Sänk matpriserna: Fler butiker i staden?
Motionären Dennis Wedin (M) föreslår åtgärder för att sänka matpriserna i Stockholm genom att öka konkurrensen bland livsmedelsbutiker. Han menar att nuvarande plan- och bygglagstiftning försvårar etablering av nya butiker, vilket leder till högre priser. Han föreslår att kommunen ska göra konkurrensanalyser vid planering, införa ett snabbspår för livsmedelsbutiker i detaljplaner och se över befintliga planer för att underlätta etableringar. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar proaktivt med att främja nya butiker och inte ser behov av nya snabbspår eller en generell översyn av detaljplaner.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-05-04. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.
Från originalhandlingen
Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls att de stigande matpriserna slår hårt mot hushållen och att mer konkurrens på livsmedelsmarknaden behövs för att pressa priserna och stärka konsumentmakten. Dagens plan- och bygglagstiftning anses försvåra nyetablering av livsmedelsbutiker genom att den ger kommuner möjlighet att säga nej till livsmedelsbutiker på en specifik plats. Det anses ha lett till minskad konkurrens och högre priser. Mer än åtta av tio mataffärer i Stockholms stad uppges tillhöra någon av de större matjättarna.
[R2 Utl Motion om åtgärder för lägre matpriser.pdf]
1 (10)
Utlåtande Rotel II (Dnr KS 2025/428)
Motion om åtgärder för lägre matpriser
Motion av Dennis Wedin (M)
Förslag till beslut
Föredragande borgarrådet Jan Valeskog
Sammanfattning av ärendet
Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls
att de stigande matpriserna slår hårt mot hushållen och att mer konkurrens på
livsmedelsmarknaden behövs för att pressa priserna och stärka konsumentmakten.
Dagens plan- och bygglagstiftning anses försvåra nyetablering av livsmedelsbutiker
genom att den ger kommuner möjlighet att säga nej till livsmedelsbutiker på en
specifik plats. Det anses ha lett till minskad konkurrens och högre priser. Mer än åtta
av tio mataffärer i Stockholms stad uppges tillhöra någon av de större matjättarna.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden,
stadsbyggnadsnämnden, Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel, Svensk
Handel och Svenskt Näringsliv.
Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel, Svensk Handel och Svenskt
Näringsliv har inte inkommit med svar.
Stadsledningskontoret konstaterar att livsmedelsbutiker spelar en viktig roll för
levande och trygga stadsdelar samt för att minska bilberoendet i enlighet med stadens
översiktsplan och klimatmål.
Exploateringsnämnden betonar att nämnden redan idag gör bedömningar kring
behovet av handel och service i samband med nya markanvisningar och
stadsutvecklingsprojekt.
Stadsbyggnadsnämnden ser att läget för, och utformningen av, nya livsmedelsbutiker
spelar en stor roll för levande och trygga lokala centrum, att motverka segregationen
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet.
2 (10)
och bidra till minskad biltrafik i enlighet med översiktsplanen och uppdrag i stadens
budget.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Jag bedömer att stadsledningskontorets, stadsbyggnadsnämndens och
exploateringsnämndens remissvar tydligt visar att staden redan bedriver ett aktivt och
välstrukturerat arbete för att främja fler tillgängliga livsmedelsbutiker. Arbetet
omfattar bland annat projektet Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och
markanvisning, som tillsammans med befintliga rutiner för markanvisning,
detaljplanering och dialog med branschaktörer skapar goda förutsättningar för ökad
tillgång till livsmedel och stärkt konkurrens.
Mot bakgrund av dessa pågående insatser bedömer jag att ett särskilt snabbspår för
etablering av livsmedelsbutiker inte är nödvändigt. Detaljplaneprocessens olika
moment fungerar som en viktig kvalitetssäkring och säkerställer att etableringar sker
på lämpliga platser. En generell översyn av gällande detaljplaner i innerstaden
bedöms därför inte vara prioriterad, eftersom etableringsmöjligheterna i huvudsak
påverkas av platsens fysiska förutsättningar och fastighetsägarnas investeringsvilja.
Stadens fortsatta fokus på proaktiv planering, tydliga markanvisningsprinciper och
nära dialog med branschaktörer är enligt min bedömning rätt väg framåt. Det bidrar
till att skapa levande och trygga lokala centrum, i linje med översiktsplanens
intentioner.
