Skyltar i Stockholm: Bara svenska eller flera språk?

Gabriel Kroon och Tapani Juntunen (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna samt ta fram en handlingsplan för att se till att all skyltning i det offentliga rummet i huvudsak utgår från det svenska språket. [R8 Utl Motion om förbjud skyltar på andra språk än svenska.pdf] 1 (9) Utlåtande Rotel VIII (Dnr KS 2025/476) Motion om att förbjuda skyltar på andra språk än svenska Motion av Gabriel Kroon och Tapani Juntunen (båda SD) Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Lars Strömgren Sammanfattning av ärendet Gabriel Kroon och Tapani Juntunen (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna samt ta fram en handlingsplan för att se till att all skyltning i det offentliga rummet i huvudsak utgår från det svenska språket. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, trafiknämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd och Skarpnäcks stadsdelsnämnd. Stadsledningskontoret anser att det inte finns några förutsättningar för att Stockholms stad ska kunna införa något regelverk, riktlinjer eller policy av det slag som motionärerna beskriver. Trafiknämnden anger att information från trafikkontoret som riktar sig till allmänheten alltid är skriven på svenska, samtidigt som hela eller delar av innehållet parallellt även kan finnas på andra språk. För reklam på reklamvitriner ställs krav på att annonsören behöver följa gällande lagstiftning och reklambranschens riktlinjer. Bromma stadsdelsnämnd anser att en central del i stadsdelsnämndens arbete är att stadens invånare kan tillgodogöra sig information som gör att de får den hjälp och det stöd de har rätt till och att staden följer lagar och regler gällande skyltning. Järva stadsdelsnämnd anser att antalet regleringar av skyltar är tillräckliga och fler inte bör införas då det kan leda till en otydlighet i regelverket. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet. 2 (9) Skarpnäcks stadsdelsnämnd anser att stadens kommunikation alltid ska följa gällande lagstiftning, till exempel för nationella minoritetsspråk och vara tillgänglig för alla målgrupper samt att all kommunikation ska utgå från svenska språket enligt stadens kommunikationsprogram. Föredragande borgarrådets synpunkter Stadens kommunikationsprogram slår fast att Stockholms stad i sin kommunikation ska uppfattas som tydlig, begriplig, välkomnande och inkluderande. All kommunikation i staden utgår från svenska språket. Med lättläst svenska och översättningar till engelska kan målgrupperna breddas ytterligare. Förvaltningar och bolag avgör utifrån målgruppsanalyser och sammanhang behovet av ytterligare språköversättningar och för vilka språk, till exempel nationella minoritetsspråk där staden har särskilda skyldigheter enligt lag. För reklam på reklamvitriner ställs krav på att annonsören behöver följa gällande lagstiftning och reklambranschens riktlinjer. Bilaga Motion om förbjud skyltar på andra språk än svenska, dnr KS 2025/476-1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 12 november 2025 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Gabriel Kroon (SD) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna föreslår att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna samt ta fram en handlingsplan för att se till att all skyltning i det offentliga rummet i huvudsak utgår från det svenska språket. Sverigedemokraterna föreslår en modell som innebär att all text på affischer, skyltar, dekaler och annan reklam som är synlig för allmänheten ska presenteras på svenska. Övriga språk får dock förekomma samtidigt, under förutsättning att svenska tydligt 3 (9) dominerar. Den svenska texten ska ha ett betydligt större visuellt intryck, exempelvis genom att omfatta minst dubbelt så stor yta som eventuell text på andra språk. Samtidigt ska den svenska texten alltid vara minst lika läsbar och väl synlig som den utländska. Reservation av Jan Jönsson (L) och Jonas Naddebo (C) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att avslå motionen 2. Att därutöver anföra Vi ställer oss kritiska till Sverigedemokraternas motion ”Förbjud skyltar på andra språk än svenska”. Det är helt korrekt som Sverigedemokraterna skriver att svenska är vårt officiella språk och att det har en logisk särställning i Sverige. Men att det ska finnas förbud