störst minskning har skett inom gymnasiala yrkeskurser. B.a.a Sfi Inom sfi finns tre studievägar: studieväg 1 (kurs A-D) - för personer med 0-6 års studiebakgrund. studieväg 2 (kurs B-D)- för personer med 7-12 års studiebakgrund studieväg 3 (kurs C-D)- för personer med fler än 12 års studiebakgrund Antalet kursdeltagare, det vill säga individer som läser en viss kurs, har fortsatt minska de tre första månaderna jämfört med motsvarande period föregående år, men minskningen går i något långsammare takt jämfört med föregående år. Från december har ett intensivt kommunikationsarbete pågått för att få fler tidigare sfi-elever att återgå till studier på grund av införandet av tidsbegränsad sfi. Än syns dock ingen ökning av andelen återvändande elever, utan de ligger på liknande nivåer som motsvarande period föregående år. Färre läser kurs A, B och C, medan fler läser D. Det innebär att en högre andel börjar bli klara med sina studier, vilket kan leda till ökade volymer inom grundläggande nivå framöver. Tidigare erfarenheter visar att de flesta (3/4) som klarar D-kursen övergår till grundläggande vuxenutbildning. De flesta av dem läser svenska som andraspråk, SV A, vilket är nödvändigt för fortsatta studier. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 32(52) Egen regi har under januari-mars fått ökat antal kursdeltagare inom sfi. Det är dels intensiva sfi-studier som ökat, dels har fler sfi-elever tillkommit i Kista. B.a.b Grundläggande vuxenutbildning Grundläggande nivå består till största del av ämnet svenska som andraspråk, SV A. På grundläggande nivå har antalet kursdeltagare ökat med åtta procentenheter under januari- mars, på grund av att fler studerar svenska/SV A, engelska och matematik. Inom språk är ökningen inom utbildningsformen distans med lektion, vilket innebär att den mesta av utbildningen sker via självstudier via datorn i kombination med ett mindre antal obligatoriska lektioner. Grundläggande matematik erbjuds enbart som klassrumsundervisning, men ökar alltjämt. B.a.c Gymnasial vuxenutbildning Inom gymnasial vuxenutbildning har antalet kursdeltagare minskat med fem procentenheter under januari-mars. Teoretiska kurser har ökat något, medan yrkeskurser har minskat. Klassrumsundervisning på dagtid och kväll har ökat, medan distans med lektioner har minskat. Minskningen beror främst på färre kursdeltagare inom barn och fritid, vilket förklaras av minskat behov av barnskötare, vilket både lett till minskat utbud och färre sökanden. Även vård och omsorg, språk (främst svenska som andraspråk, SV A) samt data och teknik har färre kursdeltagare. Däremot har naturvetenskap och fordon och transport fått fler kursdeltagare. Sedan i höstas finns länk på Stockholms stads sida för komvuxansökningar till motsvarande utbud hos Nacka och Värmdö. Eleverna har rätt att söka fritt mellan dessa kommuner. Huruvida det har påverkat Stockholms elevvolymer är dock för tidigt att säga. B.b Andel i egen regi Andelen kursdeltagare som studerar i egen regi har fortsatt öka. Det innebär att egen regi har sett ett tillskott av kursdeltagare, samtidigt som det totala antalet stockholmare som studerar inom komvux har minskat. Inom grundläggande har egen regi fått fler kursdeltagare inom de flesta ämnen, flest inom SV A. Inom gymnasiala kurser har antal kursdeltagare ökat inom matematik, naturvetenskap, språk inkl. SV A och vård och omsorg. Inom sfi har egen regi fått fler kursdeltagare främst inom studieväg 2. Egen regi bedriver mycket på klassrumsundervisning. Största skolan är Komvux Södermalm med cirka 4 000-5 000 elever. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 33(52) B.c 3-steg mot undersköterska Det råder en stor brist på undersköterskor i Sverige, vilket innebär att det finns många lediga jobb inom yrket. För att en bredare målgrupp ska få möjlighet att studera till undersköterska samtidigt som arbetsmarknaden får tillgång arbetskraft, har nämnden startat en 3- stegsutbildning mot undersköterska: Steg 1 - förberedande grund med sfi Steg 2 - mot vårdbiträde Steg 3 - mot undersköterska. Hösten 2025 startade steg 1 och under våren 2026 startade steg 2 som leder till vårdbiträde. 33 elever studerar steg 2, varav 17 kommer direkt från steg 1. Alla steg tar totalt 3 år att genomföra. Efter utbildningen är det möjligt att söka den skyddade titeln som undersköterska. B.d Tidsbegränsad sfi I slutet av 2025 beslutade riksdagen att tidsbegränsad sfi skulle införas från 1 januari 2026. Grundregeln är att eleven ska bli klar 3-år från sitt första sfi-lektionstillfälle. Att göra uppehåll från sfi-studierna, ex. på grund av föräldraledighet, gör inte att tiden pausas. Förvaltningen har tagit fram en handlingsplan för att nå, informera och motivera personer som omfattas av de skärpta kraven i treårsregeln. I juni presenteras den för nämnd som ett informationsärende. Utifrån handlingsplanen har kommunikationsinsatser genomförts såsom webbinarier och utskick till elever som läst sfi i Stockholm de senaste fem åren. Arbetet med gemensamma riktlinjer för särskilda skäl och rutiner för samverkan med andra kommuner vid skolbyten pågår och syftar till en likvärdig och rättssäker tillämpning av regelverket. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 34(52) C. Förvaltningsövergripande C.a. Uppsökande verksamhet Arbetsmarknadsnämndens uppsökande arbete syftar till att individer som står utanför arbetsmarknad och studier ska börja studera eller komma ut i arbete. Uppsökande arbete sker både inom Jobbtorg Stockholm och Vuxenutbildning Stockholm och riktar sig till flera olika målgrupper. Flera delar av arbetet är lagstadgat, däribland uppsök av unga inom KAA samt uppsök av personer som saknar grundläggande utbildning och utlandsfödda som har rätt till sfi. Nämnden prioriterar därutöver uppsökande arbete för att nå unga upp till 29 år som varken arbetar eller studerar samt kvinnor långt ifrån arbetsmarknaden. I mars 2026 genomfördes två dialogmöten mellan arbetsmarknadsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna i de prioriterade områdena (Järva, Hässelby-Vällingby, Farsta, EÅV och Skarpnäck). Syftet var att tillsammans diskutera inriktningen för det uppsökande arbetet utifrån införandet av nya socialtjänstlagen och arbetsmarknadsnämndens pågående arbete med uppsök. Ett arbete har även påbörjats för att tydliggöra vision och principer för nämndens uppsökande arbete i syfte att tydliggöra inriktning framåt och målgrupper för arbetet. C.a.a. Uppsökande uppdrag unga vuxna 19-29 år (Läs om KAA under mål 1.2.1) Under perioden januari till och med början av april 2026 registrerades knappt 750 personer som nådda i en första kontakt. Detta är fler än föregående år då ungefär 600 personer nåddes i en första kontakt under samma period. Andelen kvinnor ökade något, från 42 procent år 2025 till 44 procent år 2026. Antalet unga som efter en första kontakt skrevs in vid Jobbtorg Stockholm för att få ett fördjupat stöd uppgick under januari till och med mars 2026 till 313 personer, vilket ligger i linje med föregående år. Av dessa personer var 34 procent kvinnor, vilket är en liten minskning jämfört med föregående år då andelen nyinskrivna kvinnor var 36 procent. Av samtliga inskrivna som har nåtts genom uppsökande arbete har totalt 250 personer (64 procent män, 36 procent kvinnor) avslutats från Jobbtorg Stockholm under perioden januari - mars 2026. Antalet avslutade är färre än föregående år, då 300 personer avslutades. Även andelen som avslutas mot arbete eller studier har sjunkit något. Under januari-mars 2025 avslutades 88 procent till arbete eller studier, medan andelen motsvarande period i år var 83 procent. Minskningen består främst av att färre har avslutats mot ett icke subventionerat arbete eller mot studier. Antalsmässigt avslutades fler män än kvinnor mot arbete eller studier (132 män, 76 kvinnor), men andelen kvinnor och män som avslutades mot arbete eller studier var relativt jämn med 83 procent män och 84 procent kvinnor. C.a.b Vägledning inom vuxenutbildning Vuxenutbildningscentrumen på Södermalm respektive Järva har utökat tillgängligheten för stockholmarna. Syftet är att förbättra servicen för de som önskar påbörja studier. Hittills har förvaltningen även sett en ökning av besöken på Vuxenutbildningscentrum i Kista, som nästan har haft lika många besök som centret på Södermalm. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 35(52) Parallellt fortsätter nämnden att erbjuda vägledning vid bibliotek och medborgarkontor i Hässelby gård, Rinkeby, Tensta, Farsta, Rågsved och Skärholmen. Drygt 300 individer har fått vägledning, varav störst efterfrågan finns i Hässelby gård. Arbetsmarknadsnämnden arbetar med att sprida budskapet om komvux till personal inom stadens förvaltningar, statliga myndigheter och organisationer från civilsamhället som träffar komvux målgrupp. Syftet är att de som möter målgruppen i behov av studier också ska kunna berätta om de möjligheter som finns via komvux. C.a.c Svenska för föräldralediga Svenska för föräldralediga (tidigare Sfi för föräldralediga) bedrivs på elva öppna förskolor i sex stadsdelar och ger föräldralediga möjlighet att kombinera språkutbildning med föräldraskap. I samband med de skärpta krav som infördes nationellt den 1 januari 2026 för all sfi-undervisning bytte insatsen namn, för att den nu begränsade sfi-tiden inte skulle användas under föräldraledigheten. C.b Feriejobb Kommunfullmäktiges årsmål om 11 500 feriejobb under sport-, sommar- och höstlovet bedöms uppnås. Nämndernas planerade anställningar överensstämmer med årets målsättning. I år genomfördes sportlov för första gången, cirka 2 000 ungdomar ansökte och drygt 1 000 anställdes. Inför sommarlovet har över 18 000 ungdomar i åldrarna 16-19 år ansökt om feriejobb vilket är rekord. Ökningen kan bero på stora årskullar samt att de som inte erbjöds ett feriearbete under sportlovet ansökte även inför sommaren. I mitten av april finns cirka 10 000 arbetstillfällen tillgängliga inför sommaren. Bland dessa har cirka 800 platser upphandlats inom områden som kollo, socialt entreprenörskap samt jobb anpassade för ungdomar med särskilda behov. Den största delen av sommarens arbetstillfällen har redan rapporterats in, vilket underlättar matchningen och möjliggör tidiga besked till både ungdomar och arbetsplatser. Språkstöd kommer att erbjudas på ukrainska, arabiska, tigrinja och somaliska, parallellt med feriejobben. Handledarutbildningar är inplanerade och en webbaserad handledarutbildning finns tillgänglig via stadens utbildningsportal. Nämnden arbetar aktivt tillsammans med stadsdelsnämnderna för att fler ungdomar ska få feriejobb utanför sin hemstadsdel. Cirka 30 yngre ungdomar (14-15 år) med sociala behov från Järva, Enskede-Årsta-Vantör och Hässelby-Vällingby kommer att erbjudas feriejobb under sommarlovet. C.c Samordning av stadsdelsmammor och staddelssystrar Under tertialen har tolv stadsdelsmammor och två stadsdelssystrar varit anställda, och tre stadsdelsmammor har påbörjat praktik. Arbetet med att vidareutveckla metoden stadsdelsmammor och stadsdelssystrar har fortsatt med målet att stärka kvinnors delaktighet i samhället genom uppsökande arbete, samhällsinformation och praktiskt stöd. Arbetet med att få fler stadsdelar att anställa stadsdelsmammor och stadsdelssystrar pågår. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 36(52) C.d Samordning av stadsdelsnämndernas arbetsmarknadsinsatser och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) riktar sig till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och bygger på beslut från Arbetsförmedlingen, inklusive lönestöd till arbetsgivare. Efter en positiv utveckling under 2025 syns en viss nedgång under början av 2026, samtidigt som det finns risk att förändrad tolkning av regelverken och ökad konkurrens om arbetsplatser försvårar möjligheterna till placeringar. Efterfrågan på OSA-anställningar har ökat från både stadsdelsförvaltningar och Jobbtorgs verksamheter, vilket skapar en obalans mellan behov och tillgängliga platser. Förvaltningen kommer att följa och se över påverkan på OSA- och arbetsträningsplatser i och med det kommande aktivitetskravet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel kvinnor och män 18-29 år som har avslutats från Jobbtorg Stockholm till arbete eller studier 82,5 % 81,1 % 85 % 82,5 % 80 % 80 % Tertial 1 2026 Andel kvinnor och män som arbetar eller studerar, tre månader efter avslutat Stockholmsjobb 63,9 % 66 % 61,3 % 63 % 57 % 57 % Tertial 1 2026 Andel kvinnor och män som har arbete sex månader efter avslutad yrkesutbildning inom kommunala vuxenutbildningen 75,3 % 70 % 70 % Halvår 1 2026 Andel kvinnor och män som har arbete sex månader efter examen från yrkeshögskolan 89,9 % 90 % 90 % 2026 Andel kvinnor och män som har avslutats från Jobbtorg Stockholm till arbete eller studier 76,8 % 76,2 % 77,5 % 76 % 72 % 72 % Tertial 1 2026 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 37(52) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska erbjuda enhetliga koncept för uppdragsutbildningar för att tillgodose utbildningsbehov inom stadens välfärdsverksamheter i egen regi. 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska erbjuda feriejobbande ungdom stöd för CV-skrivning på stadens jobbtorg efter avslutat feriearbete 2026-01-01 2026-12-31 Analys CV-stöd till feriearbetande ungdomar kommer erbjudas inom Jobbtorg Stockholms verksamheter. Jobbtorg Stockholm drop-in under perioden 22 juni – 28 augusti (vecka 26–35), måndag–fredag kl. 10:00–12:00, på utsedda enheter. Information och kommunikationsmaterial är delat med feriejobbshandläggarna. Jobbtorg Stockholm kommer följa hur många feriejobbare som väljer att ta del av stödet. Nämnden ska följa upp, analysera och sammanställa hur nämndernas och bolagens upphandlingar bidrar till ökad sysselsättning för personer som står utanför arbetsmarknaden 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska genomföra en översyn av kombinationsutbildningarna utifrån ny lagstiftning inom sfi samt ett behov av fördjupade analyser av förutsättningar och resultat. 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska möjliggöra övning av teoretiska och praktiska körkortsmoment för vissa yrkesutbildningar och arbetsmarknadsåtgärder. 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska samordna och utveckla sitt uppsökande arbete med fokus på stadens fokusområden, samt Hässelby-Vällingby. 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska se över insatser och aktiviteter för att bidra till aspiranters progression inom SFI 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska ta fram en process för kartläggning av utbildningsnivå hos medarbetare i språk och yrke riktad till stadsdelar. 