Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen och nämnderna 2025

Enligt 5 kap. 1 § kommunallagen ska fullmäktige besluta om ansvarsfrihet.Enligt 12 kap. 12 § kommunallagen ska revisorerna varje år till fullmäktige lämna en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. De sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen.Enligt 12 kap. 13 § kommunallagen får anmärkningar riktas mot1.      nämnder och fullmäktigeberedningar, och2.      de enskilda förtroendevalda i sådana organ.Om en anmärkning framställs i revisionsberättelsen ska anledningen anges. Revisionsberättelsen ska också innehålla särskilt uttalande om huruvida ansvarsfrihettillstyrks eller inte. Enligt 5 kap. 24 § kommunallagen ska fullmäktige vid ett sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser, besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras.Lekmannarevisorernas granskningsrapporter för bolagskoncernens helägda bolag sammanfattas i årsredogörelsen. Även lekmannarevisorerna kan lämna anmärkning riktad mot styrelsen, enskilda ledamöter och/eller vd. De auktoriserade revisorerna upprättar revisionsberättelser för varje bolag. Beslut om ansvarsfrihet fattas av respektive bolagsstämma.I bihang 2026:1 återfinns revisionsberättelse för kommunstyrelsen och samtliga nämnder samt årsredogörelse och årsrapport för Stockholms stad.Nämndernas verksamhetsberättelser och revisionsberättelser samt granskningsrapporter för bolagen förvaras hos registrator vid kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens kansli.De sakkunnigas rapporter, inklusive yttrande från sakkunnigt biträde räkenskapsrevision, och granskningsrapporter för bolagskoncernens helägda bolag finns publicerade på webbsidanRapporter från revisionen - Stockholms stad. [Utl - Revisionsberättelse över de kommunala nämndernas verksamhet för år 2025 m.m.pdf] 1 (2) Utlåtande (Dnr KS 2026/458) Revisionsberättelse över de kommunala nämndernas verksamhet för år 2025 m.m. samt beslut om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnder (bihang 2026:01) Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Ansvarsfrihet beviljas för år 2025 avseende kommunstyrelsen. 2. Ansvarsfrihet beviljas för år 2025 avseende facknämnderna arbetsmarknadsnämnden, avfallsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, valnämnden, äldrenämnden och överförmyndarnämnden. 3. Ansvarsfrihet beviljas för år 2025 avseende stadsdelsnämnderna Bromma, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Hägersten-Älvsjö, Hässelby-Vällingby, Järva, Kungsholmen, Norra innerstaden, Skarpnäck, Skärholmen och Södermalm. 4. Ansvarsfrihet beviljas för revisorskollegiet avseende år 2025. Sammanfattning av ärendet Enligt 5 kap. 1 § kommunallagen ska fullmäktige besluta om ansvarsfrihet. Enligt 12 kap. 12 § kommunallagen ska revisorerna varje år till fullmäktige lämna en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. De sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen. Enligt 12 kap. 13 § kommunallagen får anmärkningar riktas mot 1. nämnder och fullmäktigeberedningar, och 2. de enskilda förtroendevalda i sådana organ. Om en anmärkning framställs i revisionsberättelsen ska anledningen anges. Revisionsberättelsen ska också innehålla särskilt uttalande om huruvida ansvarsfrihet 2 (2) tillstyrks eller inte. Enligt 5 kap. 24 § kommunallagen ska fullmäktige vid ett sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser, besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Lekmannarevisorernas granskningsrapporter för bolagskoncernens helägda bolag sammanfattas i årsredogörelsen. Även lekmannarevisorerna kan lämna anmärkning riktad mot styrelsen, enskilda ledamöter och/eller vd. De auktoriserade revisorerna upprättar revisionsberättelser för varje bolag. Beslut om ansvarsfrihet fattas av respektive bolagsstämma. I bihang 2026:1 återfinns revisionsberättelse för kommunstyrelsen och samtliga nämnder och för revisorskollegiet samt årsredogörelse och årsrapport för Stockholms stad. Nämndernas verksamhetsberättelser och revisionsberättelser samt granskningsrapporter för bolagen förvaras hos registrator vid kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens kansli. De sakkunnigas rapporter, inklusive yttrande från sakkunnigt biträde räkenskapsrevision, och granskningsrapporter för bolagskoncernens helägda bolag finns publicerade på webbsidan Rapporter från revisionen - Stockholms stad. Kommunstyrelsen, samtliga nämnder och revisorskollegiet De av fullmäktige valda revisorer tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för verksamhetsår 2025 avseende kommunstyrelsen och samtliga nämnder och deras ledamöter. Revisorerna finner inte heller anledning att rikta anmärkning mot någon nämnd. Fullmäktige har även utsett särskilda revisorer för att granska revisorskollegiet. Revisorerna tillstyrker ansvarsfrihet för revisorskollegiet. Bilaga Bihang 2026:1, dnr KS 2026/458-1.1 Stockholm den 4 maj 2026 Olle Burell Kommunfullmäktiges ordförande --- [Bilaga - Bihang 2026_1.pdf] Kommunfullmäktige Bihang 2026:1 Revisionsberättelse över verksamheten år 2025 avseende kommunstyrelsen och samtliga nämnder, med bilagor Revisionsberättelse över verksamheten år 2025 avseende revisorskollegiet B Stockholms V stad Stadsrevisionen Revisorsgrupp 1 Dnr RVK 2026/36 Till Kommunfullmäktige i Stockholms stad Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av kommunfullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksam­ het som bedrivits av kommunstyrelsen och nämnder. Genom utsedda lek­ mannarevisorer har även den verksamhet som bedrivits i de kommunala bolagen granskats. Granskningen har utförts av sakkunniga, som biträder revisorerna. Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunfullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt lagar och föreskr ifter. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till kommunfullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska om verksamheten sköts på ett ända­ målsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räken­ skaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som utförs inom nämnderna är tillräcklig. Vi ska också bedöma om årsbokslutet är fören­ ligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat. Granskningen har ut­ förts i enlighet med kommunallag, god revisionssed i kommunal verk­ samhet och stadsrevisionens reglemente samt med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vår bedömning är att verksamheten i huvudsak har en följsamhet till kommunfullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt lagar och föreskrif­ ter. Måluppfyllelsen varierar dock. De största avvikelserna rör, i likhet med tidigare år, omr ådena bostäder samt klimat och miljö . Andra mål­ sättningar som inte nås är bland annat kunskapsutveckling i grundskolan. Vad gäller socialtjänsten visar vår granskning att verksamheten både har svårt att svara upp mot krav i lagstiftning vad gäller handläggningstider och mot kommunfullmäktiges ambitioner. Vidare bedömer vi att det ekonomiska resultatet som redovisas i årsredovisningen är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat om för att uppnå god ekonom­ isk hushållning ur ett ekonomiskt perspektiv. Investeringsverksamheten är fortsatt på en hög nivå. Det är därför angeläget att beslut om nya investeringar fattas utifrån väl genomarbetade beslutsunderlag. Vår granskning visar att nämndernas interna kontroll i huvudsak är till­ räcklig. Flera nämnder dock behöver stärka sitt internkontrollarbete. Exempel på områden där vår granskning visar på brister är avtalsuppfölj­ ning och socialtjänstens dokumentation av individärenden. Dnr RVK 2026/36 Revisionsberättelse 2025 Årsredovisningen har i huvudsak upprättas i enlighet med enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och god redovisningssed. Räkenskaperna ger i allt väsentligt en rättvisande bild av stadens och den kommunala koncernens resultat och ställning. Vi bedömer att verksamheten delvis har bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att verksamhetens interna kontroll i huvudsak varit tillräcklig. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi tillstyrker att kommunfullmäktige godkänner stadens årsredovisning för år 2025. Vi tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, samtliga nämnder och deras ledamöter. Till revisionsberättelsen hör följande bilagor: • Stadsrevisionens årsredogörelse 2025 • Årsrapport Stockholms stad 2025 På webbplatsen start.stockholm/revision finns bedömningar och under­ lag för samtliga nämnder och bolag samt yttrande från sakkunnigt biträde avseende räkenskapsrevision. Dnr RVK 2026/36 Revisionsberättelse 2025 Stockholm 23 april 2026 Björn Jansson Thomas Bengtsson Tobias Karlsson / / c11frt\J- Staffan Olsson ?LLAronsson Lola Bodin a___~ j ,.\-;;JCarolina Gomez Lagerlöf e,,;- , ~ ){~ "--Kristina Henriksson Rimbark _w~Åke Dahlberg ~ ~ ~ Elisabeth Grahn ,k (V/ IfYL,W!,,'1 ?4t// l--__Lena Karlsson _j_.. 1 t:~ ,~Eva Lundberg / ~ L /4'J1J~~Caroline Silverudd Lundbom Mia Sydow MöllebyI :;V WJJStuart Ward Årsredogörelse 2025 Stadsrevisionen Läsanvisning I denna årsredogörelse redovisas stads- revisionens bedömningar och i korthet ett urval av de granskningar som genomförts under 2025. För utförligare information hänvisas till de revisionsrapporter som finns på webbplatsen start.stockholm/revision. Förord 3 Stadsrevisionens uppdrag och organisation 4 Stadsrevisionens bedömningar 8 Granskning 2025 18 Innehåll Foto: Mattias Hamrén (omslag), Ryno Quantz, Mårten Sessler, Y anan Li, Lieselotte van der Meijs, Johann Wallnöfer, Issa Hassan, Sara Mac Key, Stefan Bohlin, Freepik. Årsredogörelse 2025 3 Förord Tredje året i mandatperioden har passerat. Innan kriget i Mellanöstern bröt ut fanns en förväntan hos flera, däri- bland regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), om att konjunkturen skulle ta fart under 2026. Ett starkare skatteunderlag skulle gynna stadens förut- sättningar att driva verksamheten. För 2025 redovisar staden ett överskott om 3,7 mdkr. Resultatet räcker inte för att finansiera den omfattande investeringsverksam- heten. Låneskulden fortsätter därför att öka och uppgick på balansdagen till cirka 85 mdkr. Finanspolicyns låne- ram har höjts med 50 mdkr sedan 2019. Vi vill särskilt lyfta fram några av de områden som stadsrevisionen granskat under året. Vår granskning av barn och unga som placerats i familjehem visar att det tar lång tid innan socialtjänsten hittar ett lämpligt familjehem. Ofta får barn och unga vänta i över ett år. Här behövs krafttag för att ge barn och unga en trygg uppväxt. Att äldreomsorgen kan erbjuda en meningsfull tillvaro för de som inte längre klarar av att bo hemma är ange- läget. Vår granskning av om vård- och omsorgsboen- den erbjuder social stimulans, aktiviteter och utevistelse visar att det finns en planering både för gemensamma aktiviteter och aktiviteter som anpassats till individen. Alla aktiviteter genomförs dock inte av olika anled- ningar. Det är viktigt att stadsdelsnämnderna säkerstäl- ler att aktiviteter som planerats också i möjligaste mån genomförs. Arbetet för att motverka oegentligheter och välfärdsbrott har fått allt större fokus, både i Stockholms stad och i övriga landet. Vi har bland annat granskat arbetet för att motverka arbetslivskriminalitet i byggprojekt. Gransk- ningen visar att kommunfullmäktiges styrning inte har nått ut helt och hållet i organisationen. Att avtalsuppfölj- ning generellt är ett utvecklingsområde har vi konstate- rat även tidigare. Det är angeläget att avtal följs upp både vad gäller leverans, kvalitet, pris och seriositet. Vi har också granskat samverkan inom stadsbyggnads- processen för att nå kommunfullmäktiges målsättning om 140 000 påbörjade bostäder till år 2035. Gransk- ningen visar att det finns etablerade forum för samver- kan mellan nämnder och de kommunala bostadsbolagen. Ett planeringsunderlag har tagits fram som underlag för att visa vilka projekt som är genomförbara. Planbered- skapen för att möta framtida behov av bostäder, när kon- junkturen väl vänder, har också utvecklats under senare år. Björn Jansson Ordförande grupp 1 Mia Sydow Mölleby Ordförande grupp 2 Stefan Kindborg Ordförande grupp 3 4 Årsredogörelse 2025 Stadsrevisionens uppdrag och organisation Årsredogörelse 2025 5 Stadsrevisionen granskar på kommunfullmäktiges uppdrag all verksamhet som bedrivs av Stockholms stads nämnder och bolag. Granskning sker i den omfattning som följer av god revisionssed och i enlighet med kommunallag, aktiebolagslag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt stadsrevisionens reglemente. Utifrån resultatet av årets granskningar bedömer revisorerna om nämnderna och styrelserna fullgjort sina uppdrag. Förtroendevalda revisorer Kommunfullmäktige väljer 20 revisorer för att granska den verksamhet som kommunstyrelsen och nämnderna bedriver. Revisorerna är organiserade i tre grupper. Samtliga revisorer ingår i revisorsgrupp 1 och revisors- grupp 2 eller 3. • Revisorsgrupp 1 granskar kommunstyrelsen, val- nämnden och följer även den kommunala koncernen i sin helhet. Vidare upprättar revisorsgruppen en revisionsberättelse som överlämnas till kommun- fullmäktige tillsammans med underlag som summe- rar årets granskning. • Revisorsgrupp 2 granskar exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämn- den, servicenämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och utbildningsnämnden. • Revisorsgrupp 3 granskar samtliga stadsdels- nämnder, arbetsmarknadsnämnden, förskole- nämnden, socialnämnden, äldrenämnden och överförmyndarnämnden. Lekmannarevisorer Ur gruppen förtroendevalda revisorer väljer kommun- fullmäktige en lekmannarevisor för moderbolaget Stockholms Stadshus AB och en för respektive 16 hel- ägda dotterbolag. Lekmannarevisorn granskar bolagets ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat samt den interna styrningen och kontrollen. Auktoriserade reviso- rer väljs vid bolagsstämma för att granska bolagets års- redovisning, räkenskaper och den interna kontrollen i de processer som ligger till grund för bolagets räkenska- per. Lekmannarevisorn och den auktoriserade revisorn samverkar. Revisorskollegiet Revisorskollegiet är administrativ nämnd till förvalt- ningen. Kommunfullmäktige väljer 5 ledamöter och 5 ersättare ur kretsen förtroendevalda revisorer. Revisionskontor Revisorerna har en egen förvaltning, revisionskonto- ret. Revisionskontorets yrkesrevisorer är sakkunniga biträden och genomför all granskning på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna eller lekmannarevisorerna. Revisionskontoret anlitar vid behov konsulter. Stadsre- visorn leder förvaltningens arbete. STADSREVISIONENS UPPDRAG OCH ORGANISATION 6 Årsredogörelse 2025 Eva Aronsson (KD), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt suppleant för lekmannarevisor Micasa Fastig- heter i Stockholm AB. Thomas Bengtsson (MP), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt lekmannarevisor Bostadsförmedlingen i Stockholm AB. Lola Bodin (V), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt lekmannarevisor AB Familjebostäder och Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Åke Dahlberg (S), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt lekmannarevisor Stockholm Vatten och Avfall AB. Ulf Fridebäck (L), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt suppleant för lekmannarevisor AB Stockholms- hem och Stockholms stads Parkerings AB. Carolina Gomez Lagerlöf (S), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt lekmannarevisor Stockholm Business Region AB. Elisabeth Grahn (M), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt suppleant för lekmannarevisor S:t Erik markutveckling AB. Bengt Hansson (C), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt suppleant för lekmannarevisor Bostads- förmedlingen i Stockholm AB och Stockholm Globe Arena Fastigheter AB. Kristina Henriksson Rimbark (S), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt lekmannarevisor Skol- fastigheter i Stockholm AB. Björn Jansson (S), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt lekmannarevisor Mässfastigheter i Stockholm AB/Stockholmsmässan AB, S:t Erik Markutveckling AB, Stockholm Globe Arena Fastigheter AB och Stock- holms Stadshus AB. Lena Karlsson (S), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt lekmannarevisor AB Stockholmshem. Tobias Karlsson (SD), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3. Stefan Kindborg (M), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt suppleant för lekmannarevisor AB Familjebostäder, S:t Erik Försäkrings AB, Stockholms Stadshus AB och Stockholm Vatten och Avfall AB. Jan Larsén (M), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt suppleant för lekmannarevisor AB Stokab, Mässfastigheter i Stockholm AB och Stockholm Business Region AB. Eva Lundberg (MP), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt lekmannarevisor Kulturhuset Stads- teatern AB och Stockholms Stads Parkerings AB. Maria Löfgren (S), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt lekmannarevisor S:t Erik försäkrings AB. Staffan Olsson (M), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt suppleant för lekmannarevisor AB Svenska Bostäder och Stockholms Hamn AB. Caroline Silverudd Lundbom (L), förtroendevald revisor i grupp 1 och 3 samt suppleant för lek- mannarevisor Kulturhuset Stadsteatern AB och Skolfastigheter i Stockholm AB. Mia Sydow Mölleby (V), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt lekmannarevisor AB Svenska Bostäder och Stockholms Hamn AB. Stuart Ward (S), förtroendevald revisor i grupp 1 och 2 samt lekmannarevisor AB Stokab. Av kommunfullmäktige utsedda revisorer Årsredogörelse 2025 7 Den kommunala revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument med upp- drag att granska den verksamhet som bedrivs i kommunen samt pröva ansvarstagandet. Den kommunala revisionen är oberoende och granskar på fullmäktiges uppdrag och därigenom indirekt också för medborgarna. Med sin granskning och prövning bidrar revisionen till en effektiv verksamhet samt till att värna demokrati, mänskliga rättigheter och rättsäkerhet. ” Ur God revisionssed i kommunal verksamhet 2022, Sveriges Kommuner och Regioner 8 Årsredogörelse 20258 Årsredogörelse 2025 Stadsrevisionens bedömningar Årsredogörelse 2025 9 Vi, av kommunfullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits av kommunstyrelsen och nämnder. Genom utsedda lekmannarevisorer har även den verksamhet som bedrivits i de kommunala bolagen granskats. Granskningen har utförts av sakkunniga, som biträder revisorerna. Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunfullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt lagar och föreskrifter. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till kommunfullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsstäl- lande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som utförs inom nämnderna är tillräcklig. Vi ska också bedöma om årsbokslutet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat. Granskningen har utförts i enlighet med kommunallag, god revisionssed i kommunal verksamhet och stadsrevisionens reglemente samt med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vår granskning visar att stadens verksamhet i huvudsak har en följsamhet till lagstiftning och kommunfullmäktiges styrning. Kommunfullmäktiges mål för verksamheten uppnås dock inte till fullo. De största avvikelserna rör, i likhet med tidigare år, områdena bostäder samt klimat och miljö. Andra målsättningar som inte nås är bland annat kunskapsutveckling i grundskolan. Vad gäller socialtjänsten visar vår granskning att verksamheten både har svårt att svara upp mot krav i lagstiftning vad gäller handläggningstider och mot kommunfullmäktiges ambitioner. Vidare bedömer vi att det ekonomiska resultatet som redovisas i årsredovisningen är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat om för att uppnå god ekonomisk hushållning ur ett ekonomiskt perspektiv. Investeringsverksamheten är fortsatt på en hög nivå. Det är därför angeläget att beslut om nya investe- ringar fattas utifrån väl genomarbetade beslutsunderlag. Vår granskning visar att nämndernas interna kontroll i huvudsak är tillräcklig. Flera nämnder behöver dock stärka sitt intern- kontrollarbete. Exempel på områden där vår granskning visar på brister är avtalsuppföljning och socialtjänstens dokumentation av individärenden. Årsredovisningen har i huvudsak upprättas i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och god redo- visningssed. Räkenskaperna ger i allt väsentligt en rättvisande bild av stadens och den kommunala koncernens resultat och ställning. Vi bedömer att verksamheten delvis har bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att verksamhetens interna kontroll i huvudsak varit tillräcklig. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi tillstyrker att kommunfullmäktige godkänner stadens årsredovisning för år 2025. Vi tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, samtliga nämnder och deras ledamöter. Revisorerna 23 april 2026 Revisionsberättelse för år 2025 Till Kommunfullmäktige i Stockholms stad Dnr RVK 2026/36Stadsrevisionen Revisorsgrupp 1 10 Årsredogörelse 2025 Årsredovisning och räkenskaper Kommunstyrelsen överlämnar varje år en årsredovisning till kommunfullmäktige. Revisorerna granskar om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer samt i enlighet med god redovisningssed. Revisorernas bedömning Kommunstyrelsens årsredovisning har i allt väsent- ligt upprättats i enlighet med regelverk. Räkenska- perna bedöms i huvudsak ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning. Investeringsredovisning i en kommun är komplext. Avvikelser har, i likhet med tidigare år, noterats. Både kommunstyrelsen och investerande nämnder behöver stärka uppföljning och kontroll av investe- ringsredovisningen. Den ekonomiska rapporteringen till nämnd och kommunstyrelse behöver förbättras för att ge en samlad bild av investeringsverksam- heten. Ett annat exempel på avvikelse är att leasing- avtal inte till fullo hanteras i enlighet med god redovisningssed. Intern kontroll i den finansiella rapporteringen För att säkerställa att räkenskaperna ger en rättvi- sande bild behöver underlag till bokföring och redo- visning vara korrekta. Processer och rutiner ska vara utformade så att en tillräcklig intern kontroll upp- nås. Årets granskning visar på några områden där kommunstyrelsen behöver stärka uppsikten över att nämnderna efterlever kommunfullmäktiges regelverk för ekonomisk förvaltning. Granskningen visar att: • Nämnderna behöver säkerställa att kontroller genom förs i enlighet med tillämpningsanvisningar för intern kontroll av lönehantering. • Nämnderna behöver säkerställa att betalkort används i enlighet med anvisning samt att kommun- fullmäktiges resepolicy efterlevs. • Nämnderna, och några av bolagen, behöver säker- ställa att register för anläggningstillgångar och kort- tidsinventarier är aktuella och fullständiga samt att avvikelser följs upp. • Stadsdelsnämnderna behöver stickprovsvis granska utförare inom äldreomsorg för att minska risken för oegentligheter och välfärdsbrott. Årsredogörelse 2025 11 STADSREVISIONENS BEDÖMNINGAR Verksamhet och ekonomi Revisorerna bedömer om den verksamhet som nämn- den/bolaget ansvarar för bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Det innebär att bedöma om nämnden/bolaget uppnår kom- munfullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet samt följer lagstiftning och andra föreskrifter som gäller för verksamheten. Bedömningsnivåerna är: I huvudsak tillfredsställande. Det kan finnas av- vikelser som behöver åtgärdas eller rekommendationer från tidigare års granskningar som ännu inte har åtgär- dats (grön markering). Delvis tillfredsställande. Det finns avvikelser/brister som behöver åtgärdas (gul markering). Inte tillfredsställande. Det finns allvarliga brister som behöver åtgärdas (röd markering). Intern styrning och kontroll Revisorerna bedömer om nämnden/bolaget har tillräck- lig intern styrning och kontroll över verksamhet och ekonomi. Det innebär att bedöma om nämnden/bolaget genom sin styrning och systematiskt ordnade kontroller, med rimlig grad av säkerhet, säkerställer att verksamhe- ten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Bedömningsnivåerna är: I huvudsak tillräcklig. Det kan finnas avvikelser som behöver åtgärdas eller rekommendationer från tidi- gare års granskningar som ännu inte har åtgärdats (grön markering). Delvis tillräcklig. Det finns brister som behöver åtgär- das (gul markering). Inte tillräcklig. Det finns allvarliga brister som behö- ver åtgärdas (röd markering). Räkenskaper Revisorerna bedömer om räkenskaperna är rättvisande för staden och den kommunala koncernen. De auktoriserade revisorerna bedömer om bolagens års- redovisning är upprättad i enlighet med årsredovisnings- lag och bokföringsnämndens allmänna råd samt om räkenskaperna är rättvisande. Bedömningsnivåerna är: Rättvisande (grön markering). Ej rättvisande (röd markering). För varje nämnd och bolag sammanfattats årets granskning i en rapport. Nedan beskrivs vilka bedömningar som revisorerna ska göra. På följande sidor redovisas bedömningar för 2025 per nämnd och bolag samt en kort kommentar om de avvikelser eller brister som identifierats. Nämnder och bolagsstyrelser 12 Årsredogörelse 2025 STADSREVISIONENS BEDÖMNINGAR REVISORERNAS BEDÖMNINGAR ÅR 2025 FACKNÄMNDER Verksamhet Ekonomi Intern kontroll Arbetsmarknadsnämnden Exploateringsnämnden Fastighetsnämnden Förskolenämnden Idrottsnämnden Kommunstyrelsen Kulturnämnden Kyrkogårdsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Trafiknämnden Utbildningsnämnden Valnämnden Äldrenämnden Överförmyndarnämnden STADSDELSNÄMNDER Bromma Enskede-Årsta-Vantör Farsta Hägersten-Älvsjö Hässelby-Vällingby Järva Kungsholmen Norra innerstaden Skarpnäck Skärholmen Södermalm Årsredogörelse 2025 13 STADSREVISIONENS BEDÖMNINGAR REVISORERNAS BEDÖMNINGAR ÅR 2025 MODERBOLAGET Verksamhet Ekonomi Intern kontroll Räkenskaper Stockholms Stadshus AB DOTTERBOLAG AB Familjebostäder AB Stockholmshem AB Stokab AB Svenska Bostäder Bostadsförmedlingen i Stockholm AB Kulturhuset Stadsteatern AB Micasa Fastigheter i Stockholm AB Mässfastigheter i Stockholm AB Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB S:t Erik Försäkrings AB S:t Erik Markutveckling AB Stockholm Business Region AB, SBR Stockholm Globe Arena Fastigheter AB Stockholms Hamn AB Stockholms Stads Parkerings AB Stockholm Vatten och Avfall AB, SVOA 14 Årsredogörelse 2025 STADSREVISIONENS BEDÖMNINGAR Facknämnder Exploateringsnämnden I följande granskningar har avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmålet ”Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla” uppfylls delvis. Avvikelser finns för indikatorer som rör bostadsbyggande. • Följsamhet till regelverk gällande investerings- kalkyler. • Intern kontroll av ändring, tillägg och avgående arbeten (ÄTA) inom entreprenad. • Förebygga och upptäcka arbetslivskriminalitet i byggprojekt. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Fastighetsnämnden I följande granskningar har avvikelser noterats: • Underhåll av fastigheter. • Intern kontroll av ändring, tillägg och avgående arbeten (ÄTA) inom entreprenad. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Förskolenämnden I följande granskningar har avvikelser noterats: • Tillsyn av fysisk barnsäkerhet vid fristående förskolor. • Systematiskt arbetsmiljöarbete. • Hantering av allmänna handlingar (Stadsarkivets inspektion). Kulturnämnden I följande granskningar har avvikelser noterats: • Följsamhet till kommunfullmäktiges riktlinjer av- seende föreningsbidrag och kulturstöd. • Intern kontroll av direktupphandlingar. • Hantering av betalkort (First Card). • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Kyrkogårdsnämnden I följande granskningar har avvikelser noterats: • Underhåll av fastigheter. • Förebyggande arbete mot oegentligheter. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Miljö- och hälsoskyddsnämnden I följande granskningar har avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmålet ”Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning” uppfylls delvis. Avvikel- ser finns för indikatorer som mäter utsläpp från transportsektorn. Servicenämnden I följande granskning har avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmålet ”Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimat- omställning” uppfylls delvis. Avvikelser finns för indikatorer som mäter ekologiska livsmedel och klimatpåverkan av livsmedelsinköp. Nedan följer en kort redovisning av de avvikelser eller brister som ligger till grund för revisorer- nas bedömningar. I föregående tabell har bedömningar avseende nämnder/bolag markerats med färg. Grön färg betyder att inga väsentliga avvikelser har noterats och därför finns heller ingen kommentar. På stadens webbplats start.stockholm finns en utförlig beskrivning i års- rapporter för respektive nämnd/bolag. KOMMENTAR TILL BEDÖMNINGAR Årsredogörelse 2025 15 STADSREVISIONENS BEDÖMNINGAR Stadsbyggnadsnämnden I följande granskning har avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmålet ”Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla” uppfylls delvis. Avvikelser finns för indikatorer som rör bostadsplanering. Trafiknämnden I följande granskningar har avvikelser noterats: • Förebygga och upptäcka arbetslivskriminalitet hos leverantörer. • Systematiskt arbetsmiljöarbete. • Intern kontroll av ändring, tillägg och avgående arbeten (ÄTA) inom entreprenad. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Utbildningsnämnden I följande granskningar har avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmålen ”Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden” och ”Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning” uppfylls delvis. Avvikelser finns för indikatorer som mäter elevernas kunskaper, ekologiska livsmedel samt klimatpåverkan från skolmåltider. • Kunskapsutveckling i anpassad gymnasieskola. • Avtalsuppföljning inom måltidsservice, lokalvård och skolskjuts. • Uppföljande granskning. Flertal rekommendationer återstår att åtgärda. Stadsdelsnämnder Bromma I följande granskningar har avvikelser noterats: • Barnsäkerhet i förskolan. • Följsamhet till kommunfullmäktiges riktlinjer av- seende föreningsbidrag. • Hantering av betalkort (First Card). • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Enskede-Årsta-Vantör I följande granskning har avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmålet ”Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden” uppfylls delvis. Avvikelser finns för indika- torer som rör äldreomsorg, förskola samt individ- och familjeomsorg. Farsta I följande granskningar har avvikelser noterats: • Barnsäkerhet förskolan. • Avtalsuppföljning. • Följsamhet till kommunfullmäktiges riktlinjer av- seende föreningsbidrag. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Hägersten-Älvsjö I följande granskningar har avvikelser noterats: • Placeringen av barn och unga i familjehem. • Meningsfull tillvaro vid vård- och omsorgsboenden. • Skyddade personuppgifter. • Följsamhet till kommunfullmäktiges riktlinjer av- seende föreningsbidrag. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. 16 Årsredogörelse 2025 STADSREVISIONENS BEDÖMNINGAR Järva I följande granskningar har avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmålet ”Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden” och ”Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning” uppfylls delvis. Avvikelser finns för indikatorer som rör äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, stöd och service till per- soner med funktionsnedsättning, trygghet samt ekolo- giska inköp. • Placering av barn och unga i familjehem. • Avtalsuppföljning. • Systematiskt arbetsmiljöarbete. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Skärholmen I följande granskningar har avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmålet ”Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden” uppfylls delvis. Avvikelser finns för indikato- rer som rör äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt trygghet. • Placering av barn och unga i familjehem. • Avtalsuppföljning. • Skyddade personuppgifter. • Behörigheter till socialtjänstens verksamhetssystem. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Bolag AB Familjebostäder I följande granskningar har avvikelser noterats: • Systematiskt brandskyddsarbete. • Inomhusmiljö. • Slutredovisning av investeringar. • Intern kontroll för att säkerställa lag- och regelefterlevnad. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. AB Stockholmshem I följande granskningar har avvikelser noterats: • Systematiskt brandskyddsarbete. • Inomhusmiljö. • Cirkulation av bygg- och rivningsmaterial samt avfall. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. AB Svenska Bostäder I följande granskningar har avvikelser noterats: • Systematiskt brandskyddsarbete. • Inomhusmiljö. • Intern kontroll för att säkerställa lag- och regelefterlevnad. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Kulturhuset Stadsteatern AB I följande granskningar har avvikelser noterats: • Avtalsförvaltning. • Systematiskt brandskyddsarbete. • Efterlevnaden av kommunfullmäktiges riktlinjer för representation. • Hantering av inventarier. • Uppföljande granskning. Rekommendationer av- seende dataskyddsförordningen återstår att åtgärda. Årsredogörelse 2025 17 STADSREVISIONENS BEDÖMNINGAR Mässfastigheter i Stockholm AB /Stockholms- mässan AB I följande granskningar har brister/avvikelser noterats: • Ekonomi. Bolaget når inte kommunfullmäktiges resultatkrav. Avvikelsen (ca 18 procent av omsätt- ningen) förklaras i huvudsak av att bolaget inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att minska fasta kostnader. • Väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. S:t Erik Markutveckling AB I följande granskningar har avvikelser noterats: • Styrning av investeringsprojekt. • Intern kontroll vid hantering av fakturor. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Stockholm Globe Arena Fastigheter AB I följande granskningar har brister/avvikelser noterats: • Måluppfyllelse. Inriktningsmål ”Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimat- omställning” uppfylls delvis. Avvikelser finns för indikatorer som mäter elproduktion baserad på solen- ergi samt energieffektiviseringar. • Ekonomi. Bolaget når inte kommunfullmäktiges resultatkrav. Avvikelsen är cirka 6 procent av bo- lagets omslutning. Stockholms Hamn AB I följande granskningar har brister/avvikelser noterats: • Ekonomi. Bolaget når inte kommunfullmäktiges resultatkrav. Avvikelsen förklaras av att värdet på Stockholm Norviks Hamn har skrivits ned. Exklusive nedskrivning uppnås årets resultatkrav. • Fysiska och digitala behörigheter samt åtkomst- kontroll. • Systematiskt arbetsmiljöarbete. • Systematiskt brandskyddsarbete. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) I följande granskningar har brister/avvikelser noterats: • Förebygga och upptäcka arbetslivskriminalitet i byggprojekt. • Slutrapportering av investeringsprojekt. • Systematiskt arbetsmiljöarbete. • Intern kontroll av maskiner och inventarier. • Uppföljande granskning. Rekommendationer återstår att åtgärda. 