Stärkt rättigheter för nationella minoriteter och samer till 2030

Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. [R9 Utl Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter.pdf] 1 (69) Utlåtande Rotel IX (Dnr KS 2025/870) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 godkänns enligt bilaga 2 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta, samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta, Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet. 3. Stockholms stads riktlinjer för arbetet med nationella minoriteters rättigheter (dnr KS 2018/000069) upphör att gälla. Föredragande borgarråd Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. 2 (69) Beredning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter, Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Finska församlingen i Stockholm, Forum för levande historia, Internationella Romska Evangeliska Missionen (IREM), Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter, Judiska centralrådet, Judiska ungdomsförbundet, Karolinska institutets finska unga, Le Romane Phaka, Länsstyrelsen i Stockholms län, Malmö stad, Met Nuoret (Tornedalingarnas ungdomsförbund), Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation, Romano Paso, Romers rättigheter i samhället, Romskt stöd och pensionär förening, Sameföreningen i Stockholm, Sametinget, Saminuorra, Stockholms finska förening, Stockholms finska studentförening, Svenska finlandsinstitutet, Svenska samernas riksförbund (SSR), Svenska tornedalingarnas riksförbund, Sverigefinska riksförbundet, Sverigefinska Ungdomsförbundet och Tornedalingar i Stockholm. Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Finska församlingen i Stockholm, Internationella Evangeliska Missionen (IREM), Judiska centralrådet, Judiska ungdomsförbundet, Karolinska institutets finska unga, Le Romane Phaka, Met Nuoret (Tornedalingarna ungdsomförbund), Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation, Romano Paso, Romers rättigheter i samhället, Romskt stöd och pensionär förening Sameföreningen i Stockholm, Saminuorra, Stockholms finska förening, Svenska tornedalingarnas riksförbund, Stockholms finska studentförening, Svenska samernas riksförbund (SSR), Sverigefinska riksförbundet och Sverigefinska ungdomsförbundet har inte inkommit med svar. Forum för levande historia, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter och Malmö stad avstår från att yttra sig. Arbetsmarknadsnämnden anför att det är positivt att det ges utrymme för nämnder och bolag att själva ta fram adekvata aktiviteter inom ramen för sina verksamhetsområden. I MR-programmet presenteras en modell för uppföljning samt ett rättighetsbaserat arbetssätt. Detta bör läggas till i samtliga handlingsplaner. Exploateringsnämnden anger att de mål som exploateringsnämnden berörs av handlar om att kontorets medarbetare ska ha kunskap om de nationella minoriteter och 3 (69) urfolket samernas rättigheter samt om hur dessa grupper påverkats och påverkas av rasism och diskriminering. Fastighetsnämnden anför att nämnden framförallt berörs av aktiviteterna som syftar till att öka medarbetares kunskap och kompetens. Nämnden arbetar idag med att utveckla det interna lärandet och att ta del av de utbildningar som stadsledningskontoret tar fram inom MR-området. Förskolenämnden påpekar att nämnden stöttar stadsdelsnämnderna i arbetet med personalens språk- och/eller kulturkompetens, men det behöver betonas att det är stadsdelsförvaltningarnas ansvar att ha kännedom om befintlig personals kompetens. Idrottsnämnden ser positivt på stadens arbete för att stärka nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och möjligheter och att det samlas i ett styrdokument i syfte att stärka och utveckla arbetet. Ett önskemål är att resultatmålen numreras under effektmålen då detta underlättar vid planering och uppföljning. Kulturnämnden framhåller vikten av stadsövergripande styrning, samordning och vägledning för att planen ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt. Det gäller till exempel stadsövergripande vägledning för samråd, öppna samråd, konsultationer samt forum för barn och ungas delaktighet. Kyrkogårdsnämnden ställer sig positiva till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om vikten av att anta ett program som ska stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att planen är en god utgångspunkt för nämnders och styrelsers arbete för att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Det är klokt att uppföljningen av arbetet ska utgå från stadens ordinarie processer och ledningssystem. Servicenämnden uppger att Kontaktcenter har flertalet medarbetare med språkkompetens inom olika språk och språkkunskaper. I dagsläget saknas en samlad översikt av medarbetares kunskaper i de nationella minoritetsspråken. Kontaktcenter Stockholm uppmanar medarbetare att dela sina språkkunskaper på intranätet. Socialnämnden påpekar att stadsdelsnämnderna och vissa facknämnder, men inte socialnämnden, enligt handlingsplanen ska ha en kontaktperson gentemot kommunstyrelsen för arbetet med nationella minoriteters rättigheter. Nämndens särskilda ansvar att stödja och samordna behöver här tydliggöras. Stadsbyggnadsnämnden anser att handlingsplanen är ett bra kunskapsunderlag samt ger ett bra stöd att stärka och utveckla arbetet för de nationella minoriteterna och det samiska folkets lika rättigheter och möjligheter. Nämnden ser ett behov av att inventera och säkerställa språkkompetens för att kunna tillgodose minoritetslagen Trafiknämnden delar uppfattningen att grundläggande kunskaper om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är av stor vikt för att undvika 4 (69) diskriminering och rasism, till exempel vid bemötande eller rekrytering av nya medarbetare. Kompetensbaserad rekrytering för att motverka diskriminering används. Utbildningsnämnden ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet och vill framhålla att arbetet kräver långsiktighet och lyhördhet utifrån de nationella minoriteternas önskemål. Äldrenämnden framför att kommunstyrelsens ansvar för övergripande samordning och stöd i implementeringen är nödvändig för att underlätta arbetet och för att skapa en stadsgemensam ansats. Det är viktigt att målen följs upp i stadens ordinarie uppföljningssystem. Överförmyndarnämnden anför att språk- och kulturkompetens hos medarbetarna på överförmyndarförvaltningen kartläggs. De ställföreträdare som överförmyndar- förvaltningen rekryterar tillfrågas rutinmässigt om deras språk och kulturkompetens. Bromma stadsdelsnämnd ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samordna stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd är positiv till att en handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter tas fram. Nämnden efterfrågar en beskrivning av vad ”ett rättighetsbaserat arbetssätt” innebär i praktiken. Farsta stadsdelsnämnd uttalar att av tretton definierade resultatmål i handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, står stadsdelsnämnderna som särskilt ansvariga för tolv. Nämnden vill lyfta behovet av resurser för att stadens nämnder och bolag ska kunna genomföra och uppnå intentionerna i planen. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ser positivt på att stadsledningskontoret avser att leda, samordna och följa upp det gemensamma uppdraget. Enligt nämnden är det en förutsättning för att de och bolagen ska kunna utveckla sitt arbete. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd anser att det vore bra med ett för staden gemensamt metodstöd för det rättighetsbaserade arbetssättet. Det skulle även underlätta implementeringen av handlingsplanerna som hör till stadens MR-program. Järva stadsdelsnämnd anför att det anges att staden enligt socialtjänstlagen ska verka för personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska i äldrevården. Nämnden ser vikten av att verka för detta, men har samtidigt flera utmaningar med kompetensförsörjningen både avseende utbildning och språk. Kungsholmens stadsdelsnämnd ser positivt på föreslagen handlingsplan och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete. Att den innehåller konkreta mål inom MR-programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet på lokal nivå. Norra innerstadens stadsdelsnämnd anser att det är viktigt att goda exempel och lärande sprids inom staden, såväl arbetet för nationella minoriteters och urfolket 5 (69) samernas rättigheter som arbetet för mänskliga rättigheter i stort. Det kan med fördel integreras i befintliga nätverk inom staden. Skarpnäcks stadsdelsnämnd instämmer i vikten av att anpassa verksamheter efter målgruppens behov. Nämnden vill däremot lyfta utmaningen att på lokal nivå bedöma och prognosticera efterfrågan kring behovet av anpassade verksamheter. Skärholmens stadsdelsnämnd anser att handlingsplanen ger goda förutsättningar att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete. Nämnden vill lyfta sin avdelning förskolas arbete med att främja och synliggöra minoriteternas rätt till sitt kulturliv. Detta sker bland annat genom ett så kallat ”traditionsdokument”.Södermalms stadsdelsnämnd anser att handlingsplanen saknar ett arbetsgivar-perspektiv. Det är bra att arbetet med nationella minoriteter ska integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess, vilket bidrar till att frågorna fortsätter vara prioriterade. Stockholms Stadshus AB anser att handlingsplanen är ett viktigt verktyg. Flera av stadens nämnder har ett särskilt ansvar för att stödja och samordna stadsdelarnas arbete med MR-frågor. Det bör övervägas att utvidga detta ansvar till att även omfatta stöd till stadens bolag, i de fall frågorna ligger nära bolagens ansvarsområden. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 vill lyfta att alla svenska nationella minoriteter har specifika problem för just den specifika gruppen. Behovet av konkreta kunskapsinsatser, synliggörande eller skydd är också olika. Kunskap och dialog med den specifika minoriteten måste därför vara vägledande i alla stadens insatser. Kommunstyrelsen råd för nationella minoriteters rättigheter anför att det är bra att nämnder och bolag i ordinarie uppföljningsprocesser ska synliggöra resultat och utmaningar i arbetet. Rådet saknar dock skrivningar i handlingsplanen om hur Stockholms stad kommer att agera om bolag och nämnder inte följer handlingsplanen. Svenska Finlandsinstitutet anser att det är positivt att samarbetet med civilsamhällets aktörer lyfts fram i planen. Att strukturen tydliggör de berörda nämndernas ansvar gällande samråd och konsultationer är värdefullt. Institutet vill betona att biblioteken är viktiga forum för att främja och skydda de nationella minoriteternas språk och kultur. Länsstyrelsen Stockholm anför att planen saknar en tydlig beskrivning av hur den kopplar an till det rättighetsbaserade arbetssättet. I hänvisning till arbetet med samråd, under fokusområde inflytande och delaktighet, kan det göras en tydligare hänvisning till ”strukturerad dialog” som minoritetslagstiftningen förespråkar som metod. Sametinget ser positivt på att Stockholms stad tar aktiv ställning till hur det minoritetspolitiska arbetet ska bedrivas genom handlingsplanen tillsammans med nationella minoriteter och urfolket samerna för att säkerhetsställa tillgången till deras rättigheter. 6 (69) Tornedalingar i Stockholm har inga synpunkter på den väl genomarbetade handlingsplanen förutom att de på några ställen vill förtydliga att det ska stå tornedalingar, kväner och lantalaiset. Föredragande borgarrådets synpunkter Sveriges fem nationella minoriteter har under lång tid varit en del av det svenska samhället, men deras möjligheter att utöva sin kultur, tala sitt språk och föra vidare sitt arv till kommande generationer har begränsats och inskränkts av majoritetssamhället. Idag är situationen för de nationella minoriteterna bättre än tidigare, mycket tack vare minoriteternas egen kamp för förändring. Mycket arbete återstår dock innan de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter fullt ut tillgodoses. Enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kommuner och regioner anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. I Stockholms stad tillgodoses kravet genom den här handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolk. Handlingsplanen utgår från Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna och bygger på programmets tre fokusområden Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande. Samtliga nämnder och bolagsstyrelser har ett ansvar för genomförandet av handlingsplanen. Stockholms stad har tagit flera viktiga steg på senare år för att stärka arbetet för de nationella minoriteterna och urfolket samerna. Till exempel har staden blivit förvaltningsområde för samiska och meänkieli, utöver finska, och startat förskolan Norrskenet med inriktning samiska och meänkieli. Det pågår också ett arbete med att införa äldreomsorgsverksamhet med inriktning samiska och meänkieli samt aktivitetscenter med aktiviteter för samer och tornedalingar. Staden har även inrättat ett råd för nationella minoriteters rättigheter under kommunstyrelsen för att stärka inflytande och delaktighet samt utvecklat arbetet med konsultationer med samiska företrädare i frågor som rör det samiska folket. Ytterligare exempel på insatser är ett stärkt arbete mot antisemitism i stadens skolor, ett aktivt deltagande i firandet av judiskt liv 250 år och en ny handlingsplan för romsk inkludering som beslutas inom kort. Mer måste dock göras. I arbetet framåt är det viktigt att staden har en aktuell bild av utbud och efterfrågan inom äldreomsorg och förskola kopplat till de nationella minoriteterna och urfolket samerna samt att staden har kännedom om befintlig personal med språk- och kulturkompetens. Staden behöver även stärka arbetet med modersmålsundervisning i skolan och modersmålsstöd i förskolan för nationella minoriteter, så att fler barn och unga får möjligheten att ta del av sitt språk och sin kultur. För att möjliggöra en revitalisering av språk och kultur är det även viktigt att 7 (69) synliggöra och främja de nationella minoriteternas språk och kultur i stadens verksamheter och skapa mötesplatser utifrån de nationella minoriteternas behov. I detta arbete är långsiktiga samarbeten med civilsamhället viktigt. Samråd och konsultation är en central del av stadens arbete för de nationella minoriteterna och ett lagstadgat ansvar. I handlingsplanen lyfts vikten av att stadens nämnder och bolag fortsätter stärka arbetet med delaktighet och inflytande. Företrädare för de nationella minoriteterna har i samråd lyft att det saknas tillräcklig kunskap inom staden om de nationella minoriteterna, både deras historia och samtida utsatthet för rasism och diskriminering. Att höja kunskapen inom staden är därför en central del av handlingsplanen. Staden har också en viktig uppgift att nå ut till invånare som tillhör de nationella minoriteterna och urfolket samerna med information om deras rättigheter. I förslaget till handlingsplan har felaktigt angivits att en utvärdering av kommunstyrelsens råd för nationella minoriteter ska redovisas till kommunfullmäktige. Detta har ändrats. Med denna handlingsplan stärker vi arbetet för nationella minoriteter och urfolk i Stockholms stad och lägger en stark grund för stadens samlade arbete till år 2030. Bilagor 1. Stockholms stads handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030, remissversion med spårade ändringar, dnr KS 2025/870-50.1 2. Stockholms stads handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030, slutlig version, dnr KS 2025/870-50.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andrea Hedin (alla M) och borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis bifalla förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. 8 (69) Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Det är viktigt att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samer har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplanen har en god ansats men brister på en punkt – att uppmärksamma antisemitismens särart. All rasism är naturligtvis helt oacceptabel, men antisemitismens rasistiska och konspiratoriska rötter särskiljer sig från annan rasism. Den tillskriver ofta judar ett hemligt och överdrivet inflytande som ofta förkläs som ”kritik mot makten”, snarare än uppmärksammas som den rasism den faktiskt är. Kollektiv skuld projiceras på alla judar och gränsen mellan judar, judiska institutioner och staten Israel suddas ofta ut – något som vi inte minst sett på Stockholms gator. För att säkerställa den judiska minoritetens rättigheter krävs därför särskild kunskap och åtgärder som blottlägger antisemitismen, inte bara generella antirasistiska verktyg. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 25 mars 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Johan Paccamonti (M), Jan Jönsson, Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L), Jonas Naddebo och Kristin Jacobsson (båda C) som är likalydande med Moderaternas och Liberalernas gemensamma reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Linnéa Vinge (SD) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår borgarrådsberedningens förslag till beslut. 9 (69) 2. Därutöver anföra följande: De nationella minoriteternas och samernas rättigheter är redan reglerade i svensk lagstiftning och i internationella överenskommelser. Själva handlingsplanen anger också uttryckligen att dessa rättigheter redan är fastställda i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Det finns därför inte något behov av att bygga ut den kommunala styrningen ytterligare genom ännu ett omfattande styrdokument. Handlingsplanen är dessutom en del av Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna och kopplas till flera andra handlingsplaner och styrdokument. I dokumentet anges att arbetet ska bedrivas genom ytterligare mål, resultatmål, effektmål, exempel på åtgärder samt återkommande uppföljning. Det riskerar att öka administrationen och flytta fokus från kärnverksamhet till processer, styrning och rapportering. Utgångspunkten bör vara att alla svenska medborgare och stockholmare ska behandlas lika inför lagen och mötas av samma grundläggande rättigheter, skyldigheter och respekt från det offentliga. Det offentliga ska skydda enskilda från diskriminering och värna lagstadgade rättigheter, men bör vara återhållsamt med att bygga ut särskilda kommunala ordningar som riskerar att förstärka grupptänkande och särbehandling. En sådan utveckling riskerar i förlängningen att uppfattas som orättvis och skapa nya motsättningar mellan grupper. Detta är inte en ändamålsenlig väg för Stockholms stad. Stockholms stad bör därför fokusera på att upprätthålla gällande rätt, motverka diskriminering generellt och säkerställa ett likvärdigt bemötande i hela den kommunala verksamheten, i stället för att anta ytterligare en handlingsplan som bygger ut administrationen utan att tillföra nya rättsliga skyldigheter. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) som är likalydande med Moderaternas och Liberalernas gemensamma reservation i borgarrådsberedningen. 10 (69) Ärendet Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 13 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse. I kommunfullmäktiges budget för 2025 anges att stadens arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna, inklusive de nationella minoriteternas rättigheter, ska intensifieras. De nationella minoriteternas rättigheter ska stärkas genom ökad kunskap och praktisk handling, i nära dialog med representanter för respektive minoritetsgrupp. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är ett viktigt verktyg för att stötta denna intensifiering. Arbetet med nationella minoriteters rättigheter har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. De nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Staden har även en lagstadgad skyldighet att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. 11 (69) Staden har under en längre tid bedrivit ett aktivt minoritetspolitiskt arbete och vidtagit en rad åtgärder för att stärka de nationella minoriteterna och urfolket samernas tillgång till sina rättigheter. Företrädare för de nationella minoriteterna har dock påtalat att ytterligare insatser krävs såsom att öka medarbetares kunskap om nationella minoriteters rättigheter, historia och utsatthet för olika former av rasism, att stärka arbetet för enskilda att utveckla och bibehålla sin kulturella identitet och att stärka de nationella minoriteternas möjlighet till delaktighet och inflytande. Handlingsplanens tre fokusområden Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna säkerställa de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Till varje fokusområde hör ett antal mål som tar sikte på önskvärda förflyttningar bland annat utifrån stadens lagstadgade skyldigheter enligt minoritetslagstiftningen och de synpunkter som har framkommit i samråd med företrädare för de nationella minoriteterna och konsultation med företrädare för det samiska folket. Inom ramen för fokusområdet Delaktighet och inflytande innehåller handlingsplanen en struktur för de nationella minoriteternas delaktighet och inflytande i Stockholms stad. Strukturen tydliggör de berörda nämndernas ansvar gällande samråd och konsultationer och definierar relevanta begrep. Framtagandet av denna struktur är i linje med uppdraget i kommunfullmäktiges budget för 2025 om att utarbeta en långsiktig planering för delaktighet, inflytande och samråd i staden avseende de nationella minoriteterna. Stadsledningskontoret kommer fortsätta följa upp alla nämnders och bolagsstyrelsers arbete för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030. Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att handlingsplanen är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. 1. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby 12 (69) stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter, Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Finska församlingen i Stockholm, Forum för levande historia, Internationella Romska Evangeliska Missionen (IREM), Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter, Judiska centralrådet, Judiska ungdomsförbundet, Karolinska institutets finska unga, Le Romane Phaka, Länsstyrelsen i Stockholms län, Malmö stad, Met Nuoret (Tornedalingarnas ungdomsförbund), Organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation, Romano Paso, Romers rättigheter i samhället, Romskt stöd och pensionär förening, Sameföreningen i Stockholm, Sametinget, Saminuorra, Stockholms finska förening, Stockholms finska studentförening, Svenska finlandsinstitutet, Svenska samernas riksförbund (SSR), Svenska tornedalingarnas riksförbund, Sverigefinska riksförbundet,Sverigefinska Ungdomsförbundet och Tornedalingar i Stockholm. Diskrimineringsombudsmannen, É Romani Glinda, Finska församlingen i Stockholm, Internationella Evangeliska Missionen (IREM), Judiska centralrådet, Judiska ungdomsförbundet, Karolinska institutets finska unga, Le Romane Phaka, Met Nuoret (Tornedalingarnas ungdomsförbund), organisationen för Romsk delaktighet och inkludering, Region Stockholm, Resande och romska kvinnors riksorganisation, Romano Paso, Romers rättigheter i samhället, Romskt stöd och pensionär förening, Sameföreningen i Stockholm, Saminuorra, Stockholms finska förening, Svenska tornedalingarnas riksförbund, Stockholms finska studentförening, Svenska samernas riksförbund (SSR), Sverigefinska riksförbundet och Sverigefinska ungdomsförbundet har inte inkommit med svar. Forum för levande historia, Göteborgs stad, Institutet för mänskliga rättigheter och Malmö stad avstår från att yttra sig. Innehållsförteckning Arbetsmarknadsnämnden ........................................................................ 13 Exploateringsnämnden ............................................................................. 15 Fastighetsnämnden .................................................................................. 16 Förskolenämnden ..................................................................................... 16 Idrottsnämnden ........................................................................................ 17 Kulturnämnden ......................................................................................... 18 Kyrkogårdsnämnden ................................................................................ 20 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................. 20 Servicenämnden ...................................................................................... 21 Socialnämnden ......................................................................................... 22 13 (69) Stadsbyggnadsnämnden.......................................................................... 23 Trafiknämnden ......................................................................................... 24 Utbildningsnämnden ................................................................................. 25 Äldrenämnden .......................................................................................... 26 Överförmyndarnämnden .......................................................................... 27 Bromma stadsdelsnämnd......................................................................... 28 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ................................................. 29 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................ 30 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ........................................................... 32 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ....................................................... 32 Järva stadsdelsnämnd ............................................................................. 33 Kungsholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 35 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ....................................................... 36 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ................................................................... 37 Skärholmens stadsdelsnämnd ................................................................. 38 Södermalms stadsdelsnämnd .................................................................. 39 Stockholms Stadshus AB ......................................................................... 41 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 ................................................. 42 Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter .................. 44 Svenska Finlandsinstitutet........................................................................ 45 Länsstyrelsen Stockholms........................................................................ 