Mer idrottsplats vid nya byggen – för barn och unga

Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att staden ska avsätta mark och planera in idrottsytor i exploateringsprojekt i tidigt skede. Vidare förordnar motionären att fler privata aktörer är med och planerar idrottsytor tidigt i stadsutvecklingen. [R2 Utl Motion om att införa en idrottsnorm.pdf] 1 (14) Utlåtande Rotel II (Dnr KS 2025/920) Motion om att införa en idrottsnorm Motion av Jonas Naddebo (C) Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Jan Valeskog Sammanfattning av ärendet Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att staden ska avsätta mark och planera in idrottsytor i exploateringsprojekt i tidigt skede. Vidare förordnar motionären att fler privata aktörer är med och planerar idrottsytor tidigt i stadsutvecklingen. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, Gotland-Stockholms Friidrottsförbund, Gymnastikförbundet Öst, Handbollförbundet Öst, KTH Centrum för idrottsteknik, Region Stockholm, Riksidrottsförbundet, Stockholms basketbollförbund, Stockholms fotbollförbund, Stockholms innebandyförbund, Stockholms Ishockeyförbund, Stockholms Konståkningsförbund och Stockholms Simförbund. Gotland-Stockholms Friidrottsförbund, Handbollförbundet Öst, Stockholms Basketbollförbund, Stockholms Fotbollförbund, , Stockholms Innebandyförbund, Stockholms Ishockeyförbund, Stockholms Konståkningsförbund och Stockholms Simförbund har inkommit med ett gemensamt yttrande. KTH Centrum för idrottsteknik och Region Stockholm avstår från att yttra sig. Riksidrottsförbundet har inte inkommit med svar. Stadsledningskontoret anser inte att det finns anledning att ge berörda nämnder och bolag ytterligare uppdrag kopplat till planeringen av idrottsfunktioner. Exploateringsnämnden instämmer om att det är viktigt att idrott får en given plats i stadsutvecklingen. I stora stadsutvecklingsprojekt samverkar exploateringskontoret med idrottsförvaltningen, fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret kring den Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet. 2 (14) strategiska planeringen av idrottsytor för att möta det kvantifierade behovet av idrottsanläggningar på stadsdelsnivå. Fastighetsnämnden ställer sig positiv till ambitionen om att i ett tidigt skede av stadsplaneringen ta hänsyn till behovet av ytor för idrott och fysisk aktivitet. Idrottsnämnden ställer sig positiv till ambitionen om att i ett tidigt skede av stadsplaneringen beakta behovet av ytor för idrott och fysisk aktivitet. Gotland-Stockholms Friidrottsförbund, Handbollförbundet Öst, Stockholms Basketbollförbund, Stockholms Fotbollförbund, Stockholms Innebandyförbund, Stockholms Ishockeyförbund, Stockholms Konståkningsförbund och Stockholms Simförbund ställer sig bakom motionen om att införa en idrottsnorm i Stockholm och anser att behovet är akut och att en norm måste omfatta hela staden, inte enbart vissa utvecklingsområden. Gymnastikförbundet Öst tillstyrker motionen. Föredragande borgarrådets synpunkter En god tillgång till idrottsanläggningar och andra platser för idrott och rörelse är avgörande för ett levande föreningsliv och en levande stad. Av denna anledning har den rödgröna majoriteten växlat upp takten gällande idrottsinvesteringar. De senaste åren har vi dessutom höjt stadens största föreningsstöd för första gången sedan 2018. Planering för nya idrottsanläggningar behöver som motionären poängterar vara en del av det tidiga skedet av stadsplaneringen. I denna planering behöver hänsyn tas till behovet av ytor för idrott och fysisk aktivitet. I syfte att konkretisera och kvantifiera dessa behov fattade kommunfullmäktige 2022 ett blocköverskridande beslut om ”Stockholms stads strategi för idrottsanläggningar 2022-2026”. Strategin togs fram i dialog med idrottsrörelsen och kvantifierar med hjälp av nyckeltal behovet av vissa typer av idrottsanläggningar. Idrottsförvaltningen beskriver också årligen