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska ta fram ett koncept för hur arbetsmarknadsinsatsers ska kunna kopplas på när staden övertar tex parkskötsel i egen regi 2026-01-01 2026-06-30 Nämnden ska upprätta en handlingsplan för att nå invånare som har behov av sfi, med anledning av ny lagstiftning om tidsbegränsad sfi 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska utveckla samverkan med bland annat psykiatrin kring unga med psykisk ohälsa 2026-01-01 2026-12-31 Nämndens ska anpassa utbud och arbetssätt till nya regler om tidsbegränsad sfi 2026-01-01 2026-12-31 Stockholmsjobben ska utvecklas med fokus på effektivitet, kvalitet och möjligheter att i möjligaste mån kombinera med studier 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 38(52) Nämndmål: 3.2.3 Stockholmare fullföljer sina studier och får godkända betyg Uppfylls helt Beskrivning Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål och stödjas och stimuleras i sitt lärande (Skollag 2010:800 kap. 3 § 2 samt kap 20. §2). I läroplanen konkretiseras detta ytterligare med uppdraget att vuxenutbildningen alltid ska möta varje elev utifrån elevens behov och förutsättningar. Inom vuxenutbildningen finns en allt större andel elever med behov av stöd. För att skolorna ska fullgöra kunskapsuppdraget är det väsentligt att skolorna fortsätter att utveckla arbetet med en tillgänglig lärmiljö. Arbetet handlar om att anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön så att skolan i så stor utsträckning som möjligt ska vara anpassad för att möta alla elevers behov. Egen regi har ett särskilt uppdrag att ta emot elever i behov av stöd och att pröva nya utbildningsformer, anpassade efter elever i behov av stöd. Under 2026 ska arbetsmarknadsnämnden fortsätta utveckla de stödinsatser som initierats under 2025. Förväntat resultat • Utförare av komvux och yrkeshögskola har stärkt det systematiska kvalitetsarbetet på lokal nivå, i syfte att uppnå ökad måluppfyllelse. Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet kommer att uppnås, baserat på att majoriteten av indikatorerna och aktiviteterna väntas uppnås. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 39(52) A. Studieresultat Studieresultaten har förbättrats inom såväl grundläggande som gymnasiala kurser. Den 1 juli 2025 infördes ämnesbetygsreformen, vilket innebär att kursbetyg jämförs med ämnesbetyg. Om det har påverkat utfallet är för tidigt att säga. Gymnasial nivå Inom gymnasiala kurser har andelen med godkänt betyg ökat. Det beror på att förbättrade resultat inom språk, samhällsvetenskap, omvårdnad och data. Betygsresultaten är generellt betydligt högre för yrkeskurser än teoretiska kurser. Avbrotten har minskat, främst inom studieformen distans med lektioner. Andelen avbrott påverkas av att en högre andel studerar klassrumskurser; avbrotten för klassrumsstudier är generellt betydligt lägre än för distans med lektioner och kväll. Grundläggande nivå Inom grundläggande har andelen med godkända betyg ökat från 77 till dryga 80 procent. Det beror på att andelen som studerar studieformen distans med lektioner har ökat och de eleverna får godkänt betyg i högre utsträckning. Framför allt handlar det om att svenska som andraspråk, SV A, ökat som distans med lektioner. Avbrotten har minskat både inom studieformen klassrum och distans med lektioner. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 40(52) Sfi Arbetsmarknadsnämnden har under flera år arbetat för att öka progressionen inom sfi. Nu har andelen inskrivna elever som tar ett betyg ökat, vilket tyder på att eleverna får göra prov i snabbare takt. Till skillnad från grundläggande och gymnasial vuxenutbildning har inte kurserna inom sfi någon fast tidsram, vilket gör att längden på studierna kan variera från person till person. Med införandet av skärpta krav i sfi, finns dock en total tid för samtliga sfi- kurser om 3-år, vilket gör att det arbete som skett i Stockholm för att elever ska få skriva prov tidigare, är positivt. Samtidigt som progressionen har ökat har andelen som får godkänt betyg minskat något till 86 procent. Det är dock fortsatt en hög andel. B. Stöd och anpassningar B.a Elevhälsoarbete Samtliga skolor inom komvux har specialpedagog och ska arbeta med identifiera hinder för lärande och ta fram insatser som undanröjer dessa hinder. Förvaltningen erbjuder nätverk för specialpedagoger och rektorer för bidra till att utveckla elevhälsoarbetet, Därutöver erbjuds nätverk för lärare inom studieväg 1 respektive studieväg 2 för att utveckla pedagogiken inom dessa områden. Lärandeforum Förvaltningen driver två Lärandeforum för lärare i studieväg 1 respektive 2, som riktar sig till lärarna och syftar till att utveckla pedagogiken. För lärare inom studieväg 1 har temat varit lärstrategier för elever med mycket kort skolbakgrund. Inom studieväg 2 har Lärandeforum fortsatt arbeta med att utveckla upplägg för slutna studiegrupper om fyra veckor, sfi för arbetsliv, SFA, och när sfi kombineras med vissa grundläggande kurser. B.b Elevnära stöd inom Egen regi Under 2026 har drygt 1 100 elever har fått stöd i att utveckla läs- och skrivförmågan eller digital kompetens. Stödet är utöver de anpassningar som erbjuds av lärare i klassrum, men sker nära elevens dagliga lärmiljö och parallellt med deras ordinarie undervisning. Syftet är att fler ska klara studierna i komvux och skolornas erfarenheter av stödet är positiva. Språkstöd Tre speciallärare och en SV A-lärare har kartlagt elevers stödbehov och ger riktade stödinsatser som omfattar elever som har en långsam progression i att lära sig läsa och skriva inom sfi, SV A och Vård och omsorg. Under januari till mars har ca 630 elever fått stöd i grupp och individuellt, varav majoriteten studerar på studieväg 1-2. Speciallärarna bedömer att de eleverna har utvecklat sina kunskaper. Digitalt stöd Tre digitala coacher har kartlagt samtliga nya elever på sfi och grundläggande nivå, 760 elever. Eleverna har därefter erbjudits veckovisa workshops på frivillig basis. Ett 60-tal elever, de som saknar de mest grundläggande digitala färdigheter, har erbjudits ett riktat stöd. Majoriteten av dessa elever studerar på sfi studieväg 1-2. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 41(52) På Komvux Södermalm har den digitala coachen även utbildat 440 elever som studerar Vård och omsorg, Barn och fritid och sfi i digital information. Coacherna anser att elevernas digitala kompetens har ökat. De har lärt sig orientera sig i skolans digitala plattformar och hantera lärares undervisningsmaterial och lämna in uppgifter för bedömning. Sju lärare arbetar som handledare till kollegor för att stärka deras digitala kompetens. Fokus är på nyanställda lärare, men stödet ges även till andra vid behov. C. Systematiskt kvalitetsarbete Under våren har Vuxenutbildning Stockholm låtit genomföra kvalitetsdialoger, under ledning av Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Dialogerna skedde på såväl huvudmannanivå som rektorsnivå och utifrån planeras nästa steg. Det kommer att handla om effekter i undervisningen samt bygga på den genomlysning som genomfördes föregående år. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel kursdeltagare inom sfi som klarat kursen inom angiven tid 57,77 % 55 % 2026 Andel kvinnor och män som tar examen efter studier på yrkeshögskolan 90,3 % 80 % Halvår 1 2026 Kvinnor och män inom komvux, exkl sfi, som kan rekommendera sin skola till andra. Medelvärde skala 1-4 3,6 3,5 2026 Kvinnor och män inom sfi som kan rekommendera sin skola till andra. Medelvärde skala 1-4 3,8 3,5 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska delta i Skolverkets och SPSM:s kvalitetsdialog för komvux 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska tydliggöra vilket elevstöd som ska erbjudas inom komvux före och under studier med utgångspunkt i gällande lagstiftning och verksamhetens förutsättningar. 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 42(52) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys För att bidra målet om en sammanhållen stad är nämndens verksamheter, insatser och aktiviteter i stadens fokusområden Järva, Farsta, Hagsätra-Rågsved och Skärholmen samt Hässelby-Vällingby av särskild vikt. Nämnden har skolenheter, jobbtorg och Vuxenutbildningscentrum i fokusområdena, för att på bättre sätt nå målgruppen. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Farsta stadsdelsnämnd ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, AB Familjebostäder samt andra berörda nämnder och bolag ta fram en gemensam långsiktig plan för utvecklingen av Mötesplats Fagersjö. Arbetet ska ske i dialog med boende och föreningsliv 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, utbildningsnämnden, Södermalms stadsdelsnämnd, SISAB och andra berörda nämnder och bolag i staden ta ett helhetsgrepp om utvecklingen av platsen kring Åsö gymnasium 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Analys Majoriteten av indikatorerna väntas uppnås och förväntade resultat och aktiviteter pågår enligt plan. Medarbetarenkäten visar på mycket goda resultat och har ökat med två indexpunkter och är över stadens genomsnitt. Sjukfrånvaron är på en historiskt låg nivå och frisktalen ökar. Nämndens hälso- och arbetsmiljöindex har också ökat med två indexpunkter. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeinde x 83 83 83 81 81 82 2026 Sjukfrånvaro 3,3 % 2,3 % 3,7 % 3,3 % 4,5 % 4,5 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Sjukfrånvaro dag 1-14 1,2 % 0,9 % 1,3 % 1,2 % 1,5 % 1,5 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 43(52) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna implementera den plan för genomförande för att införa en enhetlig yrkestitulatur i förskolan som antagits av förskolenämnden 2026-01-01 2026-12-31 Kulturnämnden ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden utreda förutsättningar, behov och former för att skapa tydliga vidareutbildningspaket för stadens fritidsledare och parklekspersonal i syfte att höja andelen personal med relevant utbildning 2026-01-01 2026-12-31 Överförmyndarnämnden ska samverka med arbetsmarknadsnämnden i deras pågående arbete med hur rekryteringen av professionella ställföreträdare kan stärkas 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.4.1 Medarbetare och chefer har rätt kompetens och en hälsofrämjande arbetsmiljö Uppfylls helt Beskrivning Att samtliga medarbetare och chefer har rätt kompetens och en hälsofrämjande arbetsplats är en förutsättning för att verksamhetens mål ska uppnås. Arbetsmarknadsnämnden arbetar kontinuerligt med kompetensförsörjning, enligt stadens modell UBARA (utveckla, behålla, attrahera, rekrytera och avveckla). Stadens personalpolicy är välkänd och används aktivt som stöd i utvecklingen av verksamheten, vilket bidrar till trygg och säker arbetsmiljö, tydligare styrning och en verksamhet med hög kvalitet. Arbetsmarknadsnämnden har en strukturerad och genomtänkt introduktion av nya chefer och nya medarbetare, som gör att medarbetare på snabbaste sätt kommer in i arbetet. Medarbetarna är delaktiga i verksamhetens planering vilket skapar engagemang och motivation i det dagliga arbetet. Genom att integrera friskfaktorer i det systematiska arbetsmiljöarbetet uppmärksammas kontinuerligt det som fungerar bra och arbetsmiljörisker åtgärdas på ett tidigt stadium. Förväntat resultat • Vi har en arbetsmiljö som främjar hälsa, lika rättigheter och möjligheter, arbetsglädje och säkerhet, medarbetarnas kompetens tas tillvara och dialoger om uppdrag och samarbete pågår som självklara arbetssätt på arbetsplatsen. • Chefer vet vad som förväntas av dem i sitt ledarskap. • Medarbetare är trygga och engagerade i en föränderlig organisation. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel medarbetare i utsedda verksamheter som genomfört den webbaserade utbildningen "Offentlighet, 80 % 2026 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 44(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period sekretess och meddelarfrihet" Andel medarbetare som genomfört den webbaserade grundutbildningen om våldsbejakande extremism 91,3 % 80 % 2026 Frisktal 74,4 % 74,8 % 70 % 70 % Tertial 1 2026 Hälso- och arbetsmiljöindex 79 77 77 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska arbeta med uppföljning av chefsstruktur 2026-01-01 2026-12-31 Utsedda verksamheter ska i högre utsträckning nyttja jobbskuggning av kollega/verksamhetsbesök 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Kunskapen om våldsbejakande extremism är relativt god bland chefer och förvaltningen deltar i erfarenhetsutbyte inom staden och mellan de nordiska länderna. Fortsatta utbildningsinsatser om pågående dödligt våld, PDV , är planerade. Arbetsmarknadsnämnden deltar i sektorsorganisation för planeringsarbetet med civil beredskap för sektorerna ekonomisk säkerhet, migration och förskola/skola. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elektroniska inköp 77 % 75 % 75 % 2026 Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts 92 % 95 % 95 % 2026 Andel upphandlingar som innehåller krav på arbetsrättsliga villkor 80 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Analys Nämnden beslutar att sänka målvärdet i T1 (se beslutsmening). Orsaken är att SLK uppmärksammat nämnderna på att de Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 45(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period kan ha satt för höga målvärden utifrån att samtliga upphandlingar, oavsett förfarande samt oavsett om det är relevant eller inte att ställa arbetsrättsliga kontraktsvillkor, räknas med i indikatorn. Arbetsmarknadsnämnden ändrar därför målvärdet från 100 procent, till 80 procent. Det är fortsatt ett hög målvärde men nämnden riskerar inte att missa målvärdet på grund av upphandlingar där arbetsrättsliga kontraktsvillkor inte är relevanta. SLK har uppmanat de nämnder som vill korrigera sina målvärden att göra det i samband med T1. Nämndmål: 3.5.1 Nämnden bidrar till minskade risker och ökad beredskap genom förebyggande arbete Uppfylls helt Beskrivning Arbetsmarknadsnämnden arbetar utifrån Stockholms stads säkerhets- och trygghetsprogram och har en stabil och väldimensionerad krisorganisation för behovet inom områdesansvaret. Under 2026 ska nämnden fortsätta utbildningsinsatser för personal, för att stärka sin förmåga att hantera pågående dödligt våld. Förvaltningens krigsledningsplan kommer också att revideras. Förväntat resultat • Nämnden har utbildat utpekade verksamheter i hantering av ”Pågående dödligt våld”. Analys A. Risk- och sårbarhetsanalys Arbetet med kunskapshöjande insatser om pågående dödligt våld, främst riktat till medarbetare inom vuxenutbildningen fortsätter under 2026 och utvidgas till fler medarbetargrupper under de kommande åren. En nyligen genomförd enkät bland förvaltningens chefer visade att kunskapen om våldsbejakande extremism är relativt god, men det finns ett tydligt önskemål om ytterligare utbildningsinsatser för att ytterligare stärka kompetensen. Som ett svar på detta kommer riktade utbildningsinsatser att genomföras för ytterligare delar av förvaltningen under de närmaste två åren. I arbetet med våldsbejakande extremism deltar arbetsmarknadsförvaltningen i erfarenhetsutbyte både inom staden och mellan de nordiska länderna. Nämnden deltar i sektorsorganisation för planeringsarbetet med civil beredskap för sektorerna ekonomisk säkerhet, migration och förskola/skola. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel medarbetare som genomfört förvaltningens e- utbildning i 87,83 % 80 % 2026 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 46(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period informationshanteri ng Andel medarbetare som genomfört stadens e- utbildning i dataskydd 73,02 % 80 % 2026 Andel medarbetare som genomfört stadens e- utbildning i informationssäkerh et 69,09 % 80 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska säkerställa att det finns uppdaterade kontinuitetsplaner så att verksamhet kan bedrivas vid systemfel. 2026-01-01 2026-12-31 Nämndens medarbetare ska genomgå en utbildning i otillåten påverkan. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Aktiviteten har inte kunnat genomföras enligt plan eftersom den utbildning om otillåten påverkan som förväntades tas fram ännu inte har färdigställts. Förvaltningen inväntar vidare besked och information från SLK innan arbetet kan gå vidare. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Nämnden stödjer personer som vill lämna kriminalitet eller riskerar att hamna i kriminalitet. Under 2026 startar ett samarbete mellan Stockholm, Göteborg och Malmö för omlokalisering av deltagare. Internt arbete pågår också för att stärka samverkan och motivera fler till studier. Av de som avslutade en Framtidsjobb (tidigare arbetslagsanställning och introjobb) gick 65 procent vidare till arbete eller studier, vilket överträffar målet. Det planeras också för framtidsjobb för unga inom KAA som vill bryta en kriminell livsstil. Krami, ett samarbete mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Stockholms stad, stödjer personer med kriminell bakgrund till arbete eller studier. Under perioden var 59 personer inskrivna och av dessa gick 14 personer vidare till arbete eller studier. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 47(52) Nämndmål: 3.6.1 Nämnden bidrar till en trygg stad genom förebyggande insatser Uppfylls helt Beskrivning Utbildning och arbete är nycklar till samhällelig delaktighet och fungerar som en skyddsfaktor mot olika former av social otrygghet. För att öka tillgången till studier och jobb kommer arbetsmarknadsnämnden att förstärka sin närvaro i områden där utbildningsnivån är låg och arbetslösheten är hög. Genom samverkan med de sociala insatsgrupperna och avhopparverksamheter samt genom Stockholmsvärdarnas insats bidrar nämnden till en tryggare stad. Nämnden har också en beredskap för att upptäcka och förebygga förekomsten av våldsbejakande extremism samt våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Arbetsmarknadsnämnden samarbetar med företag och civilsamhälle bland annat genom upphandling, praktikplatser och arbetsplatser. I all samverkan med externa aktörer ska nämnden arbeta aktivt för att kunna säkerställa en god kvalitet och för att minska riskerna för välfärdsbrottslighet. Förväntat resultat • Särskilt anpassade Stockholmsjobb har erbjudits unga med behov av förstärkta insatser. • Nämnden har utvecklat samverkan med andra aktörer i staden och externa aktörer som Kriminalvården kring personer som vill lämna en kriminell livsstil eller i risk för att utveckla en kriminell livsstil. Analys A. Stöd till personer som lämnat kriminalitet eller risk att utveckla en kriminell livsstil Nämnden tar emot personer från sociala insatsgrupper (SIG) och från stadens avhopparverksamhet. Under 2026 kommer avhopparteamet inom Jobbtorg Stockholm att tillsammans med de sociala insatsgrupperna i Järva och Farsta stadsdelsförvaltning att utveckla ett storstadsutbyte, där Stockholm, Göteborg och Malmö tar emot deltagare som har behov av omlokalisering från de andra städerna. Planering har påbörjats för detta utbyte och den första deltagaren togs emot under april 2026. Under perioden januari – mars 2026 har 54 unga upp till 29 år, deltagit i olika typer av framtidsjobb för målgruppen. Hittills i år har 65 procent av de som har avslutat ett framtidsjobb avslutats till arbete eller studier, vilket överstiger målet på 57 procent. Ett särskilt fokus under år 2026 kommer att vara att utveckla en ny insats inom framtidsjobb som riktar sig till unga som omfattas av kommunens aktivitetsansvar (KAA) och som vill bryta en kriminell livsstil. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 48(52) B. Krami Krami är en insats där Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Stockholms stad samverkar för att målgruppen med kriminell bakgrund ska få stöd att göra en livsstilsförändring samt hitta arbete eller studier. Deltagarna går ett vägledningsprogram under tre veckor som fokuserar på att ändra livsstil samt stöd att söka och hitta arbete eller studier. Därefter erbjuds deltagarna individuellt stöd. Under perioden januari – mars 2026 har verksamheten haft totalt 59 personer inskrivna, varav 17 personer var nyinskrivna. Det totala antalet inskrivna är något färre än motsvarande period föregående år, då drygt 80 personer var inskrivna vid Krami. Antalet som avslutades till arbete eller studier uppgick under perioden till 14 personer, vilket ligger i linje med föregående år. Av de som avslutades gick tolv personer till arbete och två personer till studier. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys En rad kunskapshöjande insatser har genomförts inom området mänskliga rättigheter. Nätverksträffar har genomförts inom förvaltningens MR-nätverk. Förvaltningen har representanter som deltar i Forum för levande historias utvecklingsprogram för kommuner för att stärka arbetet mot rasism. Förvaltningen deltagit i ett samrådsmöte med anledning av ett arv som tillfallit Stockholms stad och som ska stärka arbetet med romsk inkludering. Utredning av relevanta insatser inom arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde pågår. Nämndmål: 3.7.1 Nämndens verksamheter bidrar till en öppen, jämställd och demokratisk stad Uppfylls helt Beskrivning Arbetsmarknadsnämnden är målansvarig för tre mål i arbetet med Agenda 2030: mål 1 Ingen fattigdom, mål 4 God utbildning för alla och mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Nämndens huvuduppdrag att stötta människor till arbete och studier bidrar till dessa mål och till en mer jämlik och jämställd stad. I linje med Agenda 2030 kommer nämnden att stärka det uppsökande arbetet och utveckla samverkan kring personer med funktionsnedsättning. Arbetet med jämställdhetsintegrering kommer tydligare att kopplas till stadens kvalitetsprogram. Nämnden arbetar med romsk inkludering med fokus på unga romers rätt till arbete och studier. Förväntat resultat • Jämställdhetsperspektivet är integrerat i verksamhetens resultatredovisning och analys. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 49(52) Analys Kunskapshöjande insatser har genomförts inom området mänskliga rättigheter, däribland digitala föreläsningar om könsbundna val samt autism och mikroaggressioner. En webbutbildning med fokus på bemötande och normer har utvecklats som ett komplement till programmet för mänskliga rättigheter. Innehållet är kopplat till förvaltningens uppdrag och målgrupper. Två nätverksträffar genomförts inom förvaltningens MR-nätverk. Förvaltningen har även representanter som deltar i Forum för levande historias utvecklingsprogram för kommuner för att stärka arbetet mot rasism. Arbetet med att ta fram en checklista för enkelt avhjälpta hinder, kopplad till Stockholms stads program för tillgänglighet och delaktighet 2024–2029, har fortsatt. Checklistan ska ligga till grund för en genomgång och kartläggning av de lokaler som arbetsmarknadsförvaltningen använder. Förvaltningen har i samverkan med stadsledningskontoret tagit fram förslag till insatser och fördelning av de medel som testamenterats till Stockholms stad i syfte att stärka romers rätt till utbildning och integrering i samhället. Arbetet har skett i dialog med de romska brobyggarna och genom samrådsmöte. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel kvinnor och män som upplever att de varit delaktiga i sin planering på Jobbtorg Stockholm 75,5 % 85 % 85 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utsedda verksamheter ska genomföra en kartläggning av enkelt avhjälpta hinder utifrån tillgänglighetsperspektiv. 