Fler radhus för barnfamiljer – Förslag avslås men idén lever

Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden ska få i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att stimulera ett sådant byggande. Motionärerna anser att det finns ett behov av större bostäder för exempelvis nybildade familjer och att radhus och radhusliknande bostäder kan bidra till en större variation i bostadsutbudet. [R1 Utl Motion om att Stockholm ska ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder för alla.pdf] 1 (12) Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2025/154) Motion om att Stockholm ska ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder för att bygga ett Stockholm för alla Motion av Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden ska få i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att stimulera ett sådant byggande. Motionärerna anser att det finns ett behov av större bostäder för exempelvis nybildade familjer och att radhus och radhusliknande bostäder kan bidra till en större variation i bostadsutbudet. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, Fastighetsägarna i Stockholm, Stockholms Handelskammare och Villaägarna Stockholm. Fastighetsägarna i Stockholm, Stockholms Handelskammare och Villaägarna Stockholm har inte inkommit med svar. Stadsledningskontoret gör bedömningen att en särskild handlingsplan för radhusbyggande inte är nödvändig. Frågorna hanteras redan inom ramen för befintliga styrdokument, såsom översiktsplanen, stadens budget och fackförvaltningarnas löpande planeringsarbete. Arbetet bör fortsatt bedrivas integrerat, flexibelt och platsanpassat, med utgångspunkt i stadens samlade mål för bostadsförsörjningen. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet. 2 (12) Exploateringsnämnden lyfter att tillgången till mark som är lämplig för ny bebyggelse och boende är begränsad i staden och flertalet av de platser som finns kvar att bygga på kräver stora investeringar. Byggnation av radhus, som många gånger medför en lägre exploateringsgrad jämfört med flerbostadshus, kan ha en påverkan på projektekonomin och möjligheten att få projekten genomförbara. Stadsbyggnadsnämnden instämmer i att det finns ett behov av fler bostäder med flera rum och att en blandning av bostadstyper är eftersträvansvärt för att alla ska kunna tillgodose sina bostadsbehov. I nyproduktion har andelen bostäder med flera rum sjunkit under lång tid och antal och andel radhus är låg. Samtidigt är bostadsbehovet stort och marken behöver nyttjas effektivt vilket innebär att andelen radhus fortsatt kommer vara begränsad. Föredragande borgarrådets synpunkter Stockholm ska vara en stad för alla. Här ska nya och gamla stockholmare kunna bo, leva, arbeta och bygga sin framtid. Stockholm ska vara en stad som håller samman. Att minska klasskillnader och segregation är grundläggande för stadens framtid. Vårt mål är att skapa en stad som alla människor har råd att bo och leva i och där människor med olika levnadsvillkor kan mötas i vardagen. Idag är Stockholm en segregerad stad där vi bor uppdelat efter inkomst- eller utbildningsnivå. Det är ingen naturlag att det ska vara så. En grundsten för att kunna bryta segregationen är att fysiskt bygga bort den. I Sveriges utsatta områden bor en överväldigande majoritet i hyresrätt. Endast fem procent bor i småhus – en boendeform som många drömmer om och vill se mer av. När vi bygger morgondagens Stockholm är valet av boendeformer i olika områden en central avvägning. I anslutning till områden som präglas av radhus och villor vill vi bygga hyresrätter och flerfamiljshus. Och tvärtom, i områden där hyresrätten dominerar, vill vi bygga fler attraktiva småhus och radhus. Ett tydligt exempel på vår omläggning av bostadspolitiken är beslutet att bygga 120 radhus mellan Rinkeby och Tensta. I den framåtblickande strukturskissen för gränslandet mellan Rinkeby och Bromsten finns ca 1 000 bostäder, en skola, kommersiella lokaler, parker och idrott. I Rinkeby är marken värd mindre än i mer attraktiva delar av