Socialnämndens tertialrapport 1 2026: Ekonomi, mål och handlingsplaner

Kallelse: Socialnämnden och övriga nämnder och bolag i Stockholms stad gör årligen en sammanställning och analys av nämndens prognos utifrån perioden januari till och med april, mot budget och verksamhetens mål.Socialnämnden följer upp prognoser som bidrar till måluppfyllelse för kommunfullmäktiges inriktningsmål:Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela stadenEtt grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställningEtt Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla.Efter respektive nämnds beslut om tertialrapport 1 går stadens samlade rapport till kommunstyrelsen och fastställs i slutet av juni. [Tertialrapport 1 2026 för Socialnämnden.pdf] Tertialrapport Tertial 1 2026 för Socialnämnden Förslag till be slut 1. Socialnämnden godkänner tertialrapport 1, inklusive bilagor, per den 30 april 2026. 2. Socialnämnden fastställer system för intern kontroll enligt bilaga 2. 3. Socialnämnden fastställer väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan 2026 för socialnämnden enligt bilaga 3. 4. Socialnämnden fastställer plan för upphandling enligt bilaga 4. 5. Socialnämnden fastställer Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism 2026–2027 enligt bilaga 5. 6. Ärendet justeras omedelbart. Socialnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: SOF 2026/181 2026-05-13 Handläggare Eleonor Eurén Till Johanna Kleman Telefon: 08 - 508 25 289 Socialnämnden 2026-05-19 Innehållsförteckning Sammanfattande analys ........................................................................................................... 4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål .......................................................... 4 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................4 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ..............................................................................6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ....................................................................................................................7 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................15 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv..................................................................................................16 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................17 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................17 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................19 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................21 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................22 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................22 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................24 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................28 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................33 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................36 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......39 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................41 Uppföljning av ekonomi ......................................................................................................... 43 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget....................................................................43 Resultatenheter .................................................................................................................................46 Investeringar .....................................................................................................................................46 Försäljningar av anläggningstillgångar ............................................................................................46 Verksamhetsprojekt (driftprojekt) ....................................................................................................47 Omslutningsförändringar..................................................................................................................47 Budgetjusteringar .............................................................................................................................47 Medel för lokaländamål....................................................................................................................47 Övrigt ...............................................................................................................................................47 Övrigt ....................................................................................................................................... 47 Bilagor Bilaga 1: Blankettset SoN 2026 Bilaga 2: System för intern kontroll 2026 Bilaga 3: Väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan 2026 SoN Bilaga 4: Plan för upphandling socialnämnden 2026-2028 Bilaga 5: Socialnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism (VBE) 2026-2027 Sammanfattande analys Socialnämnden har under perioden arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges inriktningsmål och med kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens egna mål. Socialnämnden bedömer att två av tre av kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer att uppfyllas under året. Nedan sammanfattas bedömningen av respektive mål. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga fem mål för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Nämnden bedömer att inriktningsmålet delvis kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att två av KF:s mål för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas delvis och ett mål bedöms uppfyllas helt samt att fem indikatorer prognosticeras att uppnås, en indikator uppnås delvis och en uppnås inte. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att målen för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt. Nämndens arbete utifrån direktiv för samtliga nämnder och bolagsstyrelser Nämndens arbete utifrån direktiv för samtliga nämnder beskrivs under relevanta mål för verksamhetsområdet. Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Arbetet beskrivs främst under mål 3.1 och Uppföljning av ekonomi. En levande och hållbar stad Arbetet beskrivs främst under mål 2. En trygg och säker stad som håller samman Arbetet beskrivs främst under mål 1.3 och 3.6. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga fem mål för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas. Nämndens bidrag till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att underliggande nämndmål och indikatorer bedöms uppfyllas helt och att de prioriterade aktiviteterna pågår utan avvikelser. Nämndmål: 1.1.1 Barn och ungdomar ges möjlighet till en meningsfull och rik fritid Under perioden har socialnämnden erbjudit kolloverksamhet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) till stadsdelsnämnderna under sport- och påsklov. För att stärka LSS-kollo har nämnden arbetat med förberedelser för att gården Ekbacken som riktar sig till personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning ska kunna öppna upp till sommaren. Från och med 2027 planeras Ekbacken att ta emot deltagare under samtliga lov. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 0,1 % 0,1 % 0,3 % 0,3 % 2,5 % Tertial 1 2026 Nämndmål: 1.1.1 Barn och ungdomar ges möjlighet till en meningsfull och rik fritid Uppfylls helt Beskrivning Nämnden ansvarar för att anordna korttidsvistelse i form av LSS-kollo under sport- påsk- och sommarlov för barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd. Deltagare på LSS-kollo får nya upplevelser. Utformningen av aktiviteter sker på ett sätt som tilltalar både barn och unga. Medarbetarna uppmuntrar och möjliggör för alla att delta i alla olika aktiviteter som genomförs. Förväntat resultat • LSS-kollo tillhandahåller en meningsfull fritid för barn och unga Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Deltagare på LSS- kollo är nöjda med de aktiviteter som anordnas 97,84 % 95 2026 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas och att de prioriterade aktiviteter i verksamhetsplan fortlöper utan avvikelser. Nämndmål: 1.2.1. Barn och unga utvecklas och når målen för sin utbildning Utvecklingsarbetet med en gemensam modell för sammanhållen skolsocial stödkedja fortgår enligt planering tillsammans med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Nämnden har anordnat introduktion för nya skolsamordnare och genomfört erfarenhetsutbyten med samtliga skolsamordnare i staden och deras chefer. Inom samverkan mellan socialtjänst och skola för placerade barns kontinuerliga skolgång (SAMS) har socialnämnden tillsammans med utbildningsnämnden fortsatt sprida kunskap om skolans respektive socialtjänstens ansvar enligt SAMS stödmodell inom utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna fortsätta utvecklingen av en sammanhållen skolsocial stödkedja, med en utvidgad målgrupp där även lågstadiet ingår 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.2.1. Barn och unga utvecklas och når målen för sin utbildning Uppfylls helt Beskrivning Socialnämndens arbete bidrar till att det finns en fungerande samverkan mellan socialtjänst, förskola, skola och det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) så att barn och unga utvecklas gynnsamt och når målen för sin utbildning. Förväntat resultat • Socialnämnden bidrar till ändamålsenlig och effektiv verksamhet genom utvecklad samordning och styrning av insatser riktade till stadsdelsnämnderna • Samverkan mellan förskola, skola, det kommunala aktivitetsansvaret och socialtjänsten prioriteras för en stabil skolsituation för barn och unga • Medarbetare och chefer inom stadens förskolor, skolor och socialtjänst upplever att de har hjälp av stödmaterialet om samverkan mellan skola och socialtjänst respektive förskola och socialtjänst Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att alla underliggande nämndmål och indikatorer bedöms uppfyllas och planerade aktiviteter pågår utan avvikelser. Nämndmål: 1.3.1. Stockholmare får en likvärdig, samordnad och rättssäker socialtjänst m ed hög kvalitet oavsett var i staden de bor Från och med den 1 mars kan stadens invånare få tillgång till ett stort antal insatser utan behovsprövning, under året kommer utbudet av sådana insatser succesivt utökas. I stadsdelsnämnderna pågår utveckling av nya arbetssätt som bidrar till en mer lätt tillgänglig socialtjänst och att invånare ska kunna få stöd och hjälp tidigare. Vissa arbetssätt prövas och följs upp i pilotform i fyra stadsdelsnämnder innan införande sker i övriga stadsdelsnämnder. Flera verksamheter erbjuder utökade öppettider, möjlighet till hembesök eller annan mötesplats utifrån behov. Andra anpassningar är möjlighet till digitala möten och utbildningar. En uppföljningsmodell har tagits fram som ska bidra till att omställningen genomförs utifrån den kunskap och lärande som framkommer genom uppföljning. Arbetet för en kunskapsbaserad socialtjänst pågår enligt plan, med undantag för att de två FORTE-finansierade forskningsprogram som staden deltar i med Stockholms universitet (FUSS och SambA) har försenats. Detta till följd av ytterligare behov av säkerställande av forskares behörighet och åtkomst till datainsamling. Socialnämnden arbetar stadsövergripande med att stödja införande, utbildning av medarbetare och implementeringen av metoden Ett Självständigt Liv, (ESL). Flera verksamheter har också påbörjat nya individbaserade systematiska uppföljningar (ISU) under perioden. Socialnämndens förstärkningsteam för barn och unga samarbetar med polisen för att utveckla arbetet kring orosanmälningar för ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet. Under perioden har förstärkningsteamet, tillsammans med Skärholmens stadsdelsnämnd och lokalpolisområde, beslutat att genomföra ett pilotprojekt i stadsdelsområdet under hösten. Nämndmål: 1.3.2. Barn och unga växer upp under trygga förhållanden Information om föräldraskapsstöd fortsätter att tas fram, utvecklas och spridas bland annat genom arbete med stadens webbplats för föräldraskapstips, digitalt informationsmaterial om föräldrastödsprogrammet. ABC 3–12 år är under revidering och därefter kommer det att digitaliseras med planerad start i höst. En gemensam rutin för att förhindra att barn och unga förs utomlands mot sin vilja har tagits fram tillsammans med utbildningsförvaltningen, spridning och implementering pågår. Arbetet med att införa MST-CAN (MST-Child Abuse and Neglect) med medel från Sociala investeringsfonden har påbörjats. Projektet startade den 1 april 2026 och ska pågå under tre år och leds av socialnämnden. Nämndens verksamheter erbjuder Coping Power Program (CPP) för barn och unga med beteendeproblem. Arbetet sker i samverkan med Karolinska institutet för att anpassa programmet till svensk kontext och utvärdera resultaten. Ett pilotprojekt pågår för att utveckla och centralisera stadens rekrytering och utredningar av jour- och familjehem. Under perioden har en förstudie färdigställts och resulterat i förslag på en digital tjänst som ska bidra till att fler jour- och familjehem ska kunna ta del av stöd och utbildningar. Trots att färre intresseanmälningar kommit in jämfört med tidigare år, bedöms fler uppfylla de grundläggande förutsättningarna för att utredas som jour- eller familjehem. Minskningen i inflödet av intresseanmälningar bedöms bero på att det webbformulär som Sveriges kommuner och regioner, SKR, hittills förvaltat stängde ner i december 2025. Därefter har intresseanmälningar i stället inkommit via e-post och telefon, samt sedan slutet av mars även via ett nytt formulär som nämnden har tagit fram och som nu finns tillgängligt på Stockholm stads webbplats. Ungdomsmottagningarna fortsätter implementeringen av förhållningssättet Response-Based Practice för att stärka stödet till unga som utsätts för eller utövar våld. Mini Maria har genomfört informationsinsatser inom skolan, på föräldramöten och digitala plattformar för att nå fler och öka kunskapen om bruk och beroende av alkohol och droger. Ungdomsjouren har genomfört utbildningsinsatser för poliser i yttre tjänst. Origos avtal för samarbetet mellan kommunerna i länet, Region Stockholm och Polismyndigheten förnyades 2025, fokus framåt är implementering av det nya avtalet. Barnahus planerar att utöka målgruppen till att omfatta alla barn som utsatts för barnfridsbrott vilket förväntas medföra ett ökat ärendeinflöde samt ett större resursbehov. Antalet inledda utredningar gällande barn och unga på socialjouren ökar över tid, även om antalet i år är marginellt lägre än samma period förra året. En förklaring kan vara att Islandsmodellen är fullt implementerad i hela staden. Av samtliga inledda utredningar under perioden har strax under 40 procent skett inom ramen för Islandsmodellen. Totalt har 63 samtal kommit in från polis på jourtid om våldshändelser i familjer med barn. En stadsövergripande kartläggning och analys över utvecklingen av den psykiska ohälsan bland stadens unga har redovisats i en delrapport, slutrapport förväntas redovisas i slutet av året och kommer att innehålla förslag till åtgärder. Pilotprojektet Flexible Assertive Community Treatment (FACT) Ung, som drivs av Storsthlm i samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) mellanvården, fortsätter under 2026. Arbetet med att starta och etablera stadens HVB i nära samarbete med Region Stockholm och Statens institutionsstyrelse (SiS) pågår. Slutrapporten presenterades i mars och arbetet har nu övergått från utredning till etablering. Stockholms stads HVB Linden har omorganiserats till två verksamheter, ett akut- och utredningshem (Stockholm stads HVB Pilen akut- och utredningshem) och ett HVB-hem för flickor (HVB Linden). HVB Pilen har utökat antalet akutplatser från fyra till sex under perioden. Ambitionen är att även kunna erbjuda stadsdelsnämnderna utredningsplatser innan årsskiftet. Uppbyggnad av den centrala placeringsfunktionen för barn och unga pågår. Arbete pågår i dialog med stadsdelsnämnderna för att etablera samverkan och successivt kunna starta upp funktionen. Efter sommaren kommer arbete successivt påbörjas inom resterande stadsdelsnämnder. Nämndmål: 1.3.3. Stockholmare med funktionsnedsättning lever ett tryggt och självs tändigt liv och kan på lika villkor delta i samhället Stadens ansökan till Myndigheten för delaktighet (MFD) om att bli en ”Modellkommun för delaktighet” beviljades under 2025. En förstudie med syfte att skapa en nulägesbild av livssituationer och digitala och fysiska riskmiljöer för rekrytering till kriminalitet för elever med funktionsnedsättning har genomförts. Socialnämnden har fortsatt arbetet med att ge individuella hälso- och sjukvårdsinsatser som en del i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Utöver detta pågår ett projekt som syftar till att förbättra hälsan för de som bor på gruppbostad eller deltar i daglig verksamhet enligt LSS, detta genom insatser som leder till att medarbetarnas kunskaper fördjupas och stärks samt att projektet erbjuder kurs- och gruppinsatser på dagliga verksamheter i staden genom hälsoombud. En webbaserad utbildning har tagits fram och lanserats under perioden. Webbutbildningen heter Hälsa i fokus och är en del av det pedagogiska ramverk som erbjuds till stadens grupp- och servicebostäder. För att säkerställa en långsiktig och kvalitativ kompetensutveckling i omvårdnad hos medarbetare på stadens grupp- och servicebostäder, har socialnämnden öppnat ett Kliniskt träningscentrum (KTC). De första utbildningstillfällandena kring åldrande och intellektuell funktionsnedsättning har genomförts och fler är bokade under våren. Nämndmål: 1.3.4. Vuxna lever ett tryggt och självständigt liv utifrån sina förutsättningar Arbetet med revidering av Stockholm stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation fortgår. Arbetet med att fortsätta implementera och utveckla Bryt upp, sammanhållet stöd för våldsutsatta, fortsätter och fokus för år 2026 är stödet till unga våldsutsatta. Nämnden kommer att stödja stadsdelsnämnderna i utvecklingen av stödet till våldsutövare, speciellt till unga våldsutövare. Socialnämnden kommer också att utreda möjligheter att skapa ett samlat och samordnat stöd för våldsutsatta i samverkan med andra aktörer. Initialt förbereds nu ett pilotprojekt med regionen för att öka samverkan och möjliggöra att regionen kan vara på plats på Relationsvåldscentrum. Därtill fortsätter arbetet att se över en strukturerad samverkan med polis, kriminalvård och åklagarmyndighet som bygger på att vidareutveckla befintliga forum och arbetssätt och få till överenskommelser kring samverkan för våldsutsatta och personer som utövar våld. Hittills har 21 kranskommuner anslutit sig till det länsövergripande erbjudandet att kommunens invånare får ta del av Mikamottagningen och KAST:s verksamheter. Avtalet med övriga kommuner i Stockholms län och samverkan med polismyndigheten i Stockholm mot sexuell exploatering och människohandel har de senaste åren inneburit ett ökat inflöde av ärenden. Nämnden har därför utökat verksamheten med två socialsekreterare, som rekryterats under perioden. Regionkoordinatorerna fortsätter utveckla arbetet gällande förmodade brottsoffer för människoexploatering i arbetslivet. Hälften av ärendena regionkoordinatorerna arbetat med under perioden har gällt arbetskraftsrelaterad exploatering. Arbete med att upprätta ett idéburet offentligt partnerskap, IOP, pågår. Arbetet för personer med komplex samsjuklighet fortsätter att stärkas tillsammans med stadsdelsnämnderna och med hälso- och sjukvården. Nämnden följer noga samsjuklighetsutredningens kommande förslag och påbörjar omställningsarbete i enlighet med förslagen löpande utifrån att de presenteras och träder i kraft och i beaktande av omställningen av nya socialtjänstlagen. En dialog förs med regionen för att hitta en gemensam vård- och stödprocess och gemensamma mottagningar/verksamheter inom delregionala kluster för att påbörja ett pilotprojekt för samordnade insatser. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel personer som själva upplever att de får en förbättrad situation av insatserna de fått från socialtjänsten (vuxna missbruk, socialpsykiatri, våld i nära relation) 71,79 % 85 % 85 % 85 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samråd med socialnämnden och stadsdelsnämnderna utreda ersättningsmodellen för profilboende 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen utreda ersättningsmodellen för boendestöd för att möjliggöra för staden att kunna erbjuda likställt boendestöd av hög kvalitet 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna för en central eller regional utförarorganisation för personlig assistans, avlösarservice och ledsagning 2026-01-01 2026-08-31 Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen utreda de ekonomiska effekterna av en digital fixartjänst på medborgarkontoret i Rågsved som riktar sig mot en bredare målgrupp inom personer med funktionsnedsättning 2026-01-01 2026-12-31 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna, i enlighet med den nya socialtjänstlagen ta fram förslag och i vissa fall besluta om vilka insatser inom första och andra linjens socialtjänst som ska erbjudas av staden. Likaså om dessa insatser bör organiseras och erbjudas lokalt, regional eller centralt 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska i samråd med SHIS och stadsdelsnämnderna utveckla boendestödinsatser för personer som beviljats bistånd i form av försöks- och träningslägenhet eller som remitteras till boende inom SHIS bostäder. Syftet är att ge stöd för kvarboende och ökad effektivitet i nyttjandet av stadens bostadssociala resurser 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska i samråd med SHIS och stadsdelsnämnderna verka för att minska antalet personer i tillfälliga boenden genom att utveckla möjligheten att erbjuda alternativa boendelösningar inom SHIS verksamhet 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska i samråd med SHIS utveckla den boendemodell som idag används i Farsta i syfte att ta fram en modell för förstärkt samverkan för personer med pågående skadligt bruk och beroende 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna och Region Stockholm utreda möjligheten att införa ACT-team, tvärprofessionella team som arbetar med personer med komplex samsjuklighet 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna för införande av digitalt boendestöd 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna utreda möjligheten att tillskapa samlade mottagningshus för de som utsätts för våld i nära relation. Efter samma koncept som Eskilstunas StopCenter 2026-01-01 2026-06-30 Socialnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna utveckla en stadsövergripande operativ rekryteringsmodell samt utöka utredningsgruppen på socialförvaltningen så att på sikt all rekrytering och grundutredning av jour- och familjehem görs centralt 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna vidareutveckla stödtjänsten för stadens alla jour- och familjehem 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med socialnämnden införa SSPF och SIG i de fall de inte redan gjort det 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.3.1. Stockholmare får en likvärdig, samordnad och rättssäker socialtjänst med hög kvalitet oavsett var i staden de bor. Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden bidrar till att socialtjänsten i staden arbetar kunskapsbaserat. I Stockholms stad samverkar nämnden över verksamhetsgränser och möter vid behov upp den som behöver stöd från flera håll på ett samordnat sätt. Stadens invånare möter en likvärdig och tillgänglig socialtjänst av god kvalitet. Förväntat resultat • Socialnämndens riktlinjer är aktuella, kända och används i socialtjänstens verksamheter • Introduktionsutbildning, fortbildning och nätverk utgår från aktuellt kunskapsstöd och genomförs utifrån verksamheternas behov • Resultat från uppföljning och granskningar, FoU-projekt och lokala utvecklingsprojekt sprids via nätverk och kompetensutvecklingsinsatser och används i stadsdelsnämndernas och socialnämndens utvecklingsarbete • Utvecklingen av sociala system tillgängliggör data och kunskapsunderlag som skapar förutsättningar för kunskapsbaserade verksamheter • Förslag på insatser utan individuell behovsprövning finns för alla stadsdelsnämnder Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Sekretesshandboken ska revideras i syfte att harmoniseras med ny lagstiftning på området. 2025-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska revidera nämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (utifrån SOSFS 2011:9) i syfte att vara mer användarvänligt för medarbetare och i högre grad bidra till att säkra och utveckla verksamheternas kvalitet. 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.3.2. Barn och unga växer upp under trygga förhållanden Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden bidrar genom stöd till stadsdelsnämnderna och genom egna verksamheter till att barn och unga växer upp under trygga förhållanden. Förväntat resultat • Socialnämnden bidrar till kunskapsbaserade insatser och verksamhet av god kvalitet genom samordning och rätt stöd till socialtjänsten i staden • Socialnämnden ger medarbetare och chefer som arbetar med barn och unga stöd i sitt arbete • Barns synpunkter är dokumenterade i insatser som rör dem • Socialnämndens utbud av insatser inom området stämmer överens med behoven i stadsdelsnämnder Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel kunder med minderåriga/hemm avarande barn som i hög grad anser att insatsen haft betydelse ur barnens perspektiv (Familjerådgivning en). 92 % 90 % 2026 Andel ungdomar som har fullföljt sin ungdomstjänst (Framtid Stockholm). 97 % 100 % 86 % 93 % 80 % 80 % Tertial 1 2026 Andel ungdomar som inte använder narkotika efter avslutad kontakt (Framtid Stockholm). 90 % 88 % 100 % 90 % 90 % 90 % Tertial 1 2026 Stadsövergripande indexvärde för stadens ANDTS- förebyggande arbete enligt Preventionsindex mini 84 84 2026 Unga och vuxna har inte en problematisk alkoholkonsumtion vid avslut (Område öppenvård). 74 % 69 % 92 % 94 % 85 % Tertial 1 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse En central funktion för placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorg ska inrättas inom socialnämnden. 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska starta upp ett hem för vård och boende (HVB) för barn och unga 2025-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska i samarbete med berörda stadsdelsnämnder fortsätta att analysera utvecklingen av den psykiska ohälsan hos unga och vad som kan göras för att vända den nedåtgående trenden 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.3.3. Stockholmare med funktionsnedsättning lever ett tryggt och självständigt liv och kan på lika villkor delta i samhället Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden bidrar genom stöd till stadsdelsnämnderna och genom egna verksamheter till att barn och vuxna med funktionsnedsättning lever ett tryggt och självständigt liv och att de på lika villkor kan delta i samhället. Förväntat resultat • Socialnämnden bidrar till kunskapsbaserade insatser och verksamhet av god kvalitet genom s amordning och rätt stöd till socialtjänsten i staden • Socialnämndens arbete bidrar till att personer med funktionsnedsättning får stöd i att delta på arbetsmarknaden Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Friskvårdskortet ska utvärderas under våren. 2026-01-01 2026-06-30 I samverkan med stadsdelsnämnderna ska socialnämnden vidareutveckla arbetssätt och vidta gemensamma åtgärder för att utförare av personlig assistans ska kunna följas upp på ett samordnat och effektivt sätt. 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.3.4. Vuxna lever ett tryggt och självständigt liv utifrån sina förutsättningar Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden bidrar genom stöd till stadsdelsnämnderna och genom egna verksamheter till att vuxna lever ett tryggt och självständigt liv utifrån sina förutsättningar. Förväntat resultat • Socialnämnden bidrar till kunskapsbaserade insatser och verksamhet av god kvalitet genom s amordning och rätt stöd till socialtjänsten i staden • Medarbetare och chefer som arbetar inom områdena socialpsykiatri, missbruk, hemlöshet, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck får stöd från socialnämnden i sitt arbete • Socialnämndens utbud av insatser inom området stämmer överens med behoven i stadsdelsnämnder • Vuxna brukare är nöjda med sina insatser från socialnämnden Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas och planerade aktiviteter pågår utan avvikelser. Nämndmål: 1.4.1. Äldre personer med funktionsnedsättning har insatser av god kvalitet som är behovsanpassade och tillgängliga Vid det nyinrättade Kliniskt träningscentrum (KTC), erbjuds utbildning till stadens medarbetare inom verksamhetsområdena funktionsnedsättning och socialpsykiatri. I utbildningen varvas praktiska moment med teori. En särskild utbildning erbjuds som syftar till att ge ökade kunskaper om åldrandet hos personer med intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning. Nämnden medverkar i arbetet utifrån handlingsplanen för en åldersvänlig stad, samverkar med äldrenämnden och idrottsnämnden kring att utveckla meningsfulla aktiviteter och träffpunkter för äldre personer med funktionsnedsättning. I övrigt bidrar nämnden till stadens mål om tillgängliga bostäder för alla med funktionsnedsättning genom att årligen analysera stadens behov och kapacitet samt beställa nya bostäder enligt det framtagna funktionsprogrammet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Äldrenämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna revidera värdegrund för Stockholms stads äldreomsorg 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, socialnämnden och stadsdelsnämnderna utreda huruvida stadens gränsdragning för äldreomsorgens insatser ska styras utifrån korrigerad riktålder för pension samt vilka följdeffekter en förändring skulle innebära för exempelvis föreskrifter och ersättningar 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.4.1. Äldre personer med funktionsnedsättning har insatser av god kvalitet som är behovsanpassade och tillgängliga Uppfylls helt Beskrivning Socialnämndens arbete bidrar genom stöd till stadsdelsnämnderna till att äldre personer med funktionsnedsättning får insatser av god kvalitet och är nöjda med sina insatser. Socialnämnden har aktiviteter som kopplas till handlingsplanen för äldrevänlig stad. Förväntat resultat • Boenden med särskild service som socialnämnden beställe r är fullt tillgängliga utifrån behov • Socialnämndens stöd till stadsdelsnämnderna bidrar till att äldre personer med funktionsnedsättning är nöjda med sina insatser • Socialnämnden arbetar utifrån handlingsplanen för en äldrevänlig stad Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Nämndmål: 1.5.1 Nämnden bidrar till att stockholmare får tillgång till föreningsverksamhet som kompletterar socialtjänstens insatser Under perioden har implementeringen av det nya digitala systemet, Föreningsportalen, påbörjats. Föreningarna har fått information samt erbjudits tillfällen att delta i Öppet hus för att få stöd i registrering och information om ansökan. Systemet gör det enklare att söka bidrag och effektiviserar handläggningen. Inför ansökan om verksamhetsbidrag 2027 kommer föreningarna att ha möjlighet att söka föreningsstöd för miljö- och klimatarbete. Utformningen av hur detta stöd ska utlysas och följas upp har påbörjats. Föreningsstödet ses kontinuerligt över för att kunna möta nya målgrupper, förändrade behov samt socialtjänstens behov av kompletterande verksamheter. Under våren genomförs uppföljning av de föreningar som erhåller verksamhetsbidrag för att säkra att verksamheterna håller god kvalitet. Nämndmål: 1.5.1 Nämnden bidrar till att stockholmare får tillgång till föreningsverksamhet som kompletterar socialtjänstens insatser Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden fördelar bidrag till ideella föreningar som genom sin verksamhet utgör ett komplement till socialtjänstens insatser. Förväntat resultat • Alla socialtjänstens målgrupper har tillgång till kompletterande stödinsatser • Föreningsstödet ses kontinuerligt över för att kunna möta nya målgrupper, förändrade behov samt socialtjänstens behov av kompletterande verksamheter • Nämnden säkrar genom uppföljning att verksamheterna som får bidrag håller god kvalitet Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls delvis Analys Nämnden bedömer att inriktningsmålet delvis kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att två av KF:s mål för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas delvis och ett mål bedöms uppfyllas helt samt att fem indikatorer prognosticeras att uppnås, en indikator uppnås delvis och en uppnås inte. Nämndens bidrag till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls delvis Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet delvis kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas delvis. Fem indikatorer prognosticeras uppfyllas och en indikator inte uppfyllas. Nämndmål: 2.1.1. Nämndens verksamheter är klimatpositiva Nämndens verksamheter fortsätter att utvecklas för att ytterligare minska klimatutsläppen. Genom att fortsätta att minska resursanvändning och främja en klokare konsumtion, bidrar nämnden till en hållbar utveckling. En förvaltningsövergripande upphandling av sophämtning har genomförts, vilket är ett av redskapen för att genomföra en ansvarsfull och klimatpositiv hantering av avfall. I nämndens samtliga upphandlingar ställs miljö- och klimatkrav, exempelvis på en hög andel ekologiskt och närproducerat. Framåt kommer nämnden att fokusera på att minska klimatpåverkan från livsmedel, öka andelen ekologiska inköp och sänka elförbrukningen. Utbildningsinsatser kommer att genomföras för att öka medarbetarnas kunskap om hur förvaltningen kan arbeta med miljö- och klimatfrågor. Nämnden kommer också att ta fram förslag på åtgärder för att uppnå årsmålen och fortsätta att satsa på att byta ut belysning till moderna armaturer för att sänka energiförbrukningen För att minska uppvärmningskostnaden och förbrukningen av vatten, kommer nämnden att fortsätta att byta ut dusch- och tvättställsblandare till självstängande alternativ. Nämnden kommer också att samarbeta internt och med andra nämnder för att utveckla klimatkraven och minska miljöpåverkan vid inköp av livsmedel och måltider. Genom att använda stadens interna återbrukscentrum, Stocket, som alternativ till inköp av nya möbler och inventarier, kommer nämnden att bidra till en mer cirkulär ekonomi. I arbetet med att bidra till måluppfyllelse av Miljöprogram 2030 ingår socialnämnden tillsammans med Farsta stadsdelsnämnd i ett pilotprojekt i syftet att skapa hållbara boenden. Miljöarbetet på Bandhagshemmet som påbörjades under 2025 fortsätter med målsättningen att Bandhagshemmet ska utvecklas till ett hållbart boende under 2026. Pilotprojektet kommer under 2026 att ta fram vägledning och stödjande material inom olika hållbarhetsteman som är relevanta för nämndens olika boenden så som Klimat, Resurseffektivitet, Kemikalier och Biologisk mångfald. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet 100 80 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 1,4 ton 7,3 ton 525 ton 2026 Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel 2,26 kg CO2 per kg livsmedel 2,15 kg CO2 per kg livsmedel 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 2026 Analys Utfallet för perioden januari till och med februari är 2,26 kg CO2 per kg livsmedel, vilket indikerar att årsmålet inte kommer att nås. Klimatpåverkan varierar stort mellan olika verksamheter inom nämndens område. För att minska utsläppen följs inköpen upp och med särskilt fokus på de enheter som tillagar måltider. Genom månatliga rapporter per enhet skapas både information och motivation i syfte att öka andelen ekologiska livsmedel. Nämnden ska under året ta fram förslag på åtgärder Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period som kan leda till att årsmålen kan uppnås. Köpt energi i stadens organisation 0,3 GWh 1,6 GWh 1,68 GWh 1 675 GWh 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden ge stöd till idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna som hanterar föreningsstöd till miljö- och klimatarbete inom ramen för befintligt föreningsstöd samt ge stöd att uppdatera nämndernas riktlinjer 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna ta fram riktlinjer för mat och måltider i socialtjänstens verksamheter, i linje med den reviderade strategin för god, hälsosam och klimatsmart mat 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 2.1.1. Nämndens verksamheter är klimatpositiva Uppfylls helt Beskrivning Socialnämndens arbete bidrar till en klimatsmart stad genom bland annat energibesparande åtgärder i lokaler och verksamheter, ökad matavfallssortering och förbättrad källsortering i nämndens verksamheter, samt åtgärder i enlighet med stadens handlingsplan för hållbar plastanvändning 2022-2026. Förväntat resultat • Energiförbrukningen i verksamhetslokaler minskar i jämförelse med föregående år. • Verksamheternas matavfallsinsamling ökar i jämförelse med föregående år. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel av nämndens verksamheter som sorterar ut matavfall 100 % 100 % 100 % 100 % Halvår 1 2026 Andel verksamhetsadres 100 % 100 % 100 % 100 % Halvår 1 2026 Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period ser där det finns källsortering KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls delvis Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet delvis kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundar sig på att underliggande nämndmål bedöms uppnås men indikatorn prognosticeras inte uppnås. Nämndmål: 2.2.1. Nämnden bidrar till att Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Socialnämnden har inget geografiskt ansvarsområde, men har många verksamhetslokaler och kontor inom stadens kommungräns. Nämndens verksamheter som köper in livsmedel och måltider ska fortsatt förhålla sig till Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. En tydlig målsättning är att under året öka andelen inköpta ekologiska livsmedel och att minska utsläppen av växthusgaser. Andel ekologiska inköp och utsläpp av växthusgaser är några av de delar som följs upp månatligen och resultaten förmedlas ut till alla nämndens verksamheter som ett verktyg för förbättring. Nämnden ser även över möjligheten att utveckla rapporteringen till alla verksamheter i syfte att öka förståelsen och ge en bättre helhetsbild av vanor och inköp som påverkar utfallen för livsmedel, plast, växthusgaser och energiförbrukning. Genom att löpande under året ställa miljö- och klimatkrav i egna upphandlingar syftar det till att gynna biologisk mångfald. Kraven omfattar även de transporter som leverantörerna ombesörjer. Impregnerat trä väljs bort i utomhusbyggnationer för att minska miljöpåverkan från skadliga ämnen och miljökrav ställs på entreprenörer vid val av material och transporter. Vidare sker planeringen av utemiljön i anslutning till nämndens verksamheter i samarbete med stadens fastighetsägare. I det ingår plantering av växter och buskar som ska bidra till den biologiska mångfalden. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 61,32 % 64,98 % 70 % 70 % 2026 Analys Andel inköpta ekologiska livsmedel i kr har sjunkit något i jämförelse med föregående årsutfall. Utfallet för perioden januari till mars 2026 uppgår till 61,3 procent (år 2025: 65%). På grund av begränsat utbud, otillräcklig kvalitet och/eller högt pris köper Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period inte nämndens verksamheter alltid ekologiska alternativ vad gäller måltider och livsmedel. Nämnden fortsätter arbetet med att analysera resultat, ta fram förslag på åtgärder samt sprida information och goda exempel till nämndens alla enheter. Genom månatliga rapporter per enhet skapas både information och motivation i syfte att öka andelen ekologiska livsmedel. Nämnden ska under året ta fram förslag på åtgärder som kan leda till att årsmålen kan uppnås. Nämndmål: 2.2.1. Nämnden bidrar till att Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Beskrivning Nämnden följer Stockholms stad Miljöprogram 2030 och Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad. Förväntat resultat • Nämndens medarbetare känner till och arbetar utifrån Stockholms stads Miljöprogram 2030 och Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att alla underliggande nämndmål bedöms uppfyllas och planerad aktivitet är avslutad. Nämndmål: 2.3.1. Nämndens verksamheters resor och transporter är miljöanpassade Socialnämnden fortsätter att på olika sätt minska miljö- och klimatpåverkan vid resor och transporter. Stockholms stad har förbättrat möjliga tekniska lösningar för digitala möten och nämnden fortsätter att använda och utöka digitala arbetssätt för att mötas. Detta bidrar under året till ett minskat resande i tjänsten både för nämndens medarbetare men även för externa deltagare. Resor i tjänsten sker i första hand med kollektivtrafik. Nämndens har 51 tjänstefordon och samtliga är miljöklassade varav 30 stycken eller 59 % drivs helt med el. Andelen elektrifierade fordon förväntas öka under året. I de upphandlingar som görs, ställs krav på leverantörer att transporter alltid ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Trafiknämnden ska i samarbete med socialnämnden och berörda stadsdelsnämnder revidera och förenkla riktlinjer för uteserveringar inklusive satellituteserveringar i syfte att minimera barriäreffekter i gaturummet och skapa en trivsammare stadsmiljö 2026-01-01 2026-04-30 Analys Socialnämnden har bistått Trafiknämnden i arbetet med att ta fram ett internt stöd för handläggning av ansökningar om uteserveringar. Stödet omfattar frågor om bygglov och serveringstillstånd och syftar till att underlätta handläggningen av markupplåtelser. Samarbetet mellan nämnderna har fördjupats, vilket har ökat kunskapen om varandras processer kopplade till markupplåtelser och serveringstillstånd. Dialog förs även fortsatt kring kommande förändringar i alkohollagstiftningen och dess påverkan på arbetet med uteserveringar. Nämndmål: 2.3.1. Nämndens verksamheters resor och transporter är miljöanpassade Uppfylls helt Beskrivning Socialnämndens resor och transporter görs på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Förväntat resultat • Nämndens medarbetare minskar sina tjänsteresor med flyg och bil • Socialnämndens verksamheter använder miljövänliga resealternativ • Leveranser till och från nämndens verksamheter använder miljövänliga bränslen Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga sju mål för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas. Nämndens bidrag till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att underliggande nämndmål och indikatorer bedöms uppfyllas och planerade aktiviteter pågår utan avvikelser. Nämndmål: 3.1.1. Nämndens verksamheter är kostnadseffektiva Nämnden prognostiserar totalt ett resultat, efter prognos prestationsförändringar, som är ett överskott mot budget med 2,0 mnkr. Prognos prestationsförändringar avser familjerådgivningen LOV och beräknas till 31,0 mnkr. De flesta verksamheterna har en prognos i balans med budget. Underskott prognostiseras främst inom område hemlöshet och missbruk samt jour- och rådgivande verksamhet. Underskotten täcks inom nämndens budgetram. Nämndmål: 3.1.2 Innovationer och digitala arbetssätt leder till effektivitet och ökad kvalitet i socialnämndens och stadsdelsnämndernas verksamheter Nämnden leder tillsammans med äldrenämnden arbetet med att säkerställa samarbetsstrukturer mellan facknämnderna och stadsdelsnämnderna. Under perioden har nämnden drivit digitaliseringsuppdrag inom ramen för portfölj för socialtjänstens digitalisering. Avtal har tecknats mellan äldrenämnden och leverantör avseende Projekt NU, upphandling av nytt utförarsystem för socialtjänsten, äldreomsorgen och kommunal hälso- och sjukvård. Planering tillsammans med leverantör avseende förberedande aktiviteter och införande har inletts. Nytt system för dokumentation av insatser utan behovsprövning har införts inom stadens verksamheter som berörs. Systemet är endast temporärt ska användas tills det nya systemet från Projekt NU är infört. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringa r 99,9 % 98,3 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringa r 99,9 % 98,5 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Nämndens prognossäkerhet T2 -1 % +/-1 % +/- 1 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med socialnämnden och stadsdelsnämnderna utreda om budgettilldelningen för boenden inom socialpsykiatrin kan göras utefter prestation i likhet med stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2026-01-01 2026-08-31 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med socialnämnden och äldrenämnden göra fördjupade utredningar och förberedelser med inriktningen att ansvaret för den it-nära förvaltningen av sociala system ska flyttas till antingen socialnämnden eller äldrenämnden 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden och äldrenämnden ska utreda och föreslå en finansieringsmodell för befintliga och kommande gemensamma digitala lösningar och digital infrastruktur för äldreomsorgen och socialtjänsten 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda och påbörja arbetet med en gemensam, digital kontaktväg till socialtjänsten för invånare i Stockholms stad 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna utreda vilken typ av upphandlingsform för inköp av platser i bostad med särskild service (LSS) som är mest fördelaktig sett till kvalitet och ekonomisk hänsyn 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.1.1. Nämndens verksamheter är kostnadseffektiva Uppfylls helt Beskrivning Socialnämndens verksamheter arbetar på ett kostnadseffektivt sätt och för en budget i balans. Förväntat resultat •V erksamheten ryms inom tilldelad budgetram • Prognossäkerheten är god och avviker inte mer än +/- 1 % Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Nämndmål: 3.1.2 Innovationer och digitala arbetssätt leder till effektivitet och ökad kvalitet i socialnämndens och stadsdelsnämndernas verksamheter Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden arbetar för att stadens socialtjänst ska bli mer innovativ och tillgänglig genom digitala arbetssätt, e-tjänster och välfärdsteknik inom socialtjänstens område. Nämnden arbetar för att det finns sociala verksamhetssystem som möjliggör en kunskapsbaserad socialtjänst med fokus på att klienten känner att den fått fungerade stöd. Förväntat resultat • Medarbetare och chefer inom förvaltningen är väl orienterade i tillgänglig och ny teknik • D en digitala utvecklingen leder till förbättrad kvalitet i verksamheterna och ökar förmågan av datadriven verksamhetsutveckling • Medarbetare och chefer är aktiva i socialnämndens utvecklings- och innovationsarbete • Socialnämnden är drivande i utvecklingen av sociala system och samordnar socialtjänstens digitaliseringsarbete Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden utvecklar och sprider information om stadens e- tjänst för ansökan om SoL- och LSS-insatser (ASoS) 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att underliggande nämndmål och indikatorer bedöms uppfyllas och planerade aktiviteter pågår utan avvikelser. Nämndmål: 3.2.1. Stockholmare arbetar och är självförsörjande Stadens riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd har reviderats och tagits på nämnd under våren och inväntar nu att tas i kommunfullmäktige. Riktlinjerna kommer att behöva uppdateras i takt med att de olika stegen i regeringens bidragsreform träder i kraft. Socialnämnden har tillsammans med arbetsmarknadsförvaltningen inlett ett arbete för att möjliggöra ett införande av aktivitetskravet. Arbetet sker i enlighet med framtagen införandeplan och nämnden följer reformen noga. I januari 2027 införs ytterligare delar av reformen (drivkraftsutredningen inklusive bidragstak och kvalificering till välfärden) och nämnden kommer att påbörja arbete för att ta fram stödmaterial och förbereda för att underlätta arbetet i stadsdelsnämnderna utifrån nya lagkrav. Socialnämndens verksamhet för mottagande och bosättning av kommunanvisade nyanlända samt personer som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd (massflyktsdirektivet) fortsätter arbetet med att dimensionera och anpassa verksamheten för att flexibelt kunna möta variationer och förändringar. Verksamheten har under perioden präglats av det låga inflödet av anvisade nyanlända till Stockholms stad. Den tidigare beslutade och påbörjade avvecklingen av enheten Tillfälliga boenden har fullföljts. De hyresgäster som tidigare fanns i verksamheten har beretts annat boende, i första hand inom SHIS Bostäders bestånd och i vissa fall genom egenanskaffade bostäder. Antalet anvisningar till Stockholms stad enligt bosättningslagen är för 2026 fastställt till 226. Dessutom kommer 43 ukrainare som fått uppehållstillstånd under EU:s massflyktsdirektiv att bostadsanvisas till staden. Nämndmål: 3.2.2 Nämndens arbete med serverings- och tobakstillstånd erbjuder god service till stadens näringsidkare, främjar en sund konkurrens och bidrar till ett attraktivt restaurang - och nöjesliv Stockholm har för tillfället cirka 2 500 serveringsställen med tillstånd att servera alkohol. Under tertialen har nämnden bifallit 258 ansökningar om serveringstillstånd (inklusive ägarskiften), avslagit sex ansökningar, meddelat sex erinringar, tre varningar samt återkallat fem serveringstillstånd. Nämnden har utfört 946 tillsynsbesök på serveringsställen varav 155 har fått någon form av anmärkning. Under perioden har nämnden beviljat ett gårdsförsäljningstillstånd och staden har nu fyra tillstånd för gårdsförsäljning. Staden har även cirka 800 försäljningsställen med tillstånd att sälja tobak. Under perioden har nämnden bifallit 15 ansökningar om tobakstillstånd och avslagit 1 ansökan. Nämnden har meddelat 3 varningar men inga återkallelser. Under perioden är nämnden även utfört 178 tillsynsbesök, varav 30 försäljningsställen hade någon form av anmärkning. Därutöver finns cirka 2 300 försäljningsställen som anmält att de säljer folköl, e-cigaretter, tobaksfria nikotinprodukter och/eller läkemedel i staden. Vissa av dessa försäljningsställen har även tillstånd att sälja tobak. Anmälningsprodukterna kräver inte tillstånd, men staden har tillsynsansvar. Nämnden har utfört 550 tillsynsbesök under perioden, där 107 av försäljningsställena hade någon form av anmärkning. Nämnden har meddelat två varningar. Under sportlovet hade nämnden feriearbetare som utförde kontrollköp. Därför har även 61 kontrollköp kunnat genomföras under perioden. I slutet av februari remitterade regeringen till Lagrådet förslaget Slopat matkrav för serveringstillstånd. Förslaget innebär lättade regler för stadigvarande serveringstillstånd, bland annat att kravet på matservering och eget kök för serveringstillstånd avskaffas, liksom bestämmelserna om sittplatser. Beslut väntas i riksdagen den 7 maj och förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni. Förslaget innebär att en bredare krets än idag kan beviljas serveringstillstånd, givet att krav på personlig och ekonomisk lämplighet är uppfyllda. Nämnden planerar för en ökning av antal ansökningar och från verksamheter som idag inte kan beviljas serveringstillstånd. Det kan exempelvis handla om detaljhandel eller andra verksamheter som träffar kunder. Nämnden har även påbörjat anpassningar av bland annat arbetssätt, kommunikation och information för att kunna möta de förväntningar som finns kopplade till lagändringen. Nämndens resurser styrs om för att kunna hantera den förmodade ökning av antal ansökningar av nya serveringstillstånd. Nämnden planerar även för extrainsatta sammanträden i tillståndsutskottet den 1 juni och den 1 juli 2026 för att säkerställa beslutskapacitet för nya serveringstillstånd. Under perioden har nämnden genomfört flera studiebesök i större kommuner med hög nöjdhet hos näringslivet, för att ta del av deras erfarenheter och arbetssätt. Besöken ger värdefulla insikter i hur nämndens arbete att erbjuda god service kan förbättras, bland annat deras arbete med tillgänglighet och flexibilitet, samt vikten av att se alla delar av handläggningsarbetet som viktiga kontakter med det lokala näringslivet. Nämnden har även gjort verksamhetsbesök i Göteborg och Malmö inom ramen för det storstadssamarbete som finns inom serveringstillstånd. Lärdomarna är att Sveriges tre största städer arbetar för ett gott näringslivsklimat gällande serveringstillstånd och att utmaningarna delvis ser likadana ut. Även vid besöken hos andra kommuner kan det konstateras att enkla kontaktvägar till stadens verksamheter är av stor vikt. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen 0,07 % 0,11 % 0,02 % 0,07 % 0,07 % 0,07 % 1,5 % Tertial 1 2026 Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 0,04 % 0,06 % 0,02 % 0,04 % 0,04 % 0,04 % 1,0 % Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna platser för feriejobb 0 st 28 st 28 28 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Analys Kommunstyrelsen konstaterar i Avstämning av mål och budget för 2026 att det aggregerade årsmålet för indikatorn Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi inte uppnår kommunfullmäktiges årsmål. Socialnämnden höjer därför årsmålet från 26 till 28. Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb 2 st 7 st 10 10 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderand e samt platser för verksamhetsförlag d utbildning 8 st 20 st 19 st 19 st Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Näringslivets nöjdhet vid kontakter med staden som myndighet 71 74 74 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden och i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda 2026-01-01 2026-04-30 77 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse finansieringsmodellen för stadens arbetsmarknadsinsatser riktade till personer med funktionsnedsättning Analys Nämnden har bistått kommunstyrelsen i arbetet med utredningen. Kommunstyrelsen ska i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och Stockholm Business Region AB samordna arbetet med att vidareutveckla Kontaktcenter Stockholms service som en väg in för företag 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.2.1. Stockholmare arbetar och är självförsörjande Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden bidrar genom stöd till stadsdelsnämnder och genom egna verksamheter i arbetet för att stockholmare ska vara självförsörjande, etablerade och inkluderade i samhället Förväntat resultat • Nämnden bidrar till ändamålsenlig och effektiv verksamhet genom utvecklad samordning och styrning av underlag och stöd riktade till stadsdelsnämnderna • Medarbetare och chefer som arbetar med ekonomiskt bistånd i staden får stöd i sitt arbete från socialnämnden • Nämnden bidrar till att korta processen för nyanlända att etablera sig i samhället • Socialnämndens arbete bidrar till att personer med funktionsnedsättning får stöd i att delta på arbetsmarknaden Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska undersöka förutsättningarna att bygga upp en digital rådgivningsfunktion för budget- och skuldrådgivning för hela staden 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden verkar för att öka antalet anställda serviceassistenter i nämndens verksamheter. 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.2.2 Nämndens arbete med serverings- och tobakstillstånd erbjuder god service till stadens näringsidkare, främjar en sund konkurrens och bidrar till ett attraktivt restaurang- och nöjesliv Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden arbetar näringslivsfrämjande och har ett arbetssätt som underlättar för företagare och verksamhetsutövare. Förväntat resultat • Socialnämndens arbetssätt är näringslivsfrämjande • Handläggningen av serverings- och tobakstillstånd är tydlig och effektiv, bedömningarna är likartade och besluten är förutsägbara och rättssäkra • Allmänheten och branschen upplever att områden och miljöer där det säljs alkohol, tobak, folköl, e-cigaretter, tobaksfria nikotinprodukter eller receptfria läkemedel är säkra, professionella och trygga • Nämndes arbete bidrar till att tillståndshavare och försäljare i Stockholm bedriver sin verksamhet enligt respektive lagstiftning samt de kommunala riktlinjerna • Socialnämndens arbete förebygger risken att minderåriga erbjuds köpa alkohol och/eller tobak Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att underliggande nämndmål och indikatorer bedöms uppfyllas och planerade aktiviteter pågår utan avvikelser Nämndmål: 3.3.1. Stockholmares behov av bostäder i olika boendeformer är tillgodosedda Utvecklingen av boendeplaneringen pågår med ett förberedande arbetet för att ingå i stadens gemensamma lokalresursplan till kommande år. Samverkan sker med stadsledningskontoret. Dessutom pågår utredning huruvida boendeplaneringen kan inkludera socialnämndens målgrupper. I detta arbete utreds även vilka namn och begrepp som används för stadens boendeformer. Under det första kvartalet gjordes tre beställningar av totalt 31 boendeplatser i samband med inriktningsbeslut, vilket är en ökning om sju platser jämfört med samma tid förgående år. Under perioden kom även tre förfrågningar in från exploateringsnämnden, varav två har accepterats. Utredningsmetoden är enhetlig och baseras på behovs- och områdesanalys. (Texten kommer att uppdateras i slutet av april med aktuella siffror.) Underlag inför årets boendeplan som färdigställs i maj indikerar att antal individuella avtal för bostad med särskild service för både barn och vuxna inom LSS har ökat sedan föregående rapportering. Hur ökningen ser ut kommer att kunna redovisas i tertialrapport 2. Ett arbete har påbörjats tillsammans med stadsledningskontoret för att ta fram gemensamma rutiner för hur ombyggnationer och förändringar av särskilda boenden ska planeras och följas upp ekonomiskt. Initialt kartläggs kostnader för att upprätthålla funktionen i befintliga bostäder samt huruvida bostäderna hyrs av en hyresvärd inom eller utom kommunkoncernen framgå i uppföljningen. Ett samarbete med de kommunala bolagen gällande tillskapandet av friliggande gruppbostäder har påbörjats under första kvartalet. Arbetet med att förbättra inköpsprocesserna för boendeplatser utanför valfriheten med kategoristyrt arbetssätt pågår enligt plan. Kategori LSS-boenden har under det första kvartalet arbetat vidare med utvalda strategier samt förbättringar. Den centrala placeringsfunktionen för LSS har driftsatts under tertialen och tar nu emot ärenden från stadsdelsnämnderna. Arbetet med att etablera arbetssätt och stöd i placerings- och avtalsprocesser pågår. Nämndmål: 3.3.2 Antal personer som lever i hemlöshet minskar Stadens program mot hemlöshet revideras och färdigställs under året. Som en förstärkning av det reviderade programmet kommer möjligheten till en boendeplanering för socialnämndens målgrupper utredas och socialnämnden följer särskilt nogsamt socialtjänstens arbete med barnfamiljer som lever i eller riskerar att hamna i osäkra boendeförhållanden. Socialnämndens projekt i samverkan med SHIS fortgår. Syftet är att korta tiden i enskildas process ur hemlöshet. Under första tertialen har 15 klienter pågående insats. Projektet kommer att permanentas i den ordinarie verksamheten. Det uppsökande arbetet tillsammans med hälso- och sjukvården ska stärkas under året för att nå fler personer som lever i hemlöshet och har en komplex problematik. Socialnämnden utreder behov av stöd till personer som lever i hemlöshet i Stockholms stad och som inte har haft kontakt med någon annan nämnd under de senaste två åren. Under den första tertialen har 38 procent av de klienter som avslutat sin kontakt med socialsekreterare gått vidare till ett stadigvarande boende, vilket är högre än målvärdet. Det fältförlagda arbetet utökas under året och budget- och skuldrådgivare har börjat besöka stadens stödboenden för att informera om budget- och skuldrådgivning. Från och med i vår ska socialsekreterare regelbundet befinna sig på Västberga boende, för att öka tillgängligheten för de placerade klienterna. Den uppsökande funktionen till akutboenden har pausats under perioden, under ett arbete med att göra mottagningsenheten mer tillgänglig, den kommer att återupptas under kommande period. Under 2025 genomförde socialnämnden och stadsdelsnämnderna en utredning om att samla boendestöd och Case Managers (CM) i en stadsövergripande organisation. En ny enhet är inrättad och kommer starta upp sin verksamhet från och med 1 juni, från vilken de stadsövergripande insatserna ska utgå ifrån. Socialnämnden förbereder för att öppna ett nytt boende för äldre personer, som har ett skadligt bruk och beroende och en historia av samsjuklighet och hemlöshet. Arbete med att se över behov av lokaler och insatser, för att möta målgruppens behov, pågår. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel personer aktualiserade vid Enheten för hemlösa som vid avslutad kontakt har stadigvarande boende 35,97 % 35 Tas fram av nämnd 2026 Antal barnfamiljer som beviljats tillfälligt boende på hotell/vandrarhem 32 50 Tas fram av nämnd 2026 Antal beställda bostäder med särskild service (LSS/SoL) i samband med genomförandebesl ut 13 48 Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Bostadsförmedlingen i Stockholm AB ska i samarbete med socialnämnden följa upp förändringarna i stadens riktlinjer för förtur som trädde i kraft 2024 i syfte att följa hur förändringarna i riktlinjerna har fungerat och att antalet förturer ökat 2026-01-01 2026-06-30 Socialnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen utreda om det är möjligt att ha en boendeplanering för socialnämndens målgrupper exempelvis personer som lever i hemlöshet 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, fastighetsnämnden, AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder och AB Stockholmshem undersöka möjligheten av blockförhyrning eller individuell uthyrning för LSS och gruppboende i stadens bostadsbestånd 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen utreda behov av centraliserad funktion som samordnar stadsövergripande bostadsvägledarnätverk för ökad samverkan, informationsspridning och likställighet 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna, AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och SHIS utreda möjlighet att reservera hyreslägenheter både via stadens bolag och hos SHIS för personer med funktionsnedsättning 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.3.1. Stockholmares behov av bostäder i olika boendeformer är tillgodosedda Uppfylls helt Beskrivning Socialnämndens arbete bidrar till att vuxna och barn med funktionsnedsättning får anpassade bostäder. Förväntat resultat • Socialnämndens arbete bidrar till att tillgodose stadens framtida behov av anpassade bostäder för personer med funktionsnedsättning • Antalet ej verkställda beslut gällande bostad med särskild service minskar • Antalet placeringar utanför valfrihetssystemet gällande bostad med särskild service minskar • Socialnämnden verkar för att det ska finnas anpassat skyddat boende för personer som är i behov av skyddat boende och som har en funktionsnedsättning Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Gemensamma rutiner för brandskydd och inspektioner mellan SoF och SSBF ska tas fram för att säkerställa ett enhetligt arbetssätt. 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska kartlägga hela boendekedjan för våldsutsatta och tillskapa ett varierat utbud av boendeinsatser och boendeformer som syftar till att kunna ge våldsutsatta personer ett stadigvarande boende. 2026-04-09 2026-12-31 Socialnämnden ska se över vilka namn och begrepp som används för stadens olika boendeformer, så att de bättre speglar den verksamhet som bedrivs där. 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska tillskapa fler bostäder med särskild service enligt boendeplan för LSS och SoL, med särskilt fokus på bostäder för barn och unga genom inhyrning, förvärv, ombyggnation eller nyproduktion. 2026-04-09 2026-12-31 Socialnämnden ska utreda förutsättningar att omvandla befintliga lokaler för att tillgodose behovet av bostäder med särskild service. 2026-04-09 2026-12-31 Socialnämnden ska utreda hur staden kan erbjuda skyddade boenden som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. 2025-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska verka för ett varierat utbud av bostäder med särskild service LSS och SoL, försöks- och träningslägenheter och öka samverkan med privata fastighets ägare för att tillgodose behovet. 2026-04-09 2026-12-31 Nämndmål: 3.3.2 Antal personer som lever i hemlöshet minskar Uppfylls helt Beskrivning Socialnämndens arbete bidrar till män och kvinnors process ur hemlöshet. Dels genom socialnämndens egna verksamheter, dels genom stadsdelsnämnderna som handlägger ungefär två tredjedelar av de ärenden i staden som rör personer som lever i hemlöshet, och där socialnämnden bidrar med kompetenshöjande åtgärder och stadsövergripande riktlinjer. Förväntat resultat • Individer som har kontakt med socialnämndens uppsökare länkas vidare till ordinarie hjälpsystem • Aktuella vid socialnämndens område hemlöshet har stadigvarande boende vid avslutad kontakt • Aktuella vid Bostad Först tar över sina hyreskontrakt • Äldre personer i hemlöshet får stöd av socialnämnden • Stödet från socialnämndens boenden förbereder den enskilde för ett självständigt boende • Nämnden bidrar till ett strategiskt långsiktigt arbete mot hemlöshet. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel personer som aktualiserats på socialtjänsten vid avslutad kontakt med uppsökarteamet (Område social beredskap, Uppsökarteamet) 62,5 61,9 % 66,67 % 52,13 50 50 Tertial 1 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samverkan med SHIS utreda och föreslå åtgärder för att öka den geografiska spridningen av sociala kontrakt och SHIS-bostäder 2026-04-09 2026-12-31 Socialnämnden ska revidera Stockholms stads program för att motverka hemlöshet. 2025-01-01 2026-12-31 Socialnämnden ska stärka stadens vräkningsförebyggande arbete i samverkan med Kronofogden och privata hyresvärdar med särskilt fokus på barnfamiljer. 2026-04-09 2026-12-31 Socialnämnden ska utreda konsekvenser av att ställa krav på sociala kontrakt i nyproduktion, boendelösningar som grundar sig på biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen 2026-04-09 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas, två av tre indikatorer prognosticeras att uppnås och planerade aktiviteter pågår utan avvikelser. Nämndmål: 3.4.1. Chefer och medarbetare har bra arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter Nämnden har under perioden fått resultatet av stadens medarbetarundersökning för 2026, både på nämnd- och verksamhetsnivå. Socialnämndens Aktivt Medskapandeindex (AMI) uppgår till 81, vilket är en indexpunkt lägre än 2025. AMI motivation uppgår till 80 precis som förra året, AMI ledarskap har ökat från 81 till 82 och AMI styrning har minskat från 83 till 82. Av medarbetarenkätens åtta delområden är det delområdena Utvecklas och lära nytt och Lika rättigheter och möjligheter som sjunkit med en indexpunkt vardera i jämförelse med förra året. Delområde Politik och verksamheter har ökat med en indexpunkt i jämförelse med förra året. I övrigt skiljer sig inte resultaten sig mycket åt mellan årets och förra årets undersökning. Förvaltningens svarsfrekvens uppgår till 87%, vilket är något lägre än 2025 då svarsfrekvensen uppgick till 88%. Jämställdhetsindex för 2026 (uppgifterna avser år 2025) uppgår till 105 poäng. Resultatet är lägre än 2025 (uppgifterna avser år 2024) då Jämix uppgick till 124 poäng. De nyckeltal som har försämrats är lika chefskarriär och skillnad i lång sjukfrånvaro. Det innebär att nämnden har fler kvinnor som är anställda som chefer i förhållande till antalet anställda kvinnor och skillnaden i lång sjukfrånvaro har ökat mellan kvinnor och män. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Socialnämnden har under perioden genomfört utbildningar för chefer, bland annat stadens löneprocess och löneöversyn, stadens incidentrapporteringssystem samt organisatorisk- och social arbetsmiljö. Under 2025 rapporterades totalt 790 händelser i IA, vilket är en ökning jämfört med 2024. En orsak till ökningen kan vara flera nya verksamheter och en förbättrad rapporteringskultur. Antalet rapporterade tillbud har fortsatt att öka, medan antalet olycksfall har minskat, vilket tyder på att risker i högre grad uppmärksammas och hanteras innan de leder till skada. Samtidigt finns ett fortsatt behov av att säkerställa att händelser rapporteras under rätt händelsetyp. Vidare behöver ytterligare arbete göras för att få fler att anmäla händelser till Försäkringskassan och AFA Försäkring. Flest händelser har rapporterats inom Avdelningen för socialt stöd, där Område boende vuxna står för den största andelen. Även områden som social beredskap och öppenvård visar en ökning av rapporterade händelser, medan exempelvis området nyanlända och hemlöshet har minskat jämfört med föregående år. Hot och våld är fortsatt den dominerande skadeorsaken. För att bredda arbetet för en hållbar och långsiktig kompetensförsörjning där fler målgrupper inkluderas och medarbetare känner större möjligheter att stanna kvar i Stockholms stads socialtjänst har styrgruppen för arbetet med handlingsplanen utökats för att täcka socialtjänstens samtliga verksamhetsområden. Beslut har fattats om stadsövergripande aktiviteter som ska genomföras under året. Anslutning till den nationella satsningen Yrkesresan, som erbjuder introduktion och kompetensutveckling inom socialtjänsten utifrån bästa tillgängliga kunskap, har förberetts. En skiss på en stadsövergripande kompetensmodell för socialtjänstens medarbetare och chefer, som kompletterar Yrkesresans utbud, har tagits fram. Projektet Kompetensutveckling för framtidens socialtjänst, som delfinansieras av Europeiska Socialfonden (ESF) har påbörjats. Nämndmål: 3.4.2. Administrationen stödjer verksamheterna att uppnå fastställda mål Nämndens administrativa funktioner fortsätter att stödja nämndens verksamheter och bidrar till hög kvalitet så att verksamheterna kan fokusera på sina kärnfrågor. Stöd ges inom personal- och ekonomiadministration, säkerhetsarbete, upphandling och avtalsavrop, IT- användning, kommunikation, lokalförsörjning, miljö, registratur och arkivering. Målsättningen är att ge goda förutsättningar för en effektiv och ändamålsenlig styrning, uppföljning och utveckling. En årsöversikt med viktiga hållpunkter för chefer har skapats under perioden och ska under året utvecklas. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeinde x 81 81 81 82 82 82 2026 Analys Socialnämndens Aktivt Medskapandeindex (AMI) uppgår till 81, vilket är en indexpunkt lägre än 2025 AMI motivation uppgår till 80 precis som förra året, AMI ledarskap har ökat från 81 till 82 och AMI styrning har minskat från 83 till 82. De nio delfrågor som ingår i AMI har samma medelvärde som vid förra årets enkät. Av medarbetarenkätens åtta delområden är det delområde Utvecklas och lära nytt och delområde Lika rättigheter och möjligheter som sjunkit med en indexpunkt vardera i jämförelse med förra året. Delområde Politik och verksamheter har däremot ökat med en indexpunkt i jämförelse med förra året. I övrigt skiljer sig inte resultaten sig mycket mellan årets och förra årets undersökning. Sjukfrånvaro 5,7 % 4,4 % 6,2 % 6 % 6 % 6 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Sjukfrånvaro dag 1-14 2 % 1,9 % 2 % 2 % 2 % 2 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna samordna APL-platser (arbetsplatsförlagt lärande) från vård- och omsorgsprogrammen för stadens utförarverksamheter inom LSS och socialpsykiatri 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.4.1. Chefer och medarbetare har bra arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden präglas av nytänkande och ett öppet klimat där alla bidrar aktivt. Chefer och medarbetare är trygga i sitt ledarskap och medarbetarskap och vet vilka krav och förväntningar som finns i sina uppdrag. Nämnden bidrar genom arbetet med handlingsplanen till att socialsekreterare och biståndshandläggare har en god arbetssituation och upplever staden som en attraktiv arbetsplats. Förväntat resultat • Chefer och medarbetare trivs med sina arbetsuppgifter, sin arbetsplats och socialnämnden som arbetsgivare • Sjukfrånvaron minskar • Personalrörligheten minskar • Nämnden bidrar genom implementering av handlingsplanen till en god arbetssituation och god personalförsörjning inom socialtjänsten i staden Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla chefer genomför stadens e-utbildning i rekryteringsprocessen 2026-01-01 2026-12-31 Alla verksamheter fortsätter arbetet med att utveckla och samtala om friskfaktorer för ett hållbart arbetsliv 2026-01-01 2026-12-31 Medarbetares kompetensutvecklingsinsatser följs upp på APT för en lärande organisation 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden följer upp att rekryteringar avslutas för att säkerställa att kandidater får återkoppling på sökta tjänster. 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ser över innehåll och upplägg för arbetsmiljöutbildning för nya chefer och skyddsombud 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden tar fram en lärportal i utbildningsplattformen för stadens socialtjänst 2026-01-01 2026-12-31 Nämndens avdelningar tar fram kompetensförsörjningsplaner 2026-01-01 2026-12-31 Socialnämnden erbjuder feriejobb och Stockholmsjobb 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.4.2. Administrationen stödjer verksamheterna att uppnå fastställda mål Uppfylls helt Beskrivning Socialnämndens administrativa stödfunktioner stödjer nämndens verksamheter och bidrar till hög kvalitet så att verksamheten kan fokusera på sina kärnfrågor. De administrativa stödfunktionerna omfattar bland annat upphandling, digitalt verksamhetsstöd, lokaler och intern service, miljö- och klimat, ekonomi, inköp, personal, verksamhetsplanering, säkerhet, kommunikation, informationssäkerhet, juridik, arkiv och registratur. Förväntat resultat • Administrationen bidrar till ändamålsenlig och effektiv verksamhet genom utvecklad samordning och styrning av insatser/stöd riktade till chefer och medarbetare • Med stöd av AI och digital utveckling förenklas och effektiviseras administrativa processer, i syfte att frigöra resurser för chefer och medarbetare Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse En samlad introduktion för nyanställda chefer ska tas fram och implementeras. 2026-01-31 2026-12-31 En årsöversikt med viktiga hållpunkter för chefer ska utvecklas. 2026-01-31 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att underliggande nämndmål och indikatorer bedöms uppfyllas och planerade aktiviteter pågår utan avvikelser. Nämndmål: 3.5.1 Nämnden har en hög krishanteringsförmåga och bidrar till stadens civila beredskap Under perioden fortsätter arbetet med sektorsövergripande beredskapsplaner inom samtliga beredskapssektorer, nämndens krisledningsplan reviderats. Under perioden har arbetet med nämndens risk- och sårbarhetsanalys påbörjats med kartläggning, analys, risk- och förmågebedömning samt framtagande av kontinuitetshöjande åtgärder. I arbetet deltar medarbetare och chefer från nämndens samhällsviktiga och totalförsvarsviktiga verksamheter. Delar av nämndens krigsledning deltog i den stadsövergripande övningen STADSÖ26 som genomförts under perioden. Nämnden prioriterar arbetet med registerförteckning, konsekvensbedömningar och hantering av skyddade personuppgifter i linje med rekommendationerna i GDPR årsrapport 2025. Nämndmål: 3.5.2 Nämnden bidrar till att stadens upphandlingar och inköp främjar kvalitet, kostnadseffektivitet och hållbarhet Socialnämnden ställer krav på att upphandlad verksamhet håller hög kvalitet. Detta görs i samband med upphandling genom att kvalitetskraven är höga och tydliga, för att minska risken för oseriösa aktörer och motverka välfärdsbrott. I upphandlingar ställs bland annat miljökrav, krav på arbetsvillkor i likhet med kollektivavtal samt krav på god beredskap. Innan upphandling påbörjas undersöks möjligheten att driva verksamheten i egen regi. Nämnden har under början av året påbörjat två reserverade upphandlingar för att främja den idéburna sektorn. Nämnden arbetar även aktivt med att följa upp den upphandlade verksamheten, i enlighet med beslutad uppföljningsplan. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elektroniska inköp 71 % 75 % 75 % 2026 Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts 80 % 95 % 95 % 2026 Andel upphandlingar som innehåller krav på arbetsrättsliga villkor 90 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Nämndmål: 3.5.1 Nämnden har en hög krishanteringsförmåga och bidrar till stadens civila beredskap Uppfylls helt Beskrivning Nämnden bidrar i arbetet med att utveckla en sammanhållen beredskap för fredstida kriser och höjd beredskap, både inom nämnden och inom ramen för en stadsövergripande samverkan. För att genomföra detta ska nämnden leda och delta i arbetet inom stadens sektorsorganisation för civil beredskap. Nämndens informationssäkerhetsarbete bedrivs inom tre områden; organisatorisk säkerhet, IT-säkerhet och fysisk säkerhet och utgår från gällande riktlinjer och anvisningar. Förväntat resultat • Nämndens arbete med risk- och sårbarhetsanalyser och kontinuitetshöjande åtgärder bidrar till en stärkt beredskapsförmåga • Nämnden utvecklar krisledningsplanering och krigsorganisation samt genomför krisledningsövningar • Nämnden har en god beredskap för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet oavsett störning • Nämnden bedriver ett systematiskt informationssäkerhetsarbete för att skapa det skydd och den goda informationskvalitet som verksamheten behöver för att utföra sitt uppdrag Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel uppdaterade kontinuitetsplaner 14 % 95 % 100 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Medarbetare genomgår årligen den obligatoriska e-utbildningen om dataskydd. 2025-01-01 2026-12-31 Medarbetare genomgår årligen den obligatoriska e-utbildningen om informationssäkerhet. 2025-01-01 2026-12-31 Upprätta och årligen uppdatera registerförteckning i Draftit Privacy records 2025-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.5.2 Nämnden bidrar till att stadens upphandlingar och inköp främjar kvalitet, kostnadseffektivitet och hållbarhet Uppfylls helt Beskrivning Nämndens upphandlingar leder till inköp av varor och tjänster som kännetecknas av hög kvalitet till ekonomiskt fördelaktiga villkor och att verksamheterna bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt. Nämnden arbetar med aktiv avtalsuppföljning för att motverka välfärdsbrott och främja en sund konkurrens mellan seriösa företag. Nämnden ska säkerställa en god beredskap i upphandlade verksamheter. Förväntat resultat • Upphandlade verksamheter bedrivs kunskapsbaserat, med hög kvalitet och på ett långsiktigt hållbart sätt • Socialnämnden ställer sociala och miljömässiga krav i sina upphandlingar • Socialnämnden ställer krav på god beredskap i upphandlade verksamheter Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att underliggande nämndmål och indikator bedöms uppfyllas och planerade aktiviteter pågår utan avvikelser. Nämndmål: 3.6.1 Stockholmare är trygga och säkra i staden Uppdraget med att vidareutveckla arbetssätt, verktyg och koncept för digital närvaro i syfte att stärka det förebyggande arbetet pågår. Utredning genomförs för att säkerställa vad som är genomförbart för socialtjänsten utifrån gällande lagstiftning. När informationssäkerhetsklassning och juridiska förutsättningar är färdigutredda kommer det operativa arbetet att kunna påbörjas. Satsningar har gjorts för att höja stadens fältassistenters förmåga att agera i krissituationer genom att stärka kompetens och mental förberedelse för att hantera alkoholförgiftade och/eller drogpåverkade ungdomar i parkmiljöer. En annan satsning är utbildning och övning i pågående dödligt våld (PDV) där förra årets satsning på Crew Resource Management (CRM) också har vävts in. Under perioden har ungdomsjouren avslutat ett tidsbegränsat förstärkningsuppdrag i Järva. I Skärholmen pågår ett uppdrag med fokus på att motverka rekrytering till kriminella nätverk och för att stärka arbetet i riskmiljöer. Socialnämnden genomför en kartläggning tillsammans med fältgruppen i Skärholmens stadsdelsförvaltning, i syfte att anpassa och utveckla fältgruppens och Ungdomsjourens arbete i Sätra-Bredäng. Socialnämnden har tillsammans med stadsdelsnämnderna påbörjat ett arbete med att ta fram en likställd modell för SSPF i staden (samverkan, socialtjänst, skola, polis och fritid). Arbetet bedöms vara klart till sommaren. Arbetet för att öka användningen av de strukturerade bedömningsinstrumenten Early Assessment Risk List (EARL), Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SA VRY) och Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism (ERASOR) fortskrider enligt plan. Nämnden har ansökt om statsbidrag och beviljats medel, vilket delvis finansierar och stärker det fortsatta implementeringsarbetet. Insatsen bidrar till en mer systematisk och kvalitetssäkrad bedömning i verksamheterna. Socialnämnden har i samarbete med Trafiknämnden och Södermalms, Norra innerstadens och Kungsholmens stadsdelsnämnder beviljats medel från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för ett projekt på två av stadens öppna drogscener (ÖDS), samt vid ett av stadens boenden utan krav på nykterhet. Under perioden har arbetet startats upp och kommunikationsmaterial, intervjuguider och enkäter tagits fram. En analys av socialtjänstens arbete med unga utförare av dödligt skjutvapen eller annan grov brottslighet relaterad till kriminella grupperingar pågår inom nämnden, i samverkan med flera stadsdelsnämnder, och väntas bli klar till sommaren. Revideringen av vägledning SIG unga är genomförd. Stockholms stad är involverad i ett regionalt utvecklingsarbete som drivs av Länsstyrelsen för att kunna utbyta tjänster och boende för avhoppare regionalt i länet. Trefas reviderade metodstöd är klart och under implementering. Samverkan med polis och kriminalvård fortsätter genom operativa och strategiska grupper. Socialnämnden erbjuder stadsdelsnämnderna stöd i att integrera arbetet mot våldsbejakande extremism i socialtjänstens linjearbete, både i frågor kopplat till arbetssätt och metoder samt i avidentifierade individärenden enligt plan. Arbetet fortlöper enligt planering och medarbetare på ungdomsjouren, socialjouren, fält och fritid och de mobila ordningsvakterna i staden erbjuds en riktad utbildning om högerextremism och dess kopplingar till supporterkulturen. Sedan årsskiftet 2026 deltar nämnden i nätverk mot systemhotande brottslighet och välfärdsbrott tillsammans med representanter från stadsdelsnämnderna samt andra fackförvaltningar inom Stockholm stad. Nämnder deltar även i ett projekt som drivs av – "Motståndskraft hos utbetalande och rättsvårdande myndigheter mot missbruk och brott i välfärdssystemet" (MUR). Projektgruppen tar fram en rapport som förväntas vara klar under våren 2026. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med socialnämnden samt i samråd med idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsdelsnämnderna och Stockholm Business Region AB vidareutveckla arbetssätt, verktyg och koncept för digital närvaro i syfte att stärka det förebyggande arbetet 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.6.1 Stockholmare är trygga och säkra i staden Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden bidrar genom stöd till stadsdelsnämnderna och genom egna verksamheter till en tryggare stad så att kvinnor och män samt barn och unga är trygga och säkra. Förväntat resultat • Socialnämnden bidrar till ändamålsenlig och effektiv verksamhet genom utvecklad samordning och styrning av insatser riktade till stadsdelsnämnderna, samt stödjer stadsdelsnämnderna i socialtjänstfrågor i det lokala trygghets- och brottsförebyggande arbetet • Socialnämnden bidrar till att minska inflödet av unga i kriminalitet och att fler unga vågar anmäla och vittna • Socialnämnden är drivande i stadens arbete med avhoppare och mot våldsbejakande extremism och kriminalitet • Socialnämnden bidrar till att motverka brottslighet i krogmiljöer och på försäljningsställen Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel kvinnor och män inom avhopparprogram met som kvarstannar i insatsen eller avslutats enligt plan 60 2026 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas och planerade aktiviteter pågår utan avvikelser. Nämndmål: 3.7.1 Nämndens verksamheter bidrar till en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Arbetet med mänskliga rättigheter (MR) fortsätter att stärkas inom nämndens verksamheter. Socialnämnden arbetar i enlighet med stadens nya program för mänskliga rättigheter och tillhörande handlingsplaner. Arbetet utgår från programmets tre fokusområden: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande Nämnden stöttar stadsdelsnämnderna i arbetet med att integrera ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv i arbetet med omställningen till ny socialtjänstlag. Nämndens interna MR- och kvalitetsnätverk fortsätter sitt arbete med att främja erfarenhetsutbyte och utgöra ett stöd i omhändertagandet av handlingsplanerna som tillhör MR-programmet, efter hand som de träder i kraft. Socialnämnden deltar i internationellt samarbete via organisationerna Eurocities, European Social Network, och nätverket Nordic Homelessness Alliance i syfte att stärka utvecklingen av stadens socialtjänst genom lärande och ny kunskap. Under perioden har nämnden medverkat i att ta emot besök från bland annat Japan och Österrike. Nämnden undersöker och bevakar de möjligheter som erbjuds inom EU:s fonder och program och annan extern finansiering som kan bidra till social hållbarhet. Under perioden har ett treårigt ESF-projekt för kompetensutveckling påbörjats. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Södermalms stadsdelsnämnd ska i samarbete med kulturnämnden och socialnämnden genomföra ett pilotprojekt för dagkollo för unga hbtqi-personer 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.7.1 Nämndens verksamheter bidrar till en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden bidrar genom stöd till stadsdelsnämnderna och genom egna verksamheter till ett Stockholm som är öppet, jämställt, demokratiskt och som samarbetar internationellt. Förväntat resultat • Nämnden verkar för genomförandet av Stockholms stads program för mänskliga rättigheter med tillhörande handlingsplaner • Nämnden verkar för genomförandet av Agenda 2030:s mål om ingen fattigdom och målet om god hälsa och välbefinnande • Det demokratiska inflytandet ökar och nämnden fångar tidigt upp synpunkter samt öka deltagande från underrepresenterade grupper • Nämnden stärker det internationella arbetet genom ett ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte med andra städer och med europeiska organisationer Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska ta fram en plan för hur berörda områden och enheter kan ta del av stadens MR-utbildningar inklusive diplomutbildningar. 2026-01-01 2026-12-31 Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Tertialbokslut 1 April 2026 Riktvärde 33,3% Budget Utfall Förbrukn utfall/budget Avgifter -86,9 -26,8 30,8% Hyresintäkter mm -44,1 -16,0 36,2% Intäkter bidrag -39,6 -41,8 105,5% Försäljning -283,7 -89,2 31,4% Övriga intäkter -6,6 -0,1 1,3% Försäljn explo, reavinst mm 0,0 0,0 0,0% Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0% Summa intäkter -461,0 -173,8 37,7% Personalkostnader 1 017,0 298,4 29,3% Köp av verksamhet 134,7 60,4 44,9% Lokalkostnader inkl hyror 246,7 74,4 30,1% Bidrag 495,0 160,8 32,5% Övriga kostnader 116,7 56,0 48,0% Försäljomk explo, reaförl 0,0 0,0 0,0% Kapitalkostnader 4,2 1,5 36,0% Finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0% Summa kostnader 2 014,3 651,5 32,3% Netto 1 553,3 477,6 30,8% Utfallet till och med april 2026 visar en förbrukning av budget på 30,8 % vilket är något lägre än riktvärdet 33,3 %. Nämndens intäkter för perioden är totalt högre än budget. Bidragsintäkterna är högre än budget främst på grund av ej periodiserade statsbidrag. Försäljningsintäkter är lägre än budgeterat, vilket främst beror på något lägre beläggning än budgeterat på några av nämndens boenden. Nämndens personalkostnader för perioden är lägre än budget till största del beroende av säsongsvariationer som exempelvis LSS sommarkollo och semesterlönekostnader. Men även beroende av årets löneavtal som gäller från och med april och att nya verksamheter startar senare under året. Kostnaderna för köp av verksamhet är högre än budget då nämnden inte har budget för familjerådgivningen LOV samt ej full budget för LSS-kollo. Dessa medel söker nämnden i samband med tertialrapport 2. Övriga kostnader är högre än budget främst på grund av att nämnden inte har full budget för område nyanlända. Dessa medel söker nämnden i samband med tertialrapport 2. Årsprognos Verksamhets område , mnkr Bokslut 2025 Budget 2026 Prognos 2026 Avvikelse Prognos Prestations- förändr. Justerad avvikelse Barn och ungdom 138,3 158,7 157,7 1,0 1,0 Verksamhet för personer med funktionsnedsä ttning 174,3 168,7 168,2 0,5 0,5 Hemlöshet och missbruk 359,4 371,8 372,0 -0,2 -0,2 Jour- och rådgivande verksamhet 131,1 113,1 145,6 -32,5 31,0 -1,5 Insatser mot våld i nära relationer 41,3 56,5 56,5 0,0 0,0 Nyanlända 134,9 77,2 77,2 0,0 0,0 Strategi och utveckling 164,2 209,2 208,3 0,9 0,9 Ledning och administration 67,5 82,7 81,4 1,3 1,3 Stöd till utomstående organisationer 304,8 306,5 306,5 0,0 0,0 Omstrukturerin g 4,0 9,0 9,0 0,0 0,0 Nämnden totalt 1 519,6 1 553,3 1 582,3 -29,0 31,0 2,0 Nämnden prognostiserar totalt ett resultat, efter prognos prestationsförändringar, som är ett överskott mot budget med 2,0 mnkr. Prognos prestationsförändringar avser familjerådgivningen LOV och beräknas till 31,0 mnkr. De flesta verksamheterna har en prognos i balans med budget. Underskott prognostiseras främst inom område hemlöshet och missbruk samt jour- och rådgivande verksamhet. Underskotten täcks inom nämndens budgetram. Nämnden återkommer i samband med tertialrapport 2 med begäran om medel för LSS-kollo och nyanlända samt prestationsförändringar för familjerådgivningen LOV . Förklaring till de större avvikelserna mot budget redovisas per verksamhetsområde nedan. Barn och ungdom +1,0 mnkr Verksamhetsområdet prognostiserar totalt ett överskott mot budget med 1,0 mnkr. Överskottet beror dels på bättre beläggning och därmed högre intäkter än budgeterat för Eurenii Minne, dels på lägre personalkostnader än budgeterat på grund av tillfälligt vakanta tjänster. Verksamhet för personer med funktionsnedsättning +0,5 mnkr Verksamhetsområdet prognostiserar totalt ett överskott mot budget med 0,5 mnkr. Antalet utomlänsplacerade funktionsnedsatta har minskat vilket innebär ett överskott mot budget med 0,9 mnkr. Enheten för bedömning och byggnation prognostiserar ett underskott mot budget med 0,2 mnkr vilket beror på högre personalkostnader än budgeterat. LSS korttidshemmen Drömmen och Navet prognostiserar överskott mot budget med 1,0 mnkr på grund av bra beläggning och därmed högre intäkter än budgeterat. Område hälso- och sjukvård prognostiserar ett underskott mot budget med 1,2 mnkr på grund av ökade personalkostnader till följd av ökat antal brukare samt ökade kostnader för inhyrd personal. Nämndens budget har inte full finansiering för verksamheten LSS-kollo. Kostnaderna bedöms överstiga budget med cirka 15,0 mnkr. Förvaltningen återkommer i samband med tertialrapport 2 om att föreslå nämnden begära medel för LSS-kollo hos kommunstyrelsen. Hemlöshet och missbruk -0,2 mnkr Verksamhetsområdet prognostiserar totalt ett underskott mot budget med 0,2 mnkr. Underskottet beror främst på högre vård- och försörjningsstödskostnader än budgeterat inom område hemlöshet. Jour och rådgivande verksamhet -1,5 mnkr Verksamhetsområdet prognostiserar totalt ett resultat, efter prestationsförändringar, som är ett underskott mot budget med 1,5 mnkr. Prognos prestationsförändringar avser familjerådgivningen LOV och beräknas till 31,0 mnkr, vilket nämnden begär ersättning för i samband med tertialrapport 2. Familjerådgivningen i egen regi prognostiserar ett underskott med 2,0 mnkr mot budget. Underskottet beror på att intäkterna inte balanserar verksamhetens kostnader. Område social beredskap prognostiserar ett överskott mot budget med 0,5 mnkr. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader än budgeterat på grund av tillfälligt vakanta tjänster. Nyanlända ±0 mnkr Verksamhetsområdet prognostiserar totalt ett resultat som är i balans med budget. Ersättning från Migrationsverket för nyanlända kommer till staden centralt via generalschabloner. I nuläget bedöms nämndens nettokostnader överstiga budget med cirka 45- 50 mnkr, vilket beräknas täckas av generalschablonerna som inkommer till staden centralt. Förvaltningen återkommer i samband med tertialrapport 2 om att föreslå nämnden begära medel för kostnaderna hos kommunstyrelsen. Strategi och utveckling +0,9 mnkr Verksamhetsområdet prognostiserar totalt ett överskott mot budget med 0,9 mnkr. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader än budgeterat på grund av tillfälligt vakanta tjänster. Ledning och administration +1,3 mnkr Verksamhetsområdet prognostiserar totalt ett överskott mot budget med 1,3 mnkr. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader än budgeterat på grund av tillfälligt vakanta tjänster. Omstrukturering ±0 mnkr Nämndens budget för omstruktureringskostnader och oförutsedda kostnader uppgår till 9,0 mnkr. Medlen bedöms förbrukas och används främst för oförutsedda kostnader. Under året kommer kostnader för avskrivningar och ränta om 2,5 mnkr för tidigare års klimatinvesteringar att täckas av reserven. Resultatenheter Nämnden har en resultatenhet, tillståndsenheten, som lämnar en prognos i balans med budget för 2026. Enhetens resultatfond uppgår vid ingången av 2026 till 6,0 mnkr. Investeringar Nämndens investeringsbudget 2026 för inventarier och maskiner uppgår till 2,0 mnkr. Prognosen är att dessa medel kommer att förbrukas. Mnkr, netto Budget 2026 Prognos T1 2026 Avvikelse Investeringar med nycklade medel Inventarier och maskiner 2,0 2,0 0,0 Klimatinvesteringar Trygghetsinvesteringar Totalt 2,0 2,0 0,0 Försäljningar av anläggningstillgångar Nämnden avser inte att sälja anläggningstillgångar under året. Verksamhetsprojekt (driftprojekt) Nämnden har ursprungligen beviljats 100 mnkr i utvecklingsmedel för sociala system för perioden 2023–2027. Kommunstyrelsen har i ärende Dnr KS 2025/1604 beslutat att 40 mnkr av dessa medel omdisponeras till kommunstyrelsen eftersom merparten av socialnämndens utveckling inväntar den tekniska förflyttningen som kommunstyrelsen genomför. Under perioden januari-april 2026 har nämnden haft kostnader på 4,3 mnkr kopplat till detta, För perioden januari 2023-april 2026 har nämnden totalt haft kostnader på 16,3 mnkr. Omslutningsförändringar Nämnden återkommer i samband med tertialrapport 2 med begäran om eventuella omslutningsförändringar. Budgetjusteringar Nämnden återkommer i samband med tertialrapport 2 med begäran om budgetjusteringar hos kommunstyrelsen. Övrigt Reviderad system för internkontroll, väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan Väsentlighets- och riskanalys samt intern kontroll är en viktig del av nämndens systematiska kvalitetsarbete. Att förebygga, upptäcka och åtgärda oönskade händelser bidrar till att god kvalitet skapas i nämndens verksamhet. Socialnämnden fastslog i samband med verksamhetsplanen en väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan för år 2026. I internkontrollplanen redogörs vilka områden och interna processer som ska granskas under verksamhetsåret. Under perioden har socialnämnden identifierat att det föreligger behov av att uppdatera väsentlighets- och riskanalysen samt komplettera internkontrollplanen med fler processer. En revidering har gjorts och tre nya verksamhetsprocesser har lagts till i väsentlighets- och riskanalysen. De nya processerna är: • Arbeta i enlighet med ledningssystem för kvalitet utifrån SOSFS 2011:9 inom socialtjänsten • Omställning till ny socialtjänstlag • Tillstånds- och tillsynsverksamhet Reviderat system för intern kontroll, väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan 2026 för socialnämnden redovisas i bilaga 2 och 3. Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-05-15 --- [Bilaga 1 - Blankettset SoN 2026.pdf] Socialnämnden Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april Kostnader och intäkter (-) för strategiskt viktiga projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar Ack. utfall Budget Prognos Totalt Period t o m 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 Beslutat Prognos Beslutat Prognos Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Start Slut Start Slut Mnkr (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) Projekt Utvecklingsmedel sociala system 12,0 30,5 22,0 26,0 60,0 60,0 0,0 23-05-01 27-12-31 23-05-01 27-12-31 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 12,0 0,0 30,5 0,0 22,0 0,0 26,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 60,0 0,0 60,0 0,0 Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras. Kolumn D-E Budget som beslutats i VP, gäller hela året - även i uppföljningsärenden Kolumn F-O Prognos för angivna år Kolumn P-Q Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. Kolumn T-U Datum projektet skall starta resp. avslutas enligt beslutet. Kolumn V-W Prognos för projektets start- resp. slutdatum. Avikelser från beslutade datum skall förklaras. Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt skall speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd. Socialnämnden Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april Resultatenhetens namn (Intraprenader anges särskilt) tkr 1 Resultat- enheternas bruttobudget 2026 2 Varav 5 % av resultat- enheternas bruttobudget 2026 3 Resultat- enheternas resultat från 2025 Överskott (-) Underskott (+) 4 Beräknat resultat 2026 (exkl. resultatfond) Överskott (-) Underskott (+) 5 Beräknad ackumulerad resultatöverföring till 2027 Överskott (+) Underskott (-) 6 Ackumulerad resultatöverföring till 2027 % MAX 10 % 7 10 % av resultat- enheternas bruttobudget 2026 8 Årets resultat- överföring % MAX 5 % 9 Område tillstånd och tillsyn av alkohol och tobak 59 531 2 977 -5 974 0 5 974 10,0% 5 953 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Summa resultatenheter 59 531 -5 974 0 5 974 5 953 2026-05-08 11:09 Resultatenheter Socialnämnden Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april Uppföljning av investeringsbudget 2026 Prognos (mnkr) Utfall 2025 VP 2026 Avvikelse Prognos 2026 Prognos 2027 Prognos 2028 Inventarier och maskiner 2,0 2,0 0,0 2,0 2,0 2,0 --- [Bilaga 2 - System för intern kontroll 2026.pdf] Dnr: SO F 2025/798 System för internkontroll Socialnämnden 2026 Innehåll System för internkontroll ......................................................................... 3 Den interna kontrollens definition och syfte ................................................ 3 Nämndens ansvar för intern kontroll ........................................................... 5 Tre nivåer av granskningar ......................................................................... 8 Väsentlighets- och riskanalys - VoR ........................................................... 9 Internkontrollplan (IKP) ............................................................................. 14 Utbildning .................................................................................................. 16 Övergripande riktlinjer, regler och anvisningar ......................................... 16 System för internkontroll Socialnämnden 2026 Dnr: SOF:2026/181 Kontaktperson: Eleonor Eurén System för internkontroll 3 (16) System för internkontroll Den interna kontrollen inom en nämnd ska bygga på en helhetssyn på den kommunala verksamheten. Det betyder att den ska omfatta mål och strategier, styrning och uppföljning samt skydd av tillgångar. Inom dessa områden ska det finnas inbyggda uppföljnings- och kontrollsystem som säkrar en effektiv förvaltning och som förebygger allvarliga fel eller brister. Den interna kontrollens definition och syfte Syftet med intern kontroll är att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig och effektiv användning av skattemedel samt för att upprätthålla service med hög kvalitet till kommuninvånarna. Intern kontroll är integrerad i det löpande arbetet genom de riktlinjer och rutiner som medarbetare och ledning ska följa. Intern kontroll är på så vis en pågående process, där den politiska ledningen, tjänstemannaledningen och medarbetare samverkar. Genom en tillräcklig intern kontroll skapas förutsättningar att förebygga, upptäcka och åtgärda oönskade händelser i verksamheten samt säkra tillgångar och förhindra förluster och oegentligheter. Den interna kontrollen ska vara utformad för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande: • att verksamheten är ändamålsenlig och effektiv • att information om verksamhet och ekonomi är tillförlitlig och rättvisande • att lagar, förordningar, föreskrifter och styrdokument följs. Intern kontroll innefattar allt från rättvisande räkenskaper till styrning och uppföljning mot uppsatta mål. System för internkontroll 4 (16) Den interna kontrollens beståndsdelar kan illustreras med följande figur: 1. I den inre cirkeln begränsas definitionen av intern kontroll enbart till rättvisande räkenskaper och skydd av tillgångar. 2. Cirkel två har ett något vidare begreppsinnehåll och inbegriper intern kontroll av regelverk som har nära koppling till räkenskaperna. Det innefattar bland annat instruktioner för attest och utanordning, kontoplaner med anvisningar för konteringar mm. 3. I cirkel nummer tre återfinns regelverk som är styrande för de administrativa stödprocesserna i organisationen. Det kan vara delegationsordning, dokumenterade regler för upphandling, löne- och personaladministrativa regler mm. 4. Den yttersta cirkeln representeras av regelverk, strategier och riktlinjer för styrning och uppföljning av organisationens verksamhetsprocesser, till exempel hur nämnden ska nå fastställda mål och prestationer inom fastställd budget. Uppfyllelsen av kommunfullmäktiges och nämndens egna mål samt det ekonomiska resultatet följs upp i månads- och tertialrapporter samt i verksamhetsberättelse med bokslut. Därutöver granskas nämndens verksamheter regelbundet av stadens revisorer, genom förvaltningens egen internrevision och verksamhetsrevision samt dialoger mellan avdelningschefer och enhetschefer. En granskning sker också av statliga tillsynsmyndigheter. Stadsledningskontoret har i samråd med stadsrevisionen utfärdat anvisningar för den interna kontrollen. Enligt anvisningarna ska nämndens system för intern kontroll beskriva hur arbetet med intern kontroll ska bedrivas i nämndens verksamheter. I systemet ska roller och ansvarsfördelning samt rapporteringsrutiner vid fel och brister beskrivas. Ansvaret för den interna kontrollen inom 1 3 4 2 System för internkontroll 5 (16) nämndens verksamhet följer med chefsansvaret på alla nivåer. Detta omfattar att tillse att det finns adekvata rutiner kopplat till intern kontroll samt säkerställa att medarbetare har kännedom om dessa. I system för intern kontroll ska det framgå att brister omedelbart ska rapporteras till ansvarig chef. Nämndens ansvar för intern kontroll Nämnden har ansvar för den interna kontrollen i den egna verksamheten. Enligt kommunallagen ska nämnden säkerställa att denna är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten samt att den bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. 1 Detta omfattar att utforma och organisera den interna kontrollen och skapa effektiva system för uppföljning. Ansvaret gäller även när skötseln av en kommunal angelägenhet har lämnats över till någon annan. Nämnderna ska i samband med verksamhetsplaneringen: • upprätta och besluta om ett system för intern kontroll • genomföra och besluta om en väsentlighets- och riskanalys • upprätta och besluta om en internkontrollplan utifrån genomförd väsentlighets- och riskanalys Dessa dokument ska biläggas verksamhetsplanen. Nämndens förvaltning ska under verksamhetsåret genomföra de åtgärder och kontroller som beskrivs i väsentlighets- och riskanalysen samt internkontrollplanen. Om förvaltningschef bedömer att riskbilden väsentligt förändrats, ska väsentlighets- och riskanalysen uppdateras, internkontrollplanen kompletteras och nämnden ska fatta ett nytt beslut. De nya dokumenten biläggs kommande tertialrapport. Nämnden ska i samband med tertialrapport 2: • redovisa genomförda direktåtgärder • redovisa resultatet av under perioden (1 jan- 31 aug) genomförda kontroller enligt internkontrollplanen samt eventuella korrigerande åtgärder. Nämnden ska i samband med verksamhetsberättelsen: • redovisa genomförda direktåtgärder • redovisa resultatet av samtliga genomförda kontroller enligt internkontrollplanen. 1 KL 6 kap. 6§ System för internkontroll 6 (16) • redovisa vilka korrigerande åtgärder som genomförts med anledning av kontrollerna. • bedöma om nämndens interna kontroll under det föregångna året varit tillräcklig, delvis tillräcklig eller otillräcklig. Förvaltningschef Förvaltningschef ska: • rapportera till nämnden hur den interna kontrollen fungerar samt föreslå nödvändiga åtgärder. • om nämndens riskbild väsentligt förändrats, uppdatera väsentlighets- och riskanalysen samt internkontrollplanen och lägga fram dessa till nämnden för nytt beslut. • säkerställa att förvaltningens chefer och medarbetare har kunskap om de lagar, föreskrifter, riktlinjer och rutiner som gäller för verksamheten samt om hur brister och avvikelser ska rapporteras. • inom förvaltningen skapa förutsättningar för en arbetsplatskultur som främjar god intern kontroll. Chefer Samtliga chefer ska: • säkerställa att deras underställda medarbetare har kunskap om de lagar, föreskrifter, riktlinjer och rutiner som gäller för verksamheten samt om hur brister och avvikelser ska rapporteras. • skapa förutsättningar för en arbetsplatskultur som främjar god intern kontroll. • rapportera brister och avvikelser i enlighet med nämndens system för intern kontroll. • rapportera avvikelser till överordnad chef. Utifrån väsentlighets- och riskanalysen ansvarar chefen för att planera och dokumentera löpande kontroller och uppföljning som visar att enheten följer de lagar, förordningar och riktlinjer som gäller för verksamheten. De risker och kontroller som hanteras utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (2011:9) ska inte genomföras inom ramen för väsentlighets- och riskanalys. I chefens uppdrag ingår att analysera vilka mål för verksamheten som riskerar att inte uppnås. Planeringen av den löpande interna kontrollen ska ingå i den årliga verksamhetsplaneringen. Kontroller och uppföljning ska dokumenteras och eventuella brister ska noteras och åtgärdas. System för internkontroll 7 (16) Avdelningschefer ska: • ansvara för den löpande interna kontrollen över sin verksamhet. Ansvaret avser alla tillämpliga driftformer. Det innebär att bygga in kontroller i alla handläggningsrutiner för att säkerställa att lagar och förordningar, kommuncentrala regler och anvisningar samt att nämndens respektive förvaltningens beslut och direktiv följs upp och är kända. • rapportera avvikelser till förvaltningschef. • tillsammans med sina enhetschefer och förvaltningens ILS- samordnare bidra till att genomföra nämndens väsentlighets- och riskanalys. Medarbetare Samtliga medarbetare ska: • följa de lagar, föreskrifter, riktlinjer och rutiner som gäller för verksamheten. • bidra till att skapa en arbetsplatskultur som främjar god intern kontroll. • rapportera brister och avvikelser till närmaste överordnad chef. ILS-samordnare ILS-samordnaren samordnar arbetet med nämndens väsentlighets- och riskanalys, internkontrollplan och uppföljningar av dessa och ansvarar för uppdatering av förvaltningens system för internkontroll. ILS-samordnaren deltar också vid möten med stadsrevisioner och identifierar utvecklingsområden från stadsrevisionens granskningar och den interna revisionen till nämndens väsentlighets- och riskanalys. ILS-samordnaren utbildar och informerar socialförvaltningens medarbetare och chefer om arbetet med intern kontroll och väsentlighets- och riskanalys. Internrevisorer Internrevision och verksamhetsrevision sker av tjänstepersoner inom förvaltningen. En sammanställning av revisionerna görs av ILS-samordnare. System för internkontroll 8 (16) Tre nivåer av granskningar Uppfyllelsen av kommunfullmäktiges och nämndens egna mål samt det ekonomiska resultatet följs upp i månads- och tertialrapporter samt i verksamhetsberättelse med bokslut. Därutöver görs granskningar av: • stadens revisorer • förvaltningens internrevisorer • enheter och avdelningars egna internkontroller Samtliga granskningar utgör underlag för att identifiera utvecklingsområden för nämndens fortsatta arbete. Stadens revisorer Revisionen i nämnderna genomförs av 20 förtroendevalda revisorer. Granskning i bolag och nämnder genomförs med stöd av revisionskontoret. Resultatet av granskningarna rapporteras till kommunfullmäktige och de som granskas. Revisorerna granskar på fullmäktiges uppdrag. Målsättningen är att revisorerna med sin granskning och prövning bidrar till att kommunens verksamheter sköts effektivt och arbetar utifrån de beslut som kommunfullmäktige fattat. Det innebär att verksamhet och ekonomi sköts på ett ändamålsenligt och tillfredställande sätt samt att nämnder och styrelser har en tillräcklig styrning och kontroll. Revisorerna granskar också att räkenskaperna är rättvisande. Utöver den revision som görs varje år på samtliga nämnder görs också fördjupade granskningar. En fördjupad granskning rör ofta en avgränsad del av en större verksamhet. Vilka delar av stadens verksamhet som revisorerna ska fördjupa sig i beslutas år för år i en plan. Till grund ligger tidigare års granskningar men också andra analyser av områden som kan vara angelägna att granskas. I årsrapporter för nämnder sammanfattas det gångna årets granskningar. Dessa kommer i mars-april. En för staden samlad bild av årets granskningar redovisas i årsredogörelsen. Revisionens fördjupade granskningar redovisas i revisionsrapporter och publiceras löpande under året. Sökväg till rapporterna: Stockholm.se / Om Stockholm / Politik och demokrati / Revision / Rapporter från revisionen Förvaltningens revision Förvaltningen gör uppföljningen i form av: • Internrevisionen som fokuserar på rättvisande räkenskaper och skydd av tillgångar, regelverk som har nära koppling till System för internkontroll 9 (16) räkenskaperna samt regelverk som är styrande för de administrativa stödprocesserna i organisationen. • Verksamhetsrevisionens fokus ligger på strategier och riktlinjer för styrning och uppföljning av organisationens verksamhetsprocesser, till exempel hur nämnden ska nå fastställda mål och prestationer inom fastställd budget. Vid behov och utifrån fastställd internkontrollplan kan nämnden besluta om att genomföra en särskild granskning för ett specifikt område inom ramen för internrevision eller verksamhetsrevision beroende på vilket område granskningen gäller. Internrevision och verksamhetsrevision ska genomföras av två personer och protokollföras. Protokollet faktagranskas av ansvarig chef och delges därefter avdelningschef och eventuell områdeschef. Eventuella åtgärder ska vidtas och vid väsentliga brister görs ett uppföljande besök inom sex månader. Ej vidtagna åtgärder rapporteras till förvaltningsledningen. En sammanfattning av vad som framkommit vid internrevisioner och verksamhetsrevisioner ska redovisas i samband med tertialrapport 2 och verksamhetsberättelsen. I förvaltningens internkontrollplan kan det också ingå andra kontroller utöver revisionerna, till exempel olika typer av stickprovskontroller och eller sammanställningar och analyser. Avdelningars, områdens och enheters egen internkontroll Avdelningar, områden och enheter ska genomföra internkontroller utifrån de riskområden som har identifierats som allvarliga i respektive enhets/områdes/avdelnings väsentlighets- och riskanalys. Uppföljning av dessa internkontroller ska göras i samband med tertialrapport 2 och verksamhetsberättelsen. Väsentlighets- och riskanalys - VoR Väsentlighets- och riskanalysen utgör grunden för arbetet med intern kontroll. Den är ett viktigt verktyg som används för att identifiera och minimera riskerna i verksamheten. Väsentlighets- och riskanalysen ska utgå från nämndens väsentliga processer och delprocesser. Genom att identifiera och analysera risker i processer och delprocesser kan nämnden systematiskt stärka förebyggande hantering, minimera brister och minska risken för fel och oegentligheter. Av den färdiga väsentlighets - och riskanalysen som beslutas av nämnden ska följande framgå: • Väsentliga processer och delprocesser System för internkontroll 10 (16) • Risker kopplat till delprocesserna • Förebyggande hantering för att hantera riskerna • Värdering av risknivå, det vill säga sannolikhet och konsekvens samt det totala riskvärdet för respektive risk • Riskrespons • Eventuella direktåtgärder • Om risken ska hanteras i internkontrollplanen eller inte Väsentlighets- och riskanalysen ska genomföras årligen på nämnd- respektive enhetsnivå. Nämndens väsentlighets- och riskanalys tas fram av ILS-samordnare tillsammans med avdelningarnas ledningsgrupper och identifierar processer som är obligatoriska för samtliga enheter att ta med i sina väsentlighets- och riskanalyser. Enheter involverar med fördel medarbetare i arbetet. Väsentlighets- och riskanalysen dokumenteras i ILS-webb. Väsentlighets- och riskanalys genomförs i följande fem steg: 1. Identifiera väsentliga processer och delprocesser I starten av väsentlighets- och riskanalysen identifieras de processer som är väsentliga inom nämndens ansvarsområde. Processerna bryts ned i delprocesser och risker kopplade till delprocesserna identifieras. Väsentliga processer har avgörande betydelse för att verksamheten ska vara effektiv och ändamålsenlig. Det kan vara kärnprocesser i verksamheten, stödprocesser eller ledningsprocesser. Att ha en god överblick och ett strukturerat och tydligt arbete i processerna är grundläggande för att förebygga fel och oegentligheter. Vissa processer är obligatoriska att hantera i väsentlighets- och riskanalysen. Dessa finns upplagda i ILS-webb hos berörda nämnder. Det är processer som är väsentliga oavsett vilket uppdrag och inriktning respektive nämnd har. Utöver dessa ska nämnden identifiera väsentliga processer som är kopplade till det egna ansvarsområdet. En väsentlig process kan innehålla en eller flera delprocesser. Dessa ska identifieras i nästa steg. En process kan omfatta ett stort antal delprocesser. I väsentlighets- och riskanalysen är det de mest väsentliga delprocesserna som ska noteras. Definitioner Process: En process är en serie av aktiviteter eller steg som utförs för ett specifikt syfte. Den beskriver en uppgift från start till slut och kan System för internkontroll 11 (16) involvera flera avdelningar, roller och resurser . En process kan innehålla en eller flera delprocesser. Delprocess: En delprocess är en mindre, mer specifik del av en process. Den bidrar till att hela processen fungerar och når sitt syfte. Genom att bryta ner en väsentlig process i delprocesser skapa r nämnden ett mer riktad väsentlighets- och riskanalys och därmed en mer träffsäker intern kontroll. 2. Identifiera risker De risker som kan uppstå i delprocessen ska identifieras och beskrivas. Även konsekvensen av om risken realiseras ska beskrivas. Risk: En risk är en potentiell händelse eller en omständighet som hotar att lagar, regler elle r beslut inte följs, att resurser inte används effektivt, att fel eller oegentligheter uppstår, eller att redovisningen av ekonomi och verksamhet blir osäkra eller otillförlitliga. Risken har negativ påverkan på verksamhetens ändamålsenlighet och kan ha negativ påverkan på måluppfyllelsen. 3. Beskriv förebyggande hantering En förebyggande hantering har syftet att säkerställa ändamålsenlighet i delprocessen samt minimera risken för fel och oegentligheter. Det kan vara en ansvarsfördelning, riktlinjer, rutiner, system etc. De n förebyggande hantering som redan finns i delprocessen ska beskrivas kortfattat. Om det saknas förebyggande hantering i en delprocess kan nämnden överväga att som en direktåtgärd ta fram en lämplig förebyggande hantering. 