← Tillbaka till arkivet
Budget & skatter Stockholms kommun Kommande möte Kommunfullmäktige · Möte 2026-05-04 · Kortfattat 2026-04-25

Stadens ekonomi: Årsredovisning 2025 och nya satsningar

Kommunfullmäktige ska behandla årsredovisningen för Stockholms stad och den kommunala koncernen för 2025. I årsredovisningen ingår bland annat en redovisning av hur staden uppfyllt sina mål, stadens ekonomiska resultat och information om investeringar. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen och beslutar om justeringar i budgeten och reserveringar av eget kapital, inklusive 100 miljoner kronor extra för kompetensutveckling och 150 miljoner kronor extra för sociala investeringar.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-05-04. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.

Bilagor

Från originalhandlingen
Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål innehåller förvaltningsberättelse, årsbokslut, uppföljning av kommunfullmäktiges mål samt ekonomisk och finansiell information avseende den kommunala koncernen, där staden och de kommunala bolagen ingår. [R1 Utl Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad.pdf] 1 (21) Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2025/1568) Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Samt med årsredovisningen ärenden som sambehandlas enligt bilaga 10 Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025, dnr KS 2026/71 Kompletterande och förlängd finansiering för utveckling av sociala system, dnr KS 2025/1604 Justering av ersättning/peng till utförare inom familjerådgivning, dnr KS 2026/215 Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter i Stockholms stad, dnr KS 2026/231 Storstockholms Brandförsvars årsredovisning 2025, dnr KS 2026/276 Upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser inom kommunkoncernen, dnr KS 2026/130 Tertialrapport 2 2025 för SHIS bostäder, dnr KS 2025/1280 2 (21) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål godkänns. 2. Redovisade avsättningar om 601 mnkr godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Kommunstyrelsens beslut gällande uppsiktsplikt avseende stadens hel- och delägda bolag, anmäls enligt bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Basnyckeltal med utfall för år 2025 godkänns i enlighet med bilaga 5 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Nämndernas redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag 2025 godkänns i enlighet med bilaga 6 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Redovisning av kommunfullmäktiges aktiviteter som i sin helhet inte blivit genomförda under 2025 godkänns i enlighet med bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Lägesredovisning stora investeringsprojekt godkänns enligt bilaga 8 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Slutredovisningar av investeringsprojekt över 50 mnkr anmäls enligt bilaga 9 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 9. Exploateringsnämndens investeringsbudget för 2025 justeras för utgifter och inkomster med 145,9 mnkr enligt bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Nuvarande reservation av eget kapital avseende kompetensutveckling utökas med 100 mnkr i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Den utökade reservationen finansieras från årets förändring av eget kapital. 11. Nuvarande reservation av eget kapital avseende sociala investeringar utökas med 150 mnkr i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Den utökade reservationen finansieras från årets förändring av eget kapital. 12. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 (dnr KS 2026/71) godkänns i enlighet med bilaga 10 a till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 13. Medel om 40 mnkr som tidigare beviljats socialnämnden för utveckling av sociala system omdisponeras till kommunstyrelsen (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 14. Kommunstyrelsen medges kompletterande finansiering om 50 mnkr för 2026-2029 för teknisk förnyelse av sociala system (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering hanteras i budgetprocessen. 3 (21) 15. Tidigare beslut om att socialnämnden medges finansiering för utveckling av sociala system förlängs till och med 2029 (dnr KS 2025/1604) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 16. Ersättning/peng till utförare inom familjerådgivning för rådgivningssamtal med avgiftsbefrielse justeras (dnr KS 2026/215) i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 17. Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter antas (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 18. Förskolenämnden ska ta fram tillämpningsanvisningar för införande av arbetsskor för personal inom förskoleverksamheten i egen regi och för privat regi (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 19. Socialnämnden ska ta fram tillämpningsanvisningar för införande av arbetsskor för personal inom socialpsykiatri, skadligt bruk och beroende samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning i egen regi och för privat regi (dnr KS 2026/231) i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 20. Kommunstyrelsen ska genomföra central upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 21. Centralt upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser ska användas av samtliga nämnder i den omfattning som följer av upphandlingsresultatet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 22. Stockholms Stadshus AB uppmanas för egen del att använda centralt upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att använda centralt upphandlat stöd i den omfattning som följer av upphandlingsresultatet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 23. Kommunstyrelsen ska besluta om upphandlingsdokument och övriga handlingar som krävs för upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser, tilldelning av kontrakt, avbrytande av upphandling samt avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt häva avtal (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 24. Kommunstyrelsen ska implementera upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser hos stadens nämnder och bolag (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 25. Finansiering för upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser, avseende den del som gäller stadens nämnder sker genom de reserverade medlen för utvecklingskostnader IT som återfinns inom ramen för Central medelsreserv i budget (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4 (21) 26. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del ge fullmakt samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att ge fullmakt till kommunstyrelsen för genomförande av upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser och efterföljande avtalsförvaltning av upphandlat stöd inom ekonomi- och inköpsområdet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 27. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del finansiera samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att finansiera den del av upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser som avser stadens bolagsstyrelser (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 28. Storstockholms Brandförsvars årsredovisning för verksamhetsåret 2025 (dnr KS 2026/276), fastställs, i enlighet med bilaga 10 c till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande. 1. Stadsdirektören ska genomföra centralupphandling samt säkerställa införande och användning av upphandlat stöd inom ekonomi- och inköpsområdet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Stadsdirektören ska fatta beslut om upphandlingsdokument, avbrytande av upphandling, tilldelning av kontrakt, tecknande av avtal och löpande avtalshantering inklusive beslut om eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt att häva avtal inom ekonomi- och inköpsområdet (dnr KS 2026/130), i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Nämnderna medges budgetjustering för ökade kostnader med 233,9 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2025 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 334 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 5 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2025 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Nämnderna medges budgetjustering för minskade nettoutgifter med 120 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2025 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5 (21) 4. Nämnderna medges ombudgetering till 2026 för ökade kostnader med 94,6 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Nämnderna medges ombudgetering till 2026 för ökade utgifter med 36,4 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2026 års budget, godkänns i enlighet med årsredovisning 2025, bilaga 0, med specifikation i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Mot bakgrund av vad som framgår av bolagsordningar och ägardirektiv för bolagen, utfallsrapporter, protokoll samt övrig rapportering från Stockholms Stadshus AB, bedömer kommunstyrelsen att verksamheterna i varje bolag i koncernen Stockholms Stadshus AB under föregående kalenderår har bedrivits enligt det fastställda ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna, enligt bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Anmälan av SHIS Bostäders Tertialrapport 2 för 2025 (dnr KS 2025/1280) fastställs med hänvisning till bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Övriga framställningar från nämnderna avslås. 9. Paragrafen justeras omedelbart. 6 (21) Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål innehåller förvaltningsberättelse, årsbokslut, uppföljning av kommunfullmäktiges mål samt ekonomisk och finansiell information avseende den kommunala koncernen, där staden och de kommunala bolagen ingår. Beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontoret. Föredragande borgarrådets synpunkter Det är glädjande att konstatera att Stockholms stad levererar goda verksamheter till sina invånare. Årsredovisningen redovisar en fortsatt god måluppfyllelse vilket bekräftar de undersökningar som gjorts i andra sammanhang. Fler stockholmare känner sig stolta över sin stad och fler upplever trygghet i staden. Välfärden levererar god kvalitet och staden arbetar intensivt med ambitiösa klimatmål. Och fler vill bo i vår stad. Stockholm är nu nära att för första gången bli en miljonstad. Staden visar såväl goda ekonomiska som verksamhetsmässiga resultat. Trots minskande statsbidrag från riksdag och regering med mer än 300 miljoner kronor har verksamheterna fått uppräkningar som garanterat en god verksamhet och genom en ansvarsfull ekonomisk politik kan staden i årsredovisningen redovisa ett ekonomiskt överskott som kraftigt minskat behovet av upplåning för de investeringar som genomförts. Stadens verksamheter visar generellt goda resultat även om högt uppställda mål inte alltid uppnås fullt ut. Bland de goda resultaten kan nämnas att allt fler stockholmare känner sig trygga i sina stadsdelar. Antalet öppna drogscener har minskat från 26 till 21 under året. Det omfattande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som i hög grad bygger på samverkan, både inom den kommunala organisationen och tillsammans med externa aktörer som polisen och civilsamhället, har fortsatt att utvecklas. Förebyggande insatser har stärkts och stadsdelsnämnderna har också mött upp behovet av fler platser för barn och unga på hem för vård eller boende (HVB) som en följd av bland annat det grova våldet och annan kriminalitet i kombination med brist på statliga institutionsplatser. Stockholms stad har under året fortsatt att stärka kvaliteten i verksamheten genom att öppna HVB Almen som riktar sig till pojkar i åldern 13–15 år med social problematik. Genom att öppna verksamheter i egen regi möts också risker för välfärdsbrott i utsatta branscher. 7 (21) Under året har också arbetet mot våld i nära relationer stärkts. Införandet av Islandsmodellen har bidragit till fler möjligheter att komma i kontakt med våldsutövare vilket underlättar för att våldsutsatta inklusive medföljande barn kan lämna våldsamma relationer. Modellen syftar till att stärka samarbetet mellan socialtjänsten och polisen vid akuta våldshändelser i familjer. Under året har samtidigt Bryt upp – ett sammanhållet stöd för våldsutsatta implementerats. Barn och ungas välfärd och fritid har varit centralt för att skapa mer jämlika uppväxtvillkor. Ett exempel är den handlingsplan för bostadsförsörjning som staden antagit under året, i vilken det finns flera åtgärder som syftar till att minska den trångboddhet som många stockholmsfamiljer upplever. Ett annat exempel på insatser riktade mot barn och unga är de avgiftsfria sommarlovsaktiviteterna, som har bidragit till att barn och ungdomar fått meningsfulla fritidsaktiviteter under sommarlovet. De avgiftsfria lovaktiviteterna bedöms ha besökts av drygt 29 000 barn och unga. Till detta ska tilläggas att alltfler barn och unga nu i vardagen kan delta i god och trygg pedagogisk verksamhet när avgiften för fritidsklubben helt avskaffats. Under år 2025 har också åtgärder och upprustning genomförts vid 15 parkleksbyggnader. Utöver dessa planeras det för nya parklekar eller parkleksbyggnader i stadsdelsnämndsområdena Farsta och Kungsholmen. Barn och ungas möjligheter att idrotta ska stärkas och under året har bland annat genomförandebeslut fattats avseende idrottshall i Akalla samt ny hall för fotboll och friidrott på Enskede IP. Allra viktigast för en trygg uppväxt är dock en väl fungerande förskola och skola. Det är därför glädjande att staden trots minskande barn- och elevantal och den ökande kostnaden per elev som det medför, klarar att upprätthålla och stärka personaltätheten i verksamheterna. Det bidrar sannolikt till att en ökande andel föräldrar är nöjda med sitt barns förskola och att de höjda resultaten i årskurs sex i Stockholms skolor kvarstår. Under året har därtill lekvärdesriktlinjer för utformning av förskole- och skolgårdar tagits fram. Riktlinjerna syftar till att skapa utemiljöer som ger såväl grönska som förutsättningar för lek, fysisk aktivitet, socialt samspel och lärande. Socialstyrelsens årliga brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” visar även att den stora majoriteten av stadens äldre är nöjda och trygga med sina omsorgsinsatser. Undersökningen visar att det finns ett högt förtroende för personalen och att de svarande upplever att de i stor utsträckning kan påverka hur omsorgsinsatserna genomförs. För att fortsätta klara kompetensförsörjningen i äldreomsorgen har staden under år 2025 beslutat om en historisk avsättning om 200 miljoner kronor för att under de kommande fyra åren investera i bättre arbetsvillkor genom exempelvis 8 (21) arbetstidsförkortning, förbättrad arbetsmiljö och kompetenssatsningar. Genom stadens kompetensutvecklingssatsning har nämnderna redan under år 2025 beviljats 56,3 miljoner kronor för att genomföra olika kompetensutvecklingsinsatser, bland annat utbildningar inom demens, geriatrik och psykisk ohälsa inom äldreomsorg och utbildning i svenska för personalen inom äldreomsorgen och förskola. För att öka attraktiviteten och kontinuiteten arbetar stadsdelsnämnderna fortsatt med att öka antalet heltidstjänster och andelen tillsvidaretjänster. Till exempel arbetar flera stadsdelsnämnder med att säkerställa kvalificerade vikarier vid oplanerad frånvaro inom äldreomsorg, omsorgen om personer med funktionsnedsättning och förskola, genom att etablera resursteam med tillsvidareanställda medarbetare. En insats för att stärka kvaliteten i välfärdsverksamheten är den intensifierade uppföljningen av privat verksamhet inom exempelvis förskola och hemtjänst, där granskningen under 2025 har lett till att två avtal har sagts upp, en utförare uteslutits från valfrihetssystemet och beställningsstopp har införts för tre utförare på grund av återkommande brister. En stärkt tillsyn är en del av stadens systematiska och intensifierade arbete mot välfärdsbrott. Det sker bland annat genom förstärkt kontroll och avtalsuppföljning, gemensam tillsyn samt genom att en ökad andel av verksamheter i risksektorer bedrivs i egen regi. Även inom ramen för arbetet att skapa en hållbar stad, där Stockholm tar ansvar för klimatomställningen, har det skett stora framsteg under år 2025 även om den nationella politiken givit dåliga förutsättningar. Ett exempel på detta är utsläppen från transportsektorn. Här konstaterar stadsledningskontoret att utsläppen trots stadens aktiva arbete ökat till följd av den nationella sänkningen av reduktionsplikten. Samtidigt har staden underlättat omställning och elektrifiering genom att utöka antalet publika laddplatser på gator och i stadens parkeringsgarage samt antalet parkeringsplatser med laddinfrastruktur. Staden har parallellt arbetat med att minska utsläppen från entreprenadarbeten genom att successivt skärpa kraven i upphandlingarna. I Slakthusområdet pågår som exempel en av Stockholms största eldrivna entreprenader: anläggandet av Fållanparken. En del av arbetet för att minska utsläppen från transporter är att underlätta för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Det är därför glädjande att staden under året tilldelats Cycling Improvement Award, ett pris som uppmärksammar städer som utvecklar och förbättrar förutsättningar för cyklingen. Inom byggsektorn har ytterligare steg tagits för att minska utsläppen. Nya metoder och arbetssätt har tillämpats, bland annat gällande materialsubstitution och elektrifierade entreprenader. Staden har även under året planerat för etablering av en återbrukscentral av byggmaterial för stadens verksamheter. Användandet av plast som förbränns måste minskas och eftersom staden är en stor konsument av förbrukningsartiklar i plast har under året en modell tagits fram för minskade inköp av dessa. 9 (21) Träd är en viktig del såväl av klimat- som klimatanpassningsarbetet. Därtill bidrar fler träd till en grönare och trevligare stad. Det är därför viktigt att staden under året fattat en rad beslut som bidrar till fler träd. Alltifrån ökat anslag i budgeten till att det strategiska arbetet kring skötsel och skydd av träd har stärkts. Staden har även under året arbetat med att ta fram en trädpolicy och en analys av stadens krontäckningsgrad. Den här mandatperioden har fler naturreservat och biotopskyddsområden etablerats än vad som tidigare skett. Under år 2025 har fyra biotopskyddsområden inrättats i Skönstavik, Nockebyhov, Vårberg och Vinterviken. Samråd har genomförts om naturreservatsbildning av Ålstensskogen-Storskogen, Majroskogen och Kyrkhamn- Riddersvik. Dessa goda resultat inom såväl välfärdssektorn och inom klimat- och miljöarbetet har varit möjliga trots att de icke specificerade generella statsbidragen för kommunsektorn inte har höjts för åren 2025–2026. Regleringsbidraget, fastighetsavgiften och de generella statsbidragen har däremot sammantaget för Stockholms stad minskat med 390 mnkr under år 2025 vilket inneburit att regeringen och riksdagsmajoriteten försämrat förutsättningarna för skola, omsorg och förebyggande arbete i Stockholm. Tack vare stadens beslut att vägra de neddragningar som staten påbjöd och istället justera skatten kunde stadens verksamheter ges goda förutsättningar att leverera välfärd av god kvalitet. Genom en stark finansiering har det också skapats förutsättningar att finansiera en större del av de investeringar som är nödvändiga med egna medel. I årsredovisningen framgår att stadens soliditet stärkts under året trots stora investeringsbehov i exempelvis infrastruktur och verksamhetslokaler. Det är ett resultat av en god kostnadskontroll i verksamheterna, processer för att stärka kostnadskontrollen i investeringsprojekt, en stärkt prioritering och budgetering av kostnader som tidigare togs av resultatet. Sammantaget har det stärkt stadens ekonomi och gör att en större del av nödvändiga investeringar nu kan finansieras utan behov av lån. Resultatet på drygt 4,3 miljarder innebär att staden slipper låna i motsvarande grad. De som nu ansvarsbefriat tycker att ett sådant resultat skulle kunna användas för skattesänkningar eller nya utgifter propagerar i slutändan för ökad låneskuld. Stockholms stad har till följd av en ansvarstagande ekonomisk politik högsta möjliga kreditvärdighet. Ratingen uppdateras halvårsvis och bekräftades av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s den 7 november 2025; A-1+ respektive AAA med stabila kreditutsikter. Det är fortsatt viktigt att upprätthålla en ansvarstagande ekonomisk politik. Den kommunala koncernens planerade investeringar uppgår de närmaste åren till mer än 20 miljarder kronor årligen och ett fortsatt fokus behöver vara på en hög egenfinansieringsgrad av det samlade investeringsbehovet. Den goda hushållningen har skett trots att förutsättningarna verkligen inte varit de bästa. Minskade generella statsbidrag till välfärden har kombinerats med att Sverige, 10 (21) jämfört med andra europeiska länder, tappat i tillväxt vilket i sin tur har lett till en historiskt hög arbetslöshet. Stadens arbete mot arbetslöshet har därför behövts intensifieras. Fler har skrivits in vid jobbtorgen, det uppsökande arbetet har förstärkts och ökningen har skett inom alla målgrupper, men har varit som störst bland vuxna med försörjningsstöd. Vilket syns genom att andelen biståndstagare i förhållande till befolkningen är i stort sett på samma nivå som 2024 och att andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd har minskat. Resultaten är också goda. Andelen som gått till arbete eller studier har ökat, särskilt bland vuxna kvinnor. Samtidigt har staden under året arbetat med utökningen av vuxenutbildningen i egen regi och den 1 januari 2025 infördes ett nytt komvuxavtal med färre externa leverantörer. Antalet kursdeltagare i egen regi har ökat med 13 000 under året. Det nystartade Vuxenutbildningscentrum Järva har fått besök av cirka 3 000 individer och har nått ännu fler genom uppsökande verksamhet. Under året antogs stadens nya näringslivspolicy och etableringsstrategi. Näringslivsfrämjande åtgärder för att stärka företagsklimatet har genomförts och antal företag i staden har ökat jämfört med föregående år, dock nåddes inte det höjda årsmålet till följd av den svaga konjunkturen. Genom tillsyn, samverkan och olika kontrollinsatser har staden genomfört åtgärder för att hålla oseriösa aktörer och aktörer med kopplingar till organiserad brottslighet borta från stadens näringsliv. Nytt rekord har också satts när det gäller antal ungdomar som fått feriejobb. Fler än 11 700 ungdomar fick därmed chansen att jobba. Samtliga ungdomar som sökte feriejobb i Järva inför sommarlovet fick exempelvis erbjudande om anställning. Ska Stockholms arbetsmarknad fungera väl krävs det att bostadsbristen minskar. Höga byggkostnader till följd av inflation och uteblivet statligt stöd till nyproduktion har medfört ett förhållandevis lågt bostadsbyggande under ett antal år. Under hösten sågs en ökning i byggtakten och antalet påbörjade bostäder var 35 procent högre jämfört med 2024. Majoriteten av de påbörjade bostäderna är hyresrätter. Det är glädjande, men ska bostadsmarknaden utvecklas i takt med behoven krävs ett statligt engagemang för bostadsbyggandet. I budget för år 2024 beslutade kommunfullmäktige om en modell där överskott från ett antal lönsamma exploateringsprojekt kan motivera investeringsbeslut avseende olönsamma projekt. Under år 2025 har sammanlagt fem investeringsbeslut i stadens fokusområden fattats som möjliggjorts genom modellen: rivning av parkeringsdäck i Rågsved, temalekpark i Södra Järva, Nationellt fotbollscenter i Kista, radhusprojektet Kråksätra i Sätra samt utveckling av Sätra Centrum är bara några av de exempel som nu bygger ihop vår stad och minskar segregationen. Även om utvecklingen i stort är positiv i Stockholm så finns det uppenbart fortsatt stora behov. Staden har arbetat med och kommer fortsätta med att stärka välfärden, 11 (21) det brottsförebyggande arbetet och klimatomställningen. Men Stockholm och landets övriga kommuner kan inte göra detta på egen hand. Sverige behöver en regering som bryr sig om dessa frågor. Det blir inte bättre skola eller omsorg med sänkta statsbidrag. Det blir inte mer ordning och reda i välfärden med tvångsprivatiseringar. Det blir inte färre ungdomar som fastnar i kriminella gäng med sparkrav på socialtjänsten. Och det blir inte minskade utsläpp med lägre pris på fossila bränslen. Särskilt viktigt blir det givet att vi faktiskt har stora utmaningar framför oss. Under kommande år står vi inför en stor demografisk utmaning i välfärden. Vi står inför stora investeringar i infrastruktur och VA-nät. Vi ska samtidigt klimatanpassa vår stad så att vi bättre står emot översvämningar till följd av skyfall och värmestress till följd av värmeböljor. Vi ska säkerställa att staden är redo att ta ett större ansvar för ökade krav på arbetet med civil beredskap och civilt försvar. Under de kommande åren väntas ny lagstiftning träda ikraft som medför väsentligt utökade uppgifter för kommunerna, bland annat inom försörjningsberedskap och befolkningsskydd. Stockholms stad är redo att ta sig an dessa uppdrag. Det bygger dock på att det finns en regeringspolitik som också bidrar till att bygga Sverige starkt och som ger kommunerna förutsättningar att genomföra vad som krävs. Slutligen; Stockholm är och Stockholm ska vara en stad för alla. I tider när den politiska högern gör sitt bästa för att skapa polarisering mellan olika grupper och kollektivt misstänkliggöra grupper av stockholmare behövs stadens arbete för mänskliga rättigheter och mot rasism mer än någonsin. Det är därför viktigt att stadens nya program för de mänskliga rättigheterna visar vägen till ett rättighetsbaserat arbete i stadens verksamheter Staden har också antagit den allra första handlingsplanen mot rasism, vilken har som mål att verksamheterna ska vara fria från alla former av rasism. Bilagor 0. Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål, dnr KS 2025/1568-1.1 1. Ombudgeteringar och budgetjusteringar, dnr KS 2025/1568-1.2 2. Stadsledningskontorets kommentarer till nämndernas utfall, dnr KS 2025/1568-1.3 3. Resultatbudget och investeringsplan, dnr KS 2025/1568-1.4 4. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt avseende stadens hel- och delägda bolag, dnr KS 2025/1568-1.5 5. Basnyckeltal 2025, dnr KS 2025/1568-1.6 6. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag, dnr KS 2025/1568-1.7 7. Redovisning av kommunfullmäktiges aktiviteter som i sin helhet inte blivit genomförda under 2025, dnr KS 2025/1568-1.8 8. Lägesredovisning Stora projekt 2025, dnr KS 2025/1568-1.9 12 (21) 9. Slutredovisningar av investeringsprojekt över 50 mnkr, dnr KS 2025/1568- 1.10 10. Ärenden som sambehandlas med årsredovisning 2025, dnr KS 2025/1568-1.11 10 a. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025, dnr KS 2025/1568-1.12 10 b. Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter i Stockholms stad, dnr KS 2025/1568-1.13 10 c. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025, dnr KS 2025/1568-1.14 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarrådet Christofer Fjellner (M) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål redogör för verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. Stockholms stads resultat uppgår till 3 685 mnkr (2 898 mnkr). Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 66 315 mnkr (63 187 mnkr). Överskott från nämnderna uppgår till totalt 887 mnkr, varav 369 mnkr för stadsdelsnämnderna och 517 mnkr för facknämnderna. Hittills under mandatperioden, år 2023–2025, har staden gjort ett resultat på sammanlagt nästan 10 mdkr. Under samma period har S-styret höjt den samlade kommunalskatten till den högsta nivån någonsin. När Socialdemokraterna inte klarar av att prioritera i stadshuset tvingas nu hushållen att vända på slantarna vid köksbordet istället. Det är djupt orättvist. Den kommunala koncernens planerade investeringar är fortsatt mycket höga på omkring 20 miljarder kronor årligen. Egenfinansieringsgraden av investeringar 2025 uppgår till 70 procent, och är långt ifrån målet om 100 procent. Vi är mycket oroade över den höga skuldsättningen. Mot bakgrund av detta vill vi understryka vikten av att minska stadens skuld och bedriva en långsiktigt hållbara ekonomisk politik. Tyvärr kan vi konstatera att staden just nu ökar skuldsättningen med över två miljoner kronor i timmen. Socialdemokraterna monterar ner arbetslinjen. I december var arbetslösheten 7,1 procent i staden, vilket kan jämföras med riket som helhet, där var arbetslösheten lägre och uppgick till 6,8 procent i december 2025. Den höga arbetslösheten innebär att stadens kostnader för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser ökar. Även tillväxten i Stockholm hackar. Göteborg och Malmö växer snabbare än Stockholm, särskilt när det gäller näringsliv och attraktionskraft för yngre arbetskraft. Stockholm uppvisar ett negativt flyttnetto. Under mandatperioden har Stockholm rasat i ranking över lokalt företagsklimat. 13 (21) Otryggheten är fortfarande utbredd i stora delar av staden. Det lokala trygghetsarbetet monteras ned. Samtidigt faller skolresultaten, andelen behöriga elever till gymnasiet har minskat jämfört med 2022. Särskilt allvarligt är det att elever från socioekonomiskt svagare områden presterar sämre i Socialdemokraternas skola. Socialdemokraternas byggpolitik driver på stadens skuldutveckling. Ett ensidigt fokus på att bygga i allmännyttan innebär att nya miljonprogramhus byggs i stadens grön- och villaområden, vilket helt saknar stöd hos stockholmarna. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Föredragande borgarrådets förslag till beslut godkänns delvis. 2. Därutöver anförs följande. Eolshäll och de övergrepp som begicks där på placerade barn är en djup skamfläck i stadens historia – inte minst för att staden ännu inte ens förmått lyfta på stenarna och klarlägga hela sanningen. Som Liberalerna påtalat är det hög tid att Stockholms stad tar det ansvar man bar då, utreder sin egen roll och prövar kompensation till de drabbade. Att hänvisa till regeringen eller svara med tystnad håller inte, särskilt när det finns belägg för både tillsynsansvar och tidig politisk kännedom. Nu måste den rödgröna majoriteten ta fullt ansvar och gå till botten med vad som faktiskt hände. Liberalernas egen utredning visar dessutom att staden haft tillsynsansvar och att det tidigt fanns politisk kännedom om att något inte stod rätt till på Eolshäll. Mot den bakgrunden är det oacceptabelt att inte gå till botten med vad som faktiskt hände. Nu måste den rödgröna majoriteten ta sitt ansvar – fullt ut. Trots det ekonomiskt ansträngda läget redovisar Stockholms stad ett betydande överskott, vilket tyder på att skatteuttaget är högre än nödvändigt. Med tanke på den ökande arbetslösheten i Stockholm skulle en sänkt skatt kunna bidra till att stärka den lokala ekonomin genom att öka hushållens köpkraft och företagens investeringsmöjligheter. Liberalerna ser med oro på hur samhandlingen mellan skola, socialtjänst och polis under hela mandatperioden avstannat på sina håll i staden. Till exempel hämtas det inte in medgivanden från vårdnadshavare och skolorna får ingen återkoppling på sina orosanmälningar. Att det socialt förebyggande arbetet behöver stärkas är uppenbart och likaså måste särskilt fokus riktas mot de barn som placeras – innan, under och efter en placering. Målgruppen är en utpekad rekryteringsbas för de kriminella nätverken och därför är dessa barns vård en nyckel till att stoppa nyrekryteringen. Samhällsvården måste förbättras kraftigt och få kosta, med ett eftervårdsprogram som tar vid direkt efter en placering. Den förstärkning av budgeten för dessa områden som den rödgröna majoriteten lyfter fram är dels otillräcklig sett till stadsdelarnas faktiska underskott, och dels hade problemet inte uppstått från början om den skyddsfond som Liberalerna 14 (21) inrättade föregående mandatperiod funnits kvar – just för höga placeringskostnader svåra att budgetera för. Vi saknar en utförlig analys över de vikande studieresultaten i skolorna. Stadens skolor präglas dessutom av oacceptabelt låga trygghets- och studiesiffor och där dessutom kränkningarna ökar. Vi har vid upprepade tillfällen kritiserat den rödgröna majoriteten för att ha ett alltför ensidigt fokus på Järvafältet, vilket har skett på bekostnad av andra utsatta områden. Detta tunnelseende har lämnat Skärholmen på efterkälken där såväl socialtjänst som skola saknar nödvändiga resurser. Trots att Järva varit i centrum för majoritetens politiska uppmärksamhet, visar dessutom senaste statistiken att resultaten pekar åt fel håll, också där. Den totala behörigheten för Järva SDF ligger nu på 80,9 %. Det är ett fall på 3,5 procentenheter sedan 2022 (när Liberalerna senast styrde skolan), och som tabellen visar har den trenden varit stagnerande eller nedåtgående under hela denna mandatperiod då Socialdemokraterna styrt skolan. Och medan resurser och politiskt kapital har flödat till Järva, har Skärholmen hamnat på efterkälken, vilket vi redan tidigt i mandatperioden beskrev som ett politiskt svek. Lillholmsskolan har idag en behörighet på endast 49 %, vilket är en av de lägsta siffrorna i staden. Skärholmen SDF har visserligen ökat från bottennoteringen 2024 (71,2 %), men ligger med sina 75,7 % långt under både stadens snitt (87,3 %) och nivån i Järva. Vi noterar också lägre närvaro i skolan i Skärholmen. Vi har tidigare även varnat för att Skärholmen aktivt uteslutits från viktiga nationella nätverk för skolor i utsatta områden, trots att behoven är akuta. Insatser för att stabilisera skolgången för barn i samhällsvården är i helt grundläggande för att förebygga kriminalitet och sociala problem. Vi fortsätter efterfråga systematisk och anonymiserad sammanställning av skolresultat på aggregerad nivå, precis som redan görs för exempelvis nyanlända elever. Vår uppfattning är att de omhändertagna och placerade barnens skolresultat skall följas upp mycket noga, då det är staden som i dessa fall har klivit in som vårdnadshavare. Då är det rimligt att staden följer upp dessa barns skolresultat i alla årskurser. Liberalerna noterar att stadens investeringsverksamhet fortsatt präglas av avvikelser och tidsförskjutningar mellan budget och utfall. Även om genomförandegraden har förbättrats kvarstår behovet av ökad träffsäkerhet i planering och prognoser. Återkommande omprioriteringar och reviderade beslut riskerar att minska effektiviteten i användningen av skattemedel. Liberalerna vill även att de större investeringar som Stockholm genomför ska granskas av en extern aktör för att identifiera brister i planering, genomförande och uppföljning. En mer realistisk budgetering och tydligare ansvarsutkrävande gynnar både Stockholm och dess skattebetalare. 15 (21) Risken med allt högre avvikelser är att de inte bara leder till ineffektivt resursutnyttjande, utan även tränger undan andra viktiga investeringar. När kostnader skenar minskar stadens möjligheter att genomföra nödvändiga satsningar inom exempelvis skola, äldreomsorg och socialtjänst. Liberalerna noterar att bostadsbyggandet i Stockholm återhämtar sig alltför sakta, där nivån fortsatt är långt under stadens mål. Samtidigt är utvecklingen i planeringen djupt oroande. Antalet bostäder i antagna detaljplaner har minskat kraftigt, liksom antalet genomförandebeslut och markanvisningar. Detta riskerar att leda till ett ännu lägre bostadsbyggande de kommande åren. Att stadens bostadsmål endast uppnås delvis visar att den rödgröna majoriteten inte förmår säkerställa en tillräcklig byggtakt över tid. Liberalerna anser att arbetet med att korta ledtider, öka planberedskapen och förbättra genomförbarheten i projekten måste intensifieras för att möta stockholmarnas behov av bostäder. Stockholm står även inför en kompetensförsörjningskris, där staden kommer få det allt svårare att täcka behoven inom välfärden. Detta på grund av att människor inte kan söka sig till Stockholm för att arbeta inom skola, vård och omsorg. Därför anser Liberalerna att Stockholm måste ha en mer aktiv bostadspolitik där vi vill se en snabbare och mer effektiv planeringsprocess, fler markanvisningar och tydligare incitament för att öka byggtakten. Liberalerna är starkt kritiska till den bekymmersamma ökningen av vräkningar i Stockholms stad. Särskilt alarmerande är att andelen vräkningar där barn är inblandade, enligt Kronofogdens sammanställning för 2025, fortfarande är hög och till och med ökat. Från 21 till 34. Detta strider mot stadens nollvision om att barn inte ska vräkas eller utsättas för att ha föräldrar som hamnar på gatan. Siffrorna som redovisats visar att stadens brister i sitt ansvar för att skydda, där de mest utsatta grupperna inte tillräckligt beaktas. Där brister i stödet till barnfamiljer som riskerar att hamna i en utsatt situation påverkar barn negativt. Att vräkas är en oerhört social och ekonomisk förlust, både för den enskilde individen men även samhället i stort. Därför anser Liberalerna att en omedelbar översyn av stadens arbete för att förhindra vräkningar, särskilt när barn är inblandade, bör genomföras. Stockholm måste leva upp till sitt åtagande om att ingen barnfamilj ska behöva stå utan tak över huvudet Efter årets vintersäsong kvarstår stora brister i stadens snöröjning. Många trottoarer och gångbanor är fortsatt svårframkomliga efter snöfall, särskilt i områden där sopsaltning inte genomförs. Liberalerna har även noterat att cykelbanor prioriteras i allt högre grad på bekostnad på gångbanor. Detta påverkar äldre, personer med funktionsnedsättningar och föräldrar med barnvagnar i hög grad. I flera stadsdelar vittnar invånare om att de tvingas ut i vägbanan eftersom snövallar blockerar trottoarer, vilket ökar risken för olyckor. Den ojämlika snöröjningen gör att vissa grupper i samhället får allt sämre framkomlighet och trygghet, vilket vi anser är oacceptabelt i en stad som vill vara både jämlik och tillgänglig för alla. 16 (21) Stockholms stad har de senaste åren genomfört omfattande ombyggnationer, nya trafiklösningar och miljözoner i ett försök att skapa en mer hållbar stad. Samtidigt upplever många inom stadens handel och näringsliv att dessa förändringar är stor utmaning. Särskilt i innerstaden har arbeten i den fysiska miljön försvårat för planering av leveranser och otydliga trafikflöden har lett till minskad kundtillströmning för många butiker och handlare. Både Svensk Handel och småföretagare upplever att dialogen med Trafikkontoret har varit bristfällig, att beslut fattas utan att de informeras i god tid och att en otillräcklig konsekvensanalys legat till grund för besluten. Det är viktigt att staden hittar en balans mellan hållbarhetsmålen och en levande stadskärna, så att företag får rätt förutsättningar att överleva och utvecklas. Trots satsningar på bilfria zoner och lekgator vid vissa skolor upplever många skolor i Stockholm fortfarande en farlig trafikmiljö. Skolpersonal har vittnat om farliga transportfordon i nära anslutning där skolbarn rör sig, bristfälliga övergångsställen och ett stort antal bilar i direkt anslutning till skolorna under morgon- och eftermiddagstimmarna. De åtgärder som införts på vissa platser, såsom tillfälliga hinder, är lovvärda men långt ifrån tillräckliga. För att öka barns säkerhet krävs att trafiken kring stadens skolor även under renoveringar och godstransport sker på ett för barnen säkert sätt. Elektrifieringspakten och stadens satsningar på laddinfrastruktur är viktiga steg mot en fossilfri transportsektor. Liberalerna är dock kritiska till att utbyggnaden av laddplatser sker i en ojämn takt, där innerstaden har ett betydligt större utbud av publika laddplatser jämfört med ytterstadsområdena. För många boende i ytterstaden innebär detta en avsevärd utmaning när de överväger att byta till elbil. Bristen på laddinfrastruktur i dessa områden riskerar att bromsa elektrifieringen och skapa en ojämlik situation, där de som bor längre från stadens kärna har färre möjligheter att ställa om sitt resande. För att uppnå en rättvis klimatomställning måste staden öka incitamenten för att bygga ut laddinfrastrukturen i hela staden. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 15 april 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Paccamonti (alla M) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jan Jönsson (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. 17 (21) Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna föredragande borgarrådets förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande Stockholms stads årsredovisning 2025 visar återigen ett ekonomiskt resultat som på pappret framstår som stabilt. Samtidigt döljer sig betydande strukturella problem bakom siffrorna. Den styrande majoriteten fortsätter att ge en alltför positiv bild av stadens utveckling, trots att både välfärdens kvalitet, tryggheten och klimatmålen är under tydlig press. Stockholms stads resultat uppgår till 3 685 mnkr. Trots ett starkt resultat är det anmärkningsvärt att skatteuttaget fortsatt ligger på en hög nivå samtidigt som stadens skuldsättning utvecklas i fel riktning. Nettoskulden ökar och egenfinansieringsgraden för investeringar försvagas, vilket pekar på en ekonomisk politik som riskerar att bli kortsiktig. Centerpartiet är fortsatt kritiska till att stora resurser binds upp i centrala reserver istället för att användas mer träffsäkert i verksamheterna, inte minst i ett läge där behoven förändras till följd av demografiska skiften. Bedömningarna av måluppfyllelsen framstår i flera fall som väl generösa. Särskilt tydligt är detta inom bostadspolitiken, där byggtakten fortsatt är otillräcklig i förhållande till målen. Av sju indikatorer, nås bara en. En särskild oroande trend är att antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner har minskat med 45% på bara ett år. Bostadsbristen kvarstår som en av Stockholms största utmaningar, samtidigt som majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder för att öka takten i byggandet. Inom skolområdet kvarstår betydande utmaningar. De demografiska förändringarna ställer höga krav på anpassning av resurser, lokaler och organisation. Indikatorn Antal barn per grupp i barngrupp i förskolan nås inte, tvärtom ser vi en minskning. Centerpartiet ser en risk att dessa förändringar inte hanteras tillräckligt proaktivt, vilket kan påverka både kvalitet och likvärdighet negativt. Samtidigt är det positivt att kompetensförsörjning fortsatt uppmärksammas, men insatserna behöver stärkas ytterligare för att möta välfärdens långsiktiga behov. Klimat- och miljöarbetet präglas även under 2025 av bristande måluppfyllelse inom flera områden. Av 18 indikatorer så nås bara 4. Det är en oroande utveckling som visar på bristande fokus i frågorna bland vänstermajoriteten. Styrningen är inte tillräckligt effektiv. Vi ställer oss frågande till varför indikatorn på andel ekologiska livsmedel i år inte inkluderar måltider. Istället för att göra miljö- och klimatnytta på riktigt stirrar sig styret blint på symbolåtgärder. Centerpartiet efterlyser en mer resultatinriktad klimatpolitik där genomförandet ges högre prioritet. Trygghetsläget i staden är fortsatt bekymmersamt. Otryggheten i vissa områden biter sig fast och utvecklingen kopplad till kriminalitet och social oro kräver kraftfullare åtgärder. Stadens insatser är viktiga men otillräckliga. Det förebyggande arbetet 18 (21) måste intensifieras och samverkan stärkas för att bryta utvecklingen och skapa långsiktig trygghet. Centerpartiet konstaterar att Stockholm har starka grundförutsättningar. Trots detta saknas ett tydligt och långsiktigt politiskt ledarskap som fullt ut tar tillvara stadens potential. Centerpartiet vill fortsatt bidra med en politik som stärker framtidstron. Vi verkar för ett grönt, öppet och tryggt Stockholm där fler bostäder byggs, där välfärden håller hög kvalitet och där klimatambitionerna omsätts i konkret handling. En stad som håller ihop – och där varje människa ges möjlighet att forma sin egen framtid. Särskilt uttalande av Gabriel Kroon (SD) enligt följande. Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål innehåller förvaltningsberättelse, årsbokslut, uppföljning av kommunfullmäktiges mål samt ekonomisk och finansiell information avseende den kommunala koncernen, där staden och de kommunala bolagen ingår. Årsredovisningen för 2025 markerar tre verksamhetsår av det rödgröna styrets Stockholmsfientliga politik. Under mandatperioden har p-platser byggts bort i rasande fart, p-avgifterna har höjts kraftigt och snöröjningen har total fallerat när den behövs som mest. Styrets vision om att styra om färdsättet till kollektivtrafik har omöjliggjorts på grund av att motsvarande rödgrönt styre i Region Stockholm har ställt in bussavgångar. Underlåtet i att investera i pendeltågens punktlighet och dragit ned på ordningsvakter i kollektivtrafiken. Bostadsbyggandet med tvångsblandning där välskötta villa-och radhusområden men även bostadrättsområden bebyggs med hyresrätter i parker och på grönområden. Desto mer välfungerande område desto fler hyresrätter ska Socialdemokraterna tvinga in, samtidigt som Miljöpartiet har sålt av träden för att bygga fler cykelbanor (som ingen använder). År 2026 kommer att innefatta ett ödesval, det behövs en ny konservativ kraft i Stockholm stad som slutar förstöra för bilen, bevarar skogsområden samt kraftsatsar på fler poliser och ordningsvakter. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. 1. Att delvis godkänna förslaget, 2. Att därutöver anföra följande Stockholms stad gör miljardöverskott år efter år, nästan 10 miljarder kronor i ackumulerat överskott under denna mandatperiod. Skatten har, trots dessa överskott, höjts flera gånger. Inte för att välfärden utökades eller kostnaden för befintlig välfärd skenade, utan för att stadens kreditvärdighet riskerade sänkas. Det håller inte. Överuttaget av skatt som lösning på lånefestens finansiella konsekvenser är en stöld från folket. 19 (21) Vidare noterar vi att inte ett enda vård- och omsorgsboende byggts under mandatperioden, tvärtom har privata initiativ dessutom stoppats trots skriande behov. Likaså är avsaknaden av insikt i den demografiska utmaningen provocerande. Kristdemokraterna efterfrågar en politik som ser problem och löser dem, inte som ser mellan fingrarna och skapar fler. Vi hänvisar därför avslutningsvis till vår reservationsbudget för 2025 som hade säkrat finansiering och kreditvärdighet utan överbeskattning, liksom en seriös och hållbar politik som möter Stockholms demografiska utveckling. Ett Stockholm för hela livet. 20 (21) Ärendet Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål redogör för verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. I ärendet redogörs även för stadsledningskontorets analys och målbedömning av kommunfullmäktiges mål och verksamhetsområdesmål för år 2025. Siffror inom parentes avser år 2024. Under 2025 har omvärlden präglats av betydande osäkerhet, främst till följd av geopolitiska spänningar och handelskonflikter, vilket har bidragit till ekonomiska utmaningar för offentlig sektor, företag och hushåll. Arbetsmarknaden har varit fortsatt svag under 2025. Mot slutet av året har dock tecken på en vändning synts och arbetslösheten i Stockholm har börjat minska. Samtidigt råder fortsatt brist på kompetens inom vissa av stadens verksamhetsområden och även hos andra arbetsgivare i Stockholm. Verksamheternas driftkostnader har ökat och omprioriteringar har varit nödvändiga inom investeringsprojekt som fördyrats och vissa fall behövt skjutas fram i tid. Trots utmaningar har nämnder och bolag kunnat leverera en service av hög kvalitet, där nämnderna visar ett överskott om totalt 887 mnkr (504 mnkr) och stadens bolag ett resultat efter skatt om totalt 539 mnkr (96 mnkr). Stockholms stads resultat uppgår till 3 685 mnkr (2 898 mnkr). I resultatet ingår realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter med 950 mnkr (1 369 mnkr). Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 66 315 mnkr (63 187 mnkr), 110 mnkr lägre än budgeterat. Investeringarna uppgår till 8 008 mnkr (8 809 mnkr). Stockholms stads investeringar har till största del finansieras med egna medel, det vill säga med resultat, avskrivningar, avsättningar och försäljningar. Koncernen Stockholms Stadshus AB:s resultat efter skatt uppgår till 539 mnkr (96 mnkr). I resultatet ingår realisationsvinster om 35 mnkr (519 mnkr) och realisationsförluster om 73 mnkr netto (619 mnkr). Realisationsresultaten är främst hänförliga till försäljningar av fastigheter och tomträtter. Bruttoinvesteringarna uppgår till 11 480 mnkr (12 802 mnkr). Koncernen Stockholms Stadshus AB:s investeringar har delvis finansieras med egna medel. Den kommunala koncernens resultat uppgår till 4 367 mnkr (2 482 mnkr) efter att koncerninterna mellanhavanden, inklusive utdelning, har räknats bort. Bruttoinvesteringar uppgår till 19 391 mnkr (21 151 mnkr). Investeringar har inte fullt ut kunnat finansieras med egna medel. Nettoskuldökning, som inkluderar utbetalningar till medfinansiering, uppgår under året till 3 725 mnkr (5 645 mnkr). Den kommunala koncernens nettoskuld per 31 december 2025 är 81 598 mnkr (77 873 mnkr). Stadsledningskontoret bedömer att den kommunala koncernen uppfyller kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2025, utifrån nämndernas 21 (21) och bolagsstyrelsernas rapportering samt att fyra av de fem finansiella målen uppfylls. --- [Bilaga - Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål.pdf] Sida 1 (133) Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål Stadsledningskontoret Finansavdelningen 2026-03-24 Bilaga 0 Dnr 2025/1568 [Nivå 2] [Besöksadress] [Postadr ess] [Postnr] [Ort] Telefon [Tel efon] Växel [Växel ] Fax [Fax] e-postadr ess [hemsida] Sida 2 (133) Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges mål Förvaltningsberättelse ............................................................................. 3 Den kommunala koncernen ....................................................................... 3 Översikt över verksamhetens utveckling ................................................... 4 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning .......................... 5 Händelser av väsentlig betydelse ............................................................ 14 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ................... 16 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning .............................. 20 Balanskravsresultat .................................................................................. 33 Väsentliga personalförhållanden .............................................................. 34 Förväntad utveckling ................................................................................ 36 Årsbokslut ............................................................................................... 39 Resultaträkning ........................................................................................ 40 Balansräkning ........................................................................................... 41 Kassaflödesanalys ................................................................................... 43 Noter ....................................................................................................... 44 Drift- och investeringsredovisning....................................................... 69 Driftredovisning ........................................................................................ 69 Investeringsredovisning ........................................................................... 74 Ekonomisk information om bolag, kommunalförbund och stiftelser ......... 83 Drift- och investeringsredovisningens samband med årsredovisningens övriga delar ............................................................................................... 84 Ombudgeteringar och budgetjusteringar ............................................ 85 Övrigt ....................................................................................................... 86 Kompetensutvecklingsmedel ................................................................... 86 Medel för sociala investeringar ................................................................ 86 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål ............................................ 88 Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ....................................................................................................... 88 Ett grönt fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .... 105 Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla ............................................................................... 115 Sida 3 (133) Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen ges en översiktlig presentation av den kommunala koncernens verksamhet och utveckling det gånga året och förväntad utveckling utifrån de förhållanden som bedöms ha väsentlig inverkan på verksamheten kommande år. Den kommunala koncernen I avsnittet presenteras en översikt av vilka enheter som ingår i den kommunala koncernen Stockholms stad. Den samlade kommunala verksamheten bedrivs i kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation samt genom bolag. Vissa kommunala angelägenheter sköts av externa utförare. Kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar sköter räddningstjänsten åt elva kommuner i Stockholms län. Stiftelsen SHIS Bostäder är Stockholms stads bostadssociala resurs. I bilden nedan beskrivs den kommunala koncernens organisation. Sida 4 (133) Förvaltningsberättelse Översikt över verksamhetens utveckling I avsnittet presenteras ett antal mått och nyckeltal som illustrerar verksamhetens utveckling de senaste fem åren. Utvecklingen redovisas i tabellen nedan genom ett antal nyckeltal där år 2025 jämförs med åren 2021-2024. Verksamhetens intäkter och kostnader redovisas exklusive jämförelsestörande poster. 2025 2024 2023 2022 2021 Allmänt Folkmängd vid årets slut 999 239 995 574 988 943 984 748 978 770 Kommunal skattesats % 18,22 17,98 17,74 17,74 17,74 Den kommunala koncernen Årets resultat mnkr 4 367 2 482 2 059 5 147 4 224 Verksamhetens intäkter mnkr* 31 351 30 521 28 501 27 184 25 754 Verksamhetens kostnader mnkr* 77 639 77 078 72 785 68 540 66 357 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning mnkr 60 220 57 638 54 863 52 971 50 544 Soliditet inkl. totala pensionsförpliktelser % 46 46 48 50 48 Investeringar mnkr (netto) 18 197 19 985 17 835 16 525 17 318 Egenfinansieringsgrad %** 70 59 62 111 83 Anläggningstillgångar mnkr 281 182 271 152 253 551 241 937 239 800 Långfristiga skulder mnkr 82 999 79 228 62 845 58 319 54 043 Antal anställda 46 634 46 088 46 054 46 053 45 248 Staden Årets resultat mnkr 3 685 2 898 3 322 2 568 2 115 Verksamhetens intäkter mnkr* 14 397 13 927 13 202 12 847 12 608 Verksamhetens kostnader mnkr* 69 101 68 180 64 313 60 712 58 691 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning mnkr 60 220 57 638 54 863 52 971 50 544 Årets resultat enligt balanskravet mnkr 1 652 1 968 3 184 2 250 1 857 Soliditet inkl. totala pensionsförpliktelser % 35 34 35 36 35 Investeringar mnkr (netto) 6 814 7 643 6 330 5 895 4 961 Egenfinansieringsgrad %** 94 92 120 119 136 Anläggningstillgångar mnkr 118 043 113 812 103 644 98 053 93 338 Långfristiga skulder mnkr 78 514 74 945 61 977 57 645 53 520 Antal anställda 43 008 42 475 42 444 42 571 41 867 *Exklusive jämförelsestörande poster **Egenfinansieringsgrad är justerad avseende ej likviditetspåverkande poster för samtliga år. Sida 5 (133) Förvaltningsberättelse Kommentarer till verksamhetens utveckling Befolkningsutveckling Stockholms stads befolkningsutveckling befinner sig i tillväxt, även om den är svagare än föregående år. De senaste fem åren har befolkningen ökat med 20 469 personer. Utvecklingen medför förändrade behov för utbyggnad av stadens verksamheter, vilket påverkar stadens investeringar. Årets resultat för den kommunala koncernen Resultatet efter skatt och finansiella poster för kommunkoncernen uppgår till 4 367 mnkr (2 482 mnkr), efter att koncerninterna mellanhavanden har eliminerats. I kommunkoncernens resultat ingår resultatet för staden, koncernen Stockholms Stadshus AB, kommunalförbund samt resultatet för stadens övriga bolag som inte ingår i koncernen Stockholms Stadshus AB. Årets resultat efter skatt för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår till 539 mnkr (96 mnkr). Årets resultat för staden Årets resultat uppgår till 3 685 mnkr (2 898 mnkr). Realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter ingår med 950 mnkr. Verksamhetens nettokostnader uppgår till totalt 56 767 mnkr (55 283 mnkr) samtidigt som skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 60 220 mnkr (57 638 mnkr). Överskott från nämnderna uppgår till totalt 887 mnkr, varav 369 mnkr för stadsdelsnämnderna och 517 mnkr för facknämnderna. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning I avsnittet presenteras faktorer som är viktiga för bedömningen av den kommunala koncernens resultat eller ekonomiska ställning, som inte redovisas i balans- eller resultaträkningen. Inledningsvis kommenteras faktorer i omvärlden som har betydelse för samhällsutvecklingen och Stockholms stad. Därefter beskrivs Stockholms stads utveckling och faktorer som bedöms ha inverkan på stadens ekonomiska ställning. Utblick Omvärlden har under 2025 fortsatt präglats av betydande osäkerhet, främst till följd av geopolitiska spänningar och handelskonflikter som skapat ekonomiska utmaningar för såväl företag som hushåll. Trots detta har världsekonomin utvecklats relativt stabilt och BNP- tillväxten har varit positiv både globalt och i Sverige. Den svenska ekonomin har vuxit snabbare än förväntat 2025 och återhämtningen förväntas fortsätta under 2026. Enligt Sida 6 (133) Förvaltningsberättelse Konjunkturinstitutets (KI) prognos i december 2025 förväntas BNP i Sverige öka runt 2,7 procent under 2026, men det dröjer till 2027 innan lågkonjunkturen är över. Inflationen låg vid årsskiftet nära Riksbankens mål på 2 procent och i januari beslutade Riksbanken att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Detta bedöms bidra till att stärka konjunkturen och stabilisera inflationen på längre sikt. Den utdragna lågkonjunkturen har påverkat arbetsmarknaden. Under 2025 steg arbetslösheten i riket till 8,8 procent av arbetskraften (15–74 år) enligt Statistiska centralbyrån. Den förväntade BNP-tillväxten under 2026 förväntas driva upp antalet arbetade timmar och bidra till att sänka arbetslösheten något till 8,5 procent, KI:s prognos i december 2025. Svensk offentlig konsumtion har vuxit långsamt 2025. Kommunernas konsumtion har till och med minskat då kostnadsökningar de senaste åren har ställt krav på besparingar samtidigt som demografin förändas med färre barn och allt fler äldre. Den offentliga konsumtionen väntas dock växa de kommande åren, primärt till följd av den omfattande utbyggnaden av det svenska försvaret. Även andra finanspolitiska förändringar för 2026 påverkar offentlig konsumtion genom till exempel stora satsningar för att stärka rättsväsendet och infrastrukturen. De icke specificerade generella statsbidragen för kommunsektorn har inte höjts för åren 2025-2026, däremot har de riktade statsbidragen blivit fler, vilket ökar kommunernas utgifter. Flera av dessa bidrag är också tidsbegränsade vilket innebär en osäkerhet för kommande års finansiering och kan kräva senare verksamhetsanpassningar. De ekonomiska förhållandena är fortsatt förknippade med betydande risker. Snabba förändringar i handelspolitiken och en eventuell nedgång på den amerikanska aktiemarknaden kan få negativa konsekvenser för både finansmarknaderna och realekonomin, även i Sverige. Stockholms utveckling Konjunkturen i Stockholms län visar en tydlig återhämtning under andra halvåret 2025, enligt Handelskammarens Stockholmsbarometer som mäter hushållens och företagens samlade syn på ekonomin. Återhämtningen drivs framför allt av näringslivet där tjänstesektorn och tillverkningsindustrin stärkts, medan byggverksamheten fortsatt präglas av svag efterfrågan. Även hushållen visar tecken på framtidstro och dämpad oro för en stigande arbetslöshet. Arbetslösheten började minska mot slutet av 2025, trots att arbetsmarknaden som helhet var svag under året. I december 2025 Sida 7 (133) Förvaltningsberättelse var den relativa arbetslösheten1 7,1 procent i staden, vilket kan jämföras med 7,3 procent året innan. I riket som helhet var arbetslösheten något lägre och uppgick till 6,8 procent i december 2025. Under 2026 förväntas arbetslösheten gradvis minska, i takt med att konjunkturen stärks och efterfrågan på arbetskraft ökar. Dock beräknas antalet långtidsarbetslösa fortsatt ligga på en hög nivå de kommande två åren. Utmaningarna är särskilt stora för arbetslösa som varit utan arbete i 24 månader eller längre. En stor andel av dem saknar gymnasieutbildning och många har även bristande kunskaper i svenska språket Ljusningen på arbetsmarknaden syns även i att antalet inskrivna arbetslösa ungdomar (18–24 år) har minskat. Den relativa arbetslöshetsnivån bland unga i staden var 6,7 procent den sista december 2025, vilket kan jämföras med nivån för riket som var 7,5 procent. Arbetslösheten var högre bland unga män (8,4 procent) än unga kvinnor (5,2 procent). En fortsatt hög långtidsarbetslöshet innebär en risk för att stadens kostnader för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser ökar. Samtidigt bidrar dock en gradvis förbättring av arbetsmarknaden till ökade skatteintäkter och minskat försörjningsstöd på sikt. En majoritet av arbetsgivarna i Stockholms län upplever fortsatt att det är svårt att hitta arbetskraft med efterfrågad kompetens, en rekryteringsutmaning som kommer att förvärras när konjunkturen stärks ytterligare.2 Befolkningsförändringar Den svenska befolkningsstrukturen förändras i takt med att antalet äldre ökar och barnafödandet sjunker samtidigt som tillväxten är svagare. 2025 var Stockholms stad en av 109 av Sveriges 290 kommuner som hade en positiv befolkningstillväxt, enligt Statistiska centralbyrån. Stadens befolkning ökade med 3 670 personer motsvarande 0,37 procent och nådde 999 240 invånare vid årets slut, den svagaste ökningen sedan pandemiåren 2020–2021. Det kan jämföras med befolkningsökningen i riket som uppgick till 17 800 personer motsvarande 0,2 procent, den lägsta ökningen under hela 2000-talet. I Stockholms stad föddes 11 350 barn och födelsenettot (födda minus döda) blev 5 350, vilket är i nivå med 2024. Stadens flyttnetto blev (inflyttningar minus utflyttningar) negativt, totalt flyttade 1 750 fler personer ut från staden än in. År 2024 var 1 Den relativa arbetslösheten är andelen arbetslösa (inskrivna på arbetsförmedlingen) av arbetskraften, Arbetsförmedlingen. 2 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2025, Arbetsförmedlingen. Sida 8 (133) Förvaltningsberättelse flyttnettot positivt. Både inflyttningen och utflyttningen minskade 2025 jämfört med året innan och inflyttningen blev den lägsta sedan år 2013. Flyttnetto för Stockholms stad åren 2024 och 2025 redovisas i tabellen nedan. Flyttningar 2024 2025 Förändring Totalt (avrundat) 1 160 -1 750 -2 910 därav Utlandet 3 440 1 860 -1 580 Inom Sverige -2 290 -3 610 -1 330 varav Övriga län 1 620 1 410 -210 Stockholms län -3 910 -5 020 -1 120 Källa: SCB Det kommunala skatteunderlaget Under 2025 ökade det nominella skatteunderlaget med i jämförelse måttliga 3,6 procent. Den förväntade konjunkturuppgången med fler antal arbetade timmar gör att skatteunderlaget beräknas öka med 4,5 respektive 4,2 procent år 2026 och 2027 enligt prognos från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I genomsnitt beräknas skatteunderlaget öka med 4,3 procent per år under åren 2026-2029, vilket är i linje med den genomsnittliga ökningen under den senaste tioårsperioden. Det reala skatteunderlaget, d v s skatteunderlaget justerat för inflationen, har en annan utveckling till följd av prisutveckling och regelförändringar. Under 2025 ökade skatteunderlaget realt med 4,3 procent. Under 2026 väntas en ökning om 2,7 procent på grund av långsammare ökning av prisbasbeloppet och regelförändringar, främst till följd av ytterligare förstärkning av det förhöjda grundavdraget. Skatteunderlagets utveckling Tabellen visar prognosen för hur skatteunderlagets utveckling nominellt och realt mellan år 2025 och 2029. Procentuell förändring 2025 2026 2027 2028 2029 Nominellt skatteunderlag 3,6 4,5 4,2 4,3 4,3 Realt skatteunderlag 4,3 2,7 1,5 0,4 0,9 Källa: SKR, februari 2026 Sida 9 (133) Förvaltningsberättelse Verksamhetsrisker Stadens verksamheter påverkas av förändringar i omvärlden, både på kort och på lång sikt. Strukturella utmaningar så som demografiska förändringar, klimatförändringar och ett förändrat säkerhetsläge ställer ökade krav på anpassning, riskhantering och beredskap. I detta avsnitt beskrivs väsentliga, strukturella verksamhetsrisker och arbetet för att hantera dem. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för kommunsektorn, bland annat till följd av den demografiska utvecklingen som beskrivs längre ner under avsnittet Förväntad utveckling. Utmaningarna är stora inom stadens äldreomsorg, framför allt på grund av ett ökat antal äldre och brist på rätt kompetens, vilket ställer krav på löpande kompetensutveckling och nya arbetssätt. Inom de pedagogiska verksamheterna är det generellt lättare att rekrytera. Vikande barn- och elevunderlag aktualiserar behovet av omställningsåtgärder. Inom socialtjänsten finns utmaningar att behålla medarbetare. Den nya socialtjänstlagen, Socialtjänstlag (2025:400), för också med sig behov av nya arbetssätt och kompetensutveckling för medarbetarna inom socialtjänsten. Ett proaktivt och strategiskt arbete bedrivs för att säkerställa stadens kompetensförsörjning. Staden arbetar för ett hållbart arbetsliv och för att vara en attraktiv arbetsgivare, bland annat genom kompetensutveckling, förstärkt introduktion och praktik för studenter. Även kvalitetsarbete, utveckling av välfärdsteknik och nya arbetssätt är centrala för att säkra stadens kompetensförsörjning och välfärd. Lokalförsörjning Inom äldreboendeplaneringen finns utmaningar kopplade till ett ökande behov av bostäder och ett omfattande underhållsbehov av befintliga lokaler. Under året har stadens process för äldreboendeplaneringen stärkts, bland annat har ett stadsgemensamt arbetssätt för att hitta nya platser för nya vård- och omsorgsboenden, samordnad äldreboendeplanering, startats upp. Arbetet syftar till att långsiktigt säkerställa kapacitet och beredskap för att möta den ökande efterfrågan på äldreboenden. Antalet barn och elever förväntas fortsätta att minska, vilket medför ett minskat behov av pedagogiska lokaler såsom förskolor och skolor. Förändringarna i demografin ställer krav på omställning i syfte att säkerställa ett effektivt utnyttjande av stadens lokaler och begränsa kostnadsutvecklingen. Sida 10 (133) Förvaltningsberättelse Det finns ett fortsatt behov av att utveckla arbetssätten för prioritering samt nyttjande av lokalresurser över tid. Den stadsövergripande lokalresursplanen utgör ett sammanhållande underlag för styrning, uppföljning och utveckling av stadens lokalförsörjning samt ett stöd för nämndernas fortsatta planering. Klimatförändringar Staden behöver anpassas till ett förändrat klimat och fortsätta det långsiktiga arbetet för att minska klimatpåverkan och utsläpp av växthusgaser. De största riskerna för Stockholm är för närvarande översvämningar till följd av skyfall och värmestress till följd av värmeböljor. Inom ramen för stadens systematiska risk- och sårbarhetsarbete analyseras konsekvenser av dessa risker och åtgärder för att möta dem. Stadens långsiktiga och förebyggande arbete bedrivs i enlighet med stadens handlingsplan för klimatanpassning, vilken har börjat uppdateras under 2025. Oegentligheter och välfärdsbrott Oegentligheter och välfärdsbrottslighet riskerar att påverka alla verksamheter genom att minska välfärdens resurser och urholka förtroendet för systemet och staden. I den kommunala koncernen bedrivs ett systematiskt arbete mot välfärdsbrott. Det sker bland annat genom förstärkt kontroll och avtalsuppföljning, identifiering av och särskilt stöd inom riskområden, gemensam tillsyn, utbildningsinsatser samt utvecklad intern och extern samverkan. Verksamheterna arbetar både förebyggande och med operativa åtgärder när oegentligheter misstänks. I de fall brott misstänks leder det till polisanmälan. Cyberhot Stadens verksamheter är i hög grad beroende av it och digitala lösningar. Omvärldsläget och den snabba tekniska utvecklingen innebär en ökad exponering för cyberhot och ställer krav på ett systematiskt arbete med riskhantering och informationssäkerhet. Staden stärker sin motståndskraft genom att vidareutveckla processer som förebygger handhavandefel och motverkar uppsåtligt utnyttjande av it-system som kan skada verksamheten eller ekonomin. Ledningssystemet för informationssäkerhet utvecklas vidare och en it-säkerhetsarkitektur prioriteras som stöd för styrning av insatser och investeringar. Staden ställer krav på, följer systematiskt upp och samverkar med leverantörer för att säkerställa en kontinuerlig utveckling av it-säkerheten. Finansiella risker och riskhantering De finansiella risker som den kommunala koncernen är exponerad för och hur de ska hanteras beskrivs i finanspolicyn (dnr KS 2025/1042) som beslutas av kommunfullmäktige och även anger mål och riktlinjer för finansverksamheten inom den Sida 11 (133) Förvaltningsberättelse kommunala koncernen. Riskerna följs upp löpande av en riskkontrollfunktion och rapporteras till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott. I detta avsnitt beskrivs riskerna och arbetet med dem närmare. Ränterisk Ränterisk uttrycks som genomsnittlig räntebindningstid (duration) för den externa skuldportföljen samt en definierad ränteförfallo- struktur. Duration (inklusive derivat) ska varken vara kortare än 1,25 år eller längre än 3,75 år. Per den 31 december 2025 uppgick genomsnittlig räntebindningstid för den externa skuldportföljen till 2,0 år (2,1 år). Exklusive beaktande av ränteswappar uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 1,6 år (1,8 år). Ränteförfall inom ett år får maximalt uppgå till 75 procent av skuldportföljen. Per balansdagen uppgick ränteförfall inom ett år till 42,8 procent (40,8 procent). Upplåning sker till både fast och rörlig ränta på inhemsk och internationell lånemarknad. Samtliga derivatinstrument utestående på balansdagen är, i enlighet med finanspolicy, säkringsinstrument med syfte att hantera ränte- och valutarisk i den kommunala koncernens skuldportfölj. Valuta- och räntederivat uppgår per balansdagen till ett sammanlagt nominellt belopp brutto om 26 296 mnkr (24 159 mnkr). Finansieringsrisk Finansieringsrisken är risken att vid kapitalförfall inte kunna återfinansiera förfallet eller endast lyckas låna till kraftigt ökade kostnader. Finansieringsrisken hanteras genom att kapitalförfallen, i möjligaste mån utifrån marknadsförutsättningar, sprids över tid. Stockholms stad arbetar aktivt med att hantera förfallostrukturen, bredda investerarbasen och samarbetar med många olika motparter, vilket medför minskad refinansieringsrisk. Den externa skuld- portföljen ska enligt finanspolicy ha en kapitalförfallostruktur där maximalt 30 procent får förfalla inom ett år. Per balansdagen förföll 17,3 procent (19,4 procent) av kapitalet inom ett år. En löptid om maximalt 15 år gäller vid upplåning. Likviditetsrisk För att säkerställa upplåning, när annan finansiering inte är möjlig, ska den kommunala koncernen alltid ha tillgång till en betalnings- beredskap om minst 10 000 mnkr enligt gällande finanspolicy. Per balansdagen uppgick ramar för betalningsberedskap till totalt 17 000 mnkr i form av checkräkningskredit samt kreditfaciliteter och tillgängliga likvida medel uppgick till totalt 20 147 mnkr (22 583 mnkr). Sida 12 (133) Förvaltningsberättelse Kreditrisk Kreditrisk är risken för att en motpart inte kan uppfylla sina betalningsförpliktelser. Kreditrisken mäts som kreditvärde och exponering per motpart eller instrument enligt finanspolicy. Den lägsta tillåtna rating vid kreditexponering är BBB+ hos kreditvärderingsinstitut Standard and Poor´s och Moody´s. Marknadsrisk Marknadsrisk definieras som risken för att förändringar av räntor, växelkurser och priser leder till en ofördelaktig förändring av värdet av tillgångar och skulder. Per balansdagen har den kommunala koncernen finansiella placeringar om 3 147 mnkr utöver särskilda beslut i kommunfullmäktige om 12 mnkr. Stockholms stad använder derivat för att minimera risken för oförutsett högre räntekostnader, orsakade av ränte- och valutaförändringar under löptiden för ingående lån i skuldportföljen. Valutarisk Lån och placeringar ska enligt finanspolicyn valutasäkras till 100 procent. Den del av extern skuldportfölj som är i utländsk valuta, 26,5 procent (NOK, EUR), är genom swappar omvandlad till SEK. Således finns ingen valutarisk i den externa skuld- portföljen. Kontrakterade flöden i utländsk valuta över motsvarande 25 mnkr ska rapporteras enligt finanspolicy. Pensionsförpliktelser Kommunkoncernens totala kostnad för pensioner uppgår till 3 576 mnkr (5 665 mnkr), varav 3 274 mnkr (5 284 mnkr) utgör stadens kostnader. I tabellen nedan redovisas pensionsförplikterna för staden och den kommunala koncernen. Staden Den kommunala koncernen Pensionsförpliktelse mnkr 2025 2024 2025 2024 1. Totala pensionsförpliktelse i balansräkningen och ansvarsförbindelsen 30 352 30 507 30 590 30 795 a. Varav avsättning inkl. särskild löneskatt 14 908 14 507 15 146 14 795 b. Varav ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt 15 444 16 000 15 444 16 000 2. Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring 0 0 0 0 3. Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse 0 0 0 0 4. Summa pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse (inkl. försäkring och stiftelse) 30 352 30 507 30 590 30 795 Sida 13 (133) Förvaltningsberättelse Kommunkoncernens totala pensionsförpliktelser i balansräkningen och ansvarsförbindelsen uppgår till 30 590 mnkr (30 795 mnkr). Avsättning uppgår till 15 146 mnkr (14 795 mnkr) i balansräkningen. Det är en ökning med 2,4 procent jämfört med föregående år. Stadens totala pensionsförpliktelser i balansräkningen och ansvars- förbindelsen uppgår till 30 352 mnkr (30 507 mnkr) vilket framgår av tabellen pensionsförpliktelser, ovan. Stockholms stad har ingen egen förvaltning av pensionsmedel. Stadens pensionsskuld är, enligt fullmäktiges beslut, säkrad i stadens tillgångar. Pensionsförpliktelserna finansieras via stadens budget. Pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Stadens avsättning i balansräkningen uppgår till 14 908 mnkr (14 507 mnkr), vilket motsvarar en ökning med 2,8 procent. Efter flera år med relativt kraftiga uppräkningar av pensionsskulden har utvecklingen nu återgått till mer normala nivåer. Förklaringen är att prisbasbeloppet inte har ökat lika mycket 2025, och därmed blir uppräkningen av pensionsunderlaget för den förmånsbestämda pensionen lägre. Därtill har färre anställda passerat gränsen om 7,5 inkomstbasbelopp för intjänande till förmånsbestämd pension. Pensionsförpliktelser som är intjänade till och med 1997 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen i enlighet med blandmodellen.3 Kostnaden redovisas i resultaträkningen det år pensionen betalas ut, och då minskas ansvarsförbindelsen. Stadens ansvarsförbindelse uppgår till 15 444 mnkr (16 000 mnkr). Årets minskning av ansvarsförbindelsen är förväntad och en fortsatt minskning är att vänta. Från och med 2023 omfattas merparten av medarbetarna av tjänstepension enligt AKAP-KR. AKAP-KR är ett helt avgiftsbestämt pensionssystem vilket innebär att staden löpande sätter av pengar motsvarande en viss procentsats av lönen till en pensionsförsäkring. Kostnaden för den avgiftsbestämda ålderspensionen för staden år 2025 uppgår till 1 374 mnkr (1 417 mnkr). 3 Detta innebär att balansräkningen ger en mer positiv bild av stadens ekonomiska ställning. Vid beräkning av soliditet inkluderas därför även ansvarsförbindelsen. Sida 14 (133) Förvaltningsberättelse Händelser av väsentlig betydelse I avsnittet presenteras händelser av väsentlig betydelse, som har påverkan på de finansiella rapporterna, för den kommunala koncernen och kommunen under verksamhetsåret 2025 samt under 2026 fram till dess att årsredovisningen upprättats. Investeringsbeslut Under 2025 har ett trettiotal beslut om investeringar över 50 mnkr fattats av kommunfullmäktige. Besluten bidrar till en hållbar utveckling genom tillskott och upprustning av idrottsanläggningar, kulturlokaler, boende för äldre och hyresbostäder samt infrastruktur för vatten och avloppsrening, broar, vägar och trafikplatser. Nio av kommunfullmäktiges beslut är genomförandebeslut som medför utökade investeringsåtaganden och tre är revideringar av tidigare genomförandebeslut på grund förändrade förutsättningar. Förändringar är exempelvis längre genomförandetid på grund av komplicerade ledningsomläggningar, markreningsåtgärder samt ökade krav på skyfallsåtgärder och kulturhistoriska krav som innebär ökade utgifter. I något fall innebär det reviderade beslutet att projektet läggs i ett avvaktande skede på grund av vikande bostadsefterfrågan. Bland större genomförandebeslut kan nämnas projekt Gasverket i Norra Djurgårdsstaden som omfattar bostäder, kontor och handel. Försäljningar och förvärv Under året har ett tiotal beslut om större förvärv och försäljningar av mark, byggnader och bolag fattats. Flertalet avser försäljning av mark i samband med exploatering. Tre av besluten avser interna förvärv mellan bolag och nämnder. Därutöver har beslut tagits om överlåtelse av bussterminalen vid Slussen till regionen samt förvärv av aktier i bolaget Hjulstahem. Sammanlagt omfattar dessa cirka 9 mdkr vara drygt 700 mnkr avser interna förvärv. Informationssäkerhet Under hösten inträffade ett dataintrång hos systemleverantören Miljödata, vilket medförde att ett stort antal kommuner och regioner fick personuppgifter stulna, däribland Stockholms stad. För att begränsa konsekvenserna vidtogs omedelbara åtgärder och staden gick upp i central krisledning. Staden har genomfört granskningar som utgör underlag i det fortsatta arbetet med att stärka stadens informations- och it-säkerhet. Dataintrånget polisanmäldes och incidenten rapporterades till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Vid årsskiftet har ett begränsat antal skadeståndsanspråk inkommit och för närvarande pågår utredning av dessa. Sida 15 (133) Förvaltningsberättelse Ersättning till gravida som förbjudits att arbeta Den 20 augusti 2025 kom Arbetsdomstolen dom nr 57 fram till att EU:s så kallade mödraskyddsdirektiv (direktiv 92/85/EEG) innebär att en gravid kvinna som förbjuds att arbeta på grund av risker för henne eller barnet har rätt till bibehållen lön under förbudet att arbeta. Domstolen fann att direktivet har direkt effekt gentemot kommuner och regioner och att arbetsgivarna är skyldiga att betala lön motsvarande mellanskillnaden mellan den graviditetspenning som utges av Försäkringskassan och full lön, samt diskriminerings- ersättning och ränta. För att hantera dessa anspråk träffade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en principöverenskommelse med de fackliga parterna om hur dessa frågor och anspråk ska hanteras. Perioden för anspråk avser dagen för Arbetsdomstolens dom och tio år bakåt. En tidig bedömning är att principöverenskommelsen medför en total kostnad för staden på omkring 100 mnkr. Större rättstvister Staden har ett antal pågående tvister i domstol avseende tomträttsavgälder. För tomträtterna med kommersiell användning hävdar staden en avgäldsränta om 3,25 procent men med anledning av Högsta domstolens dom i april 2025, som anger en avgäldsränta på 1,75 procent för bostadstomträtter, hävdar många tomträttshavare att avgäldsräntan ska vara högst 2 procent. Ett samlat analysarbete avseende kostnadsrisk genomförs 2026. Sida 16 (133) Förvaltningsberättelse Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten I avsnittet presenteras den kommunala koncernens styrning och uppföljning, interna kontroll och systematiska kvalitetsarbete. Kommunala koncernens styrning Bilden nedan ger en översiktlig beskrivning av den politiska organisationen utifrån ansvarsområden under 2025. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är Stockholms stads högsta beslutande organ. De 101 ledamöterna utses efter allmänna val som genomförs samtidigt som riksdags- och regionvalen. Kommunfullmäktige fastställer mål och riktlinjer för stadens verksamheter. De ärenden kommunfullmäktige beslutar om bereds av nämnder och bolagsstyrelser. Kommunfullmäktige beslutar om skatteuttag, taxor och avgifter, fastställer budget och avkastningskrav samt mål och visioner. De politiska besluten utförs av kommunstyrelsen, stadens nämnder och bolagsstyrelser eller av andra på deras uppdrag. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är Stockholms stads verkställande och samordnande politiska organ. Kommunstyrelsen har 13 ledamöter som representerar majoriteten och oppositionen i kommunfullmäktige. Till kommunstyrelsen hör ett ekonomi- och trygghetsutskott samt ett personal- och jämställdhetsutskott. Kommunstyrelsen bereder ärenden till kommunfullmäktige, leder stadens löpande verksamhet samt ansvarar för att fullmäktiges beslut genomförs och följs upp. Till uppgifterna hör att ansvara för Sida 17 (133) Förvaltningsberättelse stadens samlade ekonomiska förvaltning samt att ha uppsikt över övriga nämnders och bolagsstyrelsers verksamhet. Kommunstyrelsen har en förvaltning, stadsledningskontoret, som stöd i sitt uppdrag. Stadsledningskontoret har en central strategisk roll i styrningen av staden. Kontoret styr, följer upp och utvecklar stadens ekonomi och verksamhet, ansvarar för att de politiska besluten genomförs, utför sekretariatsuppgifter åt kommunfull- mäktige och kommunstyrelsen samt svarar för registratur och arkiv. Stadsdirektören är chef för stadsledningskontoret och har stöd i ledningsfunktionen av biträdande stadsdirektörer. Rotlar och borgarråd Staden har nio heltidsarvoderade borgarråd som företräder majoriteten och leder varsin rotel. Roteln utgör stabsfunktion åt sitt borgarråd och bereder ärenden till kommunstyrelsen och kommun- fullmäktige. Oppositionen har fyra borgarråd. Borgarråden bildar tillsammans borgarrådsberedningen vars arbete leds av finansborgarrådet som tillika är kommunstyrelsens ordförande. Nämnder och bolagsstyrelser Det dagliga arbetet utförs av stadens förvaltningar och bolag. Ledamöter av nämnder och styrelser utses av kommunfullmäktige. Anställda i förvaltningar och bolag är opolitiska och verkställer det som nämnder och bolagsstyrelser beslutat. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Uppsiktsplikt innebär enligt kommunallagen att kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. Detta gäller såväl för stadens nämnder som för stadens hel- och delägda aktiebolag, se bilaga 4. Som ett led i uppsiktsplikten har kommunstyrelsen granskat nämndernas och bolagens verksamhetsplaner för 2025. Även nämndernas väsentlighet- och riskanalyser har granskats. I de fall nämnder eller bolag har angivit för låga årsmål för indikatorer har de uppmanats att återkomma med mer ambitiösa värden i syfte att säkra uppfyllelsen av kommunfullmäktiges årsmål. Uppsiktsplikten har även utövats genom kommunstyrelsens uppföljning i tertial- rapporterna och årsredovisningen för hela kommunkoncernen. Vid behov har dialog förts med nämnder och Stockholms Stadshus AB. Kommunstyrelsen ska årligen fatta beslut om de hel- och delägda aktiebolagen har bedrivit sin verksamhet i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet och inom ramen för de kommunala befogenheterna. Mot bakgrund av vad som framgår av bolagsordningar och ägardirektiv för bolagen, utfallsrapporter, protokoll samt övrig rapportering från Stockholms Stadshus AB, bedömer kommunstyrelsen att verksamheterna i varje bolag i Sida 18 (133) Förvaltningsberättelse koncernen Stockholms Stadshus AB under föregående kalenderår har bedrivits enligt det fastställda ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna, enligt bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stadens lednings- och styrsystem Planering och uppföljning sker enligt stadens styrmodell, ILS, ett integrerat system för att styra och följa upp verksamhet och ekonomi. Som stöd används det webbaserade verktyget ILS-webb, vilket är tillgängligt för samtliga organisatoriska nivåer inom staden. I budgeten fastställer kommunfullmäktige övergripande inriktningsmål, mål för verksamhetsområden samt indikatorer med fastställda målvärden och aktiviteter. Nämnder och bolagsstyrelser bryter ned kommunfullmäktiges mål till mer konkreta mål i sina egna verksamhetsplaner. Styrmodellen ILS illustreras i figuren nedan. Systematiskt kvalitetsarbete Stockholms stads systematiska kvalitetsarbetet tar sin utgångspunkt i stadens kvalitetsprogram – Utveckling genom ständiga förbättringar, innovation med stöd av digitalisering. Nämnder och bolag har under året vidareutvecklat befintliga arbetssätt, processer, metoder, interna strukturer och kompetensutveckling som en integrerad del av kvalitetsarbetet. Några verksamheter och initiativ, som har utmärkt sig särskilt under året, har uppmärksammats genom Stockholms stads Kvalitetsutmärkelse för framgångsrikt kvalitetsarbete och Framsteget för nyskapande lösningar. Södermalms dagverksamheter tilldelades Kvalitetsutmärkelsen och enheten för vuxna på Södermalm samt Gärdets gruppbostad fick Sida 19 (133) Förvaltningsberättelse hedersomnämnanden för framgångsrikt kvalitetsarbete. Framsteget tilldelades Crew Resource Management i uppsökande socialt arbete och arbetet med samordnad tillsyn, för sund konkurrens och en tryggare stad, som genomförs i bred samverkan inom staden. Insatser för stärkt handlingsutrymme och helhetssyn Nämnder och bolag har under året i stor utsträckning använt dialogbaserade och tvärfunktionella arbetssätt, såsom kvalitets- och resultatdialoger, medborgardialoger samt utvecklad hantering av synpunkter och klagomål. Arbetssätten har använts för gemensam analys samt lärande och samordning, i syfte att stärka helhetssyn i styrningen och skapa ökat handlingsutrymme i verksamhetens genomförande. Digitalisering Digitalisering har använts som ett strategiskt stöd för styrning, uppföljning och verksamhetsutveckling genom införande och vidareutveckling av systemstöd, e-tjänster och datadrivna arbetssätt. Utbildningsinsatser har skett för att höja digital kompetens och AI- förmåga där även olika AI-verktyg har testats och utvärderas i olika delar av stadens verksamheter. Digitala lösningar har bidragit till ökad tillgänglighet och inkludering för invånare genom fler digitala tjänster, stöd till olika målgrupper och effektiva processer. För stadens pedagogiska verksamheter har systemstöd införts och nya arbetssätt etablerats och inom socialtjänsten har anpassningar till ny socialtjänstlag inneburit utveckling av ny funktionalitet i systemstöden. Medvetenheten om hantering av känslig information har ökat och arbetssätt med säkra meddelanden stärkts. Intern kontroll Varje nämnd och styrelse ansvarar för att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter. I ansvaret ingår att genomföra en väsentlighets- och riskanalys samt utifrån denna ta fram en internkontrollplan och under året genomföra uppföljning. Nämndernas bedömning av den interna kontrollen Samtliga nämnder har gjort en bedömning av sin interna kontroll för 2025 utifrån stadens riktlinjer. De flesta bedömer att den interna kontrollen är tillräcklig. Utöver fokus på kärnverksamhet har nämnderna i den interna kontrollen haft fokus på inköp och avtalstrohet, ekonomiadministration, informationssäkerhet samt förebyggande av välfärdsbrott. Två nämnder bedömer att den interna kontrollen under året har varit delvis tillräcklig. De pekar på behov av att stärka arbetet ytterligare. Stadsledningskontoret har under året bedrivit ett utvecklingsarbete i syfte att skapa ett mer ändamålsenligt arbetssätt för intern kontroll i staden. Sida 20 (133) Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning I avsnittet presenteras bedömningen av de mål och riktlinjer som har betydelse för den kommunala koncernens ekonomiska hushållning och ställning. Presentationen inkluderar kommun- fullmäktiges mål för stadens verksamheter, den kommunala koncernens finansiella mål, investeringar och finansiella verksamhet. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2025 utifrån nämnders och bolagsstyrelsers rapportering och följsamhet av riktlinjer och mål. Fyra av de fem finansiella mål har uppfyllts. Det finansiella mål som inte uppfylls avser prognossäkerheten, för mer information se längre ner under avsnittet Finansiella mål för staden. Kommunfullmäktiges inriktnings- och verksamhetsområdesmål Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt och en utvärdering av om den kommunala koncernens utveckling och arbete uppfyller kraven för en god ekonomisk hushållning ska göras årligen. Kommunfullmäktige har beslutat att stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning utgörs av kommunfullmäktiges mål, indikatorer samt ett flertal dokument i kommunfullmäktiges budget, bland andra Regler för ekonomisk förvaltning samt Stockholms stads investeringsstrategi. Staden tar årligen fram planeringsförut- sättningar som utgör ett underlag för den långsiktiga planeringen. Kommunfullmäktige har beslutat om tre inriktningsmål som utgör ramen för stadens styrning och 16 verksamhetsområdesmål som konkretiserar inriktningsmålen. Bedömningen av måluppfyllelse grundas på utfall för kommunfullmäktiges indikatorer och aktiviteter, huruvida nämnder och bolagsstyrelser uppfyllt sina egna mål och indikatorer samt i vilken utsträckning de genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. I bedömningen av måluppfyllelse inkluderas även övrig väsentlig information angående verksamhetsområdet. Uppföljningen visar att de tre inriktningsmålen bedöms ha uppfyllts helt under året. Målbedömningen redovisas i tabellen nedan. Sida 21 (133) Förvaltningsberättelse KF:s inriktningsmål/verksamhetsområdesmål Måluppfyllelse 1 Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Helt 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Helt 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Delvis 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Helt 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Helt 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Helt 2 Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Helt 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Delvis 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Helt 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Delvis 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Helt 3 Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Helt 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Helt 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Helt 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Delvis 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Helt 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Helt 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Helt 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Helt För utförligare information om målbedömningarna se avsnitt Uppföljning av kommunfullmäktiges mål, längre ner. Finansiella mål för staden Staden har satt upp finansiella mål för att garantera en gynnsam ekonomisk utveckling över tid i enlighet med god ekonomisk hushållning. Staden uppfyller fyra av fem finansiella mål 2025. Det finansiella målet för stadens ekonomiska resultat redovisas mer utförligt under avsnittet Balanskravsresultat. I tabellen nedan redovisas måluppfyllelse för stadens finansiella mål åren 2021 till och med 2025. Sida 22 (133) Förvaltningsberättelse Finansiella mål, % Utfall 2025 Årsmål Målupp- fyllelse 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Nettokostnader/skatteintäkter, utjämning, generella statsbidrag 96 100 Uppfyllt 99 98 96 95 Soliditet inklusive pensionsskuld 35 34 Uppfyllt 34 35 36 35 Nämndernas utfall i procent av budget 98,5 100 Uppfyllt 99,1 99,3 100 98 Nämndernas utfall i procent av prognos i tertialrapport 2 1,7 +/- 1 Ej uppfyllt 0,6 0,5 1 2 Årets ekonomiska resultat enligt balanskravet (mnkr) 1 652 0,1 Uppfyllt 1 968 3 184 2 250 1 857 Stadens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Måttet fastställer att stadens nettokostnader i ett långsiktigt perspektiv inte får vara större än skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Kortsiktigt kan finansnettot användas för att finansiera verksamhetens nettokostnader. År 2025 utgör verksamhetens nettokostnader 96 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Målet är därmed uppfyllt såväl på kort sikt som på lång sikt. Under den senaste femårsperioden har måttet legat på en nivå som inneburit årlig måluppfyllelse. Soliditet Soliditet mäter hur stor del av stadens tillgångar som är finansierade med eget kapital. Måttet räknas inklusive den pensionsskuld som ligger utanför balansräkningen i linje med blandmodellen. Målet är att soliditeten långsiktigt inte ska understiga 34 procent. Kortsiktigt kan värdet sjunka till 30 procent. Soliditeten för staden stiger 2025, och uppgår till 35 procent. Den kommunala koncernens soliditet uppgår till 46 procent, målet är därmed uppfyllt. Årets starka resultat, lägre investeringar och högre egenfinansieringsgrad av investeringar bidrar till stärkt soliditet. Budgetföljsamhet En god budgetföljsamhet är en förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och därmed god ekonomisk hushållning. Budgetföljsamhet mäter hur väl den ekonomiska styrningen fungerar mot givna förutsättningar i budgeten. För nämnderna görs uppföljningen för driftbudgeten inklusive kapitalkostnader, resultatenheternas resultat och kommunstyrelsens tekniska justeringar, budgetjusteringar och resultatöverföringar. Målet för budgetföljsamheten mäts genom indikator för budgetföljsamhet före och efter resultatöverföring och får inte överskrida 100 procent. Nämndernas utfall utgör 98,8 procent av budget före resultatöverföringar och 98,5 procent av budget efter resultatöverföringar av budget och målet är därmed uppfyllt. Sida 23 (133) Förvaltningsberättelse Prognossäkerheten Prognossäkerheten visar förmågan att bedöma avvikelser och att vidta åtgärder för att hålla given budget. Prognossäkerheten mäts som avvikelsen mellan årets prognos vid tertialrapport 2 och utfall, med mål om avvikelse på +/- 1 procent. Utfallet 2025 avviker med 1,7 procent från uppsatt prognos och målet är därmed inte uppfyllt. Avvikelsen beror på ökade statsbidrag från migrationsverket och skolverket samt på att nämnderna har hörsammat uppmaningen om god kostnadskontroll och därmed haft lägre kostnader än prognostiserat. För ytterligare detaljer se bilaga 2. Årets resultat för den kommunala koncernen Resultatet efter skatt och finansiella poster för kommunkoncernen uppgår till 4 367 mnkr (2 482 mnkr), efter att koncerninterna mellanhavanden inklusive utdelning har eliminerats. Den kommunala koncernens soliditet Soliditeten visar det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna och uppgår till 46 procent (46 procent) inkl. totala pensionsförpliktelser. En långsiktigt stabil soliditet krävs för att säkerställa betalningsförmågan på lång sikt och därmed en god finansiell handlingsberedskap för framtiden. Bokslutsdispositioner i den kommunala koncernen Koncernbidrag, mnkr Lämnade Erhållna Moderbolaget Stockholm Stadshus AB 697 405 Dotterbolagen AB Svenska Bostäder AB Familjebostäder AB Stockholmshem Bostadsförmedlingen i Stockholm AB Skolfastigheter i Stockholm AB Micasa Fastigheter i Stockholm AB S:t Erik Markutveckling AB 33 33 Stockholm Globe Arena Fastigheter AB 169 Stockholm Vatten och Avfall AB Stockholms Hamn AB 55 AB Stokab 215 Stockholm Stads Parkerings AB 170 Kulturhuset Stadsteatern AB 403 Stockholm Business Region AB S:t Erik Försäkrings AB S:t Erik Livförsäkring AB Mässfastigheter i Stockholm AB 50 Summa 1 115 1 115 Den kommunala koncernens interna mellanhavanden Interna mellanhavanden, mnkr Interna köp som har eliminerats 6 118 Interna försäljning som har eliminerats 6 118 Interna fodringar, exkl. koncernkontot som har eliminerats 2 125 Interna skulder, exkl. koncernkontot som har eliminerats 2 125 Sida 24 (133) Förvaltningsberättelse Årets resultat för koncernen Stockholms Stadshus AB Koncernens resultat efter skatt uppgår till 539 mnkr (96 mnkr). I resultatet ingår realisationsvinster om sammanlagt 35 mnkr (519 mnkr) och realisationsförluster om totalt 73 mnkr netto (619 mnkr). Resultatet för 2025 innehåller nedskrivningar 488 mnkr (0 mnkr) samt tidigare nedskrivningar har återförts med 117 mnkr. Realisationsresultaten är främst hänförliga till försäljningar av fastigheter och tomträtter. Koncernens finansnetto har försämrats något i jämförelse med år 2024 och uppgår till -2 362 mnkr (-2 331 mnkr). Förändringen är en effekt av högre skuldnivå. Moderbolagets resultat efter finansiella poster uppgår till 314 mnkr (167 mnkr). I resultatet för 2025 ingår utdelning 180 mnkr (0 mnkr). Årets resultat efter skatt uppgår till 48 mnkr (-121 mnkr). Rörelsens intäkter och kostnader för koncernen Stockholms Stadshus AB Koncernens rörelseintäkter uppgår till 22 971 mnkr och har ökat sedan föregående år (22 017 mnkr). Flera bolag har ökat sina intäkter till följd av ökade hyresintäkter. Koncernens rörelsekostnader uppgår till -19 746 mnkr (19 374 mnkr). Koncernen Stockholms Stadshus AB:s soliditet Koncernens egna kapital uppgår vid årsskiftet till 62 257 mnkr (61 716 mnkr) vilket ger en soliditet på 36 procent (37 procent). Årets resultat och budgetavräkning för staden Årets resultat uppgår till 3 685 mnkr (2 898 mnkr). Realisationsvinster från avyttring av anläggningstillgångar och försäljning av exploateringsfastigheter utgör en väsentlig del av resultatet och uppgår till 950 mnkr. Försäljning av exploaterings- fastigheter har främst skett i Slakthusområdet, Hagastaden och Kista äng. Dessutom tillkommer 195 mnkr från upplösning av exploateringsersättning från övertagande av allmän platsmark, där de största områdena avser Kabelverket och Marievik. Dessa poster budgeteras inte då de är osäkra till sin natur. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning visar en negativ budgetavvikelse på drygt 110 mnkr. De generella statsbidragen, inkomstutjämningsavgiften och regleringsbidraget visar ett positivt utfall på 369 mnkr medan kommunalskatten och slutavräkningarna för 2024 och 2025 visar ett underskott på 479 mnkr mot budget. Totalt redovisar stadsdelsnämnder och facknämnder ett överskott på 887 mnkr efter reglering mot resultatenheter, jämfört med ett Sida 25 (133) Förvaltningsberättelse överskott på 504 mnkr föregående år. Nämnderna överför 223 mnkr till resultatenheter, att jämföra med att de 2024 överförde 151 mnkr från resultatenheterna till sina resultat. Personalkostnaderna har ökat med 4,8 procent vilket motsvarar en ökning på 1 243 mnkr i förhållande till föregående år. Pensionskostnaderna har i sin tur minskat med 38 procent, vilket motsvarar 2 010 mnkr lägre kostnader jämfört med föregående år. Pensionskostnaderna för året visar ett överskott mot budget på 517 mnkr. Överskottet beror på att uppräkningen av framtida pensioner är lägre än budgeterat 2025, till följd av lägre inflation. Kommunfullmäktige har beslutat att avstå aktieutdelning från Stockholms Stadshus AB, detta medför ett budgetunderskott på 340 mnkr. Årets förändring av avsättningar uppgår till 51 mnkr och medför ett underskott jämfört med budget då posten inte är budgeterad. Avsättningar görs för de åtaganden som staden har för medfinansiering av infrastruktur såsom Sverigeförhandlingen och Stockholmsförhandlingen samt för övriga avsättningar som begravningsavgifter med flera. Engångsintäkterna från försäljningar har, i enlighet med stadens investeringsstrategi, använts till att finansiera stadens investeringar och därmed minskat behovet av nyupplåning med motsvarande belopp. Stadens investeringar netto uppgår till 6 814 mnkr. Stadens investeringar har till stor del kunnat finansieras med egna medel, det vill säga med resultat, avskrivningar, avsättningar samt försäljningar. Egenfinansieringsgraden uppgår till 94 procent (92 procent). Stadens resultat exklusive reavinster, utdelning och engångs- kostnader uppgår till 2 876 mnkr. Detta är bättre resultat än de senaste åren. Det förbättrade resultatet beror främst på större överskott från den löpande verksamheten, däribland lägre pensionskostnader samt en mindre andel från reavinster vid försäljningar och utdelning. Sida 26 (133) Förvaltningsberättelse Stadens resultat, mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Årets resultat 3 685 2 898 3 322 2 568 2 115 Avgår reavinster/ förluster -950 -1 369 -2 286 - 1 928 -2 031 Förändring avsättning, inkl nuvärdesberäkning 140 -341 1 008 1 325 2 191 Avgår utdelning från Stockholms Stadshus AB 0 -920 -1 440 -1 100 -1 100 Aktieägartillskott 0 0 0 1 000 700 Resultat exklusive reavinster, utdelning och engångskostnad 2 876 268 604 1 866 1 875 I avsnittet Driftredovisning finns en närmare beskrivning av hur utfallet för driftverksamheten förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten. Verksamhetens intäkter för staden Verksamhetens intäkter uppgår till 14 397 mnkr (13 927 mnkr) exklusive jämförelsestörande intäkter, vilket är en ökning med 3,4 procent jämfört med föregående år. Den största ökningen står intäkter för hyror och arrenden för, vilka uppgår till 5 240 mnkr (5 024 mnkr). Ökningen beror till stor del på att intäkter för tomträttsavgälder för bostadsändamål, lokaler och kommersiella fastigheter har ökat, främst till följd av inflationsuppräkning. Även bidrag och kostnadsersättningar från staten har ökat, vilket främst beror på högre bidrag för god vård inom äldreomsorg samt bidrag till en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst i enlighet med ny socialtjänstlag. Taxor och avgifter ökar också, där det är intäkterna inom infrastruktur och parkeringsintäkter som har ökat mest. Verksamhetens kostnader för staden Verksamhetens kostnader, exklusive avskrivningar och jämförelsestörande kostnader, uppgår till 69 101 mnkr, vilket är en ökning med 1,4 procent (68 180 mnkr). Ökningen beror till stor del på generella prisökningar och löneökningar samt till följd av en växande stad. Kostnadsutvecklingen har hållits nere av pensionskostnaderna som är 2 010 mnkr lägre än föregående år till följd av inflationen som har mattats av. Nedan beskrivs några större kostnadsposter. Köp av verksamhet Kostnaderna för köp av verksamhet uppgår till 20 417 mnkr (20 343 mnkr), vilket är en ökning med 0,4 procent, det vill säga en lägre ökning än inflationen. Kostnader för köp av verksamhet utgör en tredjedel av stadens totala kostnader, här ingår exempelvis köp av placeringar inom omsorgsverksamhet samt skolpeng till externa utförare. Ökade kostnader finns främst inom äldreomsorgen där behovet av hemtjänst samt placeringar vid boenden har ökat under 2025. Den totala ökningen av kostnader för köp av verksamhet i staden dämpas bland annat av färre barn i förskola samt grundskola. Sida 27 (133) Förvaltningsberättelse Personalkostnader Personalkostnaderna, exklusive pensionskostnader, uppgår till 27 295 mnkr (26 052 mnkr), vilket är en ökning med 4,8 procent. Ökningen av kostnader finns inom samtliga verksamhetsområden och beror främst på ökade löner till följd av årets lönerevision. Personalkostnaderna har ökat för verksamhetsområde äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning till följd av ökat behov av placeringar främst inom äldreomsorg. Under 2025 har personalkostnaderna minskat för verksamhetsområde förskola och utbildning, vilket beror på färre barn i förskola samt färre elever i skolan. Den genomsnittliga medellöneökningen för år 2025 är 2,9 procent och antalet anställda (månadsavlönade) har under året ökat med 592 personer. Pensionskostnader Pensionskostnaderna inklusive särskild löneskatt uppgår till 3 274 mnkr (5 284 mnkr), vilket är en minskning med 38 procent mot föregående år. Minskningen beror främst på lägre uppräkning av pensionsskulder till följd av lägre inflation. Pensionsutbetalningarna har däremot ökat med 2,1 procent. Lokal och markhyror samt övriga fastighetskostnader Lokal och markhyror, övriga fastighetskostnader samt entreprenader är stadens tredje största kostnadspost och uppgår till 8 082 mnkr vilket är en ökning med 8,8 procent mot föregående år. Då många hyresavtal indexregleras med konsumentprisindex medför det högre kostnader. Staden hyr till stor del verksamhets- lokalerna från stadens bolag med självkostnadshyra, varför höjda räntenivåer får stort genomslag. Ökningen är framförallt inom utbildning, förskoleverksamhet och äldreomsorg. I posten lokalkostnader ingår de lokaler som hyrs in och inte de lokaler som staden har i egen regi såsom förvaltningsbyggnader, idrottsanläggningar med mera. Bidrag Kostnaden för bidrag uppgår till 2 726 mnkr (2 669 mnkr), en ökning med 2,2 procent jämfört med föregående år. Kostnaden för ekonomiskt bistånd har ökat och uppgår till 1 077 mnkr (1 026 mnkr). Antalet biståndshushåll har ökat med 1,3 procent samtidigt som medelbidraget har ökat med 0,7 procent. Av de vuxna biståndstagarna i december var 43 procent arbetslösa (45 procent). Övriga kostnader Övriga kostnader uppgår till 7 131 mnkr (6 353 mnkr), vilket är en ökning med 12,3 procent jämfört med föregående år. I övriga kostnader ingår inköp av material, tjänster samt övriga verksamhetskostnader. Störst ökning avser inköp av material där Sida 28 (133) Förvaltningsberättelse bland annat kostnader för läromedel, förbrukningsinventarier och livsmedel ökat. Att kostnaderna för livsmedel ökat stort beror på att utbildningsförvaltningen haft ett uppdrag att utveckla skolmåltiderna. Förutom generella prisökningar har konsultkostnaderna och framförallt it-konsulter för centrala system ökat. Konsultkostnader som minskat är bland annat övriga konsulttjänster och arkitekter. Vad gäller övriga verksamhets- kostnader står kostnader för ej aktiverbara utgifter inom affärsverksamhet, näringsliv och bostäder för den största ökningen. Jämförelsestörande poster De jämförelsestörande intäkterna uppgår till 1 410 mnkr (1 781 mnkr). Intäkterna som avser försäljningar av exploaterings- fastigheter uppgår till 1 050 mnkr (1 392 mnkr) och reavinster från försäljning av mark, byggnader och anläggningar till 165 mnkr (259 mnkr). Upplösning av exploateringsersättning och icke offentliga bidrag avser överlåtelse av allmän platsmark från exploatör och uppgår till 195 mnkr (130 mnkr). De jämförelsestörande kostnaderna uppgår till 353 mnkr (11 mnkr). Som jämförelsestörande kostnad redovisas anskaffningskostnad sålda exploateringsfastigheter bokförda värde 259 mnkr (143 mnkr), reaförluster i samband med försäljning av tillgångar uppgår till 6 mnkr (140 mnkr). Förändringar av avsättningar till infrastrukturprojekt Sverigeförhandlingen och Stockholmsförhandlingen, indexuppräkning samt nya avsättningar redovisar en kostnad på 591 mnkr (-410 mnkr). Där bland annat avsättning för Årstafältet har justerats med 30 mnkr samt ny avsättning till gravida, som förbjudits arbeta på grund av risker har rätt till bibehållen lön, om 99 mnkr. Upplösning av övriga avsättningar för miljödom Slussen har reducerat kostnaderna med 540 mnkr. Förbrukning av inteckning av eget kapital gjord i tidigare bokslut, redovisas som jämförelsestörande och uppgår sammanlagt till 37 mnkr (138 mnkr). Medlen har främst använts till genomgripande framåtsyftande projekt inom sociala investeringar och kompetensutveckling. Stadens avskrivningar Årets avskrivningar uppgår till 3 119 mnkr (2 800 mnkr), en ökning med 319 mnkr. Det är de senaste årens höga investeringsvolymer som genererar ökade avskrivningskostnader. Det är främst investeringar för att möjliggöra bostadsbyggande samt trafik- anläggningar, men även anläggningar inom idrotts- och fritidsområdet, som ger upphov till de ökade kostnaderna. Sida 29 (133) Förvaltningsberättelse Skatter, generella statsbidrag och utjämning Årets skatteintäkter uppgår till 66 315 mnkr (63 187 mnkr) vilket är en ökning med 5,0 procent jämfört med föregående år. Skatteunderlagstillväxten är starkare än 2024 och i linje med ett tioårigt genomsnitt. Antalet arbetade timmar visar en viss ökning och påverkar skatteunderlaget positivt. Skattehöjning med 24 öre år 2025 bidrar till ökade skatteintäkterna för staden. Nettot för generella statsbidrag och utjämning uppgår till -6 096 mnkr (-5 549 mnkr), en kostnadsökning netto med 546 mnkr. Avgifter i utjämningssystemet har ökat med 156 mnkr, där avgifter till LSS-utjämning ökat mest. Regleringsbidraget, fastighetsavgiften och de generella statsbidragen har tillsammans minskat med 390 mnkr. De generella statsbidragen uppgår till 235 mnkr (265 mnkr) och avser bidrag till att minska andelen timanställda inom vård och omsorg om äldre, bidrag för utökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boenden, bidrag till verksamhetsförlagd utbildning VFU samt bidrag till skolor mot brott. Stadens finansiella intäkter och kostnader Det finansiella resultatet om 232 mnkr inkluderar räntenettot för staden samt övriga finansiella intäkter och kostnader. Finansiellt resultat exklusive nuvärdesberäkning för avsättningar uppgår till 321 mnkr (612 mnkr). Kommunfullmäktige beslutade för år 2025 att avstå aktieutdelning från Stockholms Stadshus AB (920 mnkr). Årets räntenetto för staden är positivt och uppgår till 745 mnkr (650 mnkr). Staden hanterar bolagskoncernens upplåning mot ränta inklusive omkostnadsersättning. Stadens externa låneskuld har brutto ökat med 1 287 mnkr och netto 3 725 mnkr. Marknads- räntorna har fortsatt planat ut under året. Eftersom bolagens ränteersättning till staden följer nivån på räntekostnaderna och därmed blir stadens räntenettoförändring måttlig trots en ökad låneskuld. Under posten finansiella kostnader redovisas även kostnad för värdesäkring av pensionsskulden som uppgår till 418 mnkr (925 mnkr). Nuvärdesberäkningen avseende prisförändringen för avsättning och fordran för medfinansiering av infrastrukturprojekt, såsom Sverigeförhandlingen och Stockholmsförhandlingen, ger för året en nettokostnad om 89 mnkr (69 mnkr). Stadens tillgångar Anläggningstillgångarna har ökat med 4 231 mnkr och uppgår till 118 043 mnkr (113 812 mnkr). Det är främst mark, byggnader och tekniska anläggningar som har ökat. Pågående ny-, till- och Sida 30 (133) Förvaltningsberättelse ombyggnad har minskat med 2 276 mnkr. Köp av bostadsrätter om 35 mnkr samt förändring av förskott avseende infrastrukturella projekt om 49 mnkr bidrar till att öka de finansiella anläggnings- tillgångarna. Årets investeringar uppgår brutto till 8 008 mnkr och avskrivningarna till 3 119 mnkr. Omsättningstillgångarna har ökat med 395 mnkr och uppgår till 111 577 mnkr (111 182 mnkr). Förändringen beror framförallt på att stadens fordran på bolagskoncernen ökat med 3 408 mnkr, medan de likvida medlen minskat med 2 433 mnkr och kommunalskattefordran med 532 mnkr. Eget kapital och skulder för staden Det egna kapitalet har ökat med 3 685 mnkr till 95 365 mnkr (91 680 mnkr). I tidigare bokslut har eget kapital intecknats (notats) för genomgripande framåtsyftande projekt. Av dessa intecknade medel har 96 mnkr förbrukats under året. Medlen har använts till utveckling inom sociala investeringar och kompetensutveckling. Kvarstående beslutade medel för framåtsyftade projekt uppgår sammanlagt till 377 mnkr. I nedanstående tabell framgår vilka projekt som berörs och hur länge de medlen är tillgängliga. Inteckning eget kapital för framåtsyftande projekt Ianspråks- taget år 2025 Kvarstående medel Tillgänglig till och med (år) Kompetensutvecklings- satsning -44,1 184,9 Tillsvidare Sociala investeringar -51,5 192,2 Tillsvidare Totalt -95,6 377,1 Stadens avsättningar har totalt sett minskat med 648 mnkr till 26 009 mnkr (26 657 mnkr). Avsättningar för medfinansierings- projekt inom infrastruktur och övriga avsättningar har minskat dels på grund av ianspråktaget och dels på grund av upplösning av avsättning i miljödom Slussen där målet fastställts i Mark- och miljööverdomstolen. Pensionsavsättningen har ökat 402 mnkr för värdesäkring av pensioner. För närmare beskrivning se avsnitt Pensionsförpliktelser samt Årsbokslut, not 2 och not 25-26. De långfristiga skulderna har ökat med 3 569 mnkr till 78 514 mnkr (74 945 mnkr). Främst till följd av tecknande av nya lån både obligationslån och reverslån. Lån, som förfaller till betalning inom ett år klassificeras som kortfristiga lån och minskar de långfristiga skulderna. För närmare analys se avsnitt Finansiella risker och riskhantering samt Årsbokslut, noter 27-29. Summa kortfristiga skulder har minskat med 1 979 mnkr till 29 733 mnkr (31 712 mnkr). De kortfristiga lånen har minskat med 1 607 mnkr, då den kortfristiga delen av långfristiga lån minskat, Sida 31 (133) Förvaltningsberättelse samtidigt har certifikatslån tagits. De kortfristiga skulderna har minskat med 372 mnkr. Stadens koncernbolag har checkräknings- krediter gentemot staden och då dessa har ett positivt saldo uppstår en kortfristig skuld för staden. Denna skuld har under året minskat med 1 190 mnkr. Den kommunala koncernens investeringar Den kommunala koncernens investeringar netto uppgår till 18 197 mnkr (19 985 mnkr), efter eliminering av interna mellanhavanden. Den kommunala koncernens investeringar har delvis kunnat finansieras med egna medel, det vill säga med resultat, avskrivningar, avsättningar och försäljningar. Egenfinansieringsgraden av investeringar netto 2025 uppgår till 70 procent (59 procent). Investeringsutgifterna för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår till 11 480 mnkr (12 802 mnkr). Stadens investeringar Stadens investeringsutgifter 2025 uppgår brutto till 8 008 mnkr (8 809 mnkr), en minskning med 801 mnkr i jämförelse med föregående år. Efter justering för investeringsinkomster om 1 194 mnkr (1 166 mnkr) uppgår investeringarna netto till 6 814 mnkr (7 643 mnkr). För mer information om stadens investeringar se avsnittet Investeringsredovisning, under Ekonomisk och finansiell information, längre ner. Investeringar under en femårsperiod 2025 2024 2023 2022 2021 Investeringar netto per år (mdk)r 6,8 7,6 6,4 5,9 5,0 Egenfinansieringsgrad (%)* 94 92 120 119 136 *Egenfinansieringsgrad är justerad avseende ej likviditetspåverkande poster för samtliga år. Målsättningen i investeringsstrategin är att stadens investeringar över tid ska finansieras med egna medel, medan den kan avvika enskilda år. Egenfinansieringsgraden 2025 var 94 procent, och i genomsnitt de senaste fem åren 112 procent. Finansiell verksamhet Stockholms stad har en central finansfunktion, internbanken, som hanterar de aggregerade finansiella riskerna, säkerställer finansie- ring av staden och de kommunala bolagen på kort och lång sikt samt hanterar bank- och investerarrelationer. Det är kostnads- effektivt och innebär samtidigt en minskad finansiell risk och god intern kontroll. Internbanken agerar inom ramen för den kommunala koncernens finanspolicy. Ett gemensamt koncern- kontosystem möjliggör att alla flöden hos nämnder och bolag nettas internt innan externt kapital lånas in via kapitalmarknaden av internbanken. Sida 32 (133) Förvaltningsberättelse Upplåning sker primärt via olika marknadsprogram direkt på den finansiella marknaden genom att ge ut finansiella instrument såsom certifikat och obligationer. Därutöver sker upplåning via banklån hos Europeiska Investeringsbanken (EIB), Nordiska Investerings- banken (NIB) samt Council of Europe Development Bank (CEB) samt depositlån (ONLOAN). Den kommunala koncernens finansiella ställning Den kommunala koncernen hade på balansdagen en extern skuld om 84 756 mnkr (83 469 mnkr) och en nettoskuld om 81 598 mnkr (77 873 mnkr). Nettoskulden ökade således under året med 3 725 mnkr, motsvarande 4,8 procent. Fördelningen av skulder och finansiella tillgångar inom den kommunala koncernen visas i bilden nedan. Skuldökningen beror på att årets investeringar delvis lånefinansieras. Utestående belopp och förfalloprofil för skuldportföljen anges i tabellen nedan. Marknadsprogram (miljoner) Rambelopp, lokal valuta Nyttjat, lokal valuta Nyttjat SEK Kommuncertifikat (KC), SEK 12 000 1 700 1 700 Euro commercial paper (ECP), USD 1 500 0 0 Medium term note (MTN), SEK 10 000 0 0 Euro medium term note (EMTN), EUR 8 000 5 399 59 996 Övrig lånefinansiering (miljoner) Europeiska investeringsbanken (EIB), SEK 20 000 15 000 15 000 Nordiska investeringsbanken (NIB), SEK 6 000 6 000 6 000 Council of Europe Development Bank (CEB), EUR 200 200 2 061 Stockholms stad Kommunala koncernen Bolagskoncernen Externa motparter Finansiella nettotillgångar 15 899 mnkr Extern utlåning 12 mnkr Bolagen placerar 3 396 mnkr Bolagen lånar 100 893 mnkr Externa lån & placeringar 81 610 mnkr Finansiella marknader Sida 33 (133) Förvaltningsberättelse Diagrammet nedan visar lånens förfalloprofil. Låneförfallen är relativt jämnt fördelade över åren. För år 2026 uppgår låneförfall till nominellt motsvarande 14 623 mnkr. Stockholms stad har högsta möjliga kreditvärdighet, så kallad rating. Ratingen uppdateras halvårsvis och bekräftades av kreditvär- deringsinstitutet Standard & Poor’s den 7 november 2025; A-1+ respektive AAA med stabila kreditutsikter. Detta möjliggör att den kommunala koncernen erhåller förmånliga lånevillkor. Balanskravsresultat I avsnittet redovisas upplysningar om årets balanskravsresultat enlighet med kommunallagens krav. Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. En så kallad balanskravsutredning genomförs varje år för att fastställa om balanskravet är uppfyllt. Huvudprincipen är att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning med balanskravet görs, vilka uppgår till 165 mnkr år 2025. Enligt lag kan inkomster från försäljning av exploateringsfastigheter räknas med vilka uppgår till 1 050 mnkr. Stadens resultat efter balanskravsjustering är positivt med 3 520 mnkr (2 638 mnkr), och staden uppfyller såväl kravet på en ekonomi i balans som stadens finansiella resultatmål. Enligt kommunallagen finns möjlighet att avsätta positiva resultat till resultatreserven (RER) som får användas för att god ekonomisk hushållning ska uppnås. Reservering kan ske till RER med del av resultatet som överstiger 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, vilket motsvarar 602 mnkr år 2025. - 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Miljontal Låneförfall per 31 december 2025 Sida 34 (133) Förvaltningsberättelse Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer för RER undantas den del av resultatet som uppnåtts från försäljningar av exploaterings- fastigheter. Vidare får resultatreserven högst uppgå till 5 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, vilket motsvarar 3 011 mnkr. Under dessa förutsättningar kan 3 520 mnkr minus 1 050 mnkr minus 602 mnkr, det vill säga 1 868 mnkr avsättas till resultat- reserven år 2025. Årets balanskravsresultat uppgår efter avsättning till 1 652 mnkr. Balanskravsutredning, mnkr 2025 2024 2023 2022 +/- Årets resultat enligt resultaträkningen 3 685 2 898 3 322 2 568 - Avgår realisationsvinster försäljning anläggning -165 -259 -138 -318 +/- Orealiserade förluster värdepapper +/- Återföring orealiserade förluster värdepapper = Resultat efter balanskravsjusteringar 3 520 2 638 3 184 2 250 - medel till resultatreserv -1 868 -670 + medel från resultatreserv = Årets balanskravsresultat 1 652 1 968 3 184 2 250 Väsentliga personalförhållanden I avsnittet presenteras väsentliga personalförhållanden så som sjukfrånvaro och antal anställda. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron mätt enligt lagens krav har under perioden 2024 till 2025 minskat med 0,3 procentenheter från 7,2 procent till 6,9 procent. Andelen av den totala sjukfrånvaron som varat 60 dagar eller mer var 43,5 procent. Motsvarande andel för 2024 var 45,1 procent. Sjukfrånvaron redovisas i tabellen nedan. För mer information om stadens sjukfrånvaro och arbete inom arbetsmiljö och hälsa se avsnittet Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb, under Uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål, längre ner. Sjukfrånvaro enligt lagstadgat krav 2025-01-01 – 2025-12-31 Åldersgrupper Totalt Kvinnor Män -29 30-49 50- Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 6,9 7,7 4,9 5,7 6,6 7,6 Andel av total sjukfrånvaro som varat 60 dagar och mer 43,5 Sida 35 (133) Förvaltningsberättelse Medarbetarna i siffror I december 2025 var totalt 46 634 personer anställda i Stockholms stad. Av dessa var 43 008 anställda i stadens nämnder och 3 626 var anställda i stadens bolag. Tre av fyra anställda var kvinnor. I tabellen nedan redovisas antal anställda (månadsavlönade) uppdelat på kön 2025 samt fördelade per verksamhetsområde och för koncernen Stadshus AB. Tabellen nedan redovisar även förändring i antal anställda mellan 2024 och 2025. 2025 2024 Verksamhetsområde Kvinnor Män Totalt Totalt Förändring mellan åren Politisk verksamhet och gemensam administration 1 470 594 2 064 1 998 66 Individ- och familjeomsorg 3 283 906 4 189 4 160 29 Infrastruktur, stadsmiljö, skydd 807 578 1 385 1 300 85 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 8 745 1 778 10 523 10 617 -94 Utbildning 9 129 3 832 12 961 12 897 64 Äldreomsorg 5 028 1 445 6 473 6 325 148 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 1 941 701 2 642 2 516 126 Fritid och kultur/allmän fritidsverksamhet 1 167 911 2 078 2 002 76 Affärsverksamhet, näringsliv och bostäder 238 202 440 426 14 Övrig verksamhet, särskilda insatser 167 81 248 164 84 Uppgift saknas 3 2 5 11 -6 Koncernen Stockholms Stadshus AB 1 907 1 719 3 626 3 613 13 Totalt 33 885 12 749 46 634 46 029 605 Årsarbetare 33 137 12 409 45 546 44 821 725 Fotnot: Utöver den månadsavlönade personalen har timavlönad personal arbetat motsvarande 3 216 årsarbeten. Den timavlönade personalens arbete har ökat med 2,9 procent jämfört med år 2024. Uppgifterna i tabellen är baserade på en ny datakälla för både 2025 och 2024, därmed kan inte uppgifterna i tabellen jämföras med motsvarande uppgifter i föregående årsredovisningar. Sida 36 (133) Förvaltningsberättelse Förväntad utveckling I avsnittet ges en övergripande bild av den kommunala koncernens förväntade utveckling utifrån de förhållanden som bedöms ha väsentlig inverkan på verksamheten, direkt eller indirekt. Omvärld och samhällsekonomiska förutsättningar De konjunkturbedömningar som publicerats i januari och februari 2026 indikerar en återhämtning i den globala konjunkturen och att den svenska BNP-tillväxten fortsätter. Den påbörjade konjunkturförstärkningen förväntas bestå även efter 2026, vilket bedöms innebära en period med stigande sysselsättning. Det ger i sin tur en starkare tillväxt i lönesumman de kommande åren. Skatteunderlaget beräknas öka med i genomsnitt 4,3 procent per år under perioden 2026–2029, och även det reala skatteunderlaget väntas utvecklas i god takt. I slutet av februari attackerades Iran gemensamt av USA och Israel efter en långvarig konflikt. Utvecklingen i mellanöstern är därmed oviss och påverkar i nuläget global och lokal ekonomi t ex genom ökade priser på olja och transporter. De ekonomiska utsikterna fortsätter därmed att präglas av stora risker. Nya lagkrav Under de kommande åren förväntas kommunerna ta ett större ansvar inom flera områden, bland annat till följd av ökade krav på arbetet med civil beredskap, civilt försvar och omställningen till nya socialtjänstlagen (2025:400), som har ett ökat fokus på förebyggande och tidiga insatser. De ökade kraven kommer leda till ökade utgifter och fordrar utvecklade arbetssätt, stärkt samverkan och ny kompetens. Staden behöver därför fortsätta stärka den långsiktiga planeringen för att anpassa verksamheterna till ett bredare mer komplext uppdrag. Inom det civila försvaret har kommunerna en central roll med ansvar för att samhället kan fungera även vid höjd beredskap och krig. Under de kommande åren väntas ny lagstiftning träda ikraft som medför väsentligt utökade uppgifter för kommunerna, bland annat inom försörjningsberedskap och befolkningsskydd. Uppbyggnaden av en robust civil beredskap är långsiktig och kräver omfattande investeringar vilket även medför ökade driftkostnader. Uppbyggnaden förutsätter en påtagligt förstärkt nationell finansiering. Staden behöver fortsätta arbeta målmedvetet och systematiskt för att utveckla stadens beredskap, både organisatoriskt och genom konkreta, förmågehöjande åtgärder, som till exempel inom ramen för stadens arbete med RSA samt sektorsorganisation för civil beredskap. Sida 37 (133) Förvaltningsberättelse Demografisk utveckling Stockholms stad står liksom hela Sverige inför en förändrad åldersstruktur med en minskad andel i arbetsför ålder och en högre andel äldre. I Stockholm förväntas antalet personer över 80 år öka med cirka 50 procent och antalet personer i arbetsför ålder (20–64 år) endast öka med cirka 6 procent fram till år 2034. Antalet barn upp till 15 år förväntas minska varje år fram till 2034. Under de senaste åren har befolkningsprognoserna visat på en minskning av antalet förskole- och skolbarn jämfört med tidigare prognoser. Befolkningsökningen i Stockholm förväntas ske långsammare de kommande tio åren än de föregående. Den demografiska utvecklingen innebär att försörjningskvoten stiger, det vill säga att färre ska försörja fler, och pressar både arbetsmarknaden och ekonomin. Förändringarna i befolknings- strukturen skapar ett tryck på välfärden, i synnerhet äldreomsorgen, men även på förskolan och skolan, och andra verksamheter som behöver bidra till den omställning och anpassning som krävs för att trygga välfärden. För att kunna möta den demografiska utvecklingen på ett hållbart sätt behövs en omställning både avseende verksamhet, lokalanvändning och kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning De demografiska förändringarna sker samtidigt som konkurrensen om arbetskraften ökar, och ökningen av antalet sysselsatta på arbetsmarknaden räcker inte för att möta de förändrade personal- behoven i välfärden. Särskilt äldreomsorgen kommer att uppleva svårigheter att rekrytera, samtidigt som minskningen av barn och unga kommer att leda till ett minskat behov av anställda inom förskola och grundskola. Det samlade rekryteringsbehovet till stadens egna verksamheter förväntas årligen ligga på drygt 5 000 personer, med nuvarande relation mellan kommunalt och enskilt driven verksamhet. Omkring 70 procent av rekryteringsbehovet förklaras av personalrörligheten medan pensionsavgångar och volymförändringar i verksamheten förklarar resterande 30 procent. Lösningen på stadens kompetensförsörjning ligger inte enbart i att rekrytera fler. Det är viktigt att ta tillvara kompetensen hos dagens medarbetare, hitta nya arbetssätt, prova och utvärdera ny teknik samt prioritera arbetet med att skapa ett hållbart arbetsliv där fler orkar arbeta längre upp i åldrarna. Att rusta arbetslösa som idag står långt ifrån arbetsmarknaden och öka sysselsättningsgraden bland utrikesfödda är en annan möjlighet att öka arbetskraften. Sida 38 (133) Förvaltningsberättelse Investeringar och stadsutveckling Stockholms stad har, liksom kommunsektorn i stort, fortsatt omfattande investeringsbehov. Stockholms attraktivitet och stadskvaliteter ska fortsätta utvecklas och investeringar genomföras för att möta både nuvarande och kommande generationers stockholmares, näringslivets och besökares behov. Investeringar i nya bostäder, samhällsservice och infrastruktur sammanbinder staden och utbyggnadstakten anpassas för att möta behov och efterfrågan utifrån både den demografiska utvecklingen och konjunkturen. Stora delar av stadens byggnader och infrastruktur såsom vägar, broar, vatten och avfall utvecklades under det förra seklet vilket medför betydande reinvesteringsbehov i underhåll och uppgradering för att framtidssäkra deras funktion. Stadens investeringar måste möta ett brett spektrum av behov och krav till följd av klimat- och samhällsförändringar och nya regelverk. Bland annat ska klimat- och miljökrav tillgodoses liksom tillgängligheten för flera grupper med särskilda behov. Samtidigt måste också beredskapsperspektivet finnas med i alla sammanhang. Det gäller både vid stadsutveckling av nya områden och detaljplaner samt vid upprustning och modernisering av infrastruktur och fastigheter. Den kommunala koncernens planerade investeringar uppgår de närmaste åren till mer än 20 miljarder kronor årligen och ett fortsatt fokus behöver vara på en hög egenfinansieringsgrad av det samlade investeringsbehovet för att bibehålla en långsiktig soliditet om minst 34 procent enligt kommunfullmäktiges mål. Trygghet Det grova våld som följer i spåren av den organiserade brottsligheten har under en längre tid eskalerat, både nationellt och regionalt. Barn och unga involveras i kriminalitet i allt yngre åldrar, som både förövare och offer. Att vända utvecklingen kräver en samlad kraftansträngning och gemensamma resurser från hela samhället. I staden bedrivs ett omfattande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som i hög grad bygger på samverkan, både inom den kommunala organisationen och tillsammans med externa aktörer som polisen och civilsamhället. Målet är att bryta utvecklingen och att samhällets aktörer fortsatt och uthålligt säkerställer att unga inte dras in i gängkriminalitet och att de som styr och leder i de kriminella miljöerna lagförs. För ytterligare information om tryggheten i staden hänvisas till avsnittet Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser under Uppföljning av kommunfullmäktiges mål, längre ner. Sida 39 (133) Årsbokslut Årsbokslut I avsnittet presenteras stadens och den kommunala koncernens resultat och ekonomiska ställning genom årsbokslutet som omfattar resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys och upplysningar i noter. Årsredovisningen omfattar den kommunala koncernen Stockholms stad. I den kommunala koncernen ingår staden och de kommunala bolagen samt kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar. Med de kommunala bolagen menas främst stadens majoritetsägda bolag som finns samlade i koncernen Stockholms Stadshus AB. Stockholms Stadshus AB ägs av Stockholms stad och fungerar som en sammanhållande funktion för huvuddelen av stadens aktiebolag. För en mer utförlig beskrivning av aktiebolagen hänvisas till årsredovisningen för Stockholms Stadshus AB som kan beställas via www.stadshusab.se. I stadens bokslut ingår alla nämnder, det vill säga den i huvudsak skattefinansierade verksamheten, samt bokslutet för finansförvaltningen vilket bland annat omfattar stadens centrala finansiering. De sammanställda räkenskaperna, som är den kommunala motsvarigheten till koncernredovisning, omfattar hela den kommunala koncernen Stockholms stad. Syftet med de sammanställda räkenskaperna är att ge en helhetsbild av hela den kommunala koncernens ekonomi och åtaganden. Beloppen i tabellerna är avrundade och summerar därför inte exakt och interna poster är eliminerade. Förklarande noter finns under avsnittet Noter, längre ner. Sida 40 (133) Årsbokslut Resultaträkning I avsnittet redovisas resultaträkningen för staden och den kommunala koncernen i tabellen nedan. Resultaträkning Staden Den kommunala koncernen Mnkr Not 2025 2024 2025 2024 Verksamhetens intäkter 3 15 807,1 15 708,2 32 820,2 32 329,1 -varav jämförelsestörande intäkter 5 1 409,7 1 781,5 1 469,9 1 808,1 Verksamhetens kostnader 4 -69 454,3 -68 191,4 -78 065,5 -77 148,2 -varav jämförelsestörande kostnader 5 -353,1 -11,1 -426,6 -69,9 Avskrivningar 6 -3 119,3 -2 800,2 -8 805,8 -7 783,1 Verksamhetens nettokostnader -56 766,5 -55 283,4 -54 051,0 -52 602,2 Skatteintäkter 7 66 315,1 63 187,0 66 315,1 63 187,0 Generella statsbidrag och utjämning 8 -6 095,5 -5 549,4 -6 095,5 -5 549,4 Resultat från andelar i intresseföretag 9 347,8 154,4 Verksamhetens resultat 3 453,0 2 354,2 6 516,3 5 189,8 Finansiella intäkter 10 3 106,5 3 883,8 413,7 318,4 Finansiella kostnader 11 -2 874,5 -3 340,5 -2 563,2 -3 026,1 Resultat efter finansiella poster 3 685,0 2 897,5 4 366,9 2 482,0 Extraordinära poster Årets resultat 3 685,0 2 897,5 4 366,9 2 482,0 Sida 41 (133) Årsbokslut Balansräkning I avsnittet redovisas balansräkningen för staden och den kommunala koncernen i tabellen nedan. Balansräkning Staden Den kommunala koncernen mnkr Not 2025 2024 2025 2024 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 12 103,4 123,5 Summa immateriella anläggningstillgångar 103,4 123,5 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 13 83 993,6 77 582,5 201 103,7 191 221,2 Maskiner och inventarier 14 1 055,8 1 041,1 22 037,3 19 211,6 Pågående ny-, till- och ombyggnader 15 26 823,8 29 100,1 49 587,7 52 471,9 Summa materiella anläggningstillgångar 111 873,2 107 723,6 272 728,8 262 904,7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 16 4 780,9 4 747,7 1 326,1 1 293,1 Kapitalandel intresseföretag 17 5 627,2 5 458,8 Långfristiga fordringar 18 1 389,1 1 340,8 1 396,9 1 371,8 Summa finansiella anläggningstillgångar 6 170,0 6 088,5 8 350,1 8 123,7 Summa anläggningstillgångar 118 043,2 113 812,1 281 182,3 271 151,9 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter 19 1 464,4 1 438,1 1 464,4 1 438,1 Varulager och pågående arbete 20 2,9 2,9 53,2 52,7 Kortfristiga fordringar 21 106 949,5 104 147,3 7 056,2 7 887,5 Kortfristiga placeringar 22 0,8 0,8 115,4 198,0 Kassa och bank 23 3 159,4 5 592,6 3 319,6 5 734,8 Summa omsättningstillgångar 111 577,0 111 181,7 12 008,9 15 311,2 SUMMA TILLGÅNGAR 229 620,2 224 993,8 293 191,2 286 463,1 Sida 42 (133) Årsbokslut Staden Den kommunala koncernen PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Not 2025 2024 2025 2024 mnkr Ansvars- och borgensförbindelser 32 1 046,7 997,3 1 021,6 969,8 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulder eller avsättningar 33 15 444,0 16 000,0 15 444,0 16 000,0 Balansräkning Staden Den kommunala koncernen mnkr Not 2025 2024 2025 2024 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 24 Eget kapital vid årets början 91 679,9 88 782,4 146 902,2 144 420,1 -Varav resultatreserv 669,7 0,0 669,7 0,0 Årets resultat 3 685,0 2 897,5 4 366,9 2 482,0 Övrigt 0,0 0,0 0,3 0,0 Eget kapital vid årets slut 95 364,9 91 679,9 151 269,4 146 902,2 -Varav resultatreserv 2 537,7 669,7 2 537,7 669,7 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 25 14 908,5 14 506,8 15 146,0 14 794,5 Uppskjuten skatteskuld 1 958,2 1 662,6 Övriga avsättningar 26 11 100,7 12 150,3 11 285,0 12 257,8 Summa avsättningar 26 009,1 26 657,1 28 389,3 28 714,9 Långfristiga skulder Obligationslån 27 51 251,2 49 953,6 51 251,2 49 953,6 Reverslån 28 19 053,2 17 560,7 19 053,2 17 560,7 Övriga långfristiga skulder 29 8 209,3 7 430,5 12 694,2 11 713,7 Summa långfristiga skulder 78 513,6 74 944,8 82 998,5 79 228,0 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder 30 15 097,8 15 470,3 15 872,6 15 346,9 Kortfristiga lån 31 14 634,8 16 241,7 14 661,4 16 271,1 Summa kortfristiga skulder 29 732,6 31 711,9 30 534,0 31 618,0 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 229 620,2 224 993,8 293 191,2 286 463,1 Sida 43 (133) Årsbokslut Kassaflödesanalys I avsnittet redovisas kassaflödesanalysen för staden och den kommunala koncernen i tabellen nedan. Kassaflödesanalys Staden Den kommunala koncernen mnkr Not 2025 2024 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 3 685,0 2 897,5 4 366,9 2 482,0 Justering för ej likviditetspåverkande poster 34 3 710,2 5 146,3 9 397,2 10 228,1 Minskning av avsättningar pga. utbetalningar 35 -0,1 -315,9 -51,9 -307,0 Återläggning reavinster/reaförluster 36 -949,6 -1 368,5 -936,3 -1 370,2 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 6 445,4 6 359,4 12 775,9 11 033,0 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -2 802,2 -5 257,7 858,1 809,1 Ökning/minskning förråd och varulager 0,0 -0,2 -0,5 1,1 Ökning/minskning kortfristiga skulder -566,5 146,2 388,5 1 523,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 076,7 1 247,8 14 021,9 13 366,6 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 -33,3 -35,4 Försäljning av dotterföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar -7 959,2 -8 643,4 -19 277,0 -20 920,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1 231,1 1 942,0 1 273,5 1 965,9 Investering i finansiella anläggningstillgångar -34,9 -151,4 -36,9 -175,1 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1,7 0,3 4,0 0,3 Erhållen utdelning 0,0 179,5 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -6 761,2 -6 852,4 -17 890,2 -19 164,1 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 17 509,4 23 454,9 17 509,4 23 454,9 Amortering av långfristiga skulder -16 230,9 -13 050,0 -16 230,9 -13 050,0 Periodens investeringsinkomster 1 194,1 1 165,9 1 194,1 1 165,9 Ökning/minskning av långfristiga skulder 16,8 21,1 218,5 210,1 Ökning/minskning av långfristiga fordringar 0,8 0,8 0,8 0,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 2 490,3 11 592,6 2 692,0 11 781,7 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur -1 239,0 -1 265,3 -1 239,0 -1 265,3 Årets kassaflöde -2 433,2 4 722,6 -2 415,2 4 718,8 Likvida medel vid årets början 5 592,6 870,0 5 734,8 1 016,0 Likvida medel vid årets slut 3 159,4 5 592,6 3 319,6 5 734,8 *Kassaflödet har justerats avseende ej likviditetspåverkande omklassificeringar samt upplösta investeringsinkomster inom finansieringsverksamheten och inom den löpande verksamheten. Sida 44 (133) Årsbokslut Noter I avsnittet redovisas noter till årsbokslutets balans- och resultaträkning och kassaflödesanalys. Följande noter redovisas; Not 1 Redovisningsprinciper Not 2 Uppskattningar och bedömningar Not 3-11 Noter till resultaträkningen Not 12-31 Noter till balansräkningen Not 32-33 Noter ansvars- och borgensförbindelser Not 34-36 Noter till kassaflödesanalysen Not 37-40 Noter övriga tilläggsupplysningar Not 1 Redovisningsprinciper Lag om kommunal bokföring och redovisning Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Lag (SFS 2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer. Den kommunala koncernen och sammanställda räkenskaper Huvuddelen av stadens bolag finns samlade i koncernen Stockholms Stadshus AB som är helägd av staden. Bokslutet för koncernen Stockholms Stadshus AB används som underlag för konsolidering av den sammanställda redovisningen. Alla interna mellanhavanden samt interna vinster och förluster av väsentlig betydelse elimineras. Den sammanställda redovisningen har i huvudsak upprättats enligt klyvningsmetoden, det vill säga endast den ägda andelen ska klyvas in. Stockholm Exergi Holding AB konsolideras istället med kapitalandelsmetoden. Avsteget mot att använda proportionell konsolideringsmetod gällande Stockholm Exergi Holding AB görs då det bedöms ge en mer rättvisande bild av innehavet eftersom staden inte har det bestämmande inflytandet. Stockholm Exergi Holding AB bedriver verksamhet på affärsmässiga grunder och vid klyvning hade räkenskapernas olika poster dominerats av delen från bolaget. För att se de kommunala koncernföretagen och dess andelar se not 40. Särredovisning finns upprättad avseende Kyrkogårdsnämndens verksamhet, Stockholm Vatten AB och Stockholm Avfall AB och återfinns i samtliga ekonomiska ärenden under året, till exempel i budgetärendet och bokslutsärendet. Kyrkogårdsnämnden redovisas separat under Stockholms stad då staden är huvudman för Sida 45 (133) Årsbokslut begravningsverksamheten i kommunen och verksamheten finansieras av begravningsavgiften. Stockholm Vatten AB och Stockholm Avfall AB redovisas separat under bolagskoncernen Stockholm Stadshus AB i enlighet med lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Års- och hållbarhetsredovisningar finns tillgängliga på bolagets hemsida: https://www.stockholmvattenochavfall.se/ Värderings- och omräkningsprinciper För poster i balansräkningen som avser utländsk valuta har dessa omräknats till svenska kronor enligt balansdagens kurs. Balansdagens kurs har hämtats på Riksbankens webbplats och utgör ett medelvärde av olika bankers köp- och säljkurser. Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod på tre år eller mer samt ett anskaffningsvärde exklusive mervärdesskatt som uppgår till minst ett prisbasbelopp klassificeras som anläggningstillgång. Detta gäller för materiella- och immateriella anläggningstillgångar samt för finansiella leasingavtal i den mån de skulle förekomma. För investeringar i annans fastighet gäller, om fastigheten tillhör de kommunala bolagen Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) och Micasa Fastigheter i Stockholm AB, att investeringsutgiften ska uppgå till minst 0,5 mnkr för att räknas som investering. Beslut om detta undantag är fattat i kommunfullmäktige den 3 november 2008 och ska omfatta mindre projekt och byggåtgärder vilka i regel bedöms vara driftkostnader. Undantaget bedöms beloppsmässigt vara försumbart och därmed inte påverka räkenskaperna i någon väsentlig omfattning. Anläggningstillgångar har redovisats till anskaffningsvärdet. Lånekostnaderna belastar den period de hänför sig till och inräknas inte i tillgångars anskaffningsvärden. En anläggning aktiveras i normalfallet och börjar skrivas av när den tas i bruk för sitt syfte. Avskrivningar Avskrivning enligt plan är den fördelade totalutgiften för en anläggningstillgångs delar. Kostnaden fördelas över det antal år som tillgången används i verksamheten. Avskrivning görs inte på tillgångar med ett bestående värde, som mark och konst. Staden använder linjär avskrivning, ett lika stort belopp skrivs av varje månad under nyttjandeperioden. Sida 46 (133) Årsbokslut AVSKRIVNINGSTIDER Anläggningstillgång Antal komponenter Avskrivningstid Idrottsanläggningar 3 5,10, 15, 50 år Verksamhetsfastigheter 22 3,5,10,15,20,25,30,40,50,100 år Publika fastigheter (gator, vägar, torg, parker m.m.) 17 5,10,15,25,30,40,50,70, 120 år Maskiner och inventarier* tillämpas ej 3, 5, 10 eller 20 år Immateriella tillgångar tillämpas ej 3-15 år * I bolagskoncernen förekommer avskrivningstider på över 30 år. Nedskrivning av tillgångar Nedskrivning av tillgångar görs i enlighet med rekommendationen RKR R6. Staden tillämpar gränsen att en anläggnings värde ska uppgå till minst 1,0 mnkr för att en prövning av nedskrivnings- behov ska göras. Nedskrivning görs när bokfört värde överstiger återvinningsvärdet med minst 0,5 mnkr och förändringen bedöms som varaktig, där varaktig definieras som minst fem år. Försäljning och inköp av anläggningstillgångar Vid försäljning och köp av anläggningstillgångar gäller, som huvudregel, att transaktionen bokförs vid dagen för tillträde. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar är tillgångar som inte innehas för stadigvarande bruk, utan förbrukas i samband med framställning av produkter eller tjänster eller på annat sätt används i rörelsen. Fakturerade fordringar anses som osäkra när betalningstiden enligt inkassokravet löpt ut. Fordran ska därmed bokföras som en befarad kundförlust efter 33 dagar. En bokföringsmässig nedskrivning sker vid bokslutet närmast ett år efter förfallodatum och allra senast två år efter förfalldatum. Omsättningstillgångar har redovisats till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde på balansdagen. Exploateringsfastigheter, som avses att avyttras, redovisas som omsättningstillgångar och inbegriper pågående ny-, till- och ombyggnader vilka inte är aktiverade. Den del av dessa upparbetade anläggningar, som avses säljas, bokförs som omsättningstillgång vid bokslutstillfället. Vid försäljningar bruttoredovisas nedlagda utgifter och bokfört värde som kostnad och köpeskillingen som intäkt. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. Leasing Stockholms stad tillämpar RKRs rekommendation R5 Leasing. Leasingavtal klassificeras utifrån avtalets ekonomiska innebörd. Ett leasingavtal redovisas som finansiell leasing om det innebär att de ekonomiska fördelarna eller riskerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt överförs till staden. Sida 47 (133) Årsbokslut Finansiell leasing redovisas i balansräkningen om villkoren är uppfyllda och för staden gäller detta i princip endast leasade bilar. Samtliga befintliga externa hyresavtal klassificeras som operationell leasing. Operationell leasing redovisas som tilläggsupplysning om beloppsgränserna för den totala utgiften överstiger 0,5 mnkr och den årliga kostnaden överstiger 0,2 mnkr. Enligt rekommendationen ska redovisning ske om leasingtiden överstiger tre år. Särskilda tillämpningar och bedömningar av hyresavtal Vid bedömning av hyresavtal avseende lokaler utgår staden från att nyttjandeperioden motsvarar avtalad leasingperiod. Hyresavtal med leasingperioder kortare än 15 år bedöms normalt inte innebära att risker och fördelar i allt väsentligt överförs och redovisas därför som operationell leasing. Hyresavtal med stadens bolag, däribland SISAB och Micasa, redovisas som utgångspunkt som operationell leasing. Bedömningen grundas på stadens fastighets- och lokalpolicy samt samverkansavtal, vilka reglerar ansvar och riskfördelning på ett sätt som innebär att äganderisker inte överförs till staden. Vidare bedöms lokaler i Stockholms stad, även om de är anpassade för viss verksamhet, normalt ha alternativ användning på en fungerande marknad. Kriteriet om specialanpassning medför därför normalt inte att hyresavtal klassificeras som finansiell leasing. Leasing av bilar Under löpande år redovisas finansiella leasingbilar direkt i resultatet. Vid bokslutstillfället görs en uppbokning av förändring av anläggningstillgång och aktuell lång- och kortfristig skuld. Balansräkningen blir därmed rätt för staden totalt. Under löpande år avviker hanteringen mot rekommendation, men är motiverad av den ringa omfattningen av leasingbilar. Skulder och avsättningar Semesterlöneskuld och okompenserad övertid är skuldförda enligt ställning den 31 december 2025. Leverantörsskulder i utländsk valuta är omräknade till kurs på balansdagen. För stadens del påverkar lagkravet om redovisning av belopp i utländsk valuta till balansdagens kurs endast dessa skulder då upplåning i andra valutor alltid valutasäkras. Investeringsbidrag från offentlig aktör tas upp som förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder enligt RKR R2 Intäkter. Intäkten periodiseras över anläggningstillgångens nyttjandeperiod för att matcha avskrivningarna. Gatukostnads- ersättning, exploateringsersättningar och icke-offentliga Sida 48 (133) Årsbokslut investeringsbidrag redovisas inledningsvis som långfristig skuld. Ersättningen intäktsförs när investeringen är färdigställd. Avsättningar Avsättningar är legala förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst, men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Utöver avsättning för pensionsskulden, gör staden avsättningar för effekter av stora omorganisationer, åtaganden inom det infrastrukturella området med mera. Vid avsättningar tillämpas direkt resultatföring. Pensionsåtagande Beräkningen av pensionsskulden är gjord enligt Sveriges Kommuners och Regioners riktlinjer, RIPS. Grunden för beräkningarna är pensionsavtalet KAP-KL. Avtalet AKAP-KR är avgiftsbestämt och påverkar inte pensionsavsättningen i balansräkningen. Förpliktelser för särskild avtals/ålderspension som inte värderas enligt RIPS är nuvärdesberäknade med en kalkylränta på 2,6%. För avtal med samordningsklausul utgår de beräkningar som är kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt, görs beräkningen utifrån att ingen samordning kommer att ske. Hanteringen motiveras av att det utgör en liten del av den totala pensionsskulden samt i förhållande till stadens omsättning. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i den kommunala koncernen redovisas enligt K3. Medfinansiering av infrastruktur Enligt LKBR kan bidrag till statlig infrastruktur, under förutsättning att de faller inom ramen för lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47), redovisas som en kostnad i resultaträkningen i samband med att beslut fattas och som en avsättning i balansräkningen. Avsättningarna har värderats inklusive bedömt index. För mer information se not 26, övriga avsättningar, infrastrukturella bidrag. Staden är medfinansiär i ett antal stora statliga/regionala infrastrukturprojekt för att kunna genomföra satsningar på väg- och spårtrafiken i Stockholm. Utbetalningar tas mot tidigare avsättningar och kostnadsförs inte. Belopp värderas genom indexuppräkning till det belopp som på balansdagen förväntas betalas ut i enlighet med avtalet. I de fall index baseras på konsumentprisindex (KPI) har Sida 49 (133) Årsbokslut Konjunkturinstitutets prognos för KPI använts. Beloppen har diskonterats till nuvärde för betalningar senare än tre år framåt i tiden då tidsaspekten anses vara väsentlig. Fordringar/skulder mot koncernbolagen Staden handhar upplåning respektive utlåning åt de kommunala bolagen. Bolagen har konto i stadens koncernstruktur med några få undantag. Beroende på saldo redovisas fordran eller skuld gentemot respektive bolag. Två bolag har sin skuld mot Stockholms Stadshus AB i stället för direkt mot staden. Finansverksamhet och säkringsredovisning Köp eller försäljning av finansiella tillgångar eller skulder redovisas per likviddagen. Finansiella omsättningstillgångar och kortfristiga skulder värderas till anskaffningsvärdet. Periodisering av över- och underkurser avseende obligationer och relaterade transaktioner sker med tillämpning av effektivräntemetoden. Övriga signifikanta transaktionsutgifter periodiseras linjärt. Lån i svenska kronor kan upptas genom utgivande, emission, av skuldebrev med löptider upp till ett år i form av certifikat. Euro Commercial Paper (ECP) är certifikat som kan emitteras i olika valutor. Lån kan också upptas genom emission av Euro Medium Term Note (EMTN) i form av obligationer, med löptid över ett år. Dessa obligationer kan emitteras i flera olika valutor inklusive svenska kronor. Medium Term Note (MTN) kan användas för utgivande, emission, av obligationer med löptider som lägst ett år i svenska kronor. Finansiella skulder som förfaller till betalning inom 12 månader och saknar överenskommen refinansiering räknas som kortfristig skuld. Kommunen innehar valuta- och räntederivat för att hantera valuta och ränterisker i upplåningen. Kommunen uppfyller kraven för säkringsredovisning varvid ingen marknadsvärdering sker av derivaten (eller skulden). Vid beräkning av räntekostnaden ingår derivaten. Derivaten är kopplade till enskilda lån och fullt ut matchade effektivitetsmässigt. Effektivitets-bedömningen sker efter ett antal kriterier kopplade till de kritiska villkoren nominella belopp, löptid och räntebas. Kommunen uppfyller därmed kraven för säkringsredovisning varvid ingen marknadsvärdering sker av derivaten. Sida 50 (133) Årsbokslut Redovisningsprinciper i driftredovisningen Personalkostnader Löner har belastats med ett personalomkostnadspålägg på 41,0 procent som inkluderar sociala avgifter, avtalsförsäkringar och pensionskostnader. Internränta Internräntorna används för att beräkna kostnaden för värdet av det kapital som förvaltas inom en verksamhet. Internräntan beräknas på det bokförda värdet, det vill säga anläggningens anskaffningsvärde med avdrag för gjorda avskrivningar. Kommunfullmäktige fastställer stadens internränta i samband med budget. Staden eftersträvar en internränta som är långsiktigt stabil och som reflekterar kommunkoncernens genomsnittliga finansieringskostnad de kommande åren. Kommunfullmäktige fastställde stadens internränta för 2025 till 2,8 procent. Kalkylräntan för enskilda projekt var 5,0 procent för 2025. Räntan för markinnehav motsvarar avgäldsräntan för tomträtter, som uppgår till 3,0 procent. Fördelning av gemensamma intäkter och kostnader En stor del av interna intäkter och interna kostnader uppkommer genom att gemensamma kostnader fördelas mellan och inom kommunens nämnder. Det interna priset på varor och tjänster sätts främst enligt självkostnadsprincipen. Självkostnaden beräknas då inte bara på de direkta kostnader som är omedelbart förknippade med produktionen av varan eller tjänsten utan även på de indirekta kostnaderna. Det görs inga vinstpåslag vid intern fakturering inom staden. Vid fördelning av gemensamma kostnader kan detta göras såväl som ett köp/sälj förfarande inom och mellan nämnderna och dels som fördelning utifrån i förväg fastställda schabloner. När köp/sälj tillämpas finns oftast ett avtal eller annan överenskommelse mellan parterna. Exempel på gemensamma kostnader som fördelas genom interndebitering är hyreskostnader (fastighetsnämnden): Internhyran sätts till självkostnaden, med hänsyn till typ av fastighet som avses. Exempel på gemensamma kostnader som fördelas via olika fördelningsnycklar: • gemensamt it-stöd till nämnder och bolagsstyrelser • stadens ekonomi- och andra verksamhetssystem • fördelning av kostnader för kategoriledare avseende inköpskategorier Sida 51 (133) Årsbokslut Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag innehåller en möjlighet för staden att via en särskild efterutdelning finansiera projekt inom ramen för stadens bostadsförsörjningsansvar, inom vilka åtgärder som främjar integration och social sammanhållning genomförs. Staden har under åren 2012-2014 erhållit efterutdelning om sammanlagt 3 020 mnkr för ändamålet. Utdelningen har öronmärkts för projekt i prioriterade områden i ytterstaden. Utdelningen har under året främst finansierat projekt för bostäder inom fokusområden Skärholmen och Järva. Under året har 25 mnkr förbrukats. Kvarvarande medel om 579 mnkr ska i huvudsak finansiera pågående bostadsprojekt Vårbergsvägen och Tenstaterassen. Not 2 Uppskattningar och bedömningar Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande poster redovisas vinster och förluster samt poster av engångskaraktär, som inte tillhör den normala verksamheten. Hit räknas exploateringsinkomster och utgifter som bruttoredovisas enligt gällande regelverk, bokfört värde som kostnad och försäljningsinkomsten som intäkt. Årets intäktsföring av icke-offentliga investeringsbidrag redovisas också som jämförelsestörande post. Enligt beslut i kommunfullmäktige tidigare år har en inteckning gjorts av eget kapital till specifika åtgärder som är att betrakta som framåtsyftande och av långsiktig varaktighet, men inte går att klassificera som investeringar. Variationen i kostnad är stor mellan respektive år och följer inte den ordinarie verksamhetens utveckling utan är sidoordnad, varför staden valt att redovisa dessa poster som jämförelsestörande. Avsättningar För avsättningar som avser utgifter som beräknats i dagens penningvärde och det förväntas ske en prisutveckling antas en årlig prisutveckling enligt konjunkturinstitutets prognos på konsumentprisindex. Belopp som ska betalas senare än tre år från innevarande år nuvärdesberäknas då tidsaspekten anses vara väsentlig. Diskontering till nuvärde har gjorts med stadens internränta som för innevarande år är beslutade till 2,8 procent. Sida 52 (133) Årsbokslut Not 3 - 11 noter till resultaträkningen Not 3 Verksamhetens intäkter Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Försäljningsintäkter 369,3 353,6 7 488,4 7 386,5 Taxor, avgifter m m 3 390,5 3 283,3 3 524,2 3 424,0 Hyror och arrenden 5 239,6 5 024,0 14 874,6 14 384,2 Bidrag och kostnadsersättningar från staten 3 386,6 3 198,0 3 450,6 3 262,5 Bidrag och gåvor från privata aktörer 7,5 1,4 7,5 1,4 Offentliga bidrag (Investeringar) 46,5 29,7 46,5 29,7 EU bidrag 71,4 63,0 71,4 63,6 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 1 782,2 1 878,5 1 782,2 1 878,5 Övriga bidrag 103,8 95,3 105,0 90,7 Jämförelsestörande intäkter (Not 5) 1 409,7 1 781,5 1 469,9 1 808,1 Summa verksamhetens intäkter 15 807,1 15 708,2 32 820,2 32 329,1 Tomträttsavgälder - Staden** Antal (st) Areal (m2) Kategori 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Småhus 5 058 4 931 6 927 479 7 030 634 Flerfamiljshus 3 996 3 991 13 657 595 13 659 670 Kommersiella 1 092 1 074 5 954 315 5 840 351 Övrigt 411 549 3 624 931 3 573 825 Summa 10 557 10 545 30 164 320 30 104 480 mnkr Taxeringsvärde Intäkter Kategori 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Småhus 20 075,2 19 701,1 109,4 102,3 Flerfamiljshus 256 039,6 256 049,6 1 456,2 1 367,7 Kommersiella* 48 692,4 55 753,0 1 467,9 1 398,8 Övrigt 286,6 157,8 238,9 236,1 Summa 325 092,8 331 661,5 3 272,3 3 104,9 Staden har under 2025 sålt 3 st småhustomträtter och 4 st flerfamiljshustomträtter. I de flesta fall kan tomträttsinnehavaren till småhus köpa loss tomten, friköp. För tomträtter för flerfamiljshus gör staden en bedömning från fall till fall. För närvarande medverkar staden inte till friköp av tomträtter med kommersiella ändamål. Priset för friköp av tomträtter bygg er i de flesta fall på markens värde. Småhus- friköpspris 50% av marktaxeringsvärdet, fritidshus - friköpspris 85% av marktaxeringsvärdet och flerbostadshus - friköpspris lägst 85% av marktaxeringsvärdet. Sida 53 (133) Årsbokslut Not 4 Verksamhetens kostnader* Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Personalkostnader exkl pensionskostnader -27 295,3 -26 052,2 -31 120,8 -29 382,5 Pensionskostnader -3 273,9 -5 284,1 -3 575,8 -5 665,2 Lämnade bidrag -2 726,4 -2 668,7 -2 642,7 -2 122,3 Köp av verksamhet -20 417,1 -20 343,1 -20 977,5 -22 942,0 Lokal och markhyror samt övriga fastighetskostnader -8 082,2 -7 429,7 -9 255,6 -7 984,8 Inköp av material -1 663,8 -1 328,1 -1 563,6 -1 441,1 Inköp av tjänster -3 838,8 -3 681,4 -5 756,0 -5 469,7 Övriga verksamhetskostnader -1 628,5 -1 343,0 -2 192,8 -1 775,9 Bolagsskatt -322,7 -216,1 Utrangeringar -175,2 -49,9 -231,2 -78,8 Jämförelsestörande kostnader (Not 5) -353,1 -11,1 -426,6 -69,9 Summa verksamhetens kostnader -69 454,3 -68 191,4 -78 065,5 -77 148,2 * År 2024 är raderna i noten för staden och den kommunala koncernen justerad. Den nya mappningen ger en mer rättvisande bild och bättre jämförbarhet, uppställningen följer i stort vedertagen redovisningspraxis. Not 5 Jämförelsestörande poster Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Realisationsvinst vid försäljningar 165,3 259,4 225,5 286,0 Försäljning exploateringsfastigheter 1 049,6 1 392,0 1 049,6 1 392,0 Upplösning icke offentliga bidrag/exploateringsersättning 194,9 130,1 194,9 130,1 Summa jämförelsestörande intäkter 1 409,7 1 781,5 1 469,9 1 808,1 Anskaffningskostnad sålda exploateringsfastigheter -259,3 -143,2 -259,3 -143,2 Realisationsförlust vid försäljningar -6,0 -139,7 -79,5 -198,4 Förändring avsättning -51,1 410,1 -51,1 410,1 Kompetensutvecklingssatsningar -23,4 -18,6 -23,4 -18,6 Framåtsyftande IT projekt 0,0 -107,2 0,0 -107,2 Sociala investeringar -13,3 -12,5 -13,3 -12,5 Summa jämförelsestörande kostnader -353,1 -11,1 -426,6 -69,9 Not 6 Avskrivningar och nedskrivningar Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar hyresrätter immateriella tillgångar 0,0 0,0 -37,0 -23,5 Avskrivningar byggnader tekniska anläggningar -2 860,6 -2 544,3 -7 137,6 -6 678,1 Avskrivning maskiner inventarier -258,7 -255,9 -1 260,8 -1 145,6 Summa planenliga avskrivningar -3 119,3 -2 800,2 -8 435,4 -7 847,2 Nedskrivningar* 0,0 0,0 -508,9 0,0 Återföring nedskrivningar 0,0 0,0 138,5 64,0 Summa avskrivningar och nedskrivningar -3 119,3 -2 800,2 -8 805,8 -7 783,1 *Nedskrivning har under året gjorts på hamnanläggning i Norvik. Värderingen visar en bestående värdeminskning. Sida 54 (133) Årsbokslut Not 7 Skatteintäkter Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Preliminär kommunalskatt 66 384,0 63 016,9 66 384,0 63 016,9 Preliminär slutavräkning innevarande år -317,6 184,7 -317,6 184,7 Slutavräkningsdifferens föregående år -7,9 -250,5 -7,9 -250,5 Begravningsavgifter 256,6 235,9 256,6 235,9 Summa skatteintäkter 66 315,1 63 187,0 66 315,1 63 187,0 Not 8 Generella statsbidrag och utjämning Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Regleringsbidrag 2 632,7 3 025,6 2 632,7 3 025,6 Kommunal fastighetsavgift 1 432,7 1 400,6 1 432,7 1 400,6 Övriga generella bidrag från staten 235,0 264,7 235,0 264,7 varav bidrag medverkan vid EU val 2024 0,0 28,5 0,0 28,5 varav bidrag skolor mot brott 5,0 0,0 5,0 0,0 varav bidrag utökad bemanning sjuksköterskor särskilda boenden 41,1 80,7 41,1 80,7 varav bidrag mildra effekten av inflation för skolorna 0,0 41,6 0,0 41,6 varav bidrag utökad verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 5,5 6,9 5,5 6,9 varav bidrag att minska andelen timanställda inom vård och omsorg 183,4 107,0 183,4 107,0 Summa generella statsbidrag och utjämning 4 300,5 4 690,9 4 300,5 4 690,9 Inkomstutjämning -7 024,0 -7 156,6 -7 024,0 -7 156,6 Kostnadsutjämning -1 269,4 -1 128,9 -1 269,4 -1 128,9 Avgift för LSS-utjämning -2 102,6 -1 954,7 -2 102,6 -1 954,7 Summa avgifter i utjämningssystemet -10 396,0 -10 240,2 -10 396,0 -10 240,2 Summa generella statsbidrag och utjämning -6 095,5 -5 549,4 -6 095,5 -5 549,4 Not 9 Resultat från andelar i intresseföretag Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 Summa resultat från andelar i intresseföretag 347,8 154,4 Summa resultat från andelar i intresseföretag 347,8 154,4 Intäkter 8 570,2 8 494,0 Kostnader -7 250,4 -7 623,5 Finansiella intäkter 77,5 39,9 Finansiella kostnader -452,4 -521,9 Skatt -249,1 -79,7 Periodens resultat 695,8 308,8 Resultaträkningen ovan är upprättad enligt K3-regelverket medan den officiella rapport bolaget presenterar upprättas enligt IFRS . Not 10 Finansiella intäkter Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Utdelningar från koncernföretag 0,0 920,0 0,0 0,0 Ränteintäkter 2 920,8 2 950,6 214,5 303,7 Övriga finansiella intäkter 24,1 13,2 37,7 14,7 Nuvärdesberäkning avsättningar och förskott långfristig fordran 161,5 0,0 161,5 0,0 Summa finansiella intäkter 3 106,5 3 883,8 413,7 318,4 Sida 55 (133) Årsbokslut Not 11 Finansiella kostnader Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Räntekostnader -2 176,3 -2 300,3 -1 863,1 -1 999,1 Ränta del pensionsskuldsförändring -418,1 -924,6 -418,1 -924,6 Övriga finansiella kostnader -29,4 -46,7 -31,2 -33,4 Nuvärdesberäkning avsättningar och förskott långfristig fordran -250,8 -69,0 -250,8 -69,0 Summa finansiella kostnader -2 874,5 -3 340,5 -2 563,2 -3 026,1 Genomsnittlig ränta Genomsnittlig ränta extern skuldportfölj med derivat (%) 2,37 2,51 2,37 2,51 Genomsnittlig ränta extern skuldportfölj utan derivat (%) 2,97 2,97 2,97 2,97 Genomsnittlig räntebindningstid Genomsnittlig räntebindningstid extern skuldportfölj med derivat, år 1,96 2,08 1,96 2,08 Genomsnittlig räntebindningstid extern skuldportfölj utan derivat, år 1,58 1,76 1,58 1,76 Räntekostnader för den externa skuldportföljen Räntekostnader för den externa skuldportföljen inklusive derivat* 2 078,3 2 160,8 2 078,3 2 160,8 Räntekostnader för den externa skuldportföljen exklusive derivat* 2 557,9 2 501,7 2 557,9 2 501,7 *Räntekostnader redovisas inklusive netto av ränte- och valutaswappar, i enlighet med RKR R8. Årets räntekostnad för den externa skuldportföljen är 2 078,3 mnkr inklusive derivat och 2 557,9 mnkr exklusive derivat. Genomsnittlig ränta för extern skuldportfölj inklusive derivat 2,37% (2,51%) och exklusive derivat 2,97% (2,97%). Genomsnittlig räntebindningstid (duration) för den exte rna skuldportföljen med derivat är 1,96 år (2,08) och exklusive derivat 1,58 år (1,76 år). Enligt Finanspolicyn ska den genomsnittliga räntebindningstiden (duration) för den externa skuldportföljen varken vara kortare än 1,25 år eller längre än 3,75 år. Not 12 - 31 noter till balansräkningen Not 12 Immateriella tillgångar Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 450,7 444,9 Investeringar 0,8 2,5 Försäljningar -6,7 0,0 Utrangeringar -19,5 -3,7 Omklassificering 17,3 6,9 Utgående anskaffningsvärde 442,7 450,7 Förskott immateriella tillgångar 0,0 0,0 Ingående ackumulerade avskrivningar -326,1 -305,4 Avskrivningar -37,0 -23,5 Försäljningar/utrangeringar 25,8 2,8 Utgående ackumulerade avskrivningar -337,3 -326,1 Ingående ackumulerade nedskrivningar -1,1 -1,1 Nedskrivningar/omklassificering -0,9 0,0 Utgående nedskrivningar/omklassificering -2,0 -1,1 Utgående redovisat värde 103,4 123,5 Genomsnittlig nyttjandeperiod (år)* 12,0 19,2 Avskrivningstiden är 5-15 år och bedöms utifrån uppskattad livslängd både för egenutvecklade och förvärvade tillgångar. Aktiverade poster avser utvecklingsprojekt inom IT. Kvarvarande restvärde på egenutvecklade uppgår till 69,5 och avskrivningstiden för dessa är 5 -20 år. Det egenutvecklade system som skrivs av på 10 år avser övervakningssystem hos Stockholm Vatten, övriga egenutvecklade system skrivs huvudsakligen av på 5 år. Kvarvarande restvärde för förvärvade uppgår till 32,7, avser ett fastighetssystem där bedömning g jorts att livslängden är 15 år. Kommunkoncernens bolag varierar i storlek och omsättning, varför vad som ska anses vara väsentligt värde bedöms av respektive bolag. Sida 56 (133) Årsbokslut Not 13 Mark, byggnader och markanläggningar Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 100 539,6 91 293,7 271 204,4 252 374,5 Investeringar 0,0 0,0 2 092,9 286,3 Aktiveringar 9 769,7 9 654,6 16 046,0 18 987,4 Försäljningar -27,9 -315,3 -73,8 -330,1 Utrangeringar -1 021,4 -84,0 -1 292,5 -248,5 Omklassificering -120,4 -0,7 -201,6 143,5 Återföring till/från omsättningstillgång -182,6 -8,7 -182,6 -8,7 Summa utgående anskaffningsvärde 108 957,1 100 539,6 287 592,7 271 204,4 Ingående avskrivningar -22 957,2 -20 460,6 -77 821,3 -71 304,3 Avskrivningar -2 860,6 -2 544,3 -7 127,8 -6 680,0 Försäljningar 6,2 8,5 4,4 12,8 Utrangeringar 848,1 38,6 1 026,3 140,3 Omklassificering 0,0 0,7 -81,5 9,8 Summa utgående avskrivningar -24 963,5 -22 957,2 -83 992,9 -77 821,3 Ingående nedskrivningar 0,0 0,0 -2 161,9 -2 101,0 Återförda nedskrivningar 0,0 0,0 131,5 16,0 Nedskrivningar 0,0 0,0 -465,7 -76,9 Summa utgående nedskrivningar 0,0 0,0 -2 496,1 -2 161,9 Summa mark, byggnader och tekniska anläggningar 83 993,6 77 582,5 201 103,8 191 221,2 Genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 38,1 39,5 40,4 40,6 Not 14 Maskiner, inventarier och tekniska anläggningar Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 3 497,2 3 208,0 33 744,1 30 545,9 Investeringar 0,0 0,0 523,6 80,7 Aktiveringar 261,5 310,3 3 635,2 2 854,3 Finansiell leasing 22,3 15,2 54,2 45,4 Försäljningar -4,1 -6,2 -31,4 -24,6 Utrangeringar -898,1 -30,7 -1 179,1 -202,1 Omklassificering 0,0 0,7 -258,6 444,5 Utgående anskaffningsvärde 2 878,8 3 497,2 36 487,8 33 744,1 Ingående avskrivningar -2 456,2 -2 230,4 -14 531,5 -13 558,3 Avskrivningar -258,7 -255,9 -1 262,2 -1 145,0 Försäljningar 3,6 5,9 28,1 21,1 Utrangeringar 896,2 26,3 1 173,9 195,3 Omklassificering 0,0 -0,7 152,4 -43,6 Avskrivning finansiell leasing -7,9 -1,3 -7,9 -1,0 Summa utgående avskrivningar -1 823,0 -2 456,2 -14 447,2 -14 531,5 Ingående nedskrivningar 0,0 0,0 -1,0 -0,9 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 -0,1 Nedskrivningar/återföringar 0,0 0,0 -2,3 0,0 Summa utgående nedskrivningar 0,0 0,0 -3,3 -1,0 Summa maskiner och inventarier 1 055,8 1 041,1 22 037,3 19 211,6 Sida 57 (133) Årsbokslut Not 14 Maskiner, inventarier och tekniska anläggningar Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Därav finansiell leasing 14,3 13,9 46,2 44,4 Genomsnittlig nyttjandeperiod (år)* 11,1 13,7 28,9 29,5 * I bolagskoncernen förekommer avskrivningstider på över 30 år på maskiner och inventarier. Not 15 Pågående ny-, till- och ombyggnader Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 29 100,1 25 841,8 53 394,2 50 611,1 Investeringar 7 994,1 8 794,8 16 762,2 20 731,1 Aktiveringar -10 142,8 -10 259,1 -19 869,3 -22 535,7 Försäljningar 0,0 -123,1 0,0 -131,8 Kostnadsförda investeringar -220,0 0,0 -254,4 -4,6 Omklassificering från/till exploateringsfastigheter -26,3 0,2 -26,3 -11,2 Omklassificering från/till mark, byggnader och tekniska anläggningar* 118,8 4 845,4 581,7 4 735,2 Summa utgående anskaffningsvärde, pågående, ny- till - och ombyggnad 26 823,8 29 100,1 50 588,1 53 394,2 Ingående avskrivningar/nedskrivningar 0,0 0,0 -955,3 -1 080,2 Nedskrivningar/återförföringar 0,0 0,0 -40,0 48,0 Omklassificering 0,0 0,0 -22,0 76,9 Summa utgående nedskrivningar 0,0 0,0 -1 017,3 -955,3 Förskott materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 16,7 33,0 Summa pågående ny-, till- och ombyggnader 26 823,8 29 100,1 49 587,7 52 471,9 *År 2024 avser det omklassificering till lång skuld, både offentligt- och icke offentligt investeringsbidrag. År 2025 flytt -1,6 mnkr till lång skuld Not 16 Aktier och andelar Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående aktier och andelar 4 747,7 4 588,4 1 293,1 1 133,8 Köp av bostadsrätter 34,9 151,4 34,9 151,4 Försäljning av bostadsrätter -1,7 -0,3 -1,7 -0,3 Omklassificering/värdeförändring 0,0 8,2 0,0 8,2 Köp av aktier, andelar och värdepapper 0,0 0,0 2,0 0,0 Försäljning av aktier, andelar och värdepapper 0,0 0,0 -2,3 0,0 Summa aktier och andelar 4 780,9 4 747,7 1 326,1 1 293,1 Sida 58 (133) Årsbokslut Stadens aktier i Kommunala bolag mm per 2025-12-31 Bolag Aktiekapita l (tkr) Ägarandel (%) Bokfört värde 2025 (tkr) Stockholms Stadshus AB 2 850 001 100 3 484 382 Kaplansbacken AB 500 100 514 Svenska Teknologföreningens Fastighets AB 562 100 562 Summa aktier i dotterbolag/koncernföretag 3 485 458 Aktier i övriga företag SÖRAB 12 000 5 400 Inera AB 42 AB Servi-Data (depositionsbevis) 1 Summa aktier i övriga bolag 443 Andelar i kommunalförbund Storstockholms brandförsvar (SSBF) 25 27 831 Summa andelar kommunalförbund 27 831 Andelar bostadsrätter 1 267 178 Summa andelar bostadsrätter 1 267 178 Totalt summa aktier och andelar staden 4 780 910 Under år 2025 ökade antalet kommuner med ägarandel i SSBF från 10 till 11. I samband med ägarförändringen har andelsberäkningen setts över och preciserats, vilket innebär att andelen, beräknad utifrån styrelsesammansättningen i SSBF, har justerats från 36,3 procent till 25 procent. Not 17 Kapitalandel intresseföretag Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 5 458,8 5 304,5 Årets resultatandel 347,8 154,4 Utdelning -179,5 0,0 Utgående nettovärde 5 627,2 5 458,8 Intresseföretag Org. Nummer Säte Kapitalandel (%) Sydvästra Stockholmsregionens VA-verks AB, SYVAB 556050-5728 Stockholm 33,0 Nynäshamns Mark AB 556314-3113 Stockholm 50,0 Stockholm Exergi Holding AB 556040-6034 Stockholm 50,0 Då Stockholm Exergi Holding AB utgör en stor kapitalandel presenteras bolagets balansräkning i förkortad form nedan Balansräkningen är upprättad enligt K3-regelverket medan den officiella rapport, som bolaget presenterar, upprättas enligt IFRS. Sida 59 (133) Årsbokslut Balansräkning Stockholm Exergi Holding AB Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 Immateriella tillgångar 200,4 423,6 Materiella tillgångar 28 107,7 26 238,1 Finansiella anläggningstillgångar 248,9 209,8 Omsättningstillgångar 5 098,4 5 084,1 Summa tillgångar 33 655,4 31 955,7 Eget kapital inkl minoritetsintresse 11 761,6 11 424,7 Avsättningar 3 008,6 2 968,0 Långfristiga skulder 13 799,9 12 551,1 Kortfristiga skulder 5 085,3 5 011,8 Summa eget kapital och skulder 33 655,4 31 955,7 Not 18 Långfristiga fordringar Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående långfristiga fordringar 1 340,8 1 402,5 1 371,8 1 465,7 Amorteringar -0,8 -0,8 -0,8 -0,8 Övriga förändringar 0,0 0,0 -23,2 -32,2 Förändring fordran förskott infrastrukturella projekt* 49,1 -61,0 49,1 -61,0 Summa långfristiga fordringar 1 389,1 1 340,8 1 396,9 1 371,8 Sammansättning långfristiga fordringar Låntagare, övriga 11,4 12,2 11,4 12,2 Långfristig fordran förskott infrastrukturella projekt* 1 377,7 1 328,6 1 377,7 1 328,6 Övrigt 0,0 0,0 7,8 31,0 Summa totalt långfristiga fordringar 1 389,1 1 340,8 1 396,9 1 371,8 *Förskottsutbetalning avseende infrastruktur projekt där staden ska få återbetalt, redovisas som långsiktig fordran. Enligt a vtal ska återbetalning ske år 2030-2035. Den långsiktiga fordran diskonteras till nuvärde, en intäkt på 49 mnkr 2025, (kostnad p å 61 mnkr år 2024) där stadens internränta för innevarande år använts som räntesats. Not 19 Exploateringsfastigheter Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående exploateringsfastigheter 1 438,1 1 438,3 1 438,1 1 438,3 Aktivering 76,6 142,8 76,6 142,8 Försäljning -259,3 -143,2 -259,3 -143,2 Omklassificering mark, byggnader och tekniska anläggningar 182,6 0,5 182,6 0,5 Omklassificering pågående arbeten 26,3 -0,2 26,3 -0,2 Summa exploateringsfastigheter 1 464,4 1 438,1 1 464,4 1 438,1 Not 20 Varulager och pågående arbeten Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Varulager* 2,9 2,9 53,2 52,7 Summa varulager och pågående arbeten 2,9 2,9 53,2 52,7 *Förråd/varulager värderas till det lägsta värdet av anskaffningsvärde och verkligt värde avseende staden. Beredskapslager/överlager finns för förbrukningsmaterial, livsmedel, energiförsörjning mm. Sida 60 (133) Årsbokslut Not 21 Kortfristiga fordringar Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar 1 023,2 1 323,2 1 489,4 1 775,7 Skattefordringar 0,0 0,0 255,4 254,7 Kommunalskattefordran 176,7 708,9 179,7 708,9 Momsfordringar 1 002,4 888,4 1 300,2 1 337,0 Upplupna riktade statsbidrag och kostnadsersättningar* 132,5 157,4 132,5 157,4 Fordran kommunal fastighetsavgift 564,6 500,1 564,6 500,1 Kortfristiga fordringar stadens bolag** 100 893,4 97 485,5 0,0 0,0 Övriga kortfristiga fordringar 207,4 142,1 442,2 325,4 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 949,3 2 941,6 2 692,1 2 828,4 Summa kortfristiga fordringar 106 949,5 104 147,3 7 056,2 7 887,5 *Statsbidrag intäktsredovisas i takt med att villkoren uppfylls. Av de upplupna statsbidragen är Migrationsverket största motparten, övriga fordringar är främst mot Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Omställningsfonden. **Staden administrerar upplåning för stadens bolag. Bolagen lånar efter behov av staden. Not 22 Kortfristiga placeringar Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Kortfristig del av långfristig upplåning 0,8 0,8 0,8 0,8 Övriga kortfristiga placeringar 0,0 0,0 114,6 197,2 Summa kortfristiga placeringar 0,8 0,8 115,4 198,0 Not 23 Kassa och bank Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Kassa 10,0 6,8 10,0 6,8 Bank och postgiro 3 149,4 5 585,8 3 309,6 5 728,0 Summa kassa och bank 3 159,4 5 592,6 3 319,6 5 734,8 Not 24 Eget kapital Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående eget kapital 91 679,9 88 782,4 146 902,2 144 420,1 Varav ingående värde resultatreserv 669,7 0,0 669,7 0,0 Årets resultat 3 685,0 2 897,5 4 366,9 2 482,0 Varav årets förändring av resultatreserv 1 867,9 669,7 1 867,9 669,7 Övrigt 0,0 0,0 0,3 0,1 Summa eget kapital 95 364,9 91 679,9 151 269,4 146 902,2 Sida 61 (133) Årsbokslut Not 25 Pensioner och liknande förpliktelser Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående avsättning pensioner inklusive löneskatt 14 506,8 11 571,6 14 794,5 11 849,4 Nya förpliktelser under året 709,0 2 728,3 665,5 2 739,3 varav förmånsbestämd ålderspension 219,5 1 748,1 219,5 1 748,1 varav visstidspension, livränta, mm 27,8 49,6 27,8 49,6 varav särskild avtalspension 42,1 48,8 57,6 59,7 varav ränte- och basbeloppsuppräkning 418,1 924,6 418,1 924,6 varav pension till efterlevande 6,9 5,5 6,9 5,5 varav övrig post -5,3 -48,3 -64,4 -48,3 Årets utbetalningar -385,8 -366,1 -392,4 -367,3 Förändring av löneskatt 78,4 573,1 78,4 573,1 Summa avsatt till pensioner inklusive löneskatt 14 908,5 14 506,8 15 146,0 14 794,5 Aktualiseringsgrad procent 96 96 96 96 Förpliktelser som inte är beräknade enligt RIPS uppgår till 305 mnkr exklusive löneskatt (316 mnkr). Not 26 Övriga avsättningar Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Begravningsavgifter Ingående balans 125,8 155,8 125,8 155,8 Förändring avsättning -30,6 -30,1 -30,6 -30,1 Utgående balans 95,1 125,8 95,1 125,8 Övriga avsättningar Staden Ingående balans 1 009,0 1 324,8 1 009,0 1 324,8 Upplöst avsättning -540,0 0,0 -540,0 0,0 Ianspråktaget -0,1 -315,9 -0,1 -315,9 Periodens avsättning 129,0 0,0 129,0 0,0 Utgående balans 597,8 1 009,0 597,8 1 009,0 Infrastrukturella bidrag Ingående balans 11 015,5 12 652,8 11 015,5 12 652,8 Ianspråktaget -1 239,0 -1 265,3 -1 239,0 -1 265,3 Periodens indexjustering 72,3 -380,0 72,3 -380,0 Periodens avsättning 420,5 0,0 420,5 0,0 Nuvärdesberäknad diskontering 138,4 8,0 138,4 8,0 Utgående balans 10 407,7 11 015,5 10 407,7 11 015,5 Övriga avsättningar bolag Ingående balans 0,0 0,0 107,7 40,7 Ianspråktaget 0,0 0,0 -51,6 8,9 Omklassificering 0,0 0,0 128,3 58,0 Utgående balans 0,0 0,0 184,3 107,7 Summa ingående balans 12 150,3 14 133,5 12 257,9 14 174,2 Summa ianspråktaget -1 239,1 -1 581,2 -1 290,7 -1 572,2 Summa upplöst avsättning -540,0 0,0 -540,0 0,0 Summa periodens indexuppräkning 72,3 -380,0 72,3 -380,0 Summa periodens avsättningar 518,9 -30,1 518,9 -30,1 Summa nuvärdesberäknad diskontering 138,4 8,0 138,4 8,0 Sida 62 (133) Årsbokslut Summa ombokning förskott till långfristig fordran 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa omklassificering 0,0 0,0 128,3 58,0 Summa utgående balans 11 100,7 12 150,3 11 285,0 12 257,9 * Verksamhet som finansieras med begravningsavgifter kan det enskilda året ge ett över - eller underskott och regleras mot en avsättning, så att avgifterna över tid alltid används till avsett ändamål. ** Avsättningen avseende Övriga avsättningar har en större del av avsättning för Miljödom Slussen upplösts till följd av dom i högsta förvaltningsdomstolen, detta ger en positiv påverkan på resultatet år 2025 om 540 mnkr. *** För infrastrukturella åtgärder har 1 239 mnkr betalats år 2025. Framöver bedöms utbetalningar de närmaste åren uppgå till cirka 1,9-2,1 mdkr per år fram till år 2028, för att sedan minska markant. På grund av ändringar i tidplanerna för de aktuella projekten kan utbetalningar och indexregleringarna komma att förändras. Värdering av samtliga avsättningar har gjorts med utgångspunkt i RKR R9:s rekommendation, dvs utifrån bästa möjliga uppskattning av nuvärdet av det belopp som krävs för att reglera förpliktelsen. För de avtal där KPI ska gälla för indexuppräkning har Stockholms stad använt den senaste kända långsiktiga prognosen från Konjunkturinstitutet som grund. Avsättningen har förändrats för indexuppräkning och diskonterats t ill nuvärde och där har stadens internränta för innevarande år använts som räntesats. För nya avsättningar tillämpar staden direkt resultatföring av beslut om bidrag till statlig infrastruktur, samt även övriga avsättningar. Not 27 Obligationslån Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående obligationslåneskuld 49 953,6 42 158,5 49 953,6 42 158,5 Nyupplåning 10 318,1 19 954,9 10 318,1 19 954,9 Periodisering över- och underkurser -95,4 -124,7 -95,4 -124,7 Återläggning av föregående års omklassificering 12 041,7 9 556,6 12 041,7 9 556,6 Amorteringar -12 030,9 -9 550,0 -12 030,9 -9 550,0 Kortfristig del av långfristiga lån* -8 935,9 -12 041,7 -8 935,9 -12 041,7 Summa obligationslån 51 251,2 49 953,6 51 251,2 49 953,6 *Skulder som på balansdagen har en förfallodag som inträffar inom ett år. Dessa skulder har omförts till kortfristiga lån. Not 28 Reverslån Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående reverslåneskuld 17 560,7 18 260,7 17 560,7 18 260,7 Nyupplåning 5 500,0 3 500,0 5 500,0 3 500,0 Återläggning av föregående års omklassificering 4 200,0 3 500,0 4 200,0 3 500,0 Amorteringar -4 200,0 -3 500,0 -4 200,0 -3 500,0 Kortfristig del av långfristigt lån* -4 007,5 -4 200,0 -4 007,5 -4 200,0 Summa reverslån 19 053,2 17 560,7 19 053,2 17 560,7 *Skulder som på balansdagen har en förfallodag som inträffar inom ett år och ej med säkerhet bedöms omsättas till långfristig. Dessa skulder har omförts till kortfristiga lån. Reverslån utländska Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Utländska reverslån 19 053,2 17 560,7 19 053,2 17 560,7 Summa reverslån 19 053,2 17 560,7 19 053,2 17 560,7 Not 29 Övriga långfristiga skulder Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående låneskuld leasing 41,3 16,5 317,3 288,9 Ny låneskuld leasing 31,6 42,1 38,4 58,3 Amorteringar 0,0 0,0 -34,8 -34,2 Aktivering av leasingavtal 0,0 0,0 24,0 21,4 Kortfristig del av långfristig låneskuld leasing (amorteringar) -11,4 -17,3 -12,1 -17,2 Summa långfristig skuld leasing 61,4 41,3 332,7 317,3 Förmedlade medel och skuldfonder 34,5 37,8 34,5 37,8 Övriga långfristiga skulder 0,6 0,6 4 235,8 4 029,4 Sida 63 (133) Årsbokslut Förutbetalda intäkter offentliga och icke offentliga investeringsbidrag 8 112,8 7 350,8 8 091,2 7 329,3 Summa övriga långfristiga skulder 8 209,3 7 430,5 12 694,2 11 713,7 Offentliga investeringsbidrag 1 146,2 337,6 1 146,2 337,6 Pågående offentliga och icke offentliga investeringsbidrag 5 101,1 6 429,3 5 079,6 6 407,7 Icke offentliga investeringsbidrag lång skuld 1 865,5 583,9 1 865,5 583,9 Summa förutbetalda intäkter 8 112,8 7 350,8 8 091,2 7 329,3 Ingående värde 7 350,8 1 499,8 7 329,3 1 499,8 Periodens investeringsinkomster 1 194,1 1 165,9 1 194,1 1 144,3 varav offentliga investeringsbidrag 905,5 660,1 905,5 660,1 Upplösta offentliga investeringsbidrag -46,2 -29,4 -46,2 -29,4 Upplösta icke offentliga investeringsbidrag/exploateringsersättning -190,3 -130,1 -190,3 -130,1 Flyttning för aktivering/omklassificering eller försäljning* -195,7 4 844,6 -195,7 4 844,6 Summa förutbetalda intäkter 8 112,8 7 350,8 8 091,2 7 329,3 Offentliga investeringsbidrag återstående antal år, genomsnittlig nyttjandeperiod 24,8 11,5 16,5 11,5 * År 2024 avser det omklassificering av offentliga och icke offentliga investeringsbidrag från pågående anläggningstillgångar. År 2025 flytt 1,6 mnkr från pågående anläggningstillgång och flytt 194 mnkr till kort skuld. Not 30 Kortfristiga skulder Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Leverantörsskulder 3 626,1 3 516,6 5 955,6 5 786,1 Moms 52,5 45,9 0,0 53,7 Personalens skatter, avgifter och avdrag**** 934,1 886,1 1 362,0 1 333,0 Okompenserad övertid inklusive arbetsgivaravgifter**** 59,1 57,7 59,4 57,7 Semesterlöneskuld inklusive arbetsgivaravgifter**** 938,0 912,4 1 163,4 1 131,4 Upplupna pensionskostnader 1 086,7 1 139,2 1 086,7 1 139,2 Förutbetalda generella statsbidrag 0,0 224,5 0,0 224,5 Förutbetalda riktade statsbidrag och kostnadsersättningar* 119,1 198,0 119,1 198,0 Övriga upplupna kostnader 2 798,1 2 524,4 2 985,2 2 679,6 Övriga förutbetalda intäkter** 1 344,1 1 223,8 2 479,8 2 336,1 Kommunalskatteskuld 317,6 0,0 317,6 0,0 Förmedlade medel, deponerade medel, skuldfonder 24,2 31,6 24,2 31,6 Kortfristiga skulder koncernföretag*** 3 396,1 4 585,6 0,0 0,0 Övriga kortfristiga skulder 402,2 124,6 319,6 376,0 Summa kortfristiga skulder 15 097,8 15 470,3 15 872,6 15 346,9 *Statsbidragen och kostnadsersättningarna intäktsredovisas i takt med att villkoren uppfylls. Av de förutbetalda statsbidrage n är Skolverket och Socialstyrelsen största motparterna. **De förutbetalda intäkterna avser till stor del förutbetalda hyror och a rrenden som faktureras månads- eller kvartalsvis i förskott samt förutbetalda lednings och anslutningsavgifter. ***Staden administrerar upplåning för stadens bolag. Bolagen lånar efter behov av staden. Två av stadens bolag lånar från Stockholms Stadshus AB istället för att låna direkt från staden. ****En omfördelning av sociala avgifter har skett inom kommunkoncernen under 2025, även jämförelseåret har justerats. Not 31 Kortfristiga lån Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Certifikatslån 1 691,3 0,0 1 691,3 0,0 Kortfristig del av långfristiga lån* 12 943,5 16 241,7 12 970,1 16 271,1 Summa kortfristiga lån 14 634,8 16 241,7 14 661,4 16 271,1 * Långfristiga lån som på balansdagen har en förfallodag som inträffar inom ett år har omförts till kortfristiga lån. Sida 64 (133) Årsbokslut Förfall staden totala lånestock (kortfristiga och långfristiga lån) Låneförfall år Andel låneförfall per 2025-12-31 Förfalloprofil för extern skuld mnkr Limit (%) 2026 17% 14 623,0 30% 2027 16% 13 366,5 2028 25% 21 488,9 2029 18% 14 910,0 2030 17% 14 752,0 2031 4% 3 616,1 2032 0% - 2033 1% 1 000,0 2034 1% 1 000,0 2035 0% - Summa 100% 84 756,5 Not 32 - 33 noter ansvars- och borgensförbindelser Not 32 Ansvars- och borgensförbindelser Staden mnkr 2025-12-31 2024-12-31 Stadens majoritetsägda bolag pensionsutfästelse Stockholms Stadshus AB 7,0 6,8 Stockholms Parkering 5,3 5,4 Stockholms Hamnar 8,2 7,7 S:t Erik Markutveckling 1,1 0,9 Stockholm Business Region 7,8 7,1 Bostadsförmedlingen i Stockholm AB 4,2 3,8 AB Svenska Bostäder 1,7 1,1 Micasa Fastigheter i Stockholm AB 0,8 4,8 SISAB 3,4 4,1 Stockholm Vatten Holding AB 3,6 3,6 Stockholm Globe Arena Fastigheter 1,9 1,7 AB Stokab 3,1 2,6 AB Familjebostäder 3,4 3,2 Mässfastigheter i Stockholm AB 0,1 Summa ansvars- och borgensförbindelser för majoritetsägda bolag 51,6 52,7 Sida 65 (133) Årsbokslut Övriga juridiska-/ privatpersoner Borgen för lån Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Stiftelsen Stockholms Studentbostäder 42,1 42,1 42,1 42,1 Stockholms Stadsmission 52,6 54,6 52,6 54,6 SYVAB 821,4 767,4 821,4 767,4 Övriga juridiska personer 7,8 9,0 34,3 34,2 Summa Borgen för lån 923,9 873,1 950,4 898,3 Pensionsutfästelser 71,2 71,5 71,2 71,5 Summa Övriga juridiska personer 995,1 944,6 1 021,6 969,8 Totalt ansvars och borgensförbindelser 1 046,7 997,3 1 021,6 969,8 Stadens åtagande avseende borgen och ansvarsförbindelser uppgår till 1 047 mnkr (997 mnkr), exklusive stadens ansvarsförbindelse för pensionsskulden. Staden har även gått i borgen för en liten del av pensionsutfästelser för stadens majorit etsägda bolag samt till vissa stiftelser. Den samlade risken för stadens borgensåtaganden bedöms vara låg. Not 33 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ansvarsförbindelse för pensioner inkl löneskatt 16 000,0 15 624,7 16 000,0 15 624,7 Nya förpliktelser under året 466,6 1 209,4 466,6 1 209,4 varav ränte- och basbeloppsuppräkning 541,6 993,7 541,6 993,7 varav övrig post -74,9 215,7 -74,9 215,7 Årets utbetalningar -914,1 -907,4 -914,1 -907,4 Förändring av löneskatt -108,6 73,3 -108,6 73,3 Utgående ansvarsförbindelse för pensioner inkl löneskatt 15 444,0 16 000,0 15 444,0 16 000,0 Antal förtroendevalda med visstidspension 10 11 11 11 Förpliktelser som inte är beräknade enligt RIPS uppgår till 2 mnkr exklusive löneskatt (24 mnkr). Not 34 - 36 noter till kassaflödesanalys Not 34 Ej likviditetspåverkande poster Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar, nedskrivningar och utrangeringar 3 294,4 2 850,2 9 037,0 7 861,9 Förändring avsättningar 591,1 2 594,2 669,4 2 441,3 Återlagda inkomster -46,2 -29,4 -46,2 -29,4 Intäktsförda ej likvida gåvor -190,3 -130,1 -190,3 -130,1 Inkomstskatt 0,0 0,0 294,9 328,2 Resultatandelar intresseföretag 0,0 0,0 -347,8 -154,4 Leasing ej likviditetspåverkande förändring -14,3 -13,9 -46,4 -44,4 Övriga ej likviditetspåverkande poster 75,5 -124,7 26,7 -45,1 Summa ej likviditetspåverkande poster 3 710,2 5 146,3 9 397,2 10 228,1 Sida 66 (133) Årsbokslut Not 35 Minskning av avsättningar pga utbetalningar Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ianspråktagen avsättning -1 239,1 -1 581,2 -1 290,8 -1 572,2 Infrastrukturella bidrag avgår, redovisas separat 1 239,0 1 265,3 1 239,0 1 265,3 Summa minskning av avsättningar pga utbetalningar -0,1 -315,9 -51,9 -307,0 Not 36 Återläggning reavinster/reaförluster/ försäljning exploateringsfastigheter Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Återläggning reavinster/reaförluster/ försäljning exploateringsfastigheter -949,6 -1 368,5 -936,3 -1 370,2 Kassaflödesanalys Summan av kassaflödet är negativt och uppgår till 2 433 mnkr (positivt 4 723 mnkr). Stadens likvida tillgångar är positiva på balansdagen. Kassaflödet varierar efter bedömt behov av likvida tillgångar. Vid balansdagstillfället hade staden ett positivt saldo på 3 159 mnkr (5 593 mnkr) och ingen utnyttjad checkräkningskredit. Kassaflödet från verksamheten består av periodens resultat exklusive realisationsvinster/förluster och justering av ej likvid- påverkande poster i form av avskrivningar, avsättningar med mera. Verksamhetens kassaflöde uppgår till 6 445 mnkr (6 359 mnkr). Kassaflödet från förändring av kortfristiga fordringar/skulder samt lager är negativ, 3 369 mnkr (5 112 mnkr). Det är främst förändringar mot stadens bolag som generar det negativa kassaflödet, varav en högre nettofordran mot bolagen utgör 4 597mnkr. Kassaflödet från stadens investeringsverksamhet är negativt, 6 761 mnkr (6 852 mnkr), beroende på en hög investeringsvolym på 8 008 mnkr. Försäljningar har hållit nere det negativa kassaflödet. Kassaflödet från finansieringsverksamheten är positivt 2 490 mnkr (11 593 mnkr). Främst på grund av att de långfristiga skulderna ökat till följd av nyupptagna samt nytt certifikatslån för att täcka lånebehovet för bolagen. Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur påverkar kassaflödet negativt med 1 239 mnkr (1 265 mnkr). Sida 67 (133) Årsbokslut Not 37 - 40 noter övriga tilläggsupplysningar Not 37 Derivatinstrument Staden 2025-12-31 Typ av derivat (mnkr) Nominellt belopp Säkrad volym Marknadsvärde Valuta-/valutaränteswappar* 22 495,8 22 495,8 -1 984,1 Ränteswappar 3 800,0 3 800,0 -34,2 Summa 26 295,8 26 295,8 -2 018,3 2024-12-31 Typ av derivat (mnkr) Nominellt belopp Säkrad volym Marknadsvärde Valuta-/valutaränteswappar* 21 858,6 21 858,6 -900,7 Ränteswappar 2 300,0 2 300,0 -13,9 Summa 24 158,6 24 158,6 -914,6 * Valuta-/valutaränteswappar har omräknats till valutakurs efter valutasäkring. 2025-12-31 2024-12-31 Genomsnittlig ränta extern skuldportfölj inkl derivat (%) 2,37 2,51 Genomsnittlig ränta extern skuldportfölj exklusive derivat (%) 2,97 2,97 Genomsnittlig räntebindningstid (duration) extern skuldportfölj med derivat, år 1,96 2,08 Genomsnittlig räntebindningstid extern skuldportfölj exklusive derivat, år 1,58 1,76 Räntekostnad för den externa skuldportföljen inklusive derivat (mnkr) 2 078,3 2 160,8 Räntekostnad för den externa skuldportföljen exklusive derivat (mnkr) 2 557,9 2 501,7 *Valuta-/valutaränteswappar har omräknats till valutakurs efter valutasäkring. Derivatinstrument används för att minimera risken för oförutsett högre räntekostnader orsakade av ränte - och/eller valutaförändringar, vilket genererar en lägre risk genom en minskad volatilitet i räntan för staden. Staden uppfyller kraven för säkringsredovisning varvid ingen marknadsvärdering sker av derivaten. Detta innebär att resultatet inte påverkas av sådan värdering och att derivaten ligger utanför balansräkningen. Den externa skuldportföljen har i huvudsak fast ränta efter säkring med derivat. Skuldportföljen i utländsk valuta är säkrad till SEK till 100 procent. Årets räntekostnad för den externa skuldportföljen är 2 078,3 mnkr inklusive derivat och 2 557,9 mnkr exklusive derivat. Genomsnittlig ränta för extern skuldportfölj inklusive derivat är 2,37% (2,51%) och exklusive derivat 2,97% (2,97%). Genomsnittlig räntebindningstid (duration) för den externa skuldportföljen med derivat är 1,96 år (2,08 år) och exklusive derivat 1,58 år (1,76 år). Enligt Finanspolicyn ska den genomsnittlig räntebindningstiden (duration) för den externa skuldportföljen varken vara kortare än 1,25 år eller längre än 3,75 år. Not 38 Efterutdelning enligt §5:1 allbolagen Staden mnkr 2025-12-31 2024-12-31 Efterutdelning enligt §5:1 allbolagen 2012 670,0 670,0 Förbrukat -653,5 -653,5 Summa återstår 16,5 16,5 Efterutdelning enligt §5:1 allbolagen 2013 1 900,0 1 900,0 Förbrukat -1 471,9 -1 460,4 Summa återstår 428,1 439,6 Efterutdelning enligt §5:1 allbolagen 2014 450,0 450,0 Förbrukat -315,0 -301,3 Summa återstår 135,0 148,7 Sida 68 (133) Årsbokslut Not 39 Leasing Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Finansiella leasingavtal* Maskiner och inventarier Redovisat värde 72,8 58,6 79,4 83,5 Nuvärdesberäknade minimileaseavgifter 72,8 58,6 81,0 143,8 därav förfallodag inom 1år 11,4 17,3 47,8 51,8 därav förfallodag senare än 1 år men mindre än 5 år 61,4 41,3 33,2 91,9 därav förfallodag senare än 5 år 0,0 0,0 0,0 0,0 Operationella leasingavtal* , erlägges Minimileaseavgifter** 36 593,1 36 209,9 5 044,6 5 284,8 därav förfallodag inom 1år 4 329,7 4 339,3 574,7 650,4 därav förfallodag senare än 1 år men mindre än 5 år 16 039,3 16 092,3 1 636,0 1 649,4 därav förfallodag senare än 5 år 16 224,1 15 778,2 2 833,9 2 985,0 varav koncernintern leasing ** 33 736,4 34 080,9 med förfallodag inom 1år 3 763,6 3 781,0 med förfallodag senare än 1 år men mindre än 5 år 14 570,5 14 898,8 med förfallodag senare än 5 år 15 402,3 15 401,1 Operationella leasingavtal, erhålles*** Minimileaseavgifter 0,0 0,0 13 472,0 12 343,7 därav förfallodag inom 1år 0,0 0,0 10 002,3 9 671,4 därav förfallodag senare än 1 år men mindre än 5 år 0,0 0,0 3 416,6 2 507,9 därav förfallodag senare än 5 år 0,0 0,0 53,1 164,4 *För stadens del är medtaget endast avtal som överstiger 3 år. Hyresavtal som uppfyller villkoren för operationell leasing ingår. Leasingavtal med ett sammanlagt värde understigande 500 000 kronor eller en årlig kostnad motsvarande max 150 000 kronor är ej medtagna i redovisningen för staden. I bolagskoncernen tillämpas dock inte dessa gränsbelopp. Det beräknas endast påverka marginellt varför ingen omräkning har gjorts. Finansiell leasing ingår i balansräkningen på tillgångssidan under "maskiner och inventarier" samt under kort - och långfristiga skulder. Inga avtal om finansiell leasing omfattar variabla avgifter. Uppbokning av finansiella leasingavtal gör s per balansdagen. Under löpande räkenskapsår bokförs leasingavgift erna i resultatet. Påverkan bedöms marginell då de finansiella leasingavtalen har liten omfattning ** Jämförelsetal för Operationella leasingavtal erläggas för Kommunkoncernen har justerats avseende de interna posterna. Hyresavtal avseende lokaler inhyrda från SISAB inkluderas nu för att ge en mer rättvisa nde redovisning av stadens åtagande i leasingavtal. Justering av jämförelsetal har gjorts med en ökning om totalt 21 199 mnkr. *** Jämförelsetal för Operationella leasingavtal erhålles för Kommunkoncerne n har justerats avseende de interna posterna för SISABs lokaler och som ska elimineras. Justering av jämförelsetal har gjorts med en minskning om totalt 21 199 mnkr för den kommunala koncernen. Not 40 Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision Staden Den kommunala koncernen mnkr 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Kostnader för räkenskapsrevision 4,8 7,0 18,3 18,4 Räkenskaperna granskas i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. De sakkunniga biträdets yttrande samt granskningsrapporter avseende bokslut och årsredovisning finns tillgängliga på kommunens webbplats start.stockholm/om-stockholms-stad/politik-och-demokrati/revision/revisionsrapporter/ Sida 69 (133) Drift- och investeringsredovisning Drift- och investeringsredovisning I avsnittet presenteras nämndernas drift- och investerings- redovisning samt den kommunala koncernens investeringar och finansiella ställning. Även avvikelser mot budget kommenteras. Information om uppbygganden av stadens drift- och investeringsbudget samt väsentliga principer för ekonomistyrning och internredovisning avseende drift- och investeringsredovisningar finns i Stockholms stads budget 2025. Driftredovisning I avsnittet redovisas hur utfallet för driftverksamheten förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten. Driftredovisningen är en totalsummering av kostnader och intäkter och innehåller även interna poster, och möjliggör därför jämförelse mot slutlig budget. Slutlig budget innebär total budget efter de budgetjusteringar som beviljats under året för stadens facknämnder, stadsdelsnämnder och verksamhetsområden. Till skillnad mot resultaträkningen innehåller driftredovisningen även stadsinterna transaktioner. Redovisade intäkter och kostnader i driftredovisningen innehåller även poster såsom avskrivningar, finansiella intäkter och finansiella kostnader. I resultaträkningen finns dessa poster redovisade på egna rader med delsummering av olika resultatnivåer. I anslaget Finansförvaltningen ingår de samlade kostnaderna för pensioner och arbetsgivaravgifter, stadens skatteintäkter, intäkter för fastighetsavgifter med mera. Finansförvaltningen tillgodogörs interna ersättningar för pensioner och personalomkostnadspålägg från nämnderna. Här upptas finansiellt resultat, utdelning samt interna ränteersättningar från nämnder för investeringar. Observera att avrundningsdifferenser kan förekomma i redovisningen. Driftredovisningen avslutas i avvikelse mot budget medan resultaträkningen avslutas i årets resultat, det vill säga årets förändring av eget kapital. Årets utfall ger en total avvikelse mot budget om 3 685 mnkr (2 898 mnkr). Totalt redovisar stadsdelsnämnder och facknämnder överskott på 887 mnkr inklusive reglering mot resultatenheter, jämfört med överskott på 504 mnkr föregående år. Nämnderna överför 223 mnkr till resultatenheter för sina resultat. Sida 70 (133) Drift- och investeringsredovisning Driftredovisningen för staden framgår i tabellen nedan. Driftredovisning 2025 Bruttokostnad Nettokostnad Efter resultatöverföringar Nämnd intäkter kostnader Utfall Budget Budget- avvikelse mnkr inkl.kapitalkostn. Budget 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Budget 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 2025 2025 2025 Kommunstyrelsen 904 940 991 -2 770 -2 706 -2 525 -1 766 -1 866 100 Revisorskollegiet 5 5 4 -39 -39 -36 -34 -34 0 Servicenämnden 329 336 304 -338 -344 -322 -9 -9 0 Valnämnden 0 0 0 -8 -8 -63 -8 -8 0 Arbetsmarknadsnämnden 593 687 584 -1 553 -1 592 -1 571 -905 -960 55 Exploateringsnämnden 3 519 3 886 3 651 -3 278 -3 644 -3 351 241 242 0 Fastighetsnämnden 1 891 1 925 1 864 -2 157 -2 187 -1 859 -262 -266 3 Förskolenämnden 294 290 338 -3 250 -3 220 -3 255 -2 929 -2 957 27 Idrottsnämnden 355 366 365 -1 497 -1 510 -1 436 -1 144 -1 142 -2 Kulturnämnden: kulturförvaltn. 176 204 216 -1 434 -1 462 -1 422 -1 258 -1 258 1 Kulturnämnden: stadsarkivet 67 68 65 -146 -145 -138 -77 -79 2 Kyrkogårdsnämnden 35 44 41 -330 -331 -306 -287 -296 9 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 144 141 141 -317 -313 -298 -172 -173 1 Socialnämnden 464 473 548 -2 010 -1 993 -1 995 -1 520 -1 546 26 Stadsbyggnadsnämnden 254 259 347 -470 -454 -487 -195 -216 20 Trafiknämnden 1 921 2 121 1 998 -3 545 -3 655 -3 266 -1 534 -1 624 90 Utbildningsnämnden 2 905 2 778 2 725 -23 397 -23 098 -22 744 -20 320 -20 493 173 Äldrenämnden 252 251 218 -522 -508 -464 -257 -270 13 Överförmyndarnämnden 0 2 7 -104 -105 -102 -103 -104 0 Stadsdelsnämnd Järva 215 410 381 -3 650 -3 821 -3 604 -3 411 -3 435 23 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby 351 372 352 -2 717 -2 729 -2 620 -2 357 -2 366 9 Stadsdelsnämnd Bromma 406 464 420 -2 380 -2 396 -2 274 -1 932 -1 974 42 Stadsdelsnämnd Kungsholmen 470 479 463 -1 977 -1 950 -1 886 -1 471 -1 507 36 Stadsdelsnämnd Norra innerstaden 528 600 549 -3 970 -3 948 -3 772 -3 348 -3 443 94 Stadsdelsnämnd Södermalm 553 577 534 -3 611 -3 578 -3 446 -3 000 -3 059 58 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör 626 642 597 -3 529 -3 534 -3 407 -2 891 -2 903 12 Stadsdelsnämnd Skarpnäck 173 199 188 -1 532 -1 538 -1 513 -1 340 -1 360 20 Stadsdelsnämnd Farsta 260 338 300 -2 336 -2 411 -2 328 -2 073 -2 076 3 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö 506 635 592 -3 750 -3 831 -3 727 -3 196 -3 244 48 Stadsdelsnämnd Skärholmen 308 318 285 -1 754 -1 741 -1 705 -1 423 -1 446 23 Nämnderna totalt 18 499 19 808 19 067 -78 368 -78 790 -75 922 -58 982 -59 869 887 Finansförvaltningen 81 524 85 850 84 855 -21 656 -23 184 -25 103 62 667 59 869 2 798 Staden totalt 100 023 105 659 103 923 -100 023 -101 974 -101 025 3 685 0,1 3 685 Staden totalt 100 023 105 659 103 923 -100 023 -101 974 -101 025 3 685 0,1 3 685 Justering poster som inte ingår i verksamhetens intäkter och kostnader inklusive avskrivningar enligt resultaträkningen -73 882 -73 722 -71 762 13 093 13 271 13 581 -60 451 Avgår interna poster -16 451 -16 130 -16 453 16 451 16 130 16 453 0 Verksamhetens intäkter och kostnader inklusive avskrivningar enligt resultaträkningen 9 691 15 807 15 708 -70 480 -72 574 -70 992 -56 767 -60 789 4 023 Skatteintäkter 66 794 66 315 63 187 0 0 0 66 315 66 794 -479 Generella statsbidrag och utjämning 3 772 4 300 4 691 -10 236 -10 396 -10 240 -6 096 -6 465 369 Finansiella poster 3 316 3 106 3 884 -2 856 -2 875 -3 341 232 459,9 -228 Extra ordinära poster 0 0 0 0 0 0 0 Årets resultat 83 573 89 529 87 470 -83 572 -85 844 -84 572 3 685 0,1 3 685 Sida 71 (133) Drift- och investeringsredovisning Tabellen nedan redovisar nettokostnader, utfall, förändring av resultatenheter samt avvikelse fördelat på stadsdelsnämndernas verksamhetsområden. Budgetavvikelse och utfall per verksamhetsområde framgår av bilaga 2. Av tabellerna nedan framgår slutlig budget, efter de budgetjusteringar som beviljats under året, för stadens facknämnder, stadsdelsnämnder och verksamhetsområden. Under tabellerna beskrivs de större posterna vid varje justeringstillfälle. Budget netto- Nettoutfall inkl. Förändring Avvikelse Mnkr kostnader, resultatfonder, resultatfond, utfall 2025 mnkr mnkr mnkr mnkr Politisk verksamhet och administration -853,0 -863,3 0,0 -10,3 Individ och familjeomsorg -3 231,5 -3 141,7 -1,4 89,8 Individ och familjeomsorg -32,1 -32,5 0,0 -0,4 Barn och unga -2 000,7 -2 043,1 0,0 -42,4 Vuxna -570,0 -566,6 0,0 3,4 Flyktingverksamhet -0,7 100,6 0,0 101,3 Socialpsykiatri -628,0 -600,1 -1,4 27,9 Arbetsmarknadsåtgärder -209,4 -201,9 0,0 7,5 Ekonomiskt bistånd -1 287,3 -1 289,3 0,0 -2,0 Stadsmiljö -684,0 -723,5 0,0 -39,5 Förskoleverksamhet -5 105,5 -5 143,5 -33,3 -38,0 Äldreomsorg -9 603,6 -9 300,5 -27,5 303,1 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning -5 278,4 -5 247,0 -17,4 31,4 Fritid kultur/allmän kulturverksamhet -537,3 -531,6 0,1 5,7 Övrigt -21,5 0,0 0,0 21,5 Summa verksamheter -26 811,5 -26 442,2 -79,4 369,4 Mnkr brutto Nämnd Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Kommunstyrelsen 47,6 -1 605,5 5,4 -85,9 -133,8 -93,8 856,3 -856,3 903,9 -2 769,9 Revisorskollegiet 5,0 -39,0 5,0 -39,0 Servicenämnden 0,0 0,0 -5,5 -3,0 329,3 -329,3 329,3 -337,8 Valnämnden 0,0 -8,0 0,0 -8,0 Stadsdelsnämnderna 810,6 -27 359,9 -66,8 -84,8 -328,1 -0,1 217,6 3 583,9 -3 583,9 4 394,4 -31 205,9 Arbetsmarknadsnämnden 168,3 -1 251,5 154,3 21,4 -52,4 248,9 -248,9 592,9 -1 552,8 Exploateringsnämnden 3 484,3 -2 566,5 -68,7 -31,8 11,5 -404,1 23,4 -206,6 3 519,2 -3 277,7 Fastighetsnämnden 1 877,6 -1 853,8 18,1 9,7 -12,0 -58,0 -247,3 -4,6 4,6 1 891,1 -2 156,8 Förskolenämnden 200,4 -3 279,7 0,1 156,8 -34,1 93,1 -93,1 293,6 -3 250,1 Idrottsnämnden 314,9 -1 434,7 -22,3 39,6 -39,6 354,5 -1 496,6 Kulturnämnden: kulturförvaltn. 98,4 -1 343,3 -4,0 -6,9 -2,5 81,2 -81,2 175,6 -1 433,9 Kulturnämnden: stadsarkivet 37,3 -116,1 29,4 -29,4 66,7 -145,5 Kyrkogårdsnämnden 33,5 -329,2 1,0 -1,0 34,5 -330,2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 102,1 -274,4 -0,7 41,7 -41,7 143,8 -316,8 Socialnämnden 338,4 -1 795,2 -0,8 -3,5 -82,1 -3,2 126,0 -126,0 463,6 -2 010,0 Stadsbyggnadsnämnden 242,0 -457,4 -0,4 11,9 -11,9 253,9 -469,7 Trafiknämnden 1 625,3 -3 240,6 0,1 -0,4 -5,6 -2,5 295,6 -295,6 1 920,9 -3 544,6 Utbildningsnämnden 294,8 -20 923,3 -60,0 20,8 175,1 2 588,9 -2 588,9 2 904,5 -23 397,1 Äldrenämnden 10,0 -264,0 -5,4 -2,7 -4,2 -3,8 241,6 -241,6 251,6 -521,7 Överförmyndarnämnden 0,0 -83,5 -20,0 0,0 -103,5 Summa nämnder 9 690,5 -68 225,6 13,3 -161,1 -85,9 154,4 -138,1 32,9 -1 151,3 20,7 549,5 23,4 -591,3 8 563,8 -8 563,8 18 499,0 -78 367,6 KS 2025-02-19 VP Kf-budget 2025 inkl. bj KF-budget 2025 exkl. bj KS 2025-10-29 T2 KS 2025-06-18 T1 KS-EKTU 2025-12-17 Omslutnings- förandringar Beslut om justering i samband med VB 2025 KS 2025-04- 02 VB Sida 72 (133) Drift- och investeringsredovisning Totalt justerades nämndernas nettokostnader med 1 333,5 mnkr. Av dessa är 497,2 mnkr justeringar som gjorts på grund av omklassificering av investeringsutgifter till driftkostnader. Dessa, som nedan benämns ej aktiverbara kostnader, ska inte räknas in i anskaffningsvärdet för investeringar enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning, R4 och R14. Utöver detta hade stadens nämnder omslutningsförändringar på 8 563,8 mnkr. I kommunfullmäktiges budget redovisas normalt endast kostnader och intäkter för nämndernas egen verksamhet. Omslutningsförändringar till följd av köp och försäljning av tjänster mellan nämnder och externa parter är inte redovisade. Nämnderna ska därför redovisa beräknade omslutningsförändringar under året i verksamhetsplan och tertialrapporter. I Avstämningsärendet 2025 var det främst stadsdelsnämnderna som fick justerade budgetar för bland annat miljö- och klimatsamordning, biologisk mångfald och platssamverkan. Dessa poster påverkar också tabellen för verksamhetsområde eftersom Mnkr brutto KS 2025-02-19 VP KS 2025-06-18 T1 KS 2025-10-29 T2 Nämnd Intäkter Kostnader Kostnader Kostnader Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Järva stadsdelsnämnd 82,3 -3 475,7 -8,5 -16,9 -48,4 2,1 30,6 130,9 -130,9 215,3 -3 649,8 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 63,0 -2 423,6 -6,9 -8,0 -22,5 0,2 32,0 287,7 -287,7 350,9 -2 716,7 Bromma stadsdelsnämnd 64,9 -2 007,7 -5,2 -1,8 -23,5 1,1 -1,8 340,0 -340,0 406,0 -2 380,0 Kungsholmen stadsdelsnämnd 49,3 -1 546,8 -4,2 -1,3 -15,6 0,1 11,4 420,6 -420,6 470,0 -1 977,1 Norra innerstaden stadsdelsnämnd 116,7 -3 539,9 -4,5 -2,1 -35,9 -1,2 24,3 412,2 -412,2 527,7 -3 970,3 Södermalm stadsdelsnämnd 93,3 -3 122,6 -5,2 -3,5 -23,5 -2,7 5,6 462,2 -462,2 552,8 -3 611,4 Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd 85,6 -2 942,7 -8,6 -16,0 -40,6 1,7 17,4 538,3 -538,3 625,6 -3 528,8 Skarpnäck stadsdelsnämnd 41,2 -1 403,2 -4,1 -3,1 -7,9 -0,5 18,1 132,2 -132,2 172,9 -1 532,4 Farsta stadsdelsnämnd 61,3 -2 093,2 -7,3 -13,0 -54,6 -0,8 31,3 199,1 -199,1 259,6 -2 335,9 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 119,0 -3 343,7 -6,3 -6,1 -46,9 -0,8 41,2 387,7 -387,7 505,9 -3 749,5 Skärholmen stadsdelsnämnd 34,0 -1 460,8 -6,0 -13,0 -8,7 0,7 7,5 273,0 -273,0 307,7 -1 754,0 Summa stadsdelsnämnder 810,6 -27 359,9 -66,8 -84,8 -328,1 -0,1 217,6 3 583,9 -3 583,9 4 394,4 -31 205,9 KF-budget 2025 exkl. bj Kf-budget 2025 inkl. bj KS-ETU 2025-12-17 Omslutnings- förändringar Mnkr brutto Omdispo- neringar under 2025 KS 2025-02-19 VP KS 2025-06-18 T1 KS 2025-10-29 T2 Verksamhet Intäkter Kostnader Netto Kostnader Kostnader Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Nämnd- och förvaltningsadministration 0,0 0,0 -810,8 -12,0 -18,0 -12,2 16,2 -16,2 16,2 -58,4 Individ- och familjeomsorg 36,9 -3 102,1 116,3 -6,0 -44,0 565,9 -565,9 602,8 -3 718,0 Stadsmiljöverksamhet 0,0 -602,0 48,3 -28,1 -2,8 -2,8 27,8 -27,8 27,8 -663,5 varav avskrivningar 0,0 -207,7 0,0 -207,7 varav internräntor 0,0 -60,4 0,0 -60,4 Förskoleverksamhet 403,1 -5 853,6 -201,4 -7,2 -66,7 -0,1 217,6 187,9 -187,9 590,9 -5 897,8 Äldreomsorg 285,5 -10 485,5 -600,3 -0,2 -3,7 2 166,8 -2 166,8 2 452,3 -12 656,2 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 25,7 -5 235,9 -151,6 -1,1 -218,7 508,7 -508,7 534,4 -5 964,4 Kultur - och föreningsverksamhet 0,0 -540,2 -26,5 -3,6 -20,0 44,0 -44,0 44,0 -607,8 Arbetsmarknadsåtgärder 27,4 -236,0 0,8 25,5 -25,5 52,9 -261,5 Ekonomiskt bistånd 32,0 -1 304,6 -9,3 -24,0 41,1 -41,1 73,1 -1 369,7 Övrig verksamhet 0,0 0,0 4,3 -8,6 0,0 -8,6 Summa verksamhetsområden 810,6 -27 359,9 -1 630,2 -66,8 -84,8 -328,1 -0,1 217,6 3 583,9 -3 583,9 4 394,4 -31 205,9 KF-budget 2025 exkl. bj Kf-budget 2025 inkl. bj KS-ETU 2025-12-17 Omslutnings- förändringar Sida 73 (133) Drift- och investeringsredovisning stadsdelsnämndernas budgetar fördelas utifrån verksamhetsområden. De budgetjusteringar som beslutades i tertialrapport 1 bestod till största del av placeringskostnader och sommarkollo för att stödja stadsdelsnämnderna. De budgetjusteringar som beslutades i tertialrapport 2 bestod till stor del av ej aktiverbara kostnader hänförliga till investerings- projekt vilket framförallt påverkade fastighetsnämnden och exploateringsnämnden. Utöver detta justerades stadsdels- nämndernas budgetar för prestationsförändringar inom stöd och service till funktionsnedsatta samt hög hyra i förskolan. I kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott den 17 december togs beslut om prestationsförändringar inom skola och förskola vilket påverkade utbildningsnämnden, förskolenämnden samt stadsdelsnämnderna. I detta ärende tas ytterligare beslut om förgäveskostnader och ej aktiverbara kostnader hänförliga till investeringsprojekt där exploateringsnämndens, fastighetsnämndens och trafiknämndens budgetar justeras. Budgetavvikelser I avsnittet kommenteras väsentliga avvikelser mot nämndernas fastställda driftbudget. Nämnderna har ett totalt överskott om 887 mnkr jämfört med budget, där stadsdelsnämnderna har ett överskott om 369,4 mnkr och facknämnderna ett överskott om 517,6 mnkr. Av facknämnderna är det utbildningsnämnden som har den beloppsmässigt högsta avvikelsen. Överskottet beror främst på höjd ersättning per elev och sänkt personalomkostnadspålägg. Nämnden har under året ökat sina resultatenheter med 147,4 mnkr. Av stadsdelsnämnderna har Norra innerstaden och Södermalm de högsta procentuella avvikelserna. Överskotten för båda stadsdels- nämnderna finns främst inom verksamhetsområdet äldreomsorg där kostnaderna för placeringar inom vård- och omsorgsboenden varit lägre än budgeterat. Budgetavvikelse och utfall avseende drift för respektive nämnd framgår av bilaga 2 Sida 74 (133) Drift- och investeringsredovisning Investeringsredovisning I avsnittet redovisas den kommunala koncernens investeringar samt hur stadens investeringsverksamhet förhåller sig till den budget som fastställts. Kommunkoncernens bruttoinvesteringar uppgår till 19 391 mnkr (21 151 mnkr). Stadens investeringar respektive bolagskoncernens investeringar redovisas i avsnitten som följer nedan. Stadens investeringar Nämndernas samlade investeringsutgifter uppgår brutto till 8 008 mnkr år 2025 (8 809 mnkr). Investeringsinkomsterna för offentliga investeringsbidrag, gatukostnadsersättning, exploateringsersättningar och icke offentliga investeringsbidrag för året uppgår till 1 194 mnkr (1 166 mnkr), och inklusive dessa uppgår investeringarna netto till 6 814 mnkr (7 643 mnkr), totalt 445 mnkr lägre än budgeterat. Genomförandegraden för stadens nettoinvesteringar blir därmed 94 procent, jämfört med 92 procent föregående år. En lägesredovisning för ett urval av de största investeringsprojekten som är under genomförande ges i bilaga 8. I tabellerna nedan framgår vilka budgetjusteringar som beviljats, inom investeringsverksamheten, under året. Tabell 1 visar samtliga budgetjusteringar, inklusive totalen för stadsdelsnämnderna, gjorda under året. Tabell 2 visar fördelningen per stadsdelsnämnd. Majoriteten av stadsdelsnämndernas investeringar ligger inom verksamhetsområdet stadsmiljö. Totalt beviljades budgetjusteringar för 227,5 mnkr netto under 2025. Större justeringar, som utgör del av det totala beloppet vid varje beslutstillfälle, beskrivs nedan under tabellerna. Sida 75 (133) Drift- och investeringsredovisning Tabell 1 Förklaring: I exploateringskontorets budget exkl. BJ ingår exploateringsinkomster på 300 mnkr dessa finns inte med i inkl. BJ Tabell 2 Beslut gällande trygghetsinvesteringar tas av kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott för samtliga ärenden utom då det gäller ombudgeteringar från föregående år där dessa tas i samband med stadens årsbokslut. Mnkr brutto KS samt KS ekonom i- och trygghe ts- utskott 2025-02- 19 VP KS samt KS ekonomi- och trygghets- utskott 2025-06-18 T1 Nämnd Inkomster Utgifter Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Kommunstyrelsen 0,0 -3,3 0,0 -3,3 Revisorskollegiet 0,0 0,0 0,0 0,0 Servicenämnden 0,0 -1,0 0,0 -1,0 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 Stadsdelsnämnderna 0,0 -275,0 -134,6 -14,5 0,6 0,0 -437,4 Arbetsmarknadsnämnden 0,0 -4,0 -2,7 1,3 0,0 -5,4 Exploateringsnämnden 2 450,0 -5 465,0 -39,8 -12,4 -11,5 142,7 -23,4 126,3 145,9 -145,9 2 261,0 -5 394,1 Fastighetsnämnden 0,0 -1 780,0 -40,2 -8,2 15,7 9,8 0,0 -1 802,9 Förskolenämnden 0,0 -0,1 0,0 -0,1 Idrottsnämnden 0,0 -63,4 0,0 -63,4 Kulturnämnden: kulturförvaltn. 0,0 -23,3 -9,0 0,0 -34,5 Kulturnämnden: stadsarkivet 0,0 -1,0 0,0 -1,0 Kyrkogårdsnämnden 0,0 -176,0 -4,8 4,8 0,0 -180,9 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 0,0 -1,3 0,0 -1,3 Socialnämnden 0,0 -2,0 0,0 -2,0 Stadsbyggnadsnämnden 0,0 -3,0 0,0 -3,0 Trafiknämnden 95,0 -1 360,0 -162,5 -23,5 24,9 2,5 95,0 -1 566,6 Utbildningsnämnden 0,0 -100,0 0,0 -100,0 Äldrenämnden 0,0 -3,8 0,0 -3,8 Överförmyndarnämnden 0,0 -0,1 0,0 -0,1 Summa nämnder 2 545,0 -9 262,3 -384,6 0,0 -67,6 -11,5 185,2 -23,4 143,4 145,9 -145,9 2 356,0 -9 600,8 KS 2025-04-02 VB Omslutnings- förändringar KF-budget 2025 exkl. bj KS 2025-10-29 T2 Beslut om justering i samband med VB 2025 Kf-budget 2025 inkl. bj Mnkr brutto KF-budget 2025 exkl. bj KS samt KS ekonomi- och trygghets- utskott 2025-02-19 VP KS 2025-04-02 VB KS samt KS ekonomi- och trygghets- utskott 2025-06-18 T1 KS 2025-10-29 T2 Kf-budget 2025 inkl. bj Nämnd Utgifter Utgifter Utgifter Utgifter Utgifter Utgifter Järva stadsdelsnämnd -29,3 -31,1 -3,2 -63,6 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd -23,8 -9,2 -3,6 -1,4 -0,5 -38,5 Bromma stadsdelsnämnd -21,5 -5,4 -0,2 -1,4 -28,5 Kungsholmen stadsdelsnämnd -22,2 -3,9 -1,6 -1,0 -28,7 Norra innerstaden stadsdelsnämnd -46,4 -4,2 -0,4 -1,8 -2,9 -55,7 Södermalm stadsdelsnämnd -33,3 -34,2 -1,7 -3,8 3,2 -69,8 Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd -25,1 -7,3 -3,2 -0,3 -0,2 -36,1 Skarpnäck stadsdelsnämnd -20,8 -6,3 -1,5 -28,6 Farsta stadsdelsnämnd -18,3 -4,4 -0,1 -22,8 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd -21,5 -25,8 -2,4 -49,7 Skärholmen stadsdelsnämnd -12,8 -2,8 -0,8 1,0 -15,4 Summa stadsdelsnämnder -275,0 -134,6 -13,9 -14,5 0,6 -437,4 Sida 76 (133) Drift- och investeringsredovisning I samband med avstämningsärendet för 2025 fördelades 384,6 mnkr. Av dessa avsåg 191,2 mnkr klimatinvesteringar vilka fördelades till både fack- och stadsdelsnämnder. Övriga investeringar bestod bland annat av biologisk mångfald, Stockholm vid vattnet, samt naturreservat fördelat på stadsdelsnämnderna och verksamhetsområde stadsmiljö. I samband med tertialrapport 1 fördelades 67,6 mnkr där trygghetsinvesteringarna står för 13,2 mnkr och klimatinvesteringar 22,7 mnkr vilka fördelas till både fack- och stadsdelsnämnder. Utöver detta tilldelades fastighetsnämnden utökade investerings- medel för upprustning av parklekar i stadsdelsnämnderna. Staden har justerat investeringsramarna där rivnings- sanerings- och evakueringskostnader samt kostnader för detaljplanearbete omklassificerats till driftkostnader. Utöver detta har även justering för förgävesprojektering skett. I tertialrapport 2 justerades exploateringsnämndens, fastighetsnämndens och trafiknämndens budgetar ned med 147,7 mnkr netto för ej aktiverbara kostnader hänförliga till investeringsprojekt, motsvarande summa som deras driftbudgetar justerades upp med. I samband med årsredovisningen justeras dessa nämnders investeringsbudgetar ned med 120 mnkr netto, framförallt för ej aktiverbara kostnader hänförliga till investeringsprojekt. Investeringar bruttoutgifter per nämnd I tabellen nedan redovisas inkomster, utgifter och budgetavvikelse fördelat per nämnd. Nämnd Budget- avvikelse Mnkr Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Netto Kommunstyrelsen 0,0 -3,3 0,0 -3,2 0,1 Revisorskollegiet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Servicenämnden 0,0 -1,0 0,0 -0,7 0,3 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Stadsdelsnämnderna 0,0 -437,4 0,0 -390,9 46,5 Arbetsmarknadsnämnden 0,0 -5,4 0,0 -4,0 1,4 Exploateringsnämnden 2 261,0 -5 394,1 1 046,0 -4 232,1 -53,0 Fastighetsnämnden 0,0 -1 802,9 23,100 -1 491,0 335,0 Förskolenämnden 0,0 -0,1 0,0 0,0 0,1 Idrottsnämnden 0,0 -63,4 0,0 -63,3 0,1 Kulturnämnden: kulturförvaltn. 0,0 -34,5 0,0 -23,4 11,1 Kulturnämnden: stadsarkivet 0,0 -1,0 0,0 -0,6 0,4 Kyrkogårdsnämnden 0,0 -180,9 0,0 -138,8 42,1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 0,0 -1,3 0,0 -0,6 0,7 Socialnämnden 0,0 -2,0 0,0 -2,0 0,0 Stadsbyggnadsnämnden 0,0 -3,0 0,0 -0,2 2,8 Trafiknämnden 95,0 -1 566,6 111,6 -1 522,3 60,9 Utbildningsnämnden 0,0 -100,0 13,5 -117,4 -3,9 Äldrenämnden 0,0 -3,8 0,0 -3,5 0,3 Överförmyndarnämnden 0,0 -0,1 0,0 -0,1 0,0 TOTALT 2 356,0 -9 600,8 1 194,2 -7 994,1 444,9 Finansiell leasing, bilar -14,3 Totalt inkl finansiell leasing 1 194,2 -8 008,4 Nämndens budget inkl. bugdetjusteringar Nämndens utfall Sida 77 (133) Drift- och investeringsredovisning Årsutfallet för investeringar är 444,9 mnkr lägre än budgeterat. Exploateringsnämnden, fastighetsnämnden och trafiknämndens investeringsbudgetar är justerade på grund av ej aktiverbara kostnader hänförliga till investeringsprojekt, justeringarna är inkluderade beloppen i tabellen ovan. Investeringsbudgeten har justerats ned med samma belopp som driftbudgeten har justerats upp. Investeringsutgifternas avvikelse jämfört med budget beror i många fall på tidsförskjutning av investeringsprojekt, vars genomförande- tid sträcker sig över flera kalenderår. Projektens utfall kommer att kunna mätas först i samband med avslut och slutredovisning. Finansiellt innebär en viss förskjutning en lägre belastning innevarande år. Medfinansiering Staden medfinansiering av statliga och regionala satsningar på infrastruktur för väg- och spårtrafik i Stockholm fortsätter. Under året har två tilläggsavtal träffats mellan staten, Region Stockholm och berörda kommuner inom ramen för 2013 års Stockholmsförhandling och 2016 års Sverigeförhandling. Avtalet gällande Stockholmsförhandlingen säkerställer fortsatt finansiering av den pågående utbyggnaden av tunnelbanan till söderort. Nacka, Barkarby och Solna för slutförande och medför en ökad avsättning om 256,4 mnkr i 2016 års prisnivå. Inom ramen för 2016 års Sverigeförhandling har ett tilläggsavtal träffats om utökad finansiering om 23,5 mnkr i 2016 års prisnivå på grund av en ökad riskavsättning för att bygga den första etappen av Spårväg Syd mellan Skärholmen och Flemingsberg. De utökade avsättningarna och efterföljande utbetalningar räknas upp med KPI. I samband med avtal om medfinansiering kostnadsförs åtagandet och efterföljande utbetalningar mot tidigare avsättningar belastar endast likviditeten. År 2025 har drygt 1,2 mdkr betalats ut, inklusive index om 0,3 mdkr. Utbetalningarna avser i huvudsak, cirka 0,9 mdkr, av spårvägs- och tunnelbane-utbyggnaden enligt Stockholms- och Sverige överenskommelserna. Utbetalningar för bussterminalen vid Slussen uppgick till cirka 0,3 mdkr vilket är något lägre än tidigare prognoser indikerat genom att en andel av utbetalningarna skjutits fram till 2026. Prognosen för de kvarstående utbetalningarna för stadens samlade åtaganden efter år 2026 uppgår till knappt 7 mdkr netto inklusive Sida 78 (133) Drift- och investeringsredovisning återbetalningar av stadens förskottering inom Stockholmsöverenskommelsen och Sverigeförhandlingen. Pågående genomförandeprojekt Nämnd och projekt Dnr Total utgift mnkr Total inkomst mnkr Beräknad totalutgift mnkr Beräknad totalinkomst mnkr Prognos avvikelse mot beslut netto mnkr Upparbetat netto tom 20251231 mnkr Exploateringsnämnden Nordvästra Kungsholmen Hornsbergskvarteren, Kristineberg slott 11 KS 2020/421 -1438,4 93,4 -1 301,6 68,7 112,1 -918,4 Stadshagen KS 2018/489 -692,7 47,8 -1 009,9 134,8 -365,0 -487,9 Norra Djurgårdsstaden Västra samt sopsuganläggning (Hjorthagen Västra+ Hjorthagen Sopsug) 302-0806/2010 -843,2 216,4 -779,1 252,5 -100,1 -690,8 Kolkajen-Ropsten, reviderat genomförandebeslut KS 2024/782 -1 131,0 0,0 -1 032,5 0,0 -1,5 -182,9 Bobergsgatan, reviderat genomförandebeslut 123-1339/2017 -499,0 18,7 -558,5 72,4 -5,7 -394,7 Gasverket, reviderat genomförandebeslut KS 2025/543) -1 347,0 73,8 -1 404,4 68,6 -62,8 -715,5 Ängsbotten, bostäder 302-1935/2013 -313,0 0,0 -639,1 49,6 -276,5 -273,7 Bygglogistikcenter i Hjorthagen, reviderat genomförandebeslut KS 2020/1761 -505,9 555,0 -440,5 373,6 -116,1 -149,2 Gasklocka 3 och 4 302-0284/2014 -300,3 1,4 -254,2 1,4 46,2 -121,8 Gasklocka 2 KS 2021/767 -1 053,0 0,0 -1 008,4 1,6 46,2 -692,8 Starkströmmen 2 & 4 KS2023/320 -100,0 65,0 -105,8 82,7 11,7 28,6 Terrasskvarteren Västra KS2024/933 -125,8 5,4 -118,5 1,1 3,0 -54,0 Terrasskvarteren Östra KS 2025/324 -90,5 3,5 -78,9 2,3 -10,4 -0,5 Fokus Skärholmen Bergholmsbacken KS 2022/1082 -406,7 50,2 -24,3 47,8 24,7 -97,3 Konduktören KS2022/790 -98,1 24,5 -93,6 5,3 -14,7 -14,3 Mälaräng KS 2019/743 -832,2 44,8 -139,0 11,1 659,5 -115,9 Söderholmen KS 2018/1656 -126,0 0,0 -139,2 13,0 0,2 -65,2 Vårbergstoppen 123-1634/2017 -91,4 0,0 -83,3 8,6 16,7 -73,8 Vårbergsvägen KS 2020/1556 -518,4 6,9 -122,8 7,5 396,3 -62,7 Skärholmsdalen KS 2022/124 -927,4 229,3 -793,2 75,8 34,7 -58,9 Stångholmsbacken KS 2025/542 -24,4 1,1 -26,0 1,0 -1,7 -24,9 Fokus Järva Kista Äng KS 2020/1757 -602,5 0,0 -620,2 75,5 57,8 -218,9 Odde KS 2022/1424 -507,8 23,7 -665,2 26,2 -154,9 -29,1 Rinkeby Allé, bostäder 123-2065/2015 -124,0 0,0 -119,2 4,1 8,9 -109,0 Tenstaterassen KS2022/672 -168,4 21,6 -191,4 -34,8 -9,8 -122,6 Fokus Hagsätra-Rågsved Bjurbäcken, reviderat genomförandebeslut KS 2021/1092 -102,1 13,9 -79,7 9,9 18,4 -62,1 Västra Hagsätra (FHR 1a) KS 2023/760 -171,8 2,2 -166,7 2,7 -5,5 -14,1 Hagastaden, reviderat genomförandebeslut KS 2021/1095 -10 435,6 1 023,3 -10 355,0 971,8 28,1 -7 083,3 Slussen - reviderat genomförandebeslut 123-1103/2015 -20 770,0 8 140,0 -20 860,1 8 340,7 -111,4 -11 147,2 Sida 79 (133) Drift- och investeringsredovisning Nämnd och projekt Dnr Total utgift mnkr Total inkomst mnkr Beräknad totalutgift mnkr Beräknad totalinkomst mnkr Prognos avvikelse mot beslut netto mnkr Upparbetat netto tom 20251231 mnkr Archimedes KS 2018/746 -115,7 64,3 -189,6 126,7 -11,6 -53,4 Brandstegen/Bäckvägen, reviderat genomförandebeslut KS 2020/1286 -197,1 11,7 -151,5 14,6 48,6 -136,8 Bromma Blocks, reviderat genomförandebeslut 2 KS 2022/980 -195,0 15,2 -225,2 50,9 5,5 -173,8 Bromstensstaden etapp 1-2 KS 2018/487 -1 054,2 331,6 -1 374,6 587,3 -64,7 -723,6 Bällsta Gård KS 2023/318 -79,7 75,5 -94,1 91,3 1,3 -4,0 Diabilden KS 2018/1859 -95,8 0,3 -139,7 8,8 -35,3 -117,3 Fader Bergström KS 2022/267 -132,6 28,5 -133,5 25,4 -4,0 -34,2 Gamla Tyresövägen KS 202171093 -161,2 9,0 -190,2 31,6 -6,4 -71,0 Södermalm 3:1, Hornsbruksgatan reviderat genomförandebeslut KS 2025/323 -245,7 10,0 -253,8 15,0 -3,1 -52,4 Kabelverket etapp 3 reviderat genomförandebeslut KS 2020/400 -126,8 16,1 -99,4 31,1 42,4 -55,6 Kämpetorpskolan KS 2020/401 -58,8 0,2 -60,1 2,3 0,8 -56,8 Nordmarksvägen etapp 2 KS2021/1257 -184,7 0,0 -252,1 59,4 -8,0 -100,4 Nykroppagatan KS 2021/1094 -121,5 0,0 -170,2 0,0 -48,7 -21,3 Ordenskapitlet KS 2018/1850 -61,8 0,0 -44,1 3,7 21,4 -38,1 Packrummet, reviderat genomförandebeslut KS 2021/1254 -535,4 54,0 -437,1 46,5 90,8 -294,0 Persikan 123-2113/2016 -800,4 11,1 -771,7 -106,0 -88,4 -848,6 Perstorp 123-2111/2016 -105,3 0,0 -141,7 19,9 -16,6 -118,5 Primusparken (Primus 1, bostäder) 123-1633/2017 -531,0 177,9 -547,1 255,1 61,1 -230,4 Sandåkravägen reviderat genomförandebeslut KS 2021/437 -94,4 0,0 -92,3 4,5 6,6 -60,5 Spångaviadukten KS 2020/1772 -85,6 0,0 -102,7 11,4 -5,7 -74,5 Slakthusområdet etapp 1 KS 2020/1558 -813,3 15,9 -1 020,3 206,9 -9,6 -456,2 Tegelbruket 4 KS 2024/781 -72,2 72,5 -85,0 85,5 0,2 0,3 Tippen matavfallsanläggning KS 2021/1362 -66,3 21,0 -58,7 20,9 7,4 -28,8 Årstafältet, etapp 1 123-151972015 -1 720,1 127,3 -2 336,4 518,4 -225,1 -1 252,8 Årstastråket, etapp 1, bostäder 302-0481/2012 -170,0 0,0 -212,2 17,1 -25,1 -195,2 Årstastråket, etapp 2, reviderat genomförandebeslut KS 2020/693 -307,4 7,6 -314,0 32,2 18,0 -254,5 Årstafältet, etapp 2 och 3 KS 20227979 -1 996,0 377,5 -2 160,9 421,9 -119,9 -1 140,1 Fastighetsnämnden Tekniska nämndhuset, yttre renoveringsarbeten KS 2018/1058 -116,0 -96,8 0,0 19,2 -85,8 Brandstation Farsta KS 2022/559 Sekretess Brandstation Kungsholmen KS 2021/1720 Sekretess Uppbådet 1 Anpassn adm lokaler Älvsjö SDF KS 2021/1678 Sekretess Västberga 1:1 Ny ishall Mälarhöjdens IP KS 2022/756 Sekretess Älvsjöbadet KS 2022/560 Sekretess Pilträdet 11, Hus 6 KS 2023/1266 Sekretess Teknisk upprustning Pilträdet 12 KS 2024/143 Sekretess Eriksdalsbadet KS 2025/484 Sekretess Bäverdalen idrottshall, del av Älvsjö 1:1 KS 2024/713 Sekretess Spelbomskan 16, upprustning och utveckling av Stadsbiblioteket KS 2024/696 Sekretess Vällingby idrottshall, upprustning och ombyggnad KS 2024/790 Sekretess Akalla Idrottshall KS 2025/818 Sekretess Gränsbergets idrottshall i Kärrtorp KS 2025/483 Sekretess Sida 80 (133) Drift- och investeringsredovisning Nämnd och projekt Dnr Total utgift mnkr Total inkomst mnkr Beräknad totalutgift mnkr Beräknad totalinkomst mnkr Prognos avvikelse mot beslut netto mnkr Upparbetat netto tom 20251231 mnkr Klamparen 11 KS 2025/483 Sekretess Upprustning Brännkyrkahallen, Herbariet 2 KS 2025/485 Sekretess Ny idrottsanläggning Enskede IP KS 2025/948 Sekretess Upprustning och anpassning Glasbruket 3 KS 2025/1351 Sekretess Trafiknämnden Söder Mälarstrand, förstärkning och cykelåtgärder, reviderat genomförandebeslut KS 2023/446 -210,0 0,0 -145,4 26,2 90,8 -111,5 Ny bergbana i Skärholmen, reviderat genomförandebeslut KS 2023/446 -135,0 0,0 -122,5 0,0 12,5 73,2 Konstruktionsförstärkning av Kungsgatan KS 2021/1103 -300,0 0,0 -200,3 19,4 115,4 -166,6 Hastighetsplaner delområde 3 (etapp 2) och 4 KS 2023/765 -128,0 0,0 -103,2 35,5 60,3 -50,4 Cykel- och gångbanor Drottningsholmsvägen KS 2023/1105 -65,0 12,0 -46,2 12,9 19,7 34,3 Mäster Samulesgatan och Jakobsbergsgatan KS 2023/1420 -83,0 38,0 -70,1 37,1 12,0 -22,4 Program för energibesparande armaturutbyte 2025 KS 2023/1038 -115,0 0,0 -124,1 0,0 0,0 0,0 Södra Götgatan upprustning KS 2024/298 -95,0 6,0 -94,7 2,4 -3,6 -18,4 Cykel Riddarholmskanalen, reviderat genomförandebeslut KS 2024/251 -140,0 0,0 -117,0 0 23 -90,7 Omgestaltning av Tegelbacken KS 2023/1170 -220,0 0,0 -187,7 1,1 33,4 -123,3 Norra Danviksbron, reviderat genomförandebeslut KS 2023/1421 -425,0 50,0 -419 63,2 18,4 -163,9 Västerbron etapp 1 KS 2024/708 -310,0 0,0 -218,3 91,7 -73,2 Johanneshovs trafikplats KS 2024/1416 -52,0 0,0 -58,7 0,0 -6,7 -25,3 Kollektivtrafikåtgärder Skrubba Malmväg KS 2024/1302 -62,0 0,0 -55,8 24,0 30,1 -4,6 Växtbäddsrenovering och breddade cykelbanor på Sankt Eriksgatan KS 2024/1415 -60,0 0,0 -45,0 0,0 15,0 -6,1 Kyrkogårdsnämnden Renovering av kapell Skogskyrkogården KS 2023/884 -298,0 0 -262,0 0,0 35,0 -87,3 Bolagskoncernens investeringar Investeringsvolymen uppgår till 11 480 (12 802) mnkr. Den minskade investeringsnivån följer av omprioriteringar samt utmanande lönsamhetskrav för nyproduktion i bostads- och fastighetssektorn. Bostadsbolagen svarar för nyproduktion av bostäder och genomför upprustningsinsatser i befintliga fastigheter. Bostadsbolagens investeringar i nyproduktion och upprustning uppgick till drygt 3 mdkr. Målet för nyproduktion är från 2023 förändrat till att vara fyraårigt; där målsättningen är att 3 500 nya lägenheter ska påbörjas fram till år 2026. Under året har bostadsbolagen, inklusive Micasa Fastigheter i Stockholm AB, påbörjat byggande av 247 nya lägenheter. Sida 81 (133) Drift- och investeringsredovisning SISAB:s investeringar är i nivå med år 2024 men betydligt lägre än åren dessförinnan. Bolagets investeringar uppgår till ca 1,2 mdkr för år 2025. Bolagets justerade investeringsnivåer är en följd av den demografiska utvecklingen med förändrat elevunderlag tillsammans med omprioriteringar i omfattning och tid. Stockholm Vatten och Avfalls investeringar uppgår till cirka 5,2 mdkr. Investeringarna är hänförliga till åtgärder i såväl befintligt nät som i exploateringsområden, samt projektet Stockholms framtida avloppsrening (SFA). Pågående genomförandeprojekt I tabellen nedan redovisas pågående genomförandeprojekt inom koncernen Stockholms Stadshus AB beslutade i kommunfullmäktige. Bolag och projekt Total utgift mnkr Upparbetat tom 20251231 mnkr Micasa Fastigheter AB Mälteriet 2 - Underhåll -372,0 -99,0 Ånn 7 nyb VoB -569,0 -93,0 Skolfastigheter i stockholm AB Bäckahagens skola -457,0 -317,0 Drivhuset, etapp 2 -403,0 -345,0 Lillholmsskolan* -308,0 -281,0 Vällingbyskolan -408,0 -195,0 Stockholm parkering AB Hjorthagsgaraget -680,0 -181,0 Stockholm vatten och avlopp AB Nya ställverk inkl byggnader Lovö -325,0 -320,0 Oxtorgsgatan/Lästmakargatan -520,0 -27,0 SFV-L Norsborg VV-Alby -875,0 -59,0 Norra DjuGårdsstaden, Södra -300,0 -107,0 Norra DjuGårdsstaden, Norra -483,0 -352,0 Bromstensstaden -463,0 -452,0 Vidja -525,0 -347,0 Hagastaden -566,0 -431,0 Nya långsamfilter Norsborg -615,0 -254,0 Trekantens reservoar -530,0 -374,0 Nya Östbergatunneln -641,0 -600,0 Mälarbanan -795,0 -512,0 Ledningsomläggning Slussen -770,0 -701,0 Mässtunneln -1 061,0 -401,0 Årstafältet etapp 1 -1 136,0 -976,0 Grovrening Sickla del 2 installationer -1 379,0 -538,0 Stockholms framtida avloppsrening (SFA) -19 500,0 -13 614,0 AB Svenska bostäder Mangon (fd Persikan) -682,0 -508,0 Sida 82 (133) Drift- och investeringsredovisning Bolag och projekt Total utgift mnkr Upparbetat tom 20251231 mnkr Fotogenköket 2 (fd Primus) -457,0 -22,0 Plankan -1097,0 -1089,0 AB Familjebostäder Oldmästaren -413,0 -221,0 Karlsö 5 och Skällö 1 -308,0 -28,0 AB Stockholmshem Bjurbäcken -371 -325 Örtuglandet -490 -445 Tjället 8 -495 -525 Persikan -1 010,0 -875,0 Utombordaren 2, tidigare Karlsbodavägen (Mariehäll 1:10) -565,0 -435,0 Skoblocket 1, Tåjärnet -308,0 -250,0 S:t Erik Markutveckling AB Idrottscentrum m.fl. (Bryggeriet i Bromma) -902,0 -647,0 *Prognosavvikelse (<+5 %) fanns 2025-12-31 i projekt Lillholmsskolan. Reviderat genomförandebeslut beslutads i bolagsstyrelsen under december 2025 och i Stockholms Stadshus AB:s koncernstyrelse 2026-02-16 Sida 83 (133) Drift- och investeringsredovisning Ekonomisk information om bolag, kommunalförbund och stiftelser I avsnittet redovisas viss ekonomisk information om bolag, kommunalförbund och stiftelser i den kommunala koncernen. Av tabellen nedan framgår bland annat respektive bolags omsättning och resultat för 2025. För mer information hänvisas till Stockholms Stadshus AB:s hemsida, Årsredovisningar – Stockholms Stadshus AB. Av tabellerna nedan framgår ekonomisk information om kommunalförbund och stiftelser i den kommunala koncernen år 2025. Stockholms Stadshus AB (koncern) Antal anställda Omsättning, mnkr Resultat efter finansnetto, mnkr Balans- omslutning mnkr Eget kapital 1 mnkr Ränta tot kapital 2 % Soliditet 3 % Investering mnkr Stockholms Stadshus AB, moderbolag 12 96,8 314,4 22 161,6 21 404,0 1,4 96,6 0,0 AB Svenska Bostäder, koncern 403 3 930,4 263,2 28 398,2 14 486,3 2,1 51,7 789,8 AB Familjebostäder, koncern 342 2 853,4 173,6 21 603,9 11 394,4 2,0 52,7 751,4 AB Stockholmshem, koncern 422 3 506,7 424,5 28 306,9 12 580,2 2,9 44,4 1 560,0 Micasa Fastigheter i Stockholm AB, Koncern 159 1 220,8 -22,3 7 834,1 1 865,9 1,7 23,8 694,2 Bostadsförmedling i Stockholm AB 126 153,6 13,8 162,0 63,0 9,1 38,9 0,0 Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB 264 3 425,2 41,9 20 790,4 1 973,7 2,7 9,5 1 222,8 Stockholm Vatten AB, koncern 839 5 063,0 443,8 41 063,8 719,7 2,7 1,8 5 187,8 Stockholms Hamn AB, koncern 131 833,6 -494,3 5 812,9 2 383,6 -6,4 41,0 304,3 AB Stokab 105 854,4 230,7 1 734,8 187,7 14,4 10,8 147,4 Stockholms stads Parkerings AB, koncern 83 835,7 181,6 2 186,8 179,9 10,2 8,2 114,2 Kulturhuset Stadsteater AB 472 283,9 -403,4 721,2 521,1 -56,9 72,3 17,7 Stockholm Globe Arena Fastigheter AB, koncern 16 120,1 -169,1 4 145,3 959,2 -2,1 23,1 74,0 S:t Erik Försäkrings AB 10 188,2 26,0 443,4 271,0 5,6 61,1 0,0 Stockholm Business Region AB, koncern 67 161,4 12,2 223,0 44,5 5,6 19,9 0,0 S:t Erik Markutveckling AB, koncern 7 233,8 -44,1 3 094,8 368,2 0,5 11,9 618,7 Mässfastigheter i Stockholm AB, koncern 190 365,2 -167,9 719,0 61,1 -21,8 8,5 32,3 Övriga bolag, Intressebolag SSAB 13,6 13,6 Stockholm Exergi AB 881 8 570,2 944,9 33 655,4 11 761,6 4,3 34,9 3 731,0 Summa aktiebolag * 4 529 32 696,4 1 769,5 223 071,1 81 238,7 15 245,6 * Intresseföretagens resultatandel ingår i koncernens rörelseresultat. 1 Eget kapital uttrycks här som summan av bundet och fritt eget kapital enligt balansräkningen samt 78,6 % av de obeskattade reserverna. 2 Räntan på totalt kapital beräknas enligt följande: Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader delat med genomsnittlig balansomslutning 3 Soliditetstalet beräknas enligt följande: Eget kapital samt 78 % av de obeskattade reserverna delat med totala tillgångar. Kommunalförbund 2025 Medelantal anställda Stadens bidrag, mnkr Övriga rörelse intäkter, mnkr Rörelsens kostnader, mnkr Övriga intäkter/ kostnader netto inkl avskrivn, mnkr Årets resultat efter disp, mnkr Balans- omslutning, mnkr Storstockholms brandförsvar 761 442,3 365,1 -798,1 12,2 21,5 1161,3 Summa kommunalförbund 761 442,3 365,1 -798,1 12,2 21,5 1161,3 Rörelsens intäkter Stiftelser 2025 Medelantal anställda Stadens bidrag, mnkr Övriga rörelse intäkter, mnkr Rörelsens kostnader, mnkr Övriga intäkter/ kostnader netto inkl avskrivn, mnkr Årets resultat efter disp, mnkr Balans- omslutning, mnkr Stiftelsen Hotellhem i Stockholm 223 265,9 254,7 -520,1 1,4 1,9 199,4 Summa stiftelser 223 265,9 254,7 -520,1 1,4 1,9 199,4 Rörelsens intäkter Sida 84 (133) Drift- och investeringsredovisning Drift- och investeringsredovisningens samband med årsredovisningens övriga delar I avsnittet illustreras drift- och investeringsredovisningens samband med årsredovisningens övriga delar genom bilden nedan. Förklaring: Bilden ovan är en förenkling av stadens drift- och investeringsredovisningens samband med årsredovisningens övriga delar. Sida 85 (133) Ombudgeteringar och budgetjusteringar Ombudgeteringar och budgetjusteringar I avsnittet presenteras fördelningen av de medel kommunstyrelsen förfogar över, som nämnderna föreslås beviljas i samband med sina verksamhetsberättelser 2025. Stadsledningskontoret föreslår att nämnderna medges budgetjustering för ökade kostnader med 233,9 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2025 års budget, enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stadsledningskontoret föreslår att nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 334 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 5 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2025 års budget, enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stadsledningskontoret föreslår att nämnderna medges budgetjustering för minskade nettoutgifter med 120 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2025 års budget, enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stadsledningskontoret föreslår att nämnderna medges ombudgetering till 2026 för ökade kostnader med 94,6 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget, enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stadsledningskontoret föreslår att nämnderna medges ombudgetering till 2026 för ökade utgifter med 36,4 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2026 års budget, enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Sida 86 (133) Övrigt Övrigt I avsnittet redovisas övriga frågor som kräver beslut av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Kompetensutvecklingsmedel De medel som avsätts för kompetensutveckling i bokslutet för 2025 föreslås i huvudsak omfatta följande insatser: • Utbildningar inom demens och geriatrik för samtliga yrkesgrupper inom äldreomsorgen. • Grundutbildning till undersköterska. • Utbildning och stöd i svenska språket inom äldreomsorg och förskola. • Grundutbildning till stödassistent inom LSS. • Utbildningar inom området psykisk ohälsa • Ansökan kan även göras för vikarietäckning. Ansökan görs av nämnden enligt särskild anvisning. Nämnd ska i första hand undersöka möjlighet till extern finansiering, till exempel med EU-medel eller statliga medel. Ansökning kan sedan göras från kompetensutvecklingsmedel för kostnader som inte finansieras av externa medel, till exempel ersättning för vikariekostnader. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Nuvarande reservation av eget kapital avseende kompetensutveckling utökas med 100 mnkr. Den utökade reservationen finansieras från årets förändring av eget kapital. Medel för sociala investeringar De medel för sociala investeringar som avsätts i bokslutet för 2025 ska användas för projekt som beräknas ha ett bestående värde för staden. Projekten är att betrakta som framåtsyftande och av långsiktig varaktighet men går inte att klassificera som investeringar redovisningsmässigt. De projekt som finansieras som sociala investeringar ska bidra till genomförandet av kommunfullmäktiges mål, ge samhällsekonomiska vinster och minskade kostnader för Stockholms stad samt främja utveckling och implementering av kunskapsbaserade arbetssätt med stöd av systematisk uppföljning och utvärdering. Ansökan görs av nämnden enligt särskild anvisning. Nämnd ska i första hand undersöka möjlighet till extern finansiering, till exempel med EU-medel eller statliga medel. Sida 87 (133) Övrigt Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Nuvarande reservation av eget kapital avseende sociala investeringar utökas med 150 mnkr. Den utökade reservationen finansieras från årets förändring av eget kapital. Sida 88 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Uppföljning av kommunfullmäktiges mål I avsnittet presenteras uppföljningen och målbedömningen av kommunfullmäktiges inriktningsmål och de underliggande verksamhetsområdesmålen, vilka konkretiserar inriktningen för stadens verksamheter. Staden har under året arbetat efter de tre inriktningsmål som beslutades i kommunfullmäktiges budget 2025: Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden, Ett grönt fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning samt Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla. Till inriktningsmålen hör 16 underliggande verksamhetsområdesmål som konkretiserar inriktningsmålen för de olika verksamheter som bedrivs i staden. Inriktningsmålen sträcker sig över en mandatperiod och verksamhetsområdesmålen lika länge, eller åtminstone över flera år. Alla verksamhetsområdesmål har indikatorer med angivna årsmål. Årsmålen för indikatorerna anger vilken nivå som ska uppnås under året. För individbaserade indikatorer redovisas könsuppdelat utfall där det finns tillgängligt. För övriga indikatorer redovisas endast totalt utfall. Bedömningen av måluppfyllelsen av kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål grundas på en sammanvägning av kommunfullmäktiges indikatorer, obligatoriska nämndindikatorer, aktiviteter, nämndernas bedömningar och analyser samt övrig väsentlig information angående verksamhetsområdet. Bedömning görs av om respektive mål har uppfyllts helt, delvis eller ej. Vid hel måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå åt rätt håll, vid delvis måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå delvis åt rätt håll och vid ej måluppfyllelse bedöms utvecklingen huvudsakligen gå åt fel håll. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Stockholm ska ha en välfärd som ger varje stockholmare de bästa förutsättningarna att känna trygghet och utvecklas i vardagen. Förskolan och skolan ska få de bästa förutsättningarna för att varje barn ska kunna inhämta kunskaper och växa som människa. Barn har rätt till vuxna som har möjlighet att se varje barn. Sociala insatser ska ge förutsättningar till ett gott och självständigt liv även när livet är som mest skört. Äldre ska kunna ha hög livskvalitet, god hälsa och leva ett självständigt liv och ska alltid kunna känna trygghet i att de får den hjälp, omsorg och vård de behöver. Stockholm ska vara en stad som håller samman. Sida 89 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet har uppfyllts helt under året. Bedömningen baseras på att av totalt fem underliggande mål har fyra uppfyllts helt och ett delvis. Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Stockholm ska vara en stad där ojämlikheten i barn och ungas uppväxtvillkor ska brytas och där alla barn och unga ska ges möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Barn och unga ska ha tillgång till meningsfulla fritidssysselsättningar oavsett kön, socioekonomi, funktionsnedsättning eller var i staden de bor. En meningsfull fritid främjar såväl hälsa som lärandet och sociala förmågor. Stadens öppna fritidsverksamheter är en del av det trygghetsskapande arbetet och ska vara mötesplatser med närvarande och trygga vuxna förebilder. Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas helt under 2025 med anledning av nedan. För fyra av fem av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet helt och en uppnås delvis. Av nämnderna bedömer 24 av 26 att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt och 2 att målet uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt av berörda bolag i koncernen. Nämnder och bolag har genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Jämlika uppväxtvillkor Arbetet med att ge barn och unga möjlighet till jämlika uppväxtvillkor har fortsatt och utgår ifrån ett barnrättsperspektiv med strukturerade arbetssätt för att synliggöra barns situation, exempelvis har kommunfullmäktige under året antagit Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning i vilken det finns flera åtgärder som syftar till att minska trångboddheten. Genom att fortsatt integrera barnrättsperspektivet i stadsutvecklingsprocessen stärks barns rättigheter. Alla barn och unga ska ha en meningsfull fritid Arbetet för att alla barn och unga ska ha tillgång till meningsfulla fritidssysselsättningar har fortgått under året, bland annat genom att stimulera prioriterade grupper till ökad fysisk aktivitet med särskilt riktade satsningar i stadens fokusområden. Fysisk aktivitet motverkar psykisk och fysisk ohälsa och är en viktig skyddsfaktor för barn och unga. Under året har ett aktivt arbete pågått för att utveckla samverkan mellan skola och föreningsliv för att förbättra möjligheten för barn att kunna idrotta i anslutning till skoldagen. Elever från fritidsklubbar i skolor i socioekonomiskt svagare områden har varit en fortsatt prioriterad målgrupp. Sida 90 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål För att ge fler barn och unga en rik fritid har särskilda medel fördelats till stadsdelsnämnderna för avgiftsfria sommarlovsaktiviteter. De avgiftsfria sommarlovsaktiviteterna har bidragit till att barn och ungdomar fått meningsfulla fritidsaktiviteter under sommarlovet genom exempelvis dagkollo, utflykter och festivaler. De avgiftsfria lovaktiviteterna bedöms ha besökts av drygt 29 000 barn och unga. Fler öppna fritidsverksamheter Stadens parklekar är en viktig del av stadens utbud av öppen fritidsverksamhet för barn och unga. I kommunfullmäktiges budget för 2025 avsattes drifts- och investeringsmedel för att renovera eftersatta parkleksfastigheter. Under året har åtgärder och upprustning genomförts vid 15 parkleksbyggnader. Utöver dessa planeras för nya parklekar eller parkleksbyggnader i stadsdelsnämndsområdena Farsta och Kungsholmen. Indikatorer Indikator Årsmål Utfall totalt Utfall kvinnor Utfall män Målupp- fyllelse Kommentar Andel barn och unga 1-15 år som tagit del av Kulansubventionerad kultur 70 % 78 % - - Helt Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till fritidsaktiviteter 69 % 59 % 58 % 59 % Delvis Indikatorn mäts genom frågor i skolenkäten. Under året har skolenkäten reviderats med omformulerade frågor och ändrade respondenter vilket bedöms ha påverkat utfallet för 2025. Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 2,7 % 1,9 % - - Helt Andel resande på sommarkollo som är nöjda med sin vistelse 92 % 95 % 96 % 94 % Helt Andelen nöjda besökare på stadens fritidsgårdar 90 % 91 % 90 % 91 % Helt Sida 91 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan En bra start i livet börjar i förskolan med lärande, lek och rörelse i centrum. Förskolans pedagogiska verksamhet och skolförberedande uppdrag ska ge goda möjligheter för att fler ska klara skolan och minska risken för utanförskap. I Stockholm ska alla barn oavsett bakgrund och var i staden de bor ges likvärdiga livschanser och möjligheter att nå kunskapsmålen i skolan. Staden ska därför prioritera insatser som förbättrar elevernas kunskapsresultat och bryter skolsegregationen. Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas delvis under 2025 med anledning av nedan. För två av tio av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet helt, åtta uppnås delvis. Av nämnderna bedömer 21 av 25 att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt, 4 att målet uppnås delvis. Utbildningsnämndens, förskolenämndens och stadsdelsnämndernas bedömningar väger särskilt tungt i målbedömningen, där utbildningsnämnden och tre stadsdelsnämnder bedömer att målet uppfylldes delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt av berörda bolag i koncernen. Nämnder och bolag har i huvudsak genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Förskola Bedömningen är att målet för verksamhetsområde förskola har uppfyllts delvis. Bedömningen grundar sig främst på stadsdelsnämndernas och förskolenämndens bedömning av måluppfyllelse och utfall för kommunfullmäktiges indikatorer. Stärkt kvalitet och likvärdighet Staden har under året fortsatt att utveckla förskolans pedagogiska kvalitet, genom en ökad systematik, bredare samarbeten och insatser mot en högre likställighet. Arbetet med att ta fram ett stadsgemensamt systematiskt kvalitetssystem för förskolan har fortsatt under året, bland annat med fokus på att skapa samsyn gällande framgångsfaktorer inom skolutveckling. Det språkutvecklande arbetet inom förskola har fortsatt vara ett prioriterat område. Insatser för ökad kompetens och metodutveckling har varit särskilt framträdande och staden har verkat i flera praktiknära forskningsprojekt, vilket har möjliggjort för gemensamt lärande och att stärka förskolans uppdrag. Under året har förskolans lärmiljöer utvecklats och Lekvärdesriktlinjer – utformning av förskole- och skolgårdar har tagits fram. Syftet med riktlinjerna är att ge alla barn tillgång till en god pedagogisk miljö Sida 92 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål med möjlighet till lek och lärande, socialt samspel och fysisk aktivitet. Staden har under året, i samverkan med Stockholms universitet och Södertörns högskola, arrangerat Förskolesummit med temat Förskolans kraft att utjämna livsvillkor. Dagen innehöll föreläsningar om språkutveckling, lärande, barnrätt och tidiga insatser och samlade ett stort antal deltagare, såsom förskolepersonal, skolmyndigheter, representanter från andra kommuner och SKR. Anpassning med kvalitet i fokus Barnantalet har minskat under året och förskolan har arbetat för att anpassa sin verksamhet utifrån nya förutsättningar, samtidigt som prioriteringar har gjorts i ansats att bibehålla barngruppsstorlekar, personaltäthet och upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Andelen legitimerade förskollärare och antalet barn per anställd i förskolan kvarstår på samma nivå som under 2024. Antal barn per legitimerad förskollärare har minskat. Antalet barn per grupp i förskolan har ökat jämfört med föregående år, trots att fler stadsdelsnämnder når målet. Flera stadsdelsnämnder har haft mindre ökningar av barngruppsstorlekarna, samtidigt som några har ett förbättrat utfall. Sammantaget påverkar dessa skillnader stadens aggregerade resultat, där utfallet är 15,6, vilket kan jämföras med 15,4 under 2024. I arbetet att säkerställa god pedagogisk kvalitet och bibehålla hög personaltäthet samt minska barngrupper beskrivs flera faktorer vara avgörande. Att säkerställa att all pedagogisk personal har hög kompetens är en. En annan är en välarbetad pedagogisk planering med uppdelningar av barnen i mindre utbildningsgrupper. I årets förskoleundersökning ger vårdnadshavare den kommunala förskolan generellt höga betyg. Andelen nöjda med sitt barns förskola är något högre i jämförelse med tidigare år, 90 procent (89 procent 2024). Inskrivna barn i snitt per år i förskoleverksamhet inklusive pedagogisk omsorg Regi 2021 2022 2023 2024 2025 Kommunal regi 31 137 30 270 29 912 29 417 28 804 Fristående regi 19 344 19 151 18 916 18 445 17 899 Totalt 50 481 49 421 48 828 47 862 46 703 Sida 93 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Rättssäker, tydlig och effektiv myndighetsutövning Staden har under året initierat en ny tillsynsmodell med ett riskbaserat urval, där en analys genomförs för att tillsynsinsatser mot fristående huvudmän ska riktas där de gör mest nytta. Den nya modellen bidrar till ett mer rättssäkert, effektivt och tydligt tillsynsarbete. Under 2025 har förskolenämnden genomfört drygt åttio tillsynsärenden. Tillsynen har utförts regelbundet utifrån riskbedömning, med bestämt intervall, samt riktade utifrån indikationer eller signaler om allvarliga risker. Staden har under året antagit Riktlinjer för ansökan och placering i förskola och pedagogisk omsorg i Stockholms stad, vilket ersätter tidigare regelverk i syfte att stärka rättssäkerheten i stadens myndighetsutövning vid placering samt öka likvärdigheten. Riktlinjerna fastställer även bland annat att garantiplatser ska tillgodoses av kommunala förskolor. Grundskola och anpassad grundskola, fritidshem, fritidsklubb samt gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Bedömningen är att målet för verksamhetsområdet uppfylls delvis. Bedömningen grundar sig främst på utbildningsnämndens bedömning av måluppfyllelse och utfall för kommunfullmäktiges indikatorer, som avser elevernas kunskaper och betyg. En av sex indikatorer uppnås helt och fem indikatorer, samtliga för grundskolan, uppnås delvis. De indikatorer som uppfyllts delvis är: • Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i årskurs 3 • Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 • Andel elever i årskurs 6 med godkänt betyg i alla ämnen • Andel elever i årskurs 9 med godkänt betyg i alla ämnen • Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund Skolresultat Betygsresultaten i årskurs 6 har stabiliserat sig på en något högre nivå efter en negativ trend under perioden 2016 till 2020. I jämförelse med 2024 har både andelen behöriga och andelen elever med godkänt betyg i alla ämnen ökat något. Flickor har historiskt sett haft bättre resultat än pojkar, och skillnaderna mellan könen har ökat något i jämförelse med 2024. Sida 94 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Betygsresultat i årskurs 6 i Stockholms stads skolor 2021 2022 2023 2024 2025 Andel med resultat motsvarande behörighet till yrkesprogram (%) Totalt 86,8 85,4 86,2 85,8 86,1 Flickor 88,5 87,0 87,1 86,0 87,2 Pojkar 85,0 84,5 85,5 85,6 85,1 Andel med godkänt betyg i alla ämnen (%) Totalt 76,6 75,8 77,2 77,1 78,1 Flickor 79,0 77,4 77,9 77,6 79,9 Pojkar 75,0 74,1 76,5 76,6 76,4 Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) Totalt 240 238 240 241 240 Flickor 250 249 249 250 251 Pojkar 230 229 232 232 230 I nedan tabell framgår hur andelen behöriga till nationella program i årskurs 6 varierar utifrån socioekonomiskt index. Andel behöriga till nationellt program, årskurs 6, socioekonomiskt index (%) 2021 2022 2023 2024 2025 Kvartil 1 lägst index 94,2 94,7 94,0 93,8 94,5 Kvartil 2 89,8 90,1 89,6 88,8 89,7 Kvartil 3 81,0 79,9 81,8 79,2 81,7 Kvartil 4 högst index 72,9 68,9 71,6 71,9 70,1 Skolorna i kvartil 1 och 2 har haft stabila resultat sedan 2021. I kvartil 3 och 4 varierar resultaten mer mellan åren utan tydliga trender. I jämförelse med 2024 har andelen behöriga i årskurs 6 ökat något i alla kvartiler förutom i kvartil 4, där den har minskat något. I kvartil 4 är resultatspridningen stor och andelen behöriga per skola varierar från cirka 40 till drygt 90 procent. Tre skolor i kvartil 4 ligger på, eller över, stadens snitt på 86 procent. Även i kvartil 3 är variationen mellan skolorna stor, från cirka 67 till 98 procent, där flera skolor överstiger genomsnittet. Tidiga insatser och kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling från de lägre åldrarna fortsätter prioriteras för att alla elever ska ges goda möjligheter att ta sig vidare i skolsystemet. Betygsresultaten för årskurs 9 är på liknande nivå som föregående år. Sett till den senaste femårsperioden har betygsresultaten legat på en stabil nivå, med enbart mindre förändringar mellan åren. Sida 95 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Betygsresultat i årskurs 9 i Stockholms stads skolor, alla elever 2021 2022 2023 2024 2025 Andel behöriga till yrkesprogram (%) Totalt 88,4 88,1 88,1 87,9 87,9 Flickor 88,0 89,0 88,4 88,1 88,4 Pojkar 87,0 87,0 87,7 87,7 87,4 Andel med godkänt betyg i alla ämnen (%) Totalt 79,5 80,2 79,3 79,1 78,9 Flickor 80,0 81,0 79,6 79,2 78,8 Pojkar 79,0 80,0 79,1 79,0 79,0 Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) Totalt 248 249 248 248 250 Flickor 257 257 255 256 257 Pojkar 238 242 241 241 244 Socioekonomiska faktorer har en avgörande påverkan för elevernas resultat, där elever i områden med större socioekonomiska utmaningar har svårt att nå goda resultat i sitt skolarbete trots omfattande riktade insatser, studiestöd, högre lärartäthet, anpassad lärmiljö och en hög andel behöriga lärare. Ett aktivt arbete bedrivs för att så långt som möjligt jämna ut skillnader och kompensera för bristfälliga förutsättningar i elevernas hemmiljö, men förväntat positiva effekter i skolarbetet motverkas av såväl boendesegregation som skolsegregation. Tabellen nedan visar hur resultaten för årskurs 9 varierar i skolor utifrån socioekonomiska förutsättningar. Socio- ekonomiskt index Andel behöriga till yrkesprogram (%) Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen (%) Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) 2023 2024 2025 2023 2024 2025 2023 2024 2025 Kvartil 1 lägst index 96,1 94,9 95,1 91,0 90,0 89,9 271 268 270 Kvartil 2 91,1 91,2 92,5 82,5 85,1 85,9 254 258 267 Kvartil 3 80,2 84,8 82,9 71,1 75,0 71,2 228 235 230 Kvartil 4 högst index 76,7 73,3 74,4 61,7 56,4 56,3 214 210 212 Resultaten i kvartil 1 är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. För skolorna i kvartil 2 har samtliga resultatmått förbättrats samtidigt som samtliga resultatmått har försämrats för skolorna i kvartil 3, efter en tydlig förbättring föregående år. För skolorna i kvartil 4 har andelen behöriga till yrkesprogram ökat något i jämförelse med föregående år. Resultatvariationer finns i alla kvartiler, men är störst i kvartil 3 och 4. I gymnasieskolan är resultaten totalt sett i nivå med de senaste åren, vilket framgår av tabellen nedan. Sida 96 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Betygsresultat i gymnasieskola Andel med grundläggande behörighet (%) 2023 2024 2025 Nationella program 88 89 89 Yrkesprogram 25 31 26 Högskoleförberedande program 94 94 94 Genomsnittlig betygspoäng för elever med examensbevis 2023 2024 2025 Nationella program 16,1 16,2 16,1 Yrkesprogram 13,9 14,1 14,0 Högskoleförberedande program 16,3 16,4 16,3 Av eleverna från ett nationellt program erhöll i likhet med föregående år 89 procent ett examensbevis. Inom yrkesprogrammen ses en försämring jämfört med 2024 och andelen med grundläggande behörighet är i nivå med 2023. De genomsnittliga betygspoängen för elever med examensbevis är stabila över tid. Indikatorer Indikator Årsmål Utfall totalt Utfall kvinnor Utfall män Målupp- fyllelse Kommentar Andel legitimerade förskollärare av totalt antal anställda (årsarbetare) Ökning 36,9 % 35,2 % 1,8 % Delvis Utfallet ligger på samma nivå som 2024. Fördelningen mellan kvinnliga och manliga förskollärare är fortsatt stor och har ökat sedan 2024. Antal barn per anställd i förskolan (årsarbetare) 4,8 5,0 - - Delvis Utfallet ligger på samma nivå som 2024. Antal barn per grupp 14,9 15,6 - - Delvis Utfallet har ökat i jämförelse med 2024, men med fler stadsdelsnämnder som uppnår målet. Antal barn per legitimerad förskollärare Minskning 14,6 - - Helt Utfallet har minskat i jämförelse med 2024. Sida 97 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikator Årsmål Utfall totalt Utfall kvinnor Utfall män Målupp- fyllelse Kommentar Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i årskurs 3 95 % 90 % 90 % 91 % Delvis Årets resultat på de nationella proven i matematik når inte helt upp till målet, men resultaten är stabila över tid och på en hög nivå. Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/ svenska som andraspråk i årskurs 3 95 % 91 % 93 % 89 % Delvis Årets resultat på de nationella proven i svenska/svenska som andraspråk når inte helt upp till målet men resultaten är stabila över tid och på en hög nivå. Andel elever i årskurs 6 med godkänt betyg i alla ämnen 80 % 78,1 % 79,9 % 76,4 % Delvis I årskurs 6 har både andelen behöriga och elever med godkänt betyg i alla ämnen ökat något. Andel elever i årskurs 9 med godkänt betyg i alla ämnen 82 % 78,9 % 78,8 % 79,0 % Delvis Andelen elever med godkänt i alla ämnen har minskat marginellt, medan meritvärdet har ökat något. Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund 95 % 90,3 % 90,3 % 90,4 % Delvis Utfallet är marginellt sämre än 2024 då det uppgick till 90,5 procent. Andel gymnasieelever som slutfört utbildning inom nationella program inom tre år med gymnasieexamen 84 % 85 % 86 % 83 % Helt En förbättring i jämförelse med 2024 då utfallet var 84 procent. Sida 98 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Alla stockholmare ska få de insatser och det stöd de behöver, oavsett var i staden de bor. Tilliten till socialtjänsten ska öka, fokus ska vara på förebyggande och tidiga kunskapsbaserade insatser. Jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet främjas genom ett systematiskt arbete för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas helt under 2025 med anledning av nedan. För fem av sex av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet helt och en uppnås delvis. Av nämnderna bedömer 21 av 26 att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt och 5 att målet uppnås delvis. Stadsdelsnämndernas och socialnämndens bedömningar väger särskilt tungt i målbedömningen. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt av berörda bolag i koncernen. Nämnder och bolag har i huvudsak genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Införandet av ny socialtjänstlag Staden har under året arbetat med att förbereda och stödja implementeringen av den nya socialtjänstlagen som trädde ikraft i juli 2025. Under hösten har fokus legat på att utforma insatser utan föregående biståndsbeslut som ska breddinföras i samtliga stadsdelsnämnder. Arbete mot våld i nära relationer Införandet av "Islandsmodellen" har bidragit till fler möjligheter att komma i kontakt med våldsutövare vilket underlättar för att våldsutsatta inklusive medföljande barn kan lämna våldsamma relationer. Modellen syftar till att stärka samarbetet mellan socialtjänsten och polisen vid akuta våldshändelser i familjer. Under året har Bryt upp – ett sammanhållet stöd för våldsutsatta implementerats. Arbetssätten i Bryt upp går i linje med intentionerna i nya socialtjänstlagen då den enskilde ska mötas av en lättillgänglig och samordnad socialtjänst som erbjuder insatser utifrån individens olika behov. Insatser för barn och unga Under året har samverkan ytterligare stärkts mellan socialtjänst, förskola, skola, fritidsverksamhet och polis, med fokus på tidiga insatser och det förebyggande och uppsökande sociala arbetet i syfte att nå fler barn och familjer i riskzon och att tidigt identifiera och ge barn och elever rätt insatser. Arbetet har bland annat omfattat riktade informationsinsatser som syftar till att nå fler föräldrar som har oro för att sitt barn har ett pågående missbruk eller rekryteras till gängkriminalitet. Sida 99 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Därutöver har Socialnämnden haft i uppdrag att öppna ytterligare två Hem för vård eller boende (HVB). Stockholms stads HVB Almen hade invigning i maj 2025 och riktar sig till pojkar i åldern 13–15 år med social problematik. Utfallet för indikatorn Andel familjehemsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan visar en skillnad mellan pojkar och flickor på aggregerad nivå. Andelen flickor når i högre utsträckning målen än pojkar och resultatet för familjehemsplacerade barn följer trenden i staden generellt. För att stärka placerade barns och ungas individuella förutsättningar för en god skolgång har funktionen skolsamordnare breddinförts. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Staden arbetar enligt programmet för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024-2029. Det trygghetsskapande arbetet kopplat till personer med funktionsnedsättning har utvecklats under året, bland annat genom trygghetsinventering av närmiljön, trygghetsvandringar samt arbete för att höja personalkontinuiteten inom LSS-verksamheter. Stadens LSS-verksamheter arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling för personalen och i linje med den långsiktiga färdplanen för en enhetlig yrkestitulatur. Fler medarbetare har utbildats i det pedagogiska ramverket. Utfallet i brukarundersökningen inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning visar en marginell skillnad mellan män och kvinnor. År 2025 är kvinnor något mer nöjda än män med sin insats men männen upplever i större utsträckning att de kan påverka sin insats och att de blir väl bemötta av stadens personal. Skillnaderna mellan könen är små och förändras år till år. Indikatorer Indikator Årsmål Utfall totalt Utfall kvinnor Utfall män Målupp- fyllelse Kommentar Andel barn och unga som åter blir föremål för anmälan/ansökan efter avslutad utredning 24 % 23,1 % 22,5 % 23,7 % Helt Fem nämnder rapporterar att indikatorns målvärde nås helt, fem nämnder delvis och en nämnd (Norra Innerstaden) rapporterar att de ej nått indika- torns målvärde. Sida 100 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikator Årsmål Utfall totalt Utfall kvinnor Utfall män Målupp- fyllelse Kommentar Andel familjehemsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska i grundskolan 75 % 68,1 % 71,3 % 64,7 % Delvis Delvis ny indikator. Fyra nämnder rapporterar att indikatorns målvärde nås, fyra rapporterar delvis och tre rapporterar att målvärdet inte nås. Andel personer som själva upplever att de får en förbättrad situation av insatserna de fått från socialtjänsten (vuxna missbruk, socialpsykiatri, våld i nära relation) 85 % 85 % 86 % 85 % Helt Fem nämnder rapporterar att indikatorns målvärde nås helt och sju rapporterar delvis. Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 80 % 84 % 82 % 86 % Helt Sju stadsdelsnämnder rapporterar att indikatorn uppfylls helt och fyra stadsdelsnämnder delvis. Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 90 % 91 % 89 % 92 % Helt Sex stadsdelsnämnder rapporterar att indikatorn uppfylls helt och fem stadsdelsnämnder delvis. Andel brukare som är nöjd med sin insats - Funktionsnedsättning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 80 % 86 % 88% 85 % Helt Åtta stadsdelsnämnder rapporterar att indikatorn uppfylls helt och tre stadsdelsnämnder delvis. Sida 101 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Stockholm ska vara en bra stad att åldras i – med god omsorg och stor trygghet Stadens äldre invånare ska vara trygga med att deras stadsdel och stad är trivsam att leva, bo och åldras i, och att deras röster blir hörda i alla aspekter som rör deras levnadsvillkor. Äldre ska kunna ha hög livskvalitet, god hälsa och leva ett självständigt liv så länge som möjligt oavsett funktionsförmåga och stadsdel. Stockholm ska vara en äldrevänlig stad, med ett äldreperspektiv i stadsplaneringen. Sociala och kulturella aktiviteter, liksom möjligheter till fysisk aktivitet ska finnas i alla stadsdelar. Det digitala stödet för äldre ska öka. Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas helt under 2025 med anledning av nedan. För en av sex av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet helt, fyra uppnås delvis och en uppnås ej. Av nämnderna bedömer 20 av 25 att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt och 5 stadsdelsnämnder att målet uppnås delvis. Äldrenämndens och stadsdelsnämndernas bedömningar väger särskilt tungt i målbedömningen, där äldrenämnden och sex stadsdelsnämnder bedömer att målet uppfylls helt. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt av berörda bolag i koncernen. Nämnder och bolag har genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Ett hälsofrämjande perspektiv I enlighet med intentionerna i den nya socialtjänstlagen har stadens äldreomsorg intensifierat det förebyggande arbetet och utvecklat hälsofrämjande insatser och aktiviteter. I verksamheterna har hälsosamtal, samtalsgrupper och gemensamma måltider genomförts. Staden har i samarbete med civilsamhället arbetat för att skapa bättre förutsättningar för äldre att delta i fysiska och sociala aktiviteter, genom att bredda utbudet av anpassad träning och utveckla inkluderande friluftsmiljöer. Trygg omsorg Socialstyrelsens årliga brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” visar att den stora majoriteten av stadens äldre är nöjda och trygga med sina omsorgsinsatser samt att det finns ett högt förtroende för personalen. De svarande upplever även att de i stor utsträckning kan påverka hur omsorgsinsatserna genomförs. Stadens verksamheter har arbetat för att utveckla de äldres delaktighet och inflytande över insatsernas genomförande, till exempel har boenderåd utvecklats på vård- och omsorgsboende och ramtid fortsatt att implementeras inom hemtjänsten. Sida 102 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Inom hemtjänsten påverkas även tryggheten för omsorgstagare av kontinuitet och personal. Under året har arbetet fortsatt för att öka kontinuiteten genom bland annat utveckling av geografisk samplanering, grundschema och minskad korttidssjukfrånvaro. Kännedom om stadens äldreomsorg Staden har utvecklat informationskampanjen Hej-65 – vi hoppas att du mår bra och inte behöver oss. Målsättningen har varit att öka medvetenheten om var man ska vända sig om man har behov av stöd. Genomförd medborgarpanelsundersökning under året visar att kvinnor i högre utsträckning än män vet var de ska vända sig. Olika satsningar har genomförts i staden för att nå fler äldre, bland annat har ett projekt startats där uppsökare tillsammans med anhörig- konsulent regelbundet finns tillgängliga på en vårdcentral. En äldrevänlig stad Äldres förutsättningar att ta del av stadslivet styrs i hög grad av hur stadsmiljön, bebyggelse och andra fysiska faktorer i stadsmiljön utformas. Under året har staden arbetat för att tillgängliggöra de offentliga miljöerna. Tillgången till närservice, värmeskydd och halkbekämpning är några områden som prioriterats och utvecklats. Indikatorer Indikator Årsmål Utfall totalt Utfall kvinnor Utfall män Målupp- fyllelse Kommentar Andel nöjda omsorgstagare 81 % 78 % 77 % 79 % Delvis En ny indikator som ger ett sammantaget viktat utfall för nöjdhet inom vård- och omsorgsboende och hemtjänst. Andel nöjda omsorgstagare dagverksamhet 94 % 94 % 92 % 97 % Helt Andel omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i hemtjänsten 87 % 84 % 84 % 83 % Delvis Möjlig orsak till utfallet är att den äldre inte i tillräcklig utsträckning gjorts delaktig i insatsplanering och genomförandeplan. Andel omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs på vård- och omsorgsboende 80 % 78 % 79 % 77 % Delvis Möjlig orsak till utfallet kan vara att förutsättningarna för de äldre att framföra önskemål och synpunkter inte är tillräckliga. Sida 103 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikator Årsmål Utfall totalt Utfall kvinnor Utfall män Målupp- fyllelse Kommentar Andel äldre som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatser 69 % 64 % 71 % 53 % Delvis Totalt svarade 907 personer. De som är över 80 år vet i större utsträckning än yngre äldre, 65-69 år, vart de ska vända sig. Det är fler kvinnor än män som vet vart de ska vända sig och skillnaden mellan könen har ökat mellan åren 2024och 2025. Antal personer en hemtjänsttagare med minst två besök om dagen möter under en 14-dagarsperiod Max 10 personer 12,7 - - Ej uppfyllt Dubbelbemanning kan påverka utfallet negativt. Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Stockholmarnas tillgång till kultur ska öka och stadens kulturverksamheter stärkas. Genom kulturskolan ska alla barn och unga själva kunna skapa och ta del av professionell kultur. Idrott och motion ska vara tillgängligt för alla med god tillgång till idrottshallar, spontanidrottsytor och friluftsliv. Föreningslivet ska växa genom tillgängliga mötes- och samlingslokaler. Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas helt under 2025 med anledning av nedan. För två av fem av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet helt och tre uppnås delvis. Av nämnderna bedömer 23 av 28 att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt och 5 att målet uppnås delvis. Kulturnämndens och idrottsnämndens bedömningar väger särskilt tungt i målbedömningen, båda nämnderna bedömer att målet uppfylldes helt. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt av berörda bolag i koncernen. Nämnder och bolag har genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Kommunfullmäktiges indikatorer för verksamhetsområdesmålet mäts genom frågor i skolenkäten. Under året har skolenkäten reviderats med omformulerade frågor och ändrade respondenter vilket bedöms ha påverkat utfallet för 2025. Jämlikt och jämställt utbud av kultur-, idrott- och fritid Under året har arbetet fortsatt för att fler stockholmare ska ha möjlighet att ta del av, samt själva utföra, kultur- och idrottsverksamhet, oavsett förutsättningar eller var i staden de bor. Sida 104 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige har antagit Stockholms stads program för barns rätt till kultur samt Stockholms stads kulturskoleplan Att växa med kultur som kommer att vara centrala för stockholmarnas möjlighet att upptäcka, uppleva och skapa kultur, med starkt fokus på barn och unga. Nya anläggningar i den växande staden Tillgång till idrott, motion och friluftsliv är av central betydelse för folkhälsan och bidrar till gemenskap och meningsfull fritid. För att tillgodose tillgång till idrottsanläggningar, spontanidrottsytor och ett aktivt föreningsliv har bland annat genomförandebeslut fattats avseende idrottshall i Akalla samt ny hall för fotboll och friidrott på Enskede IP. Arbetet med att etablera en permanent kulturpark i Snösätra pågår enligt plan med syfte att skapa en hållbar, trygg och attraktiv kulturplats. En upprustning av Stockholms stadsbibliotek pågår och biblioteket beräknas öppna för allmänheten under 2028 då byggnaden även firar sitt 100-årsjubileum. Ett utredningsbeslut har fattats avseende att omlokalisera Medeltidsmuseet till lokaler i Börshuset samt verksamhetsanpassa byggnaden varsamt utifrån att det är ett byggnadsminne. Goda förutsättningar för föreningslivet För att underlätta för föreningar att söka föreningsstöd har ett digitalt system för handläggning av föreningsstöd upphandlats. För att underlätta civilsamhällets organisering fortsätter arbetet med att tillgängliggöra skol- och idrottslokaler för uthyrning till föreningslivet. Indikatorer Indikator Årsmål Utfall totalt Utfall kvinnor Utfall män Målupp- fyllelse Kommentar Andel barn och ungdomar som deltar i idrottsaktiviteter på fritiden 76 % 86 % 84 % 89 % Helt Andel barn och ungdomar som deltar i kulturaktiviteter på fritiden 57 % 47 % 38 % 55 % Delvis Indikatorn mäts genom frågor i skolenkäten. Under året har skolenkäten reviderats med omformulerade frågor och ändrade respondenter vilket bedöms ha påverkat utfallet för 2025. Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till idrottsaktiviteter 77 % 86 % 84 % 88 % Helt Sida 105 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikator Årsmål Utfall totalt Utfall kvinnor Utfall män Målupp- fyllelse Kommentar Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till kulturaktiviteter på fritiden 79 % 72 % 68 % 76 % Delvis Indikatorn mäts genom frågor i skolenkäten. Under året har skolenkäten reviderats med omformulerade frågor och ändrade respondenter vilket bedöms ha påverkat utfallet för 2025. Andel ungdomar som deltar i föreningsliv 67 % 63 % 60 % 67 % Delvis Indikatorn mäts genom frågor i skolenkäten. Under året har skolenkäten reviderats med omformulerade frågor och ändrade respondenter vilket bedöms ha påverkat utfallet för 2025. Ett grönt fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Stockholm ska vara världsledande i att minska sina utsläpp och vara en förebild för andra i klimatomställningsarbetet. Stockholm ska leda omställningen och övergången till nya gröna jobb och hållbara levnadssätt. Stockholms stad ska vara klimatpositiv senast år 2030. Detta ska ske genom både utsläppsminskande åtgärder och koldioxidlagring. För att nå målet ska stadens miljöprogram, klimathandlingsplan och klimatbudget uppdateras. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet har uppfyllts helt under året. Bedömningen baseras på att av totalt fyra underliggande mål har två uppfyllts helt och två delvis. Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Städer har en viktig roll i omställningsarbetet och Stockholm ska vara världsledande i att minska sina utsläpp och vara en förebild för andra. Stockholm ska ställa om till ett cirkulärt samhälle och vara klimatpositiv 2030 och fossilbränslefri 2040. Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas delvis under 2025 med anledning av nedan. För två av sju av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet helt, fyra uppnås delvis och en uppnås ej. Av nämnderna bedömer 21 av 28 att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt och 7 att målet uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt av berörda bolag i koncernen. Nämnder och bolag har i huvudsak genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Sida 106 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Med siktet inställt på 2030 I slutet av 2024 antogs stadens nya miljöprogram och klimathandlingsplan. Under 2025 har stadens nämnder och bolag arbetat med att implementera de två styrdokumenten i sina verksamheter. Miljöprogrammet innehåller bland annat mål för en rättvis omställning, hållbar konsumtion och fossilfri organisation. Klimathandlingsplanen utgår ifrån fem omställningsområden och syftar till att åstadkomma den kraftsamling som krävs för att klimatmålen ska kunna nås. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm Stadens byggande nämnder och bolag har en viktig roll i att minska klimatpåverkan från konsumtion, då cirka en tredjedel av stadens konsumtionsbaserade utsläpp kommer från ny- och ombyggnation. Under 2025 har nya metoder och arbetssätt tillämpats, bland annat gällande materialsubstitution och elektrifierade entreprenader. Staden har även planerat för etablering av en återbrukscentral av byggmaterial för stadens verksamheter och tagit fram en vägledning för ökat återbruk av möbler i stadens verksamheter. Staden är en stor konsument av förbrukningsartiklar i plast, och under året har en modell tagits fram för minskade inköp av dessa. Ett systematiskt arbete för att minska användningen av förbrukningsartiklar alternativt byta ut till flergångsartiklar har etablerats på flera håll inom bland annat äldreomsorgen och förskoleverksamheten. Staden arbetar även med att möjliggöra för invånarna att minska sin resursförbrukning. Ett exempel är antalet fritidsbiblioteken som utökas och möjliggör för invånare att låna fritidsprylar istället för att köpa nytt. Omställning pågår När staden ställer om behöver omställningen ske i samverkan med näringsliv och civilsamhälle. Två exempel på omställning rör arbetsmarknadsåtgärder och måltider. Inom arbetsmarknadsområdet har nya insatser och utbildningar startat upp för att möta en ökad efterfrågan på kompetens som bidrar till omställningen. Det stärker både individers möjlighet till arbete och stadens kompetensförsörjning på området och är ett gott exempel på hur omställningen kan vara inkluderande. Inom stadens verksamheter serveras cirka en miljon offentliga måltider i veckan. Klimatpåverkan från livsmedel står för en betydande andel av stadens utsläpp, och för att minska utsläppen har staden bland annat arbetat med framtagandet av ett nytt Sida 107 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål matprogram – där den hållbara offentliga måltiden står i centrum. Omställningen berör stora delar av organisationen och sträcker sig från krav i upphandling till matsvinn och har flera andra nyttor kopplade till hälsa och beredskap. Trendbrott för utsläppsnivåer Utsläppen från transporter, avfall och energianvändning inom stadens geografiska gränser har trots stadens aktiva omställningsarbete ökat. Detta beror främst på ökade utsläpp från transportsektorn till följd av den nationella sänkningen av reduktionsplikten. Även utsläppen från fjärrvärmen har ökat, vilket dels beror på högre andel fossilolja i energimixen på grund av stort värmebehov i januari, dels på ökade utsläpp från avfallsförbränningen. Samma utveckling syns på nationell nivå. De ökade utsläppsnivåerna kräver kraftsamling i hela staden. Indikatorer Indikator Årsmål Utfall totalt Målupp- fyllelse Kommentar Andel matavfall till biologisk behandling 76 % 50,6 % Ej Andelen insamlat matavfall ökar men i för låg takt. Sedan 2024 har mängden insamlat matavfall ökat med 1,5 procentenheter, en ökning med 1 149 ton jämfört med 2024. Elproduktion baserad på solenergi 9 500 MWh 7 939 MWh Delvis 2025 var ett mer solfattigt år än 2024. Utfallet påverkades också av att flertalet anläggningar varit ur drift alternativt tagits ur bruk. Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 552 ton 596 ton Delvis Ny indikator 2025, där årsmål fastställdes i tertialrapport 1. Inköpen har ökat jämfört med 2023 men minskat med 18 ton jämfört med 2024. En del av ökningen från 2023 beror på övertagande av verksamheter i egen regi. En annan förklaring är att staden nu har ett automatiserat verktyg för uppföljning av inköpen, och jämfört med den manuella kartläggningen som gjordes 2023 så underskattade man då vikten på flertalet artiklar. Ett systematiskt arbete med att minska förbrukningsartiklar i plast tog fart först under 2024. Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel 1,5 kg CO2e per kg livsmedel 1,7 kg CO2e per kg livsmedel Delvis Mätmetoden ändrades i systemstödet under våren 2025. 9 av 11 stadsdelsnämnder når målet, men utbildningsnämndens utfall, 1,8 kg CO2e per kg livsmedel, har stor påverkan på det totala utfallet. Sida 108 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikator Årsmål Utfall totalt Målupp- fyllelse Kommentar Köpt energi i stadens organisation 1700 GWh 1700 GWh Helt Restavfall per invånare som går till förbränning 180 kg/invånare 173 kg/invånare Helt Utsläpp per invånare (ton CO2e per inv) 1 ton 1,2 ton Delvis Statistiken är tillgänglig med drygt ett års eftersläpning, så rapporterat utfall avser preliminärt utfall för 2024. Mätmetoden har ändrats under 2025 så utfallet är ej jämförbart med förra årets utfall. Preliminärt väntas utsläppen öka till 1,2 ton 2024, vilket innebär att stadens nedåtgående trend bryts. Detta beror främst på ökade utsläpp från transportsektorn till följd av den nationella sänkningen av reduktionsplikten. Även utsläppen från fjärrvärmen har ökat. Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Arbetet för att stärka stadsnaturen, den biologiska mångfalden och den gröna infrastrukturen ska intensifieras och mer natur ska skyddas för dagens och morgondagens stockholmare. Staden ska bidra till biologisk mångfald i omvärlden, bland annat genom att välja ekologiska livsmedel. Handlingsplanen för klimatanpassning ska genomföras med fokus på skyfall och värmeböljor och krontäckningsgraden ska öka. Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas helt under 2025 med anledning av nedan. För tre av tre av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet ej. Av nämnderna bedömer 18 av 25 att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt och 7 att målet uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt av berörda bolag i koncernen. Nämnder och bolag har genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Mer natur skyddas Under året har fyra biotopskyddsområden inrättats i Skönstavik, Nockebyhov, Vårberg och Vinterviken. Samråd har genomförts om naturreservatsbildning av Ålstensskogen-Storskogen, Majroskogen och Kyrkhamn-Riddersvik. Ett arbete för att ta fram en policy för skydd av natur har pågått, och en utredning om modell för att stärka de ekologiska värdena och den biologiska mångfalden i staden har genomförts. Sida 109 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Stockholm stärker den biologiska mångfalden Stadens konsumtion har en inverkan på den biologiska mångfalden i omvärlden, inte minst inom livsmedelsområdet. Andelen ekologiska livsmedel som köps av stadens verksamheter har ökat under året, men ligger fortsatt på en lägre nivå än målsättningen. Inom stadsutvecklingen har ett verktyg som tagits fram för att göra scenarioanalyser av påverkan på funktionen hos stadens blågröna infrastruktur och habitatnätverk börjat användas i tidiga planeringsskeden. Arbetet med att ställa om ytor från bruksgräs till ängsmark eller slåtteryta har fortgått. Staden har även inlett ett samarbete med Naturskyddsföreningen, som ska stärka arbetet med lärande för hållbar utveckling på skolgårdar. Stockholm anpassar till ett förändrat klimat Strategiskt arbete bedrivs för att hantera effekterna av ett förändrat klimat. Stadsövergripande riskanalyser har genomförts och ska utgöra underlag för kommande åtgärdsplaner. Analyserna omfattar bland annat geotekniska risker vid översvämningar och översvämningshot mot tunnlar och andra underjordiska anläggningar. Parallellt har analyser inletts kring risk för bortfall av infrastrukturfunktioner som vägtransporter och elförsörjning. En annan viktig del i klimatanpassningen av staden rör åtgärder i stadens verksamheter. Exempelvis har verksamhetslokaler och utomhusytor anpassats genom att skyddas från stark sol. Sårbara grupper tas särskilt i beaktande. Med fokus på träd Under året har satsningar gjorts för fler och friskare träd. Staden har även arbetat med att ta fram en trädpolicy och en analys av stadens krontäckningsgrad har tagits fram. Det strategiska arbetet kring skötsel och skydd av träd har stärkts, och ett stort antal träd har planterats i syfte att stärka stadens gröna infrastruktur. Indikatorer Indikator Årsmål Utfall totalt Målupp- fyllelse Kommentar Andel av stadens yta som omfattas av åtgärdsplaner för skyfall 33 % 10 % Ej Då omfattande stadsövergripande riskanalyser genomförts under 2025 har den färdigställda ytan som omfattas av åtgärdsplaner varit lägre än årsmålet. Under 2026–2027 kommer arbetet med att ta fram åtgärdsplaner intensifieras. Prognosen för måluppfyllelse under 3-årsperioden som indikatorn bygger på är god. Sida 110 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikator Årsmål Utfall totalt Målupp- fyllelse Kommentar Andel enskilda exploateringsproj ekt som tar ekologiska värden och funktioner i anspråk där ekologiska kompensationsåtg ärder genomförs 100 % 50 % Ej Två projekt har tagit ekologiska värden i anspråk, varav ekologisk kompensation genomförts i ett. I det andra projektet har rekreativ kompensation ersatt ekologisk kompensation. Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 70 % 53 % Ej Mätmetoden för indikatorn har förändrats. Från 2025 ingår inte längre måltider i indikatorn, samtidigt som personalsammankomster tillkommit. Ingen nämnd når årsmålet, men 8 stadsdelsnämnder når över 60 %, varav 6 över 65 %. Utbildningsnämnden drar ner utfallet på totalen (46 %). Orsakerna till den låga måluppfyllelsen är flera. Endast 36 % av anbudsvarorna är ekologiska vilket försvårar för verksamheterna att nå målet. Under 2025 ökade kostnaden för stadens inköp av livsmedel med i snitt 3,7% per kg. Kostnaden för ekologiska varor ökade i snitt med 6,8% och konventionella varor med 4,6%. Under 2025 restnoterades 10 848 anbudsvaror. Av de restnoterade varorna var 57% ekologiska varav endast 47% ersattes med en annan ekologisk vara. Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Framkomligheten för kapacitetsstarka färdmedel ska prioriteras. Utsläppen av koldioxid från transportsektorn ska minska genom elektrifiering av fordonsflottan, minskad biltrafik, ökad inblandning av biobränsle i drivmedel och ett transporteffektivt samhälle. Laddinfrastrukturen ska byggas ut i hela staden. Trafiksäkerheten ska öka och vinterväghållningen ska förbättras. Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas delvis under 2025 med anledning av nedan. För ett av fem av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet delvis och två uppnås ej. För två indikatorer har inget utfall kunnat fastställas. Av nämnderna bedömer 25 av 28 att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt och 3 att målet uppnås delvis. Trafiknämndens bedömning, som var delvis måluppfyllnad, väger särskilt tungt i målbedömningen. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt av berörda bolag i koncernen. Nämnder och Sida 111 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål bolag har genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Stockholm – en prisad cykelstad För att skapa och upprätthålla ett väl fungerande cykelvägnät med god framkomlighet och hög trafiksäkerhet investerar staden dels i utbyggnad av primära stråk och andra cykelvägar, dels i förbättringar av befintliga cykelbanor. Även andra insatser, som exempelvis fler cykelparkeringar, förbättrad vägvisning, dubbelriktad cykling på tidigare enkelriktade gator och att skapa trygga skolvägar, har betydelse för att göra det enklare och säkrare att cykla. Mätningar visar på en uppåtgående trend för cyklingen i Stockholms stad. De senaste 10 åren har cyklingen ökat med drygt 60 procent. I juni tilldelades Stockholms stad Cycling Improvement Award 2025 av European Cyclists Federation, ett pris som uppmärksammar städer som utvecklar och förbättrar förutsättningar för cyklingen. De aspekter som lyfts fram i motivering till priset är bland annat utbyggnad av cykelvägnätet, förbättrad vinterdrift genom sopsaltning, cykeljouren, cykelparkeringar och cykelgator. Elektrifieringen av transportsektorn fortsätter Elektrifieringen av transportsektorn ges allt bättre förutsättningar, bland annat genom att laddinfrastrukturen byggs ut. Antalet publika laddplatser på gator och i stadens parkeringsgarage ökade från 7 655 platser till 8 075 platser. Även antalet parkeringsplatser med laddinfrastruktur på stadens mark ökade, från 11 400 till 14 200. Staden arbetar med att minska utsläppen från entreprenadarbeten genom att successivt skärpa kraven i upphandlingarna. I Slakthusområdet pågår en av Stockholms största eldrivna entreprenader: anläggandet av Fållanparken. Det innebär att alla maskiner, från grävmaskiner till handverktyg, drivs med el under hela byggperioden. Under året har staden upphandlat två helt eldrivna anläggningsentreprenader, upprustning av gågatorna Mäster Samuelsgatan och Jakobsbergsgatan samt ombyggnation av Bussens väg i Enskede. Projekten gör det möjligt att testa potentialen och utmaningarna med eldriven entreprenad. Nya prioriteringsunderlag för ökad framkomlighet Stadens arbete med utvecklingen av transportsystemet följer framkomlighetsstrategins inriktning att prioritera kapacitetsstarka färdmedel. Med utgångspunkt i strategin har staden under året beslutat om revidering av fyra stadsövergripande styrdokument, kollektivtrafikplan, parkeringsplan, godstrafikplan och plan för prioriterat gångvägnät. Planerna ska ligga till grund för prioritering av åtgärder under flera år framöver. Sida 112 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Nya avtal för utbyggd kollektivtrafik För stadens fortsatta tillväxt och hållbara utveckling är en utbyggnad av den spårbundna kollektivtrafiken av stor betydelse. Under året har förhandlingar mellan staten, Region Stockholm och berörda kommuner lett fram till att nya tilläggsavtal har träffats. Avtalen säkerställer dels finansieringen av slutförandet av den pågående utbyggnaden av tunnelbanan till Nacka, Barkarby, Solna och söderort (inom ramen för 2013 års Stockholmsförhandling), dels finansieringen för att bygga en första etapp av Spårväg Syd mellan Skärholmen och Flemingsberg (inom ramen för 2016 års Sverigeförhandling). Indikatorer Indikator Årsmål Utfall totalt Målupp- fyllelse Kommentar Andel lediga avgiftsbelagda parkeringsplatser i innerstaden, dagtid 15 % 11,5 % Ej Andelen lediga parkeringsplatser har minskat. Det beror dels på att det är fler som parkerar med stöd av boendeparkeringsdispens, dels på att det totala antalet parkeringsplatser har blivit färre. Genomsnittlig hastighet för stombusstrafiken i innerstaden 19,3 km/h Utfall ej tillgängligt Genomsnittlig hastighet för stombusstrafiken i ytterstaden 24,8 km/h Utfall ej tillgängligt Minskade utsläpp från transporter, jämfört med 2010 -30 % -27 % Delvis Statistiken är tillgänglig med drygt ett års eftersläpning, så rapporterat utfall avser preliminärt utfall för 2024. Utsläppen från transportsektorn ökade under 2024. Det beror främst på den minskade reduktionsplikten samt ett ökat trafikarbete 2024. Minskat biltrafikarbete, jämfört med 2017 -16 % -8 % Ej Trafikarbetet minskar men inte i tillräcklig takt. Minskningen med 2 procentenheter jämfört med föregående år har skett i första hand på stadens vägnät, medan den regionala trafiken ligger stilla. Sida 113 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Stockholm ska vara en stad där luften är hälsosam att andas. Stadens vatten ska vara rena och fulla av liv och vår miljö är rensad från skadliga kemikalier. Ingen ska riskera försämrad hälsa på grund av att bo och verka i staden. Luften och vattnet ska vara rent och arbetet med att långsamt avgifta staden från gamla miljöskulder, men även stoppa nytillkomna gifter, ska fortsätta. Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas helt under 2025 med anledning av nedan. För två av fem av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet helt, en uppnås delvis och två uppnås ej. Av nämnderna bedömer 22 av 24 att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt och 2 att målet uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt av berörda bolag i koncernen. Nämnder och bolag har genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Åtgärder för god vattenstatus Staden har de senaste åren antagit åtgärdsprogram för 17 av stadens vattenförekomster i syfte att förbättra vattenstatusen. Under året har Stockholm Vatten och Avfall AB lämnat en lägesrapport över arbetet med att genomföra åtgärder och beslutat om nya mål för att öka takten i genomförandet. Utvecklingen av lösningar för rening och fördröjning av dagvatten har fortsatt och fosforfällning har genomförts i Riddarfjärden. Risvasar har anlagts för att skapa lekmiljöer för fisk som både stärker fiskbeståndet och den ekologiska statusen. Programarbete har påbörjats för utformning av våtmark och ny gångbro i Fredhällsparken som kommer stärka både den biologiska mångfalden och kulturhistoriska miljön samt öka de rekreativa värdena. Arbete för en giftfri miljö I december beslutade kommunfullmäktige om en ny kemikalieplan för att nå målet om ett giftfritt Stockholm. Kemikalieplanen höjer ambitionsnivån för stadens arbete med att säkerställa att varor och kemikalier som används inte är skadliga för hälsa och miljö. Ett prioriterat område är att skydda särskilt sårbara grupper vilket bidrar till en mer jämlik hälsa. För att nå målen behöver kemikaliekrav få mer genomslag i stadens inköp och upphandlingar. Genom att ställa kemikaliekrav i upphandlingar påverkar staden också leverantörsmarknaden och utvecklingen av hållbara alternativ. Sida 114 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Parallellt med det förebyggande arbetet har staden ansvar för att hantera historiska föroreningar. Under året har extern finansiering beviljats för större marksaneringsprojekt på stadens mark där ansvarig verksamhetsutövare saknas. Sanering har påbörjats i Riddersvik för att säkra miljön och öka möjligheten till rekreation. Minskad spridning av mikroplast är fortsatt prioriterat. Användningen av plastgranulat i stadens konstgräsplaner har minskat med 15 procent jämfört med föregående år. Insatser för förbättrad luftkvalitet och minskat buller Luftkvaliteten har förbättrats avsevärt de senaste decennierna och fortsätter bli bättre. Skärpta utsläppskrav för fordon och industrier och fler elbilar bidrar till att kvävedioxidhalterna minskar. Arbetet med dammbindning, tidig vårstädning och optimerad halkbekämpning har fortsatt för att minska halterna av partiklar. Implementeringen av Åtgärdsprogram för buller 2024–2028 har påbörjats genom utredningar, trafik- och bullermätningar, utvärderingar samt insatser för att minska trafikbuller. Kartläggningen av fastigheter i socioekonomiskt svagare områden med bullerstörningar har fortsatt för att utreda behov av åtgärder. Indikatorer Indikator Årsmål Utfall totalt Målupp- fyllelse Kommentar Vattenområden med förbättrad näringssituation 56 % 67 % Helt Antal förekomster i stadens kemikaliehanteringssystem av utpekade produkter med utfasningsämnen 93 st 121 st Ej Vissa produkter har ökat i antal förekomster vilket delvis bedöms bero på ökad inventering samt omklassning av produkter. Trots ett minskat antal förekomster når staden inte årsmålet. Måluppfyllelsen förväntas förbättras i takt med att utfasningsarbetet fortsätter. Andel upphandlingar med kemikaliekrav 100 % 42 % Ej Indikatorn är ny och avser ett urval av upphandlingar inom prioriterade områden utifrån kemikalieplanen. Andel upphandlingar med kemikaliekrav inom byggentreprenader, särskilt ombyggnation, renovering och underhåll, är lägre än inom andra avtalsområden. Det bedöms delvis bero på nya arbetssätt och mätmetoder. Sammantaget når staden inte årsmålet. För att förbättra utfallet behöver stadens verksamheter ställa kemikaliekrav och krav på användande av Byggvarubedömningen i fler upphandlingar. Sida 115 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikator Årsmål Utfall totalt Målupp- fyllelse Kommentar Antal timmar över miljökvalitetsmålet för timmedelvärdet för kvävedioxid Max 175 timmar 66 timmar Helt Antal dygn över miljökvalitetsmålet för dygnsmedelvärdet för PM10 Max 35 dygn 41 dygn Delvis Målvärdet överskreds vid två mätstationer på grund av höga halter av PM10. Luftkvaliteten påverkas i hög grad av vädervariationer. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Grunden för en väl fungerande stad är en stark ekonomi. Fler stockholmare i jobb skapar både individuellt och kollektivt välstånd. Staden ska konsekvent jobba för att Stockholm ska vara en region med tillväxt och som underlättar företagande och en växande arbetsmarknad. Grundläggande för en stark ekonomi är en fungerande kompetensförsörjning, bra infrastruktur och ett öppet och demokratiskt samhälle. Stockholm ska vara en internationellt konkurrenskraftig region med öppen handel. Staden behöver i grunden ha en bättre beredskap genom större rådighet över viktiga samhällsfunktioner och välfärden. Krav på verksamhetens kvalitet ska vara samma oavsett driftsform. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet har uppfyllts helt under året. Bedömningen baseras på att av totalt sju underliggande mål har sex uppfyllts helt och ett delvis. Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd En stark ekonomi i Stockholm borgar för en väl fungerande verksamhet. Utgångspunkten för den förda politiken är att välfärden, tryggheten och klimatomställningen ska ha de resurser som är nödvändiga för att Stockholms stads verksamheter ska fungera och utvecklas. Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas helt under 2025. För åtta av nio av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet helt. Samtliga nämnder bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt av berörda bolag i koncernen. Nämnder och bolag har i huvudsak genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Sida 116 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Fortsatt svåra planeringsförutsättningar Den höga inflationen och de stigande räntorna under de senaste åren har lett till en varaktigt högre prisnivå även om prisökningstakten har börjat avta. Samtidigt har konjunkturutvecklingen varit fortsatt osäker och omvärldsläget instabilt, vilket utmanat planeringsförutsättningarna för stadens nämnder och bolag. Trots dessa förutsättningar har staden sammantaget kunna upprätthålla en ekonomi i balans och leverera en verksamhet av hög kvalitet. Detta har möjliggjorts genom fortsatt god kostnadskontroll, effektiv lokalförsörjning samt utvecklad samverkan både inom staden och med externa aktörer. Stadens nämnder visar sammanlagt ett överskott på cirka 887 mnkr vilket ger en budgetföljsamhet på 98,5 procent efter resultat- överföringar och målet på 100 procent uppnås därmed. Kostnadsökningarna som varit tidigare år påverkar fortfarande nämnderna genom exempelvis högre personal- och hyreskostnader. Stadsdelsnämnderna har även ökade kostnader för placering av barn och unga på Hem för vård och boende (HVB) som en följd av bland annat det grova våldet och annan kriminalitet i kombination med brist på statliga institutionsplatser. De svåra planeringsförutsättningarna syns i indikatorn som visar på prognossäkerhet i förhållande till tertialrapport 2 där målet inte uppnås till följd av högre resultat än prognosisterat. Det beror bland annat på oförutsägbara intäkter i form av statsbidrag men också att på att genomförda kostnadskontroller har haft större effekt än prognostiserat. Budgetavvikelse och utfall avseende drift för respektive nämnd och verksamhetsområde framgår och kommenteras i bilaga 2. Investeringsbudgeten i staden visar ett överskott om cirka 445 mnkr, vilket främst beror på tidsförskjutningar i projekt samt lägre entreprenadkostnader än beräknat. Budgetavvikelse och utfall avseende investering för respektive nämnd framgår av bilaga 2. Sida 117 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikatorer Indikator Årsmål Utfall totalt Målupp- fyllelse Kommentar Kommunkoncernens soliditet inkl. pensionsåtaganden på kort sikt 30 % 46 % Helt Kommunkoncernens soliditet inkl. pensionsåtaganden på lång sikt 34 % 46 % Helt Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar 100 % 98,8 % Helt Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar 100 % 98,5 % Helt Nämndens prognossäkerhet T2 +/- 1 % -1,7 % Ej Avvikelse visar högre utfall än prognosisterat som bland annat beror på ökade statsbidrag men också att på att genomförda kostnads-kontroller har haft större effekt än prognostiserat. Stadens ekonomiska resultat (lägst) 0,1 mnkr 1 652 mnkr Helt Stadens nettodriftskostnader per skatteintäkter (max) 100 % 96% Helt Stadens soliditet inkl. pensionsåtaganden på kort sikt 30 % 35 % Helt Stadens soliditet inkl. pensionsåtaganden på lång sikt 34 % 35 % Helt I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Med ett jobb följer att vara behövd och att utvecklas tillsammans med andra. När fler arbetar blir samhället starkare och jämlikare samtidigt som välfärden får bättre förutsättningar. Långtidsarbetslösheten måste brytas. Genom en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik ska Stockholm utvecklas. Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas helt under 2025 med anledning av nedan. För sex av åtta av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet helt, en uppnås delvis och en har ej någon mätning gjorts för. Av nämnderna bedömer 26 av 29 att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt och tre att målet uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att Sida 118 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål målet uppnås helt av berörda bolag i koncernen. Arbetsmarknadsnämndens, stadsdelsnämndernas och Stockholm Business Region ABs bedömningar väger särskilt tungt i målbedömningen. Nämnder och bolag har i huvudsak genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Fortsatt lågt behov av ekonomiskt bistånd Andelen av befolkningen i behov av ekonomiskt bistånd har varit fortsatt låg i Stockholm, trots en svag konjunktur. Andelen biståndstagare i förhållande till den ökande befolkningen är i stort sett på samma nivå som 2024, trots att antalet individer i behov av ekonomiskt bistånd har ökat något jämfört med 2024. Andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd, i jämförelse med samtliga vuxna invånare, har minskat under året. Stadens arbetsmarknadsåtgärder ger fler möjlighet till arbete Under 2025 har Jobbtorg Stockholm haft ett ökat inflöde och fler inskrivna individer, vilket delvis hänger ihop med lågkonjunktur och ökad arbetslöshet. Ökningen har skett inom alla målgrupper, men har varit störst bland vuxna med försörjningsstöd. Det uppsökande arbetet har förstärkts och bidragit till ökningen, genom fler antal nyinskrivna. Samtidigt som antalet inskrivna vid Jobbtorg har ökat har andelen som gått till arbete eller studier ökat något. Andelen som går vidare till arbete har ökat, särskilt bland vuxna kvinnor. Årsmålet om 11 000 ungdomar som har fått feriejobb har uppnåtts och fler ungdomar har fått möjlighet till feriejobb utanför sin hemstadsdel. Samtliga ungdomar som sökte feriejobb i Järva inför sommarlovet fick erbjudande om anställning. Inom ramen för den nationella satsningen Jobb för unga har 129 ungdomar kunnat erbjudas ett jobb under året. Satsningen har haft hög måluppfyllelse och har genomförts i god samverkan med stadens verksamheter och med ett starkt engagemang från mottagande arbetsplatser. Vuxenutbildningen underlättar omställning och stärker individens ställning på arbetsmarknaden Staden har under året arbetat med utökningen av vuxenutbildningen i egen regi och den 1 januari 2025 infördes ett nytt komvuxavtal med färre externa leverantörer. Antalet kursdeltagare i egen regi har ökat med 13 000 under året. Det nystartade Vuxenutbildnings- centrum Järva har fått besök av cirka 3 000 individer och har nått ännu fler genom uppsökande verksamhet. Den snabba förändringen har inneburit en stor omställning för vuxenutbildningen, samtidigt som stadens rådighet över verksamheten har ökat. Nya utbildningsformer inom vuxenutbildningen har införts under året, bland annat fler kombinationsutbildningar och ökad Sida 119 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål klassrumsundervisning. Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats och nya stödinsatser har införts. Resultaten inom vuxenutbildningen har sammantaget förbättrats något, främst inom gymnasiala teoretiska kurser och yrkeskurser. Staden är en attraktiv plats för företag och investeringar Staden nya näringslivspolicy och etableringsstrategi har antagits under året. Näringslivsfrämjande åtgärder för att stärka företagsklimatet har genomförts, både lokalt och stadsövergripande, genom exempelvis samverkan, dialog, företagsmingel och platsaktivering. Staden har varit synlig på mässor, konferenser och branschmötesplatser, både nationellt och internationellt. Antal företag i staden har ökat jämfört med föregående år, dock nåddes inte det höjda årsmålet. Det förklaras främst av den generellt svaga ekonomin som har minskat takten i antal nystartade bolag under året. Under året registrerades 1768 nya UF-elever i stadens egna gymnasieskolor, vilket är en ökning med åtta procent. Antalet elever som under sin skoltid driver UF-företag har ökat och uppgår nu till 28 procent av eleverna i stadens egna gymnasieskolor. Genom tillsyn, samverkan och olika kontrollinsatser har staden genomfört åtgärder för att hålla oseriösa aktörer och aktörer med kopplingar till organiserad brottslighet borta från stadens näringsliv. Vid upphandlingar har sociala krav ställts, för att minska risken för oseriösa leverantörer och för att säkerställa att arbetsplatser tillgängliggörs genom sysselsättningsskapande åtgärder. Indikatorer Indikator Årsmål Utfall totalt Utfall kvinnor Utfall män Målupp- fyllelse Kommentar Andel kursdeltagare inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning med godkänt betyg efter fullföljd kurs 80 % 80,1 % 81,1 % 78,6 % Helt Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen 1,5 % 1,20 % 1,25 % 1,30 % Helt De könsuppdelade uppgifterna baseras av mättekniska skäl bara på vuxna biståndstagare. Sida 120 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikator Årsmål Utfall totalt Utfall kvinnor Utfall män Målupp- fyllelse Kommentar Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 1,0 % 0,86 % 0,88 % 0,85 % Helt Antal aspiranter som fått Stockholmsjobb 1 000 1 021 452 569 Helt Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi 11 000 11 713 5 912 5 801 Helt Antal företag i Stockholm 212 000 210 047 Delvis Att målet inte uppnås helt förklaras främst av den generellt svaga ekonomin, vilket har minskat takten i antal nystartade bolag under året, i kombination med att årsmålet höjdes. Arbetskraftsbrist i Stockholm (andel vakanser av antalet anställda) 1,0 - - SCB har sedan kvartal 2 2024 ersatt konjunktur- statistik över vakanser med mått om lediga jobb med omgående tillträde. Skillnaderna i mätningen är stora och SCB uppmanar att försiktighet iakttas vid jämförelse över tid. Indikatorn har därför inget utfall sedan VB 2024 och har även utgått från och med VP 2026. Näringslivets nöjdhet vid kontakter med staden som myndighet 74 74 Helt Utfallsvärdet avser 2024, då årsresultatet rapporteras med stor eftersläpning (årligen i mars). Utfallet har förbättrats jämfört med föregående år. Det finns dock en stor variation mellan de nämnder och bolag som ingår i indikatorn. Sida 121 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Bostadsförsörjningen och stadens bostadsmål ska säkerställas genom en hög byggtakt, fler hyresrätter, fler bostäder med många rum, lägre hyror, blandade boendeformer samt vräkningsförebyggande och bostadssociala insatser. Hemlöshet ska motverkas och trångboddheten ska minska särskilt för barnfamiljer. Stadsutvecklingen ska främja social och miljömässig hållbarhet. Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas delvis under 2025 med anledning av nedan. För 1 av 7 av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet helt och 6 uppnås ej. Av nämnderna bedömer 25 av 28 att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt, 2 att målet uppnås delvis och 1 att målet ej uppnås. Stadsbyggnadsnämndens och exploateringsnämndens bedömningar väger särskilt tungt i målbedömningen, där stadsbyggnadsnämnden bedömer att målet uppfylls delvis och exploateringsnämnden att det ej uppfylls. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås delvis av berörda bolag i koncernen. Nämnder och bolag har genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Året har inneburit fortsatt stora samhällsekonomiska utmaningar. Rådigheten över utfallet för flertalet indikatorer är begränsad. Staden har aktivt arbetat för framdriften av planer och projekt men är beroende av andra aktörers beslut och ställningstaganden i planprocess och byggstarter. Bostadsbyggandet ökar Höga byggkostnader i kombination med försvagad köpkraft hos hushållen har medfört ett förhållandevis lågt bostadsbyggande under ett antal år. Under hösten sågs en ökning i byggtakten och Antalet påbörjade bostäder var 35 procent högre än jämfört med 2024. Årsmålet 6 000 uppnåddes dock inte. Majoriteten av de påbörjade bostäderna är hyresrätter (61 procent). Stadens planberedskap är fortsatt god, cirka 29 000 bostäder finns i lagakraftvunna planer. Utvecklad portföljstyrning Styrningen av stadens portfölj med bostadsprojekt har fortsatt att utvecklats, med utveckling av mål och prioriteringsarbete utifrån behov och genomförbarhet. I samband med det har beslut fattats om att senarelägga eller avbryta ett antal projekt, främst till följd av svag genomförbarhet, stora risker, dålig ekonomi eller svag efterfrågan. Sida 122 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Utvecklat arbete mot hemlöshet och osäkra boendeförhållanden Arbetet för att motverka hemlöshet och osäkra boendeförhållanden fortsätter att utvecklas. Under året har en stadsövergripande tillämpningsanvisning för försöks- och träningslägenheter samt Bostad först tagits fram som tydliggör gemensamma rutiner och resurser för att tillgodose behoven. Det fältförlagda arbetet på akutboenden har etablerats som rutin, och lett till snabbare utredningar och bättre kunskapsutbyte. Samverkan med Region Stockholm har stärkts genom gemensamma fältpass och andra samarbetsformer för att bättre nå målgruppen. Barnfamiljer prioriteras i arbetet mot osäkra boendeförhållanden. Effektiva och välfungerande processer för beslut, uppföljning och utslussning från hotell och vandrarhem har förhindrat att familjer fastnar i tillfälliga lösningar. Även en god samverkan med bostadsaktörer har skapat fler möjligheter till snabb tillgång till mer hållbara boendealternativ. Jämfört med år 2024 har Antal barnfamiljer som beviljats tillfälligt boende på hotell/vandrarhem minskat från 102 till 72 stycken. Ny handlingsplan för bostadsförsörjningen Både tillkommande bostäder och nyttjandet av befintligt bestånd är viktiga för en väl fungerande bostadsförsörjning. I december godkände kommunfullmäktige stadens nya handlingsplan för bostadsförsörjningen som anger mål och åtgärder för de kommande årens bostadsförsörjningsarbete. Handlingsplanen med bilagor som redovisar kunskapsunderlag och lokala behov syftar till att ge stöd och vägledning för såväl staden som bostadsmarknadens aktörer som är avgörande för en väl fungerande bostadsförsörjning. Socialt hållbar stadsutveckling En viktig förutsättning för socialt hållbar stadsutveckling är att alla delar av staden kan utvecklas med goda stadskvaliteter. I budget 2024 beslutade kommunfullmäktige om en modell där överskott från ett antal lönsamma exploateringsprojekt kan motivera investeringsbeslut avseende olönsamma projekt. Under året har sammanlagt fem investeringsbeslut i stadens fokusområden fattats som möjliggjorts genom modellen: rivning av parkeringsdäck i Rågsved, temalekpark i Södra Järva, Nationellt fotbollscenter i Kista, radhusprojektet Kråksätra i Sätra samt utveckling av Sätra centrum. Sida 123 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikatorer Indikator Årsmål Utfall totalt Målupp- fyllelse Kommentar Antal påbörjade bostäder 6 000 3 494 Ej Ökning med 35% jämfört med föregående år Antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner 6 000 2 174 Ej Minskning med 45% jämfört med föregående år. Minskningen förklaras av svagt marknadsläge och utmanande förutsättning i form av komplexa projekt och komplexa planeringsförutsättningar Antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner i enlighet med 2013 års Stockholmsförhandling 4 000 1 122 Ej Minskning med 36% jämfört med föregående år. Minskningen förklaras av svagt marknadsläge och utmanande förutsättning i form av komplexa projekt och komplexa planeringsförutsättningar Antal bostäder i genomförandebeslut 6 000 2 268 Ej Minskning med 42% jämfört med föregående år. Minskningen förklaras av svagt marknadsläge. Antal av Bostadsförmedlingen förmedlade Bostad först-, försöks- och träningslägenheter samt genomgångsbostäder för barnfamiljer 600 441 Ej Bostadsförmedlingen har löpande tillhandahållit lägenheter utifrån inkomna beställningar. Utfallet bedöms spegla efterfrågan Antal markanvisade bostäder till stadens allmännyttiga bostadsbolag 2 000 772 Ej Minskning med 58% jämfört med föregående år. Minskningen förklaras av utmanande ekonomiska förutsättningar Antal seniorbostäder i hyresrätt i inriktningsbeslut 100 113 Helt Sida 124 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Staden ska vara en högt skattad arbetsgivare med trygga anställningar, bra anställningsvillkor och stora möjligheter att utvecklas i yrket. För en långsiktigt hållbar verksamhet samt för att behålla och rekrytera medarbetare ska ökade kompetensutvecklingsinsatser genomföras, en god arbetsmiljö säkerställas och antalet timavlönade minimeras. Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas helt under 2025 med anledning av nedan. För 3 av 3 av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet delvis. Av nämnderna bedömer 16 av 29 att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt och 13 att målet uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt av berörda bolag i koncernen. Nämnder och bolag har i huvudsak genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Kompetensförsörjningen är central för att staden ska kunna erbjuda tjänster av hög kvalitet till stockholmarna. En viktig del i kompetensförsörjningen är att säkerställa en bra arbetssituation och att medarbetare har rätt kompetens samt trivs och utvecklas i staden. Genom stadens kompetensutvecklingssatsning har nämnderna under 2025 beviljats 56,3 miljoner kronor för att genomföra olika kompetensutvecklingsinsatser, bland annat utbildningar inom demens, geriatrik och psykisk ohälsa inom äldreomsorg och utbildning i svenska i äldreomsorg och förskola. Kompetensutveckling för chefer har erbjudits inom bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete, rehabilitering, hantering av misskötsamhet och kompetensbaserad rekrytering. Årets chefsseminarier genomfördes digitalt på temat leda med helhetssyn – tillsammans i det komplexa. Under året har även program för avdelningschefer, utvecklingsprogram för chefer i socialtjänsten samt programmet Framtida chef genomförts. Långt och hållbart arbetsliv Stadens medarbetarenkät visar fortsatt goda resultat och med en hög svarsfrekvens, 87 procent. En majoritet av medarbetarna, 88 procent, anser att de har ett meningsfullt arbete och 78 procent svarar att de har förtroende för sin närmaste chef. Staden fortsätter att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet genom att tillhandahålla utbildning, systemstöd och rutiner. Uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet visar att arbetet med friskfaktorer är prioriterat. Sida 125 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Samtliga nämnder har under året genomfört anpassningar av organisationen till chefsstrukturen. Ett resultat är att staden har fler chefer med fullt ledningsansvar vilket ger en större tydlighet i organisationen och bättre förutsättningar för ett närvarande ledarskap. Omkring 57 procent av cheferna har 10 till 30 medarbetare, cirka 24 procent har under 10 medarbetare och 19 procent över 30 medarbetare. Nämnderna motiverar avvikelserna och fortsatta anpassningar planers. Stadsdelsnämnderna arbetar fortsatt med att öka antalet heltider och att minska antalet timavlönade. Till exempel arbetar flera stadsdelsnämnder med schemaoptimering och resursteam med tillsvidareanställda medarbetare, inom äldreomsorg, omsorgen om personer med funktionsnedsättning och förskola för att säkerställa vikariebehov vid oplanerad frånvaro. Stadens mål är att heltid ska vara norm i alla verksamheter. Andelen heltidsanställda uppgår totalt till 92,9 procent för 2025, en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med 2024. För kvinnor är andelen 92,4 procent och för män 91,5 procent. Andelen tillsvidareanställda har minskat från 92,9 procent för 2024 till 92,7 procent för 2025. För kvinnor är andelen 93,3 procent och för män 91,1 procent. Skillnaderna mellan könen har minskat de senaste åren. Sjukfrånvaron, enlig stadens egen mätmetod, mätt med ett rullande 12-månadersgenomsnitt uppmäter för perioden januari till december 2025 en sjukfrånvaro på 6,1 procent vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med 2024. Korttidsfrånvaron är oförändrad och ligger fortsatt på en något högre nivå än innan pandemin. Långtidsfrånvaron har minskat med 0,3 procentenheter. Den totala sjukfrånvaro enligt stadens mätmetod redovisas i tabellen nedan. Sjukfrånvaro 2025-01-01 - 2025-12-31 Sjukfrånvaro i procent avavtalad arbetstid Totalt Kvinnor Män Korttidsfrånvaro, dag 1–14 2,3 2,4 2,1 Långtidsfrånvaro, dag 15- 3,7 4,3 2,1 Totalt 6,1 6,7 4,2 Stadens bolag har en lägre sjukfrånvaro än stadens nämnder. Då bolagen räknas in är den totala sjukfrånvaron 5,9 procent vilket är en minskning jämfört med 2024 då den sammanlagda sjukfrånvaron var 6,2 procent. Sida 126 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikatorer Indikator Årsmål Utfall totalt Utfall kvinnor Utfall män Målupp- fyllelse Kommentar AMI 83 80 80 80 Delvis Utfallet är högt och har varit stabilt över lång tid. Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställningar inom omsorg om funktionsnedsatta 90 % 80,4 % 80,8 % 79,4 % Delvis Andelen heltider har ökat under året. Nämnderna arbetar långsiktigt med åtgärder för att nå målet. Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställningar inom äldreomsorg 90 % 81,2 % 82,4 % 77,3 % Delvis Andelen heltider har ökat markant under året och flera nämnder ligger nära målet om 90 procent. Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Staden ska ha en hög beredskap genom att inneha rådighet över viktiga samhällsfunktioner och välfärden. Kommunal egenregi- verksamhet bör finnas inom alla områden som staden har ansvar för och om en privat aktör fallerar ska staden ha beredskap att ta ansvaret. Kraven på verksamheternas kvalitet ska vara samma oavsett driftform. Beredskapen ska stärkas, med fokus på bland annat konsekvenser av internationella konflikter. Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas helt under 2025 med anledning av nedan. För två av två av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet helt. Av nämnderna bedömer 29 av 29 att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt av berörda bolag i koncernen. Nämnder och bolag har genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Stärkt säkerhet och beredskapsförmåga Stadens första sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalyser (SRSA) och beredskapsplaner har färdigställts och kunskapshöjandeaktiviteter om beredskap har genomförts för både medarbetare och allmänhet, bland annat i samband med beredskapsveckan. Arbetet med åtgärder i stadens skyddsrumsbestånd har fortsatt enligt plan. Ett systematiskt arbete med informationssäkerhetsfrågor har bedrivits, liksom förberedelser inför ikraftträdandet av cybersäkerhetslagen. I samband med inträffad personuppgifts- Sida 127 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål incident vidtogs omedelbara åtgärder för att begränsa konsekvenserna och granskningar har genomförts. Ett fokusområde hos berörda nämnder har varit arbetet mot pågående dödligt våld (PDV), vilket särskilt aktualiserades efter skolskjutningen i Örebro. Aktiv avtalsuppföljning Avtalsuppföljning har utvecklats för att säkerställa kvalitet, motverka välfärdsbrott och främja sund konkurrens, bland annat genom tillförda resurser och nya rutiner. Uppföljningen inom hemtjänsten har lett till att två avtal har sagts upp, en utförare uteslutits från valfrihetssystemet efter återkallat tillstånd av IVO och beställningsstopp har införts för tre utförare på grund av återkommande brister. Återtagande av verksamhet Utredningar om och återtagande av verksamhet i egen regi har fortsatt inom bland annat lokalvård, måltider samt drift av natur- och parkskötsel. Stärkt beställarkompetens Arbetet i inköpskategorierna har stärkt beställarkompetensen och bidragit till mer enhetlig upphandling och avtalsuppföljning. Staden har bland annat utvecklat kravställningen i måltidsupphandlingar vilket gett positiva effekter på kostnader och kvalitet, fler anbud och högre andel ekologiska livsmedel. Indikatorer Indikator Årsmål Utfall totalt Målupp- fyllelse Kommentar Andel elektroniska inköp 70 % 84 % Helt Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts 82 % 82 % Helt Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Arbetet för ökad trygghet ska stärkas i hela staden och trygghetsarbetet ska vila på de två benen situationell och social prevention. Människors trygghet ska öka och staden ska verka för att försvåra och förhindra att faktiska brott sker i det offentliga rummet. Staden ska göra mer för att hindra att barn och unga rekryteras in i kriminalitet. Stadsmiljön ska vara ren, välskött och tillgänglig. Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas helt under 2025 med anledning av nedan. För 1 av 3 av kommunfullmäktiges indikatorer uppnås årsmålet helt och 2 uppnås delvis. Av nämnderna bedömer 24 av 28 att kommunfullmäktiges mål för Sida 128 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål verksamhetsområdet uppnås helt, 3 att målet uppnås delvis och 1 att målet ej uppnås. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt av berörda bolag i koncernen. Nämnder och bolag har genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete sker med utgångspunkt i trygghetsprogrammet samt samverkansöverenskommelsen med polisregion Stockholm. På lokal nivå har arbetet konkretiserats i åtgärdsplaner som tagits fram utifrån de lokala lägesbilderna i respektive stadsdelsnämndsområde. Arbetet bygger till stor del på samverkan både inom staden, där socialtjänsten har en viktig roll, och med externa aktörer som exempelvis civilsamhället. Staden, länets övriga kommuner, Länsstyrelsen Stockholm, Polismyndigheten, Region Stockholm, Kriminalvården och Tullverket arbetar samlat för att minska antalet öppna drogscener i Stockholms län. Under året har antalet öppna drogscener minskat från 26 till 21 samtidigt som de öppna drogscenernas yta minskat totalt sett. Polisens lista över utsatta och särskilt utsatta områden har under året presenterats. Metoden har förändrats och i arbetat har polisen nu mer precisa och avgränsade områden än tidigare. Detta har medfört att antalet utsatta områden ökad från fyra till fem samt att antalet särskilt utsatta områden ökat från två till tre. Andelen av stadens invånare som bor i ett utsatt eller särskilt utsatt område har dock minskat från 11 till 10 procent. Medan antalet skjutningar under året minskat har antalet sprängningar ökat markant jämfört med tidigare år. Samtidigt har det grova våldet från nätverkskriminaliteten minskat något. Konflikter inom den organiserade brottligheten kan dock snabbt eskalera med nya våldsvågor som följd. Tryggheten i staden Den upplevda tryggheten i staden som helhet har ökat sedan föregående år. I medborgarundersökningen mäts den upplevda tryggheten och stadens uppsatta årsmål uppnås. Årets utfall, som innebär att 82 procent av stadens befolkning uppger att de upplever trygghet, är det högsta som uppnåtts. Även den regionala trygghetmätningen visar på en generell positiv utveckling gällande trygghet. Stockholmarnas upplevelse av trygghet har ökat, det är dock fortsatt skillnader i upplevelse av trygghet beroende på var i staden Sida 129 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål invånarna bor. Tabellen nedan visar den upplevda tryggheten totalt för staden och per stadsdelsnämndsområde, för kvinnor respektive män. Av tabellen framkommer att skillnaden mellan stadsdels- nämndsområdena med högst respektive lägst upplevelse av trygghet är 42 procentenheter. Det kan jämföras med 45 procentenheter 2024 och 37 procentenheter 2023. Det finns en skillnad mellan kvinnors och mäns upplevelse av trygghet där kvinnor generellt sett upplever en lägre grad av trygghet i det offentliga rummet. Utfall upplevd trygghet per stadsdelsnämndsområde 2025, utifrån medborgarundersökningen Stadsdelsnämndsområde Utfall totalt Utfall kvinnor Utfall män Norra innerstadens stadsdelsnämnd 94 % 96 % 93 % Bromma stadsdelsnämnd 92 % 92 % 93 % Kungsholmens stadsdelsnämnd 91 % 90 % 92 % Södermalms stadsdelsnämnd 88 % 87 % 89 % Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 86 % 85 % 88 % Skarpnäcks stadsdelsnämnd 86 % 85 % 88 % Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 79 % 79 % 80 % Farsta stadsdelsnämnd 78 % 72 % 84 % Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 63 % 58 % 70 % Järva stadsdelsnämnd 60 % 59 % 61 % Skärholmens stadsdelsnämnd 52 % 44 % 63 % Staden totalt 82 % 81 % 84 % En välskött stadsmiljö Stockholmarnas nöjdhet med renhållning och städning samt skötsel och städning av parker och grönområden ligger på höga nivåer och kan vara en indikation på att det långsiktiga arbetet med att öka nöjdheten med renhållning, städning och skötsel av parker och grönområden har gett resultat. Sida 130 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikatorer Indikator Årsmål Utfall totalt Utfall kvinnor Utfall män Målupp- fyllelse Kommentar Andel stockholmare som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 79 % 82 % 81 % 84 % Helt Årets utfall är det högsta sedan 2023 då utfallet uppgick till 79 procent. Föregående års utfall låg på 75 procent. Tidigare år har utfallen legat mellan 70 – 75 procent. Stockholmarnas nöjdhet med renhållning och städning 73 % 69 % 69 % 69 % Delvis Årets utfall är det högsta sedan 2012 och 2016 då utfallet uppgick till 68 procent. Föregående års utfall låg på 66 procent. Stockholmarnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområden 73 % 72 % 72 % 72 % Delvis Årets utfall är det högsta sedan första tillgängliga utfallet 2011. Föregående års utfall låg på 70 procent. Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Stockholm ska vara en stad för alla vuxna och barn som präglas av öppenhet, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet. De nationella minoriteternas rättigheter ska stärkas. Staden ska motverka diskriminering och alla former av rasism inklusive antisemitism, antiziganism, afrofobi, islamofobi, och rasism mot samer. Staden ska främja invånarnas och civilsamhällets delaktighet och inflytande och på så sätt stärka demokratiarbetet. Medborgardialog och medborgarbudget är exempel på verktyg som ska användas. Staden ska präglas av internationellt samarbete som bidrar till ökad handel, kulturella utbyten samt kunskap och forskning. Målet för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas helt under 2025 med anledning av nedan. För kommunfullmäktiges indikator uppnås årsmålet delvis. Av nämnderna bedömer 26 av 29 att Sida 131 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt och 3 att målet uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt av berörda bolag i koncernen. Nämnder och bolag har genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. Stockholmarnas förtroende för staden Staden mäter stockholmarnas förtroende för verksamheterna genom att ställa en fråga i den årliga medborgarenkäten. Årets utfall har försämrats med en procentenhet sedan i fjol och är två procentenheter från kommunfullmäktiges mål. Skillnaden mellan den stadsdelsnämnd med högst resultat och den med lägst resultat är 18 procentenheter. Låga resultat sammanfaller delvis med områden i staden som är socioekonomiskt svaga. Det finns även stora könsskillnader i vissa nämnders utfall men för hela staden är utfallet jämställt. Utfall förtroende för stadsdelsförvaltningen i det område där du bor, per stadsdelsnämnd 2025 Stadsdelsnämnd Utfall totalt Utfall kvinnor Utfall män Skarpnäcks stadsdelsnämnd 45 % 45 % 43 % Bromma stadsdelsnämnd 43 % 38 % 49 % Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 42 % 38 % 46 % Norra innerstadens stadsdelsnämnd 42 % 47 % 37 % Södermalms stadsdelsnämnd 38 % 36 % 41 % Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 35 % 32 % 38 % Kungsholmens stadsdelsnämnd 33 % 32 % 35 % Järva stadsdelsnämnd 32 % 33 % 31 % Farsta stadsdelsnämnd 31 % 31 % 32 % Skärholmens stadsdelsnämnd 30 % 31 % 32 % Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 27 % 27 % 27 % Staden totalt 37 % 37 % 37 % Staden arbetar för att stärka förtroendet och tilliten till verksamheterna bland annat genom att öka invånarnas delaktighet och inflytande. Under året har många medborgardialoger genomförts, exempelvis inom stadsutveckling, i omställningsarbetet till ny socialtjänstlag och med bostadsbolagens hyresgäster. Staden har också genomfört sju medborgarbudgetar. Dessa har både riktats till invånare i olika stadsdelsområden och till målgrupper för stadens verksamheter. Medborgarbudgetarna har exempelvis resulterat i en matfestival i Hagsätra-Rågsved, en ljusinstallation i Kellgrensparken samt aktiviteter och ökad tillgänglighet i en verksamhet för personer med funktionsnedsättningar i Hässelby- Vällingby. Sida 132 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Staden växlar upp arbetet med de mänskliga rättigheterna Stadens nya program för de mänskliga rättigheterna visar vägen till ett rättighetsbaserat arbete i stadens verksamheter med fokus på kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande. Ett gott exempel är att Stockholms stad har fått Sveriges första dagliga verksamhet med inriktning på hbtqi-personer, Studio 127. Staden har också antagit den allra första handlingsplanen mot rasism, vilken har som mål att verksamheterna ska vara fria från alla former av rasism. För att förankra stadens viktiga roll i att stärka de mänskliga rättigheterna genomfördes under året en välbesökt konferens som har lett till ett ökat fokus på frågorna i verksamheterna och ett stort intresse från externa aktörer. Under året har arbetet med barns och ungas delaktighet och inflytande varit en viktig fråga och strukturer för detta har skapats runt om i staden. Barnrätten har varit i fokus även på andra sätt och i november anordnades en barnrättsvecka med arrangemang på Kulturhuset och runt om i staden. En annan uppmärksammad fråga är arbetet med nationella minoriteters rättigheter. Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter är ett viktigt forum för inflytande. Staden har även utrett hur en kommunövergripande äldreomsorgsverksamhet med inriktning samiska och meänkieli skulle kunna bli verklighet. Internationell samverkan utvecklar stadens verksamheter Internationell samverkan utvecklar staden, ger Stockholm en stark röst i internationella processer och innebär en tydlig kontext för profilering, erfarenhetsutbyte, omvärldsbevakning och påverkansarbete. Stadens möjlighet till samverkan och erfarenhetsutbyte med andra europeiska huvudstäder är av särskild vikt, då vi står inför liknande samhällsutmaningar och behov av att finna nya lösningar och metoder. Vid utgången av 2025 var staden medlem i 97 internationella organisationer och nätverk. Medlemskapen i dessa bidrar till stadens långsiktiga ambitioner och till en ökad kvalitet i stadens verksamheter. Här kan särskilt nämnas organisationer som arbetar med frågor som rör ekologisk och social hållbarhet, trygghet och säkerhet samt jämställdhet såsom Eurocities, C40 Cities, Nordic Safe Cities och City Hub and Network for Gender Equity. Sida 133 (133) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikatorer Indikator Årsmål Utfall totalt Utfall kvinnor Utfall män Målupp- fyllelse Kommentar Andel med förtroende för stadsdelsförvaltningen i det område där man bor 39 % 37 % 37 % 37 % Delvis Årets utfall har försämrats med en procentenhet sedan föregående år och är två procentenheter från årsmålet. De stadsdelsnämnder som fått lägre utfall sammanfaller delvis med områden i staden som är socioekonomiskt svaga. --- [Bilaga - Ombudgeteringar och budgetjusteringar.pdf] Bilaga 1:1 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Ombudgeteringar 2025 Specifikation till beslutspunkt i tjänsteutlåtandet. Ombudgeteringar som finansieras ur CM 2 för 2026 Till kommunstyrelsen förfogande för oförutsedda behov Övrigt mnkr Kommunstyrelsen Politiska organisationen – rotlar och partikanslier 94,6 Summa 94,6 Ombudgeteringar som finansieras ur CM 4 för 2026 Till kommunstyrelsen förfogande för investeringsutgifter Klimatinvesteringar mnkr Trafiknämnden Lysviksgatan 3,0 Trafiknämnden Valhallavägen 2,0 Norra innerstadens stadsdelsnämnd Anpassning av verksamheter med särskilt fokus på värmeöar 0,7 Södermalms stadsdelsnämnd Tantolunden 1,5 Fastighetsnämnden Sjöstadshallen 0,4 Fastighetsnämnden Beckomberga sim- och idrottshall 1,0 Fastighetsnämnden Spånga bad- och idrottshall 1,2 Fastighetsnämnden Spånga IP 2,8 Fastighetsnämnden Stora Mossens IP 2,4 Summa 15,0 Trygghetsinvesteringar mnkr Järva stadsdelsnämnd Motionsspår 6,3 Södermalms stadsdelsnämnd Maria Prästgårdsgata 0,7 Kungsholmens stadsdelsnämnd Avvaktan på tillstånd om förändring av yttre miljön för kulturminnesmärkt byggnad. 1,0 Summa 8,0 Biologisk mångfald mnkr Järva stadsdelsnämnd Gemensamhetsodling 0,3 Bromma stadsdelsnämnd Åtgärder efter rasering av kraftledning 0,4 Summa 0,7 Parkmiljö i anslutning till förskolegård mnkr Bromma stadsdelsnämnd Förskolan Sunnanstigen 11 0,4 Summa 0,4 Parker och grönområden mnkr Södermalms stadsdelsnämnd Tantolundens lekplats 1,0 Summa 1,0 Övrigt mnkr Kulturnämnden Kungsträdgårdens scen 2,2 Kyrkogårdsnämnden Busshållplatser 0,9 Södermalms stadsdelsnämnd Marksättning Sickla Udde 8,2 Summa övrigt 11,3 Bilaga 1:2 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Budgetjusteringar 2025 Specifikationer till beslutspunkt i tjänsteutlåtandet Budgetjusteringar som finansieras ur CM 2 för 2025 Till kommunstyrelsen förfogande för oförutsedda behov mnkr Förskolenämnden Stimulansbidrag förskolor hög hyra 34,1 Kommunstyrelsen SIKT 2 39,4 Kommunstyrelsen GSIT 3 17,9 Kommunstyrelsen Teknisk förnyelse Paraplyet 15,3 Kommunstyrelsen LISA 2.0 7,0 Kommunstyrelsen Smart stad 10,0 Kommunstyrelsen GPS och Framtidssäkring ekonomisystem 1,9 Kommunstyrelsen Centralt beredskapslager 2,3 Socialnämnden Utvecklingskostnader sociala system 3,2 Äldrenämnden NU-projektet för utveckling av sociala system 3,8 Fastighetsnämnden Förgäveskostnader 82,3 Exploateringsnämnden Förgäveskostnader 16,7 Summa övrigt 233,9 Budgetjusteringar som finansieras ur CM 5 för 2025 Till kommunstyrelsen förfogande för oförutsedda behov mnkr Fastighetsnämnden Utrangeringskostnader 155,2 Fastighetsnämnden Ej aktiverbara utgifter avseende idrottsanläggningar 7,2 Fastighetsnämnden Ej aktiverbara utgifter avseende FSK egna exklusive idrottsförvaltningen och förvaltningsuppdrag 2,6 Trafiknämnden Ej aktiverbara utgifter 1,2 Trafiknämnden Ej aktiverbara utgifter 1,3 Exploateringsnämnden Ej aktiverbara utgifter, projekt i tidigt skede 5,0 Exploateringsnämnden Ej aktiverbara utgifter 111,3 Exploateringsnämnden Ej aktiverbara inkomster -23,4 Exploateringsnämnden Ej aktiverbara utgifter (historiskt) 73,6 Summa 334,0 Budgetjusteringar som finansieras ur CM 4 för 2025 Till kommunstyrelsen förfogande för investeringsutgifter mnkr Kyrkogårdsnämnden Ej aktiverbara utgifter -4,8 Trafiknämnden Ej aktiverbara kostnader -2,5 Exploateringsnämnden Ej aktiverbara utgifter, projekt i tidigt skede -15,0 Exploateringsnämnden Ej aktiverbara inkomster 23,4 Exploateringsnämnden Ej aktiverbara utgifter -111,3 Fastighetsnämnden Ej aktiverbara utgifter avseende idrottsanläggningar -7,2 Fastighetsnämnden Ej aktiverbara utgifter avseende FSK egna exklusive idrottsförvaltningen och förvaltningsuppdrag -2,6 Summa -120,0 --- [Bilaga - Stadsledningskontorets kommentarer till nämndernas utfall.pdf] Bilaga 2:1 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Stadsledningskontorets kommentarer till nämndernas budgetutfall 2025 Kommunstyrelsen m.m ............................................................................ 2 Revisorskollegiet ...................................................................................... 3 Valnämnden ............................................................................................... 4 Järva stadsdelsnämnd ............................................................................. 5 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ..................................................... 6 Bromma stadsdelsnämnd ........................................................................ 8 Kungsholmen stadsdelsnämnd ............................................................... 9 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ................................................... 10 Södermalm stadsdelsnämnd ................................................................. 11 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ............................................. 12 Skarpnäck stadsdelsnämnd .................................................................. 13 Farsta stadsdelsnämnd .......................................................................... 14 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ....................................................... 15 Skärholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 16 Arbetsmarknadsåtgärder ....................................................................... 17 Ekonomiskt bistånd ................................................................................ 18 Förskoleverksamhet ............................................................................... 19 Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri .................................. 20 Barn, kultur och fritid ............................................................................. 21 Stadsmiljö ................................................................................................ 22 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning ................. 23 Äldreomsorg ............................................................................................ 24 Arbetsmarknadsnämnden ...................................................................... 25 Exploateringsnämnden .......................................................................... 26 Fastighetsnämnden ................................................................................ 29 Förskolenämnden ................................................................................... 30 Idrottsnämnden ....................................................................................... 31 Kulturnämnden, kulturförvaltningen .................................................... 32 Kulturnämnden, stadsarkivet ................................................................ 33 Kyrkogårdsnämnden .............................................................................. 34 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .......................................................... 35 Servicenämnden ..................................................................................... 36 Socialnämnden........................................................................................ 37 Stadsbyggnadsnämnden ....................................................................... 38 Trafiknämnden ........................................................................................ 39 Utbildningsnämnden .............................................................................. 40 Äldrenämnden ......................................................................................... 42 Överförmyndarnämnden ........................................................................ 43 Bilaga 2:2 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Kommunstyrelsen m.m Stadsledningskontorets synpunkter Nämnden begär ombudgetering på driftbudgeten 94,6 mnkr för redovisade överskott för rotlar och partikanslier. Tillstyrkta ombudgeterin gar framgår av bilaga 1. Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -2 705,9 64,0 108,0 85,9 -93,5 Drift -2 704,2 64,2 108,0 85,9 -92,1 Avskrivningar -1,5 -0,2 0,0 0,0 -1,2 Internräntor -0,2 0,0 0,0 0,0 -0,1 Intäkter(+) 939,7 35,8 0,0 0,0 152,3 Nettokostnader -1 766,2 99,8 108,0 85,9 58,8 Investeringar Utgifter -3,2 0,1 0,0 0,0 -0,5 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -3,2 0,1 0,0 0,0 -0,5 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 5,3 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på lägre kostnader inom den politiska organisationen där överskottet uppgår till 94,6 mnkr, som begärs ombudgeteras till 2026. Utfallet påverkas även av lägre personalkostnader till följd av föräldraledigheter och vakanta tjänster, lägre kostnader för genomförda uppdrag och högre intäkter från visningsverksamheten, än budgeterat. Intäktsökningen beror på att antalet besökare till Stadshusets visningsverksamhet har ökat jämfört med föregående år vilket medfört ökade intäkter både från biljettförsäljning och stadshusshopen. Nämnden redovisar ett överskott om 92,8 mnkr före resultatöverföringar, vilket innebär att nämndens resultatenheter minskas med 7 mnkr. Avvikelsen har minskat med 8,2 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på gemensamma it-kostnader. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på att på något lägre inköp av inventarier. Bilaga 2:3 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Revisorskollegiet Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftver ksamheten motsvarar 1,1 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror på att något lägre personalkostnader än beräknat. Avvikelsen har ökat med 0,4 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror på lägre personalkostnader. Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Kostnader(-) -38,6 0,4 0,0 0,0 0,4 Intäkter(+) 5,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Nettokostnader -33,6 0,4 0,0 0,0 0,5 Bilaga 2:4 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Valnämnden Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Kostnader(-) -8,1 -0,1 -0,3 0,0 -0,2 Intäkter(+) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 Nettokostnader -8,1 -0,1 -0,3 0,0 0,1 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Underskott inom driftverksamheten motsvarar 1,3 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror på högre lagerkostnader. Avvikelsen har minskat med 0,3 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på lägre kanslikostnader. Bilaga 2:5 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Järva stadsdelsnämnd Stadsledningskontorets synpunkter Nämnden begär ombudgetering av investeringsmedel på 6,6 mnkr bland annat till följd av att projektering tagit längre tid än planerat. Tillstyrkta ombudgeteringar framgår av bilaga 1. Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -3 821,1 -171,3 25,0 0,0 -189,1 Drift -3 784,8 -162,5 25,0 0,0 -180,6 Avskrivningar -30,6 -9,1 0,0 0,0 -7,4 Internräntor -5,7 0,3 0,0 0,0 -1,1 Intäkter(+) 409,9 194,6 0,0 0,0 190,0 Nettokostnader -3 411,2 23,3 25,0 0,0 0,9 Investeringar Utgifter -52,9 10,7 0,0 0,0 10,5 Inkomster 0,1 0,1 0,0 0,0 -0,2 Nettoutgifter -52,8 10,8 0,0 0,0 10,3 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 0,7 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på lägre kostnader än budgeterat för ekonomiskt bistånd samt högre intäk ter än budgeterat avseende statsbidrag för nyanlända. Inom ekonomiskt bistånd har kostnaderna för akuta boenden minskat kraftigt på grund av nya arbetssätt där mer praktiskt stöd ges till berörda hushåll. Inom förskoleverksamheten finns det största underskottet som beror på ett försämrat barnunderlag samt att riktade satsningar för att förbättra den pedagogiska lärmiljön har genomförts. Avvikelsen har minskat med 1,7 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på att behovet om omsorg inom flera verksamhetsområden varit något lägre än förväntat under hösten. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på att projekt av olika skäl inte kunnat genomföras som planerat samt att projektering dragit ut på tiden. Bilaga 2:6 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -2 728,9 -12,2 6,8 0,0 -18,4 Drift -2 702,0 -8,0 6,8 0,0 -14,9 Avskrivningar -22,7 -4,7 0,0 0,0 -2,9 Internräntor -4,2 0,5 0,0 0,0 -0,6 Intäkter(+) 372,1 21,2 0,0 0,0 32,9 Nettokostnader -2 356,8 9,0 6,8 0,0 14,5 Investeringar Utgifter -34,5 4,0 0,0 0,0 7,3 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -34,5 4,0 0,0 0,0 7,3 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 0,4 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på överskott inom individ - och familjeomsorgen samt inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Inom individ- och familjeomsorgen beror överskottet till stor del på intäkter från Migrationsverket kopplat till nyanlända. Andra orsaker är att antalet vårddygn med stöd av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) sjunkit jämfört med föregående år, att tillsättning av vissa tjänster s kett med viss förskjutning samt att nämnden tilldelats medel för riktade placeringskostnader. Inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning beror överskottet bland annat på en hög beläggning inom utförarverksamheterna, att få insatser verkställts utanför verksamheter som ingår i stadens valfrihetssystem samt att bemanningen inom beställarverksamheten under delar av året varit lägre än budgeterat kopplat till förändrad organisation. Inom äldreomsorgen och stadsmiljöverksamheten finns de största underskotten. Dessa beror främst på hemtjänst i egen regi där insatser för att öka både planeringsgrad och nyttjandegrad genomförts under året, vilka även gett resultat. Inom stadsmiljöverksamheten har budgeten inte räckts till att göra nödvändiga åtgärder och satsningar har gjorts med vetskap om att underskott inom verksamhetsområdet kommer täckas av överskott inom andra. Bilaga 2:7 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Avvikelsen har ökat med 2,2 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på att behovet om omsorg inom flera verksamhetsområden varit något lägre än förväntat under hösten. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på att flera mindre proj ekt redovisar mindre överskott, bland annat att man under projekts gång ändrat val av armaturer och belysning samt att projekt som skulle genomföras som parkinvestering istället genomförts med medel som tilldelats nämnden genom fördelningsmodellen. Bilaga 2:8 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Bromma stadsdelsnämnd Stadsledningskontorets synpunkter Nämnden begär ombudgetering av investeringsmedel på 1,0 mnkr till följd av förskjutningar av projekt och samt försening av leverans. Tillstyrkta ombudgeteringar framgår av bilaga 1. Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -2 395,8 -15,8 36,2 22,4 -7,8 Drift -2 375,0 -13,6 36,2 22,4 -5,7 Avskrivningar -16,2 -2,1 0,0 0,0 -1,9 Internräntor -4,6 -0,1 0,0 0,0 -0,2 Intäkter(+) 463,9 57,9 0,0 2,3 37,0 Nettokostnader -1 931,9 42,1 36,2 24,7 29,2 Investeringar Utgifter -28,0 0,4 0,0 0,0 4,4 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -28,0 0,4 0,0 0,0 4,4 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 2,1 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på överskott inom äldreomsorgen då färre och/eller mindre tidskrävande i nsatser beviljats och utförts än vad som beräknats med i samband med att beslut om budget fattades. Bland annat har behovet av korttidsboende varit betydligt lägre än vad som tidigare bedömts. Avvikelsen har ökat med 5,9 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på att behovet av omsorg inom flera verksamhetsområden, framför allt inom äldreomsorgen, har varit något lägre än förväntat under hösten. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på förseningar av investeringsprojekt. Bilaga 2:9 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Kungsholmen stadsdelsnämnd Stadsledningskontorets synpunkter Nämnden begär ombudgetering av investeringsmedel på 1,0 mnkr till följd av avvaktan på tillstånd om förändring av yttre miljön för kulturminnesmärkt byggnad. Tillstyrkta ombudgeteringar framgår av bilaga 1. Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -1 949,7 27,3 22,0 2,0 -12,3 Drift -1 924,7 30,8 22,0 2,0 -7,6 Avskrivningar -21,1 -3,8 0,0 0,0 -4,2 Internräntor -3,9 0,4 0,0 0,0 -0,5 Intäkter(+) 479,1 9,1 0,0 0,0 26,4 Nettokostnader -1 470,6 36,4 22,0 2,0 14,1 Investeringar Utgifter -25,8 2,9 0,0 0,0 2,2 Inkomster 0,1 0,1 0,0 0,0 0,2 Nettoutgifter -25,7 3,0 0,0 0,0 2,5 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 2,4 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på att äldreomsorgens beställarverksamhet köpt färre platser vid vård - och omsorgsboende samt ett lägre behov av hemtjänst jämfört med budgeterat. Avvikelsen har ökat med 14,4 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på att äldreomsorgen inte ökade antalet vård- och omsorgsinsatser i den omfattning som prognostiserats samt att en del planerade underhållså tgärder behövde senareläggas. Avsatta medel för avvecklingskostnader för Fridhemmets servicehus inte behövde nyttjas. Inom barn och unga hade verksamheten under hösten färre familjehemsplaceringar samt lägre kostnader inom flera insatser. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på att för trygghetsmedel begärs ombudgetering, planerade inköp av maskiner och inventarier har förskjutits till kommande år då leveranser inte kunde genomföras under året. Generellt kring årets stadsmiljöinvesteringar så har många projekt pågått samtidigt och i flertalet fall har slutregleringen från entreprenör inneburit en lägre slutkostnad än den förkalkylerade kostnaden. Bilaga 2:10 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Norra innerstadens stadsdelsnämnd Stadsledningskontorets synpunkter Nämnden begär ombudgetering av klimatinvesteringsmedel på 0,7 mnkr till följd av uppskjutet projekt avseende anpassning av verksamheter med särskilt fokus på värmeöar. Tillstyrkta ombudgeteringar framgår av bilaga 1. Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -3 948,1 22,2 55,4 40,0 4,5 Drift -3 898,3 32,3 55,4 40,0 14,7 Avskrivningar -41,7 -10,9 0,0 0,0 -9,3 Internräntor -8,1 0,8 0,0 0,0 -0,9 Intäkter(+) 599,9 72,2 7,1 0,0 70,1 Nettokostnader -3 348,2 94,4 62,5 40,0 74,6 Investeringar Utgifter -53,5 2,2 0,5 0,0 8,9 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 2,8 Nettoutgifter -53,5 2,2 0,5 0,0 11,7 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 2,7 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på ett lägre behov att insatser inom äldreomsorgen samt inom individ- och familjeomsorgen, än vad tilldelad budget ger utrymme för. Ökade intäkter har även redovisats, i form av generalschablon från Migrationsverket. Nämnden redovisar ett överskott om 99,0 mnkr före resultatöverföringar, vilket innebär att nämndens resultatfonder har utökats med 4,6 mnkr. Avvikelsen har ökat med 31,9 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på lägre kostnader än prognostiserat för äldreomsorgens hemtjänst, men även gällande myndighetsutövning av nyanlända inom verksamheten individ - och familjeomsorg. Inom verksamhetsområde kultur - och fritid har uppstart av nya verksamheter förskjutits till senare delen av året samt att vakanser har funnits inom flera verksamheter. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på att projekt för anpassning av verksamheter, med särskilt fokus på värmeöar, inte ha r kunnat fullföljas enligt plan samt att budget för inköp av inventarier till nystartade verksamheter inom äldreomsorgen inte har förbrukats i sin helhet. Bilaga 2:11 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Södermalm stadsdelsnämnd Stadsledningskontorets synpunkter Nämnden begär ombudgetering av investeringsmedel på 11,4 mnkr till följd av planerade projekt som inte genomförts under året. Tillstyrkta ombudgeteringar framgår av bilaga 1. Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -3 577,5 33,8 39,0 35,0 -5,6 Drift -3 543,1 40,6 39,0 35,0 1,6 Avskrivningar -28,2 -6,7 0,0 0,0 -6,9 Internräntor -6,2 0,0 0,0 0,0 -0,3 Intäkter(+) 577,2 24,4 1,0 0,0 31,2 Nettokostnader -3 000,3 58,2 40,0 35,0 25,6 Investeringar Utgifter -54,5 15,3 0,0 0,0 6,5 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -54,5 15,3 0,0 0,0 6,5 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 1,9 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på lägre kostnader inom äldreomsorg till följd av lägre kostnader för hemtjänst och färre placeringar på vård - och omsorgsboenden jämfört med budget. Nämnden har också erhållit högre statsbidrag än budgeterat. Betydande överskott finns även inom övrig verksamhet där nämnden avsatt 18 mnkr för oförutsedda kostnader som inte har nyttjats. Stadsmiljöverksamheten redovisar ett underskott om 17,5 mnkr då nämndens goda ekonomi har möjliggjort medvetna satsningar på eftersatt underhåll inom stadsmiljön. Avvikelsen har ökat med 18,3 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på att kostnaderna för hemtjänst och vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen varit lägre än beräknat samt att nämnden erhållit mer statsbidrag än prognostiserat. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jäm fört med beslutad plan beror främst på att planerade projekt inte genomförts enligt plan. Bilaga 2:12 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -3 533,6 -4,8 24,3 0,0 -78,5 Drift -3 501,4 -1,4 24,3 0,0 -76,2 Avskrivningar -25,0 -3,2 0,0 0,0 -2,4 Internräntor -7,2 -0,2 0,0 0,0 0,0 Intäkter(+) 642,2 16,6 0,0 0,0 78,6 Nettokostnader -2 891,4 11,8 24,3 0,0 0,0 Investeringar Utgifter -34,7 1,4 0,0 0,0 5,5 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -34,7 1,4 0,0 0,0 5,5 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 0,4 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på ett överskott inom området nyanlända på grund av ökade intäkter från Migrationsverket i form av generalschablonen. Avvikelsen har minskat med 12,5 m nkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på att underskottet inom individ- och familjeomsorgen område barn och unga har minskat samt att överskottet inom stöd och service till personer med funktionsnedsät tning har ökat. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på att lägre kostnader än budgeterat inom enskilda projekt. Bilaga 2:13 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Skarpnäck stadsdelsnämnd Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -1 538,2 -5,7 5,5 0,0 -15,7 Drift -1 522,5 -5,2 5,5 0,0 -11,6 Avskrivningar -11,7 -0,5 0,0 0,0 -3,2 Internräntor -4,0 0,0 0,0 0,0 -0,9 Intäkter(+) 198,5 25,6 0,0 0,0 27,2 Nettokostnader -1 339,7 19,9 5,5 0,0 11,5 Investeringar Utgifter -24,2 4,4 0,0 0,0 5,8 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -24,2 4,4 0,0 0,0 5,8 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 1,5 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på att äldreomsorgen redovisar ett stort överskott vilket till stor del beror på mindre behov av platser på vård- och omsorgsboende än budgeterat. Även individ- och familjeomsorgen redovisar ett överskott, vilket framför allt ligger inom barn och unga, och beror på färre placeringar än planerat samt ökade stadsbidrag. Avvikelsen har ökat med 14,4 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på att antalet platser på vård - och omsorgsboenden samt hemtjänstinsatser inte har ökat i linje med budget. Dessutom finns ett överskott inom socialtjänstens verksamheter, som bland annat beror på färre placeringar än för väntat och ökade statsbidrag inom området. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på att utfallet för parkinvesteringar blev lägre än förväntat då trafikkontoret tog några av kostnaderna samt att nämnden inte har haft behov av att nyttja den ökade ramen för maskiner och inventarier. Bilaga 2:14 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Farsta stadsdelsnämnd Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -2 411,2 -75,3 -74,6 -53,1 -96,4 Drift -2 390,7 -71,1 -74,6 -53,1 -92,0 Avskrivningar -17,3 -4,5 0,0 0,0 -3,9 Internräntor -3,2 0,3 0,0 0,0 -0,5 Intäkter(+) 338,4 78,8 52,1 42,7 87,1 Nettokostnader -2 072,8 3,5 -22,5 -10,4 -9,4 Investeringar Utgifter -19,7 3,1 0,0 0,0 1,4 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -19,7 3,1 0,0 0,0 1,4 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 0,2 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på högre statsbidrag än budgeterat inom individ - och familjeomsorgen och äldreomsorgen. Avvikelsen har gått från ett stort underskott i tertialrapport 2 till ett mindre överskott i bokslutet. Jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2 är differensen 26 mnkr. Förändringen beror främst på lägre kostnader inom socialpsykiatri, ekonomiskt bistånd och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, samt på högre statsbidrag inom äldreomsorg och barn och ungdom jämfört med prognostiserat i tertialrapport 2. Tillkommande budgetjusteringar efter tertialrapport 2 är ytterligare orsak till förbättringen i bokslutet. Avvikelsen inom inve steringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på lägre utgifter då inköpen blev billigare än planerat inom ett par investeringsprojekt. Bilaga 2:15 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -3 831,1 -81,5 -68,3 -110,5 -81,3 Drift -3 781,5 -67,5 -68,3 -110,5 -69,8 Avskrivningar -42,3 -13,1 0,0 0,0 -10,7 Internräntor -7,3 -0,9 0,0 0,0 -0,8 Intäkter(+) 635,3 129,4 68,3 110,5 99,1 Nettokostnader -3 195,8 47,9 0,0 0,0 17,8 Investeringar Utgifter -48,6 1,1 0,0 0,0 11,7 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 -9,0 Nettoutgifter -48,6 1,1 0,0 0,0 2,7 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 1,5 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på att efterfrågan på placeringar varit lägre än beräknat inom äldreomsorgen samt att reserverade medel för eventuell underskottstäckning inte behövt nyttjas. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning redovisar ett överskott främst beroende på att man bytt dyra omsorgsplatser till platser med lägre pris samt att antal brukare med personlig assistans utförd i nämndens regi har minskat. Individ- och familjeomsorgen visar ett underskott, främst inom bar n och unga, som framförallt beror på ett högt inflöde av orosanmälningar vilket lett till ökade kostnader för konsulttjänster, bemanning och placeringar jämfört med budget. Avvikelsen har ökat med 47,9 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i te rtialrapport 2. Förändringen beror bland annat på att nämnden erhållit statsbidrag sent under året till högre belopp en prognostiserat, bland annat från Migrationsverket samt medel för God och nära vård. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på att planerade projekt inte genomförts enligt plan. Bilaga 2:16 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Skärholmens stadsdelsnämnd Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -1 741,1 12,9 0,1 -9,5 -48,8 Drift -1 718,5 18,7 0,1 -9,5 -45,6 Avskrivningar -19,6 -5,6 0,0 0,0 -2,4 Internräntor -3,0 -0,2 0,0 0,0 -0,8 Intäkter(+) 317,6 9,9 15,0 9,5 35,4 Nettokostnader -1 423,5 22,8 15,1 0,0 -13,4 Investeringar Utgifter -14,6 0,8 0,0 0,0 2,2 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -14,6 0,8 0,0 0,0 2,2 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 1,6 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på högre intäkter än budgeterat inom individ - och familjeomsorg övergripande (generalschablonen) och på lägre placeringskostnader inom barn och ungdom. Utöver det har en budgeterad reserv inom nämnd och förvaltningsadministration inte behövt tas i anspråk. Avvikelsen har ökat med 7,7 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på att den budgeterade reserven inte behövde tas i anspråk samt på lägre vårdkostnader än prognostiserat. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på senarelagda leveranser och billigare inköp än planerat, vilket har medför lägre utgifter. Bilaga 2:17 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Arbetsmarknadsåtgärder Stadsledningskontorets synpunkter För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Nettokostnader -201,9 7,5 1,9 -0,5 9,1 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Verksamhetsområdet redovisar ett överskott inom driftverksamheten om 7,5 mnkr, vilket motsvarar 3,6 procent av nettobudgeten. Åtta av elva nämnder redovisar överskott och två nämnder redovisar underskott. Störst överskott redovisar stadsdelsnämnd Ens kede-Årsta-Vantör om 3,3 mnkr. Avvikelsen beror i huvudsak på statsbidrag och en budgetjustering till verksamheten som inte var känt vid planeringen av antal platser inför sommaren samt på vakanser inom OSA-handläggningen. Underskotten redovisas inom sta dsdelsnämnderna Kungsholmen och Södermalm med 0,6 mnkr inom vardera nämnd. Avvikelsen inom Kungsholmen beror på högre kostnader för arbetsförmågeutredningar och OSA -platser än budgeterat, medan den inom Södermalm beror på fler feriearbetare än budgeterat. Avvikelsen har ökat med 5,6 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2, vilket främst förklaras av lägre kostnader för OSA - anställningar. Bilaga 2:18 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Ekonomiskt bistånd Stadsledningskontorets synpunkter För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Nettokostnader -1 289,3 -2,0 -37,9 -49,5 -5,0 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Verksamhetsområdet redovisar ett underskott inom driftverksamheten om 2,0 mnkr, vilket motsvarar 0,2 procent av nettobudgeten. Fem av elva nämnder redovisar överskott och sex nämnder redo visar underskott. Störst överskott redovisar stadsdelsnämnden Järva med 23,3 mnkr, vilket främst beror på lägre utbetalt bistånd än budgeterat. Näst störst avvikelse redovisar Enskede-Årsta-Vantör med 4,0 mnkr, vilket främst beror på högre intäkter än budgeterat. Störst underskott redovisar stadsdelsnämnderna Hägersten -Älvsjö med 11,3 mnkr, Hässelby -Vällingby med 8,2 mnkr och Norra innerstaden med 7,0 mnkr. Avvikelsen beror i huvudsak på att antal hushåll med ekonomiskt bistånd är högre än det antal som budgeten är baserad på. Avvikelsen har minskat med 35,9 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på att kommunfullmäktige i tertialrapport 2 beslutade att fördela 24,1 mnkr till stadsdelsnämnderna till följd av att kostnaderna för ekonomiskt bistånd prognostiserades att öka mer under året, jämfört med tidigare prognoser. Bilaga 2:19 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Förskoleverksamhet Stadsledningskontorets synpunkter För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Nettokostnader -5 143,5 -38,0 8,2 15,2 -6,6 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Verksamhetsområdet redovisar ett underskott inom driftverksamheten om 38,0 mnkr efter resultatöverföringar, vilket motsvarar 0,7 procent av nettobudgeten. Fyra av elva nämnder har överskott och sju har underskott. Före resultatöverföringar uppgår verksamhetsområdets underskott till 4,7 mnkr. Störst underskott redovisar stadsdelsnämnderna Järva och Enskede -Årsta- Vantör. Avvikelsen beror i huvudsak på att fasta kostnader, främst lokalkostnader, minsk ar i en lägre takt än intäkterna till följd av ett minskat barnunderlag. Avvikelsen beror även på riktade satsningar för förbättring av den pedagogiska lärmiljön. Störst överskott redovisar stadsdelsnämnderna Farsta och Skärholmen. Avvikelsen beror i huvudsak på ej nyttjade reserver. Förändringen i avvikelsen, jämfört med tertialrapport 2, beror på flera faktorer såsom kostnader i samband med anpassningar av lokalbestånd utifrån ett minskat barnantal och anpassningar av insatser utifrån ökade statsbidrag. Därutöver har nämndernas resultatöverföringar till resultatfonder ökat i jämförelse med prognosen i tertialrapport 2, vilket får direkt påverkan på resultatet. Bilaga 2:20 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri Stadsledningskontorets synpunkter För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Nettokostnader -3 141,7 89,8 30,1 -56,3 -24,9 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Verksamhetsområdet redovisar ett överskott inom driftverksamheten om 89,8 mnkr, vilket motsvarar 2, 8 procent av nettobudgeten. Inom område nyanlända redovisas ett överskott om 101,3 mnkr. Överskottet beror främst på ökade statsbidrag från Migrationsverket för ukrainska familjer som kunnat folkbokföra sig i stadsdelsområdena. Kostnader för nyanlända finns inom flertalet av stadsdelsnämndernas verksamhetsområden m en intäkten redovisas under nyanlända. Detta innebär att intäkterna blir högre än kostnaderna för nyanlända inom verksamhetsområde individ - och familjeomsorg. Nio av elva nämnder redovisar överskott och två redovisar underskott. Störst överskott redovisar stadsdelsnämnderna Hässelby -Vällingby och Skärholmen. Avvikelsen beror i huvudsak på ökade statsbidrag från Migrationsverket. Störst underskott redovisar stadsdelsnämnderna Hägersten -Älvsjö och Farsta. Avvikelsen beror i huvudsak på höga placeringskostna der inom barn och ungdom samt höga kostnader för personal och konsulter. Inom barn och ungdom redovisas totalt ett underskott om 42,4 mnkr. Underskottet beror till stor del på höga placeringskostnader. Avvikelsen har ökat med 59,7 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på ökade statsbidrag från Migrationsverket till följd av fler folkbokförda nyanlända. Bilaga 2:21 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Barn, kultur och fritid Stadsledningskontorets synpunkter För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Nettokostnader -531,6 5,7 4,4 3,8 19,1 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Verksamhetsområdet redovisar ett överskott inom driftverksamheten om 5,7 mnkr, vilket motsvarar 1, 1 procent av nettobudgeten. Sex av elva nämnder har överskott och tre underskott. Störst överskott redovisar stadsdelsnämnderna Norra innerstaden, Hässelby-Vällingby och Enskede-Årsta-Vantör. Avvikelsen beror i huvudsak på vakanser inom flera verksamheter, budgeterade utredningskostnader avseende investering som inte realiserats samt verksamhe t som startat senare än budgeterat. Störst underskott redovisar stadsdelsnämnderna Skarpnäck och Järva. Avvikelsen beror i huvudsak på ökade lokalkostnader till följd av vattenskada samt kostnader för uppstart av ny verksamhet. Avvikelsen har ökat med 1,2 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på ytterligare vakanser. Bilaga 2:22 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Stadsmiljö Stadsledningskontorets synpunkter För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Nettokostnader -723,5 -39,5 -29,3 -11,9 -29,7 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Verksamhetsområdet redovisar ett underskott inom driftverksamheten om 39,5 mnkr, vilket motsvarar 5,8 procent av nettobudgeten. Fyra av elva nämnder har överskott och sju underskott. Störst unders kott redovisar stadsdelsnämnderna Södermalm och Hässelby - Vällingby. Avvikelsen beror i huvudsak på att fler åtgärder utförts jämfört mot ursprunglig plan. Åtgärderna har prioriterats då berörda nämnder har haft ekonomiskt utrymme till följd av överskott in om andra verksamhetsområden. Störst överskott redovisar stadsdelsnämnderna Järva och Bromma, där avvikelsen i huvudsak beror på lägre kapitalkostnader än budgeterat. Avvikelsen har ökat med 10,2 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på att satsningar på parkunderhåll har prioriterats när ekonomiskt utrymme har funnits. Bilaga 2:23 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Stadsledningskontorets synpunkter För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Nettokostnader -5 247,0 31,4 8,9 9,0 2,4 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Verksamhetsområdet redovisar ett överskott inom driftverksamheten om 31,4 mnkr, vilket motsvarar 0,6 procent av nettobudgeten. Sex av elva nämnder redovisar överskott och fem und erskott. Störst överskott redovisar stadsdelsnämnderna Hägersten-Älvsjö, Hässelby-Vällingby och Kungsholmen. Avvikelsen beror i huvudsak på minskade kostnader för boendeplaceringar utanför LOV samt hög beläggning på verksamheter i egen regi. Störst underskott redovisar stadsdelsnämnderna Skarpnäck, Norra innerstaden och Skärholmen. Avvikelsen beror i huvudsak på höga kostnader för personlig assistans samt ökade köp av boendeplatser utanför LOV. Lägenheter som tomställts för underhåll genererar också ett underskott. Avvikelsen har ökat med 22,5 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på att nämnderna omförhandlat dyra avtal utanför LOV, högre beläggning på verksamhet i egen regi än prognostiserat samt statsbidrag som kommer sent under året till högre belopp än förväntat. Bilaga 2:24 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Äldreomsorg Stadsledningskontorets synpunkter För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse VB mot budget T2* T1* mot budget 2025 2025 2024 Nettokostnader -9 300,5 303,1 203,6 127,5 154,4 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Verksamhetsområdet redovisar ett överskott inom driftverksamheten om 303,1 mnkr, vilket motsvarar 3,2 % procent av nettobudgeten. Nio av elva nämnder redovisar överskott och två underskott. Störst ö verskott redovisar stadsdelsnämnderna Norra innerstaden 103,2 mnkr och Hägersten -Älvsjö 75,9 mnkr. Avvikelsen beror i huvudsak på ett lägre antal beviljade omsorgsinsatser jämfört med budget. För Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd har även en högre beläggningsgrad på vård- och omsorgsboenden i egen regi bidragit till överskottet. Störst underskott redovisar stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby, vars underskott uppgår till 22,7 mnkr. Avvikelsen beror i huvudsak på ökade kostnader för omsorgsinsatser samt kostnader till följd av avveckling av servicehus. Avvikelsen har ökat med 99,5 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på att ett lägre antal beviljade omsorgsinsatser jämfört med budget. Bilaga 2:25 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Arbetsmarknadsnämnden Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -1 591,5 -38,7 -51,5 -50,0 44,5 Drift -1 588,2 -39,1 -51,5 -50,0 47,0 Avskrivningar -3,1 0,4 0,0 0,0 -2,4 Internräntor -0,2 0,0 0,0 0,0 -0,2 Intäkter(+) 686,6 93,7 55,0 50,0 27,5 Nettokostnader -904,9 55,0 3,5 0,0 72,0 Investeringar Utgifter -4,0 -1,4 0,0 0,0 2,0 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -4,0 -1,4 0,0 0,0 2,0 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 5,7 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på att statsbidragen från Migrationsverket och Skolverket blev högre än budgeterat. Överskottet motverkas delvis av underskott inom vuxenutbildningen. Underskottet inom vuxenutbildningen beror främst på att nya avtal trädde i kraft 1 januari 2025, vilket har medfört en högre genomsnittlig kostnad för en utbildningsplats. Avvikelsen har ökat med 51,5 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertia lrapport 2. Förändringen beror främst på högre statsbidrag från Migrationsverket och Skolverket samt på lägre kostnader för vuxenutbildning, jämfört med prognostiserat under hösten. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på att vissa säkerhetsåtgärder med anledning av händelserna på Risbergska skolan i Örebro har kunnat finansieras som driftverksamhet via extra medel från Skolverket. Bilaga 2:26 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Exploateringsnämnden Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -3 416,3 -107,4 68,4 -91,8 -244,9 Drift -897,7 -46,8 68,4 -91,8 -206,1 Avskrivningar -936,0 -40,0 0,0 0,0 -47,4 Internräntor -1 582,6 -20,6 0,0 0,0 8,7 Intäkter(+) 3 657,7 107,5 -68,4 60,7 147,0 Nettokostnader 241,5 0,0 0,0 -31,1 -97,9 Investeringar Utgifter -5 029,0 365,1 0,0 -500,0 -565,6 Inkomster 1 842,9 -418,1 -800,0 -800,0 296,2 Nettoutgifter -3 186,1 -52,9 -800,0 -1 300,0 -269,5 Försäljningsuppdrag 197,0 -3,0 0,0 0,0 391,5 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Nämndens nettoresultat är i nivå med budget, efter beviljade budgetjusteringar. Nettoavvikelsen är oförändrad jämfört med prognostiserad nettoavvikelse i tertialrapport 2 I samband med tertialrapport 2 och verksamhetsberättelsen har ej aktiverbara utgifter och inkomster från investeringsprojekt om sammanlagt 485,3 mnkr respektive 34,9 mnkr omförts från nämndens investeringar till drift, varav kostnader om 232,9 mnkr härrör från tidigare år. De ej aktiverbara utgifterna och inkomsterna kommer även efter omföring till driftbudgeten att följas upp mot respektive investeringsprojekts projektbudget. Nämndens driftbudget har justerats i enlighet med utfallet. Även investeringsbudgeten har justerats i den del som avser kostnader och intäkter som hänfört till år 2025, det vill säga 252,4 mnkr respektive 34,9 mnkr. Därutöver har under året konstaterats förgäveskostnader inom nämndens investeringsprojekt om sammanlagt 33,4 mnkr, som därmed redovisats inom driftbudgeten. Nämndens driftbudget har justerats i enligh et med utfallet i den del som inte täcks av nämndens ökade intäkter, 16,7 mnkr. Nämndens intäkter överskred budget med 107,5 mnkr, motsvarande 3 procent. Avvikelsen förklaras till stor del av att ett antal stora domar i avgäldsmål avgjorts under året, men också av externa bidrag till driftprojekt och av viten. Nämndens driftkostnadsbudget exklusive kapitalkostnader uppgick till 819,7 mnkr och inkluderar budgetjusteringar om 558,6 mnkr. Budgetjusteringarna inkluderar ej aktiverbara utgifter, förgäveskost nader, Bilaga 2:27 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad vattenåtgärder, kostnader som ska redovisas som drift enligt regelverk (strategiskt arbetet, upphandling, kommunikation), fastighetsskatt, omställningsledare och bevakningstjänster. Utfallet innebär ett underskott med 46,9 mnkr eller 6 procent. Avvi kelsen beror framförallt på ökade kostnader avseende driftprojekt där saneringsprojekt i Rågsveds naturreservat samt Riddersvik hör till de största. Nämndens budget avseende kapitalkostnader uppgick till 896,0 mnkr avseende avskrivningar och 1 562,0 mnkr avseende internränta. Budgeten har under året justerats med 106,1 mnkr för ökade avskrivningskostnader och 46,5 mnkr för minskad internränta. Avskrivningarna utföll 40,0 mnkr över budget och internräntekostnaderna 20,6 mnkr över budget. De ökade kapitalkos tnaderna hänförs i huvudsak till en ökad aktiveringsgrad. Både nämndens investeringsutgifter och investeringsinkomster utföll under budget. Utgifterna avvek med 365,1 mnkr. Inkomsterna avvek med 459,1 mnkr, varav exploateringsinkomster med 41,0 mnkr och övriga investeringsinkomster med 418,1 mnkr. Nämnden prognostiserade i tertialrapport 2 ingen avvikelse avseende investeringsutgifterna, men att investeringsinkomsterna skulle utfalla 800 mnkr under budget. Nämnden har under året satt in extra resurser i syfte att säkerställa regelbunden fakturering i enlighet med gällande avtal vilket lett till att inkomsterna blivit högre än prognostiserat. I slutet av året erhöll nämnden också ett utökat bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, inom projekt Slussen om 140 mnkr som inte fanns med i prognosen. Nämnden har under året mottagit mark och anläggningar inom projekten Marievik och Kabelverket till ett sammanlagt värde om 145,9 mnkr. I enlighet med stadens redovisningsregler har dessa förts in i nämndens anläggningsregister. De har mottagits utan ersättning, men kommer att generera kapitalkostnader för staden i form av avskrivningar. Inom investeringsplanen har värdet redovisats som en investeringsutgift med en lika stor investeringsinkomst. För att inte störa tolkningen av nämndens avvikelser har investeringsbudgeten justerats i enlighet med utfallet. Inkomsterna från försäljning av mark i samband med exploatering uppgick till 1 050,0 mnkr. Realisationsvinsten om 790,3 mnkr redovisas i stadens bokslut. Exploateringsinkomsterna, som utgörs av de bokförda värdena från markförsäljningarna, uppgick till 259,0 mnkr. Budget för dessa exploateringsinkomster uppgår till 300 mnkr, vilket innebär ett underskott om 41,0 mnkr. Underskottet inom investerings budgeten med exploateringsinkomsterna inräknat uppgår till 94 mnkr. Exkluderas exploateringsinkomsterna är underskottet 53 mnkr. Nämndens försäljningsuppdrag är satt till 200 mnkr. Uppdraget avser friköp av tomträttsmark och försäljningar av mark utanför kommungränsen. Under året har försäljningar av fastigheter och anläggningstillgångar till ett värde av totalt Bilaga 2:28 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad 197 mnkr genomförts. Friköp av tomträtt avseende småhus uppgick till 2,9 mnkr, flerbostadshus 40,7 mnkr, övrig tomtmark och mindre markreglering 49,3 mnkr samt en kommersiell tomträtt om 77,5 mnkr Anläggningstillgångar om 26,6 mnkr har sålts och avser bland annat dagvattenanläggningar inom Slussen. Realisationsvinsten av dessa försäljningar uppgick till 17,5 mnkr. Realisationsvinsten redovisas i stadens bokslut. Bilaga 2:29 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Fastighetsnämnden Stadsledningskontorets synpunkter Nämnden begär ombudgetering av investeringsmedel på 7,8 mnkr till följd av förseningar i projekten. Tillstyrkta ombudgeteringar framgår av bilaga 1. Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -2187,2 -30,4 -27,8 -12,0 -24,5 Drift -858,0 -29,1 -12,6 -12,0 -71,6 Avskrivningar -919,3 1,3 -9,3 0 29,4 Internräntor -409,9 -2,6 -5,9 0,0 17,8 Intäkter(+) 1924,8 33,7 18,9 0 8,5 Nettokostnader -262,4 3,3 -8,9 -12,0 -16,0 Investeringar Utgifter -1 500,7 302,2 258,4 0,0 615,9 Inkomster 32,8 32,8 0,0 0,0 11,3 Nettoutgifter -1 467,9 335,0 258,4 0,0 627,2 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 1,2 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på ökade hyresintäkter och mediaintäkter. Avvikelsen har minskat med 5,6 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på att intäkterna har ökat mer än kostnaderna samt på minskad avvikelse för kapitalkostnader efter budgetjustering för avskrivningar och internräntor. Avvikelsen inom investeringsver ksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på förseningar inom större projekt. En stor del av avvikelsen avser den utökade ramen för idrottsinvesteringar. Bland annat har planeringsförskjutningar påverkat projekt som Brännkyrkahallen, Älvsjöbadet sam t Vällingby sim - och idrottshall. Utöver detta har nettoutfallet för året sänkts på grund redovisningsmässiga effekter, såsom bortbokade förgäveskostnader och tillkommande externa bidrag. Bilaga 2:30 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Förskolenämnden Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -3 219,6 30,5 14,9 8,0 26,9 Drift -3 219,6 30,5 14,9 8,0 27,1 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,2 Internräntor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Intäkter(+) 290,2 -3,4 0,0 0,0 3,9 Nettokostnader -2 929,4 27,1 14,9 8,0 30,8 Investeringar Utgifter -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 0,9 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på lägre kostnader för tilläggsbelopp till enskilt drivna verksamheter, som kan ansöka medel för extraordinära stödinsatser för barn med omfattande stödbehov, än budgeterat. Avvikelsen har ökat med 12,2 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror på ökade överskott mot prognoser under hösten. Exempelvis har tilläggsbelopp för extraordinära stödinsatser för barn med särskilda behov samt planerade aktiviteter, såsom anordnade utbildningar, medfört lägre kostnader. Bilaga 2:31 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Idrottsnämnden Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -1 510,1 -13,5 -13,5 -5,6 -28,5 Drift -1 458,7 -8,1 -10,4 -5,6 -28,7 Avskrivningar -41,3 -3,8 -3,1 0,0 -0,1 Internräntor -10,1 -1,6 0,0 0,0 0,3 Intäkter(+) 365,9 11,4 4,9 5,6 28,5 Nettokostnader -1 144,2 -2,1 -8,6 0,0 0,1 Investeringar Utgifter -63,3 0,1 0,0 0,0 3,3 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Nettoutgifter -63,3 0,1 0,0 0,0 3,5 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Underskottet inom driftverksamheten motsvarar 0,2 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på högre självkostnadshyror till fastighetsnämnden jämfört med budget. Avvikelsen har minskat med 6,5 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på ökade intäkter för sim- och idrottshallars försäljning samt planhyror. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror på ökade kostnader avseende förlängning av Ågesta konstsnöspår. Bilaga 2:32 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Kulturnämnden, kulturförvaltningen Stadsledningskontorets synpunkter Nämnden begär ombudgetering av investeringsmedel på 10,7 mnkr till följd av försening av förprojektering samt beviljade medel som inte förbrukats. Tillstyrkta ombudgeteringar framgår av bilaga 1. Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -1 461,8 -27,9 0,0 0,0 -10,3 Drift -1 435,4 -27,8 0,0 0,0 -8,4 Avskrivningar -24,6 -0,2 0,0 0,0 -1,8 Internräntor -1,8 0,1 0,0 0,0 -0,1 Intäkter(+) 204,3 28,7 0,0 0,0 14,7 Nettokostnader -1 257,5 0,8 0,0 0,0 4,3 Investeringar Utgifter -23,4 11,1 9,7 1,0 6,3 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -23,4 11,1 9,7 1,0 6,3 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 0,06 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på vakanser, minskade externa kostnader samt högre intäkter än prognostiserat avseende exempelvis ökad uthyrning av Kungsträdgården och gestaltningsprojekt inom 1%-regeln. Avvikelsen har ökat med 0,8 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på lägre personalkostnader än prognostiserat. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på att takrenovering av Kungsträdgårdens scen har försenats samt att fakturering gällande Asplunds projektering kommer att ske löpande under projektets genomförande. Bilaga 2:33 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Kulturnämnden, stadsarkivet Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -144,8 0,7 0,8 0,0 0,1 Drift -141,0 0,6 0,8 0,0 0,3 Avskrivningar -2,6 0,0 0,0 0,0 -0,2 Internräntor -1,2 0,1 0,0 0,0 0,0 Intäkter(+) 67,6 0,9 0,0 0,0 1,5 Nettokostnader -77,2 1,6 0,8 0,0 1,6 Investeringar Utgifter -0,6 0,4 0,7 0,0 0,3 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -0,6 0,4 0,7 0,0 0,3 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 2,0 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på justerad avgift för statliga arkivleveranser vilket medfört ökade intäkter jämfört med budget. Avvikelsen har minskat med 0,3 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror på genomförda rekryteringar vilket ökat personalkostnaderna under slutet av året. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på att en planerad inte har hunnit genomföras. Bilaga 2:34 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Kyrkogårdsnämnden Stadsledningskontorets synpunkter Nämnden begär ombudgetering av investeringsmedel på 0,9 mnkr till följd av att tillstånden från Länsstyrelsen för tillgänglighetsanpassning av busshållplatser tagit längre tid än beräknat. Tillstyrkta ombudgeteringar framgår av bilaga 1. Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -331,0 -0,8 3,4 -2,0 -9,0 Drift -250,0 0,6 3,4 -2,0 -2,5 Avskrivningar -55,6 -1,6 0,0 0,0 -4,7 Internräntor -25,4 0,2 0,0 0,0 -1,7 Intäkter(+) 43,7 9,2 3,9 3,5 6,1 Nettokostnader -287,2 8,5 7,3 1,5 -2,9 Investeringar Utgifter -141,0 39,9 60,2 45,0 14,3 Inkomster 2,2 2,2 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -138,8 42,1 60,2 45,0 14,3 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 2,8 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på att intäkterna blev högre än budgeterat. Bland orsakerna kan nämnas en återbetalning av koldioxidskatt om 2,4 mnkr och att antalet kremeringar åt andra huvudmän ökat. Avvikelsen har ökat med 1,2 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på att intäkterna ökade mer än prognostiserat. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på att den planerade byggnationen av en ny bisättningslokal (kylhus) på Skogskyrkogården är nedlagd och att projektet gällande reservkraft har bokförts som en driftkostnad. Vidare har förseningar uppkommit i renoveringen av Skogskrematoriet. Bilaga 2:35 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Miljö- och hälsoskyddsnämnden Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 0,7 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på lägre personalkostnader. Samtidigt är intäkterna är lägre än budget, främst gällande extern finansiering samt tillsynsavgifter. Avvikelsen har ökat med 1,3 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på minskade personalkostnader på grund av vakanser. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på ett varierande investeringsbehov av mätinstrument. Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Kostnader(-) -312,8 4,0 -1,4 0,0 5,3 Drift -311,6 4,0 -1,4 0,0 5,3 Avskrivningar -1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Internräntor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Intäkter(+) 141,1 -2,7 1,4 0,0 4,2 Nettokostnader -171,7 1,3 0,0 0,0 9,5 Investeringar Utgifter -0,6 0,7 0,0 0,0 0,3 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -0,6 0,7 0,0 0,0 0,3 Bilaga 2:36 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Servicenämnden Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -344,3 1,5 -2,0 0,0 1,5 Drift -343,5 1,1 -2,0 0,0 1,1 Avskrivningar -0,8 0,4 0,0 0,0 0,4 Internräntor 0,0 -0,1 0,0 0,0 -0,1 Intäkter(+) 335,8 -1,5 2,0 0,0 -1,5 Nettokostnader -8,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Investeringar Utgifter -0,7 0,3 0,5 0,0 1,0 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -0,7 0,3 0,5 0,0 1,0 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Nämnden redovisar en budget i balans efter resultatdispositioner, och ett överskott om 3,2 mnkr före resultatdispositioner. Det här innebär att nämndens resultatenhet ökar med 3,2 mnkr. Resultatet efter resultatdispositioner är oförändrat jämfört med tertialrapport 2. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror på ett något lägre inköp av inventarier. Bilaga 2:37 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Socialnämnden Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -1 993,2 16,8 2,9 0,0 28,4 Drift -1 988,6 16,9 2,9 0,0 34,1 Avskrivningar -4,1 0,3 0,0 0,0 -5,1 Internräntor -0,5 -0,4 0,0 0,0 -0,6 Intäkter(+) 472,8 9,2 0,0 9,6 -9,9 Nettokostnader -1 520,4 26,0 2,9 9,6 18,4 Investeringar Utgifter -2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 1,7 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på överskott inom verksamhetsområde barn och ungdom, hemlöshet och missbruk, strategi och utveckling samt ledning och administration. Avvikelsen har ökat med 23,1 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på förseningar i rekrytering, lägre kostnader för IT -utveckling än väntat samt att antalet utomlänsplacerade funktionsnedsatta minska t under hösten samt att kostnaderna för brandskyddsåtgärder för LSS korttidshem blivit lägre än väntat. Bilaga 2:38 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Stadsbyggnadsnämnden Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -454,0 15,7 3,4 0,0 -3,7 Drift -453,1 16,6 3,4 0,0 -2,7 Avskrivningar -0,8 -0,8 0,0 0,0 -0,9 Internräntor -0,1 -0,1 0,0 0,0 -0,1 Intäkter(+) 258,6 4,7 7,8 0 39,5 Nettokostnader -195,4 20,4 11,2 0,0 35,8 Investeringar Utgifter -0,2 2,8 1,9 0,0 2,3 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -0,2 2,8 1,9 0,0 2,3 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 9,5 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på överskott inom bostadsanpassnings - verksamheten, planverksamheten samt av förseningar av it-utvecklingsprojekt. Nämndens totala kostnader utföll 15,7 mnkr under budget och intäkterna 4,7 mnkr under budget. Bostadsanpassningsbidraget utföll 8,1 mnkr lägre än budget. Den minskade kostnaden förklaras av ett stör re inslag av enklare bostadsanpassnings -åtgärder jämfört med föregående år. Exklusive bostadsanpassning uppgår nämndens överskott till 12,3 mnkr. Avvikelsen har ökat med 9,2 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. I tertialrapport 2 prognostiserades ett överskott om 11,2 mnkr till följd av överskott inom bygglovsverksamheten och förseningar av it-utvecklingsprojekt. Förändringen förklaras främst av att nämnden inte prognostiserade någon avvikelse gällande bostadsanpassningsbidraget. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på att nämnden endast gjort mindre investeringar under året. Bilaga 2:39 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Trafiknämnden Stadsledningskontorets synpunkter Nämnden begär ombudgetering av investeringsmedel på 15,0 mnkr till följd av uppkomna förseningar i inom bland annat satsningen Grönare Stockholm samt klimatåtgärder. Tillstyrkta ombudgeteringar framgår av bilaga 1. Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -3 655,2 -110,6 -33,7 25,0 -25,2 Drift -2 371,3 -91,7 -48,7 10,0 -48,5 Avskrivningar -920,2 -22,6 15,0 9,3 8,4 Internräntor -363,7 3,7 0,0 5,7 14,9 Intäkter(+) 2 121,2 200,3 108,7 0,0 92,0 Nettokostnader -1 534,0 89,7 75,0 25,0 66,9 Investeringar Utgifter -1 542,0 24,6 -25,7 10,0 119,3 Inkomster 131,3 36,3 63,0 0,0 39,5 Nettoutgifter -1 410,7 60,9 37,3 10,0 158,8 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 5,5 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på att intäkterna från parkeringsverksamheten och markupplåtelser har ökat samt att kostnaderna för vinterväghållning blev lägre än budgeterat. Avvikelsen har ökat med 14,7 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på att intäkterna från parkeringsverksamheten blev högre och att kostnaderna för vinterväghållning blev lägre. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på att en del projekt blivit tidsförskjutna till följd av bland annat förändrade förutsättningar i projekten, exempelvis överprövade upphandlingar, bygglovshantering och omprioriteringar. En del av överskottet kan förklaras av att inkomsterna blev högre än budgeterat. Bilaga 2:40 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Utbildningsnämnden Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -23 098,2 298,9 -266,2 0,0 332,7 Drift -22 991,8 305,3 -266,2 0,0 326,9 Avskrivningar -98,3 -4,3 0,0 0,0 6,0 Internräntor -8,1 -2,1 0,0 0,0 -0,3 Intäkter(+) 2 778,1 -126,4 266,2 0,0 -178,7 Nettokostnader -20 320,1 172,5 0,0 0,0 154,0 Investeringar Utgifter -117,4 -17,4 0,0 0,0 6,8 Inkomster 13,5 13,5 0,0 0,0 7,7 Nettoutgifter -103,9 -3,9 0,0 0,0 14,5 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 0,8 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på att skolorna redovisar överskott, vilket främst kan förklaras av höjd ersättning per elev samtidigt som personalkostnaderna har minskat till följd av att personalomkostnadspålägget sänktes inför 2025. Även central förvaltning redovisar överskott, vilket främst beror på lägre IT-kostnader lokalkostnader och skolskjutskostnader än budgeterat. Avsatta reserver för oförutsedda utgifter har inte behövt nyttjas, vilket också bidrar till överskottet. Avvikelsen har ökat med 172,5 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på ett förbättrat resultat för skolorna än prognostiserat, högre intäkter för statsbidrag är prognostiserat, att avsatta reserver in te har använts samt diverse kostnadsminskningar inom central förvaltning. Nettokostnadsavvikelsen jämfört med tertialrapport 2 är 1,1 procent. Verksamhetsområde grundskola inklusive anpassad grundskola och fritidshem redovisar totalt ett överskott om 209 mnkr före resultatöverföringar och ett överskott om 103,8 mnkr efter resultatöverföringar. Verksamhetsområde gymnasieskola inklusive anpassad grundskola redovisar totalt ett överskott om 113,7 mnkr före resultatöverföringar och ett överskott om 82,1 mnkr efter resultatöverföringar. Intäkterna har totalt ökat med 53,5 mnkr från 2 724,7 mnkr år 2024 till 2 778,1 mnkr år 2025, viket motsvarar 2 procent. Ökningen avser i första hand statsbidrag som har ökat med 22,1 mnkr samt en mindre ökning av övriga intäkter, främst avseende försäljning av verksamhet. Bilaga 2:41 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Kostnaderna har ökat med 324,5 mnkr från 22 626,1 mnkr år 2024 till 22 950,7 mnkr år 2025, vilket innebär en ökning med 1,4 procent. Personalkostnaderna har minskat något till följd av sänkt personalomkostnadspålägg, samtidigt som lokalkostnaderna har ökat med 33,6 mnkr i jämförelse med föregående år. Kostnaden för köp av huvudverksamhet har ökat med 215,5 mnkr, vilket beror på höjd ersättning per elev hos fristående huvudmän. Övriga kostnader har ökat med 140,9 mnkr, främst avseende för förbrukningsvaror och förbrukningsmaterial, i jämförelse med föregående år. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på oförutsedda kostnader vid grundskolor avseende köksutrustnin g, matsal samt tvättutrustning. Bilaga 2:42 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Äldrenämnden Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Överskottet inom driftverksamheten motsvarar 4,88 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på lägre personalkostnader, att privata utförare inte rekvirerat ersättning för arbetsskor enligt avsatt budget samt lägre kostnader för att arrangera utbildningar, bland annat i form av lägre vikarieersättning än vad som budgeterats. Avvikelsen har ökat med 12,2 mnkr jämfört med den prognostiserade avvikelsen i tertialrapport 2. Förändringen beror främst på lägre personalkostnader, att privata utförare inte rekvirerat ersättning för arbetsskor enligt avsatt budget samt lägre kostnader för att arrangera utbildningar, bland annat i form av lägre vikarieersättning än vad som budgeterats. Avvikelsen inom investeringsverksamheten jämfört med beslutad plan beror främst på inköp av trygghetslarm. Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -507,7 14,0 1,0 0,0 -108,2 Drift -498,5 14,3 1,0 0,0 -107,4 Avskrivningar -8,5 0,2 0,0 0,0 -0,7 Internräntor -0,7 -0,5 0,0 0,0 -0,1 Intäkter(+) 250,7 -0,9 0,0 0,0 111,2 Nettokostnader -256,9 13,2 1,0 0,0 3,0 Investeringar Utgifter -3,5 0,3 0,3 0,0 0,0 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -3,5 0,3 0,3 0,0 0,0 Bilaga 2:43 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Överförmyndarnämnden Stadsledningskontorets synpunkter Nedan redovisas utfall och avvikelse jämfört med budget efter resultatdispositioner. För avvikelse gäller (-) = ökade kostnader eller minskade intäkter. Avrundningar kan förekomma Mnkr Utfall i Avvikelse mot Avvikelse Avvikelse Avvikelse mot VB 2025 budget 2025 T2* T1* budget 2024 Driftverksamhet Kostnader(-) -105,0 -1,5 0,0 0,0 -7,3 Drift -104,8 -1,3 0,0 0,0 -7,0 Avskrivningar -0,2 -0,2 0,0 0,0 -0,3 Internräntor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Intäkter(+) 1,8 1,8 0,0 0,0 7,3 Nettokostnader -103,3 0,2 0,0 0,0 0,0 Investeringar Utgifter -0,1 0,0 0,0 0,0 -0,1 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoutgifter -0,1 0,0 0,0 0,0 -0,1 *Efter stadsledningskontorets korrigering av prognosen Nämnden uppvisar ett överskott om 0,2 mnkr inom driftverksamheten vilket motsvarar 0,2% av nettobudgeten. Avvikelsen beror i huvudsak på överskott inom arvoden då nämnden inte hunnit granska alla redovisningshandlingar. Nämnden prognostiserade en budget i balans i tertialrapport 2 och avvikelsen har ökat med 0,2 mnkr. Förändringen beror framförallt på minskade arvodeskostnader. I tertialrapport 2 beviljades nämnden 20,0 mnkr för högre arvodeskostnader jämfört med budget. Nämnden uppvisar en budget i balans avseende investeringar. --- [Bilaga - Resultatbudget och investeringsplan.pdf] Bilaga 3:1 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Uppföljning av budget 2025 – Årsredovisning Resultatbudget Anmärkning: Verksamhetens intäkter och kostnader är inklusive interna mellanhavanden Beloppen i tabellerna är avrundade och summerar därför inte exakt KF/KS Nämndens Nämndens Avvikelse Resultat- Överföring Tillstyrkta Mnkr budget budget 2025 utfall 2025 budget/ enheternas av resultat- ombudge- 2025 inkl. budget- inkl resultat- utfall resultat enheternas teringar justeringar enheter från 2025 resultat i överskott (+) bokslut 2026 underskott (-) överskott (-) underskott (+) 1 2 3 4 5 6 9 Verksamhetens intäkter 9 691 18 499 19 917 1 418 0 Verksamhetens kostnader (-) -63 148 -72 770 -73 103 -332 1 274 -1 497 95 Avskrivningar (-) -3 001 -3 462 -3 119 342 0 Central medelsreserv (-) Oförutsedda behov -1 097 -228 0 228 Prestationsreserv -563 -809 0 809 Ej aktiverbara utgifter -675 -24 0 24 Pensionsåtaganden/arbetsgivaravgifter (-) -2 035 -2 035 -1 519 517 Jämförelsestörande intäkter 0 0 1 214 1 214 Jämförelsestörande kostnader (inkl reaförlust) 0 0 -353 -353 Verksamhetens nettokostnader -60 829 -60 829 -56 963 3 867 1 274 -1 497 95 Skatter m.m. 66 538 66 538 66 059 -480 Begravningsavgift 256 256 257 1 Inkomstutjämning -6 907 -6 907 -7 024 -117 Kostnadsutjämning -1 249 -1 249 -1 269 -21 Generellt statsbidrag 0 0 235 235 Regleringsbidrag 2 333 2 333 2 633 300 Fastighetsavgift 1 439 1 439 1 433 -6 LSS-utjämning -2 080 -2 080 -2 103 -22 Verksamhetens resultat -500 -500 3 257 3 757 1 274 -1 497 95 Finansiellt resultat exklusive utdelning 120 120 232 112 Jämförelsestörande finansiell post 0 0 0 0 Utdelning Stockholm Stadshus AB 340 340 0 -340 Ägartillskott 0 0 Disposition/avsättning begravningsfond 40 40 31 -9 Resultat efter finansiella poster 0 0,1 3 520 3 520 1 274 -1 497 95 Överförda resultat från 2025 -1 274 Beräknad överföring till 2026 1 497 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 Årets avsättningar (-) 0 0 0 0 Upplöst avsättning 0 0 0 0 Årets resultat 0,1 0,1 3 520 3 520 1 274 -1 497 Realisationsvinster 0 0 165 165 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 0,1 0,1 3 685 3 685 1 274 -1 497 Bilaga 3:2 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Investeringsplan KF/KS Nämndens Nämndens Avvikelse Tillstyrkta budget budget 2025 utfall 2025 budget/ ombudge- Mnkr 2025 inkl. budget- utfall teringar justeringar (3-2) 1 2 3 4 5 Utgifter -9 262,3 -9 601 -7 994 1 607 36,4 Inkomster 2 545,0 2 356 1 194 -1 162 0 Central medelsreserv, investeringar -519,5 0 0 0 Nettoinvesteringar (-) -7 236,8 -7 245 -6 800 445 36,4 Finansiering Förändring av eget kapital 0 0 3 685 3 685 Avskrivningar 3 000,9 -3 462 3 119 6 581 Försäljningsuppdrag 200,0 200 200 0 Upplåning/amort (-) /extra beting 4 035,8 10 506 -204 -10 711 Summa finansiering 7 236,8 7 245 6 800 -445 Netto 0 0 0 0 --- [Bilaga - Kommunstyrelsens uppsiktsplikt avseende stadens hel- och delägda bolag.pdf] Bilaga 4:1 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Kommunstyrelsen uppsiktsplikt avseende stadens hel- och delägda aktiebolag Bakgrund I kommunallagen (2017:725), 6 kap. 9 § fastställs att Styrelsen ska i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § pröva om den verksamhet som bolaget bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. De kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten är kommunalrättsliga principer såsom lokaliseringsprincipen, självkostnadsprincipen och likställighetsprincipen. Med det kommunala ändamålet avses vad verksamheten syftar till att åstadkomma. Uppsiktsplikten innebär att kommunstyrelsen aktivt ska informera sig om att de kommunala bolagen bedriver sin verksamhet enligt fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer, att lagar och förordningar följs och att den ekonomiska förvaltningen är effektiv och säker. Uppsikten ska vara övergripande. Underlag mot vilket prövningen ska ske är t ex bolagsordning och ägardirektiv. Upplysningar om bolagens verksamhet erhålls från bolagens periodiska rapportering, t ex tertialrapport och årsredovisning. Bolagens rapportering av ekonomiska och verksamhetsmässiga mål ingår också i den bedömning som periodiskt sker av stadsledningskontoret och därefter beslutas av kommunstyrelsen. Stockholms Stadshus AB har en sammanhållande funktion för merparten av Stockholms stads aktiebolag. Bolaget ansvarar för styrning och uppföljning av dotterbolagens verksamhet utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål och direktiv. Moderbolaget följer upp av kommunfullmäktige beslutade indikatorer och av kommunfullmäktige gemensamma direktiv för samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Moderbolaget Stockholms Stadshus AB har en viktig roll i kommunstyrelsens utövande av uppsikt, och genomför den löpande uppsikten över bolagen. Moderbolaget ska inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt återföra väsentlig och strategisk information till kommunstyrelsen. Stadsledningskontoret ansvarar för utförande av uppsikten gentemot Stockholms Stadshus AB. Stadsledningskontorets bedömning Mot bakgrund av vad som framgår av bolagsordningar och ägardirektiv för bolagen, utfallsrapporter, protokoll samt övrig rapportering från Stockholms Stadshus AB, gör stadsledningskontoret bedömningen att verksamheterna i varje bolag i koncernen Stockholms Stadshus AB, listade i tabellen nedan, under föregående kalenderår har bedrivits enligt det fastställda ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med denna bedömning. Bilaga 4:2 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Bolag i koncernen Stockholms Stadshus AB Organisationsnummer Stockholms Stadshus AB (moderbolaget) 556415-1727 AB Svenska Bostäder 556043-6429 AB Stadsholmen 556035-1511 Fastighets AB Centrumhuset Vällingby 556203-5559 Fastighets AB Lomholmen 1 559280-7233 IT-BO i Stockholm AB 556615-7292 Svenska Bostäder L-Bolag 1 AB 556748-4141 AB Stadsholmen 556035-1511 AB Familjebostäder 556035-0067 AB Familjebostäder Fastighetsnät 556715-5386 Hemmahamnen Kontor AB 556736-2156 Familjebostäder Årstaberg AB 559058-1483 Micasa Fastigheter i Stockholm AB 556581-7870 Micasa Fastigheter i Stockholm Holding 559255-4025 AB Stockholmshem 556035-9555 Stockholmshem i Skärholmen AB 556052-2160 AB Stockholmshem Fastighetsnät 556715-5394 Bostadsförmedlingen i Stockholm AB 556057-8303 Skolfastigheter i Stockholm AB 556034-8970 Epimetheus 100 Holding Samhällsfastigheter i Stockholm AB 559333-8246 Abdeus 100 Holding Samhällsfastigheter i Stockholm AB 559321-4868 Erato 101 Samhällsfastigheter i Stockholm AB 559321-4884 Stockholm Vatten och Avfall AB 556969-3111 Stockholm Avfall AB 556969-3087 Stockholm Vatten AB 556210-6855 Stockholms Hamn AB 556008-1647 Kapellskärs Hamn AB 556189-1010 AB Stokab 556475-6467 St Erik Kommunikation AB 556738-9951 St Erik Fiber AB 556801-6603 Stockholms Stads Parkerings AB 556001-7153 Kulturhuset Stadsteatern AB 556026-1553 Stockholm Globe Arena Fastigheter AB 556206-4914 Arenan 9 Norra Fastigheten AB 556862-4182 Stockholm Entertainment District AB 556862-4166 Södra Byggrätten Globen AB 556862-4174 S:t Erik Försäkrings AB 516401-7948 S:t Erik Markutveckling AB 556064-5813 Fastighets AB G-mästaren 556605-2170 Stockholm Norra Station AB 556661-9929 Fastighets AB Valsverket 559083-1896 Kajfastigheter AB 559300-7106 S:t Erik Tullhusen AB 559298-6607 Fastighets AB Flanören 559298-6615 S:t Erik Frihamnen AB 559298-6623 Fastighets AB Guldbron 559300-7114 Fastighets AB Hamburg 556891-5036 Fastighets AB Charkuteristen 556745-4862 Fastighets AB Kylrummet 556862-8142 Langobardia AB 556681-4470 Fastighets AB Godsfinkan 556969-5314 Fastighets AB Grosshandlarvägen 556027-2972 Stockholm Business Region AB 556491-6798 Visit Stockholm AB 556027-5736 Invest Stockholm Business Region AB 556083-1306 S:t Erik Livförsäkring AB (såld 2022) 516406-0427 AB Glasbrukskvarteret SWF 556409-1832 Mässfastigheter i Stockholm AB 556094-5627 Stockholmsmässan AB 556272-4491 --- [Bilaga - Basnyckeltal 2025.pdf] Bilaga 5:1 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Basnyckeltal Pedagogisk verksamhet Förskola Andel förskollärare av totalt antal anställda 2025 2024 Kommunal förskola 37,1% 37,0 % Andel nöjda föräldrar 2025 2024 Kommunal förskola 91,0% 89,0 % Grundskola Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 2025 2024 Kommunala skolor 250,3 247,8 Fristående skolor 254,6 254,3 Samtliga skolor 251,9 250,2 Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kravnivån på de nationella proven i matematik 2025 2024 Kommunala skolor 90,3% 89,5 % Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kravnivån på de nationella proven i svenska 2025 2024 Kommunala skolor 94,1% 93,8 % Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kravnivån på de nationella proven i engelska 2025 2024 Kommunala skolor 99,0% 98,5 % Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen 2025 2024 Kommunala skolor 78,9% 79,1 % Fristående skolor 78,0% 78,3 % Samtliga skolor 78,5% 78,8 % Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till nationellt program 2025 2024 Yrkesförberedande Kommunala skolor 87,9% 87,9 % Fristående skolor 90,5% 89,3 % Samtliga skolor 88,8% 88,4 % Högskoleförberedande Estetiska program, kommunala skolor, 86,9% 86,9 % Estetiska program, fristående skolor, 89,5% 88,4 % Estetiska program, samtliga skolor 87,8% 87,5 % Ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogram, kommunala skolor 85,7% 85,6 % Ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogram, fristående skolor 87,7% 86,4 % Bilaga 5:2 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad 2025 2024 Ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogram, samtliga skolor 86,4% 85,9% Naturvetenskaps- och teknik program, kommunala skolor 84,2% 84,3% Naturvetenskaps- och teknik program, fristående skolor 86,8% 86,3% Naturvetenskaps- och teknik program, samtliga skolor 85,2% 85,0% Gymnasieskola Andel elever som slutfört gymnasiet med examen inom 3 år 2025 2024 Exkl. introduktionsprogram Kommunala skolor 84,6% 83,7 % Fristående skolor 77,0% 77,0 % Samtliga skolor 80,3% 79,8 % Inkl. iv Kommunala skolor 76,8% 76,0 % Fristående skolor 73,0% 73,0 % Samtliga skolor 74,7% 74,3 % Avgångselevers genomsnittliga betygspoäng i gymnasieskolan 2025 2024 Kommunala skolor 15,7 15,8 Fristående skolor 14,6 14,6 Samtliga skolor 15,1 15,1 Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola 2025 2024 Kommunala skolor 88,5% 88,7 % Fristående skolor 81,7% 81,0 % Samtliga skolor 84,6% 84,2 % Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Kostnad per invånare och år, kr 2025 2024 Kostnad per invånare 0-64 år 6 366 6 097 Snittkostnad per dygn/dag, kr 2025 2024 Gruppbostad och barnboende 3 669 3 644 Daglig verksamhet 1 386 1 354 Assistansersättning gällande stöd och service till personer med funktionsnedsättning, bruttokostnad per timme i kr 2025 2024 Snittkostnad per timme 516 498 Nettokostnad per år för personer med beslut om LSS-insats där staden har ett hälso- och sjukvårdsansvar 2025 2024 Snittkostnad per år* 14 115 13 859 *Nyckeltalet tas endast fram av socialnämnden Antal färdigställda bostäder med särskild service* 2025 2024 Antal lägenheter (LSS) 46 55 Antal lägenheter (SoL) 13 2 *Nyckeltalet tas endast fram av socialnämnden Bilaga 5:3 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Äldreomsorg Andel av befolkningen med insats per månad 2025 2024 65-79 år Äldreomsorg totalt 7,0% 7,0 % Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 3,9% 4,0 % Hemtjänst (ordinärt boende) 3,8% 3,9 % Vård- och omsorgsboende 1,2% 1,3 % 80 år och äldre Äldreomsorg totalt 39,3% 40,4 % Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 21,5% 22,1 % Hemtjänst (ordinärt boende) 20,7% 21,1 % Vård- och omsorgsboende 9,1% 9,3 % Genomsnittligt antal hemtjänsttimmar per person och månad 2025 2024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 39,5 40 Hemtjänst (ordinärt boende) 38,9 39,2 Kostnad (netto) per timme för hemtjänst, kr 2025 2024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 445 448 Hemtjänst (ordinärt boende) 425 427 Kostnad per vårddygn samt vårddygn/person i vård- och omsorgsboende 2025 2024 Nettokostnad per vårddygn, kr 2 664 2 531 Vårddygn per person och månad 29,6 29,5 Individ och familjeomsorg Dygnetruntvård - dygn per person/ per barn/ungdom 2025 2024 Barn och ungdomar § 12-hem 133 127 HVB 118 118 Jourhem 170 159 Familjehem 285 287 Skyddat boende 63 68 Skyddat boende (medföljande barn) 72 65 Behandlingsfamilj 164 152 Stödboende 174 187 Vuxna (inkl Enheten för hemlösa) HVB 57 63 LVM/tvångsvård 98 102 Familjehemsvård 202 105 Kostnad per dygn, kr 2025 2024 Barn och ungdomar § 12-hem 16 547 10 341 HVB 8 858 7 514 Jourhem 2 745 2 334 Familjehem 1 711 1 500 Skyddat boende 1 091 1 007 Skyddat boende (medföljande barn) 507 555 Behandlingsfamilj 6 582 5 576 Bilaga 5:4 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Kostnad per dygn, kr 2025 2024 Stödboende 3 542 3 054 Vuxna (inkl. Enheten för hemlösa) HVB 4 190 3 026 LVM/tvångsvård 8 164 6 181 Familjehemsvård 4 020 2 902 Stöd- och omvårdnadsboende 1 518 1 315 Andra boendeformer 406 396 Socialpsykiatri (inkl. Enheten för hemlösa) Bostad med särskild service 1 736 1 802 Familjevård/hvb samt inackordering 2 252 1 990 Kostnad per person, kr 2025 2024 Barn och ungdomar § 12-hem 2 205 881 1 309 388 HVB 1 044 336 887 220 Jourhem 467 465 371 499 Familjehem 488 346 431 190 Skyddat boende 78 333 68 788 Skyddat boende (medföljande barn) 31 697 36 062 Behandlingsfamilj 1 077 190 846 196 Stödboende 614 877 572 543 Vuxna (inkl. Enheten för hemlösa) HVB 239 207 191 569 LVM/tvångsvård 801 111 628 688 Familjehemsvård 812 000 304 726 Stöd- och omvårdnadsboende 216 091 183 405 Andra boendeformer 84 848 81 420 Boendestöd 32 142 29 796 Socialpsykiatri (inkl. Enheten för hemlösa) Bostad med särskild service 531 208 566 808 Familjevård/hvb inackordering 558 506 499 276 Annat boende 133 841 132 251 Boendestöd/hemhjälp 40 087 40 114 Kostnad per invånare, kr 2025 2024 Per invånare 0-19 år § 12-hem 913 635 HVB 1 230 1 256 Jourhem 1 684 1 485 Familjehem 1 453 1 242 Skyddat boende 14 10 Skyddat boende (medföljande barn) 36 29 Behandlingsfamilj 743 481 Stödboende 515 522 Bilaga 5:5 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Per invånare 20 år och äldre (inkl. Enheten för hemlösa) 2025 2024 HVB 25 27 LVM/tvångsvård 36 33 Familjehemsvård 1 2 Stöd- och omvårdnadsboende 341 297 Andra boendeformer 162 158 Boendestöd 14 15 Per invånare 20-64 år, Socialpsykiatri (inkl. Enheten för hemlösa) Bostad med särskild service 217 214 Familjevård/hvb inackordering 118 123 Annat boende 178 179 Boendestöd/hemhjälp 221 213 Antal personer per 1000 invånare med dygnetruntvård 2025 2024 Antal barn per 1 000 invånare 0-19 år § 12-hem 0,4 0,5 HVB 1,2 1,4 Jourhem 3,6 4,0 Familjehem 3,0 2,9 Skyddat boende 0,4 0,2 Skyddat boende (medföljande barn) 0,5 0,8 Behandlingsfamilj 0,7 0,6 Stödboende 0,8 0,9 Antal personer per 1 000 invånare 20 år och äldre (inkl. Enheten för hemlösa) HVB 0,1 0,1 LVM/tvångsvård 0,05 0,1 Familjehemsvård 0,0 0,0 Stöd- och omvårdnadsboende 1,6 1,6 Andra boendeformer 1,9 1,9 Boendestöd 0,4 0,5 Antal personer per 1 000 invånare 20-64 år, socialpsykiatri (inkl. Enheten för hemlösa) Bostad med särskild service 0,4 0,4 Familjevård/hvb inackordering 0,2 0,2 Annat boende 1,3 1,4 Boendestöd/hemhjälp 5,5 5,3 Andel genomförandeplaner inom socialpsykiatrin (inkl. Enheten för hemlösa) 2025 2024 Andel beslut med genomförande plan 78 % 79 % Sysselsättning/arbetsträning inom socialpsykiatrin, kostnad per person, kr 2025 2024 Sysselsättning/arbetsträning 43 858 44 546 Bilaga 5:6 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Antal hemlösa (mätning vartannat år)* 2025 2024 Antal hemlösa i.u 2 095 Antal kvinnor i.u 586 Antal män i.u 1 509 *Nyckeltalet bygger på undersökning som görs vartannat år (jämna år 2022, 2024, 2026) under en specifik dag. Antal familjer och antal barn som saknar stadigvarande bostad 2025 2024 Antal familjer som saknar stadigvarande bostad 120 134 Antal barn 0-17 år i familj som saknar stadigvarande bostad 251 271 Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt relaterat till totala antalet försökslägenheter i nämnden 2025 2024 Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt 21,9% 21,9 % Andel kvinnor 25,0% 21,7 % Andel män 20,1% 22,0 % Andel personer som beviljats insatsen Bostad Först som bor kvar ett år eller mer 2025 2024 Kvinnor 55,6% 50,0 % Män 73,5% 75,0 % Totalt 68,7% 66,7 % *Nyckeltalet är nytt från och med år 2024. Ekonomiskt bistånd Andel invånare, 20 år, med fullföljd gymnasial utbildning 2025 2024 Andel invånare rapporteras i T1 rapporteras i T1 Andel biståndstagare av befolkningen i genomsnitt per månad 2025 2024 Biståndstagare i befolkningen, 0- år 1,2 % 1,2 % Andel barn som lever i hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd, respektive ungdomar som är beroende av ekonomiskt bistånd, i befolkningen i genomsnitt per månad 2025 2024 Andel barn i biståndshushåll i befolkningen 0-17 år 1,9 % 1,9 % Andel ungdomar med ekonomiskt bistånd i befolkningen 18-24 år 0,7 % 0,8 % Hushåll med ekonomiskt bistånd avslutade till annan försörjning 2025 2024 Andel hushåll till annan försörjning 12,4 % 12,8 % Medelbidrag per månad, kr 2025 2024 Per hushåll 11 662 11 383 Per vuxen biståndstagare 10 931 10 631 Summa ekonomiskt bistånd i relation till befolkningen, kr 2025 2024 Summa ekonomiskt bistånd per inv 0-w år 1 088 1 039 Vuxna biståndstagare med försörjningshinder arbetslöshet i befolkningen (18-64 år per 1000 inv) 2025 2024 Arbetslösa biståndstagare 5,2 4,9 Bilaga 5:7 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Utrednings- och väntetid vid ansökan om ekonomiskt bistånd, dagar 2025 2024 Genomsnittlig utredningstid per klient 27,7 24,8 Kostnad per utredning om ekonomiskt bistånd, kr 2025 2024 Kostnad per biståndsbeslut 986 1 039 Andel aspiranter som är självförsörjande tre månader efter avslut på Jobbtorg Stockholm per månad 2025 2024 Andel självförsörjande aspiranter 74,5 % 68,6 % Andel inledda utredningar om felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd i relation till antal biståndshushåll 2025 2024 Andel inledda utredningar om felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd 2,0 % 1,6 % Felaktigt utbetalt försörjningsstöd som upptäcks av stadens FUT-handläggare 2025 2024 Felaktigt utbetalt försörjningsstöd som upptäcks Rapporteras i T1 263 033 Stadsmiljö Kostnad per kvadratmeter, kr 2025 2024 Vinterväghållen yta 18,4 19,6 Barmarksrenhållning för parkmark 3,0 2,8 Parkdrift/Parkunderhåll 25,6 25,0 Kultur Öppen fritidsverksamhet - nettokostnad per öppethållandetimme, kr 2025 2024 Exklusive lokaler 2 296 2 383 Inklusive lokaler 2 724 2 745 Kostnad per besök (inklusive lokalkostnader) - publik verksamhet, kr 2025 2024 Liljevalchs 306 231 Stadsbiblioteket (enbart besök i fysiska bibliotekslokaler) 87 109 Stadsbiblioteket inklusive webb-besök 87 109 Kulturhuset utställningar i.u 86 Kulturhusets bibliotek i.u 53 Kulturhuset totalt i.u 238 Stadsmuseet* 571 674 *Stadsmuseet med Medeltidsmuseet och Stockholmsforskningen Antal besök per invånare - stadsbiblioteket 2025 2024 Stadsbiblioteket (enbart besök i fysiska bibliotekslokaler) 4,3 4,1 Kulturhusets bibliotek 0,5 i.u. Totalt besök 4,8 4,1 Besök på webbsidan* 0 i.u. Totalt besök inklusive webb-besök 4,8 i.u. *Kulturnämnden har inte kunnat mäta besök på webbsidan Bruttokostnad per invånare för kommunala bibliotek, kr 2025 2024 Kostnad för kommunala bibliotek ink.l Kulturhusets bibliotek 449 440,5 Bilaga 5:8 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Antal lån totalt i kommunala bibliotek per invånare 2025 2024 Stadsbiblioteket (inkl. all media)* 3,9 4 * Stadsbibliotek inklusive stadsdelsbibliotek och Kulturhusets bibliotek. Antal elevplatser i Kulturskolans avgiftsbelagda verksamhet för barn och unga 2025 2024 Antal elevplatser (6-22 år) 20 841 19 876 Antal besökande barn och ungdomar i kulturinstitutionernas alla verksamheter 2025* 2024* Antal besökande barn och unga 0-20 år i.u 350 964 *Avser endast Kulturhuset. Kulturnämnden har inte 2025 kunnat lämna uppgifter för Stadsmuseet, Medeltidsmuseet och Liljevalch Antalet besök av barn och ungdomar i Stadsteaterns verksamhet 2025 2024 Stadsteaterns föreställningar 35 439 52 904 Idrott Nyttjandegrad idrottshallar 2025 2024 Stora hallar (20x40), bokad tid av bokningsbar tid i.u 88 % Stora hallar (20x40), andel bokad tid som är nolltaxa i.u 83 % Övriga hallar, bokad tid av bokningsbar tid i.u 71 % Övriga hallar, andel bokad tid som är nolltaxa i.u 75 % ’ IdF kan inte få ut denna data pga. Nytt bokningssystem Nyttjandegrad idrottshallar, icke säsong, antal bokade timmar 2025 2024 Stora hallar (20x40) i.u 4 670 Övriga hallar i.u 8 643 ’ IdF kan inte få ut denna data pga. Nytt bokningssystem Nettokostnad per besök vid simhallar samt simhallsdelen vid sim- och idrottshallar, kr 2025 2024 Nettokostnad per besök 73 51,5 Föreningsdrivna anläggningar 2025 2024 Antalet anläggningar som är helt eller delvis föreningsdrivna eller har viss verksamhet i anläggning som är föreningsdriven. 37 38 Exploatering Markanvisningar (faktiska lägenheter) 2025 2024 Antal markanvisade lägenheter, hyresrätt 1 487 2 509 Antal markanvisade lägenheter, bostadsrätt/äganderätt 1 306 756 Antal markanvisade lägenheter, totalt 2 793 3 265 Direktavkastning av mark 2025 2024 Direktavkastning, bostäder, i relation till taxeringsvärde 0,6% 0,5 % Direktavkastning, övrigt, i relation till taxeringsvärde 3,0% 2,9 % Direktavkastning totalt 1,0% 0,9 % Bilaga 5:9 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Trafik Drift och underhåll, mnkr 2025 2024 Gator och vägar 1 259 885 - varav gator och trafikanordningar 465 254 - varav broar och viadukter 216 91 - varav belysning 159 150 Barmarksrenhållning 177 170 Vinterväghållning 177 204 Andel rätt parkerade fordon 2025 2024 Andel rätt parkerade fordon som även erlagt avgift, innerstaden 95 % 94 % Andel rätt parkerade fordon, inklusive de som inte erlagt avgift, innerstaden 99 % 99 % Andel rätt parkerade fordon som även erlagt avgift, ytterstaden 94 % 93 % Andel rätt parkerade fordon, inklusive de som inte erlagt avgift, ytterstaden 99 % 99 % Framkomlighet buss och bil, genomsnittshastighet, km/h 2025 2024 Bil Innerstaden, morgontrafik, tertial 3 25,4 25,9 Ytterstaden, morgontrafik, tertial 3 39,8 40,2 Innerstaden, eftermiddagstrafik, tertial 3 22,6 23,2 Ytterstaden, eftermiddagstrafik, tertial 3 38,7 39,1 Buss Innerstaden, morgontrafik, tertial 3 i.u. 20,7 Ytterstaden, morgontrafik, tertial 3 i.u. 28,4 Innerstaden, eftermiddagstrafik, tertial 3 i.u. 19,5 Ytterstaden, eftermiddagstrafik, tertial 3 i.u. 26,7 * Utfall 2024 justerat jämfört med VB 2024 Procentuell förlängning av restiden 2025 2024 Innerstadsgator 42 % 42 % Ytterstadsgator 30 % 31 % * Utfall 2024 justerat jämfört med VB 2024 Total variation i restid (mm:ss/km)* 2025 2024 Bil*** Innerstad, natt 00:34 00:37 Innerstad, förmiddag 01:02 00:55 Innerstad, eftermiddag 01:19 01:11 Ytterstad, natt 00:24 00:28 Ytterstad, förmiddag 00:50 00:47 Ytterstad, eftermiddag 00:48 00:51 Buss Innerstad, natt** i.u. 00:49 Innerstad, förmiddag i.u. 01:08 Innerstad, eftermiddag i.u. 01:05 Ytterstad, natt** i.u. 00:44 Ytterstad, förmiddag i.u. 01:09 Ytterstad, eftermiddag i.u. 01:02 * Minuter och sekunder per km ** För buss avses de första resorna på morgonen före rusningsperioden *** Utfall 2024 justerat jämfört med VB 2024 Bilaga 5:10 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Antal meter nyanlagda cykelvägar och övriga cykelåtgärder i staden 2025 2024 Antal meter nyanlagda cykelvägar 8 188 9 892 Antal meter breddade cykelvägar 1 400 4 850 Övriga cykelåtgärder, tusental kronor 14 900 34 400 Antal skadade cyklister i staden 2025 2024 Antal skadade* 1 548 1 394 * Redovisas som ett rullande medelvärde för de senaste fem åren. Utfall 2024 rev. Lastbilstrafik i innerstaden 2025 2024 Antal passerande lastbilar i.u 6 783 Cykeltrafik i innerstaden 2025 2024 Antal passerande lastbilar 73 000 83 000 Gångflöde på ett urval av gator 2025 2024 Gångflödesindex (2018=100) 88 90 Begravning Kostnad, kr 2025 2024 Nettokostnad för begravningsverksamhet per invånare 288 265 Kostnad för skötsel av enskilda gravplatser per gravyta 632 579 Miljö- och hälsoskydd Intäktsfinansieringsgrad 2025 2024 Självfinansieringsgrad miljöbalken 62 % 67 % Självfinansieringsgrad livsmedelskontrollen 78 % 76 % Utförd tillsyn (timmar) i förhållande till planerad 2025 2024 Samtliga områden 97 % 97 % Tillsyn Avdelningen för stadsmiljö 93 % 99 % Tillsyn Avdelningen för miljö- och hälsoskydd 98 % 96 % Avdelningen för livsmedelskontroll 96 % 99 % Stadsbyggnad Omloppstid från ansökan till beslut - fördelat per verksamhetsområde, genomsnittstid i dagar 2025 2024 Bygglov 80 75 Detaljplan, standardförfarande 1 389 1 212 Detaljplan, utökat förfarande 2 716 1 467 Fastighetsbildning 406 672 Bostadsanpassning 79 64 Bostadsbyggande, antal 2025 2024 Bostäder/byggrätter i detaljplaner som vunnit laga kraft 2 908 3 320 Påbörjade bostäder i nyproduktion 2 756 2 112 Färdigställda bostäder i nyproduktion 4 216 5 006 Antal bostäder/byggrätter som inte är utnyttjade 29 236 28 300 Bilaga 5:11 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Bostadsbyggande i enlighet med statliga infrastrukturförhandlingar, antal 2025 2024 Antal påbörjade bostäder i enlighet med 2013-års Stockholmsförhandling 932 593 Antal färdigställda bostäder i enlighet med 2013-års Stockholmsförhandling 1 500 1 205 Antal påbörjade bostäder i enlighet med Sverigeförhandlingens Storstad Stockholm 1 925 1 662 Antal färdigställda bostäder i enlighet med Sverigeförhandlingens Storstad Stockholm 2 062 2 211 Kostnadstäckningsgrad per verksamhetsområde 2025 2024 Plan 83 % 108 % Bygglov 68 % 77 % Stadsmätning 66 % 84 % Godkända/antagna planer av SBN, antal 2025 2024 Standardförfarande 24 31 Utökat förfarande 2 4 Totalt 26 36 Antal bygglov som överklagats och som ändrats av högre instans 2025 2024 Antal bygglov som överklagats 69 82 Antal bygglov som ändrats av högre instans 10 12 Genomsnittlig tid för att hantera bygglovsärenden, antal dagar 2025 2024 Genomsnittlig tid (medel), inklusive vilandetid 121 112 Genomsnittlig tid (median), inklusive vilandetid 80 75 Genomsnittlig tid (median), inklusive vilandetid, en- och tvåbostadshus 165 99 Genomsnittlig tid (medel), exklusive vilandetid 53 35 Genomsnittlig tid (median), exklusive vilandetid 33 20 Genomsnittlig tid (median), exklusive vilandetid, en- och tvåbostadshus 24 19 Bygglovsavgift för normalvilla och tillbyggnad under 15 kvm 2025 2024 Normalvilla 50 020 50 020 Tillbyggnad under 15 kvm 7 790 7 790 Andel av ny bebyggelse som förläggs inom 500 meter till spårbunden eller stomnätstrafik 2025 2024 Andel av ny bebyggelse som förläggs inom 500 meter till spårbunden eller stomnätstrafik 48 % 35 % Fastighet Räntabilitet på totalt kapital 2025 2024 Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till balansomslutningen 0,87 % 2,4 % Bilaga 5:12 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Vakansgrad, andel av uthyrningsbar yta 2025 2024 Bostäder 5,0% 3,5 % Industri 0,0% 0,0 % Kontor, butiker, restauranger 0,6% 0,8 % Övrigt 1,0% 0,7 % Totalt 1,2% 0,9 % Hyresnivå (kr/kvm) 2025 2024 Industri 289 259 Kontor, butiker, restauranger 3 429 3 320 Underhållskostnad- Kostnader för planerat underhåll i förhållande till bruttoarean (kr/kvm) 2025 2024 Bostäder 240 245 Industri 0 0 Kontor, butiker, restauranger 25 34 Övrigt 73 109 Totalt 69 101 Driftkostnadsnivå -Kostnader för åtgärder med ett intervall mindre än ett år i förhållande till bruttoarean (kr/kvm) 2025 2024 Bostäder 797 818 Industri 19 500 19 801 Kontor, butiker, restauranger 598 620 Övrigt 472 375 Totalt 507 430 Drift-/underhållskostnad för idrottsanläggningar per m2 aktivitetsyta, kr 2025 2024 Drift Medelvärde för samtliga anläggningar 95 82 Idrottsplatser (inkl. bollplaner, isbanor och ishallar) 30 28 Simhallar 1 131 1 152 Sim- och idrottshallar 1 341 1 055 Idrottshallar 306 274 Bassängbad 1 685 1 068 Underhåll Medelvärde för samtliga anläggningar 57 68 Idrottsplatser (inkl. bollplaner, isbanor och ishallar) 26 26 Simhallar 454 1 094 Sim- och idrottshallar 610 840 Idrottshallar 175 159 Bassängbad 1093 966 Olovliga andrahandsuthyrningar 2025 2024 Antal olovliga andrahandsuthyrningar som leder till uppsägning av hyresavtal i stadens bostadsbestånd 592 646 Bilaga 5:13 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Personal Personal anställd av stadens förvaltningar 2025 2024 Andel tillsvidareanställda 92,7% 92,8 % Andel heltidstjänster 92,2% 90,9 % Personalomsättning 4,6% 4,6 % Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnor bland de anställda (kvot)* 1,02 1,01 Andelen utrikes födda chefer i förhållande till andelen utrikes födda medarbetare (kvot)* 0,50 0,51 Korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvarotimmar dag 1-14 i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) 2,3% 2,3 % Långtidsfrånvaro. (Sjukfrånvarotimmar dag 15 och framåt i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) 3,7% 4,0 % Kostnad för korttidsfrånvaro per årsarbetare (exklusive personalförsäkring (PF), kr** 8 330 8 272 *Definitionen av chef har jsuterats med andlening av stadens nya chefsstruktur. Uppgifterna är därför inte helt jämförbra 2024 och 2025 **Uppgiften baseras på en ny datakälla vilket innebär att det inte är helt jämförbart 2024 och 2025. Näringsliv Företagande, antal 2025 2024 Nystartade (nyregistrerade) företag i staden 12 182 11 287 Företagskonkurser i staden 2 547 2 553 Antal utländska direktinvesteringar i Stockholm 72 94 Gästnätter, antal 2025 2024 Antal gästnätter 16 15,3 --- [Bilaga - Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag.pdf] Bilaga 6:1 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna under år 2025 Kommunstyrelsen KF 2024-12-16 § 28 Stadens modell för ersättningsnivåer daglig verksamhet (LSS) KS 2024/492 Beslut Kommunfullmäktige beslutade – i enlighet med kommunstyrelsens förslag – följande 2. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att följa utvecklingen och de förändrade ersättningsnivåernas konsekvenser för såväl brukare som utförare som underlag för eventuella ytterligare förändringar. Senast i tertialrapport 2 2025 ska en fördjupad uppföljning av de ekonomiska konsekvenserna redovisas. Svar från stadsledningskontoret: I samband med tertialrapport 2 gjordes en uppföljning av de nya ersättningsnivåerna inom daglig verksamhet. Uppföljningen konstaterade att effekterna av förändringen blev i enlighet med de beräkningar och antaganden som gjordes när modellen togs fram. Socialnämnden KF 2025-06-16 § 31 Socialtjänsten inom socialnämndens och stadsdelsnämndernas tillhandahållande av insatser i samband med ikraftträdande av ny socialtjänstlag KS 2025/308 Beslut Kommunfullmäktige beslutade – i enlighet med kommunstyrelsens förslag – följande 3. Socialnämnden får, inom de ansvarsområden som anges i gällande reglemente för socialnämnden, KFS 2024:16, i uppdrag att till kommunfullmäktige: a) föreslå vilka insatser i bilaga 1 till utlåtandet som ska ges utan individuell behovsprövning över hela staden från och med den 1 november 2026 samt eventuella villkor som ska gälla för insatserna, b) utreda och föreslå eventuella undantag från skyldigheten att dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes identitet vid genomförande av insatserna i punkt 3 a. 4. Socialnämnden och stadsdelsnämnderna får, inom de ansvarsområden som anges i gällande reglemente för socialnämnden, KFS 2024:16, och inom de ansvarsområden som anges i gällande reglemente för stadsdelsnämnderna, KFS 2024:18, i uppdrag att tidigast från och med den 1 juli 2025 a) genomföra pilotprojekt i socialnämnden och stadsdelsnämnderna i syfte att pröva och utvärdera införande av nya insatser utan individuell behovsprövning innan eventuellt införande över hela staden b) pröva och utvärdera om vissa insatser som idag ges med individuell behovsprövning är lämpliga att tillhandahållas utan individuell behovsprövning Bilaga 6:2 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Svar från socialnämnden: Uppdraget är avslutat. Inom ramen för uppdraget tillhandahållande av insatser har ett arbete genomförts för att definiera insatsernas innehåll, omfattning och villkor samt om insatsen ska dokumenteras eller är undantagen från dokumentationskrav. (Förvaltningens förslag till beslut dnr SOF 2025/941) Äldrenämnden KF 2025-06-16 § 33 Socialtjänsten inom stadsdelsnämndernas tillhandahållande av insatser i samband med ikraftträdande av ny socialtjänstlag inom äldreomsorgen KS 2025/318 Beslut Kommunfullmäktige beslutade – i enlighet med kommunstyrelsens förslag – följande 3. Äldrenämnden får, inom de ansvarsområden som anges i gällande reglemente för äldrenämnden, KFS 2024:21, i uppdrag att till kommunfullmäktige: a) föreslå vilka insatser i bilaga 1 till utlåtandet som ska ges utan individuell behovsprövning över hela staden från och med den 1 november 2026 samt eventuella villkor som ska gälla för insatserna, b) utreda och föreslå eventuella undantag från skyldigheten att dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes identitet vid genomförande av insatserna i punkt 3 a 4. Äldrenämnden och stadsdelsnämnderna får, inom de ansvarsområden som anges i gällande reglemente för äldrenämnden, KFS 2024:21, och inom de ansvarsområden som anges i gällande reglemente för stadsdelsnämnderna, KFS 2024:18, i uppdrag att tidigast från och med den 1 juli 2025 genomföra pilotprojekt i äldrenämnden och stadsdelsnämnderna i syfte att pröva och utvärdera införande av nya insatser utan individuell behovsprövning innan eventuellt införande över hela staden samt pröva och utvärdera om vissa insatser som idag ges efter individuell behovsprövning är lämpliga att tillhandahålla utan individuell behovsprövning Svar från äldrenämnden: Uppdraget är avslutat. Inom ramen för uppdraget tillhandahållande av insatser har ett arbete genomförts för att definiera insatsernas innehåll, omfattning och villkor samt om insatsen ska dokumenteras eller är undantagen från dokumentationskrav. --- [Bilaga - Aktiviteter som i sin helhet inte blivit genomförda under 2025.pdf] Bilaga 7:1 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Redovisning av kommunfullmäktiges aktiviteter som i sin helhet inte blivit genomförda under 2025 I kommunfullmäktiges budget för 2025 tilldelades stadens nämnder aktiviteter och uppdrag. Denna bilaga redovisar vilka av dessa aktiviteter som inte blivit genomförda under 2025. Stadsledningskontoret förutsätter att nämnderna fortsätter arbetet i enlighet med vad som beslutats i kommunfullmäktige. Aktiviteter Förskolenämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och inom ramen för förstärkt förskola i ytterstaden leda ett pilotprojekt där en modell för socionomer i förskolan prövas (1.2) - Arbete pågår med uppdraget, som fortsätter 2026. Stadsdelsnämnderna ska i samråd med förskolenämnden, SISAB och övriga relevanta aktörer inventera, prioritera och initiera upprustningar av befintliga förskolegårdar utifrån lekvärdesriktlinjerna (1.2) - Lekvärdesriktlinjer beslutades i slutet av 2025 och prioriteringen fortsätter under 2026. Socialnämnden ska i samarbete med utbildningsnämnden revidera Riktlinjer för samverkan mellan skola och socialtjänsten för barn/ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Nämnderna ska även implementera stödmaterialet för samverkan mellan skola och socialtjänst (1.3) - Ett gemensamt stödmaterial för samverkan mellan förskola/skola och socialtjänst har färdigställts. Riktlinjerna kommer att revideras under våren 2026. Förskolenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna revidera riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskolor i Stockholms stad, i linje med stadens reviderade strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. Riktlinjerna ersätter stadsdelsnämndernas befintliga riktlinjer (2.1) - Riktlinjerna ska utgå från stadens nya matprogram, God mat för hälsa, klimat och miljö - Stockholms stads matprogram. Då programmet ännu inte beslutats i kommunfullmäktige kan revideringen av riktlinjerna slutföras först efter att programmet antagits. Exploateringsnämnden ska i samarbete med fastighetsnämnden, idrottsnämnden och kommunstyrelsen utreda arrendesystemet för upplåtelse av idrottsmark och en finansieringsmodell kopplat till klassificeringen av kommersiella ytor (3.1) - Arbete pågår och kommer slutföras under 2026. Kommunstyrelsen ska i samarbete med idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsdelsnämnderna och andra berörda nämnder utreda hur staden kan utveckla arbetet med uppföljning och kontroll vid förhyrning av stadens lokaler till privatpersoner och organisationer utanför kommunkoncernen (3.1) - Arbete pågår och är ännu ej slutfört eftersom uppdraget utökades i budget 2026. Arbete planeras slutföras under våren 2026. Bilaga 7:2 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Kommunstyrelsen ska revidera strategin för Stockholm som smart och uppkopplad stad (3.1) - Den tidigare strategin för Stockholm som smart och uppkopplad stad upphörde i samband med kommunfullmäktiges beslut om stadens kvalitetsprogram. Inriktningen under året har varit att ta fram en handlingsplan för smart stad som kompletterande styrdokument till kvalitetsprogrammet. Arbetet har påbörjats men behöver fortgå under 2026. Kommunstyrelsen ska i samarbete med berörda nämnder utreda och föreslå arbetssätt för att möjliggöra jobbgarantier inom stadens välfärdsverksamheter (3.2) - Arbetet med att utveckla arbetssätt för att möjliggöra en jobbgaranti till i första hand vikarietjänster pågår och väntas vara på plats under 2026. AB Stokab ska i samråd med kommunstyrelsen utreda förutsättningarna för drift av säkerhetsskyddsklassificerade IT-system (3.5) - Utredningsarbetet är försenat och fortgår 2026. --- [Bilaga - Lägesredovisning Stora projekt 2025.pdf] Kommentarer om Stora projekt - Lägesredovisning VB 2025 Bilaga 8:1 Projekt Beslutsläge Kommande aktiviteter och beslut Avvikelser-Risker Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Exploateringsnämnden Fokus Skärholmen Fokus Skärholmen (10012) Fokus Skärholmen (10012) Koncernprojekt för Fokus Skärholmen. Satsning att tillskapa 4 000 nya bostäder i Skärholmen i antagna planer till år 2018. Särskilt fokus på frågor kring social hållbarhet. Inriktningsbeslut för Fokus Skärholmen togs i KF 2017-09-04 och omfattade då 15 delprojekt i geografin. Reviderat inriktningsbeslut togs av KF 2019-09-02 och innefattar 16 delprojekt. Genomförandebeslut finns för 10 av de 16 projekt som ingår i det gemensamma inriktningsbeslutet. Kommande aktiviteter för projekt som ingår i utvecklingsområdet beskrivs under respektive projekt. Det finns ekonomiska risker, särskilt i de större projektområdena. Risker i de enskilda projekten får konsekvenser för helhetsekonomin för Fokus Skärholmen. Den initialt snabba tidplanen för planarbeten har medfört att utredningar behövts göras efter antagande och tidplaner för genomförande behöver justeras. Mälaräng (183-H8002618) Projektet ingår i Fokus Skärholmen. I området bedöms cirka 1100 bostäder kunna tillskapas. Grundskola samt förskolor ska också inrymmas inom eller i anslutning till projektet. Byggherrar är Botrygg, JM, Stockholmshem, Sveafastigheter, Storstaden bostad, Åke Sundvall och Sagax. HSB (som även varit ankarbyggherre under planarbetet) har lämnat tillbaka sin markanvisning och SISAB har tackat nej till den fristående förskola som finns i detaljplanen. Ytterligare delområden återstår att markanvisa. Ingår i pilotprojekt för mer generella detaljplaner. Projektet ingår i Fokus Skärholmen, där ett reviderat inriktningsbeslut för samtliga 16 delprojekt togs i KF 2019-09-02. Planen var på samråd i oktober 2017. Genomförandebeslut för Mälaräng godkändes av ExplN 2019-04-25 och togs därefter av KF 2019-09-02. Detaljplanen vann laga kraft 2020-08-12. Överenskommelse om exploatering tecknades för etapp 1 (Bergshusen) med Klövern enligt beslut i KF 2025-06-16 Projektering av resterande Mälaräng (etapp 2) avslutades i mars 2025. Kvartersmarken i etapp 1 kommer tillträdas i två steg, 2025-12-01 respektive 2026-04-01. Beslut om att pausa genomförande av etapp 2 har tagits av ExplK. Avvikelse i prognos från senaste beslut över inkomster och utgifter beror av att etapp 2 har pausats. Prognosen innehåller därmed kommande utgifter och inkomster endast för etapp 1, medan nedlagda utgifter och inkomster gäller hela projektet. Skärholmsdalen (183-H8003026) Projektet ingår i Fokus Skärholmen. I området bedöms ca 600-900 bostäder samt förskolor kunna tillskapas. Markanvisade byggherrar inom fokusområdet är: SKB (som även deltar i rollen som ankarbyggherre för Skärholmsdalen ingår i Fokus Skärholmen, där inriktningsbeslut togs i KF 2017-09-04 och reviderat inriktningsbeslut i KF 2019-09- 02. Detaljplanen för Skärholmsdalen vann laga kraft den 2022-10-19. Genomförandebeslut för projektet fattades av Detaljplaneområdet har delats upp i två etapper, öst och väst. I öst finns Förbifart Stockholm som projektet måste förhålla sig till. Marken i det östra området består till stor del av lera och omfattande förstärkningsarbeten kommer att behöva göras i den delen. Av den anledningen Avvikelsen 2025 beror på att västra etappens planerade entreprenad samt östra etappens planerade detaljprojektering förskjutits framåt i tid efter beslut i investeringsrådet i januari 2025. Projektet har under 2025 sett över möjlighet till markanvisningar och kostnadsbesparingar. Lägesredovisning avseende ett urval av de största investeringsprojektens delprojekt (över 50 mnkr) som är under genomförande. För en mer detaljerad beskrivning och ekonomisk redovisning hänvisas till investeringsrapporteringen för respektive nämnd. Valda projekt år 2025 är; Fokus Skärholmen, Fokus Järva, Hagastaden, Nordvästra Kungsholmen- Stadshagen (NVK), Norra Djurgårdsstaden (NDS), Slussen, Söderstaden, Årstafältet samt Stadsbiblioteket/Spelbomskan 16. Kommunfullmäktige (KF) Exploateringsnämnden (ExpIN) Exploateringskontoret (ExplK) Fastighetsnämnden (FN) Fastighetskontoret (FK) Trafiknämnden (TN) Trafikkontoret (TK) Stadsbyggnadsnämnden (SbN) Stadsbyggnadskontoret (SbK) Kommentarer om Stora projekt - Lägesredovisning VB 2025 Bilaga 8:2 Projekt Beslutsläge Kommande aktiviteter och beslut Avvikelser-Risker Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad området), Danator, Magnolia Bostads AB och ALM Equity. Ytterligare delområden återstår att markanvisa. KF 2022-05-30. Vid samma sammanträde beslutade även KF att godkänna överenskommelse om exploatering med berörda byggaktörer. kommer den västra delen av området att byggas ut först. Tidplanen för projektet har, i enlighet med beslut av avdelningschef efter investeringsrådets rekommendation feb 2025, förskjutits ca ett år. Efter avslutat anbudsförfarande i oktober 2025 kommer nu tidplanen troligen förskjutas ytterligare ett år. Ingen ny markanvisning kunde genomföras efter avslutat anbudsförfarande varför ett omtag nu görs för utbyggnad allmän plats med målsättning att möjliggöra för medverkande byggaktörer att tillträda sina kvarter. Entreprenadupphandling för den västra delen avvaktar uppdaterad tidplan för den västra etappen. Genomförande för västra etappen planeras preliminärt starta under våren 2027. Förbifart Stockholm går genom planområdets östra del och långtgående samarbete med Trafikverket kommer att behövas för att utföra både allmän plats och även viss kvartersmark. Närliggande bostadsområde är sättningskänsligt. Spårväg syd planeras att gå i Skärholmsvägen, men det är inte fastställt om och när den kommer byggas ut i denna del. Projektet behöver projektera Skärholmsvägen utan att omöjliggöra för en framtida utbyggnad av spårväg syd. Upphandling av västra etappens groventreprenad förskjuts med ytterligare ett år till årsskiftet 2026/2027 på grund av omtag och omprojektering av utbyggnad allmän plats. Detta utreds då inga ytterligare byggaktörer har markanvisats på kvarstående kvarter trots genomfört anbudsförfarande. Start detaljprojektering av den östra delen förskjuts i väntan på uppdaterad tidplan för den västra delen. Intäkter från ledningsägare har justerats ned efter detaljprojektering av västra delen samt bättre kunskap om ledningarna i den östra delen efter förnyad programhandling. Utgifterna har minskat på grund av kostnadsbesparande åtgärder i framför allt den östra delen, bland annat minskad sektion av Skärholmsvägen. Stångholmsbacken (183-H8003013) Staden ska tillsammans med fem olika lokala byggaktörer (som är tomträttshavare till befintliga fastigheter i området) utveckla Stångholmsbacken till en trygg och levande stadsmiljö med för närvarande ca 330 nya bostäder, lokaler för föreningsverksamhet, en ny förskola med fyra avdelningar, nya parkeringsgarage då befintliga delvis rivs, samt en tryggare trafiklösning och bättre mötesplatser. Exploateringen ska möjliggöra trygghetshöjande åtgärder då fokus ligger på social hållbarhet. Projektet ingår i Fokus Skärholmen där inriktningsbeslut togs 2017-09-04 av KF och reviderat inriktningsbeslut av KF 2019-09-02. Avtal och underlag till genomförandebeslut togs 2021-09-30. Genomförandebeslut i ExplN 2021-12-16. Detaljplanen vann laga kraft 2022-11-11. Reviderat genomförandebeslut innebärande att projektet pausas togs av exploateringsnämnden 2025- 03-27 och 2025-06-16 i KF. Ny tidplan finns ännu inte framtagen. Det finns många beroenden som behöver samordnas under planering och utbyggnad och som medför att projektet kräver att alla aktörer är med. Då byggaktörerna enats om att de inte är villiga att starta projektet avvaktar kontoret med förberedande arbeten och därför har prognosen tagits bort. Reviderat genomförandebeslut har tagits av kommunfullmäktige. Söderholmen (183-H8002363) Projektet ingår i Fokus Skärholmen. I området planeras för ca 300 lägenheter, möjlighet till utbyggnad av Projektet ingår i Fokus Skärholmen där inriktningsbeslut togs i KF 2017-09-04 och reviderat inriktningsbeslut av KF 2019-09-02. Genomförandebeslut och överenskommelse Stadens entreprenad startade i mars 2025 och beräknas bli klar våren 2027. Söderholmsskolan evakueras under byggtiden till Vårbergsskolan. Riksbyggen planerar att tillträde kvarter A när Avvikelsen 2025 beror på att faktureringen delvis släpar efter entreprenaden. Avvikelsen bör troligen minska till innan årsskiftet. En mindre del i avvikelsen kan bero på ett kortare stopp i Kommentarer om Stora projekt - Lägesredovisning VB 2025 Bilaga 8:3 Projekt Beslutsläge Kommande aktiviteter och beslut Avvikelser-Risker Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Söderholmsskolan och förskolor, konstgräsplan samt en upprustning av intilliggande naturområde och badplats. Markanvisade byggherrar är Riksbyggen och SISAB. om exploatering beslutades 2018-11-15 i ExplN och av kommunfullmäktige 8 april 2019. Detaljplanen vann laga kraft den 12 mars 2020. arbeten på allmän plats är klara, vilket beräknas bli under hösten 2027. Kvarter B tillträds senast ett år efter. entreprenaden på grund av oplanerad flytt av ledningar. Utbildningsförvaltningen har inte längre samma behov av utbyggnad av skolan och det är inte beslutat när eller vilken omfattning den kommer att byggas. Detsamma gäller utbyggnaden av Båtholmens förskola. Riksbyggen har meddelat att de i nuläget bedömer att de inte kommer kunna byggstarta innan 2028 på grund av det rådande marknadsläget. Staden vill att tillträde sker som planerat ändå, det vill säga hösten 2027 då arbeten på allmän plats är färdiga. Huvudorsaken till att utgifterna ökat beror på att genomförd entreprenad för vändplan blev dyrare än beräknat. Projektet behövde även hantera skyfallsfrågor under detaljprojekteringen som inte identifierats tidigare vilket bidrog till att projekteringskostnaderna ökade. Projektet har fått högre inkomster än tidigare bedömt till följd av att utgifter från ledningsarbeten i samband med entreprenaden för vändplan har vidarefakturerats till ledningsägare. De ökade utgifterna beror på flera olika orsaker, främst ökade byggkostnader samt oförutsedda utgifter som dykt upp efter genomförandebeslutet togs. Projektet har arbetat med att förenkla arbeten i allmän plats för att hålla nere utgifterna samtidigt som de åtgärder som beslutats om i genomförandebeslutet ska uppfyllas. Vårbergstoppen (183-H8001107) Exploatering omfattande 164 lägenheter i ungdomsbostad/ hyresrätt, 197 bostadsrätter samt 36 radhus. Stadens åtaganden gäller ombyggnation av Vårbergsvägen, rivning och utfyllnad av en gångtunnel med erforderliga ledningsflyttar samt ny lokalgata samt separat gång och cykelbana mot parken Vårbergstoppen. Detaljplanen vann laga kraft i mars 2018. Produktionsstart för stadens arbeten: 2019-04-01-2020-09-30 Genomförandebeslut togs i nämnden 2017- 10-12. Omfattande 164 lägenheter i ungdomsbostad/ hyresrätt, 197 bostadsrätter samt 36 radhus. Nämndens utlåtande skickades sedan för beslut i KF, och beslut togs i KF 29 januari 2018. 2017-06-08 Ett reviderat inriktningsbeslut för projektet Vårbergstoppen togs i samband med inriktningsbeslut för hela Fokus Skärholmen. SbN beslutade i december 2015 att påbörja planarbete (start-PM) för Fokus Skärholmen. 2015-09-24 Markanvisning för 150 lägenheter, bostadsrätter till Åke Sundvall Projekt AB samt 110 ungdomslägenheter till Wästbygg Projektutveckling i Stockholm AB samt Inriktningsbeslut. 2013-11-14 Finplanering av sista etappen inom gatan startade under sent kvartal 4 2024 och slutbesiktigades under sommaren 2025. Faktiska utgifter förväntas landa under prognostiserad budget. Reglering gentemot byggaktör kvarstår. Projektet har inneburit omfattande arbeten längs Vårbergsvägen. Byggstarten blev försenad. Slutreglering för ledningsomläggningen blev dyrare än planerat. En av byggaktörernas entreprenader har försenats vilket har inneburit ökade utgifter. Totala budgeten hamnar ändå under beslut med 3,9 mnkr motsvarande cirka 4 procent. Utfall för 2025 blev högre än i verksamhetsplan för 2025. Orsakerna till detta är att entreprenören fakturerat sent, att det underskattats materialåtgång för att justera markhöjder och asfaltera samt att återställningsarbeten efter byggaktör behövs genomföras. Kommentarer om Stora projekt - Lägesredovisning VB 2025 Bilaga 8:4 Projekt Beslutsläge Kommande aktiviteter och beslut Avvikelser-Risker Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Markanvisning till Wästbygg Projektutveckling i Stockholm AB, 40 radhus. 2022-03-24 tilläggsavtal i ExplN avseende Åke Sundvalls upplåtelseform samt 292 lägenheter istället för 197. Tidigare bara bostadsrätter nu tillåts båda delarna. Vårbergsvägen (183-H8001140) Projektet ingår i Fokus Skärholmen. I området bedöms cirka 1500 bostäder kunna tillskapas. Grundskola samt förskolor ska också inrymmas inom eller i anslutning till projektet. Byggaktörer är Svenska Bostäder, Sveafastigheter, Åke Sundvall, Mecon Bostad, Peab Markutveckling AB, Stenhus Fastigheter, Sveaviken Bostad och Byggvesta (som även deltagit i rollen som ankarbyggherre). Ytterligare delområden återstår att markanvisa. Projektet ingår i Fokus Skärholmen, där reviderat inriktningsbeslut togs av ExplN 2018-11-15. Genomförandebeslut för projektet 2020-11-12 och av KF 2021-03-22. Detaljplanen antogs i KF den 13 juni 2022 och vann laga kraft den 5 april 2023. Projektets genomförande förskjuts. Översyn kring genomförande av deletapper pågår. Detaljprojekteringen håller på att avslutas och baserad på denna har projektet kunnat ta fram en noggrannare kalkyl för genomförandet. Kostnadsökningen beror dels på allmän prisökning sedan initial kalkyl och dels på tillkommande kostnader för marksanering på grund av utökad omfattning som inte varit förväntad utifrån tidigare provtagningar men som upptäckts i sent skede. Arkeologisk utredning kvarstår att utföra före genomförande vilket innebär osäkerheter gällande tidsåtgång och kostnad. Inför byggstart behöver överenskommelse om exploatering träffas med byggaktörerna i projektet. Hagastaden Hagastaden (183-H9280400) Hagastaden är ett av KF utpekat angeläget stadsbyggnadsprojekt där ett nytt område skapas genom överdäckning av E4/E20 och Värtabanan. Visionen anger att Hagastaden ska bli en vetenskapsstad med fokus på hälsa där arbetsplatser, forskning och bostäder möter kultur och rekreation. Stadsutvecklingsområdet sträcker sig över kommungränsen och bygger ihop Stockholm med Solna. Den första detaljplanen antogs av KF i mars 2010 och samtidigt godkändes genomförandebeslutet. Inom Hagastaden beräknas 6000 bostäder att byggas, varav drygt 3000 i Stockholms stad. Det kommer att skapas omkring 50 000 arbetstillfällen inom bland annat forskning, sjukvård, handel ExplN respektive KF beslutade om inriktning för utbyggnaden i april respektive juni 2007. En fördjupad översiktsplan antogs i KF i september 2008. Reviderat inriktningsbeslut togs i KF mars 2009. Genomförandebeslut togs i ExplN januari 2010 och i KF mars 2010. Den första detaljplanen antogs i KF mars 2010. Reviderat Genomförandebeslut togs i ExplN i augusti 2021. Reviderat Genomförandebeslut togs i KF i december 2021. Detaljplanen för östra Hagastaden godkändes i SbN januari 2023 och KF december 2023. Detaljplanen för kvarter 17, Getingen, antogs i SbN juni 2025, men har överklagats till mark- och miljödomstolen. Detaljplanen för östra Hagastaden vann laga kraft 28 februari 2025. ExplN beslutade i mars 2025 om köp av fastigheten Pavia 1 på Hagaplan av Region Stockholm. ExplN beslutade i april 2025 om försäljning av Kvarteren i de centrala delarna planeras att vara färdigställda i sin helhet under året förutom kvarteret Genen som planeras att påbörjas under år 2026 och färdigställas år 2027. Mark och finplaneringsarbeten i de norra delarna av Hagastaden fortgår. De första entreprenaderna inom östra Hagastaden har påbörjats och förväntas ha en fortsatt hög aktivitet kommande år, under år 2026 är det fokus på gatuarbeten runt Norrtull och Sveaplan. Byggstart av de första kvarteren i östra Hagastaden planeras att påbörjas år 2027. Granskning för västra Hagastadens detaljplan pågår under år 2026. Godkännande och antagandet av detaljplanen för västra Hagastaden förväntas att ske under år 2027. Under år 2026 planeras tillträde av kvarteret Stanford 1 i augusti och tillträde av kvarteret Getingen planeras ske i april. Avvikelser 2025. Avvikelsen på utgiftssidan beror dels på periodisering av prognoser från år 2026 för entreprenader i de norra och östra kvarteren efter justering av tidplaner och dels på utökade prognoser i de östra kvarteren för både pågående entreprenader samt för entreprenader som har upphandlats sedan verksamhetsplanen. Tillkommande projekteringskostnader för de norra och östra kvarteren samt ett tillkommande markförvärv som inte var med i verksamhetsplanen bidrar också till den höjda prognosen. Avvikelsen på inkomstsidan beror på tillkommande medel från slutregleringen av avtalet för Norra Länken med Trafikverket. Regleringen fanns inte med i verksamhetsplanen. Översyn av kalkyler för östra och västra Hagastaden tillsammans med övriga riskbedömningar samt rådande marknadsläge gör att vi i dagsläget ser en risk att projektets budget överskrids. Arbete pågår kontinuerligt med kostnadsstyrning för att minimera risken för en förhöjd projektprognos. Det senaste året Kommentarer om Stora projekt - Lägesredovisning VB 2025 Bilaga 8:5 Projekt Beslutsläge Kommande aktiviteter och beslut Avvikelser-Risker Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad och hotellverksamhet, varav cirka 14 000 i Stockholms stad. fastigheten Pavia 1 på Hagaplan till Vectura. ExplN beslutade i juni 2025 om avtal gällande överenskommelse om exploatering för kvarteret Getingen. har projektet haft extra stort fokus på att se över och optimera kommande arbeten och kostnader. Järvalyftet/Fokus Järva Rinkeby Allé (183-H8001323) Ombyggnad av Rinkeby Allé samt anslutande gator och gångvägar. Rinkeby Allé har potential att utvecklas till ett viktigt stråk mellan Rinkeby Centrum och Stora Ursvik i Sundbyberg. Inriktningsbeslut fattades för ombyggnad av Rinkeby Allé beslutades i ExplN 2011-09-29. Samtidigt lämnades markanvisning till Svenska Bostäder om 70 lägenheter samt planbeställning. Strukturplan för Rinkeby Allé är godkänd av SbN maj 2013 och i KF 2013-11-04. Ytterligare markanvisning till Svenska Bostäder med 70 lägenheter godkändes av ExpIN 2014-02-06 samt markanvisning till Micasa för vårdboende 2014 06-12. Genomförandebeslut om 124 mnkr i ExplN 2015-12-10. Genomförandebeslut i KF 2016-03-21. Godkänd detaljplan i SbN november 2016. Projektet ska slutredovisas. Prognos för återstående utgifter berör garantiskötsel av våra utförda entreprenader och mindre slutregleringar med andra parter. Tenstaterrassen (183-H8000815) Ca 500 lägenheter varav ett vårdboende om ca 80 lägenheter byggs intill tunneln över E18. Staden bygger gator och park ovanpå överdäckningen av E18 samt anlägger gång- och cykelförbindelse till Järvafältet. Nivåskillnaderna ned mot fälten är omkring 15 meter. Kontakten till Järvafältet för boende i Tensta kommer att förbättras. Trafikverket har byggt överdäckningarna med hjälp av stadens infrastrukturmedel. Genomförandebeslutet vann laga kraft 2 november 2022. Detaljplanen vann laga kraft 1 november 2022. Allmän plats har slutbesiktats och godkänts. Dock kvarstår några mindre arbeten våren 2026. Utgifterna (och därmed också inkomsterna) har ökat på grund av ökad omfattning av ledningsarbetena. Nordvästra Kungsholmen Kristinebergs slott 11 (183-H9371300) Hornsbergs bussdepå planeras att flyttas till Tomteboda i Solna. Staden kommer att förvärva marken av SL. Inom området planeras för ca 750 bostäder och 65 000 kvm kommersiella lokaler. Fastighetskontorets projekt samverkanscentralen är inte längre en del av projektet. Detaljplanen godkändes i SbN 2019-12-12 ExplN godkände genomförandet 2020-02-20 KF antog detaljplanen och godkände avtalen 2020-05-25. Detaljplan överklagad av Octapharma med anledning av bullerproblematik. 2022-01-28 Mark- och miljööverdomstolen meddelar att detaljplanen är upphävd. Nytt start-PM för de två kvarter som lyfts ur den ursprungliga detaljplanen Planerat genomförande: år 2023-2029. Överenskommelse om exploatering och överlåtelse med Borätt, Selvaag och NCC planeras till våren 2026. Utgifter och vidarefaktureringar (inkomster) har senarelagts vilket gör att kalkylen påverkas. Sanering slutförd till lägre kostnad än kalkylerad. Kommentarer om Stora projekt - Lägesredovisning VB 2025 Bilaga 8:6 Projekt Beslutsläge Kommande aktiviteter och beslut Avvikelser-Risker Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad togs i SBN 2022-03-24. Den ursprungliga detaljplanen (med undantag av de två borttagna kvarteren) godkändes på nytt i SBN 2022-06-09. KF antog den ursprungliga detaljplanen på nytt 2022-10-03. Detaljplanen vann laga kraft 2022-12-22. Nya markanvisningar för de två utlyfta kvarteren gjordes under våren 2023. Första försäljningen i projektet genomfördes sommaren 2023. Samråd för detaljplan kv 1 och 2 genomfört vintern 2025. Marksanering klart, groventreprenad startad september 2025. Stadshagen (183-H8000994) Byggande av bostäder, gator, idrottsplats, skola och tennishall. Markanvisning för 11-spelsplan i Kristinebergs strandpark på Kristinebergs BP mm till fastighetsnämnden, beslut i ExplN maj 2022. Start-PM i SBN juni 2022. Överenskommelse om exploatering och tomträttsupplåtelse med Einar Mattsson godkänd i ExplN dec -23. Överenskommelse om exploatering och överlåtelse med Wallin godkänd i ExplN okt -24 Samråd för ny 11- spelsplan i Kristinebergs strandpark avslutades 10 mars 2025. Detaljplan för Fredhäll vilar. Markentreprenad för allmän platsmark, etapp 1 startade hösten 2021 och kommer pågå till hösten 2026. Reviderat genomförandebeslut planeras till december 2025. Ny 11-spelsplan på annan plats ska vara klar innan Stadshagens IP kan stängas för ombyggnad. Etapp 1 av detaljplanen är påbörjad, ca 1 100 lägenheter och delar av allmänplatsmarken. Etapp 2, ca 600 lägenheter, skola och ny idrottsplats, är beroende av att ny 11-spelsplan är färdigställd. Norra Djurgårdsstaden Hjorthagen övergripande (EXPL40014) Hjorthagen ingår i stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden. Hjorthagen planeras att byggas ut med ca 6 500-7 000 lägenheter tillsammans med ny infrastruktur, gator och parker. Området ska inrymma kommersiell och social service framför allt i bottenvåningar. De gamla gasverks- byggnaderna ska bevaras och användas för arbetsplatser, institutioner och service av sådana slag som är lämpliga med hänsyn till byggnadernas kulturhistoriska värden. Reviderat inriktningsbeslut för Hjorthagen och reviderat delgenomförandebeslut för marksanering i Kolkajen-Ropsten har godkänts i ExplN 2024-06-13 och har beslutas i KF 2024-09-23. Genomförandebeslut för Terrasskvarteren Västra godkändes av KF 2024-11-04. Genomförandebeslut för Terrasskvarteren Östra godkändes av KF 2025-05-05. Markanvisning för Elekticiteten beslutades i ExplN 2025-06-12. Reviderat genomförandebeslut för Gasverket samt ök om exploatering godkändes av KF 2025-06- 16. Reviderat genomförandebeslut för Gasklocka 3 och 4 med överenskommelse om Sammanfattningsvis fortsätter planering, projektering, anläggande och färdigställande i Hjorthagen. På grund av hantering av stora markföroreningar i Kolkajen är det en lägre byggtakt under några år för att sedan öka igen. Detaljplanerna för Gasverket östra, Västra Terrasskvarteren och Östra Terrasskvarteren har vunnit laga kraft under 2025. Planering för Ropsten kan återupptas först då besked kring flera infrastrukturfrågor lämnats från externa parter, bland annat gällande utformning av bytespunkt Ropsten från Trafikförvaltningen. Den nya detaljplanen för Ängsbotten har påbörjats, samråd planeras under 2026. I Hjorthagskransen har samråd genomförts under Prognosavvikelser mellan investeringsbeslut och totalprognos kommenteras under respektive projekt. Kommentarer om Stora projekt - Lägesredovisning VB 2025 Bilaga 8:7 Projekt Beslutsläge Kommande aktiviteter och beslut Avvikelser-Risker Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad exploatering beslutades i ExplN 2025-10-16 och ska vidare för beslut i KF. Beslut i ExplN 2025-10-16 om att dra tillbaka inskickad ansökan om tillstånd för vattenverksamhet i projekt Kolkajen och samt göra större omtag i projektet. 2025. Omtag inom projekt Kolkajen planeras i enlighet med ExplN beslut 2025-10-16. Den nya detaljplanen för Elektriciteten planeras att påbörjas 2026. Bobergsgata (183-H8001479) Huvudgata genom Hjorthagen, del av Norra Djurgårdsstaden blir huvudgata genom stadsutvecklingsområdet från Ängsbotten i sydväst till Ropsten i öst. Anläggande under 2012-2026. Gatan anläggs etappvis. Reviderat genomförandebeslut på 500 mnkr, för Bobergsgatan genom Kolkajen-Ropsten i ExplN 2017-08-24, KF 2017-11-06. Entreprenad för markrening och kalkcementpelarförstärkning pågår till 2026. Arbetsgata för ny sträckning av Bobergsgatan etapp 2A byggs under 2025. Mindre del med sopsug och gångväg färdigställs 2026. Etapp 2B förbi tunnelbanan i Ropsten, är avhängigt av trafikutredningar mm. och pausad detaljplan. Produktion i det området cirka 2030-2032 och ingår i delprojekt Ropsten. Projektets totalprognos överstiger genomförandesbeslutet avseende både utgifter och inkomster, nettoavvikelsen uppgår dock inte till mer än 10 procent. Arbetsgata för Gasverksvägen etapp 2 samt tunnel till Stockholm Exergi, har haft hinder i form av tunnlar och konstruktioner i närområdet. Försiktighet, tidsförskjutning och högre utgifter på grund av detta. Stigande entreprenadindex och högre anläggnings- och materialpriser har också drivit upp utgifterna för både utförda och planerade entreprenader. Utökade arbeten kopplade till Stockholm Parkering infart till kommande bergrumsgarage har även bidragit till att både utgifterna och inkomsterna blivit högre i projektet. Gasklocka 2 (183-H8003086) Kulturscen i Gasklocka 2 innehållande cirka 1750 sittplatser och cirka 2300 stående publik. Verksamheten kommer vara i huvudsak musikaler, krogshower, konserter och tv-galor, samt en restaurang för 1000 sittande gäster. ExplK investerar i ombyggnaden av Gasklocka 2 och har avtal med PopHouse om förhyrning och drift. Genomförandebeslut, ExplN juni år 2021 och i KF 2021-10-18. Inga fler beslut för genomförandet bedöms behöva fattas. Genomförandeavtal med operatören är tecknat i maj 2021. Huvudentreprenaden innehållande stomme, tak, stomkomplettering, installationer samt teaterteknik är upphandlad och har påbörjats, bedöms vara klara kvartal 4 år 2026. Planerad start för Cirkus Venues verksamhet är planerad till början av 2027. Riskanalys tas fram och kontrolleras kontinuerligt i projektet. Risker återstår i och med att en stor del av genomförandet kvarstår. Arbetena med stommen har dock genomförts utan att några större risker fallit ut. Arbetet med smidet på taket har haft en del problem och bedöms vara tre månader sena vilket är på kritiska linjen i projektet. I dagsläget är det oklart om denna försening kan arbetas in. Tätt tak bedöms vara klart vid årsskiftet 2025/2026. Efter detta bedöms det vara ca ett års produktion. I slutet av 2026 planeras Cirkus Venues utföra sina arbeten. Gasverket (183-H8001101) Ca 30 000 kvm befintliga industrilokaler har tidigare överlämnats till staden från Fortum, som avslutade gasproduktionen helt år 2011. Befintliga och nya byggnader ska fyllas med nya verksamheter, kommersiell och offentlig service. Nya bostäder byggs. Gasverket ska vara ett lokalt centrum för Hjorthagen Detaljplan för Gasverket Östra är antagen och vann laga kraft i juli 2025. Reviderat genomförandebeslut för Gasverket godkändes i KF 2025-06-16. Staden och byggaktör utför rivningar under vintern 2025-2026. Fastighetsbildning påbörjad inför upplåtelse av tomträtter och försäljning. Reviderat genomförandebeslut i KF i juni 2025 som beskriver de risker som påverkar ekonomi och framdrift. Den största risken för att genomförandet påverkas i tid är att byggaktören behöver anpassa sig till efterfrågan på marknaden. Kommentarer om Stora projekt - Lägesredovisning VB 2025 Bilaga 8:8 Projekt Beslutsläge Kommande aktiviteter och beslut Avvikelser-Risker Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad samtidigt som det vara ett besöksmål för hela Stockholmsområdet. Hjorthagen Gasklocka 3 o 4 (183- H8800596) Avveckling av Fortums verksamhet i gasverket pågår och ca 30 000 kvm befintliga industrilokaler överlämnas till staden. Befintliga byggnader ska fyllas med nya verksamheter, kommersiell och offentlig service. Gasverket ska vara ett lokalt centrum för Hjorthagen samtidigt som det vara ett besöksmål för hela Stockholmsområdet. Genomförandebeslut i ExplN december 2013, KF 2014-04-07. Under 2014 pågick projektering och planarbete för den västra delen av området. Sanering av tegelgasklockorna samt renovering av skorsten har skett. Detaljplan Gasverket Västra vann laga kraft 2016-01-18. Detaljplan Idrottshall vann laga kraft 2016-07-21. Detaljplan Lilla Gasverket vann laga kraft under januari 2017. Tilläggsavtal till överenskommelse om exploatering med Oscar Properties beslutat i ExplN 2018-02- 01, i KF 2018-04-09. I november 2019 beslutade staden att häva avtalet med Oscar Properties då köpeskillingen inte hade erlagts i tid. Ny markanvisningstävling har lett till avtal tecknades med OBOS 2020. Markanvisningsavtalet har förlängts 2022 och 2024. Överenskommelse om exploatering godkändes i ExplN 2025-10-16 och ska nu vidare till KF. Upphandling pågår av bergschaktentreprenaden E-389, start planeras till januari 2026. Planering pågår för information och kommunikation till närboende. Inga entreprenadarbeten pågår nu i projektet. För kommande år har en indikativ prognos lagts som visar nivån på behovet av reviderat genomförandebeslut. Reviderat genomförandebeslut har tagits under december 2025, i samband med beslut om överenskommelse om exploatering. Inkomsterna i projektet beräknas öka på grund av något högre exploateringsgrad än tidigare prognos. Hjorthagen sopsug (183-H8001439) Inom Hjorthagen ska en ny stationär sopsugsanläggning för 6 000 ny bostäder anläggas. Anläggningen projekteras och byggs ut successivt med ledningar i allmän gata och en terminal i ett bergrum i Gasverket. Den är driftsatt och har en tillfällig terminal. Genomförandebeslut i ExplN mars 2010, i KF november 2010. Anläggningsarbete för etapp Norra 1 har färdigställts Detaljplanen för sopsugsterminalen i ett bergrum i Gasverksområdet är klar för antagande i SbN. Detaljplanen vann laga kraft i oktober 2014. Beslut om kommunalt huvudmannaskap i styrelse Stockholm Avfall AB 2017-12-07, i KF 2018-04-23. Totala inkomsterna i prognos är något högre än i senaste genomförandebeslutet, vilket främst beror på förskjutningar i tidplaner för anslutning och indexuppräkning av anslutningsavgifter. Ängsbotten (183-H8001580) Planläggning av kvarter närmast Norra länken i södra delen av Hjorthagen, kv. Ängsbotten. Planläggning och byggnation av gator och kvarter för ca 500 lägenheter, livsmedelsbutik och ev. förskola. Del av detaljplan, för Bobergsbron med anslutande vägar, vann laga kraft under våren 2016, resterande del av detaljplan är upphävd av Länsstyrelsen. Genomförandebeslut i Exploateringsnämnden 2013-12-12, i KF 2014-04-07. 2016 påbörjades arbete med en ny detaljplan och samråd hölls under dec 2016 till januari 2017. Länsstyrelsen lämnade i juli 2018 ett negativt besked på Begäran om Samråd för detaljplanen planeras till 2026. Bostadsproduktionen inom Ängsbotten planeras att starta tidigast 2027. Projektets totala utgiftsprognos är högre än utgiftskalkylen till genomförandebeslutet. Kommande års utgifter för färdigställandet av allmän plats är grovt uppskattad och fanns inte medtaget i nuvarande genomförandebeslut eftersom planområdet utökats och förutsättningarna förändrats sedan år 2013. I prognos har även kommande utgift för markförvärv av Ängsbotten 8 tillkommit. Projektets genomförandebeslut kommer att behöva revideras, Kommentarer om Stora projekt - Lägesredovisning VB 2025 Bilaga 8:9 Projekt Beslutsläge Kommande aktiviteter och beslut Avvikelser-Risker Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad planeringsbesked avseende risk och buller. Bullerutredningen avseende Västra Barngården inkom i april 2022 från Trafikverket och visar på en möjlighet att bygga bostäder i projektet givet strukturanpassningar och konstruktionsåtgärder som lyfts fram i rapporten. Under 2023 markanvisades mark till Primula Byggnads AB, Wallenstam Fastighets AB 42 och Aros Bostadsutveckling AB för bostäder och 2 LSS-boenden. Start- PM godkändes i december 2023. I mars 2024 beslutade ExplN om att godkänna intentionsavtal för Ängsbotten 8. I december 2024 beslutade ExplN om att godkänna markanvisningsavtal för Ängsbotten 8 till NSF V Sweden Holding 62 AB för bostäder och vård- och omsorgsboendelägenheter. senast i samband med överenskommelse om exploatering. Exploateringsvolymen för Ängsbotten 8 blev lägre än prognos på grund av markanvisning av vård- och omsorgsboende 2024 vilket har påverkat intäktsprognosen i projektet. Starkströmmen 2 o 4 (183-H8002075) Starkströmmen är ett kvarter i Hjorthagen som innehåller Trafikverkets depå för Norra Länken samt 45 000 kvm kontor. ExplN beslutade om markanvisning till Trafikverket 2014-02-06. SbN beslutade om start-PM 2014-03-06. ExplN har 2018-11-15 godkänt genomförandebeslut om överenskommelse om exploatering avseende Starkströmmen 1 med Elementica och Ellevio. Avtal har vunnit laga kraft. Betalning enligt överenskommelse har utförts av byggherre. ExplN godkände 2023-02-23 genomförandebeslut för Starkströmmen 2 och 4 om överenskommelse om exploatering med Vasakronan och Trafikverket. Genomförandebeslut antogs i KF 2023-05-08. Detaljplan har antagits i SbN 2023-05-25 och vunnit laga kraft 2023-06-30. Reviderat inriktningsbeslut för Hjorthagen har godkänts i ExplN 2024-06-13 och har beslutas i KF 2024-09-23. Detaljprojektering startade kvartal 1 2024 och avslutades kvartal 4 2024. Förfrågningunderlag skickades ut under september 2025 och sista anbudsdag var 14/11. Stadens gatu- och ledningsentreprenad planeras starta kvartal 1 2026. Byggnation av kontor och driftdepå kan startas under kvartal 3 2027 efter att stadens förberedande arbeten är slutförda. Tid för planerad byggstart av serverhallen har skjutits fram till obestämd tid. Bahnhof/Elementica anser att det inte är ekonomiskt försvarbart att påbörja bygget i rådande marknadsläge men anläggningen måste stå färdig till september 2027 enligt gällande tomträttsavtal. Överenskommelse om exploatering med Kraftbalans AB och Ellevio AB om att uppföra ett energilager inom Starkströmmen 1 planeras beslutas i ExplN under kvartal 1 2026. Projektets totalprognos avviker något mot genomförandebeslutet, främst avseende inkomsterna. Det beror på att vidarefakturering av utgifter för detaljplanearbetet till byggaktörerna inte fanns med i kalkylen till genomförandebeslutet. Tid för planerad byggstart av serverhallen har skjutits fram till obestämd tid. Bahnhof/Elementica anser att det inte är ekonomiskt försvarbart att påbörja bygget i rådande marknadsläge men anläggningen måste stå färdig till september 2027 enligt gällande tomträttsavtal. Utgifterna för kommande ledningsentreprenad beräknas bli högre än kalkylerat inför genomförandebeslutet. Utgiftsökningen möts dock av högre inkomster i form av vidarefakturering, vilket därav inte påverkar projektets nettoprognos. Entreprenadkostnader riskerar öka ytterligare tills genomförandearbetena avslutats år 2027 i jämförelse med kalkyl till genomförandebeslutet. Riskposten har justerats ned efter ny riskutvärdering. Inkomsten ökade även genom inbetalning av förseningsviten från Ellevio. Avvikelsen 2025 avseende utgifter beror på förskjuten byggstart av stadens entreprenad pga. Ellevios försenade entreprenad. Avvikelsen 2025 Kommentarer om Stora projekt - Lägesredovisning VB 2025 Bilaga 8:10 Projekt Beslutsläge Kommande aktiviteter och beslut Avvikelser-Risker Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad avseende intäkter beror på fakturering av förseningsviten till Ellevio Terasskvarteren Östra (183-H8003315) Detaljplan om ca 180 bostadsrätter. Detaljplanen ingick ursprungligen i Kolkajens detaljplan men bröts ut då den inte är beroende av Kolkajens vattendom. 2015-05-21 togs beslut om start-PM för Kolkajen-Ropsten i SbN. Projektet delades i två detaljplaner. Beslut om att bryta ut Terrasskvarteren ur Kolkajens detaljplan 2022. Terrasskvarteren var på granskning i januari 2023. Beslut om att dela detaljplanen i två delar, Terrasskvarteren östra och Terrasskvarteren västra. Överenskommelse om exploatering samt genomförandebeslut togs i KF 2025-05-05. Stadens entreprenad E-361 omfattande arbetsgata med ledningar för Bobergsgatan, pågår till och med kvartal 4 2025. Ansökan om fastighetsbildning inlämnad - sker tidigast kvartal 4 2026. Värtahamnen - Norra Djurgårdsstaden Hamnpåfarten (183-H9394712) Uppdelning i 4 stycken underprojekt då förutsättningar för genomförandet varierar stort. 