Byggstrategi för klimatet: Liberalernas förslag till Stockholms stad

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Jan Jönsson, Björn Ljung och Elin Hjelmestam (alla L) beskrivs att fastighetsbranschen spelar en avgörande roll i den gröna omställningen. Motionärerna anser att det behövs en plan för hur växthusgaserna som byggandet orsakar ska hanteras.I motionen anges att Stockholms stad behöver ta fram en strategi för att främja hållbart byggande. Motionärerna anser också att markanvisningspolicyn behöver ses över för att premiera projekt som prioriterar hållbara byggmetoder och materialval, samt att tydligare vägledning och information behövs till beställare och byggaktörer kring de regelverk och tekniska krav som gäller för hållbart byggande.Motionärerna föreslår att Stockholms stad tar fram en strategi för att främja hållbart byggande i trä eller andra material med motsvarande eller bättre klimatprestanda. [R2 UTL Motion om att ta fram en strategi för hållbart byggande.pdf] 1 (15) Utlåtande Rotel II (Dnr KS 2025/711) Motion om att ta fram en strategi för hållbart byggande Motion av Jan Jönsson, Björn Ljung och Elin Hjelmestam (alla L) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet. Föredragande borgarrådet Jan Valeskog Sammanfattning av ärendet I en motion väckt i kommunfullmäktige av Jan Jönsson, Björn Ljung och Elin Hjelmestam (alla L) beskrivs att fastighetsbranschen spelar en avgörande roll i den gröna omställningen. Motionärerna anser att det behövs en plan för hur växthusgaserna som byggandet orsakar ska hanteras. I motionen anges att Stockholms stad behöver ta fram en strategi för att främja hållbart byggande. Motionärerna anser också att markanvisningspolicyn behöver ses över för att premiera projekt som prioriterar hållbara byggmetoder och materialval, samt att tydligare vägledning och information behövs till beställare och byggaktörer kring de regelverk och tekniska krav som gäller för hållbart byggande. Motionärerna föreslår att Stockholms stad tar fram en strategi för att främja hållbart byggande i trä eller andra material med motsvarande eller bättre klimatprestanda. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, Stockholms Stadshus AB, Byggföretagen, KTH - Arkitektur och samhällsbyggnad och Sweden Green Building Council . Byggföretagen har inte inkommit med svar. Stadsledningskontoret anser att klimathandlingsplanen utgör stadens strategi för att minska klimatpåverkan från bygg- och anläggningssektorn och bedömer att ytterligare styrdokument inte behövs. 2 (15) Exploateringsnämnden anser att klimathandlingsplanen beskriver den strategi som staden ska arbeta efter för att minska klimatpåverkan från bygg- och anläggningssektorn och bedömer att ytterligare styrdokument inte skulle öka omställningstakten. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att ytterligare styrdokument i sig inte skulle öka hastigheten i omställningen av byggandet på stadens mark. Stadsbyggnadsnämnden framhåller att det idag finns styrdokument och pågående initiativ och bedömer att ytterligare styrdokument i sig inte skulle öka hastigheten i klimatomställningen av byggandet på stadens mark. Stockholms Stadshus AB anser att en eventuell strategi för att främja hållbart byggande behöver samordnas med de åtgärder som anges i klimathandlingsplanen. Kungl. Tekniska högskolan konstaterar att det är av avgörande betydelse vad Stockholms stad gör då det är den största kommunen i landet och att det är viktigt att det finns en strategi för hållbart byggande. Sweden Green Building Council är positiva till att ta fram en strategi för hållbart byggande med fokus på klimatpåverkan. Föredragande borgarrådets synpunkter Stockholm ska vara ledande i klimatomställningen. Det inkluderar planeringen och byggnationen i vår stad. Detta då bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av utsläppen. Det är därför avgörande att vi fortsätter arbetet för ett mer hållbart byggande på ett sätt som är effektivt, samlat och driver verklig förändring. Jag delar motionärernas ambition att främja byggande med lägre klimatpåverkan. Materialval, resurseffektivitet och cirkulära flöden spelar en central roll i denna omställning. Staden arbetar redan aktivt med frågorna som motionen lyfter, exempelvis genom att utreda gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan och öka andelen