4. Värdera riskernas sannolikhet och konsekvens För de risker som identifieras görs en sannolikhets- och konsekvensbedömning. Det handlar om sannolikheten för att en risk kan realiseras och vilka konsekvenser de kan få om de realiseras. En risk bedöms utifrån sannolikhet och konsekvens på en skala ett till fyra. Genom att multiplicera risknivå för sannolikhet med risknivå för konsekvens räknas ett riskvärde fram. Riskvärdet anger den riskens väsentlighet i relation till andra identifierade risker. När risken värderas ska hänsyn tas till den förebyggande hantering som finns. Om den är välfungerande kan det minska sannolikheten för att risken ska realiseras. Om det inte finns kunskap om hur välfungerande den förebyggande hanteringen är ska det vägas in vid värderingen. System för internkontroll 12 (16) Sannolikhet Sannolikheten avser hur troligt det är att risken realiseras och kan utryckas som frekvensen under en viss tidsperiod. Sannolikhet Förklaring 1. Låg (osannolik) Risken är osannolik, men skulle kunna realiseras under exceptionella förhållanden • Risken har aldrig realiserats förr eller att det finns endast enstaka kända fall av att risken realiserats • Bedöms inte realiseras under de närmaste 5 åren 2. Medelhög (möjlig) Risken kan möjligen realiseras vid enstaka tillfällen • Risken har realiserats i den egna eller närliggande verksamheter • Kan realiseras under kommande 5 åren 3. Hög (sannolik) Risken kommer sannolikt att realiseras under de flesta förhållanden • Typen av risker är allmänt kända att realiseras • Kan förväntas realiseras under de kommande 1–2 åren 4. Mycket hög (säker) Risken kommer nästan helt säkert att realiseras. • Risken kommer med största sannolikhet att realiseras • Risken kan realiseras när som helst under året Konsekvens Konsekvens handlar om graden av negativ påverkan. Konsekvensen kan vara ekonomisk, verksamhetsrelaterad eller förtroenderelaterad. Konsekvens Förklaring 1. Försumbar Obetydlig påverkan på verksamheten • Risken tas om hand inom ramen för den förebyggande hanteringen utan att omprioriteringar behöver göras • Inga konsekvenser för individ/tredje man 2. Måttlig Inte obetydlig konsekvens för verksamheten, men det kan hanteras i det löpande arbetet • Risken märks men kan tas om hand inom ramen för den förebyggande hanteringen och endast små omprioriteringar behöver göras • Konsekvenser för individ/tredje man finns men är inte betydande System för internkontroll 13 (16) 3. Betydande Kännbara störningar i verksamheten • Risken får märkbara konsekvenser för verksamheten och särskilda åtgärder behöver vidtas för att hantera situationen • Minskat förtroende för förvaltningen/bolaget/Stockholms stad • Stora kostnader • Konsekvenser för individ/tredje man är betydande 4. Allvarlig Omfattande konsekvenser för verksamheten • Kräver ledningens engagemang och extraordinära insatser • Förlorat anseende för förvaltningen/ bolaget/Stockholms stad • Mycket stora finansiella kostnader • Konsekvenser för individ/tredje man innebär mycket stora skador 5. Hantera risken Nämnden avgör hur risker med olika riskvärden ska hanteras (riskrespons), med undantag från risker med riskvärde 8 eller högre. Dessa hamnar automatiskt i internkontrollplanen. Den möjliga riskresponsen är följande: • risken accepteras. • direktåtgärd, vid behov av omedelbar insats. • direktåtgärd och kontroll, en kombination av omedelbar åtgärd och uppföljande kontroll i internkontrollplanen. • Kontroll i internkontrollplanen. Riskvärdet har en maxnivå på 16. Risker med riskvärde (1–7) kan lämnas utan vidare behandling, d.v.s. accepteras, på grund av att: • riskvärdet är lägre • nyttan av eventuella åtgärder eller granskningar är mindre än de resurser som måste avsättas för att genomföra dem. Risker med ett värde på 8 eller högre betraktas som väsentliga och inkluderas i internkontrollplanen. Detta sker automatiskt i ILS- webb. Direktåtgärder beslutas i följande fall: • när det saknas förebyggande hantering för en risk, och den ansvariga för verksamheten bedömer att sådan bör införas. System för internkontroll 14 (16) • när riskanalysen identifierar ett förhållande eller en företeelse som omedelbart måste åtgärdas. Obligatoriska processer Det finns ett antal processer i väsentlighets- och riskanalysen som styrs ned till nämnderna av kommunfullmäktige och som nämnden därmed behöver arbeta med. I ILS-webb är dessa markerade med en S:t Erik-symbol. De här processerna beslutas årligen i samband med kommunfullmäktiges budget och nämnden avgör om de behöver finnas på enhetsnivå eller endast på nämndnivå. Processerna från kommunfullmäktige till socialnämnd för 2026 är: • Ekonomistyrning • Inköp • Lokalförsörjning • Lönehantering • Motverka otillåten påverkan • Motverka välfärdsbrott • Rekrytering • Systematiskt informationssäkerhetsarbete Obligatoriska processer för berörda enheter för 2026 är: • Ekonomistyrning • Inköp • Lönehantering • Motverka otillåten påverkan • Motverka välfärdsbrott • Rekrytering • Systematiskt informationssäkerhetsarbete Internkontrollplan (IKP) I samband med att nämnden beslutar om verksamhetsplanen för kommande år fastställs internkontrollplanen som redogör för vilka områden och interna processer som ska granskas under kommande verksamhetsår. Det övergripande syftet med internkontrollplanen är att kvalitetssäkra nämnden processer och minska risken för fel och oegentligheter. Kontrollerna som beskrivs i internkontrollplanen bidrar till lärande genom att de ger underlag för förbättringar i System för internkontroll 15 (16) väsentliga processer, samtidigt som de ger en bild av hur god den interna kontrollen är i förvaltningen. Den gemensamma ansatsen i att identifiera risker i väsentliga processer öppnar också för ett lärande inom och mellan förvaltningar. Det skapar också möjlighet till kommunövergripande insikter, som att identifiera behov av utveckling eller samordning kring processerna. Internkontrollplanen beskriver vilka kontroller ut som ska genomföras under kommande verksamhetsår och ska minst innehålla: • Vilka risker inklusive förebyggande hantering som ska följas upp • Kontroll – en beskrivning av vad kontrollen ska säkerställa och hur den ska genomföras • Vem som ansvarar för att utföra kontrollen • När kontrollen ska vara utförd • Hur dokumentation och rapporteringen ska ske Kontroller kan vara stickprovskontroller men kan även göras på andra sätt, till exempel genom enkäter, intervjuer eller genomgångar av material. Det är genom kontrollerna som det går att utröna om förbättringsåtgärder, i form av korrigerande åtgärder, behöver vidtas. Arbetet med kontroller enligt internkontrollplanen Den medarbetare som genomför kontroller ska ha tillräcklig kunskap om granskningsområdet men inte stå i jävsförhållande till granskad process; det vill säga ” inte granska sig själv”. När metoder för kontrollen planeras bör ett övervägande göras om kostnad för kontrollen gentemot nyttan. Denna bedömning kan till exempel påverka val av medarbetare som utför kontrollen, storlek på kontrollen, val av kontrollmetod. Samtidigt måste kontrollen vara tillräckligt omfattande och träffsäker för att resultatet ska vara till nytta. Resultatet av genomförda kontroller ska dokumenteras och rapporteras till ansvarig chef i enlighet med nämndens system för intern kontroll. Efter avslutad kontroll dokumenteras resultatet och kommuniceras med ansvarig chef, som vid behov beslutar om nödvändiga förbättringsåtgärder. De ska framgå om en kontroll lett till åtgärder, och i så fall vilka dessa är. System för internkontroll 16 (16) Uppföljning av intern kontroll Uppföljningen av kontroller görs löpande under året och dokumenteras i ILS-webb. Nämndens arbete med den interna kontrollen följs upp systematiskt och eventuella avvikelser ska alltid rapporteras till närmaste chef. Förvaltningschefen ska snarast möjligt rapportera väsentliga avvikelser (till exempel brott av förmögenhetsrättslig karaktär) till nämnd och revisionskontoret. Vid väsentliga avvikelser ska åtgärder vidtas. I samband med tertialrapport 2 ska nämnden delrapportera hur det interna kontrollarbetet har fortlöpt med fokus på väsentliga avvikelser samt de åtgärder som vidtagits för att hantera avvikelserna. En avvikelse handlar om att något i det interna kontrollsystemet brister, till exempel en systematisk kontroll eller nämndens rapporteringsrutiner. I samband med verksamhetsberättelsen ska nämnden följa upp och rapportera årets arbete med intern kontroll i ILS-webb och i ärendet verksamhetsberättelse. Varje genomförd kontroll ska dokumenteras och analyseras. Vid eventuella avvikelser ska vidtagna åtgärder beskrivas. Nämnden ska bedöma huruvida den interna kontrollen under året varit tillräcklig, delvis tillräcklig eller otillräcklig. Grunden för nämndens bedömning ska framgå. Utbildning Utbildning om intern kontroll och väsentlighets- och riskanalys ska genomföras för chefer, utvecklingssekreterare eller andra relevanta personer minst en gång årligen lämpligen under hösten i samband med arbetet med verksamhetsplanen. Andra utbildningsinsatser planeras vid behov. Övergripande riktlinjer, regler och anvisningar Nämndens verksamhet styrs av nationella lagar, förordningar och riktlinjer samt av Stockholms stads stadsövergripande styrdokument. De stadövergripande styrdokumenten finns listade I bilaga till Stockholms stads budget. Utöver de stadövergripande styrdokumenten finns nämndspecifika styrdokument så som reglemente, delegationsordning, policys, riktlinjer, rutiner med mera. --- [Bilaga 3 - Väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan 2026 SoN.pdf] Tjänsteutlåtande Sid 1 (17) start.stockholm Väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan 2026 för Socialnämnden Förslag till beslut Handläggare Till Eleonor Eurén Socialnämnden Telefon:08-50825545 2026-06-09 Tjänsteutlåtande Sid 2 (17) start.stockholm Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................... 3 Risköversikt .............................................................................................................................. 4 Internkontrollplan .................................................................................................................. 16 Tjänsteutlåtande Sid 3 (17) start.stockholm Inledning Enligt kommunallagen (2017:725) 6 kap. 6 § ska nämnden inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt enligt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. En tillräcklig intern kontroll skapar förutsättningar för en ändamålsenlig och effektiv användning av skattemedel samt för att upprätthålla service med hög kvalitet till kommuninvånarna. Genom tillräcklig intern kontroll skapas också förutsättningar att förebygga och upptäcka fel och brister samt förhindra förluster och oegentligheter. Intern kontroll ska vara en del i det löpande arbetet, där såväl den politiska som tjänstemannaledningen och medarbetare samverkar. Den interna kontrollen ska utformas för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå: • att verksamheten är ändamålsenlig och effektiv • att information om verksamhet och ekonomi är tillförlitlig och rättvisande • att lagar, förordningar, föreskrifter och styrdokument följs. Intern kontroll innebär ett strukturerat arbete med att identifiera risker och analysera dem. I arbetet med att identifiera risker undersöks om det finns bakomliggande orsaker till att riskerna kan inträffa. Riskerna värderas genom att även beakta och väga in befintliga förebyggande rutiner som minskar sannolikheten för att risken inträffar. De risker som efter värderingen bedöms vara mest väsentliga ska kontrolleras, och vid upptäckta brister behöver nämnden vidta åtgärder för att hantera dem på ett effektivt sätt. På så sätt skapas en kontinuerlig förbättring av verksamhetens interna kontroll. start.stockholm Socialnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 4 (17) Risköversikt Konsekvens 4 3 2 1 1 2 3 4 Kritisk Hög Medium Låg Konsekvens Sannolikhet 4 Allvarlig Mycket hög 3 Betydande Hög 2 Måttlig Medelhög 1 Försumbar Låg 46 54 35 32 53 52 51 30 15 13 48 36 34 33 31 29 28 26 23 18 16 14 11 7 5 3 2 1 49 19 10 9 6 47 45 44 43 42 38 37 21 20 17 12 40 39 8 27 25 22 50 41 24 4 Tjänsteutlåtande Sid 5 (17) start.stockholm Sannolikhet Hög Medium Låg Totalt: 54 Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder Arbeta i enlighet med ledningssystem för kvalitet utifrån SOSFS 2011:9 inom socialtjänsten Följa upp kvalitet och förbättra processer med tillhörande rutiner 1 Risk för bristande kvalitet inom nämndens verksamheter Förebyggande hantering Säkerställa att processer och rutiner är kvalitetssäkrade samt att ledningssystem för kvalitet används. Medium (6) Revidering av ledningssystem följs upp i styrgruppsmöten löpande under året. Vid behov följer avdelningschef upp med ansvarig områdeschef Revidera processer och rutiner i ledningssystem för kvalitet 2 Risk för att revidering inte sker enligt plan Förebyggande hantering Systematisk uppföljning av att revidering följer planeringen för att vid behov kunna vidta åtgärder. Varje enhet ansvarar för att rensa och ta bort äldre versioner av rutiner och slutar att använda g- mappar eller andra äldre lagringsplatser för dokument. Medium (6) Delegation av beslut Beslut fattas av rätt delegat enligt delegationsordning 3 Beslut fattas av fel delegat Förebyggande hantering Säkerställa att rutiner följs, återkommande lyfta frågan om delegationsordning med chefer samt göra stickprovskontroller. Medium (6) 4 Beslut som ska dokumenteras och anmälas till nämnd dokumenteras inte Förebyggande hantering Nämndssekreterare påminner flera gånger om året vikten av att anmäla delegationsbeslut. Frågan Medium (3) 11 40 3 Tjänsteutlåtande Sid 6 (17) start.stockholm Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder lyfts också med nyanställda chefer vid introduktionen av nämnden och nämndens arbete. Ekonomistyrning Budget och uppföljning 5 Felaktiga prognoser Förebyggande hantering Månatliga avstämningar mellan conrollers och chefer för att snabbt kunna agera vid budgetavvikelser. Medium (6) Penninghantering och medelsförvaltning 6 Fel hantering av förtroendekänsliga poster Förebyggande hantering Utbildning i regler för representation mutor och jäv för administratörer och chefer ett par gånger per år. Löpande kontroller av representationskonton direkt i attestkedjan (syfte, deltagare, momsavdrag, rätt attestant) Låg (2) 7 Felaktiga leverantörsutbetalningar Förebyggande hantering Utbildningar om godkännande och attest för chefer och administratörer. Uppföljningsmöten mellan controllers och chefer varje månad. Stickprovskontroller. Internrevision för av nämnden utvalda enheter. Medium (6) 8 First Card - att chefer attesterar sina egna utlägg Förebyggande hantering Löpande kontroller direkt i attestkedjan, utbildning/information ett par gånger per år. Kontroll inför internrevisionsbesök. Medium (6) 9 Kundfakturering missas eller sker ej enligt avtal Låg (2) Tjänsteutlåtande Sid 7 (17) start.stockholm Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder Förebyggande hantering Uppföljning av intäkter varje månad mellan controller och chef. Stickprovsavstämning av avtal i Lois och fakturering i Agresso. Enhetsspecifika kontroller. Kontroll inför internrevisionsbesök. Redovisning 10 Ej rättvisande resultat Förebyggande hantering Förvaltningen följer stadens anvisningar kring redovisning och bokslut. Månatliga uppföljningar och avstämningar, bl a kontrolleras drift kontra investeringar, kontroll att korrekta periodiseringar sker varje månad. Förvaltningen utbildar godkännare och chefer i lagar och regler. Låg (2) Inköp Avrop 11 Alltför komplicerat avropsförfarande kan innebära dåliga beställningar Förebyggande hantering Vid minsta osäkerhet ska beställaren få stöd av inköpssamordnare att utforma avrop och ha dialog med leverantören på så sätt förebygga osäkerhet och minska tidsåtgång vid avrop. Medium (6) Avtal 12 Bristande avtalsförvaltning på respektive verksamhet Förebyggande hantering Följa upp systemnyttjande, intern kontroll samt erbjuda verksamheterna kompetensutveckling. Medium (4) Kategoristyrning 13 Att staden inte fortsätter att samordna sina inköpsbehov på ett strategiskt och långsiktigt sätt inom kategorin LSS-boenden Förebyggande hantering Implementering av arbetssätten som kategoriarbetet föreslår. Medium (3) Tjänsteutlåtande Sid 8 (17) start.stockholm Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder Upphandling 14 För högt ställda krav i upphandlingen leder till högre priser Förebyggande hantering Väga in ekonomiska aspekter tidigt i upphandlingsprocessen Medium (6) Lokalförsörjning Hyresavtalsvård 15 Missvisande information i LOIS (lokalavtalssystem) Förebyggande hantering Kvalitetssäkring av innehållet i Lois ska ske årligen. Medium (3) Lokalförsörjningsarbete 16 Svårighet att hitta lämpliga lokaler för nämndens målgrupper Förebyggande hantering Stadens kommunala bostadsbolag har möjlighet att behålla och förmedla lokaler som står tomma. Medium (6) Lokalprojekt 17 Kommunikationsbrist mellan relevanta intressenter inom socialförvaltningen Förebyggande hantering Använda verktyg, t ex Lilla Ratten, i projektarbetet med tydliga kommunikations- och beslutsvägar. Medium (4) Lönehantering Attesträtt 18 Att fel webb-ID anges på anställningsavtal, vilket medför att medarbetare kopplas till "fel" chef. Vid manuella underlag finns risk att annan person signerar underlaget. Förebyggande hantering Lathund finns vid skapande av avtal. Kontroll av attesträtt görs varje månad slumpvis på både avtal och poster i Lisa Självservice. Medium (6) Tjänsteutlåtande Sid 9 (17) start.stockholm Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder Behörigheter i stadens centrala lönesystem 19 Att behörighet för HR-medarbetare inte avslutas när personen börjar anställning på annan förvaltning och således tar med sig behörighet/insyn i socialförvaltningens system Förebyggande hantering Säkerställ att alla behörigheter är avslutade när HR-medarbetare slutar. Följ checklista vid avslut. Låg (2) Löneskuldshantering 20 Att förvaltningen inte följer tillämpningsanvisningar för löneskuldhantering Förebyggande hantering HR -controller har regelbunden avstämning med redovisningsansvarig för att säkerställa korrekt hantering och att inga skulder missas. Medium (4) Omvandlad okompenserad tid 21 Att ansvarig chef missar att följa upp. Att det inte framgår i försystemet Medvind hur mycket kompenserad tid som medarbetaren har Förebyggande hantering Chefer och medarbetare uppmanas att kolla kompenserad tid i Lisa Självservice. Finns i lathund för Medvind. Medium (4) Organisationsträd i LISA självservice 22 Att organisationsträdet ej uppdateras Förebyggande hantering HR-controller uppdaterar organisationsträd löpande och i samband med behörighetskontroller. Låg (1) Personalförteckning 23 Att chef ej månatligen följer upp personalförteckningen, och förteckningen inte är korrekt Förebyggande hantering Medium (6) Tjänsteutlåtande Sid 10 (17) start.stockholm Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder Chef gör Lönekollen varje månad för att säkerställa korrekt lönehantering. Semesteruttag per år 24 Att chefer inte kontrollerar att medarbetare inte tagit ut sina 20 semesterdagar Förebyggande hantering Chef ska kontrollera semesteruttag två gånger per år utifrån Lönekollen. Låg (2) Slumpmässig kontroll 25 Att fel inte uppmärksammas Förebyggande hantering Kontroll görs varje månad för att upptäcka eventuella missar Låg (1) Utbetald lön 26 Felaktiga löneutbetalningar på grund av felaktiga underlag eller bristfällig uppföljning Förebyggande hantering Chefer kontroller löneutbetalning inför och efter varje månads lönekörning Medium (6) Övertidsjournal 27 Att övertidsjournalen inte följs upp och att arbetstidslagen inte följs Förebyggande hantering Chef gör Lönekollen varje månad Låg (1) Motverka otillåten påverkan Förebygga otillåten påverkan 28 Att felaktiga beslut fattas på grund av otillåten påverkan (inkl. mutor, jäv, hot och våld) Förebyggande hantering Följa rutin mot otillåten påverkan Medium (6) 29 Att oegentligheter inträffar Förebyggande hantering Nämndens rutin för hantering av oegentligheter och förtroendeskadligt beteende på Medium (6) Tjänsteutlåtande Sid 11 (17) start.stockholm Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder socialförvaltningen finns i APT-årshjul och är tillgänglig för medarbetare. Hantera otillåten påverkan 30 Att otillåten påverkan inte utreds på ett korrekt sätt Förebyggande hantering Nämndens rutin för hantering av oegentligheter och förtroendeskadligt beteende på socialförvaltningen finns i APT-årshjul och är tillgänglig på intranätet för medarbetare. Medium (3) 31 Infiltration som ökar risk för otillåten påverkan och korruption Förebyggande hantering Nämnden följer stadens rekryteringsprocess, med bland annat noggrann referenstagning. Registerkontroll av befattningar görs då det finns lagstöd. Medium (6) Upptäcka otillåten påverkan 32 Att otillåten påverkan inte upptäcks Förebyggande hantering Regelbunden uppföljning av vissa beslut som bedöms som särskilt riskfyllda. Hög (8) Motverka välfärdsbrott Förebygga välfärdsbrott 33 Det saknas kunskap, kontrollsystem och rutiner för att förebygga välfärdsbrott Förebyggande hantering Ökad medvetenhet och kunskap hos medarbetare. Tydliga rutiner och systematiska kontroller. Medium (6) Hantera välfärdsbrott 34 Det saknas kunskap och rutiner för att hantera välfärdsbrott Förebyggande hantering Medium (6) Tjänsteutlåtande Sid 12 (17) start.stockholm Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder Ökad medvetenhet och kunskap hos medarbetare och tydliga rutiner för hantering av välfärdsbrott. Upptäcka välfärdsbrott 35 Välfärdsbrott upptäcks inte Förebyggande hantering Ökad medvetenhet och kunskap hos medarbetare. Tydliga rutiner och systematiska kontroller. Hög (8) Omställning till ny socialtjänstlag Kunskapsbaserad socialtjänst 36 Begränsad möjlighet att delta i forskning med anledning av GDPR Förebyggande hantering En mer träffsäker behörighetsstyrning i sociala system har beställts av leverantör för att bättre kunna avgränsa tillgången till personuppgifter. Medium (6) Ta fram instruktion om hantering av persondata i forskningsprojekt 37 Bristande tillgång till kompetensutveckling i kunskapsbaserade metoder Förebyggande hantering En utredning pågår för hur behoven ska mötas och arbetet organiseras. Medium (4) 38 Bristande uppföljning av lokal kunskapsproduktion Förebyggande hantering Stöd och utbildning i individuell systematisk uppföljning erbjuds i begränsad skala. På sikt kan denna utbildning erbjudas inom ramen för yrkesresan som staden planerar att gå med i. Medium (4) Genomföra utredning avseende behov av digitalt stöd för uppföljning av insatser 39 Ej tillförlitliga socialtjänstdata Förebyggande hantering Inom portföljsstyrningen av socialtjänstens digitalisering finns ett samverkansområde för att Medium (6) Tjänsteutlåtande Sid 13 (17) start.stockholm Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder hantera data och analys. Inom detta område pågår en utredning om hur data i socialtjänstens system kan förbättras, tillgängliggöras och utgöra underlag för analys. Planering av socialtjänstens insatser 40 Bristande tillgång till data och analysstöd Förebyggande hantering Nationella dialoger förs med Socialstyrelsen om att tillsammans med andra kunskapsmyndigeter bidra med relevanta dataunderlag för att kommunerna ska få förutsättningar att planera för insatser. Data behöver kunna brytas ned på stadsdels- och områdesnivå. Detta bedöms kunna ta tid. I avvaktan bättre nationellt stöd har en process inletts för att ta fram modeller för hur insatser kan planeras utifrån tillgängliga data och befintliga resurser så att stadsdelar ska få stöd för att kunna planera för insatser (utöver den boendeplanering som görs inom funktionshinderområdet). Medium (6) Rekrytering Annonsering 41 Att förvaltningen inte följer stadens rekommendationer om utformning av annons och kravprofil Förebyggande hantering Tydlig guidning i rekryteringssystemet kring hur annonsen ska utformas. Ta del av förvaltningens rutin vid rekrytering. Låg (2) Kompetensbaserade intervjuer 42 Rekryterande chef har ej tillräcklig kunskap om kompetensbaserade intervjuer Förebyggande hantering Chefer går utbildning i kompetensbaserad intervjuteknik Medium (4) Kravprofil 43 Kravprofilen motsvarar ej det behov som finns i verksamheten Medium (4) Tjänsteutlåtande Sid 14 (17) start.stockholm Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder Förebyggande hantering Chefer skickar sitt personalbehov med kvalifikationer till HR innan annons går ut. Urval för intervju 44 Urvalet sker ej utifrån de ställda kvalifikationskraven Förebyggande hantering Chefer ska gå utbildning i kometensbaserad rekrytering. Medium (4) Verifiering 45 Verifiering i form av uppvisande av ID-handling görs inte så som det ska Förebyggande hantering Enligt Stockholms stads rutin ska ID-handling uppvisas vid intervju. Medium (4) Systematiskt informationssäkerhetsarbete Fastställa krav genom informationsklassning 46 Känslig information skyddas inte på rätt sätt och riskerar att spridas till icke behöriga personer. Förebyggande hantering Informationsklassningar genomförs och följs upp systematiskt. Medium (4) Fastställa lokal anvisning för informationssäkerhet 47 Den lokala anvisningen för informationssäkerhet är inte känd eller följs inte. Förebyggande hantering Lokal anvisning för informationssäkerhet revideras årligen och förankras bland chefer och medarbetare genom utbildningar, dragning på APT m.m. Medium (4) Informationssäkerhet inom upphandlingsförfarande 48 Rätt krav gällande informationssäkerhet ställs inte vid anskaffning och utveckling av varor Medium (6) Tjänsteutlåtande Sid 15 (17) start.stockholm Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder och tjänster, vilket gör att information inte får rätt skydd. Förebyggande hantering Rutiner för kravställning avseende informationssäkerhet vid upphandling finns och är kända. Lokal rutin för behörighetshantering 49 Personal har felaktig behörighet och får del av känslig information - Agresso och Lisa självservice Förebyggande hantering Rutiner för behörighetshantering finns och är kända. Låg (2) 50 Personal har felaktig behörighet och får del av känslig information - gruppdiskar, mappar, samarbetsytor Förebyggande hantering Rutiner för behörighetsstyrning av gruppdiskar, mappar och samarbetsytor finns och är kända. Låg (2) 51 Personal har felaktig behörighet och får del av känslig information - Platina Förebyggande hantering Rutiner för behörighetshantering finns och är kända. Medium (3) 52 Personal har felaktig behörighet och får del av känslig information - Sociala system Förebyggande hantering Rutiner för behörighetshantering finns och är kända. Medium (3) Tjänsteutlåtande Sid 16 (17) start.stockholm Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder Rutin för incidenthantering 53 Incidenter hanteras inte enligt riktlinjer och lagkrav. Förebyggande hantering Rutiner för incidenthantering finns, är kända och följs. Medium (3) Tillstånds- och tillsynsverksamhet Handläggning och uppföljning av tillståndspliktig verksamhet 54 Tillståndspliktig verksamhet används som brottsverktyg Förebyggande hantering Systematiska kontroller vid handläggning, samverkan med andra förvaltningar och myndigheter. Noggranna kontroller i handläggningen kring t e x finansiering av verksamhetsförvärv. Hög (8) Internkontrollplan Process Delprocess Nr Risk Riskvärde Kontroll Motverka otillåten påverkan Upptäcka otillåten påverkan 1 Att otillåten påverkan inte upptäcks Förebyggande hantering Regelbunden uppföljning av vissa beslut som bedöms som särskilt riskfyllda. Hög (8) Stickprovskontroller av fattade beslut Stickprovskontroller av fattade beslut Motverka välfärdsbrott Upptäcka välfärdsbrott 2 Välfärdsbrott upptäcks inte Förebyggande hantering Ökad medvetenhet och kunskap hos medarbetare. Tydliga rutiner och systematiska kontroller. Hög (8) Följa uppföljningsplanen samt genomföra stickprovskontroller vid misstanke eller signaler om oegentligheter. Nämnden har beslutat om en uppföljningsplan för upphandlad verksamhet. Planen löper över tre år och målsättningen är att Tjänsteutlåtande Sid 17 (17) start.stockholm Process Delprocess Nr Risk Riskvärde Kontroll alla avtal skall följas upp under denna tid. Uppföljning/stickprovskontroller görs även vid misstanke eller signaler om oegentligheter. Tillstånds- och tillsynsverksamhet Handläggning och uppföljning av tillståndspliktig verksamhet 3 Tillståndspliktig verksamhet används som brottsverktyg Förebyggande hantering Systematiska kontroller vid handläggning, samverkan med andra förvaltningar och myndigheter. Hög (8) Grundlig kontroll och regelbunden uppföljning Grundlig kontroll av lämplighet vid ansökningar samt regelbunden uppföljning och tillsyn av beviljade tillstånd. --- [Bilaga 4 - Plan för upphandling socialnämnden 2026-2028.pdf] start.stockholm Socialnämnden Dnr: SOF 2026/181 Sid 1 (2) Bilaga 4 – Upphandlingsplan 2026–2028 för Socialnämnden i Stockholms stad Denna upphandlingsplan omfattar socialnämnden i Stockholms stad och sträcker sig över tre år, 2026–2028. Planen är vägledande och anger de större upphandlingar som socialförvaltningen ansvarar för inom ramen för socialnämndens verksamhetsområde. Planen ska ge en överblick och framförhållning för stadens upphandlingsarbete men är inte statisk. Den kan komma att justeras utifrån: • nya behov från stadsdelsnämnderna av ramupphandlingar inom socialtjänstinsatser, • förändrade behov inom socialförvaltningen, • eller andra förutsättningar som påverkar socialnämndens ansvar och uppdrag. Syftet är att säkerställa transparens, långsiktighet och effektiv resursanvändning i stadens upphandlingsarbete, samtidigt som flexibilitet finns för att möta nya behov. I samband med att en upphandling påbörjas utreds också möjligheten till att bedrivas verksamheten i egen regi samt om vinster finns att samordna upphandlingen med andra förvaltningar. Stadsövergripande upphandlingar Område Typ/klass Beskrivning Avtalsperiod Start upphandling Boende Vård och omsorg Akutboende (reserverad upphandling) 2027-10-01 2031-09-30 2026-04-01 Externa tjänster Vård och omsorg Tandläkartjänst 2027-02-01 2032-01-31 2026-08-15 Boende Vård och omsorg Insatser för personer med skadligt bruk och beroende 2029-02-01- 2035-01-31 2027-04-01 Externa tjänster Vård och omsorg Barn och ungdomsinsatser öppenvård 2029-03-01- 2035-02-28 2027-04-01 Boende Vård och omsorg Insatser för barn och unga konsulentstödda jourhem 2030-01-31- 2036-01-30 2028-01-02 Boende Vård och omsorg Bostad med särskild service enligt SoL för personer under 2030-10-01- 2036-09-30 2028-10-01 Sid 2 (2) start.stockholm 65 år Heldygnsvård/ Korttidsvård" Upphandling för nämnden Område Typ/klass Beskrivning Avtalsperiod Start upphandling Sjukvård Bemanning Bemanningstjänster vid tillfälliga vakanser (ex sjukdom, semester eller liknande) sjuksköterskor vid förvaltningens boenden, LLS/Sol hälsan. 2028-09-01 - 2032-08-31 2026-08-31 Lokal & FM Hantverks- tjänster Byggservice, hantverkare för förvaltningens lokaler. 2027-12-01- 2031-11-30 2026-11-01 Sjukvård Vård och omsorg Bemanningstjänst vid tillfälliga vakanser – sjuksköterskor 2028-09-01- 2034-08-31 2027-03-01 Sjukvård Vård och omsorg Drogtester för klienter vid socialförvaltningens verksamheter. 2028-09-01- 2031-08-31 2027-08-01 Boende Vård och omsorg Trygghetstjänster "Trygghetsvärdar i stadsmiljö såsom sergels torg för barn och ungdomar”. 2029-09-01- 2033-08-31 2028-01-01 Bevakning säkerhet Lokal & FM Hantverkstjänster - Lås och larmhantverkare för förvaltningens lokaler. 2029-03-01- 2033-02-28 2028-03-01 Lokal och FM Lokalvård Städtjänster för socialförvaltningens lokaler. 2029-06-01- 2033-05-31 2028-03-01 Utbildning HR Kortare utbildningar (utbildningsinsatser) - Viss utbildning (t ex lagar och förordningar) för företrädesvis baspersonal inom socialtjänsten, funktionshinderområdet, äldreomsorgen och socialpsykiatrin. 2030-03-01- 2034-02-28 2028-05-01 Utbildning HR Uppdragsutbildning på högskola (t ex utbildningar inom områdena funktionsnedsättning, individ och familj, org. ledarskap). 2030-03-01- 2034-02-28 2028-05-01 Kommunikation IT & Kommunikation Taltidningen för synskadade. 2029-10-31- 2033-11-01 2028-08-01 Externa tjänster Vård och omsorg Begravningstjänster 2029-11-11- 2033-11-10 2028-11-01 --- [Bilaga 5 - Socialnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism (VBE) 2026-2027.pdf] Socialnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026–2027 stockholm.se Socialnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026 Dnr: SOF 2026/185 2 Innehåll Inledning .................................................................................................... 3 Socialnämndens verksamhet i arbetet mot våldsbejakande extremism 4 Samordning och annat stöd........................................................................ 4 Stöd för att lämna våldsbejakande miljöer ................................................. 5 Stöd till anhöriga ......................................................................................... 6 Förebyggande arbete ................................................................................. 6 Förhindrande verksamhet........................................................................... 7 Föreningsbidrag och upplåtande av lokaler ............................................... 7 Socialnämndens lägesbild ...................................................................... 8 Stadsdelsnämndernas lägesbild ................................................................ 9 Källor 9 Analys ......................................................................................................... 9 Socialnämndens aktiviteter kopplat till våldsbejakande extremism . 11 3 Inledning Stockholm stads riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism är utgångspunkt för arbetet i denna handlingsplan. Denna handlingsplan omfattar socialnämndens verksamheter och ligger till grund för prioriteringar av insatser framåt. Våldsbejakande extremistmiljöer utgör ett hot mot samhällets grundläggande struktur, dess styrelseskick eller de politiska företrädarna på olika nivåer. På så sätt kan våldsbejakande extremistmiljöer utgöra ett hot mot hela demokratin och dessutom ett allvarligt hot mot medborgares möjligheter att utöva sina demokratiska rättigheter. Stadens arbete riktas huvudsakligen mot tre extremistmiljöer; den våldsbejakande högerextremistiska, den våldsbejakande vänsterextremistiska, och den våldsbejakande islamistiska miljön. Att stadens arbete fokuserar på dessa miljöer beror på att Säkerhetspolisen bedömer att det inom dessa finns individer och grupper som anser det som legitimt att begå brott med målet att förändra rådande samhällsordning i Sverige. De utgör ett hot mot demokratin och individers möjligheter att utöva sina demokratiska fri- och rättigheter.1 Stadens insatser innefattar även ett förebyggande arbete mot ensamagerande gärningspersoner. Dessa personer är inte med i en grupp/organisation, utan agerar istället på egen hand utifrån en extremistmiljös ideologi. Säkerhetspolisen gör bedömningen att ensamagerande gärningspersoner som motiveras av våldsbejakande islamistisk extremism eller våldsbejakande högerextremism utgör ett av de främsta attentatshoten. Enligt Säkerhetspolisen är dessa individers syn på samhällsutvecklingen inte sällan influerade av konspirationsteorier. Många av dem är unga och lider ofta av psykisk ohälsa. Digitaliseringen har inneburit att dessa individer – men även de organiserade våldsbejakande extremistiska miljöerna – har en tydlig närvaro på nätet.2 I staden finns en struktur för arbetet mot våldsbejakande extremism som utgår från riktlinjer som beslutats av kommunfullmäktige. Alla stadsdelsnämnder och fem särskilt berörda facknämnder; social-, arbetsmarknads-, idrotts-, kultur- och utbildningsnämnden, har handlingsplaner. Syftet med handlingsplanerna är att säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och struktur för arbetet med att förebygga och motverka våldsbejakande extremism på lokal nivå. I handlingsplanerna finns lokala lägesbilder som närmare beskriver de lokala förutsättningarna och utmaningarna. Läs mer om stadens arbete på intranätet under ’Våldsbejakande extremism’. Här finns också stöd och utbildningar för stadens medarbetare samlat. 1 Säkerhetspolisen (2023). Våldsbejakande extremism. Våldsbejakande extremism - S äkerhetspolisen (sakerhetspolisen.se) [2023-08-30] 2 Säkerhetspolisens årsbok 2022/2023, s.18-19, 30-33, 48-49 4 Socialnämndens verksamhet i arbetet mot våldsbejakande extremism För att säkerställa Stockholms stads förmåga att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism i staden har kommunfullmäktige beslutat om stadsövergripande riktlinjer mot våldsbejakande extremism (VBE). Dessa har tagits fram av stadsledningskontoret och följer Säkerhetspolisens övergripande avgränsning och definitioner av målgrupper och åtgärdsområden. Socialnämnden har en viktig roll i stadens arbete mot våldsbejakande extremism. Nämnden ska enligt budget 2026 fortsätta att inom socialtjänstens ansvarsområde samordna och stödja stadsdelsnämndernas arbete med att förebygga våldsbejakande extremism, inbegripet ensamagerande våldsverkare och radikalisering i såväl fysiska som digitala miljöer. Nämnden ska även i samarbete med stadsdelsnämnderna, idrottsnämnden och utbildningsnämnden utveckla stadens arbete mot våld bland unga i supporterkulturen, med fokus även på lägre divisioner. Socialnämnden ansvarar för stadsövergripande verksamheter inom socialtjänst- och funktionshinderområdet. Nämnden ska medverka till att invånarna får likvärdiga och lika tillgängliga insatser oavsett var de bor i staden och oavsett utförare av insats. Vidare bereder nämnden ärenden om övergripande frågor som rör socialtjänsten till kommunstyrelsen, exempelvis riktlinjer och program som efter beslut i kommunfullmäktige blir styrande dokument för stadens socialtjänst. Nämnden har också ett antal stadsövergripande verksamheter som till exempel boenden för personer med skadligt bruk och beroende, verksamhet för hemlösa, HVB för barn och unga, skyddat boende och öppenvård samt socialjour och uppsökande verksamheter. Inom några av nämndens egna verksamheter finns möjlighet att speciellt uppmärksamma frågan. Nämnden är angelägen om att upprätthålla aktuell och god kunskap inom området med fokus speciellt på dessa verksamheter. Förebyggande och tidig upptäckt är i fokus för Ungdomsjouren som arbetar med ungdomar i det offentliga rummet, Område öppenvård med Ungdomstjänst, stödcentrum för unga brottsoffer och SKKP (särskild kvalificerad kontaktperson) i sina möten med ungdomar och föräldrar, Origo och Kriscentrum skyddat boende sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Socialjouren har kunskap och kapacitet för ett förhindrande arbete i akuta situationer. Förebyggande arbete generellt bedrivs sedan lång tid inom socialnämndens verksamheter, på universell, selektiv och indikerad preventionsnivå. Förvaltningen bedömer att arbetet mot våldsbejakande extremism, som ska omfatta samtliga extremistmiljöer, delvis inkluderas i befintligt arbete, men att specialistkunskap kring VBE bör fortsätta spridas inom nämndens verksamheter. Samordning och annat stöd Socialnämnden s VBE-samordnare har ett särskilt ansvar för att på en stadsövergripande nivå samordna socialtjänstens frågor kring våldsbejakande extremism. Samordnaren har sin organisatoriska tillhörighet på Kompetenscenter barn och unga vid avdelningen för strategi 5 och utveckling, men arbetet riktar sig till samtliga verksamhetsområden inom stadens socialtjänst. God samverkan mellan stadens verksamheter är grundläggande för att främja och förebygga våldsbejakande extremism. VBE-samordnaren driver nämndens interna arbete mot våldsbejakande extremism och ansvarar för att samordna och säkerställa att de aktiviteter som ingår i socialnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism genomförs. VBE- samordnaren representerar socialtjänsten i Stockholms stad i olika sammanhang och på olika nivåer där erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling erbjuds med koppling till VBE. Arbetet sker i samverkan med kommunstyrelsen, facknämnders samt med stadsdelsnämndernas VBE-samordnare. Nämndens VBE-samordnare erbjuder stadsdelsnämnderna stöd i arbete mot VBE utifrån lokala behov, stöd i individärenden där det har kommit in orosanmälningar från skola, polis eller Säkerhetspolis till socialtjänsten. Samverkan och samarbete kring avidentifierade individärenden ska fortgå, liksom vid genomförande av kunskapshöjande insatser. Stöd för att lämna våldsbejakande miljöer I Stockholms stad ska socialtjänsten ha förmåga och förutsättning att underlätta för dem som vill lämna en våldsbejakande extremistisk miljö och ska vid behov kunna vidta behövliga åtgärder. Stödinsatser till individer som är motiverade att lämna extremistiska miljöer utgår från individens behov av stöd och skall anpassas därefter, stödbehovet kan finnas inom flera livsområden. Det kan innefatta exempelvis stöd med boende, ekonomi, sysselsättning, fritid, skadligt bruk och beroende och psykisk ohälsa. Även stöd till anhöriga i målgruppen ska ges mot bakgrund av stadens anhörigstödsprogram. I samverkan med andra myndigheter bör/kan samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) vara aktuellt barn och unga som visar tidiga tecken på riskzon för våldsbejakande extremism. Utöver detta finns sociala insatsgrupper (SIG) för både unga och vuxna som är involverade i våldsbejakande miljöer. Våldsbejakande miljöer är inkluderade i den myndighetsdrivna avhopparverksamheten. Det innefattar att stadsdelsförvaltning, tillsammans med lokalpolisområde, samverkar om de individer som inte har en hotbild riktad mot sig som föranleder skyddsbehov. Socialförvaltningens centrala avhopparverksamhet finns tillhands om det finns stora skyddsbehov hos individen och en pågående samverkan med polisens brottsoffer- och säkerhetssektion (BOPS). Tillsammans med polisen och kriminalvården samarbetar socialtjänsten gemensamt med att identifiera och löpande följa vuxna individer som är i riskzon för att utveckla våldsbejakande extremism. Detta görs för att snabbt möta individerna med åtgärder, dels för att avhjälpa den akuta situationen men också dels för att ge individen stöd och verktyg att lämna den våldsbejakande miljön. En förutsättning för samverkan är att individen samtycker till att sekretessen bryts enligt 10 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Detta för att aktuella myndigheter och andra aktörer ska kunna skapa en gemensam bild av individens situation och behov, och därmed ha bättre förutsättningar för att samordna och genomföra insatser på ett tryggt och säkert sätt. 6 Socialtjänsten har också särskilda uppgifter gällande unga lagöverträdare som framgår av lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL. Alla insatser genomförs med hänsyn till individuella behov och de förutsättningar som råder i det enskilda fallet. Stöd till anhöriga Ett liv kopplat till våldsbejakande extremism sker ofta i en social kontext som involverar människor i personens närhet. Anhöriga till personer som är inblandade i våldsbejakande extremism kan inte sällan behöva stöd också för egen del. Att det personliga sociala nätverket kan ge ett uthålligt stöd har visat sig ha en positiv påverkan på människors motivation att söka hjälp för att lämna en extremistmiljö. Anhöriga kan även spela en viktig roll för att personer med koppling till våldsbejakande extremism ska fullfölja sina stöd- och behandlingskontakter över tid. Därför är det av vikt att socialtjänsten vid behov erbjuder stöd till anhöriga till personer med koppling till våldsbejakande extremism. Insatserna ska anpassas utifrån individuella behov och förutsättningar samt med hänsyn till att olika former av våldsbejakande extremism tar sig olika uttryck. Socialtjänstens ansvar att erbjuda stöd för att underlätta för vissa grupper av anhöriga regleras i 5 kap. 10 § SoL. Anhöriga till personer med koppling till VBE omfattas inte av bestämmelsen i lagen, men av Stockholms stads program för stöd till anhöriga framgår att denna målgrupp inkluderas i socialtjänstens ansvar att erbjuda stöd. Socialtjänstens ordinarie verksamheter har således ett ansvar för att stödja anhöriga inom ramen för socialtjänstens uppdrag att tillhandahålla service, råd och stöd. Socialförvaltningens öppenvård vuxna utgör ett komplement till stadsdelsförvaltningarnas anhörigstöd och kan erbjuda stödsamtal med anhöriga till personer med koppling till VBE. Förebyggande arbete Ett effektivt förebyggande arbete bör innehålla en kombination av insatser på olika preventionsnivåer. Universella insatser riktas till en bred målgrupp utan hänsyn till riskfaktorer och fokuserar på att förhindra att något oönskat händer. Selektiva insatser riktas till grupper i riskzon för en ogynnsam utveckling och målet är att tidiga insatser ska eliminera risken för en negativ trend. Indikerade insatser riktas till specifika individer som har utvecklat eller är på god väg att utveckla en problematik. Stadens förebyggande arbete ska fokusera på att motverka utanförskap och förhindra att enskilda individer attraheras av våldsbejakande miljöer. Ett sammanhållet stöd från socialnämnden till stadsdelsförvaltningarna innebär vinster i form av bland annat resursoptimering och ökad samverkan och kan på så sätt bidra till en ökad likställighet i stadens förebyggande arbete. Inom ramen för arbetet mot våldsbejakande extremism är det viktigt att upptäcka extremistiska miljöer och personer som riskerar att radikaliseras i ett tidigt skede. Medarbetare behöver känna till den lokala lägesbilden, ha kunskap om olika gruppers symboler och andra kännetecken, liksom kunskap om vart medarbetare och invånare ska vända sig när det finns misstanke om att en person håller på att radikaliseras eller på annat sätt stödjer eller förespråkar våldsbejakande extremism. Socialnämnden ska aktivt arbeta för att 7 sprida denna kunskap och utgöra ett stöd för stadsdelsförvaltningarna för att förebygga utanförskap och förhindra att enskilda individer attraheras av våldsbejakande miljöer. Förhindrande verksamhet Socialtjänsten har enligt lagstiftningen det yttersta ansvaret för att enski lda får det stöd och skydd de behöver. Detta innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som andra huvudmän har. Det finns inga lagar som stödjer socialtjänsten att kunna sätta in tvångsåtgärder mot vuxna individer som exempelvis återvänt från terrorism, krig eller som rör sig i miljöer med våldsbejakande extremism alternativt misstänks vara ensamagerande gärningspersoner. Det som socialtjänsten kan och ska göra i dessa fall är att erbjuda stöd till individen att skifta fokus och lämna våldsbejakande extremism. När det gäller barn och unga (0–20 år) har socialtjänsten däremot ett särskilt utpekat ansvar i socialtjänstlagen. Socialtjänsten ska sörja för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om barnets eller den unges bästa motiverar det, besluta om vård och fostran utanför det egna hemmet med stöd av SoL eller LVU. Vid behov erbjuder socialnämndens VBE-samordnare konsultativt stöd till lokal socialtjänst i hanteringen av ärenden med barn som växer upp i extremistiska miljöer, är på väg att radikaliseras eller som har återvänt från krigsdrabbade områden. Alla ärenden inom socialtjänsten ska utgå från den enskilda individens behov. Om individen samtycker till att information delas mellan myndigheter och andra aktörer kan stödet erbjudas inom ramen för t.ex. samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) och sociala insatsgrupper (barn, unga och vuxna) eller stadens avhopparverksamhet (vuxna). I stadens verksamheter möter medarbetare individer i riskzon för destruktiva livsmiljöer och utanförskap. Särskilt viktigt för att motverka kriminalitet och radikalisering är nära samverkan mellan framför allt förskola, skola, socialtjänst, jobbtorg, polis, kriminalvård, frivård, habilitering och psykiatri. Samverkan möjliggör en gemensam ansträngning för att förhindra denna typ av brottslighet som innebär ett hot mot demokrati och människors liv och hälsa, samt för att motivera den som befinner sig i en kriminell eller våldsbejakande miljö att ta emot adekvata insatser för att bli självständig och en del av samhället. Föreningsbidrag och upplåtande av lokaler Riktlinjerna för Stockholms stads arbete mot våldsbejakande extremism anger tydligt att stöd i form av ekonomiska bidrag från staden inte ska ges till någon ideell förening som inte står bakom den demokratiska rättsstatens principer, de mänskliga rättigheterna och jämställdhet mellan kvinnor och män. Föreningar som uppmuntrar till, eller stödjer, våldsbejakande extremism ska fråntas all typ av stöd i den mån de har sådant. Stadsövergripande riktlinjer för stadens arbete med föreningsbidrag och upplåtande av lokaler beslutades av kommunfullmäktige under 2021 och har sedan dess implementerats på socialnämndens enhet för upphandling och föreningsstöd. Av socialnämndens riktlinjer för bidrag till ideella föreningar framgår vilka krav som ställs på föreningar för att de ska kunna beviljas bidrag genom socialnämndens organisations- och föreningsutskott. Sedan