Förbättra utsatta områden i hela Stockholm – inte bara Järva?

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) att staden ska ta fram en styrande handlingsplan för ett stadsdelslyft för alla utsatta områden, med konkreta mål och delmål för alla inblandade nämnder och bolag. [R1 Utl Motion om Stadsdelslyftet.pdf] 1 (30) Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2025/652) Motion om Stadsdelslyftet Motion av Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet. Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) att staden ska ta fram en styrande handlingsplan för ett stadsdelslyft för alla utsatta områden, med konkreta mål och delmål för alla inblandade nämnder och bolag. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, socialnämnden, trafiknämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd och Skärholmens stadsdelsnämnd. Skärholmens stadsdelsförvaltning har inkommit med ett kontorsyttrande. Stadsledningskontoret bedömer att det arbete som nu pågår i stadens fyra fokusområden ger goda förutsättningar för att nå just dessa ambitioner och målsättningar, varför ytterligare uppdrag i enlighet med motionen inte kan anses vara motiverade. Socialnämnden instämmer i att stadens resurser behöver kraftsamlas för att motverka negativ utveckling i våra utsatta och mest belastade områden, men ser inte behovet av att idag införa en separat styrande handlingsplan för ett ”stadsdelslyft”. Trafiknämnden framför att stadens fokusområden har varit prioriterade under de senaste åren, men det innebär inte att staden släppt övriga områden i staden. Trafikkontoret deltar i det lokala trygghetsarbetet i alla stadsdelar. 2 (30) Bromma stadsdelsnämnd lyfter fram att det är viktigt att alla stadsdelar involveras och bidrar med sin kompetens. Även om vissa områden har större utmaningar kring trygghet och socioekonomi bör dessa hanteras gemensamt av hela staden. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd konstaterar att staden redan bedriver ett omfattande arbete genom fokusområden, där flera stadsdelar i södra Stockholm, inklusive Hagsätra-Rågsved, är prioriterade. Nämnden delar behovet av långsiktighet och tydlig styrning, men bedömer att utvecklingen av arbetet bör ske inom ramen för befintliga strukturer och pågående uppdrag att utvärdera fokusområdesarbetet. Farsta stadsdelsnämnd delar uppfattningen att det behövs ett långsiktigt och systematiskt arbete för att öka jämlikheten i Stockholm och för att för att minska klasskillnader och segregation. Däremot bedömer nämnden att det arbete som nu pågår kring en sammanhållen stad och Fokus Farsta lokalt bygger förutsättningar för att nå just dessa ambitioner och målsättningar. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd framför att stadens samordnade arbete med underlag och framtida inriktning för budget ger en systematik och långsiktighet i stadens gemensamma arbete med att motverka förekomsten av särskilt utsatta områden. Det långsiktiga arbetet har också haft en positiv effekt och det geografiska område som i december 2025 klassades som utsatt i stadsdelsnämndsområdet har minskat avsevärt. Järva stadsdelsnämnd bedömer att det i nuläget inte finns behov av ytterligare en styrande struktur inom det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Kungsholmens stadsdelsnämnd ställer sig positiv till ett kontinuerligt och långsiktigt arbete med samtliga stadsdelar och geografiska områden i syfte att motverka den problematik som förekommer i utsatta områden samt förebygga att nya sådana uppstår. Skarpnäcks stadsdelsnämnd instämmer i vikten av ett helhetsperspektiv där stadens olika kärnverksamheter samverkar och där insatser utformas utifrån aktuella lägesbilder och identifierade behov. Samtidigt bedömer nämnden att ett sådant arbete redan bedrivs inom ramen för stadens befintliga styrdokument och samverkansstrukturer, vilka bidrar till trygghet och positiv utveckling samt skapar goda förutsättningar för långsiktig samverkan mellan stadens olika verksamheter. Skärholmens stadsdelsförvaltning bedömer sammantaget att intentionerna bakom ett stadsdelslyft redan tillgodoses genom det pågående arbetet inom stadens fokusområden. Föredragande borgarrådets synpunkter För den rödgröna majoriteten i Stockholm är målet tydligt. Vi ska bygga en jämlik stad med stark sammanhållning där ingen lämnas utanför. Vi ska bryta segregationen och ta tillvara den mångfald som finns i vår stad. 3 (30) Den rödgröna majoriteten startade till en början Fokus Järva, som har varit en stor framgång och inspirerat till att arbeta med fler fokusområden på liknande sätt. Stockholms stad har idag fyra utpekade fokusområden: Järva, Hagsätra-Rågsved, Skärholmen och Farsta. I dessa områden krävs ett särskilt fokus för att öka tryggheten, förbättra invånarnas livsvillkor och minska skillnader i hälsa, utbildning, sysselsättning, demokratiskt inflytande och deltagande. Under 2026 kommer stadsledningskontoret att göra en översyn av översiktsplanen samt utvärdera arbetet med fokusområdena. Att vi har ett särskilt fokus på dessa fyra områden innebär givetvis inte att andra stadsdelar glöms bort. Staden jobbar aktivt tillsammans med polisen och andra samhällsaktörer för att öka tryggheten och få bort öppna drogscener och särskilt utsatta områden. Vi är en stor stad och klarar av att prioritera flera områden samtidigt. I övrigt hänvisar jag till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Bilaga Motion om Stadsdelslyftet, dnr KS 2025/652-1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att bifalla motionen. 2. Att därutöver anföra. Det är positivt att stadens fokusarbete i dag omfattar fler områden än Järva och att även Farsta, Skärholmen, Hagsätra-Rågsved och andra stadsdelar pekas ut som prioriterade. Det är också bra att flera nämnder, beskriver konkreta åtgärder inom trygghet, aktivering och upprustning av stadsmiljö. Samtidigt bekräftar den rödgröna majoritetens svar just det som motionen pekar på: det pågår en rad insatser, men de hålls samman främst genom budgetuppdrag och enskilda projekt. Det saknas fortfarande en tydlig, samlad och styrande plan för hur stadens arbete i utsatta områden ska bedrivas långsiktigt, med gemensamma mål, delmål och uppföljning. Att arbete bedrivs är inte detsamma som att det finns en övergripande struktur. Motionens utgångspunkt är att stadens insatser behöver kopplas samman på ett mer systematiskt sätt. Det handlar inte bara om trygghetsskapande åtgärder i stadsmiljön, utan om skola, socialtjänst, fysisk miljö, näringsliv, kultur och tillgång till samhällsservice. Utan tydlig politisk styrning riskerar arbetet att bli fragmenterat och beroende av lokala prioriteringar snarare än av en gemensam riktning. 4 (30) Vi har under lång tid påtalat behovet av en sådan samordning. Ofta har svaret varit att samverkan redan finns och att nya strukturer är under utveckling. Samtidigt har efterföljande revisionsrapporter och larm från verksamheterna visat att brister i styrning och uppföljning kvarstår. Det är inte en kritik mot förvaltningarnas arbete, utan mot avsaknaden av tydlig politisk helhet. Det som motionen efterfrågar är därför inte ytterligare en projektstruktur, utan ett styrande dokument som anger vad staden ska uppnå i de prioriterade områdena, inom vilken tidsram och med vilka resurser. Det behöver tydliggöras hur olika nämnders insatser ska samverka, hur resultat ska följas upp och hur ansvar ska fördelas. Först då kan staden säkerställa att satsningarna leder till varaktig förändring. Mot denna bakgrund menar vi att motionen bör bifallas. Ett Stadsdelslyft i den mening som föreslås är nödvändigt för att samla stadens resurser, skapa långsiktighet och ge en tydlig politisk riktning för arbetet i de områden där utmaningarna är som störst. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 15 april 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Jan Jönsson (L) och Jonas Naddebo (C) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. 5 (30) Ärendet I en motion av Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) föreslås att staden ska ta fram en styrande handlingsplan för ett stadsdelslyft för alla utsatta områden, med konkreta mål och delmål för alla inblandade nämnder och bolag. Motionärerna skriver att de senaste årens våldsamma händelser i Stockholm visar på att våldet har spridit sig från Järvaområdet till Söderort och andra delar av västerort. Motionärerna menar att det krävs ett helhetsgrepp där stadens kärnverksamheter ges förutsättningar att fungera och förstärkas, och att det behövs en långsiktig kraftsamling som sträcker sig bortom tillfälliga förstärkningar. Det föreslås att Fokus Järva därför bör utvecklas till ett bredare ”Stadsdelslyft”, där även Skärholmen, Enskede-Årsta-Vantör, Hässelby-Vällingby och Hägersten-Älvsjö inkluderas. Motionärerna föreslår därför att staden tar fram en styrande handlingsplan för ett stadsdelslyft för alla utsatta områden, med konkreta mål och delmål för alla inblandade nämnder och bolag. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, socialnämnden, trafiknämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd och Skärholmens stadsdelsnämnd. Skärholmens stadsdelsförvaltning har inkommit med ett kontorsyttrande. Innehållsförteckning Stadsledningskontoret ................................................................................ 6 Socialnämnden ........................................................................................... 7 Trafiknämnden ........................................................................................... 