markanvisningar till klimatsmarta projekt. Vidare delar jag bedömningen som berörda kontor, nämnder och bolag framhåller att Stockholms stad redan har en samlad strategi genom Klimathandlingsplan 2030 och Miljöprogram 2030. Klimathandlingsplanen innehåller konkreta åtgärder, tydliga ansvar och en struktur för uppföljning. Inom omställningsområdet “Planera, bygga och utveckla staden cirkulärt och hållbart” återfinns omfattande åtgärder och strategier för att minska klimatpåverkan genom hela stadsutvecklingsprocessen; från planering till byggande, förvaltning och återbruk. Det omfattar bland annat skrivelser om livscykelanalyser, upphandling med miljökrav och användning av biobaserade och återbrukade material. Att ta fram ytterligare en strategi riskerar att skapa otydlighet och förskjuta fokus från genomförande. Det som krävs nu är att genomföra fattade beslut och fortsätta arbeta med implementeringen av gällande handlingsplan. 3 (15) Bilaga Motion om att ta fram en strategi för hållbart byggande, dnr KS 2025/711-1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att bifalla motionen. 2. Att därutöver anföra. Stockholm har ett unikt läge att bli ledande inom hållbart byggande, men detta kräver att arbetet kompletteras med tydliga strategier och mål som säkerställer att klimatpåverkan från byggverksamheten minskar. Bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av stadens klimatpåverkan, och det finns ett behov av konkreta styrmedel som underlättar för både stadens bolag och privata aktörer att välja material och metoder som minskar utsläppen. Det är viktigt att innovation och teknikneutralitet främjas, samtidigt som konkreta prioriteringar görs för att påskynda omställningen. Genom att lyfta fram material som trä och andra biobaserade alternativ kan staden skicka tydliga signaler till marknaden och stimulera utveckling och användning av klimatsmarta lösningar. En strategi som kombinerar teknikneutralitet med tydliga mål för materialval är därför en effektiv väg för att minska byggsektorns utsläpp. En tydlig strategi har också flera positiva effekter utöver klimatnyttan. Den skapar bättre förutsättningar för livsmiljöer med låg miljöpåverkan, stärker hälsa och säkerhet för de som bor och verkar i byggnaderna, och ger byggföretag en stabil grund för långsiktiga investeringar. Det stärker stadens konkurrenskraft och gör Stockholm till en attraktiv plats för företag som vill satsa på hållbara lösningar. Sammanfattningsvis kan staden genom en strategi för hållbart byggande uppnå flera mål samtidigt. Strategin kan minska klimatpåverkan, främja innovation och cirkulära lösningar, stärka byggföretags konkurrenskraft och bidra till bättre livsmiljöer för stockholmare. Vi föreslår därför att staden ges i uppdrag att utarbeta en strategi med särskilt fokus på materialval som leder till väsentligt lägre klimatpåverkan. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 15 april 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande 4 (15) Reservation av Jan Jönsson (L) och Jonas Naddebo (C) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. 5 (15) Ärendet I en motion väckt i kommunfullmäktige av Jan Jönsson, Björn Ljung och Elin Hjelmestam (alla L) beskrivs att fastighetsbranschen spelar en avgörande roll i den gröna omställningen. Motionärerna anser att det behövs en plan för hur växthusgaserna som byggandet orsakar ska hanteras. I motionen anges att Stockholm behöver ta fram en strategi för att främja hållbart byggande. Motionärerna anser också att markanvisningspolicyn behöver ses över för att premiera projekt som prioriterar hållbara byggmetoder och materialval, samt att tydligare vägledning och information behövs till beställare och byggaktörer kring de regelverk och tekniska krav som gäller för hållbart byggande. Motionärerna föreslår att staden tar fram en strategi för att främja hållbart byggande i trä eller andra material med motsvarande eller bättre klimatprestanda. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, Stockholms Stadshus AB, Byggföretagen, KTH - Arkitektur och samhällsbyggnad och Sweden Green Building Council. Byggföretagen har inte inkommit med svar. Innehållsförteckning Stadsledningskontoret ................................................................................ 5 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ................................................................ 