Gröna tak i Stockholm: Bra, men inte alltid bäst

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att arbetet med gröna tak behöver växlas upp och att staden systematiskt och strategiskt ska främja utbyggnaden av gröna tak. I motionen framhålls vegetationsklädda tak och väggar som ett kostnadseffektivt och mångfacetterat verktyg som avlastar dagvattenhantering, reglerar temperatur, stärker ekosystem och förbättrar den generella livsmiljön. [R2 Utl Motion om att växla upp arbetet med gröna tak.pdf] 1 (12) Utlåtande Rotel II (Dnr KS 2025/919) Motion om att växla upp arbetet med gröna tak Motion av Jonas Naddebo (C) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet. Föredragande borgarrådet Jan Valeskog Sammanfattning av ärendet Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att arbetet med gröna tak behöver växlas upp och att staden systematiskt och strategiskt ska främja utbyggnaden av gröna tak. I motionen framhålls vegetationsklädda tak och väggar som ett kostnadseffektivt och mångfacetterat verktyg som avlastar dagvattenhantering, reglerar temperatur, stärker ekosystem och förbättrar den generella livsmiljön. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, Green Cities, Stockholm Resilience Center, Sveriges lantbruksuniversitet och Världsnaturfonden WWF. Green Cities, Stockholm Resilience Center, Sveriges lantbruksuniversitet och Världsnaturfonden WWF har inte inkommit med svar. Stadsledningskontoret anser att de kommunala fastighetsägarna som bär ansvaret vid nybyggnad, underhåll och renovering bör vara de som gör överväganden av när och var vegetationsklädda tak är lämpligt eller om det är andra åtgärder som behövs. Exploateringsnämnden delar uppfattningen att gröna tak kan vara ett ändamålsenligt verktyg för att bidra till att stadens hållbarhetsmål inom dagvattenhantering och biologisk mångfald uppfylls. Fastighetsnämnden anser inte att gröna tak ska pekas ut specifikt som den primära åtgärden, utan att insatser ska väljas utifrån ett helhetsperspektiv, där platsen och projektets förutsättningar får styra vilka åtgärder som är lämpliga. 2 (12) Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att gröna tak inte bör pekas ut som en generell standardlösning vid all nyproduktion där staden är byggherre. Åtgärder för att stärka ekosystemtjänster, biologisk mångfald och klimatanpassning behöver väljas utifrån platsens och projektets förutsättningar. Stadsbyggnadsnämnden bedömer att det är vanskligt att ta ställning för en lösning/metod som ska utgöra norm. Stadsutvecklingsprojekt innebär alltid att flera aspekter ska beaktas och omhändertas. Föredragande borgarrådets synpunkter Jag anser att vegetationsklädda tak och väggar utgör ett viktigt och mångfacetterat verktyg i arbetet med hållbar stadsutveckling. De kan bidra till att hantera dagvatten, reglera temperaturer, stärka ekosystem och förbättra livsmiljön i en tät stad. I en växande stad som Stockholm, där klimatförändringar och förtätning ställer ökade krav på innovativa lösningar, framstår dessa åtgärder som både relevanta och nödvändiga att främja. Samtidigt är det tydligt att staden redan idag arbetar aktivt med att integrera naturbaserade lösningar i stadsutvecklingen, bland annat genom kravet på grönytefaktor (GYF) vid byggande på stadens mark. Detta verktyg skapar incitament för byggherrar att inkludera exempelvis vegetationsklädda tak, men ger också utrymme att välja andra åtgärder beroende på platsens specifika förutsättningar. Jag ser detta som en styrka, då olika projekt kräver olika lösningar för att uppnå bästa möjliga effekt. Det är dock viktigt att inte ensidigt peka ut gröna tak som en universallösning. I många fall kan åtgärder på marknivå, såsom planteringar eller öppna dagvattenlösningar, ge större nytta för både biologisk mångfald och rekreativa värden. Dessutom kan gröna tak innebära tekniska och ekonomiska utmaningar, särskilt vid ombyggnation av befintliga fastigheter där bärigheten kan vara begränsad. Även konkurrensen om takytor, exempelvis för