behovet på stadsdelsområdesnivå som en del av lokalförsörjningsplanen. I det arbetet används de nyckeltal som togs fram i strategin för idrottsanläggningar. I stadens budget för 2026 anges att alla stadsdelar ska utvecklas med en blandning av bostäder, arbetsplatser, handel, natur, kultur, idrottsytor, skolor och förskolor. Detta uppdrag är centralt för att Stockholm även i framtiden ska vara en levande stad med en bredd av aktiviteter. Som idrottsförvaltningen poängterar avgör bland annat geografin på en viss begränsad plats möjligheten och lämpligheten att få plats med olika funktioner. Ibland kan därför behov behöva omhändertas i närliggande eller angränsande områden till ett aktuellt projekt eller stadsutvecklingsområde. Den rödgröna majoriteten ser sammanfattningsvis positivt på att idrotten är med i ett tidigt skede av stadsutvecklingsplaneringen. Framtagna dokument underlättar att kvantifiera behoven och politiska uppdrag finns för att säkerställa att de är en del av 3 (14) processen. Ytterligare utveckling av stadsutvecklingsprocesser och idrottens plats i dessa sker också löpande. Under 2026 ska bland annat en ny och uppdaterad strategi för idrottsanläggningar arbetas fram i samråd med idrottsrörelsen eftersom den nuvarande löper ut. Det politiska budskapet är tydligt – idrotten ska ges plats i ett växande Stockholm och ambitionerna ska vara höga gällande byggandet av idrottsanläggningar och andra satsningar på föreningslivet. Med hänvisning till detta föreslår jag att motionen besvaras. Bilaga Motion om att införa en idrottsnorm, dnr KS 2025/920-1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Särskilt uttalande borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Liberalerna har sedan lång tid tillbaka förespråkat en idrottsnorm, även kallad rörelsekvot, i sitt politiska program. Den är nödvändig för att idrott och spontanaktivitet ska få en säkerställd plats i staden. Frivilliga verktyg, hur bra de än är, räcker inte. Andra typer av beräkningar gör heller ingen nytta om de inte används. Detsamma gäller om nämnder och förvaltningar inte tar hänsyn till resultaten. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 4 februari 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att godkänna motionen i dess helhet 2. Att därutöver anföra följande Det är mycket positivt att staden delar uppfattningen att behovet av idrottsytor måste beaktas tidigt i stadsplaneringen. Just detta är kärnan i förslaget om en idrottsnorm. Normen är inte tänkt att utformas utan hänsyn till stadens behov eller nyckeltal, utan som ett stöd för att stärka den långsiktiga planeringen och undvika att idrott prioriteras bort när mark exploateras vilket tyvärr har skett i till exempel Hagastaden och Hammarby Sjöstad. 4 (14) I sina svar lyfter kontoren också att ett sådant verktyg behöver utformas på rätt sätt för att fungera i olika stadsutvecklingsprojekt, vilket vi instämmer i. En idrottsnorm behöver bygga vidare på strategi för idrottsanläggningar, lokala behov, nyckeltal med mera. När förvaltningen lyfter att det saknas normerande värden i plan- och bygglagen innebär det att det idag inte finns några fasta ramar att luta sig mot. Samtidigt pekar de själva på att verktyg som Rörelsefaktor kan användas som processtöd i den tidiga planeringen. Det visar att det redan finns metoder och former som kan utvecklas vidare inom ramen för kommunens ansvar. Sammantaget visar både motionen och förvaltningens svar att staden behöver ett verktyg som säkerställer att idrott inte prioriteras bort när nya stadsdelar växer fram. Det handlar inte om att skapa stelbenta ramar, utan om att bygga in idrottens förutsättningar från början. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L) som är likalydande med Liberalernas särskilda uttalande i borgarrådsberedningen. 