18 Årsredogörelse 2025 Granskning 2025 Årsredogörelse 2025 19 GRANSKNING 2025 Stadsrevisionen granskar varje år stadens verksamhet. Vad som granskas prioriteras utifrån en bedömning av risk och väsentlighet samt med hänsyn till vad som granskats tidigare år. Risk betyder i detta sammanhang risk för att verksamheten inte lever upp till lagstiftning, kommunfullmäktiges mål och beslut eller risk för brister i den interna styrningen och kontrollen. I detta avsnitt redovisas i korthet ett urval av de granskningar som har genomförts under 2025. Pedagogisk verksamhet Kränkande behandling och diskriminering i förskolan (rapport nr 3) Följsamheten till lagens krav behöver förbättras. Kränkande behandling och diskriminering får enligt både skollag och diskrimineringslag inte förekomma i förskolan. En granskning av stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantörs, Norra innerstadens samt Skarp- näcks förebyggande och åtgärdande arbete inom områ- det har därför genomförts. Granskningen visar att: • Det finns rutiner och arbetssätt för att anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling och diskriminering. • Systematisk uppföljning av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering genomförs inte i till- räcklig utsträckning. • Det utsatta barnet hördes i hälften av de utredningar som granskats. I övriga utredningar saknades motive- ring till varför barnet inte hörts. • Beslut om utredning rapporteras inte till nämnd i enlighet med regelverk. Årets granskningar Barnsäkerhet i förskolan Uppföljning och tillsyn behöver förbättras. Förskoleverksamhetens arbete för att minska risken för brand eller andra skador har granskats utifrån kommun- fullmäktiges riktlinje Säker förskola. Granskningen omfattar stadsdelsnämnderna Bromma, Farsta och Skär- holmen samt förskolenämnden. Förskolenämnden ut- övar tillsyn över de fristående förskolorna. Granskningen visar att: • Det finns rutiner och handlingsplaner för barn- säkerhetsarbetet. • Farsta och Skärholmens stadsdelsnämnder genomför årliga barnsäkerhetsronder. • Bromma stadsdelsnämnd har ett pågående utveck- lingsarbete för att förbättra barnsäkerhetsarbetet, bland annat med avseende på barnsäkerhetsronder. • Bromma och Farsta stadsdelsnämnder behöver säkerställa att det systematiska brandskyddsarbetet dokumenteras. • Inomhustemperaturer följs inte upp i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinje. • Förskolenämndens tillsyn av den fysiska barnsäker- heten har inte dokumenterats i tillräcklig utsträck- ning. 20 Årsredogörelse 2025 GRANSKNING 2025 Förutsättningar för pedagogiskt ledarskap Rektors mandat är tydligt. Rektorer har enligt skollagen ansvar för att leda det pedagogiska arbetet i skolan. Som chef i Stockholms stad ansvarar rektorerna även för ekonomi, personal och andra verksamhetsfrågor. En granskning har genomförts för att bedöma om utbildningsnämnden säkerställer att grundskolerektorerna ges förutsättningar för att utöva både sitt pedagogiska ledarskap och chefsuppdrag. Granskningen visar att: • Rektorns roll och mandat i organisationen är tydlig. • Rollen som biträdande rektor behöver förtydligas. • Rektorerna har relevant utbildning för uppdraget. • Den centrala förvaltningen ger stöd till rektorerna avseende det pedagogiska uppdraget, ekonomi och personalfrågor. Stödet inom fastighets- och lokal- frågor kan dock enligt rektorerna förbättras. • Uppföljning av rektorernas förutsättningar att utföra det pedagogiska uppdraget behöver förbättras. Anpassad gymnasieskola Tillgången till goda lärmiljöer är ett utvecklingsområde. Den anpassade gymnasieskolan ska ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning. Krav ställs på flexibilitet, bemötande, per- sonalnärvaro och fysisk miljö. Utbildningsnämnden har granskats utifrån ett antal grundläggande krav i skolför- fattningar och läroplan. Granskningen visar att: • Utbildning och undervisning bedrivs i huvudsak på ett sätt som främjar elevernas kunskapsutveckling. • Individanpassade lärmiljöer är en utmaning utifrån begränsningar i lokaler och ett ökat antal elever. • Åtgärder behövs för att öka andelen behöriga lärare med kunskap om olika funktionsnedsättningar. • Uppföljning och analys behöver utvecklas för att öka kunskapen om vilka faktorer som bidrar till elevernas trygghet och studiero samt för att ge en samlad bild över utbildningens kvalitet. Årsredogörelse 2025 21 GRANSKNING 2025 Socialtjänst Placering av barn och unga i familjehem (rapport nr 4) Väntetiden för familjehemsplacering är lång. En granskning har genomförts med avseende på om barn och unga som placeras i familjehem får det stöd som de har behov av. Granskningen omfattar stadsdels- nämnderna Hägersten-Älvsjö, Järva och Skärholmen samt socialnämnden. Granskningen visar att: • Det råder brist på familjehem. I väntan på att hitta lämpliga familjehem placeras barn och ungdomar i jourhem. • Väntetiden för placering i familjehem överskrider avsevärt de sex månader som socialtjänstlagen anger som tidsgräns. • Kontroller av tilltänkta familjehem genomförs före placering, men inte på ett systematiskt sätt under pågående placering. • Genomförandeplaner saknas i flera ärenden. I de planer som finns saknas i flera fall uppgifter om vårdens innehåll. • Stadsdelsnämnderna följer upp hur placerade barn och ungdomar har det i familjehemmet genom regel- bundna besök och samtal. Stöd till arbete eller studier (LSS) Insatsen följs upp. Arbetsmarknadsinsatsen IWork är ett individanpassat stöd som riktar sig till personer som omfattas av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och som vill arbeta eller studera. Stödet ges enligt social- tjänstlagen. En granskning har genomförts som omfattar hur stadsdelsnämnderna Farsta och Kungsholmen följer upp insatsen när den ges till unga vuxna. Granskningen visar att: • Uppföljningsmöten genomförs med enskilda perso- ner under pågående insats och vid förändrade beslut. • Mötena omfattar en genomgång av om den enskilde är nöjd med insatsen utifrån uppsatta mål. Vid mötet deltar den enskilde, ansvarig handläggare vid stadsdelsnämnden och arbetscoach från arbets- marknadsnämnden. Om den enskilde önskar kan uppföljningen genomföras enbart med ansvarig handläggare. Vård och omsorg vid demenssjukdom (rapport nr 2) Individuppföljningen brister. Vård och omsorg vid demenssjukdom har granskats med avseende på om de nationella riktlinjerna och kommun- fullmäktiges uppdragsbeskrivningar efterlevs. Gransk- ningen omfattar vård och omsorg som utförs inom den kommunala hemtjänsten samt vid vård- och omsorgs- boenden. Stadsdelsnämnderna Farsta och Norra inner- staden samt äldrenämnden ingår i granskningen. Granskningen visar att: • Vården och omsorgen för den enskilde personen tar sin utgångspunkt i riktlinjer och uppdrags- beskrivningar. 22 Årsredogörelse 2025 GRANSKNING 2025 • Vård- och omsorgsboendena behöver registrera beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom för att i tidigt skede fånga upp behov av insatser. • Genomförandeplaner behöver i högre utsträckning upprättas för varje individ och regelbundet följas upp. • Samverkan med Region Stockholm avseende sam- ordnad individuell plan (SIP) brister. Det är ange- läget att stadsdelsnämnderna och äldrenämnden utvecklar former för samverkan med regionen för att säkerställa god vård och omsorg. Fast omsorgskontakt Resultatet varierar mellan nämnderna. Det finns sedan 2023 krav i socialtjänstlagen på att en brukare inom hemtjänsten ska ha tillgång till en fast omsorgskontakt där kontaktpersonen är utbildad under- sköterska. En granskning av om brukare har tillgång till en fast omsorgskontakt har genomförts i stadsdels- nämnderna Bromma, Enskede-Årsta-Vantör och Söder- malm samt äldrenämnden. Granskningen omfattar kommunala utförare. Granskningen visar att: • Brukare inom hemtjänsten i Bromma och Söder- malm har tillgång till en fast omsorgskontakt i enlig- het med socialtjänstlagen. • I Enskede-Årsta-Vantör har flera brukare kontakt- personer som saknar undersköterskeutbildning. • I Södermalm förekommer att uppgifter om fast omsorgskontakt saknas i genomförandeplanerna. • Äldrenämnden behöver stärka uppföljningen av kompetenskrav för fast omsorgskontakt. Förebygga risk för fallskador Arbetet kan utvecklas. Fallolyckor är vanliga bland äldre personer och kan orsaka skador, förlorad självständighet, försämrad livs- kvalitet och dödsfall. Arbetet för att förebygga fallska- dor vid kommunala vård- och omsorgsboenden har därför granskats. Granskningen omfattar stadsdels- nämnderna Kungsholmen, Skärholmen och Södermalm samt äldrenämnden. Granskningen visar att: • Stadsdelsnämnderna Kungsholmen och Söder- malm har ett systematiskt arbete för att förebygga fallskador. • Skärholmens stadsdelsnämnd behöver säkerställa att det av den enskildes hälsoplan framgår vilka åtgär- der som ska vidtas för att minska risken för fallskador och att åtgärderna också följs upp. • Äldrenämnden bör följa upp det fallförebyggande arbete som genomförs vid vård- och omsorgsboenden. Meningsfull tillvaro vid vård- och omsorgsboenden Aktiviteter behöver genomföras i högre utsträckning. Av socialtjänstlagen framgår att äldre personer ska ha möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro i gemen- skap med andra. För att brukare som bor i vård- och omsorgsboenden ska uppleva en meningsfull tillvaro genomförs olika aktiviteter. En granskning som om- Årsredogörelse 2025 23 GRANSKNING 2025 fattar kommunala utförare i stadsdelsnämnderna Bromma, Enskede-Årsta-Vantör, Hägersten-Älvsjö och Norra innerstaden har genomförts. Granskningen visar att: • Det finns dokumenterade rutiner för hur boendena ska arbeta för att skapa en meningsfull tillvaro för brukarna. • Vård- och omsorgsboendena erbjuder både indivi- duellt anpassade aktiviteter och aktiviteter som rik- tar sig till alla som bor på boendet. • Av genomförandeplanen framgår vilka aktiviteter som är aktuella för den enskilde brukaren. Aktivite- terna genomförs dock inte fullt ut. • Av stadsdelsnämndernas dokumentation framgår att uppföljning av om tillvaron upplevs som menings- full sällan genomförs varken på individnivå eller samlat för boendet. Hantering av behörigheter Den interna kontrollen behöver utvecklas. I likhet med tidigare år har stadsdelsnämndernas arbete för att säkerställa att obehöriga inte har tillgång till skyd- dad information i socialtjänstens verksamhetssystem granskats. För 2025 omfattar granskningen stadsdels- nämnderna Hägersten-Älvsjö, Norra innerstaden och Skärholmen. Granskningen visar att: • Det finns en struktur och systematik för att hantera behörigheter. • Personal som arbetar vid flera enheter kan i vissa fall ha tillgång till mer information än vad som behövs för arbetet. • Det finns rutiner för egenkontroll av behörigheter. Dock finns ingen uppföljning av att eventuella fel- aktigheter som identifieras också åtgärdas. Oegentligheter och välfärdsbrott Att motverka arbetslivskriminalitet (rapport nr 7) Riskarbetet behöver stärkas. Exploateringsnämnden och Stockholm Vatten och Avfall AB har granskats med avseende på hur arbets- livskriminalitet i byggprojekt upptäcks och förebyggs. Kommunfullmäktige har i program för inköp tydlig- gjort hur arbetet mot välfärdsbrottslighet i upphandling och inköp ska bedrivas. Granskningen visar att: • Det finns inga mål och aktiviteter avseende arbets- livskriminalitet i verksamhetsplaneringen. • Arbetet med att identifiera risker och tillhörande åtgärder behöver stärkas. • Det finns generella villkor och krav i avtal för att motverka arbetslivskriminalitet. Kraven har dock inte anpassats utifrån risk i enlighet med programmet. • Uppföljning och kontroller av leverantörer och avtalsefterlevnad genomförs men arbetet anpassas inte utifrån risk. Förebyggande arbete mot oegentligheter Det finns förbättringsområden. I likhet med tidigare år har det förebyggande arbetet mot oegentligheter granskats. För 2025 har granskningen omfattat Bromma stadsdelsnämnds, kyrkogårdsnämn- dens och servicenämndens arbete. Granskningen visar att: • Nämnderna till viss del bedriver ett förebyggande arbete. Arbetet med riskanalys och intern kontroll behöver dock stärkas. • Det finns en medvetenhet om vikten av att minska risken för oegentligheter och förtroendeskadligt agerande. • Medarbetare har kännedom om de rutiner och styr- dokument som finns för att styra arbetet. 24 Årsredogörelse 2025 GRANSKNING 2025 • Information och utbildning inom området behöver förbättras. • Visselblåsarfunktionen är känd men hur rapportering går till upplevs vara otydligt. • Det finns risk för att väsentliga risker inte identifieras och omhändertas på enhetsnivå. Föreningsbidrag och kulturstöd till föreningar Få kontroller genomförs. Stockholm stad ger varje år bidrag till den ideella sek- torn. En granskning av om föreningsbidrag och kulturstöd till föreningar hanteras i enlighet med kom- munfullmäktiges riktlinje har därför genomförts. Granskningen omfattar stadsdelsnämnderna Bromma, Farsta och Hägersten-Älvsjö samt kulturnämnden och äldrenämnden. Granskningen visar att: • Seriositetsprövning av föreningar och deras företrä- dare genomförs inte på ett systematiskt sätt. • Uppföljningen av bidrag och stöd omfattar inte kon- troller av hur bidragen används, exempelvis genom granskning av fakturor. • Kulturnämnden genomför verksamhetsbesök. Övriga nämnder genomför inte verksamhetsbesök i tillräck- lig omfattning. • De kontroller av föreningar som genomförs doku- menteras inte i tillräcklig utsträckning. • Kulturnämnden tar del av återrapportering avseende kulturstöd. Övriga nämnder erhåller ingen åter- rapportering av föreningsbidrag. Bygga och bo Samverkan för ökat bostadsbyggande (rapport nr 8) Former för samverkan har utvecklats under senare år. Samverkan mellan nämnder och bolag är avgörande för framdrift i alla skeden av stadsbyggnadsprocessen. En granskning av hur exploateringsnämnden, stadsbygg- nadsnämnden, AB Familjebostäder och AB Svenska Bostäder samverkar för att nå det långsiktiga bostads- målet om 140 000 påbörjade bostäder till 2035 har där- för genomförts. Granskningen visar att: • Det finns etablerade forum för samverkan mellan för- valtningarna och bostadsbolagen. • Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämn- den arbetar strukturerat med analyser av bland annat marknadsdjup, efterfrågan på bostäder, bostads- potential och planberedskap. • Det finns en diskrepans mellan marknadsdjup och det antal bostäder som har initierats i de fyra geografiska fokusområdena. • Planberedskapen för att möta framtida behov av bostäder har utvecklats under senare år. Platssamverkan för ökad trygghet Flera aktörer samverkar. Kommunfullmäktige anger i budget att samtliga stads- delsnämnder ska arbeta med platssamverkan. Platssam- verkan innebär att flera aktörer såsom staden, polis, företagare och ideella sektorn gemensamt arbetar för att öka tryggheten på en specifik geografisk plats. En granskning har genomförts i stadsdelsnämnderna Hässelby-Vällingby och Järva då den upplevda trygg- heten i dessa stadsdelsområden ligger långt under kom- munfullmäktiges målsättning. Granskningen visar att: • Det finns en organisation och etablerade arbetssätt för båda stadsdelsområdena. • Arbetet följer kommunfullmäktiges modell för platssamverkan. • Effekter av platssamverkan är svåra att härleda. Årsredogörelse 2025 25 GRANSKNING 2025 Försäljning av mark Beslut fattas av rätt instans. En granskning av om exploateringsnämnden säkerstäl- ler att gällande regelverk efterlevs vid försäljning av mark har genomförts. Exploateringsnämnden ansvarar för förvaltning och exploatering av mark inom stadens geografiska gräns samt för ärenden som rör förvärv, överlåtelse eller upplåtelse av fastigheter, tomträtter och andra nyttjanderätter. För att minska risken för otillbör- ligt gynnande är det angeläget att regelverket efterlevs. Granskningen visar att: • Nämnden har beslutat om en policy som reglerar for- merna för försäljning av mark. Det pågår ett arbete med att revidera policyn för att säkerställa att det finns en samstämmighet med övriga styrdokument. • Anbudsförfarande och värdering har skett i enlighet med policyn och andra styrande dokument. • Beslut om markförsäljning är fattade av rätt instans. • Dokumentation av värdering och bedömning av prin- cipiell beskaffenhet behöver förbättras. Tillsynsansvar enligt plan- och bygglagen Handläggningstiden är lång. Stadsbyggnadsnämndens tillsynsansvar ska bland annat bidra till en säker och fungerande byggd miljö samt bevarade kulturvärden. En granskning har genomförts av om tillsynen sker i enlighet med plan- och bygglagen. Granskningen visar att: • Nämnden har beslutat om en tillsynsplan. • Det finns rutiner och en digital handbok som stöd i handläggningen. • Handläggningstiden överskrider i flera fall för- valtningslagens gräns om sex månader, vilket kan påverka rättssäkerheten.. Cirkulär hantering av material och avfall (rapport nr 1) Cirkulariteten kan öka. Avfall från byggnationer och rivningsprojekt utgör den största delen av den totala avfallsmängden för kommun- koncernen. En övergång till cirkulära flöden av avfall och rivningsmaterial krävs för att uppnå ett fossilfritt Stockholm år 2040 enligt kommunfullmäktiges mil- jöprogram. Exploateringsnämnden, AB Stockholms- hem och Stockholm Vatten och Avfall AB har granskats avseende hantering av material och avfall. Granskningen visar att: • Material från rivning och byggnation hanteras i enlig- het med krav i lag, men inte utifrån kommunfullmäk- tiges mål om cirkularitet. • Cirkulära flöden är inte integrerade i investerings- processen. • Statistikinsamling avseende bygg- och rivningsavfall är frivillig och det går därför inte att följa om mäng- den avfall minskar i enlighet med miljömål. • Arbetet bedrivs utan tydlig samordning. 