installation av solceller, behöver vägas in i besluten. Mot denna bakgrund anser jag att det är rimligt att fastighetsägare ges ett stort ansvar att avgöra när och var vegetationsklädda tak är lämpliga. De har bäst kunskap om byggnadernas konstruktion, ekonomi och långsiktiga förvaltning. Stadens roll bör i första hand vara att ange tydliga mål, erbjuda vägledning och skapa goda förutsättningar för att olika typer av hållbara lösningar kan genomföras. Sammanfattningsvis är jag positiv till att öka användningen av gröna tak och väggar, däremot bör det ske inom ramen för ett bredare och mer flexibelt arbete med ekosystemtjänster. Ett helhetsperspektiv är avgörande för att nå långsiktigt hållbara resultat. Åtgärder bör väljas utifrån platsens behov, och fokus bör ligga på att uppnå största möjliga samlade nytta. 3 (12) Bilaga Motion om att växla upp arbetet med gröna tak, dnr KS 2025/919-1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 15 april 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att tillstyrka motionen i sin helhet 2. Att därutöver anföra Att utveckla metoder i nyproduktion, kombinerat med upcycling av befintligt fastighetsbestånd, är några av de viktigaste miljö- och klimatåtgärderna för en stad under omställning. Vegetationsklädda tak kommer med flertalet fördelar – de bidrar inte enbart till bättre biologisk mångfald, regnvattenfördröjning, temperaturreglering i värmeöar, men även en grönare och trevligare stadsbild. Centerpartiet konstaterar att remissvaren i huvudsak delar vår syn på vegetationsklädda tak, men vi vill förtydliga vi i motionen med ”normativt utgångsläge” vill lyfta fram denna funktion till en tidigare fas i projektplaneringen där staden och dess bolag är byggherre. Precis som kontoret redogör för finns ett antal faktorer som gör vegetationsklädda tak olämpliga i somliga fall, som när spännvidden blir för omfattande – och vegetationsklädda tak således bör uteslutas. 4 (12) Ärendet Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att arbetet med gröna tak behöver växlas upp och att staden systematiskt och strategiskt ska främja utbyggnaden av gröna tak. I motionen framhålls vegetationsklädda tak och väggar som ett kostnadseffektivt och mångfacetterat verktyg som avlastar dagvattenhantering, reglerar temperatur, stärker ekosystem och förbättrar den generella livsmiljön. Därför föreslås kommunfullmäktige besluta om: • Att installationen av vegetationsklädda tak ska vara normativt utgångsläge vid all nyproduktion av fastigheter där staden är byggherre. • Att kommunstyrelsen i samråd med stadens fastighetsbolag genomför en inventering av existerande kommunala fastigheter som är tekniskt lämpliga att förses med vegetationsklädda tak och påbörja arbetet med att genomföra installation på de mest prioriterade objekten. • Att kommunstyrelsen i samråd med berörda nämnder tar fram en strategi för att förenkla och underlätta för fastighetsägare som vill installera vegetationsklädda tak på befintliga fastigheter genom att tillhandahålla vägledande exempel och teknisk rådgivning. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, Green Cities, Stockholm Resilience Center, Sveriges lantbruksuniversitet och Världsnaturfonden WWF. Green Cities, Stockholm Resilience Center, Sveriges lantbruksuniversitet och Världsnaturfonden WWF har inte inkommit med svar. Innehållsförteckning Stadsledningskontoret ................................................................................ 5 Exploateringsnämnden ............................................................................... 6 Fastighetsnämnden .................................................................................... 6 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ................................................................ 7 Stadsbyggnadsnämnden............................................................................ 9 Reservationer m.m. .................................................................................. 