Stockholm. För att göra projektet lönsamt möjliggör vi en omfördelning från mycket lönsamma projekt till angelägna projekt i stadens fokusområden – exempelvis Järva eller Skärholmen. Det här är fördelningspolitik som utjämnar klyftor på riktigt. Jag delar motionärernas åsikt att staden behöver arbeta medvetet och strukturerat för att skapa förutsättningar för fler radhus. I budgeten 2025 skriver vi därför att en större variation i bostadsutbudet med ett särskilt fokus på fler bostäder med fler rum är prioriterat. Särskilt fokus ska läggas på att identifiera projekt som kan komma igång i närtid och bidra till områdets förutsättningar på längre sikt exempelvis genom flertalet radhusprojekt som närboende har råd att efterfråga. 3 (12) Ytterligare en anledning att arbeta för fler radhus är att minska trångboddheten. I Stockholms stad är trångboddhet för barnfamiljer betydligt större jämfört med övriga Sverige. Trångboddheten bland barnfamiljer är som högst i Järva och Skärholmen. Stadens planering ska därför utgå ifrån att minska risken att det blir brist på bostäder med många rum för resurssvaga grupper. I budget har vi därför uppdrag om att utarbeta krav på andel bostäder med minst fyra rum och kök som huvudregel i samtliga bostadsprojekt och vi har infört en indikator för andel påbörjade bostäder med minst fyra rum och kök. Moderaterna stoltserar gärna med att de vill bryta segregationen. Men här i Stockholm ser vi att Moderaterna vill cementera segregationen genom att säga nej till byggprojekt som skulle bygga samman Stockholm. Moderaternas vilja är att vissa människor ska bo i vissa områden och andra i andra områden. Men inga problem kommer lösas med passiva och rädda politiker som inte vågar. Vår bostadspolitik handlar inte om att bygga höghus för vissa i vissa områden och villakvarter för andra i andra områden. Vår bostadspolitik handlar om att bryta segregation och skapa ett samhälle där människor kan mötas. Där hyreshus blandas med radhus och lägenheter med villor. I Stockholm ska alla kunna bo sida vid sida med närhet till arbete, välfärd och natur. För oss är målet klart: Stockholm ska vara en jämlik och klimatsmart stad som håller samman. Vår bostadspolitik ska minska segregationen, inte cementera den. Stockholm behöver byggas samman för att hålla samman. Bilaga Motion om att Stockholm ska ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder för att bygga ett Stockholm för alla, dnr KS 2025/154- 1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarrådet Dennis Wedin (M) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att bifalla motionen 2. Att därutöver anföra Vi ser positivt på att remissinstanserna instämmer i det faktum att det finns ett behov av fler bostäder med flera rum och att en blandning av bostadstyper och att andelen bostäder med flera rum i nyproduktion sjunkit under lång tid och antal samt att andelen radhus är låg. Många familjer drömmer om att någon gång kunna bo i ett eget hus, med en egen trädgård där man får plats med kanske studsmatta och grönsaksodling eller en grillkväll med vänner och bekanta. Tyvärr är marken en begränsad tillgång i Stockholm, och det är ekonomiskt svårt att bygga villor på traditionellt stora 4 (12) villatomter. Likväl går det att skapa en villaliknande miljö, och möjlighet till en egen trädgård, genom att bygga radhus eller radhusliknande bostäder. Stockholms bostadsbyggnadspolitik har länge varit fokuserad på så många bostäder som möjligt. Det är förvisso bra och många nya, fina bostäder har tillkommit till glädje för många stockholmare. Det som saknas är dock blandningen. Och framför allt, det saknas bostäder för vissa behov och smaker. Istället för att låta exempelvis barnfamiljer lämna Stockholm behöver vi tillgodose även efterfrågan på större bostäder och mer småhuslikt boende. Vi anser därför att Stockholms stad behöver medvetet och strukturerat skapa förutsättningar för att fler radhus och radhusliknande bostäder kan tillskapas. Lämpliga platser behöver identifieras, där det exempelvis inte är lämpligt att bygga på höjden. En arkitektonisk idé behöver utarbetas för att ge en vägledning till byggaktörer vilka inslag som passar bra i Stockholm. För att uppnå detta bör såväl exploateringsnämnden som stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att stimulera sådant byggande Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 18 juni 2025 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Paccamonti (alla M) som är likalydande med Moderaternas gemensamma reservation i borgarrådsberedningen. 