Svenskaprov för läsförståelse i skolan – avslag på förslag
Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholm ska införa ett prov i svenska, liknande det som finns i matematik, för att bättre följa upp gymnasieelevernas läsförståelse. Syftet är att ge skolorna verktyg att stärka elevernas kunskaper i svenska. Stadsledningskontoret och utbildningsnämnden anser dock att ett sådant prov inte skulle uppfylla syftet tillräckligt bra för att motivera kostnaden och ser praktiska utmaningar.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-05-04. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.
Från originalhandlingen
Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att det införs ett Stockholmsprov i svenska, motsvarande det prov som finns i matematik, för att bättre följa upp elevernas läsförståelse och ge skolorna verktyg att stärka den.
[R3 Utl Motion om att införa Stockholmsprov i svenska.pdf]
1 (9)
Utlåtande Rotel III (Dnr KS 2025/531)
Motion om att införa Stockholmsprov i svenska
Motion av Jan Jönsson (L)
Förslag till beslut
Föredragande borgarrådet Emilia Bjuggren
Sammanfattning av ärendet
Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att det
införs ett Stockholmsprov i svenska, motsvarande det prov som finns i matematik, för
att bättre följa upp elevernas läsförståelse och ge skolorna verktyg att stärka den.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, förskolenämnden, kulturnämnden,
utbildningsnämnden och Almega Stockholm.
Almega Stockholm har inte inkommit med svar.
Stadsledningskontoret anser inte att ett diagnostiskt prov i svenska skulle kunna
uppfylla det tänkta syftet i tillräckligt hög grad för att motivera kostnaden. För att
vara jämförbart med betygen behöver ett diagnostiskt prov i svenska vara utformat
likt det nationella provet i årskurs 9. Stadsledningskontoret ser även praktiska
utmaningar med ett omfattande prov vid terminens start i gymnasieskolan.
Förskolenämnden konstaterar att ämnesprov i gymnasiet ligger utanför nämndens
sakområde. Nämnden avstår därför att yttra sig om förslaget i motionen.
Kulturnämnden har utifrån sina ansvarsområden inga synpunkter på remissen.
Utbildningsnämnden anser inte att ett diagnostiskt prov i svenska skulle kunna
uppfylla det tänkta syftet i tillräckligt hög grad för att motivera kostnaden. För att
vara jämförbart med betygen behöver ett diagnostiskt prov i svenska vara utformat
likt det nationella provet i årskurs 9. Nämnden ser även praktiska utmaningar med ett
omfattande prov vid terminens start i gymnasieskolan.
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet.
2 (9)
Föredragande borgarrådets synpunkter
Språket är nyckeln till all annan undervisning och det är ett av skolans viktigaste
uppdrag att elever ska lämna grundskolan med goda kunskaper i läsning.
Frågan om att införa ett diagnostiskt prov i svenska har utretts grundligt för bara tre år
sedan. Utredningen från 2022 visade sammanfattningsvis att ett diagnostiskt prov i
svenska av liknande typ som det diagnostiska provet i matematik inte kan utformas
för att fånga elevernas kunskaper i förhållande till betygen i årskurs 9 i svenska och
därför inte bedöms ha något betydande värde för avlämnande grundskolor.
Men svenska elevers vikande läskunnighet är oroande och det är uppenbart att vi
måste göra ännu mer för att stärka skolornas arbete med språkinlärning och läsning.
Vårt fokus ligger på att ge skolorna så goda förutsättningar som möjligt att fokusera
på läsning i klassrummet. Vi genomför också riktade kompetensutvecklingsinsatser
för svensklärare eller lärare i svenska som andraspråk som antingen har en äldre
utbildning och behöver stärka sin kompetens eller få ämnesbehörighet i svenska.
Våra skolor följer återkommande upp elevernas läsförmåga genom hela skolgången,
från obligatoriska kartläggningar i förskoleklass till de nationella proven i svenska i
årskurs nio. De här uppföljningarna är viktiga för att följa elevernas
kunskapsutveckling och kunna sätta in rätt insatser för elever i behov av stöd men
också för att på gruppnivå kunna identifiera moment och områden där skolan behöver
stärka sin undervisning.
Vi ser kontinuerligt över hur vi på bästa sätt kan följa upp våra elevers läsutveckling,
utan att det ökar lärarnas administrativa börda och tar för mycket tid och resurser från
skolornas undervisning.
Bilaga
Motion om att införa Stockholmsprov i svenska, dnr KS 2025/531-1
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Reservation av borgarråden Christofer Fjellner och Andrea Hedin (båda M) och
borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande.
Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Att bifalla motionen
2. Att därutöver anföra följande
Vi delar inte bilden av att det skulle vara svårt och administrativt krångligt att
utforma ett Stockholmsprov som inriktas på läsförmåga. Bristande läsförståelse är ett
stort hinder för att klara gymnasiestudierna då många elever som börjar gymnasiet
kan avkoda men inte har tillräcklig läsförståelse. Ofta upptäckts detta en bra bit in i
3 (9)
första läsåret och eleverna riskerar då att hoppa av på grund av att de känner sig
misslyckade.
En återkoppling till grundskolorna via ett Stockholmsprov kan ge skolorna bättre
förutsättningar att komma till rätta med dessa brister innan eleverna börjar gymnasiet.
Den rödgröna majoriteten berör inte den viktiga frågan om hur återkopplingen till
grundskolorna ska gå till i borgarrådets synpunkter. Stockholmsprovet är av denna
anledning en både nödvändig och viktig reform.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag.
Stockholm den 17 december 2025
Karin Wanngård
Kommunstyrelsens ordförande
Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Paccamonti (alla M) och
Jan Jönsson (L) som är likalydande med Moderaternas och Liberalernas
gemensamma reservation i borgarrådsberedningen.
4 (9)
Ärendet
Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att det
införs ett Stockholmsprov i svenska, motsvarande det prov som finns i matematik, för
att bättre följa upp elevernas läsförståelse och ge skolorna verktyg att stärka den.
Motionären menar att ett sådant prov kan ge information om avvikelser i förhållande
till betyget i årskurs 9 samt ge relevant information till de avlämnande grundskolorna
om elevernas kunskaper. Därmed kan provet, enligt motionären, vara användbart för
hur undervisningen utformas.
Remissammanställning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, förskolenämnden, kulturnämnden,
utbildningsnämnden och Almega Stockholm.
Almega Stockholm har inte inkommit med svar.
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 17 september 2025 har i
huvudsak följande lydelse.
Utbildningsnämnden hade under 2022 i uppdrag att utreda införandet av ett
Stockholmsprov i svenska som liksom Stockholmsprovet i matematik jämför
elevernas kunskap när de börjar gymnasiet med de betyg de har från grundskolan.
I utredningen framgick att ett diagnostiskt prov i svenska av liknande typ som det
diagnostiska provet i matematik inte kan utformas för att fånga elevernas kunskaper i
förhållande till betygen i årskurs 9 i svenska och att det därför inte bedömdes ha
något betydande värde för avlämnande grundskolor. Skälen till detta var
huvudsakligen:
• För att kunna jämföra med betyget i årskurs 9 i svenska behöver ett
diagnostiskt prov vara utformat på ett liknande sätt som det nationella provet i
svenska – vilket skulle bli ett alltför omfattande prov för att vara praktiskt
genomförbart vid skolstarten i årskurs 1 i gymnasieskolan
• Nationella provet innefattar flera delmoment och testar olika
kunskapsområden enligt kursplanen. I syfte för att kunna
jämföra med betygen behöver ett diagnostiskt prov i svenska
fånga det centrala innehållet och målen, vilket är svårt att uppnå i ett
diagnostiskt prov
• Matematik som ämne kan på ett mer tillförlitligt sätt mäta elevers
grundläggande kunskaper i ett diagnostiskt prov till skillnad från ämnet
svenska. Det finns dessutom två ämnen, svenska respektive svenska som
andraspråk vilket kan ha inverkan på om ett diagnostiskt prov ska utformas i
en eller två versioner
5 (9)
• Det diagnostiska provet i matematik har i stort sett inte förändrats sen det
infördes. Däremot visade utredningen från 2022 att prov i svenska kan behöva
omarbetas, då språket är i förändring
Det framgick i utredningen att gymnasieskolor redan genomför prov i svenska vid
höstterminens start, till exempel diagnostiskt läs- och skrivprov.
Ett nytt diagnostiskt prov skulle enligt utredningen kunna inriktas på ordkunskap eller
läsförmåga/läsförståelse. Det finns dock svårigheter med att konstruera ett sådant
prov som på ett bättre sätt skulle ge relevant information än andra prov som redan
används av gymnasieskolor. Att ta fram ett nytt diagnostiskt prov innebär även
kostnader och administration, exempelvis för extern hjälp för att ta fram provet,
förvalta det och omarbeta provet vid behov.
Stadsledningskontoret anser att resonemangen och slutsatserna i den tidigare
utredningen kvarstår. Bedömningen är således att ett diagnostiskt prov i svenska inte
skulle uppfylla det tänkta syftet i tillräckligt hög grad för att motivera kostnaden.
Förskolenämnden
Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 augusti 2025 följande.
Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till
kommunstyrelsen som svar på remissen.