9 Bromma stadsdelsnämnd......................................................................... 11 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ................................................. 11 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................ 14 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ....................................................... 15 Järva stadsdelsnämnd ............................................................................. 16 Kungsholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 17 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ................................................................... 18 Skärholmens stadsdelsförvaltning ........................................................... 20 Reservationer m.m. .................................................................................. 22 6 (30) Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 12 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. I kommunfullmäktiges budget 2026 finns uppdraget om att kommunstyrelsen ska leda arbetet med stadens utpekade fokusområden i samverkan med de aktuella stadsdelsnämnderna som samordnar och driver arbetet lokalt. Utgångspunkten för arbetet ska vara analyser av de lokala livsvillkoren och hur dessa kan förbättras. Till samtliga nämnder och bolag finns uppdraget att utifrån analys av lokala förutsättningar vidta åtgärder för att minska skillnader i levnadsvillkor och aktivt arbeta för en jämlik tillgång till välfärd och service över hela staden. Nämnder och bolag ska samverka kring och prioritera insatser till stadens fokusområden och därmed ta samlat ansvar för områdets utveckling för att nå målen om en sammanhållen stad. Arbetet i fokusområdena omfattar således såväl stadsutvecklingsprojekt och annan platsutveckling som insatser och bredare åtgärder för social och ekonomisk utveckling. Stadens fokusområden är Järva, Hagsätra-Rågsved, Skärholmen och Farsta, vilka pekas ut i stadens översiktsplan från 2018. Arbetet med fokusområden har utvecklats under flera år för att bättre kunna möta de lokala behoven i respektive stadsdel. I kommunfullmäktiges budget 2024 fanns uppdraget om att göra en ”översyn av stadsdelsnämndernas underlag till budget i syfte att inkludera lokala utvecklingsbehov som bidrar till att främja hållbarhet och motverkar stadens socioekonomiska segregation”. Det arbetssätt som nu etablerats i de fyra fokusområdena innebär att arbetet allt mer utgår från de lokala utvecklingsbehoven i respektive fokusområde. Inom ramen för arbetet med underlag till budget har stadsgemensamma prioriteringar och insatser, med fokus på kärnverksamheten, identifierats och konkretiserats till faktiska insatser. Istället för ett separat program och handlingsplan sker arbetet i linjeverksamheten utifrån budgetens mål och uppdrag och följs upp i stadens ordinarie uppföljningsprocess. Styrningen och arbetssättet har resulterat i flera konkreta uppdrag i kommunfullmäktiges budget; bland annat utveckling av centrumen i Rågsved, Vårberg, Sätra, Husby och Tensta, upprustning och utveckling av flera av torgen i stadsdelarna, utökad och samordnad städning, utveckling av flera parker och grönområden, utveckling av Mötesplats Fagersjö, etableringen av Tekniska museet i Tensta, nya idrottshallar och bollplaner, nytt förvaltningshus för Järva stadsdelsförvaltning i Tensta och för Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning i Rågsved, omfördelning av investeringsmedel från lönsamma till icke lönsamma exploateringsprojekt med mera. Ett antal prioriteringar och förstärkningar har gjorts av nämnder och bolagsstyrelser så som; integrationspakten har styrt sin verksamhet till fokusområdena, samlokaliseringar av stadsinterna verksamheter, särskilda insatser för barn och unga, 7 (30) förstärkningar av aktiviteter som till exempel feriejobb, Stockholmsjobb och SAO- jobb. Arbetet är komplext och behöver utformas flexibelt och med hänsyn till de olika föränderliga behov som stadens stadsdelsområden har och därför menar stadsledningskontoret att kommunfullmäktiges budget är det mest träffsäkra styrdokumentet och att den nya stadsgemensamma processen med underlag till budget ger ett mer precist underlag där behov och utmaningar i olika delar av staden synliggörs och kan tas omhand. Budgeten sätter mål för mandatperioden, formulerar årligen aktiviteter, insatser och prioriterade uppdrag samt sätter de ekonomiska ramarna för genomförandet. Stadsledningskontoret anser att kommunfullmäktiges budget och det arbetssätt som nu etablerats i de fyra fokusområdena därmed utgör den mest ändamålsenliga styrningen för att nå målet om en sammanhållen stad vilket också innebär att Stockholm inte ska ha några särskilt utsatta eller utsatta områden eller att nya ska tillkomma. Stadsledningskontoret kan därför konstatera att det inte finns anledning till ytterligare uppdrag. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remiss av motion om stadsdelslyftet. Reservation av Jan Jönsson (L) och Kristin Jacobsson (C), se Reservationer m.m. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 13 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. I Stockholms stads översiktsplan över stadsutvecklingen från 2018 är fyra områden utvalda som fokusområden; Farsta, Skärholmen, Järva och Hagsätra-Rågsved1. Fokusområdena tydliggör att staden ska vara en sammanhållande stad samt att i alla nämnder och bolag ska fokusområdena särskilt beaktas och prioriteras. Således ska staden, där det är möjligt, rikta sina resurser och investeringar mot dessa fyra områden när det gäller satsningar på stadsutveckling, trafik, skola och socialtjänst. Under 2026 kommer stadsledningskontoret att göra en översyn av översiktsplanen samt utvärdera arbetet med fokusområdena. I polisens senaste kartläggning över utsatta områden har det skett en minskning av utsatta områden inom Stockholms stad. Fördelningen över utsatta områden för 2025 är som följande. Utsatta områden: Hagsätra- Rågsved (Enskede-Årsta-Vantör), Hjulsta (Järva), Bredäng (Skärholmen), Vårberg (Skärholmen) och Hässelby-Gård 1 Stockholms stad (2018). Översiktsplan för Stockholms stad. Översiktsplan för Stockholms stad 8 (30) (Hässelby-Vällingby). Som särskilt utsatta områden kategoriserades: Husby (Järva), Rinkeby (Järva) samt Tensta (Järva)2. Socialförvaltningen instämmer med motionärerna om behovet och vikten av en kraftsamling av stadens resurser och ett långsiktigt arbete för att motverka negativ utveckling i stadens utsatta så väl som särskilt utsatta områden samt ett långsiktigt arbete mot målet att Stockholms stad inte ska ha något utsatt område kvar. Socialförvaltningen arbetar för en jämlik socialtjänst där alla stockholmare som är i behov av stöd ska få tillgång till detsamma. För socialtjänstens verksamheter pågår en omställning till den nya socialtjänstlagen vilket innebär att socialtjänsten ska bli mer tillgänglig, förebyggande och kunskapsbaserad. Detta arbete pågår inom hela socialtjänsten och i alla stadsdelsnämnder. Omställningen innebär en ökad närvaro av och enklare tillgång till socialtjänsten genom till exempel anpassningar i socialtjänstens öppettider samt förändrade metoder och arbetssätt för hur och var stödinsatser ges. Det som motionärerna lyfter fram kopplat till närvaro av socialtjänst i utsatta områden ligger i linje med intentionerna i den nya socialtjänstlagen och är ett pågående och planerat arbete i stadsdelsnämnderna idag. Socialförvaltningens bedömning är att den omställning som pågår inom socialtjänsten kommer gagna de utsatta områdena och öka synligheten och tillgängligheten av socialtjänsten för stockholmarna. I områden där tilliten till socialtjänsten är lägre kommer dessa förändrade arbetssätt som möjliggörs med den nya lagstiftningen sannolikt gynnas. Vidare ser socialförvaltningen att socialtjänstens verksamheter redan idag är resurssatta till där behoven av stöd är som störst oavsett fokusområdenas varande eller icke. Som exempel har sociala insatsgrupper funnits i samtliga stadsdelsförvaltningar som har utsatta områden, och inte bara varit fokuserat på våra beslutade fokusområden. När det kommer till brottslighet och otrygghet i de utsatta områdena sker mycket av arbetet för att motverka detta inom ramen för samverkansöverenskommelsen med polisen. Varje lokalpolisområde och stadsdelsnämnd gör årligen en lokal lägesbild över brottslighet och otrygghet som därefter mynnar ut i konkreta åtgärdsplaner. Åtgärderna ska syfta till att stärka tryggheten och det brottsförebyggande arbetet i stadsdelsområdet. I arbetet är såväl trafiknämnden som utbildningsnämnden delaktiga. I detta arbete kan många av de synpunkter och förbättringsförslag som adresseras av motionärerna omhändertas. Inom Stockholms stad pågår även arbete med platsaktivering och platssamverkan på de platser som utifrån den lokalt framtagna lägesbilden har bedöms vara otrygga eller problematiska. Socialförvaltningen är väl medveten om den senaste årens utveckling där alltfler barn och unga rekryteras till den organiserade brottsligheten för att begå grova våldsbrott. Socialförvaltningen ser därför positivt på det arbete som pågår under 2026 där såväl sociala insatsgrupper för unga samt tidigt förebyggande stöd genom SSPF koordinator implementeras i samtliga stadsdelsnämnder. Insatserna ska vara 2 Polismyndigheten (2025) Diarienr A034.946/2025 9 (30) brottsförebyggande och motverka och förebygga att barn och unga utnyttjas av den organiserade brottsligheten och öka tryggheten i stadsdelsområdena. För att snabbt kunna möta upp otrygghet i stadsdelsområden finns även socialförvaltningens ungdomsjour att tillgå som kan förstärka och stödja nämnderna i det uppsökande fältarbetet med fokus på barn och unga i riskmiljöer. Ett arbete som också är förstärkt för året. Socialförvaltningens bedömning är att fokusområden som är beslutade om är inarbetade och väl förankrade hos förvaltningens medarbetare varvid pilotprojekt och extra satsningar styrs mot dessa områden. Men likväl finns andra parametrar som tas i beaktande vid anpassningar av insatser. För exempelvis det utökade hembesöksprogrammet är det inte fokusområdena som avgör vilka områden som kan erbjuda det utan det avgörs av det socioekonomiska måttet Care Need Index3. Insatsen riktas på så sätt dit behoven är som störst. Vidare följer förvaltningen utvecklingen i staden gällande socialtjänstens områden och vid behov lyfter utvecklings- och resurssättningsbehov i flerårings- och budgetprocess samt i verksamhetsplanering. Socialförvaltningens erfar att separata handlingsplaner kan vara svåra att behålla förankrade och ser istället vinster med att styrning och uppföljning sker i de ordinarie strukturerna. I nuläget följer socialförvaltningen de direktiv som finns om att prioritera de fokusområden som är beslutade och ser det som gynnsamt att invänta den kommande utvärderingen av aktuella fokusområden. Socialnämnden föreslås godkänna tjänsteutlåtandet som svar på remiss av motion om stadsdelslyftet. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 12 februari 2026 följande. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 8 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kontoret instämmer i vikten av att inte låta det brottsförebyggande arbetet begränsas av geografiska områden. Trafiknämnden har i uppdrag att i samverkan med stadsdelsnämnderna prioritera trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder för att uppnå målet om att inte ha något särskilt utsatt eller utsatt område inom Stockholms stad. 3 SCB: Care Need Index 10 (30) Järva är inte det enda fokusområdet i staden, även Hagsätra-Rågsved, Farsta och Skärholmen är prioriterade i stadens budget och hela staden ska bidra till att stärka dessa platser. Trafiknämnden fattade den 13 februari 2025 beslut om permanent aktivering för stadens fokusområden, dnr T2024-02494. Under perioden 2025-2026 planerar kontoret att genomföra åtgärder på ett flertal olika platser inom fokusområdena. Utöver åtgärderna som kontoret planerar inom permanent aktivering pågår flertalet andra projekt som kontoret finansierar inom ram eller genom exempelvis extern- och samfinansiering, samt budgetjusteringar för särskilda ändamål, t.ex. trygghets- och klimatinvesteringar. De senaste åren har stadens fokusområden visserligen varit prioriterade, men det innebär inte att staden släppt övriga områden i staden. Trafikkontoret deltar i det lokala trygghetsarbetet i alla stadsdelar. Det lokala trygghetsarbetet leds av stadsdelsförvaltningarna tillsammans med polisen. Genom deltagande i olika lokala beredningsgrupper får kontoret värdefull information om situationen i de olika stadsdelarna. Kontoret deltar också i de lokala trygghetsvandringarna, och genomför därefter konkreta insatser med utgångspunkt i vad som framkommit under vandringarna. Det kan till exempel handla om bättre belysning på mörka otrygga platser. Under 2025 har kontoret tagit fram en ny underhållsstrategi som ska hjälpa kontoret att använda sina begränsade resurser på bästa möjliga sätt. Strategin fastslogs på trafiknämndens möte den 13 november 2025, dnr T2025-03001. Kontoret har också tagit fram ett reinvesteringsprogram för perioden 2027–2031, som beslutades på nämndsammanträdet den 11 december 2025, dnr T2025-00393. Reinvesteringsprogrammet innebär en ökning av utrymmet för reinvesteringar, vilket ger förutsättningar för att kontoret ska kunna realisera den ökade ambitionsnivån för reinvesteringar som aviserades i budget för 2026 och framåt. Detta kommer enligt kontoret att bidra till ökad trygghet, då slitna miljöer över hela staden blir upprustade och mer attraktiva. Staden deltar också i det regionala samverkansarbetet gällande brottsförebyggande frågor tillsammans med Region Stockholm, Polismyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, länets kommuner och andra berörda aktörer. Staden deltar i arbetet med en länsgemensam lägesbild och för att minska antalet öppna drogscener i länet. Det konkreta arbetet utförs på lokal nivå, utifrån den lokala lägesbilden. Detta innebär bland annat olika typer av platssamverkan som kontoret deltar i. Kontoret har sedan några år tillbaka skapat en organisation med stadsdelssamordnare som har god lokalkännedom och löpande kontakt med stadsdelarna. I stadens budget för år 2026 har trafiknämnden fått i uppdrag att i samverkan med exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och stadsdelsnämnderna bevaka vilka platser som i avvaktan på stadsutveckling riskerar att bli otrygga i respektive stadsdelsnämndsområde och vid behov ta fram åtgärder. Detta för att i god tid kunna planera för hur platsen ska tas om hand och aktiveras för att undvika att den blir eftersatt och otrygg. 11 (30) Vidare ska exploateringsnämnden, trafiknämnden och kommunstyrelsen under 2026 tillsammans planera för ett investeringsprogram som stärker stadens utveckling i särskilt prioriterade ytterstadsområden. Investeringarna ska avse stadsmiljö, allmän plats eller andra kompletterande åtgärder och ska inte tränga undan redan planerade satsningar. Städning och daglig drift ska vara en prioriterad del av det praktiska trygghetsarbetet. Kontoret har sedan en tid tillbaka provat nya arbetssätt där flera insatser utförs samtidigt för att få ut en större synlig effekt. Det kan till exempel handla om att i samband med att gatubeläggning byts ut sätta in extra städinsatser på och kring den berörda ytan så att hela området får ett lyft. Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 5 februari 2026 följande. Bromma stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Svaret överlämnas till kommunstyrelsen. Reservation av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen delar motionärernas uppfattning att det krävs ett långsiktigt och systematiskt arbete för att öka jämlikheten, minska de negativa effekterna av socioekonomiska skillnader och segregation samt för att stärka tillit och trygghet. I den aktuella motionen lyfts andra stadsdelar än Bromma, där det bedöms finnas ett särskilt behov av ett utvecklat arbete avseende aspekterna ovan. Bromma stadsdelsförvaltning vill dock framhålla att det är av stor vikt att samtliga stadsdelar involveras och ges möjligheter att bistå utifrån de erfarenheter och den kompetens som finns inom respektive område. Även om det är så att utmaningarna avseende trygghet och negativa socioekonomiska effekter är mer tydligt i andra delar av staden så är det en utmaning som bäst tas an gemensamt i staden som helhet. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Peter Backlund (L), se Reservationer m.m. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 12 (30) Stockholms stad har under drygt tio år arbetat med fokusområden. Ett sammanhållet och långsiktigt arbetssätt är under denna mandatperiod planlagt för att stärka trygghet, jämlika livsvillkor och social hållbarhet i områden med större socioekonomiska utmaningar. Arbetssättet innebär en samlad styrning där flera nämnder och bolag verkar mot gemensamma mål. Förutom Järva har staden under innevarande mandatperiod särskilt prioriterat fokusområden i söderort, där Skärholmen, Farsta och Hagsätra-Rågsved ingår. Kommunfullmäktige har i budgeten för 2026 gett kommunstyrelsen i uppdrag att utvärdera arbetet med fokusområden. I budgeten anges bland annat ”Staden har arbetat med fokusområden i drygt tio år och i samband med arbetet med en ny översiktsplan är det angeläget att arbetssätt och resultat utvärderas, samt att eventuell revidering av prioriterade områden ses över tidigt i processen. Under året ska det fortsatta arbetet med fokusområden utredas och vid behov ska kommunstyrelsen föreslå förändringar.” Stadsdelsförvaltningen delar motionärernas problembeskrivning av att kriminalitet och otrygghet inte är begränsade till enskilda stadsdelar och att långsiktiga, samordnade insatser krävs. Samtidigt vill stadsdelsförvaltningen framhålla att staden redan i dag bedriver ett brett arbete utanför Järva genom fokusområden i söderort, inklusive Hagsätra-Rågsved. En prioritering utöver Järva är därmed redan etablerat. Stadsdelsförvaltningen vill också framhålla att det redan finns flera etablerade forum för samverkan mellan stadsdelar, förvaltningar och andra aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Det inkluderar bland annat samverkan inom ramen för stadens trygghetsarbete, samarbete med Polismyndigheten och tvärsektoriella forum med socialtjänst, skola, stadsutveckling och civilsamhälle. Dessa forum möjliggör erfarenhetsutbyte, gemensam analys och samordning av insatser över stadsdelsgränser, samtidigt som det operativa arbetet förankras lokalt. Stadsdelsförvaltningen bedömer att dessa samverkansstrukturer redan svarar mot motionens ändamål om ökad samordning och att de bör vidareutvecklas snarare än ersättas eller kompletteras med nya parallella forum. Stadsdelsförvaltningen bedömer därmed att en ny styrande handlingsplan behöver förhålla sig till befintliga strukturer, uppdrag och styrdokument såsom Trygghetsprogram, Fokusområden, samverkansöverenskommelser, lokala brottsförebyggande råd, skola, socialtjänst, polis, fritid och förskola (SSPF), socialt värdeskapande analyser i