5 (12) Ärendet Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden ska få i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att stimulera ett sådant byggande. Motionärerna anser att det finns ett behov av större bostäder för exempelvis nybildade familjer och att radhus och radhusliknande bostäder kan bidra till en större variation i bostadsutbudet. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, Fastighetsägarna i Stockholm, Stockholms Handelskammare och Villaägarna Stockholm. Fastighetsägarna i Stockholm, Stockholms Handelskammare och Villaägarna Stockholm har inte inkommit med svar. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 maj 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stockholms stad har ambitiösa mål för bostadsbyggandet med ett uttalat åtagande om 140 000 nya bostäder till år 2035. För att detta ska uppnås krävs att marken nyttjas effektivt. Bebyggelsetyper med lägre exploateringsgrad, såsom småhus, har därför en mer begränsad roll i den övergripande produktionen och lämpar sig främst som komplement i specifika lägen där andra bebyggelsetyper inte är möjliga eller lämpliga. I stadens budget för 2025 är bostadsförsörjningen ett prioriterat område. Ett särskilt fokus ligger på att öka andelen större bostäder för att möta behov hos hushåll med barn och minska trångboddheten, som är särskilt utbredd i vissa stadsdelar. Samtidigt betonas vikten av att skapa en varierad bostadsmarknad som tillgodoser olika hushållstyper, ekonomiska förutsättningar och livssituationer. I detta sammanhang lyfts även behovet av att möjliggöra fler boendeformer, däribland radhus och radhusliknande bostäder, inte minst i stadens fokusområden. Stadsledningskontoret instämmer i att radhus kan vara ett värdefullt tillskott till stadens bostadsutbud. Särskilt i områden med ensidigt bebyggelsemönster eller där det finns efterfrågan på bostäder med fler rum, kan sådana bostadsformer bidra till bättre balans mellan olika upplåtelseformer och boendemiljöer. Radhus kan också främja flyttkedjor genom att möjliggöra kvarboende i närområdet för hushåll vars bostadsbehov förändras. Samtidigt måste sådana tillskott vägas mot andra mål, inte minst stadens volymmål och krav på kostnadseffektiv planering. 6 (12) Det pågår redan ett arbete med att identifiera platser där radhusbebyggelse är lämplig som en del av stadens planeringsverksamhet. Det gäller framför allt inom kompletteringsprojekt i befintliga villaområden eller som inslag i större stadsutvecklingsområden där blandad bebyggelse eftersträvas. Dessa bedömningar görs utifrån platsens förutsättningar, projektens ekonomiska bärkraft och andra relevanta målsättningar, såsom bevarandekrav eller behov av grönstruktur. Mot denna bakgrund gör stadsledningskontoret bedömningen att en särskild handlingsplan för radhusbyggande inte är nödvändig. Frågorna hanteras redan inom ramen för befintliga styrdokument, såsom översiktsplanen, stadens budget och fackförvaltningarnas löpande planeringsarbete. Arbetet bör fortsatt bedrivas integrerat, flexibelt och platsanpassat, med utgångspunkt i stadens samlade mål för bostadsförsörjningen. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen anser motionen besvarad med vad som anförs i detta tjänsteutlåtande. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 april 2025 följande. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissensamt att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av André Nilsson (L), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 25 februari 2025 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret kan konstatera att småhus idag utgör knappt 9 procent av alla bostäder i Stockholms stad och att staden de senaste decennierna övervägande låtit bygga flerbostadshus i Stockholm. Detta är ett resultat av att tillgången på mark som är lämplig för ny bebyggelse och boende är begränsad samtidigt som staden har högt ställda bostadsmål och åtaganden i överenskommelser om utbyggd spårtrafik och nya tunnelbanor. Radhus medför i de allra flesta fall en lägre exploateringsgrad än flerbostadshus räknat som bruttoarea (BTA) och i synnerhet medför radhus ett betydligt lägre antal bostäder räknat i bostadsenheter. Nybyggnation av radhus istället för flerbostadshus på platser där båda boendetyperna kan anses lämpliga, kan få påverkan på stadens möjligheter att nå stadens bostadsmål om 140 000 bostäder till år 2035. I fråga om BTA är lägre exploateringsgrad ett potentiellt problem för respektive stadsbyggnadsprojekts projektekonomi genom lägre inkomster och intäkter. Exploateringskontoret har i egenskap av markägare ett ansvar att tillse att de ekonomiska medel som genereras genom markförsäljningar eller tomträttsavgälder kan bära investeringsutgifter för den infrastruktur som erfordras för att tillskapa nya 7 (12) bostäder. De flesta platser som finns kvar att bygga på inom staden kräver stora investeringar och därför ofta en högre exploatering för att projektutvecklingen ska vara lönsam. I visa fall kan dock radhus eller liknande vara att föredra eftersom, precis som motionären anger, de kan bidra till en större variation i bostadsutbudet. Radhus utgör en produkt med stora möjligheter att erbjuda en bostad med fler rum och är ett viktigt verktyg i planeringen av social hållbar stadsutveckling, framförallt där möjlighet och behov finns av att stärka variationen av boendeformer och flyttkedjor. När möjlighet finns till kompletteringar och tillägg av ny radhusbebyggelse gör kontoret en samlad bedömning med stadsbyggnadskontoret där även mål om exempelvis blandade upplåtelseformer, bostadsbyggnadsmål, grönområden vägs in, tillsammans med de aspekter om stadsbild och bevarande som stadsbyggnadsnämndens vägledning behandlar. Kontoret har i uppdrag enligt stadens budget att planera för en större variation i bostadsutbudet med ett särskilt fokus på att identifiera projekt med radhus som närboende har råd att efterfråga. Som stöd för planeringen av hållbart bostadsbyggande utifrån olika behov finns därtill översiktsplanen och kommande arbete med handlingsplan för bostadsförsörjning vilken hanterar stadens mål för bostadsförsörjningen. Kontoret ser att översiktsplanen och handlingsplanen för bostadsförsörjning är viktiga styrdokument för att svara på behov och tillvägagångssätt för planering av radhus på ett tillfredsställande vis. De mindre kompletteringar med nya småhus som redan sker ger ofta positiva tillskott i stadsmiljön med goda boendemiljöer. Kontoret arbetar därför redan idag, i enlighet med uppdrag i budget, med att försöka hitta platser för radhus där dessa till exempel bidrar till variation av boendeformer och flyttkedjor. Detta görs platsspecifikt utifrån platsens och områdets förutsättningar. Kontoret ser att radhusbebyggelse på platser där rätt förutsättningar finns kommer att utgöra ett fortsatt viktigt komplement till annan bebyggelse. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 april 2025 följande. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen samt att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 21 mars 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsbyggnadskontoret instämmer i att det finns ett behov av fler bostäder med flera rum och att en blandning av bostadstyper är eftersträvansvärt för att alla ska kunna tillgodose sina bostadsbehov. I nyproduktion har andelen bostäder med fyra rum eller fler minskat under lång tid. Figur 1 nedan visar att andelen stora bostäder i 8 (12) nyproduktion har en tydligt nedåtgående trend sedan 1975. Figuren omfattar samtliga bostäder inklusive specialbostäder. Exempelvis har många studentbostäder byggts de senaste åren men det förklarar inte hela utvecklingen. Andelen bostäder i hela beståndet med minst 4 rum och kök var 2022 24 procent. Färre bostäder med flera rum gör det svårare för barnfamiljer att hitta en lämplig bostad i Stockholm. Figur 1 Andel bostäder med 1-3 rk respektive 4-+7 rk i nyproduktion under åren 1975 till 2022, SCB. Småhus utgör idag ungefär nio procent av samtliga bostäder i staden. Andelen minskar, under perioden 2015-2023 har småhus stått för 3,2 procent av totalt antal byggda bostäder i Stockholms stad. I medeltal innebär det 155 småhus om året vilket är ungefär den nivå det legat på sedan 1980. Marknadsdjupet enligt Region Stockholm för Stockholm, Solna och Sundbyberg är totalt 5 502 bostäder per år, varav 673 småhus dvs drygt 12 procent av marknadsdjupet utgörs av småhus. Region Stockholm har i en studie från 2022 studerat flyttmotiv till och från regionen. Det finns stora skillnader mellan hur inflyttare och utflyttare motiverar sina flyttar. Bland personer i familjebildande ålder som flyttar ut från länet är bostad det vanligaste flyttmotivet. Det är högre sannolikhet att hushåll med barn flyttar ut från länet av bostadsekonomiska skäl än andra hushållstyper. Utöver fler bostäder med flera rum behövs bostäder med överkomliga priser och hyror. I det sammanhanget anser kontoret att det är viktigt hur befintliga bostäder används och förmedlas. Kontoret instämmer i behovet att öka blandningen, i överensstämmelse med stadens översiktsplan och budgetuppdrag. Det kan innebära att tillföra radhus i områden där det saknas, likväl som det kan innebär att tillföra flerbostadshus i områden som domineras av småhus. Platsens förutsättningar och befintliga bebyggelse behöver alltid beaktas. Kontoret ser gärna en högre andel radhus, samtidigt är bostadsbehovet stort och marken behöver nyttjas effektivt vilket innebär att andelen ändå kommer vara begränsad. Stadsbyggnadskontoret bedömer att möjligheten till nya radhus till stor del 9 (12) kommer att rymmas i blandade strukturer, till exempel delområden i större stadsutvecklingsprojekt. På vissa platser är småskalig exploatering det som är lämpligt och då kan radhus vara en bra bebyggelsetypologi. Komplettering med radhus kan också vara ett sätt att åstadkomma blandade boendeformer i befintliga miljöer som domineras av flerbostadshus. Stadsbyggnadskontoret bedömer vidare att tillskott med nya småhus även i framtiden kommer att ske genom kompletteringar inom befintliga småhus- och villaområden till följd av styckning eller förtätning inom en befintlig fastighet. Det finns ingen fastslagen definition av radhusliknande bostäder men potentialen för att skapa bostäder med radhusliknande kvaliteter i bottenvåning av flerbostadshus exempelvis genom att arbeta med egna entréer, etagelägenheter och uteplatser är stor. Såväl stadens bostadsmål som avtalen inom Stockholm- och Sverigeförhandlingen fokuserar på antal bostäder vilket missgynnar radhus och lägenheter med flera rum. Kontoret anser att storleksneutrala målsättningar borde övervägas, till exempel bruttoarea, BTA. I Budget 2025 har stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden i uppdrag att tillsammans utarbeta krav på andel bostäder med minst fyra rum och kök som huvudregel i samtliga bostadsprojekt och på bästa sätt reglera detta. 10 (12) Reservationer m.m. Exploateringsnämnden Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M) Att nämnden beslutar att tillstyrka motionen, samt att därutöver anföra följande: Vi tackar för svaret på vår motion och ser positivt på att kontoret lyfter fram att radhus ofta ger positiva tillskott i stadsmiljön med större utbud på upplåtelseformer, goda boendemiljöer och är ett viktigt verktyg i planeringen av socialt hållbar stadsutveckling, framförallt där möjlighet och behov finns av att stärka variationen av boendeformer och flyttkedjor. Många familjer drömmer om att någon gång kunna bo i ett eget hus, med en egen trädgård