7 Stadsbyggnadsnämnden............................................................................ 8 Stockholms Stadshus AB ........................................................................... 9 Kungl. Tekniska högskolan ...................................................................... 11 Sweden Green Building Council .............................................................. 12 Reservationer m.m. .................................................................................. 13 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................. 13 Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 3 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. 6 (15) Stadsledningskontoret konstaterar att Miljöprogram 2030 anger de klimatmål som ska nås för Stockholms klimatomställning. Klimathandlingsplan 2030 konkretiserar hur de klimatrelaterade målen i miljöprogrammet ska nås. Klimathandlingsplanens omställningsområde ”Planera, bygga och utveckla staden cirkulärt och hållbart” innefattar åtgärder och strategier för att minska klimatpåverkan från bygg- och anläggningssektorn. Handlingsplanen anger bland annat att klimatomställningen ska genomsyra plan- och exploateringsprocessen från översiktsplanering till markanvisningar, detaljplaner, projektering och vidare till bygg- och driftskede. Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden som har utpekat omställningsansvar för området har i uppdrag att samordna och hålla ihop arbetet inom omställningsområdet, sammanställa ny kunskap, kontinuerligt utvärdera det pågående arbetet samt tydliggöra utvecklingsbehov och möjlig uppskalningspotential. Stadsledningskontoret anser att klimathandlingsplanen utgör stadens strategi för att minska klimatpåverkan från bygg- och anläggningssektorn och bedömer att ytterligare styrdokument inte behövs. I stadens riktlinjer för markanvisning anges att all stadsutveckling ska ske i linje med målen i stadens miljöprogram. Vid markanvisning ställer exploateringsnämnden hållbarhetskrav baserade på miljöprogrammet. Stadsledningskontoret anser inte att någon översyn av riktlinjerna i enlighet med motionen behövs. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Motion om att ta fram en strategi för hållbart byggande av Jan Jönsson m.fl. (L) besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. 1. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna exploateringskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Peter Öberg (L), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 10 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Klimathandlingsplan 2030 beskriver hur staden ska arbeta för att uppnå Stockholms klimatmål. I klimathandlingsplanen är exploateringsnämnden tillsammans med stadsbyggnadsnämnden ansvariga för omställningsområdet ”Planera, bygga och utveckla staden cirkulärt och hållbart”, som innefattar åtgärder för att minska klimatpåverkan från bygg- och anläggningssektorn. 7 (15) Exploateringsnämnden har i årets budget bland annat fått i uppdrag att planera för att införa gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan samt utreda hur högre krav på gränsvärden kan införas. Nämnden ska även arbeta med att öka antalet markanvisningar som görs till hus i massivträ. Exploateringskontoret arbetar löpande med att minska nämndens klimatpåverkan, i enlighet med klimathandlingsplanens mål, exempelvis genom klimatanalys i samband med projektering av nya anläggningar och genom att ställa miljökrav vid upphandling av entreprenader. Kontoret har även utrett gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan och arbetar vidare med hur dessa kan införas i Stockholm. I stadens riktlinjer för markanvisning anges att all stadsutveckling ska vara i linje med målen i Miljöprogram 2030. Det innebär bland annat att hållbar energianvändning, ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm, miljöanpassade transporter och stärkt biologisk mångfald ska tas hänsyn till vid byggande i Stockholm. Därför ställer exploateringskontoret hållbarhetskrav, baserade på målen i miljöprogrammet, vid markanvisning av stadens mark. Hur väl kraven efterlevs granskas vid ett flertal tillfällen från markanvisning till färdig byggnad. Exploateringskontoret delar motionärernas syn på att hållbart byggande i material med låg klimatbelastning bör främjas, men anser att det är viktigt att framtida krav utformas teknikneutralt. Detta i syfte att säkerställa att fokus läggs på faktisk minskad klimatpåverkan snarare än val av material och för att ge branschen möjlighet till fortsatt teknikutveckling och innovation. Kontorets syn är att klimathandlingsplanen beskriver den strategi som staden ska arbeta efter för att minska klimatpåverkan från bygg- och anläggningssektorn och bedömer att ytterligare styrdokument inte skulle öka omställningstakten. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Elin Hjelmestam (L), se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 juli 2025 har i huvudsak följande lydelse. Bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av stadens klimatutsläpp, både direkta och konsumtionsbaserade. Det är därför av största vikt att det tas fram åtgärder/verktyg som stöttar bolag och förvaltningar, samt den privata sektorn, i omställningen till byggande med väsentligt lägre klimatpåverkan. Förvaltningen delar motionärernas synpunkter om att hållbart byggande i trä eller andra material med motsvarande eller bättre klimatprestanda bör främjas i högre grad än idag. Det är samtidigt viktigt att krav utformas teknikneutralt, så att fokus ligger på 8 (15) faktisk klimatprestanda, snarare än på specifika materialval. De krav som ställs bör exempelvis öppna för återbruk och bredare användande av biobaserade byggnadsmaterial. På så sätt kan innovation och utveckling inom branschen främjas, samtidigt som stadens mål om minskade utsläpp och ökad resurseffektivitet nås. Stadens nya Klimathandlingsplan 2030, omställningsområde 4 ”Planera, bygga och utveckla staden cirkulärt och hållbart” omfattar insatser inom bygg- och anläggningssektorn som kan ses som delar av en övergripande strategi för hållbart byggande. I stadens budget för 2025 anges att staden ska ligga i framkant och föregå nationella krav på gränsvärden vid nybyggnation. Det ska utredas hur staden kan införa kommande högre krav på gränsvärden för klimatbelastning från nyproduktion vid byggande på stadens mark. Vidare framgår i budget att det ska göras fler markanvisningar till hus som byggs med massivträ i syfte att främja teknikutveckling och innovation inom byggsektorn. Genom att utveckla gemensamma krav och arbetssätt som går längre än dagens lagkrav, och som även omfattar ombyggnader, kan staden öka användningen av cirkulära, biobaserade och klimatsmarta material, livscykelanalyser och klimatkrav i upphandling. Detta skapar bättre förutsättningar att nå klimatmålen och ger ett tydligare strategiskt ramverk för långsiktiga och likvärdiga investeringar. Förvaltningen bedömer med hänsyn till ovanstående att ytterligare styrdokument i sig inte skulle öka hastigheten i omställningen av byggandet på stadens mark. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Björn Ljung (L) och Mikael Blomstrand (C), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av stadens klimatutsläpp, både direkta och konsumtionsbaserade. Det är därför av största vikt att det tas fram åtgärder som stöttar bolag och förvaltningar, samt den privata sektorn, i omställningen till byggande med väsentligt lägre klimatpåverkan. I staden finns idag styrande dokument och pågående uppdrag som adresserar denna utmaning. Stadens nya Klimathandlingsplan 2030 samlar åtgärder för att minska stadsutvecklingens klimatpåverkan under omställningsområde 4 Planera, bygga och utveckla staden cirkulärt och hållbart. Stadsbyggnadsnämnden delar tillsammans med 9 (15) exploateringsnämnden ansvar för detta omställningsområde. Klimathandlingsplanen, med sitt ökade fokus på bygg- och anläggningssektorns klimatpåverkan, fungerar som stadens övergripande samlande strategi inom detta område. Genomförandet av klimathandlingsplanens åtgärder pågår hos ansvariga förvaltningar och bolag. I stadens budget för 2025 anges att staden ska ligga i framkant och föregå nationella krav på gränsvärden för klimatbelastning vid nybyggnation. Det ska utredas hur staden kan införa kommande högre krav på gränsvärden för klimatbelastning från nyproduktion vid byggande på stadens mark. Exploateringsnämnden leder uppdraget och stadsbyggnadsnämnden deltar i arbetet. En viktig slutsats från arbetet hittills är att krav utformas teknikneutralt, så att fokus ligger på faktisk klimatprestanda, snarare än på specifika materialval. Det skapar