Bilaga
Motion om åtgärder för lägre matpriser, dnr KS 2025/428-1
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Reservation av borgarråden Christofer Fjellner och Andréa Hedin (alla M) enligt
följande.
Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Att bifalla motionen
2. Att därutöver anföra
Det är bra att exploateringskontoret gör bedömningar kring behovet av handel och
service i samband med nya markanvisningar och stadsutvecklingsprojekt, liksom att
kontoret ser positivt på att frågan om ökad konkurrens och mångfald i
livsmedelshandeln lyfts. Men detta verkar tyvärr bara vara en bedömning internt
inom staden, utan dialog med relevanta marknadsaktörer. Ur den aspekten finns
således mer att önska från stadens sida. Så sent som 24 september kom också Svenskt
Näringslivs ranking över det lokala företagsklimatet, där Stockholms stad rasade hela
3 (10)
44 placeringar och är nu nere på plats 151 av alla kommuner i landet. Det tarvar sin
eftertanke. Att exploateringskontoret sedan våren 2023 deltar i ett arbete med
proaktiv planering för nya livsmedelsbutiker kan vi ju då tyvärr konstatera inte lett till
någon generell förbättring.
I sitt remissvar lyfter exploateringskontoret även fram att man medverkar i
Handelsforum, en plattform för kontinuerlig dialog mellan handelns aktörer och
staden, som leds av Stockholm Business Region och Svensk Handel. Huruvida detta
leder till något konkret resultat återstår att se. Med tanke på hur nuvarande situation
ser ut så delar vi inte exploateringskontorets bedömning att nuvarande åtgärder är
tillräckliga för att säkerställa att det skapas utrymme för nya livsmedelsbutiker och
bättre förutsättningar för effektiv konkurrens. Därför anser vi att motionens
intentioner och förslag bör bifallas av kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag.
Stockholm den 12 november 2025
Karin Wanngård
Kommunstyrelsens ordförande
Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Paccamonti (alla M)
som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen.
4 (10)
Ärendet
Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls
att de stigande matpriserna slår hårt mot hushållen och att mer konkurrens på
livsmedelsmarknaden behövs för att pressa priserna och stärka konsumentmakten.
Dagens plan- och bygglagstiftning anses försvåra nyetablering av livsmedelsbutiker
genom att den ger kommuner möjlighet att säga nej till livsmedelsbutiker på en
specifik plats. Det anses ha lett till minskad konkurrens och högre priser. Mer än åtta
av tio mataffärer i Stockholms stad uppges tillhöra någon av de större matjättarna.
På nationell nivå vill motionären därför se en ändring av Plan- och bygglagen.
Samtidigt finns det, enligt motionären, ett antal verktyg som kommuner kan använda
sig av utan förändrad lagstiftning. Det handlar bland annat om att genomföra löpande
analyser av konkurrenssituationen vid varje ny planering för stadsutveckling på
stadens mark, samt att införa ett snabbspår för livsmedelsbutiker vid framtagandet av
nya detaljplaner och när en ändring av detaljplan krävs för att tillåta
livsmedelsetableringar.
Vidare framförs att staden bör genomföra en översyn av befintliga och pågående
detaljplaner och områdesprogram i syfte att analysera rådande konkurrenssituation.
Remissammanställning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden,
stadsbyggnadsnämnden, Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel, Svensk
Handel och Svenskt Näringsliv.
Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel, Svensk Handel och Svenskt
Näringsliv har inte inkommit med svar.
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 13 oktober 2025 har i huvudsak
följande lydelse.
Stadsledningskontoret konstaterar att livsmedelsbutiker spelar en viktig roll för
levande och trygga stadsdelar samt för att minska bilberoendet i enlighet med stadens
översiktsplan och klimatmål. Det finns ett behov av både nya livsmedelsbutiker och
en utvecklad planerings- och stadsutvecklingspraktik som underlättar etablering av
livsmedelshandel. Ett ökat och mer varierat utbud av butiker kan bidra till bättre
tillgänglighet till livsmedel i hela staden och på sikt även främja konkurrensen.
