← Tillbaka till arkivet
Stadsplanering Stockholms kommun Kommande möte Kommunfullmäktige · Möte 2026-05-04 · Kortfattat 2026-04-25

Sänk matpriserna: Fler butiker i staden?

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår åtgärder för att sänka matpriserna i Stockholm genom att öka konkurrensen bland livsmedelsbutiker. Han menar att nuvarande plan- och bygglagstiftning försvårar etablering av nya butiker, vilket leder till högre priser. Han föreslår att kommunen ska göra konkurrensanalyser vid planering, införa ett snabbspår för livsmedelsbutiker i detaljplaner och se över befintliga planer för att underlätta etableringar. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar proaktivt med att främja nya butiker och inte ser behov av nya snabbspår eller en generell översyn av detaljplaner.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-05-04. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.

Bilagor

Från originalhandlingen
Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls att de stigande matpriserna slår hårt mot hushållen och att mer konkurrens på livsmedelsmarknaden behövs för att pressa priserna och stärka konsumentmakten. Dagens plan- och bygglagstiftning anses försvåra nyetablering av livsmedelsbutiker genom att den ger kommuner möjlighet att säga nej till livsmedelsbutiker på en specifik plats. Det anses ha lett till minskad konkurrens och högre priser. Mer än åtta av tio mataffärer i Stockholms stad uppges tillhöra någon av de större matjättarna. [R2 Utl Motion om åtgärder för lägre matpriser.pdf] 1 (10) Utlåtande Rotel II (Dnr KS 2025/428) Motion om åtgärder för lägre matpriser Motion av Dennis Wedin (M) Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Jan Valeskog Sammanfattning av ärendet Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls att de stigande matpriserna slår hårt mot hushållen och att mer konkurrens på livsmedelsmarknaden behövs för att pressa priserna och stärka konsumentmakten. Dagens plan- och bygglagstiftning anses försvåra nyetablering av livsmedelsbutiker genom att den ger kommuner möjlighet att säga nej till livsmedelsbutiker på en specifik plats. Det anses ha lett till minskad konkurrens och högre priser. Mer än åtta av tio mataffärer i Stockholms stad uppges tillhöra någon av de större matjättarna. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel, Svensk Handel och Svenskt Näringsliv. Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel, Svensk Handel och Svenskt Näringsliv har inte inkommit med svar. Stadsledningskontoret konstaterar att livsmedelsbutiker spelar en viktig roll för levande och trygga stadsdelar samt för att minska bilberoendet i enlighet med stadens översiktsplan och klimatmål. Exploateringsnämnden betonar att nämnden redan idag gör bedömningar kring behovet av handel och service i samband med nya markanvisningar och stadsutvecklingsprojekt. Stadsbyggnadsnämnden ser att läget för, och utformningen av, nya livsmedelsbutiker spelar en stor roll för levande och trygga lokala centrum, att motverka segregationen Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet. 2 (10) och bidra till minskad biltrafik i enlighet med översiktsplanen och uppdrag i stadens budget. Föredragande borgarrådets synpunkter Jag bedömer att stadsledningskontorets, stadsbyggnadsnämndens och exploateringsnämndens remissvar tydligt visar att staden redan bedriver ett aktivt och välstrukturerat arbete för att främja fler tillgängliga livsmedelsbutiker. Arbetet omfattar bland annat projektet Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning, som tillsammans med befintliga rutiner för markanvisning, detaljplanering och dialog med branschaktörer skapar goda förutsättningar för ökad tillgång till livsmedel och stärkt konkurrens. Mot bakgrund av dessa pågående insatser bedömer jag att ett särskilt snabbspår för etablering av livsmedelsbutiker inte är nödvändigt. Detaljplaneprocessens olika moment fungerar som en viktig kvalitetssäkring och säkerställer att etableringar sker på lämpliga platser. En generell översyn av gällande detaljplaner i innerstaden bedöms därför inte vara prioriterad, eftersom