26 Årsredogörelse 2025 GRANSKNING 2025 Underhåll av fastigheter (rapport nr 5) Nämnderna behöver utveckla sitt arbete. En granskning har genomförts för att bedöma om fastighetsnämnden och kyrkogårdsnämnden samt Micasa Fastigheter i Stockholm AB och Skolfastighe- ter i Stockholm AB (SISAB) säkerställer att underhåll genomförs för att bibehålla fastigheternas funktion för verksamheten. Granskningen visar att: • Det finns inte något övergripande samarbete, gemen- samma arbetssätt eller systemstöd inom den kommu- nala koncernen. • Respektive nämnd och bolag organiserar, systema- tiserar och utför underhåll utifrån de förutsättningar som råder för respektive fastighetsbestånd. • Micasa och SISAB har antagit underhållstrategier som styr inriktningen för respektive bolags arbete. Motsvarande styrdokument saknas för fastighets- nämnden och kyrkogårdsnämnden. • Micasa och SISAB bedriver i huvudsak ett tillräckligt underhållsarbete. • Fastighetsnämnden och kyrkogårdsnämnden behöver bland annat säkerställa att det finns underhållsplaner för samtliga fastigheter. Inomhusmiljö Det finns kända brister. En granskning har genomförts av det systematiska arbe- tet för att förhindra och åtgärda olägenheter i inomhus- miljöer. Granskningen omfattar miljö- och hälsoskydds- nämnden, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB och Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB). Granskningen visar att: • Fastighetsbolagen har rutiner och arbetssätt för att övervaka och åtgärda brister i inomhusmiljön. Åtgär- der behöver dock dokumenteras i högre utsträckning. • Brister i inomhusmiljön är i vissa fall svåra eller dyra att åtgärda om det inte sker i samband med större underhållsåtgärder som exempelvis stambyte. Det leder ibland till fördröjningar eller tillfälliga åtgärder för drabbade hyresgäster. • Miljö- och hälsoskyddsnämnden gör regelbunden till- syn av fastighetsägares egenkontroller samt fastighe- ters skick. På förekommen anledning har nämnden beslutat att tillsyn av vård- och omsorgsboenden ska öka. Bostadsanpassningsbidrag Beloppsgränserna i delegationsordningen bör ses över. Bidrag för bostadsanpassning regleras i lag och ska ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt boende. En granskning av stadsbyggnads- nämndens handläggning har genomförts. Granskningen visar att: • Handläggningsprocessen är väl förankrad i organisationen. • Delegationsordningen är tydlig men beloppsgrän- serna är höga i förhållande till de beslut som fattas. • Systematiska egenkontroller saknas av att utbetal- ningar sker enligt rutin. Årsredogörelse 2025 27 GRANSKNING 2025 Investeringsstyrning Stockholms Framtida Dricksvattenförsörjning (SFV ) Programkonstruktionen innebär risker. Kommunfullmäktige beslutade 2018 om en program- beställning för att säkra dricksvattenförsörjningen fram till år 2050. Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) har granskats avseende ärendeberedning inför beslut om uppdaterad programbeställning hösten 2025. Granskningen visar att: • Underlag för beslut i kommunfullmäktige har i huvudsak varit tillräckliga avseende ambitionsnivå och effektmål. • Beslutet omfattar inte vilka investeringsprojekt som ska ingå i programmet eller någon investeringsram för programmet. • De så kallade invalsmekanismerna, mekanismer som styr vilka investeringsprojekt som ska ingå i program- met, behöver definieras på ett tydligare sätt. • Programmets konstruktion innebär risk för att för- troendevalda över tid kommer få svårt att styra och säkerställa kostnadskontroll av programmet. Slutredovisning av investeringsprojekt Slutredovisningar tas fram men redovisas ibland sent. I enlighet med kommunfullmäktiges styrning ska det för större investeringsprojekt tas fram en slutredovis- ning/slutrapport som lämnas till nämnd/bolagsstyrelse och därefter anmäls till kommunstyrelsen/koncern- styrelsen. En granskning har genomförts som omfattar fastighetsnämnden, trafiknämnden, AB Familjebostäder och Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA). Granskningen visar att: • Slutredovisningar/slutrapporter finns i huvudsak för större projekt. • Det framgår inte tydligt i regelverk när slutredovis- ningar/slutrapporter ska tas fram och redovisas för nämnd/bolagsstyrelse. • I samband med att projekt avslutas genomförs ett arbete för att ta tillvara de erfarenheter som gjorts. Granskade nämnder och bolag genomför erfarenhets- återföringen på olika sätt och i olika omfattning. Investeringskalkyler och riskhantering Utvecklingsarbete pågår. I enlighet med kommunfullmäktiges styrning ska det för investeringsprojekt finnas en investeringskalkyl som beaktar risker. Exploateringsnämnden och trafiknämn- den har granskats avseende kalkylering och riskhante- ring för investeringsprojekt där kommunfullmäktige under 2025 fattat ett genomförandebeslut. Granskningen visar att: • Nämnderna har projekthandböcker som beskriver hur investeringskalkyler och risker ska hanteras. De vägledningar som finns är dock inte tillräckligt tyd- liga som anvisning för hur identifierade risker ska kalkyleras. • Spårbarheten mellan genomförda riskanalyser och kalkylpåslag för risker behöver förbättras. • Det pågår ett utvecklingsarbete för hur risker ska han- teras när investeringskalkyler tas fram. 28 Årsredogörelse 2025 Övrig granskning Trygghet på fritidsgårdar (rapport 6) Det finns ett förebyggande arbete. Granskningen omfattar trygghet i bemärkelsen att fri- tidsgårdarna är fria från droger, kriminalitet och påver- kan från kriminella gäng. Vidare att barn och unga som visar tecken på att fara illa uppmärksammas. Stadsdels- nämnderna Hässelby-Vällingby, Järva och Södermalm samt kulturnämnden har ingått i granskningen. Granskningen visar att: • Medarbetare erbjuds regelbundet utbildning i trygg- hetsskapande arbete. • Rutiner finns för att inrymma och utrymma lokaler. Rutinerna har dock inte övats. • Vid rekrytering av personal uppges att kontroller ur Polismyndighetens belastningsregister genomförs. Kontroller dokumenteras dock inte. • Uppföljningen av fritidsgårdar som bedrivs i annan regi behöver utvecklas. • Det finns risk för att fritidsgårdar inte anmäler oro för att barn far illa. Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppföljning och dokumentation behöver stärkas. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. En granskning har genomförts som omfattar Järva stadsdelsnämnd, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, trafiknämnden, överförmyndarnämnden, Stockholms Hamn AB samt Stockholm Vatten och Avfall AB. Granskningen visar att: • I huvudsak finns en styrning av arbetsmiljöarbetet genom mål och aktiviteter. • Utbildningar inom arbetsmiljöarbetet genomförs men arbetssätt för att riskbedöma verksamheten samt för att ta fram handlingsplaner behöver utvecklas. • Uppföljningen av att åtgärder för att hantera brister i arbetsmiljön ger önskat resultat behöver stärkas. • Anvisningar behöver på ett tydligare sätt klargöra hur arbetsmiljöarbetet ska dokumenteras. Systematiskt brandskyddsarbete Arbetet behöver utvecklas. En granskning av det systematiska brandskyddsarbe- tet vid AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Kulturhuset Stadsteatern AB och Stockholms Hamn AB har genomförts. Granskningen visar att: • Styrdokument finns men behöver aktualitetsprövas. • Fördelningen av ansvar i vissa delar är otydligt. • Inventeringen av risker behöver systematiseras och analyseras. • Det saknas en bolagsövergripande uppföljning och analys som grund för utveckling av det förebyggande systematiska brandskyddsarbetet. Avtalsuppföljning Arbetet med avtalsuppföljning behöver generellt stärkas. En granskning av hur nämnderna följer upp avtal för att säkerställa att leverantörer utför sina uppdrag till de priser och den kvalitet som avtalats har genomförts. Granskningen omfattar stadsdelsnämnderna Farsta, Järva och Skärholmen samt arbetsmarknadsnämnden. Granskningen visar att: • Upphandlingsplaner upprättas inte i samband med att upphandling sker. • Avtalsuppföljning genomförs men dokumenteras inte alltid. • Det saknas kontroller av att avtalsuppföljning har genomförts. GRANSKNING 2025 Årsredogörelse 2025 29 Uppföljning av rekommendationer Stadsrevisionen lämnar rekommendationer utifrån de brister eller utvecklingsområden som identifierats i granskningar. Rekommendationerna följs upp kommande år för att stämma av om verksamheten vidtagit åtgärder i linje med lämnade rekommendationer. Årets uppföljning visar att nämnder och bolagsstyrelser generellt vidtar åtgärder utifrån de rekommendationer som revisionen lämnat. Utvecklingsarbetet tar dock olika lång tid bero- ende på vad rekommendationen avser. Nedan redovisas ett urval av de uppföljningar som genomförts. GRANSKNING 2025 Kontroller för att motverka oseriösa leverantörer I Stockholms stad är varje nämnd och bolagsstyrelse en upphandlande myndighet. Kommunfullmäktige har på ett tydligt sätt uttryckt att nämnder och bolag endast ska göra affärer med seriösa aktörer. Stadsrevisionen gran- skade därför 2024 hur så kallade seriositetskontroller används för att identifiera oseriösa företag. Företag kan agera oseriöst på olika sätt, exempelvis genom att inte betala skatter och avgifter eller genom att inte följa de lagar som finns avseende bland annat arbetsmiljö, kvali- tet och tillstånd. Granskningen omfattade kommun- styrelsen, fastighetsnämnden, servicenämnden och Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB). Stadsrevisio- nens samlade bedömning var att arbetet med seriositets- kontroller behövde utvecklas. Under 2025 har en uppföljning av de rekommendatio- ner som lämnades i granskningen genomförts. Uppfölj- ningen visar att åtgärder har vidtagits. Bland annat har kommunstyrelsen tagit fram en vägledning för arbetet med seriositetskontroller. Vägledningen finns tillgänglig för alla medarbetare på intranätet. Servicenämnden har påbörjat ett utvecklingsarbete där bland annat den nya vägledningen använts som ett underlag och verksam- hetsspecifika rutiner håller på att tas fram. Ser- vicenämnden har också utökat uppdraget för funktionen för inköpssupport. Inköpssupporten har fått i uppdrag att stödja medarbetare i nämnder och bolag som upp- täcker något som avviker eller verkar misstänkt när det gäller stadens leverantörer. Även fastighetsnämnden och SISAB har genomfört ett utvecklingsarbete för att stärka avtalsuppföljningen och där kontroller av seriositet är en del. Genomförandeplaner i hemtjänsten En genomförandeplan är ett styrdokument som beskri- ver hur beviljade insatser ska utföras i praktiken. Syftet är att säkerställa att insatserna utformas efter brukarens behov, önskemål och förutsättningar. Stadsrevisionen har i flera granskningar under senare år, granskat om stadsdelsnämndernas arbete med genomförandeplaner sker i enlighet med socialtjänstlagen och kommunfull- mäktiges riktlinjer med tillhörande anvisningar. Gransk- ningarna har omfattat samtliga stadsdelsnämnder. Den samlade bedömning var att styrningen och uppfölj- ningen av processen för att hantera genomförandepla- ner behöver stärkas. Planerna fungerade inte i tillräcklig utsträckning som stöd för att säkerställa att brukarnas behov tillgodoses. Under 2025 har en uppföljande granskning genom- förts för sju stadsdelsnämnder. Även årets granskning visar att det finns brukare som inte har någon genom- förandeplan. Rutiner har tagits fram bland annat för att säkerställa att beställning och genomförandeplan över- ensstämmer med varandra samt för att säkerställa att individuppföljningar genomförs. Egenkontroller är fort- satt ett utvecklingsområde. Få stadsdelsnämnder genom- för egenkontroller i syfte att säkerställa att regelverket efterlevs. I de egenkontroller som genomförts har flera avvikelser noterats. Avvikelser som återkommer är att genomförandeplanen inte återspeglar beställningen av insatser samt att det inte finns någon dokumentation som visar att individuppföljning har genomförts. Sam- mantaget visar den uppföljande granskningen att stads- delsnämnderna delvis har vidtagit åtgärder utifrån läm- nade rekommendationer. 30 Årsredogörelse 2025 GRANSKNING 2025 Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens verksamhet är omfattande och berörs av flera granskningar varje år. Vid 2025 års bör- jan hade nämnden 37 rekommendationer, vilka gällde såväl kärnverksamhet som stödprocesser. Rekommen- dationerna kom från totalt 23 olika granskningar som genomförts under åren 2020–2024. Under 2025 har fyra granskningar genomförts, vilka föranlett ytterligare tio rekommendationer. Nämnden har under året åtgärdat flera av de tidgare rekommendationerna, bland annat efterlevnad av offent- lighetsprincipen, fakturering av konsulttjänster, attes- tering av löner och rutiner för inventariehantering. Nämnden har också stärkt styrningen av skolornas häl- sofrämjande arbete och rutinerna för hur elever med funktionsnedsättning ska stödjas efter genomförd gym- nasieutbildning. Rekommendationer som delvis åtgär- dats är uppföljning av avtal, bland annat rörande lokal- vård och skolskjuts, för att säkerställa att varor och tjänster levereras i enlighet med avtalade villkor och efterfrågad kvalitet. Från 2025 års granskningar till- kommer rekommendationer rörande uppföljning av mål- tidsserviceavtal, ekonomiadministrativa rutiner kring inköp samt hantering och redovisning av resor, konfe- renser, utbildningar och representation. Totalt vid årets slut har nämnden 34 rekommendationer kvar att åtgärda. Investeringar Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) SVOA:s investeringar utgör en betydande andel av kom- munkoncernens totala investeringsverksamhet. Revi- sionen har därför granskat bolagets arbete med investe- ringar vid flera tillfällen. Vid dessa granskningar har ett antal rekommendationer lämnats, vilka har följts upp i årets granskning. Den uppföljande granskningen visar att ett utvecklingsarbete genomförts, men att det kvar- står rekommendationer att åtgärda. I återrapporteringen till bolagsstyrelsen avseende pro- jekt över 200 mnkr, framgår numera hur projektets framdrift förhåller sig till beslutad tidplan samt hur stor andel av riskbufferten som förbrukats. Nya arbetssätt och en metod för att hantera risker i samband med pro- jektkalkylering samt en riktlinje för styrgruppsarbete har tagits fram och implementeringen har påbörjats. Vidare har ett nytt systemstöd för planering, styrning och uppföljning av investeringar implementerats. Det kvarstår dock att säkerställa att systemstödet och de nya arbetssätten får den effekt som förväntas. Rekommenda- tionen att reviderade investeringsbeslut ska innehålla en konsekvensanalys har ännu inte åtgärdats. Kyrkogårdsnämnden Revisionen har vid ett par tillfällen under de senaste åren (2021 respektive 2023) granskat kyrkogårdsnämn- dens arbete med investeringar. Rekommendationerna avser både nämndens planering, beredning och beslut samt nämndens styrning och uppföljning av investe- ringar. Uppföljningen visar att åtgärder har vidtagits, men att arbete kvarstår innan rekommendationerna har åtgärdats. En investeringsplan som omfattar sex år har arbetats fram av förvaltningen. Planen har dock inte behand- lats av nämnden. Rutiner, mallar och instruktioner för hur investeringsprojekt ska bedrivas inom nämnden har tagits fram utifrån stadens regelverk. En så kallad sta- tusrapport har införts för större projekt. Granskningen visar att regelverket i huvudsak efterlevs för större inves- teringar (projekt över 50 mnkr). För mindre omfattande projekt noteras flera avvikelser. Bland annat saknas kal- kyler och riskanalyser. Nämnden har stärkt sitt intern- kontrollarbete genom att riskanalyser och interkontroll- planer numera även omfattar investeringsprocessen. Rapporteringen till nämnd avseende investeringsverk- samheten är fortsatt på en allt för övergripande nivå. Det saknas en utförlig analys både av hela investerings- budgetens utfall i förhållande till budget och för enskilda investeringsprojekt. Årsredogörelse 2025 31 Revisionsrapporter 2025 På webbplatsen start.stockholm/revision finns revisionsrapporter som sammanfattar årets granskning för samtliga nämnder och bolag samt revisionsrapporter som hänvisas till i denna årsredogörelse. Där finns även rapporter som publicerats tidigare år. Nr 1. Cirkulär hantering av material och avfall från rivning och byggnation Nr 2. Vård och omsorg vid demenssjukdom Nr 3. Kränkande behandling och diskriminering i förskolan Nr 4. Placering av barn och unga i familjehem Nr 5. Underhåll av fastigheter Nr 6. Trygghet på fritidsgårdar Nr 7 . Att motverka arbetslivskriminalitet Nr 8. Samverkan för ökat bostadsbyggande Vill du få information från stadsrevisionen löpande? Anmäl din e-post till: revision.rvk@stockholm.se start.stockholm/revision Årsrapport 2025 Stockholms stad Rapport från stadsrevisionen Dnr: RVK 2026/36 Årsrapport 2025 Stockholms stad Dnr: RVK 2026/36 Stadsrevisionen Hantverkargatan 3d 105 35 Stockholm Växel: 08-508 29 000 revision.rvk@stockholm.se start.stockholm/revision Innehåll 1. Inledning ......................................................................................... 1 2. Samlad bedömning ........................................................................ 2 2.1 Ändamålsenlig verksamhet och ekonomi ........................................ 