Skrivelse om att granska bidrag för att stoppa kriminalitet
Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska göra en så kallad ”crime proofing”-analys av sina bidragsrutiner för att minska risken för att bidrag till civilsamhället utnyttjas av kriminella. Stadsledningskontoret konstaterar att staden redan arbetar aktivt med att motverka välfärdsbrott och att crime proofing är en av flera metoder som kan användas. Staden har också infört ett specialteam, utbildningar och en tipsfunktion för att stärka arbetet mot brottslighet.
Denna sammanfattning baseras på mötets kallelse. Vi uppdaterar när protokollet publiceras.
Från originalhandlingen
I en skrivelse till kommunstyrelsen framför Jan Jönsson (L) risken för förekomst av möjliggörare för kriminalitet inom ramen för Stockholms stads fördelning av bidragsmedel till civilsamhället.I skrivelsen föreslås att staden genomför en crime proofing-analys av stadens bidragsrutiner. Slutligen ställs frågor om stadens förutsättningar att identifiera varningssignaler för oegentligheter, samt om stadens arbete med kontroller och återkrav av utbetalade bidrag.
[Skrivelse om att staden ska ägna sig åt crime-proofing.pdf]
Kommunstyrelsen
12 november 2025
Jan Jönsson (L)
Skrivelse om att staden ska ägna sig åt crime-proofing
Brottsförebyggande rådet (Brå) har tidigare undersökt fenomenet möjliggörare och hur dessa
hjälper kriminella nätverk. En möjliggörare är här en person som missbrukar sin anställning
eller sitt uppdrag i kommunal, statlig eller privat sektor till förmån för kriminella nätverk.
Undersökningen bygger på intervjuer, upptäckta ärenden och krypterade chattmeddelanden
från personer i kriminella nätverk. Den sammantagna bilden är att möjliggörare förekommer i
både offentlig och privat verksamhet. Det kan handla om personer som antingen hjälper
kriminella frivilligt för egen ekonomisk vinning, eller på grund av manipulation och/eller hot.
Vi vet att möjliggörare funnits och finns även inom Stockholm stads verksamheter.
Stockholms stad fördelar årligen betydande belopp i bidrag till föreningar, stiftelser och andra
ideella aktörer inom kultur-, idrotts- och sociala verksamheter. Dessa medel utgör ett viktigt
stöd för civilsamhällets engagemang, men innebär samtidigt ett ansvar att säkerställa att
skattebetalarnas pengar används på ett korrekt sätt.
Under senare år har flera kommuner, bland annat Linköping och Eskilstuna, genomfört så
kallade crime proofing-analyser: en metod som utvecklats för att identifiera sårbarheter i
offentliga system och motverka välfärdsbrott. Metoden har visat sig effektiv i att upptäcka
otydligheter, bristande kontrollrutiner och risker för missbruk av bidragsmedel.
Kommunen ska vara en garant för rättssäkerhet och transparens – inte en ”möjliggörare” för
oklara eller otillräckligt kontrollerade verksamheter. Förtroendet för stadens stöd till
civilsamhället bygger på att medlen används enligt beslut och att kontrollen är robust.
För att motverka välfärdsbrottslighet och säkerställa att stadens bidragsmedel används på
avsett sätt, bör Stockholms stad genomföra en crime proofing-analys av sina bidragsrutiner.
Arbetet bör ske förvaltningsövergripande, i samverkan mellan kulturförvaltningen,
idrottsförvaltningen, socialförvaltningen och stadsledningskontoret.
Med anledning av detta vill vi ställa följande frågor till kommunstyrelsen:
• Kan Stockholm stad komma att tillämpa crime proofing-analyser av sina
bidragsrutiner?
• Hur säkerställs att föreningar som får bidrag bedriver faktisk verksamhet?
• Hur hanteras fall där återkrav är aktuella, och har staden rättsliga möjligheter att kräva
tillbaka medel?
• Vilka utbildningsinsatser behöver genomföras för handläggare för att identifiera
varningssignaler för oegentligheter?
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.