mot övriga är att rejält blanda korten. Motionens förslag utgår från en förenklad syn på språket och bortser från de praktiska och samhälleliga behov som finns av flerspråkighet i en internationell och mångspråkig stad som Stockholm. Det finns många situationer där det är både nödvändigt och önskvärt att använda andra språk än svenska. Det gäller till exempel i verksamheter som riktar sig till turister, nyanlända eller internationella besökare. Att begränsa möjligheten till flerspråkig skyltning skulle riskera att försvåra kommunikation, tillgänglighet och inkludering – något som kan få flera oanade konsekvenser - snarare än att stärka det svenska språkets ställning. Vidare är motionens jämförelse med Quebec missvisande. Quebec är en franskspråkig provins i ett i övrigt engelskspråkigt land, där den lokala lagstiftningen syftar till att skydda ett minoritetsspråk. Situationen i Sverige är den motsatta – svenskan är redan majoritetsspråk och starkt etablerad både kulturellt och juridiskt. Att hänvisa till Quebec som förebild för svensk språkpolitik blir därför en felaktig och oöverförbar jämförelse. Sverige och Stockholm bör i stället fortsätta att värna både det svenska språket och principen om tillgänglighet. En balanserad syn på språkfrågan – där svenska är huvudregel men andra språk får användas när det behövs – är vägen som vi anser att Stockholm bör ta. 4 (9) Ärendet Gabriel Kroon och Tapani Juntunen (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att all kommersiell skyltning i det offentliga rummet ska utgå från det svenska språket och hänvisar till att i Quebec har en lokal riktlinje införts om att all skyltning ska ske på franska. Motionärerna föreslår en modell som innebär att all text på affischer, skyltar, dekaler och annan reklam som är synlig för allmänheten ska presenteras på svenska. Övriga språk får dock förekomma samtidigt, under förutsättning att svenska tydligt dominerar. Den svenska texten ska ha ett betydligt större visuellt intryck, exempelvis genom att omfatta minst dubbelt så stor yta som eventuell text på andra språk. Samtidigt ska den svenska texten alltid vara minst lika läsbar och väl synlig som den utländska. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna samt ta fram en handlingsplan för att tillse att all skyltning i det offentliga rummet i huvudsak utgår från det svenska språket. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, trafiknämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd och Skarpnäcks stadsdelsnämnd. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 24 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret konstaterar att hänvisningen i motionen till ”lokala riktlinjer” i Quebec är felaktig, eftersom det handlar om en lag som har införts i provinsen Quebec. Provinsen Quebec har en unik status som "nation inom Kanada" sedan 2006, och kan därför stifta lagar som gäller inom provinsen. Stadsledningskontoret har uppfattat att förslaget gäller de skyltar och affischer som staden upplåter som reklamplatser. Kontoret anser att det inte föreligger några förutsättningar för att Stockholms stad ska kunna införa något regelverk, riktlinjer eller policy av det slag som motionärerna beskriver. Det slag av inskränkningar som föreslås bedömer stadsledningskontoret saknar stöd i de svenska grundlagarna. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025 följande. 1. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. 5 (9) Reservation av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 20 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Som kommun måste Stockholms stad, liksom alla myndigheter i Sverige, följa språklagen (2009:600). 10 § Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. Stadens kommunikationsprogram slår fast att all kommunikation i staden utgår från svenska språket. Alla ska dessutom känna sig inkluderade i stadens kommunikation. Information från trafikkontoret som riktar sig till allmänheten är därför alltid skriven på svenska. Om det bedöms som relevant för syftet och för att nå ut till fler målgrupper kan hela eller delar av innehållet även finnas på andra språk. I de fall trafikkontoret bedömer att det finns ett behov av att sprida information på andra språk sker det alltid parallellt med samma budskap på svenska. Texterna på olika språk kan då förmedlas