10 5 (12) Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 18 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret delar uppfattningen som framförs i motionen om att gröna tak och väggar kan vara ett mångfacetterat verktyg som avlastar dagvattenhantering, reglerar temperatur, stärker ekosystem och förbättrar den generella livsmiljön och att vegetationsklädda tak bör främjas. Stockholms stad ställer sedan 2017 hållbarhetskrav vid byggande på stadens mark i Stockholm. Ett av kraven är att byggherrar ska uppfylla den grönytefaktor (GYF) som fastställs för kvartersmarken. Vegetationsklädda tak är en av de valbara faktorer som kan bidrar till att en byggherre uppnår kraven på grönytefaktor. Syftet med grönytefaktorn är att skapa mångfunktionella, naturbaserade lösningar som bidrar till klimatanpassning, rekreativa värden och för att stärka den biologiska mångfalden på kvartersmarken. Platsen och projektets förutsättningar får styra vilka naturbaserade åtgärder som är lämpliga för att uppfylla grönytefaktorn. Stadsledningskontoret anser att staden, i och med de hållbarhetskrav som ställs vid byggande på stadens mark, har en fungerade metod där vegetationsklädda tak ofta blir en åtgärd som vidtas för att uppfylla kraven. Stadsledningskontoret anser att de kommunala fastighetsägarna som bär ansvaret vid nybyggnad, underhåll och renovering bör vara de som gör överväganden av när och var vegetationsklädda tak är lämpligt eller om det är andra åtgärder som behövs. Det är fastighetsägarna som bäst kan bedöma takens konstruktion och bärighet och om det finns ekonomiska förutsättningar. Stadsledningskontoret delar fastighetskontorets synpunkter i deras remissvar där de menar att vegetationsklädda tak, både vid nyproduktion av byggnad och för befintliga byggnader, primärt ska anläggas i de fall lösningar på mark för att stärka ekosystemtjänster inte är möjliga. Exempelvis kan anläggande av grönt tak vara en lämplig åtgärd för att fördröja vatten på platser där markyta för detta saknas eller som en lösning för att kyla byggnader. Stadsledningskontoret konstaterar att det idag finns vägledningar för fastighetsägare som vill anlägga vegetationsklädda tak. Staden och andra aktörer har tagit fram handböcker och vägledningar för vegetationsklädda tak samt andra naturbaserade lösningar vilka förmedlas bland annat på Stockholms stads hemsida och av Boverket (PBL Kunskapsbanken). Sammantaget anser stadsledningskontoret att de förslag som framförs i motionen inte föranleder några nya uppdrag till kommunstyrelsen eller berörda nämnder eller bolag. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att Motion om att växla upp arbetet med gröna tak av Jonas Naddebo (C) besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6 (12) Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna exploateringskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Linn Bessner (C), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 11 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Avseende förslaget att installationen av vegetationsklädda tak ska vara normativt utgångsläge vid all nyproduktion av fastigheter där staden är byggherre vill exploateringskontoret anföra följande: Exploateringskontoret delar uppfattningen att gröna tak kan vara ett ändamålsenligt verktyg för att bidra till att stadens hållbarhetsmål inom dagvattenhantering och biologisk mångfald uppfylls. Gröna tak uppfattas även av många som ett positivt inslag i stadsbilden och kan lokalt bidra till att sänka temperaturen och minska effekten av värmeöar. Vid upplåtelse av stadens mark för exploatering ställer därför exploateringskontoret ett antal hållbarhetskrav, varav kravet på grönytefaktor (GYF) är ett. Gröna tak, och även gröna väggar, är en av de valbara faktorer som kan bidrar till att en byggherre uppnår kraven på grönytefaktor. Exploateringskontoret vill dock framhålla att det är viktigt att göra en medveten avvägning mellan olika hållbarhetskrav och andra krav. Det kan vara så att för vissa byggnader skulle ett grönt tak kunna minska