Reservation av Åsa Nilsson Söderström m.fl. (L), se Reservationer m.m.
Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 2 juni 2025 har i huvudsak
följande lydelse.
Förskoleförvaltningen menar att god läsförmåga och goda kunskaper i svenska är
viktiga kunskaper för att kunna verka i samhället och i livet. Förskolan har en viktig
roll genom att lägga grunden för det arbete som sedan fortgår i de obligatoriska
skolformerna. De som arbetar i förskolan behöver ha tillräckliga kunskaper i svenska
för att kunna medverka till detta, och den gymnasiala utbildningen i svenska kan i det
lägga en viktig grund.
Vidare menar förskoleförvaltningen att det är av vikt att barn och elever i förskola
och skola får de förutsättningar de behöver för att utvecklas och lära. För att
möjliggöra detta finns det ett behov av att systematiskt följa upp undervisningen.
Förvaltningen är av uppfattningen att uppföljningen behöver anpassas utifrån de
ramar och mål som finns för respektive skolform och ämnesområde. Huruvida
Stockholmsprov i svenska kan bidra till detta kan inte förskoleförvaltningen bedöma,
då ämnesprov i gymnasiet ligger utanför förvaltningens sakområde.
Förskoleförvaltningen avstår därför att yttra sig om förslaget i motionen
6 (9)
Kulturnämnden
Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 10 juni 2025 följande.
Kulturnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen
som svar på remissen.
Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Kristina Lutz m.fl. (M), se
Reservationer m.m.
Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 28 maj 2025 har i huvudsak
följande lydelse.
Kulturnämnden har genom Stockholms stadsbibliotek ett särskilt ansvar för att främja
läsning och tillgång till litteratur. Folkbibliotekens läsfrämjande uppdrag regleras i
Bibliotekslagen. Enligt Stockholms stads skolbiblioteksplan ska Stockholms
stadsbibliotek fungera som stöd och inspiration i det läs- och språkstimulerande
arbetet i förskolan.
Utifrån kulturnämndens ansvarsområden har förvaltningen inga synpunkter på
remissen.
Utbildningsnämnden
Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 28 augusti 2025 följande.
1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och
överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Reservation av Jan Jönsson (L) och Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 6 augusti 2025 har i
huvudsak följande lydelse.
Utbildningsförvaltningen har tidigare grundligt utrett frågan mot bakgrund av att
kommunfullmäktige i budgeten för Stockholms stad för 2022 gav
utbildningsnämnden i uppdrag att utreda ”införandet av ett Stockholmsprov i svenska
som liksom Stockholmsprovet i matematik jämför elevernas kunskap när de börjar
gymnasiet med de betyg de har från grundskolan.”
Utredningen från 2022 visade att ett diagnostiskt prov i svenska av liknande typ som
det diagnostiska provet i matematik inte kan utformas för att fånga elevernas
kunskaper i förhållande till betygen i årskurs 9 i svenska och bedöms därför inte ha
något betydande värde för avlämnande grundskolor. Skälen till detta är
huvudsakligen:
• För att kunna jämföra med betyget i årskurs 9 i svenska behöver ett
diagnostiskt prov vara utformat på ett liknande sätt som det nationella provet i
svenska – vilket skulle bli ett alltför omfattande prov för att vara praktiskt
genomförbart vid skolstarten i årskurs 1 i gymnasieskolan.
7 (9)
• Nationella provet innefattar flera delmoment och testar olika
kunskapsområden enligt kursplanen. I syfte för att kunna jämföra med
betygen behöver ett diagnostiskt prov i svenska fånga det centrala innehållet
och målen, vilket är svårt att uppnå i ett diagnostiskt prov.
• Matematik som ämne kan på ett mer tillförlitligt sätt mäta elevers
grundläggande kunskaper i ett diagnostiskt prov till skillnad från ämnet
svenska. Det finns dessutom två ämnen, svenska respektive svenska som
andraspråk vilket kan ha inverkan på om ett diagnostiskt prov ska utformas i
en eller två versioner.
• Det diagnostiska provet i matematik har i stort sett inte förändrats sen det
infördes. Däremot visade utredningen från 2022 att prov i svenska kan behöva
omarbetas, då språket är i förändring.
Vad gäller nyttan för gymnasieskolor såg den tidigare utredningen att skolor redan
idag vid höstterminens start genomför prov i svenska, till exempel diagnostiskt läs-
och skrivprov.