stadsutveckling med mera, för att undvika parallella processer och otydlig ansvarsfördelning. Det pågående uppdraget hos kommunstyrelsen att utvärdera fokusområdesarbetet är centralt och bör inväntas och beaktas innan eventuella nya styrmodeller eller geografiska indelningar fastställs. Motionärerna efterfrågar tydliga mål, delmål och uppföljning för ett Stadsdelslyft. Stadsdelsförvaltningen vill här lyfta att det redan i dag finns etablerade system för uppföljning inom ramen för fokusområdesarbetet och stadens ordinarie styrning. Det inkluderar bland annat lokala och stadsövergripande lägesbilder, uppföljning av 13 (30) trygghetsmätningar, verksamhetsplaner och uppföljningar samt återrapportering till nämnd och kommunstyrelse. Lägesbilder används som ett levande verktyg där nuläge, risker, pågående åtgärder och utvecklingsbehov identifieras och följs upp över tid. Det sker inom ramen för både gällande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt i relation till lokala utvecklingsbehov. Stadsdelsförvaltningen bedömer att detta arbetssätt, tillsammans med vad som anförts ovan, i hög grad svarar mot motionärernas intentioner om uppföljning och målstyrning. Ett utvecklingsarbete bör därför fokusera på att förtydliga och stärka användningen av befintliga uppföljningsverktyg snarare än att införa nya parallella system. Stadsdelsförvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden i sitt yttrande tillstyrker ambitionen om långsiktighet och tydliga mål för stadens arbete i utsatta områden, men samtidigt framhåller vikten av att vidareutveckla och eventuellt justera det befintliga fokusområdesarbetet inom ramen för pågående utredningar. En sådan ansats bedöms ge bättre förutsättningar för effektiv resursanvändning och tydlig styrning. Jämställdhetsanalys Skillnader i livsvillkor mellan kvinnor och män ska synliggöras. Otrygghet i offentliga miljöer drabbar ofta kvinnor och flickor hårdare, exempelvis genom begränsad rörelsefrihet. Samtidigt är män, särskilt unga män, överrepresenterade både som förövare och offer för grovt våld. Ett samlat grepp med fokus på trygghet, skola och sociala insatser kan därför bidra till att minska ojämställdhet i utsatta områden. Insatser bör utformas så att de når både flickor och pojkar samt kvinnor och män utifrån olika behov, oavsett om det går under benämningen Stadsdelslyft eller Fokusområde. Barnrättsperspektiv Barn som växer upp i utsatta områden har enligt flera studier sämre tillgång till trygga miljöer, god utbildning och meningsfull fritid. Enligt barnkonventionens artiklar 3 och 6 ska barnets bästa och rätt till utveckling beaktas i alla beslut som rör barn. Ett långsiktigt och samordnat arbete i utsatta områden kan stärka barns rätt till trygghet, utbildning och delaktighet. Stadsdelsförvaltningen bedömer att tydliga mål för skola, fritid och socialt stöd är avgörande för att tillgodose barns rättigheter i praktiken, oavsett om det går under benämningen Stadsdelslyft eller Fokusområde. Tillgänglighet Tillgänglighet i den fysiska och sociala miljön är en grundförutsättning för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. I utsatta områden kan bristande underhåll, otrygga miljöer och otillgängliga offentliga platser få särskilt stora konsekvenser. Ett arbete som inkluderar förbättrad stadsmiljö, belysning och service kan bidra till ökad tillgänglighet. Stadsdelsförvaltningen bedömer att 14 (30) tillgänglighetsperspektivet bör integreras i alla trygghetsskapande och miljöförbättrande åtgärder. Äldreperspektiv Äldre personer är ofta mer beroende av närmiljön och offentlig service. Otrygghet, bristande belysning och dåligt underhåll kan leda till social isolering och minskad självständighet. Enligt stadens inriktning för en äldrevänlig stad ska den byggda miljön vara trygg, tillgänglig och inkluderande. Stadsdelsförvaltningen bedömer att långsiktiga satsningar i utsatta områden, såsom förbättrad stadsmiljö och stärkt lokal service, kan ha positiva effekter för äldres trygghet och livskvalitet. Klimat- och miljöperspektiv Enligt Stockholms stads Miljöprogram 2030 ska stadens utveckling bidra till minskad klimatpåverkan och en god stadsmiljö. Insatser som förbättrad skötsel av offentliga platser, ökad grönska och hållbara transporter i utsatta områden kan samtidigt stärka trygghet och social hållbarhet. Stadsdelsförvaltningen bedömer att ett fokuserat arbete bör samordnas med miljöprogrammets mål för att säkerställa att sociala och ekologiska vinster uppnås parallellt, oavsett om det går under benämningen Stadsdelslyft eller Fokusområde. Ekonomisk analys Stadsdelsförvaltningen bedömer att frågan om långsiktighet och styrning även behöver belysas ur ett ekonomiskt perspektiv. Stadens arbete i utsatta områden är resurskrävande och förutsätter tydliga prioriteringar, stabil finansiering och effektiva arbetssätt. En risk med att införa ytterligare begrepp, handlingsplaner eller samverkansmodeller är att resurser används parallellt för likartade ändamål, vilket kan leda till dubbelarbete och minskad effektivitet. Det framgår i dag inte hur motionärernas förslag om ett Stadsdelslyft förhåller sig till befintliga strukturer vad gäller finansiering, ansvarsfördelning och uppföljning. Stadsdelsförvaltningen efterfrågar därför tydlighet i vad ett Stadsdelslyft skulle innebära i praktiken: om det avser nya samverkansforum, ytterligare styrdokument eller särskilda resurstilldelningar. Stadsdelsförvaltningen bedömer att resurser i första hand bör användas för att stärka genomförandekraften i pågående arbete snarare än för att bygga upp nya övergripande strukturer. Förvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 18 december 2025 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningen tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen om stadsdelslyftet. 15 (30) Reservation av Torbjörn Ebérus m.fl. (M), Rikard Werge (L) och Christer Eriksson (C), se Reservationer m.m. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 28 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen delar uppfattningen att det behövs ett långsiktigt och systematiskt arbete i syfte att öka jämlikheten, minska klasskillnader och segregation samt öka tillit och trygghet i vissa delar av staden. I samband med Stockholms stads budget 2025 breddades Fokus Järva till att även omfatta fler fokusstadsdelar, däribland Farsta. Uppdraget till stadens nämnder och bolag är att de behöver ta ett större ansvar i stadens fokusområden som är Järva, Hagsätra-Rågsved, Skärholmen och Farsta. I dessa områden ska nämnder och bolag samordna sin verksamhet, internt och externt, samt arbeta aktivt med exempelvis stadsutveckling, trafik, förskola, skola, kultur och socialtjänst för att utveckla fokusområdena. Det arbetssätt som nu etablerats i de fyra fokusområdena utgår från de lokala utvecklingsbehoven i respektive fokusområde. Utifrån de lokala behoven i Farsta har nämnden sedan sökt samverkan med berörda nämnder och bolag som också berörs av utmaningarna för att se hur stadens olika förvaltningar och bolag kan arbeta tillsammans. I det arbetet har gemensamma prioriteringar och insatser, med fokus på kärnverksamheten, identifierats och konkretiserats till faktiska insatser. I Farsta har bland annat hälsa, trygghet och ungas uppväxtvillkor prioriterats. En viktig målsättning är att stärka dialogen med Farstaborna, för att skapa delaktighet och öka tilliten till nämndens verksamheter. En annan viktig del i arbetet är att titta på hur man kan utveckla den fysiska miljön, både på kort och lång sikt. Prioriteringarna och uppdragen återspeglas också i Finansborgarrådets förslag till budget 2026. Förvaltningen bedömer att det arbete som nu påbörjats bygger förutsättningar för en mer långsiktig samverkan som kan leda till en mer jämlik och sammanhållen stad. Analys av mänskliga rättigheter Förslaget och stadens arbete med fokusområden bedöms kunna bidra positivt till att stärka stadens arbete med mänskliga rättigheter. Ett stort fokus är på att stärka barn och ungas livsvillkor, förbättras hälsa, ökad trygghet och tillit till samhället och varandra. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 29 januari 2026 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. 16 (30) Reservation av Fatima Nur (L), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 11 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Under de senaste åren har Hässelby-Vällingby stadsdelsområde varit utsatt för grova brott där invånare har varit drabbade. För att motverka en negativ utveckling har förvaltningen ett nära samarbete med lokalpolisområde Vällingby och har stärkt arbetet med trygghetsskapande åtgärder i stadsmiljön i samverkan med bland annat invånare och fastighetsägare. Dialoger har genomförts i samband med trygghetsvandringar där synpunkter på förbättringsåtgärder i park och naturområden som exempelvis förstärkt belysning, fler papperskorgar och slyröjning framförs för vidare åtgärder. Trygghetsskapande aktiviteter har genomförts som exempelvis nattfotboll, platsaktivering och Sommar på torget i samverkan med fackförvaltningar, föreningar, polis, näringsidkare och skola. Stockholms stad har sedan 2025 tydliggjort processen för fleråringen så att den är mer samordnad inom staden. Stadsdelsförvaltningarna har nu i uppdrag att identifiera särskilda utvecklingsområden eller utmaningar inom sina stadsdelsområden. Stadsdelsförvaltningarna ska sedan i samverkan med relevanta förvaltningar och bolag tillsammans arbeta för att få till en varaktig förändring kring de delar som stadsdelarna har identifierat. Genom att ta stöd av fleråringen och stadens ledningssystem skapar staden en systematik och en långsiktighet som ligger i linje med det som motionärerna föreslår. I december presenterade polisen sin uppdaterade lista över utsatta områden där det geografiska området i Hässelby-Vällingby stadsdelsområde som tidigare klassats som utsatt har minskat avsevärt. Det är ett resultat av ett långsiktigt arbete med trygghetsskapande aktiviteter och åtgärder i samverkan med externa aktörer samt ett resultat av socialtjänstens uppsökande och förebyggande arbete riktat till barn, unga och vuxna i utsatta situationer. Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 februari 2026 följande. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det som svar på remissen. Reservation av Carolina Rosén (L), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen bedömer att det i nuläget inte finns behov av att införa ytterligare en styrande struktur inom det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Vidare ställer sig förvaltningen tveksam till ändamålsenligheten i att stadens prioriteringar enbart ska utgå från polisens bedömning av utsatta och särskilt utsatta områden. 17 (30) Polisens klassificering baseras på en skattning utifrån ett polisiärt perspektiv och bör därför inte ensamt ligga till grund för vilka prioriteringar som staden gör. Förvaltningen menar att det är rimligt att staden riktar resurser och fokus dit där behoven är störst, och den statistik som finns att tillgå och som mäter skillnader i levnadsstandard och villkor såväl som den statistik som mäter innevånares upplevelser av trygghet pekar tydligt ut två stadsdelsområden som eftersatta – Järva och Skärholmen. Det finns en lång historik i både Stockholm och Sverige av särskilda satsningar, finansierade med särskilda avsatta medel, som riktats mot det som betecknas som utsatta områden för att avhjälpa det som betecknas som utanförskapsproblematik. Exempel på det under de närmaste 30 åren är Blommanpengarna, Storstadssatsningen, Ytterstadssatsningen, Stadsdelsförnyelsen och Järvalyftet. Mycket god verksamhet och många bra effekter har utkommit av arbetet som bedrivits genom dessa, men en gemensam utmaning som framkommit i utvärderingar är att satsningarna föranlett skapandet av organisationsformer och projekt som löpt parallellt med, snarare än som en integrerad del av, kärnverksamheternas ordinarie arbete och som avvecklats när finansieringen avslutas. Förvaltningens bild av arbetet inom fokus Järva är att det är närmare linjerat med kärnverksamheternas ordinarie arbete – dvs. arbetet sker primärt inom linjeverksamheten och underlättar förutsättningarna verksamhetsutveckling som kommer stadsdelens invånare till gagn. Förvaltningen ser att en farhåga med en bredare satsning, såsom föreslås i motionen, är att fokuset blir för brett och att resurser hamnar längre ifrån de områden där behoven är störst. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. Kungsholmen stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen bedriver ett brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i offentliga miljöer i enlighet med Stockholms stads Trygghetsprogram. Arbetet präglas av en välfungerande samverkan såväl internt inom förvaltningen som externt med andra relevanta förvaltningar och bolag inom Stockholms stad, såsom utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och trafikkontoret. Därutöver sker 18 (30) samverkan med externa aktörer, inklusive Polismyndigheten, regionens verksamheter samt civilsamhället. Inom stadsdelen finns i nuläget inga områden som klassas som, eller bedöms riskera att utvecklas till, utsatta områden. Däremot förekommer inom det geografiska området en öppen drogscen som till viss del präglas av social utsatthet, vilket påverkar de offentliga miljöerna. Förvaltningens huvudsakliga inriktning är därför att arbeta förebyggande för att motverka en negativ utveckling på platsen. Förvaltningen ser positivt på ett långsiktigt arbete inom samtliga stadsdelar i syfte att öka tryggheten och förebygga att nya utsatta områden uppstår. Som skribenterna påtalar kan det konstateras att områden som tidigare klassificerats som utsatta har upphört att vara det, inte nödvändigtvis till följd av att problematiken har upphört, utan snarare till följd av att den har förflyttats. Mot denna bakgrund är det av stor vikt att samtliga bolag och förvaltningar inom Stockholms stad bedriver ett långsiktigt och förebyggande arbete inom alla geografiska områden. Att kontinuerligt stärka och vidareutveckla arbetet avseende utsatta områden är av central betydelse, då såväl områden som problematik är under ständig förändring. Samtidigt varierar de lokala utmaningarna och förutsättningarna, vilket medför ett behov av handlingsutrymme för att kunna anpassa arbetssätt, insatser och prioriteringar utifrån aktuell lägesbild och områdenas utveckling. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Lena Kling (L), se Reservationer m.m. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen delar uppfattningen att långsiktiga, samordnade och kunskapsbaserade insatser är centrala för att förebygga otrygghet, segregation och social utsatthet i Stockholms stad. Förvaltningen instämmer i vikten av ett helhetsperspektiv där stadens olika kärnverksamheter samverkar och där insatser utformas med utgångspunkt i aktuella lägesbilder och identifierade behov. Förvaltningen bedriver redan idag ett betydande förebyggande och trygghetsskapande arbete inom ramen för stadens styrdokument, däribland stadens trygghetsprogram, socialtjänstens förebyggande uppdrag samt lokala samverkansöverenskommelser med polis, skola, civilsamhälle och andra relevanta aktörer. Arbetet bygger på kontinuerliga analyser av lokala förhållanden och följs löpande upp för att säkerställa att insatserna svarar mot rådande behov. 19 (30) Aktuell statistik och kartläggningar visar att Skarpnäcks stadsdelsområde inte omfattas av den typ av strukturell utsatthet som motionen i huvudsak adresserar. Enligt polismyndighetens nationella kartläggning av utsatta områden 2025 klassificeras inga områden inom stadsdelsområdet som ”utsatta” eller ”särskilt utsatta”. Samverkan Stockholmsregionen Trygg i Stockholms läns kartläggning av öppna drogscener från samma år visar att inga öppna drogscener förekommer inom stadsdelsområdet. Tidigare klassificerade platser har avförts från listan under 2024 respektive 2025. Även invånarnas upplevda trygghet visar en positiv utveckling. Förvaltningen vill även framhålla att stadens arbete med områdesbaserad utveckling har förstärkts de senaste åren. I samband med Stockholms stads budget 2025 breddades exempelvis Fokus Järva till att omfatta ytterligare fokusstadsdelar, däribland Farsta, Hagsätra–Rågsved och Skärholmen. Det arbetssätt som etablerats i dessa fokusområden utgår från lokala utvecklingsbehov och bedöms skapa förutsättningar för långsiktig samverkan mellan stadens verksamheter och andra aktörer, i syfte att bidra till en mer jämlik och sammanhållen stad. Eventuella stadsövergripande satsningar, såsom ett Stadsdelslyft, behöver utformas flexibelt och behovsstyrt med hänsyn till de skilda förutsättningar som råder mellan stadens stadsdelsområden. Förvaltningens mening är att detta redan omhändertas inom befintliga arbetssätt, styrdokument och samverkansstrukturer. Förvaltningen har en generell ståndpunkt i utmaningen med att staden redan i dag har många styrdokument och handlingsplaner, av vilka en del rör samma eller liknande områden. Med flera dokument riskerar styrningen att bli otydlig, särskilt om dessa överlappar varandra. Förvaltningen ser därför ett värde i att i första hand vidareutveckla och tydliggöra tillämpningen av befintliga styrdokument snarare än att tillföra ytterligare parallella strukturer. För Skarpnäcks stadsdelsområde är det särskilt angeläget att insatserna inriktas på att vidmakthålla och ytterligare stärka den positiva utvecklingen. Jämställdhetsanalys Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att trygghets- och förebyggande insatser utformas utifrån faktiska och könsuppdelade behov, då kvinnor och flickor ofta upplever större otrygghet än män och pojkar trots att män i högre grad utsätts för våldsbrott. I Skarpnäcks stadsdelsområde visar aktuella mätningar på en generellt hög och ökande upplevd trygghet, men det är fortsatt angeläget att följa utvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa att den positiva utvecklingen omfattar alla grupper. Barnkonsekvensanalys Ur ett barnperspektiv är det viktigt att trygghets- och förebyggande insatser utformas med utgångspunkt i barns och ungas faktiska behov och uppväxtvillkor. Insatser bör därför särskilt säkerställa att barn och unga i hela staden ges likvärdiga och trygga förutsättningar. Förvaltning föreslår att tjänsteutlåtandet överlämnas som svar på remissen. 