etableringsmöjligheterna i huvudsak påverkas av platsens fysiska förutsättningar och fastighetsägarnas investeringsvilja. Stadens fortsatta fokus på proaktiv planering, tydliga markanvisningsprinciper och nära dialog med branschaktörer är enligt min bedömning rätt väg framåt. Det bidrar till att skapa levande och trygga lokala centrum, i linje med översiktsplanens intentioner. Bilaga Motion om åtgärder för lägre matpriser, dnr KS 2025/428-1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner och Andréa Hedin (alla M) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att bifalla motionen 2. Att därutöver anföra Det är bra att exploateringskontoret gör bedömningar kring behovet av handel och service i samband med nya markanvisningar och stadsutvecklingsprojekt, liksom att kontoret ser positivt på att frågan om ökad konkurrens och mångfald i livsmedelshandeln lyfts. Men detta verkar tyvärr bara vara en bedömning internt inom staden, utan dialog med relevanta marknadsaktörer. Ur den aspekten finns således mer att önska från stadens sida. Så sent som 24 september kom också Svenskt Näringslivs ranking över det lokala företagsklimatet, där Stockholms stad rasade hela 3 (10) 44 placeringar och är nu nere på plats 151 av alla kommuner i landet. Det tarvar sin eftertanke. Att exploateringskontoret sedan våren 2023 deltar i ett arbete med proaktiv planering för nya livsmedelsbutiker kan vi ju då tyvärr konstatera inte lett till någon generell förbättring. I sitt remissvar lyfter exploateringskontoret även fram att man medverkar i Handelsforum, en plattform för kontinuerlig dialog mellan handelns aktörer och staden, som leds av Stockholm Business Region och Svensk Handel. Huruvida detta leder till något konkret resultat återstår att se. Med tanke på hur nuvarande situation ser ut så delar vi inte exploateringskontorets bedömning att nuvarande åtgärder är tillräckliga för att säkerställa att det skapas utrymme för nya livsmedelsbutiker och bättre förutsättningar för effektiv konkurrens. Därför anser vi att motionens intentioner och förslag bör bifallas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 12 november 2025 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Paccamonti (alla M) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. 4 (10) Ärendet Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls att de stigande matpriserna slår hårt mot hushållen och att mer konkurrens på livsmedelsmarknaden behövs för att pressa priserna och stärka konsumentmakten. Dagens plan- och bygglagstiftning anses försvåra nyetablering av livsmedelsbutiker genom att den ger kommuner möjlighet att säga nej till livsmedelsbutiker på en specifik plats. Det anses ha lett till minskad konkurrens och högre priser. Mer än åtta av tio mataffärer i Stockholms stad uppges tillhöra någon av de större matjättarna. På nationell nivå vill motionären därför se en ändring av Plan- och bygglagen. Samtidigt finns det, enligt motionären, ett antal verktyg som kommuner kan använda sig av utan förändrad lagstiftning. Det handlar bland annat om att genomföra löpande analyser av konkurrenssituationen vid varje ny planering för stadsutveckling på stadens mark, samt att införa ett snabbspår för livsmedelsbutiker vid framtagandet av nya detaljplaner och när en ändring av detaljplan krävs för att tillåta livsmedelsetableringar. Vidare framförs att staden bör genomföra en översyn av befintliga och pågående detaljplaner och områdesprogram i syfte att analysera rådande konkurrenssituation. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel, Svensk Handel och Svenskt Näringsliv. Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel, Svensk Handel och Svenskt Näringsliv har inte inkommit med svar. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 13 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret konstaterar att livsmedelsbutiker spelar en viktig roll för levande och trygga stadsdelar samt för att minska bilberoendet i enlighet med stadens översiktsplan och klimatmål. Det finns ett behov av både nya livsmedelsbutiker och en utvecklad planerings- och stadsutvecklingspraktik som underlättar etablering av livsmedelshandel. Ett ökat och mer varierat utbud av butiker kan bidra till bättre tillgänglighet till livsmedel i hela staden och på sikt även främja konkurrensen. Stadsledningskontoret konstaterar vidare att det inom ramen för befintliga uppdrag pågår ett arbete som tillgodoser motionens förslag om konkurrensanalyser inför nya markanvisningar och planläggning, liksom översyn av pågående detaljplaner och områdesprogram. Under 2025 har exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden gemensamt startat projektet Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och 5 (10) markanvisning, som syftar till att identifiera lämpliga platser för nya butiksetableringar och matcha dessa mot branschens behov. Projektet omfattar bland annat dialog med de större dagligvaruaktörerna och analys av befintliga samt planerade butikslägen. Arbetet förväntas resultera i ett antal nya markanvisningar och detaljplaner under kommande år. Stadsledningskontoret anser inte att det är lämpligt att inrätta ett särskilt snabbspår för livsmedelsbutiker. Detaljplaneprocessens olika moment fyller en viktig funktion som kvalitetssäkring, och etableringar av handel prioriteras redan högt i stadens planering. Stadsledningskontoret anser inte heller att det behöver genomföras en generell översyn av gällande detaljplaner i innerstaden. De flesta möjliga butikslägen är redan bebyggda, och möjligheterna till nyetablering styrs i större utsträckning av platsens förutsättningar och fastighetsägarnas investeringsvilja än av planbestämmelsernas utformning. Slutligen konstaterar stadsledningskontoret att en mer liberal etableringsrätt genom förändring i Plan- och bygglagen riskerar att motverka stadens mål för hållbar stadsutveckling. En ökad andel butiker i externhandelslägen riskerar att öka biltrafiken och försvaga de lokala centrumens roll som viktiga mötesplatser och servicepunkter. Stadsledningskontoret bedömer sammantaget att det pågår ett aktivt arbete för att främja fler och mer tillgängliga livsmedelsbutiker, bland annat genom projektet Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning, samt genom befintliga processer för markanvisning och planering. Något ytterligare uppdrag bedöms därför inte vara nödvändigt. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att Motion om åtgärder för lägre matpriser, besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025 följande. 1. Exploateringsnämnden beslutar att överlämna exploateringskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 29 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret ser positivt på att frågan om ökad konkurrens och mångfald i livsmedelshandeln lyfts. 6 (10) Redan idag gör exploateringskontoret bedömningar kring behovet av handel och service i samband med nya markanvisningar och stadsutvecklingsprojekt. Bedömningarna görs i nära dialog med stadsbyggnadskontoret och andra berörda förvaltningar. I vissa projekt görs handelsutredningar för att kartlägga befintlig handel och service samt för att bedöma framtida behov. Exploateringskontoret deltar därtill i arbetet, som leds av stadsbyggnadskontoret, med proaktiv planering för nya livsmedelsbutiker som inleddes våren 2023. Inom ramen för uppdraget har stadsbyggnads- och exploateringskontoren under våren 2025 träffat samtliga större aktörer på dagligvarumarknaden och tagit del av deras önskemål om nya butikslägen. Nästa steg blir att, under hösten 2025, försöka matcha aktörernas behov med stadens bebyggelsepotential och projekt i tidigt skede/startfas. Områdesstrategerna på exploaterings- och stadsbyggnadskontoren har en nyckelroll i det arbetet. Målet är att identifiera ett antal projekt att gå vidare med till markanvisning och att initiera detaljplanarbete. Exploateringskontoret medverkar även i Handelsforum, en plattform för kontinuerlig dialog mellan handelns aktörer och staden. Plattformen syftar till att stärka förutsättningarna för en livskraftig och hållbar handel, bland annat dagligvaruhandel, i Stockholm. Handelsforum leds av Stockholm Business Region och Svensk Handel. Exploateringskontorets bedömning är att ovanstående uppdrag är tillräckliga för att uppnå motionärens ambition att säkerställa att det skapas utrymme för nya livsmedelsbutiker och bättre förutsättningar för effektiv konkurrens. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsbyggnadskontoret delar uppfattningen att det mot bakgrund av både en rådande oligopolsituation och stadens tillväxt, finns ett behov av både nya livsmedelsbutiker och en utvecklad planerings- och stadsutvecklingspraktik för att underlätta etablering av livsmedelsbutiker, vilket kan leda till bättre tillgänglighet till livsmedel och möjligen ökad konkurrens. Kontoret ser att läget för och utformningen av nya livsmedelsbutiker spelar en stor roll för levande och trygga lokala centrum, att motverka segregationen och bidra till minskad biltrafik i enlighet med översiktsplanen och uppdrag i stadens budget. 7 (10) Analys och översyn av pågående planering Stadsbyggnadskontoret har, i samarbete med exploateringskontoret, under 2025 startat projektet Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning. Kontoret anser att arbetet till stor del motsvarar det som föreslås i motionen. Genom bland annat dialog med branschen (Ica, Axfood, Coop och Lidl) utvecklar staden sin kunskap med en skarpare analys av nuläge, utmaningar och marknadens intresse. Branschens önskade lägen för etableringar matchas mot pågående detaljplaner och platser där nya planer kan startas med syfte att få till nya butiker så snart som möjligt. Snabbspår för livsmedelsbutiker Kontoret ser inte att det är lämpligt att inrätta ett snabbspår för livsmedelsbutiker vid framtagandet av nya detaljplaner. Näringslivets etableringar prioriteras generellt högt, men det gäller också nya bostäder och andra typer av projekt. Kontoret utvärderar kontinuerligt sina processer för att arbeta mer effektivt, men ser också att detaljplaneringens olika moment innebär en nödvändig kvalitetssäkring så att en plan vid laga kraft kan genomföras. Översyn av gällande detaljplaner Kontoret bedömer inte att en översyn av gällande detaljplaner i innerstaden är prioriterat. I innerstaden är de flesta potentiella platser för nya butiker redan bebyggda och det finns drygt 2 100 gällande planer i innerstaden. Förutsättningarna för etablering styrs främst av platsens förutsättningar och fastighetsägarens vilja att investera i en ombyggnad, och i mindre utsträckning av gällande planbestämmelser. På senare tid har större butiker byggts i Trygg-Hansahuset på Kungsholmen, vid Rosenlundsparken och i Hornstulls galleria. Dessa kunde genomföras inom gällande plan eller genom tilläggsplan respektive ny detaljplan. En förändrad Plan- och bygglag Stadsbyggnadskontoret bedömer att en mer liberal etableringsrätt genom ändring i Plan- och bygglagen riskerar att motverka stadens mål för hållbar stadsutveckling. Det finns ett stort intresse hos både livsmedelsföretag och privata fastighetsägare att omvandla industritomter i motorvägsnära lägen till butiker av externhandelskaraktär, vilket skulle öka andelen bilresor och riskera att konkurrera ut lokala centrum. Livsmedelsbutiker i stadsdelscentrum utgör inte bara grundläggande service för alla stockholmare, utan fungerar också som ankare för andra butiker och bidrar till tryggheten kring kollektivtrafiken och i det offentliga rummet. Ett exempel på riskerna är Akalla, som stod helt utan större livsmedelsbutik 2023–2024, vilket upplevdes mycket negativt. Ökad mångfald av aktörer Stadens markinnehav är en viktig nyckel till att få fram nya butikslägen som antingen kompletterar ett befintligt centrum med bredare utbud och ökad konkurrens, eller etablerar en ny nod som fyller igen en lucka där det idag är långt till service. En 8 (10) kartläggning visar att dominansen av några kedjor är extra framträdande i vissa stadsdelar och det skulle vara önskvärt med konkurrens från en alternativ aktör när en ny butik planeras. Staden bör, som grundprincip, inte handplocka en specifik aktör, men kan enligt Riktlinjer för markanvisning tillämpa direkt-anvisning för ”etablering av särskild vikt för näringslivet” eller ”direktanvisning efter jämförelse”. I många