46 Sametinget ............................................................................................... 48 Tornedalingar i Stockholm........................................................................ 48 Reservationer m.m. .................................................................................. 49 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen. Reservation av Per Rosencrantz m.fl. (M) och Lovisa Lanryd (L), se Reservationer m.m. 14 (69) Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Handlingsplanen utgör ett viktigt dokument för att intensifiera arbetet och att skapa styrning och handlingskraft. Positivt är även att det ges utrymme för nämnder och bolag att själva ta fram adekvata aktiviteter inom ramen för sina verksamhetsområden. I MR-programmet presenteras både en modell för uppföljning samt ett arbetssätt (rättighetsbaserat arbetssätt). Dessa två presenteras i handlingsplan mot rasism och bör även läggas till samtliga handlingsplaner. Disposition, rubriksättning och läsbarhet Förvaltningen välkomnar överlag den höga ambitionsnivån vad gäller utvecklingen av flera handlingsplaner inom området mänskliga rättigheter. Det bör dock uppmärksammas att ett stort Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/870 Sida 3 (4) Yttrande över remiss av handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. antal parallella planer kan försvåra överblicken över mål och aktiviteter samt bidra till en tungrodd struktur. Dispositionen skulle kunna göras mer lättillgängligt och konkret genom att samla alla mål och förslag på aktiviteter i ett eget avsnitt. På samma sätt skulle en översyn av rubriksättningen öka läsbarheten. Till exempel kan avsnitt med mycket text delas upp med underrubriker som ger stöd till läsaren. Ett exempel på detta kan vara stycket med rubriken ansvarsfördelning. Där skulle man med fördel kunna ha underrubrikerna alla nämnder och bolagsstyrelser, kommunstyrelsen och kontaktperson. Resultatmålen som beskrivs i handlingsplanerna tenderar att i vissa avsnitt vara formulerade mer som aktiviteter än resultatmål. Upphandling och lagrum Antidiskrimineringsklausulen finns med som krav i samtliga upphandlingar och perspektiv kopplade till nationella minoriteter beaktas på så sätt i våra upphandlingsprocesser. Önskvärt vore utöver detta att upphandlade verksamheter också omfattas av samma krav på inkludering, likabehandling och respekt för rättigheter som stadens egna verksamheter. De nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter är fastställda enligt svensk lag, varför arbetsmarknadsförvaltningen gärna ser att lagrummet lyfts än tydligare, exempelvis utifrån egen rubriksättning i bakgrundsavsnittet. Diskriminering i arbetslivet De nationella minoriteterna och urfolket samerna är i olika grad drabbade av rasism i arbetslivet. Förvaltningen saknar perspektivet om hur diskriminering på arbetsmarknaden påverkar individens möjlighet att forma sitt eget liv. 15 (69) Internt arbete För att säkerställa att handlingsplanernas mål efterlevs efterfrågas en skrivning om vikten av ett internt antidiskrimineringsarbete som genomsyrar stadens medarbetare och den interna strukturen. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. 1. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Peter Öberg (L), se reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 10 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret bedömer förslaget till handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter som positivt. I Sverige finns fem erkända minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. Det framkommer att rasism och diskriminering, också i form av antisemitism, antiziganism och rasism mot samer utgör ett hinder för individer inom dessa grupper att få sina rättigheter tillgodosedda. En av de grundläggande förutsättningarna för att komma till rätta med detta problem är kunskapshöjande insatser. Stadens Budget 2025 inleds med orden att Stockholm ska vara en stad för alla. I inledningen nämns vidare att arbetet med nationella minoriteters rättigheter ska stärkas på olika sätt. Handlingsplanen innebär att exploateringsnämnden ska formulera egna mål och aktiviteter i enlighet med de utpekade utvecklingsområdena i handlingsplanen och stadens budget inom den egna verksamhetens ramar. De mål som exploateringsnämnden berörs av handlar om att kontorets medarbetare ska ha kunskap om de nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter samt om hur dessa grupper påverkats och påverkas av rasism och diskriminering. Exploateringsnämndens ordinarie verksamhet berör normalt inte frågor som särskilt berör nationella minoriteter eller urfolket samer. Exploateringsnämnden arbetar med projekt och förvaltning över hela stadens geografi och inom specifika projekt eller områden kan dessa frågor bli aktuella. Genom att tillgodose en grundkompetens inom kontoret kan dessa situationer identifieras, fångas upp och lämpliga åtgärder vidtas där de behövs. Exploateringsnämnden ser positivt på de kunskapsunderlag och utbildningar som redan finns och välkomnar det stöd i frågorna som kommunstyrelsen enligt handlingsplanen ska erbjuda. 16 (69) Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. 1. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Hansi Karppinen (L), se Reservationer m.m. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kontoret är positivt till handlingsplanen. Den fokuserar på den rådighet kommunen har och på de sätt som kommunen kan påverka nationella minoriteter och urfolket samernas liv och rättigheter i positiv riktning. Inom denna handlingsplan berörs kontoret framförallt av aktiviteterna som syftar till att öka medarbetares kunskap och kompetens. Kontoret arbetar idag med att utveckla det interna lärandet, och i detta kommer ingå att ta del av de utbildningar som stadsledningskontoret tar fram inom MR-området. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Stadens nämnder och bolagsstyrelser har alltså fyra-fem år på sig att genomföra de förändringar och aktiviteter som är beslutade. För att göra detta på ett effektivt sätt kommer en struktur att behövas, likväl som stadsledningskontorets stöd. En del frågor kan troligen genomföras med liknande arbetssätt för flera handlingsplaner, till exempel de som handlar om att öka medarbetares kunskap och kompetens. Stadsledningskontoret har beställt en övergripande utbildning om mänskliga rättigheter samt två särskilda delar, en om rasism och en om hbtqi. Utbildningen ska vara klar 2025 och stadens förvaltningar ska kunna börja använda sig av denna 2026. Dessa och liknande stöd uppskattas av kontoret. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Sophia Granswed Baat (M), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 17 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till handlingsplanen och är av uppfattningen att dess struktur med mål och ansvariga nämnder bidrar till tydlighet. Detta kan bidra till att konkretisera och utveckla arbetet för nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter. Förskolenämnden har ansvarsområden inom handlingsplanens samtliga tre fokusområden. 17 (69) I handlingsplanen skrivs förskolenämnden fram som en av de särskilt ansvariga nämnderna avseende kännedom om befintlig personal med språk och/eller kulturkompetens samt att verka för att stadens behov av språkkompetens tillgodoses. Förskoleförvaltningen menar att formuleringen skulle kunna uppfattas som att förskolenämnden har arbetsgivaransvar för förskolans personal. Förvaltningen stöttar stadsdelsnämnderna i detta arbete men behöver betona stadsdelsförvaltningarnas ansvar för kännedom om befintlig personals språk och/eller kulturkompetens. Under fokusområde välfärd och service står att Förskolenämnden och äldrenämnden ansvarar för att sammanställa och följa upp den statistik som insamlas inom deras sakområden av stadsdelsnämnderna. Förvaltningen ser ett behov av förtydligande avseende vilken statistik som åsyftas. Förvaltningen noterar en skillnad i hur handlingsplaner kopplade till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna är namngivna. Namnet på handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter inkluderar orden lika rättigheter och möjligheter vilket inte ingår i namnet på Handlingsplan för de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Förvaltningen vill uppmärksamma att detta skulle kunna signalera olika tyngd i rättighetsarbetet. För att handlingsplanerna ska ges lika tyngd, menar förvaltningen att en beskrivning om orsaken till skillnaden i benämning av dessa skulle kunna läggas till. Sammanfattningsvis menar förvaltningen att handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter kan bidra till att konkretisera och utveckla arbetet. Genom att skriva fram särskilt ansvariga nämnder tydliggörs ansvaret. Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 8 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Idrottsförvaltningen ser positivt på stadens arbete för att stärka nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och möjligheter och att det samlas i ett styrdokument i syfte att stärka och utveckla arbetet. Kopplingen till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna (MR- programmet) är tydlig och det är bra att handlingsplanens tre fokusområden följer MR-programmets fokusområden. Det är bra och tydligt att vissa aktiviteter gäller samtliga nämnder och bolag medan vissa aktiviteter gäller särskilt utpekade nämnder. Det tydliggör ansvar och förväntan. Förvaltningen ser även positivt på att insatser exemplifieras då det underlättar för nämndens utvecklingsarbete. 18 (69) Ett önskemål är att resultatmålen numreras under effektmålen då detta underlättar vid planering och uppföljning. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. 1. Kulturnämnden överlämnar kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L), se Reservationer m.m. Kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande daterat den 10 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ställer sig bakom handlingsplanen och ser positivt på att mål och insatser konkretiseras med utgångspunkt i de fokusområden som har identifierats i MR-programmet. Handlingsplanen är ett viktigt styrdokument för att stärka stadens arbete med att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter tillgodoses. Förvaltningarna bedömer att identifierade förflyttningar är relevanta och att föreslagna insatser ligger i linje med förvaltningarnas respektive uppdrag. MR-programmet med tillhörande sex handlingsplaner innehåller sammantaget många olika perspektiv som ska integreras i det ordinarie arbetet på stadens förvaltningar. För att lyckas är det viktigt med samverkan och samordning av exempelvis kunskapshöjande insatser, informationsinsatser och framtagande av relevant statistik och andra underlag som kan ligga till grund för analyser samt gemensamma metoder och arbetssätt. Stadsledningskontoret bör ta ansvar för att underlätta styrning och uppföljning av handlingsplanernas olika perspektiv och säkra ett intersektionellt perspektiv i stadens samlade arbete för mänskliga rättigheter. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet framhåller även vikten av stadsövergripande styrning, samordning och vägledning för att denna handlingsplan ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt. Det gäller till exempel stadsövergripande former och vägledning för samråd, öppna samråd, konsultationer samt forum för barn och ungas delaktighet och inflytande för att säkerställa ett helhetsperspektiv och enhetliga arbetssätt inom staden. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet har även följande synpunkter och medskick. Kunskap och information Kulturförvaltningen och Stadsarkivet instämmer i att det finns fortsatta behov av insatser för att säkerställa goda kunskaper om de nationella minoriteternas och urfolkets samernas rättigheter och levnadsvillkor bland stadens medarbetare. Samtliga medarbetare inom kulturförvaltningen har tillgång till en digital utbildning om de nationella minoriteterna utifrån bibliotekets uppdrag. Kunskapshöjande insatser genomförs löpande, men i olika omfattning beroende på verksamhet. Den 19 (69) stadsövergripande utbildning som finns idag, och som Stadsmuseet är med och arrangerar, riktar sig till chefer och strateger. Den bör kompletteras med en stadsövergripande utbildning för samtliga medarbetare. En sådan utbildning skulle bidra till att höja kunskapen bland stadens medarbetare om de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter, historia och utsatthet. Kulturnämnden lyfts som en av flera nämnder fram som särskilt ansvarig för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial samt vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Det bör förtydligas att detta ansvar gäller utbildningar, stödmaterial och kunskapshöjande insatser inom nämndernas respektive ansvarsområden. Välfärd och service Kulturförvaltningen och Stadsarkivet genomför olika typer av insatser för att synliggöra och främja de nationella minoriteternas språk och kultur i linje med handlingsplanens mål. Det handlar både om insatser riktade till minoriteterna och insatser riktade till allmänheten. Förvaltningarna instämmer i att en ökad långsiktighet i samarbetet mellan staden och civilsamhället är en framgångsfaktor i detta arbete. Insatser för att främja nationella minoriteters organisering och civilsamhälle bör i första hand riktas till de grupper som uttrycker behov av att stärka sin organisering. De nationella minoriteterna är en av folkbibliotekens prioriterade målgrupper enligt Bibliotekslag (2013:801). Stadens bibliotek arbetar med att synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken som en integrerad del av den ordinarie verksamheten. Exempelvis genomförs programverksamhet såsom bokcirklar, författarsamtal och sagostunder för barn med koppling till de nationella minoritetsspråken. Biblioteken gör urval och inköp av medier på de nationella minoritetsspråken och uppmärksammar högtids- och minnesdagar. Barnens första bok erbjuds på finska, meänkieli och samiska genom ett pilotprojekt på fyra bibliotek. Biblioteken arbetar systematiskt för att nå ut med bibliotekets erbjudande till de nationella minoriteterna och urfolket samerna. Kulturförvaltningen fördelar kulturstöd till sverigefinska, samiska och tornedalska föreningar för kulturaktiviteter som stärker språken finska, samiska och meänkieli. Kulturförvaltningen ger även stöd till minnesceremonier som arrangeras av de judiska och romska minoriteterna i samband med Förintelsens minnesdag. Stadens museer och arkiv skapar genom sina verksamheter möjligheter att lära av historien och lyfter fram de nationella minoriteterna och urfolket samerna i utställningar, programpunkter och vandringar. Två exempel är Stadsmuseets vandring om de nationella minoriteternas historia i Stockholm och en ny digital stadsvandring om unga judar i sekelskiftets Stockholm. Stadsarkivet spelar en viktig roll i att belysa stockholmarnas liv och samhällsstrukturer, både genom att sprida kunskap om historiska skeenden som påverkat samhällets utveckling och genom att skapa strukturer för bevarande av 20 (69) information för framtida forskning. Stadsarkivet arbetar kontinuerligt med att öka kunskapen om alla former av rasism och diskriminering, lyfta fram grupper som varit underrepresenterade genom historien i skolmaterial och publika program samt belysa historiska skeenden som har påverkat de nationella minoriteterna. Kulturskolan möjliggör för unga som tillhör de nationella minoriteterna att berätta sin historia genom att skapa konst, poddar och film. Delaktighet och inflytande Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ser positivt på handlingsplanens ambition att tydliggöra stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas och urfolket samernas rätt till delaktighet och inflytande. Staden saknar idag former för delaktighet och inflytande som riktas särskilt till barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet efterlyser en stadsövergripande samordning av ett sådant forum. Förvaltningarna efterlyser också en stadsövergripande styrning, samordning och vägledning i hur samråd, öppna samråd och konsultationer ska utformas samt hur de relaterar till kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter. Den struktur som handlingsplanen presenterar bedöms inte vara tillräcklig. Det kan leda till att förvaltningar arbetar på olika sätt, vilket skapar en otydlighet gentemot målgrupperna. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet anser att stadsledningskontoret bör ha det samordnande ansvaret även för de öppna samråden för att säkra ett stadsövergripande perspektiv i dialogen med invånarna. Kulturnämnden lyfts tillsammans med utbildningsnämnden fram som särskilt ansvarig för att utveckla och använda former för delaktighet och inflytande för barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Det bör förtydligas att detta ansvar gäller inom nämndernas respektive ansvarsområden. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 1 oktober 2025 följande. Kyrkogårdsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 5 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiva till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om vikten av att anta ett program som ska stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 21 (69) Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. Godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Elin Hjelmestam (L), se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 7 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Miljöförvaltningen anser att handlingsplanen utgör en god utgångspunkt för nämnders och bolagsstyrelsers arbete för att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Att målen följer samma struktur som det övergripande MR-programmets fokusområden skapar också kontinuitet och bidrar till ökad tydlighet. Att målen är tämligen generellt formulerade ökar också möjligheten för stadens respektive verksamheter att hitta lämpliga tillämpningar inom sina respektive verksamhetsområden. Miljöförvaltningen anser också att det är klokt att uppföljningen av arbetet ska utgå från stadens ordinarie processer och ledningssystem, vilket minskar risken för onödig administrativ påbyggnad. Servicenämnden Servicenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Serviceförvaltningen anser att det är positivt med handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter eftersom det konkretiserar arbetet för att nå målsättningen om att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter samt att handlingsplanen stödjer implementeringen av MR-programmet. Förvaltningen instämmer i att mål skapar tydlighet och anser att det är bra att det finns en flexibilitet i att nämnder och att bolagsstyrelser skapar sina egna aktiviteter. Implementeringen kan dock stärkas ytterligare om införandet ges som budgetaktivitet i kommande budgeter för staden. Budgetaktiviteter ger förstärkta gemensamma styrsignalerna i vilket underlättar både styrning, uppföljning och tillämpning samt samverkan. För att få genomslag för handlingsplanerna, och MR-programmet, är det bra och strategiskt viktigt att kommunstyrelsen fortsatt har det övergripande ansvaret för samordning, stöd och uppföljning i implementeringen. Gällande mål två och delmålet att ”stadens verksamheter har kännedom om befintlig personal med språk och/eller kulturkompetens samt verkar för att stadens behov av språkkompetens tillgodoses” är servicenämnden tillsammans med andra nämnder särskilt ansvarig. Kontaktcenter Stockholm kan informera om verksamheter i staden som har äldreomsorg och förskola på nationella minoritetsspråk och/eller med en kulturell inriktning. Kontaktcenter har flertalet medarbetare med språkkompetens 22 (69) inom olika språk och språkkunskaper är i regel en merit vid rekrytering. I dagsläget saknas en samlad översikt av medarbetares kunskaper i de nationella minoritetsspråken, i enlighet med handlingsplanens mål. Kontaktcenter Stockholm uppmanar medarbetare att dela sina språkkunskaper på intranätet. Däremot kan inga särskilda register föras eftersom det skulle bryta mot Dataskyddsförordningen. Förvaltningen ser positivt på samverkan för att stärka arbetet med minoritetsspråken och för att nå målsättningen. Ett konkret förslag är att skapa en ”språkkompetens- pool” eller en liknande lösning som gör det möjligt att använda språkresurser brett i staden. Avgörande är dock att en sådan lösning bygger på samtycke och frivillighet från medarbetarna och att den utformas så att den inte strider mot förordningen. Förvaltningen ser möjligheter att informationsdelande av statistik, analys och kännedom om invånarens behov med de förvaltningar och bolag som nyttjar servicenämndens tjänster kan utvecklas ytterligare. Det kan underlätta implementering och uppföljning av samtliga handlingsplaner som tillhör MR- programmet. Värt att notera är att serviceförvaltningen är en intäktsfinansierad verksamhet och eventuellt nytillkomna uppdrag bör hanteras inom ordinarie process för uppdrag och prislista som finns etablerad mellan kommunstyrelsen och servicenämnden. Förvaltningen vill även föreslå att konkreta mätmetoder tas fram som kan användas i uppföljningen av handlingsplanerna hos förvaltningar och bolag. Mätningar skapar framdrift och kan användas för att säkerställa måluppfyllelse. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Anne-Lie Elfvén (L) och Andrea Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD), se Reservationer m.m. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 17 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030. Arbetet med en öppen, jämställd stad fri från diskriminering och rasism behöver prioriteras och vara likställt i hela staden. Sammanlagt tas sex olika handlingsplaner fram kopplat till MR-programmet, vilket innebär ett stort antal styrdokument för stadens verksamheter att förhålla sig till, och många olika mål att arbeta med och följa upp. Förvaltningen håller med om vikten av att lyfta fram olika perspektiv i MR-arbetet, men efterlyser samtidigt stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning av MR- programmet och tillhörande handlingsplaner. 23 (69) Ansvarsfördelning av handlingsplanen gör gällande att socialnämnden, förskolenämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att stödja och samordna stadsdelsnämndernas arbete med målen inom sina respektive verksamhetsområden. Uppdraget gynnas av att få ytterligare tydlighet i vad som ingår och hur uppdraget ska utföras. Stadsdelsnämnderna och vissa facknämnder, men inte socialnämnden, ska enligt handlingsplanen ha en kontaktperson gentemot kommunstyrelsen för arbetet med nationella minoriteters rättigheter. Socialnämndens särskilda ansvar att stödja och samordna, men utan krav på kontaktperson, behöver tydliggöras. Förvaltningen delar handlingsplanens syn att en förutsättning för att stadens medarbetare ska kunna arbeta i enlighet med program och handlingsplaner är att de har tillräcklig kunskap om mänskliga rättigheter. Förvaltningen anser att det är viktigt med en central utbildning som är flexibel för att säkerställa att alla medarbetare har relevant kunskap och information i ett övergripande perspektiv. Dessa utbildningar behöver kompletteras utifrån verksamheters olika förutsättningar och behov. Det är också betydelsefullt att staden följer upp att utbildningen genomförs och vilka effekter utbildningen får. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden godkänner kontorets utlåtande som svar på remissen. 2. Stadsbyggnadsnämnden förklarar beslutet omedelbart justerat. Reservation av Björn Ljung (L), Mikael Blomstrand (C) och Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V), och Cecilia Obermüller (MP), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 9 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsbyggnadskontoret anser att handlingsplanen är ett bra kunskapsunderlag samt ger ett bra stöd att stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för de nationella minoriteterna och det samiska folkets lika rättigheter och möjligheter. Stadsbyggnadskontoret instämmer i handlingsplanens vikt på ökad kunskap och utbildning. Stadsbyggnadsnämnden står utpekat som särskilt ansvarig under välfärd och service; mål 2: Service, förskola och äldreomsorg erbjuds på nationella minoritetsspråk och ger de nationella minoriteterna möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet och resultatmålet Stadens verksamheter har kännedom om befintlig personal med språk och/eller kulturkompetens samt verkar för att stadens behov av 24 (69) språkkompetens tillgodoses. Enligt lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk har enskilda rätt att använda finska, meänkieli och samiska i muntliga och skriftliga kontakter med staden i ärenden där den enskilda är part. På stadsbyggnadskontoret kan det till exempel handla om handläggning av ansökan om bygglov. Kontoret ser ett behov av att inventera och säkerställa att språkkompetens finns, internt eller externt, för att kunna tillgodose minoritetslagen. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 7 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse. Trafikkontoret välkomnar att arbetet med stadens program för mänskliga rättigheter stärks genom med sex handlingsplaner, där handlingsplanen för nationella minoriteteter och urfolkets samernas rättigheter 2030 är en. Handlingsplanen konkretiserar på ett bra sätt hur stadens praktiska arbete kan genomföras för att uppnå det övergripande målet om att säkerställa att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. Målformuleringarna är överlag tydliga med konkreta potentiella åtgärder för att uppnå dessa. Trafikkontoret konstaterar samtidigt att trafiknämndens verksamhet har få direkta och tydliga beröringspunkter med handlingsplanens innehåll. Detta bekräftas också genom att trafiknämnden inte pekas ut som särskilt ansvarig förvaltning i handlingsplanen utöver de sammanhang där stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser pekas ut. Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, som nämns i handlingsplanen, har till exempel mer konkreta kopplingar till kontorets arbete och därmed till hur kontoret bidrar till att staden uppfyller de mänskliga rättigheterna. Trafikkontoret delar uppfattningen av att grundläggande kunskaper om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är av stor vikt för att undvika diskriminering och rasism, till exempel vid bemötande i olika sammanhang eller vid rekrytering av nya medarbetare. Kontoret använder också kompetensbaserad rekrytering för att motverka diskriminering. Kompetensbaserad rekrytering innebär bland annat att det personliga brevet inte är grund för urval och att kompetensbaserade strukturerade intervjufrågor som matchar kompetensprofilen används för att utvärdera samtliga kandidater på samma sätt. Trafikkontoret arbetar kontinuerligt med att säkerställa att alla medborgare bemöts på ett likvärdigt och professionellt sätt, oavsett ursprung eller förmåga. Stadens kommunikationsprogram anger att all kommunikation i staden ska utgå från svenska språket och att förvaltningar och bolag utifrån behov kan avgöra om fler språk behövs. Som 25 (69) komplement till svenska använder kontoret i viss utsträckning engelska, både i skriftlig och muntlig kommunikation. Skulle behov av att använda minoritetsspråk uppstå är kontorets ambition att tillgodose detta på lämpligt sätt. Vad gäller kunskapshöjande insatser välkomnar kontoret att ett antal nämnder tillsammans med kommunstyrelsen ges ett särskilt ansvar för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial och vid behov utvecklar nya kunskapshöjande insatser. Kontoret ser fram mot att få ta del av vad detta arbete leder till och är redo att genomföra relevanta insatser gentemot kontorets medarbetare. Kontoret delar uppfattningen av att grundläggande kunskaper om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är av stor vikt för att undvika diskriminering och rasism, till exempel vid bemötande i olika sammanhang eller vid rekrytering av nya medarbetare. Kontoret arbetar kontinuerligt med att säkerställa att alla de medborgare vi har kontakt med bemöts på ett likvärdigt och professionellt sätt, oavsett ursprung eller förmåga. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Det framgår av skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och läroplanerna att elever har rätt till en skolgång fri från diskriminering och kränkande behandling. Normmedvetenhet, arbete mot kränkande behandling och arbete mot rasism är högt prioriterade områden i stadens skolor och på central förvaltning. Utbildningsförvaltningen har flera pågående och kommande aktiviteter inom de områden som handlingsplanen berör. Utbildningsförvaltningen ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet och vill framhålla att arbetet kräver långsiktighet och lyhördhet utifrån de nationella minoriteternas önskemål. Vidare föreslår utbildningsförvaltningen att det intersektionella perspektivet genomgående ska bli tydligare i hela handlingsplanen. Ett intersektionellt perspektiv kan visa hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och överlappar varandra. Det kan vara ett stöd och ett verktyg vid implementeringen av handlingsplanerna som hör till MR-programmet. Utbildningsförvaltningen ser även en i att intentionen med ett samlat MR-program försvåras av att viktiga frågor delas upp i flera handlingsplaner och vill därför framhålla att det är viktigt att göra dokumenten begripliga för verksamheterna, till 26 (69) exempel genom konkreta sammanhållna mål och prioriteringar bland de uppdrag som finns i handlingsplanerna. Samtidigt anser förvaltningen också att staden bör komplettera handlingsplanen med en konsekvensanalys av förslagens ekonomiska och administrativa påverkan för verksamheterna. Utbildningsförvaltningen välkomnar att kommunstyrelsen får det övergripande uppdraget att samordna, stötta och följa upp implementeringen av handlingsplanen. Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt jämställdhet Då ärendet är svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet. Äldrenämnden Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2025 följande. 1. Äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen om förslaget till handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Margita Jacobsson (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Thomas Wihlman (C), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 3 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på tydlig styrning och riktning för stadens arbete med nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. För att arbetet ska vara hållbart och långsiktigt är det viktigt med stadsgemensamma mål och förväntade förflyttningar men med flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att själva forma lämpliga aktiviteter utifrån sina ordinarie processer. Att kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning och stöd i implementeringen är nödvändigt för att underlätta arbetet och för att skapa en stadsgemensam ansats. Vidare anser förvaltningen att det är viktigt att målen följs upp i stadens ordinarie uppföljningssystem. Förvaltningen har en generell farhåga om att det kommer att finnas för många handlingsplaner. Många olika styrdokument kan försvåra för nämnder att identifiera den sammansatta effekten av de olika diskrimineringsgrunderna. Förvaltningen önskar därför en stadsgemensam, för vissa grupper obligatorisk, utbildning som säkerställer grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter och belyser de berörda minoriteternas historia, utsatthet och utmaningar för att få sina rättigheter 27 (69) tillgodosedda. På detta sätt kan staden också synliggöra och motarbeta strukturell rasism och den diskriminering som målgrupperna vittnar om. Vidare bedömer förvaltningen att det är viktigt att kommunstyrelsen samordnar stadens fortsatta arbete med en del praktiska frågor, såsom att ta fram konkreta exempel på rättighetsbaserade och normkritiska arbetssätt och skapa samsyn om motiverade avgränsningar, exempelvis vilken typ av frågor och ärenden som särskilt berör målgrupperna, vad som menas med inflytande och hur återkoppling kan lämnas efter ett öppet samråd. Samordning skulle stärka möjligheten för nämnder och bolagsstyrelser att arbeta utifrån likvärdiga bedömningar och fördjupa förståelsen för stadens samlade arbete med mänskliga rättigheter. Därmed skulle staden också kunna bemöta målgrupperna på samma sätt i likvärdiga ärenden. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025 följande. Överförmyndarnämnden godkänner överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen. Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 21 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Principen om att ingen ska lämnas utanför är den bärande för hela nämndens verksamhet. Det handlar om värderingar som ska prägla det dagliga arbetet och omfattas av alla anställda. För att säkerställa detta genomförs introduktion av nyanställda, utbildningar i medarbetarskap och diskussioner på enhets och arbetsplatsträffar. En grundläggande värdering om alla människors lika värde ligger till grund för allt arbete i nämnden. Det är viktigt att skapa förutsättningar för alla människor att utvecklas till sitt bästa jag oavsett etnisk tillhörighet. Överförmyndarnämnden har ett mål som den är särskilt ansvarig för i handlingsplanen: Välfärd och service, mål 2. verksamheter har kännedom om befintlig personal med språk och/eller kulturkompetens samt verkar för att stadens behov av språkkompetens tillgodoses.” Det särskilda ansvaret delas med kommunstyrelsen, förskolenämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden samt stadsdelsnämnderna. Språk och kulturkompetens hos medarbetarna på överförmyndarförvaltningen kartläggs rutinmässigt. De ställföreträdare som överförmyndarförvaltningen rekryterar tillfrågas rutinmässigt om deras språk och kulturkompetens. Vidare arbete med att rekrytera fler ställföreträdare med de efterfrågade språk och kulturkompetenserna kommer kräva resurser för marknadsföring. 28 (69) Överförmyndarförvaltningen ser fram emot att få uppdaterade riktlinjer för sitt arbete med nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 6 november 2025 följande. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Hanna Wistrand (L) och Johan Duvdahl (C), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samordna stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter. Handlingsplanens fokusområden har en tydlig koppling till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt. Förvaltningen bedömer vidare att handlingsplanen ligger i linje med pågående arbete för att stärka de mänskliga rättigheterna och det systematiska kvalitetsarbetet, vilket alltid ska utgå från alla stockholmares bästa och behov. Förvaltningen ser även att implementeringen av samtliga handlingsplaner kopplade till MR-programmet kan bidra till att öka verksamheternas kunskaper om inkluderande och normkritiska arbetssätt. Detta kan i sin tur stärka invånarnas upplevelse av att bli väl bemötta och delaktiga i beslut som berör dem, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Handlingsplanens tre fokusområden, Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande, utgör centrala förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna säkerställa de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter. Varje fokusområde innehåller mål som tar sikte på önskvärda utvecklingsinsatser, bland annat utifrån stadens lagstadgade skyldigheter enligt minoritetslagstiftningen och de synpunkter som framkommit i samråd med företrädare för de nationella minoriteterna samt genom konsultation med representanter för det samiska folket. Målen i handlingsplanen bedöms bidra till en tydlig styrning av arbetet, samtidigt som de ger förvaltningarna flexibilitet att inom sina respektive verksamhetsområden utarbeta aktiviteter för att uppnå målen. Förvaltningen konstaterar att handlingsplanen saknar ett tydligt arbetsgivarperspektiv. Staden har som arbetsgivare en central roll i arbetet med mänskliga rättigheter och i att förebygga diskriminering. Att vara en god arbetsgivare är ett prioriterat område i nämndens verksamhetsplan, liksom att främja lokal demokrati där frågor om delaktighet och inflytande ingår. Avsaknaden av ett 29 (69) arbetsgivarperspektiv innebär en risk för att staden förlorar ett helhetsgrepp i det strukturella arbetet för nationella minoriteter. Om detta perspektiv inte ska ingå i handlingsplanen bör avgränsningen motiveras och dokumentet tydliggöra hur frågorna hanteras inom andra delar av stadens organisation. Förvaltningen bedömer det som positivt att arbetet med nationella minoriteter integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess samt att uppföljningen ska ske inom ramen för den ordinarie uppföljningsstrukturen. Detta bedöms bidra till att frågorna fortsatt hålls prioriterade inom stadens verksamheter. Barnrättsanalys Förvaltningen bedömer att handlingsplanen bidrar till att stärka stadens arbete med att uppfylla barnkonventionen och säkerställa alla barns rättigheter. Enligt barnkonventionen har alla barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt, komma till tals och få samma skydd och möjligheter oavsett kön, hudfärg, ursprung, religion eller annan egenskap. Förvaltningen konstaterar att staden i dagsläget saknar särskilda former för delaktighet och inflytande som riktar sig till barn och unga tillhörande nationella minoriteter. Rapporter och vägledningar från Barnombudsmannen samt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor framhåller vikten av att arbetet med delaktighet och inflytande anpassas till barns och ungas förutsättningar och behov för att säkerställa deras rättigheter enligt såväl minoritetslagen som barnkonventionen. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen omfattar både kvinnor och män och bedöms bidra till stadens övergripande arbete för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Åtgärder som syftar till att stärka arbetet med de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Förvaltningen bedömer att handlingsplanen kan medföra positiva effekter för målgruppen, oavsett kön. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Reservation av Peter Backlund (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Christina Peterson (C), se Reservationer m.m. Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen är positiv till att en handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter tas fram. Att den innehåller konkreta mål inom MR- 30 (69) programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet på lokal nivå. Det är också fördelaktigt att exempel på aktiviteter inom de olika fokusområdena anges. Stadsdelsförvaltningen har bara en synpunkt på handlingsplanen. Eftersom det anges att en central metod för genomförandet av handlingsplanen är att utveckla ett ”rättighetsbaserat arbetssätt”, hade det varit bra att förtydliga vad det innebär. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen ligger i linje med de nationella jämställdhetsmålen om en jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika stort inflytande i stadens verksamheter. Barnrättsperspektiv Handlingsplanen går i linje med artikel 12 i barnkonventionen om att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet, artikel 17 om barns rätt att få tillgång till information och särskilt artikel 30 om att barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, eller ett urfolk, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. För att möta barnets rättigheter har stadsdelsförvaltningen en öppen förskola med finsk verksamhet en eftermiddag i veckan. Vidare används så kallade språkväskor med material om och för nationella minoriteter inom förskolan. Tillgänglighet För att tillgängliggöra information om nationella minoriteters rättigheter och vad stadsdelsförvaltningen erbjuder, informerar stadsdelsförvaltningen varje år i EÅV- bladet och i lokaltidningen Mitti. Stadens broschyr om nationella minoriteters rättigheter finns bland annat i receptionen i förvaltningshuset och på Medborgarkontoret. De öppna förskolorna har så kallade minoritetsväggar med information Äldreperspektiv Denna handlingsplan har även koppling till Handlingsplan för en äldrevänlig stad. I båda handlingsplanerna är delaktighet och inflytande viktiga områden. Inom välfärd och service finns stadsdelsförvaltningens mötesplatser för seniorer, med bland annat caféverksamhet i samverkan med Farsta och Skarpnäcks stadsdelsförvaltningar, som bidrar till social inkludering. Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen 2. Ärendet justeras omedelbart. 31 (69) Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till att stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till handlingsplan för att stärka nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter i Stockholms stads verksamheter. Handlingsplanen ligger väl i linje med stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på ett tydligt sätt hur stadens nämnder och bolag förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Förvaltningen ställer sig bakom de ambitioner som beskrivs i handlingsplanen och anser att det är viktigt att alla stadens verksamheter arbetar för att säkerställa stockholmarnas tillgång till de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen uppskattar att uppföljningen har förtydligats och att styrmodellen för MR-programmets handlingsplaner nu tydligt sammankopplas med stadens ordinarie processer. Förvaltningen vill dock lyfta antalet målsättningar som formuleras i handlingsplanen. I handlingsplanen står att ”Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter, nämnder och bolagsstyrelser än andra. Varje resultatmål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Många mål kräver samverkan mellan flera nämnder och/eller bolagsstyrelser.” Av tretton definierade resultatmål i handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, står stadsdelsnämnderna som särskilt ansvariga för tolv. Inom ramen för det samlade MR-programmet finns just nu fyra handlingsplaner, inom kort sex, som alla ställer separata förväntningar på verksamheten. Enbart i de tre handlingsplaner som nu är på remiss finns 40 – av totalt 44 – mål som stadsdelsnämnderna förväntas förhålla sig till. Förvaltningen vill i det här sammanhanget lyfta fram behovet av resurser för att stadens nämnder och bolag ska kunna genomföra och uppnå intentionerna i handlingsplanerna. I handlingsplanen står att ”Stadens verksamheter undersöker behov av, utvecklar och utvärderar målgruppsanpassade arbetssätt” med förtydligandet att ”De anpassningar som är lämpliga att genomföra inom en verksamhet beror på den specifika verksamhetens karaktär, samt målgruppens behov och förutsättningar. Det behöver identifieras vid varje förvaltning och gemensamt med målgruppen.” I frågan om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, rör det i praktiken små målgrupper som inte är möjliga att kartlägga över tid eftersom att den typen av data inte lagligt går att samla in. Förvaltningen önskar därför konkret stöd i att göra målgruppsanalyser och behovsinventeringar för att kunna prioritera rätt på lång sikt. Förvaltningen önskar också en tydlighet kring vilka satsningar som förväntas göras lokalt i stadsdelen, respektive gemensamt i staden. Vidare ser förvaltningen gärna ett förtydligande av vad det innebär för verksamheterna på stadsdelsnämndsnivå att Stockholms stad har särskilda skyldigheter kopplade till de nationella minoritetsspråken inom förskola, äldreomsorg och ärendehandläggning, såväl som att Stockholms stad är förvaltningsområde för 32 (69) finska, meänkieli och samiska, och att staden är skyldig att på begäran erbjuda äldreomsorg på jiddisch och romani chib om det finns befintlig personal som behärskar språket. Ett förtydligande önskas särskilt kring vilken verksamhet stadsdelen är skyldig att erbjuda, respektive kunna hänvisa till, och i så fall var den hänvisningen ska ske. I handlingsplanens bakgrundstext kan en redigering behövas i relation till den nya socialtjänstlagen. Nämnden vill särskilt lyfta vikten av att det finns och tas fram utbildningar och material som ger stöd i nämnders och bolags fortsatta arbete. Nämnden uppskattar att fackförvaltningarna får ett särskilt ansvar för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial, och vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser och informationsmaterial efter målgruppens behov. Handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter bedöms kunna bidra positivt till att stärka stadens arbete med mänskliga rättigheter. Det bedöms även kunna ha en positiv effekt på såväl barn som att bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Arbetet med det föreslagna programmet bedöms inte innebära några miljö- eller klimatkonsekvenser. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 25 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen välkomnar att staden samlar sitt arbete för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter i en handlingsplan och att planen ger en tydlig riktning hur stadens nämnder och bolag ska arbete för att säkerställa dessa rättigheter. Förvaltningen ser positivt på att stadsledningskontoret avser att leda, samordna och följa upp det gemensamma uppdraget, enligt förvaltningen är det en förutsättning för att nämnderna och bolagen ska kunna utveckla sitt arbete. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Fatima Nur (L), se Reservationer m.m. 33 (69) Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att handlingsplanen på ett tydligt sätt beskriver resultatmål inom de olika fokusområdena och ger exempel på insatser och aktiviteter för förflyttningar i riktning mot stadens övergripande effektmål. Det är även positivt att insatser och aktiviteter kan kopplas till flera verksamhetsområdesmål i stadens budget. I handlingsplanen beskrivs att en central metod för att genomföra arbetet med att säkerställa att de nationella minoriteternas och samernas rättigheter tillgodoses är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt. På stadens intranät finns länsstyrelsernas metodstöd för ett rättighetsbaserat arbetssätt. Metodstödet är väl genomarbetat och beskriver bland annat de tre grundprinciperna och tillämpningen av arbetssätt men utgår till stora delar från länsstyrelsernas organisation och uppdrag. Förvaltningen anser att det vore bra med ett för staden gemensamt metodstöd för det rättighetsbaserade arbetssättet. Det skulle även underlätta implementeringen av handlingsplanerna som hör till stadens MR program. Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Patrick Amofah (C), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är överlag positiv till handlingsplanen och sättet som den konkretiserar vad förvaltningen förväntas göra i det fortsatta arbetet med att säkerställa de nationella minoriteterna och urfolkets samernas rättigheter. Förvaltningen ser positivt på sättet som handlingsplanen förtydligar vilka andra lagar (förutom minoritetslagstiftningen) som reglerar stadens verksamheter och som innehåller bestämmelser med relevans för de nationella minoriteternas rättigheter så som Språklagen (2009:600), Skollagen (2010:800), Socialtjänstlagen (2001:453) och Bibliotekslagen (2013:801). I handlingsplanen anges att staden enligt socialtjänstlagen ”ska verka för att det finns personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor”. Förvaltningen ser vikten av socialtjänstverksamheterna verkar för att det finns personal med dessa språkkunskaper. Förvaltningen har samtidigt flera utmaningar med kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen idag (både avseende utbildning och 34 (69) språkkunskaper). För att säkerställa efterlevnaden av den här bestämmelsen i socialtjänstlagen anser förvaltningen att staden i större utsträckning behöver anta ett helhetsperspektiv och hitta gemensamma arbetssätt och lösningar för att möta dessa kunskapsbehov. Det här är konkretiserar också vad berörda fackförvaltningar och stadsdelsförvaltningar kan samarbeta kring i genomförandet av handlingsplanen. Därtill skulle handlingsplanen, särskilt med tanke på fokusområdet Kunskap och information, kunna förtydliga kopplingen mellan MR-arbete och kompetensförsörjningsarbetet i stadens verksamheter. MR-program och tillhörande handlingsplaner kan till exempel bli ett viktigt underlag i kompetensanalysen som är en del av arbetet med att ta fram kompetensförsörjningsplaner. I handlingsplanen anges att det i samråd med de nationella minoriteterna har lyfts att det på grund av en lång ”språkbytesprocess” finns många personer som inte behärskar minoritetsspråk, men som ändå identifierar sig med en nationell minoritetsgrupp. Enligt handlingsplanen har minoritetsföreträdare därför betonat värdet av insatser som möjliggör utveckling och upprätthållande av en kulturell identitet oberoende av språk inom förskolan och äldreomsorgen. Förvaltningen föreslår att det förtydligas vad som avses med ”språkbytesprocess” i handlingsplanen. En definition av begreppet kan också bidra till ökad förståelse för historiska och samhälleliga faktorer (så som assimileringspolitik) som påverkat användandet av de nationella minoritetsspråken samt betydelsen av att arbeta för att främja dessa språk. I handlingsplanen anges vidare att ”verksamheter som arbetar med ärendehandläggning, förskola eller äldreomsorg ansvarar för att säkerställa aktuell kunskap om befintlig personal inom den egna verksamheten som kan och vill använda sig av sin språkkompetens i minoritetsspråk i sitt arbete. Detta kan till exempel göras genom enkäter till medarbetare eller system där privata utförare kan anmäla befintlig personal med språkkompetens.” Förvaltningen ser positivt på att se över personalens kompetens men önskar ett förtydligande kring vad som avses med ”system där privata utförare kan anmäla befintlig personal med språkkompetens”. Om det finns sådana system i stadens verksamheter idag vore det bra om dessa lyftes fram som exempel i handlingsplanen. Förvaltningen ser även en möjlighet att öka handlingsplanens tillgänglighet och användarvänlighet genom att bryta upp eller korta några av de långa meningar som återkommer i avsnitten om fokusområdena. Förvaltningen anser slutligen att innebörden av ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv skulle kunna förtydligas i handlingsplanen och/eller genom hänvisning till vidare läsning. Både normkritik och intersektionalitet kan som teori och metod bli utgångspunkt och stöd i arbetet med att anta nya arbetssätt bortom enskilda aktiviteter och insatser. Intersektionalitet pekar på hur konstruktionen av makt och ojämlikhet pågår hela tiden och involverar individer, ideologier, vedertagen kunskap och diskurser. Som teori och metod påtalar intersektionalitet vikten av att reflektera över hur makt blir till, och identifiera centrala maktordningar (så som kön, klass, etnicitet) i processer som skapar och upprätthåller maktrelationer och ojämlikhet. Arbetet med 35 (69) att förverkliga de mänskliga rättigheterna handlar om att förändra/utmana historiska och samtida relationer av makt och ojämlikhet. Det handlar även om att vara uppmärksam på hur maktrelationer, maktutövning och ojämlikhet tar sig i nya uttryck. Stadens verksamheter är inbegripna i att skapa och upprätthålla maktrelationer och MR-arbetet kräver utrymme för kritisk reflektion kring välfärdens, den offentliga verksamhetens, roll i att både legitimera och naturalisera och utmana/motverka utsatthet och ojämlikhet. Den assimileringspolitik som svenska staten bedrivit gentemot de nationella minoriteterna är ett exempel på sådan legitimering och naturalisering. Förvaltningen anser att handlingsplanen, genom att lyfta intersektionalitet som teori och metod, ytterligare kan betona vikten av att skapa den här sortens utrymme att stanna upp och kritiskt reflektera över arbetet och dess effekter. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Charlotta Schenholm (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Anette Nordvall (C), se Reservationer m.m. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 9 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på föreslagen handlingsplan och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för nationella minoriteter och urfolket samers rättigheter. Att den innehåller konkreta mål inom MR-programmets fokusområden och tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet på lokal nivå. Det är också fördelaktigt att exempel på aktiviteter inom de olika fokusområdena anges. Samtidigt vill förvaltningen lyfta att staden har många styrdokument och handlingsplaner och att flera av dessa går in i varandra och rör samma områden. Förvaltningen ser en risk i att om antalet dokument ökar kan göra styrningen bli otydlig, framförallt om dessa rör eller överlappar varandra. De tre fokusområden i handlingsplanen – Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande – utgör viktiga förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna säkerställa de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter. Till varje fokusområde kopplas mål som syftar till önskade förflyttningar i linje med stadens lagstadgade skyldigheter enligt minoritetslagstiftningen. Det är positivt att synpunkter från samråd med företrädare för de nationella minoriteterna, samt konsultation med det samiska folket, har beaktats i utformningen av dessa mål. Fokusområden knyter an till verksamhetsområdesmål 3.7 i budget 2026 om att Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt. Programmet ligger 36 (69) också i linje med förvaltningens pågående arbete för att stärka mänskliga rättigheter och det systematiska kvalitetsarbetet som alltid ska ske med alla stockholmares fokus och deras bästa i åtanke. Handlingsplanen omfattar både kvinnor och män, och förvaltningen bedömer att den kan ha en positiv påverkan på målgruppen oavsett kön. Den bidrar även till att uppfylla barnkonventionen och stärker arbetet för alla barns rättigheter. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att behandlas med respekt, få uttrycka sina åsikter och ges lika skydd och möjligheter – oavsett kön, hudfärg, ursprung, religion eller annan tillhörighet. För närvarande saknar staden särskilda former för delaktighet och inflytande riktade till barn och unga som tillhör nationella minoriteter. Både Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor betonar vikten av att delaktighetsarbetet anpassas efter barns och ungas olika behov och förutsättningar. Detta är avgörande för att deras rättigheter enligt både minoritetslagen och barnkonventionen ska kunna säkerställas. Avslutningsvis anser förvaltningen att det är bra att arbetet med nationella minoriteter ska integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess och att uppföljning ska genomföras inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen. Detta bidrar till att frågorna fortsätter vara prioriterade. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Daniele Fava m.fl. (C), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter utgör ett bra stöd i det fortsatta arbetet för nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter. Förvaltningen anser även att det är hjälpsamt att strukturen i handlingsplanen följer strukturen i MR-programmet, samt att det finns exempel på åtgärder kopplat till målen i handlingsplanen. I syfte att få en tydlig överblick över handlingsplanens samtliga mål och vilka nämnder och bolagsstyrelser som är särskilt ansvariga för dessa, anser förvaltningen att det hade kunnat synliggöras i en tabell i slutet av handlingsplanen. På så vis menar förvaltningen att det skulle bli lättare att få överblick över målsättningar och ansvar. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt att goda exempel och lärande sprids inom staden, det gäller såväl arbetet för nationella minoriteters och urfolket samernas 37 (69) rättigheter som arbetet för mänskliga rättigheter i stort. Förvaltningen menar att arbetet för mänskliga rättigheter med fördel kan integreras i befintliga nätverk inom staden, till exempel de som riktar sig till chefer. Genom att integrera dessa perspektiv i fler sammanhang menar förvaltningen att bättre förutsättningar kan skapas för att höja kunskaperna, stärka engagemang och förmåga att driva arbetet framåt. Detta kan även göras genom att arbetet för mänskliga rättigheter knyts närmare större stadsövergripande omställningsarbeten och förändringsprocesser, som till exempel arbetet med Framtidens socialtjänst. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Lena Kling (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Gunnar Caperius (C), se Reservationer m.m. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att en handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter tagits fram. Förvaltningen instämmer i stadsledningskontorets bedömning om att handlingsplanen är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen instämmer i vikten av att anpassa verksamheter efter målgruppens behov. Förvaltningen vill däremot lyfta utmaningen att på lokal nivå bedöma och prognosticera efterfrågan kring behovet av anpassade verksamheter. Förvaltningen ser det som fördelaktigt att vissa mål och insatser organiseras på en stadsövergripande nivå. Alternativt i form av samverkan mellan förvaltningar, för att på ett effektivt sätt nå de önskvärda grupperna och ett högre deltagande i de insatser eller aktiviteter som erbjuds. Förvaltningen ser en viss utmaning i att staden har många styrdokument och handlingsplaner, av vilka en del rör samma eller liknande områden. Med flera dokument riskerar styrningen bli otydlig, framförallt om dessa går in i eller överlappar varandra. Förvaltningen ser positivt på att barns rättigheter lyfts fram i handlingsplanen. Sammantaget delar förvaltningen stadsledningskontorets bedömning om att handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är ett angeläget styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete. 38 (69) Barnkonsekvensanalys Handlingsplanen bedöms ligga i linje med barns bästa. Jämställdhetsanalys Förvaltningen har inte funnit att förslaget har någon påverkan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. 1. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. Remissen justeras omedelbart. Reservation av Mikael Sundin m.fl. (M) och Alice Vestlin (C), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 september har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att handlingsplanen ger goda förutsättningar att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete. Ansvarsfördelningen inom staden anges, men samtidigt finns flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Förvaltningen vill lyfta att en viktig åtgärd som stadsledningskontoret tagit under arbetet med handlingsplanen, är samråd och konsultation med företrädare för de nationella minoriteterna och urfolket samerna. Genom detta framkom att företrädarna ansåg att fler insatser krävs och även utvecklingsåtgärder vad gäller samråden. Förvaltningen ser att de påtalade behoven som företrädarna tog upp, har fått genomslag. Inom fokusområdet ”kunskap och information”, anges att stadens verksamheter ska utformas särskilt för att även nå grupper som är svåra att nå. Här nämns inte om det finns skillnader mellan att nå kvinnor och män. Förvaltningen hade gärna sett att stadsledningskontoret fyllde på med den kunskapen. Bland Kommunstyrelsens remissinstanser saknas Jämställdhetsmyndigheten. Förvaltningen uppmärksammar att kultur- och utbildningsnämnderna ska utveckla former för inflytande för barn och unga inom de nationella minoriteterna. Detta arbete välkomnas med tanke på att det hittills saknats i staden. Stadsdelsförvaltningen vill lyfta sin avdelning förskolas arbete med att främja och synliggöra minoriteternas rätt till sitt kulturliv. Detta sker bland annat genom ett så kallat ”traditionsdokument”. Svenska traditioner, minoriteternas högtidsdagar och högtider inom de stora världsreligionerna är en del av det som ska uppmärksammas eller firas med exempelvis aktiviteter, musik och mat. Barnböcker har köpts in utifrån samtliga nationella minoriteter. Böckerna är anpassade till olika åldrar och kommer 39 (69) tillsammans med ett informationsmaterial delas ut till samtliga förskolor. Under hösten ska ledningsgruppen inom avdelning förskola genomföra en digital utbildning på kunskapssajten minoritet.se. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen berör alla kvinnor och män men särskilt de som identifierar sin tillhörighet i en nationell minoritet eller i urfolket samerna. Det finns dock ingen skrivning om män och kvinnor var för sig. Förvaltningen hade gärna sett att stadsledningskontoret fyllde på med kunskap i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen. Barnkonsekvensanalysanalys Den föreslagna handlingsplanen berör indirekt alla barn och direkt barn med tillhörighet i de nationella minoriteterna. I FN:s Barnkonvention, artikel 30 anges: Barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller som tillhör ett urfolk, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. Den föreslagna handlingsplanen har flera mål som rör artikel 30. Förvaltningen anser att handlingsplanen ligger i linje med barnets bästa och arbetet kommer ytterligare stärkas genom uppdraget till kultur- och utbildningsnämnden att utveckla former för barn och ungdomars inflytande. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 16 oktober 2025 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Johan Lisspers (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Lars Rottem Krangnes (C), se Reservationer m.m. Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på föreslagen handlingsplan och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för nationella minoriteter och urfolket samers rättigheter. Handlingsplanens fokusområden knyter väl an till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och ligger i linje med förvaltningens pågående arbete för att stärka mänskliga rättigheter och det systematiska kvalitetsarbetet som alltid ska ske med alla stockholmares fokus och deras bästa i åtanke. Förvaltningen ser en möjlighet att implementeringen av samtliga handlingsplaner kopplade till MR-programmet kan öka verksamheternas kunskaper om inkluderande och normkritiska arbetssätt så att invånare som kommer i kontakt med verksamheterna känner sig väl bemötta och delaktiga i beslut som berör dem 40 (69) oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Handlingsplanens tre fokusområden Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna säkerställa de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Till varje fokusområde hör ett antal mål som tar sikte på önskvärda förflyttningar bland annat utifrån stadens lagstadgade skyldigheter enligt minoritetslagstiftningen och de synpunkter som har framkommit i samråd med företrädare för de nationella minoriteterna och konsultation med företrädare för det samiska folket. Målen i handlingsplanen kan bidra till att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för förvaltningen att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Förvaltningen anser att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. Som arbetsgivare har staden en viktig roll i arbetet med mänskliga rättigheter och att exempelvis förebygga diskriminering. Att vara en god arbetsgivare är ett prioriterat område i nämndens verksamhetsplan likväl som lokal demokrati där delaktighet och inflytandefrågorna ingår. När arbetsgivarperspektivet saknas finns en risk att staden tappar ett helhetsgrepp vad gäller det strukturella arbetet för nationella minoriteter. Om det perspektivet inte ska ingå behöver avgränsningen motiveras och att handlingsplanen beskriver hur de frågorna tas om hand på annat vis inom staden. Avslutningsvis anser förvaltningen att det är bra att arbetet med nationella minoriteter ska integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess och att uppföljning ska genomföras inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen. Detta bidrar till att frågorna fortsätter vara prioriterade. Barnrättsanalys Förvaltningen bedömer att handlingsplanen bidrar till att uppnå barnkonventionen och stärka arbetet med alla barns rätt. Enligt barnkonventionen har alla barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och få komma till tals samt rätt till samma skydd och möjligheter, oavsett deras kön, hudfärg, ursprung, religion, eller någon annan egenskap. Staden saknar idag former för delaktighet och inflytande som riktas särskilt till barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Rapporter och vägledningar från Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor betonar vikten av att anpassa arbetet med delaktighet och inflytande för att svara mot barn och ungas förutsättningar och behov för att säkerställa deras rättigheter enligt både minoritetslagen och barnkonventionen. Jämställdhetsanalys Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter omfattar både kvinnor och män. Åtgärder som syftar till att stärka arbetet för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är en del i arbetet för mänskliga rättigheter och grundläggande i en demokrati. Förvaltningen uppfattar att föreslagen 41 (69) handlingsplan kan medföra positiva effekter för den aktuella målgruppen, oavsett om de är kvinnor eller män. Stockholms Stadshus AB Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 15 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. I budget framgår att arbetet med mänskliga rättigheter ska intensifieras. Rättigheterna ska stärkas genom ökad kunskap och praktiska insatser i nära dialog med respektive minoritetsgrupp. Koncernledningen anser att Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är ett viktigt verktyg i detta arbete. Flera av stadens nämnder har ett särskilt ansvar för att stödja och samordna stadsdelarnas arbete med MR-frågor. Det bör övervägas att utvidga detta ansvar till att även omfatta stöd till stadens bolag, i de fall frågorna ligger nära bolagens ansvarsområden. Byggs ett stödsystem upp bör kommunkoncernen som helhet beredas tillgång till det; utöver att skapa positiva synergieffekter kan det bidra till förbättrat bolags- och förvaltningsövergripande samarbete. Koncernledningen tillstyrker förslaget. Underremisser S:t Erik Markutveckling AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. S:t Erik Markutveckling är positiv till förslaget och instämmer med handlingsplanens analyser samt förslag till genomförande och uppföljning. AB Familjebostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget bedömer att handlingsplanen kommer utgöra ett stöd i det fortsatta arbetet med att värna och stärka mänskliga rättigheter. Familjebostäder ser vinster med att samordna arbetet med andra bolag och förvaltningar. Stockholm Business Region AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Stockholm Business Region AB bedömer att handlingsplanen utgör ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens och bolagets arbete med att säkerställa att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. Stockholms Stads Parkerings AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Stockholm Parkering ställer sig positiv till Handlingsplanen. AB Svenska Bostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget ser positivt på att staden tar fram handlingsplaner för arbetet med mänskliga rättigheter. Bolaget noterar att mycket är lika i denna handlingsplan och handlingsplanen för romsk inkludering som är på remiss samtidigt, och föreslår att staden ser över möjligheten att utveckla denna handlingsplan och arbeta in perspektivet romsk inkludering. Staden har många styrdokument och en samordning där så är lämpligt ökar verksamheternas möjlighet att ta till sig och omsätta intentionerna i praktiken. Remissvar 42 (69) Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Micasa Fastigheter ställer sig bakom förslaget. Bolaget ser gärna att det erbjuds en enhetlig utbildning för samtliga medarbetare inom staden för att säkerställa likvärdig kompetens och kunskap i frågan. Stockholms Hamn AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget ser mycket positivt på Stockholms stads remiss av handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och ser det som ett viktigt och nödvändigt arbete för att främja en inkluderande och rättvis stad. Kulturhuset Kulturhuset Stadsteatern AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. Kulturhuset Stadsteatern tillstyrker remissen. Handlingsplanen är ambitiös och ställer krav på noggrann uppföljning utifrån delmål och aktiviteter. Uppfyllelsen av handlingsplanen kommer ta i anspråk ökade resurser. Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse. För Bostadsförmedlingen är handlingsplanen särskilt angelägen eftersom bostaden är en grundläggande förutsättning för trygghet, delaktighet och jämlikhet. Ett rättighetsbaserat arbetssätt inom bostadsförsörjningen är centralt. Bostadsförmedlingen ser handlingsplanen som ett viktigt bidrag till stadens arbete med mänskliga rättigheter och tillstyrker förslaget. AB Stockholmshems yttrande har i huvudsak följande lydelse. Bolaget stödjer handlingsplanens betoning på samråd och konsultation, men bedömer att det skulle underlätta för bostadsbolag om en tydlig vägledning fanns som klargör hur konsultationslagen (2022:66) bör tillämpas i praktiken, i de fall en sådan fråga uppstår. Bolaget ser vinster med att samordna arbetet med handlingsplanen med andra bolag, förvaltningar och stadsdelsförvaltningar. Genom samordning på central nivå kan även uppföljning ske, på liknande sätt som övrig rapportering, där ansvariga inom staden samordnar insatser, följer upp och även fungerar som stöd i arbetet. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030:s yttrande daterat den 24 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Att ha en tydligt framtagen handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter knyter starkt an till det övergripande ledordet med Agenda 2030, nämligen att ingen ska lämnas utanför - Leave no one behind. Agenda 2030-rådet ställer sig därför bakom denna handlingsplan. Agenda 2030-rådet vill lyfta fram att alla svenska nationella minoriteter i Stockholm har specifika problem som kännetecknar just den specifika gruppen. Därför är behovet av konkreta kunskapsinsatser, synliggörande eller skydd också olika för de olika grupperna. Kunskap och dialog med den specifika minoriteten måste därför vara 43 (69) vägledande i alla stadens insatser för att vi inte ska riskera att göra insatser för en grupp som baseras på en annan grupps behov. Gällande samers rättigheter är det viktigt att se till samers situation just i Stockholm, där mycket av de konfliktområden som påverkar samer på en nationell nivå inte är omedelbart närvarande, men trots det kan få efterverkningar och påverkan på samers livskvalitet i Stockholm. Ett exempel är markkonflikten om gruvor och rennäring. Mycket av det som påverkar samers ställning handlar om konkreta målkonflikter i den geografiska närmiljön, samt kultur, historia och identitet i Sápmi. I Stockholm behöver en handlingsplan som omfattar samer förhålla sig till det liv som samer lever i Stockholm och det utanförskap som kan manifesteras här. Konflikter på nationell nivå kan leda till fördomar och konflikter även i Stockholm, och därmed riskera en slags ”självcensur” hos samer i Stockholm och rädsla för att uttrycka sin identitet. Detsamma kan sägas gälla för tornedalingar, vars historia, språk och kultur är starkt förknippat med ett geografiskt område, men där konflikter kan få konsekvenser även i Stockholm. Risken för att rädsla för konflikter och rasistiska påhopp leder till att individer som tillhör någon av de nationella minoritererna undviker att uttrycka sin identitet är stor för alla grupper. Detta har på senare tid uppmärksammats särskilt när det gäller judar, som väljer att dölja religiösa symboler av rädsla för påhopp. Agenda 2030-rådet önskar därför lägga till ett mål i fokusområdet Delaktighet och inflytande, att Stockholm ska vara en trygg stad för alla nationella minoriteter att uttrycka sin identitet på det sätt den vill. Agenda 2030-rådet anser att det är positivt att handlingsplanen i foksuområdet Välfärd och service fokuserar på minoriteternas rättigheter i Stockholm från förskola till gymnasium. Skolor och förskolor har en viktig roll i att sprida kunskap och synliggöra de svenska minoriteterna och urfolket samer. Detta gäller särskilt kopplat till minoritetsspråken, och rätten till språkundervisning, vilket också belyses i handlingsplanen. Att Stockholm är förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska ställer extra stora krav på organisation inom staden och kompetensutveckling för stadens anställda. Skolan är särskilt viktig även för att tidigt upptäcka tecken på rasism eller annan kränkande behandling som riktas mot de nationella minoriteterna, där antisemitism och antiziganism samt rasism mot samer särskilt benämns i handlingsplanen. Värt att notera är att även tillmälen som riktas mot den finska minoriteten eller tornedalingar bör uppmärksammas särskilt i skolan. Även inom äldreomsorgen är kunskap hos personalen om minoritetsfolkens och samernas rättigheter, språk och kultur viktigt. Stockholm måste därför fortsätta att aktivt bygga kompetens om de nationella minoriteternas villkor i Stockholm. Vi behöver en tydlig organisation och struktur inom staden. Det krävs också att staden har en aktiv dialog med de olika nationella minoriteterna. Vi ser det därför som positivt att hela staden ska organiseras för bättre dialog med kommunstyrelsen, och att arbetet med Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter stärks. Vi uppmuntrar staden till att fortsätta arbeta aktivt med minoritetsspråken, men även 44 (69) med kulturstärkande insatser utan språk, vilket nämns i handlingsplanen. Digitala verktyg, som undervisning på distans, skulle kunna användas i större utsträckning. Agenda 2030-rådet uppmuntrar staden att fundera på sätt att få de nationella minoriteterna att känna sig mer representerade i gatumiljön. Det kan handla om skyltar på platser som är viktiga för gruppen eller där framstående personer ur minoritetsgruppen bott eller verkat, eller om nya gatunamn. Vi uppmanar även till att biblioteken ska få i uppdrag att säkerställa att den litteratur som finns på minoritetsspråken också lätt går att hitta på våra bibliotek, inte minst barnlitteratur. Detta är både en synliggörande aktivitet, som stärker tryggheten för individerna i dessa grupper, samt kultur- och språkstärkande. Agenda 2030-rådet anser att förutom Agenda 2030:s ledord om att ingen ska lämnas utanför, knyter handlingsplanen tydligt an till följande mål: Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen. Att aktivt inkludera de nationella minoriteterna i beslutsfattande samt att synliggöra och stärka individernas deltagande i det demokratiska livet, är ett sätt att arbeta mot ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer (16.7). Att se till att information, exempelvis inom äldreomsorgen, finns tillgänglig på minoritetsspråken, arbetar mot att stärka deltagandet och inkluderingen av människor i dessa grupper. Mål 11 – Hållbara städer och samhällen. Att utveckla kunskapen om de nationella minoriteterna för alla anställda inom staden och uppmuntra förskolor och skolor att arbeta kunskapshöjande med information om de nationella minoriteternas kultur och språk är ett sätt att stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv (11.4). Mål 10 – Minskad ojämlikhet. Handlingsplanen lyfter vikten av att skapa förutsättningar för mer jämlikt inflytande i staden, vilket skapar en grund för alla människor att bygga sin egen framtid utifrån sina förutsättningar. Det knyter särskilt an mot att ”möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.” (10.2) samt att ”säkerställa lika rättigheter för alla och utrota diskriminering” (10.3). Mål 4 – God utbildning för alla. Handlingsplanen fokuserar bland annat på skolans roll att skapa en trygg lärandemiljö för alla nationella minoriteter, bland annat genom synliggörande och kunskapshöjande insatser för lärare och elever. Detta knyter särskilt an till mål 4.5 om att utrota diskrimineringen i utbildningen. Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheters yttrande daterat den 24 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. 45 (69) Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter tackar för möjligheten att yttra sig över förslaget till Stockholms stads handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Rådet välkomnar att en handlingsplan för stadens arbete för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter fram till år 2030 har arbetats fram som en del i stadens arbete för att tillgodose de mänskliga rättigheterna. Under arbetet har rådet följt processen och haft möjlighet att komma med inspel till handlingsplanen. Rådet vill särskilt lyfta fram att det är positivt att handlingsplanen pekar ut att alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för och ska säkra att de nationella minoriteterna och urfolket samerna får sina rättigheter tillgodosedda. Vidare är det positivt att handlingsplanen använder begreppen urfolk och det samiska folket. När det gäller den nationella minoriteten tornedalingar bör det förtydligas att minoriteten inbegriper tornedalingar, kväner och lantalaiset. Det är också bra att nämnder och bolag i samband med ordinarie uppföljningsprocesser ska synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Rådet saknar dock skrivningar i handlingsplanen om hur Stockholms stad kommer att agera om bolag och nämnder inte följer handlingsplanen. Rådet vill också tydliggöra att handlingsplanen omfattar alla som tillhör de nationella minoriteterna oavsett ålder. Sammanfattningsvis är rådet positiva till förslaget och ställer sig utöver ovan nämnda inspel bakom förslaget till handlingsplan. Svenska Finlandsinstitutet Svenska Finlandsinstitutets yttrande daterat den 24 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Finlandsinstitutet välkomnar handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Handlingsplanens fokusområden är relevanta och linje med minoritetspolitikens delområden. Det övergripande målet är bra och tydligt. Det är positivt att samarbetet med civilsamhällets aktörer lyfts fram i handlingsplanen. Att strukturen tydliggör de berörda nämnderna ansvar gällande samråd och konsultationer är värdefullt, och vi bedömer att detta kommer att öka de nationella minoriteternas delaktighet och inflytande i Stockholms stad. Då Finlandsinstitutet har en bred kompetens när det gäller nationella minoritetskultur och språkrevitalisering, ser vår organisation gärna ett gemensamt långsiktigt samarbete med staden för att främja den sverigefinska minoritetens tillgång till sitt minoritetsspråk och sin kultur. Finlandsinstitutets verksamhet och bibliotek utgör i nuläget det enda demokratiskt öppna rummet i Stockholm där det finska och det svenska språket är jämställda, vilket ger språkbrukarna möjlighet att både använda och träna det nationella minoritetsspråket finska. 