2 2.2 Intern kontroll ................................................................................... 3 2.3 Årsredovisning och räkenskaper...................................................... 3 3. Ändamålsenlig verksamhet .......................................................... 4 3.1 Kommunfullmäktiges mål för verksamheten .................................... 4 3.2 Pedagogisk verksamhet ................................................................... 5 3.3 Socialtjänst ..................................................................................... 10 3.4 Samhälle ........................................................................................ 15 4. Ekonomi ........................................................................................ 22 4.1 Finansiella mål ............................................................................... 23 4.2 Årets resultat .................................................................................. 23 4.3 Investeringar .................................................................................. 27 4.4 Lån ................................................................................................. 28 4.5 Revisionskontorets bedömning ...................................................... 29 5. Intern kontroll ............................................................................... 31 5.1 Revisionskontorets bedömning ...................................................... 32 6. Årsredovisning och räkenskaper ............................................... 33 6.1 Investeringsredovisning ................................................................. 33 6.2 Leasing ........................................................................................... 33 6.3 Processer och rutiner ..................................................................... 34 6.4 Revisionskontorets bedömning ...................................................... 34 Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 1 (34) 1. Inledning Revisorerna granskar varje år stadens verksamhet utifrån risk och väsentlighet. Revisionen utförts i enlighet med kommunallag, lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), reglemente för stadsrevisionen, god revisionssed i kommunal verksamhet och standard för kommunal räkenskapsrevision. Revisionen har utgått från revisionsplanen som fastställts av revisorsgrupp 1. Granskning- en har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning av stadens verksamhet. I granskningen har revisorerna biträtts av stadens revisionskontor. Med staden avses den verksamhet som bedrivs av kommunstyrelsen och nämnderna. Den kommunala koncernen består av staden, bolagskoncernen, stiftelsen SHIS bostäder samt kommunalförbund- et Storstockholms brandförsvar. Två årsrapporter överlämnas till kommunstyrelsen. Årsrapport för kommunstyrelsen sammanfattar årets granskning av kommunstyr- elsen. I denna årsrapport (Årsrapport Stockholms stad) samman- fattar revisionskontoret årets granskning av den kommunala koncer- nen med fokus på staden samt granskning av årsredovisning och räkenskaper. Rapporten utgör underlag för revisorernas revisions- berättelse med bedömningar och uttalanden om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnderna. För samtliga nämnder och bolag finns specifika årsrapporter med tillhörande bedömningar. Rapporterna finns att ta del av på webbplatsen start.stockholm/revision . Rapporten har faktakontrollerats av stadsledningskontoret. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 2 (34) 2. Samlad bedömning 2.1 Ändamålsenlig verksamhet och ekonomi Revisionskontoret bedömer att stadens verksamhet delvis bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställ- ande sätt. Verksamheten har i huvudsak en följsamhet till lagstiftning och kommunfullmäktiges styrning. Kommunfullmäktiges mål för verk- samheten uppnås dock inte till fullo. De största avvikelserna rör, i likhet med tidigare år, områdena bostäder samt klimat och miljö. Andra målsättningar som inte nås är bland annat kunskapsutveck- ling i grundskolan. Vad gäller socialtjänsten visar granskning att verksamheten både har svårt att svara upp mot krav i lagstiftning vad gäller handläggningstider och mot kommunfullmäktiges ambitioner. Av de fem finansiella mål som kommunfullmäktige beslutat om, uppnås alla utom nämndernas prognossäkerhet. Stadens soliditet har under de senaste tre åren legat stabilt runt 35 procent, vilket är i nivå med genomsnittet för riket. För kärnverksamheten, socialtjänst och pedagogisk verksamhet, står verksamhetens kostnader i huvud- sak i rimlig proportion till de ekonomiska ramar som kommunfull- mäktige tilldelat och de målsättningar som finns för området. Årets resultat för staden uppgår till 3,7 mdkr och för den kommu- nala koncernen till 4,4 mdkr. Investeringsverksamheten är om fattande och finansieras till del genom att staden tar upp lån. Nettoskulden ökade under året med 3,8 mdkr. Den externa låneskul- den uppgick till 84,8 mdkr på balansdagen. Revisionskontoret anser att det är viktigt att det finns en tydlig och samlad bild av investeringsverksamheten som underlag vid beslut. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 3 (34) 2.2 Intern kontroll Revisionskontorets samlade bedömning är att den interna kontrollen i kommunkoncernens verksamhet i huvudsak är tillräcklig. Vidare bedömer revisionskontoret att kommunstyrelsen i huvudsak haft tillräcklig uppsikt över den kommunala koncernen. Även om den interna kontrollen som helhet bedöms vara tillräcklig är intern kontroll ett utvecklingsområde för flera nämnder och bolag. Exempel på områden där granskning visar på behov av utveckling är investeringsredovisning, följsamhet till kommunfull- mäktiges regler för ekonomisk förvaltning, avtalsuppföljning och socialtjänstens dokumentation av individärenden. 2.3 Årsredovisning och räkenskaper Revisionskontoret bedömer att stadens årsredovisning 2025, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning samt i huvudsak följer god redovisningssed. Årsredovisningen ger en i huvudsak rättvisande bild av årets resultat och ställning. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 4 (34) 3. Ändamålsenlig verksamhet Revisorerna ska bedöma om verksamheten har utförts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Bedömningen grundar sig på genomförd granskning, verksamhetens rapportering samt tillsyns- och inspektionsrapporter. I detta avsnitt redovisas revisionskontorets bedömningar avseende: • Vilka nämnder/bolag som når upp till kommunfullmäktiges mål för verksamheten, • ändamålsenlighet utifrån kommunala kärnverksamheter (pedagogisk verksamhet och socialtjänst). • ändamålsenlighet utifrån stadens uppdrag som samhälls- utvecklare med fokus på bostäder samt klimat och miljö. I analyserna har offentlig statistik använts. Senast tillgängliga jämförelsetal är från 2024 för de flesta nyckeltal. Uppgifter har hämtats från Kolada, som är det verktyg som Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) tagit fram för att underlätta för kommuner/regioner att jämföra sina verksamheter. I texten används begreppet referenskostnad. Referenskostnad är den förväntade kostnaden för olika verksamheter utifrån kommunens struktur och med en genomsnittlig ambitionsnivå. 3.1 Kommunfullmäktiges mål för verksamheten Kommunfullmäktige har beslutat om tre inriktningsmål. • Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden. • Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning. • Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla. Nämnder och bolag följer upp kommunfullmäktiges mål och bedömer måluppfyllelse utifrån utfall för indikatorer samt om aktiviteter genomförts i enlighet med plan. Kommunstyrelsen sammanställer materialet i Stockholms stads årsredovisning, vilken överlämnas till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens bedömning är att samtliga inriktningsmål för 2025 uppnås. Av årsredovisningen framgår att måluppfyllelsen varierar mellan olika verksamhetsom- rådesmål och indikatorer. De största avvikelserna rör bostäder samt klimat och miljö, men avvikelser finns även för kunskapsresultat i grundskolan, äldreomsorg och mål som rör trygghet. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 5 (34) 3.1.1 Revisionskontorets bedömning Revisionskontoret bedömer att styrelser och nämnder i huvudsak har en styrning och uppföljning som syftar till att uppnå kommun- fullmäktiges mål. För några nämnder och bolag bedömer dock revisionskontoret att verksamheten delvis har skötts på ett ända- målsenligt sätt. I bedömningen har såväl måluppfyllelse som resultatet av årets granskning vägts in. Det gäller: • Stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Järva och Skärholmen som inte når mål som rör socialtjänst/trygghet och/eller förskola. • Utbildningsnämnden som inte når årsmål för kunskaps- resultat i grundskolan samt andel ekologiska livsmedel och klimatpåverkan från skolmåltider. • Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden som inte når bostadsmål. • Miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden och Stockholm Globe Arena Fastigheter AB som inte når miljömål. För en utförlig beskrivning av revisionskontorets bedömning av respektive nämnd/bolags måluppfyllelse, se årsrapporter på webbplatsen start.stockholm/revision . 3.2 Pedagogisk verksamhet Avsnittet pedagogisk verksamhet omfattar verksamheterna förskola, grundskola och gymnasieskola. De elva stadsdelsnämnderna ansvarar för de kommunala förskol- orna. Förskolenämnden leder det stadsövergripande kvalitets- och utvecklingsarbetet. Förskolenämnden ansvarar även för tillstånds- prövning och tillsyn av de fristående förskolorna samt pedagogisk omsorg. Utbildningsnämnden är huvudman för de kommunala skolorna. Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) bygger och förvaltar skollokaler. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 6 (34) 3.2.1 Förskola Nio av elva stadsdelsnämnder samt förskolenämnden bedömer att de når upp till kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål för förskolan. I stadens förskoleundersökning redovisas att vårdnads- havarna är nöjda med sitt barns förskola (90 procent 2025, 89 procent 2024). Kommunstyrelsen bedömer dock målet som delvis uppfyllt baserat på utveckling och resultat för indikatorer som kommunfullmäktige beslutat om. Skillnaden mellan utfall och målvärde är liten. Kommunfullmäktige anger att antal barn per barngrupp ska minska. Dock har antal barn per barngrupp ökat till i genomsnitt 15,6 (15,4 år 2024), vilket är i nivå med riket. Målsättningen är att andelen legitimerade förskollärare ska öka, men utfallet för 2025 är samma som för tidigare år (36,9 procent). I Kolada anges att måttet ”andel heltidstjänster med förskollärarlegitimation eller -examen” är cirka tio procentenheter lägre för staden än för riket. Inskrivningsgraden i förskolan är kvar på samma nivå som tidigare år, cirka 95 procent. För några stadsdelsnämnder har dock inskrivningsgraden minskat något. Revisionskontoret har granskat om stadens förskolor säkerställer att det finns ett förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Granskningen visar att det finns rutiner och arbetssätt för att anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling och diskriminering av barn. Förskolepersonalen deltar regelbundet i olika kompetenshöjande insatser inom området. Upp- följningen behöver dock stärkas. Dels avseende att det utsatta barnet vid behov hörs i samband med utredning samt dels att stadsdels- nämnden följer upp förskolornas arbete. En annan granskning har omfattat fysisk barnsäkerhet. Förskolor i kommunal regi samt för- skolenämndens tillsyn av de fristående förskolorna har granskats. Granskningen visar att stadsdelsnämnderna har rutiner och hand- lingsplaner för barnsäkerhetsarbetet. Det finns dock ingen upp- följning av inomhustemperatur, vilket är ett krav i riktlinjen Säker förskola som kommunfullmäktige beslutat om. Vidare visar gransk- ningen att förskolenämndens dokumentation inte till fullo motsvarar lagkrav och rättspraxis. Vad gäller SISAB visar granskningen av inomhusmiljö att bolaget genomför kontroller och har rutiner för att identifiera och hantera eventuella olägenheter. Förskolenämnden har genomfört flera samverkansuppdrag till- sammans med utbildningsnämnden, socialnämnden och stadsdels- nämnderna för att utveckla och skapa förutsättningar för en likvär- dig förskoleverksamhet. Nämnderna har under året upprättat flera riktlinjer och program för att styra verksamheten. Dessa omfattar exempelvis barnhälsa, barnsäkerhet, öppen förskola, riktlinjer för Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 7 (34) ansökan och placering i förskola och pedagogisk omsorg, skol- bibliotek samt lekvärdesriktlinjer för förskolegårdar. Dessa kommer, enligt förskolenämnden, bidra till att förbättra och säkra kvaliteten i förskolan. Som en följd av att det föds färre barn har antal inskrivna barn i de kommunala förskolorna minskat. Att efterfrågan på barnomsorg minskar påverkar stadsdelsnämndernas ekonomi och lokalbehov. För 2025 redovisar förskoleverksamheten ett underskott med 38 mnkr eller 0,7 procent av driftbudgeten (-7 mnkr 2024). I jäm- förelse med beräknad referenskostnad, där hänsyn tas till struktur- ella skillnader i kostnadsläge m.m., bedrivs förskoleverksamheten (kommunal och fristående regi) till en högre kostnad, 3,6 procent över beräknad referenskostnad (2024). Kostnaden per förskolebarn (kommunal regi) är också högre än genomsnittet för riket, 214 000 kr per barn och år, jämfört med 195 000 kr (2024). 3.2.2 Grundskola och gymnasieskola Kommunfullmäktige har beslutat om ett verksamhetsområdesmål som rör utveckling och lärande i skolan. Kommunstyrelsen be- dömer målet som delvis uppfyllt. Kommunfullmäktiges årsmål för att mäta grundskoleelevers kun- skaper uppnås inte helt. I jämförelse med riket ligger dock kun- skapsresultaten på en hög nivå. Andel elever i åk 9 med godkända betyg i alla ämnen är exempelvis 78,9 procent (riket 69,7 procent) för elever i kommunala skolor (årsmål 82 procent). Det är fortsatt stor spridning i skolresultat för skolor i olika stadsdelsområden till följd av socioekonomiska förutsättningar. Skillnaden har dock minskat över en 10-årsperiod. Utbildningsnämnden redovisar att åtgärder har vidtagits för att stärka kunskapsresultaten i socio- ekonomiskt svaga områden. Bland annat har riktade insatser inom matematik och språk genomförts för elever i yngre åldrar. Kommunfullmäktiges årsmål för kunskapsresultat i gymnasieskolan uppnås. Såväl betygspoäng som andel behöriga elever till högskole- studier är högre än i riket. 85 procent av eleverna som studerar på nationella program slutför sin utbildning inom tre år. De goda studieresultaten förklaras till del av att Stockholms stads gymnasie- skolor är attraktiva och att det krävs höga meritpoäng från grund- skolan för att bli antagen. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 8 (34) I Stockholms kommunala grund- och gymnasieskolor gick 2025 cirka 96 000 elever, inklusive elever från andra kommuner. Antalet elever i stadens kommunala grundskolor förväntas minska med 5 600 elever fram till 2032. Antalet elever i de kommunala gym- nasieskolorna förväntas däremot öka med närmare 1 000 elever. Utbildningsnämnden arbetar tillsammans med SISAB för att anpassa skollokalerna till förändringar i elevantal. I de anpassade skolformerna (skolor för elever med intellektuell funktionsnedsättning eller hjärnskada) har elevantalet ökat de senaste åren, både inom anpassat gymnasium och anpassad grund- skola. I en granskning av anpassad gymnasieskola konstaterar revisionskontoret att det ökade behovet av elevplatser ställer krav på att åtgärder genomförs för att säkerställa individuella lärmiljöer samt trygghet och studiero för eleverna. Granskningen visar att utbildningsnämnden i allt väsentligt bedriver undervisningen på ett sätt som främjar elevernas kunskapsutveckling. Dock behöver undervisningen i högre grad bedrivas av behöriga lärare. En granskning av om det finns förutsättningar för grundskolerek- torer att utöva ett pedagogiskt ledarskap har genomförts. Gransk- ningen visar att rektors mandat är tydligt och att rektorerna har relevant utbildning. Den centrala förvaltningen erbjuder stöd till rektorerna avseende det pedagogiska uppdraget, ekonomi och per- sonalfrågor. Rektorerna efterfrågar dock mer stöd för att hantera fastighets- och lokalfrågor. Revisionskontorets uppföljning av rekommendationer visar utbildningsnämnden har stärkt styrningen av skolornas hälso- främjande arbete och rutinerna för hur elever med funktionsnedsätt- ning ska stödjas efter genomförd gymnasieutbildning. Däremot kvarstår arbete avseende avtalsuppföljning, bland annat rörande lokalvård och skolskjuts, för att säkerställa att varor och tjänster levereras i enlighet med avtalade villkor och efterfrågad kvalitet. Såväl grundskolorna som gymnasieskolorna redovisar ekonomiska överskott för 2025, 209 mnkr respektive 113,7 mnkr före resultat- överföringar (sammantaget en avvikelse från driftbudgeten med 0,8 procent). Överskottet förklaras av att ersättningen per elev har ökat samtidigt som personalkostnaderna minskat, bland annat till följd av att personalkostnadspålägget har sänkts. Statistik visar att grundskoleverksamheten bedrivs till en högre kostnad än beräknad referenskostnad (2024: 11,4 procent över beräknad referenskostnad) och gymnasieskolan till en lägre kostnad (2023: -10,3 procent). Kostnaden per elev i årskurs 1-9 uppgick 2024 till cirka 162 000 kr att jämföra med rikets 136 000 kr. För Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 9 (34) gymnasieskolan uppgick kostnaden per elev till cirka 119 000 kronor, att jämföra med rikets 144 000 kronor. 