fall saknar staden möjlighet att styra val av livsmedelsaktör då det vanligen är bolaget som staden markanvisar till som väljer hyresgäst. Det gäller särskilt när det inte är en fristående byggnad utan en lokal i ett kvarter, vilket ofta är önskvärt för att använda marken effektivt och skapa en trygg miljö runt butiken. Flera av de dominerande kedjorna kan gå in som fastighetsägare, vilket öppnar för möjligheten att direktanvisa mark för egen fastighet eller en 3D-fastighet. Frågan kommer att belysas vidare inom stadens arbete med Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning. 9 (10) Reservationer m.m. Exploateringsnämnden Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M) 1. Att nämnden beslutar att tillstyrka motionen i sin helhet 2. Att därutöver anföra följande: Vi tackar kontoret för svaret på motionen, inte minst för att kontoret ser positivt på att frågan om ökad konkurrens och mångfald i livsmedelshandeln lyfts. Det är bra att kontoret för bedömningar kring behovet av handel och service i samband med nya markanvisningar och stadsutvecklingsprojekt. Men detta verkar tyvärr bara vara en bedömning internt inom staden, utan dialog med relevanta marknadsaktörer. Ur den aspekten finns således mer att önska från stadens sida. Så sent som 24 september kom också Svenskt Näringslivs ranking över det lokala företagsklimatet, där Stockholms stad rasade hela 44 placeringar och är nu nere på plats 151 av alla kommuner i att nämnden beslutar att tillstyrka motionen i sin helhet samt att därutöver anföra följande: Vi tackar kontoret för svaret på motionen, inte minst för att kontoret ser positivt på att frågan om ökad konkurrens och mångfald i livsmedelshandeln lyfts. Det är bra att kontoret för bedömningar kring behovet av handel och service i samband med nya markanvisningar och stadsutvecklingsprojekt. Men detta verkar tyvärr bara vara en bedömning internt inom staden, utan dialog med relevanta marknadsaktörer. Ur den aspekten finns således mer att önska från stadens sida. Så sent som 24 september kom också Svenskt Näringslivs ranking över det lokala företagsklimatet, där Stockholms stad rasade hela 44 placeringar och är nu nere på plats 151 av alla kommuner i landet. Det tarvar sin eftertanke. Att exploateringskontoret sedan våren 2023 deltar i ett arbete med proaktiv planering för nya livsmedelsbutiker kan vi ju då tyvärr konstatera inte lett till någon generell förbättring. Exploateringskontoret lyfter även fram att man medverkar i Handelsforum, en plattform för kontinuerlig dialog mellan handelns aktörer och staden, som leds av Stockholm Business Region och Svensk Handel. Huruvida detta leder till något konkret resultat återstår att se. Med tanke på hur nuvarande situation ser ut så delar vi inte exploateringskontorets bedömning att nuvarande åtgärder är tillräckliga för att säkerställa att det skapas utrymme för nya livsmedelsbutiker och bättre förutsättningar för effektiv konkurrens. Därför anser vi att motionens intentioner och förslag bör tillstyrkas av nämnden. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M) 10 (10) 1. Att stadsbyggnadsnämnden beslutar att tillstyrka motionen i sin helhet 2. Att därutöver anföra följande: Vi tackar kontoret för svaret på motionen, inte minst för att Stadsbyggnadskontoret delar uppfattningen att det mot bakgrund av både en rådande oligopolsituation och stadens tillväxt, finns ett behov av både nya livsmedelsbutiker och en utvecklad planerings- och stadsutvecklingspraktik för att underlätta etablering av livsmedelsbutiker, vilket kan leda till bättre tillgänglighet till livsmedel och möjligen ökad konkurrens. Men detta verkar tyvärr bara vara en bedömning internt inom staden, utan dialog med relevanta marknadsaktörer. Ur den aspekten finns således mer att önska från stadens sida. Så sent som 24 september kom också Svenskt Näringslivs ranking över det lokala företagsklimatet, där Stockholms stad rasade hela 44 placeringar och är nu nere på plats 151 av alla kommuner i landet. Det tarvar sin eftertanke. Trots stadsbyggnadskontorets arbete med proaktiv planering för nya livsmedelsbutiker kan vi ju då