där man får plats med kanske studsmatta och grönsaksodling eller en grillkväll med vänner och bekanta. Tyvärr är marken en begränsad tillgång i Stockholm, och det är ekonomiskt svårt att bygga villor på traditionellt stora villatomter. Likväl går det att skapa en villaliknande miljö, och möjlighet till en egen trädgård, genom att bygga radhus eller radhusliknande bostäder. Stockholms bostadsbyggnadspolitik har länge varit fokuserad på så många bostäder som möjligt. Det är förvisso bra och många nya, fina bostäder har tillkommit till glädje för många stockholmare. Det som saknas är dock blandningen. Och framför allt, det saknas bostäder för vissa behov och smaker. Istället för att låta exempelvis barnfamiljer lämna Stockholm behöver vi tillgodose även efterfrågan på större bostäder och mer småhuslikt boende. Vi anser därför att Stockholms stad behöver medvetet och strukturerat skapa förutsättningar för att fler radhus och radhusliknande bostäder kan tillskapas. Lämpliga platser behöver identifieras, där det exempelvis inte är lämpligt att bygga på höjden. En arkitektonisk idé behöver utarbetas för att ge en vägledning till byggaktörer vilka inslag som passar bra i Stockholm. För att uppnå detta bör såväl exploateringsnämnden som stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att stimulera sådant byggande. Reservation av André Nilsson (L) Att tillstyrka motionen, samt att därutöver anföra följande: Liberalerna delar motionens ambition om att Stockholm ska vara en stad där olika boendeformer möjliggörs för människor i olika livssituationer. Vi efterfrågar även att det fram en konkret handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder, och tillstyrker därför motionen. 11 (12) En av de viktigaste utmaningarna för Stockholm är att bygga en stad som är socialt hållbar och där människor kan bo och leva i alla livets skeden oavsett inkomst, familjesituation eller preferens för boendeform. Idag präglas stora delar av staden, särskilt ytterstadsområdena, av en hög andel flerbostadshus och hyresrätter. Detta har skapat en ensidighet i boendestrukturen som hämmar både social rörlighet och valfrihet. Genom att aktivt arbeta för att skapa fler radhus och småskaliga boenden i dessa områden kan vi uppnå flera viktiga mål. Blandade boendeformer bidrar till social hållbarhet genom att minska segregationen och öka förutsättningarna för möten mellan människor med olika bakgrund. Det skapar tryggare och mer levande stadsdelar. Det stärker också valfriheten alla stockholmare ska ha möjlighet att välja en boendeform som passar deras livssituation utan att behöva lämna kommunen. Det gäller särskilt barnfamiljer som ofta efterfrågar en bostad med egen uteplats och större yta. Fler radhus och radhusliknande bostäder bidrar också till att människor kan bo kvar i sina stadsdelar även när behoven förändras, vilket stärker både den lokala förankringen och social sammanhållning. Liberalerna vill se ett Stockholm där valfrihet och blandning är ledord både i arkitektur, boendeformer och upplåtelseformer. Därför är vi positiva till denna motion och välkomnar ett konkret och ambitiöst arbete för att möjliggöra fler radhus och radhusliknande bostäder i Stockholm. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M) Att stadsbyggnadsnämnden beslutar att tillstyrka motionen, samt att därutöver anföra följande: Vi tackar för svaret på vår motion och ser positivt på att kontoret instämmer i det faktum att det finns ett behov av fler bostäder med flera rum och att en blandning av bostadstyper och att andelen bostäder med flera rum i nyproduktion sjunkit under lång tid och antal samt att andelen radhus är låg. Många familjer drömmer om att någon gång kunna bo i ett eget hus, med en egen trädgård där man får plats med kanske studsmatta och grönsaksodling eller en grillkväll med vänner och bekanta. Tyvärr är marken en begränsad tillgång i Stockholm, och det är ekonomiskt svårt att bygga villor på traditionellt stora villatomter. Likväl går det att skapa en villaliknande miljö, och