möjligheter för innovation och för byggaktörerna att själva hitta den lösning som ger lägst klimatpåverkan. Det framgår också i budget att det ska göras fler markanvisningar till hus som byggs med massivträ i syfte att främja teknikutveckling och innovation inom byggsektorn. Sammantaget konstaterar stadsbyggnadskontoret att det idag finns styrdokument och pågående initiativ och bedömer med hänsyn till ovanstående att ytterligare styrdokument i sig inte skulle öka hastigheten i klimatomställningen av byggandet på stadens mark. Stockholms Stadshus AB Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 20 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Koncernledningen konstaterar att kommunfullmäktige beslutade om styrdokumentet Klimathandlingsplan 2030 den 16 december 2024. ”Planera, bygga och utveckla staden cirkulärt och hållbart” är ett av klimathandlingsplanens fem utpekade omställningsområden. De i klimathandlingsplanen utpekade åtgärderna är centrala för minskad klimatpåverkan från plan- och exploateringsprocessen. Koncernledningen anser att en eventuell strategi för att främja hållbart byggande behöver samordnas med de åtgärder som anges i klimathandlingsplanen. Vidare anser koncernledningen att en strategi för hållbart byggande bör vara teknikneutral och styra mot lägsta möjliga klimatpåverkan över en byggnads hela livscykel, från produktion till rivning och återbruk. Underremisser Svenska Bostäder AB:ss remissvar har i huvudsak följande lydelse: Svenska Bostäder vill lyfta fram att utvecklingen kring byggmaterial framskrider i relativt hög takt, och att det därför är viktigt att en strategi för hållbart byggande inte låser fast metoder och material. Bolaget vill även understryka att byggmaterial inte enbart kan väljas utifrån lägsta klimatavtryck i samband med nyproduktion, utan att sådana analyser måste kompletteras med huruvida materialet går att reparera, underhålla och i slutet av sin livscykel kan ingå i cirkulära materialflöden. 10 (15) Bolaget vill vidare lyfta fram att det är av största vikt att staden genom sina beslut och i sin myndighetsutövning främjar hållbart byggande genom att till exempel öka flexibiliteten i detaljplaner, säkerställa att krav i exploateringsavtal inte står i konflikt med stadens mål om minskade klimatutsläpp och öka möjligheten att bygga med p-tal noll. AB Familjebostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse: Familjebostäder ställer sig positivt till att staden tar fram en strategi för hållbart byggande, men vill framhålla vikten av att integrera de åtgärder som anges i stadens klimathandlingsplan i strategin. Vidare anser bolaget att strategin bör vara teknikneutral och syfta till att möjliggöra byggande med låga klimatutsläpp och låg andel nyutvunna icke förnybara material. I framtagandet av strategin bör fokus ligga på att övergripande identifiera hinder för hållbart byggande i dagens plan- och exploateringsprocess och vilka åtgärder som krävs för att processen ska främja och möjliggöra ett hållbart byggande, och inte resultera i ett gränsvärde för klimatutsläpp vid stadens markanvisningar, alternativt endast premiera byggande i trä, då det riskerar leda till en fördyring med minskad byggnation som följd. Stockholmshems remissvar har i huvudsak följande lydelse: AB Stockholmshem vill lyfta att hållbarhet handlar om att styra mot lägsta möjliga klimatpåverkan över byggnadens hela livscykel, från produktion till rivning och återbruk. Om ändamålet är att sänka klimatavtrycket från nybyggnation ser bolaget att det vore mer ändamålsenligt att staden tog fram en klimattrappa med maxnivåer för koldioxidutsläpp. På så sätt kan marknaden själv styra mot klimatoptimerat byggande. Bolaget ser att en framåtsyftande strategi för hållbart byggande bör innehålla tydliga krav på klimatberäkningar och successivt minskade utsläpp vid markanvisning och upphandling samt premiera innovation och utveckling inom många material och lösningar, inte bara trä. Beslut kring materialval bör ses i ett livscykelperspektiv snarare än utifrån enskilda materials egenskaper. Micasa Fastigheters remissvar har i huvudsak följande lydelse: Micasa Fastigheter i Stockholm välkomnar att frågan om träbyggnad och hållbart byggande lyfts inom staden. Micasa vill styrka möjligheterna som detta ger för att minska koldioxidavtrycket vid produktion av nya byggnader. Samtidigt