i antingen samma eller i separata medier, som till exempel trycksaker eller skyltar, eller i andra kanaler. Formgivning av trycksaker och skyltar är ett hantverk som sker i en stegvis process. Hur byggstenarna i form av text, bilder och illustrationer ser ut påverkar alltid helheten. Beroende på målgrupp och situation kan det ibland lämpa sig att ha information på olika språk i separata trycksaker eller i olika kanaler. Informationen finns dock alltid tillgänglig på svenska. När det gäller kommersiell skyltning på stadens mark tillåter trafikkontoret endast reklam på reklamvitriner. I villkoren för reklamvitriner ställs krav på att annonsören behöver följa gällande lagstiftning och reklambranschens egna riktlinjer. Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 5 juni 2025 följande. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar. Svaret överlämnas till kommunstyrelsen. Särskilt uttalande av Johan Duvdahl (C), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 maj 2025 har i huvudsak följande lydelse. Att stadens invånare kan tillgodogöra sig information som gör att de får den hjälp och det stöd de har rätt till är en central del i stadsdelsförvaltningen arbete. Bromma stadsdelsförvaltning förutsätter att denna intention alltjämt ska gälla och att staden följer de lagar och regler som reglerar frågor gällande skyltning. 6 (9) Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025 följande. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Ghazal Saberian (SD), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 14 april 2025 har i huvudsak följande lydelse. Skyltar i stadsmiljö regleras av lagar och bygglov med några avsteg som exempelvis storlek och typ. Det finns även styrdokument inom staden med principer och råd om formgivning av innehåll på skyltar. Enligt svenska lagar, 2009:600 Språklag och 2009:724 om nationella minoriteter och minoritetsspråk framgår att Stockholm ingår i förvaltningsområde för finska. Myndigheter har en särskild skyldighet att värna minoritetsspråk. I Vägledning för Skyltar i Stockholms stad, som godkändes i stadsbyggnadsnämnden den 29 augusti 2019, framförs att ”Det är många som vill synas i stadsrummet och avvägningar behöver göras så att staden är lätt att orientera sig i och behåller sina grundläggande karaktärsdrag. Hänsyn ska tas till boende samtidigt som skylten är tydlig, lättläst och så långt det är möjligt tillgänglig för alla”. I enlighet med detta kan skyltar huvudsakligen på svenska vara i linje med att det ska vara tydligt, lättläst och tillgängligt för alla. Samtidigt kan andra språk tolkas som underlättande för boende i respektive område och den aktuella verksamhetens målgrupp. Förvaltningen ser inte att en ytterligare reglering skulle gynna småföretagare eller boende då skyltar bidrar till en lokal prägel och att ändra skyltar är kostsamt. Förvaltningen anser att antalet regleringar av skyltar är tillräckliga och fler inte bör införas då det kan leda till en otydlighet i regelverket. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025 följande. 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. 7 (9) Då stadsdelsförvaltningen inte har rådighet över kommersiell skyltning i stadsdelsområdet är detta en fråga som ligger utanför stadsdelsförvaltningens ansvar och uppdrag. I motionens förslag till uppdrag för trafiknämnden kan dock uppdraget tolkas som om det ska gälla all skyltning i det offentliga rummet. Stadsdelsförvaltningen vill därför vara tydlig med att stadens kommunikation alltid ska följa gällande lagstiftning, till exempel för nationella minoritetsspråk och vara tillgänglig för alla målgrupper. Enligt stadens kommunikationsprogram ska all kommunikation i Stockholms stad utgå från svenska språket. Med lättläst svenska och översättningar till engelska kan målgrupperna breddas ytterligare. Förvaltningar och bolag avgör vidare utifrån målgruppsanalyser och sammanhang behovet av ytterligare språköversättningar och för vilka språk. 8 (9) Reservationer m.m. Trafiknämnden Reservation av Anders Lindman (SD) 1. Att nämnden beslutar att tillstyrka motionen. 