20 (30) Skärholmens stadsdelsförvaltning Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser att det idag görs ett omfattande arbete med gemensamma, konkreta mål för utveckling av de så kallade fokusområdena: Järva, Skärholmen, Farsta och Hagsätra-Rågsved. I Stockholm stads budget för 2025 initierades ett fördjupat arbete med lokal områdesutveckling för stadens fokusområden. Arbetet utgår utifrån målsättningarna om en sammanhållen stad och en rättvis klimatomställning med tematiska områden så som bland andra Demokrati och trygghet, Uppväxtvillkor och utbildning samt Boende och stadsmiljö. Arbetet i de tematiska områdena leds av stadsdelsförvaltningarna och genomförs tillsammans med berörda facknämnder och bolag. Inom varje tematiskt område tas strategiska prioriteringar fram som sätter riktningen för det kommande gemensamma arbetet med att ytterligare utveckla stadens fokusområden. I stadens budget för 2025 var uppdraget att alla nämnder och bolagsstyrelser ska ta ansvar för utvecklingen i fokusområdena inom en rad olika områden såsom exempelvis stadsutveckling, skola och socialtjänst. Detta har ytterligare förtydligats i 2026 års budget, där det också förtydligas att arbetet ska samordnas nämnder och bolag emellan. Fokus Skärholmen är det första av fokusområdena inom Stockholms stad och etablerades som arbetssätt redan 2015 och enligt beslut i kommunfullmäktige 2016 är Fokus Skärholmen ett profilprojekt för socialt hållbar stadsutveckling, där trygghet och delaktighet står i centrum. Fokus Skärholmen är idag en välförankrad metod för trygghetsarbete och stadsutveckling som samlar ett riktat arbete inom flertalet av stadens fackförvaltningar och bolag tillsammans med stadsdelsförvaltningen för att gemensamt driva utveckling mot gemensamma syften och mål. Målsättningen med arbetet inom Fokus Skärholmen är att skapa nya värden och utveckla en sammanhängande, trygg och levande del av Stockholm. Det stadsövergripande arbetssättet möjliggör samordning av sociala insatser och stadsbyggnadsinvesteringar, med utgångspunkt i lokala behov och stadsdelsnämndens utvecklingsarbete. I det arbetet finns särskilda prioriteringar för arbetet med stadsdelsområdets två utsatta områden Vårberg och Bredäng. Inom ramen för det lokala utvecklingsarbetet i Skärholmens stadsdelsförvaltning har sju prioriterade områden identifierats för att stärka social hållbarhet i stadsdelsnämndsområdet. I arbetet med dessa områden deltar, utöver stadsdelsförvaltningen, flera facknämnder och bolag aktivt. Skärholmens stadsdelsförvaltning har även, inom ramen för den lokala samverkansöverenskommelsen, ett nära samarbete med lokalpolisområde Skärholmen, utbildningsförvaltningen, trafikkontoret och Skärholmens fastighetsägareförening. Syftet med arbetet är att förebygga brottslighet och öka tryggheten i området. De lokala samverkansaktörerna tar, utifrån en kartläggning och samlad bedömning om brott och otrygghet i stadsdelsområdet, fram en gemensam lokal lägesbild. Samverkansaktörerna genomför även regelbundna 21 (30) trygghetsvandringar i alla fyra stadsdelar i Skärholmen. På trygghetsvandringarna dokumenteras otrygga platser och brister, och utgör grund för förbättringsåtgärder. Skärholmens stadsdelsförvaltning arbetar även med platssamverkan för att tillsammans med andra förvaltningar, polis och fastighetsägare arbeta för tryggare platser i stadsdelsområdet. Under 2026 kommer även förvaltningens näringslivsutvecklare, som är under rekrytering, att involveras i detta arbete. Skärholmens stadsdelsförvaltning ser att intentionerna med ett stadsdelslyft är mycket goda, och bedömer att detta arbete redan görs idag, inom ramen för arbetet i stadens fokusområden. Jämställdhetsanalys Förvaltningen bedömer ärendet som könsneutralt och därför görs ingen vidare jämställdhetsanalys. Barnkonsekvensanalys Förvaltningen bedömer att ärendet berör barn i samma utsträckning som andra åldersgrupper och därför görs ingen vidare barnkonsekvensanalys. 22 (30) Reservationer m.m. Socialnämnden Reservation av Jan Jönsson (L) och Kristin Jacobsson (C) 1. att bifalla motionen, samt, 2. att därutöver anföra. Det är positivt att staden i dag lyfter fler områden än Järva i sitt fokusarbete. Att Farsta, Skärholmen och Hagsätra-Rågsved särskilt uppmärksammas i översiktsplanen och i olika satsningar visar att bilden av stadens utmaningar har breddats. Det är ett steg i rätt riktning. Samtidigt visar utvecklingen i exempelvis Skärholmen att det inte räcker att konstatera behov eller hänvisa till pågående arbete. Skärholmen har under senare år haft en tydlig negativ utveckling när det gäller trygghet och social problematik. Det understryker vikten av att redan nu bredda uppdraget och göra arbetet mer systematiskt i fler stadsdelar. Socialförvaltningen hänvisar till att mycket redan sker inom ramen för fokusområden, samverkansöverenskommelser och den nya socialtjänstlagen, samt att det är lämpligt att invänta kommande utvärderingar. Vi delar uppfattningen att det finns ett omfattande arbete på plats och att omställningen till ny socialtjänstlag är viktig. Men just därför behövs också en tydlig politisk ram för hur detta arbete ska samordnas och följas upp i de områden som har störst utmaningar. Det som motionen efterfrågar är inte ytterligare en parallell struktur, utan en styrande handlingsplan med konkreta mål, delmål och ansvarsfördelning. Utan en sådan riskerar arbetet att bli beroende av lokala initiativ och tillfälliga prioriteringar. En samlad plan skulle ge långsiktighet, tydligare politisk riktning och bättre förutsättningar för uppföljning. Att invänta ytterligare en utvärdering riskerar i praktiken att innebära ytterligare ett år utan samlad styrning. Utvecklingen i bland annat Skärholmen visar att vi inte har den tiden. När områden halkar efter behöver staden agera samlat och tydligt, inte stegvis och reaktivt. Vi har under lång tid påtalat behovet av mer sammanhållen styrning i arbetet med stadens utsatta områden. Den kritiken har ofta mötts med hänvisningar till att arbete redan pågår. Samtidigt har senare granskningar och erfarenheter från verksamheterna visat att insatserna inte alltid varit tillräckligt koordinerade eller långsiktiga. Detta är inte en kritik mot förvaltningarnas engagemang. Tvärtom visar tjänsteutlåtandet att det finns en stark vilja att arbeta förebyggande och kunskapsbaserat. Men ansvaret för att ge detta arbete en tydlig politisk ram ligger på den rödgröna majoriteten. 23 (30) Ett Stadsdelslyft i den bemärkelse som motionen beskriver behöver vara mer än ett samlingsnamn för befintliga insatser. Det behöver vara ett styrande dokument som anger vad staden ska uppnå, inom vilken tidsram och hur resultaten ska följas upp, både lokalt och på stadsövergripande nivå. Först då kan vi säkerställa att resurserna används samlat och att inga stadsdelar successivt glider in i en negativ utveckling utan att staden agerar i tid. Mot denna bakgrund menar vi att motionen bör bifallas. En sammanhållen och styrande plan är nödvändig för att ge stadens arbete i utsatta områden den långsiktighet, tydlighet och kraft som situationen kräver. Trafiknämnden Reservation av Sara Svanström (L) 1. Att tillstyrka motionen. 2. Att därutöver anföra. Det är positivt att stadens fokusarbete i dag omfattar fler områden än Järva och att även Farsta, Skärholmen, Hagsätra-Rågsved och andra stadsdelar pekas ut som prioriterade. Det är också bra att flera nämnder, däribland trafiknämnden, beskriver konkreta åtgärder inom trygghet, aktivering och upprustning av stadsmiljö. Samtidigt bekräftar tjänsteutlåtandet just det som motionen pekar på: det pågår en rad insatser, men de hålls samman främst genom budgetuppdrag och enskilda projekt. Det saknas fortfarande en tydlig, samlad och styrande plan för hur stadens arbete i utsatta områden ska bedrivas långsiktigt, med gemensamma mål, delmål och uppföljning. Att arbete bedrivs är inte detsamma som att det finns en övergripande struktur. Motionens utgångspunkt är att stadens insatser behöver kopplas samman på ett mer systematiskt sätt. Det handlar inte bara om trygghetsskapande åtgärder i stadsmiljön, utan om skola, socialtjänst, fysisk miljö, näringsliv, kultur och tillgång till samhällsservice. Utan tydlig politisk styrning riskerar arbetet att bli fragmenterat och beroende av lokala prioriteringar snarare än av en gemensam riktning. Vi har under lång tid påtalat behovet av en sådan samordning. Ofta har svaret varit att samverkan redan finns och att nya strukturer är under utveckling. Samtidigt har efterföljande revisionsrapporter och larm från verksamheterna visat att brister i styrning och uppföljning kvarstår. Det är inte en kritik mot förvaltningarnas arbete, utan mot avsaknaden av tydlig politisk helhet. Det som motionen efterfrågar är därför inte ytterligare en projektstruktur, utan ett styrande dokument som anger vad staden ska uppnå i de prioriterade områdena, inom vilken tidsram och med vilka resurser. Det behöver tydliggöras hur olika nämnders insatser ska samverka, hur resultat ska följas upp och hur ansvar ska fördelas. Först då kan staden säkerställa att satsningarna leder till varaktig förändring. 24 (30) Bromma stadsdelsnämnd Reservation av Hanna Wistrand (L) 1. Att bifalla motionen. 