vill bolaget påminna om de svårigheter som lyfts fram avseende träbyggnation för bolagets byggnadstyper och målgrupper. En av grundförutsättningarna för produktion av vård- och omsorgsbostäder är att de kräver högre våningshöjder. Att välja en träkonstruktion adderar ytterligare höjd till byggnaden. Med hänsyn till detta behöver detaljplaner tillåta uppförandet av dessa 11 (15) lite mer volymkrävande byggnader. Att minska mängden våningsplan och därmed antal lägenheter innebär en försämrad driftsekonomi. SISAB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse: SISAB konstaterar att staden idag har ett antal styrdokument inom hållbarhetsområdet och SISAB arbetar i linje med dessa. Bolaget har också en egen miljö- och klimathandlingsplan samt en färdplan på hållbarhetsområdet. SISAB har även skrivit under Fossilfritt Sveriges färdplan för fossilfri konkurrenskraft för bygg- och anläggningssektorn. Färdplanens mål är att nå en klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn och den innehåller ett antal åtaganden som är avgörande för att lyckas. Kungl. Tekniska högskolan Kungl. Tekniska högskolans yttrande daterat den 6 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Globalt sett står byggsektorn för ungefär 40 procent av världens CO2-utsläpp. I Sverige står sektorn för ungefär 20 procent av landets totala utsläpp. För att uppnå klimatmålen måste dessa utsläpp minska. Trots det akuta behovet av att öka resurseffektiviteten och minska koldioxidutsläppen från byggsektorn har innovationer inom byggmaterial halkat efter utvecklingen inom energi och transport. Samtidigt har Sverige en riklig och hållbart förvaltad skogsresurs, ungefär dubbelt så mycket skog som för 100 år sedan, som är underutnyttjad i bärande konstruktioner. Det handlar främst om tillverkning och användning av resurseffektiva och koldioxidsnåla träbaserade system i mycket stora volymer, exempelvis stommar för byggnader och anläggningar som bjälklag, ramar, pelar-balk-system och fackverk. Stockholms stad är Sveriges största kommun, med närmare en miljon innevånare, och har därmed en avgörande betydelse i detta sammanhang. Bedömningen är därmed att Stockholms stad behöver en strategi för att främja hållbart byggande där en viktig del är att byggandet sker med en ökad andel förnybara byggnadsmaterial. Sådana strategier finns redan i till exempel Växjö kommun (kallad Trästad), med fokus på träbyggande, i samverkan med Linnéuniversitet (LNU) och industriparter. Ett annat inspirerande exempel är Stockholm Wood City i Sickla, Nacka kommun, planerat som världens största stadsutvecklingsprojekt i trä. Genom att bygga i förnybara material minskar klimatavtrycket samtidigt som en attraktiv och hållbar stadsdel skapas. Stockholms stad borde ta efter och initiera liknande projekt för att främja hållbart byggande. Strategin bör också innehålla tydliga riktlinjer och incitament för byggaktörer att öka användningen av förnybara material, med konkreta hållbarhetsmål kopplade till detta i stadens markanvisningar. För att säkerställa att byggnadsteknik med förnybara material ligger i framkant bör strategin inkludera förslag på effektiv samverkan med universitet som fokuserar på 12 (15) förnybara och biobaserade byggnadsmaterial samt träbyggnadsteknik. Sådana innovationsnav, där studenter, forskare och industrin samarbetar, kan bidra till att utveckla hållbara och högpresterande träbaserade material och system för framtidens infrastruktur och byggnader. Sweden Green Building Council Sweden Green Building Councils yttrande daterat den 24 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Sweden Green Building Council (SGBC) är positiva till att ta fram en strategi för hållbart byggande med fokus på klimatpåverkan. SGBC vill att denna strategi ska vara ambitiös och linjera med beslutade nationella och internationella klimatmål. SGBC vill att strategin fokuserar på att premiera projekt som prioriterar och bygger med låg klimatpåverkan. Kraven bör utformas baserade på mätbar klimatprestanda. Dock anser SGBC att en strategi för hållbart byggande inte ska premiera vissa materialval såsom trä. Klimatfrågan kommer inte att lösas av att använda ett specifikt material. Renovering och ombyggnad kommer på sikt att bli viktigare än nyproduktionen av fastigheter. För att minska klimatpåverkan under byggnadens hela livslängd bör insatser göras efter en mer långsiktig plan. Det är viktigt att strategin även fokuserar på det befintliga byggnadsbeståndet och ställer tydliga krav på energieffektivisering vid renovering och ombyggnation, eftersom det är vid dessa tillfällen som de mest betydelsefulla åtgärderna för att minska energianvändningen och byggnaders effektbehov kan genomföras. 