Ett nytt diagnostiskt prov skulle enligt utredningen kunna inriktas på ordkunskap eller
läsförmåga/läsförståelse. Det finns dock svårigheter med att konstruera ett sådant
prov som på ett bättre sätt skulle ge relevant information än andra prov som redan
används av gymnasieskolor. Att ta fram ett nytt diagnostiskt prov innebär även
kostnader och administration för förvaltningen, till exempel med extern hjälp för att
ta fram provet, förvalta det årligen och omarbetning.
Utbildningsförvaltningen anser att resonemangen och slutsatserna i den tidigare
utredningen kvarstår. Förvaltningens bedömning är därför fortsatt att ett diagnostiskt
prov i svenska inte skulle uppfylla det tänkta syftet i tillräckligt hög grad för att
motivera kostnaden för genomförandet.
8 (9)
Reservationer m.m.
Förskolenämnden
Reservation av Åsa Nilsson Söderström m.fl. (L)
1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut
2. Att tillstyrka motionen
3. Att därutöver anföra följande
Förskoleförvaltningen menar att det är av vikt att barn och elever i förskola och skola
får de förutsättningar de behöver för att utvecklas och lära. För att möjliggöra detta
finns det ett behov av att systematiskt följa upp undervisningen.
Syftet med Stockholmsprov är just att grundskolorna ska få information om
läsförståelsen hos tidigare elever som påbörjat gymnasiet, i syfte att kunna utveckla
svenskundervisningen. Det rör i högsta grad kulturen att läsförståelsen hos elever,
bland annat av avancerade litterära texter, får förutsättningar att stärkas. Vi menar
därför att motionen bör tillstyrkas.
Kulturnämnden
Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Kristina Lutz m.fl. (M)
1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut
2. Att tillstyrka motionen
3. Att vidare anföra följande:
En stor del av att bedriva opposition handlar om att formulera reservationsbudgetar,
interpellationer, motioner och skrivelser. Det är oerhört viktigt att det i demokratier
bedrivs aktiv opposition, som visar på alternativ till de styrande partiernas politik. En
politisk opposition är således något av den representativa demokratins viktigaste
beståndsdelar. Enligt kommunallagen 4 kap. 19 § har varje ledamot i fullmäktige
initiativrätt och får väcka motioner, ett av de viktigaste verktygen för en opposition.
Eftersom kulturnämndens verksamhet och förvaltningens arbete är så viktigt ville vi
att Kulturnämnden remitterades motionen. Förvaltningens synpunkter är av stort
intresse för oss. Syftet med Stockholmsprov är att grundskolorna ska få information
om läsförståelsen hos tidigare elever som påbörjat gymnasiet, i syfte att kunna
utveckla svenskundervisningen. Det rör i högsta grad kulturen att läsförståelsen hos
elever, bland annat av avancerade litterära texter, får förutsättningar att stärkas.
9 (9)
Utbildningsnämnden
Reservation av Jan Jönsson (L) och Andréa Hedin m.fl. (M)
1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut.
2. Att tillstyrka motionen.
3. Att därutöver anföra följande:
Förvaltningen hänvisar i sitt tjänsteutlåtande till att det skulle vara svårt och
administrativt krångligt att utforma ett Stockholmsprov som inriktas på läsförmåga.
Samtidigt är bristande läsförståelse ett stort hinder för att klara gymnasiestudierna då
många elever som börjar gymnasiet kan avkoda men inte har tillräcklig läsförståelse.
Ofta upptäckts detta en bra bit in i första läsåret och eleverna riskerar då att hoppa av
på grund av att de känner sig misslyckade. En återkoppling till grundskolorna via ett
Stockholmsprov kan ge skolorna bättre förutsättningar att komma till rätta med dessa
problem innan eleverna börjar gymnasiet.
---
[Motion om att införa Stockholmsprov i svenska.pdf]
Motion av Jan Jönsson (L) om att införa Stockholmsprov i svenska
Idag finns det i staden ett Stockholmsprov i matematik som på ett framgångsrikt sätt jämför
elevernas kunskap när de börjar gymnasiet med det betyg de har från grundskolan. Vi vill
också se att det införs ett Stockholmsprov i svenska, motsvarande det prov som finns i
matematik, för att bättre följa upp elevernas läsförståelse och ge skolorna verktyg att stärka
den.
Ett sådant prov kan både ge information om avvikelser i förhållande till betyget i årskurs 9
samt ge relevant information till de avlämnande grundskolorna om elevernas kunskaper (utan
att det kopplas till betyget). Därmed kan provet vara användbart för hur undervisningen
utformas.
Provet kan inriktas på såväl ordkunskap som läsförmåga och mäta både kunskaper i
svenskämnen och förmågor kopplade till svenska språket.
Med anledning av detta föreslår vi:
1. att staden inför ett Stockholmsprov i svenska
Jan Jönsson (L)
Borgarråd
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.