1. Hamnpåfarten - Permanent lösning 2. Hamnpåfarten - Provisorisk anslutning 3. Hamnpåfarten - Hamnpirsvägen 4. Hamnpåfarten - P-garage Start-PM är togs i SBN december 2021. Genomförandebeslut med Värtapiren, KF 2012-05-28. Start-PM för detaljplanearbetet i Valparaiso har antagits, men planarbetet har nu pausats, vilket även påverkar Hamnpåfarten. Detta kopplat till en översyn av alla delprojekt i Södra Värtan. Prognos T2 2025 är en ny totalkostnadsprognos efter upprättande av nya kalkyler i projektet och inför kommande revidering av genomförandebeslutet. Totalprognosen överstiger nuvarande genomförandebeslut med mer än 15 procent. Södra Kajen, Södra (183-H9394716) Projektet omfattar förberedande arbeten inför planerad bostadsbebyggelse. I området finns 13 stycken markanvisade byggherrar och för att de skall kunna starta direkt efter lagakraftvunnen detaljplan skall befintlig kaj (Kaj 1) renoveras och byggas om. I dagsläget (2016) har kajen en återstående teknisk livslängd på cirka 20 år och för att inte styra husproduktionen eller i ett senare skede boende så görs arbetena innan husproduktionen startar. Genomförandebeslut taget i KF 2016-09-26. Detaljplanearbete pågår för Södra Värtan, men viss oklarhet råder om tidplanen för det fortsatta arbetet på grund av att förhandlingar om avveckling av Östra Bangården pågår, vilket är en förutsättning för detaljplanen i dess nuvarande utformning. Slutredovisning av projektet planeras att göras under kvartal1, 2026. Projektets totalprognos, netto, ligger i linje med genomförandebeslutet. Inkomsterna är högre än i genomförandebeslutet och avvikelsen beror på ersättningar från Stockholms Hamnar, POL Transport/OKQ8 samt ledningsägare, vilket inte fanns med i kalkyl till genomförandebeslut. På utgiftssidan finns en relativt stor outnyttjad reserv med i prognos för kommande år, vilken kan komma att behöva nyttjas för förberedande utgifter i Södra Värtan som ingick i projektets genomförandebeslut. Övriga huvudprojekt - Norra Djurgårdsstaden Bygglogistikcenter Hjorthagen (183- H8001836) Genomförandebeslut i ExpIN 2012-08-23. Reviderat genomförandebeslut i ExpIN 2013- 12-12. Beslut i KF 2014-04-07. Projektets genomförandebeslut sträcker sig till 2029. Projektets inkomstprognos är beroende av hur övriga projekt inom Norra Djurgårdsstaden framskrider, både gällande projektens egna entreprenadstarter Kommentarer om Stora projekt - Lägesredovisning VB 2025 Bilaga 8:11 Projekt Beslutsläge Kommande aktiviteter och beslut Avvikelser-Risker Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Projektet avser att uppföra ett bygglogistikcenter [BLC] för hantering och styrning av inkommande byggmaterial till delar inom Norra Djurgårdsstaden. Avsikten är att styra materialflödet för samtliga byggherrar inom delområde och Södra Värtahamnen inom NDS genom en lotsfunktion. Anläggningen består av inhägnat område med grindar, ett platskontor och en terminal på 2 200 kvm. Området skall också användas för gemensam avfallshantering och omlastning av utomhuslager på ca 1 000 kvm. Stadsutvecklingsprojekt NDS gick upp med ett nytt tjänsteutlåtande kring BLC för beslut i ExpIN 2020-12-17. Tjänsteutlåtande godkänt av nämnden för perioden 2021-2029. samt i vilken takt externa byggaktörer påbörjar sina byggnationer. Tidsförskjutningar i tidplanen jämfört med vid beslutstillfället har medfört att inkomstprognosen fått justeras därefter. Eftersom projektprognosen inte sträcker sig längre än till 2029 blir projektets totalprognos för inkomsterna lägre än den vid genomförandebeslutet. På sikt är projektet tänkt att generera ett neutralt nettonuvärde, varpå en utökning av tidplanen med reviderat genomförandebeslut kommer behövas. Projektets genomförandebeslut sträcker sig till 2029. De årliga utgifterna för projektet har varit något lägre än kalkylerat, varpå projektets totalprognos för utgifterna understiger genomförandebeslutets prognos. Slussen Slussen (183-H9551100) Projektet Slussen omfattar rivning och nyanläggning av trafikapparaten mellan Gamla Stan och Södermalm. Till detta ska kopplas en ny bussterminal för Nacka- och Värmdöbussarna. Det nya Slussen ska bli en mötesplats där ytor för handel och kultur byggs upp med den kollektiva knutpunkten som nav. I projektet ingår också att bygga ytterligare kanaler mellan Mälaren och Saltsjön för att kunna tappa mer vatten från Mälaren. Vissa delar av konstruktionerna tål inte längre tung trafik. TN bekostar årligen temporära förstärknings- och säkerhetsåtgärder för 10-15 mnkr. Reviderat genomförandebeslut godkänt 2015- 09-28. Markanvisning för Nobel Center är godkänd i ExplN samt mmarkanvisning för hotellbyggrätt, kvarteret Ormen. Beslut reviderat genomförandebeslut taget i Exploateringsnämnden 2023-03-23 och godkänt av Kommunfullmäktige 2023-06-19. Nytt direktiv kring omfattning på gång- och cykelbron erhölls i oktober 2023 med ny omfattning. Senaste lägesredovisning för projektet godkändes i ExplN den 2025-08-21. Reviderat genomförandebeslut 2023 redovisar en prognos nettoinvesteringsutgift inklusive risk och osäkerheter om 12,63 mdkr. Beslut är taget i ExplN 23 mars och Kommunfullmäktige 19 juni. Det övergripande trafiksystemet bedöms färdigställas 2027 och de sista anläggningsdelarna och allmänna ytor på östra sidan om Katarinahissen med access till nya byggnader bedöms färdigställas under 2028-2029 i samordning med övriga byggherrar Atrium Ljungberg, Nobelstiftelsen och Region Stockholm. Den tillfälliga bussterminalen har flyttats i nytt läge vid Birkaterminalen och togs i trafik i augusti 2024. Entreprenad SN82 som utförs av Skanska påbörjades i slutet på augusti 2024. Vattentorget och ytorna på norra sidan runt Munkbron öppnades för allmänheten den 6 juni. Testnings- och besiktningsarbeten pågår. Skador på erosionsskydd i avbördningskanalen och uppströms sluss- och avbördningsanläggningen har identifierats och arbete med åtgärder pågår. Ny tid för fullskaletest av avbördningsanläggningen är planerad till maj 2025. Tidpunkt för slutbesiktning av SN71 har Aktuella risker som föreligger i detta skede är i huvudsak tidsrisker. Största tidsriskerna är risken att den nya bussterminalen inte kan färdigställas enligt tidplan vilket medför försenad trafikstart i den nya bussterminalen eller att överdäckningen av östra delen av projektet, entreprenad SN82, inte färdigställs på tid. En försening av SN82 medför att handelsplatsen inte kan driftsättas eller tillträde för Regionen att påbörja arbetet med slutstationen för Saltsjöbanan försenas. Omfattningen på pågående entreprenadarbete, främst SN82, samt tidplanen är betydande risker för projektets möjligheter att hålla ramarna i reviderat genomförandebeslut både gällande för kvarstående arbeten på Land samt för att färdigställa bussterminalen i Katarinaberget. Bussterminalen, som utgör ett delprojekt inom projekt Slussen, ingår med en bedömd prognos inkl. risk och osäkerheter. I bussterminalen kvarstår risken att entreprenadarbeten inte hinner färdigställas enligt plan. Att tidsåtgången för att driftsätta byggda system har underskattats medför en försening för stadens arbete med provning på cirka 2 månader. Avvikelsen påverkar i dagsläget sluttiden för lokalt provad anläggning vilket är förutsättning för Region Kommentarer om Stora projekt - Lägesredovisning VB 2025 Bilaga 8:12 Projekt Beslutsläge Kommande aktiviteter och beslut Avvikelser-Risker Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad flyttats fram till sommaren 2025 till följd av problemen med erosionsskydden. Finplaneringsarbeten för att färdigställa Södermalmstorg pågår och öppningen av platsen inklusive x-området, stråket, genom Mälarterrassen öppnades den 6 juni 2025. Atrium Ljungberg tillträdde Mälarterrassen den 11 november. Arbetet i bussterminalen utförs enligt plan men tiden för driftsättningen av byggda system var underskattad och medför en försening av stadens arbete. Entreprenadarbeten är färdigställda och stadens provningar av anläggningen planeradess vara färdigställda under hösten 2025 till följd av tiden för driftsättningen. Därefter har Regionens testning och implementering av deras övergripande system och verksamhetsåtgärder påbörjats. Stockholms övertagande och driftsättning men inte tidpunkten för överlämning av anläggningen till Regionen. Risker föreligger även att regionens fortsatta kravställning på projektet medför ökade utgifter. Baserat på ändrade direktiv kring omfattning för gång- och cykelbron där rampen utgår och korrigerat läge planeras bron kunna öppnas våren 2027. Skador på erosionsskydd i avbördningskanalen samt uppströms avbördningsanläggningen riskerar att medföra merkostnader för projektet. Ärendet hanteras som försäkringsärende. Kommentarer om Stora projekt - Lägesredovisning VB 2025 Bilaga 8:13 Projekt Beslutsläge Kommande aktiviteter och beslut Avvikelser-Risker Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Söderstaden Slakthusområdet Övergripande (183- H8001587) Program och inriktningsbeslut för Slakthusområdet antogs våren 2017. Målet är en blandad stadsdel med ca 3000 bostäder, 14 000 arbetsplatser, verksamheter, handel och service med koppling mot mat, kultur och upplevelser enligt vision Söderstaden. Genomförandebeslut i KF 2021-03-22. Beslut om markanvisningar inom etapp 3 har vid ExplN möte 22 maj 2025 förnyats till Einar Matsson och Selvaag Bostad. Beslut om markanvisning och beslut om överenskommelse om exploatering till Åke Sundvall i etapp 1 togs vid nämnd 2024-12- 17 Tidpunkt för genomförandebeslut under 2026 planeras enligt följande: - För etapp 2a, kvartal 2 2026. - För etapp 2b, kvartal 3 2026 - För etapp 3, kvartal 2 2026 Etapp 2e och 5a väntas startas upp under slutet av år 2025. Stadens arbeten med gator och ledningar startar i början av 2026. Bland annat ska Arenavägens norra delar sänkas för att säkerställa skyfallshanteringen i området och minska barriäreffekten mellan Slakthusområdet och omkringliggande områden. Risker: - I projektets rivningsarbeten respektive förberedande arbeten finns risk att påträffa förorenade massor vilket kan påverka kostnaden för ledningsomläggningar negativt. - Exploateringsgraden i de ännu inte påbörjade etapperna 4b och 5a är avgörande för det samlade ekonomiska utfallet. Exploateringsbar mark i etapp 4b och etapp 5 behöver därför fortsatt säkras så att markytor kan omställas och utnyttjas i så hög utsträckning som möjligt. - Existerande verksamhet med drivmedelshantering behöver omlokaliseras för att målet om antal bostäder och därmed tillräckliga inkomster ska kunna uppnås. - Skyfallshantering och planering av parkytor måste samverka så att Slakthusområdet samlat kan fördröja regnvatten och minska risk för översvämning vid skyfall. - De många befintliga verksamheter som är etablerade inom området är en förutsättning att ta hänsyn till vid kommande entreprenad. Det måste säkerställas att dessa verksamheter med leveranser, sophantering, arbetande och besökare ska kunna vara i drift under utbyggnaden vilket medför ett mer komplext genomförande än normalt. Detta kan leda till både ökade kostnader och ett förlängt genomförande. - Marknadsläget bedöms under 2025 vara fortsatt osäkert vad gäller bedömda inkomster för de kvarter som ska innehålla bostadsrätter och det ökar utmaningen med att teckna ök om exploatering med både bostadsutvecklare såväl som med kommersiella utvecklare. Intresset för att bygga i Slakthusområdet är dock fortsatt starkt men prisnivån är svår att upprätthålla på kort sikt. Slakthusområdet Etapp 1 (183-H8003110) Första utbyggnadsetappen i Slakthusområdet. Detaljplanen möjliggör ca 900 bostäder, en grundskola F-9, tre förskolor med fem Genomförandebeslut i ExplN 2020-11-12, beslutat i KF 2021-03-22. Beslut om tecknad Överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark för ett kvarter, beslutat i Utbyggnad av parken Fållan kommer att starta under hösten 2025. Tillkommande post för entreprenad belysning TK (+1,2 mkr) och justering kostnader från ledningsägare (-2,9 mkr), hanterats med reserv. Även klimatbidrag för E102 (-4,3 mkr). Kommentarer om Stora projekt - Lägesredovisning VB 2025 Bilaga 8:14 Projekt Beslutsläge Kommande aktiviteter och beslut Avvikelser-Risker Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad avdelningar vardera, en fullstor idrottshall, ett parkeringsgarage/mobilitetshus, samt ca 22 500 kvm BTA lokaler för kontor, service och handel. Etapp 1 rymmer även två av områdets större parker och ett antal fickparker. Dessutom ingår om-/nybyggnad av ett flertal gator, bland annat Hallvägens förlängning till Enskedevägen. KF 2022-06-13 och för ett annat kvarter beslutat i KF 2023-05-08. Tilläggsarbeten för Stockholm Parkering som innebär inkomst och vidarefakturering för ledningsarbeten drar upp prognosen. Nettoprognos ligger enligt beslut. Inkomster: Förändringar på inkomstsidan beror på att inkomst från Stockholm parkering saknas i utfall, periodiseras i årsbokslut. Det beror också på en viss förskjutning i tid jämfört med budget. Utgifter: Förändringarna beror på att utförande av park Fållan/Frötallen är framflyttad ett år, samt att entreprenadsstart för Stockholm parkering också är framskjuten. Slakthusområdet markberedning etc (183- H8003090) Rivning av 30-tal byggnader med tillhörande justering av teknisk infrastruktur samt förberedande markåtgärder. Det är en nödvändig förutsättning för att skapa det nya Slakthusområdet enligt inriktningsbeslutet från 2017. Flertalet av byggnaderna rivs för den första etappen eller i samband med dess rivningar. Nya tunnelbanan, planerad att öppna under 2027, förutsätter rivning innan byggstart för uppgångarna i Slakthusområdet. Inriktningsbeslut för Slakthusområdet togs i 2017. Delgenomförandebeslut för markförberedande arbete togs i november 2018 i KF. Marksänkningsentreprenaden på östra sidan pågår och ska färdigställas under 2025. Pengar flyttade från dp2a för sänkning av Arenavägen samt ökad tid för BPL/byggledning kopplat till E201 samt kostnadsökning på grund av asbest i schakt, båda har tagits från reserven. Projektet har tilldelats klimatbidrag för emissionsfri entreprenad E02. På nettot håller vi oss inom beslutet. De största återstående riskerna i genomförandet av projektet väntas under år 2026 och omfattar kommande arbeten i Slakthusområdets sydöstra del med marksänkning och ledningsomläggningar. Inkomster: Ersättning tvist framflyttat till nästa år, vidarefakturering till byggaktörer för bygglogistikcenter tillagt under året. Utgifter: Förändringar beror främst på senarelagd start för marksänkningsentreprenad (E02). Årstafältet Årstafältet etapp 1 huvudprojekt (183- H8002093) Den första etappen innehåller cirka 1 000 lägenheter i blandade upplåtelseformer, lokaler för verksamheter i bottenvåningarna och tre förskolor. Stadens arbeten omfattar även delar av den nya parken utöver de gator och ledningsomläggningar som krävs för att färdigställa etappen. Etapp 1 har ett genomförandebeslut som reviderades 2020. Groventreprenaden förväntas pågå till kvartal 4 2026. Därefter kan tillträden till kvartersmark startas. Utbyggnaden av kvartersmark förväntas pågår till 2031. Total prognos avviker mot beslut när det gäller både utgifter och inkomster. Utgiftsprognosen har uppdaterats med hänsyn till den senaste budgeten från entreprenören för E111 (groventreprenad). Inkomstprognosen har också ökat markant till följd av att utgifterna för ledningsarbete blivit högre. Kommentarer om Stora projekt - Lägesredovisning VB 2025 Bilaga 8:15 Projekt Beslutsläge Kommande aktiviteter och beslut Avvikelser-Risker Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Årstafältet etapp 2 och 3 (183-H8002094) Bebyggelseetapp 2/3 omfattar det centrala torget och stadsdelens centrum med cirka 730 lägenheter i blandade upplåtelseformer, en stor matvarubutik och lokaler i bottenvåningarna. I etappen ingår även två förskolor, ett parkeringshus mot Åbyrondellen och en stationär sopsugsanläggning. Stadens arbeten omfattar gator, torg och delar av parken. För att genomföra etapp 2/3 har ett markinköp krävts från den privata markägaren (ICA). Markinköpet utgör merparten av utgifterna (ca 800 mnkr) i projektramen. Genomförandebeslut fattades 2022 för etapp 2/3, vilket även omfattar rivning av byggnader inom Postgården 2 och 4. Samtliga detaljplaner inom etappen har vunnit laga kraft. Groventreprenad påbörjad i mars 2025 och pågår till mars 2028, Skanska är entreprenör. Rivning inom Postgården 2 och 4 är avslutad. Genomförandet av etapp 2/3 ska samordnas med att förvaltningen för utbyggnad av tunnelbanan får tillträde till sitt etableringsområde för att bygga en tunnelbanestation inom etappen. Beroendet innebär risker för både tidplan och utgifter. Årstafältet, etapp 4 (183-H8800615) Bebyggelseetapp 4 gränsar till den befintliga bebyggelsen längs Sandfjärdsgatan i norr och till Huddingevägen i öster. Inom etappen planeras cirka 1 700 nya bostäder (varav cirka 790 hyresrätter, 230 studentbostäder och 700 bostadsrätter), en förskola med upp till 16 avdelningar, en grundskola för årskurserna F-9 samt cirka 4 000 kvm bottenvåningslokaler för butiker och verksamheter. Stadens investeringar inom etappen omfattar ombyggnad av en befintlig fyrvägskorsning, ett nytt gatunät med huvudgata och lokalgator samt en landsvägspark längs delar av Göta landsväg som här är klassad som fornminne. Genomförandebeslut för etapp 4 godkändes i kommunfullmäktige 2024-03-11. Överenskommelse om exploatering med de aktörer som ska bygga på friköpt mark har inte tecknats, vilja och förmåga hos aktörerna saknas. Dialog med byggaktörer om avtalstecknandet sker kontinuerligt. En översyn av utbyggnadsordningen inom hela Årstafältet norra har gjorts. Sammantaget har detta lett till att upphandlingen av groventreprenaden, som var tänkt att starta i början av 2026, skjuts fram till tidigast 2028 och att entreprenadstarten flyttas till 2029. Avvikelsen 2025 beror på ökade kostnader för projektering och datasamordning, sent fakturerade kostnader från trafikkontoret samt tidigarelagt genomförande av en brunnsflytt. Projektets utgiftsprognos är högre än vad som anges i genomförandebeslutet. Detaljprojekteringen har avslutats och en byggkostnadskalkyl har tagits fram under hösten 2025. Resultatet av kalkylen studeras just nu inom projektet och en översyn av projektets övergripande ekonomi pågår. Eftersom överenskommelser om exploatering ännu inte är tecknade med de aktörer som ska friköpa mark är byggrättsvärdena (och därmed inkomsterna) fortfarande osäkra. Fastighetsnämnden Teknisk upprustning Stadsbiblioteket, del av Spelbomskan 16 (177-H77473) Teknisk upprustning samt verksamhetsutveckling av Stadsbiblioteket, del av Spelbomskan 16. Genomförandebeslut i kommunfullmäktige 2024-09-02 Genomförandebeslut har fattats i kulturnämnden 2024-05-21 och i fastighetsnämnden 2024-05-28. Invändigt pågår utbyte av inmurade värmeledningar i väggschakt, igengjutning av bottenplattan efter rörläggning och uppsättning av nya väggar i Barnens rotunda. Lång handläggningstid, krav på omprojektering och svårigheter att få tillstånd från Länsstyrelsen för nödvändiga åtgärder för förbättrad arbetsmiljö/skydd för personal samt underhållsåtgärder riskerar att leda till ökade kostnader --- [Bilaga - Slutredovisningar av projekt över 50 mnkr 2025 inkl länk till nämnd.pdf] Bilaga 9:1 Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanställning av slutredovisade investeringsprojekt, över 50 mnkr, under 2025 Diarienummer Projekt Datum för slutredovisning i nämnd Trafiknämnden* Trafiknämnden | MeetingPlus [sv] T2021-02313 Reinvesteringsprogram för tekniska installationer i broar, tunnlar och mindre anläggningar 2024. 2025-05-22 T2025-01058 Reinvesteringsprogram för mindre konstruktionsåtgärder avseende broar, tunnlar och övriga byggnadsverk 2024. 2025-05-22 T2025-00629 Hastighetsplaner. Trafiksäkerhetsåtgärder i delområde 1 etapp 2, delområde 2 samt delområde 3 exklusive Östermalm etapp 2. 2025-05-22 Exploateringsnämnden* Exploateringsnämnden | MeetingPlus [sv] E2025-01024 Hässelby strands centrum H9244106. 2025-05-22 E2025-03262 Lugnet 2 H9251717 2025-12-11 Fastighetsnämnden* Fastighetsnämnden | MeetingPlus [sv] 2019/26 Upprustning av Kristinebergs IP, Kristinebergs slott 3 2025-06-17 Kyrkogårdsnämnden* Kyrkogårdsnämnden | MeetingPlus [sv] Dnr KYF 2025/462 Ny begravningsplats på Järva 2025-04-23 • Länk till möteskalender där beslutsunderlag för respektive slutredovisning finns under respektive mötes föredragningslista. I beslutsunderlagen framgår utfallet avseende ekonomi, tid och kvalité i förhållande till beslut. --- [Bilaga - Ärenden som sambehandlas.pdf] Sida 1 (9) Ärenden som sambehandlas med årsredovisning 2025 I bilagan redovisas de ärenden, som är diarieförda som eget ärende och beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025, dnr KS 2026/71 Den 13 juni 2022 (§23) fattade kommunfullmäktige beslut om att införa en stadsgemensam visselblåsarfunktion. I bilaga redovisas Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025. Syftet med årsrapporten är att återredovisa visselblåsarfunktionens arbete, genom att ge en översiktlig beskrivning av inkomna ärenden och hanteringen av dessa. Ambitionen är också att lärdomar från årets utredningar ska komma fler än berörda förvaltningar och bolag tillgodo. Totalt inkom 70 rapporter till visselblåsarfunktionen under 2025, vilket kan jämföras med 44 ärenden 2024 och 50 ärenden 2023. Under året upphandlades nytt system- och konsultstöd för till visselblåsarfunktionen. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2025. Redan innan övergången till nytt system- och konsultstöd noterades en viss ökning från tidigare år. Från och med övergången den 1 oktober 2025 och fram till årets slut skedde dock en markant ökning. Totalt inkom 32 rapporter under denna period, vilket kan jämföras med elva rapporter under motsvarande period 2024. I likhet med tidigare år är det en relativt låg andel rapporter som kvalificerar sig som visselblåsarärenden, ungefär hälften kunde avslutades direkt efter initial bedömning. De flesta ärenden som bedömts sakna allmänintresse har kategoriserats som ”personalfrågor/arbetsmiljö”. Ärenden som rör rapportörens egna anställnings-/arbetsförhållanden bedöms som regel inte ha ett allmänintresse. Ärenden som rör inköp/upphandling, jäv och förtroendeskadliga bisysslor tillhör sådant som bedömts vara av allmänintresse. I sådana fall har åtgärder vidtagits för att utreda och bedöma riktigheten i inkomna påståenden. Stadsledningskontoret Finansavdelningen Bilaga 10 [Nivå 2] [Besöksadress] [Postadr ess] [Postnr] [Ort] Telefon [Tel efon] Växel [Växel ] Fax [Fax] e-postadr ess [hemsida] Sida 2 (9) Ärenden som sambehandlas med årsredovisning 2025 Det har genomgående varit en god samverkan med berörda förvaltningar och bolag, vare sig det har handlat om att de ombetts tillhandahålla sakinformation, vidta egna utredningsåtgärder eller ta emot slutsatser och förslag. I förekommande fall har rekommendationer om fortsatta åtgärder mottagits på ett lyhört sätt. Återredovisningen av vidtagna åtgärder till visselblåsarfunktionen visar vidare på en vilja att förebygga brister för att undvika att identifierade missförhållanden upprepas. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 godkänns i enlighet med bilaga 10 a till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kompletterande och förlängd finansiering för utveckling av sociala system, dnr KS 2025/1604 För att säkerställa en fortsatt utveckling av Sociala system tog Kommunstyrelsen i årsredovisningen för 2021 (KS 2021/121) beslut att tilldela 300 mnkr för detta ändamål att nyttja under 2022-2027. Fördelning av medel skedde i årsredovisning 2022 (KS 2023/248). Därefter har ytterligare beslut fattats om kompletterande finansiering av systemets tekniska förnyelse (KS 2024/1009) samt förlängd och kompletterande finansiering för upphandling av nya utförarsystem (KS 2024/1009). Utvecklingsarbete pågår med god framdrift inom kommunstyrelsen, äldrenämnden och socialnämnden i nära samarbete med varandra. På grund av flera parallella utvecklingsspår, en ny socialtjänstlag, förändringar i den nationella infrastrukturen samt förseningar i äldrenämndens upphandlingsprojekt på grund av överprövningar behöver dock delar av arbetet förskjutas i avvaktan på att andra delar ska bli klara. Förskjutningarna och behovet av att göra vissa förändringar i den befintliga tekniska miljön som inte kan invänta den tekniska förnyelsen innebär också kostnadsökningar. Av dessa skäl föreslås förlängning, omdisponering samt kompletteringar av tidigare beslutad finansiering. Av de medel som beviljats till socialnämnden föreslås 40 mnkr omdisponeras till kommunstyrelsen eftersom merparten av socialnämndens utveckling inväntar den tekniska förnyelsen som kommunstyrelsen genomför. Socialnämnden föreslås få disponera kvarvarande medel, cirka 50 mnkr till och med 2029. För att omhänderta hela den tekniska förnyelsen av systemet föreslås ytterligare 50 mnkr avsättas till kommunstyrelsen till och med 2029. Finansieringen av tillkommande medel föreslås hanteras i budgetprocessen. Sida 3 (9) Ärenden som sambehandlas med årsredovisning 2025 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Medel om 40 mnkr som tidigare beviljats socialnämnden för utveckling av sociala system omdisponeras till kommunstyrelsen i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Kommunstyrelsen medges komplettende finansiering om 50 mnkr för 2026-2029 för teknisk förnyelse av sociala system i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering hanteras i budgetprocessen. 3. Tidigare beslut om att socialnämnden medges finansiering för utveckling av sociala system förlängs till och med 2029 i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Justering av ersättning/peng till utförare inom familjerådgivning, dnr KS 2026/215 Familjerådgivning vänder sig till par, föräldrar och familjer som behöver hjälp i olika samlevnadsfrågor. Den som vill ha familjerådgivning och bor i Stockholms stad kan välja mellan ett antal godkända utförare, både stadens egen familjerådgivning och enskilda utförare. Familjerådgivning kostar 450 kronor per samtal och samtalstiden är 90 minuter, oavsett regi. Pengen till utförare inom familjerådgivningen för rådgivningssamtal med avgiftsbefrielse var i budget 2026 för högt beräknad. Peng 2026 för familjerådgivningens utförare gäller enligt nedan. Insatstyp Ersättningsbelopp Egen regi kr/samtal Enskild regi kr/samtal Rådgivningssamtal, enkel bemanning 1 146 1 187 Rådgivningssamtal, dubbelbemanning 2 291 2 374 Rådgivningssamtal med avgiftsbefrielse 1 596 1 637 Samarbetssamtal, enkelbemanning 1 682 - Samarbetssamtal, dubbelbemanning 2 828 - Kund med avgiftsbefrielse - - Kund som uteblir eller lämnar sent återbud 450 - Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Ersättning/peng till utförare inom familjerådgivning för rådgivningssamtal med avgiftsbefrielse justeras i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Sida 4 (9) Ärenden som sambehandlas med årsredovisning 2025 Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter i Stockholms stad, dnr KS 2026/231 I Stockholms stads budget för 2026 fick kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en riktlinje för införande av arbetsskor för de välfärdsverksamheter som tidigare haft arbetsskor och de som ska införa arbetsskor inom staden. Riktlinjen syftar till att främja god arbetsmiljö och friskfaktorer för både kommunala verksamheter och privata utförare. Syftet med en gemensam riktlinje är att införandet hos såväl de som haft arbetsskor och de som ska införa arbetsskor sker på samma sätt i samtliga nämnder samt att fastställa förutsättningarna för privat regi tas fram av berörda facknämnder. Tillämpningsanvisningar för egen regi och för privat regi ska tas fram för respektive verksamhetsområde av berörda facknämnder. Tillämpningsanvisningarna för egen regi ska innehålla vilka yrkesgrupper förmånen omfattar, hur ofta förmånen kan nyttjas, ett maximalt värde på förmånen, rutiner för avrop, förmånsbeskattning och uppföljning. Tillämpningsanvisningar för privat regi ska anpassas efter aktuellt verksamhetsområde och innehålla vilka yrkesgrupper förmånen omfattar, hur ofta förmånen kan nyttjas, fastställt värde på förmånen, hur medel rekvireras, krav på återredovisning och uppföljning. Riktlinjen riktar sig till alla nämnder som omfattas av arbetsskor. Det noteras att kommunfullmäktige den 1 september 2025 antog Riktlinje för införande av arbetsskor (dnr KS 2025/757). Riktlinjen omfattar äldreomsorgen och äldrenämnden har antagit tillämpningsanvisningar inom området. Den föreslagna Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter i Stockholms stad, ska därmed inte omfatta äldreomsorgen eftersom det redan finns ett tillämpligt styrdokument. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter antas i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Förskolenämnden ska ta fram tillämpningsanvisningar för införande av arbetsskor för personal inom förskoleverksamheten i egen regi och för privat regi i Sida 5 (9) Ärenden som sambehandlas med årsredovisning 2025 enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Socialnämnden ska ta fram tillämpningsanvisningar för införande av arbetsskor för personal inom socialpsykiatri, skadligt bruk och beroende samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning i egen regi och för privat regi i enlighet med bilaga 10 b till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser inom kommunkoncernen, dnr KS 2026/130 Avtalet gällande stadens nuvarande ekonomi- och inköpssystem, Unit4 ERP, som omfattar samtliga nämnder och bolag, kan maximalt förlängas fram till den 28 maj 2029. Staden har därför behov av att genomföra en ny upphandling av stöd för kommunkoncernens ekonomi- och inköpsprocesser. Det upphandlade stödet ska utformas med beaktande av kostnadseffektivitet, verksamhetens behov, erfarenheter från nuvarande lösning och arbetssätt samt eventuellt tillkommande prioriterade områden inom ekonomi- och inköpsområdet. En förutsättning för upphandlingen är att kommunkoncernen fortsatt använder en gemensam ekonomimodell och gemensamma principer för ekonomi- och inköpsprocesser, för att säkerställa effektivitet och samarbete inom kommunkoncernen. Med stöd avses lösningar för ekonomi- och inköpsprocesser som kan tillhandahållas genom system, tjänster eller kombinationer därav, utifrån vad som bedöms ändamålsenligt med hänsyn till kostnadseffektivitet, teknisk utveckling, informationssäkerhet och kommunkoncernens behov. Tidplanen för upphandlingen och det efterföljande införandet är beroende av upphandlingens utformning och utfall och fastställs i samband med genomförandet. Införande och successivt genomförande sker därefter i den omfattning som följer av upphandlingsresultatet. Vid mer omfattande förändringar kan införandet pågå under flera år efter avslutad upphandling. Den faktiska kostnaden beaktas närmare i samband med framtagandet av budgetunderlag för kommande budgetår. Stadsledningskontoret föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen ska genomföra en central upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser inom kommunkoncernen. Sida 6 (9) Ärenden som sambehandlas med årsredovisning 2025 Stadsledningskontoret föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att besluta om upphandlingsdokument och övriga handlingar som krävs för upphandlingen, tilldelning av kontrakt samt tecknande av avtal med upphandlad leverantör eller leverantörer. Stadsledningskontoret föreslår därutöver att kommunstyrelsen beslutar att stadsdirektören ska fatta beslut om upphandlingsdokument och övriga handlingar som krävs för upphandlingen, genomförande och avbrytande av upphandling, tilldelning av kontrakt, tecknande av avtal samt löpande avtalshantering, inklusive beslut om eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt hävning av avtal. Stadsledningskontoret föreslår även att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att implementera upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser hos stadens nämnder och bolag i den omfattning som följer av upphandlingsresultatet. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del ge fullmakt samt att uppmana samtliga bolagsstyrelser att ge fullmakt till kommunstyrelsen för genomförande av upphandling samt för efterföljande avtalshantering inom ekonomi- och inköpsområdet, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stockholms Stadshus AB uppmanas vidare att för egen del finansiera samt att uppmana samtliga bolagsstyrelser att finansiera den del av upphandlingen som avser bolagen. Finansiering för den del som avser stadens nämnder sker genom de reserverade medlen för utvecklingskostnader IT som återfinns inom ramen för Central medelsreserv i budget Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Kommunstyrelsen ska genomföra central upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser, i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Centralt upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser ska användas av samtliga nämnder i den omfattning som följer av upphandlingsresultatet, i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Sida 7 (9) Ärenden som sambehandlas med årsredovisning 2025 3. Stockholms Stadshus AB uppmanas för egen del att använda centralt upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att använda centralt upphandlat stöd i den omfattning som följer av upphandlingsresultatet, i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Kommunstyrelsen ska besluta om upphandlingsdokument och övriga handlingar som krävs för upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser, tilldelning av kontrakt, avbrytande av upphandling samt avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt häva avtal, i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Kommunstyrelsen ska implementera upphandlat stöd för ekonomi- och inköpsprocesser hos stadens nämnder och bolag, i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Finansiering för upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser, avseende den del som gäller stadens nämnder sker genom de reserverade medlen för utvecklingskostnader IT som återfinns inom ramen för Central medelsreserv i budget, i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del ge fullmakt samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att ge fullmakt till kommunstyrelsen för genomförande av upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser och efterföljande avtalsförvaltning av upphandlat stöd inom ekonomi- och inköpsområdet, i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del finansiera samt att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att finansiera den del av upphandling av stöd för ekonomi- och inköpsprocesser som avser stadens bolagsstyrelser, i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Sida 8 (9) Ärenden som sambehandlas med årsredovisning 2025 Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande. 1. Stadsdirektören ska genomföra central upphandling samt säkerställa införande och användning av upphandlat stöd inom ekonomi- och inköpsområdet, i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Stadsdirektören ska fatta beslut om upphandlingsdokument, avbrytande av upphandling, tilldelning av kontrakt, tecknande av avtal och löpande avtalshantering inklusive beslut om eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt att häva avtal inom ekonomi- och inköpsområdet, i enlighet med bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Storstockholms Brandförsvars årsredovisning för verksamhetsåret 2025, dnr KS 2026/276 Direktionen för kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar har överlämnat årsredovisning för verksamhetsåret 2025, bilaga 10 c. Förbundets ekonomi har stabiliserats jämfört med tidigare år, samtidigt som omvärlden fortsatt präglas av osäkerhet med höga räntor, svag konjunktur och geopolitiska risker. Under året har dessutom en större förändring genomförts genom Nacka kommuns inträde i förbundet. Förbundet visar ett positivt nettoresultat med 21,5 mnkr, inklusive orealiserade vinster i värdepapper som uppgår till 11,3 mnkr. Årets balanskravsresultat uppgår till 10,2 mnkr, vilket innebär en positiv avvikelse med 6,5 mnkr mot budget. Måluppfyllelsen är i huvudsak god. Verksamhetsplanen för 2025 innefattade 34 uppdrag, varav 8 bedömdes enbart delvis genomförda som planerat. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Storstockholms Brandförsvars årsredovisning för verksamhetsåret 2025 fastställs i enlighet med bilaga 10 c till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Sida 9 (9) Ärenden som sambehandlas med årsredovisning 2025 Tertialrapport 2 2025 för SHIS bostäder, dnr KS 2025/1280 SHIS Bostäder har inkommit med Tertialrapport 2 för 2025 till kommunstyrelsen. SHIS har under perioden fortsatt arbeta kring bostadsförsörjning i nära samarbete med staden. Den planlagda minskningen inom nyanlända fortsätter. Efterfrågan från stadens nämnder har ökat betydligt under året. Detta trendbrott förväntas fortsätta under året, utifrån förstärkt samverkan med staden samt pågående utvecklings- och kvalitetsarbete. Likaså utifrån förstärkt arbete med varumärket och ökad proaktivitet i övrigt gällande såväl intern som extern kommunikation. SHIS har fortsatt arbetet med de av staden prioriterade målgrupperna, familjer i osäkra boendeförhållanden, äldre personer (66+), personer med erfarenhet av våld i nära relation och nyanlända. SHIS ekonomiska prognos är på helåret 1,4 mnkr efter förväntad ersättning från staden för tomställningskostnader relaterade till avveckling av fastigheter inom nyanlända. SHIS Bostäders Tertialrapport 2 för 2025 har inkommit till kommunstyrelsen och anmälan godkänns. Kommunstyrelsen beslutar för egen del följande. Anmälan av SHIS Bostäders Tertialrapport 2 för 2025 fastställs med hänvisning till bilaga 10 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. --- [Bilaga - Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025.pdf] Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 3 (35) Sammanfattning Den 13 juni 2022 (§23) fattade kommunfullmäktige beslut om att införa en stadsgemensam visselblåsarfunktion. Genom ett tillägg i kommunstyrelsens reglemente förtydligades att styrelsen fick ansvaret för en stadsgemensam interna rapporteringskanal enligt lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Samtidigt beslutades att rapporteringskanalen skulle delas av samtliga nämnder och berörda bolag inom Stockholms Stadshus AB. Detta är visselblåsarfunktionens tredje årsrapport. Syftet med årsrapporten är att återredovisa visselblåsarfunktionens arbete, genom att ge en översiktlig beskrivning av inkomna ärenden och hanteringen av dessa. Ambitionen är också att lärdomar från årets utredningar, i den mån dessa skulle kunna vara relevanta, ska komma fler än berörda förvaltningar och bolag tillgodo. Under 2025 registrerades totalt 70 ärenden, att jämföra med 44 ärenden 2024 och 50 ärenden 2023. Under året upphandlades nytt system- och konsult- stöd för till visselblåsarfunktionen. Avtalet med leverantören Lantero AB gäller från och med den 1 oktober 2025. Redan innan övergången till nytt system- och konsultstöd noterades en viss ökning från tidigare år. Fram till och med den sista september hade 38 ärenden registrerats. Från och med övergången till rapportering via Lantero den 1 oktober 2025, fram till årets slut skedde dock en markant ökning. Totalt inkom 32 rapporter under denna period, vilket kan jämföras med elva rapporter under motsvarande period 2024. Rapporter har inkommit rörande såväl fack- och stadsdelsförvaltningar som bolag. I likhet med tidigare år är det en relativt låg andel rapporter som kvalificerar sig som visselblåsarärenden, ungefär hälften kunde avslutades direkt efter initial bedömning. De flesta ärenden som bedömts sakna allmän- intresse har kategoriserats som ”personalfrågor/arbetsmiljö”. Ärenden som rör rapportörens egna anställnings-/arbetsförhållanden bedöms som regel inte ha ett allmänintresse. Ärenden som rör inköp/upphandling, jäv och förtroendeskadliga bisysslor tillhör sådant som bedömts vara av allmänintresse. I sådana fall har åtgärder vidtagits för att utreda och bedöma riktigheten i inkomna påståenden. Det har genomgående varit en god samverkan med berörda förvaltningar och bolag, vare sig det har handlat om att de ombetts tillhandahålla sakinform- ation, vidta egna utredningsåtgärder eller ta emot slutsatser och förslag. I förekommande fall har rekommendationer om fortsatta åtgärder mottagits på ett lyhört sätt. Återredovisningen av vidtagna åtgärder till visselblåsarfunktionen visar vidare på en vilja att förebygga brister för att undvika att identifi- erade missförhållanden upprepas. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 4 (35) Innehåll Sammanfattning ........................................................................................ 3 Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 .............................................. 5 Inledning ..................................................................................................... 5 Visselblåsarlagen ........................................................................................ 5 Visselblåsarfunktionens mandat och uppdrag ............................................ 6 Om anmälan och mottagningen av rapporter ............................................. 6 Sekretessbestämmelser ............................................................................. 7 Ett uppföljningsärendes olika faser ............................................................. 8 Kvalificering/initial bedömning .................................................................... 8 Riktighetsbedömning/utredning .................................................................. 8 Överlämnande för åtgärd ............................................................................ 9 Återkoppling till rapporterande person........................................................ 9 Vidareutveckling av rutiner och arbetssätt.................................................. 9 Analys av inkomna ärenden ..................................................................... 10 Bedömning och kategorisering av ärenden .............................................. 12 Utvecklingsområden — trender och tendenser ........................................ 14 Sammanställning av inkomna ärenden 2025 – översikt*.................... 16 Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 5 (35) Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 Inledning Lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) trädde i kraft den 17 december 2021. Sedan den 17 juli 2022 ska det finnas s.k. interna rapporteringskanaler hos alla offentliga och privata verksamhetsutövare (arbetsgivare) med fler än 250 anställda. Från och med den 17 december 2023 gäller kravet även för privata arbetsgivare med minst 50 anställda. Den 13 juni 2022 (§23) fattade kommunfullmäktige beslut om att införa en stadsgemensam visselblåsarfunktion. Genom ett tillägg i kommunstyrelsens reglemente förtydligades att styrelsen fick ansvaret för en stadsgemensam intern rapporteringskanal enligt lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Samtidigt beslutades att rapporteringskanalen skulle delas av samtliga nämnder och berörda bolag inom Stockholms Stadshus AB. Stockholms Stadshus AB uppmanades att ge stadens berörda bolagsstyrelser i uppdrag att uppfylla skyldigheten att ha en intern rapporteringskanal genom att besluta att dela den stadsgemensamma visselblåsarfunktionen och förfarandena för rapportering och uppföljning. Detta är visselblåsarfunktionens tredje årsrapport. Syftet med årsrapporten är att återredovisa visselblåsarfunktionens arbete, genom att ge en översiktlig beskrivning av inkomna ärenden och hanteringen av dessa. Ambitionen är också att lärdomar från årets utredningar, i den mån dessa skulle kunna vara relevanta, ska komma fler än berörda förvaltningar och bolag tillgodo. Visselblåsarlagen Visselblåsarlagen gäller vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Kravet på att det ska ske i ett arbetsrelaterat sammanhang innebär även en begränsning av personkretsen som omfattas. Visselblåsarfunktionen är en intern rapporteringskanal för verksamma i stadens förvaltningar och i bolag med fler är 50 anställda. Utöver anställda, praktikanter och volontärer har även andra som utför arbete under stadens kontroll och ledning denna möjlighet. Det kan exempelvis vara inhyrd perso- nal från bemanningsföretag eller konsulter med enskild firma som arbetar på uppdrag av staden. Anhöriga, brukare, vårdnadshavare, kunder, besökare, invånare, förtroendevalda politiker med flera kan däremot inte rapportera i de rapporteringskanaler som beskrivs i lagen och få det skydd som lagen ger. Till visselblåsarfunktionen kan allvarliga oegentligheter och missförhållanden, som brott mot lagar och allvarliga avsteg från stadens styrande doku- ment, anmälas. Det är viktigt att det finns ett allmänintresse av att missförhållandet kommer fram. För att det ska finnas ett allmänintresse: • ska det gälla allvarliga förhållanden • angå en krets som kan betecknas som allmänheten Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 6 (35) • finnas ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram. Det kan exempelvis handla om ekonomisk brottslighet, korruption, mutor eller jäv. Det kan också röra sig om miljöbrott eller säkerhetsrisker rörande liv och hälsa. Som huvudregel (dock inte utan undantag) åtnjuter rapporterande person/visselblåsaren ansvarsfrihet (jfr 2 kap. visselblåsarlagen) och verksamhetsutö- varen får inte vidta hindrande åtgärder eller repressalier mot denne (jfr 3 kap. visselblåsarlagen). För att omfattas av skyddet krävs att den som visselblåser vid tidpunkten för rapportering hade skälig anledning att anta att informationen var sann. Den som avsiktligt lämnar oriktiga uppgifter kan själv göra sig skyldig till brott. Det behöver inte finnas faktiska ”bevis” i juridisk bemärkelse. Det ska dock inte handla om ogrundade rykten eller hörsägen. Förenklat uttryckt bör den interna rapporteringskanalen användas när det inte hjälper, eller är lämpligt, att rapportera om allvarliga missförhållanden på annat sätt. Visselblåsarfunktionens mandat och uppdrag Enligt visselblåsarlagen ska inkomna rapporter hanteras av särskilt utsedda personer eller enheter som ska vara oberoende och självständiga. Funktionen ska kunna agera självständigt gentemot den egna organisationen är därför placerad centralt. Handläggarna och stadsjuristen utgör visselblåsarfunktion och tillhör organisatoriskt juridiska avdelningen på stadsledningskontoret. Den som arbetar i funktionen ska ha ett visst mandat att agera utan verksam- hetsutövarens godkännande. Det gäller framförallt mandat att inleda och avsluta utredningar. Mandatet innefattar frihet att formulera slutsatser från uppföljningen av rapporter utan att verksamhetsutövaren (arbetsgivaren) godkänner slutsatserna. Om anmälan och mottagningen av rapporter En rapport/anmälan till visselblåsarfunktionen (nedan VBF) kan lämnas skriftligt eller muntligt, via telefon eller vid personligt möte. Även muntlig rapportering ska dokumenteras. På stadens webbplats finns information om visselblåsarfunktionen och länk till visselblåsartjänsten. Information finns också på stadens intranät samt bolagens egna intranät och eller webbplatser. En rapporterande person (nedan rapportör) ska även få bekräftelse på att rapporten är mottagen inom sju arbetsdagar och i skälig utsträckning få inform- ation om vidtagna åtgärder och skälen till dessa inom tre månader (jfr 5 kap. 8 § visselblåsarlagen). Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 7 (35) Vid anmälan ombeds rapportören ange sitt namn, arbetsplats och kontaktuppgifter, vilken förvaltning/bolag missförhållandet avser och lämna en detal- jerad beskrivning av missförhållandet. Rapportören har möjlighet att skicka in/bilägga dokument. Staden har inte sett behov av att tillåta anonym rapportering med tanke på de nya sekretessregler som infördes i offentlighets- och sekretesslagen, OSL, i samband med visselblåsarlagen. Uppgiften om namn kan många gånger vara nödvändig för bedömningen av om rapportören omfattas av lagens skydd. Även kontaktuppgifter för att kunna återkoppla och ställa uppföljande frågor underlättar i den fortsatta uppföljningen av ärendet, men är inte längre nödvändig efter övergången till nytt systemstöd den 1 oktober 2025. Att rapportören behöver uppge sin identitet kan även antas ha en avhållande effekt i de fall personer överväger att rapportera enkom för att misskreditera någon. Sammantaget har behovet av att säkerställa att den rapporterade personen omfattas av visselblåsarlagen i kombination med sekretesskyddet utgjort skälen till stadens bedömning. Det ska dock lyftas att risken finns att personer avstår att rapportera om allvarliga missförhållanden för att de inte vågar uppge sin identitet. Det är tekniskt möjligt att lämna in en rapport anonymt, och det händer att sådana rapporter inkommer. Om uppgifterna är av allmänintresse och möjliga att utreda har visselblåsarfunktionen i sådana fall involve- rat/överlämnat information om sakförhållandena till berörd förvaltning/bolag. Sekretessbestämmelser Inkomna anmälningar/rapporter registreras i VBFs diarium som ett eget ärende. Rapporterna blir allmänna handlingar, men med uppgifter som omfattas av sekretess. Sekretess gäller i uppföljningsärenden samt i personalärenden eller annan åtgärd som har sin grund i ett uppföljningsärende. Enligt 32 kap. 3 b § OSL gäller sekretess: – för uppgift som kan avslöja den rapporterande personens/visselblåsarens identitet (t.ex. uppgifter om namn, adress, telefonnummer, tjänst, ar- betsställe eller arbetsuppgifter). Sekretessen är absolut, det vill säga att uppgift om den rapporterande personens identitet inte får lämnas ut. – för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild (t.ex. utpekade personer, kollegor eller företag) om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Det finns även en sekretessbestämmelse till skydd för allmänna intressen, 17 kap. 3 b § OSL. Den syftar till att motverka att berörda personer hindrar, stör eller försenar utredningen. Det innebär att bestämmelsen framförallt kan användas för att hemlighålla för berörda personer att de förekommer i ett uppföljningsärende, om det kan antas att syftet med uppföljningen motverkas om uppgiften röjs. Särskilt i ett inledande skede kan det vara viktigt att misstanken om att någon orsakat ett missförhållande inte kommer till den personens kännedom. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 8 (35) Ett uppföljningsärendes olika faser Kvalificering/initial bedömning När en rapport inkommit görs en initial bedömning där VBF granskar rapporten utifrån formella grunder: Rör rapporten en förvaltning/bolag som ingår i den gemensamma visselblåsarfunktionen? Tillhör rapportören rätt personkrets? Avser rapporten något som framkommit i arbetsrelaterat sammanhang? Avser rapporten ett missförhållande, eller är det exempelvis snarare ett klagomål? Är missförhållandet av allmänintresse, eller rör det exempelvis endast rapporterande persons egna anställningsförhållanden? Om det direkt utan vidare utredning kan konstateras att det inte är fråga om ett missförhållande som ska hanteras av VBF får rapportören besked om det och om så är möjligt även information om vart hen bör vända sig istället. I många fall behöver rapportören kontaktas om att inkomma med komplette- rande information för att möjliggöra en initial bedömning. Om inkommen rapport, trots begäran om kompletterande information, är så ofullständig att någon ytterligare utredning inte kan ske avslutas ärendet. I samband med det får rapportören en återkoppling om varför ärendet avslutas. Funktionen kan, utifrån särskilda förutsättningar, bedöma att ärendet ska överlämnas till en extern utredare. Det gäller exempelvis i de fall det finns intressekonflikter eller funktionen skulle kunna anses vara jävig. Om visselblåsafunktionen skulle anses vara jävig finns det särskilda rutiner för hante- ring av ärendet hos den externa utredaren. Riktighetsbedömning/utredning VBF ansvarar för att göra en riktighetsbedömning och för att rapporten om missförhållanden blir tillräckligt och omsorgsfullt utredd. Handläggarna kan vid genomförande av utredningen behöva ta hjälp av sakkunniga personer utanför VBF, exempelvis från andra avdelningar på stadsledningskontoret eller berörd förvaltning/bolag. Vid behov av sakupplysningar från berörd förvaltning/bolag kontaktar VBF den kontaktperson som förvaltnings- chef/bolagschef utsett, i den mån handläggarna inte själva kan bedöma vem som bör kontaktas. VBF lämnar i sådana fall inte mer information än vad som krävs för att utreda ärendet. VBF klargör även förutsättningarna i visselblåsarlagen och sekretessen i syfte att bland annat säkerställa att berörd förvaltning inte röjer några uppgifter eller gör några efterforskningar gällande vem/vilka som rapporterat. I de fall misstanke om brott föreligger eller om det finns skäl att tro att det rör sig om oegentligheter blir riktighetsbedömningen avgränsad för att kunna hanteras skyndsamt. Detta då endast berörd förvaltning/bolag som arbetsgivare kan besluta om åtgärder under utredningen, exempelvis avstängning av en anställd. Om ärenden som innehåller iakttagelser om faktiska omständigheter där person i ledande ställning pekas ut som direkt ansvarig för missför- hållandet skulle inkomma informeras överordnad. Det innebär att om ärenden direkt skulle beröra förvaltnings-/bolagschef skulle stadsdirektören infor- meras, och att om ärendet rör stadsdirektören skulle finansborgarrådet informeras. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 9 (35) I normalfallet handlar inkomna rapporter om missförhållanden i form av brister i verksamheten på olika sätt. Under riktighetsbedömningen/utredningen begär VBF in svar på frågor och information från berörd förvaltning/bolag. VBF gör sedan en riktighetsbedömning baserad på inkommen rapport och eventuellt inhämtat underlag och formulerar slutsatser. Överlämnande för åtgärd Om riktighetsbedömningen visar att rapporterade missförhållanden inte kan styrkas, är grundlösa eller redan åtgärdats avslutas ärendet utan ytterligare åtgärd. I annat fall överlämnar VBF sin bedömning, inklusive slutsatser, till berörd förvaltning/bolag för åtgärder. Med åtgärder avses vidare utredning, eller insatser för att komma tillrätta med iakttagna brister avseende det rapporterade missförhållandet och eller förebygga att liknande missförhållanden uppstår i framtiden. Återkoppling till rapporterande person VBF ska inom tre månader från bekräftelsen återkoppla till rapporterande person om vad som gjorts för att utreda och bedöma riktigheten av den rap- porterande informationen samt vilka slutsatser som dragits i uppföljningsärendet. Det måste dock beaktas i vilken utsträckning informationen är sekre- tessbelagd. Om utredningen inte är klar inom tre månader lämnas information om det. Vidareutveckling av rutiner och arbetssätt Under våren 2024 startade ett projekt som resulterade i en upphandling av nytt system- och konsultstöd för Stockholms stads visselblåsarfunktion. Upp- handlingen annonserades i januari 2025 och avtalet med leverantören Lantero undertecknades i april 2025. Ramavtalet gäller från och med den 1 okto- ber 2025 till och med sista september 2027, med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Konsultstödet omfattar mottagning och bekräftelse av rapporter digitalt eller per telefon. Konsultstödet innefattar även en preliminär första bedömning av inkomna rapporter samt, vid behov, handläggning av hela, eller delar av, inkomna ärenden. Uppdragen kan även omfatta självständigt arbete i förhål- lande till stadens visselblåsarfunktion i ärenden där så bedöms lämpligt eller påkallat, exempelvis under arbetsanhopningar och ledighet för stadens egna visselblåsarhandläggare. Systemstödet ger möjlighet att rapportera misstankar om missförhållanden digitalt och har funktionalitet för att kommunicera med rapportören på ett säkert sätt under hela handläggningsprocessen samt för att ladda ned och spara den dokumentation som skapas. Under hösten 2025 har VBF därför arbetat intensivt med testning, den informationsklassning som sker i samband med driftstart av ett nytt system samt framtagande av sekretess- och PUB-avtal, jävsinstruktion och arbetsprocesser som anpassats till det nya system- och konsultstödet. I samband med införandet av det nya system- och konsultstödet genomfördes kommunikationsinsatser för att informera om förändringen. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 10 (35) Analys av inkomna ärenden Under 2025 registrerades totalt 70 ärenden, att jämföra med 44 ärenden 2024 och 50 ärenden 2023. Redan innan övergången till nytt system- och konsultstöd noterades en viss ökning från tidigare år. Fram till och med den sista september hade 38 ären- den registrerats. Från och med övergången till rapportering via Lantero den 1 oktober 2025, fram till årets slut skedde dock en markant ökning. Totalt inkom 32 rapporter under denna period, vilket kan jämföras med elva rapporter under motsvarande period 2024. Diagram 1. Antal inkomna rapporter/månad Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 11 (35) Nedan finns två diagram som ger en översiktlig bild av fördelningen mellan fackförvaltningar, stadsdelsförvaltningar och bolag. Diagram 2. Ärendefördelning 2025 Diagram 3. Ärendefördelning juli 2022 t.o.m. december 2025 Diagram 2 ovan visar på ärendefördelningen 2025. Av totalt 70 anmälningar rörde 39 någon av stadens fackförvaltningar, 17 stycken stadsdelsförvalt- ningar (SDF) och fem anmälningar bolag. Övriga nio rapporter avsåg ingendera. Det förekommer relativt ofta att Stockholms stad sammanblandas med Region Stockholm. En ökning av den typen av felskickade rapporter noterades i samband med övergången till ny visselblåsartjänst. Diagram 3 visar på ärendefördelningen från starten av VBF. Jämfört med tidigare år noteras 2025 en viss minskning av anmälningar rörande bolag och en viss ökning av anmälningar rörande SDF. Fördelningen av ärenden ska dock överlag tolkas med försiktighet. Det är viktigt att ha i åtanke att ett fler- tal rapporter kan avse en och samma verksamhet. Det kan också vara så att en rapport rör missförhållanden hos en extern utförare, dessa kategoriserats utifrån vilken förvaltning som har upphandlings- eller tillsynsansvaret, vilket vanligen är en fackförvaltning. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 12 (35) Bedömning och kategorisering av ärenden Under 2025 inkom 70 ärenden, varav ungefär hälften avslutades direkt efter initial bedömning. Avvägningar Det är ibland svårt att avgöra om en inkommen rapport är av allmänintresse. Offentliga, skattefinansierade verksamheter kan per definition anses vara av allmänintresse. Att en verksamhet rent allmänt tilldrar sig allmänhetens intresse innebär dock inte att missförhållanden i verksamheten regelmässigt ska anses vara av allmänintresse. Däremot finns som regel ett legitimt intresse av att missförhållanden som påverkar allmänheten negativt kommer fram och därmed kan avhjälpas. Ju mer frekventa och systematiska missförhållandena är, desto större är samhällsintresset av att missförhållandena avhjälps eller avbryts. Rapporter om bristande ledarskap som resulterar i en kultur där verksamhetsbrister inte påtalas eller hanteras, vilket i sin tur riskerar att gå ut över dem verksamheten finns till för, kan betraktas som gränsfall. Med stöd av förarbetena till visselblåsarlagen har VBF genomgående valt att tillämpa en restrik- tiv linje vid den initiala bedömningen av ärenden. Rapporter som främst rör brister i rapportörens arbetsmiljö, vare sig de sammanhänger med bristande ledarskap eller resurser, har inte bedömts kvalificera sig som visselblåsarärenden. Enligt föregångaren till nuvarande visselblåsarlag krävdes att det skulle vara fråga om ”allvarliga missförhållanden” vilket definierades som brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden. Det torde dock normalt inte förekomma att det finns ett allmänintresse av att missförhållanden kommer fram utan att förhållandena är allvarliga, resone- rar lagstiftaren. Den ändrade ordalydelsen, från allvarliga missförhållanden till missförhållanden av allmänintresse, innebär därmed inte någon påtaglig materiell ändring, som VBF uppfattat det. I sammanhanget behöver det också lyftas att det finns givna ordningar och rutiner för hantering av personal- och arbetsmiljöfrågor och det är viktigt att VBF inte blir en parallell kanal för dessa frågor. ”Ej allmänintresse” De flesta ärenden som bedömts sakna allmänintresse har kategoriserats som ”personalfrågor/arbetsmiljö”. Ärenden som rör rapportörens egna anställ- nings-/arbetsförhållanden bedöms som regel inte ha ett allmänintresse. I förarbetena till visselblåsarlagen pekar lagstiftaren på att det redan finns mekan- ismer och ordningar på plats för att hantera och ta hand om missförhållanden av detta slag och lyfter i det sammanhanget bland annat fram skyddsombu- dens roll. Normalt sett brukar VBF därför rekommendera personer som rapporterar om sådana problem att ta kontakt med lokalt skyddsombud eller facklig företrädare. I de fall rapporterna handlar om att rapportören upplever sig ha blivit felaktigt behandlad av sin chef föreslås även att personen kan vända sig till chefens chef. Missnöjesyttringar och klagomål gällande ledarskap eller skilda uppfattningar om hur verksamheter bäst ska styras och ledas bedöms inte heller nå upp till kravet allmänintresse. En annan återkommande typ av rapporter har bedömts röra sig om felskickade incidentrapporter. Det är viktigt att incidenter Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 13 (35) anmäls och staden har ett incidentrapporteringssystem, IA, för detta ändamål. I dessa fall har rapportören därför rekommenderats att istället göra sin anmälan i incidentrapporteringssystemet. ”Okvalificerad” Information om den stadsgemensamma visselblåsarfunktionen och länk till anmälningstjänsten återfinns på stadens externa webbplats. Främsta skälet till det är att alla verksamma, även anställda inom stadens bolag exempelvis, ska komma åt att göra en anmälan. Detta innebär emellertid att även perso- ner som inte är verksamma inom Stockholms stad kan rapportera in ärenden. Ett flertal sådana tips har inkommit under året. I de fall de har bedömts kunna vara av intresse för staden, exempelvis anmälningar om brister hos ex- terna utförare eller leverantörer som staden har avtal med, har visselblåsarfunktionen sett till att information om sakförhållandena kommer berörd för- valtning/bolag till del. Ärenden som lett till utredningsåtgärder 22 av de rapporter som inkom under 2025 ledde till någon form av utredningsåtgärder från visselblåsarfunktionens sida. Ärenden som rör inköp/upp- handling, jäv och förtroendeskadliga bisysslor tillhör sådant som bedömts vara av allmänintresse. I sådana fall har åtgärder vidtagits för att utreda och bedöma riktigheten i inkomna påståenden. Många gånger har det varit möjligt att utesluta att det finns fog för påståenden om missförhållanden av allmä- nintresse utan att koppla in berörd förvaltning eller bolag. Endast i 14 fall deltog berörda förvaltningar eller bolag själva i utredningarna. För att undvika oriktiga utpekanden av enskilda lämnas inte information vidare till förvaltningen/bolaget om VBF konstaterar att det inte finns fog för påståendena. Hur riktighetsbedömningen och utredningen går till avgörs från fall till fall, beroende på frågans art, där en avvägning görs gällande vem som har bäst förutsättningar att utreda frågan samt hur sekretessen kan upprätthållas. I huvudsak har tre olika varianter förekommit: I vissa fall har information om sakförhållanden i inkommen rapport överlämnats till berörd förvaltning/bolag för egen utredning, i andra fall har VBF samverkat med berörd förvalt- ning/bolag i utredningen och i ytterligare andra fall har VBF valt att själv genomföra huvuddelen av utredningen. Vilken metod som använts i respektive ärende framgår av översikten/sammanställningen som redovisas på kommande sidor i denna rapport. Det har genomgående varit en god samverkan med berörda förvaltningar och bolag, vare sig det har handlat om att de ombetts tillhandahålla sakinform- ation, vidta egna utredningsåtgärder eller ta emot slutsatser och förslag. I förekommande fall har rekommendationer om fortsatta åtgärder mottagits på ett lyhört sätt. Återredovisningen av vidtagna åtgärder till VBF visar vidare på en vilja att förebygga brister för att undvika att identifierade missförhål- landen upprepas. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 14 (35) Utvecklingsområden — trender och tendenser Behov av fortsatta informationsinsatser Som nämnts ovan får VBF in många rapporter som rör anställningsförhållanden, arbetsmiljö eller kränkande särbehandling. Det är även relativt vanligt med rapporter som rör incidenter och tillbud. Det händer även att det inkommer rapporter om verksamhetsbrister som borde fångas in via avvikelserap- portering och eller Lex Sarah-anmälningar osv. Av stadens Riktlinjer om representation, mutor och jäv m.m. framgår att det är respektive förvaltning samt de bolag och stiftelser som tillhör den stadsgemensamma visselblåsarfunktionen som ansvarar för att deras medarbetare får information om den. I samband med att en sådan information ges är det lämpligt att arbetsgivaren tydliggör vilka andra kanaler, funktioner eller system som finns för att an- mäla olika typer av problem och missförhållanden. Från och med starten i juli 2022 fram till och med sista december 2025 har visselblåsarfunktionen registrerat 183 ärenden. Endast cirka 30 procent av dessa har bedömts vara av allmänintresse, och föranlett uppföljningsåtgärder eller överlämning av information om sakförhållandena som beskrivs för vidare hantering hos berörd förvaltning eller bolag. Samma förhållande tycks gälla i andra kommuner. Kommunforskning i Västsverige har studerat fyra västsvenska kommuners arbete med visselblåsning och noterat att den stora utmaningen för kommunerna har varit att sålla ut visselblåsningar som lever upp till lagens krav. Forskarna konstaterar att problemet är att cirka 70 procent är helt felaktiga inrapporteringar. Många handlar om arbetsplatskonflik- ter där anställda driver sin sak genom den här kanalen också.1 VBF tillämpar en relativt restriktiv bedömning av vilka ärenden som omfattas av allmänintresse. Den enda visselblåsardom som hittills har prövats tyder på att det är klokt att hålla fast vid det förhållningssättet tillsvidare, då den tydliggör att allmänintresse krävs för att rapportören ska omfattas av lagens skydd mot repressalier. Missförhållanden av allmänintresse Stadens visselblåsarfunktion är främst är avsedd för att verksamma i staden ska kunna larma om missförhållanden av allmänintresse som förekommer hos verksamhetsutövaren/arbetsgivaren. Den typ av missförhållanden av allmänintresse som verksamma i staden har bidragit till att uppmärksamma handlar främst om förtroendeskadliga bisysslor samt närliggande frågor som jäv och otillåten direktupphandling, jäv vid rekrytering samt bristande lag- /regelefterlevnad. Det har bland annat handlat om påstådda säkerhetsbrister, brister kopplat till informationssäkerhet, dataskydd/GDPR och eller sekre- tess. 1 Studie: 70 procent av visselblåsningarna är irrelevanta - Dagens Samhälle Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 15 (35) Samtidigt är det viktigt att understryka att rapporter som initialt bedömts vara kvalificerade, kan visa sig vara felaktiga. I cirka hälften av alla kvalifice- rade uppföljningsärenden har utredningen visat att de påstådda missförhållandena inte kan styrkas. VBF har då i bästa fall kunnat bidra till att räta ut missförstånd eller rätta till missuppfattningar, förutsatt att visselblåsaren har tagit del av återkopplingen om ärendet. Många gånger har ärendena även bidragit till lärande hos berörd förvaltning eller bolag, som genom detta har fått syn på att de kan behöva förbättra kommunikationen i något avseende. Hittills är det främst personer som rapporterar i ett arbetsrelaterat sammanhang, i en vidare bemärkelse än att de är verksamma i stadens förvaltningar och bolag, som har uppmärksammat missförhållanden kopplat till inköp och upphandling. Det har då främst handlat om misstankar om snedvriden kon- kurrens/riktade upphandlingar och eller osunda relationer till vissa utpekade leverantörer. Det rör sig om få fall men de har visat sig vara värdefulla eftersom det handlat om rapportörer med branschinsyn som kunnat peka på brister som lett till åtgärder. De har på så vis bidragit till möjligheterna att återställa förtroendet för den upphandlande myndigheten/bolaget i den mån det har kommit till skada. Medskick till förvaltningar och bolags förebyggande arbete Förtydliga och följ upp rutiner kopplade till anmälan av bisysslor och jäv Årets uppföljningsärenden har återigen visar på vikten av att rutinerna kring anmälan av jäv och bisyssla är tydliggjorda och välkända. Under juni 2026 antog kommunfullmäktige stadsgemensamma Riktlinjer representation, mutor, jäv m.m. Varje nämnd och bolagsstyrelse uppmanades i samband med det att ta fram anvisningar för att säkerställa att riktlinjerna efterlevs. Visselblåsarfunktionen anser att nämnder och bolagsstyrelser i det sammanhanget med fördel kan tydliggöra inställningen till anställning av närstående och vikten av en saklig, opartisk och kompetensbaserad rekryteringsprocess. Det är också viktigt att förvaltningar och bolag är uppmärksamma på att det kan finnas en koppling mellan jäv och bisysslor. Sekretess och GDPR En för visselblåsarfunktionen ny typ av ärenden har inkommit under året, som berör enskilda medarbetares bristande sekretesshantering och behandling av personuppgifter. Det rör sig hittills endast om ett par fall, som främst bedömts röra sig om obetänksamhet eller bristande omdöme. Det handlar om medarbetare som delat med sig av bilder eller kommentarer rörande sitt arbete i sociala medier eller privata chattar. Utan vilja att förstora problemet ser visselblåsarfunktionen att det är angeläget att förvaltningar och bolag genom sina chefer löpande uppmärksammar medarbetare på denna problematik och manar till eftertanke och försiktighet. Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 16 (35) Arbetet mot välfärdsbrott tycks ge resultat Visselblåsarfunktionen tycker sig märka av en ökad medvetenhet bland allmänheten, kollegor i andra offentliga organisationer samt anställda hos ex- terna utförare, då tipsen om oseriösa aktörer har ökat. Staden har under 2025 inrättat en särskild tipsfunktion för just detta ändamål, kanske kommer den att avlasta visselblåsarfunktionen denna typ av ärenden kommande år. Ett annat tecken på att staden har kraftsamlat i arbetet med avtalsuppföljning är att även externa utförare som blivit av med sina tillstånd eller avtal har börjat höra av sig med klagomål. Den typen av ärenden är emellertid inget som stadens visselblåsarfunktion utreder, de hänvisas istället till externa rapporteringskanaler och eller domstol. Sammanställning av inkomna ärenden 2025 – översikt* *I tabellen anges endast om rapporten rör fackförvaltning, stadsdelsförvaltning (SDF) eller bolag samt övergripande kategorisering av rapporternas innehåll. Det beror på att uppgifter som ensamma kan anses vara harmlösa, skulle kunna riskera att avslöja visselblåsarens identitet eller utpekade perso- ner, när de läses samlat. Med hänsynen till sekretessen lämnas därför endast en övergripande beskrivning av respektive ärende. Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/1 2025-01-10 SDF Jäv vid rekryte- ring m.m. Allmänintresse Anmälan med ett flertal påståenden av all- mänintresse. Initialt genomförde VBF en skrivbords- undersökning med stöd från förvaltningen. Den visade att det fanns omständigheter som talade för jäv vid rekrytering samt eventuella vänskapsband/släktskap inom arbetsplatsen. Undersökningen visade också på bristande transparens. VBF överlämnade en PM med rekom- mendationer till förvaltningen, bl.a. att vidta utredningsåtgärder för att få klarhet i påståendet om jäv, att upprätta rutiner samt att vidta lämpliga kommunikationsåt- gärder för att öka transparensen i samband med genomförda utredningar om/genom- lysningar av verksamheter. Förvaltningen har lämnat en återredovisning till VBF och beskrivit vidtagna åtgärder. Utpekade personer var inte längre kvar i verksamheten, arbetsgivaren har därför vid- tagit strukturella åtgärder som informationsinsatser och upprättande av nya ruti- ner. Avslutat Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 17 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/2 2025-01-16 Fackförv. Rekrytering Allmänintresse Rapport med önskemål om att granska chefsrekryteringarna inom en avdelning utifrån vissa aspekter. Skrivbordskontroller genomfördes med stöd av dåvarande PAS. Missförhållande kunde inte styrkas. VBF valde ändå att genomföra ett av- stämningsmöte med förvaltningschef (FC), för att delge slutsatser och reflektioner. FC kunde under mötet sätta ärendet i sitt sammanhang och ge en bild av hur kompe- tensbehovet såg ut, valet av kravprofiler, intern respektive extern annonsering etc. Kompletterande uppgifter från FC bekräf- tade bedömningen om att det inte förelåg missförhållanden. VBF lämnade inga rekom- mendationer om åtgärder. FC förmedlade dock under mötet att hen skulle beakta inkommen rapport i sin fort- satta kommunikation med berörd verksamhet för att sä- kerställa förtroende och tillit till ledningen. Avslutat VBF 2025/3 2025-01-20 Oklart Tips Okvalificerad Tips om felaktigt folkbokförd person. VBF överlämnade informationen till lämplig funktion i staden, utan krav på återredovisning av vidtagna åtgärder. Ej aktuellt Avslutat Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 18 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/4 2025-01-27 Fackförv. (nämnd) Jäv Okvalificerad Anonym rapport om att förtroendevald har ett arbete som är oförenligt med uppdraget i nämnden. Inget tydde på att rapportören tillhör rätt personkrets. Om det skulle vara fråga om jäv, som det påstås i rapporten, hade VBF bedömt att det handlade om ett miss- förhållande av allmänintresse. I detta fall bedömde dock VBF att det rörde sig om ett missförstånd. VBF kon- staterar att kommunallagens jävsregler anger att en person som är förtroende- vald/nämndpolitiker kan komma att bli jä- vig om hen skulle delta i handläggningen och eller beslut i ärenden som rör den or- ganisation där hen är anställd. Däremot är det inte korrekt att påstå som det står i an- mälan: ”Dessa två poster tillsammans kal- las jäv och är olagligt.” VBF bedömde inte att det förelåg ett sådant förhållande att den utpekade skulle anses jävig enbart med anledning av sin anställning och för- troendeuppdrag. Ärendet avslutades därför utan ytterligare åtgärd. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/5 2025-02-03 Bolag Inköp/upphand- ling Allmänintresse Anmälan om oskäliga villkor för upphand- lad tjänst. Som en del i den initiala bedömningen vidtogs skrivbordskontroller. Dessa ge- nomfördes med stöd av enheten för strate- giskt inköp på finansavdelningen. Påstått missförhållande kunde inte styr- kas. Slutsatserna återkopplades till rappor- tör, därefter avslutades ärendet utan ytterli- gare åtgärder. Ej aktuellt Avslutat Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 19 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/6 2025-02-13 SDF Regelefterlevnad samt GDPR Allmänintresse Rapport om avvikelsehantering. VBF genomförde inledningsvis en skriv- bordskontroll. Därefter kontaktades berörd förvaltning för stöd i riktighetsbedöm- ningen. Det framkom att de påstådda missför- hållandena var kända hos förvaltningen och flera åtgärder redan var vidtagna. VBF valde att lämna två rekommendat- ioner, där den ena handlade om att imple- mentera en ny rutin och den andra om att följa givna rekommendationer från DSO. Förvaltningen har redovisat vidtagna åtgärder. Upprättat nya rutiner, gjort en genomlysning och tagit fram en implementerings- plan för ny rutin. Avslutat VBF 2025/7 2025-02-19 Fackförv. Offentlighet och sekretess samt Inköp/upphand- ling. Allmänintresse VBF bedömde initialt att anmälan rörde verksamhetsbrister av allmänintresse. VBF gick därför vidare med en riktig- hetsbedömning. Först via skrivbordskon- troller, bl.a. genom att ta del av berörd nämnds verksamhetsberättelse. Dessa initi- ala kontroller tydde på att de anmälda bris- terna var kända och att åtgärder för att komma till rätta med dem var planerade. För att säkerställa att förvaltningen arbe- tade för att åtgärda bristerna kontaktades därefter förvaltningschefen (FC). FC beskrev vad som dittills gjorts och vad som fortsatt skulle göras för att komma tillrätta med bristerna. Med tanke på att verksam- hetsbristerna som beskrivs i anmälan var kända och prio- riterade av FC, samt att åt- gärder för att komma tillrätta med dessa pågick, såg VBF inte skäl att lämna några re- kommendationer till förvalt- ningen. Avslutat Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 20 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/8 2025-02-25 Fackförv. Brister hos ex- tern utförare Okvalificerad Rapportören bedömdes inte tillhöra rätt personkrets. Anmälan bedömdes dock vara av intresse för staden, då den innehöll upp- gifter om felaktig användning av beviljat tilläggsbelopp. VBF kontaktade därför den förvaltning som bedriver tillsyn av externa utförare inom det aktuella verksamhetsområdet. Förvaltningen bad i sin tur VBF att fram- föra till rapportören att de tacksamt tar emot tips till sin egen anmälningsfunktion och skickade med kontaktuppgifterna dit. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/9 2025-02-28 Fackförv. Inköp/upphand- ling Okvalificerad Inkommet tips med vaga uppgifter base- rade på hörsägen, som inte inhämtats i ar- betsrelaterat sammanhang, men som be- dömdes vara av allmänintresse om de skulle visa sig vara riktiga. VBF genomförde därför skrivbordskon- troller med stöd av finansavdelningen. Kontrollerna visade att lämnade uppgifter inte gick att styrka. Ärendet avslutades därför utan ytterligare åtgärder. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/10 2025-03-06 SDF Personalfrågor/ arbetsmiljö Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/11 2025-03-10 Fackförv. Personalfrågor/ arbetsmiljö samt bristande rutiner Ej allmänintresse Rapport om bristande säkerhetsrutiner. VBF ställde kompletterande frågor till rapportör som en del av den initiala be- dömningen. Den slutliga bedömningen blev att an- mälan rörde frågor av enskilt intresse, som borde lyftas med skyddsombud, snarare än utredas av VBF. Ej aktuellt Avslutat Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 21 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/12 2025-03-13 Fackförv. Kränkande sär- behandling samt verksamhetsbris- ter Ej allmänintresse Rapport om kränkande särbehandling samt att verksamhet brustit i sitt lagstadgade uppdrag. Delar av rapporten bedömdes främst röra egna anställningsförhållanden, medan andra delar rörande påstådda verksamhets- brister var mer svårbedömda. VBF gjorde därför en fördjupad initial bedömning som beaktade en rad uttalan- den från instanser som AD och JO, som tangerar de exempel som lyfts i rapporten. VBF bedömde utifrån dessa att det inte fanns fog för att anta att verksamheten hade brustit i sitt uppdrag. Sedan slutsatserna återkopplats till rap- portören avslutades därför ärendet utan yt- terligare åtgärder. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/13 2025-03-17 Fackförv. Jäv samt syn- punkter/ klagomål på led- ning och styr- ning Allmänintresse VBF bedömde att rapporten innehöll upp- gifter av allmänintresse, exempelvis påstå- ende om jäv vid rekrytering, medan andra delar främst rörde egna anställningsförhål- landen, arbetsmiljö och bristande förtro- ende för ledningen. VBF ställde kompletterande frågor till rapportören för att få mer specifika uppgif- ter, men dessa besvarades inte. VBF påbörjade därefter ändå en riktig- hetsbedömning, genom att berörd förvalt- ning ombads besvara ett antal frågor. Utifrån att påståendena inte konkretise- rades mer från rapportören och att förvalt- ningen lämnat förklaringar som gav en an- nan bild och förklaringar till påståendena, avslutades ärendet utan ytterligare åtgär- der. Ej aktuellt Avslutad Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 22 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/14 2025-03-24 SDF Klagomål på ledning och styr- ning Ej allmänintresse Avslutad efter initial bedömning Ej aktuellt Avslutad VBF 2025/15 2025-04-02 Fackförv. Incident/tillbud Ej allmänintresse Avslutad efter initial bedömning Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/16 2025-04-03 Bolag Kränkande sär- behandling/ diskriminering Ej allmänintresse Avslutad efter initial bedömning Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/17 2025-04-03 Fackförv. Tips rörande medarbetare Okvalificerad Tips med information om medarbetare och misstankar om att hen agerat oegentligt. Tipslämnaren tillhör inte personkretsen som kan visselblåsa. Däremot bedömdes innehållet i anmälan som så pass allvarligt att det skulle överlämnas till berörd för- valtning för vidare hantering. VBF överlämnade därför information till berörd förvaltning. Det har tidigare in- kommit tips till VBF om samma medarbe- tare, information överlämnades då till närmaste chef. Information om båda ären- dena överlämnades nu till såväl berörd chef som överordnad chef och HR-konsult. Inte aktuellt Avslutat VBF 2025/18 2025-04-04 Fackförv. Incident/tillbud Ej allmänintresse Avslutad efter initial bedömning Ej aktuellt Avslutat Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 23 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/19 2025-04-10 SDF "Assistensfusk" Avbruten Anmälan om att ett privat bolag tagit in as- sistanstjänster utan att betala för dem. Rapportören avstod från att lämna de uppgifter som krävdes för att VBF skulle kunna kommunicera med hen på ett säkert sätt. VBF bedömde att de uppgifter som läm- nats i anmälan var otillräckliga för att göra en fullständig initial bedömning. Det be- dömdes inte heller vara möjligt att infor- mera berörd förvaltning, utan att riskera ett röjande av sekretessuppgifter. VBF noterade vidare att rapportören uppgett att hen redan har vänt sig till be- rörd SDF och att det därigenom fanns för- utsättningar för SDF att utreda frågan vi- dare – i den mån det är en fråga som ryms inom stadens ansvar. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/20 2025-04-15 Fackförv. Tips Okvalificerad Anmälan innehöll endast en Youtubelänk till film med beskrivning av ett privat utfö- rares verksamhet. Uppgifterna bedömdes därför vara allt- för vaga för att VBF skulle kunna utläsa vad som ansågs vara ett missförhållande av allmänintresse. Rapportören lämnade inte uppgifter som möjliggjorde fortsatt kontakt eller kompletterande frågor. Information om ärendet lämnades till chef på närmast berörd förvaltning, ären- det avslutades därefter utan ytterligare åt- gärder. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/21 2025-04-17 Bolag Personalfrågor/ arbetsmiljö Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning. Ej aktuellt Avslutat Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 24 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/22 2025-04-28 Fackförv. Klagomål/syn- punkt på ledar- skap och styr- ning Ej allmänintresse Rapport rörande chefsrekrytering, med på- ståenden om att processen inte gått rätt till. VBF gjorde med stöd av PAS kontroll av rekryteringsannons och förfarande, som del av den initiala bedömningen av ären- det. Skrivbordskontrollen visade att det inte fanns fog för påståendet. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/23 2025-04-30 Fackförv. Incident/tillbud Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/24 2025-05-21 Ospecifikt om socialtjänst (och skola) Klagomål/ synpunkt Okvalificerad Avslutat efter initial bedömning Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/25 2025-05-21 Fackförv. Bisyssla Allmänintresse Rapport om en eventuellt förtroendeskad- lig bisyssla. VBF skrivbordskontroll vi- sade att utpekad medarbetare var/är invol- verad i flera olika företag där annan myn- dighet har återkallat verksamhetens till- stånd. VBF involverade berörd förvaltnings HR-chef för att få hjälp med riktighetsbe- dömningen. Initialt kunde inte arbetsgiva- ren hitta den utpekade personens person- akt. Den senare uppföljningen visade att medarbetarens bisyssla inte var känd sedan tidigare. När den utpekade själv tillfråga- des uppgav hen att hen inte haft en aktiv roll i det aktuella företaget samt att det för närvarande var vilande. Vidare uppgav den utpekade att det inte varit ett medvetet val att undanhålla bisysslan. Medarbetaren hade själv bedömt att den är tillåten och därför inte anmält den till arbetsgivaren. Med anledning av uppföljningsärendet lämnade VBF en rad rekommendationer till förvaltningen. Förvaltningen har lämnat en återredovisning till VBF och uppgav där att alla chefer följer rutiner för hantering av personalakter, med un- dantag av det aktuella fallet. Förvaltningen har följt upp varför den aktuella medarbe- taren inte anmält sin bisyssla och kunde konstatera att hen missuppfattat innebörden av skyldigheten vad gäller själva anmälan. Bisysslan anmäldes till följd av uppföljningsärendet och förvaltningen bedömde därefter att den var tillåten. VBF gjorde ytterligare ett medskick till arbetsgivaren att bisysslan bör följas upp. Avslutat Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 25 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/26 2025-05-27 Fackförv. Inköp/upphand- ling Okvalificerad Anonymt tips om en leverantör som staden upphandlat. Tipset innehöll information ekonomisk situation, finansiering och lik- viditet samt strukturförändringar m.m. Sammantaget menade tipslämnaren att detta gav bilden av ett företag som riskerar vara delaktigt i välfärdsbrott. Tipset bedömdes inte ha lämnats i ett ar- betsrelaterat sammanhang men uppgifterna bedömdes vara av allmänintresse. VBF lämnade därför information om sakförhål- landena till ansvarig upphandlare. Upphandlaren berättade att förvaltningen tidigare motta- git ett anonymt brev med liknande information. I sam- band med det kallades leve- rantören till uppföljnings- möte och företagets eko- nomi granskades närmare. Upphandlaren hade därmed företaget under uppsikt se- dan tidigare. Förnyade kontroller gjordes med anledning av tipset och ytterligare uppföljningsmöte med leverantören bokades in. Avslutat VBF 2025/27 2025-06-23 Fackförv. Synpunkter på ledarskap Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/28 2025-06-23 Fackförv. Inköp/upphand- ling m.m. Allmänintresse Rapport om brister och möjligt avtalsbrott kopplat till principen om likabehandling enligt LOU m.m. VBF fick stöd av såväl finansavdel- ningen som juridiska avdelningen i riktig- hetsbedömningen. I anmälan framförde rapportören att sta- den inte följt likabehandlingsprincipen gäl- lande en kommande upphandling. I VBF utredning framkom det att upp- handlingen redan var offentlig och öppen för alla leverantörer att delta i. Det saknas därför fog för att likabehandlingsprincipen inte skulle ha följts. Ingen vidare rekommendat- ion gavs till utpekad fackför- valtning för att undvika ett röjande av rapportören. Ur en förtroendeaspekt är det dock viktigt att staden är tydlig gentemot samtliga le- verantörer. Mot den bak- grunden bedömdes det före- ligga skäl att klargöra förut- sättningarna för kommunice- ring vid upphandling. En stadsadvokat vid juri- diska avdelningen klargjorde därför förutsättningarna på ett upphandlingsnätverk för stadens upphandlare. Avslutat Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 26 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/29 2025-07-11 Fackförv. Incident/tillbud Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/30 2025-07-25 SDF OSL/GDPR Allmänintresse Rapport med underlag som tydde på att medarbetare kan ha brutit sekretess och spridit indirekt personuppgift. VBF bedömde att ärendet var av allmän- intresse om än inte en allvarlig överträ- delse. VBF informerade den utpekades chef och bad om hjälp med riktighetsbedöm- ningen samt med att, vid behov, inskärpa gällande regelverk. Uppföljande samtal mellan utpekad och chef visade att det fanns fog för påståen- det. Då det inte rör sig om verksamhetsbris- ter utan en enskild medarbetares bristande omdöme vid enskilt tillfälle såg VBF inte skäl att eskalera frågan och inte heller till att lämna några rekommendationer till förvaltningen. Den ansvariga chefen har vi- sat att hen tar frågan på all- var. Chefen förklarade att hen skulle påminna både den utpekade och medarbetar- gruppen som helhet om vad som gäller. VBF 2025/31 2025-08-06 Fackförv. Klagomål/ Synpunkt Okvalificerad Anmälan rörande hur två enskilda medar- betare utför sitt uppdrag gentemot extern målgrupp samt generella påståenden om varför dessa båda borde utredas närmare. VBF ställde kompletterande frågor till rapportören som del av den initiala bedöm- ningen. Svar uteblev. VBF bedömde att det rörde sig om kla- gomål från en person som inte är verksam i staden. Uppgifterna var så pass ospeci- fika att ärendet avslutades utan ytterligare åtgärd. Ej aktuellt Avslutat Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 27 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/32 2025-09-02 SDF Klagomål/ synpunkt Okvalificerad Avslutad efter initial bedömning. Ej aktuellt Avslutad VBF 2025/33 2025-09-09 Fackförv. Verksamhets- brister/myndig- hetsutövning Allmänintresse Svårbedömt ärende. VBF ställde komplet- terande frågor till rapportören, som inte besvarades. En undersökning genomfördes med hjälp av sakkunnig expertfunktion på berörd förvaltning. Den visade att det finns utrymme för olika tolkningar gällande den hantering som påstods ha brister. VBF bedömde därefter att påstådda brister inte utgjorde ett missförhållande och det därför saknades skäl att gå vidare i utred- ningen. Ärendet avslutades utan ytterligare åtgärder. Ej aktuellt Avslutad VBF 2025/34 2025-09-15 SDF Jäv Allmänintresse Anmälan med misstankar om jäv i stads- delsnämnd (SDN), att privata intressen skulle ha påverkat en ledamot i ett särskilt beslut. VBF gjorde inledande skrivbordskon- troller, genom att ta del av nämndhand- lingar. Dessa tydde på att nämnden inte hade fattat beslut i frågan, och inte heller har mandat att göra det. VBF ställde kontrollfrågor till ansvarig fackförvaltning för att få detta bekräftat. Klarläggandet gällande ansvarsfrågan vi- sade att varken SDN som helhet eller en- skild ledamot kan ha varit jäviga eller på- verkade av privata intressen i det aktuella fallet, eftersom det inte är deras beslut. Det är en annan förvaltnings ansvar, och inte heller där är politiken inblandad, det ses som en ren verkställighetsåtgärd som base- ras på objektiva grunder. VBF såg därför inget behov av att utreda frågan vidare. Ej aktuellt Avslutad Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 28 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/35 2025-09-17 Fackförv. Personalfrågor/ arbetsmiljö Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/36 2025-09-18 Fackförv. Repressalier, jäv m.m. Avbruten Rapport om repressalier samt att en tidi- gare medarbetare skulle ha släktskap med chef och därför fått fördelaktig behandling, dock utan att närmare uppgifter om vilka det rör sig om. VBF ställde kompletterande frågor till rapportören, som del av den initiala be- dömningen. Rapportören valde att inte be- svara frågorna. VBF hade därför inte möjlighet att be- döma om det rörde sig om ett missförhål- lande, än mindre ett missförhållande av allmänintresse. Ärendet avslutades därför utan ytterligare åtgärder. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/37 2025-09-19 Fackförv. Klagomål/syn- punkt Okvalificerad Avslutat efter initial bedömning. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/38 2025-09-25 Ej staden Annat: Sveriges politiska klimat Okvalificerad Avslutat efter initial bedömning. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/39 2025-10-03 Fackförv. Verksamhets- brister/myndig- hetsutövning Allmänintresse Utredning pågår Utredning pågår Öppet VBF 2025/40 2025-10-06 Bolag Personalfrågor/ arbetsmiljö Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/41 2025-10-07 SDF Upphandling Allmänintresse Utredning pågår Utredning pågår Öppet Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 29 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/42 2025-10-12 Fackförv. Rekrytering Allmänintresse Rapport om att en person med chefsbefatt- ning fått sin tjänst genom att ange falska meriter. VBF informerade berörd förvaltning om uppgifterna och bad HR-enheten om hjälp att med riktighetsbedömningen. Förvalt- ningens utredning visade att det saknades fog för påståendena. Ärendet avslutades därför utan ytterligare åtgärder. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/43 2025-10-14 Ej staden, be- rör annan ak- tör/ organisat- ion Rör ej staden Okvalificerad Avslutat efter initial bedömning Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/44 2025-10-19 SDF Personalfrågor/ arbetsmiljö Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/45 2025-10-20 SDF Kränkande sär- behandling /dis- kriminering Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/46 2025-10-23 Fackförv. Repressalie- kultur m.m. Allmänintresse Rapport om att ledningen hotat personal som framfört kritik samt ospecifika påstå- enden om brott mot meddelarfriheten. VBF ställde kompletterande frågor till rapportören. Svar uteblev. VBF valde trots vaga uppgifter att ta stöd av berörd förvaltning för att utreda frågan närmare. Förvaltningens utredning gav en trovär- dig bakgrundsbeskrivning och satte in- kommen rapport i sitt sammanhang. VBF kunde därefter dra slutsatsen att det inte handlade om att ledningen hotat persona- len. Det fanns heller ingen grund för påstå- endet om brott mot meddelarfriheten. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/47 2025-10-27 Fackförv. Lag-/regelefter- levnad Allmänintresse Anmälan om brister i regelefterlevnad. Utredning pågår Öppet Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 30 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/48 2025-10-26 Ej staden, rör annan aktör/ organisation Rör ej staden Okvalificerad Avslutat efter initial bedömning. Inte aktuellt Avslutat VBF 2025/49 2025-10-26 SDF Klagomål/syn- punkt på ledar- skap och styr- ning, personal- frågor/ arbets- miljö Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning Inte aktuellt Avslutat VBF 2025/50 2025-10-27 SDF Allvarliga verk- samhetsbrister Allmänintresse Anmälan om brister i verksamhetens utfö- rande, avsaknad av vidare hantering och uppföljning av avvikelser. VBF bedömde initialt att delar av anmälan omfattades av allmänintresse, medan andra delar bedömdes röra rapportörens egna an- ställningsförhållanden och arbetsmiljön. VBF har involverat berörd avdelningschef i riktighetsbedömningen för att in- hämta/undersöka vilka rutiner som finns samt påståendenas riktighet. Utredning pågår Öppet VBF 2025/51 2025-10-29 Ej staden, rör annan aktör/ organisation Rör ej staden Okvalificerad Avslutat efter initial bedömning. Ej aktuellt Avslutad VBF 2025/52 2025-10-30 SDF Regelefterlevnad Ej allmäninstresse Avslutat efter initial bedömning Ej aktuellt Avslutad Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 31 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/53 2025-10-31 Fackförv./ex- tern Brister hos ex- tern utförare Okvalificerad Rapport om brister hos extern utförare. Rapporten innehöll dels påståenden om brister i egna anställningsförhållanden, dels brister som bedömdes vara av allmän- intresse. VBF bedömde att rapportören inte tillhör rätt personkrets dvs. att inform- ationen inte hade inhämtats i ett arbetsrela- terat sammanhang i visselblåsarlagens me- ning och att rapporten därför inte kvalifi- cerade sig som ett visselblåsarärende. VBF säkerställde att upphandlingsen- heten på berörd förvaltning hade känne- dom om sakförhållandena i inkommen rapport. VBF krävde ingen åtgärd el- ler återredovisning, men kontaktpersonen berättade att verksamhetsbesök gjorts inom ramen för avtalsupp- följningen med anledning av tips av samma slag som in- kommit direkt till förvalt- ningen. Avslutad VBF 2025/54 2025-11-05 SDF Myndighetsutöv- ning sam per- sonalfrågor/-ar- betsmiljö Ej allmänintresse Rapport rörande brister i handläggning av enskilda ärenden samt synpunkter gällande egna anställningsförhållanden. VBF be- dömde att det inte rörde sig om systema- tiska missförhållanden och att anmälan därför inte nådde upp till kravet på allmän- intresse. Avslutat efter initial bedömning. Ej aktuellt Avslutad Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 32 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/55 2025-11-06 Fackförv./ex- tern Brister i myndig- hetsutövning Okvalificerad Anmälan från extern utförare om att en av stadens fackförvaltningar ägnat sig åt missbruk av myndighetsmakt och diskri- minering. VBF bedömde att rapportören inte tillhör rätt personkrets och att rapporten därför inte kvalificerade sig som ett visselblåsarä- rende. Vidare noterade VBF att rapportö- ren redan vidtagit åtgärder för att upp- märksamma bl.a. berörd förvaltning på det påstådda missförhållandet. Ärendet avslutades därför utan ytterli- gare åtgärder efter den initiala bedöm- ningen. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/56 2025-11-11 Ej staden, rör annan aktör/ organisation Ej staden Okvalificerad Avslutat efter initial bedömning. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/57 2025-11-12 Fackförv. Klagomål/syn- punkt på ledar- skap och styr- ning samt personalfrågor/ arbetsmiljö Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning. Ej aktuellt Avslutat Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 33 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/58 2025-11-12 Fackförv. Brister hos ex- tern utförare Okvalificerad Rapport om brister hos extern utförare. Rapporten innehöll dels påståenden om brister i egna anställningsförhållanden, dels brister som bedömdes vara av allmän- intresse. VBF bedömde att rapportören inte tillhör rätt personkrets dvs. att inform- ationen inte hade inhämtats i ett arbetsrela- terat sammanhang i visselblåsarlagens me- ning och att rapporten därför inte kvalifi- cerade sig som ett visselblåsarärende. VBF säkerställde att upphandlingsen- heten på berörd förvaltning hade känne- dom om sakförhållandena i inkommen rapport. VBF krävde ingen åtgärd el- ler återredovisning, men kontaktpersonen berättade att verksamhetsbesök gjorts inom ramen för avtalsupp- följningen med anledning av tips av samma slag som in- kommit direkt till förvalt- ningen. Avslutat VBF 2025/59 2025-11-18 SDF Personalfrågor/ arbetsmiljö Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/60 2025-11-19 Fackförv. Personalfrågor/ arbetsmiljö Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/61 2025-11-19 Fackförvalt- ning Bisyssla Allmänintresse Rapport om eventuellt förtroendeskadlig bisyssla. VBF tog stöd av berörd förvalt- nings HR-chef i utredningen. Hen åter- kopplade att bisysslan var anmäld och godkänd av ansvarig chef. Ärendet avslutades därför utan ytterli- gare åtgärder. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/62 2025-11-21 Ej staden, rör annan aktör/ organisation Rör ej staden Okvalificerad VBF kontaktade sin motsvarighet hos be- rörd organisation för att kunna hänvisa rapportören till rätt instans. Avslutat efter initial bedömning. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/63 2025-11-23 SDF Personalfrågor/ arbetsmiljö Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning Ej aktuellt Avslutat Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 34 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/64 2025-11-24 Fackförv. Klagomål/syn- punkt på ledar- skap och styr- ning samt personalfrågor/ arbetsmiljö Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning. VBF överlämnade viss information om sakförhållandena i rapporten till berörd förvaltnings HR-funktion. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/65 2025-11-26 SDF Personalfrågor/ arbetsmiljö Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/66 2025-12-01 Fackförv. Personalfrågor/ arbetsmiljö Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning. VBF överlämnade viss information om sakförhållandena i inkommen rapport till berörd förvaltnings HR-funktion. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/67 2025-12-01 Fackförv. Personalfrågor/ arbetsmiljö Ej allmänintresse Avslutat efter initial bedömning. VBF överlämnade viss information om sakförhållandena i inkommen rapport till berörd förvaltnings HR-funktion. Ej aktuellt Avslutat VBF 2025/68 2025-12-19 Fackförv./ex- tern Brister i myndig- hetsutövning Okvalificerad Anmälan från extern utförare som är miss- nöjd med förvaltningsbeslut. Påståenden om korruption, bristande bemötande och kränkningar från berörd förvaltnings sida. VBF bedömde att inkommen rapport inte kvalificerar sig som visselblåsarärende och att berörd förvaltning m.fl. känner till de påstådda missförhållandena och det på- går rättslig prövning. Ej aktuellt Avslutat Visselblåsarfunktionens årsrapport 2025 35 (35) Ärende Inkom Förvaltning/ Bolag Rapport rörande Initial bedöm- ning (VBF) Vidtagna åtgärder (VBF) Berörd förvaltning/ bolags åtgärder Status VBF 2025/69 2025-12-22 SDF Tips rörande medarbetare Okvalificerad Rapport om att en anställd är dömd för brott. Det mesta talar för att de rapporterade uppgifterna inte har inhämtats i ett arbets- relaterat sammanhang. Rapporten kvalifi- cerar sig därmed inte som ett visselblåsarä- rende. VBF överlämnar information om sakför- hållandena till berörd förvaltning för vi- dare hantering. Ej aktuellt Avslutat VBF 2026/1 2025-12-29 Bolag Incident/tillbud Okvalificerad Avslutat efter initial bedömning. Ej aktuellt Avslutat --- [Bilaga - Riktlinjer för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter i Stockholms stad.pdf] Stadsledningskontoret Utvecklings- och hr-avdelningen Hantverkargatan 3D 10535 Stockholm malin.backstedt@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (1) Riktlinje för införande av arbetsskor inom välfärdsverksamheter i Stockholms stad För att erbjudas arbetsskor krävs en tillsvidareanställning alternativt en tidsbegränsad anställning om minst tre månader och minst 40 procent sysselsättningsgrad. Arbetsskorna syftar till att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö och arbetsvillkor under anställningen, därför krävs ingen kvalificering gällande anställningstid. Medarbetare som uppfyller ovanställda krav har rätt till ett par arbetsskor när de gamla bedöms som utslitna, maximalt en gång per år. Riktvärdet för förmånen är 1000 kronor men fastställs genom gällande tillämpningsanvisningar för respektive verksamhetsområde. Arbetsskorna ska förmånsbeskattas utifrån marknadsvärdet inkl. moms. Det är medarbetaren som äger och ansvarar för sina skor, det gäller även skötsel och återvinning. Om behov av reparation uppstår, och detta är möjligt, så ska arbetsgivaren stå för den kostnaden. För verksamheter i egen regi ska arbetsskor förmedlas genom stadens vid var tid gällande avtal med upphandlad leverantör för yrkes- och arbetsskor. I upphandlingen ställs krav på hållbarhet och ett utbud som fyller de behov som finns inom stadens verksamheter gällande arbetsskor. Stadsledningskontoret Utvecklings- och hr-avdelningen Riktlinje Dnr KS 2026/231 2026-02-13 Hantverkargatan 3D 10535 Stockholm malin.backstedt@stockholm.se start.stockholm --- [Bilaga - Årsredovisning verksamhetsberättelse för Storstockholms brandförsvar.pdf] 2026-02-12 Storstockholms brandförsvar - Vi skapar trygghet! Box 1328 Tel: 08-454 87 00 E-post: registrator@ssbf.brand.se 111 83 Stockholm Fax: 08-454 89 01 Hemsida: www.storstockholm.brand.se Danderyds kommun Lidingö stad Nacka kommun Solna stad Stockholms stad Sundbybergs stad Täby kommun Vallentuna kommun Vaxholms stad Värmdö kommun Österåkers kommun Till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i respektive medlemskommun Årsredovisning 2025 för Storstockholms brandförsvar Direktionen för Storstockholms brandförsvar godkände vid sitt sammanträde den 10 februari 2026 årsredovisning 2025 för Storstockholms brandförsvar. Storstockholms brandförsvar översänder årsredovisning avseende 2025 samt revisionsberättelsen för fastställande av medlemskommunernas kommunfullmäktige. Med vänlig hälsning Direktionens sekreterare 2026-01-299 1586/2025 Årsredovisning 2025 Vi skapar trygghet! 2026-01-29 1586/2025 3/105 Innehållsförteckning Innehållsförteckning .................................................................................. 3 Förbundsdirektören har ordet ................................................................... 5 Direktionens arbete under året .................................................................. 8 1 Förvaltningsberättelse 2025 .............................................................. 10 1.1 SSBF:s övergripande styrdokument inklusive handlingsprogram enligt LSO 3 kap. 3 och 8 §§ för år 2024-framåt ............................................................. 10 1.2 Förbundets uppgifter ..................................................................................... 10 1.3 Mål ................................................................................................................. 10 1.4 Den kommunala koncernen ........................................................................... 11 1.5 Händelser av väsentlig betydelse .................................................................... 15 1.6 God ekonomisk hushållning ........................................................................... 17 1.7 Intern kontroll ................................................................................................ 17 1.8 Uppföljning .................................................................................................... 20 1.9 Globala målen i Agenda 2030 ........................................................................21 2 SSBF verkar förebyggande mot bränder och andra olyckor, och bidrar därigenom till att rädda liv och att förhindra eller begränsa skador .. 22 2.1 Effektmål och verksamhetsuppdrag för det förebyggande arbetet ............... 22 3 SSBF ingriper snabbt och effektivt och lindrar följderna av en olycka 33 Larmfrekvens .......................................................................................................... 33 3.1 Effektmål och verksamhetsuppdrag om effektiva räddningsinsatser ............41 3.2 Effektmål och verksamhetsuppdrag om uthålliga och hållbara räddningsinsatser .......................................................................................... 44 3.3 Effektmål och verksamhetsuppdrag om utveckling och utbildning .............. 45 3.4 Effektmål och verksamhetsuppdrag om aktörsgemensamma räddningsinsatser .......................................................................................... 47 3.5 Effektmål och verksamhetsuppdrag om räddningstjänst under höjd beredskap ....................................................................................................... 49 4 Mål för den förutsättningsskapande verksamheten ............................ 51 4.1 Övergripande mål om följsamhet för kommunal myndighet med god följsamhet mot gällande lagstiftning .............................................................. 51 4.2 Övergripande mål om ansvarsfullt resursutnyttjande som arbetar för hållbar utveckling ....................................................................................................... 52 4.3 Övergripande mål om SSBF:s process för digitalisering ................................ 71 4.4 Övergripande mål om säkerhetsarbete ........................................................... 71 4.5 Övergripande mål om robusthet och förmåga............................................... 72 5 Ekonomisk redovisning 2025 ............................................................. 74 5.1 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ........................ 74 2026-01-29 1586/2025 4/105 5.2 Måluppfyllelse ................................................................................................ 75 5.3 Ekonomiskt resultat ....................................................................................... 75 5.4 Investeringsredovisning ................................................................................. 77 5.5 Driftredovisning ............................................................................................. 78 5.6 Balanskravresultat ......................................................................................... 79 5.7 Resultaträkning ............................................................................................. 80 5.8 Balansräkning ................................................................................................ 81 5.9 Kassaflödeanalys ............................................................................................83 5.10 Noter……………………………………………………………………………………………….. ..83 5.11 Förväntad utveckling...................................................................................... 91 Larmfrekvens per medlemskommun ....................................................... 94 2026-01-29 1586/2025 5/105 Förbundsdirektören har ordet 2025 var ett mycket intensivt år för Storstockholms brandförsvar (SSBF). Året präglades av ett högt tempo, snabba omställningar i samhället och en omvärld som i ökande grad ställer krav på beredskap, samverkan och uthållighet. Samtidigt har verksamheten fortsatt att leverera i det dagliga uppdraget – att förebygga olyckor och att snabbt och effektivt hjälpa människor när olyckor inträffar. Det försämrade säkerhetspolitiska läget i vårt närområde och i omvärlden har under året fortsatt att påverka hela samhället. Rysslands pågående invasion av Ukraina, Sveriges inträde i Nato och en alltmer osäker internationell utveckling har tydliggjort behovet av ett starkt civilt försvar och en robust räddningstjänst. För SSBF har det inneburit ett ökat fokus på utbildning, planering och förmåga att verka även under störda förhållanden. Under året har vi fortsatt utveckla våra koncept för komplexa händelser, som pågående dödligt våld, samtidigt som vi har fortsatt att stärka vår grundförmåga – då det utgör grunden för vår förmåga vid höjd beredskap. Vi har också bidragit konkret till Ukraina genom leverans av brandstationsmoduler, båtar och utrustning. Bidragen har inneburit ett betydelsefullt stöd – dels ur ett ukrainskt beredskapsperspektiv, men även som solidarisk handling och som ett tillfälle till erfarenhetsutbyte mellan räddningstjänster som verkar under mycket olika förutsättningar. Samt som ett steg i att bättre kunna förbereda oss själva för om det värsta av scenarier även händer Sverige. Samverkan har varit en avgörande framgångsfaktor under året. I ett komplext samhälle är det gemensamma arbetet med andra aktörer en förutsättning för att nå resultat. Under 2025 har vi genomfört och deltagit i ett stort antal samverkansaktiviteter, där övning TOR tillsammans med polis, ambulanssjukvård och räddningstjänsten i Helsingfors utgör ett tydligt exempel på hur gemensamma övningar stärker den samlade förmågan. Vi har också fortsatt det långsiktiga samarbetet med räddningstjänsterna i de nordiska huvudstäderna och mötts för erfarenhetsutbyte och gemensam planering samt överenskommit om ömsesidiga åtaganden om stöd vid större påfrestningar. Därutöver har vi deltagit i nationella och internationella mötesplatser inom samhällssäkerhet samt tagit emot ett flertal internationella besök, vilket vittnar om ett växande intresse för vår organisation och vårt arbete. Under året har förbundet också tagit ett viktigt organisatoriskt och historiskt steg genom Nacka kommuns anslutning till SSBF. Arbetet med sammanslagningen har varit intensivt och genomförts under kort tid, men har samtidigt gett förbundet en mer sammanhållen geografi och ökad slagkraft. Genom att knyta samman innerstaden och Värmdö har förutsättningarna för såväl utryckande verksamhet som långsiktig planering stärkts. Tillsammans med andra organisationsjusteringar och vår tillväxt – bland annat inom IT-drift, civilt försvar, fastigheter och VMA – speglar detta ett förbund som har vuxit och anpassats till ett bredare och mer komplext uppdrag. Vi har även moderniserats genom välbehövliga renoveringar av våra brandstationer i Farsta och på Kungsholmen, där vi ser fram emot inflytt i uppdaterade och verksamhetsanpassade lokaler våren 2026. 2026-01-29 1586/2025 6/105 2025 har också präglats av flera händelser som tydligt prövat vår utryckande förmåga. Branden på Konstakademien i Stockholm i juni är ett sådant exempel. Insatsen genomfördes i en kulturhistoriskt mycket värdefull byggnad och krävde snabba beslut, hög initiativförmåga och ett nära samspel mellan insatta enheter. Tack vare ett effektivt och väl samordnat arbete kunde brandens konsekvenser begränsas och en av Sveriges största kulturskatter räddas. Även bussolyckan på Valhallavägen och andra större räddningsinsatser under året har ställt höga krav på ledning, samverkan och professionalism. Parallellt har SSBF genomfört flera omfattande olycksutredningar, bland annat med anledning av masskjutningen på Risbergska skolan och branden i Börshuset i Köpenhamn. Att förbundet fått förtroendet att utreda händelser av denna dignitet visar på den kompetens och det anseende som verksamheten byggt upp över tid. Under 2025 larmades SSBF till totalt 10 151 räddningsinsatser och andra uppdrag. Det totala antalet bränder och brandtillbud var något fler inom SSBF:s geografiska område än 2024, vilket kan förklaras av fler bränder i skog och mark under en varm och torr vår/försommar samt att förbundet utökades med Nacka under året. Antalet trafikolyckor har fortsatt en nedåtgående trend sedan 2022. Under 2025 larmades SSBF till 65 explosioner, vilket är betydligt fler än föregående år. Denna skillnad kan till stor del förklaras av en intensiv våldsvåg under en begränsad period i början av året och bör inte ses som representativ över tid. Som en del av det proaktiva arbetet har vi fortsatt med myndighetsgemensamma och samordnade tillsyner och haft en tät samverkan med Polisen samt andra räddningstjänster i utvecklingen av tillsyns- och tillståndsarbetet kopplat till brandfarliga och explosiva varor. Arbetet bidrar till att stärka kontrollen och försvåra obehörigt förfarande genom mer likriktade arbetssätt, tydligare kravställning och gemensam lägesbild där vi tillsammans motverkar organiserad brottslighet. Året var även ett jubileumsår. Att brandförsvaret i Stockholm fyllde 150 år gav anledning till både gemensamt firande och reflektion. Jubileet uppmärksammades bland annat genom en stor familjedag med uppvisningar och aktiviteter på Gärdet, veteranfordonsparad genom stan, filmproduktioner och flaggning på våra stationer. Det blev ett tillfälle att möta allmänheten, synliggöra uppdraget och knyta samman vår långa historia med dagens och morgondagens räddningstjänst. Vårt deltagande under Prideparaden, Järvaveckan och Beredskapsveckan är andra exempel på hur vi under året fortsatt att bygga relationer, sprida kunskap och stärka tilliten till räddningstjänsten - både som samhällsaktör och arbetsgivare. Samarbeten med influensers och SVT:s Bolibompadrake har dessutom bidragit till att ge våra budskap spridning till hundratusentals barn, unga och vuxna via nationell TV och andra digitala kanaler. Samtidigt har året inrymt flera utmaningar som vi arbetar strukturerat och långsiktigt med, i nära dialog med berörda parter. EU:s arbetstidsdirektiv och justerade kollektivavtal är ett sådant område, som påverkar planering och uthållighet i verksamheten. Miljöfrågor är också viktiga för oss, där vi bland annat utreder historiska PFAS-föroreningars ursprung och spridning och vidtar åtgärder utifrån det. Kompetensförsörjningen är likaså en strategiskt viktig fråga som kräver ett uthålligt arbete präglat av samverkan och utveckling av nya lösningar, även framåt. Frågorna hanteras genom systematik, dialog och långsiktighet. 2026-01-29 1586/2025 7/105 Ekonomiskt har 2025 präglats av fortsatt osäkerhet i omvärlden. Men trots det har vi genom tydliga prioriteringar och god uppföljning kunnat upprätthålla en ekonomi i balans och samtidigt genomföra nödvändiga investeringar i verksamheten. När året nu summeras kan jag konstatera att SSBF står starkt. 2025 har varit ett prövande och intensivt år, men också ett år som tydligt visat förbundets samlade förmåga. Genom utveckling, samverkan och ansvarstagande har vi fortsatt att skapa trygghet för de människor som bor, verkar och vistas i vår region. Jag därför vill rikta ett varmt tack till alla medarbetare och samarbetspartners som varje dag bidrar till detta. Peter Arnevall Förbundsdirektör och räddningschef, Storstockholms brandförsvar 2026-01-29 1586/2025 8/105 Direktionens arbete under året Direktionen har under 2025 bestått av följande personer: Presidium Ordförande Clara Lindblom (V), Stockholm – lämnade uppdraget 13 oktober 2025. Ordförande Sara Stenudd (V), Stockholm – tillträdde 13 oktober 2025. 1:e vice ordförande Johan Skog (M), Vallentuna 2:e vice ordförande Hanna Bocander (M), Danderyd Ledamöter Anna-Britta Bergman (M), Lidingö Rolf E. Ericsson (M), Täby Johan Wahlstedt (S), Solna Michaela Fletcher (M), Österåker – lämnade uppdraget 30 september 2025. Richard Orgård (M), Österåker – tillträdde 1 oktober 2025. Tina Runhem (M), Vaxholm Torbjörn Erbe (M), Stockholm Magnus Danielsson (S), Värmdö Ayla Eftekhari (S), Sundbyberg Tobias Nässén (M), Nacka – tillträdde vid Nackas anslutning 1 juli 2025. Ersättare Ingela Edlund (S), Stockholm Anette Karlsson (S), Vallentuna Anders Paulsen (LP), Lidingö Emil Flisbäck (V), Solna Kjetil Rindal (KD), Vaxholm Lars Lindberg (L), Täby Sofia Almgren (S), Österåker Leo Smidhammar (M), Danderyd Hans Beausang (M), Sundbyberg Elin Hjelmestam (L), Stockholm – lämnade uppdraget 17 februari 2025. Rasmus Jonlund (L), Stockholm – tillträdde 17 februari 2025. Göran Jansson (M), Värmdö Majvie Swärd (S), Nacka - tillträdde vid Nackas anslutning 1 juli 2025. Revisorer Hans Erik Salomonsson (S), Sundbyberg Monika Smidestam (M), Österåker Anders Haglund (S), Vaxholm Christer Hedberg (S), Värmdö Sakkunnigt biträde från EY Viktiga ärenden • Årsredovisning för 2024 • Medlemsavgifter för 2025 2026-01-29 1586/2025 9/105 • Tertialrapport 1 och 2, 2025 • Verksamhetsplan och budget för 2026 • Internkontrollplan för 2026 • Nacka kommuns anslutning Direktionen har under 2025 haft sju sammanträden. 2026-01-29 1586/2025 10/105 1 Förvaltningsberättelse 2025 1.1 SSBF:s övergripande styrdokument inklusive handlingsprogram enligt LSO 3 kap. 3 och 8 §§ för år 2024-framåt Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ska kommunen ha ett handlingsprogram för både det förebyggande arbetet samt för räddningstjänstverksamheten. Handlingsprogrammet är dels ett politiskt styrdokument, dels ett sätt att informera allmänheten och samhällsaktörer om förbundets verksamhet. Handlingsprogrammets syfte är också att utgöra ett av flera underlag för statens tillsyn av Storstockholms brandförsvars (SSBF/förbundet) medlemskommuner enligt LSO. SSBF har ett övergripande styrdokument som omfattar hela verksamheten. Dokumentet innehåller handlingsprogrammet i enlighet med 3 kap. 3 och 8 §§ LSO, styrning av förbundet som regleras av annan lagstiftning samt SSBF:s egna ambitioner. Handlingsprogrammet utgår från den uppdatering av LSO som trädde i kraft den 1 januari 2021. Strukturen för SSBF:s verksamhetsplan för 2025 utgår från det övergripande styrdokumentet för åren 2024-framåt och gäller från och med den 1 januari 2025. 1.2 Förbundets uppgifter SSBF ska enligt förbundsordningen fullgöra de uppgifter för medlemskommunerna som är obligatoriskt för en kommun att utföra enligt LSO, men även enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) samt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Ansvaret för att samordna kommunens totala arbete för skydd mot olyckor åligger dock den enskilda kommunen. 1.3 Mål LSO inleds med ett övergripande och nationellt mål om att det i hela landet ska upprätthållas ett, med hänsyn till de lokala förhållandena, tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor för människors liv och hälsa samt för egendom och miljö. Det finns också specificerade nationella mål för den förebyggande verksamheten respektive räddningstjänstverksamheten. 2026-01-29 1586/2025 11/105 Figur 1. Mål för SSBF:s verksamhet enligt LSO, handlingsprogram och verksamhetsplan. SSBF har tagit fram övergripande mål, ett för den förebyggande verksamheten och ett för räddningstjänstverksamheten, som syftar till att uppfylla de nationella målen. Dessa har i sin tur brutits ner i effektmål som beskriver vilka effekter som SSBF ämnar att uppnå för att uppfylla de övergripande och nationella målen. SSBF har även tagit fram övergripande mål för den förutsättningsskapande verksamheten. Dessa utgår inte från LSO och bryts inte ner i effektmål. I verksamhetsplanen anges de verksamhetsuppdrag som SSBF ska arbeta med under året för att uppfylla målen och redovisas i tertialrapport 1, delårsrapport och årsredovisningen. Verksamhetsuppdragen konkretiseras ytterligare i SSBF:s aktivitetsplan. Samtliga nivåer visualiseras i figur 1. I verksamhetsplanen anges de verksamhetsuppdrag som SSBF ska arbeta med under året för att uppfylla målen och redovisas i tertialrapport 1, delårsrapport och årsredovisningen. Verksamhetsuppdragen konkretiseras ytterligare i SSBF:s aktivitetsplan. Samtliga nivåer visualiseras i figur 1. 1.4 Den kommunala koncernen Storstockholms brandförsvar är ett kommunalförbund där elva kommuner samarbetar, och dessa är: Danderyd, Lidingö, Nacka, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Förbundets ledning och stödfunktioner finns på Johannes brandstation i centrala Stockholm. Den politiska ledningen utgörs av en direktion med representanter från samtliga medlemskommuner. Storstockholms brandförsvar svarar för omkring 1,5 miljoner människors trygghet. Genom samarbetsavtal med omkringliggande räddningstjänster svarar vi också för utalarmering och övergripande ledning av räddningsinsatser i totalt 32 kommuner i Uppland, Västmanland, delar av Södermanland och på Gotland. 2026-01-29 1586/2025 12/105 Med unik expertis, lång erfarenhet och omtanke genomför vi såväl förebyggande arbete inom potentiella riskkategorier som skarpa insatser i akuta situationer – för att skapa ett tryggare samhälle. Förbundets verksamhet utgår från ett huvudkontor och ledningsstation på Johannes brandstation, 17 brandstationer, varav två deltidsbrandstationer, tio räddningsvärn, två utbildnings- och övningsanläggningar samt Räddningscentral Mitt (RC Mitt) se figur 2. Figur 2: Stationernas lokalisering inom förbundets område. Brandstationerna i SSBF:s område är lokaliserade så att räddningsresurser snabbt ska kunna nå fram vid en olycka med kapacitet att kunna göra en effektiv insats. En viktig parameter är även lagkravet på livräddning med hjälp av höjdfordon inom angiven tid. Vid behov ges förstärkningar från andra stationer. Vår vision utgår från att ”Vi skapar trygghet”. Genom att verksamheten bedrivs i form av ett kommunalförbund ger vi kommuninvånarna en kommunöverskridande service där kompetens och resurser kan nyttjas på ett effektivt sätt. SSBF verkar kontinuerligt för en ökad samordning av räddningstjänstverksamheten i regionen och för en samhällsservice där administrativa gränser inte tillåts försämra kvaliteten på servicen till de som bor, verkar och vistas i regionen. 2026-01-29 1586/2025 13/105 SSBF har flera viktiga roller i medlemskommunerna, såväl att stötta invånare, företag och andra myndigheter att själva förebygga och kunna agera vid olyckor som att genom vår myndighetsroll verka förebyggande mot olyckor och att genomföra kommunala räddningsinsatser. Delar av det olycksförebyggande arbetet bedrivs även i respektive medlemskommuns egen regi. 1.4.1 Nacka kommun ansluter sig till förbundet Den 1 juli 2025 anslöts Nacka kommun till SSBF. Som en följd av detta tog SSBF över ansvaret för räddningstjänstens samhällsuppdrag i kommunen och för verksamheten på Nacka brandstation. Den personal som är placerad på brandstationen är också sedan dess anställd hos SSBF. Förberedelserna inför anslutningen och överföringen av verksamheten har pågått under våren och den 4 juni togs det sista i en lång rad av politiska beslut som möjliggjorde att verksamheten flyttades över från Södertörns brandförsvarsförbund till Storstockholms brandförsvar. Arbetet har drivits i projektform och involverat alla enheter och avdelningar inom SSBF i varierande omfattning. Vi har också haft ett nära samarbete med motsvarande funktioner på Södertörns brandförsvarsförbund för att säkerställa en smidig övergång. Ansvariga chefer och nyckelfunktioner från SSBF har kontinuerligt under perioden för projektet besökt Nacka brandstation för att svara på frågor, genomföra utbildningar och få medarbetarna att känna sig välkomna. Inför övergången prioriterades tidigt vilka aktiviteter som var nödvändiga att göras innan sammangåendet och vilka som kan göras efter. Särskilt fokus har lagts på att ta fram en detaljerad utbildningsplan och identifiera och hantera skillnader i rutiner mellan de två organisationerna. När verksamheten den 1 juli övergick till SSBF var de mest väsentliga delarna av övergången genomförda. Samtidigt innebar de hårda prioriteringarna att vissa aktiviteter fortsatt genomfördes efter anslutningen, exempelvis avseende överläggning av automatlarm och slutförande av utbildningsinsatser. Projektet är att betrakta som en framgång – dels då övergången genomfördes på kort tid med nöjda medarbetare, dels för att anslutningen ytterligare stärker SSBF och skapar ökad robusthet och trygghet för våra medlemskommuner. 1.4.2 Nackas inträde ekonomiskt utfall 2025 Nacka kommun anslöt till förbundet den 1 juli 2025 och påverkar därmed endast årets andra hälft. I årsredovisningen redovisas Nackas inträde i en särskild resultaträkning som enbart omfattar de direkta intäkter och kostnader som uppstått till följd av att Nacka blivit medlem. Förbundsgemensamma kostnader och intäkter ingår inte i särredovisningen, vilket innebär att den speglar Nackas ekonomiska påverkan isolerat. Intäkterna utgörs främst av medlemsavgiften för perioden juli– december, medan kostnaderna avser personal, drift samt de anpassningar och omställningsåtgärder som 2026-01-29 1586/2025 14/105 krävts i samband med inträdet. Vissa av kostnaderna är engångsposter kopplade till etableringen och bedöms inte återkomma kommande år, medan andra successivt blir en del av den löpande verksamheten. Eftersom Nacka endast ingår under ett halvt år speglar utfallet inte en långsiktig helårsnivå. En mer representativ ekonomisk bild väntas från och med 2026, när både intäkter och kostnader kan följas över ett helt verksamhetsår och när inträdesrelaterade engångskostnader inte längre påverkar resultatet. Resultaträkning Nacka kommuns inträde (särredovisning) (mnkr) 2025-12-31 Verksamhetens intäkter Automatlarm inkl. abonnemang 0,3 Medlemsavgifter 23,8 Övrigt 0,0 Summa verksamhetens intäkter 24,1 Verksamhetens kostnader Personal inkl. pension -13,9 Lokalhyra -1,6 Övrigt -4,3 Avskrivningar -1,4 Summa verksamhetens kostnader -21,1 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 3,0 VERKSAMHETENS RESULTAT 3,0 Finansiella intäkter 0,0 Finansiella kostnader 0,0 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 3,0 Extraordinära poster 0,0 ÅRETS RESULTAT 3,0 1.4.3 Räddningsregion östra Svealand Räddningsregion östra Svealand (RRÖS) är ett samarbete mellan Brandkåren Attunda, Räddningstjänsten Enköping-Håbo, Räddningstjänsten Eskilstuna, Räddningstjänsten Flen, Räddningstjänsten Gotland, Räddningstjänsten Mälardalen, Räddningstjänsten Norrtälje, Räddningstjänsten Sala-Heby, Räddningstjänsten Strängnäs, Storstockholms brandförsvar, Södertörns brandförsvarsförbund, Sörmlandskustens räddningstjänst och Uppsala brandförsvar. Samarbetet kallas för ”gränslös samverkan” och målet är att administrativa gränser inte ska försämra räddningsinsatserna för de som bor, verkar och vistas i kommunerna som ingår. Samarbetet regleras i ett samverkansavtal och innebär att den resurs som 2026-01-29 1586/2025 15/105 snabbast kan vara på plats, och som är lämplig för händelsen används vid nödlägen oavsett kommun- eller organisationstillhörighet. Både räddnings- och ledningsresurser larmas gränslöst i syfte att möta de hjälpsökandes behov på ett effektivt sätt. De 13 räddningstjänsterna är anslutna till två räddningscentraler, Räddningscentral Mitt (RC Mitt) på Täby brandstation och Räddningscentral Öst (RC Öst) på station Lindvreten. Avsikten är att de två räddningsledningssystemen ska arbeta gemensamt, enhetligt och samstämt. Inom RRÖS har det tagits fram ett gemensamt styrdokument som beskriver hur SSBF tillsammans med de andra i RRÖS ska leda effektiva räddningsinsatser. Det gemensamma ledningsdokumentet för RRÖS skapar bättre förutsättningar för snabb resursuppbyggnad, uthållighet, tillgång till spetskompetens och förmåga att bibehålla god beredskap. 1.5 Händelser av väsentlig betydelse Nacka kommun ansluter sig till SSBF Den 1 juli 2025 anslöt Nacka kommun till SSBF och blev därmed förbundets elfte medlemskommun. I samband med anslutningen tog SSBF över ansvaret för räddningstjänstens samhällsuppdrag i kommunen och verksamheten vid Nacka brandstation. Processen genomfördes under en begränsad tidsperiod och på kortare tid än vad som är brukligt vid motsvarande förändringar inom räddningstjänsten. Arbetet bedrevs i projektform och i nära samverkan med Södertörns brandförsvarsförbund. Samtliga avdelningar inom SSBF involverades i olika delar av arbetet, med särskilt fokus på personal, utbildning samt överföring och anpassning av verksamhet och arbetssätt. När verksamheten övergick till SSBF den 1 juli var de mest väsentliga delarna av övergången genomförda och räddningstjänstverksamheten kunde omgående bedrivas fullt ut som en integrerad del av förbundet. Projektet är att betrakta som en framgång – dels då övergången genomfördes på kort tid med nöjda medarbetare, dels för att anslutningen ytterligare stärker SSBF och skapar ökad robusthet och trygghet för våra medlemskommuner. Brandförsvaret i Stockholm 150 år År 2025 markerade en historisk milstolpe då brandförsvaret i Stockholm fyllde 150 år. Jubileet uppmärksammades under året genom både publika evenemang och interna aktiviteter, som tillsammans lyfte fram brandförsvarets långa historia, samhällsuppdrag och utveckling över tid. Den 25 maj bjöd SSBF in allmänheten till en stor jubileumsdag på Gärdet i Stockholm. Under evenemanget gavs besökarna möjlighet att möta verksamheten på nära håll genom förevisningar av historiska och moderna fordon, räddningsmoment, uppvisningar samt prova-på-aktiviteter för barn och unga. Jubileumsdagen samlade besökare i alla åldrar och bidrog till att synliggöra både bredden i dagens räddningstjänst och den historiska utveckling som lett fram till dagens förmågor. Parallellt med de publika aktiviteterna genomfördes även interna firanden för förbundets medarbetare. Jubileet blev därmed ett tillfälle att både stärka relationen till allmänheten samt att internt uppmärksamma den gemensamma yrkesstolthet och det samhällsuppdrag som präglat verksamheten under 150 år. 2026-01-29 1586/2025 16/105 Utvärdering av insats på Risbergska skolan i Örebro samt utredning av branden i Børshuset i Köpenhamn Under året har SSBF medverkat i flera uppmärksammade utvärderings- och utredningsuppdrag utanför det egna förbundets geografiska område. På förfrågan av Räddningsregion Bergslagen genomförde SSBF en utvärdering av räddningsinsatsen vid händelsen på Campus Risbergska i Örebro, där pågående dödligt våld medförde ett mycket stort samlat hjälpbehov. Utvärderingen syftade till att tillvarata erfarenheter och identifiera utvecklingsområden för insatsmetodik, ledning och samverkan vid denna typ av komplexa händelser. SSBF deltog även i utredningen av branden i Børshuset i Köpenhamn, en omfattande brand i en kulturhistoriskt värdefull byggnad. Genom dessa uppdrag har SSBF bidragit till erfarenhetsåterföring och kunskapsutveckling i frågor där särskild specialistkompetens efterfrågas. Förbundets direktion byter ordförande Under hösten 2025 meddelade direktionens ordförande Clara Lindblom (V) att hon lämnar politiken och därmed även sitt uppdrag som ordförande för SSBF. Clara Lindblom var ordförande i förbundets direktion sedan årsskiftet 2022/2023 och hennes insats präglades av ett stort engagemang för förbundets utveckling och förbättring av förutsättningarna att bedriva räddningstjänstverksamhet. Den 14 oktober tillträdde Sara Stenudd (V) som ny ordförande för förbundet, efter beslut i Stockholm stads kommunfullmäktige. Branden på Konstakademien Den 7 juni 2025 utbröt en brand på Konstakademien i Stockholm. Branden inträffade i en kulturhistoriskt värdefull byggnad och krävde ett samordnat och varsamt agerande för att begränsa skador och skydda både människor och värdefulla tillgångar. Räddningsinsatsen genomfördes utan personskador och bidrog till att begränsa brandens konsekvenser och därmed bevara en av Sveriges viktigaste samlingar av konst och arkitektur. Efter insatsen uttryckte Konstakademien sin uppskattning för räddningstjänstens arbete både direkt till SSBF och genom uttalanden i olika mediekanaler. Senare under sommaren öppnade de dessutom en utställning med fokus på branden, där händelseförloppet, släckningsarbetet och den efterföljande saneringen beskrevs. Utställningen gav en inblick i räddningstjänstens arbete och belyste insatsens betydelse i en komplex och kulturhistoriskt känslig miljö. Ny överenskommelse med nordiska huvudstäder om stärkt samarbete Under hösten 2025 tecknade räddningstjänsterna i de nordiska huvudstäderna en gemensam överenskommelse om stärkt samarbete. Överenskommelsen syftar till att ytterligare underlätta samverkan och ömsesidigt stöd mellan huvudstäderna vid särskilt krävande händelser, exempelvis långvariga insatser eller situationer som kräver särskild specialistkompetens. Samarbetet mellan huvudstäderna har funnits sedan lång tid tillbaka, men den nya överenskommelsen innebär att samverkan formaliseras och att trösklarna för stöd över landsgränserna sänks ytterligare. Överenskommelsen tydliggör även de gemensamma utmaningar som specifikt präglar just huvudstäder, såsom komplex infrastruktur och betydande förekomst av skyddsvärda samhällsfunktioner. Som en del av det fördjupade samarbetet deltog brandmän från 2026-01-29 1586/2025 17/105 Helsingfors tillsammans med personal från SSBF i samverkansövning TOR på Ågesta övningsanläggning söder om Stockholm. Övningen omfattade bland annat räddningsarbete vid huskollaps och pågående dödligt våld och gav deltagarna möjlighet att öva gemensamma arbetssätt, kommunikation och samverkan. Övningen utgjorde ett konkret exempel på hur det nordiska samarbetet bidrar till ökad gemensam förmåga och erfarenhetsutbyte. 1.6 God ekonomisk hushållning SSBF ska ha en god ekonomisk hushållning. Det innebär att arbetet med att nå målen i SSBF:s övergripande styrdokument utförs med de resurser som är avsatta i budget. SSBF ska redovisa en budget i balans med självfinansiering av investeringar. En god ekonomisk hushållning är en förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi. Det innebär att förbundet ska använda de skattefinansierade medlemsavgifterna på ett sådant sätt att högsta samhällsnytta uppnås, samtidigt som både finansiella och verksamhetsmässiga mål för SSBF uppfylls. För att uppnå god ekonomisk hushållning bedrivs ett systematiskt arbete mellan förbundsledningen, avdelningar och ekonomiansvariga. Med stöd från ekonomifunktionen analyserar budgetansvariga det ekonomiska utfallet varje månad. Denna analys innefattar en jämförelse mellan faktiska intäkter och kostnader mot budgeterade belopp. Förbundet bedömer god ekonomisk hushållning utifrån en balanserad budget genom att använda kriterier som kostnadseffektivitet, effektivt resursutnyttjande och avkastning på investeringar, vilka är centrala för att upprätthålla ekonomisk hållbarhet. Prognoser för helåret, som uppdateras sju gånger per år, baseras på dessa analyser av historisk och förväntad ekonomisk utveckling. Vid eventuella avvikelser mot budget, tas riktade åtgärder fram som sedan följs upp månatligen för att säkerställa att god ekonomisk hushållning upprätthålls och effektiviseras kontinuerligt. Enligt kommunallagen (2017:725) ska budget upprättas för verksamhetsåret med ekonomisk plan för de två därefter kommande åren. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. Vid bokslutet gör direktionen en sammantagen bedömning av om god ekonomisk hushållning har uppnåtts, där utfallet av de finansiella målen vägs samman med graden av måluppfyllelse av de verksamhetsmässiga mål och åtaganden som fastställs i förbundets styrdokument. vilket har skapat goda förutsättningar för fortsatt utveckling 2026. 1.7 Intern kontroll Enligt 6 kap. 7 § kommunallagen fastlås kommunala nämnders (direktionens) ansvar för verksamheten. En god intern kontroll kännetecknas av eliminering eller upptäckt av allvarliga fel. Fungerande uppföljnings- och kontrollsystem säkrar en effektiv förvaltning och förebygger allvarliga fel och förluster. Internkontrollplanen omfattar ett urval av förbundets processer/moment som ska granskas särskilt under verksamhetsåret och denna fastställs i direktionen. Varje höst genomför förbundet riskanalyser inför upprättande av nästkommande års internkontrollplan. Riskanalysen består av: 2026-01-29 1586/2025 18/105 • riskkartläggning utifrån väsentliga processer och uppdrag/mål • bedömning av sannolikhet och väsentlighet • planering av åtgärder. Genom riskanalysen identifieras områden för den interna kontrollen som definieras i internkontrollplanen, samt hur de ska följas upp. Avvikelser eller arbete som ej är avslutat redovisas årligen i årsredovisningen. 1.7.1 Internkontrollplan 2025 Den 26 november 2024 fastställde direktionen en internkontrollplan för 2025 som syftar till att följa upp att det interna kontrollsystemet fungerar tillfredsställande inom direktionens ansvarsområde. Internkontroll har genomförts utifrån beslutad internkontrollplan och redovisas i tabellen nedan. 2026-01-29 1586/2025 19/105 Kontrollområde Risk Kontroll/aktivitet Status/Slutsats Säkerställa att upphandlingsprocess en och gällande lagkrav följs i samtliga fall av upphandling av varor och tjänster (revison E&Y) Kunskapen om vad som avses/är nyttan med lagen om offentlig upphandling (LOU) är inte tillräckligt känd i organisationen. Regelverket kring LOU uppfattas som omständligt och byråkratiskt. En leverantör som anser att den har lidit skada på grund av att en upphandlande myndighet brutit mot upphandlingslagstiftningen kan kräva skadestånd vilket skadar SSBF:s förtroende samt ger en negativ ekonomisk påverkan. Organisationen behöver fortsatt medvetandegöras om delegationsordningen vid avrop och beställningar. Under året har samma arbetssätt och aktiviteter genomförts som föregående år. Utbildningar har fortsatt att genomföras för chefer, direktköpare och fakturagodkännare i syfte att säkerställa att upphandlingsprocessen och gällande lagkrav följs. Insatserna bidrar till att upprätthålla kunskapsnivån kring regelverket samt till en korrekt och enhetlig hantering av upphandlingar. Analys av förbundets totala pensionsåtagande. Varierande och oförutsägbara kostnader för pensioner över åren, vilket kan medföra höga negativa resultat. Stora förändringar av pensionsskulden beroende av parametrar i beräkningen som förbundet inte kan påverka. Genomgång av riktigheten i underlagen kontrolleras tillsammans med KPA minst en gång om året. Innan tertial- och årsrapportering kontrolleras att personalsammansättningen stämmer och att SAP-R-ålder är riktig. Pensionsskuldens storlek påverkas av yttre faktorer, inflation, statslåneränta, löneökning, pris- och inkomstbasbelopp. Antaganden för dessa är gjorda av KPA. Genomföra simuleringar på beräkningarna med olika nivåer på parametrarna vid tertial- och årsrapportering. Kontrollen har genomförts enligt fastställda rutiner och i enlighet med föregående år. Rapportering från HR har följts upp löpande och KPA:s beräkningar har kontrollerats månadsvis. Eventuella avvikelser har korrigerats. Simuleringar av pensionskostnader med ändrade parametrar har genomförts vid tertial- och årsbokslut. Sammantaget bedöms kontrollen fungera tillfredsställande och bidra till god kvalitet i beslutsunderlagen. Följsamhet mot rutiner och policys kopplat till ekonomi. Ekonomiska konsekvenser. Noggrann ekonomisk uppföljning och följsamhet mot vår policy och riktlinje för inköp. Åtgärdas genom att genomföra en översyn av rutiner och policys kopplat till ekonomi för att säkerställa att de är heltäckande samt att följsamhet är möjligt. Kontrolleras genom stickprov av inköp där inköpsprocessen granskas och jämförs mot gällande rutin och policys. Kontrollen har genomförts enligt plan och i enlighet med fastställda rutiner. Ekonomifunktionen har under året genomfört regelbundna stickprov på inkomna fakturor för att säkerställa följsamhet mot gällande avtal, riktlinjer och policys. Arbetet med att kvalitetssäkra de ekonomiska prognoserna har fortsatt. Sammantaget bedöms kontrollen fungera tillfredsställande och bidra till god ekonomisk styrning. 2026-01-29 1586/2025 20/105 Avtalsuppföljning inom förbundet. Inkonsekvent rutin för avtalsuppföljning vilket medför en risk att förbundet har ogiltiga avtal eller avtal som löper ut inom kort tid. En risk som kan innebära att förbundet inte inom god tidsram har resurser för att upphandla nya avtal, vilket innebär att förbundet kan stå utan avtal i viktiga områden och brister i följsamhet mot LOU. Genom avtalsuppföljning och att medvetandegöra avtalen inom respektive verksamhetsområde inom förbundet. Kontrolleras genom halvårsvis översyn av verksamhetskritiska avtal. Under året har stickprov genomförts för att säkerställa att avtal följs. Upphandlingsgruppen har även arbetat med att strukturera och kategorisera upphandlingar och avtal för att skapa bättre överblick och effektivare uppföljning. Sammantaget har arbetet förbättrat kontrollen och minskat risken för att avtal missas eller löper ut utan att vi är förberedda Rekryteringsprocess a. Risk att fel personer anställs. b. Brister i anställningsprocessen c. Att vi anställer fel person som kan få ekonomiska konsekvenser Arbete med framförhållning, samverkan med HR och följa fastställda rutiner. Förbundet tillämpar metoden kompetensbaserad rekrytering. Rekryteringsgruppen och ansvariga chefer utbildas kontinuerligt i metoden. HR bistår med stöd och framtagande av intervjuguide och referenstagning. För medarbetare som är placerade i säkerhetsklass genomförs alltid bakgrundskontroll och säkerhetssamtal med extern specialistkonsult, i dessa fall genomförs även registerkontroll. I de fall då det är möjligt tillämpas provanställning. Omvärldsbevakning och handlingsplaner för att hantera cyberhot och potentiella cyberattacker. Driftstörningar och i värsta fall längre perioder av driftavbrott Delta aktivt i samt bevaka olika säkerhetsforum samt implementera de säkerhetshöjande åtgärder som rekommenderas Arbetet med omvärldsbevakning och deltagande i säkerhetsforum har varit aktivt under året. Nya hotbilder har löpande följts upp och relevanta säkerhetshöjande åtgärder har införts. Sammantaget bedöms kontrollen fungera tillfredsställande och bidra till ökad motståndskraft mot cyberangrepp. Arbetet fortsätter under kommande år för att ytterligare stärka skyddsnivån. 1.8 Uppföljning Den politiska viljeinriktningen i det övergripande styrdokumentet bryts ned i en årlig verksamhetsplan. Både det övergripande styrdokumentet samt den årliga verksamhetsplanen och budgeten beslutas av direktionen. Verksamhetsplanen är tillsammans med budget den gemensamma basen för att genomföra och uppnå intentionerna i det övergripande styrdokumentet. Uppföljning av verksamheten sker tertialvis och rapporteras till direktionen i form av tertialrapporter och verksamhetsberättelser. SSBF följer upp verksamhetsuppdragen genom indikatorer där det är möjligt, men flertalet verksamhetsuppdrag följs upp genom en kvalitativ 2026-01-29 1586/2025 21/105 bedömning. Inom förbundet följs även verksamheten upp i den årliga revisionsrapporten och genom internkontrollarbetet. 1.9 Globala målen i Agenda 2030 SSBF bidrar till genomförandet av Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling. Vårt främsta bidrag kan kopplas till följande mål i agendan: mål nummer 3, 6, 8, 10, 11, 12, 13 och 15. Det sker genom att vi strävar mot att uppfylla våra övergripande mål, som i sin tur är nedbrutna i verksamhetsuppdrag och aktiviteter. Det övergripande målet ”SSBF verkar förebyggande mot bränder och andra olyckor, och bidrar därigenom till att rädda liv och att förhindra eller begränsa skador” bidrar till att uppnå mål 3 och mål 11 i Agenda 2030. Det övergripande målet ”SSBF ingriper snabbt och effektivt och lindrar följderna av en olycka” bidrar till att uppfylla mål 3, mål 6, mål 11, mål 13 och mål 15 i Agenda 2030. Det övergripande målet ”SSBF är en organisation med ansvarsfullt resursnyttjande som arbetar för hållbar utveckling” bidrar till att uppfylla mål 8, mål 10, mål 12, mål 13 och mål 15 i Agenda 2030. Det övergripande målet ”SSBF har en robusthet och förmåga att verka även vid stora samhällsstörningar och kriser” bidrar till att uppfylla mål 11 och mål 13 i Agenda 2030. 2026-01-29 1586/2025 22/105 2 SSBF verkar förebyggande mot bränder och andra olyckor, och bidrar därigenom till att rädda liv och att förhindra eller begränsa skador SSBF:s övergripande mål för den förebyggande verksamheten är att SSBF verkar förebyggande mot bränder och andra olyckor, och bidrar därigenom till att rädda liv och att förhindra eller begränsa skador. Det övergripande målet för den förebyggande verksamheten har brutits ner i två effektmål som bidrar till att det nationella samt det övergripande målet uppnås inom den förebyggande verksamheten. 2.1 Effektmål och verksamhetsuppdrag för det förebyggande arbetet För att nå det övergripande målet för den förebyggande verksamheten ska följande effektmål uppnås: • SSBF:s förebyggandearbete bidrar till att förhindra uppkomsten av bränder och andra olyckor. • SSBF:s förebyggandearbete bidrar till att förhindra att människor omkommer till följd av bränder och att begränsa konsekvenserna av inträffade bränder och andra olyckor. I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå effektmålen och vidare det övergripande målet för den förebyggande verksamheten. 2.1.1 Kontrollera den enskildes efterlevnad av LSO/LBE – utföra tillsyn Uppfylls delvis. SSBF genomför tillsyn av att den enskilde lever upp till de krav som denne omfattas av enligt 2 kap. 2 och 4 §§ LSO. Förbundet genomför även tillsyn i enlighet med lag (2010:1011) om brandfarlig och explosiv vara (LBE), samt har vissa skyldigheter utifrån den så kallade Sevesolagstiftningen lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Den planerade tillsynen beskrivs i den tillsynsplan som SSBF årligen upprättar i enlighet med föreskriften från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och som beslutas i särskild ordning av direktionen. Under 2025 genomfördes 826 tillsyner. 108 av dessa var händelsebaserade. Planerade för året var 1050, varav 50 händelsebaserade. Antalet genomförda tillsyner är något lägre än planerat, vilket bland annat beror på att flera omfattande ärenden har överklagats, att arbetet med Nacka kommuns inträde i SSBF tagit mer tid än förväntat, utmaningar med kompetensförsörjningen och att arbetet med LBE-tillsyner har fått stå tillbaka då vi har behövt prioritera tillståndshantering. Under 2025 har 39 st tillsyner genomförts av explosiv vara, 26 av dessa var fyrverkerier och resten består av 2026-01-29 1586/2025 23/105 verksamheter som hanterar sprängmedel. Flera av dessa tillsyner har lett till föreläggande med förbud. En vanligt förekommande brist är registerhållningen. Intäkterna för tillsyn ligger något över planerat (6,8 mnkr mot 6,2 i budget). SSBF har under 2025 utfärdat 70 förelägganden, varav 30 med förbud enligt LSO eller LBE. Några av dessa har överklagats. Dessa rör framför allt hanteringen av explosiva varor samt boenden för personer med hjälpbehov vid utrymning, t.ex. LSS-boenden eller operationsverksamhet i så kallade skönhetskliniker. Kompetensgrupperna hanterar de mest komplexa verksamhetstyperna, som sjukhus, infrastruktur, höga byggnader, kulturhistoriska byggnader, köpcentrum och arenor. Flera steg har tagits under året för att nå ett bättre brandskydd i dessa komplexa objekt. Gruppen för kulturhistoriska byggnader fortsätter att bidra i det nationella arbetet med att bevara byggnaderna och har varit med som referensgrupp i framtagandet av en vägledning som MSB ansvarar för. Gruppen för höga byggnader har under året främst haft fokus på att säkerställa räddningstjänsternas möjlighet till en effektiv insats, t.ex. arbete kopplat till stigarledningar och räddningshissar. Tillsynsplan för 2026 har tagits fram och beslutats av direktionen. SSBF planerar för totalt 1200 tillsyner under 2026. 2.1.2 Stödja den enskilde – påverka genom strategisk kommunikation, rådgivning och utbildning Uppfylls helt. SSBF arbetar aktivt med kommunikation som ett verktyg för att öka medvetenheten kring olycksrisker och för att ge kunskap om hur man kan förebygga risker samt agera i händelse av olycka. Kommunikationsarbetet riktar sig till flera aktörer såsom kommuner, stadsdelsförvaltningar, myndigheter, fastighetsägare, verksamhetsutövare samt till enskilda personer som bor och vistas inom SSBF:s medlemskommuner. SSBF tillhandahåller även snabb och relevant information till media och allmänhet i samband med pågående och genomförda insatser samt i förbundsövergripande frågor. Kommunikationsinsatserna har genomförts vid såväl planerade tillfällen som när behov har uppstått. Under 2025 har arbetet som brandman och verksamheten på brandstationerna uppmärksammats i flera kanaler, bland annat i SVT, på Youtube och i dagspress. Intresset från allmänheten har varit stort och har samtidigt gett SSBF möjlighet att sprida viktigt olycksförebyggande information. Under året har SSBF bland annat genomfört två produktioner tillsammans med SVT Barn och Bolibompadraken i syfte att på nationell nivå lära barn att agera rätt i händelse av brand. Förbundet har även genomfört samproduktioner med influensers och haft ett aktivt samarbete med media, bland annat i frågor som rört det intensifierade arbetet med att motverka olagliga sprängningar. Andra mediesammanhang där förbundet medverkat har bland annat berört samhällets krigs- och krisberedskap, civilplikt, säkerhet i undermarksanläggningar samt anslutningen av Nacka kommun. Under hösten spelade SSBF in och färdigställde en egen film med grundläggande brandskyddsutbildning som 2026-01-29 1586/2025 24/105 ger stöd och råd i hur bränder i hem- och arbetsmiljö kan förebyggas och hanteras. Filmen publiceras på SSBF hemsida och sociala medier under januari. Att sprida information och delta i samtal i samband med fysiska evenemang är ett sätt att stärka allmänhetens förmåga att förebygga och hantera olyckor samt att bygga relationer till närboende. Under året har SSBF bland annat medverkat under Järvaveckan samt under beredskapsveckan, där flera stationer stöttade lokala evenemang och bidrog till kunskapsspridning. Med anledning av att SSBF fyllde 150 år 2025 arrangerade förbundet ett stort evenemang för allmänheten på Gärdet under försommaren. Evenemanget, som bland annat innehöll luftlandsättning med helikopter, uppvisning av räddningsmoment samt förevisning av fordon och materiel, lockade tusentals besökare. Parallellt genomförde kamratföreningen Röde Hanen en veteranfordonsparad genom staden som avslutades på Gärdet. Stöd och information till den enskilde sker dels genom riktade insatser mot exempelvis förskoleklasser och pensionärsföreningar, men också genom hantering av andra inkomna förfrågningar. Arbetet genomförs lokalt, utifrån lokala förutsättningar. Arbetet fortsätter att utvecklas i syfte att ge ett mer likartat stöd samt för att i högre grad kunna identifiera och nå riskgrupper med riktad information. Brandinstruktörerna har fortsatt en viktig informativ roll och har under året bidragit med både förebyggande information och information efter inträffade händelser. Från årsskiftet övergår verksamheten helt i SSBF:s regi, vilket innebär att uppdraget successivt kommer att vidareutvecklas. Brandskyddsutbildningar har genomförts enligt plan. Under året har vägledningen om utrymning med hjälp av räddningstjänsten uppdaterats. I samband med detta har även ett enklare informationsmaterial tagits fram riktat till fastighetsägare av flerbostadshus. Ett nytt pressmeddelandeverktyg, pressrum och omvärldsbevakningssystem har upphandlats och implementerats i syfte att stärka möjligheten att nå ut till allmänhet och media med olycksförebyggande budskap samt för att bättre kunna följa upp och bemöta aktuella frågor och trender, exempelvis kopplade till PFAS. Vidare har en uppdaterad utbildning för serveringspersonal genomförts i Nacka och på Värmdö. SSBF har även utbildat och spridit olycksförebyggande information via sociala medier, bland annat med fokus på säkerhet vid grillning, säkerhet vid badplatser samt VMA (viktigt meddelande till allmänheten). Liksom tidigare fortsätter förbundet att kommunicera i frågor som rör skydd för äldre och andra särskilt utsatta grupper. 2.1.3 Arbeta med riktade insatser mot riskgrupper Uppfylls helt. SSBF arbetar för att bidra till den nationella visionen om att ingen ska omkomma eller skadas till följd av brand. För att minska antalet omkomna och allvarligt skadade i bränder gör förbundet riktade insatser för särskilt utsatta riskgrupperna genom förebyggande åtgärder eller till aktörer som har god möjlighet att påverka utformningen av brandskyddet för de mest riskutsatta. 2026-01-29 1586/2025 25/105 Under året har samverkan mellan SSBF:s avdelningar fortsatt att utvecklas i syfte att bättre förebygga olyckor för riskgrupper. Som en del av detta arbete genomförs uppföljning efter räddningsinsatser genom orosanmälningar till berörd kommun eller stadsdelsförvaltning enligt framtagen rutin. Arbetssättet bidrar till att identifierade risker kan uppmärksammas och hanteras av rätt aktörer. Parallellt har arbetet med att stärka kommunernas arbete med riskutsatta grupper fortlöpt enligt plan. Detta sker genom stöd, information, rådgivning och utbildningsinsatser riktade till kommunernas social- och äldreförvaltningar. Inom SSBF genomförs även interna informations- och utbildningsinsatser för att säkerställa en gemensam förståelse och ett enhetligt arbetssätt i arbetet med riskgrupper. 2.1.4 Svara för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll inom medlemskommunerna Uppfylls helt. SSBF ansvarar genom upphandlade entreprenörer för att alla aktiva eldstäder med tillhörande rökkanaler samt imkanaler i storkök och restauranger inom medlemskommunerna rengörs (sotas) och kontrolleras ur brandsäkerhetssynpunkt. Översynen av frister för sotning har slutförts och en ny föreskrift har tagits fram och presenterats för direktionen. En översyn av taxor och avgifter har också genomförts. Föreskriften samt reviderade taxor ska nu fastställas i respektive medlemskommuns fullmäktige. I Nacka kommun är upphandlingen av sotningsleverantör avslutad och tilldelning gjordes i augusti. Upphandlingen i Stockholms stad är genomförd men har överklagats, och SSBF avvaktar utfall i ärendet. SSBF har under året följt upp hur fristerna för sotning och brandskyddskontroll efterlevs genom kvartalsvisa mätningar. Dialoger har förts och, vid behov, krav ställts på åtgärder för att uppnå en skälig fristuppfyllnad. Arbetet har gett resultat och fristuppfyllnaden på enskilda objekt har förbättrats. Under året har även ett arbete inletts kring hur sotning och brandskyddskontroll bör hanteras vid höjd beredskap. Arbetet bedrivs inom RRÖS och i samverkan med MSB. 2.1.5 Stödja och stärka medlemskommunernas arbete med riskhänsyn i samhällsplanering Uppfylls helt. SSBF arbetar aktivt med riskhantering i samhällsplaneringen och samverkar med flera olika myndigheter och aktörer i olika samhällsprocesser. Framför allt stödjer SSBF medlemskommunerna med sakkunnigt stöd kring hantering av olycksrisker, byggnadstekniskt och organisatoriskt brandskydd samt räddningstjänstens insatsmöjligheter. SSBF stödjer och samverkar även med medlemskommunerna och myndigheter i enskilda remissfrågor från till exempel 2026-01-29 1586/2025 26/105 Socialförvaltningen och Polisen avseende evenemang samt kommuner avseende alkoholservering. Under 2025 har 364 remisser inkommit till SSBF avseende alkoholservering eller enligt ordningslagen. Antalet remisser kopplade till ordningslagen, främst inom kategorierna dans och evenemang utomhus, har minskat och är nästan halverade jämfört med 2024. Minskningen beror bland annat på att man inte längre behöver söka danstillstånd. Remisser skickas ibland ändå till SSBF i samband med anmälan. Under året har ett arbete med att effektivisera processen för Polisens remisser slutförts. I detta arbete har bland annat de villkor som Polisen kan tillämpa vid tillståndsgivning för offentliga tillställningar uppdaterats, i syfte att stärka Polisens kompetens och därigenom minska behovet av remisser till SSBF. SSBF stödjer och vägleder medlemskommunerna i olika delar av samhällsbyggnadsområdet. Under året har bland annat utbildningsinsatser genomförts för Stockholms stads stadsbyggnadskontor och flera stadsdelsförvaltningar, med fokus på räddningstjänstens förmåga och riskrelaterade frågor. Antalet möten inom ramen för Plan drop-in har, enligt önskemål, utökats för Stockholms stad och dess stadsplanerare. Även medarbetare vid stadsbyggnadskontoren i Stockholms stad, Solna stad och Vaxholms stad har genomgått utbildning inom räddningstjänstens förmåga och riskrelaterade frågor. I början av året tog SSBF fram en ny mall för undersökning om betydande miljöpåverkan (UBMP). Arbetet har sin grund i ett omfattande förändringsarbete av hur och vilka risker som identifieras tidigt i den fysiska planeringen. Under året har SSBF även deltagit i Länsstyrelsens pilotstudie om sårbar infrastruktur vid klimatrelaterade extremväder samt yttrat sig i Transportstyrelsens arbete och förstudie inför nya föreskrifter för reglering av brandskydd i tunnlar och andra undermarksanläggningar. Därutöver har SSBF besvarat remisser avseende regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) samt Stockholms stads överväganden kring området Bromma flygplats. Särskilt uppmärksammade detaljplaner som hanterats under året är Örby 4:1 vid kvarteret Rustiken i Bandhagen, överdäckningen av Centralstationen samt planeringen av en ny helikopterflygplats vid Östra Kil i Värmdö kommun. Boverkets nya byggregler trädde i kraft den 1 juli. SSBF har förberett sig inför detta genom omfattande interna utbildningsinsatser, inklusive utbildningspass inom ramen för RRÖS. Utbildningsmaterialet revideras nu och kommer att erbjudas medlemskommunerna under 2026. Under året har även utbildningar genomförts för byggnadsnämnder i fyra medlemskommuner, både i större format där flera förvaltningar deltagit och i mindre sammanhang riktade till bygglovshandläggare och inspektörer. 2026-01-29 1586/2025 27/105 Flera vägledningar har under året aktualitetsprövats och uppdaterats. Inom området stegutrymning har två viktiga beslut fattats som förtydligas i vägledningen och som avser förmåga att resa utskjutsstege samt utrymning från den nya verksamhetsklassen VK3C (behovsprövade trygghetsboenden). SSBF har även arbetat med att förtydliga förbundets insatstid enligt byggreglerna samt tagit fram kartunderlag som kan användas av kommuner, byggherrar och konsulter vid planering utifrån SSBF:s förmåga. Arbetet har även fortsatt inom större infrastrukturärenden såsom tunnelbanan och den nya Roslagsbanan. Sedan Nacka kommuns anslutning till SSBF har riskavdelningen haft ett aktivt samarbete med kommunens samhällsbyggnadsavdelningar och genomfört möten med både chefer och handläggare inom plan-, exploaterings- och byggverksamheten. Under året har vägledningar vid utformning och installation av solcellsanläggningar och batterilagersystem samt vid utformning av installationer för räddningsinsatser i höga byggnader setts över och uppdaterats. Därutöver har arbete genomförts för att ta fram kartunderlag avseende insatstid som komplement till vägledningarna. En ny vägledning för hantering av släckvatten är under framtagande och ett underlag avseende SSBF:s förmåga gällande brandvatten från öppet vattentag har tagits fram. 2.1.6 Upprätthålla och vidmakthålla kommunal plan för räddningsinsats avseende Seveso-verksamhet Uppfylls helt. SSBF har som uppdrag att upprätta och vidmakthålla kommunala planer för räddningsinsatser vid verksamheter som omfattas av så kallad högre kravnivå enligt Sevesolagstiftningen. Förbundet har även, enligt samma lagstiftning, ansvar för att informera allmänheten om de Sevesoverksamheter som finns inom medlemskommunerna. Under 2025 har SSBF sett över de verksamheter som omfattas av Seveso-kraven. Utifrån genomförd översyn bedöms att uppdatering av kommunal plan för räddningsinsats behöver genomföras under kommande år. I samband med Nacka kommuns inträde i SSBF har ytterligare en Sevesoverksamhet tillkommit, vilket innebär att SSBF ska ta fram en kommunal plan för räddningsinsats för denna verksamhet. Arbetet med planen planeras att genomföras under 2026. 2.1.7 Genomföra olycksutredning och omhänderta lärande efter insats Uppfylls helt. SSBF dokumenterar räddningsinsatser genom att upprätta händelserapporter efter varje genomförd insats. Omhändertagande av lärande efter insats sker kontinuerligt. Vid behov genomförs även fördjupade utredningar, antingen som kompletterande händelserapporter eller som mer omfattande olycksutredningar, i syfte att säkerställa lärande och utveckling av verksamheten. 2026-01-29 1586/2025 28/105 Arbetsmiljöverket utreder händelser som inträffat med risk för personskada. Under året har detta skett i god samverkan. Återkoppling av dessa incidenter leder till ett ökat lärande i organisationen och blir en del i förebyggandet inför liknande olyckor i framtiden. Under året har SSBF genomfört totalt nio olycksutredningar. Därutöver har sex kompletterande händelserapporter tagits fram, bland annat avseende utsläpp av farligt ämne i Täby centrum, trafikolycka med påkörd person vid spårövergång samt utvärdering av räddningsinsats vid trafikolycka med biogasbuss på Farstabron i Värmdö kommun. SSBF har även löpande genomfört sakkunnigutlåtanden samt deltagit som utredare eller expertstöd vid ett antal händelser. Sammanlagt har 56 sakkunnigutlåtanden genomförts, motsvarande en sammanlagd arbetstid om cirka 320 timmar. Exempel på händelser där sakkunnig kompetens har använts är insatsen vid Risbergska skolan, branden i Börshuset i Köpenhamn, trafikolycka på Skurubron samt spårhändelse i Täby. Utredningarna av insatsen vid Risbergska skolan i Örebro och branden i Börshuset i Köpenhamn har haft ett stort externt intresse och lett till ett omfattande antal redovisningar. För att stärka organisationens samlade förmåga har internutbildning genomförts för utryckande personal avseende sakkunnigutlåtanden. Som stöd i det dagliga arbetet har även en snabbguide i fickformat tagits fram. Vidare genomförs löpande After Action Review (AAR) vid händelser som bedöms vara, eller kan bli, lärande för organisationen. 2.1.8 Genomföra tillståndsprövning enligt LBE Uppfylls delvis. SSBF är tillståndsprövande myndighet enligt LBE (lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor) inom förbundets medlemskommuner. Tillståndsprocessen sker kontinuerligt enligt plan och processen innebär att granska inkomna tillståndsansökningar och anmälningar utifrån lagens olika krav samt fatta beslut om huruvida tillstånd medges eller ej. SSBF har under 2025 fortsatt att utveckla sitt arbete med tillståndsprövning för att sträva mot en mer effektiv handläggning och likvärdigt bemötande för alla sökande. Några förändringar som påverkar vår verksamhet särskilt under året är uppdatering av föreskrift gällande explosiv vara i april samt ändring av lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) som trädde i kraft genom den 15 juli. Ändringarna har ett fokus på ”security”-perspektivet och ställer utökade krav på framförallt de verksamheter som innehar tillstånd. SSBF har under 2025 mottagit 275 nya ansökningar om tillstånd för brandfarlig vara och 89 ansökningar om tillstånd för explosiv vara. • Brandfarlig vara: 232 ansökningar har medgivits tillstånd för hantering, 8 har fått avslag och 26 tillstånd har återkallats. 2026-01-29 1586/2025 29/105 • Explosiv vara: 57 ansökningar har medgivits tillstånd, 17 har fått avslag och 11 tillstånd har återkallats. En betydande del av arbetet inom området utgörs av tillstånd som överklagas till högre instanser, vilket är tidskrävande och påverkar övrig verksamhet. SSBF har under hösten genomfört samverkanstillsyn tillsammans med Polisen, Arbetsmiljöverket och andra räddningstjänster riktat mot explosiv vara, i syfte att utvärdera lagändringens effekt. Under året har förändringar med Nationellt tillståndsregister för explosiva varor (NATEV) skett och nu återfinns även personer som är lämplighetsprövade i registret. Ändringarna har bl.a. lett till en ökad administration för räddningstjänsterna. Behov av fler handläggare för fler arbetsuppgifter i kombination med personalomsättning och föräldraledigheter innebär en ständig utmaning med kompetensförsörjningen. SSBF bedömer att arbetet inom LBE-området fortsatt kommer att öka i omfång. Regeringen utreder just nu om ytterligare arbetsuppgifter ska åläggas kommunen avseende bland annat genomförandet av sprängningsarbete i detaljplanerade områden. SSBF har fortsatt haft flera ärenden med explosiv vara med uppmärksammade brister i verksamhetens hantering. SSBF:s vidtagna åtgärder har i några fall överklagats och drivits vidare i förvaltningsprocessen. SSBF ser det som mycket angeläget att driva frågorna om korrekt och säker hantering av explosiva varor och att förebygga obehörigt förfarande. SSBF har deltagit i Försvarsdepartementets utredning för att stärka tillstånds- och tillsynsprocessen mot obehörigt förfarande. SSBF har aktiv samverkan med både nationell och lokal polis samt närliggande räddningstjänster och storstadsregionerna. SSBF deltar även som enda räddningstjänst i Nationellt forum för sprängämnessäkerhet. Inkomna ärenden har under år 2025 fortsatt varit högt i förhållande till handläggande resurser. Tillståndshandläggning har därför prioriterats framför uppföljande tillsyn. En del av detta beror också på introduktion av nya resurser samt föräldraledigheter. 2.1.9 Analysera och kontinuerligt utveckla förebyggandearbetet Uppfylls helt. SSBF utreder och analyserar kontinuerligt samhällets riskbild, analyserar insatsstatistik samt tar fram andra kvalificerade analyser och underlag i syfte att ständigt utveckla förebyggandeverksamheten. SSBF arbetar också med att utveckla ändamålsenliga metoder för utvärdering och uppföljning av effekter av förebyggandeåtgärder. 2.1.10 Samverka kring förebyggande med medlemskommuner och andra aktörer Uppfylls helt. SSBF samverkar med medlemskommunerna och andra aktörer kring brand- och olycksförebyggande frågor genom kontinuerlig dialog och etablerade samverkansformer. Samverkan är en central del i det förebyggande arbetet och syftar 2026-01-29 1586/2025 30/105 till att skapa en gemensam lägesbild samt att stärka förutsättningarna för ett samordnat och trygghetsskapande arbete. En samrådsgrupp för skydd mot olyckor och civil beredskap etablerades under 2025. Samrådsgruppen är ett forum för dialog mellan personer med mandat och ansvar inom säkerhets-, beredskaps- och de olycksförebyggande funktionerna i medlemskommunerna och SSBF. Det nya mötesforumet ersätter SSBF:s tidigare deltagande i samverkansforumet Risksam. SSBF samverkar löpande med medlemskommunerna och andra myndigheter inom det förebyggande området. Arbetet med myndighetsgemensamma tillsyner har fortsatt enligt plan. Under året har SSBF även deltagit i Stockholms stads arbete med att ta fram en gemensam digital plattform för tillsyn, vilket förväntas bidra till ökad kvalitet och effektivitet i tillsynsarbetet. Vidare har SSBF haft en aktiv samverkan med Polismyndigheten samt med närliggande räddningstjänster och storstadsregioner i utvecklingen av tillsyns- och tillståndsarbete kopplat till brandfarliga och explosiva ämnen. Samverkan har även omfattat gemensamma remissvar och skrivelser inom det förebyggande området, med särskilt fokus på farlig verksamhet samt brandfarliga och explosiva varor. På lokal nivå sker samverkan i dialog med kommuner, stadsdelar, polis och vid behov frivilliga aktörer. Under året har SSBF till exempel tillsammans med Vallentuna kommun och Brandskyddsföreningen arbetat med att utreda och påbörja utbildning inom ramen för CIP (civil insatsperson). Arbetet syftar till att, genom lokal förankring, öka tryggheten och bidra till ett mer förebyggande arbete. Uppdraget följs upp och utvärderas under kommande år. Som en del av det förebyggande arbetet har SSBF även deltagit i samverkan kopplad till framkomlighets- och infrastrukturfrågor. Detta har bland annat omfattat återkommande avstämningar kring vägtunnlar, deltagande i regionala blåljusforum där trafikhändelser analyseras och åtgärder identifieras, samt samverkan inför större infrastrukturella förändringar såsom ombyggnationen av Mälarbanan genom Solna. SSBF har därutöver stöttat det förebyggande arbetet genom deltagande i flera infrastrukturprojekt efter avrop. 2.1.11 Indikatorer I vår verksamhetsplan för 2025 har vi formulerat ett antal indikatorer som ett sätt att göra jämförande analyser av bland annat vårt förebyggandearbete, vår responstid på inkomna larm samt indikatorer för ansvarsfullt resursnyttjande. Dessa redovisas här. SSBF verkar förebyggande mot bränder och andra olyckor, och bidrar därigenom till att rädda liv och att förhindra eller Mått Målvärde / indikator 2025 Resultat 2025 2026-01-29 1586/2025 31/105 begränsa skador Utvärdering efter genomförd brandskyddsutbildnin g Deltagarnas nöjdhet med brandskyddsutbildning en Minst 3 av 4 (75 % av den totala poängen) 3,3 Företagarnas nöjdhet med myndighetsutövninge n (brandskydd) NKI (Öppna jämförelser) Stockholm Business Alliance (SBA) NKI-värde 70 eller högre Genomsnittligt indexvärde: 86 1 (80,4 år 2024; 87 år 2023; 81,1 år 2022) Per kommun index 2025 (20242) Danderyd 89 (74) Lidingö 03 (88) Solna 86 (80) Stockholm 88 (87) Sundbyberg 02 (0) Täby 02 (86) Vallentuna 02 (85) Vaxholm 02 (0) Värmdö 0 (72) Österåker 81 (71) Nacka 88 4(-4 5) Analys och värdering av tillsynsverksamheten • Uppfyllelse av åtagande i tillsynsplan • Antal och andel tillsynsbesök som föranlett åtgärd • Volym • 826/1050 tillsyner genomförda • 536 besök har haft en eller flera brister som lett till åtgärd, detta motsvara 65%. Analys och värdering av genomförda kommunikationsinsat ser Effekt i form av påverkan på och relation med målgrupp Kvalitativ bedömning, se 2.1.2 Se 2.1.2 Under verksamhetsåret ska samtliga sotningsobjekt Antal genomförda brandskyddskontroll er 90 % Totalt 85% Lokaleldstäder 90% 1 Info kring NKI – Datan är inhämtad 2026-01-09. Den sista inrapportering av underlag för NKI gjordes 2026-01-07 och omfattande december månad. Detta innebär att december månad inte kan räknas in i de aktuella siffrorna då NKI- undersökningen mest sannolikt inte hunnits genomföras. Kommuner där färre än 7 svar registrerats räknas inte in i det genomsnittliga indexvärdet. Då Nacka anslöt under pågående mätår har deras resultat inte räknats in i indexvärdet. 2 Värden kan avvika mot 2024 års redovisning med anledning av att faktiska resultat från NKI-mätningen vanligtvis redovisas i april året efter. Det är den faktiska siffran för 2024 som redovisas inom parentes 3 För att kommun index ska registreras krävs fler än 7 svar. Svar hämtas endast från företag (kommunalt driven/ägd verksamhet räknas ej in). Kontaktpersonen sätts i karantän i 180 dagar efter första svar vilket gör att samma person inte kan kontaktas för flera ärenden inom den perioden även om personen är registrerad som kontaktperson i flera ärenden. Kontaktpersonen blankas om företaget gått i konkurs, flyttats eller om kontaktpersonen inte längre jobbar kvar. 4 Nacka anslöt till Storstockholms brandförsvar vid halvårsskiftet 2025. Då resultatet som redovisas omfattar hela år 2025 ingår resultat från både Storstockholms brandförsvar och Södertörns brandförsvarsförbund i det redovisade mätvärdet. 5 Nacka anslöt till Storstockholms brandförsvar vid halvårsskiftet 2025 varpå Storstockholms brandförsvar inte har något mätvärde att redovisa för tidigare år. 2026-01-29 1586/2025 32/105 kontrolleras enligt tidsfrist Centraleldstäder 68% Imkanal storkök 91,5% Eldstad storkök 90% Under verksamhetsåret ska samtliga objekt sotas/rengöras enligt tidsfrist Antal genomförda sotningar 90 % Totalt 88% Lokaleldstäder 93% Centraleldstäder 70% Imkanal storkök 92% Eldstad storkök 95,5% Beslut om tillstånd av brandfarlig och explosiv vara Andel ”normala/okomplicerade” ärenden som besvarats inom tre månader från komplett ansökan 100 % 98,5% 6 Andel komplexa ärenden som besvarats inom sex månader från komplett ansökan 100 % 100% 6 Av drygt 400 ärenden har enstaka passerat 3 månaders handläggningstid, vilket främst beror på resursbrist hos SSBF. 2026-01-29 1586/2025 33/105 3 SSBF ingriper snabbt och effektivt och lindrar följderna av en olycka SSBF:s övergripande mål för räddningstjänstverksamheten är att SSBF ingriper snabbt och effektivt och lindrar följderna av en olycka. SSBF:s räddningsinsatser genomförs av de uttryckande resurserna och av ledningsresurser som är fördelade inom SSBF:s geografiska område. Räddningsinsatserna ska vara snabba, effektiva och säkra för att begränsa skador på människor, egendom och miljö. Larmfrekvens All redovisad statistik för år 2022– 2025 visar genomförda insatser eller andra uppdrag från perioden 1 januari till 31 december för respektive år. Antal räddningsinsatser och andra uppdrag Antal räddningsinsatser och andra uppdrag som SSBF blivit larmade till mellan 1 januari till och med 31 december år 2025 uppgår till 10 151 stycken. Detta värde visar på en marginell ökning från föregående år men med hänsyn taget till Nackas anslutning under året så ligger värdet i nivå med motsvarande värde för 2024. Bränder eller brandtillbud står för 19 procent och automatiska brandlarm för 33 procent och av alla räddningsinsatser eller andra uppdrag. Totalt antal räddningsinsatser eller andra uppdrag, 2022– 2025. Antalet räddningsinsatser och andra uppdrag som SSBF larmades till mellan den 1 januari och den 31 december 2025 inom medlemskommunerna uppgick till 9 637. Det 10247 10315 10006 10151 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 2022 2023 2024 2025 2026-01-29 1586/2025 34/105 innebär att vi genomfört 514 räddningsinsatser och andra uppdrag inom andra kommuner än SSBF:s medlemskommuner. Bränder Under perioden 1 januari till och med 31 december 2025 har SSBF blivit larmade till 1 695 bränder eller brandtillbud inom våra medlemskommuner, en ökning jämfört med föregående års 1 473 räddningsuppdrag. Ungefär 44 procent av uppdragen utgörs av brand eller brandtillbud i byggnad. Antal bränder eller brandtillbud, 2022– 2025. Den undre blå stapeln illustrerar antal bränder eller brandtillbud i byggnad och den övre röda stapeln utgörs av bränder eller tillbud i objekt eller miljöer som inte är inom eller i nära anslutning till en byggnad (brand, ej i byggnad). Det totala antalet bränder och brandtillbud har ökat något inom SSBF:s geografiska område sedan 2024, vilket går emot trenden med en gradvis minskning de senaste åren. Det kan främst förklaras med en betydande ökning av antalet bränder som inte inträffar i byggnader där bränder i skog och mark sticker ut. Den varma och torra våren och försommaren ledde till fler bränder i skog och mark jämfört med 2024. Årets ökning beror även på att SSBF vid halvårsskiftet har utökats med ytterligare en medlemskommun och heltidstation i Nacka. Av de totalt 751 bränder eller brandtillbud i byggnad under 2025 var 579 brand eller brandtillbud i bostäder. Brand eller brandtillbud i bostad står för 77 procent av det totala antalet bränder eller brandtillbud i byggnader. Brand eller brandtillbud, ej i byggnad delas in i följande underkategorier: • Brand i skog eller mark. • Brand i fordon/ fartyg. 825 793 721 751 1025 974 752 944 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 2022 2023 2024 2025 2026-01-29 1586/2025 35/105 • Brand i avfall/ återvinning. • Annan brand. Cirkeldiagrammet nedan visar procentuell fördelning av händelsetyper för brand eller brandtillbud, ej i byggnad. Procentuell fördelning av händelsetyper för brand, ej i byggnad inom SSBF:s medlemskommuner, 2025. Andelen bränder där brandorsaken bedömdes vara avsiktlig uppgick till 22 procent under 2025. För brand eller brandtillbud i byggnad så var mänsklig handling utan avsikt vanligast. Bedömningarna är gjorda av räddningsledaren på plats. Cirkeldiagrammet nedan visar en procentuell fördelning av den bedömda brandorsaken. Procentuell fördelning av brandorsak inom SSBF:s medlemskommuner, 2025. 14% 14% 20% 52% Brand eller brandtillbud i annat utomhus Brand eller brandtillbud i avfall eller återvinning utomhus Brand eller brandtillbud i fordon eller fartyg utomhus Brand eller brandtillbud i skog eller mark 41% 2%22% 22% 13% Mänsklig handling utan avsikt Naturförteelse Mänsklig handling med avsikt Utrustningsfel Mänsklig handling, avsikt gick inte att bedöma 2026-01-29 1586/2025 36/105 Bränder eller brandtillbud i skolor, förskolor samt fritidsgårdar redovisas för samtliga brandhändelsetyper. Vanligast är dock händelsetypen brand i byggnad som stod för 20 av totalt 32 stycken bränder eller tillbud i skolor och förskolor under 2025. Antalet bränder eller tillbud i skolor, förskolor eller fritidsgårdar har minskat sedan föregående år. Antal skolbränder inom SSBF:s medlemskommuner, 2022– 2025. Det totala antalet bränder i bostad under 2025 ligger fortsatt något lägre än tidigare år och i nivå med utfallet för 2024. Samtidigt kan en tydlig ökning noteras av antalet bostadsbränder med utvecklad brand vid ankomst i vanligt boende (händelser där branden spridit sig från det objekt som först antändes) jämfört med 2023. Denna ökning syntes redan föregående år, 2024, och den nya högre nivån kvarstår även under 2025 då 146 bränder visade sig vara ”utvecklad brand vid ankomst” i vanligt boende. I brand i bostad inkluderas bostadstyperna, utöver vanligt boende7, även: • Elevhem/studenthem • Gemensamhetsboende • Särskilt behovsprövat boende • Trygghetsboende 7 I begreppet vanligt boende inkluderas även seniorboende sedan 2022, vilket för att statistiken kan skilja sig från tidigare år då seniorboende redovisades som brand i bostad, och inte som brand i vanligt boende som den redovisas sedan 2022. Fritidshus inkluderas inte i vanligt boende. 38 36 37 2424 21 9 6 0 1 0 2 0 5 10 15 20 25 30 35 40 2022 2023 2024 2025 Skola Förskola Fritidsgård 2026-01-29 1586/2025 37/105 Antal bränder i bostad år 2022– 2025. Andra insatser SSBF blir larmade på flertalet andra insatser utöver bränder och brandtillbud. Nedan redovisas antalet insatser för explosioner, trafikolyckor, hjärtstoppslarm samt drunkning inom våra medlemskommuner för perioden 1 januari till 31 december 2022– 2025. Explosioner Under 2025 larmades SSBF till 65 explosioner, vilket är betydligt fler än föregående år. Denna skillnad kan till stor del förklaras av en intensiv våldsvåg under en begränsad period i början av året och bör inte ses som representativ över tid. 56 av händelserna inträffade i någon av SSBF:s medlemskommuner. Vid 8 av händelserna var vi förstärkande resurs till Södertörns brandförsvarsförbund respektive Brandkåren Attunda. 704 734 593 579575 607 476 476 646 612 576 578 527 501 463 470 105 101 144 146 0 100 200 300 400 500 600 700 800 2022 2023 2024 2025 Brand i bostad, alla insatser Brand i bostad, SSBF:s kommuner Brand i vanligt boende, alla insatser Brand i vanligt boende, SSBF:s kommuner Utvecklad brand vid ankomst, vanligt boende, SSBF:s kommuner 2026-01-29 1586/2025 38/105 Antal explosioner, 2022– 2025. Trafikolyckor Sedan 2022 har det varit en konstant nedgång i antalet trafikolyckor där SSBF har larmats ut. Av det totala antalet utryckningar till trafikolyckor (497 stycken) under 2025 så inträffade 461 (93 procent) inom SSBF:s geografiska område. Majoriteten av trafikolyckorna under 2025 inträffade dagtid mellan klockan 06:00- 19:00 (433 stycken) och med den högsta toppen under rusningstrafik mellan klockan 15:00-18:00 (164 stycken). Antal trafikolyckor, 2022- 2025. 17 35 26 56 21 41 37 65 0 10 20 30 40 50 60 70 2022 2023 2024 2025 Explosion, SSBF:s kommuner Explosion, samtliga larm 605 535 531 461 667 586 567 497 0 100 200 300 400 500 600 700 800 2022 2023 2024 2025 Trafikolycka, SSBF:s kommuner Trafikolycka, samtliga larm 2026-01-29 1586/2025 39/105 Hjärtstoppslarm Efter att förbundet noterat en markant ökning av antalet hjärtstoppslarm som SSBF larmas till under åren 2023 och 2024 har SSBF noggrant bevakat utvecklingen. För en rättvis bild av antalet hjärtstoppslarm, och för att på ett bättre sätt kunna följa upp hjärtstoppslarmen, redovisar förbundet dels antalet hjärtstoppslarm där vi har gjort en insats och där det finns en fullständig händelserapport, och dels det totala antalet hjärtstoppslarm som vi larmats till, inklusive motbud eller återkallade larm. Under 2025 skedde en minskning av antalet hjärtstoppslarm jämfört med föregående år. Hjärtstoppslarm samt hjärtstoppslarm som återkallats innan ankomst, samtliga larm 2022– 2025. 1159 1140 1114 1058 353 453 530 507 1512 1593 1644 1565 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2022 2023 2024 2025 Hjärtstoppslarm Hjärtstoppslarm, återkallade innan ankomst Totalt 2026-01-29 1586/2025 40/105 Drunkningsolyckor eller drunkningstillbud Antalet drunkningsolyckor eller drunkningstillbud är i huvudsak i linje med föregående år. Drunkningsolyckorna inträffar till stor del antingen på vintern när personer går genom isen eller på sommaren under bad- och fritidsbåtssäsongen. Drunkningsolyckor eller tillbud, 2022–2025. Under 2025 omkom 5 personer i drunkningsolyckor inom SSBF:s geografiska område. Drunkning 2022 2023 2024 2025 Antal omkomna i drunkningsolyckor 4 9 4 5 40 36 35 30 72 47 44 46 0 10 20 30 40 50 60 70 80 2022 2023 2024 2025 Drunkning/tillbud, SSBF:s kommuner Drunkning/tillbud, samtliga larm 2026-01-29 1586/2025 41/105 3.1 Effektmål och verksamhetsuppdrag om effektiva räddningsinsatser För att nå det övergripande målet för räddningstjänstverksamheten ska följande effektmål uppnås: • SSBF planerar och genomför sina räddningsinsatser så att de påbörjas så snabbt som möjligt med rätt resurser vid varje enskild olycka. I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå effektmålet 3.1 och vidare det övergripande målet för räddningstjänstverksamheten. För att nå det övergripande målet för räddningstjänstverksamheten ska följande effektmål uppnås: 3.1.1 Kontinuerligt utveckla rutiner och metoder för larm och ledning Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt med att utveckla både rutiner och metoder för att räddningsinsatser kan påbörjas så snabbt som möjligt med rätt resurser samt för att kunna ta tillvara information om infrastruktur och objekt som är av betydelse för räddningsinsatserna. Under året har arbete bedrivits för att vidareutveckla ledningsförmågan inom räddningsregionen. Ledningsutvecklare har deltagit i nationella workshops samt genomfört utbildningsinsatser avseende ledning inom delar av räddningsregionens räddningstjänster och vid regionutbildningarna. Arbetet med hantering av oexploderad ammunition (OXA) i samband med räddningsinsats har fortskridit, där delrapport 1 har färdigställts och delrapport 2 är under framtagande. Utveckling av alarmeringsprocessen har genomförts i samverkan mellan RC Mitt och räddningsverksamheten, där funktionen ”text till tal” har införts vid automatlarm. Detta bidrar till att förkorta alarmeringsfasen vid RC Mitt. Under året har även en uppföljning av arbetssättet enligt riktlinje RC Mitt genomförts i syfte att likställa och säkerställa produktionen. RC Mitt har vidare bedrivit omvärldsbevakning inom området alarmering. På uppdrag av RC Mitts chefsgrupp har arbete inletts med att kartlägga alternativa tekniska lösningar för att möjliggöra utalarmering i egen teknisk plattform. Arbetet genomförs i samverkan med RC Öst och planeras att redovisas under 2026. Parallellt har RC Mitt tillsammans med SOS Alarm testat en digital plattform för statistikuppföljning, ett arbete som fortlöper. Därutöver har RC Mitt, tillsammans med övriga avdelningar inom SSBF, deltagit i en upphandlingsförstudie avseende statistikanalysverktyg, ledd av IT-funktionen. 2026-01-29 1586/2025 42/105 3.1.2 Kontinuerligt arbeta för att genomföra effektiva räddningsinsatser Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt med att planera och genomföra räddningsinsatser i syfte att i ett tidigt skede bryta skadeförloppet och bidra till att minska konsekvenserna av inträffade olyckor. Arbetet omfattar såväl förberedelser i den utryckande verksamheten som utveckling av ledning, stödjande system och gemensamma arbetssätt. Under året har särskilt fokus legat på att förbereda verksamheten inför anslutningen av Nacka kommun. Inom ramen för detta har utbildningsinsatser genomförts för Nackas personal avseende SSBF:s organisation, rutiner och operativa arbetssätt. Parallellt har SSBF deltagit i framtagandet av ett nytt insatsstöd- och kartsystem, i syfte att ytterligare stärka beslutsunderlaget vid räddningsinsatser. Under slutet av året har det nya framkörningsstödet installerats i förbundets fordon, arbetet med tillhörande insatsstöd pågår. Stödet kommer ge förbättrade möjligheter att snabbt få tillgång till relevant information om objekt och verksamheter. RC Mitt har under året utbildat, övat och implementerat arbetssättet AMI (avsikt med insats) i verksamheten. För att stärka erfarenhetsöverföring och samsyn inom räddningsregionen har vakthavande befäl genomfört minst två pass medåkning per person i ledningsfordon hos andra räddningstjänster inom regionen. Under hösten har ett mer strukturerat arbete påbörjats avseende hantering av utlämnande av handlingar, företrädesvis händelserapporter. Den återföring som sker i samband med detta bidrar till förbättrad kvalitet i rapportskrivningen. Samtliga brandstationer arbetar med att aktivt orientera sig i sitt insatsområde kopplat till lokal riskbild för att säkerställa god lokalkännedom och förberedelse inför insats. Enheterna arbetar även med lokala övningsplaner utifrån respektive stations behov, vilka genomförs inom ramen för den dagliga verksamheten. 