möjligheten att uppnå ekonomisk hållbarhet. I vissa fall, t.ex. vid stora spännvidder, skulle också materialet i den konstruktion som krävs för att bära ett grönt tak kunna innebära en icke obetydlig klimatbelastning. Det kan också finnas kulturhistoriska skäl eller andra gestaltningsmässiga skäl som medför att gröna tak eller en sådan takvinkel som möjliggör att gröna tak anläggs inte är lämplig. Vad gäller motionärens två övriga förslag har exploateringskontoret inga synpunkter. De bedöms inte beröra exploateringsnämndens verksamheter i någon större utsträckning då de berör åtgärder på befintliga byggnader. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 december 2025 följande. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 20 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kontoret ser positivt på att växla upp stadens arbete med att stärka ekosystemtjänster och biologisk mångfald generellt. Dock anser kontoret inte att gröna tak ska pekas ut 7 (12) specifikt som den primära åtgärden, utan att insatser ska väljas utifrån ett helhetsperspektiv, där platsen och projektets förutsättningar får styra vilka åtgärder som är lämpliga. Det är viktigt att lyfta fram vilka funktioner man vill att de gröna taken ska ge och undersöka om dessa funktioner bättre tillgodoses genom andra åtgärder. För att anlägga grönt tak på befintliga byggnader krävs ofta omfattande anpassning av taken och deras konstruktion för att uppnå tillräcklig bärighet, vilket är kostsamt och nyttan ofta begränsad jämfört med åtgärder för att stärka ekosystemtjänster och biologisk mångfald på mark. Genomförande av underhåll och åtgärder på taken blir också mer komplicerat med vegetationsklädda tak. Kontoret har ett uppdrag från staden att öka mängden producerad solenergi och solcellsanläggningar installeras primärt på taken. Enligt ett lagförslag från EU kommer anläggande av solceller dessutom vara ett krav för byggnader med en area större än 250 m2 (BYA). Kravet gäller från 2026 för nya byggnader och från 2027 för befintliga byggnader. I vissa fall kan solceller och grönt tak kombineras, men ofta behöver ett val mellan dessa göras om exempelvis ytan är begränsad. Av ovan anledningar är kontorets inställning att gröna tak, både vid nyproduktion av byggnad och för befintliga byggnader, primärt ska anläggas i de fall lösningar på mark för att stärka ekosystemtjänster inte är möjliga. Exempelvis kan anläggande av grönt tak vara en lämplig åtgärd för att fördröja vatten på platser där markyta för detta saknas eller som en lösning för att kyla byggnader. Även gällande förslaget att staden ska tillhandahålla vägledande exempel och teknisk rådgivning för fastighetsägare som vill installera vegetationsklädda tak anser kontoret att staden bör ha ett helhetsperspektiv för att stärka ekosystemtjänster och biologisk mångfald. En vägledning gällande hur man som fastighetsägare kan utveckla ekosystemtjänster bedömer kontoret skulle ge en större nytta. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 20 januari 2026 följande. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Ashna Ibrahim (C), se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 5 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Vegetationsklädda tak kan, när de utformas på rätt sätt, bidra till flera viktiga funktioner i ett växande och förtätat Stockholm såsom dagvattenfördröjning, temperaturutjämning, bullerdämpning, rekreation och stärkt biologisk mångfald. 