2. Att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna anser att det svenska språket tydligt måste dominera i det offentliga rummet i Stockholm. Förutom det självklara i att svenskan skall vara det dominerande språket i Sverige är det viktigt ur ett integrationsperspektiv. Bromma stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Johan Duvdahl (C) Nu vill Sverigedemokraterna styra vilket språk samtalet i det offentliga rummet ska föras. Grumliga idéer om svenskhet är den röda tråden i SD:s politik. Sverigedemokraterna ägnar kontinuerligt mycket tankekraft åt att definiera vem som är svensk och att skilja mellan människor efter etnicitet och språk. Frågan om vikten av svenska språket på reklampelare bör ses i ett större sammanhang. SD utgår från biologin och kultur och pekar i principprogrammet från 2014 på ”den nedärvda essensen” hos varje människa. För att vara del av den svenska nationen ska man – som det står i principprogrammet – vara lojal och ha gemensam identitet, kultur och språk. SD har i alla fall tidigare menat att man kan förlora sin nationstillhörighet om man till exempel byter lojalitet. Frågan är då bara vem som ska avgöra om en person brustit i ”lojalitet” på ett sätt att man inte längre anses tillhöra den svenska nationen. Är det om man inte förstår reklampelarens svenska budskap? Sverige är svenskarnas land, enligt SD, och då åsyftas inte alla de människor som bor här med svenskt medborgarskap. SD är uppenbarligen besatta av att definiera vem som är svensk eller inte. Eller förklara för mig vad som är viktigt som svensk. Uppenbarligen stör sig Sverigedemokraterna att flertalet olika språk talas i vårt avlånga land. Varför återkommer man ständigt till denna typ av frågor? Varför är det viktigt? Varför behöver människor grupperas utifrån svenskhet eller avsaknad av svenskhet? Eller utifrån språk? Och hänvisningen i principprogrammet till att det finns en ”nedärvd essens som man inte kan undertrycka” för onekligen tankarna till rasbiologin och dess besatthet av människors etniska tillhörighet och egenskaper knutna till den. Det är i det sammanhanget den här typen av skrivelser ska ses. 9 (9) Centerpartiets liberalism står för mig för personlig frihet, jämställdhet och öppenhet mot omvärlden – samma idéer som SD bekämpar på flera olika plan. Det är ingenting de döljer. SD är helt öppna med att de betraktar liberalismen som sin fiende. Många politiker hävdar att vi ska samarbeta kring praktik politik där det är möjligt. Men politik är att ge och ta. Att komma överens i sakfrågor. Kan jag gå med på att stödja SDs motion om att förbjuda andra språk än svenska i det offentliga rummet mot SD:s stöd för tillfälliga parkeringsplatser i Mariehäll? Naturligtvis inte! Principiella frågor om människors lika värde är viktigare. För vart slutar det annars? Jag respekterar att vi inom oppositionen tycker olika nationellt, och jag är glad att vi lokalt inte gått samma väg som på den nationella nivån. Vi borde inte vilja vara beroende av SD:s stöd eftersom partiet motarbetar liberala idéer och grundläggande värden som vi borde hålla högt. Debattklimat och principiella ställningstaganden förändras i ett rasande tempo. Som politiker kan och ska vi säga stop. Jag vill iallafall inte ha SDs version av ett gott samhälle. Järva stadsdelsnämnd Reservation av Ghazal Saberian (SD) Att bifalla motionen. --- [Motion om förbjud skyltar på andra språk än svenska.pdf] Kommunfullmäktige 2025-03-24 Förbjud skyltar på andra språk än svenska I Sverige talar vi svenska, därför ska all kommersiell skyltning i det offentliga rummet utgå från det svenska språket. Med inspiration i Quebecs lokal riktlinjer om att all skyltning ska ske på franska så förespråkar vi en motsvarande modell i Stockholm stad. Huvudprincipen är att all text på affischer, skyltar, dekaler och annan reklam som är synlig för allmänheten ska presenteras på svenska. Övriga språk får dock förekomma samtidigt, under förutsättning att svenska tydligt dominerar. Detta innebär att den svenska texten ska ha ett betydligt större visuellt intryck, exempelvis genom att omfatta minst dubbelt så stor yta som eventuell text på andra språk. Samtidigt ska den svenska texten alltid vara minst lika läsbar och väl synlig som den utländska. Mot bakgrund av detta föreslår vi att: 1. Kommunfullmäktige ger Trafiknämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna samt ta fram en handlingsplan för att tillse att all skyltning i det offentliga rummet i huvudsak utgår från det svenska språket. Gabriel Kroon (SD) Tapani Juntunen (SD)