tyvärr konstatera att det inte lett till någon generell förbättring. Med tanke på hur nuvarande situation ser ut så delar vi inte stadsbyggnadskontorets bedömning om att det inte vore lämpligt att inrätta ett snabbspår för livsmedelsbutiker vid framtagandet av nya detaljplaner. Därför anser vi att motionens intentioner och förslag bör tillstyrkas av nämnden. --- [Motion om åtgärder för lägre matpriser.pdf] Motion av Dennis Wedin (M) om åtgärder för lägre matpriser Över hela landet ser vi hur matpriserna skjuter i höjden och slår hårt mot många familjer och enskilda som kämpar varje dag för att få hushållsekonomin att gå ihop. Det slår inte minst hårt mot stockholmarna som med vänsterstyren i både stad och region har fått den högsta skatten någonsin. Under 1990-talet ändrades först plan- och bygglagstiftningen i syfte att öka konkurrens och sänka matpriserna, men ändrades sedan en gång till på ett sätt som gav kommunerna större möjlighet att hindra nyetablering av livsmedelshandel. Detta fick till följd att kommunerna kunde säga nej till livsmedelsbutiker som ville etablera sig på en specifik plats, något som vi också sett hända runtom i landet allt sedan dess. Anledningarna kan variera, men i grund och botten blir resultatet en sämre konkurrenssituation lokalt, vilket i sin tur leder till högre matpriser. Konkurrensverket har även konstaterat att kommunerna aktivt försämrar konkurrensen genom att använda sig av möjligheten i detaljplanen att hindra tillstånd för livsmedelsbutiker. På nationell nivå skulle en ändring av Plan- och bygglagen kunna göras så att möjligheten att utesluta handel med livsmedel från benämningen detaljhandel i detaljplaner avskaffas. Om en butikslokal idag står tom kan det många nämligen krävas att detaljplanen ändras för att en livsmedelsbutik ska tillåtas. Det är ett typexempel på när byråkrati leder till såväl sämre konkurrens som en sämre och mindre trygg stadsmiljö. Men det finns ändå ett antal verktyg som en kommun kan använda sig av utan att det krävs en förändring av gällande lagstiftning. På lokal nivå anser vi bland annat att det behöver genomföras löpande analyser av konkurrenssituationen vid varje ny planering för stadsutveckling på stadens mark. Vi vill också införa ett snabbspår för livsmedelsbutiker vid framtagandet av nya detaljplaner, samt när en ändring av detaljplan krävs för att tillåta livsmedelsetableringar. Därtill bör staden genomföra en översyn av befintliga och pågående detaljplaner och områdesprogram i syfte att analysera rådande konkurrenssituation. En övergripande granskning visar att fler än åtta av tio mataffärer i Stockholms stad idag tillhör någon av de större matjättarna. En ökad mångfald av livsmedelsbutiker skulle vara ett sätt att sätta press på de stora matjättarna. Som exempel kan nämnas att när Lidl öppnade i Hammarby Sjöstad så sänkte närliggande livsmedelsbutiker sina priser med 40 procent över en natt. Det illustreras att ökad lokal konkurrens tvingar butiker att pressa sina priser, vilket i förlängningen stärker konsumentmakten. I syfte att öka konkurrensen bland livsmedelsbutikerna och minska matpriserna föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar följande: Att uppdra till exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden att genomföra konkurrensanalyser inför nya markanvisningar och ny planläggning av mark för att säkerställa att det finns utrymme för livsmedelsbutiker. Att uppdra till stadsbyggnadsnämnden att genomföra en översyn av pågående detaljplaner och områdesprogram för att säkerställa att konkurrens och marknadsbehov beaktas, med särskilt fokus på livsmedelsbutikers etablering. Att uppdra till stadsbyggnadsnämnden att inrätta ett snabbspår för livsmedelsbutiker vid framtagandet av nya detaljplaner, samt när en ändring av detaljplan krävs för att tillåta livsmedelsetableringar. Att uppdra till stadsbyggnadsnämnden att genomföra en översyn av befintliga detaljplaner i innerstaden för att säkerställa att konkurrensperspektivet och marknadsbehovet beaktas. Stockholm den 19 mars 2025 Dennis Wedin (M)
Originalhandlingen finns på meetingspublic.stockholm.se.