46 (69) Allmänna synpunkter Kultur och litteratur på ett minoritetsspråk stöttar språkutvecklingen på många sätt. En särskild betydelse har verksamheten för barn och unga i de nationella minoriteterna, där behovet är verksamhet och stöd är stort. Den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk betonar utbyte över nationella gränser. Samtidigt är strukturerna i Sverige för kultur på minoritetsspråken överlag sköra och projektartade. Sverige har vid Europarådets återkommande granskningar och nu senast av riksrevisionen kritiserats för att inte leva upp till sina åtaganden och för kortsiktiga, otillräckliga insatser. Kulturella band kan förbättra den ömsesidiga förståelsen. Därför är det särskilt önskvärt med samarbete över nationsgränser där samma språk talas på ömse sidor av en gräns, med ex. större spridning av litteratur, medier och film. Det finska språket är störst av Sveriges nationella minoritetsspråk. Tack vare grannlandet Finland är finskan i en särställning när det gäller utbudet av kultur, litteratur, film. Detta innebär att det finns tillgång till utmärkta och uppdaterade redskap för tillämpningen av minoritetslagen och språklagen. Bibliotekssektorn I handlingsplanens beskrivningar är bibliotekssektorn inte särskilt synlig. Bibliotekslagen nämns endast i avsnittet Bakgrund. Vi vill betona att biblioteken är viktiga forum för att synliggöra nationella minoriteters erfarenheter och för att främja och skydda de nationella minoriteternas språk och kultur. Det vore därför önskvärt att biblioteken på ett tydligare sätt synliggörs i stadens handlingsplan. Att de nationella minoriteterna är en prioriterad målgrupp enligt bibliotekslagen och att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna, bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken, är en aspekt som vi anser att behöver nämnas. Tack vare Stockholms stads stöd till Finlandsinstitutets programverksamhet och till biblioteket, som är Sveriges enda finskspråkiga bibliotek och även äger landets största finskspråkiga bokbestånd, kan vi erbjuda en unikt språkfrämjande mötesplats som är tillgänglig och trygg – även i språkligt hänseende. Samverkan Finlandsinstitutet vill inspirera och sporra stockholmare i alla åldrar till användning av och läsning på minoritetsspråket finska. Vi ser att Finlandsinstitutet i samverkan med staden kan bidra till att, med kultur som redskap, möta och lösa de utmaningar som finns för det nationella minoritetsspråket finska och den nationella sverigefinska minoriteten. Länsstyrelsen Stockholms Länsstyrelsen Stockholms yttrande daterat den 21 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. 47 (69) Handlingsplanen är ett styrdokument som syftar till att stärka och utveckla Stockholm stads arbete för att säkerställa att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplanen är kopplad till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna (Dnr KS 2023/1159) som Länsstyrelsen tidigare lämnat ett yttrande kring och riktar sig mot samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen omfattar samtliga nationella minoriteter: samer (även urfolk), tornedalingar, romer, judar och sverigefinnar. Länsstyrelsen välkomnar förslaget att Stockholms stad tagit fram en handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Länsstyrelsen delar stadsledningskontorets bedömning att det är angeläget att staden antar ett styrdokument som kan stärka, utveckla och samla stadens arbete för att säkerställa minoriteternas tillgång till sina rättigheter. Som Länsstyrelsen påtalat tidigare är det betydelsefullt att handlingsplanen samlas under ett bredare program för mänskliga rättigheter, i synnerhet utifrån en hållbarhetssynpunkt, då det bidrar till ett helhetsperspektiv utifrån Agenda 2030 och principen att ingen ska lämnas utanför. Det är av särskilt betydelse, med hänvisning till Stadsledningskontorets bedömning att det tidigare arbetet till viss del varit fragmentiserat och genomförts i stuprör. Länsstyrelsens huvudsakliga synpunkter: - Bra att det i handlingsplanen tagits fram effekt- och resultatmål till varje fokusområde (kunskap och information, välfärd och service, delaktighet och inflytande). - Positivt att synpunkter inhämtats från Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteter, samt att det genomförts en konsultation med urfolket samerna. - Det saknas en tydlig beskrivning av koppling till ett rättighetsbaserat arbetssätt i plan för genomförande och uppföljning. - Under fokusområde delaktighet och inflytande ger staden en beskrivning av samråd som kan ha tydligare hänvisning till lagstiftningen och den metod som förespråkas. Rekommendationer: Handlingsplanen saknar en tydlig beskrivning av hur den kopplar an till det rättighetsbaserade arbetssättet, vilket bör vara dess utgångspunkt, med hänvisning till att den hänger samman med stadens program för mänskliga rättigheter. Alla offentliga aktörer bär ett gemensamt och enskilt ansvar för att de mänskliga rättigheterna respekteras, skyddas och realiseras. Därför tillämpar länsstyrelserna ett rättighetsbaserat arbetssätt som är en internationellt beprövad metod för att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i pågående verksamhet. Länsstyrelserna arbetar främjande för att fler aktörer i länen ska använda det rättighetsbaserade arbetssättet. I hänvisning till arbetet med samråd, under fokusområde inflytande och delaktighet, kan det göras en tydligare hänvisning till ”strukturerad dialog” som minoritetslagstiftningen förespråkar som metod. Dialog betonar att 48 (69) förvaltningsmyndigheter har ett ansvar att forma samråd som möjliggör ett jämbördigt, ömsesidigt och förtroendefullt meningsutbyte. Struktur pekar på skyldigheten att driva en systematisk samrådsprocess, utifrån en genomtänkt och långsiktig struktur Sametinget Sametingets yttrande daterat den 7 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Sametinget ser det som positivt att Stockholm stad tar aktiv ställning till hur det minoritetspolitiska arbetet ska bedrivas genom handlingsplanen tillsammans med nationella minoriteter och urfolket samerna för att säkerhetsställa tillgången till deras rättigheter. Sametinget vill även uppmärksamma er på att tidigare reglering i minoritetslagens 18 §§, regleras från den 1 juli 2025 i 8 kap. 5-9 §§ socialtjänstlagen (2025:400). Sametinget har i övrigt inga synpunkter på remissen Tornedalingar i Stockholm Tornedalingar i Stockholms yttrande daterat den 14 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Tornedalingar i Stockholm har inga synpunkter på den väl genomarbetade handlingsplanen förutom på några ställen vill vi förtydliga att det ska stå tornedalingar, kväner och lantalaiset. 49 (69) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Reservation av Per Rosencrantz m.fl. (M) och Lovisa Lanryd (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Exploateringsnämnden Reservation av Peter Öberg (L) a. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c. Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. 50 (69) För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Fastighetsnämnden Reservation av Hansi Karppinen (L) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Förskolenämnden Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Sophia Granswed Baat (M) 51 (69) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Idrottsnämnden Reservation av Hanna Wistrand (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. 52 (69) För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Kulturnämnden Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Miljö- och hälsoskyddsnämnden Reservation av Elin Hjelmestam (L) 53 (69) a. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c. Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Socialnämnden Reservation av Anne-Lie Elfvén (L) och Andréa Hedin m.fl. (M) 1. att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut, 2. att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter, samt 3. att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig 54 (69) ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Det är viktigt att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samer har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplanen har en god ansats men brister på en punkt – att uppmärksamma antisemitismens särart. All rasism är naturligtvis helt oacceptabel, men antisemitismens rasistiska och konspiratoriska rötter särskiljer sig från annan rasism. Den tillskriver ofta judar ett hemligt och överdrivet inflytande som ofta förkläs som ”kritik mot makten”, snarare än uppmärksammas som den rasism den faktiskt är. Kollektiv skuld projiceras på alla judar och gränsen mellan judar, judiska institutioner och staten Israel suddas ofta ut – något som vi inte minst sett på Stockholms gator. För att säkerställa den judiska minoritetens rättigheter krävs därför särskild kunskap och åtgärder som blottlägger antisemitismen, inte bara generella antirasistiska verktyg. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD) Det är viktigt att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samer har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplanen har en god ansats men brister på en punkt – att uppmärksamma antisemitismens särart. All rasism är naturligtvis helt oacceptabel, men antisemitismens rasistiska och konspiratoriska rötter särskiljer sig från annan rasism. Den tillskriver ofta judar ett hemligt och överdrivet inflytande som ofta förkläs som ”kritik mot makten”, snarare än uppmärksammas som den rasism den faktiskt är. Kollektiv skuld projiceras på alla judar och gränsen mellan judar, judiska institutioner och staten Israel suddas ofta ut – något som vi inte minst sett på Stockholms gator. För att säkerställa den judiska minoritetens rättigheter krävs därför särskild kunskap och åtgärder som blottlägger antisemitismen, inte bara generella antirasistiska verktyg. Stadsbyggnadsnämnden Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V), och Cecilia Obermüller (MP) Stadens arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna behöver intensifieras. I detta innefattas ett systematiskt arbete för att i enlighet med stadens program och handlingsplaner motverka alla former av rasism, stärka barnets rättigheter, nationella minoriteters rättigheter, romsk inkludering och jämställdhet samt lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer, äldre och för personer med funktionsnedsättningar. Handlingsplanen för nationella minoriteter är en välkommen fördjupning för detta arbete. 55 (69) Ambitionerna i handlingsplanen blir relevanta enbart när de kan göra skillnad i stockholmarnas vardag. Därför är det viktigt att påpeka vikten av en kontinuerlig och medveten implementering av handlingsplanens ambitioner i stadsbyggnadsnämndens olika verksamhetsområden däribland kompetensbaserad rekrytering och bemötandet vid myndighetsutövning där användning av minoritetsspråk behöver möjliggöras. Reservation av Björn Ljung (L), Mikael Blomstrand (C) och Johan Nilsson m.fl. (M) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra följande: Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD) Instämmer i förslag från Björn Ljung (L), Mikael Blomstrand (C) och Johan Nilsson m.fl. (M). 56 (69) Trafiknämnden Reservation av Sara Svanström (L) a) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. b) Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. c) Att därutöver anföra följande: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Utbildningsnämnden Reservation av Jan Jönsson (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. 57 (69) För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Äldrenämnden Reservation av Margita Jacobsson (L) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. 58 (69) Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD) Det är viktigt att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samer har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplanen har en god ansats men brister på en punkt – att uppmärksamma antisemitismens särart. All rasism är naturligtvis helt oacceptabel, men antisemitismens rasistiska och konspiratoriska rötter särskiljer sig från annan rasism. Den tillskriver ofta judar ett hemligt och överdrivet inflytande som ofta förkläs som ”kritik mot makten”, snarare än uppmärksammas som den rasism den faktiskt är. Kollektiv skuld projiceras på alla judar och gränsen mellan judar, judiska institutioner och staten Israel suddas ofta ut – något som vi inte minst sett på Stockholms gator. För att säkerställa den judiska minoritetens rättigheter krävs därför särskild kunskap och åtgärder som blottlägger antisemitismen, inte bara generella antirasistiska verktyg. Särskilt uttalande av Thomas Wihlman (C) Centerpartiet ser det som viktigt och naturligt att staden arbetar för en handlingsplan avseende de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Staden är dessutom förvaltningsområde för finska, samiska och meänkieli. Det framgår av handlingsplanen att stadens medarbetare ska ha god kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, historia och utsatthet för rasism och diskriminering samt om verksamheternas skyldigheter. Staden behöver också nå de berörda minoriteterna med information om deras rättigheter och service, förskola och äldreomsorg ska erbjudas på nationella minoritetsspråk. Verksamheter som möter medborgare ska ha god kännedom om nationella minoriteters upplevelser av stadens välfärd och service. De berörda minoriteterna ska synliggöras, ha möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet och ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Vidare sägs: Stadens medarbetare ska ha god kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, historia och utsatthet för rasism och diskriminering samt om verksamheternas skyldigheter. Staden behöver också nå de berörda minoriteterna med information om deras rättigheter och service, förskola och äldreomsorg ska erbjudas på nationella minoritetsspråk. Verksamheter som möter medborgare ska ha god kännedom om nationella minoriteters upplevelser av stadens välfärd och service. De berörda minoriteterna ska synliggöras, ha möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet och ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dock menar äldreförvaltningen att det är svårt att ta till sig all information från de olika styrdokumenten om mänskliga rättigheter. Så kan det vara men i 59 (69) handlingsplanen får vi inte heller någon tydlig hänvisning eller plan till hur arbetet förväntas bedrivas. Vi har inte heller någon nulägesbild. Centerpartiet uppskattar inte svävande utgångspunkter och mål. Inte heller sätts de nationella minoriteterna och samerna in i ett bredare minoritetsperspektiv. Förvisso är finskan ett av de stora minoritetsspråken i Stockholm, men vi har också andra – som arabiska, somali, persiska etcetera. Alla minoritetsgrupper bör respekteras för sin kultur, sin religion, sitt språk och historia och för allt de tillför Stockholm. Inte minst inom äldreomsorgen har detta betydelse, det stora antalet personer med utländsk bakgrund är medarbetare som vi inte kan vara utan de måste synliggöras likaväl som de medarbetare som tillhör är samer eller tillhöra de nationella minoriteterna. Bromma stadsdelsnämnd Reservation av Hanna Wiidstrand (L) och Johan Duvdal (C) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Reservation av Peter Backlund (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 60 (69) 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Särskilt uttalande av Christina Peterson (C) Vi instämmer i förvaltningens synpunkter och vill särskilt lyfta fram den viktiga iakttagelsen att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. För att inkludering och likvärdig service ska bli verklighet behöver staden säkerställa att det finns rätt kompetens i rätt verksamheter – både bland medarbetare och chefer. Stockholms stad är förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Det innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på deras språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Det är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan gott arbete i många av Stockholm stads och Enskede-Årsta-Vantörs verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår 61 (69) deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter som staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli, men den behöver förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Reservation av Fatima Nur (L) Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer." Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C) Vi instämmer i förvaltningens synpunkter och vill särskilt lyfta fram den viktiga iakttagelsen att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. För att inkludering och likvärdig service ska bli verklighet behöver staden säkerställa att det finns rätt kompetens i rätt verksamheter – både bland medarbetare och chefer. Stockholms stad är förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Det innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel 62 (69) äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på deras språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Det är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan gott arbete i många av Stockholm stads och Hässelby-Vällingbys verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter som staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli, men den behöver förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande. Järva stadsdelsnämnd Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. 63 (69) Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Särskilt uttalande av Patrik Amofah (C) Centerpartiet instämmer i Järva stadsdelsförvaltningens synpunkter och vill särskilt lyfta fram den viktiga iakttagelsen att det i handlingsplanen anges att det i samråd med de nationella minoriteterna har framkommit att det på grund av en lång "språkbytesprocess" finns många personer som inte minoritetsspråk, men som ändå identifierar sig med en nationell minoritetsgrupp. Som förvaltningen påpekar, enligt handlingsplanen, har minoritetsföreträdare därför betonat värdet av insatser som möjliggör utveckling och upprätthållande av en kulturell identitet oberoende av språk inom förskolan och äldreomsorgen. Centerpartiet ställer sig bakom Järva stadsdelsförvaltningens förslag att det förtydligas vad som avses med "språkbytesprocess" i handlingsplanen. En definition av begreppet kan också bidra till ökad förståelse för historiska och samhälleliga faktorer (så som assimileringspolitik) som har påverkat användandet av de nationella minoritetsspråken, samt betydelsen av att arbeta för att främja dessa språk. Vi delar Järva stadsdelsförvaltningens uppfattning att staden, för att säkerställa efterlevnaden av vissa bestämmelser i socialtjänstlagen, i större utsträckning behöver anta ett helhetsperspektiv och hitta gemensamma arbetssätt och lösningar för att möta vissa kunskapsbehov. Det är positivt att förvaltningen i stort är välkomnande till handlingsplanen och det sätt som den konkretiserar vad förvaltningen förväntas göra i det fortsatta arbetet med att säkerställa de nationella minoriteternas och urfolkets samers rättigheter. Det är också bra att förvaltningen ser positivt på hur handlingsplanen förtydligar vilka andra lagar (utöver minoritetslagstiftningen) som reglerar stadens verksamheter och som innehåller bestämmelser med relevans för de nationella minoriteternas rättigheter. Stockholms stad är förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Detta innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på deras språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. 64 (69) Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Detta är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan ett gott arbete i många av Stockholms stads och Järvas verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Dock behöver den förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande Kungsholmens stadsdelsnämnd Reservation av Charlotta Schenholm (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Särskilt uttalande av Anette Nordvall (C) 65 (69) Vi instämmer i förvaltningens synpunkter och vill särskilt lyfta fram den viktiga iakttagelsen att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. För att inkludering och likvärdig service ska bli verklighet behöver staden säkerställa att det finns rätt kompetens i rätt verksamheter – både bland medarbetare och chefer. Stockholms stad är en förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Det innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på sina språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Det är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan gott arbete i många av Stockholms stads och Kungsholmens verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter som staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli, men den behöver förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande Norra innerstadens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Daniele Fava m.fl. (C) Centerpartiet ser det som viktigt och naturligt att staden arbetar för en handlingsplan avseende de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Staden är dessutom förvaltningsområde för finska, samiska och meänkieli. Det framgår av handlingsplanen att stadens medarbetare ska ha god kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, historia och utsatthet för rasism och diskriminering samt om verksamheternas skyldigheter. Staden behöver också nå de berörda minoriteterna med information om deras rättigheter och service, förskola och äldreomsorg ska erbjudas på nationella minoritetsspråk. Verksamheter som möter medborgare ska ha god kännedom om nationella minoriteters upplevelser av stadens välfärd och service. De berörda minoriteterna ska synliggöras, ha möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet och ha delaktighet och inflytande i frågor om berör dem. Vidare sägs: Stadens medarbetare ska ha god 66 (69) kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, historia och utsatthet för rasism och diskriminering samt om verksamheternas skyldigheter. Staden behöver också nå de berörda minoriteterna med information om deras rättigheter och service, förskola och äldreomsorg ska erbjudas på nationella minoritetsspråk. Verksamheter som möter medborgare ska ha god kännedom om nationella minoriteters upplevelser av stadens välfärd och service. De berörda minoriteterna ska synliggöras, ha möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet och ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dock menar förvaltningen att det är svårt att ta till sig all information från de olika styrdokumenten om mänskliga rättigheter. Så kan det vara men i handlingsplanen får vi inte heller någon tydlig hänvisning eller plan till hur arbetet förväntas bedrivas. Vi har inte heller någon nulägesbild. Centerpartiet uppskattar inte svävande utgångspunkter och mål. Inte heller sätts de nationella minoriteterna och samerna in i ett bredare minoritetsperspektiv. Förvisso är finskan ett av de stora minoritetsspråken i Stockholm, men vi har också andra – som arabiska, somali, persiska etcetera. Alla minoritetsgrupper bör respekteras för sin kultur, sin religion, sitt språk och historia och för allt de tillför Stockholm. Inte minst inom äldreomsorgen har detta betydelse, det stora antalet personer med utländsk bakgrund är medarbetare som vi inte kan vara utan de måste synliggöras likaväl som de medarbetare som tillhör är samer eller tillhöra de nationella minoriteterna Skarpnäcks stadsdelsnämnd Reservation av Lena Kling (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra: Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med HBTQI-personer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så 67 (69) sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Särskilt uttalande av Gunnar Caperius (C) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter är ett viktigt styrdokument för stadens arbete för mänskliga rättigheter. Dock är det en brist att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. För att inkludering och likvärdig service ska bli verklighet behöver staden säkerställa att det finns rätt kompetens i rätt verksamheter – både bland medarbetare och chefer. Stockholms stad är förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Det innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på deras språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Det är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan gott arbete i många av Stockholm stads och Skarpnäcks verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter som staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli, men den behöver förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande. Skärholmens stadsdelsnämnd Reservation av Mikael Sundin m.fl. (M) och Alice Vestlin (C) 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. 68 (69) Den liberala demokratin är hotad på många håll i världen. Målet för Stockholm bör vara att staden ska vara den mest liberala och mest toleranta staden. Det betyder att det inte finns något slutmål för Stockholms utveckling, utan målet är ständig utveckling och skydd för samt stöd till jämlikt samhälle för alla. Det innebär också att särskilda insatser behöver inriktas på och genomföras för att utveckla staden så att alla känner sig inkluderade. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer. Södermalms stadsdelsnämnd Reservation av Johan Lisspers (L) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att handlingsplanen revideras och inkluderas direkt i stadens program för mänskliga rättigheter. 3. Att därutöver anföra. Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas. Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. 69 (69) För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra. Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt. Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer Särskilt uttalande av Lars Rottem Krangnes (C) Vi instämmer i förvaltningens synpunkter och vill särskilt lyfta fram den viktiga iakttagelsen att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. För att inkludering och likvärdig service ska bli verklighet behöver staden säkerställa att det finns rätt kompetens i rätt verksamheter – både bland medarbetare och chefer. Stockholms stad är förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli. Det innebär ett särskilt ansvar att erbjuda service på dessa språk och att ha kompetens om de nationella minoriteternas kultur, historia och samtida situation. Inom till exempel äldreomsorgen måste det därför finnas personal som kan möta äldre på deras språk och med en förståelse för deras kulturella bakgrund som går utöver allmänbildningen. Språk- och kulturkompetens bör därför lyftas tydligare i stadens och stadsdelarnas upphandlingar och kompetensförsörjningsarbete. Det är avgörande om rättigheterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kunna uppfyllas i praktiken. Det görs redan gott arbete i många av Stockholm stads och Södermalms verksamheter för att synliggöra de nationella minoriteternas kultur – genom firanden, maträtter och evenemang. Men verklig inkludering handlar om mer än symbolik. Det kräver att samiska, sverigefinska och tornedalska stockholmare som behöver välfärdstjänster i sin vardag faktiskt möter personal som talar deras språk och förstår deras kultur. Här har Stockholm fortfarande en bit kvar, men med tydligare styrning och krav kan vi ta viktiga steg framåt. Handlingsplanen är ett steg på vägen mot att Stockholms stad ska uppfylla de skyldigheter som staden aktivt åtagit sig genom att bli förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli, men den behöver förtydligas och förbättras i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och det som anförs i detta uttalande. --- [Bilaga - Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 remissversion med spårade ändringar.pdf] Stadsledningskontoret Välfärdsavdelningen Ragnar Östbergs plan 1 10535 Stockholm Växel 08 508 29 000 kommunstyrelsen@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Innehåll Inledning ..................................................................................................... 