Stadsledningskontoret konstaterar vidare att det inom ramen för befintliga uppdrag
pågår ett arbete som tillgodoser motionens förslag om konkurrensanalyser inför nya
markanvisningar och planläggning, liksom översyn av pågående detaljplaner och
områdesprogram. Under 2025 har exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden
gemensamt startat projektet Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och
5 (10)
markanvisning, som syftar till att identifiera lämpliga platser för nya
butiksetableringar och matcha dessa mot branschens behov. Projektet omfattar bland
annat dialog med de större dagligvaruaktörerna och analys av befintliga samt
planerade butikslägen. Arbetet förväntas resultera i ett antal nya markanvisningar och
detaljplaner under kommande år.
Stadsledningskontoret anser inte att det är lämpligt att inrätta ett särskilt snabbspår för
livsmedelsbutiker. Detaljplaneprocessens olika moment fyller en viktig funktion som
kvalitetssäkring, och etableringar av handel prioriteras redan högt i stadens planering.
Stadsledningskontoret anser inte heller att det behöver genomföras en generell
översyn av gällande detaljplaner i innerstaden. De flesta möjliga butikslägen är redan
bebyggda, och möjligheterna till nyetablering styrs i större utsträckning av platsens
förutsättningar och fastighetsägarnas investeringsvilja än av planbestämmelsernas
utformning.
Slutligen konstaterar stadsledningskontoret att en mer liberal etableringsrätt genom
förändring i Plan- och bygglagen riskerar att motverka stadens mål för hållbar
stadsutveckling. En ökad andel butiker i externhandelslägen riskerar att öka
biltrafiken och försvaga de lokala centrumens roll som viktiga mötesplatser och
servicepunkter.
Stadsledningskontoret bedömer sammantaget att det pågår ett aktivt arbete för att
främja fler och mer tillgängliga livsmedelsbutiker, bland annat genom projektet Nya
livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning, samt genom befintliga
processer för markanvisning och planering. Något ytterligare uppdrag bedöms därför
inte vara nödvändigt.
Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att
Motion om åtgärder för lägre matpriser, besvaras med hänvisning till vad som sägs i
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Exploateringsnämnden
Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025
följande.
1. Exploateringsnämnden beslutar att överlämna exploateringskontorets
tjänsteutlåtande som svar på remissen.
2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen
Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 29 augusti 2025 har i huvudsak
följande lydelse.
Exploateringskontoret ser positivt på att frågan om ökad konkurrens och mångfald i
livsmedelshandeln lyfts.
6 (10)
Redan idag gör exploateringskontoret bedömningar kring behovet av handel och
service i samband med nya markanvisningar och stadsutvecklingsprojekt.
Bedömningarna görs i nära dialog med stadsbyggnadskontoret och andra berörda
förvaltningar. I vissa projekt görs handelsutredningar för att kartlägga befintlig handel
och service samt för att bedöma framtida behov.
Exploateringskontoret deltar därtill i arbetet, som leds av stadsbyggnadskontoret, med
proaktiv planering för nya livsmedelsbutiker som inleddes våren 2023.
Inom ramen för uppdraget har stadsbyggnads- och exploateringskontoren under våren
2025 träffat samtliga större aktörer på dagligvarumarknaden och tagit del av deras
önskemål om nya butikslägen. Nästa steg blir att, under hösten 2025, försöka matcha
aktörernas behov med stadens bebyggelsepotential och projekt i tidigt skede/startfas.
Områdesstrategerna på exploaterings- och stadsbyggnadskontoren har en nyckelroll i
det arbetet. Målet är att identifiera ett antal projekt att gå vidare med till
markanvisning och att initiera detaljplanarbete.
Exploateringskontoret medverkar även i Handelsforum, en plattform för kontinuerlig
dialog mellan handelns aktörer och staden. Plattformen syftar till att stärka
förutsättningarna för en livskraftig och hållbar handel, bland annat dagligvaruhandel,
i Stockholm. Handelsforum leds av Stockholm Business Region och Svensk Handel.
Exploateringskontorets bedömning är att ovanstående uppdrag är tillräckliga för att
uppnå motionärens ambition att säkerställa att det skapas utrymme för nya
livsmedelsbutiker och bättre förutsättningar för effektiv konkurrens.
Stadsbyggnadsnämnden
Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025
följande.
1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som
svar på remissen från kommunstyrelsen.
2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 september 2025 har i
huvudsak följande lydelse.