maj 2017 framgår av riktlinjerna att föreningen ska ta avstånd från 8 våldsbejakande uttryck och åsikter. Vidare framgår att föreningen inte heller får samverka med, eller anlita, organisationer eller personer som uttrycker åsikter i strid mot detta. Om föreningen inte lever upp till eller bryter mot kraven i riktlinjerna beviljas inte bidrag och beslutade bidrag kan stoppas från att betalas ut. Föreningar som bryter mot riktlinjerna kan komma att bli återbetalningsskyldiga. När signaler om avvikelse uppdagas finns rutin att omhänderta avvikelsen. Bidragsgivningen följs upp kontinuerligt enligt ordinarie uppföljning. Socialnämndens lägesbild Förvaltningens lägesbild syftar till att beskriva förekomsten av våldsbejakande extremism (VBE) i relation till socialnämndens verksamheter, problemens karaktär samt under vilka förhållanden de uppstår. Underlaget utgör grund för prioritering och planering av insatser samt identifiering av områden som kräver åtgärder utöver ordinarie verksamhet. Lägesbilden baseras på en enkät genomförd i mars 2026, stadsdelsförvaltningarnas lokala lägesbilder samt inkomna avidentifierade blanketter. Enkäten, som skickas ut vartannat år, omfattar både händelser kopplade till VBE och kunskapsnivå samt utbildningsbehov hos medarbetare och chefer. Enkäten uppnådde en svarsfrekvens på 97 procent, och samtliga av nämndens avdelningar och enheter finns representerade i underlaget. Under perioden 2024–2025 har ett fåtal ärenden med koppling till våldsbejakande extremism identifierats inom socialnämndens verksamheter. Dessa rör både högerextremism och islamistisk extremism och omfattar bland annat symbolanvändning, hot och kränkningar, rekryteringsförsök samt uttryck för extremistiska åsikter. Det finns en relativt god kännedom om övergripande rutiner: 88,9 % uppger att de känner till rutiner för orosanmälan samt kontakt med polis och IA-anmälan. Samtidigt är kännedomen om rutiner och stödfunktioner lägre: 66,7 % känner inte till blanketten för avidentifierad information och 59,3 % känner till nämndens VBE-samordnare. Kännedom om stadens rutin vid oro är högre hos chefer än hos medarbetare, vilket visar på en ojämn kunskapsspridning. Grundläggande webbutbildning har genomförts i relativt hög utsträckning, medan deltagandet i fördjupande utbildning är betydligt lägre. Kännedomen om förvaltningens handlingsplan är begränsad och en majoritet uppger att den inte har påverkat verksamheternas arbete i praktiken. Det saknas strukturer i verksamheterna för att kontinuerligt lyfta arbetet mot VBE, exempelvis genom introduktion av nyanställda eller på APT. Samverkan fungerar i de fall den används, och VBE-samordnaren lyfts som tillgänglig och stödjande. Samtidigt uppger många verksamheter att behovet av samverkan hittills varit begränsat och/eller inte varit aktuellt. Det finns ett behov av kunskapshöjande insatser (66,7 %), omvärldsspaning (55,6 %) och praktiskt stöd och dialog (40,7 %). Verksamheten har en grundläggande beredskap för att hantera frågor kopplade till våldsbejakande extremism. För att stärka arbetet framåt finns behov av att öka 9 kunskapsspridningen, tydliggöra befintliga stödstrukturer samt integrera frågan i ordinarie arbetssätt. Stadsdelsnämndernas lägesbild De inkomna blanketterna från stadsdelsförvaltningarna visar på en tydlig ökning av ärenden som rör unga individer med högerextrema tendenser. Problematiken framträder som både bredare och mer synlig än tidigare, och omfattar en rad olika uttrycksformer och arenor. En central iakttagelse är att dessa barn och unga inte enbart rör sig i slutna miljöer, utan ofta är öppna med sina åsikter och aktivt sprider propaganda i såväl fysiska som digitala sammanhang. Propagandan tar sig uttryck genom klotter, klistermärken och symboler i det offentliga rummet, men också via klasschattar, sociala medier och andra digitala forum. Innehållet präglas i stor utsträckning av främlingsfientlighet, antisemitism och kvinnofientlighet, ofta i kombination med konspirationsteorier. Den digitala spridningen samverkar med fysiska uttryck, vilket tyder på en nära koppling mellan online- och offlinebaserad radikalisering. Flera av ärendena, inklusive orosanmälningar från skola, polis och säkerhetspolis, pekar på en oro för allvarliga händelser såsom skolattacker. Det finns även indikationer på att rekrytering sker både i fysiska miljöer och online, samt samröre och aktivitet med Aktivklubbar och vit makt-miljöer. Källor Socialnämndens resultat från Undersökning om våldsbejakande extremism fackförvaltningar 2026, Stockholms stads blankett för avidentifierad information kring våldsbejakande extremism, och stadsdelsförvaltningarnas lokala lägesbilder inom ramen för samverkansöverenskommelsen med polisen. Analys Socialnämndens verksamheter har en grundläggande beredskap med relativt god kännedom om rutiner och genomförd grundutbildning. Arbetet behöver göras mer verksamhetsnära genom att öka kunskapsspridningen till alla medarbetare, tydliggöra befintliga stöd och integrera frågan i ordinarie strukturer, såsom introduktion och på APT. Kunskapen om VBE är ojämnt fördelad i organisationen, där medarbetare generellt har en lägre kunskapsnivå än chefer. Vidare är kännedomen begränsad om stadsövergripande rutiner och funktioner, såsom avidentifierade blanketter, handlingsplanen för arbetet mot VBE och VBE-samordnares uppdrag. Flera verksamheter upplever dessutom att frågan sällan är aktuell, vilket påverkar både prioritering och implementering. Samverkan fungerar i de fall den används, men behovet upplevs ofta som begränsat. Det finns en efterfrågan på kunskapshöjande insatser, omvärldsspaning samt praktiskt stöd vid behov. Flera förslag lyfts om att integrera arbetet i befintliga strukturer, såsom introduktion av nyanställda och på arbetsplatsträffar (APT). 10 Utifrån inrapporterade händelser gör socialnämnden bedömningen att det finns behov av att inom nämndens verksamheter synliggöra arbetet mot våldsbejakande extremism samt handlingsplanens aktiviteter. Det finns även ett fortsatt behov kompetenshöjande åtgärder om våldsbejakande extremism och omvärldsbevakning. Fokus framåt bör därför bland annat ligga på att stärka det praktiska genomförandet inom socialnämndens olika verksamheter. De unga som förekommer i ärendena uppvisar ofta en komplex problembild. Många lider av psykisk ohälsa eller befinner sig i socialt utanförskap, vilket kan göra dem mer sårbara för radikalisering. Samtidigt framgår det att denna utveckling inte enbart är begränsad till utsatta grupper, utan även förekommer bland barn och unga i till synes välfungerande sammanhang. Detta understryker att radikalisering är ett mångfacetterat fenomen som inte enbart kan förklaras utifrån socioekonomiska faktorer. Vidare framträder olika sociala och kulturella miljöer som centrala för både spridning och rekrytering. Skolmiljöer, särskilt genom klasschattar, utgör en viktig arena, liksom sociala medier och nätforum. Estetiska uttryck, såsom symboler, bildspråk och visuella element, spelar en betydande roll i att göra budskapen tillgängliga och attraktiva. Även subkulturella inslag, såsom kopplingar till incel-miljön, samt aktiviteter som kampsportsträning och spontana sammankomster, fungerar som sociala ingångar till gemenskap och vidare radikalisering. Den samlade bilden är att högerextrem radikalisering bland unga inte bara har ökat i omfattning, utan också blivit mer komplex och integrerad i både vardagliga och digitala miljöer. Detta ställer krav på tidiga och samordnade insatser, med särskilt fokus på skolmiljöer, digitala arenor samt barn och ungas behov av stöd, tillhörighet och psykiska hälsa. Socialnämnden ser också ett fortsatt behov av att sprida information om hur staden kan arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism inom socialtjänstens samtliga verksamhetsområden och igenom hela stödkedjan. Inom ramen för SSPF, tidigt upptäcka radikalisering och/eller insocialisering, från utredning till insats. För nämndens verksamheter finns det ett behov av att synliggöra stadens arbete mot VBE genom att kunskapshöja medarbetare, stötta cheferna att integrera stadens rutiner i ordinarie strukturer, såsom vid introduktion och på APT. Presentera nämndens handlingsplan mot VBE vid tillfällen som exempelvis Chefsforum och andra möten som hålls inom de olika avdelningarna. Det finns även ett behov av att fortsätta samordna och stötta verksamheterna i individärenden och erbjuda omvärldsbevakning inom området. Arbetet riktad mot stadsdelsnämnderna handlar främst om att fortsätta att integrera VBE- frågan i socialtjänstens ordinarie uppdrag, första- och andra linjen samt utifrån lokala behov. Synliggöra arbetet mot VBE inom ramen för SSPF och SIG, erbjuda riktade informationsutskick och erbjuda kompetenshöjande aktiviteter tillsammans med de andra facknämnderna. Samtliga aktiviteter redovisas nedan. 11 Socialnämndens aktiviteter kopplat till våldsbejakande extremism Med utgångspunkt i den lokala lägesbilden kommer följande insatser och aktiviteter genomföras. Aktiviteterna som listas är både sådana som genomförs internt och externt samt i samverkan med andra aktörer. Aktiviteter för Socialnämnden Socialnämndens ska efterleva stadens riktlinjer och vägledning mot VBE samt använda blanketten för avidentifierad information i samtliga verksamheter inom förvaltningen. När Under perioden 2026–2027 avseende samtliga aktiviteter. Vem Ulrika Kannebäck Hagala och Aida Hammami. Uppföljning Samtliga aktiviteter följs upp i VB. Socialnämndens verksamheter ska erbjudas utbildning i våldsbejakande extremism anpassad utifrån socialnämndens verksamheter i samarbete med Expo och Center mot våldsbejakande extremism (CVE). Socialnämndens VBE-samordnare ska presentera stadens rutin vid oro och händelse för nämndens verksamheter och medarbetare. Socialnämndens VBE-samordnare ska redogöra nämndens handlingsplan för arbetet mot VBE för nämndens avdelningar. Socialnämndens VBE-samordnare ska delta i relevanta nätverk i syfte att stärka arbetet mot våldsbejakande extremism. Trygghets- och säkerhetsnätverket, Center mot våldsbejakande extremism (CVE:s) storstadsnätverk och socialtjänstnätverk och i erfarenhetsutbyten med de nordiska ländernas huvudstäder. Socialnämndens VBE-samordnare ska undersöka möjligheterna till att använda MI i arbetet mot VBE. Inom ramen för uppdraget kopplat till våld bland unga i supportermiljön utbilda medarbetare inom socialjouren, ungdomsjouren, fält och fritid om högerextremism och dess kopplingar till supportermiljön för att förebygga och förhindra att unga rekryteras. 12 Aktiviteter för Stadsdelsnämnderna Socialnämndens VBE-samordnare ska erbjuda stöd och samordning till stadsdelsförvaltningarna i frågor som rör VBE, både kopplat till arbetssätt och metoder samt vid behov i avidentifierade individärenden. Socialnämndens VBE-samordnare ska stödja stadsdelsförvaltningarna i arbetet med att integrera VBE-frågan i socialtjänstens ordinarie uppdrag och lokala behov. Socialnämnden ska säkerställa att arbetet mot VBE inkorporeras i SIG och SSPF strukturerna. Förvaltningens VBE-samordnar ska sprida kunskap inom stadens socialtjänst om samverkan med Säkerhetspolisen och Polismyndigheten vid händelser kopplat till VBE. Socialnämnden ska i samverkan med de andra fackförvaltningarna ta fram riktade informationsutskick för att öka kunskapen om VBE. Socialnämnden ska under ledning av kommunstyrelsen, och de andra facknämnder planera för kompetenshöjande insatser för stadens medarbetare.

Protokoll: § 6 Tertialrapport 1 2026 för Socialnämnden SOF 2026/181 Beslut 1. Socialnämnden godkänner tertialrapport 1, inklusive bilagor, per den 30 april 2026. 2. Socialnämnden fastställer system för intern kontroll enligt bilaga 2. 3. Socialnämnden fastställer väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan 2026 för socialnämnden enligt bilaga 3. 4. Socialnämnden fastställer plan för upphandling enligt bilaga 4. 5. Socialnämnden fastställer Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism 2026–2027 enligt bilaga 5. 6. Ärendet justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden och övriga nämnder och bolag i Stockholms stad gör årligen en sammanställning och analys av nämndens prognos utifrån perioden januari till och med april, mot budget och verksamhetens mål. Socialnämnden följer upp prognoser som bidrar till måluppfyllelse för kommunfullmäktiges inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla. Efter respektive nämnds beslut om tertialrapport 1 går stadens samlade rapport till kommunstyrelsen och fastställs i slutet av juni. Yrkande Alexander Ojanne m.fl. (S), Hanna Egeltoft m.fl. (V), Magnus Runsten (MP), Andréa Hedin m.fl. (M), Kristin Jacobsson (C) och Tapani Juntunen (SD) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut. Sida 11 (49) Socialnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-05-19 Yrkande Jan Jönsson (L) yrkade 1. att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut, 2. att uppdra åt förvaltningen att återkomma med föreslagna åtgärder i enlighet med vad som nedan anförs, samt 3. att därutöver anföra följande: Det är positivt att förvaltningen bedömer att merparten av kommunfullmäktiges mål och nämndens egna mål kommer att uppfyllas under året. Rapporten visar också att flera viktiga utvecklingsarbeten pågår, inte minst kopplat till den nya socialtjänstlagen, en mer sammanhållen skolsocial stödkedja och arbetet med att stärka stadens kapacitet kring placeringar av barn och unga. Samtidigt kvarstår betydande brister i rapportens analys. Det gäller särskilt de områden där socialnämndens arbete borde bedömas utifrån faktisk effekt för den enskilde, snarare än utifrån att aktiviteter pågår enligt plan. Ett tydligt exempel är indikatorn för andelen personer som själva upplever att de får en förbättrad situation av insatserna från socialtjänsten inom vuxna missbruk, socialpsykiatri och våld i nära relation. Utfallet i tertialrapporten är 71,79 procent, samtidigt som årsmålet är 85 procent. Trots detta saknas en tydlig analys av varför utfallet ligger så långt från målet och vilka åtgärder som krävs för att förbättra resultatet. Det är anmärkningsvärt. Huruvida socialtjänstens insatser faktiskt förbättrar människors livssituation måste vara en av de mest centrala måttstockarna för nämndens arbete. Vi ser även att tidigare kritik kvarstår när det gäller barn och unga i samhällsvård. Staden placerar varje år barn och unga i jourhem, familjehem, HVB och andra placeringsformer, men rapporten redovisar fortfarande inte på ett tillräckligt samlat sätt hur det går för dessa barn i skolan, hur deras hälsa följs upp eller hur deras situation ser ut efter avslutad placering. Detta är en allvarlig brist. En placering måste inte bara vara trygg i stunden, utan också bidra till bättre livschanser över tid. Det är positivt att arbetet med en central placeringsfunktion för barn och unga nu pågår och att arbetet successivt ska påbörjas i resterande stadsdelsnämnder efter sommaren. Det är också välkommet att arbetet med rekrytering och stöd till jour- och familjehem fortsätter. Men en mer samlad placeringsstruktur måste också följas av en mer samlad resultatuppföljning. Annars riskerar Sida 12 (49) Socialnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-05-19 staden att få bättre kontroll över processen, men inte över resultatet för barnen. Vi vill också återigen lyfta behovet av en starkare samverkan mellan skola och socialtjänst. Rapporten beskriver att utvecklingsarbetet med en gemensam modell för en sammanhållen skolsocial stödkedja fortsätter i samverkan med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna, vilket är välkommet. Samtidigt kvarstår problemet att orosanmälningar kopplade till skolfrånvaro och skolsocial problematik inte alltid tas på tillräckligt stort allvar. När ett barn slutar gå till skolan är det ofta ett tecken på att något annat inte fungerar. Då måste socialtjänst och skola agera samlat och tidigt, inte först när problemen har vuxit sig betydligt större. Vi noterar också att ett särskilt arbete nu pågår i Skärholmen för att motverka rekrytering till kriminella nätverk, bland annat genom en kartläggning i Sätra-Bredäng och ett utvecklat arbete mellan socialförvaltningen, stadsdelsförvaltningen och polisen. Det är välkommet. Den typen av tidiga och lokalt förankrade insatser hade behövts betydligt tidigare, men det är positivt att arbetet nu tycks få en tydligare struktur och samordning. Samtidigt måste det brottsförebyggande arbetet hänga ihop med socialtjänstens grunduppdrag. Barn som riskerar att dras in i kriminalitet har ofta varit kända av vuxenvärlden länge. Därför krävs tidiga insatser, skolsocial samhandling och en fungerande samhällsvård. Det räcker inte med punktinsatser när situationen redan blivit akut. Vi ser också fortsatt problem kopplat till hemlöshet, inte minst för äldre personer från andra kommuner som befinner sig i Stockholm och riskerar att falla mellan stolarna. Rapporten anger att staden förbereder ett nytt boende för äldre personer med skadligt bruk, samsjuklighet och erfarenhet av hemlöshet, vilket är högst välkommet. Men parallellt med det arbetet behöver ansvarsfördelningen mellan kommuner tydliggöras så att äldre personer i akut utsatthet inte lämnas utan fungerande stöd. Slutligen noterar vi att rapporteringen om upptäckta fall av sexuell exploatering och sexhandel inte längre redovisas på samma tydliga sätt, särskilt när det gäller barn. Det är bekymmersamt. I ett läge där arbetet mot prostitution, människohandel och sexuell exploatering behöver stärkas bör uppföljningen bli tydligare, inte svagare. Om staden inte redovisar omfattning och utveckling riskerar nämnden också att få sämre förutsättningar att bedöma behov, resurser och resultat. Sida 13 (49) Socialnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-05-19 Sammantaget innehåller tertialrapporten flera positiva besked, men den ger fortfarande inte tillräckliga svar på hur staden ska säkerställa bättre resultat för de mest utsatta grupperna. Det gäller personer som inte upplever att socialtjänstens insatser förbättrar deras livssituation, placerade barn vars skolgång och hälsa inte följs upp tillräckligt, barn med omfattande skolfrånvaro samt människor i hemlöshet eller annan allvarlig utsatthet. Även arbetet mot sexuell exploatering och skyddet för utsatta barn behöver följas upp betydligt tydligare. I övrigt hänvisar vi till Liberalernas budgetreservation. Propositionsordning Ordföranden ställde de framställda förslagen till beslut mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag. Reservationer Jan Jönsson (L) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Särskilt uttalande Andréa Hedin m.fl. (M) lämnade ett särskilt uttalande: Stockholms socialtjänst befinner sig i ett läge där behovet av handlingskraft och tydlig styrning är större än på länge. Samtidigt framgår det av rapporten att arbetet i hög grad befinner sig i ett skede av utredning och planering. Den nya socialtjänstlagen innebär ett omfattande skifte mot mer evidensbaserade och förebyggande insatser. Trots detta går implementeringen långsamt och staden utreder fortfarande vilka insatser som ska erbjudas och hur dessa ska organiseras. Rekryteringen av barn och unga in i kriminalitet fortsätter i snabb takt och ställer högre krav på samverkan mellan skola, socialtjänst och andra aktörer. Likvärdigheten i vilka insatser som erbjuds behöver stärkas. Tillgången till rätt stöd ska inte avgöras av vilken stadsdel ett barn växer upp i eller vilken huvudman som driver skolan. Socialtjänsten behöver arbeta närmare människors vardag för att öka tillgängligheten och möjliggöra tidiga insatser. Det innebär att verksamheten i högre grad behöver bedrivas på BVC, i skolor, på fritidsgårdar, i lokala centrum och digitalt. Kompetensförsörjningen och arbetsmiljön inom socialtjänsten är fortsatt stora utmaningar. För många är hög arbetsbelastning, hot och våld en del av vardagen. Den höga sjukfrånvaron och den försämrade skillnaden mellan män och kvinnor behöver tas på Sida 14 (49) Socialnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-05-19 allvar. Socialtjänstens medarbetare måste kunna utföra sitt arbete utan att riskera sin trygghet och hälsa. När det gäller arbetet med placerade barn och unga fortsätter staden att satsa på HVB-hem samtidigt som en ambitionshöjning för professionella familjehem saknas. Stadens ensidiga fokus på HVB- hem i egen regi har inte visat sig vara ändamålsenligt och ett större genomlysning krävs för att förstå varför de egna verksamheterna har tomma platser eller tvingas stänga. Vidare är det anmärkningsvärt att arbetet med införandet av aktivitetskravet fortfarande befinner sig i ett inledande skede. Regeringens reformer för att få fler människor i arbete behöver mötas med lokal handlingskraft för att få effekt. Omfattningen av de aktiviteter och insatser som kommer att behövas är stor och det är osannolikt att staden kan tillhandahålla dem på egen hand. Vi efterfrågar därför en närmare samverkan med civilsamhälle, folkhögskolor och näringsliv för att kunna erbjuda aktiviteter till de personer i staden som i dag står långt från arbetsmarknaden. Socialnämnden har en central uppgift i att motverka välfärdsbrottsligheten som riskerar att undergräva tilliten till de gemensamma välfärdssystemen. Transparens och ett systematiskt kontrollarbete i bidragsgivningen är avgörande för att säkerställa att offentliga medel används korrekt och effektivt. Brister i kontrollsystem och rutiner ökar risken för att välfärdsbrott inte upptäcks och att undergräva förtroendet för skattesystemet. Mot den bakgrunden behöver arbetet med att stärka kontrollfunktionerna prioriteras i betydligt högre grad. Ersättaryttrande Maurice Forslund (KD) lämnade ett ersättaryttrande: Införandet av den nya socialtjänstlagen ställer stora krav på handlingskraft och målmedveten politisk styrning. Kristdemokraterna anser att omställningsarbetet går för långsamt och att för mycket fortfarande befinner sig i utrednings-, pilot- och etableringsfas. Socialnämnden har ett stort ansvar för att möta sociala behov, stärka det förebyggande arbetet och säkerställa att stadens stöd når de stockholmare som behöver det mest. Tertialrapporten visar dock att flera viktiga delar fortfarande präglas av osäker finansiering, bristande styrning och otillräcklig prioritering. Majoritetens ideologiska låsning vid egen regi riskerar att försvaga valfriheten och skapa onödiga hinder för en kvalitativ välfärd. I stället för att lägga kraft på att bygga upp verksamheter i egen regi borde fokus ligga på kvalitet, resultat och tillgång till rätt insats i Sida 15 (49) Socialnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-05-19 rätt tid. Förseningarna i etableringar av nya HVB-hem i egen regi är ett exempel på detta och borde föranleda en djupare analys. Rapporten visar också att överskott i flera verksamhetsområden förklaras av lägre personalkostnader till följd av tillfälligt vakanta tjänster. Vakanser är inte effektiviseringar, utan riskerar i praktiken att bli kvalitetsbrister. Samtidigt bedöms medarbetarmålet uppfyllas helt trots sjunkande AMI, försämrat Jämix och ett stort antal rapporterade incidenter. Det är en alltför generös syn på måluppfyllelse. Handlingar i ärendet • SOF 2026/181-3 Tertialrapport 1 2026 för Socialnämnden • SOF 2026/181-1.1 Bilaga 1 - Blankettset SoN 2026 • SOF 2026/181-1.2 Bilaga 2 - System för intern kontroll 2026 • SOF 2026/181-1.3 Bilaga 3 - Väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan 2026 SoN • SOF 2026/181-1.4 Bilaga 4 - Plan för upphandling socialnämnden 2026-2028 • SOF 2026/181-1.5 Bilaga 5 - Socialnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism (VBE) 2026-2027 Sida 16 (49) Socialnämnden Protokoll nr 6/2026 2026-05-19