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 50(52) Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Sammanfattning Sammantaget prognostiserar nämnden en budget i balans efter begärd budgetjustering i tertialrapport 1 samt de budgetjusteringar som planerar att begäras i tertialrapport 2. Statsbidragen från Migrationsverket för stadens flyktingmottagning bedöms, i dagsläget, avvika från intäktskravet med totalt 89,0 mnkr. Nämnden begär budgetjustering av intäktskravet med motsvarande belopp. Statsbidrag från Skolverket gällande vuxenutbildningen, bedöms i dagsläget, avvika från intäktskravet med totalt 107,4 mnkr. Nämnden begär budgetjustering av intäktskravet med motsvarande belopp. I tertialrapport 2 ämnar nämnden på sedvanligt sätt begära budgetjusteringar avseende prestationer inom vuxenutbildningen. Begäran om budgetjustering avseende förvaltarenheten görs, som överenskommet, i tertialrapport 2. Beträffande aktivitetskravet så återkommer nämnden med ett äskande i tertialrapport 2 för årets prognostiserade kostnader. Tabellen nedan visar budget och prognos per verksamhetsområde Verksamhet Budget 2026 Justerad budget 2026 Prognos Avvikelse Resultat 2025 Jobbtorg Stockholm 509,2 509,2 509,2 0,0 0,8 Regiongemensa m samhällsorienteri ng 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vuxenutbildning Stockholm 696,6 696,6 696,6 0,0 -27,2 Nämnd och gemensam administration 90,3 90,3 90,3 0,0 4,6 Stadsövergripand e verksamheter 44,5 44,5 44,5 0,0 0,4 Statsbidrag Skolverket -82,6 -190,0 -190,0 0,0 54,2 Statsbidrag flyktingmottagand et -85,7 -174,7 -174,7 0,0 22,2 Summa nettobudget 1172,3 975,9 975,9 0,0 55,0 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 51(52) Jobbtorg Stockholm Avdelningen prognostiserar en budget i balans. Regiongemensam samhällsorientering Ingen avvikelse mot budget prognostiseras. Vuxenutbildning Stockholm Avdelningen prognostiserar en budget i balans. Prognosen bygger på att nämnden beviljas budgetjustering för prognostiserade prestationsförändringar i samband med tertialrapport 2. Vuxenutbildningens prestationsbaserade budget består av fyra delar: sfi, anpassad sfi, grundläggande vuxenutbildning samt gymnasial vuxenutbildning. Sfi Antalet kursdeltagare inom sfi har minskat jämfört med föregående år. 8 961 kursdeltagare studerade vid sfi under januari-mars 2026, vilket är 179 färre än motsvarande period 2025. Det motsvarar en minskning med cirka 2 procent. Grundläggande vuxenutbildning Inom grundläggande vuxenutbildning studerade 461 kursdeltagare fler under januari-mars 2026, jämfört med motsvarande period föregående år. Det motsvarar en ökning med drygt 9 procent. Gymnasial vuxenutbildning Antalet kursdeltagare minskade med 1 162 under januari-mars jämfört med motsvarande period föregående år, vilket motsvarar en minskning med drygt 4 procent. Nämnd och gemensam administration Prognosen visar på en budget i balans. Stadsövergripande Prognosen visar ingen avvikelse mot budget. Begäran om budgetjustering avseende förvaltarenheten sker i samband med tertialrapport 2. Nämndens intäktskrav Statsbidrag för flyktingmottagande Nämndens totala intäktskrav för statsbidrag från Migrationsverket för flyktingmottagande uppgår till 85,7 mnkr. Mot bakgrund av att intäkterna förväntas överskrida intäktskravet med 89,0 mnkr, begär nämnden en budgetjustering om motsvarande belopp, till sammanlagt 174,7 mnkr. Den ersättning som staden erhåller från Migrationsverket är beroende av både antalet kommunmottagna under 2026 och antalet kommunmottagna under 2025 och 2024, detta då schablonen betalas ut per person under 24 månader, vid nio tillfällen. Mot detta bakgrund och att ukrainare har haft möjlighet att folkbokföra sig i staden och erhållit bidrag från sommaren 2024, förväntas ersättningen som staden erhåller från Migrationsverket börja minska från hösten 2026. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 52(52) Statsbidrag från Skolverket Nämndens intäktskrav uppgår till 82,6 mnkr för 2026. Utnyttjade statsbidrag för året förväntas uppgå till 190 mnkr, vilket är 107,4 mnkr mer än budget. Nämnden begär en budgetjustering av intäktskravet med motsvarande belopp. Resultatenheter Investeringar Nämndens investeringsbudget är 6,4 mnkr. Prognosen för året är att investeringsbudgeten kommer att utnyttjas. Budgetjusteringar Arbetsmarknadsnämnden begär en budgetjustering för en ökning av intäktskravet för statsbidrag gällande flyktingmottagande om 89,0 mnkr. Arbetsmarknadsnämnden begär en budgetjustering för en ökning av intäktskravet för statsbidrag från Skolverket om 107,4 mnkr. --- [AmN T1 2026 bilaga 1-3.pdf] Arbetsmarknadsnämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Kostnader och intäkter (-) för strategiskt viktiga projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar t o m 2025 Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Start Slut Start Slut Projekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras. Kolumn D-E Budget som beslutats i VP, gäller hela året - även i uppföljningsärenden Kolumn F-O Prognos för angivna år Kolumn P-Q Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. Kolumn T-U Datum projektet skall starta resp. avslutas enligt beslutet. Kolumn V-W Prognos för projektets start- resp. slutdatum. Avikelser från beslutade datum skall förklaras. Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt skall speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd. Mnkr 2026 2026 2027 2028 Prognos Ack. utfall Budget Prognos Totalt Period 2029 2030 Beslutat Prognos Beslutat Arbetsmarknadsnämnden Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- Uppföljning av resultatenheter (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % Anvisningar för ifyllande av blankett Resultatenheter 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1) Resultatenhetens namn (intraprenader skall särskilt anges) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 2) Resultatenhetens bruttobudget t.ex. beräknad ersättning (anges i tkr) 0 0,0% 0 0,0% 3) Belopp som motsvarar 5 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 0 0,0% 0 0,0% 4) Summan ska överensstämma med resultatenheternas resultat i bokslutet 0 0,0% 0 0,0% 5) Avser hela resultatet (100 % exkl. resultatfond) 0 0,0% 0 0,0% 6) Resultatfonden får ha ett överskott med motsvarande maximalt 10 % av enhetens bruttobudget, vid 0 0,0% 0 0,0% underskott gäller maximalt 5 % 0 0,0% 0 0,0% 7) Kontroll av ackumulerad resulatöverföring (max 10 % vid överskott och max 5 % vid underskott) 0 0,0% 0 0,0% 8) Belopp som motsvarar 10 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 0 0,0% 0 0,0% 9) Kontroll av årets överföring (max 5 %) 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Om blanketten inte räcker till kan flera rader infogas i tabellen. 