möjlighet till en egen trädgård, genom att bygga radhus eller radhusliknande bostäder. Stockholms bostadsbyggnadspolitik har länge varit fokuserad på så många bostäder som möjligt. Det är förvisso bra och många nya, fina bostäder har tillkommit till glädje för många stockholmare. Det som saknas är dock blandningen. Och framför 12 (12) allt, det saknas bostäder för vissa behov och smaker. Istället för att låta exempelvis barnfamiljer lämna Stockholm behöver vi tillgodose även efterfrågan på större bostäder och mer småhuslikt boende. Vi anser därför att Stockholms stad behöver medvetet och strukturerat skapa förutsättningar för att fler radhus och radhusliknande bostäder kan tillskapas. Lämpliga platser behöver identifieras, där det exempelvis inte är lämpligt att bygga på höjden. En arkitektonisk idé behöver utarbetas för att ge en vägledning till byggaktörer vilka inslag som passar bra i Stockholm. För att uppnå detta bör såväl exploateringsnämnden som stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att stimulera sådant byggande. --- [Motion om att Stockholm ska ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder för att bygga ett Stockholm för alla.pdf] Motion av Annika Elmlund (M) och Johan Nilsson (M) om att Stockholm ska ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder för att bygga ett Stockholm för alla Stockholm ska vara en stad för alla generationer och smaker. I Stockholm ska drömmar förverkligas, och den boendeform du önskar ska vara möjlig att flytta till, utan att du behöver flytta utanför kommunen. De senaste decennierna är det övervägande flerbostadshus med hyres- eller bostadsrätter som har byggts i Stockholm. Antalet nya villor eller radhus är mycket litet. Samtidigt finns ett behov av större bostäder för exempelvis nybildade familjer. Många familjer drömmer om att någon gång kunna bo i ett eget hus, med en egen trädgård där man får plats med kanske studsmatta och grönsaksodling eller en grillkväll med vänner och bekanta. Tyvärr är marken en begränsad tillgång i Stockholm, och det är ekonomiskt svårt att bygga villor på traditionellt stora villatomter. Likväl går det att skapa en villaliknande miljö, och möjlighet till en egen trädgård, genom att bygga radhus eller radhusliknande bostäder. Ett radhus går att producera på en markyta om 200 kvadratmeter eller till och med mindre. Det går att bygga radhusliknande bostäder (så kallat sammanbyggt tvåbostadshus) där en bostad ligger på markplan, med trädgård på ena sidan, och en annan bostad en våning upp och trädgård på andra sidan. Det går att bygga varianter med delade gemensamhetsytor men ändå känslan att bo större och friare än i lägenhet. Stockholms bostadsbyggnadspolitik har länge varit fokuserad på så många bostäder som möjligt. Det är bra. Många nya och fina bostäder har tillkommit till glädje för många stockholmare. Det som saknas är dock blandningen. Mycket ser likadant ut. Och framför allt, det saknas bostäder för vissa behov och smaker. Istället för att låta exempelvis barnfamiljer lämna Stockholm behöver vi tillgodose även efterfrågan på större bostäder och mer småhuslikt boende. Stockholm behöver därför medvetet och strukturerat skapa förutsättningar för att fler radhus och radhusliknande bostäder kan tillskapas. Lämpliga platser behöver identifieras, där det exempelvis inte är lämpligt att bygga på höjden. Relevanta nyckeltal behöver utarbetas vad som är tänkbar ambitionsnivå i antal och tid. Stadens prissättning på marken kan behöva ses över. En arkitektonisk idé behöver utarbetas för att ge en vägledning till byggaktörer vilka inslag som passar bra i Stockholm. Och så vidare. Men målet ska vara klart: Stockholm ska få fler radhus och radhusliknande boenden för att ge nya boendealternativ för de som inte vill bo i flerbostadshus. Med anledning av ovanstående föreslår vi Kommunfullmäktige besluta: Att ge Exploateringsnämnden och Stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att stimulera sådant byggande. Stockholm 2025-01-17 Annika Elmlund (M) Johan Nilsson (M)