5 (14) Ärendet Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om behovet av en idrottsnorm vid exploateringsprojekt för att säkerställa att mark avsätts för idrottsytor i takt med stadens tillväxt. Motionären framhåller att idrott måste planeras in tidigt i stadsutvecklingen för att undvika nedprioritering. Motionären förordar även att privata aktörer involveras. Idrottsnormen föreslås tillämpas i större stadsutvecklingsprojekt såsom Frihamnen, Värtahamnen, Loudden, Älvsjödalen och Slakthusområdet. Med anledning av detta föreslår motionären att berörda nämnder och bolag ges i uppdrag att införa en idrottsnorm vid exploateringsprojekt. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, Gotland-Stockholms Friidrottsförbund, Gymnastikförbundet Öst, Handbollförbundet Öst, KTH Centrum för idrottsteknik, Region Stockholm, Riksidrottsförbundet, Stockholms basketbollförbund, Stockholms fotbollförbund, Stockholms innebandyförbund, Stockholms Ishockeyförbund, Stockholms Konståkningsförbund och Stockholms Simförbund. Gotland-Stockholms Friidrottsförbund, Handbollförbundet Öst, Stockholms Basketbollförbund, Stockholms Fotbollförbund, Stockholms Innebandyförbund, Stockholms Ishockeyförbund, Stockholms Konståkningsförbund och Stockholms Simförbund har inkommit med ett gemensamt yttrande. KTH Centrum för idrottsteknik och Region Stockholm avstår från att yttra sig. Riksidrottsförbundet har inte inkommit med svar. Innehållsförteckning Stadsledningskontoret ................................................................................ 5 Exploateringsnämnden ............................................................................... 6 Fastighetsnämnden .................................................................................... 8 Idrottsnämnden .......................................................................................... 8 Gemensamt yttrande från distriktsförbund ............................................... 10 Gymnastikförbundet Öst........................................................................... 11 Reservationer m.m. .................................................................................. 14 Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 5 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. 6 (14) I kommunfullmäktiges budget för 2026 fastställs att en effektiv stadsutveckling ska säkerställas genom samlad planering och effektiva processer. I samband med nybyggnadsprojekt ska exploateringsnämnden inhämta information och lokala behovsanalyser från ansvariga nämnder. Exploateringsnämnden ska även tidigt planera och driftoptimera för bland annat idrott i samarbete med berörda nämnder och bolag. Kommunfullmäktige har beslutat om Stockholms stads strategi för idrottsanläggning 2022–2026 (dnr KS 2022/21). Vid stadsutvecklingsprojekt tar idrottsnämnden fram underlag utifrån strategin med hänsyn till bland annat befintligt och planerat utbud samt eventuella framtida avvecklingar. Behovet av nya anläggningar beräknas med hjälp av nyckeltal för de vanligaste anläggningstyperna. Idrottsperspektivet beaktas tidigt i stadsutvecklingen. I stora stadsutvecklingsprojekt samverkar berörda nämnder kring den strategiska planeringen av idrottsytor för att möta behovet av idrottsanläggningar på stadsdelsnivå. Ett övergripande strategiskt perspektiv är centralt för planeringen av idrottsfunktioner och det är viktigt att behovet integreras i den långsiktiga lokalförsörjningsplaneringen. Det är inte alltid möjligt att tillgodose behoven inom det enskilda området och i vissa fall behöver lösningar tas fram i angränsande stadsdelar eller genom samlokalisering av idrottsfunktioner. Vissa anläggningar hanteras även inom ramen för Samordnad grundskoleplanering (SAMS). En hög och långsiktigt hållbar utbyggnadstakt av idrottsanläggningar är viktig för att möta behovet. Nära samverkan är en viktig faktor vid anläggning av idrottsytor, särskilt i exploateringsprojekt där idrottsytor i många fall är ett svagare ekonomiskt bidrag i lönsamhetskalkylerna än andra användningsområden. Samverkan är även viktigt för att säkerställa effektivt lokalnyttjande vid planering av gemensamma ytor. Stadsledningskontoret vill även framhålla vikten av att planeringen av idrotts- och aktivitetsytor ska bidra till att sänka trösklarna för fysisk aktivitet bland barn och unga. Ett jämlikhetsperspektiv är centralt för att motverka skillnader i tillgång och delaktighet till idrott och motion. Stadsledningskontoret anser att det inte finns anledning att ge berörda nämnder och bolag ytterligare uppdrag kopplat till planeringen av idrottsfunktioner. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 6 november 2025 följande. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna exploateringskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 7 (14) Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 25 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret har det samlade ansvaret för en hållbar exploatering på stadens mark, bland annat för att utveckla bostäder och företagsområden samt göra investeringar i allmän platsmark inom exploateringsprojekt. Kontoret håller med om att det är viktigt att idrott får en given plats i stadsutvecklingen. I strategin för idrottsanläggningar (2022–2026) framgår att det finns en samsyn mellan idrottsrörelsen och staden kring att det idag är ett underskott av idrottsanläggningar i Stockholms stad. I stora stadsutvecklingsprojekt samverkar exploateringskontoret med idrottsförvaltningen, fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret kring den strategiska planeringen av idrottsytor för att möta det kvantifierade behovet av idrottsanläggningar på stadsdelsnivå. Detta arbete utgör en viktig del av stadens lokalförsörjningsplan. Idrottsytor innebär ofta ett svagare ekonomiskt bidrag till ett projekts lönsamhetskalkyl än andra användningsområden, som exempelvis bostäder. Det är därför av särskild vikt att planeringen för idrottsytor på kvartersmark kommer med tidigt i processen för att säkra tillgång till lämpliga ytor och skapa förutsättningar för lönsamhet i projektet. Kontoret har en nära dialog med idrottförvaltningen kring behoven av idrottsytor. I motionen framförs att idrottsanläggningar kan planeras som en integrerad del i andra byggnader. Exploateringskontorets erfarenheter är att sådana anläggningar kan innebära krav på flexibla planbestämmelser eller 3D-fastighetsbildningar, något som kan innebära osäkerheter om hur marken ska värderas eller upplåtas samt med risk för utdragna tidplaner inför fastighetsbildnings-, bygglovsprocesser och tillträden. Samtidigt kan integrerade idrottsytor bidra till ett mer effektivt utnyttjande av marken. I Stockholms stadsbudget för 2025 framgår att alla stadsdelar ska utvecklas med en blandning av användningsområden, däribland idrottsytor. Med utgångspunkt i exploateringsnämndens budgetuppdrag för 2025 och med syfte att främja behovet av möjligheten till idrottsutövande utreder exploateringskontoret, tillsammans med berörda förvaltningar och bolag, bland annat möjligheten att uppföra tillfälliga idrottsytor inom mark som senare ska tas i anspråk i två pilotprojekt i Järva och Söderort. Kontoret utreder också vilka kompenserande åtgärder som krävs om en befintlig idrottsyta behöver tas i anspråk till förmån för annan markanvändning vid exploatering, vilket även framgår i Stockholms stads strategi för idrottsanläggningar (2022–2026). Vidare tittar kontoret på lokaliseringen av idrottsytor som viktiga målpunkter i syfte att främja social hållbarhet samt hur utvecklingen av befintliga idrottsytor vid Knutby bollplan i Rinkeby respektive Zinkensdamms IP kan ske. Exploateringskontoret instämmer i att det är viktigt med arbetssätt där kontoret tidigt kan planera för idrottsytor i syfte att säkerställa att behovet av idrottsanläggningar kan mötas, inte minst i samverkan med andra förvaltningar i större 8 (14) stadsutvecklingsprojekt. I strategin för idrottsanläggningar (2022–2026) redovisas nyckeltal för olika anläggningar. Detta ger en samlad bild av behovet av olika idrottsanläggningar uppdelat per stadsdel och är ett bra sätt att tydliggöra behovet i tidigt planeringsskede. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 november 2025 följande. 1. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 30 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kontoret ställer sig positiva till ambitionen om att i ett tidigt skede av stadsplaneringen ta hänsyn till behovet av ytor för idrott och fysisk aktivitet. Exploateringskontoret, idrottsförvaltningen och fastighetskontoret behöver diskutera förutsättningarna i ett tidigt skede och det behöver finnas visioner för utvecklingsområden där stadsmiljön främjar rörelse och aktivitet. Kontoret kommer ofta in i processen senare än önskvärt och anser att det finns utvecklingspotential i hur förvaltningarna arbetar med frågan idag. Exploateringskontoret saknar ekonomiska incitament för att tillhandahålla mark för idrottsändamål. Om dessa fanns skulle det sannolikt medföra bättre förutsättningar för att tillskapa ändamålsenliga idrottsanläggningar. Kontoret menar att den mark som tilldelas för idrottsändamål ofta är för liten för behoven och att idrottsanläggningar behöver anpassas efter marken och inte tvärt om, något som också påverkar möjligheter till exempelvis utrymning, parkering och parkering för rörelsehindrade. Marken som tilldelas kan också vara av sämre karaktär, vilket kan kräva pålning eller besvärliga lösningar vid byggnation. Detta ökar i sin tur risken för kostsamma idrottsprojekt. Hur ett exempel på en idrottsnorm bör se ut och tas fram rent praktiskt behöver studeras närmare. Kontoret skulle önska att ytor för idrott skattas på liknande sätt som vid planering för till exempel skollokaler. Styrning kring ekonomin för idrottsmark behöver också innefattas i en eventuell modell. Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 20 oktober 2025 följande. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på motionen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Mikael Peterson (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. 9 (14) Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 27 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Idrottsförvaltningen ställer sig tydligt positiva till ambitionen om att i ett tidigt skede av stadsplaneringen beakta behovet av ytor för idrott och fysisk aktivitet. Förvaltningen ser emellertid att införandet av en norm knutet till enskilda stadsutvecklingsprojekt är något som till formen behöver studeras närmre för att detta ska kunna bli ett effektivt planeringsverktyg på denna skalnivå. Idrottsförvaltningen påtalar vikten av att ytor för idrott och rörelse behöver vara en integrerad del av den strategiska översiktliga stadsplaneringen. Utöver de ytor och lokaler för idrott i olika organisationsformer som idrottsförvaltningen identifierar med stöd av beslutad anläggningsstrategi så är det av stor vikt att planerad stadsstruktur skapar förutsättningar för olika typer av rörelse i närområdet samt möjliggör en aktiv livsstil där transport med gång, cykel och kollektivtrafik främjas. Därtill ser idrottsförvaltningen att det i den strategiska stadsplaneringen är viktigt att säkerställa att de ytor som avsätts för idrott också är möjliga att bebygga på ett kostnadseffektivt sätt. Med hjälp av framtagna nyckeltal för de stora anläggningstyperna kvantifieras behovet av vissa typer av idrottsanläggningar och idrottsförvaltningen beskriver årligen detta behov på stadsdelområdesnivå som skalnivå som en del av lokalförsörjningsplanen. Idrottsförvaltningen bistår, med utgångspunkt från framtagen anläggningsstrategi, i normalfallet exploateringskontoret med underlag kring det bedömda idrottsbehovet inom ramen för ett stadsutvecklingsprojekt. Hänsyn behöver emellertid tas till befintligt och planerat utbud i närliggande områden