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Summa resultatenheter 0 0 0 0 0 Arbetsmarknadsnämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Uppföljning av investeringsbudget 2026 Prognos (mnkr) Utfall 2025 VP 2026 Avvikelse Prognos 2026 Prognos 2027 Prognos 2028 Inventarier och maskiner 4,0 6,4 6,4 4,0 4,0 Avtalsstart Uppskattat värde kr Ansvarig Organisation Ansvarig upphandlare Kontraktstyp Avtalstyp Inköpskategori kod Samtliga inköpskategorier Upphandlingens omfattning Diarienr Klient Kommentar 2026-02-10 1 500 000 Arbetsmarknadsförvaltningen Info.amf@stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1018; Medborgarutveckling; 191 Upphandlingen är klar. 2026-05-01 15 000 000 Arbetsmarknadsförvaltningen Info.amf@stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1014; IT & Kommunikation; 191 Ej klar. 2026-05-13 3 000 000 Arbetsmarknadsförvaltningen Info.amf@stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1014; IT & Kommunikation; 191 Pågående 2026-10-01 12 000 000 Arbetsmarknadsförvaltningen Info.amf@stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1018; Medborgarutveckling; Ht 2026 2 400 000 Arbetsmarknadsförvaltningen Info.amf@stockholm.se Invetarie Ramavtal Lokalt 1018; Medborgarutveckling; 191 2026/2027 20 000 000 Arbetsmarknadsförvaltningen Info.amf@stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1018; Medborgarutveckling; 2026-10-01 6 000 000 Arbetsmarknadsförvaltningen Info.amf@stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1014; IT & Kommunikation; 2027-02-28 8 000 000 Arbetsmarknadsförvaltningen Info.amf@stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1018; Medborgarutveckling; 2026-09-01 1 500 000 Arbetsmarknadsförvaltningen Info.amf@stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1018; Medborgarutveckling; 2026/2027 9 000 000 Arbetsmarknadsförvaltningen Info.amf@stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1018; Medborgarutveckling; Arbetsmarknadsnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026-2027 stockholm.se Arbetsmarknadsnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026-2027 Dnr: 2 Inledning .................................................................................................... 3 Arbetsmarknadsnämndens verksamhet i arbetet mot våldsbejakande extremism 4 Lokal lägesbild .......................................................................................... 5 Källor 6 Analys ......................................................................................................... 7 Arbetsmarknadsnämndens aktiviteter kopplat till våldsbejakande extremism 8 Arbetsmarknadsnämndens aktiviteter ........................................................ 8 3 Inledning Stockholm stads riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism är utgångspunkt för arbetet i denna handlingsplan. Denna handlingsplan omfattar arbetsmarknadsnämndens verksamheter och ligger till grund för prioriteringar av insatser framåt. Våldsbejakande extremistmiljöer utgör ett hot mot samhällets grundläggande struktur, dess styrelseskick eller de politiska företrädarna på olika nivåer. På så sätt kan våldsbejakande extremistmiljöer utgöra ett hot mot hela demokratin och dessutom ett allvarligt hot mot medborgares möjligheter att utöva sina demokratiska rättigheter. Stadens arbete riktas huvudsakligen mot tre extremistmiljöer; den våldsbejakande högerextremistiska, den våldsbejakande vänsterextremistiska, och den våldsbejakande islamistiska miljön. Att stadens arbete fokuserar på dessa miljöer beror på att Säkerhetspolisen bedömer att det inom dessa finns individer och grupper som anser det som legitimt att begå brott med målet att förändra rådande samhällsordning i Sverige. De utgör ett hot mot demokratin och individers möjligheter att utöva sina demokratiska fri- och rättigheter.1 Stadens insatser innefattar även ett förebyggande arbete mot ensamagerande gärningspersoner. Dessa personer är inte med i en grupp/organisation, utan agerar istället på egen hand utifrån en extremistmiljös ideologi. Säkerhetspolisen gör bedömningen att ensamagerande gärningspersoner som motiveras av våldsbejakande islamistisk extremism eller våldsbejakande högerextremism utgör ett av de främsta attentatshoten. Enligt Säkerhetspolisen är dessa individers syn på samhällsutvecklingen inte sällan influerade av konspirationsteorier. Många av dem är unga och lider ofta av psykisk ohälsa. Digitaliseringen har inneburit att dessa individer – men även de organiserade våldsbejakande extremistiska miljöerna – har en tydlig närvaro på nätet.2 I staden finns en struktur för arbetet mot våldsbejakande extremism som utgår från riktlinjer som beslutats av kommunfullmäktige. Alla stadsdelsnämnder och fem särskilt berörda facknämnder; social-, arbetsmarknads-, idrotts-, kultur- och utbildningsnämnden, har handlingsplaner. Syftet med handlingsplanerna är att säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och struktur för arbetet med att förebygga och motverka våldsbejakande extremism på lokal nivå. I handlingsplanerna finns lokala lägesbilder som närmare beskriver de lokala förutsättningarna och utmaningarna. Läs mer om stadens arbete på intranätet under ’Våldsbejakande extremism’. Här finns också stöd och utbildningar för stadens medarbetare samlat. 1 Säkerhetspolisen (2023). Våldsbejakande extremism. Våldsbejakande extremism - Säkerhetspolisen (sakerhetspolisen.se) [ 2023- 08-30] 2 Säkerhetspolisens årsbok 2022/2023, s.18-19, 30-33, 48-49 4 Arbetsmarknadsnämndens verksamhet i arbetet mot våldsbejakande extremism Arbetsmarknadsförvaltningen bedriver verksamhet som är i kontakt med ett stort antal stockholmare. Det sker en stor genomströmning av individer genom Vuxenutbildning Stockholm och Jobbtorg Stockholms verksamheter som träffar och interagerar nära med förvaltningens medarbetare. Förvaltningen har förutsättningar att upptäcka tecken på radikalisering mot våldsbejakande extremism hos individer som passerar genom verksamheterna och kan ta hjälp av andra aktörer i staden för att finna insatser åt individerna. Något som står klart utifrån kartläggningar från svenska myndigheter är att radikalisering kan ske i olika miljöer, och att se vem som radikaliseras kan vara svårt att kategorisera. Eftersom förvaltningens verksamheter möter en bred och mångsidig grupp stockholmare är det viktigt för stadens övergripande trygghet och säkerhetsarbete att medarbetare har kunskap kring att identifiera tecken på misstänkt våldsbejakande extremism. Medarbetare som studie- och yrkesvägledare, lärare och jobbcoacher har ofta en förtroendefull kontakt med deltagarna i förvaltningens verksamheter. Detta innebär att medarbetarna sannolikt har möjlighet att upptäcka indikationer på extremism och radikalisering i förekommande fall. I förvaltningens verksamheter förekommer också målgrupper som kan ha särskilda riskfaktorer för att hamna i en radikaliseringsprocess och som andra myndigheter och förvaltningar kan ha svårt att nå. Dessa målgrupper kan vara särskilt utsatta för att radikaliseras om de inte skulle nås av förvaltningens insatser och få ett sammanhang att delta i. Förvaltningens ordinarie uppdrag gentemot stockholmarna kan därmed sägas vara en förebyggande faktor i sig. Till detta är det också viktigt att betona att arbetet med mänskliga rättigheter och demokrati som förvaltningen bidrar med också kan ses som en förebyggande faktor mot våldsbejakande extremism. 5 Lokal lägesbild Den lokala lägesbilden för arbetsmarknadsnämnden har stora likheter med stadens övergripande lägesbild. Säkerhetspolisen sänkte i maj 2025 terrorhotnivån till ”förhöjt hot” (nivå 3). Det största hotet om attentat i Sverige bedöms komma från enskilda personer som drivs av våldsbejakande ideologier, framför allt högerextremism eller islamism. Under de senaste åren har majoriteten av terrorattackerna i västvärlden genomförts av ensamagerande gärningspersoner. Unga aktörer har uppmärksammats särskilt som en sårbar grupp då radikalisering ofta sker i digitala miljöer där ungdomar vistas. Uppmärksammad oro om våldsbejakande extremism ska enligt rutin rapporteras av förvaltningens medarbetare dels genom en avidentifierad blankett som skickas till VBE- samordnare samt genom incidentrapportering i IA. Antalet händelser med VBE-koppling som uppmärksammats på förvaltningen de gångna åren har dock varit få, inga av dessa ärenden har varit kopplat till en direkt närstående våldshandling. I jämförelse med övriga utpekade fackförvaltningar med särskilt fokus på VBE sticker arbetsmarknadsförvaltningen ut genom en lägre andel rapporter. Den tragiska händelsen på Risbergska skolan i Örebro den 4 februari 2025 gjorde att frågorna om pågående dödligt våld och ensamagerande gärningspersoner