2. Att därutöver anföra Det är positivt att staden i dag lyfter fler områden än Järva i sitt fokusarbete. Att Farsta, Skärholmen och Hagsätra-Rågsved särskilt uppmärksammas i översiktsplanen och i olika satsningar visar att bilden av stadens utmaningar har breddats. Det är ett steg i rätt riktning. Samtidigt visar utvecklingen i exempelvis Skärholmen att det inte Bromma stadsdelsnämnd räcker att konstatera behov eller hänvisa till pågående arbete. Skärholmen har under senare år haft en tydlig negativ utveckling när det gäller trygghet och social problematik. Det understryker vikten av att redan nu bredda uppdraget och göra arbetet mer systematiskt i fler stadsdelar. Socialförvaltningen hänvisar till att mycket redan sker inom ramen för fokusområden, samverkansöverenskommelser och den nya socialtjänstlagen, samt att det är lämpligt att invänta kommande utvärderingar. Vi delar uppfattningen att det finns ett omfattande arbete på plats och att omställningen till ny socialtjänstlag är viktig. Men just därför behövs också en tydlig politisk ram för hur detta arbete ska samordnas och följas upp i de områden som har störst utmaningar. Det som motionen efterfrågar är inte ytterligare en parallell struktur, utan en styrande handlingsplan med konkreta mål, delmål och ansvarsfördelning. Utan en sådan riskerar arbetet att bli beroende av lokala initiativ och tillfälliga prioriteringar. En samlad plan skulle ge långsiktighet, tydligare politisk riktning och bättre förutsättningar för uppföljning. Att invänta ytterligare en utvärdering riskerar i praktiken att innebära ytterligare ett år utan samlad styrning. Utvecklingen i bland annat Skärholmen visar att vi inte har den tiden. När områden halkar efter behöver staden agera samlat och tydligt, inte stegvis och reaktivt. Vi har under lång tid påtalat behovet av mer sammanhållen styrning i arbetet med stadens utsatta områden. Den kritiken har ofta mötts med hänvisningar till att arbete redan pågår. Samtidigt har senare granskningar och erfarenheter från verksamheterna visat att insatserna inte alltid varit tillräckligt koordinerade eller långsiktiga. Detta är inte en kritik mot förvaltningarnas engagemang. Tvärtom visar tjänsteutlåtandet att det finns en stark vilja att arbeta förebyggande och kunskapsbaserat. Men ansvaret för att ge detta arbete en tydlig politisk ram ligger på den rödgröna majoriteten. Ett Stadsdelslyft i den bemärkelse som motionen beskriver behöver vara mer än ett samlingsnamn för befintliga insatser. Det behöver vara ett styrande dokument som 25 (30) anger vad staden ska uppnå, inom vilken tidsram och hur resultaten ska följas upp, både lokalt och på stadsövergripande nivå. Först då kan vi säkerställa att resurserna används samlat och att inga stadsdelar successivt glider in i en negativ utveckling utan att staden agerar i tid. Mot denna bakgrund menar vi att motionen bör bifallas. En sammanhållen och styrande plan är nödvändig för att ge stadens Bromma stadsdelsnämnd arbete i utsatta områden den långsiktighet, tydlighet och kraft som situationen kräver. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Reservation av Peter Backlund (L) 1. Att tillstyrka motionen. 2. Att därutöver anföra. Det är positivt att staden i dag lyfter fler områden än Järva i sitt fokusarbete. Att Farsta, Skärholmen och Hagsätra-Rågsved särskilt uppmärksammas i översiktsplanen och i olika satsningar visar att bilden av stadens utmaningar har breddats. Det är ett steg i rätt riktning. Samtidigt visar utvecklingen i exempelvis Skärholmen att det inte räcker att konstatera behov eller hänvisa till pågående arbete. Skärholmen har under senare år haft en tydlig negativ utveckling när det gäller trygghet och social problematik. Det understryker vikten av att redan nu bredda uppdraget och göra arbetet mer systematiskt i fler stadsdelar. Det som motionen efterfrågar är inte ytterligare en parallell struktur, utan en styrande handlingsplan med konkreta mål, delmål och ansvarsfördelning. Utan en sådan riskerar arbetet att bli beroende av lokala initiativ och tillfälliga prioriteringar. En samlad plan skulle ge långsiktighet, tydligare politisk riktning och bättre förutsättningar för uppföljning. Vi har under lång tid påtalat behovet av mer sammanhållen styrning i arbetet med stadens utsatta områden. Den kritiken har ofta mötts med hänvisningar till att arbete redan pågår. Samtidigt har senare granskningar och erfarenheter från verksamheterna visat att insatserna inte alltid varit tillräckligt koordinerade eller långsiktiga. Farsta stadsdelsnämnd Reservation av Torbjörn Ebérus m.fl. (M), Rikard Werge (L) och Christer Eriksson (C) 1. Att bifalla motionen. 2. Att därutöver anföra. 26 (30) Det är positivt att stadens fokusarbete nu har breddats till att omfatta fler stadsdelar än Järva. Att även Farsta, Skärholmen och Hagsätra-Rågsved lyfts fram visar att staden i större utsträckning uppmärksammar den utveckling som skett under de senaste åren, där otrygghet, segregation och social problematik inte längre är begränsade till ett fåtal geografiska områden. Samtidigt är det uppenbart att detta inte är tillräckligt. Det som nu beskrivs är främst ett arbetssätt och en ambition, men fortfarande saknas det som motionen efterfrågar: en sammanhållen och styrande plan med tydliga mål, delmål och ansvarsfördelning. Utan en sådan riskerar arbetet att bli fragmenterat, beroende av lokala initiativ och personburet engagemang, snarare än långsiktigt och systematiskt. Motionens utgångspunkt är att stadens insatser i utsatta områden behöver bygga på ett helhetsperspektiv. Det handlar om skola, socialtjänst, trygghet, fysisk miljö och tillgång till samhällsservice. Det räcker inte att varje nämnd eller bolag gör sitt bästa inom sitt eget ansvarsområde. Det krävs gemensam styrning för att säkerställa att insatserna samverkar och förstärker varandra. Vi har under lång tid påtalat behovet av en sådan styrning. Kritiken har ofta avfärdats med att det redan pågår arbete, att samverkan finns och att nya strukturer är under uppbyggnad. Samtidigt har efterföljande revisionsrapporter, personal som slagit larm om bristande förutsättningar och i vissa fall även JO-anmälningar visat att problemen inte varit överdrivna. Tvärtom har de i flera fall varit större än vad den politiska ledningen velat erkänna. Detta handlar inte om att ifrågasätta förvaltningarnas arbete. Tvärtom visar tjänsteutlåtandet att det finns ett stort engagemang och en vilja att ta ansvar lokalt. Men utan tydlig politisk styrning blir resultaten ojämna. När mål och uppföljning saknas är det också svårt att avgöra vilka insatser som fungerar och vilka som behöver justeras. Ett Stadsdelslyft i den bemärkelse som motionen beskriver måste därför vara mer än ett samlingsnamn för pågående arbete. Det behöver vara ett styrande dokument som anger vad staden vill uppnå, inom vilken tidsram och med vilka resurser. Det behöver också tydliggöra hur resultaten ska följas upp och redovisas, både lokalt och på stadsövergripande nivå. Vi delar förvaltningens bedömning att det arbete som nu bedrivs kan bygga förutsättningar för ökad jämlikhet och trygghet. Men för att nå hela vägen krävs att den rödgröna majoriteten tar nästa steg och omsätter ambitionerna i konkret styrning. Det är först då staden kan säkerställa att satsningarna får varaktig effekt och att inga stadsdelar faller mellan stolarna. Mot denna bakgrund menar vi att motionen bör bifallas. En styrande handlingsplan för ett Stadsdelslyft är nödvändig för att samla stadens resurser, skapa långsiktighet och ge tydlig politisk riktning till arbetet i stadens utsatta områden. 27 (30) Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Reservation av Fatima Nur (L) 1. Att bifalla motionen. 2. Att därutöver anföra Det är positivt att stadens fokusarbete nu har breddats till att omfatta fler stadsdelar än Järva. Att även Hässelby-Vällingby, Farsta, Skärholmen och Hagsätra-Rågsved lyfts fram visar att staden i större utsträckning uppmärksammar den utveckling som skett under de senaste åren, där otrygghet, segregation och social problematik inte längre är begränsade till ett fåtal geografiska områden. Samtidigt är det uppenbart att detta inte är tillräckligt. Det som nu beskrivs är främst ett arbetssätt och en ambition, men fortfarande saknas det som motionen efterfrågar: en sammanhållen och styrande plan med tydliga mål, delmål och ansvarsfördelning. Utan en sådan riskerar arbetet att bli fragmenterat, beroende av lokala initiativ och personburet engagemang, snarare än långsiktigt och systematiskt. Oro när smedshagen inte klassas som utsatt längre, är glädjande men beskedet mottogs inte med glädje av medborgarna i smedshagen med deras känsla av otryggheten i Smedhagen. Det är jätteviktigt att polisen inte släpper fokus och rödgröna majoriteten tar nästa steg och omsätter ambitionerna i konkret styrning och lägger resurser till dom utsatta områdena i vår stadsdel. Motionens utgångspunkt är att stadens insatser i utsatta områden behöver bygga på ett helhetsperspektiv. Det handlar om skola, socialtjänst, trygghet, fysisk miljö och tillgång till samhällsservice. Det räcker inte att varje nämnd eller bolag gör sitt bästa inom sitt eget ansvarsområde. Det krävs gemensam styrning för att säkerställa att insatserna samverkar och förstärker varandra. Vi har under lång tid påtalat behovet av en sådan styrning. Kritiken har ofta avfärdats med att det redan pågår arbete, att samverkan finns och att nya strukturer är under uppbyggnad. Samtidigt har efterföljande revisionsrapporter, personal som slagit larm om bristande förutsättningar och i vissa fall även JO-anmälningar visat att problemen inte varit överdrivna. Tvärtom har de i flera fall varit större än vad den politiska ledningen velat erkänna. Detta handlar inte om att ifrågasätta förvaltningarnas arbete. Tvärtom visar tjänsteutlåtandet att det finns ett stort engagemang och en vilja att ta ansvar lokalt. Men utan tydlig politisk styrning blir resultaten ojämna. När mål och uppföljning saknas är det också svårt att avgöra vilka insatser som fungerar och vilka som behöver justeras. Ett Stadsdelslyft i den bemärkelse som motionen beskriver måste därför vara mer än ett samlingsnamn för pågående arbete. Det behöver vara ett styrande dokument som anger vad staden vill uppnå, inom vilken tidsram och med vilka resurser. Det behöver 28 (30) också tydliggöra hur resultaten ska följas upp och redovisas, både lokalt och på stadsövergripande nivå. Vi delar förvaltningens bedömning att det arbete som nu bedrivs kan bygga förutsättningar för ökad jämlikhet och trygghet. Men för att nå hela vägen krävs att den rödgröna majoriteten tar nästa steg och omsätter ambitionerna i konkret styrning. Det är först då staden kan säkerställa att satsningarna får varaktig effekt och att inga stadsdelar faller mellan stolarna. Mot denna bakgrund menar vi att motionen bör bifallas. En styrande handlingsplan för ett Stadsdelslyft är nödvändig för att samla stadens resurser, skapa långsiktighet och ge tydlig politisk riktning till arbetet i stadens utsatta områden. Järva stadsdelsnämnd Reservation av Carolina Rosén (L) 1. Att bifalla motionen. 