8 (12) Samtidigt bedömer förvaltningen att gröna tak inte bör pekas ut som en generell standardlösning vid all nyproduktion där staden är byggherre. Åtgärder för att stärka ekosystemtjänster, biologisk mångfald och klimatanpassning behöver väljas utifrån platsens och projektets förutsättningar. I många fall kan naturbaserade lösningar på marknivå, öppna dagvattenlösningar eller flerfunktionella vegetationsklädda väggar ge större nytta än ett sedumtak (tak med torktåliga fetbladsväxter). Gröna tak är dock särskilt motiverade där tillgänglig yta på mark är begränsad. Förvaltningen ser därför positivt på att i planering och projektering fortsatt använda och utveckla verktyg som grönytefaktor (GYF) för att säkerställa att de åtgärder som genomförs ger så stor samlad ekosystemtjänstnytta som möjligt. När det gäller motionens förslag om att inventera befintliga kommunala fastigheter bedömer förvaltningen att ett sådant arbete bör inriktas på de byggnader där gröna tak bedöms vara tekniskt och ekonomiskt rimliga att genomföra och där nyttan är som störst. Till exempel i områden med uttalad värmeöproblematik eller där det finns utmaningar i dagvattenhanteringen på grund av platsbrist. Anläggning av gröna tak på befintliga byggnader kräver ofta omfattande konstruktionsåtgärder vilket gör åtgärden kostsam och i vissa fall mindre effektiv jämfört med naturbaserade lösningar på mark. Förvaltningen ser det också som angeläget att takens potential för solenergi beaktas och att synergier mellan gröna tak och solceller tas tillvara där det är möjligt. Miljöförvaltningen är positiv till förslaget om att underlätta för privata fastighetsägare som vill anlägga vegetationsklädda tak. Staden och andra aktörer har tagit fram handböcker och vägledningar för gröna tak samt andra gröna lösningar som med fördel kan vidareutvecklas och spridas. Sammanfattningsvis ser förvaltningen positivt på motionens intention att öka användningen av vegetationsklädda tak och väggar i staden men bedömer att detta bör ske inom ramen för ett bredare arbete med naturbaserade lösningar och ekosystemtjänster där gröna tak utgör en viktig del. Val av fastighetsnära åtgärder bör göras utifrån platsens behov, förutsättningar och värden. Förvaltningen anser därför att styrning och stödmaterial bör utformas funktionsinriktat och teknikneutralt, så att de lösningar som väljs i varje projekt ger störst samlad nytta för klimat, miljö och hälsa. Sammanfattningsvis ser förvaltningen positivt på motionens intention att öka användningen av vegetationsklädda tak och väggar i staden men bedömer att detta bör ske inom ramen för ett bredare arbete med naturbaserade lösningar och ekosystemtjänster där gröna tak utgör en viktig del. Val av fastighetsnära åtgärder bör göras utifrån platsens behov, förutsättningar och värden. Förvaltningen anser därför att styrning och stödmaterial bör utformas funktionsinriktat och teknikneutralt, så att de lösningar som väljs i varje projekt ger störst samlad nytta för klimat, miljö och hälsa. 9 (12) Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 11 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsbyggnadskontoret delar uppfattningen att vegetationsklädda tak kan bidra med positiva värden i stadsmiljön, såsom dagvattenfördröjning, minskat buller och en bidra till biologisk mångfald. Kontoret bedömer att det är vanskligt att ta ställning för en lösning/metod som ska utgöra norm. Stadsutvecklingsprojekt innebär alltid att flera aspekter ska beaktas och omhändertas. Projekt är också alltid platsspecifika och måste ses i ett lokalt sammanhang. Varje åtgärd måste då vägas mot nyttor som kan uppnås med andra lösningar, och där en lösning ibland kan bidra med flera nyttor samtidigt inom en helhet. I vissa kulturmiljöer, exempelvis där taklandskapet utgör en viktig värdebärande faktor, kan andra lösningar som uppnår samma syften vara att föredra i en sammanvägd bedömning. Kontoret är dock generellt positivt till vegetationsbeklädda tak och har, bland annat, under 2018 deltagit i framtagandet av stadens vägledning för gröna bullerlösningar. Där utgör vegetationsbeklädda byggnader en viktig del. Det finns dessutom framtaget informationsmaterial inom ramen för samordningen kring dagvattenhantering. Glädjande nog finns också en bransch som riktar sig till fastighetsägare som vill pröva dylika lösningar, bland annat mot bakgrund av att det ställer vissa specifika tekniska krav för att fungera. Sammantaget delar kontoret motionärens positiva hållning till vegetationsbeklädda tak och vill framhålla att staden också arbetar med frågan. Samtidigt vill kontoret också framhålla att det finns flera metoder för ekosystemtjänster och att valet bör utgå från varje stadsutvecklingsprojekts platsspecifika sammanhang i en helhet. Stadsbyggnadskontoret föreslår stadsbyggnadsnämnden besluta att godkänna kontorets tjänsteutlåtande, överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen samt förklarar beslutet omedelbart justerat. 