uppmärksammades stort i samhället, men också inom arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter. Med bakgrund i detta, samt tidigare redan planerade insatser, har förvaltningen påbörjat ett omfattande arbete med säkerhet och kunskapshöjande insatser om pågående dödligt våld (PDV) riktat till personal, främst inom vuxenutbildningen. Detta arbete förväntas fortsätta även under de kommande åren riktat till all personal inom förvaltningen. I januari 2026 skickades Stockholm stads enkät avseende våldsbejakande extremism ut till förvaltningens chefer. Utifrån inkomna enkätsvar behövs mer kunskapsspridning på området över hela förvaltningen. Stadens webbutbildningar om våldsbejakande extremism är välkända och en övervägande majoritet av medarbetarna har genomfört den grundläggande utbildningen. Dock skattas kunskapsnivån bland verksamheterna som medelgod av cheferna som svarat på enkäten. Det finns utrymme för mer kunskapsspridning både om området i stort och om stadens rutin vid oro eller händelse kopplad till våldsbejakande extremism. Önskemålen från cheferna varierar men bland annat efterfrågas att frågorna systematiskt förankras regelbundet från förvaltningen och att medarbetare utöver webbutbildningar erbjuds kunskapshöjande insatser i form av seminarier eller workshops. Variationen i vilka tecken som kan behöva uppmärksammas vid radikalisering hos en individ är stor och den utmaningen faller i slutändan ned på förvaltningens medarbetare. De behöver aktuell kunskap om våldsbejakande extremism för att kunna reagera på rätt saker i samtal med medarbetare och medborgare. Arbetsmarknadsförvaltningens medarbetare kan fortsatt vara detektorer åt staden och förmedla relevant information vidare till myndighetsutövare såsom socialtjänst och polis som behöver informationen för att kunna agera, antingen genom att ingripa eller genom att ge stöd till individen. 6 Källor Stockholm stads nulägesrapport – Våldsbejakande extremism 2025 Stockholm stads Säkerhetsprogram 2024 Stockholms stads enkät avseende våldsbejakande extremism 2026 Stockholms stads blankett för avidentifierad information kring våldsbejakande extremism IA incidentrapportering Månadsvisa möten med SLK och utpekade fackförvaltningar -Insamling av Stockholms stads avidentifierade blanketter 2024-2026 visar på att det förekommer händelser, om än få, där vi detekterar tecken på våldsbejakande extremism inom Arbetsmarknadsförvaltningen. - Stockholms stads enkät avseende våldsbejakande extremism skickades ut till förvaltningens chefer i februari 2026. Svarsfrekvensen var ca 50% och jämnt fördelad över förvaltningens avdelningar. Resultaten från enkäten visar att kunskapen kring våldsbejakande extremism är relativt bra men att det finns önskemål om ytterligare kunskapshöjande insatser riktat mot medarbetare. -IA incidentrapportering är låg till obefintlig kopplat till våldsbejakande extremism. -Vid de månadsvisa mötena med SLK och utpekade fackförvaltningar har lokal VBE- samordnare samlat en övergripande lägesbild i Stockholm där händelser och utveckling har kunnat diskuteras. 7 Analys Arbetsmarknadsförvaltningen fortsätter att vara en viktig part i att upptäcka incidenter av våldsbejakande extremism i sina verksamheter. I linje med den omvärldsutveckling som sker där hotet om radikalisering hos ensamagerande fortsätter att växa blir arbetsmarknadsförvaltningens arbete betydelsefullt för att motarbeta och upptäcka tecken på radikalisering i ett tidigt stadie. I synnerhet genom det uppsökande och relationsskapande arbetet riktat mot ungdomar och unga vuxna. Orsaken till den låga rapporteringen av oro eller händelse kopplad till våldsbejakande extremism är oklar. Förvaltningens medarbetare träffar varje år ett stort antal individer som skulle kunna bära på riskfaktorer för radikalisering, i synnerhet ungdomar från utsatta miljöer. Ett antagande kan vara att individer med extremistiska åsikter drar sig för att uttrycka dessa i samtal med förvaltningens anställda. En annan möjlig orsak kan vara bristande kunskap hos medarbetare i att identifiera tecken på radikalisering eller kännedom om stadens rutin. Kunskapen om radikaliseringsprocesser och våldsbejakande extremism bör vara en naturlig del av medarbetarnas kunskapsbank. Genom sina uppdrag som täcker hela staden stöttar arbetsmarknadsförvaltningen stadsdelar och övriga fackförvaltningar genom att upptäcka och dela information inom staden. För att fortsätta vara en relevant part i stadens arbete för att motverka våldsbejakande extremism bör deltagande i stadens nätverk fortsätta att fördjupas och knytas till stadens centrala samordnare i frågorna. Genom detta får förvaltningen också möjlighet att fördjupa kopplingen gentemot stadsdelar och andra fackförvaltningar vilket underlättar kunskapsspridningen. De sammanfattande slutsatserna som finns att dra kring lägesbilden och källorna som underbygger den är följande: - Upptäckt och anmälning av våldsbejakande extremism är fortfarande relevant och behövt i staden. - Det krävs en löpande omvärldsbevakning och aktiv samverkan med andra parter i staden, nationellt och internationellt för att ligga i fas med det aktuella kunskapsläget om uttryck och särskilda riskgrupper. - Den genomsnittliga kunskapen hos medarbetare och chefer behöver vidhållas genom fortsatta utbildningsinsatser. Särskilt fokus bör läggas på verksamheter som arbetar med unga personer. Kunskapsspridningen ska bygga på aktuell kunskap om extremistiska uttryck och med fördel kan utbildningsinsatser samordnas med förvaltningens arbete med mänskliga rättigheter och demokratifrågor. - Fortlöpande samverkan med stadsdelarsförvaltningar och fackförvaltningar är av särskild vikt för att klargöra behov och utmaningar inom ämnet som behöver flera parters insatser för att genomföras. 8 Arbetsmarknadsnämndens aktiviteter kopplat till våldsbejakande extremism Med utgångspunkt i den lokala lägesbilden kommer följande insatser och aktiviteter genomföras. Aktiviteterna som listas är både sådana som genomförs internt och externt samt i samverkan med andra aktörer. Arbetsmarknadsnämndens aktiviteter Aktivitet Beskriv vad som ska göras och hur det ska utföras När Ange tid för när aktiviteten ska vara genomförd (alt linjearbete) Vem Ange vilken funktion/funkti oner som ansvarar för aktiviteten Uppföljning Ange hur aktiviteten ska följas upp Riktad utbildningsinsats till Jobbtorg unga 2026-2027 Lokal VBE- samordnare VB Informationsspridning till medarbetare genom interna kanaler såsom intranät och nyhetsbrev. 2026-2027 Lokal VBE- samordnare Löpande och till handlingsplan 2028 Utarbeta en struktur att lyfta frågorna regelbundet hos verksamheterna 2026 Lokal VBE- samordnare VB Minst 80 % av förvaltningens medarbetare ska ha genomfört den webbaserade grundutbildningen om våldsbejakande extremism. 2026-2027 Enhetschefer och rektorer Indikator i VB Fortsatta utbildningsinsatser om pågående dödligt våld (PDV) 2026-2027 VBE- samordnare Enhetschefer och rektorer VB Fortsatt samverkan mellan förvaltningens VBE-samordnare och MR-strateger i syfte öka kunskapsspridningen i förvaltningens verksamheter. 2026-2027 VBE- samordnare och MR- strateger Handlingsplan 2028 Analysera orsak till förvaltningens låga rapportering av oro eller händelse av VBE 2026-2027 VBE- samordnare Handlingsplan 2028 9 Lokal VBE-samordnare deltar regelbundet på månadsvisa möten för utpekade fackförvaltningar med SLK. Löpande månadsvisa möten VBE- samordnare VB Tillsammans med central VBE-samordnare delta i erfarenhetsutbyten med de nordiska ländernas huvudstäder i syfte att stärka arbetet mot våldsbejakande extremism Ht 2026 Ht 2027 VBE- samordnare VB
Originalhandlingen finns på meetingspublic.stockholm.se.