3.2.3 Revisionskontorets bedömning, pedagogisk verksamhet Revisionskontoret bedömer, utifrån genomförd granskning, att för- skoleverksamheten och gymnasieskolan i huvudsak sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Det pågår ett aktivt stadsövergripande arbete för att utveckla kvalit- et och skapa förutsättningar för likvärdiga förskolor. Stadens enkät- undersökning visar att vårdnadshavare är nöjda med sitt barns för- skola. Kommunfullmäktiges kunskapsresultat för gymnasieskolorna uppnås. Från ekonomisk synpunkt bedrivs gymnasieskolan effektivt relativt riket i genomsnitt. Förskoleverksamheten är ett politiskt prioriterat område och har därför tilldelats mer resurser än generellt för kommuner. Verksamheten redovisar ändå ett mindre underskott. Det är angeläget att verksamheten säkerställer en effektiv resurs- användning. För grundskolan bedömer revisionskontoret att verksamheten delvis bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktiges kunskapsmål nås inte full ut, även om kunskapsresultaten är höga i jämförelse med riket och utifrån Stockholms socioekonomiska struktur. Grundskoleverksamheten bedrivs till en högre kostnad än riket i genomsnitt. Till del förklaras skillnaden av politiska am- bitioner. Det är dock angeläget att det strategiska arbetet för att anpassa verksamheten till demografiska förändringar fortsätter att utvecklas. Revisionskontoret noterar att SISAB rapporterar en generell utveckling med fler vakanta fastigheter och längre vakanstider, vilket utöver ekonomisk påverkan också inverkar på trygghets- och hållbarhetsarbetet. Bolaget har avyttrat flera fastigheter till andra ändamål, bland annat flera tomställda förskolor som kommer att ersättas av LSS-boenden. Utbildningsnämnden och SISAB har tagit fram en samverkansmodell för hantering av vakanta lokaler som bedöms vara fortsatt viktiga för den långsiktiga skolplaneringen. Det vikande elevunderlaget ger utrymme att evakuera förskolor och skolor som är i behov av omfattande renoveringar. Revisionskontor- et konstaterar att det är angeläget att kommunstyrelsen säkerställer en gemensam planering som både tillgodoser kommunfullmäktiges ambitioner om goda skolmiljöer och samtidigt värnar om en lång- siktigt hållbar ekonomi. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 10 (34) 3.3 Socialtjänst Stadsdelsnämnderna ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården samt för stadens uppgifter inom socialtjänsten (social- tjänstlagen) och lagstiftningen om stöd och service till vissa funk- tionshindrade (LSS) inom stadsdelsområdet. Socialnämnden och äldrenämnden ansvarar bland annat för kommunövergripande frågor som rör verksamhetsområdet. En ny socialtjänstlag trädde i kraft 1 juli 2025. Under året har social- nämnden och äldrenämnden genomfört ett arbete för att anpassa insatser till lagförändringen, där insatser i högre utsträckning kan ges utan att ett biståndsbeslut fattas. Syftet är att nå likvärdighet mellan stadsdelsnämnderna. Micasa Fastigheter i Stockholm AB ansvarar för att förvalta och skapa fler bostäder för äldre, personer med funktionsnedsättning och andra prioriterade grupper. Stiftelsen SHIS bostäder är stadens bostadssociala resurs. 3.3.1 Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorg omfattar stöd till barn, vuxna och familjer i svåra livssituationer. Individ- och familjeomsorg styrs av flera av kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål. Kommun- styrelsen har bedömt målen som uppfyllda. Det flesta insatser inom området hör samman med målet ”Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst”. Kommunfullmäktige har beslutat om årsmål för sex indikatorer som har koppling till individ- och familjeomsorg. Av dessa uppnås alla utom en. Indikatorn ”Andel familjehemsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska i grundskolan” uppnås delvis. Utfallet är drygt 68 procent (årsmål 75 procent), vilket är en förbättring jämfört med 2024 då utfallet var 65 procent. Revisionskontorets granskning av placering av barn och unga i familjehem visar att handläggningen av familjevårdsärenden brister. Den genomsnittliga väntetiden för att placera barn och unga i familjehem överskrider vida de sex månader som socialtjänstlagen anger som tidsgräns. Verifieringen av stadsdelsnämndernas arbete med kontroller av familjehemsföräldrar under pågående placering visar att kontroller inte genomförs på ett systematiskt sätt samt i enlighet med stadsdelsnämndernas egna rutiner. Vidare noteras brister i den sociala dokumentationen. Revisionskontoret har även granskat hanteringen av skyddade personuppgifter inom verksamheten ekonomiskt bistånd. Gransk- ningen visar att det finns en risk för att skyddade personuppgifter Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 11 (34) kan röjas till obehöriga och att hanteringen därmed behöver stärkas. Granskade nämnder saknar en övergripande riskanalys samt styrning i form av anvisningar som omfattar samtliga skyddade personuppgifter som hanteras. Vidare saknas uppföljning av att hanteringen sker på ett enhetligt och säkert sätt. Socialtjänstinspektörerna har under året genomfört två gransk- ningar. En granskning omfattade stöd till hemlösa och en annan arbetet för att stödja personer i behov av långvarigt ekonomiskt bistånd. Båda granskningarna visar att målgrupperna behöver tätare kontakt med socialtjänsten och mera stöd. I socialtjänstrapporten från maj 2025 (avseende verksamhetsår 2024), redovisas att anmälningar om oro för barn och unga fortsätter att öka. Under 2024 skedde en ökning med drygt sju procent. Socialtjänstens utredningstider är också fortsatt långa. Exempelvis har drygt en tredjedel av utredningarna 2024 inte slutförts inom den lagstadgade gränsen om fyra månader. Antalet beviljade insatser med behovsprövning inom området skadligt bruk och beroende har minskat något. Samtidigt har det skett en viss ökning i antalet personer som har beviljats en behovs- prövad insats. Antalet placeringar inom stödboende är i nivå med föregående år. Revisionskontorets granskning av hur insatsen stödboende följs upp visar att uppföljning sker i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinjer, men att genomförandeplaner ibland saknas. SHIS bostäder har tillsammans med socialnämnden startat ett pilotprojekt avseende personer med pågående substansmissbruk. Projektet har omfattat 15 personer och har hittills redovisat goda resultat. Projektet pågår till och med 30 april 2026. Stiftelsen ser en ökad efterfrågan från stadsdelsnämnderna på bostäder för vuxna inom den bostadssociala sektorn. Däremot har behovet av bostäder för nyanlända minskat. SHIS bostäder och socialnämnden samarbet- ar för att balansera bostadsbeståndet. Av de rekommendationer som lämnats tidigare år, och som har följts upp under året, kvarstår bland annat rekommendationer avseende individuppföljning och genomförandeplaner. Av den ekonomiska redovisningen framgår att individ- och familje- omsorg inkl. socialpsykiatri redovisar ett överskott på 89,8 mnkr (2024: -24,9 mnkr) eller 2,8 procent av driftbudgeten. En majoritet av stadsdelsnämnderna redovisar överskott. Överskottet förklaras främst av att statsbidrag för familjer från Ukraina redovisas som intäkt medan vissa kostnader som berör målgruppen redovisas inom andra verksamhetsområden. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 12 (34) I jämförelse med riket är kostnaden för individ- och familjeomsorg något lägre per invånare och år (2024: 5 308 kr, riket 5 951 kr). För ekonomiskt bistånd redovisas ett underskott om -2,0 mnkr (2024 - 5,0 mnkr) eller 0,2 procent av driftbudget. Kostnaden för ekonom- iskt bistånd per invånare är nivå med riket (2024: 1 438 kr, riket 1 455 kr). RKA har tagit fram ett effektivitetsindex för ekonomiskt bistånd. Indexet visar ett lågt resultat för staden. I indexet tas hän- syn till långvarigt behov av ekonomiskt bistånd och hur många vuxna som återaktualiseras för bistånd ett år efter avslutat försörj- ningsstöd. 3.3.2 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Stockholms stad ger årligen insatser enligt lag om stöd och service till personer med funktionsnedsättning (LSS) och socialtjänstlag (SoL). De vanligaste insatserna är daglig verksamhet, bostad med särskild service för vuxna, boendestöd och hemtjänst. Verksamhetsområdesmålet ”Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst” omfattar även stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Måluppfyllelse mäts genom en årlig brukarundersökning som Sveriges kommuner och regioner (SKR) genomför. Revisionskontoret har granskat hur stadsdelsnämnderna följer upp arbetsmarknadsinsatsen IWork. IWork är en insats som riktar sig till unga vuxna med funktionsnedsättning som behöver stöd för att komma i arbete eller studier. Cirka 400 personer fick insatsen under 2025. Granskningen visar att uppföljning sker minst en gång under pågående beslut eller vid förändringar i beslut, vilket är i linje med kommunfullmäktiges riktlinje. Funktionshindersinspektörerna har under året granskat barns del- aktighet i handläggningen av insatser enligt LSS samt social- psykiatrin avseende sysselsättning och öppna verksamheter. Granskningarna visar att beställare och utförare till stor del följer stadens riktlinjer, anvisningar och avtal samtidigt som ett fortsatt utvecklingsarbete behövs för att säkerställa att handläggning och genomförande av att insatser sker på ett rättssäkert och likställt sätt. Bland annat behöver brukare involveras mer i planeringen av hur beviljade insatser ska genomföras. Fortsatt arbete behövs också för att barnrättsperspektivet än mer ska genomsyra handläggningen, både i ärenden där insatsen avser barnet direkt och i ärenden där ett barn som anhörig påverkas av den enskildes situation. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 13 (34) Årets uppföljning av rekommendationer visar att individuppfölj- ning, genomförandeplaner, rutiner kopplat till delegering av läke- medelshantering samt stöd till unga personer med funktionsnedsätt- ning att komma i arbete återstår att åtgärda. Verksamhetsområdet redovisar sammantaget ett överskott på 31,4 mnkr eller 0,6 procent av nettobudgeten (2024 2,4 mnkr). Ungefär hälften av stadsdelsnämnderna redovisar överskott och hälften underskott. Enligt uppgift har fler boendeplaceringar genomförts till verksamheter i egen regi. I jämförelse med riket är kostnaden för LSS-boende hög (2024: 1 585 000 kr per brukare och år, riket 1 411 000 kr.) Det samma gäller för daglig verksamhet (2024: 392 000 kr/brukare och år, riket 263 000kr). 3.3.3 Äldreomsorg Måluppfyllelse för verksamhetsområdesmålet ”Stockholm ska vara en bra stad att åldras i – med god omsorg och stor trygghet” mäts genom ett antal indikatorer där alla utom en är resultatet från en brukarundersökning. ”Andelen nöjda omsorgstagare i dagverk- samhet” når upp till målvärdet medan övriga indikatorer om brukarnas nöjdhet uppnås delvis. I likhet med tidigare år uppnås inte indikatorn ”Antal personer en hemtjänsttagare med minst två besök om dagen möter under en 14-dagarsperiod”. Resultatet har försämrats över tid. Kommunstyrelsen bedömer målet som uppfyllt. I revisionskontorets granskning konstateras att 8 av 11 stadsdels- nämnder inte når upp till årsmål för indikatorer. Revisionskontoret har under 2025 genomfört flera granskningar inom äldreomsorgen. Vård- och omsorg i särskilt boende i kommunal regi har granskats avseende vård- och omsorg vid demenssjukdom, förebyggande arbete för att minska risken för fallskador och aktiviteter för att brukare ska uppleva en meningsfull tillvaro. Granskningarna visar på några avvikelser. Bland annat behöver samverkan med Region Stockholm gällande samordnad individuell planering (SIP) vid demenssjukdom stärkas. Det systematiska arbetet för att förebygga fallolyckor är av varierande kvalitet. Det finns brister i uppföljning av om åtgärder har genom- förts för att minska risken för fallskador. Vad gäller arbetet med meningsfull tillvaro så finns dokumenterade rutiner. Boendena planerar för individuella och gemensamma aktiviteter. Dock genomförs inte alltid aktiviteterna. Uppföljning av meningsfull tillvaro görs i liten utsträckning. Även äldreinspektörerna har uppmärksammat vissa utvecklingsområden avseende meningsfull tillvaro. Bland annat framkommer att vård- och omsorgsboenden behöver säkerställa att brukare dagligen erbjuds social stimulans, aktiviteter och utevistelse. I granskningen av inomhusmiljö i Micasas fastigheter konstateras att bolaget vid värmebölja har svårt Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 14 (34) att säkerställa att inomhustemperaturerna hålls inom Folkhälso- myndighetens riktvärden för känsliga grupper. En granskning av fast omsorgskontakt i hemtjänst har genomförts. Enligt socialtjänstlagen ska alla brukare ha tillgång till en fast om- sorgskontakt. Kontaktpersonen ska vara undersköterska. Gransk- ningen visar att brukare i de allra flesta fall har en fast omsorgs- kontakt, men att personen i fråga inte alltid är undersköterska. Äldreinspektörerna har genomfört flera kvalitetsobservationer som visar att de flesta brukare är nöjda med sin hemtjänst. Brukarna upplever att personalen är lyhörda och bemöter de äldre utifrån deras individuella förutsättningar och behov. Generellt visade kvalitetsobservationerna att personal tog hänsyn till anhöriga. Verksamheterna saknade dock ett strukturerat arbetssätt för hur anhörigperspektivet ska tillämpas. Andra utvecklingsområden som påvisades är bland annat följsamhet till basala hygienrutiner och måltidshantering. Det varierade också mellan stadsdelsnämnderna hur mycket tid beställarenheterna beviljade för respektive insats. Årets uppföljning av rekommendationer visar att åtgärder återstår att genomföra avseende genomförandeplaner. Äldrenämnden hanterar föreningsbidrag till ideella organisationer som bedriver stadsövergripande aktiviteter för äldre i Stockholm. En granskning av nämndens uppföljning av bidragen har genom- förts. Granskningen visar att kontroller och uppföljning behöver bli mer omfattande för att säkerställa att stadens medel endast betalas ut till seriösa föreningar. Verksamhetsområdet äldreomsorg redovisar ett överskott på 303,1 mnkr eller 3,2 procent av nettobudgeten (2024: 154,4 mnkr). Två nämnder redovisar underskott och två nämnder större över- skott. Nettokostnadsavvikelsen är -13,5 procent, vilket betyder att stadens äldreomsorg bedrivs till en lägre kostnad än beräknad referenskostnad. Kostnaden för äldreomsorg (kr/invånare 80+) är i nivå med riket (2024: 256 755 kr, riket 256 435 kr). 3.3.4 Revisionskontorets bedömning, socialtjänst Revisionskontoret bedömer att verksamhetsområdet socialtjänst delvis bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisionskontorets granskning visar att flera av stadsdelsnämnderna har svårt att svara upp mot krav i lagstift- ning samt kommunfullmäktiges ambitioner inom området. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 15 (34) Brister finns, framförallt inom individ- och familjeomsorg, där bland annat handläggningstider är allt för långa. Inom äldreomsorg- en uppnås endast målvärdet för en av de indikatorer som finns för att mäta måluppfyllelse. I likhet med tidigare år anser revisionskon- toret att kommunstyrelsen behöver se över nyckeltal för att mäta kvalitet som ett komplement till brukarundersökningar och kvalitetsobservationer. Socialtjänsten har bedrivits inom den budget som kommun- fullmäktige tilldelat verksamhetsområdet. 3.4 Samhälle Kommunfullmäktige har flera mål och indikatorer som visar ambitionsnivån för det samhällsutvecklande arbetet såsom mål för bostäder, klimat- och miljöarbetet samt trygghet och beredskap. 3.4.1 Styrning för bostadsförsörjning Enligt bostadsförsörjningslagen ska kommuner planera för att alla invånare ska kunna leva i goda bostäder. Kommuner ska även skapa förutsättningar för olika byggaktörer att bygga bostäder. Översiktsplanen anger den långsiktiga inriktningen för hur stadens mark ska användas och var olika typer av utveckling bör ske. Handlingsplanen för bostadsförsörjning konkretiserar detta genom åtgärder och insatser som visar vad som ska göras och hur arbetet ska genomföras. Riktlinjerna för markanvisning reglerar hur stadens mark ska fördelas och används som ett styrmedel för att säkerställa att marken bidrar till stadens mål. Ett arbete har inletts med att revidera Stockholms översiktsplan och planeras beslutas under 2028. I december 2025 beslutade kommunfullmäktige om ny handlings- plan för bostadsförsörjning, vilken ersätter den tidigare riktlinjen för bostadsförsörjning. Handlingsplanen riktar sig både till berörda förvaltningar och bolag inom staden och till externa aktörer. I början av 2025 trädde den nya riktlinjen för markanvisning i kraft. Ett mål med den nya riktlinjen var att transparensen i markanvis- ningsprocessen ska öka, bland annat genom att markanvisningar i högre utsträckning prövas i ett jämförelseförfarande med tydliga kriterier och urvalsgrunder. Vidare ska markanvisning i större ut- sträckning ske i ett senare skede av detaljplaneprocessen, detta för att förutsättningar för krav kopplade till markanvisningen ska bli tydligare. Årets granskning visar att riktlinjerna har implementerats, men att det ännu är för tidigt att se om åtgärderna haft avsedd effekt. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 16 (34) 3.4.2 Bostadsplanering- och produktion Kommunfullmäktige har beslutat om ett övergripande bostadsmål om att bygga 140 000 bostäder till 2035. Bostadsbyggandet utmanas fortsatt av höga produktionskostnader, vilket gör att det är svårt att få ekonomisk lönsamhet i projekt för såväl exploateringsnämnden och de kommunala bostadsbolagen som för externa byggaktörer. För 2025, i likhet med tidigare år, är avvikelserna stora för de års- mål för indikatorer som kommunfullmäktiges beslutat om för att mäta måluppfyllelse. Kommunstyrelsen bedömer bostadsmålet som delvis uppfyllt. KF-indikator Årsmål 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Utfall 2022 Antal bostäder i genomförandebeslut 6 000 2 268 e.t e.t e.t Antal markanvisade bostäder till stadens allmännyttiga bostadsbolag 2 000 772 1 841 1 000 e.t Antal påbörjade bostäder 6 000 3 494 2 582 2 893 4 833 Antal seniorbostäder i hyresrätt i inriktningsbeslut 100 113 e.t e.t e.t Antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner 6 000 2 174 3 970 5 314 3 513 Under året har exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden arbetat med att utveckla styrning och uppföljning av framdrift i bostadsprojekten. Arbetet har bland annat handlat om att utveckla portföljstyrningen genom tydligare prioriteringar, ökat fokus på genomförbarhet och förbättrade styrprocesser. Effekten av detta har blivit att flera projekt har senarelagts eller avslutats på grund av svag lönsamhet, låg efterfrågan eller höga risknivåer. Genom port- följstyrning uppges att resurser kan omfördelas till projekt med bättre förutsättningar. Sammanlagt har 35 projekt pausats, motsvar- ande cirka 22 800 bostäder. Ytterligare åtgärder som genomförs för att stimulera bostadsbygg- andet är bland annat att ge externa byggaktörer möjlighet att om- vandla planerade bostadsrätter till hyresrätter, där efterfrågan på bostadsrätter har minskat. Vidare erbjuds även successiva tillträden och det förs en aktiv dialog med byggaktörerna. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 17 (34) Kommunfullmäktiges planeringsstrategi från 2024 och budgetdirek- tiv för 2025 betonar vikten av samverkan mellan nämnder och kommunala bolag, särskilt för att ge de allmännyttiga bostadsbolag- en förutsättningar att ta ett större ansvar och möjliggöra fler bygg- starter. Bostadsbolagen har ett gemensamt ägardirektiv om att bygga minst 3 500 bostäder under mandatperioden. Hittills har bolagen sammanlagt påbörjat byggandet av 724 bostäder. Totalt planeras att påbörja byggnation av 247 bostäder under 2026. Revisionskontoret konstaterar att målsättningen om 3 500 bostäder inte kommer att uppnås. När det gäller samverkan mellan berörda nämnder och de allmän- nyttiga bostadsbolagen visar revisionskontorets granskning av samverkan för ett ökat bostadsbyggande att denna i huvudsak fungerar väl. Det finns etablerade samverkansforum på flera organisatoriska nivåer. Vidare framgår att det finns ett strukturerat arbete med analyser av marknadsförutsättningar, efterfrågan, bostadspotential och planberedskap, i enlighet med uppdrag i kommunfullmäktiges budget. Dessa analyser utgör ett viktigt underlag i arbetet med att identifiera bostadsprojekt som är genom- förbara, ekonomiskt hållbara och strategiskt betydelsefulla ur ett samhällsperspektiv. Vidare visade granskningen att det finns flera utmaningar kopplade till utvecklingen i fokusområdena. Bland annat framkommer att både interna och externa aktörer upplever svårigheter med att uppnå ekonomisk lönsamhet i projekten. När det gäller bostäder med särskild service visar underlagen att kommunen och de kommunala bolagen står inför betydande utmaningar i att möta det långsiktiga behovet. Behovsbilden är tydligt beskriven, men faktorer som pausade projekt, lång tid från markanvisning till inflyttning och begränsad tillgång till mark påverkar förutsättningarna. Dessa omständigheter innebär att skillnaden mellan behov och faktisk utbyggnad riskerar att bestå, vilket kräver fortsatt samordning och tydligare åtgärder för att säkerställa att planerade boenden kan genomföras. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 18 (34) 3.4.3 Klimat och miljö Kommunfullmäktige har beslutat om inriktningsmålet ”Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning” med fyra verksamhetsområdesmål. Kommunstyrelsen bedömer att inriktningsmålet i sin helhet uppnås, trots att målvärdet för 14 av de 18 indikatorer som kommunstyrels- en redovisar utfall för inte uppnås. Följande indikatorer når inte sitt årsmål: • Andel matavfall till biologisk behandling. • Elproduktion baserad på solenergi. • Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter. • Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel. • Utsläpp koldioxid per invånare. • Andel av stadens yta som omfattas av åtgärdsplaner för skyfall. • Andel enskilda exploateringsprojekt som tar ekologiska värden och funktioner i anspråk där ekologiska kompensa- tionsåtgärder genomförs. • Andel inköpta ekologiska måltider och livsmedel. • Andel lediga avgiftsbelagda parkeringsplatser i innerstaden, dagtid. • Minskade utsläpp från transporter. • Minskat biltrafikarbete, jämfört med 2017. • Antal förekomster i stadens kemikaliehanteringssystem av utpekade produkter med utfasningsämnen. • Andel upphandlingar med kemikaliekrav. • Antal dygn över miljökvalitetsmålet för dygnsmedelvärdet för PM10. Staden har dock inte full rådighet över utvecklingen för alla indikatorer. För andra, där rådighet finns, finns andra utmaningar. Servicenämnden, som ansvarar för upphandling av livsmedel, redogör t.ex. i sin verksamhetsberättelse för att det är svårt för stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden att nå målet om ekologiska livsmedel och måltider. Detta trots att det befintliga avtalet innebär god tillgång till ekologiska produkter. Service- nämnden har identifierat behov av mer stöd och vägledning till köken för omställningen, vilket mynnat ut i ett nytt uppdrag från kommunfullmäktige till nämnden under kommande år. Samtidigt finns uppgifter om att ekologiska varor varit slut hos leverantören och att prisskillnaden mellan ekologiska och konventionella produktgrupper inom avtalet är allt för stor. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 19 (34) Cirkulär hantering av material och avfall från rivning och byggna- tion har granskats. Granskningen omfattade exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden samt Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) och AB Stockholmshem. Bedömningen är att nämnderna och bolagen i huvudsak säkerställer en cirkulär hantering av material och avfall från rivning och bygg- nation i enlighet med lagstiftningen krav. Kommunfullmäktiges mål om cirkularitet uppnås dock inte. Kommunstyrelsen beskriver i sin verksamhetsberättelse att imple- menteringen av klimathandlingsplan 2030 har fortsatt. För att ut- veckla arbetssätt inom verksamheterna i syfte att minska hushållens konsumtionsbaserade utsläpp, samverkar staden med KTH, Karolinska institutet och Stockholms universitet. 3.4.4 Trygghet Årets undersökning visar att 82 procent av de invånare som svarat på enkäten uppgett att det är tryggt att vistas i det stadsdelsområde där de bor. Därmed uppnås kommunfullmäktiges målsättning. Variationen mellan olika stadsdelsnämndsområden är dock fortsatt stor, från 52 procent (Skärholmen) till 94 procent (Norra inner- staden). Resultatet är en förbättring jämfört med utfall för 2024. Kommunstyrelsen redogör för att det finns ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen i Stockholm, Polismyndigheten, Region Stockholm och Tullverket för att minska antal öppna drogscener i länet. Under året har antal öppna drogscener, enligt uppgift, minskat från 26 till 21. En granskning har genomförts som omfattar kulturnämnden samt stadsdelsnämnderna Järva, Södermalm och Hässelby-Vällingbys arbete för att fritidsgårdar ska vara trygga miljöer för barn och unga att visas i. Granskningen visar att nämnderna i huvudsak har ett ändamålsenligt arbete, även om några utvecklingsområden finns. Bland annat behöver stadsdelsnämnderna säkerställa att utdrag ur belastningsregister kontrolleras och dokumenteras vid rekrytering av personal till fritidsgårdar. Bostadsbolagen rapporterar att de under året genomfört flera åt- gärder för att öka tryggheten för hyresgästerna. Åtgärder i fastig- heter kan exempelvis bestå av ett stärkt skalskydd och förbättrad belysning. Det genomförs också utbildning för medarbetare i att upptäcka våld i nära relationer hos hyresgäster. Bolagen samverkar också med andra aktörer för att öka tryggheten i närområdet. Ett exempel är ett samarbete som kallas för ”Trygga trappan” där bolagen och polisen gemensamt verkar för att öka tryggheten i trapphus och andra allmänna ytor. Bostadsbolagen mäter genom enkäter hyresgästernas upplevda trygghet, vilket är en utgångspunkt Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 20 (34) för vilka insatser som behöver göras. AB Stockholmshems utfall för 2025 är 84,5 procent, AB Familjebostäder 82 procent och AB Svenska Bostäder 81,3 procent. SISAB rapporterar att det ekonomiska utfallet för skadegörelse på stadens skolfastigheter fortsätter att minska och har halverats sedan 2022. Bolaget har både arbetat med ett allmänt förebyggande trygg- hetsarbete och med riktade insatser vid skolor med höga eller ökande skadekostnader. Bolaget har under 2025 särskilt arbetat med att öka tryggheten i och runt tomställda lokaler. 3.4.5 Beredskap Kommunernas beredskapsarbete regleras genom en rad olika lagar, förordningar och föreskrifter. Under de kommande åren väntas också ny lagstiftning träda ikraft som medför väsentligt utökade uppgifter för kommunerna, bland annat inom försörjningsberedskap och befolkningsskydd. Kommunstyrelsen beskriver i sin verksam- hetsberättelse att uppbyggnaden av en robust civil beredskap är långsiktig och kräver omfattande investeringar, vilket även medför ökade driftkostnader. Hur stor del av investeringarna som kommer att finansieras med statliga medel är oklart. Kommunfullmäktige beslutade 2024 om ett säkerhetsprogram med övergripande mål för säkerhetsarbetet. Ett antal anvisningar har tillkommit under 2024-2025 som fördjupar och konkretiserar delar av beredskaps- och säkerhetsarbetet. Ägardirektiv och bolagsord- ningar har setts över för att tydliggöra bolagens roll i förhållande till stadens åtaganden i det civila försvaret. Under 2026 kommer bland annat plan för krigsledning och krigsorganisation att revideras. Alla verksamheter ska också genomföra en risk- och sårbarhetsanalys. Inom ramen för den grundläggande granskningen har revisions- kontoret följt upp att bostads- och fastighetsbolagen tar ansvar för sitt bestånd av skyddsrum. Det pågår ett arbete med att inventera och rusta upp skyddsrummen där bolagen har kommit olika långt. I bostadsområden är åtgärderna i regel enkla, men det stora antalet skyddsrum leder till en betydande ekonomisk påverkan för bostads- bolagen. För specialskyddsrummen är åtgärderna i vissa fall tekniskt komplicerade och kan innebära att befintlig verksamhet behöver evakueras. Revisionskontoret konstaterar att det saknas en tydlig plan för hur driftsorganisationen ska se ut i händelse av höjd beredskap. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 21 (34) 3.4.6 Revisionskontorets bedömning, samhälle Revisionskontoret bedömer att det samhällsutvecklande arbetet delvis har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Detta eftersom det finns stora avvikelser från kommunfullmäktiges målsättning avseende bostäder samt området klimat och miljö. Arbetet för att möta upp nya krav gällande säkerhet och beredskap har påbörjats. Medborgarundersökningen visar att invånarna i större utsträckning än förra året anser att det är tryggt i den stadsdel där de bor. Däre- mot är variationen mellan stadsdelsnämndsområdena fortfarande stor. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 22 (34) 4. Ekonomi Kommunallagen föreskriver att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning ska säkerställa en ändamålsenlig verksamhet och en effektiv hushållning av kommunens skattemedel. Styrningen ska leda till att värdet på kommunens tillgångar och eget kapital bibehålls så att inte kommande generationer belastas av de beslut som fattas idag. I begreppet ingår att säkerställa ekonomisk stabilitet på såväl kort som lång sikt. Revisorerna ska uttala sig om huruvida resultatet i den års- redovisning som kommunstyrelsen överlämnar till kommun- fullmäktige är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat om för att uppnå god ekonomisk hushållning. Stockholms stad har inte ett specifikt dokument som kallas God ekonomisk hushållning. Regler för ekonomisk förvaltning, inves- teringspolicy och de mål som kommunfullmäktige beslutar om utgör tillsammans stadens styrning för att uppnå god ekonomisk hushållning. I avsnitten som följer redogörs för utfallet för de finansiella målen, det ekonomiska resultatet i jämförelse med föregående år och budget samt för investeringar, kassaflöde och låneskuldens utveckling. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 23 (34) 4.1 Finansiella mål Kommunfullmäktige har fastställt fem finansiella mål. Samtliga mål utom ett uppnås. Nämndernas prognossäkerhet avviker 1,7 procent från justerad budget, vilket är en större avvikelse än tidigare år. Avvikelsen förklaras främst av att statsbidrag från Migrationsverket och Skolverket erhållits sent under året. Finansiella mål Bedöm- ning 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Stadens ekonomiska resultat enligt balanskravet ska uppgå till 0,1 mnkr Uppnås 1 652 mnkr 1 968 mnkr 3 184 mnkr Nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag ska inte överstiga 100 % Uppnås 98,5 % 99,1 % 90,3 % Soliditeten ska inte understiga 34 % inkl. pensionsåtaganden för staden eller den kommunala koncernen Uppnås 35 % 46 % 34 % 46 % 35 % 48 % Budgetföljsamheten ska vara 100 % Uppnås 98,5 % 99,1 % 99,3 % Prognossäkerheten i tertialrapport 2, jämfört med utfallet, högst +/- 1 % Uppnås ej 1,7 % 0,6 % 0,5 % Revisionskontoret bedömer att samtliga nämnder bedrivit verksam- heten från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. För de kommunala bolagen finns avvikande bedömningar för tre bolag. Mässfastigheter i Stockholm AB/Stockholmsmässan AB, Stockholm Globe Arena Fastigheter AB och Stockholms Hamn AB når inte upp till kommunfullmäktiges resultatkrav. För ytterligare information se rapporter på webbplatsen start.stockholm/revision . 4.2 Årets resultat Den kommunala koncernens resultat 2025 uppgår till 4 367 mnkr (2 482 mnkr). Nedan redovisas resultatet för året i jämförelse med 2024 och budget för staden respektive bolagskoncernen. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 24 (34) 4.2.1 Staden I tabellen nedan redovisas stadens utfall 2025 i jämförelse med föregående år. Resultaträkning (mnkr) Utfall 2025 Utfall 2024 Förändring Verksamhetens intäkter 15 807 15 708 99 varav jämförelsestörande intäkter 1 410 1 781 -372 Verksamhetens kostnader, inkl. reservering central medelreserv 69 454 68 191 1263 varav jämförelsestörande kostnader 353 11 342 Avskrivningar 3 119 2 800 319 Verksamhetens nettokostnader 56 767 55 283 1 483 Skatteintäkter m.m. 60 219 57 637 2 582 Verksamhetens resultat 3 453 2 354 1 099 Finansnetto 232 543 -311 Årets resultat 3 685 2 897 788 Årets resultat uppgår till 3 685 mnkr (2024, 2 897 mnkr). Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har sammanlagt ökat med 4,5 procent i jämförelse med föregående år och uppgår till 60 220 mnkr (57 638 mnkr). Förändringen förklaras främst av att skatteunderlaget stärkts och att skattesatsen höjts med 24 öre. Verk- samhetens nettokostnader uppgick till 56 767 mnkr (55 283 mnkr), vilket är en ökning med 2,7 procent. Att kostnadsutvecklingen är relativt måttlig förklaras bland annat av att inflationen varit lägre under 2025 än 2024. Resultatet från den finansiella verksamheten uppgår till 232 mnkr och inkluderar stadens räntenetto och övriga finansiella intäkter och kostnader. Pensionsskulden värdesäkras genom index och påverkar därför driftskostnaderna. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 25 (34) Kommunfullmäktige budgeterar årligen för en ekonomi i balans men utan överskott (0,1 mnkr i resultat). Budgetavvikelser uppstår därför alltid och ska bland annat användas för att finansiera inves- teringar. Avvikelser från budgeterat resultat förklaras bland annat av att: • Realisationsvinster från försäljningar och intäkter från exploateringar inte budgeteras. Av årets resultat är 950 mnkr (1 369 mnkr 2024) intäkter från försäljningar och exploateringar. • Nämnderna redovisar ett överskott om 887 mnkr, jämfört med budget (504 mnkr 2024). Facknämndernas överskott är 518 mnkr (339). Alla facknämnder redovisar överskott, förutom idrottsnämnden och valnämnden vilka redovisar mindre negativa avvikelser. Samtliga stadsdelsnämnderna redovisar överskott på sammantaget 369 mnkr (165 mnkr). • Övriga poster. Cirka 1 800 mnkr förklaras bland annat av lägre uppräkning av pensionsskuld (517 mnkr) samt att medel för oförutsedda händelser och stöd till verksamheten inte förbrukats fullt ut (1 062 mnkr). Årets resultat har inte belastats av de utbetalningar som avser medfinansiering av infrastruktur enligt Stockholms- och Sverigeöverenskommelserna. Utbetalningarna tas mot tidigare avsättningar. Under året har drygt 1,2 mdkr utbetalats. Utbetal- ningar för bussterminalen vid Slussen uppgick till cirka 0,3 mdkr. Prognosen för kvarstående utbetalningar för stadens samlade åtagande efter år 2026 uppgår till cirka 7 mdkr. 4.2.2 Bolagskoncernen Bolagskoncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt upp- går till 863 mnkr, vilket är 473 mnkr högre än kommunfullmäktiges resultatkrav. Resultatet efter skatt är 539 mnkr (94 mnkr 2024). Bolagskoncernen lämnar ingen aktieutdelning enligt beslut i kommunfullmäktige. Ursprungligen var 340 mnkr budgeterat i utdelning till staden. Finansnettot avviker med 167 mnkr (7 procent) mot budget, vilket förklaras av lägre räntekostnader än budgeterat. Skillnaden förklaras av att den genomsnittliga låneräntan varit lägre under året samt av att investeringar inte har genomförts enligt plan. Genomförande- graden är cirka 82 procent. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 26 (34) Moderbolaget redovisar ett utfall om 314 mnkr, jämfört med kommunfullmäktiges resultatkrav om 60 mnkr. Avvikelsen förklaras bland annat av att bolagets finansnetto är 186 mnkr högre än budget till följd av en utdelning från Stockholm Exergi AB på 179 mnkr, vilken inte var budgeterad. Flera dotterbolag redovisar starkare resultat än kommunfullmäk- tiges resultatkrav. De största positiva avvikelserna redovisar: • Stockholms Vatten och Avfall AB, 444 mnkr jämfört med 68 mnkr. Bolagets höjda taxor har bidragit till att stärka resultatet. Kostnader för entreprenader, personal och räntor är också lägre än budgeterat. • AB Svenska Bostäder, 263 mnkr jämfört med 90 mnkr. Kostnaderna för fastighetsskötsel, administration samt räntor och avskrivningar har varit lägre än budgeterat. • AB Stockholmshem, 424 mnkr jämfört med 255 mnkr. En tidigare nedskrivning har återförts och därmed stärkt resultatet (100 mnkr). • Stockholms Stads Parkering AB, 182 mnkr jämfört med 80 mnkr. Intäkterna har ökat till följd av hyreshöjningar och högre intäkter från besöksparkering samt lägre kostnader för snöröjning, underhåll m.m. Följande dotterbolag redovisar resultat som är lägre än kommunfull- mäktiges resultatkrav. De största negativa avvikelserna redovisar: • Stockholms hamn AB, -494 mnkr jämfört med -123 mnkr. Avvikelsen förklaras av en nedskrivning av värdet på Norviks Hamn (-440 mnkr). • Mässfastigheter i Stockholm AB/Stockholmsmässan AB, - 168 mnkr jämfört med 100 mnkr. Avvikelsen förklaras av lägre intäkter än budget och att bolagets kostnader inte sänkts i tillräcklig omfattning för att möta de lägre intäkt- erna. • Stockholm Globe Arena Fastigheter AB, -169 mnkr jämfört med -162 mnkr. Avvikelsen motsvarar 6 procent av bolagets omslutning och förklaras bland annat av högre räntekostnad- er. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 27 (34) 4.3 Investeringar Den kommunala koncernens bruttoinvesteringar uppgår till 19 391 mnkr (21 151 mnkr), medan nettoinvesteringarna uppgår till 18 197 mnkr (19 985 mnkr). För den kommunala koncernen upp- gick egenfinansieringsgraden till 70 procent (59 procent). 4.3.1 Staden Stadens bruttoinvesteringar uppgår till 8 008 mnkr (8 809 mnkr). Netto uppgår investeringarna till 6 814 mnkr (7 643 mnkr), vilket är 445 mnkr lägre än budget. Stadens egenfinansieringsgrad avseende investeringar uppgick till 94 procent (92 procent). Årets genomförandegrad uppgick till 94 procent (92 procent). Genomförandegrad mäter hur mycket av årets investeringsram som förbrukats under året, men har ingen koppling till projektens fram- drift. Störst avvikelse från investeringsram, liksom tidigare år, redovisar fastighetsnämnden om 335 mnkr (627 mnkr). Nämnden redovisar att avvikelser främst beror på förseningar avseende större idrotts- investeringar. Bland annat gällande Brännkyrkahallen, Älvsjöbadet samt Vällingby sim- och idrottshall. Stadens största (över 1 mdkr) pågående genomförandeprojekt anges i tabellen nedan. Exploateringsnämnden ansvarar för samtliga projekt. Projekt (mnkr) Beräknad totalutgift Upparbetat tom 251231 Prognos- avvikelse mot beslut Hagastaden 10 355 7 083 28 Slussen 20 860 11 147 -114 Hornsbergskvarteren 1 302 814 112 Stadshagen 1 010 488 -365 Kolkajen-Ropsten 1 033 183 -1,5 Gasverket 1 404 716 -62,8 Gasklocka 2 1 008 693 46 Bromstensstaden etapp 1 och 2 1 375 724 -65 Slakthusområdet etapp 1 1 020 465 -10 Årstafältet, etapp 1 2 336 1 253 -225 Årstafältet, etapp 2 och 3 2 161 1 140 -120 Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 28 (34) 4.3.2 Bolagskoncernen Bolagskoncernen genomförde 2025 investeringar för 11 480 mnkr (12 802 mnkr). Den totala investeringsramen uppgick till 13 998 mnkr. Årets egenfinansieringsgrad uppgick till cirka 60 procent (genomförandegrad cirka 82 procent). Bostadsbolagen står tillsammans för en budgetavvikelse på 1 612 mnkr eller 64 procent från årets investeringsram. Avvikelsen förklaras av att planerade investeringsprojekt inte kommit igång till följd av bristande lönsamhet i projekten. Bolagskoncernens största (över 1 mdkr) pågående genomförande- projekt anges i tabellen nedan (mnkr). Projekt Total utgift Upparbetat tom 251231 Prognos- avvikelse mot beslut Stockholms framtida avloppsrening (SFA) (Stockholm vatten och avlopp AB) 19 500 13 614 6 mnkr högre än budget Mässtunneln (Stockholm vatten och avlopp AB) 1 061 401 1 mnkr högre än budget Årstafältet etapp 1 (Stockholm vatten och avlopp AB) 1 136 976 46 mnkr lägre än budget Grovrening Sickla del 2 installationer (Stockholm vatten och avlopp AB) 1 379 538 95 mnkr lägre än budget Plankan (AB Svenska bostäder) 1 097 1 089 8 mnkr lägre än budget Persikan (AB Stockholmshem) 1 010 875 20 mnkr lägre än budget 4.4 Lån Den kommunala koncernens externa låneskuld, som till största delen avser bolagens investeringar, uppgår brutto till 84 756 mnkr (83 468 mnkr). Det är en ökning med 1 287 mnkr från föregående år. Netto uppgår låneskulden till 81 598 mnkr (77 873 mnkr), vilket är en ökning med 3 785 mnkr. Den samlade låneskulden ligger inom finanspolicyns ram som uppgår till 110 000 mnkr. Låneramen har utökat med 50 000 mnkr sedan 2019. Staden tar upp lån både till fast och rörlig ränta på inhemsk och internationell lånemarknad. Ränte- och valutarisk säkras genom handel med derivat. Den genomsnittliga räntebindningstiden för den externa skuldportföljen uppgick på balansdagen till 2,0 år (2,1 år). Enligt finanspolicyn ska den genomsnittliga bindningstiden vara mellan 1,25 och 3,75 år. Exklusive beaktande av ränteswappar, uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 1,6 år (1,8 år). Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 29 (34) På balansdagen uppgick ränteförfall inom ett år till 42,8 procent (40,8 procent, max. 75 procent enligt policyn). Finansieringsrisker hanteras genom att sprida tidpunkten för omsättning av lån. På balansdagen förföll 17,3 procent (19,4 procent, max. 30 procent enligt policy). 4.5 Revisionskontorets bedömning Revisionskontoret bedömer att stadens verksamhet i huvudsak har bedrivits från ekonomisk synpunkt på ett tillfredsställande sätt. Resultatet som redovisas i årsredovisningen är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat om för att uppnå god ekonomisk hushållning. Stockholms stad uppnår balanskravsresultatet för 2025. Av de fem finansiella mål som kommunfullmäktige beslutat om uppnås alla utom nämndernas prognossäkerhet. Soliditeten har under de senaste tre åren legat stabilt runt 35 procent (staden), vilket är i nivå med genomsnittet för riket. Verksamheten, exklusive investeringsverksamheten, har i huvudsak genomförts i enligt med plan. För kärnverksamheten (socialtjänst och pedagogisk verksamhet, se avsnitt 3) står verksamhetens kost- nader i huvudsak i rimlig proportion till de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige tilldelat och de målsättningar som finns för området. För områdena klimat och miljö finns väsentliga avvikelser från kommunfullmäktiges mål. För flera mål är verksamhetens rådighet begränsad. Även när det gäller bostäder finns väsentliga avvikelser från kommunfullmäktiges mål. Exploateringsnämnden och bostads- bolagen har bedömt att det inte är möjligt att exploatera mark och bygga bostäder till en rimlig kostnad. Det betyder att det finns en målkonflikt mellan att bygga bostäder och att säkerställa en lång- siktigt hållbar ekonomi. Det arbete som den kommunala koncernen genomfört för att säkerställa lönsamhet i projekt och för att i tidigt skede identifiera icke lönsamma projekt är en viktig del i ekonomi- styrningen för att upprätthålla god ekonomisk hushållning. Till följd av att investeringsverksamheten är omfattande, räcker inte årets överskott för staden eller för den kommunala koncernen för att finansiera investeringsverksamheten. För staden finansieras inves- teringar till 92 procent med egna medel och bolagskoncernens in- vesteringar finansieras till 60 procent. Detta trots att årets budgeter- ade investeringsramar inte förbrukats till fullo (genomförandegrad staden 92 procent, bolagskoncernen 82 procent). Revisionskontorets bedömning är att egenfinansieringsgraden behöver öka. Nettoskuld- en ökade med 3,7 mdkr. Den externa låneskulden uppgick till Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 30 (34) 84,8 mdkr på balansdagen. Av investeringsvolymen avsåg 5,2 mdkr va-verksamhet där framtida avskrivningar, amorteringar och drifts- kostnader ska finansieras inom va-kollektivet. Varje generation ska stå för sina egna kostnader. Verksamheten be- höver över tid ge ett tillräckligt överskott för att kostnader inte ska vältras över på kommande generationer. Vad som är tillräckligt överskott är en bedömning av kommunens framtida utveckling, med hänsyn till demografi och ekonomi. Stadsrevisionen granskade 2024 kommunstyrelsens styrning för att upprätthålla god ekonomisk hus- hållning. Bedömningen var att kommunstyrelsen behöver utveckla och stärka ekonomistyrningen för att säkerställa att god ekonomisk hushållning fortsätter att upprätthållas för kommande generationer mot bakgrund av den omfattande investeringsverksamheten. Kommunstyrelsen rekommenderades bland annat att se över de finansiella målen för att stärka den långsiktiga ekonomistyrningen och för att målen i högre utsträckning ska omfatta bolagskoncernen. De finansiella målen har inte förändrats sedan granskningen. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 31 (34) 5. Intern kontroll Revisorerna ska enligt kommunallagen och aktiebolagslagen bedöma om nämnder och bolag bedrivit verksamheten med tillräcklig intern kontroll. En tillräcklig intern kontroll betyder att det finns en styrning och uppföljning som bidrar till måluppfyllelse, ändamålsenlig verksamhet och regelefterlevnad. Den interna kontrollen syftar även till att förebygga fel och oegentligheter. Varje nämnd och bolag ansvarar för att den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig i sin verksamhet. Kommunstyrelsen har uppsikt över både bolag och nämnder, vilket även inkluderar intern- kontrollarbetet. Stockholms Stadshus AB svarar för styrning, kontroll, uppföljning och löpande översyn av dotterbolagens verksamheter. Kommunstyrelsen har under året utvärderat det integrerade led- ningssystemet (ILS) samt reviderat modellen för systematisk intern kontroll. I övrigt har kommunstyrelsen fokuserat på att stärka den interna kontrollen inom områdena inköp och avtalstrohet, ekonomi- administration, informationssäkerhet samt för att förebygga väl- färdsbrott. Följande nämnder och bolag bedöms delvis ha en tillräcklig intern styrning och kontroll. Vilka avvikelser som identifierats för respek- tive nämnd och bolag framgår av revisionsrapporter som finns tillgängliga på webbplatsen start.stockholm/revision . Facknämnder: • Exploateringsnämnden • Fastighetensnämnden • Förskolenämnden • Kulturnämnden • Kyrkogårdsnämnden • Trafiknämnden • Utbildningsnämnden Stadsdelsnämnder: • Bromma • Farsta • Hägersten-Älvsjö • Järva • Skärholmen Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 32 (34) Bolag: • AB Familjebostäder • AB Stockholmshem • AB Svenska Bostäder • Kulturhuset Stadsteatern AB • Mässfastigheter i Stockholm AB • St:Erik Markutveckling AB • Stockholms Hamn AB • Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) 5.1 Revisionskontorets bedömning Revisionskontorets samlade bedömning är att den interna kontrollen i kommunkoncernens verksamhet i huvudsak är tillräcklig. Även om den interna kontrollen som helhet bedöms vara tillräcklig är intern kontroll ett utvecklingsområde för flera nämnder och bolag. Väsentlighets- och riskanalysen samt internkontrollplanen behöver utvecklas för flera bolag och nämnder. Även arbetet med att genomföra systematiska kontroller samt dokumentation behöver stärkas. Det finns också ett mönster från årets granskningar, och även tidigare års granskningar, som visar att avtalsuppföljning generellt är ett utvecklingsområde. Det samma gäller även social- tjänstens dokumentation av individärenden. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 33 (34) 6. Årsredovisning och räkenskaper Revisorerna ska bedöma om årsredovisning är upprättad i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer samt i enlig- het med god redovisningssed. Granskning har genomförts utifrån standard för kommunal räken- skapsrevision. Yttrandet från sakkunnigt biträde för räkenskaps- revision finns tillgängligt på webbplatsen start.stockholm/revision . Nedan redovisas ett urval av de iakttagelser som gjorts i samband med årets granskning. 6.1 Investeringsredovisning I årets granskning av investeringsverksamheten har noterats att investerande nämnder, på ett strukturerat sätt, behöver utveckla uppföljningen av om ej aktiverade projektutgifter ska kvarstå eller kostnadsföras. Det finns flera projekt där aktiviteten varit låg under året, vilket kan indikera förgäveskostnader. I granskningen har även identifierats att några typer av utgifter, exempelvis rivning och sanering, för vissa projekt redovisats felaktigt. Vidare visar gransk- ningen att vissa specifika redovisningsfrågor, kopplade till redovis- ning av investeringar, behöver analyseras för att säkerställa en korrekt redovisning. Det gäller återköp av tomträttsavgälder och kostnader för ledningsflyttar vid exploateringsprojekt. I granskningsarbetet har det varit svårt att få en tydlig och samlad bild av investeringsverksamheten. Exempelvis redovisas exploa- teringsnämndens investeringsprojekt i flera bilagor till verksam- hetsberättelsen. Det ges dock ingen tydlig och samlad information om investeringsportföljen i sin helhet. Mot bakgrund av att inves- teringsverksamheten representerar väsentliga värden i stadens balansräkning, anser revisionskontoret att det är viktigt att rapport- eringen förbättras. Detta för att såväl nämnderna som kommun- styrelsen ska få en tydlig bild av investeringsverksamheten för att kunna fatta välgrundade beslut. 6.2 Leasing Årets granskning visar att staden inte fullt ut följer RKR:s rekommendation avseende leasing. RKR anger att hyresavtal ska klassas som finansiella om leasingperioden omfattar större delen av leasingobjektets ekonomiska livslängd, även om äganderätten inte övergår till den som hyr objektet. I staden redovisas alla avtal som operationella leasingavtal. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 34 (34) 6.3 Processer och rutiner För att säkerställa att räkenskaperna ger en rättvisande bild behöver underlag till bokföring och redovisning vara korrekta. Processer och rutiner ska vara utformade så att en tillräcklig intern kontroll upp- nås. Årets granskning visar på några områden där nämnderna inte fullt ut efterlever kommunfullmäktiges regelverk för ekonomisk förvaltning. Kommunstyrelsen behöver därför stärka uppsikten över nämndernas följsamhet till regelverket. Utförlig information finns i revisionskontorets årsrapporter för respektive nämnd och bolag (se webbplatsen start.stockholm/revision ). Granskningen visar att: • Nämnderna behöver säkerställa att kontroller genomförs i enlighet med tillämpningsanvisningar för intern kontroll av lönehantering. • Nämnderna, och några av bolagen, behöver säkerställa att register för anläggningstillgångar och korttidsinventarier är aktuella och fullständiga samt att avvikelser följs upp. • Stadsdelsnämnderna behöver stickprovsvis granska utförare inom äldreomsorg för att minska risken för oegentligheter och välfärdsbrott. 6.4 Revisionskontorets bedömning Revisionskontoret bedömer att stadens årsredovisning 2025, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning samt i huvudsak följer god redovisningssed. Årsredovisningen ger en i huvudsak rättvisande bild av årets resultat och ställning. De avvikelser som noterats i granskningen bedöms inte ha en väsentlig påverkan på stadens eller den kommunala koncernens finansiella ställning. R Stockholms V sta d Dnr RVK 2026/69 Till kommunfullmäktige Revisionsberättelse för revisorskollegiet år 2025 Vi av kommunfullmäktige utsedda revisorer har granskat Revisorskollegiets administrativa förvaltning under år 2025. Revisorskollegiet ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt kommunfullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Den ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till kommunfullmäktige. Vårt ansvar är att granska om revisorskollegiets verksamhet bedrivits enligt kommunfullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Vidare om revisorskollegiets räkenskaper är rättvisande och om den interna kontrollen varit tillräcklig. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och stadens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning av verksamheten. Vi bedömer sammantaget att revisorskollegiet i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisorskollegiets interna kontroll bedöms ha varit tillräcklig. Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Stockholm den 24 mars 2026 f)~Ove Andersson ~ ~J ~ ~ (ffe. Anita Johansson Stig Henriksson