Stadsbyggnadskontoret delar uppfattningen att det mot bakgrund av både en rådande
oligopolsituation och stadens tillväxt, finns ett behov av både nya livsmedelsbutiker
och en utvecklad planerings- och stadsutvecklingspraktik för att underlätta etablering
av livsmedelsbutiker, vilket kan leda till bättre tillgänglighet till livsmedel och
möjligen ökad konkurrens. Kontoret ser att läget för och utformningen av nya
livsmedelsbutiker spelar en stor roll för levande och trygga lokala centrum, att
motverka segregationen och bidra till minskad biltrafik i enlighet med
översiktsplanen och uppdrag i stadens budget.
7 (10)
Analys och översyn av pågående planering
Stadsbyggnadskontoret har, i samarbete med exploateringskontoret, under 2025
startat projektet Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning.
Kontoret anser att arbetet till stor del motsvarar det som föreslås i motionen. Genom
bland annat dialog med branschen (Ica, Axfood, Coop och Lidl) utvecklar staden sin
kunskap med en skarpare analys av nuläge, utmaningar och marknadens intresse.
Branschens önskade lägen för etableringar matchas mot pågående detaljplaner och
platser där nya planer kan startas med syfte att få till nya butiker så snart som möjligt.
Snabbspår för livsmedelsbutiker
Kontoret ser inte att det är lämpligt att inrätta ett snabbspår för livsmedelsbutiker vid
framtagandet av nya detaljplaner. Näringslivets etableringar prioriteras generellt högt,
men det gäller också nya bostäder och andra typer av projekt. Kontoret utvärderar
kontinuerligt sina processer för att arbeta mer effektivt, men ser också att
detaljplaneringens olika moment innebär en nödvändig kvalitetssäkring så att en plan
vid laga kraft kan genomföras.
Översyn av gällande detaljplaner
Kontoret bedömer inte att en översyn av gällande detaljplaner i innerstaden är
prioriterat. I innerstaden är de flesta potentiella platser för nya butiker redan
bebyggda och det finns drygt 2 100 gällande planer i innerstaden. Förutsättningarna
för etablering styrs främst av platsens förutsättningar och fastighetsägarens vilja att
investera i en ombyggnad, och i mindre utsträckning av gällande planbestämmelser.
På senare tid har större butiker byggts i Trygg-Hansahuset på Kungsholmen, vid
Rosenlundsparken och i Hornstulls galleria. Dessa kunde genomföras inom gällande
plan eller genom tilläggsplan respektive ny detaljplan.
En förändrad Plan- och bygglag
Stadsbyggnadskontoret bedömer att en mer liberal etableringsrätt genom ändring i
Plan- och bygglagen riskerar att motverka stadens mål för hållbar stadsutveckling.
Det finns ett stort intresse hos både livsmedelsföretag och privata fastighetsägare att
omvandla industritomter i motorvägsnära lägen till butiker av externhandelskaraktär,
vilket skulle öka andelen bilresor och riskera att konkurrera ut lokala centrum.
Livsmedelsbutiker i stadsdelscentrum utgör inte bara grundläggande service för alla
stockholmare, utan fungerar också som ankare för andra butiker och bidrar till
tryggheten kring kollektivtrafiken och i det offentliga rummet. Ett exempel på
riskerna är Akalla, som stod helt utan större livsmedelsbutik 2023–2024, vilket
upplevdes mycket negativt.
Ökad mångfald av aktörer
Stadens markinnehav är en viktig nyckel till att få fram nya butikslägen som antingen
kompletterar ett befintligt centrum med bredare utbud och ökad konkurrens, eller
etablerar en ny nod som fyller igen en lucka där det idag är långt till service. En
8 (10)
kartläggning visar att dominansen av några kedjor är extra framträdande i vissa
stadsdelar och det skulle vara önskvärt med konkurrens från en alternativ aktör när en
ny butik planeras.
Staden bör, som grundprincip, inte handplocka en specifik aktör, men kan enligt
Riktlinjer för markanvisning tillämpa direkt-anvisning för ”etablering av särskild vikt
för näringslivet” eller ”direktanvisning efter jämförelse”. I många fall saknar staden
möjlighet att styra val av livsmedelsaktör då det vanligen är bolaget som staden
markanvisar till som väljer hyresgäst. Det gäller särskilt när det inte är en fristående
byggnad utan en lokal i ett kvarter, vilket ofta är önskvärt för att använda marken
effektivt och skapa en trygg miljö runt butiken. Flera av de dominerande kedjorna
kan gå in som fastighetsägare, vilket öppnar för möjligheten att direktanvisa mark för
egen fastighet eller en 3D-fastighet. Frågan kommer att belysas vidare inom stadens
arbete med Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning.