2 Andra styrdokument ................................................................................... 3 Bakgrund .................................................................................................... 4 Ansvarsfördelning....................................................................................... 6 Uppföljning ................................................................................................. 7 Fokusområde: Kunskap och information ................................................. 98 Fokusområde: Välfärd och service....................................................... 1211 Fokusområde: Delaktighet och inflytande ............................................ 1918 Stadsledningskontoret Välfärdsavdelningen Handlingsplan 2025-06-092026-03-03 Ragnar Östbergs pl an 1 10535 Stockholm Växel 08 508 29 000 kommunstyrelsen@stockholm .se start.stockholm Handlingsplan Sida 2 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Inledning De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet., sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter.1 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Till MR-programmet tillhör därför ett antal handlingsplaner. Denna handlingsplan fokuserar på arbetet för att säkra nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter i Stockholms stad. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Denna handlingsplan ger vägledning till stadens nämnder och bolagsstyrelser i arbetet med att säkerställa att dessa rättigheter tillgodoses. Handlingsplanen riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla 1 Se exempelvis Sveriges regioner och kommuner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR, hämtad: 2025-12-02 eller Länsstyrelserna, 2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mänskliga rättigheter i offentlig sektor, hämtad: 2025-12-02. Handlingsplanens övergripande mål: Staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. Handlingsplan Sida 3 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. Under framtagandet av handlingsplanen har synpunkter inhämtats från Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter och stadens förvaltningar. Staden har även genomfört en konsultation med företrädare för det samiska folket. Samerna är både ett urfolk och en nationell minoritet. I denna handlingsplan kommer begreppen urfolk eller det samiska folket att användas i samband med rättigheter eller åtgärder som är specifika för samerna som urfolk. Begreppet nationell minoritet kommer att användas i samband med de rättigheter eller åtgärder som gäller på samma sätt för både samer och andra nationella minoriteter. Andra styrdokument Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Detta medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna, däribland de andra handlingsplanerna som knyter an till MR-programmet. Rasism, diskriminering och hatbrott, däribland antisemitism, antiziganism och rasism mot samer, utgör allvarliga hinder för många som tillhör en nationell minoritet att tillgodose sina mänskliga rättigheter. Åtgärder för att motverka alla former av rasism, inklusive antisemitism, antiziganism och rasism mot samer, tas i första hand upp i stadens handlingsplan mot rasism. Handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter överlappar även delvis stadens handlingsplan för romsk inkludering. Insatser som riktas specifikt mottill den romska Handlingsplan Sida 4 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 minoriteten tas i första hand upp i handlingsplanen för romsk inkludering. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation, • Handlingsplan för en äldrevänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Stockholms stads arbetsplatser ska genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och frihet från diskriminering. Stockholms stads personalpolicy beskriver hur staden ska arbeta för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Bakgrund Sverige ratificerade år 2000 Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och erkände då fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inom var och en av de erkända minoritetsgrupperna ryms en mångfald av identiteter och personer med olika bakgrunder. Minoriteten tornedalingar består till exempel av tre grupper: tornedalingar, kväner och lantalaiset.2 Det finns även flera grupper av romer i Sverige, bland annat resande (som ibland har kallats för resandefolket eller resanderomer), kalderash, kaale eller kalé, lovara, arli och gurbeti.3 För att räknas som en nationell minoritet i Sverige ska en grupp ha: • en uttalad samhörighet och en (till antalet i förhållande till resten av befolkningen) icke dominerande ställning i samhället, • en religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell tillhörighet, • en vilja och strävan att behålla sin identitet och 2 Sametinget, 2025, Tornedalsk identitet, hämtad: 2025-12-09. 3 Forum för levande historia, 2024, Romer i Sverige, hämtad: 2026-02-23. Handlingsplan Sida 5 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 • historiska eller långvariga band med Sverige.4 År 2000 ratificerade Sverige även den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk och erkände då fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Romani chib och samiska har flera olika varieteter som alla omfattas av språkstadgans skydd. Europarådet definierar landsdels- eller minoritetsspråk som språk som av hävd används inom ett visst territorium i en stat av en grupp medborgare som är mindre än resten av befolkningen, och som skiljer sig från de officiella språken i den staten. Språk som inte uppfyller kravet på historisk anknytning till ett visst territorium kan erkännas som territoriellt obundna minoritetsspråk. I Sverige är finska, meänkieli och samiska erkända som territoriellt bundna språk medan jiddisch och romani chib har erkänts som territoriellt obundna språk. För de territoriellt bundna språken gäller ytterligare utökade rättigheter att använda språket i vissa samhällsområden i de geografiska områden där språket i fråga använts av hävd och fortfarande används i tillräckligt stor utsträckning.5 I Sverige benämns dessa geografiska områden som förvaltningsområden för finska, meänkieli respektive samiska. År 1977 erkände Riksdagen samerna som ett urfolk i Sverige. En vanlig definition av urfolk är att de härstammar från folkgrupper som levde i landet eller i ett geografiskt område som tillhör landet, vid tiden för erövring, kolonisation eller fastställandet av nuvarande statsgränser samt att de har en vilja att bevara, utveckla och överföra sin etniska identitet, kultur och sina traditioner och levnadssätt till framtida generationer.6 Sverige har ställt sig bakom Förena nationernas deklaration om urfolks rättigheter.7 Nationella minoriteter och urfolks rättigheter nämns även i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter8 och Förenta nationernas konvention om medborgerliga och politiska rättigheter9. 4 Prop. 1998/99:143. Prop. 1998/99:143, Nationella minoriteter i Sverige. 5 Prop. 1998/99:143. Prop. 1998/99:143, Nationella minoriteter i Sverige. 6 Sametinget, 2024, Samerna i Sverige, 2025-05-28. Sanningskommissionen för det samiska folket, u.å., Om urfolket samerna, hämtad: 2026-02-16. 7 United Nations Digital Library, 2007, United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples, hämtad: 2025-05-2806-02. 8 Se artikelArtikel 30, Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter., hämtad 2025-06-02. 9 Se artikelArtikel 27, International Covenant on Civil and Political Rights. Handlingsplan Sida 6 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 De nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter är fastställda i svensk lag. I regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, bestäms att det samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.10 Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen) beskriver rättigheter som de nationella minoriteterna har i hela landet, och särskilda rättigheter som gäller inom de geografiska områden som utgör förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska. Stockholm stad ingår i samtliga tre förvaltningsområden. Enligt minoritetslagen är staden skyldig att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.11 Kommunernas arbete med minoritetslagstiftningen, inklusive kommunernas mål och riktlinjer, följs upp av ansvarig uppföljningsmyndighet. Denna handlingsplan utgör Stockholms stads mål och riktlinjer för stadens minoritetspolitiska arbete. Andra bestämmelser med relevans för de nationella minoriteternas rättigheter finns i Språklagen (2009:600), Skollagen (2010:800), Socialtjänstlagen (2001:4532025:400) och Bibliotekslagen (2013:801). Lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket reglerar det samiska folkets rätt till inflytande över sina angelägenheter. Den svenska minoritetspolitiken bygger på självidentifikation. Det innebär att varje person har rätt att välja om den identifierar sig som tillhörande en nationell minoritetsgrupp. Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteterna och urfolket samerna får sina rättigheter tillgodosedda. En central metod för genomförandet är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som hjälper verksamheten att fokusera på individer och grupper som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda och som riskerar att lämnas utanför enligt principen i Agenda 2030. . Principen i Agenda 2030 om att ingen 10 Se 1 kap. 2§, SFS Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform. 11 Se 5b§, SFS 2009:724Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Handlingsplan Sida 7 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter, nämnder och bolagsstyrelser än andra. Varje resultatmål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Många mål kräver samverkan mellan flera nämnder och/eller bolagsstyrelser. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Förskolenämnden, socialnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att stödja och samordna stadsdelsnämndernas arbete med målen inom sina respektive verksamhetsområden. Även kulturnämnden ska vid behov erbjuda stöd till stadsdelsnämnderna och andra facknämnder inom ramen för sitt ansvarsområde. Samtliga stadsdelsnämnder, förskolenämnden, kulturnämnden, servicenämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden ska ha en kontaktperson gentemot kommunstyrelsen för arbetet med nationella minoriteters rättigheter. I kontaktpersonens uppdrag ingår att ansvara för den lokala samordningen av statsbidraget för kommuner i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska samt att vid behov bistå kommunstyrelsen med information om nämndens minoritetspolitiska arbete, till exempel i anslutning till kommunstyrelsens samråd eller olika myndigheters uppföljningsarbete. Nämnderna kan avgöra i vilken utsträckning som rollen som kontaktperson kan integreras i redan befintliga samordnarroller, exempelvis inom mänskliga rättigheter. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och material som ger ytterligare stöd i arbetet i nämnder och bolagsstyrelser. Uppföljning Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolag ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till Handlingsplan Sida 8 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan Sida 9 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Fokusområde: Kunskap och information I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Staden ska också enligt programmet informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur vi arbetar för att säkerställa dessa. Stadens skyldighet att informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar framgår även av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.12 Staden erbjuder idag flera olika utbildningar om nationella minoriteter och deras rättigheter riktat till stadens medarbetare och chefer, både fysiskt och digitalt. Utbildningarna finns i olika format och riktade till olika målgrupper – både mer generella och specialiserade. Staden har även producerat och spridit informationsmaterial riktat till nationella minoriteter och allmänheten. Flera företrädare för de nationella minoriteterna har i samråd lyft att de har kunnat se en ökad medvetenhet om de nationella minoriteternas rättigheter och levnadsvillkor bland stadens medarbetare, men de har också konstaterat att utvecklingsbehov kvarstår. Företrädare för de nationella minoriteterna har bland annat lyft att stadens medarbetare saknar tillräcklig kunskap om de nationella minoriteternas historiska och samtida utsatthet för rasism och diskriminering för att kunna identifiera och motverka uttryck för fördomar, hat och hot i stadens verksamheter. Vikten av insatser riktat mot skolan har betonats särskilt. I samråd har det även efterfrågats ytterligare insatser för att nå ut med information om de nationella minoriteternas rättigheter för att göra det möjligt för fler stockholmare att ta del av sina rättigheter. Rasism och diskriminering, inklusive antisemitism, antiziganism och rasism mot samer har i rapporter framtagna av både staden och andra aktörer pekats ut som ett hinder för individer att få sina rättigheter tillgodosedda. Flera av dessa rapporter lyfter vikten av kunskapshöjande insatser, bland annat riktat mot lärare.13 12 Se 3§, SFS 2009:724Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 13 Se t.ex. Stockholms stad, 2022, Antisemitismen i Stockholms skolor: En rapport om skolpersonals och elevers upplevelser och tankar kring antisemitiska uttryck i skolmiljön; Region Stockholm, 2021, Att vara same i storstad: Psykisk Handlingsplan Sida 10 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Kunskap och information utgör grundförutsättningar för arbetet med att säkerställa nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Staden ser därför fortsatta behov av insatser för att säkerställa goda kunskaper om de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter och levnadsvillkor bland stadens medarbetare och för att sprida information till rättighetsbärarna om deras rättigheter. Kunskap och information Mål 1: Stadens medarbetare bemöter nationella minoriteter respektfullt och anpassat efter individens behov samt känner till det offentligas särskilda skyldigheter gentemot de nationella minoriteterna och urfolket samerna. Stadens medarbetare har god kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och vad det innebär för verksamheternas skyldigheter. Särskilt ansvariga: samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetare har god kunskap om historiska skeenden som påverkat de nationella minoriteterna och om minoriteternas samtida utsatthet för rasism och diskriminering. Särskilt ansvariga: samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Kunskapshöjande insatser kan se ut på flera olika sätt beroende på verksamhetens förutsättningar och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: • deltagande i stadens egna utbildningar, • deltagande i andra myndigheters utbildningar, • utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser, • studiebesök och studieresor, • spridning av relevanta rapporter och • dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer. Kommunstyrelsen, förskolenämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att bevaka hälsa, vårderfarenheter och vårdbehov; Länsstyrelsen i Stockholm, 2021, Stolt men ofta otrygg, Forum för levande historia, 2024, Redovisning av uppdrag att kartlägga kunskapen om antiziganism i grundskolan och gymnasiet; Barnombudsmannen, 2021, Om barns och ungas utsatthet för rasism. Handlingsplan Sida 11 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom området samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Kunskap och information Mål 2: Staden når personer som tillhör en nationell minoritet och urfolket samerna med information om deras rättigheter. Stadens verksamheter prövar och använder olika metoder för att sprida information om de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, och stadsdelsnämnderna. Exempel på informationsspridande insatser är: • uppsökande verksamhet, • lättillgänglig information på stadens hemsida, • information i samband med ansökan om äldreomsorg, förskola eller andra stödinsatser, • synlig information i publika verksamheter och • annonsering i tidningar, sociala medier eller stadstavlor. Vid utformning av insatser bör verksamheter prioritera målgrupper som kan vara särskilt svåra att nå. Handlingsplan Sida 12 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Fokusområde: Välfärd och service I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna anges att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. Stadens verksamheter erbjuder en bredd av välfärd och service till stockholmarna. Genom att anpassa verksamheterna efter målgruppens behov kan arbetet för de nationella minoriteternas rättigheter stärkas och staden säkerställa ett likvärdigt och respektfullt bemötande av alla stockholmare. De nationella minoriteterna har vissa särskilda rättigheter kopplat till språk och kultur som stadens verksamheter är skyldiga att tillgodose. Grunden är det allmännas skyldighet att främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur och att främja användningen av de nationella minoritetsspråken. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.14 Barn som tillhör en nationell minoritet har även en utökad rätt till modersmålsundervisning i minoritetsspråk i grundskolan och gymnasiet.15 Förskolor ska stödja barn som tillhör de nationella minoriteterna i språkutvecklingen av deras nationella minoritetsspråk och främja utvecklingen av barnens kulturella identitet.16 Insatser i förskolan för att främja barnets utveckling av det egna modersmålet eller minoritetsspråket benämns ofta som modersmålsstöd. Vidare ska biblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt nationella minoriteter, bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken.17 Att främja de nationella minoriteternas språk och kultur kräver både insatser som riktas direkt till minoriteterna, men ävenoch synliggörande insatser som riktas till allmänheten. Detta för att motverka fördomar och osynliggörande som annars kan hindra de nationella minoriteterna från att uttrycka och utveckla sin språkliga och kulturella identitet.18 På flera håll i staden genomförs redan olika insatser för att främja och synliggöra de nationella minoriteternas språk och kultur. Många 14 Se 4 §, SFS 2009:724Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 15 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 §, 13 kap. 7 §, 15 kap. 19§ och 18 kap. 19§ Skollag (2010:800) och 7 kap. 10 § Skolförordning (2011:185). 16 Skolverket, 2025, Läroplan för förskolan: Lpfö 18 reviderad 2025. 17 5 §, Bibliotekslag (2013:801). 18 Se t.ex. Kulturdepartementet, 2022, Handlingsplan för bevarande och främjande av de nationella minoritetsspråken. Handlingsplan Sida 13 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 aktiviteter har dock tagit formen av punktinsatser. I samråd efterfrågas regelbundet en ökad långsiktighet och ett närmare samarbete mellan staden och civilsamhället. Ett närmare och mer systematiskt samarbete med civilsamhället skulle möjliggöra för staden att ta del av minoriteternas kunskap och erfarenheter och erbjuda större möjligheter till delaktighet och inflytande. En annan utmaning kopplat till främjandet av de nationella minoriteternas språk och kultur är utformningen av modersmålsundervisning. Många elever som är berättigade till modersmålsundervisning i minoritetsspråk utnyttjar inte den rättigheten.19 I samråd lyfts bland annat praktiska hinder associerade med undervisningens förläggning och utformning som anledningar till detta. I samråd lyfts även återkommande möjligheten för elever att få ledigt från skolan i samband med religiösa eller kulturella högtider som inte sammanfaller med ledigheter i den svenska kalendern som en viktig förutsättning för barns möjlighet att utveckla sin kulturella identitet. Rektors möjlighet att bevilja ledigheter bestäms av skollagen. En elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Två exempel på sådana enskilda angelägenheter är familjehögtider eller religiösa högtider. Det är rektor som beslutar om ledighet för en elev och beslutet ska grundas på en samlad bedömning av elevens situation.20 Utöver det generella ansvaret att främja de nationella minoriteternas språk och kultur så har staden särskilda skyldigheter kopplade till de nationella minoritetsspråken inom tre sektorer: förskola, äldreomsorg och ärendehandläggning. Stockholms stad ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska. Det innebär att enskilda enligt minoritetslagen har rätt att få viss service på finska, meänkieli och samiska och att enskilda på begäran ska erbjudas äldreomsorg och förskola på dessa språk. Med service avses här kontakt mellan staden och enskilda i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdande för part. Staden är även skyldig att på begäran erbjuda äldreomsorg på jiddisch och romani chib om det finns befintlig personal som behärskar språket.21 Enligt socialtjänstlagen ska staden utöver detta verka för 19 Länsstyrelsen i Stockholm, 2024, Minoritetspolitikens utveckling 2023. 20 7 kap. 18 § Skollag (2010:800) och prop. 2009/10:165, Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet. 21 Se 8–12 och 17–18 §§,§§ SFS 2009:724Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. , 8 kap. 6-9 §§ Socialtjänstlag (2025:400), 8 kap. 12b § och 25 kap. 5a § Skollag (2010:800). Handlingsplan Sida 14 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 att det finns personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor.22 I samråd med de nationella minoriteterna har det lyfts att det på grund av en lång språkbytesprocess finns många personer som inte behärskar minoritetsspråk, men som ändå identifierar sig med en nationell minoritetsgrupp. Värdet av insatser som möjliggör utveckling och upprätthållande av en kulturell identitet oberoende av språk inom förskolan och äldreomsorgen har därför betonats av minoritetsföreträdare. En betydande utmaning när det kommer till att erbjuda service, förskola och äldreomsorg på minoritetsspråk är att bedöma och prognosticera efterfrågan. Staden ser ett behov av fortsatta insatser för att säkerställa att de rättigheter som följer av minoritetslagen tillgodoses och för att stärka stadens arbete med att främja och uppmärksamma de nationella minoriteternas språk och kultur. Staden behöver även säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i upphandlade verksamheter. Målen nedan kan därför vara relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på leverantörers kompetens om icke-diskriminering och olika gruppers sårbarhet och levnadsvillkor. Välfärd och service Mål 1: Stadens verksamheter synliggör och främjar de nationella minoriteternas språk och kultur. Stadens verksamheter synliggör och främjar regelbundet de nationella minoriteternas språk och kultur inom den ordinarie verksamheten. Särskilt ansvariga: kommunstyrelsen, förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, och stadsdelsnämnderna. Staden utvecklar mötesplatser utifrån minoriteternas behov. Särskilt ansvariga: kulturnämnden, och stadsdelsnämnderna. 22 Se 5 kap. 6 §, SFS 2001:453. 8 kap. 5 §, Socialtjänstlag (2025:400). Handlingsplan Sida 15 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Stadens verksamheter har långsiktiga samarbeten med civilsamhället kring åtgärder som synliggör och främjar de nationella minoriteternas språk och kultur. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, kulturnämnden, äldrenämnden, och stadsdelsnämnderna. Skolor har ett tillgängligt och målgruppsanpassat erbjudande för modersmålsundervisning. Särskilt ansvariga: utbildningsnämnden. Förskolor arbetar med modersmålsstöd för nationella minoriteter utifrån behov. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, och stadsdelsnämnderna. Insatser för att synliggöra och främja de nationella minoriteternas språk och kultur kan bland annat omfatta: • placering av de nationella minoriteternas flaggor eller symboler synligt i publika verksamheter, • uppmärksammande av högtids- och minnesdagar samt lokala och nationella temaveckor på sociala medier eller fysiskt i stadens verksamheter, • kulturevenemang och aktiviteter om och med de nationella minoriteterna samt på de nationella minoritetsspråken, • utställningar med anknytning till de nationella minoriteterna, • traditionell mat från de nationella minoriteternas kulturer på stadens matsedlar, • inköp av litteratur om och av nationella minoriteter eller på nationella minoritetsspråk, • synliggörande av de nationella minoriteterna i stadsbilden, • uppmärksamma och uppmuntra flerspråkighet och nationella minoriteters språk och kultur i förskolan, • pröva och använda olika metoder för modersmålsstöd i förskolan, till exempel med hjälp av digitala verktyg och material på nationella minoritetsspråk, • informationsöverföring från förskola till skola om barn som har haft modersmålsstöd inom ett nationellt minoritetsspråk, • mötesplatser såsom öppna förskolor, seniorträffar vid stadens öppna träffpunkter, samtalsgrupper, studiecirklar och språkcaféer samt • insatser för att främja nationella minoriteters organisering och civilsamhälle. Vid utformningen av insatser för att synliggöra och främja de nationella minoriteternas språk och kultur, inklusive mötesplatser, bör Handlingsplan Sida 16 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 verksamheterna eftersträva att vara lyhörda för målgruppernas behov och om möjligt ha långsiktiga samarbeten med civilsamhället kring aktiviteter och åtgärder. Detta kan till exempel göras i form av gemensamt framtagna årshjul över återkommande aktiviteter, gemensam planering och genomförande av åtgärder, idéburet offentligt partnerskap (IOP) eller inrättande av stående referensgrupper. Aktiviteter och mötesplatser för barn och unga bör prioriteras särskilt. Staden bör eftersträva att erbjuda mötesplatser för samtliga minoritetsgrupper. Vid utformandet av formerna för modersmålsundervisning bör målgruppens behov och önskemål beaktas. Några exempel på variabler att reflektera kring är: • val av undervisningsform, fjärrundervisning eller undervisning på plats, • tidpunkt för modersmålsundervisning och • tillgång till modersmålslärare som behärskar samma varietet av minoritetsspråket som eleverna. Välfärd och service Mål 2: Service, förskola och äldreomsorg erbjuds på nationella minoritetsspråk och ger de nationella minoriteterna möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet. Staden har en aktuell bild av utbud och efterfrågan av verksamheter inom äldreomsorg och förskola på nationella minoritetsspråk eller med en kulturell inriktning med koppling till de nationella minoriteterna. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, äldrenämnden, och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter har kännedom om befintlig personal med språk- och/eller kulturkompetens samt verkar för att stadens behov av språkkompetens tillgodoses. Särskilt ansvariga: kommunstyrelsen, förskolenämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, och stadsdelsnämnderna. Handlingsplan Sida 17 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Staden utvecklar behovsanpassade lösningar inom förskola och äldreomsorg för att ge de nationella minoriteterna möjlighet att utveckla och upprätthålla sin kulturella identitet. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, äldrenämnden och, stadsdelsnämnderna. Service, förskola och äldreomsorg ska i erbjudas helt eller till väsentlig del på de minoritetsspråk som staden ingår i förvaltningsområde för. Om efterfrågan och språkkunnig personal finns ska dock äldreomsorg även erbjudas på övriga minoritetsspråk. Andra anpassningar för att ge de nationella minoriteterna möjlighet att utveckla och upprätthålla sin kulturella identitet inom förskolan och äldreomsorgen kan, om behov finns, med fördel genomföras för samtliga nationella minoriteter. Information om utbud och efterfrågan av verksamheter inom äldreomsorg och förskola på nationella minoritetsspråk eller med en kulturell inriktning med koppling till de nationella minoriteterna bör så långt som det är möjligt samlas in och följas upp inom ramen för ordinarie system för att undvika merarbete och bortfall. Verksamheter som arbetar med ärendehandläggning, förskola eller äldreomsorg ansvarar för att säkerställa aktuell kunskap om befintlig personal inom den egna verksamheten som kan och vill använda sig av sin språkkompetens i minoritetsspråk i sitt arbete. Detta kan till exempel göras genom enkäter till medarbetare eller system där privata utförare kan anmäla befintlig personal med språkkompetens23. Förskolenämnden och äldrenämdenäldrenämnden ansvarar för att sammanställa och följa upp den statistik gällande kompetens samt utbud och efterfrågan av verksamheter med minoritetsinriktning som insamlas inom deras sakområden av stadsdelsnämnderna. Utformningen av verksamhet inom förskola och äldreomsorg som ger de nationella minoriteterna möjlighet att utveckla och upprätthålla sin kulturella identitet kan se olika ut beroende på verksamheten och målgruppernas olika behov och förutsättningar. Några exempel på anpassningar är: • personal med språk- och kulturkompetens, • inredning inspirerad av minoritetskulturer, • traditionell eller typisk mat för en viss minoritetsgrupp, • aktiviteter med inslag av minoritetskultur, • inköp av litteratur om och av nationella minoriteter eller på nationella minoritetsspråk, • flerspråkiga skyltar i verksamhetens lokaler och 23 Till exempel Hitta hemtjänst och Hitta vård- och omsorgsboende. Handlingsplan Sida 18 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 • uppmärksammande av högtidsdagar. Handlingsplan Sida 19 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Fokusområde: Delaktighet och inflytande I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Detta dels för att skapa tillit och förtroende för det demokratiska systemet och stadens verksamheter, dels för att inkludera invånares kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete. De nationella minoriteterna och urfolket samernas rätt till delaktighet och inflytande är även fastställd i flera lagar och förordningar. Staden har enligt minoritetslagen en skyldighet att ge de nationella minoriteterna möjlighet till delaktighet och inflytande i frågor som berör dem och så långt som möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Staden ska särskilt främja barn och ungas möjlighet till inflytande och samråd samt anpassa formerna för detta.24 Eftersom staden ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska så, ska staden tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga de behov som finns i staden av åtgärder till stöd för användningen av finska, meänkieli respektive samiska.25 Enligt lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket (konsultationsordningen) är staden skyldig att konsultera samiska företrädare innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna.26 Stockholms stad har under en längre tid erbjudit de nationella minoriteterna möjlighet till delaktighet och inflytande genom olika former av samråd. Samråd har genomförts både centralt av kommunstyrelsen och av olika nämnder. Antalet och formerna för samråd har dock varierat över tid och varit svåra att överblicka. I syfte att tydliggöra formerna för samråd på stadsövergripande nivå inrättades i juni 2024 Kommunstyrelsens råd för nationella 24 Se 5§, SFS 2009:724Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 25 Se 8§, SFS 2009:1299Förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 26 Se SFS 2022:66Lag (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Med samråd menar vi i staden ett möte med nationella minoriteter där deltagarna ges möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. via en strukturerad dialog. Samråd sker innan beslut fattas i frågan eller frågorna som samrådet berör. Samrådsdeltagare kan både vara företrädare för civilsamhällesorganisationer och andra personer som identifierar sig som en nationell minoritet. Samråd som är öppna för alla som identifierar sig som en nationell minoritet utan en personlig inbjudan kallas för öppna samråd. Handlingsplan Sida 20 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 minoriteters rättigheter. Två år efter rådets inrättande ska dess funktion utvärderas i en rapport till kommunfullmäktige.2728 I samråd med företrädare för de nationella minoriteterna har flera utvecklingsbehov kopplat till stadens samråd lyfts. Behoven ser delvis olika ut hos olika minoritetsgrupper, där vissa upplever en tung samrådsbörda och behöver tacka nej till deltagande i vissa samråd, medan andra efterfrågar fler och tätare samråd, med fler aktörer i staden. Flera företrädare önskar mer strukturerade upplägg på samråden som erbjuder reella möjligheter till inflytande samt mer information om samrådens syfte och upplägg inför mötena. Det efterfrågas även återkoppling kring hur samrådsrepresentanternas synpunkter påverkar stadens beslut. Staden saknar idag former för delaktighet och inflytande som riktas särskilt till barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Rapporter och vägledningar från Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor betonar vikten av att anpassa arbetet med delaktighet och inflytande för att svara mot barn och ungas förutsättningar och behov för att säkerställa deras rättigheter enligt både minoritetslagen och barnkonventionen.29 Med bakgrund i detta tar staden nu fram en sammanhållen struktur för arbetet med de nationella minoriteterna och urfolket samernas delaktighet och inflytande. Delaktighet och inflytande Mål 1: Nationella minoriteter och urfolket samerna har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden genomför samråd med de nationella minoriteterna och konsultationer med urfolket samerna utifrån stadens struktur för delaktighet och inflytande och minoriteternas behov och önskemål. 27 För närmare beskrivning av rådets uppdrag och form, se Kfs 2024:10 Instruktion för kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter. 28 För närmare beskrivning av rådets uppdrag och form, se Kfs 2024:10 Instruktion för kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter. 29 Barnombudsmannen, 2023, Kartläggning av barn och ungas erfarenheter av delaktighet och inflytande i minoritetspolitiken; MUCF, 2022, Vägledning för att ge barn och unga från nationella minoriteter inflytande. En konsultation är en process för att säkerställa det samiska folkets rätt till inflytande i ärenden som kan få särskilt betydelse för samerna. En konsultation kan ske både skriftligen och muntligen. Vid en konsultation företräds det samiska folket av Sametinget, en sameby och/eller en samisk organisation. En konsultation i ett ärende ska fortsätta tills enighet eller samtycke nåtts, eller tills den konsultationsskyldige eller den samiska företrädaren förklarar att samtycke eller enighet inte kan nås. Konsultationsförfarandet beskrivs närmare i lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket.1. Handlingsplan Sida 21 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Särskilt ansvariga: kommunstyrelsen, förskolenämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och samtliga stadsdelsnämnder.stadsdelsnämnderna. Samtliga nämnder ansvarar för att identifiera och möta behov av samråd i frågor som särskilt berör de nationella minoriteterna. Samråd kan till exempel vara aktuella i samband med projekt eller utredningar som syftar till att främja minoriteternas tillgång till sina rättigheter, språk eller kultur, eller inför inrättande eller avvecklande av verksamheter med minoritetsinriktning. Vid bedömningen av om en fråga motiverar ett samråd bör önskemål från minoriteterna och deras företrädare beaktas. I de fall förutsättningarna och önskemålen skiljer sig åt mellan olika minoritetsgrupper kan det motivera olika lösningar för olika grupper. Samråd ska utformas och planeras på ett sätt som ger de nationella minoriteterna reella möjligheter till inflytande. Detta innebär bland annat att samråd behöver ske innan eventuella beslut fattas i den aktuella frågan. Stadens nämnder ska vara lyhörda för de nationella minoriteternas förutsättningar och behov i utformningen av samråd. Samtliga nämnder ansvarar för att genomföra konsultationer i ärenden med särskild betydelse för det samiska folket i enlighet med kraven i konsultationsordningen.30 När en konsultation genomförs ska stadsledningskontoret informeras. Utöver samråd om enskilda aktuella frågor som berör de nationella minoriteterna ska de nationella minoriteterna även erbjudas möjlighet att få insyn i och lämna synpunkter på löpande arbete och utvecklingsprocesser, både när det gäller stadsövergripande frågor av strategisk karaktär och tematiskt kopplat till centrala rättighetsområden inom minoritetspolitiken såsom förskola, äldreomsorg, modersmålsundervisning, språkrevitalisering och kultur. För att möjliggöra en god representation och tillgång till en mångfald av perspektiv ska staden använda sig av olika former av samråd. Nedan beskrivs kommunstyrelsen och facknämndernas ansvar för att möjliggöra detta. Kommunstyrelsen ansvarar för att regelbundet genomföra samråd med företrädare för de nationella minoriteterna som möjliggör inflytande i frågor av stadsövergripande och strategisk karaktär, i första hand inom ramen för Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter men vid behov även genom andra samråd. Kommunstyrelsen ska samordna och genomföra ett årligt samråd med företrädare för de minoriteter som berörs av stadens arbete inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska för att kartlägga behoven av insatser för att främja användningen av språken. Kommunstyrelsen ska säkerställa att urvalet av företrädare för de nationella minoriteterna som bjuds in till samråd sker på ett transparent sätt och möjliggör en bred representation. 30 Se SFS 2022:66Lag (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Handlingsplan Sida 22 (22) Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Andra nämnder och förvaltningar ska vid behov föredra på kommunstyrelsens samråd. Förskolenämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden ansvarar för att regelbundet arrangera öppna samråd för att möjliggöra inflytande i stadens arbete med de nationella minoriteternas rättigheter inom nämndernas respektive sakområden. De öppna samråden kan genomföras i samverkan med flera nämnder, inklusive stadsdelsnämnder. I utformningen av de öppna samråden bör de nationella minoriteternas önskemål särskilt beaktas. Kulturnämnden och utbildningsnämnden ansvarar för att utveckla och använda former för delaktighet och inflytande för barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Formerna ska anpassas efter barn och ungas villkor och behov, till exempel genom att möta barn och unga inom ramen för verksamheter där de befinner sig i sin vardag och genom att fokusera på konkreta eller vardagsnära frågor. Former för delaktighet och inflytande kan erbjudas i samverkan med andra nämnder, inklusive stadsdelsnämnder. Oavsett samrådsform är det vidare viktigt att samråd genomförs på ett transparent sätt. Inför samråd bör syftet med mötet och vilka möjligheter till inflytande som ges beskrivas. I samband med eller efter att ett samråd har genomförts bör återkoppling gällande hur de nationella minoriteternas synpunkter tas vidare ges. Formerna för de nationella minoriteternas möjligheter till delaktighet och inflytande behöver löpande utvärderas och utvecklas utifrån de nationella minoriteternas önskemål och stadens behov. Delaktighet och inflytande Mål 2: Verksamheter som möter medborgare har god kunskap om nationella minoriteters upplevelser av stadens välfärd och service. Staden inhämtar systematiskt erfarenheter från individer som nyttjar verksamheter som berör nationella minoriteter och vidtar åtgärder utifrån det. Särskilt ansvariga: kulturnämnden, utbildningsnämnden, stadsdelsnämnder. och stadsdelsnämnderna. Inhämtning av erfarenheter från individer som nyttjar verksamheter som berör nationella minoriteter ska ses som ett möjligt komplement till strukturerade samråd. Detta kan till exempel handla om att inhämta erfarenheter från elever som deltar i modersmålsundervisning i minoritetsspråk, föräldrar vars barn går i förskolan med minoritetsinriktning eller personer som deltar vid någon av stadens mötesplatser med minoritetsinriktning. --- [Bilaga - Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 slutlig version.pdf] Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Beslutat av kommunfullmäktige 2026-xx-xx Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 Utgivningsdatum: April 2026 Utgivare: Stadsledningskontoret, välfärdsavdelningen Omslagsfoto: Susanne Kronholm Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 3 (22) Innehåll Inledning ................................................................................................... 4 Andra styrdokument ................................................................................... 5 Bakgrund .................................................................................................... 6 Ansvarsfördelning....................................................................................... 8 Uppföljning ................................................................................................. 9 Fokusområde: Kunskap och information ............................................ 10 Fokusområde: Välfärd och service ...................................................... 13 Fokusområde: Delaktighet och inflytande .......................................... 19 Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 4 (22) Inledning De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt, sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter.1 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Till MR-programmet tillhör därför ett antal handlingsplaner. Denna handlingsplan fokuserar på arbetet för att säkra nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter i Stockholms stad. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Denna handlingsplan ger vägledning till stadens nämnder och bolagsstyrelser i arbetet med att säkerställa att dessa rättigheter tillgodoses. Handlingsplanen riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla 1 Se exempelvis Sveriges regioner och kommuner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR, hämtad: 2025-12-02 eller Länsstyrelserna, 2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mänskliga rättigheter i offentlig sektor, hämtad: 2025-12-02. Handlingsplanens övergripande mål: Staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 5 (22) stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. Under framtagandet av handlingsplanen har synpunkter inhämtats från Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter och stadens förvaltningar. Staden har även genomfört en konsultation med företrädare för det samiska folket. Samerna är både ett urfolk och en nationell minoritet. I denna handlingsplan kommer begreppen urfolk eller det samiska folket att användas i samband med rättigheter eller åtgärder som är specifika för samerna som urfolk. Begreppet nationell minoritet kommer att användas i samband med de rättigheter eller åtgärder som gäller på samma sätt för både samer och andra nationella minoriteter. Andra styrdokument Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Detta medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna, däribland de andra handlingsplanerna som knyter an till MR-programmet. Rasism, diskriminering och hatbrott, däribland antisemitism, antiziganism och rasism mot samer, utgör allvarliga hinder för många som tillhör en nationell minoritet att tillgodose sina mänskliga rättigheter. Åtgärder för att motverka alla former av rasism, inklusive antisemitism, antiziganism och rasism mot samer, tas i första hand upp i stadens handlingsplan mot rasism. Handlingsplanen för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter överlappar även delvis stadens handlingsplan för romsk inkludering. Insatser som riktas specifikt till den romska Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 6 (22) minoriteten tas i första hand upp i handlingsplanen för romsk inkludering. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation, • Handlingsplan för en äldrevänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Stockholms stads arbetsplatser ska genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och frihet från diskriminering. Stockholms stads personalpolicy beskriver hur staden ska arbeta för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Bakgrund Sverige ratificerade år 2000 Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och erkände då fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inom var och en av de erkända minoritetsgrupperna ryms en mångfald av identiteter och personer med olika bakgrunder. Minoriteten tornedalingar består till exempel av tre grupper: tornedalingar, kväner och lantalaiset.2 Det finns även flera grupper av romer i Sverige, bland annat resande (som ibland har kallats för resandefolket eller resanderomer), kalderash, kaale eller kalé, lovara, arli och gurbeti.3 För att räknas som en nationell minoritet i Sverige ska en grupp ha: • en uttalad samhörighet och en (till antalet i förhållande till resten av befolkningen) icke dominerande ställning i samhället, • en religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell tillhörighet, • en vilja och strävan att behålla sin identitet och 2 Sametinget, 2025, Tornedalsk identitet, hämtad: 2025-12-09. 3 Forum för levande historia, 2024, Romer i Sverige, hämtad: 2026-02-23. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 7 (22) • historiska eller långvariga band med Sverige.4 År 2000 ratificerade Sverige även den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk och erkände då fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Romani chib och samiska har flera olika varieteter som alla omfattas av språkstadgans skydd. Europarådet definierar landsdels- eller minoritetsspråk som språk som av hävd används inom ett visst territorium i en stat av en grupp medborgare som är mindre än resten av befolkningen, och som skiljer sig från de officiella språken i den staten. Språk som inte uppfyller kravet på historisk anknytning till ett visst territorium kan erkännas som territoriellt obundna minoritetsspråk. I Sverige är finska, meänkieli och samiska erkända som territoriellt bundna språk medan jiddisch och romani chib har erkänts som territoriellt obundna språk. För de territoriellt bundna språken gäller ytterligare utökade rättigheter att använda språket i vissa samhällsområden i de geografiska områden där språket i fråga använts av hävd och fortfarande används i tillräckligt stor utsträckning.5 I Sverige benämns dessa geografiska områden som förvaltningsområden för finska, meänkieli respektive samiska. År 1977 erkände Riksdagen samerna som ett urfolk i Sverige. En vanlig definition av urfolk är att de härstammar från folkgrupper som levde i landet eller i ett geografiskt område som tillhör landet, vid tiden för erövring, kolonisation eller fastställandet av nuvarande statsgränser samt att de har en vilja att bevara, utveckla och överföra sin etniska identitet, kultur och sina traditioner och levnadssätt till framtida generationer.6 Sverige har ställt sig bakom Förena nationernas deklaration om urfolks rättigheter.7 Nationella minoriteter och urfolks rättigheter nämns även i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter8 och Förenta nationernas konvention om medborgerliga och politiska rättigheter9. 4 Prop. 1998/99:143, Nationella minoriteter i Sverige. 5 Prop. 1998/99:143, Nationella minoriteter i Sverige. 6 Sanningskommissionen för det samiska folket, u.å., Om urfolket samerna, hämtad: 2026-02-16. 7 United Nations Digital Library, 2007, United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples, hämtad: 2025-06-02. 8 Artikel 30, Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, hämtad 2025-06-02. 9 Artikel 27, International Covenant on Civil and Political Rights. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 8 (22) De nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter är fastställda i svensk lag. I regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, bestäms att det samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.10 Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen) beskriver rättigheter som de nationella minoriteterna har i hela landet, och särskilda rättigheter som gäller inom de geografiska områden som utgör förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska. Stockholm stad ingår i samtliga tre förvaltningsområden. Enligt minoritetslagen är staden skyldig att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.11 Kommunernas arbete med minoritetslagstiftningen, inklusive kommunernas mål och riktlinjer, följs upp av ansvarig uppföljningsmyndighet. Denna handlingsplan utgör Stockholms stads mål och riktlinjer för stadens minoritetspolitiska arbete. Andra bestämmelser med relevans för de nationella minoriteternas rättigheter finns i Språklagen (2009:600), Skollagen (2010:800), Socialtjänstlagen (2025:400) och Bibliotekslagen (2013:801). Lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket reglerar det samiska folkets rätt till inflytande över sina angelägenheter. Den svenska minoritetspolitiken bygger på självidentifikation. Det innebär att varje person har rätt att välja om den identifierar sig som tillhörande en nationell minoritetsgrupp. Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteterna och urfolket samerna får sina rättigheter tillgodosedda. En central metod för genomförandet är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som hjälper verksamheten att fokusera på individer och grupper som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Några mål är tydligare riktade mot vissa 10 1 kap. 2§, Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform. 11 5b§, Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 9 (22) verksamheter, nämnder och bolagsstyrelser än andra. Varje resultatmål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Många mål kräver samverkan mellan flera nämnder och/eller bolagsstyrelser. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Förskolenämnden, socialnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att stödja och samordna stadsdelsnämndernas arbete med målen inom sina respektive verksamhetsområden. Även kulturnämnden ska vid behov erbjuda stöd till stadsdelsnämnderna och andra facknämnder inom ramen för sitt ansvarsområde. Samtliga stadsdelsnämnder, förskolenämnden, kulturnämnden, servicenämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden ska ha en kontaktperson gentemot kommunstyrelsen för arbetet med nationella minoriteters rättigheter. I kontaktpersonens uppdrag ingår att ansvara för den lokala samordningen av statsbidraget för kommuner i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska samt att vid behov bistå kommunstyrelsen med information om nämndens minoritetspolitiska arbete, till exempel i anslutning till kommunstyrelsens samråd eller olika myndigheters uppföljningsarbete. Nämnderna kan avgöra i vilken utsträckning som rollen som kontaktperson kan integreras i redan befintliga samordnarroller, exempelvis inom mänskliga rättigheter. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och material som ger ytterligare stöd i arbetet i nämnder och bolagsstyrelser. Uppföljning Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolag ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 10 (22) Fokusområde: Kunskap och information I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Staden ska också enligt programmet informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur vi arbetar för att säkerställa dessa. Stadens skyldighet att informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar framgår även av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.12 Staden erbjuder idag flera olika utbildningar om nationella minoriteter och deras rättigheter riktat till stadens medarbetare och chefer, både fysiskt och digitalt. Utbildningarna finns i olika format och riktade till olika målgrupper – både mer generella och specialiserade. Staden har även producerat och spridit informationsmaterial riktat till nationella minoriteter och allmänheten. Flera företrädare för de nationella minoriteterna har i samråd lyft att de har kunnat se en ökad medvetenhet om de nationella minoriteternas rättigheter och levnadsvillkor bland stadens medarbetare, men de har också konstaterat att utvecklingsbehov kvarstår. Företrädare för de nationella minoriteterna har bland annat lyft att stadens medarbetare saknar tillräcklig kunskap om de nationella minoriteternas historiska och samtida utsatthet för rasism och diskriminering för att kunna identifiera och motverka uttryck för fördomar, hat och hot i stadens verksamheter. Vikten av insatser riktat mot skolan har betonats särskilt. I samråd har det även efterfrågats ytterligare insatser för att nå ut med information om de nationella minoriteternas rättigheter för att göra det möjligt för fler stockholmare att ta del av sina rättigheter. Rasism och diskriminering, inklusive antisemitism, antiziganism och rasism mot samer har i rapporter framtagna av både staden och andra aktörer pekats ut som ett hinder för individer att få sina rättigheter tillgodosedda. Flera av dessa rapporter lyfter vikten av kunskapshöjande insatser, bland annat riktat mot lärare.13 12 3§, Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 13 Se t.ex. Stockholms stad, 2022, Antisemitismen i Stockholms skolor: En rapport om skolpersonals och elevers upplevelser och tankar kring antisemitiska Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 11 (22) Kunskap och information utgör grundförutsättningar för arbetet med att säkerställa nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Staden ser därför fortsatta behov av insatser för att säkerställa goda kunskaper om de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter och levnadsvillkor bland stadens medarbetare och för att sprida information till rättighetsbärarna om deras rättigheter. Kunskap och information Mål 1: Stadens medarbetare bemöter nationella minoriteter respektfullt och anpassat efter individens behov samt känner till det offentligas särskilda skyldigheter gentemot de nationella minoriteterna och urfolket samerna. Stadens medarbetare har god kunskap om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter och vad detinnebär för verksamheternas skyldigheter. Särskilt ansvariga: samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetare har god kunskap om historiska skeenden som påverkat de nationella minoriteterna och om minoriteternas samtida utsatthet för rasism och diskriminering. Särskilt ansvariga: samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Kunskapshöjande insatser kan se ut på flera olika sätt beroende på verksamhetens förutsättningar och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: • deltagande i stadens egna utbildningar, • deltagande i andra myndigheters utbildningar, • utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser, • studiebesök och studieresor, • spridning av relevanta rapporter och • dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer. Kommunstyrelsen, förskolenämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att bevaka uttryck i skolmiljön; Region Stockholm, 2021, Att vara same i storstad: Psykisk hälsa, vårderfarenheter och vårdbehov; Länsstyrelsen i Stockholm, 2021, Stolt men ofta otrygg, Forum för levande historia, 2024, Redovisning av uppdrag att kartlägga kunskapen om antiziganism i grundskolan och gymnasiet; Barnombudsmannen, 2021, Om barns och ungas utsatthet för rasism. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 12 (22) och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom området samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Kunskap och information Mål 2: Staden når personer som tillhör en nationell minoritet och urfolket samerna med information om deras rättigheter. Stadens verksamheter prövar och använder olika metoder för att sprida information om de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Exempel på informationsspridande insatser är: • uppsökande verksamhet, • lättillgänglig information på stadens hemsida, • information i samband med ansökan om äldreomsorg, förskola eller andra stödinsatser, • synlig information i publika verksamheter och • annonsering i tidningar, sociala medier eller stadstavlor. Vid utformning av insatser bör verksamheter prioritera målgrupper som kan vara särskilt svåra att nå. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 13 (22) Fokusområde: Välfärd och service I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna anges att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. Stadens verksamheter erbjuder en bredd av välfärd och service till stockholmarna. Genom att anpassa verksamheterna efter målgruppens behov kan arbetet för de nationella minoriteternas rättigheter stärkas och staden säkerställa ett likvärdigt och respektfullt bemötande av alla stockholmare. De nationella minoriteterna har vissa särskilda rättigheter kopplat till språk och kultur som stadens verksamheter är skyldiga att tillgodose. Grunden är det allmännas skyldighet att främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur och att främja användningen av de nationella minoritetsspråken. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.14 Barn som tillhör en nationell minoritet har även en utökad rätt till modersmålsundervisning i minoritetsspråk i grundskolan och gymnasiet.15 Förskolor ska stödja barn som tillhör de nationella minoriteterna i språkutvecklingen av deras nationella minoritetsspråk och främja utvecklingen av barnens kulturella identitet.16 Insatser i förskolan för att främja barnets utveckling av det egna modersmålet eller minoritetsspråket benämns ofta som modersmålsstöd. Vidare ska biblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt nationella minoriteter, bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken.17 Att främja de nationella minoriteternas språk och kultur kräver både insatser som riktas direkt till minoriteterna, och synliggörande insatser som riktas till allmänheten. Detta för att motverka fördomar och osynliggörande som annars kan hindra de nationella minoriteterna från att uttrycka och utveckla sin språkliga och kulturella identitet.18 14 4 §, Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 15 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 §, 13 kap. 7 §, 15 kap. 19§ och 18 kap. 19§ Skollag (2010:800) och 7 kap. 10 § Skolförordning (2011:185). 16 Skolverket, 2025, Läroplan för förskolan: Lpfö 18 reviderad 2025. 17 5 §, Bibliotekslag (2013:801). 18 Se t.ex. Kulturdepartementet, 2022, Handlingsplan för bevarande och främjande av de nationella minoritetsspråken. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 14 (22) På flera håll i staden genomförs redan olika insatser för att främja och synliggöra de nationella minoriteternas språk och kultur. Många aktiviteter har dock tagit formen av punktinsatser. I samråd efterfrågas regelbundet en ökad långsiktighet och ett närmare samarbete mellan staden och civilsamhället. Ett närmare och mer systematiskt samarbete med civilsamhället skulle möjliggöra för staden att ta del av minoriteternas kunskap och erfarenheter och erbjuda större möjligheter till delaktighet och inflytande. En annan utmaning kopplat till främjandet av de nationella minoriteternas språk och kultur är utformningen av modersmålsundervisning. Många elever som är berättigade till modersmålsundervisning i minoritetsspråk utnyttjar inte den rättigheten.19 I samråd lyfts bland annat praktiska hinder associerade med undervisningens förläggning och utformning som anledningar till detta. I samråd lyfts även återkommande möjligheten för elever att få ledigt från skolan i samband med religiösa eller kulturella högtider som inte sammanfaller med ledigheter i den svenska kalendern som en viktig förutsättning för barns möjlighet att utveckla sin kulturella identitet. Rektors möjlighet att bevilja ledigheter bestäms av skollagen. En elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Två exempel på sådana enskilda angelägenheter är familjehögtider eller religiösa högtider. Det är rektor som beslutar om ledighet för en elev och beslutet ska grundas på en samlad bedömning av elevens situation.20 Utöver det generella ansvaret att främja de nationella minoriteternas språk och kultur så har staden särskilda skyldigheter kopplade till de nationella minoritetsspråken inom tre sektorer: förskola, äldreomsorg och ärendehandläggning. Stockholms stad ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska. Det innebär att enskilda enligt minoritetslagen har rätt att få viss service på finska, meänkieli och samiska och att enskilda på begäran ska erbjudas äldreomsorg och förskola på dessa språk. Med service avses här kontakt mellan staden och enskilda i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdande för part. Staden är även skyldig att på begäran erbjuda äldreomsorg på jiddisch och romani chib om det finns befintlig personal som behärskar 19 Länsstyrelsen i Stockholm, 2024, Minoritetspolitikens utveckling 2023. 20 7 kap. 18 § Skollag (2010:800) och prop. 2009/10:165, Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 15 (22) språket.21 Enligt socialtjänstlagen ska staden utöver detta verka för att det finns personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor.22 I samråd med de nationella minoriteterna har det lyfts att det på grund av en lång språkbytesprocess finns många personer som inte behärskar minoritetsspråk, men som ändå identifierar sig med en nationell minoritetsgrupp. Värdet av insatser som möjliggör utveckling och upprätthållande av en kulturell identitet oberoende av språk inom förskolan och äldreomsorgen har därför betonats av minoritetsföreträdare. En betydande utmaning när det kommer till att erbjuda service, förskola och äldreomsorg på minoritetsspråk är att bedöma och prognosticera efterfrågan. Staden ser ett behov av fortsatta insatser för att säkerställa att de rättigheter som följer av minoritetslagen tillgodoses och för att stärka stadens arbete med att främja och uppmärksamma de nationella minoriteternas språk och kultur. Staden behöver även säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i upphandlade verksamheter. Målen nedan kan därför vara relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på leverantörers kompetens om icke-diskriminering och olika gruppers sårbarhet och levnadsvillkor. Välfärd och service Mål 1: Stadens verksamheter synliggör och främjar de nationella minoriteternas språk och kultur. Stadens verksamheter synliggör och främjar regelbundet de nationella minoriteternas språk och kultur inom den ordinarie verksamheten. Särskilt ansvariga: kommunstyrelsen, förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. 21 8–12 §§ Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, 8 kap. 6-9 §§ Socialtjänstlag (2025:400), 8 kap. 12b § och 25 kap. 5a § Skollag (2010:800). 22 8 kap. 5 §, Socialtjänstlag (2025:400). Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 16 (22) Staden utvecklar mötesplatser utifrån minoriteternas behov. Särskilt ansvariga: kulturnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter har långsiktiga samarbeten med civilsamhället kring åtgärder som synliggör och främjar de nationella minoriteternas språk och kultur. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, kulturnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Skolor har ett tillgängligt och målgruppsanpassat erbjudande för modersmålsundervisning. Särskilt ansvariga: utbildningsnämnden. Förskolor arbetar med modersmålsstöd för nationella minoriteter utifrån behov. Särskilt ansvariga: förskolenämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att synliggöra och främja de nationella minoriteternas språk och kultur kan bland annat omfatta: • placering av de nationella minoriteternas flaggor eller symboler synligt i publika verksamheter, • uppmärksammande av högtids- och minnesdagar samt lokala och nationella temaveckor på sociala medier eller fysiskt i stadens verksamheter, • kulturevenemang och aktiviteter om och med de nationella minoriteterna samt på de nationella minoritetsspråken, • utställningar med anknytning till de nationella minoriteterna, • traditionell mat från de nationella minoriteternas kulturer på stadens matsedlar, • inköp av litteratur om och av nationella minoriteter eller på nationella minoritetsspråk, • synliggörande av de nationella minoriteterna i stadsbilden, • uppmärksamma och uppmuntra flerspråkighet och nationella minoriteters språk och kultur i förskolan, • pröva och använda olika metoder för modersmålsstöd i förskolan, till exempel med hjälp av digitala verktyg och material på nationella minoritetsspråk, • informationsöverföring från förskola till skola om barn som har haft modersmålsstöd inom ett nationellt minoritetsspråk, • mötesplatser såsom öppna förskolor, seniorträffar vid stadens öppna träffpunkter, samtalsgrupper, studiecirklar och språkcaféer samt • insatser för att främja nationella minoriteters organisering och civilsamhälle. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 17 (22) Vid utformningen av insatser för att synliggöra och främja de nationella minoriteternas språk och kultur, inklusive mötesplatser, bör verksamheterna eftersträva att vara lyhörda för målgruppernas behov och om möjligt ha långsiktiga samarbeten med civilsamhället kring aktiviteter och åtgärder. Detta kan till exempel göras i form av gemensamt framtagna årshjul över återkommande aktiviteter, gemensam planering och genomförande av åtgärder, idéburet offentligt partnerskap (IOP) eller inrättande av stående referensgrupper. Aktiviteter och mötesplatser för barn och unga bör prioriteras särskilt. Staden bör eftersträva att erbjuda mötesplatser för samtliga minoritetsgrupper. Vid utformandet av formerna för modersmålsundervisning bör målgruppens behov och önskemål beaktas. Några exempel på variabler att reflektera kring är: • val av undervisningsform, fjärrundervisning eller undervisning på plats, • tidpunkt för modersmålsundervisning och • tillgång till modersmålslärare som behärskar samma varietet av minoritetsspråket som eleverna. Välfärd och service Mål 2: Service, förskola och äldreomsorg erbjuds på nationella minoritetsspråk och ger de nationella minoriteterna möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kulturella identitet. Staden har en aktuell bild av utbud och efterfrågan av verksamheter inom äldreomsorg och förskola på nationella minoritetsspråk eller med en kulturell inriktning med koppling till de nationella minoriteterna. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter har kännedom om befintlig personal med språk- och/eller kulturkompetens samt verkar för att stadens behov av språkkompetens tillgodoses. Särskilt ansvariga: kommunstyrelsen, förskolenämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden och stadsdelsnämnderna. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 18 (22) Staden utvecklar behovsanpassade lösningar inom förskola och äldreomsorg för att ge de nationella minoriteterna möjlighet att utveckla och upprätthålla sin kulturella identitet. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Service, förskola och äldreomsorg ska i erbjudas helt eller till väsentlig del på de minoritetsspråk som staden ingår i förvaltningsområde för. Om efterfrågan och språkkunnig personal finns ska dock äldreomsorg även erbjudas på övriga minoritetsspråk. Andra anpassningar för att ge de nationella minoriteterna möjlighet att utveckla och upprätthålla sin kulturella identitet inom förskolan och äldreomsorgen kan, om behov finns, med fördel genomföras för samtliga nationella minoriteter. Information om utbud och efterfrågan av verksamheter inom äldreomsorg och förskola på nationella minoritetsspråk eller med en kulturell inriktning med koppling till de nationella minoriteterna bör så långt som det är möjligt samlas in och följas upp inom ramen för ordinarie system för att undvika merarbete och bortfall. Verksamheter som arbetar med ärendehandläggning, förskola eller äldreomsorg ansvarar för att säkerställa aktuell kunskap om befintlig personal inom den egna verksamheten som kan och vill använda sig av sin språkkompetens i minoritetsspråk i sitt arbete. Detta kan till exempel göras genom enkäter till medarbetare eller system där privata utförare kan anmäla befintlig personal med språkkompetens23. Förskolenämnden och äldrenämnden ansvarar för att sammanställa och följa upp den statistik gällande kompetens samt utbud och efterfrågan av verksamheter med minoritetsinriktning som insamlas inom deras sakområden av stadsdelsnämnderna. Utformningen av verksamhet inom förskola och äldreomsorg som ger de nationella minoriteterna möjlighet att utveckla och upprätthålla sin kulturella identitet kan se olika ut beroende på verksamheten och målgruppernas olika behov och förutsättningar. Några exempel på anpassningar är: • personal med språk- och kulturkompetens, • inredning inspirerad av minoritetskulturer, • traditionell eller typisk mat för en viss minoritetsgrupp, • aktiviteter med inslag av minoritetskultur, • inköp av litteratur om och av nationella minoriteter eller på nationella minoritetsspråk, • flerspråkiga skyltar i verksamhetens lokaler och • uppmärksammande av högtidsdagar. 23 Till exempel Hitta hemtjänst och Hitta vård- och omsorgsboende. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 19 (22) Fokusområde: Delaktighet och inflytande I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Detta dels för att skapa tillit och förtroende för det demokratiska systemet och stadens verksamheter, dels för att inkludera invånares kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete. De nationella minoriteterna och urfolket samernas rätt till delaktighet och inflytande är även fastställd i flera lagar och förordningar. Staden har enligt minoritetslagen en skyldighet att ge de nationella minoriteterna möjlighet till delaktighet och inflytande i frågor som berör dem och så långt som möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Staden ska särskilt främja barn och ungas möjlighet till inflytande och samråd samt anpassa formerna för detta.24 Eftersom staden ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska, ska staden tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga de behov som finns i staden av åtgärder till stöd för användningen av finska, meänkieli respektive samiska.25 Enligt lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket (konsultationsordningen) är staden skyldig att konsultera samiska företrädare innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna.26 Stockholms stad har under en längre tid erbjudit de nationella minoriteterna möjlighet till delaktighet och inflytande genom olika former av samråd. Samråd har genomförts både centralt av kommunstyrelsen och av olika nämnder. Antalet och formerna för samråd har dock varierat över tid och varit svåra att överblicka. I syfte att tydliggöra formerna för samråd på stadsövergripande nivå inrättades i juni 2024 Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter.27 24 Se 5§, Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 25 Se 8§, Förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 26 Se Lag (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket . 27 För närmare beskrivning av rådets uppdrag och form, se Kfs 2024:10 Instruktion för kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter. Med samråd menar vi i staden ett möte med nationella minoriteter där deltagarna ges möjlighet till inflytande i frågor som berör dem via en strukturerad dialog. Samråd sker innan beslut fattas i frågan eller frågorna som samrådet berör. Samrådsdeltagare kan både vara företrädare för civilsamhällesorganisationer och andra personer som identifierar sig som en nationell minoritet. Samråd som är öppna för alla som identifierar sig som en nationell minoritet utan en personlig inbjudan kallas för öppna samråd. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 20 (22) I samråd med företrädare för de nationella minoriteterna har flera utvecklingsbehov kopplat till stadens samråd lyfts. Behoven ser delvis olika ut hos olika minoritetsgrupper, där vissa upplever en tung samrådsbörda och behöver tacka nej till deltagande i vissa samråd, medan andra efterfrågar fler och tätare samråd, med fler aktörer i staden. Flera företrädare önskar mer strukturerade upplägg på samråden som erbjuder reella möjligheter till inflytande samt mer information om samrådens syfte och upplägg inför mötena. Det efterfrågas även återkoppling kring hur samrådsrepresentanternas synpunkter påverkar stadens beslut. Staden saknar idag former för delaktighet och inflytande som riktas särskilt till barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Rapporter och vägledningar från Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor betonar vikten av att anpassa arbetet med delaktighet och inflytande för att svara mot barn och ungas förutsättningar och behov för att säkerställa deras rättigheter enligt både minoritetslagen och barnkonventionen.28 Med bakgrund i detta tar staden nu fram en sammanhållen struktur för arbetet med de nationella minoriteterna och urfolket samernas delaktighet och inflytande. Delaktighet och inflytande Mål 1: Nationella minoriteter och urfolket samerna har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden genomför samråd med de nationella minoriteterna och konsultationer med urfolket samerna utifrån stadens struktur för delaktighet och inflytande och minoriteternas behov och önskemål. Särskilt ansvariga: kommunstyrelsen, förskolenämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Samtliga nämnder ansvarar för att identifiera och möta behov av samråd i frågor som särskilt berör de nationella minoriteterna. Samråd kan till exempel vara aktuella i samband med projekt eller utredningar som syftar till att främja minoriteternas tillgång till sina rättigheter, språk eller kultur, eller inför inrättande eller avvecklande av verksamheter med 28 Barnombudsmannen, 2023, Kartläggning av barn och ungas erfarenheter av delaktighet och inflytande i minoritetspolitiken; MUCF, 2022, Vägledning för att ge barn och unga från nationella minoriteter inflytande. En konsultation är en process för att säkerställa det samiska folkets rätt till inflytande i ärenden som kan få särskilt betydelse för samerna. En konsultation kan ske både skriftligen och muntligen. Vid en konsultation företräds det samiska folket av Sametinget, en sameby och/eller en samisk organisation. En konsultation i ett ärende ska fortsätta tills enighet eller samtycke nåtts, eller tills den konsultationsskyldige eller den samiska företrädaren förklarar att samtycke eller enighet inte kan nås. Konsultationsförfarandet beskrivs närmare i lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 21 (22) minoritetsinriktning. Vid bedömningen av om en fråga motiverar ett samråd bör önskemål från minoriteterna och deras företrädare beaktas. I de fall förutsättningarna och önskemålen skiljer sig åt mellan olika minoritetsgrupper kan det motivera olika lösningar för olika grupper. Samråd ska utformas och planeras på ett sätt som ger de nationella minoriteterna reella möjligheter till inflytande. Detta innebär bland annat att samråd behöver ske innan eventuella beslut fattas i den aktuella frågan. Stadens nämnder ska vara lyhörda för de nationella minoriteternas förutsättningar och behov i utformningen av samråd. Samtliga nämnder ansvarar för att genomföra konsultationer i ärenden med särskild betydelse för det samiska folket i enlighet med kraven i konsultationsordningen.29 När en konsultation genomförs ska stadsledningskontoret informeras. Utöver samråd om enskilda aktuella frågor som berör de nationella minoriteterna ska de nationella minoriteterna även erbjudas möjlighet att få insyn i och lämna synpunkter på löpande arbete och utvecklingsprocesser, både när det gäller stadsövergripande frågor av strategisk karaktär och tematiskt kopplat till centrala rättighetsområden inom minoritetspolitiken såsom förskola, äldreomsorg, modersmålsundervisning, språkrevitalisering och kultur. För att möjliggöra en god representation och tillgång till en mångfald av perspektiv ska staden använda sig av olika former av samråd. Nedan beskrivs kommunstyrelsen och facknämndernas ansvar för att möjliggöra detta. Kommunstyrelsen ansvarar för att regelbundet genomföra samråd med företrädare för de nationella minoriteterna som möjliggör inflytande i frågor av stadsövergripande och strategisk karaktär, i första hand inom ramen för Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter men vid behov även genom andra samråd. Kommunstyrelsen ska samordna och genomföra ett årligt samråd med företrädare för de minoriteter som berörs av stadens arbete inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska för att kartlägga behoven av insatser för att främja användningen av språken. Kommunstyrelsen ska säkerställa att urvalet av företrädare för de nationella minoriteterna som bjuds in till samråd sker på ett transparent sätt och möjliggör en bred representation. Andra nämnder och förvaltningar ska vid behov föredra på kommunstyrelsens samråd. Förskolenämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden ansvarar för att regelbundet arrangera öppna samråd för att möjliggöra inflytande i stadens arbete med de nationella minoriteternas rättigheter inom nämndernas respektive sakområden. De öppna samråden kan genomföras i samverkan med flera nämnder, inklusive 29 Se Lag (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 22 (22) stadsdelsnämnder. I utformningen av de öppna samråden bör de nationella minoriteternas önskemål särskilt beaktas. Kulturnämnden och utbildningsnämnden ansvarar för att utveckla och använda former för delaktighet och inflytande för barn och unga som tillhör en nationell minoritet. Formerna ska anpassas efter barn och ungas villkor och behov, till exempel genom att möta barn och unga inom ramen för verksamheter där de befinner sig i sin vardag och genom att fokusera på konkreta eller vardagsnära frågor. Former för delaktighet och inflytande kan erbjudas i samverkan med andra nämnder, inklusive stadsdelsnämnder. Oavsett samrådsform är det vidare viktigt att samråd genomförs på ett transparent sätt. Inför samråd bör syftet med mötet och vilka möjligheter till inflytande som ges beskrivas. I samband med eller efter att ett samråd har genomförts bör återkoppling gällande hur de nationella minoriteternas synpunkter tas vidare ges. Formerna för de nationella minoriteternas möjligheter till delaktighet och inflytande behöver löpande utvärderas och utvecklas utifrån de nationella minoriteternas önskemål och stadens behov. Delaktighet och inflytande Mål 2: Verksamheter som möter medborgare har god kunskap om nationella minoriteters upplevelser av stadens välfärd och service. Staden inhämtar systematiskt erfarenheter från individer som nyttjar verksamheter som berör nationella minoriteter och vidtar åtgärder utifrån det. Särskilt ansvariga: kulturnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Inhämtning av erfarenheter från individer som nyttjar verksamheter som berör nationella minoriteter ska ses som ett möjligt komplement till strukturerade samråd. Detta kan till exempel handla om att inhämta erfarenheter från elever som deltar i modersmålsundervisning i minoritetsspråk, föräldrar vars barn går i förskolan med minoritetsinriktning eller personer som deltar vid någon av stadens mötesplatser med minoritetsinriktning.