13 (15) Reservationer m.m. Exploateringsnämnden Reservation av Peter Öberg (L) Peter Öberg (L) föreslår att nämnden beslutar att tillstyrka motionen samt att därutöver anföra följande: Stockholm har ett unikt läge att bli ledande inom hållbart byggande, men detat kräver att arbetet kompletteras med tydliga strategier och mål som säkerställer att klimatpåverkan från byggverksamheten minskar. Bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av stadens klimatpåverkan, och det finns ett behov av konkreta styrmedel som underlättar för både stadens bolag och privata aktörer att välja material och metoder som minskar utsläppen. Det är viktigt att innovation och teknikneutralitet främjas, samtidigt som konkreta prioriteringar görs för att påskynda omställningen. Genom att lyfta fram material som trä och andra biobaserade alternativ kan staden skicka tydliga signaler till marknaden och stimulera utveckling och användning av klimatsmarta lösningar. En strategi som kombinerar teknikneutralitet med tydliga mål för materialval är därför en effektiv väg för att minska byggsektorns utsläpp. En tydlig strategi har också flera positiva effekter utöver klimatnyttan. Den skapar bättre förutsättningar för livsmiljöer med låg miljöpåverkan, stärker hälsa och säkerhet för de som bor och verkar i byggnaderna, och ger byggföretag en stabil grund för långsiktiga investeringar. Det stärker stadens konkurrenskraft och gör Stockholm till en attraktiv plats för företag som vill satsa på hållbara lösningar. Sammanfattningsvis kan staden genom en strategi för hållbart byggande uppnå flera mål samtidigt. Strategin kan minska klimatpåverkan, främja innovation och cirkulära lösningar, stärka byggföretags konkurrenskraft och bidra till bättre livsmiljöer för stockholmare. Liberalerna föreslår därför att staden ges i uppdrag att utarbeta en strategi med särskilt fokus på materialval som leder till väsentligt lägre klimatpåverkan. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Reservation av Elin Hjelmestam (L) Elin Hjelmestam (L) föreslår att nämnden beslutar att bifalla motionen samt att därutöver anföra följande: Stockholm har ett unikt läge att bli ledande inom hållbart byggande, men detat kräver att arbetet kompletteras med tydliga strategier och mål som säkerställer att klimatpåverkan från byggverksamheten minskar. Bygg- och anläggningssektorn står 14 (15) för en betydande del av stadens klimatpåverkan, och det finns ett behov av konkreta styrmedel som underlättar för både stadens bolag och privata aktörer att välja material och metoder som minskar utsläppen. Det är viktigt att innovation och teknikneutralitet främjas, samtidigt som konkreta prioriteringar görs för att påskynda omställningen. Genom att lyfta fram material som trä och andra biobaserade alternativ kan staden skicka tydliga signaler till marknaden och stimulera utveckling och användning av klimatsmarta lösningar. En strategi som kombinerar teknikneutralitet med tydliga mål för materialval är därför en effektiv väg för att minska byggsektorns utsläpp. En tydlig strategi har också flera positiva effekter utöver klimatnyttan. Den skapar bättre förutsättningar för livsmiljöer med låg miljöpåverkan, stärker hälsa och säkerhet för de som bor och verkar i byggnaderna, och ger byggföretag en stabil grund för långsiktiga investeringar. Det stärker stadens konkurrenskraft och gör Stockholm till en attraktiv plats för företag som vill satsa på hållbara lösningar. Sammanfattningsvis kan staden genom en strategi för hållbart byggande uppnå flera mål samtidigt. Strategin kan minska klimatpåverkan, främja innovation och cirkulära lösningar, stärka byggföretags konkurrenskraft och bidra till bättre livsmiljöer för stockholmare. Liberalerna föreslår därför att staden ges i uppdrag att utarbeta en strategi med särskilt fokus på materialval som leder till väsentligt lägre klimatpåverkan. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Björn Ljung (L) och Mikael Blomstrand (C) Björn Ljung (L) och Mikael Blomstrand (C) föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att bifalla motionen samt att därutöver anföra följande: Stockholm har ett unikt läge att bli ledande inom hållbart byggande, men detta kräver att arbetet kompletteras med tydliga strategier och mål som säkerställer att klimatpåverkan från byggverksamheten minskar. Bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av stadens klimatpåverkan, och det finns ett behov av konkreta styrmedel som underlättar för både stadens bolag och privata aktörer att välja material och metoder som minskar utsläppen. Det är viktigt att innovation och teknikneutralitet främjas, samtidigt som konkreta prioriteringar görs för att påskynda omställningen. Genom att lyfta fram material som trä och andra biobaserade alternativ kan staden skicka tydliga signaler till marknaden och stimulera utveckling och användning av klimatsmarta lösningar. En strategi som kombinerar teknikneutralitet med tydliga mål för materialval är därför en effektiv väg för att minska byggsektorns utsläpp. En tydlig strategi har också flera positiva effekter utöver klimatnyttan. Den skapar bättre förutsättningar för livsmiljöer med låg miljöpåverkan, stärker hälsa och 15 (15) säkerhet för de som bor och verkar i byggnaderna, och ger byggföretag en stabil grund för långsiktiga investeringar. Det stärker stadens konkurrenskraft och gör Stockholm till en attraktiv plats för företag som vill satsa på hållbara lösningar. Sammanfattningsvis kan staden genom en strategi för hållbart byggande uppnå flera mål samtidigt. Strategin kan minska klimatpåverkan, främja innovation och cirkulära lösningar, stärka byggföretags konkurrenskraft och bidra till bättre livsmiljöer för stockholmare. Vi föreslår därför att staden ges i uppdrag att utarbeta en strategi med särskilt fokus på materialval som leder till väsentligt lägre klimatpåverkan. --- [Motion om strategi för hållbart byggande.pdf] Motion av Jan Jönsson (L), Björn Ljung (L) och Elin Hjelmestam (L) om att ta fram en strategi för hållbart byggande Stockholm växer hela tiden och vi bygger mycket. Vi behöver många nya bostäder och lokaler till näringsverksamhet. Samtidigt har vi målsättningen att bli en klimatpositiv kommun till 2030. För att uppnå målet måste vi ha en plan för hur vi skall hantera de utsläpp av växthusgaser som vårt byggande orsakar. Vi måste prioritera användning av förnyelsebara material. Fastighetsbranschen spelar en helt avgörande roll i den gröna omställningen, då byggnader står för hela 40 procent av världens CO2-utsläpp. I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för 21 procent av landets totala utsläpp av växthusgaser – mer än flyget, som bara står för 2-3 procent. För att nå klimatmålen måste vi minska dessa utsläpp. Liberalernas vision är att Stockholm ska vara en föregångare i strävan mot ett mer hållbart samhällsbyggande. Stockholm behöver ta fram en strategi för att främja hållbart byggande, med särskilt fokus på trä och andra material med motsvarande eller bättre klimatprestanda. En sådan strategi skulle skapa tydliga riktlinjer och incitament för byggaktörer att använda hållbara material, sätta upp konkreta hållbarhetsmål samt öka andelen hållbara byggnader i stadens markanvisningar. Ett exempel på detta är det initiativ som tagits i Nacka, där Stockholm Wood City i Sickla planeras som världens största stadsutvecklingsprojekt i trä. Genom att bygga i förnyelsebara material kan man minska klimatavtrycket samtidigt som man skapar en attraktiv och hållbar stadsdel. Stockholm borde inspireras av detta och ta ett liknande initiativ för att främja hållbart byggande i staden. Liberalerna vill se att markanvisningspolicyn ses över för att premiera projekt som prioriterar hållbara byggmetoder och materialval. Dessutom behövs tydligare vägledning och information till både beställare och byggaktörer kring de regelverk och tekniska krav som gäller för hållbart byggande. Genom att Stockholm går i täten och skapar en tydlig plan för framtidens byggande kan Stockholm befästa sin roll som en ledande aktör i klimatomställningen. Med anledning av detta föreslår vi: - Att staden tar fram en strategi för att främja hållbart byggande i trä eller andra material med motsvarande eller bättre klimatprestanda Jan Jönsson Oppositionsborgarråd Björn Ljung Ledamot kommunfullmäktige Elin Hjelmestam Ersättare kommunfullmäktige