9 (10)
Reservationer m.m.
Exploateringsnämnden
Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M)
1. Att nämnden beslutar att tillstyrka motionen i sin helhet
2. Att därutöver anföra följande:
Vi tackar kontoret för svaret på motionen, inte minst för att kontoret ser positivt på att
frågan om ökad konkurrens och mångfald i livsmedelshandeln lyfts. Det är bra att
kontoret för bedömningar kring behovet av handel och service i samband med nya
markanvisningar och stadsutvecklingsprojekt. Men detta verkar tyvärr bara vara en
bedömning internt inom staden, utan dialog med relevanta marknadsaktörer. Ur den
aspekten finns således mer att önska från stadens sida. Så sent som 24 september kom
också Svenskt Näringslivs ranking över det lokala företagsklimatet, där Stockholms
stad rasade hela 44 placeringar och är nu nere på plats 151 av alla kommuner i att
nämnden beslutar att tillstyrka motionen i sin helhet samt att därutöver anföra
följande: Vi tackar kontoret för svaret på motionen, inte minst för att kontoret ser
positivt på att frågan om ökad konkurrens och mångfald i livsmedelshandeln lyfts.
Det är bra att kontoret för bedömningar kring behovet av handel och service i
samband med nya markanvisningar och stadsutvecklingsprojekt. Men detta verkar
tyvärr bara vara en bedömning internt inom staden, utan dialog med relevanta
marknadsaktörer. Ur den aspekten finns således mer att önska från stadens sida. Så
sent som 24 september kom också Svenskt Näringslivs ranking över det lokala
företagsklimatet, där Stockholms stad rasade hela 44 placeringar och är nu nere på
plats 151 av alla kommuner i landet. Det tarvar sin eftertanke. Att
exploateringskontoret sedan våren 2023 deltar i ett arbete med proaktiv planering för
nya livsmedelsbutiker kan vi ju då tyvärr konstatera inte lett till någon generell
förbättring.
Exploateringskontoret lyfter även fram att man medverkar i Handelsforum, en
plattform för kontinuerlig dialog mellan handelns aktörer och staden, som leds av
Stockholm Business Region och Svensk Handel. Huruvida detta leder till något
konkret resultat återstår att se.
Med tanke på hur nuvarande situation ser ut så delar vi inte exploateringskontorets
bedömning att nuvarande åtgärder är tillräckliga för att säkerställa att det skapas
utrymme för nya livsmedelsbutiker och bättre förutsättningar för effektiv konkurrens.
Därför anser vi att motionens intentioner och förslag bör tillstyrkas av nämnden.
Stadsbyggnadsnämnden
Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M)
10 (10)
1. Att stadsbyggnadsnämnden beslutar att tillstyrka motionen i sin helhet
2. Att därutöver anföra följande:
Vi tackar kontoret för svaret på motionen, inte minst för att Stadsbyggnadskontoret
delar uppfattningen att det mot bakgrund av både en rådande oligopolsituation och
stadens tillväxt, finns ett behov av både nya livsmedelsbutiker och en utvecklad
planerings- och stadsutvecklingspraktik för att underlätta etablering av
livsmedelsbutiker, vilket kan leda till bättre tillgänglighet till livsmedel och möjligen
ökad konkurrens. Men detta verkar tyvärr bara vara en bedömning internt inom
staden, utan dialog med relevanta marknadsaktörer.
Ur den aspekten finns således mer att önska från stadens sida. Så sent som 24
september kom också Svenskt Näringslivs ranking över det lokala företagsklimatet,
där Stockholms stad rasade hela 44 placeringar och är nu nere på plats 151 av alla
kommuner i landet. Det tarvar sin eftertanke. Trots stadsbyggnadskontorets arbete
med proaktiv planering för nya livsmedelsbutiker kan vi ju då tyvärr konstatera att det
inte lett till någon generell förbättring.