samt om några befintliga anläggningar kan behöva avvecklas över tid. Beroende på rumslig kontext kan det emellertid vara svårt att alltid fullt ut möta samtliga idrottsbehov lokalt. I det fall idrottsbehovet inte kan omhändertas inom det aktuella projektet behöver detta kunna omhändertas i intilliggande områden samt att det vissa fall kan vara motiverat att samlokalisera flera idrottsfunktioner på en och samma plats. Behovet av närbelägna idrottsytor bedöms vara särskilt stort för barn i yngre åldrar då möjligheten bör finnas att kunna prova på flera olika idrotter utan att behöva ta sig alltför långt från hemmet. Dessa kan utgöras av spontanidrottsytor som inte behöver uppfylla fastställda tävlingsmått, men bör också innefatta bokningsbara ytor med mått anpassade för barn i yngre åldrar. Grundprincipen är att trösklarna för den fysiska aktiviteten görs så låga som möjligt för att alla barn och unga i staden kan stimuleras till fysisk aktivitet i sitt närområde. I dagsläget finns inga normerande värden eller kvantitativa tal angivna i plan- och bygglagen avseende tillgång till idrott vid planläggning utan anges i PBL 2 kap. 7 § enligt nedan. Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns 1. gator och vägar 2. torg 10 (14) 3. parker och andra grönområden 4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse 5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service. Idrottsförvaltningen ser emellertid utveckling av ytterligare planeringsverktyg som ett möjligt redskap att i tidigt skede få med ytor för idrott och fysisk aktivitet i den strategiska stadsutvecklingen. Ett sådant verktyg kan vara riksidrottsförbundets framtagna processtöd Rörelsefaktor, i vilket tematiska områden knutna till fysisk aktivitet poängssätts enligt en framtagen matris. Detta för att därigenom ge helhetsbild av hur väl exempelvis ett stadsutvecklingsprojekt kan antas främja rörelse och aktivitet. Verktyget kan fungera som ett underlag i dialogen mellan olika förvaltningar på olika skalnivåer i planeringen. Gemensamt yttrande från distriktsförbund Gotland-Stockholms Friidrottsförbund, Handbollförbundet Öst, Stockholms Basketbollförbund, Stockholms Fotbollförbund, Stockholms Innebandyförbund, Stockholms Ishockeyförbund, Stockholms Konståkningsförbund och Stockholms Simförbunds gemensamma yttrande daterat den 28 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Vi ställer oss bakom motionen om att införa en idrottsnorm i Stockholm. Vi anser att behovet är akut och att en norm måste omfatta hela staden, inte enbart vissa utvecklingsområden. Våra förbund har under ett decennium följt stadsplanearbetet och tyvärr kunnat konstatera att behovet av idrottsanläggningar inte beaktats på ett strukturerat sätt trots löften och ambitioner från staden. Idrotten har heller inte varit tillfrågad i tidiga skeden av planarbetet. Ytterligare åtgärder krävs därför för att säkerställa att anläggningar för idrott finns med fullt ut. Den stora bristen på anläggningar i Stockholm Stad och svårigheterna att kunna bygga ikapp i existerande stadsområden gör det än angelägnare att anläggningar byggs i nya områden och områden som omvandlas. Brist på idrottsytor i Stockholm • Stockholm är i dag den regionen i landet som har lägst tillgång till idrottsanläggningar per invånare. • Anläggningarna är eftersatta och utbudet av tider räcker inte för att möta vare sig barn-, ungdoms- eller elitidrottens behov. • Följden är att föreningar i Stockholm inte kan bedriva verksamhet på samma villkor som i övriga landet. Konsekvenser för idrotten • Lag och idrottare i Stockholm tränar färre timmar i veckan jämfört med andra delar av landet. 