10 (12) Reservationer m.m. Exploateringsnämnden Reservation av Linn Bessner (C) Linn Bessner (C) föreslår att nämnden beslutar att tillstyrka motionen i sin helhet samt att därutöver anföra följande: Att utveckla metoder i nyproduktion, kombinerat med upcycling av befintligt fastighetsbestånd, är några av de viktigaste miljö- och klimatåtgärderna för en stad under omställning. Vegetationsklädda tak kommer med flertalet fördelar – de bidrar inte enbart till bättre biologisk mångfald, regnvattenfördröjning, temperaturreglering i värmeöar, men även en grönare och trevligare stadsbild. Centerpartiet konstaterar att exploateringskontoret i sitt remissvar i huvudsak delar vår syn på vegetationsklädda tak, men vi vill förtydliga vi i motionen med ”normativt utgångsläge” vill lyfta fram denna funktion till en tidigare fas i projektplaneringen där staden och dess bolag är byggherre. Precis som kontoret redogör för finns ett antal faktorer som gör vegetationsklädda tak olämpliga i somliga fall, som när spännvidden blir för omfattande – och vegetationsklädda tak således bör uteslutas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Reservation av Ashna Ibrahim (C) Ashna Ibrahim (C) föreslår att nämnden beslutar att bifalla motionen samt att därutöver anföra följande: Centerpartiet välkomnar att miljöförvaltningen i sitt tjänsteutlåtande tydligt redogör för de många nyttor som vegetationsklädda tak kan bidra med – inte minst vad gäller dagvattenhantering, temperaturutjämning, biologisk mångfald och en förbättrad stadsmiljö. Detta bekräftar också kärnan i motionen: att gröna tak är ett kostnadseffektivt och mångfunktionellt verktyg i ett växande och förtätat Stockholm. Samtidigt konstaterar Centerpartiet att majoriteten, med hänvisning till förvaltningens bedömning, väljer att inte ta det strategiska steg som nu behövs. Att avfärda ett normativt utgångsläge för vegetationsklädda tak vid stadens egna nybyggnationer riskerar att leda till fortsatt ryckighet och att potentialen i stadens taklandskap inte tas tillvara fullt ut. Motionens intention är inte att införa en stelbent standardlösning, utan att tydliggöra att staden – som byggherre och samhällsaktör – bör visa ledarskap. Ett normativt utgångsläge innebär att gröna tak alltid ska prövas först, inte att de okritiskt ska ersätta andra naturbaserade lösningar. I många täta stadsutvecklingsprojekt, där markyta är en bristvara, är just takytor en av få realistiska ytor för att tillföra grönska, klimatanpassning och ekosystemtjänster. 11 (12) Centerpartiet delar förvaltningens uppfattning om att åtgärder ska anpassas efter platsens förutsättningar och att synergier mellan exempelvis gröna tak och solenergi ska tas tillvara. Centerpartiet välkomnar dock förvaltningens positiva inställning till att underlätta för privata fastighetsägare genom vägledning och teknisk rådgivning. Detta är en viktig del i att skala upp omställningen, men kan inte ersätta stadens eget ansvar att föregå med gott exempel. Sammanfattningsvis menar Centerpartiet att Stockholm behöver gå från försiktiga ambitioner till tydligare politisk styrning. För att möta klimatförändringar, stärka den biologiska mångfalden och skapa en mer robust stadsmiljö krävs att stadens egna byggprojekt blir motorer i omställningen – inte passiva betraktare. Därför bör motionen tillstyrkas i sina huvudsakliga delar. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Jonas Naddebo (C) Vice ordföranden Jonas Naddebo (C) föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att tillstyrka motionen i sin helhet samt att där utöver anföra följande: Centerpartiet välkomnar kontorets positiva syn på vegetationsklädda tak och den tydliga bekräftelsen av de värden de kan bidra med i form av dagvattenhantering, biologisk mångfald och klimatanpassning. Men enbart en positiv hållning genererar ingen faktisk klimatnytta. För att uppnå verklig effekt krävs politisk styrning, tydliga prioriteringar och en högre ambitionsnivå. Kontorets övertolkning av normbegreppet är missvisande och förskjuter fokus från sakfrågan. Staden arbetar redan med normer och riktvärden inom andra områden, även om måluppfyllelsen inte alltid är fullständig, för att ange riktning och ambitionsnivå. Motionens intention är inte att införa en stelbent standardlösning som ska tillämpas oavsett platsens förutsättningar. Syftet är att tydliggöra att staden, som byggherre och samhällsaktör, bör visa ledarskap och sätta en tydlig riktning. Ett normativt utgångsläge innebär att gröna tak alltid ska prövas först och vara huvudprincip, inte att de okritiskt ska ersätta andra naturbaserade lösningar eller åsidosätta kulturmiljöhänsyn. Kontoret framhåller att det finns flera metoder för att skapa ekosystemtjänster och att valet ska göras i en sammanvägd helhetsbedömning. Motionen ställer naturligtvis inte ekosystemtjänster mot varandra. Tvärtom behövs de sammantaget. I många täta stadsutvecklingsprojekt, där markyta är en bristvara, är takytor en av få realistiska möjligheter att tillföra grönska, klimatanpassning och biologiska värden. Stockholm står inför påtagliga klimatutmaningar med ökade skyfall, värmeböljor och förlust av biologisk mångfald. I det läget räcker det inte med att konstatera att flera 12 (12) verktyg finns i verktygslådan. Staden behöver tydligare mål, skarpare prioriteringar och ett mer aktivt politiskt ledarskap för att säkerställa att klimatanpassningen faktiskt genomförs i den takt som situationen kräver. --- [Motion om att växla upp arbetet med gröna tak.pdf] Motion om att växla upp arbetet med gröna tak Klimatförändringar och värnandet om den biologiska mångfalden är utmaningar som behöver adresseras – i ett Stockholm som ställer om, och samtidigt fortsätter växa. I stadsutvecklingen är vegetationsklädda tak och väggar ett kostnadseffektivt och mångfacetterat verktyg som avlastar dagvattenhantering, reglerar temperatur, stärker ekosystem och förbättrar den generella livsmiljön. Centerpartiet vill se ett Stockholm som systematiskt och strategiskt främjar utbyggnaden av gröna tak. Vi vill se att staden själva leder denna utveckling genom att ha vegetationsklädda tak som normativt utgångsläge vid alla kommunala nybyggnationsprojekt. Störst är potentialen i nya stadsdelar, där gröna tak-lösningar på många håll i världen är obligatoriskt för större byggnader med platta tak. Även i befintligt bestånd kan installation av gröna tak på stadens fastigheter bidra till att bekämpa värmeöeffekter och en förbättrad dagvattenhantering – exempelvis på Södra Järva, där värmeöeffekten är påtaglig och allmännyttans fastigheter ofta har platta tak. Centerpartiet har under lång tid drivit frågan om vegetationsklädda tak och anser att fördelarna de medför för miljön, klimatet och stadsbilden är påtagliga. Det är hög tid för Stockholms stad att ta nästa steg för att göra våra taklandskap grönare. Mot bakgrund av detta föreslås kommunfullmäktige att besluta: ATT installationen av vegetationsklädda tak ska vara normativt utgångsläge vid all nyproduktion av fastigheter där staden är byggherre ATT kommunstyrelsen i samråd med stadens fastighetsbolag genomför en inventering av existerande kommunala fastigheter som är tekniskt lämpliga att förses med vegetationsklädda tak, och påbörja arbetet med att genomföra installation på de mest prioriterade objekten ATT kommunstyrelsen i samråd med berörda nämnder tar fram en strategi för att förenkla och underlätta för fastighetsägare som vill installera vegetationsklädda tak på befintliga fastigheter, genom att tillhandahålla vägledande exempel och teknisk rådgivning Stockholm den 16 juni 2025 Jonas Naddebo (C) Centerpartiet Stockholms stad