2. Att därutöver anföra. Det är positivt att staden i dag lyfter fler områden än Järva i sitt fokusarbete. Att Farsta, Skärholmen och Hagsätra-Rågsved särskilt uppmärksammas i översiktsplanen och i olika satsningar visar att bilden av stadens utmaningar har breddats. Det är ett steg i rätt riktning. Samtidigt visar utvecklingen i exempelvis Skärholmen att det inte räcker att konstatera behov eller hänvisa till pågående arbete. Skärholmen har under senare år haft en tydlig negativ utveckling när det gäller trygghet och social problematik. Det understryker vikten av att redan nu bredda uppdraget och göra arbetet mer systematiskt i fler stadsdelar. Förvaltningen hänvisar till att det i nuläget inte finns behov av att införa ytterligare en styrande struktur inom det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Men just därför behövs en tydlig politisk ram för hur detta arbete ska samordnas och följas upp i de områden som har störst utmaningar. Det som motionen efterfrågar är inte ytterligare en parallell struktur, utan en styrande handlingsplan med konkreta mål, delmål och ansvarsfördelning. Utan en sådan riskerar arbetet att bli beroende av lokala initiativ och tillfälliga prioriteringar. En samlad plan skulle ge långsiktighet, tydligare politisk riktning och bättre förutsättningar för uppföljning. Vi har under lång tid påtalat behovet av mer sammanhållen styrning i arbetet med stadens utsatta områden. Den kritiken har ofta mötts med hänvisningar till att arbete redan pågår. Samtidigt har senare granskningar och erfarenheter från verksamheterna visat att insatserna inte alltid varit tillräckligt koordinerade eller långsiktiga. Detta är inte en kritik mot förvaltningarnas engagemang. Tvärtom visar tjänsteutlåtandet att det finns en stark vilja att arbeta förebyggande och kunskapsbaserat. Men ansvaret för att ge detta arbete en tydlig politisk ram ligger på den rödgröna majoriteten. Ett 29 (30) Stadsdelslyft i den bemärkelse som motionen beskriver behöver vara mer än ett samlingsnamn för befintliga insatser. Det behöver vara ett styrande dokument som anger vad staden ska uppnå, inom vilken tidsram och hur resultaten ska följas upp, både lokalt och på stadsövergripande nivå. Först då kan vi säkerställa att resurserna används samlat och att inga stadsdelar successivt glider in i en negativ utveckling utan att staden agerar i tid. Mot denna bakgrund menar vi att motionen bör bifallas. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Reservation av Lena Kling (L) 1. Att bifalla motionen. 2. Att därutöver anföra. Det är positivt att staden i dag lyfter fler områden än Järva i sitt fokusarbete. Att Farsta, Skärholmen och Hagsätra-Rågsved särskilt uppmärksammas i översiktsplanen och i olika satsningar visar att bilden av stadens utmaningar har breddats. Det är ett steg i rätt riktning. Samtidigt visar utvecklingen i exempelvis Skärholmen att det inte räcker att konstatera behov eller hänvisa till pågående arbete. Skärholmen har under senare år haft en tydlig negativ utveckling när det gäller trygghet och social problematik. Även om Skarpnäck inte pekas direkt ut i motionen har området haft och har likande utmaningar. Det understryker vikten av att redan nu bredda uppdraget och göra arbetet mer systematiskt i fler stadsdelar. Förvaltningen hänvisar till att mycket redan sker inom ramen för stadens befintliga styrdokument och samverkansstrukturer. Vi delar uppfattningen att det finns ett omfattande arbete på plats och att omställningen till ny socialtjänstlag är viktig. Men just därför behövs också en tydlig politisk ram för hur detta arbete ska samordnas och följas upp i de områden som har störst utmaningar. Det som motionen efterfrågar är inte ytterligare en parallell struktur, utan en styrande handlingsplan med konkreta mål, delmål och ansvarsfördelning. Utan en sådan riskerar arbetet att bli beroende av lokala initiativ och tillfälliga prioriteringar. En samlad plan skulle ge långsiktighet, tydligare politisk riktning och bättre förutsättningar för uppföljning. Vi har under lång tid påtalat behovet av mer sammanhållen styrning i arbetet med stadens utsatta områden. Den kritiken har ofta mötts med hänvisningar till att arbete redan pågår. Samtidigt har senare granskningar och erfarenheter från verksamheterna visat att insatserna inte alltid varit tillräckligt koordinerade eller långsiktiga. Detta är inte en kritik mot förvaltningarnas engagemang. Tvärtom visar tjänsteutlåtandet att det finns en stark vilja att arbeta förebyggande och kunskapsbaserat. Men ansvaret för att ge detta arbete en tydlig politisk ram ligger på den rödgröna majoriteten. Ett Stadsdelslyft i den bemärkelse som motionen beskriver behöver vara mer än ett samlingsnamn för befintliga insatser. Det behöver vara ett styrande dokument som anger vad staden ska uppnå, inom vilken tidsram och hur resultaten ska följas upp, 30 (30) både lokalt och på stadsövergripande nivå. Först då kan vi säkerställa att resurserna används samlat och att inga stadsdelar successivt glider in i en negativ utveckling utan att staden agerar i tid. Mot denna bakgrund menar vi att motionen bör bifallas. En sammanhållen och styrande plan är nödvändig för att ge stadens arbete i utsatta områden den långsiktighet, tydlighet och kraft som situationen kräver. --- [Motion om Stadsdelslyftet.pdf] Motion av Jan Jönsson (L) och Anne-Lie Elfvén (L) om Stadsdelslyftet Ett återkommande fokus för både den nuvarande rödgröna och tidigare majoriteter i Stockholms stad har varit Järvaområdet. Rinkeby, Tensta och Husby är av polisen klassade som så kallade särskilt utsatta områden, vilket innebär att samtliga särskilt utsatta områden i Stockholms stad återfinns just i Järva. Här finns många starka och goda krafter, men också en alltför hög nivå av kriminalitet, övergrepp i rättssak, parallella samhällsstrukturer och extremism. Flera andra områden är på väg åt fel håll Samtidigt finns det flera andra stadsdelar i staden som klassificeras som utsatta – om än inte särskilt utsatta. Det gäller exempelvis Bredäng, Hagsätra, Rågsved, Hässelby, Vällingby, Vårberg, Östberga och Solberga. Även i dessa områden finns mycket av den problematik som präglar särskilt utsatta områden, om än i något mildare form. Vi ser en tydlig risk att dessa stadsdelar nedprioriteras om all politisk och operativ uppmärksamhet koncentreras till Järva. De senaste årens våldsamma händelser i staden visar tydligt att våldet har spridit sig från Järva till framför allt söderort. Även Hässelby-Vällingby har drabbats av grova våldsbrott såsom skjutningar och sprängningar. De kriminella nätverk som ligger bakom dessa våldsdåd är inte begränsade av stadsdelsgränser. Om stadens och polisens insatser fokuserar enbart på ett avgränsat geografiskt område, riskerar brottsligheten att flyttas snarare än att bekämpas. Därför är det avgörande att prioriterade insatser även riktas mot övriga utsatta områden. Helhetsperspektiv och långsiktig kraftsamling krävs Det krävs ett helhetsgrepp där stadens kärnverksamheter ges förutsättningar att fungera och förstärkas. Bostadssituationen är en viktig del, liksom socialtjänstens närvaro och tillgången till välfungerande skolor. Det behövs en långsiktig kraftsamling som sträcker sig bortom tillfälliga förstärkningar. Fokus Järva bör därför utvecklas till ett bredare ”Stadsdelslyft”, där även Skärholmen, Enskede-Årsta-Vantör, Hässelby-Vällingby och Hägersten-Älvsjö inkluderas. De löften om kraftsamling med utökade resurser som utlovades – men aldrig infriades – till Skärholmen i samband med ett medialt uppmärksammat våldsdåd behöver bli verklighet. Staden har inte råd att inte satsa på dessa områden. En trygg miljö skapas även med små, synliga insatser När samhället vidtar åtgärder som riskerar att försvaga tilliten till myndigheter och dess företrädare, måste detta mötas av förbättringar i den fysiska och sociala miljön. Ett konkret sätt att göra detta på är att stärka den offentliga servicen i utsatta områden – exempelvis genom snabbare klottersanering, fler papperskorgar, tätare städning av offentliga platser samt ett ökat inslag av konst och kultur. Liberalerna anser att detta inte bara bidrar till en tryggare och trevligare miljö för invånarna, utan även signalerar att samhället bryr sig och tar ansvar. Ett bättre underhåll av den offentliga miljön och förstärkningar av samhällsservicen skapar en känsla av respekt och omsorg från myndigheternas sida – något som i förlängningen kan bidra till att återuppbygga det förtroende som idag är hotat. Det finns idag ingen konkret handlingsplan med tydliga mål för att genomföra motsvarande Stadsdelslyft. Vi vill se mer än bara ord om att staden inte ska ha några utsatta områden. Det kräver resurser och styrdokument som faktiskt styr, med mål och delmål. En vision som backas upp av handling. Med anledning av detta föreslår vi: 1. Att staden tar fram en styrande handlingsplan för ett Stadsdelslyft för alla utsatta områden, med konkreta mål och delmål för alla inblandade nämnder och bolag. Jan Jönsson (L) Anne-Lie Elfvén (L) Oppositionsborgarråd Ledamot Kommunfullmäktige