11 (14) • Matchtider förkortas på grund av anläggningsbristen, vilket leder till sämre utvecklingsmöjligheter. • För hallidrotter: Barn under 13 år får inte utöva sin idrott i rätt anläggning. Det påverkar framförallt 10-13 åringar som inte kan träna sporten. • Idrottare från Stockholm halkar efter i jämförelse med idrottare från andra delar av Sverige. Vilket gör att de lämnar Stockholm för att idrotta i andra kommuner där idrotten har bättre förutsättningar. • Små föreningar i Stockholm Stad är på väg att läggas ner, små föreningar urholkas och de stora tar över med anledning av hallbristen och att stödet inte fungerar för små föreningar. Det påverka vår demokrati då hela idrotten är uppbyggd på stöd utifrån antal föreningar. Betydelse för stadens attraktivitet För att Stockholm ska vara en attraktiv stad för både invånare och företag krävs både elit och breddidrott. En idrottsnorm är ett nödvändigt verktyg för att säkerställa långsiktig planering och rättvisa förutsättningar. Slutsats Vi tillstyrker motionen och vill understryka vikten av att: • normen gäller hela staden • idrottsytor planeras in tidigt i stadsbyggnadsprocessen • behoven från den lokala idrottsrörelsen vägs in på riktigt. Gruppen som arbetar fram denna norm behöver innehålla några aktiva inom idrotten som har idrottens perspektiv och kan påverka med små detaljer som är viktiga för idrotten. Gymnastikförbundet Öst Gymnastikförbundet Östs yttrande daterat den 25 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Gymnastik är en mycket populär idrott som ökar i hela landet. Som framgår av statistik från RF-SISU Stockholm är gymnastiken den nästa största idrotten i Stockholm 2021–2023. Statistiken för 2024 är inte ute ännu men Gymnastikförbundet Öst ökade med hela 3 823 medlemmar under 2024 så vi fortsätter att växa ännu mer. 12 (14) I Stockholms stad finns 9 000 gymnaster, varav 5 000 tävlingsgymnaster (på elitnivå, på väg mot elitnivå (ungdomar och juniorer) och på lägre nivå). En specialhall för gymnastik är en hall som avses för gymnastik, d.v.s. permanent uppställning av redskap och tillgång till grop. I hela Stockholmsregionen finns 17 sådana, men endast två finns i Stockholms stad plus ytterligare två hallar som har grop men inte permanent uppställning av redskap. Om man räknar in alla fyra innebär det 1250 gymnaster per specialhall. Det innebär naturligtvis att alla som behöver det inte får träningstid i specialhallar. Som jämförelse delar 536 gymnaster på varje specialhall i övriga Stockholmsregionen (staden exkluderad). Dessutom står ytterligare 4300 barn och ungdomar idag i kö för att få börja träna gymnastik i regionen. Om dessa skulle börja träna skulle behovet av specialhall öka med över 2400 potentiella tävlingsgymnaster till. Allt detta innebär att minst två ytterligare specialhallar behövs i Stockholms stad för att kunna ta emot alla barn och unga på ett säkert och utmanande sätt. I Idrottsförvaltningens lista ”Status idrottsprojekt över 50 mnkr” över pågående anläggningsprojekt i Stockholms stad finns inte gymnastiken med över huvud taget, trots att vi alltså är den näst största idrotten. Vi har dessutom ca 75 % flickor vilket gör att en satsning på gymnastiken också blir en satsning på jämställdhet och lika villkor i Stockholms stad. Vi behöver stadens hjälp för att kunna minska trängseln i specialhallarna och ge våra gymnaster tillgång till rätt utrustning och en bra träningsmiljö. Stockholm har lägst antal idrottsanläggningar per capita i Sverige och tusentals barn står i kö till gymnastik i Stockholm. Kommunen bör prioritera gymnastikhallar i stadsplaneringen och samverka med föreningar för drift. Mer information finns i den kartläggning av anläggningar som Gymnastikförbundet Öst genomförde förra året: Kartläggning anläggning v.4.pdf 13 (14) Det är viktigt att (särskilt yngre) gymnaster kan träna nära hemmet. Det finns alltså ett stort behov av idrottsanläggningar i alla delar av Stockholm, inklusive nya områden. Yttrande Med anledning av vad som angetts ovan, tillstyrker Gymnastikförbundet Öst Centerpartiet i Stockholms stads motion om att införa en idrottsnorm och att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med motionens förslag. 