Med tanke på hur nuvarande situation ser ut så delar vi inte stadsbyggnadskontorets
bedömning om att det inte vore lämpligt att inrätta ett snabbspår för livsmedelsbutiker
vid framtagandet av nya detaljplaner. Därför anser vi att motionens intentioner och
förslag bör tillstyrkas av nämnden.
---
[Motion om åtgärder för lägre matpriser.pdf]
Motion av Dennis Wedin (M) om åtgärder för lägre matpriser
Över hela landet ser vi hur matpriserna skjuter i höjden och slår hårt mot många familjer och
enskilda som kämpar varje dag för att få hushållsekonomin att gå ihop. Det slår inte minst
hårt mot stockholmarna som med vänsterstyren i både stad och region har fått den högsta
skatten någonsin.
Under 1990-talet ändrades först plan- och bygglagstiftningen i syfte att öka konkurrens och
sänka matpriserna, men ändrades sedan en gång till på ett sätt som gav kommunerna större
möjlighet att hindra nyetablering av livsmedelshandel. Detta fick till följd att kommunerna
kunde säga nej till livsmedelsbutiker som ville etablera sig på en specifik plats, något som vi
också sett hända runtom i landet allt sedan dess. Anledningarna kan variera, men i grund
och botten blir resultatet en sämre konkurrenssituation lokalt, vilket i sin tur leder till högre
matpriser. Konkurrensverket har även konstaterat att kommunerna aktivt försämrar
konkurrensen genom att använda sig av möjligheten i detaljplanen att hindra tillstånd för
livsmedelsbutiker.
På nationell nivå skulle en ändring av Plan- och bygglagen kunna göras så att möjligheten
att utesluta handel med livsmedel från benämningen detaljhandel i detaljplaner avskaffas.
Om en butikslokal idag står tom kan det många nämligen krävas att detaljplanen ändras för
att en livsmedelsbutik ska tillåtas. Det är ett typexempel på när byråkrati leder till såväl
sämre konkurrens som en sämre och mindre trygg stadsmiljö.
Men det finns ändå ett antal verktyg som en kommun kan använda sig av utan att det krävs
en förändring av gällande lagstiftning. På lokal nivå anser vi bland annat att det behöver
genomföras löpande analyser av konkurrenssituationen vid varje ny planering för
stadsutveckling på stadens mark. Vi vill också införa ett snabbspår för livsmedelsbutiker vid
framtagandet av nya detaljplaner, samt när en ändring av detaljplan krävs för att tillåta
livsmedelsetableringar. Därtill bör staden genomföra en översyn av befintliga och pågående
detaljplaner och områdesprogram i syfte att analysera rådande konkurrenssituation.
En övergripande granskning visar att fler än åtta av tio mataffärer i Stockholms stad idag
tillhör någon av de större matjättarna. En ökad mångfald av livsmedelsbutiker skulle vara ett
sätt att sätta press på de stora matjättarna. Som exempel kan nämnas att när Lidl öppnade i
Hammarby Sjöstad så sänkte närliggande livsmedelsbutiker sina priser med 40 procent över
en natt. Det illustreras att ökad lokal konkurrens tvingar butiker att pressa sina priser, vilket i
förlängningen stärker konsumentmakten.
I syfte att öka konkurrensen bland livsmedelsbutikerna och minska matpriserna föreslår jag
att kommunfullmäktige beslutar följande:
Att uppdra till exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden att genomföra
konkurrensanalyser inför nya markanvisningar och ny planläggning av mark för att
säkerställa att det finns utrymme för livsmedelsbutiker.
Att uppdra till stadsbyggnadsnämnden att genomföra en översyn av pågående
detaljplaner och områdesprogram för att säkerställa att konkurrens och
marknadsbehov beaktas, med särskilt fokus på livsmedelsbutikers etablering.
Att uppdra till stadsbyggnadsnämnden att inrätta ett snabbspår för livsmedelsbutiker
vid framtagandet av nya detaljplaner, samt när en ändring av detaljplan krävs för
att tillåta livsmedelsetableringar.
Att uppdra till stadsbyggnadsnämnden att genomföra en översyn av befintliga
detaljplaner i innerstaden för att säkerställa att konkurrensperspektivet och
marknadsbehovet beaktas.
Stockholm den 19 mars 2025
Dennis Wedin (M)
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.