14 (14) Reservationer m.m. Idrottsnämnden Reservation av Mikael Peterson (C) 1. Att tillstyrka motionen. 2. Att därutöver anföra: Det är mycket positivt att idrottsförvaltningen delar uppfattningen att behovet av idrottsytor måste beaktas tidigt i stadsplaneringen. Just detta är kärnan i förslaget om en idrottsnorm. Normen är inte tänkt att utformas utan hänsyn till stadens behov eller nyckeltal, utan som ett stöd för att stärka den långsiktiga planeringen och undvika att idrott prioriteras bort när mark exploateras vilket tyvärr har skett i till exempel Hagastaden och Hammarby Sjöstad. Förvaltningen lyfter också att ett sådant verktyg behöver utformas på rätt sätt för att fungera i olika stadsutvecklingsprojekt, vilket vi instämmer i. En idrottsnorm behöver bygga vidare på strategi för idrottsanläggningar, lokala behov, nyckeltal med mera. När förvaltningen lyfter att det saknas normerande värden i plan- och bygglagen innebär det att det idag inte finns några fasta ramar att luta sig mot. Samtidigt pekar de själva på att verktyg som Rörelsefaktor kan användas som processtöd i den tidiga planeringen. Det visar att det redan finns metoder och former som kan utvecklas vidare inom ramen för kommunens ansvar. Sammantaget visar både motionen och förvaltningens svar att staden behöver ett verktyg som säkerställer att idrott inte prioriteras bort när nya stadsdelar växer fram. Det handlar inte om att skapa stelbenta ramar, utan om att bygga in idrottens förutsättningar från början. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L) Liberalerna har sedan lång tid tillbaka skrivit in idrottsnorm, eller om man vill kalla de rörelsekvot i sitt politiska program. Detta är en nödvändighet om idrott och spontanaktivitet ska får en säkerställd plats i vår stad. Frivilliga verktyg, hur bra de än är, eller andra beräkningar gör ingen som helst nytta om de inte används eller om andra nämnder och förvaltningar inte tar hänsyn till resultaten. --- [Motion om att införa en idrottsnorm.pdf] Motion om att införa en idrottsnorm När vår stad växer och förtätats så är det mycket viktigt, inte minst ur ett folkhälsoperspektiv, att staden avsätter mark för idrottsytor (idrottshallar, simhallar och idrottsplatser med mera) utifrån hur många som kommer att bo i stadsdelen när den är färdigbyggd. Om det inte planeras för idrott från början riskerar den att prioriteras bort helt enkelt genom att marken är för dyr. Ett farligt kortsiktigt tänkande. Att lägga in idrottsanläggningar när stadsplanen väl är fastlagd är snudd på hopplöst. Trots att vi under den föregående mandatperioden ökade takten i idrottsbyggandet och tog fram en strategi för idrottsanläggningar behövs ännu fler reformer för att visionen om en levande, aktiv och blandad stad ska bli verklighet i Stockholm. En idrottsnorm vid exploatering skulle vara ytterligare en förstärkning i arbetet att få en mer levande och aktiv stad. Att införa en idrottsnorm betyder inte att det enbart är staden som ska bygga och drifta idrottsanläggningar. Tvärtom så vi vill att fler privata aktörer ska vara med och planera idrottsytor tidigt i processen. Då kan man också skapa flexibla lösningar med idrottsanläggningar som en del av andra byggnader. Idrottsnormen syftar till att säkerställa att bland annat Exploateringskontoret och Fastighetskontoret inte kan nedprioritera idrottsytor. En idrottsnorm är också ett verktyg för att säkerställa att den lokala idrottsrörelsens behov möts på ett bra sätt. Exempel på stadsdelar där en idrottsnorm bör tillämpas är Frihamnen, Värtahamnen, Loudden, Älvsjödalen, och Slakthusområdet. Med en idrottsnorm säkerställer vi att staden inte är sen på bollen som i Hagastaden och Hammarbysjöstad. Mot bakgrund av detta föreslås kommunfullmäktige att besluta: ATT ge berörda nämnder och bolag i uppdrag att införa en idrottsnorm vid exploateringsärenden Stockholm den 16 juni 2025 Jonas Naddebo (C) Centerpartiet Stockholms stad