3.1.3 Indikatorer I vår verksamhetsplan för 2025 har vi formulerat ett antal indikatorer som ett sätt att göra jämförande analyser av bland annat vårt förebyggandearbete, vår responstid på inkomna larm samt indikatorer för ansvarsfullt resursnyttjande. Responstiderna redovisas här. Eftersom Nacka kommun anslöt till SSBF den 1 juli 2025 inkluderas de larmen endast i rad två och tre. Responstid Mått1 Målvärde/ indikator 2025 Resultat 2025 Medianen av responstiden ska bibehållas eller minska2 Jämförelse (tt:mm:ss) med föregående år 08:15 08:24 2026-01-29 1586/2025 43/105 Responstiden vid olycka understiger i normala fall 15 minuter inom Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vaxholm på dagtid samt inom centrala delar av Vallentuna, Värmdö och Österåker i 85 % av fallen Andel olyckor där responstiden understiger 15 minuter 85 % 78 % - Responstiden vid olyckor ska dock inte överstiga 20 minuter på platser med fast vägförbindelse inom Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby samt Vaxholm (dagtid) i 95 % av fallen Andel olyckor där responstiden understiger 20 minuter vid fast vägförbindelse 95 % 91 % - Responstid vid olyckor ska dock inte överstiga 30 minuter på platser med fast vägförbindelse inom Vaxholm under kvällar och helger Andel olyckor där responstiden understiger 30 minuter vid fast vägförbindelse 95 % 91 % - Responstid vid olyckor ska dock inte överstiga 40 minuter på platser med fast vägförbindelse inom Vallentuna, Värmdö och Österåker i 95 % av fallen Andel olyckor där responstiden understiger 40 minuter vid fast vägförbindelse 95 % 95 % - Responstiden vid olycka på öar utan fast vägförbindelse understiger i normala fall 60 minuter i 95 % av Andel olyckor där responstiden understiger 60 minuter på öar utan fast vägförbindelse 95 % 92 % 2026-01-29 1586/2025 44/105 fallen 1 Vid beräkning av responstiden så är starttiden när SOS Alarm svarar på samtalet till dess att första resurs anländer till olycksplatsen. I responstiden ingår SOS Alarms larmbehandlingstid vilket är en tid som SSBF inte kan påverka. 2 Under de senaste fyra åren har SSBF:s median för responstid varit runt 8 minuter. Det är inte rimligt att medianen för responstiden ska minska varje år med hänsyn till att det alltid kommer finnas en tid för larmhantering, anspänning samt körtid. Därför anses det godtagbart att SSBF:s median för responstid bibehålls men inte ökar drastiskt. 3.2 Effektmål och verksamhetsuppdrag om uthålliga och hållbara räddningsinsatser För att nå det övergripande målet för räddningstjänstverksamheten ska följande effektmål uppnås: • Vid räddningsinsatser är SSBF rätt dimensionerade, har god uthållighet och har hållbarhet i fokus. I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå effektmålet 3.2 och vidare det övergripande målet för räddningstjänstverksamheten. 3.2.1 Kontinuerligt arbeta för att skapa förutsättningar för uthållighet och effektivt arbete vid räddningsinsats Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt med att skapa lednings- och resursmässiga förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande, uthållighet och redundans vid räddningsinsatser. Arbetet omfattar såväl ledningsfunktioner som utryckande verksamhet och syftar till att säkerställa att rätt kompetens och resurser finns tillgängliga utifrån händelsetyp och identifierade behov. Vid längre insatser ska personal- och materialtillgång kunna upprätthållas för att möjliggöra uthållighet över tid. Under året har arbetet fokuserat på att stärka förmågan till samordning och ledning vid större och mer långvariga händelser. En grundläggande stabsutbildning har genomförts för cirka 60 personer under våren. Under hösten har två medarbetare även genomfört MSB:s stabschefsutbildning i syfte att på sikt kunna utveckla och genomföra en egen stabschefsutbildning inom förbundet. Räddningsavdelningen har parallellt arbetat med att säkerställa en stabil bemanning över tid, med målsättningen att varje arbetspass ska bemannas med personal med rätt utbildning och kompetens. Under året har ytterligare förbättringar genomförts i de stödsystem som används för att planera och följa upp personalens kompetens, vilket stärker förutsättningarna för både uthållighet och effektivitet i den utryckande verksamheten. Samtidigt kvarstår utmaningar kopplade till kompetensförsörjning. 2026-01-29 1586/2025 45/105 3.2.2 Skydda naturvärden och verka för att minska spridning av kemikalier och förorening Uppfylls delvis. Det är viktigt att SSBF kan genomföra åtgärder för att minimera spridningen av föroreningar och kemikalier vid en insats. Under räddningsinsatser finns alltid fokus på miljön. I samband med släckinsatser gör ansvarigt befäl eller räddningsledare en noggrann bedömning inför val av släckmedel, i syfte att minimera eventuell miljöpåverkan och risken för spridning av föroreningar. SSBF har ett arbete kvar att göra inom släckvattenhantering och metodutveckling för att minska släckmedelanvändningen. Arbetet med detta är långsiktigt och kommer att fortsätta under kommande år. Med anledning av nya lagkrav har interna rutiner tagits fram för att säkerställa en hållbar hantering av textilier på brandstationerna. För att underlätta kemikaliehantering, hantering av säkerhetsdatablad samt riskbedömning av de produkter som används i verksamheten har SSBF tillgång till ett digitalt kemikaliehanteringsverktyg. Detta implementerades under 2025 men fortfarande finns arbete kvar att göra på enheterna. SSBF har ett diplomerat miljöledningssystem. Varje brandstation och övningsanläggning genomgår en intern miljörevision i slutet av året. Varje år extern revideras några av dem. Under en fyraåresperiod period ska samtliga haft ett externt revisonsbesök. Efter godkänd extern revision erhåller SSBF sitt miljödiplom, så även 2025. SSBF har en arbetsgrupp som arbetar med hantering av PFAS-föroreningar vid förbundets båda övningsanläggningar. Arbetet sker i samverkan med berörda kommuner och omfattar både identifiering av PFAS-föroreningar samt utredning av möjliga åtgärder för att hantera tidigare spridning. 3.3 Effektmål och verksamhetsuppdrag om utveckling och utbildning För att uppnå det övergripande målet för räddningstjänstverksamheten ska följande effektmål uppnås: • SSBF utför ett noggrant arbete med rätt utbildad och övad personal där arbetet kontinuerligt ska anpassas efter erfarenheter och ny kunskap. I följande avsnitt redovisas de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå effektmål 3.3 och vidare det övergripande målet för räddningstjänstverksamheten. 3.3.1 Kontinuerligt utbilda personal Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt med att utbilda och öva personal inom det skadeplatsnära arbetet och räddningsledningen i syfte att säkerställa kunskap, 2026-01-29 1586/2025 46/105 kompetens och förmåga i hela organisationen. Genom utbildning och övning avseende ledning, utalarmering och samverkan stärks kvaliteten i ledningsarbetet samt förmågan inom räddningscentralen och den utryckande verksamheten. Under året har utbildnings- och övningsverksamhet genomförts i stor omfattning. Enhet ledning har genomfört åtta utbildningsdagar med olika teman samt deltagit i regionutbildningar, både som kursdeltagare och som instruktörer. Vidare har bland annat deltagande skett i följande övningar och utbildningsinsatser i samverkan med andra aktörer: • Tor-övning på Ågesta • Fullskaleövning på Bromma • Kaderövning Citybanan • Seminarieövning Norra Länken • MIRG-övning B • Birger Jarl • Otto-övning på Älvsjömässan • Ledningsträningsdagar på Johannes • KS-seminarieövning • CBRNE-övning på Johannes under två dagar, med deltagande från räddningstjänst, polis, sjukvård och länsstyrelse • Övningar, utbildningar och rådgivning för säkerhetschefer och ambassadpersonal vid olika utländska beskickningar • Intern utbildning av SSBF:s personal avseende utländska beskickningar Inom ramen för räddningscentralens verksamhet har RC Mitt deltagit i utbildningar arrangerade av MSB, omfattande: • Ledningskurs 2 med ett vakthavande befäl • Ledningskurs 3 för ett ledningsbefäl RC Mitt har även deltagit i regionledningsutbildningar under både vår och höst, med representation både som kursdeltagare och inom kursledning. Parallellt införs utbildningar successivt i Utbildningsplattformen (LMS). För att möjliggöra uppföljning av personal samt genomförande av digitala utbildningar används utbildningssystemet PingPong. Under året har viss begränsning funnits till följd av personalbrist, men rekrytering pågår för att stärka utbildningsverksamheten och möjliggöra fortsatt utveckling av systemet. För att säkra tillgången till arbetsledande befäl har rekrytering samt intern utbildning i ledarskap genomförts för styrkeledare och ett antal arbetsledare. Under kommande år planeras motsvarande utbildning även för befintliga befäl. Under våren har befälsdagar genomförts med samtliga befäl, med fokus bland annat på ledarskap. Under året har årliga rökövningar genomförts på förbundets övningsanläggningar. I samband med Nackas inträde i förbundet har utbildningsinsatser genomförts för personal både före den 1 juli och under hösten. 2026-01-29 1586/2025 47/105 3.3.2 Utvärdera och anpassa efter ny erfarenhet och kunskap Uppfylls helt. Utvärdering och erfarenhetsåterföring utgör en del av SSBF:s löpande arbete för att utveckla och förbättra såväl den övergripande som den skadeplatsnära ledningen. Arbetet syftar till att tillvarata ny erfarenhet och kunskap samt omsätta dessa i anpassade arbetssätt i verksamheten. SSBF deltar under året i MSB:s projekt långa insatsvägar, vilket bidrar till kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte i frågor som rör räddningstjänstens förmåga vid komplexa och resurskrävande insatser. Parallellt sker ett kontinuerligt arbete i verksamheten, i samverkan mellan olika delar av organisationen, med att följa upp genomförda insatser och identifiera lärdomar. Arbete pågår med att tydliggöra och vidareutveckla de forum där erfarenhetsutbyte bäst kan delas och tas om hand, i syfte att säkerställa att vunna erfarenheter får genomslag i verksamheten. 3.4 Effektmål och verksamhetsuppdrag om aktörsgemensamma räddningsinsatser För att uppnå det övergripande målet för räddningstjänstverksamheten ska följande effektmål uppnås: • SSBF har förmåga att tillsammans med andra aktörer planera och genomföra effektiva räddningsinsatser i det föränderliga och komplexa samhället. I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå effektmål 3.4 och vidare det övergripande målet för räddningstjänstverksamheten. 3.4.1 Fortsatt utveckla lokal, regional och nationell samverkan Uppfylls helt. SSBF ska upprätthålla en hög grad av samverkan med andra samhällsaktörer för att kunna använda samhällets samlade resurser effektivt och därigenom minska konsekvenserna av olyckor. Detta sker bland annat genom att samordna och utveckla den övergripande och skadeplatsnära ledningen tillsammans med nationella, regionala och lokala aktörer, med fokus på det föränderliga och komplexa samhället. Samverkan med medlemskommuner och stadsdelar samt lokalpolisområden sker kontinuerligt, med målsättningen att skapa en gemensam lägesbild och bidra till trygghetsskapande arbete. Inom ramen för operativ samverkan har SSBF under året deltagit i och lett möten inom Gruppen för operativ Samverkan (GOS) tillsammans med räddningstjänsterna i Stockholms län samt polis och sjukvård. Därutöver har SSBF medverkat i en förstudie avseende oljeskadeskyddet. Samverkan inom sjöräddnings- och maritima insatser har fortsatt att utvecklas. Under året har samordningsmöten genomförts inom ramen för Maritime incident response group (MIRG) tillsammans med Kustbevakningen och Sjöfartsverket. SSBF har även planerat och genomfört fartygsbesök samt övningar tillsammans med SAR-helikoptern 2026-01-29 1586/2025 48/105 vid flera tillfällen. Vidare har medarbetare från SSBF deltagit som bedömare inom räddningstjänstutbildning för brandingenjörer. SSBF har under året haft en aktiv roll i planering och genomförande av säkerhetssamverkan kring större evenemang. Bevakning sker löpande genom deltagande i planerings- och säkerhetsmöten, och inför högriskmatcher i fotboll sker särskild samverkan med Polisen och berörda arrangörer, där beredskapsplaner upprättas vid behov. Under året har detta bland annat omfattat internationella idrottsevenemang, statsbesök, demonstrationer, konserter med stor publik, motionslopp, kultur- och festivalarrangemang samt nationella ceremonier. På regional och nationell nivå har samverkan fortsatt genom deltagande i forum tillsammans med räddningstjänsternas storstadscentraler, SOS Alarm och Samverkan Stockholmsregionen (SSR). Inom ramen för RC Mitt har kvalitetsuppföljningar genomförts med anslutna räddningstjänster under både vår och höst, kompletterat med återkommande möten inom RC Mitts chefsgrupp. Vidare har platsbesök genomförts vid andra räddningscentraler i syfte att stärka erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling, med fortsatt arbete planerat under kommande år. Internationell samverkan och stöd har också präglat året. SSBF har i början av året bidragit till stödet till Ukraina genom överlämning av containerbaserade system för tillfälliga brandstationer. Erfarenheter från kriget har även påverkat den interna utbildningsverksamheten och bidragit till ökad medvetenhet hos personalen. Under året har SSBF:s tidigare brandbåt Balder överlåtits till MSB för vidare stöd till Ukraina, i enlighet med regeringsuppdrag. I samband med detta har arbete inletts för att upphandla en ny brandbåt. Fram till dess att en ny resurs är på plats sker lösningen genom egna resurser i kombination med samverkan med andra aktörer, i syfte att upprätthålla en god beredskap för insatser i skärgården. 3.4.2 Kontinuerligt planera och öva i samverkan med andra aktörer Uppfylls helt. För att effektivt kunna samverka med andra samhällsaktörer planerar och övar SSBF kontinuerligt tillsammans med andra. SSBF arbetar löpande med framtagande av planering och larmplaner för räddningsinsatser med fokus på det föränderliga och komplexa samhället tillsammans med räddningsregionen. Inom ramen för etablerade samverkansformer genomförs återkommande utbildnings- och erfarenhetsutbyten för den utryckande personalen, bland annat inom GOS- samarbetet där gemensamma möten hålls regelbundet. Under året har även större samverkansövningar genomförts tillsammans med andra räddningstjänster, polis och sjukvård. En sådan övning har haft särskilt fokus på förmågan att hantera konsekvenserna av en byggnadskollaps. I samband med vårens övningar deltog även internationella aktörer, och samverkan kring framtida gemensamma övningar fortsätter. Samverkan med Försvarsmakten avseende övningsverksamhet planeras även under kommande år. Det pågår vidare ett gemensamt arbete med närliggande räddningstjänster i syfte att ta fram en gemensam rökdykinstruktion, vilket är en följd av den fördjupade samverkan som utvecklats genom de senaste årens gemensamma större övningar. Samverkan sker även på lokal nivå med andra räddningstjänster samt med myndigheter och 2026-01-29 1586/2025 49/105 organisationer som bedriver riskfylld verksamhet inom respektive distrikt. För räddningsvärnen i skärgården är samverkan med Polisens sjöresurser, Sjöfartsverket och Kustbevakningen särskilt viktig. För att upprätthålla och utveckla kompetensen inom MIRG genomförs kontinuerligt gemensamma övningar med Kustbevakningen, senast under hösten. 3.5 Effektmål och verksamhetsuppdrag om räddningstjänst under höjd beredskap För att uppnå det övergripande målet för räddningstjänstverksamheten ska följande effektmål uppnås: • SSBF har förmåga att bedriva räddningstjänst vid höjd beredskap. I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå effektmål 3.5 och vidare det övergripande målet för räddningstjänstverksamheten. 3.5.1 Vidareutveckla SSBF:s förmåga att bedriva räddningstjänst vid höjd beredskap Uppfylls delvis. SSBF har sedan regeringens beslut att återuppta planeringen för totalförsvaret arbetat med att utveckla förmågan att bedriva räddningstjänst under höjd beredskap. SSBF har en ständig bevakning avseende utvecklingen av hur det civila försvaret ska utformas för att vara följsamma och förbereda organisationen i enlighet med nuvarande och kommande nationella och regionala inriktningar. SSBF har under året vidareutvecklat arbetet med att bygga upp verksamheten för att bättre kunna hantera både extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap. Vårt utvecklingsarbete inom civil beredskap har stärkts genom rekrytering av nya medarbetare. Under året har det fortsatt skett en samverkan inom RRÖS avseende civilt försvar, där gemensamma arbeten pågår inom flera olika områden. Samtidigt är arbetet omfattande och kräver fortsatt utveckling över tid, vilket motiverar att målet bedöms som delvis uppfyllt. Utvecklingsarbetet begränsas även av att statlig finansiering inom området inte fullt ut möter behoven och är dessutom alltför kortsiktig. Detta minskar förutsättningarna för långsiktig planering, kompetensuppbyggnad och genomförande av nödvändiga utvecklings- och utbildningsinsatser. Samverkan med medlemskommunerna, Länsstyrelsen, Östra civilområdet och MSB har också varit en nyckel för att komma vidare i arbetet. SSBF har fortsatt en tät dialog med samtliga aktörer för att bibehålla arbetet med att utveckla den egna verksamheten, för att ytterst kunna upprätthålla verksamheten under höjd beredskap. Under året har arbete genomförts kopplat till den aktiverade civilplikten inom kommunal räddningstjänst, där SSBF är en av värdorganisationerna. Dialog och samverkan har löpande skett med MSB och övriga värdorganisationer. SSBF fortsätter 2026-01-29 1586/2025 50/105 att förbereda arbetet för att, vid höjd beredskap, kunna hantera och ta emot de civilpliktiga på bästa sätt. 2026-01-29 1586/2025 51/105 4 Mål för den förutsättningsskapande verksamheten De två avdelningarna styrning och analys samt verksamhetsstöd ansvarar för förbundsövergripande processer inom den förutsättningsskapande verksamheten. Avdelningen styrning och analys omfattar kansli, informationshantering, kommunikation, HR, analys, säkerhet, hållbarhet, kontinuitet och räddningstjänst under höjd beredskap. Inom området hållbarhet arbetar SSBF även med de globala målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling. I begreppet hållbar utveckling integreras de tre dimensionerna av hållbarhet: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Flera av förbundets övergripande mål och aktiviteter bidrar till de mål som beskrivs i Agenda 2030. Se kap 1.9. Förbundet arbetar långsiktigt med att tydligare förankra uppdrag och aktiviteter kopplat till målen i Agenda 2030, ett arbete som på övergripande nivå pågår i den förutsättningsskapande verksamheten och rapporteras i årsredovisningen. Avdelningen styrning och analys samordnar även framtagandet av förbundets styrdokument inklusive handlingsprogram enligt LSO samt samordnar arbetet med uppföljning av verksamheten genom bland annat tertial- och årsredovisning. Avdelningen för verksamhetsstöd omfattar ekonomi, inköp, IT, viktigt meddelande till allmänheten (VMA), fastighet och fordon. Avdelning verksamhetsstöd skapar förutsättningar för att andra avdelningar på SSBF ska kunna bedriva sin verksamhet. SSBF:s övergripande mål för den förutsättningsskapande verksamheten är: • SSBF uppfyller kraven för en kommunal myndighet med god följsamhet mot gällande lagstiftning. • SSBF är en organisation med ansvarsfullt resursnyttjande som arbetar för hållbar utveckling. • SSBF fortsätter den digitala transformationen av verksamhetens arbetsprocesser med målbild att bli en e-myndighet. • SSBF bedriver ett ändamålsenligt systematiskt säkerhetsarbete. • SSBF har en robusthet och förmåga att verka även vid stora samhällsstörningar och kriser. 4.1 Övergripande mål om följsamhet för kommunal myndighet med god följsamhet mot gällande lagstiftning I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå den förutsättningsskapande verksamhetens övergripande mål 4.1 att SSBF ska uppfylla kraven för en kommunal myndighet med god följsamhet mot gällande lagstiftning. 4.1.1 Utvecklad styrning och kontroll Uppfylls helt. SSBF fortsätter arbetet med att alltid eftersträva följsamhet gentemot gällande regelverk i syfte att såväl öka säkerhet som effektivitet i den löpande 2026-01-29 1586/2025 52/105 verksamheten samt att motverka eventuella konflikter. Arbetet omfattar kontinuerlig uppdatering av styrning och arbetsprocesser i linje med bland annat dataskyddsförordningen, säkerhetsskyddslagstiftningen samt regelverk inom ekonomi, inköp, miljö och arbetsrätt. Förbundet ska kännetecknas av ordning och reda, samtidigt som flexibilitet upprätthålls för att kunna hantera förändringar i omvärlden och inom den egna organisationen. Det förbundsövergripande analysarbetet inriktas i första hand mot förbundets strategiska inriktning utifrån handlingsprogrammet samt frågor som rör hållbarhet, säkerhet och kontinuitet. SSBF fortsätter även att bevaka utvecklingen av EU:s arbetstidsdirektiv i dialog med de fackliga parterna. SSBF har under året genomfört lokal löneöversyn tillsammans med de kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationerna. Ett partsgemensamt arbete avseende nya lönekriterier har slutförts under 2025, och samtliga chefer har i samband med detta deltagit i en workshop i syfte att diskutera implementeringen av de nya lönekriterierna inom SSBF. Under året har även en partsgemensam samverkan kring lönekartläggning och analys samt handlingsplan för jämställda löner genomförts. Några osakliga löneskillnader ur ett jämställdhetsperspektiv, kvinnor jämfört med män, har inte identifierats. Likt tidigare år har ett omfattande arbete bedrivits inom ramen för medbestämmandelagen. MBL-processen har genomförts i enlighet med tidigare lagd planering, där parterna har sammanträtt vid 23 tillfällen under 2025. Därutöver har flera förhandlingar och överläggningar enligt MBL § 10–11 genomförts. Ett särskilt inslag under året har varit Nackas inträde i förbundet, vilket har inneburit genomförande av inrangeringsförhandlingar samt förhandlingar enligt MBL § 11 avseende villkorsfrågor. SSBF har med anledning av Nackas inträde i förbundet, inlett arbetet med att uppdatera och revidera förbundets övergripande styrdokument inklusive handlingsprogram. Arbetet påbörjades under hösten 2025 och planeras att slutföras under våren 2026. 4.2 Övergripande mål om ansvarsfullt resursutnyttjande som arbetar för hållbar utveckling I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå den förutsättningsskapande verksamhetens övergripande mål 4.2 att SSBF är en organisation med ansvarsfullt resursnyttjande som arbetar för hållbar utveckling. 4.2.1 Kompetensförsörjning Uppfylls delvis. Konkurrensen om arbetskraft med rätt kompetens är fortsatt en stor utmaning för välfärdens verksamheter och därmed även för SSBF. Kompetensförsörjning är en strategiskt viktig fråga och syftar till att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare med den kompetens som krävs för 2026-01-29 1586/2025 53/105 verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Under året har flera insatser genomförts inom området, men SSBF har haft utmaningar att fullt ut möta verksamhetens samlade kompetensbehov, vilket innebär att målet endast delvis uppnås. SSBF arbetar utifrån metoden kompetensbaserad rekrytering fri från diskriminering. Samtliga chefer inom SSBF är utbildade i metoden och har under året fått kontinuerligt stöd i rekryteringsprocessen. För att hantera stora delar av rekrytering till den utryckande styrkan finns sedan flera år en rekryteringsgrupp med representanter från olika avdelningar. Gruppen genomför, på uppdrag av ansvarig chef, urvalsprocesser, intervjuer och referenstagning för utryckande personal samt medverkar även vid rekrytering till olika befälsbefattningar. Rekryteringsgruppen kompetensutvecklas årligen och har även under året fått fortbildning inom rekryteringsområdet. Under 2025 har gruppen varit involverad i rekrytering av både tillsvidareanställda brandmän och sommarvikarier. Personalförsörjningen av brandmän har varit ett särskilt fokusområde under året och kommer att fortsätta vara prioriterad framåt. Under årets har SSBF arbetat med att ta emot och hantera resultaten från RRÖS-projektet Yrkesprofil brandman för kommande implementering i organisationen. Under hösten har grundutbildning genomförts för tillsvidareanställda brandmän, vilket är första gången på lång tid som rekrytering skett direkt till tillsvidareanställning. Detta följs upp och utvärderas för att utveckla utbildningen inför framtida rekryteringar. En avgörande del i kommande arbete är att i högre grad arbeta med attraktionsskapande åtgärder. Under året har även utbildningsinsatser genomförts för RIB-personal till Ljusterö, Vaxholm och Djurö. Därutöver har nio nya räddningsvärnsmedlemmar genomgått introduktionsutbildning. Under våren påbörjade fyra nya enhetschefer sin tjänstgöring på Räddningsavdelningen. Introduktionen av dessa har fortsatt under hösten och sker gemensamt med enhetschef i Nacka i syfte att implementera gemensamma arbetssätt och metoder inom SSBF. Arbete har bedrivits med att stärka bemanning och kompetens inom flera verksamhetskritiska funktioner under året. Introduktionsutbildning har genomförts för ny regional insatsledare och rekrytering av ytterligare regional insatsledare inför 2026 har påbörjats. Inom räddningscentralens verksamhet har rekrytering genomförts av vakthavande befäl och ledningsoperatörer. Utfallet av rekryteringen av ledningsoperatörer har dock inte fullt ut motsvarat verksamhetens behov, vilket innebär att en ny rekryteringsprocess planeras. Rekrytering har även genomförts av handläggare inom teknikområdet samt av handläggare med strategisk inriktning, där den senare rekryteringen inte resulterade i någon anställning och därför behöver hanteras genom nyrekrytering. Även den förebyggande verksamheten har utmaningar kring kompetensförsörjning av ingenjörer. För att stärka förutsättningarna för jämställdhet och inkludering har SSBF:s kvinnliga nätverk genomfört tre träffar under året, vilket utgör ett viktigt forum för 2026-01-29 1586/2025 54/105 erfarenhetsutbyte. SSBF har även deltagit i externa nätverksträffar inom KiRtj (Kvinnor i räddningstjänsten) och NJR (Nätverket jämställd räddningstjänst). Som en del av det långsiktiga kompetensförsörjningsarbetet har SSBF också bedrivit externa rekryteringsfrämjande aktiviteter. Under året har SSBF representerats under två dagar på SACO-mässan. Under 2025 har ett flertal rekryteringar genomförts eller påbörjats. I takt med samhällsförändringar har behovet av att rekrytera kvalificerade handläggare ökat, vilket fortsatt ställer krav på ett strategiskt och samordnat arbete med kompetensförsörjning. Likabehandlingsplan Storstockholms brandförsvar arbetar systematiskt för allas lika rättigheter och möjligheter på arbetet. En ny likabehandlingsplan med tre aktiva åtgärder har partsgemensamt tagits fram för perioden (1 april 2025– 31 mars 2026). Arbete kring samtliga aktiva åtgärder pågår. Utveckling av chefer och ledare Organisationens förmåga att nå sina mål är i hög grad beroende av ett professionellt och väl fungerande chef- och ledarskap. Mot denna bakgrund är utveckling av chefer och ledare en prioriterad del av verksamhetens långsiktiga kompetensförsörjning. Under 2025 har en arbetsledarutbildning genomförts för styrkeledare respektive arbetsledare. Utbildningen har syftat till att stärka deltagarnas förmåga att leda det dagliga arbetet, tydliggöra roller och ansvar samt skapa goda förutsättningar för ett enhetligt och professionellt arbetsledarskap. Vidare har samtliga enhetschefer inom organisationen under hösten 2025 påbörjat chefshandledning. Handledningen har organiserats i grupper med deltagare från olika avdelningar, i syfte att främja erfarenhetsutbyte, gemensamt lärande samt utveckling av chefskapet över organisatoriska gränser. Under hösten 2025 har även ett arbete initierats med att ta fram en plan för hur samtliga chefer inom organisationen successivt ska ges möjlighet att genomgå utbildning i ledarskap. Arbetet utgör ett led i att säkerställa en långsiktig, strukturerad och likvärdig utveckling av chef- och ledarskapskompetens inom organisationen. Nyckeltal Genom kartläggning och systematiska mätningar hos Nyckeltalsportalen hos Nyckeltalsinstitutet har vi möjlighet att få en överblick över våra arbetsvillkor, jämställdhet och hälsa både över tid och i jämförelse med andra i branschen. Inom dessa tre områden redovisas nio nyckeltal. Genom en värdering och poängsättning av varje nyckeltal på en skala mellan 1-20 poäng bedöms varje nyckeltal. Maxpoäng för varje område är 180 poäng. Med detta får vi fakta på hur det ser ut, vart vi är på väg och vilka styrkor och utmaningar vi har. I början på året lämnar SSBF in helårsstatistik till Nyckeltalsinstitutet som sammanställs, analyseras under årets första kvartal och resultatet som ger överblicken levereras under andra kvartalet. Resultatet baseras på statistiken från 2024. Attraktiv arbetsgivarindex (AVI) 2026-01-29 1586/2025 55/105 AVI beskriver arbetsvillkoren i vår organisation med utgångspunkt om att goda arbetsvillkor leder till engagemang, effektivitet och ökar organisationens möjligheter att attrahera nya medarbetare. De nio nyckeltalen som ingår i AVI är: • tillsvidareanställningar • medianlön • lika chefskarriär • kompetensutveckling • rörlighet nyanställda • korttidssjukfrånvaro • långtidssjukfrånvaro • personalansvar • avgångar SSBF:s resultat attraktiv arbetsgivarindex Branschmedianens index är 109 och har därmed minskat med 5 poäng sedan året innan. SSBF:s index ligger på 126 poäng vilket är en minskning med 7 poäng sedan året innan men anses fortfarande vara högt jämfört med branschmedianen. Dagtids index är 121 poäng och skiftgåendes poäng är 106. Målvärdet i indexresultatet för skiftgående personal och dagtidspersonal kan ses i tabellen ”ansvarsfullt resursnyttjande” längre ned. En del i minskningen i indexet beror på antalet avgångar som ökat jämfört med tidigare år både för skiftgående personal och dagtidspersonal. Antal avgångar i procent av antal tillsvidareanställda visar att dagtidspersonalen hamnar på en högre procent än skiftgående och därav deras lägre poäng i nyckeltalet. En annan del av minskningen av indexet beror på branschens sänkta medelvärde för kompetensutveckling där SSBF ingår, då vi i nuläget inte kan mäta detta på ett tillfredställande sätt. I indexet för långtidssjukfrånvaron ligger förbundet poängmässigt likt tidigare år. Vi fortsätter bevaka trenden utifrån den högre pensionsåldern och vad detta resulterar i, framförallt för skiftgående personal som har högre medicinska krav. Likt tidigare har SSBF höga poäng på nyckeltalet personalansvar vilket innebär att vi fortsatt har lämplig chefstäthet (antalet tillsvidareanställda per chef). Förbundet har en hög andel tillsvidareanställda och hög organisationserfarenhet där ungefär hälften av de tillsvidareanställda har en anställningstid på elva år eller mer. SSBF fortsätter även ligga i högt i nyckeltalet för rörlighet nyanställda där en hög andel av de nyanställda är kvar i organisationen efter ett år. I nyckeltalet för ”medianlön” jämförs SSBF:s uppdelade poäng, dagtids- och skiftgående personal, med det totala kommunala branschvärdet där medianen baseras på branschens total. I SSBF:s diagram är befattningarna uppdelade på dagtids- och skiftgående personal. I värdet för dagtidspersonalen ingår en majoritet av chefer och specialister vilket ger en högre poäng. 2026-01-29 1586/2025 56/105 Attraktiv arbetsgivarindex 2025 (uppgifter från 2024). Attraktiv arbetsgivarindex 2025 (uppgifter från 2024) för SSBF:s dagtidspersonal jämfört med kommuner. 2026-01-29 1586/2025 57/105 Attraktiv arbetsgivarindex 2025 (uppgifter från 2024) för SSBF:s skiftgående personal jämfört med kommuner. Jämställdhetsindex (JÄMIX) JÄMIX visar hur jämställda arbetsvillkor, arbetsmiljö och anställningsvillkor vi har i vår organisation. Nyckeltalen belyser viktiga aspekter av jämställdhet och handlar om hur jämställd vår organisation är. Utmaningen i att följa och redovisa resultat inJÄMIX är förbundets grundstruktur då vi på ena stället i organisationen har övervägande män och på andra ställen övervägande kvinnor. De nio nyckeltalen som ingår här är: • yrkesgrupper • ledningsgrupp • lika chefskarriär • lön • långtidssjukfrånvaro • föräldradagar • heltidstjänster • tillsvidareanställning • aktivt arbete SSBF:s resultat jämställdhetsindex SSBF:s totala index ligger något under branschmedianen och indexet är likt året innan. Skiftgående personals målvärde är 115 och resultatet är 97. Dagtidspersonals målvärde är 130 och där är resultatet 114. Skiftgående personal har minskat några poäng jämfört med tidigare år och beror främst på uttaget av antalet föräldradagar, där skillnad mellan män och kvinnors uttag av föräldradagar har ökat. 2026-01-29 1586/2025 58/105 Nyckeltalet avseende långtidssjukfrånvaro på totalen och dagtid har minskat mellan män och kvinnor, vilket är positivt. Skiftgående som har en lägre poäng här beror på ett par längre fall av långtidssjuka hos kvinnorna. Ytterligare positiv är att den tidigare utvecklingen för lika chefskarriär, andelen chefer som är kvinnor i förhållande till andelen anställda kvinnor, håller i sig. Motsvarande nyckeltal för skiftgående personal är 0 och förklaringen till detta är att det vid mättillfället inte fanns några kvinnliga styrkeledare. För nyckeltalet andelen tillsvidareanställda där dagtids poäng minskat beror på en ökad skillnad i procenten av tillsvidareanställda män respektive kvinnor. I nyckeltalet lön i JÄMIX mäts skillnaden i medianlönen mellan män och kvinnor, där vi ser en skillnad i poängen för totalen, skiftgående personal och dagtidspersonal som beror på att skiftgående personal har minst skillnad i medianlönen mellan män och kvinnor. Dagtidspersonal har något större skillnad och för totalen är det en än större skillnad i medianlönen mellan män och kvinnor. Den större skillnaden i totalen gör också att poängen där blir lägre. Nyckeltalet visar alltså inte lönenivåer utan endast skillnaden mellan män och kvinnors medianlön. Skillnaden mellan män och kvinnors lön för lika -och likvärdiga yrken redovisas i den årliga lönekartläggningen. Jämställdhetsindex 2025 (uppgifter från 2024). 2026-01-29 1586/2025 59/105 Jämställdhetsindex 2025 (uppgifter från 2024) för SSBF:s dagtidspersonal jämfört med kommuner. Jämställdhetsindex 2025 (uppgifter från 2024) för SSBF:s skiftgående personal jämfört med kommuner. Hälsoindex Hälsoindexet visar övergripande hälsostatusen hos medarbetarna i vår organisation. De nio nyckeltalen är: • frisktal • sjuktillfällen • rehabinflöde • rehabrisk • rehabresultat • korttidssjukfrånvaro • långtidssjukfrånvaro • friskvård • arbetsmiljöarbete 2026-01-29 1586/2025 60/105 SSBF:s resultat hälsoindex Förbundet bedriver ett fortsatt aktivt arbete med hälsoförebyggande insatser och en god och säker arbetsmiljö för samtliga medarbetare. Årets index för totalen i SSBF (dagtidspersonal och skiftgående personal) har ökat något jämfört med förra året från 126 till 128. SSBF:s index fortsätter likt tidigare år att ligga högre i jämförelse med branschmedianen. Branschmedianens index är 82. Två viktiga faktorer för det fortsatta höga indexet kan förklaras med den höga chefstätheten samt satsningen och nyttjandet av friskvård som båda främjar hälsoarbetet. Förbundet har ett hög poäng på frisktalet vilket beskriver antalet tillsvidareanställda med högst fem sjukdagar och tre sjuktillfällen under året. Positivt är också korttidssjukfrånvaron som ligger kvar likt förra året. Långtidsjukfrånvaron är det indexet som skiljer sig mest mellan dagtids - och skiftgående personal där skiftgående personal har ett lägre värde och fler långtidssjuka vilket kan förklaras av att det är fler som går in i långtidssjukskrivning och rehabilitering på grund av högre ålder samt fler som genomfört operationer för knä och höft. Dock ses att dagtidspersonal jämfört med året innan har minskat i poängen rehabinflöde vilket innebär att fler har gått in i en långtidssjukskrivning än som kommit åter långtidssjukskrivning vilket också en lägre poäng i rehabrisk då det anses att risken ökar i och med detta. Målvärdet är uppfyllt för båda grupperna och målvärdet jämfört med resultatet för skiftgående personal och dagtidspersonal kan ses i tabellen längre ned, ”Ansvarsfullt resursnyttjande”. Hälsoindex 2025 (uppgifter från 2024). 2026-01-29 1586/2025 61/105 Hälsoindex 2025 (uppgifter från 2024) för SSBF:s dagtidspersonal jämfört med kommuner. Hälsoindex 2025 (uppgifter från 2024) för SSBF:s skiftgående personal jämfört med kommuner. Lång- och korttidssjukfrånvaro 2025 Långtidssjukskrivningarna låg under första halvåret på en jämn nivå för att sedan minska något efter sommaren där antalet sedan låg kvar på den något lägre nivån resten av året. Året började med en högre korttidssjukfrånvaro vilket föranleddes av en hög korttidssjukfrånvaro även i slutet av 2024. Efter första kvartalet minskade sedan korttidssjukfrånvaron vilket höll i sig till slutet på tredje och fjärde kvartalet då antalet ökade igen likt samhället i övrigt främst på grund av influensa och delvis vinterkräksjuka. Under årets sista period har bevakning skett av antalet sjukskrivningar på samtliga avdelningar och en tät dialog har pågått med företagshälsovården under hela året för analys och råd. 2026-01-29 1586/2025 62/105 Långtidssjukfrånvaro 2025, antal medarbetare. Korttidssjukfrånvaro 2025, antal medarbetare. Förebyggande hälsoarbete under 2025 Under 2025 har SSBF genomfört flera åtgärder för att stärka hälsa och välmående bland våra medarbetare. Medarbetarenkäten som genomfördes under hösten 2024 och dess resultat har utgjort en del av det årliga arbetsmiljöarbetet där åtgärder och uppföljningsarbetet på respektive avdelning/enhet fortsätter. Medelvärdet av enkäten för SSBF var 4,1 omräknat till en hundragradig skala för att vara jämförbart med kommunernas Hållbart medarbetarengagemang (HME) så är SSBF:s totalindex 80 vilket även Stockholm stads totalindex är. 0 5 10 15 20 25 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0 20 40 60 80 100 120 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2026-01-29 1586/2025 63/105 För att förebygga skador har samtliga medarbetare tillgång till instruktionsfilmer om rygg- och knäskola samt lyftteknik. Dessutom har individuella hälsotester erbjudits till de som inte arbetar skiftgående. En folder med friskvårdsprogram har också tagits fram och erbjuds till alla anställda för att främja hälsa och fysisk aktivitet. Nyanställda medarbetare har fått information om arbetsmiljö- och hälsoarbetet i SSBF. Detta för att främja ett hållbart arbetsliv både vad gäller den fysiska och psykiska hälsan. Ett forskningsprojekt i samarbete med Karolinska Institutet har genomförts, där 39 medarbetare har deltagit i studier gällande tidig knäartros. Projektet syftar till att undersöka om individuellt anpassade träningsprogram kan minska behovet av knäoperationer. Som en följd av coronaviruspandemin och därefter minskad personalkapacitet hos Karolinska Institutet har dock resultatbearbetning och analyser försenats, och det finns i dagsläget ingen prognos för när slutresultaten blir tillgängliga. Samarbetet med idrottsmedicinska kliniker har fortsatt under året. Parallellt har projektet Yrkesprofil, ett samarbete inom Räddningsregion östra Svealand, fortsatt framåt där det nu finns gemensamma grunder för tester och gränsvärden i samband med rekrytering, en samsyn gällande uppföljande fysiska tester och en gemensam riktlinje för fysisk träning. Detta för att följa upp och utveckla medarbetare inom räddningstjänsten för att skapa ett hållbart arbetsliv. Fortsatt arbete är nu att lokalt i respektive räddningstjänst implementera detta. Arbetsgruppen Friskt yrkesliv som ska arbeta inriktat och analytiskt med att minska risken för yrkesrelaterade sjukdomar har fortsatt under året. Gruppen arbetar vidare inom de tre olika områdena som sedan tidigare har kartlagts, konceptet ”friska brandmän”, organisatorisk och social arbetsmiljö samt riskhantering. Krisstödsorganisationen har även fortsatt med bland annat chefsberedskap och kamratstödjare som finns tillgängliga vid behov, och alla nya medarbetare genomför grundutbildning i krisstöd. Nya chefer och arbetsledare erbjuds kompletterande utbildning i samarbete med legitimerad psykolog. Genom dessa insatser fortsätter SSBF att stärka hälsan och främja ett hållbart arbetsliv samt skapa en god arbetsmiljö för samtliga medarbetare. Avvikelsehantering för en bättre och säkrare arbetsmiljö Respektive enhetschef tar emot och utreder de anmälningar i systemet för avvikelsehantering i rapporteringssystemet RIA som berör den egna enheten. Många av utredningarna bidrar till att skapa en bättre och säkrare arbetsmiljö i organisationen samt ger en erfarenhetsåterföring och ett lärande i organisationen. På varje enhet finns också ett skyddsombud som hjälper till att identifiera möjliga risker i verksamheten. Enhetschef och skyddsombud samverkar kontinuerligt på respektive enhet och genomför varje år en skyddsrond avseende arbetsmiljön. I de medicinska ärendena har stöd och rådgivning lämnats eller vidarekopplats till SSBF:s företagshälsovård. SSBF:s krisstöd har under året stöttat arbetsledare och brandmän efter mentalt krävande insatser samt för medarbetare som utreder krävande insatser. Skyddskommittén har hållit elva möten under året. Ämnen som tagits upp är bland annat hälsoläget hos personalen, arbetsskador och tillbud, policyer, riktlinjer och rutiner och arbetet med ett hållbart arbetsliv. Under året har 31 arbetsskador rapporterats. Sju av skadorna ledde 2026-01-29 1586/2025 64/105 till sjukfrånvaro. Tillfället där de flesta skadorna uppstod var i fallande ordning under övning, under insats, på station, under fysisk träning och som färdolycka. Flest av skadorna som ledde till sjukfrånvaro uppstod under fysisk träning. Månad Med frånvaro Utan frånvaro Totalt Januari 0 1 1 Februari 0 4 4 Mars 1 1 2 April 1 3 4 Maj 0 2 2 Juni 1 3 4 Juli 0 2 2 Augusti 1 4 5 September 1 1 2 Oktober 2 0 2 November 0 3 3 December 0 0 0 Tabellsamanställning av anmälda arbetsskador, med och utan frånvaro, 2025 . 4.2.2 Skydda naturvärden och verka för att minska spridning av kemikalier, föroreningar och koldioxid Uppfylls delvis. SSBF bedriver ett aktivt hållbarhets- och miljöarbete där all personal är delaktig. En av grundpelarna i arbetet är miljödiplomering med tillhörande systematik. Under tidig sommar 2025 fick SSBF förnyat miljödiplom enligt Sustainable standards (SUSA:s) standard Svensk miljöbas. Externa revisionen ägde rum på Okvista, Vallentuna och RC Mitt och mycket få avvikelser hittades. Under 2026 kommer SUSA:s miljödiplom att uppdateras till ett certifikat. Det betyder att standarden uppdateras för att linjera med den frivilliga delen av EU direktivet CSRD (VSME) om hållbarhetsredovisning. Beslut i ledningen togs under året att SSBF kommer att certifiera sig mot den nya standarden under kommande år. Miljönätverket för kommunalräddningstjänst drivs av SSBF tillsammans med MSB, Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten Medelpad. Under 2025 har Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) varit i fokus i miljönätverket och MSB har fått finansiering för att skapa vägledning till räddningstjänsten för provtagning av PFAS på brandövningsplatser. SSBF stöttar med information om processer och provtagningsplaner av liknande ärenden. Under året har det varit ett fortsatt stort fokus på att hantera PFAS-föroreningar hos SSBF, främst vid de egna övningsanläggningarna i Okvista och Ågesta. Föroreningen vid Okvista är en förorening som uppdagades 2024 och sedan dess undersöker SSBF området i och utanför anläggningen i både mark och i grund- och 2026-01-29 1586/2025 65/105 ytvatten. I området har undersökningarna visat tre olika föroreningssignaturer som förmodligen kan härledas till dels den äldre deponin som fanns i industriområdet, dels brandövningsplatsen och dels en diffus spridning i hela området. SSBF undersöker den förorening som sannolikt härstammar från brandövningsplatsen. Arbetet syftar till att försöka hitta en källa för att vidta åtgärder för föroreningsspridning. Ingen tydlig källa har ännu kunnat detekteras. Det innebär att arbetet med markundersökning kommer att fortgå. Då enskilda dricksvattenbrunnar på fastigheterna i området har blivit påverkade finns ett kontrollprogram med mätningar som SSBF följer. SSBF har under året fått ett föreläggande från Vallentuna kommun att utreda förslag till åtgärd för vattenförsörjning till de fastighetsägare med förhöjda PFAS-värden enligt det nya gränsvärden från Livsmedelsverket. På Ågesta övningsanläggning har SSBF under året följt kontrollprogrammet med mätningar av yt-och grundvatten samt provtagning i sediment och jord. Här har enskilda vattenbrunnar provtagits i Vidja-området och några enstaka har förhöjda PFAS-värden. Under 2025 har SSBF gjort en källspårning på föroreningen som figurerar kring och på Ågesta övningsområde. Denna visar att föroreningsstrukturen skiljer sig mellan föroreningen vid övningsplatsen och den förorening som hittas i enskilda brunnar i Vidja området. I det reviderade kontrollprogrammet kommer därför uppföljning av de enskilda brunnarna inte längre att ingå. Ett nytt reningsverk har handlats upp av Stockholm stad och installerats på Ågesta. Initialt inträffade ett större läckage av orenat PFAS-haltigt vatten, till följd av ett handhavandefel. Läckaget fick följdverkningar på byggnaden men också en viss föroreningsspridning till mark inne på området. Stockholm stad utreder händelsen och de skador som uppstått. Efter att Stockholms stad installerat reningsverket har SSBF har föreslagit nya uppdaterade riktvärden för utsläppsnivåer enligt beslut från miljötillsynen i Huddinge kommun. På Vallentuna brandstation följer SSBF PFAS-förorening via ett kontrollprogram. Inga större variationer har uppmätts i det grundvattenrör som finns kvar i kontrollprogrammet. Under året har SSBF fått föreläggande från Österåkers kommun att utföra så kallade MIFO 1-undersökningar på Åkersberga och Ljusterö brandstationer. En undersökning som ligger som underlag till att identifiera och inventera riskobjekt för mark- och vatten förorening. Samtidigt har Länsstyrelsen gjort verifierad PFAS-provtagning på tre av SSBF:s brandstationer. Verifierad provtagning gör Länsstyrelsen i samverkan med Naturvårdsverket inom regeringsuppdraget Stärkt samordning och vägledning om PFAS-förorenade områden även kallat RUFPO. Syftet är att samordna och stärka arbetet med att hantera och sanera PFAS-förorenade områden i Sverige. 2026-01-29 1586/2025 66/105 Kemikalieverktyget från Chemgroup har implementerats under 2025 men arbete kvarstår för enheterna. Arbetet består i riskbedömning och inventering av kemikalier på brandstationerna. Att digitalisera kemikaliehanteringen underlättar arbetet med bland annat hantering av säkerhetsdatablad och bedömningar av enskilda risker men också kemikalier i grupp. Under 2025 beslutade SSBF att de tunga fordon inom organisationen som är anpassade för det ska tankas med förnybar diesel, HVO. Det kommer innebära ett kraftigt minskat utsläppsbidrag av koldioxid. Det är inte enbart för klimatvinsten som SSBF byter till HVO100 utan bland annat även ur ett försörjningsberedskapsperspektiv eftersom drivmedlet kan tillverkas lokalt i Sverige. Under 2025 har arbetet med att etablera en mer strukturerad avtalsuppföljning tagit konkreta steg framåt. Miljökrav i form av krav på miljöledningssystem har integrerats i relevanta upphandlingar och avtalsuppföljningen har fullt ut centraliserats. Organisationen har även resursförstärkts för att möjliggöra ett mer systematiskt och långsiktigt arbetssätt. Fokus har under året legat på att bygga upp struktur, ansvar och gemensamma rutiner, med fortsatt implementering och operativ tillämpning planerad under 2026. Alla medarbetare ska ha genomgått grundläggande miljöutbildning. Utbildningen är obligatorisk för alla fast anställda hos SSBF. Av systemtekniska skäl har det inte gått att få ut rätt statistik från utbildningen och därför finns ingen uppgift om hur många deltagare som är godkända. Det innebär att vi inte kan veta huruvida indikatorn nås eller inte. Relevanta miljöhändelser 2025 • SSBF tankar HVO100 i tunga fordon och farmartankar • Stöttar MSB:s arbete med att ta fram en vägledning för provtagning av brandövningsplatser • Kemikalieverktyget implementeras • Textilåtervinning enligt lagkrav implementeras • Nytt reningsverk på Ågesta 2024 • Inköpt kemikalieverktyg från Chemgroup. • PFAS-fritt impregneringsmedel till alla larmställ. • Utökat internt samarbete mellan arbetsmiljö och miljö. • Medlemskap i föreningen Renare mark. • Avtal med 3StepIT om inlämnande IT-produkter för återbruk. • Genom insamling av elektronik från verksamheten till återbruk och återvinning har SSBF bidragit till att 15 047 kg CO 2e inte har släppts ut. 2023 • Ny miljöpolicy. 2026-01-29 1586/2025 67/105 • Nya poolbilar inköpta, där alla är laddhybrider. • Utökat antal cyklar som transportmedel. • Fluorfritt B-skum i tankenheter. • SSBF bidrar till kunskapsbanken om PFAS. • Utbildning Miljöpåverkan från brand implementerad. • Rutiner som gynnar miljön för att hantera IT-utrustning. 2022 • Utfasning av PFAS-haltig skumvätska. • PFAS-fritt impregneringsmedel till larmställ i hälften av alla tvättmaskiner. • Utbildningsblock i miljö för blivande styrkeledare. • Orientering av naturvärden för respektive brandstation. • Genom insamling av elektronik från verksamheten till o återbruk och återvinning har SSBF bidragit till att 11 360 kg o CO2e inte har släppts ut. 4.2.3 Förestående ombyggnationer och lokaliseringar Uppfylls delvis. Under 2025 har arbetet med renovering och utveckling av förbundets brandstationer varit omfattande och präglat verksamheten i hög grad. Renoveringsarbeten har pågått vid Farsta och Kungsholmens brandstationer, där tillfälliga etableringar har genomförts för att möjliggöra fortsatt operativ verksamhet under byggtiden. Vid Kungsholmens brandstation har arbetet försenats till följd av byggnadstekniska utmaningar, vilket innebär att återflytt till stationen planeras ske under februari 2026, med full beredskap från och med mars 2026. För Farsta brandstation bedöms återflytt i nuläget kunna ske under mars eller april 2026. Parallellt med pågående renoveringar har under året ett bredare arbete bedrivits för att identifiera underhållsbehov vid flera av förbundets brandstationer. Underlag har tagits fram som redovisar såväl behov som uppskattade kostnader för underhållsåtgärder, vilka har inkluderats i beräkningarna av lokalhyreskostnader för perioden 2025– 2035. Utifrån detta underlag sker fortsatt prioritering av åtgärder i samverkan mellan fastighetsfunktionen och förbundsledningen. Även andra brandstationer är under utredning i syfte att möjliggöra framtida renoveringar och säkerställa långsiktigt ändamålsenliga lokaler. För att skapa likvärdiga förutsättningar för all personal behöver arbetet med att förbättra dusch- och omklädningsrum vid förbundets stationer fortsätta. Under året har en översyn ur genusperspektiv genomförts och ett förslag på åtgärder vid Vallentuna brandstation har tagits fram. För Katarina brandstation är möjligheterna till motsvarande åtgärder mer begränsade, då fastigheten är blåklassad och omfattas av restriktioner kopplade till byggnader som har synnerligen höga kulturhistoriska värden. 4.2.4 Skapa förutsättningar för ökad samverkan Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt för att skapa och vidareutveckla förutsättningar för samverkan med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå. 2026-01-29 1586/2025 68/105 Samverkan sker i god dialog med ett brett spektrum av aktörer och omfattar bland annat gemensamma projekt inom RRÖS, övningsverksamhet samt samarbete med regionala och nationella stödfunktioner, inklusive MSB. Under året har SSBF deltagit aktivt i utvecklingsarbete kopplat till händelserapportering. Arbetet har innefattat ett nära samarbete med MSB, säkerställande av rapportering, samverkan med angränsande räddningstjänster samt utbildningsinsatser riktade till befäl avseende innehåll och tillämpning av händelserapporter. Vidare har SSBF medverkat i upphandling och kravställning av nytt navigationssystem, bevakat införandet av SWEN (Rakel G2), deltagit i kravställning och utprovning av T-kartor för bland annat insatsstöd samt upphandlat och utvecklat förmåga för strömning av film. Inom ramen för detta arbete har SSBF även haft en samordnande roll inom sambandsområdet och bedrivit ett strukturerat arbete för att skapa samsyn och gemensamma förväntningar inom räddningsledningssystemet, bland annat genom chefsmöten och kvalitetsuppföljningar. Samverkan mellan regionala ledningscentraler har under året fördjupats, särskilt inom avtalsområdet gentemot SOS Alarm. SSBF deltar i planerings- och utvecklingsarbetet på nationell nivå inom beredskapssektorn räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen. MSB är sammankallande i egenskap av sektorsansvarig myndighet och SSBF är den enda kommunala organisationen bland de deltagande aktörerna som i övrigt utgörs av statliga myndigheter samt SKR och SOS Alarm AB. Vår medverkan syftar till att bidra med såväl det lokala perspektivet i allmänhet som den kommunala räddningstjänstens perspektiv i synnerhet. Representationen sker såväl på myndighetschefsnivå som på inriktande och samordnande nivå. SSBF har under året bidragit i både samordningsgruppen för räddningstjänstverksamhet och samordningsgruppen för civilt försvar inom ramen för samverkan inom RRÖS. Därtill har SSBF deltagit på samordnande nivå inom Samverkan Stockholmsregionen (SSR). Vidare har SSBF bidragit i ett nordiskt nätverk, med representanter från räddningstjänster från de övriga huvudstäderna inklusive Göteborg. Utöver detta sker kontinuerlig samverkan inom regionen och med andra räddningstjänster i syfte att ta tillvara möjligheter till samarbete, samverkan och samordning där detta kan ge synergieffekter. Inom det förebyggande arbetet bedrivs samverkan bland annat inom områdena tillsyn, sotning, tillstånd, plan- och byggprocessen samt olycksutredning. 4.2.5 Kommunikation Uppfylls helt. Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt med att utveckla organisationens kommunikationssystem av kanaler, aktörer och budskap. Genom medveten, ändamålsenlig och effektiv kommunikation som genomsyrar organisationen 2026-01-29 1586/2025 69/105 skapar SSBF nödvändiga förutsättningar för att uppnå interna och externa verksamhetsmål. Under 2025 har SSBF arbetat med att säkerställa fortsatt drift och tillgänglighet av förbundets intranät och externa webbsida, som utgör digitala nav i den interna och externa kommunikationen. Bland annat har gamla serverlösningar och styrlicenser för indexering ersatts samtidigt som informationsarkitektur och funktionalitet har migrerat till nya serverlösningar. SSBF har även integrerat Nacka brandstation i förbundets kommunikations- och omvärldsbevakningssystem samt vidareutvecklat de intranätredaktörer som bidrar till en aktiv internkommunikation med lokal förankring. Under året har 234 nyhetsartiklar publicerats på intranätet. SSBF har under 2025 även genomfört interna utbildningar i press- och informationstjänst samt varumärkeskännedom med nyanställda i syfte att bygga en god grund för ambassadörskap och förutsättningar för att kunna samverka effektivt med media. Medlemskommuner har fått stöttning i kommunikationsfrågor med bäring på trygghet och räddningstjänstens ansvar. Sammanslagningen med Nacka kommun har kommunicerats internt och externt, vilket bidragit till såväl medial uppmärksamhet som ökad förståelse för sammanslagningens syften och mål. Arbetet med att kommunicera SSBF roll som trygghetsskapare, arbetsgivare och samhällsaktör har fortsatt, bland annat genom nära samverkan med media och influensers, samt genom digital annonsering och deltagande i olika typer av evenemang. Under våren deltog SSBF i Mötesplats Samhällssäkerhet där förbundet tillsammans med andra samhällsaktörer delade kunskap i frågor kring säkerhet, trygghet och räddningstjänst under höjd beredskap. Under året har medier som till exempel Aftonbladet och TV4 också fått följa med och göra bild- och TV-reportage på nära håll i verksamheten vid flera tillfällen, och i augusti följde influensern Mauri Hermundsson ”Mustige Mauri” med under en dag på Täby brandstation, vilket idag har resulterat i över 600 000 visningar på Youtube. Under sommaren deltog förbundet i Stockholm Pride där SSBF arrangerade föreläsning i likabehandlingsfrågor och ledde Sveriges räddningstjänsters deltagande i prideparaden. Under november medverkade SSBF och MSB tillsammans under SACO- mässan i Kista där gymnasieungdomar fick möjlighet att ställa frågor och prova kläder och utrustning. Under året har det dessvärre även inträffat ett antal tragiska händelser där SSBF kunskap och erfarenhet har efterfrågats i media, till exempel i samband med skolskjutningen på Risbergska gymnasiet i Örebro och i samband med bussolyckorna på Farstabron i augusti och på Östermalm i november. Under hösten har förbundet inlett tre upphandlingar av leverantörer och system som är förutsättningsskapande för kommunikation samt påbörjat arbeten med behovsanalyser 2026-01-29 1586/2025 70/105 av kommunikationssystem, vilket kommer att prägla kommunikationsarbetet under vinter och vår. 4.2.6 Indikatorer SSBF är en organisation med ansvarsfullt resursnyttjande som arbetar för hållbar ut- veckling Målvärde/indikator 2025 Resultat 2025 Extern revision i enlighet med kraven i Svensk Miljöbas Godkänd enligt revision och erhåller miljödiplom Godkänd. Utbildningskvot miljöutbildning 90 % Av systemtekniska skäl har det inte gått att få ut rätt statistik från utbildningen. Se 4.2.2 CO2 från energi och transporter (ton) Lägre än föregående år Redovisas i tertialrapport 1, 2026. Andel egna upphandlingar där miljökrav följs upp 100 % Ej mätt. Se 4.2.2. SSBF ska vara en attraktiv arbetsgivare som attraherar nya medarbetare och utvecklar redan anställda med- arbetare. Arbetsgiva rindex (AVI) 120 utryckande 130 icke- utryckande Resultat utryckande – 106 Resultat icke utryckande – 121 Hållbart medarbet ar- index/ medarbet ar- enkät Mäts ej 2025b Det förbundsövergripande medelvärdet är 4,1 av 5. 8 Sammansättningen av SSBF:s medarbetare ska spegla samhällets sammansättning utifrån kompetensbehovet Jämställd hetsindex (JÄMIX) 115 utryckande 130 icke- utryckande Resultat utryckande – 97 Resultat icke utryckande – 114 Den fysiska och psykiska hälsan hos SSBF:s med- arbetare ska öka. Riskerna för arbetsskador ska beaktas och förebyggas. Sjukfrånv aro- och arbetsskad estatistik. Sjuktal: Lägre eller lika med 2024 Resultat Sjukfrånvaro: Uppnådd Resultat Arbetsskador: Ej uppnådd Hälsoinde x 105 utryckande 120 icke- utryckande Resultat utryckande – 125 Resultat icke utryckande – 136 • Jämställdhetsindex (JÄMIX) mäter organisationens jämställdhet. • Hälsoindex mäter organisationens hälsa och ohälsa. • Hållbart medarbetarengagemang (HME) mäter medarbetarnas engagemang i förhållande till uppdrag. • Attraktiv arbetsgivarindex (AVI) mäter arbetsgivarens attraktivitet utifrån befintliga villkor för medarbetarna. I vår verksamhetsplan för 2025 har vi formulerat ett antal indikatorer som ett sätt att göra jämförande analyser av bland annat vårt förebyggandearbete, vår responstid på inkomna larm samt indikatorer för ansvarsfullt resursnyttjande. Ansvarsfullt resursutnyttjande redovisas här. Övergripande mål om SSBF:s process för digitalisering. 8 Siffran kommer från 2024. Nästa mätning av HME görs i samband med nästa medarbetarundersökning. 2026-01-29 1586/2025 71/105 4.3 Övergripande mål om SSBF:s process för digitalisering I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå den förutsättningsskapande verksamhetens övergripande mål att SSBF fortsätter den digitala transformationen av verksamhetens arbetsprocesser med målbild att bli en e-myndighet. 4.3.1 Utveckling av digitala stödsystem och processer Uppfylls helt. Under 2025 har SSBF fortsatt utvecklingen av ärende- och dokumenthanteringssystemet Dynasty. Arbetet har innefattat både identifiering av nya funktioner och utveckling av nya arbetssätt i syfte att effektivisera det dagliga arbetet. Under året har systemet uppgraderats till version 10.4, vilket har medfört ytterligare funktionalitet, förbättrad användarupplevelse samt åtgärdande av tidigare identifierade buggar. En ytterligare uppgradering till version 10.5 planeras att genomföras före årsskiftet 2025/2026. Parallellt har flera utvecklingsinitiativ med koppling till Dynasty påbörjats under året. Dessa omfattar bland annat arbete med e-tjänster, möjliggörande av delning av viss information med Stockholms stad i syfte att stärka samverkan inom tillsynsområdet samt utredning av förutsättningar och behov av Business Intelligence-stöd för analysarbete. Under året har även utbildningsinsatser genomförts i form av en grundläggande utbildning i Dynasty för samtliga medarbetare samt en fördjupad utbildning för superanvändare. Upphandling av ett verksamhetsnära system har genomförts under året och implementering av detta planeras att påbörjas tidigt kommande år i enlighet med fastställd plan. Sedan mars månad är hela SSBF i drift i ärende- och dokumenthanteringssystemet Dynasty. 4.3.2 IT-drift i egen regi Uppfylls helt. Arbetet fortlöper som planerat med endast mindre fördröjning. Planerat arbete att säkra och uppdatera den egna driften har genomförts. Förstärkning av IT-säkerhetsresurs är på plats. 4.4 Övergripande mål om säkerhetsarbete I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå den förutsättningsskapande verksamhetens övergripande mål att SSBF bedriver ett ändamålsenligt systematiskt säkerhetsarbete. 4.4.1 Fysisk säkerhet – Skydd mot intrång och brand Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt med att förbättra det fysiska skyddet på våra anläggningar för att minska risken för obehörigt tillträde och brand. Under året har bland annat arbetet med att ta fram ett nytt behörighetssystem för tillträde till våra anläggningar pågått. Arbetet kommer att slutföras under första kvartalet 2026. 2026-01-29 1586/2025 72/105 4.4.2 Ändamålsenligt försäkringsskydd Uppfylls helt. Under året har SSBF i samverkan med Söderberg & Partners arbetat löpande för att säkerställa att förbundet har ett ändamålsenligt försäkringsskydd. Arbetet omfattar upphandling och förnyelse av försäkringar, incidenthantering, utbildning och rådgivning samt uppföljning av skadeärenden. SSBF har under året valt att flytta en försäkring till Stockholmregionens Försäkring AB, och undersöker fortsättningsvis möjligheterna att flytta fler försäkringar dit. Ett par olika försäkringsärenden hanterats av SSBF under året men inget som avviker från normalbilden. 4.4.3 Personalens säkerhet – Skydd vid yrkesutövning Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt med att hantera situationer med hot och våld mot personal. Arbetet syftar till att skapa förutsättningar, rutiner och metoder för hur enskilda händelser ska hanteras. 4.4.4 Säkerhetsskydd – Skydd av säkerhetskänslig verksamhet Uppfylls helt. Eftersom SSBF bedriver säkerhetskänslig verksamhet arbetar vi i enlighet med säkerhetsskyddslagen. Det innebär att vi kontinuerligt arbetar för att säkerställa ett ändamålsenligt säkerhetsskydd avseende fysisk skydd, informationssäkerhet och personalsäkerhet. Arbetet bedrivs i enlighet med framtagen säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsskyddsplan. 4.4.5 Säkerhet i kommunikation och styrsystem Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt med att analysera och förbättra skyddet av IT-, Rakel- och telefonisystem men även av system för alarmering och tillträdesskydd. Under året har IT-enheten bland annat fortsatt att genomföra tvingande webbaserade mikroutbildningar för att öka säkerhetsmedvetenheten hos alla medarbetare. 4.4.6 Informationssäkerhet – Skydd av sekretessreglerade och övriga känsliga uppgifter Uppfylls helt. Under året har fokus legat på att ta fram en riskanalys för informationssäkerhet. Arbetet har genomförts i form av workshops och intervjuer med representation från samtliga avdelningar. Resultatet har sammanställts i en rapport. I rapporten framgår även vilka åtgärder som kommer genomföras under 2026 i syfte att höja informationssäkerheten ytterligare. Utöver arbetet med riskanalysen har utbildningar i informationssäkerhet och informationsklassning genomförts under året. 4.5 Övergripande mål om robusthet och förmåga I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå den förutsättningsskapande verksamhetens övergripande mål att SSBF har en robusthet och förmåga att verka även vid stora samhällsstörningar och kriser. 2026-01-29 1586/2025 73/105 4.5.1 Utveckla SSBF:s förmåga att upprätthålla verksamheten vid stora samhällsstörningar, kriser och höjd beredskap Uppfylls delvis. SSBF är en samhällsviktig aktör som alltid behöver ha förmågan att utföra räddningsuppdrag och genomföra myndighetsutövning. Förbundet ska vara förberett för att kunna hantera allt från fredstida kriser till höjd beredskap och ytterst krig. Genom arbete med kontinuitetshantering säkerställs förmågan att upprätthålla verksamhetens kritiska funktioner samt att beakta de kritiska beroenden som finns. Ett systematiskt krisberedskapsarbete med fokus på robusthet och kontinuitet ger även positiva synergieffekter för arbetet med räddningstjänst under höjd beredskap samt för verksamhets- och säkerhetsskydd. SSBF samverkar kontinuerligt med andra aktörer inom ramen för arbete avseende samhällsstörningar, kriser och höjd beredskap. Samverkan sker även lokalt gentemot respektive medlemskommun utifrån lokal ambition och framdrivningsprocess. Under året har RC Mitt arbetat kontinuerligt med att se över och optimera alternativa ledningsplatser samt deltagit i ett MSB-projekt avseende ledningsplatser och höjd beredskap. Vidare har MSB-utbildningar genomförts för all personal, vilket har bidragit till ökad medvetenhet kring kontinuitetsplaner, robusthet samt SSBF:s uppdrag vid höjd beredskap. Utvecklingsarbetets framdrift begränsas i delar av att den statliga finansieringen i nuläget inte ger tillräckliga förutsättningar för att genomföra nödvändiga större investeringar. Under året har även framdriften begränsats till följd av vakanser inom SSBF. Samtidigt har rekryteringar genomförts inom området, vilket skapar förbättrade förutsättningar för fortsatt utveckling under 2026. Ovanstående avvikelser leder till att uppdraget enbart kan bedömas som delvis uppfyllt. 2026-01-29 1586/2025 74/105 5 Ekonomisk redovisning 2025 5.1 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Storstockholms brandförsvar är ett kommunalförbund vars medlemskommuner finansierar huvuduppdraget genom medlemsavgifter. Förbundet ska enligt förbundsordningen, för medlemskommunernas räkning, fullgöra de uppgifter som är obligatoriska för en kommun att utföra enligt följande lagar: • lagen om skydd mot olyckor • lagen om brandfarliga och explosiva varor • lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Förbundet kan dessutom biträda medlemskommunerna i den omfattning som respektive kommun och förbundet har slutit avtal om, och förbundet får full kostnadstäckning för uppdraget samt att samtliga uppdrag enligt denna paragraf särredovisas i förbundets budget och redovisning. Storstockholms brandförsvar har som mål att redovisa ett balanskravsresultat som är noll eller positivt där investeringar finansierats genom det egna kapitalet. I verksamhetsplan och budget 2025 framgår att ”en god ekonomisk hushållning är en förutsättning för en långsiktig hållbar ekonomi”. Budget för 2025 utgår från beslutade medlemsavgifter om 446 kronor per invånare och 17 000 kronor per kvadratkilometer fast mark, totalt 663,5 mnkr. Fördelningen mellan medlemskommunerna redovisas i tabellen nedan. Övriga budgeterade intäkter uppgår till 129,0 mnkr. Förbundet redovisar tertialvis till medlemskommunerna en prognos över det ekonomiska utfallet liksom utfallet över verksamheten i enlighet med förbundsordningen. Budgeten fastställdes innan Nacka kommun anslöt till förbundet och omfattar därför inte Nacka, vilket innebär att utfallet under årets andra halvår även påverkats av inträdet. Medlemskommuner 2025 2024 Danderyd 14 909 15 030 Lidingö 22 069 22 117 Nacka* 23 778 0 Solna 38 431 38 442 Stockholm 444 253 442 382 Sundbyberg 25 087 24 265 Täby 35 252 34 538 Vallentuna 21 758 21 658 Vaxholm 6 242 6 279 Värmdö 28 255 28 175 Österåker 27 249 27 185 2026-01-29 1586/2025 75/105 Summa medlemsavgifter 687 282 660 070 *Medlemskommun sedan 2025-07-01 5.2 Måluppfyllelse Förbundet arbetar i enlighet med Storstockholms brandförsvars övergripande styrdokument inklusive handlingsprogram enligt 3 kap. 3 och 8 §§ LSO för år 2024– framåt. Handlingsprogrammet är styrande för hur verksamheten planeras och bedrivs. Verksamhetsplanen för året innefattar totalt 34 uppdrag varav 8 uppdrag bedöms delvis kunna genomföras som planerat. Avvikelserna redovisas under respektive uppdrag. 5.3 Ekonomiskt resultat Storstockholms brandförsvar har som mål att redovisa ett balanskravsresultat i enlighet med budget samt att investeringar ska vara självfinansierade. Det ekonomiska läget har stabiliserats jämfört med tidigare år, samtidigt som omvärlden fortsatt präglas av osäkerhet i form av höga räntor, svag konjunktur och geopolitiska risker. Förbundet har en hög träffsäkerhet i sina ekonomiska prognoser, vilket skapar goda förutsättningar för en effektiv ekonomisk styrning. Året har även präglats av en större förändring genom Nacka kommuns inträde i förbundet. Förbundet redovisar ett positivt nettoresultat om 21,5 mnkr, varav orealiserade vinster uppgår till 11,3 mnkr. Balanskravsresultatet för 2025 uppgår till 10,2 mnkr, vilket innebär en positiv avvikelse om 6,5 mnkr jämfört med budget, som i huvudsak förklaras av Nackas inträde i förbundet. Avvikelser i intäkter och kostnader har hanterats löpande under året. Resultatet har påverkats av både ökade intäkter och kostnader under året. Trots ett fortsatt osäkert omvärldsläge har ekonomin hanterats med god kontroll, där intäkterna överstiger kostnaderna. Sammantaget bedöms god ekonomisk hushållning vara uppfylld. Intäkter för automatlarm Intäkter för automatlarm inkluderar även abonnemangsavgifter där utfallet blev 54,9 mnkr vilket är en minskning med 1,0 mnkr jämfört med budget. Automatlarm är en post som är svår att prognostisera då yttre faktorer är styrande och därutöver finns i SSBF:s ambition och åtagande att också hjälpa till att förebygga och förhindra återkommande onödiga larm. Övriga intäkter Övriga intäkter som huvudsakligen avser utbildningsverksamhet, uthyrning av lokaler samt taxor och avgifter, redovisar en positiv avvikelse om 14,2 mnkr jämfört med budget. Avvikelsen förklaras främst av högre intäkter från försäljning av fordon samt högre bidragsintäkter än budgeterat, vilka är kopplade till särskilda verksamhetsinsatser under året. 2026-01-29 1586/2025 76/105 Finansiella intäkter Under året har vi valt att inte genomföra någon överflyttning till fonder med utdelningsklass. Utfallet exkluderat orealiserade vinster är en positiv avvikelse om 0,9 mnkr jämfört mot budget. 9,9 mnkr har erhållits i utdelning från våra fonder. Förbundet har under året fortsatt med placering av kapital på räntekonto vilket har genererat 5,1 mnkr i ränteintäkt. Lönekostnader (inkl. sociala avgifter och pension) Kostnader för personal inklusive pensionsavsättningar är förbundets största kostnadspost och allokerar drygt 70 procent av de totala verksamhetskostnaderna. Årets personalkostnader inklusive pensionskostnader uppgår till 580,8 mnkr, vilket innebär en negativ avvikelse mot budget med 16,6 mnkr. Avvikelsen förklaras delvis av Nackas inträde i förbundet, vilket påverkar kostnaderna med ca 13,9 mnkr. Lönekostnaderna har även varit högre än budgeterat till följd av färre sommarvikarier och tjänstledigheter, vilket medfört behov av semesterutköp och ökad övertid under sommaren. Förbundet har ett nära samarbete med KPA i syfte att stärka prognossäkerheten i pensionskostnadsberäkningarna. Hyreskostnader Utfallet avseende lokalhyror uppgår till 46,2 mnkr. I budget anges att hyreskostnad ska uppgå till 45,9 mnkr. Anledningen till differensen om 0,3 mnkr återfinns i att hyrorna regleras utifrån det faktiska utfallet avseende kostnaderna för fastigheterna och genomfört underhåll. Nackas inträde i förbundet har även påverkat hyreskostnaderna. Övriga kostnader Övriga kostnader om 146,5 mnkr är 15,6 mnkr högre än budget. Avvikelsen förklaras delvis av Nackas inträde i förbundet om cirka 4,3 mnkr, varav 3,7 mnkr avser engångskostnader kopplade till inträdet. Utöver kostnader kopplade till Nackas inträde har ökade kostnader även avsett konsultstöd vid vakans, uppgradering av säkerhetsskydd och tillträdesskydd vid Täby brandstation samt ökade reparations- och underhållskostnader för fordon och båtar. En del av kostnadsökningen är hänförlig till verksamhet som finansierats med statliga bidrag och motsvaras av ökade bidragsintäkter inom övriga intäkter. Finansiella kostnader De finansiella kostnaderna består av bankavgifter, övriga räntekostnader och till största del av förbundets pensionsavsättning. De finansiella kostnaderna uppgår totalt till 18,1 mnkr jämfört med budgeterade 18,2 mnkr. Väsentliga personalförhållanden Antalet helårsanställda i förbundet per den 31 december 2025 var 761 stycken, varav 32 deltidsanställda brandmän (RiB). Därutöver har vi 156 frivilliga brandmän i våra 2026-01-29 1586/2025 77/105 räddningsvärn ute på öarna. Inför sommaren 2025 rekryterades 14 brandmän som sommarvikarier. Samtliga av dessa fick erbjudande om tillsvidareanställning eller timavlönad visstidsanställning under hösten. Dessutom genomfördes det för första gången på länge en rekrytering av brandmän på tillsvidareanställningar. Totalt anställdes 7 personer som under hösten påbörjade sin anställning. Av 1 238 824 arbetade timmar under 2025 stod de icke tillsvidareanställda för cirka 4 procent av arbetstiden. De flesta timavlönade är pensionerade före detta medarbetare som utifrån sin kompetens bidrar till SSBF:s förmåga, framför allt under huvudsemesterperioden. Sjukfrånvaron under 2025 tillskrivas förkylningar och influensa där vi fortsatt följa Folkhälsomyndighetens och företagshälsovårdens rekommendationer att stanna hemma även vid milda symptom för att minska smittspridning. Antalet långtidssjukskrivna har ökat något jämfört med 2024. SSBF fortsätter att aktivt följa upp långtidssjukskrivna med rehabiliteringsåtgärder. Det gör vi genom ett nära samarbete med företagshälsovården och rehabiliteringsinsatser med arbetsanpassning och vid behov personligt anpassad träning i syfte att återfå de sjukskrivna i tjänst så fort som möjligt. En majoritet av våra långtidssjukskrivna kommer tillbaka i tjänst. Personal 2025 2024 2023 2022 2021 Antal anställda 1) 761 755 757 747 734 män 683 686 692 690 677 kvinnor 78 69 65 57 57 Sjuktal i % 2) 3,62 4,00 3,64 5,74 5,32 män 3,37 4,02 3,83 7,26 5,5 kvinnor 5,68 3,88 1,57 3,96 3,98 29 år eller yngre 2,43 3,83 3,03 5,25 5,43 30 – 49 år 3,58 3,01 3,00 4,95 4,62 50 år eller äldre 4,35 5,70 4,93 7,06 6,34 1) Varav 32 stycken tillhör deltidsstyrkan. Därutöver har förbundet även 156 frivilliga brandmän kontrakterade och som tillhör räddningsvärnen. 2) Sjuktal lång- och korttidssjukfrånvaro där korttidsjukfrånvaro är upp till 30 dagar och långtidssjukfrånvaron är från 30 dagar. 5.4 Investeringsredovisning Förbundets investeringar 2025 om 28,3 mnkr är 3,9 mnkr lägre än budget. Årets investeringar i fordon och materiel utgörs b.la av två släckbilar, fem transportfordon, två FIP fordon samt träningsutrustning sammantaget 19,9 mnkr. IT- investeringar består av nya datorer. Långa leveranstider på fordon har medfört att investeringsmedel till ett värde av 5,0 mnkr har flyttats till 2026 års investeringsbudget. 2026-01-29 1586/2025 78/105 (mnkr) Utfall 2025 Budget 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Fordon och materiel 21,9 24,5 26,8 34,3 14,8 26,4 Byggnader och anläggningar 1,7 1,8 0,0 0,0 0,6 1,3 IT 4,5 2,9 0,1 0,8 4,0 5,8 Summa investeringar 28,11 32,22 26,9 35,1 19,4 33,5 1Anläggningstillgångar som övertagits i samband med Nacka kommuns inträde redovisas inte investeringar i utfallet för 2025 2Överflyttade investeringsmedel från 2024 för försening av laddstolpar samt försening av tre transportfordon Typ av anskaffning Leverantör Leveranstid Beställningsbelopp (mnkr) 2 släckbilar Autokaross Rescue Systems i Floby AB Q2 2025 11,2 5 transportfordon Volkswagen Group Sverige AB/ Hedin Stockholm Bil AB Q2 & Q3 2025 4,7 2 FIP fordon Bilia Center Q4 2025 0,8 Disk- och tvättmaskiner Rescue Intellitech AB/Söderkyl AB Q4 2025 2,4 Träningsutrustning Fitness Brand Q4 2025 0,8 5.5 Driftredovisning (mnkr) Utfall 2025 Budget 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Utfall 2020 Verksamhetens intäkter 811,8 774,8 773,9 768,4 705,9 699,5 685,8 Jämförelsestörande intäkt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 811,8 774,8 773,9 768,4 705,9 699,5 685,8 Verksamhetens kostnader -802,2 -770,6 -773,9 -741,3 -695,9 -684,5 -666,5 Jämförelsestörande kostnad 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -802,2 -770,6 -773,9 -741,3 -695,9 -684,5 -666,5 Verksamhetens resultat 9,6 4,1 0,0 27,1 10,0 15,0 19,3 Finansiella intäkter/kostnader 11,9 -0,4 11,2 5,8 -35,4 23,3 -7,5 Jämförelsestörande finansiell kostnad 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 21,5 3,7 11,2 33,0 -25,4 38,3 11,8 2026-01-29 1586/2025 79/105 5.6 Balanskravresultat (mnkr) 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Årets resultat enligt resultaträkningen 21,5 11,2 33,0 -25,4 38,3 11,8 orealiserade förluster/vinster i värdepapper -11,3 -5,5 -32,6 27,0 -31,3 -5,5 Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 3,0 0,0 3,4 – Tillägg: förändring diskonteringsränta pensioner 0 0 0 Årets balanskravsresultat 10,2 8,7 0,4 5,0 7,0 6,3 * ska inte räknas bort i balanskravsresultatet fr o m 2020 Enligt kommunallagen ska underskott vid balanskravsutredning återställas inom tre år, om inte synnerliga skäl föreligger. Inget underskott föreligger att återhämtas de kommande år. Omsättning av avskrivna anläggningstillgångar speglar den specifika verksamhet som bedrivs och är i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning. Resultaträkning (mnkr) 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Verksamhetens resultat 9,6 0,0 27,1 10,0 15,0 19,3 Medlemsavgifter 687,3 660,1 663,8 606,4 604,4 597,1 Årets resultat 21,5 11,2 33,0 -25,4 38,3 11,8 Balansräkning (mnkr) 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Likvida medel4 264,0 209,5 211,5 228,5 468,3 401,6 Investeringsvolym 28,11 26,9 35,1 19,4 33,5 22,4 Balansomslutning 1161,3 1052,9 1019,1 985,0 993,2 937,0 Pensionsförpliktelse inkl. löneskatt 531,2 497,4 475,3 486,3 494,1 490,2 Ekonomisk analys % 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Soliditet 1) 23,5 22,2 21,8 19,2 21,6 18,8 Självfinansieringsgrad 2) 178,3 140,4 168,5 -6,9³ 178,9 150,0 Likviditetskvot 2,7 2,7 2,4 2,5 2,7 2,6 Avgiftstäckning 85,7% 85,7% 85,8% 81,8% 86,9% 87,2% ¹ Eget kapital i förhållande till totalt kapital ² Justerat resultat (minus avskrivningar och jämförelsestörande poster) i förhållande till investeringsvolym ³ Den negativa självfinansieringsgraden 2022 beror på ökade placeringsnivåer av likvida medel 4 Överföring av skattemedel från likvidamedel till övriga kortfristiga fordringar 2026-01-29 1586/2025 80/105 5.7 Resultaträkning (mnkr) Not 2025-12-31 2024-12-31 Verksamhetens intäkter Automatlarm inkl. abonnemang 54,9 52,6 Medlemsavgifter 2 687,3 660,1 Övrigt 3 69,6 61,3 Summa verksamhetens intäkter 811,8 773,9 Verksamhetens kostnader Personal -497,7 -476,4 Pension -83,1 -100,6 Lokalhyra -46,2 -44,2 Övrigt 4,5 -146,5 -126,1 Avskrivningar 6 -28,6 -26,6 Summa verksamhetens kostnader -802,2 -773,9 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 9,6 -0,0 Generella statsbidrag och utjämning 0,0 0,0 VERKSAMHETENS RESULTAT 9,6 -0,0 Finansiella intäkter 7 30,0 57,7 Finansiella kostnader 7 -18,1 -46,5 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 21,5 11,2 Extraordinära poster 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 21,5 11,2 2026-01-29 1586/2025 81/105 5.8 Balansräkning (mnkr) Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 8 Byggnader och mark 32,7 32,5 Maskiner och inventarier 187,4 191,6 Summa anläggningstillgångar 220,1 224,0 Omsättningstillgångar Kundfordringar 47,5 12,6 Förråd mm 2,9 2,5 Övriga kortfristiga fordringar 9 75,5 26,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 37,1 35,0 Kortfristiga placeringar 11 514,2 542,3 Likvida medel 264,0 209,5 Summa omsättningstillgångar 941,2 828,8 SUMMA TILLGÅNGAR 1 161,3 1 052,9 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 12 Årets resultat 21,5 11,2 Övrigt eget kapital 251,2 222,3 Summa eget kapital 272,7 233,4 Avsättningar Avsättningar för pensioner 13-15 538,7 509,5 Summa avsättningar 538,7 509,5 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 55,6 41,5 Kortfristig leasingskuld 0,2 0,5 Övriga kortfristiga skulder 16 27,0 26,0 Semesterlöne- och övertidsskuld 52,3 55,3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 214,9 186,6 Summa kortfristiga skulder 349,9 309,9 2026-01-29 1586/2025 82/105 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 161,3 1 052,9 STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER (mnkr) 2025-12-31 2024-12-31 Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 13 47,9 50,1 2026-01-29 1586/2025 83/105 5.9 Kassaflödeanalys (mnkr) 2025 2024 LÖPANDE VERKSAMHET Periodens resultat 21,5 11,2 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster * 76,9 60,8 Realisationsresultat -4,7 -5,1 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 93,7 66,9 Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar -85,6 6,1 Ökning (-) minskning (+) förråd, varulager -0,4 -0,1 Ökning (+) minskning (-) kortfristiga skulder 40,3 -11,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten 48,1 61,1 INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar i materiella anläggningstillgångar -30,6 -26,9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 8,9 6,3 Kassaflöden från investeringsverksamheten -21,7 -20,6 FINANSIERINGSVERKSAMHET Ökning (-) minskning (+) långfristiga fordringar 0,0 0,0 Kassaflöden från finansieringsverksamheten 0,0 0,0 PERIODENS KASSAFLÖDE 26,4 40,5 Likvida medel vid årets början 751,8 711,3 Likvida medel vid periodens slut 778,2 751,8 Förändring likvida medel 26,4 40,5 (*) Specifikation av ej likviditetspåverkande poster 76,9 60,8 Justering för avskrivningar 28,6 26,6 Justering eget kapital vid medlemsinträde 19,1 0,0 Justering för gjorda pensionsavsättningar 29,2 34,2 5.10 Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597). Storstockholms brandförsvar följer i allt väsentligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. I de fall undantag förekommer redovisas de under respektive punkt. Intäkter och kostnader 2026-01-29 1586/2025 84/105 Periodisering av intäkter och kostnader har gjorts enligt god redovisningssed. Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Jämförelsestörande poster För att en post ska betraktas som jämförelsestörande ska posten uppgå till ett väsentligt belopp samt vara av ett sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Resultat Förbundet gör inte avsättningar till resultatutjämningsreserv enligt den av direktionen beslutade riktlinjen för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv, daterad 2014-12-16. Materiella anläggningstillgångar För att en investering ska betraktas som anläggningstillgång krävs ett värde på minst 100 tkr och en varaktighet på minst tre år. Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet med tillägg för värdehöjande investeringar och med avdrag för planenliga avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Finansiella leasingavtal Klassificeringen av leasingavtalen som finansiella eller operationella har skett utifrån avtalens ekonomiska innebörd, snarare än deras civilrättsliga form. Samtliga avtal har klassificerats i enlighet med RKR 5 Leasing, där alla avtal som inte bedömts som finansiell leasing betraktas som operationell leasing. Finansiella leasingavtal redovisas som en tillgång och en motsvarande skuld i balansräkningen när avtalet ingås. Tillgången värderas initialt till det lägsta av verkligt värde eller nuvärdet av de minimala leasingavgifterna. Efterföljande avskrivningar görs över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Räntedelen av leasingbetalningarna kostnadsförs i resultaträkningen, och amorteringarna av skulden minskar leasingåtagandet i balansräkningen. Operationella leasingavtal För operationella leasingavtal redovisas leasingavgifterna linjärt över leasingperioden som en kostnad i resultaträkningen. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar utgörs av finansiella instrument som innehas i syfte att hanteras kortfristigt för likviditetsförvaltning. De redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde på balansdagen. Kommunalförbundet hanterar sina finansiella placeringar i enlighet med god ekonomisk hushållning och den finanspolicy som fastställts av förbundets direktion. Avskrivningar Avskrivningar bestäms med ledning av tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod, vilket i allt väsentligt överensstämmer med de i tabellen angivna avskrivningsreglerna. Avskrivningar görs från den tidpunkt investeringen tas i bruk. 2026-01-29 1586/2025 85/105 Förbundet tillämpar komponentavskrivning på byggnader samt på maskiner och inventarier. Avskrivningstider Antal år Fastigheter 25–33 Fordon 3–20 Båtar 10–15 Inventarier, maskiner, utrustning 3–18 IT-inventarier 3–10 Fordringar Fordringar har upptagits till det belopp varmed de väntas inflyta. Osäkra fordringar som är förfallna mer än 90 dagar har skrivits ned. Pensioner Enligt gällande regler ska pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Förbundet redovisar all pension för utryckande personal, SAP-R, i balansräkningen, som en avsättning. Bakgrunden till tillämpad redovisningsprincip är att vid överlåtelsen av personal från Stockholms stad fick förbundet ersättning för hela det pensionsåtagande som övertogs. Stockholms stad betalade vid överlåtelsen till förbundet det belopp som enligt regelverket (den lagstadgade blandmodellen) redovisades som ansvarsförbindelse hos Stockholms stad. Då förbundet erhållit ersättning för det pensionsåtagande som är hänförligt till den personal som övertagits från Stockholms stad redovisar förbundet detta som en avsättning. Ansvarsförbindelse utöver SAP-R som upparbetats i före detta Södra Roslagens brandförsvarsförbund (SRB) för medlemskommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker administreras av förbundet. Pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen faktureras dessa kommuner. Upplysningar om pensionsförpliktelse lämnas i not i balansräkningen. Inga medel finns formellt avsatta till pensioner, utan dessa återlånas i verksamheten (del av likviditeten) till att finansiera investeringar utan att förbundet behöver ta upp extern finansiering. Poster inom linjen Poster inom linjen är ett redovisningsbegrepp som innebär att ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inte ska ingå som skuld eller avsättning i balansräkningen utan ska anges i direkt anslutning därtill. Möjliga åtaganden där osäkerhet råder om beloppets storlek och/eller infriandedagen redovisas som ansvarsförbindelser. Under ansvarsförbindelser återfinns pensionsåtaganden som är äldre än 1998. 2026-01-29 1586/2025 86/105 Noter (mnkr) 2025 2024 Not 2 Medlemsavgifter Danderyd 14,9 15,0 Lidingö 22,1 22,1 Nacka 23,8 0,0 Solna 38,4 38,4 Stockholm 444,3 442,4 Sundbyberg 25,1 24,3 Täby 35,3 34,5 Vallentuna 21,8 21,7 Vaxholm 6,2 6,3 Värmdö 28,3 28,2 Österåker 27,2 27,2 Summa 687,3 660,1 Not 3 Verksamhetens intäkter 2025 2024 Lokalhyror och arrenden 5,1 5,0 Konsulttjänster 29,1 26,8 Extern utbildning 4,4 3,8 Övriga intäkter 31,0 25,7 Summa 69,6 61,3 Not 4 Verksamhetens kostnader 2025 2024 Reparationer och underhåll1) 15,7 15,5 Entreprenad, köp av verksamhet 12,7 12,0 Bränsle, el, vatten 8,7 8,7 Konsulttjänster 13,8 9,0 Övriga kostnader 95,2 80,8 Summa 146,2 126,0 1) Avser fordon, maskiner, utrustning, inventarier och fastighet m.m. Not 5 Revisionsarvode 2025 2024 Räkenskaperna har granskats i enlighet med standard för kommunal räkenskapsrevision Sakkunnigt biträde Räkenskapsrevision 0,3 0,2 Övrig revision 0,0 0,0 Summa 0,3 0,2 Not 6 Av- och nedskrivningar 2025 2024 Avskrivningar byggnader och anläggningar -1,6 -1,6 Avskrivningar fordon/material -24,3 -22,6 Avskrivningar IT -2,6 -2,0 Avskrivning leasing -0,2 -0,4 Summa av- och nedskrivningar -28,6 -26,2 2026-01-29 1586/2025 87/105 Not 7 Finansiella intäkter och kostnader 2025 2024 Finansiella intäkter Orealiserade vinster finansiella omsättningstillgångar 11,3 5,5 Utdelning fonder 9,9 36,3 Övriga finansiella intäkter 8,8 15,9 Summa 30,0 57,7 Finansiella kostnader Ränta, KPA 18,0 46,4 Övriga kostnader 0,2 0,1 Orealiserade förluster finansiella omsättningstillgångar 0,0 0,0 Summa 18,1 46,5 Not 8 Anläggningstillgångar Byggnader/anläggningar 2025 2024 IB anskaffningsvärde 61,9 61,9 Investeringar 1,7 0,0 Försäljningar 0,0 0,0 Utrangering 0,0 0,0 UB anskaffningsvärde 63,6 61,9 IB ackumulerade avskrivningar -29,3 -27,7 Försäljningar 0,0 0,0 Utrangering 0,0 0,0 Avskrivningar -1,6 -1,6 UB ackumulerade avskrivningar -30,9 -29,3 Summa byggnader/anläggningar 32,7 32,5 Fordon/material 2025 2024 IB anskaffningsvärde 428,0 405,4 Investeringar 24,4 27,7 Försäljningar -12,7 0,0 Utrangering -11,5 -5,1 UB anskaffningsvärde 428,2 428,0 IB ackumulerade avskrivningar -242,9 -223,2 Försäljningar 12,7 0,0 Utrangering 11,5 3,3 Avskrivningar -30,4 -23,0 UB ackumulerade avskrivningar -249,1 -242,9 Summa fordon/material 179,1 185,1 IT 2025 2024 IB anskaffningsvärde 73,2 73,1 Investeringar 4,5 0,1 Försäljningar 0,0 0,0 2026-01-29 1586/2025 88/105 Utrangering 0,0 0,0 UB anskaffningsvärde 77,7 73,2 IB ackumulerade avskrivningar -66,8 -64,7 Försäljningar 0,0 0,0 Utrangering 0,0 0,0 Avskrivningar -2,6 -2,0 UB ackumulerade avskrivningar -69,4 -66,8 Summa IT 8,3 6,4 Summa anläggningstillgångar 220,1 224,0 Not 9 Övriga kortfristiga fordringar 2025 2024 Ingående mervärdesskatt 12,0 7,7 Andra kortfristiga fordringar 63,5 19,2 Summa 75,5 26,9 Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025 2024 Förutbetalda kostnader 33,2 29,4 Upplupna intäkter 3,9 5,6 Summa 37,1 35,0 Not 11 Kortfristiga placeringar 2025 2024 Storebrand Sverige plus A 26,4 23,6 Storebrand Sverige plus B 150,6 134,5 Öhmans etisk emerging A 22,4 22,2 Öhmans etisk emerging B 101,8 101,0 Öhmans global marknad hållbar A 0,0 0,0 Öhmans global marknad hållbar B 13,0 11,1 Ränteplacering 200,0 250,0 Summa 514,2 542,3 Not 12 Eget kapital 2025 2024 Årets resultat 21,5 11,2 Övrigt eget kapital 251,2 222,3 Eget kapital 272,7 233,4 Förändringen i eget kapital avser årets resultat samt kapitaltillskott från Nacka kommun i samband med inträde i förbundet 2025 Not 13 Pensionsskuld och avsättning 2025 2024 Avsättning Avsatt pensioner 427,5 400,5 Avsatt f.d. ansvarsförbindelse 6,0 9,6 Avsatt löneskatt 105,2 99,5 Summa avsättning 538,7 509,5 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse (f.d. SRB *) 38,6 40,3 Ansvarsförbindelse löneskatt 9,4 9,8 Summa ansvarsförbindelser 47,9 50,1 2026-01-29 1586/2025 89/105 Summa avsatt och ansvarsförbindelser 586,6 559,7 *) Ansvarsförbindelse, f.d. SRB Belopp inkl. löneskatt Danderyd 8,7 9,2 Täby 17,5 18,3 Vallentuna 7,9 8,3 Vaxholm 3,0 3,1 Österåker 10,8 11,3 Summa 47,9 50,1 Not 14 Årets förändring, inkl. löneskatt Summa avsättningar 29,2 34,2 Summa ansvarsförbindelse -2,2 -0,3 Förändring avsättningar och ansvarsförbindelser 27,0 34,0 Not 15 Pensionsförpliktelser Analys pensionsskuldens förändring jan-dec 2025 Belopp Löneskatt Belopp inkl löneskatt Avsättning pensioner, IB 410,0 99,5 509,5 Ränteuppräkning 4,1 1,0 5,1 Basbeloppsuppräkning 10,8 2,6 13,5 Utbetalning från avsättning -34,4 -8,3 -42,7 Intjänad SAP-R 36,9 9,0 45,9 Avsättning pensioner, UB 427,5 103,7 531,2 Summa förändring under året 17,5 4,2 21,7 Ansvarsförbindelse för pensioner, IB 40,3 9,8 50,1 Utbetalning från ansvarsförbindelse -4,8 -1,2 -5,9 Övrig förändring (beräkning f.d. ansvarsförbindelse) 9,1 2,2 11,3 Ansvarsförbindelse, UB 44,7 10,8 55,5 Summa förändring under året 4,3 1,0 5,4 Summa 472,2 114,6 586,6 Årets premie är 5,3 mnkr. Aktualiseringsgrad 100 % Överskottsfond 0 Not 16 Övriga kortfristiga skulder 2025 2024 Mervärdesskatt 9,2 7,1 Avdragen skatt personal 7,3 7,1 Lagstadgade sociala avgifter 9,8 9,2 Övrigt 0,7 2,6 Summa 27,0 26,0 2026-01-29 1586/2025 90/105 Not 17 Upplupna kostnader och förutbet. intäkter 2025 2024 Upplupen löneskatt pensioner 46,4 27,9 Förutbetalda intäkter 22,1 21,8 Förutbetalda medlemsavgifter 119,9 110,6 Avgiftsbestämd ålderspension 20,8 19,9 Övriga upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 5,7 6,4 Summa 214,9 186,6 Not 18 Finansiella leasingavtal 2025 2024 Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter 0,3 0,5 Nuvärde minimileaseavgifter 0,3 0,5 Därav förfall inom 1 år 0,2 0,3 Därav förfall inom 1-5 år 0,0 0,0 Därav förfall senare än 5 år 0,0 0,0 Icke uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 1 år Minimileaseavgifter Med förfall inom 1 år 22,4 43,5 Med förfall inom 1-5 år 100,4 70,7 Med förfall senare än 5 år 3,4 1,2 2026-01-29 1586/2025 91/105 5.11 Förväntad utveckling De kommande åren kommer välfärdsbehoven öka till följd av den demografiska förändringen. Fram till 2030 bedömer SCB att antalet äldre kommer att öka kraftigt samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder inte kommer att öka i samma takt. Detta kommer att ha en inverkan på hur skatteintäkter utvecklas samt tillgängligheten på personal. Det ger även en förskjutning av riskbilden där riskgrupper finns utspridda på flera platser i samhället. Det ställer i sin tur krav på prioritering, effektivisering och utveckling av verksamheter och arbetssätt i kommunerna. Det gäller även räddningstjänsten som är en viktig del av den kommunala verksamheten. Även om den traditionella verksamheten, att reaktivt rycka ut och snabbt vara på plats när en olycka har skett, fortsatt kommer att vara en viktig grund i uppdraget kommer även kraven på förebyggande arbete långsiktigt att öka. Det kommer bli allt viktigare att starta tidigt och arbeta förebyggande inom samhällsplanering och samhällsbyggande för att effektivt hantera en mer komplex verklighet. Detta inkluderar utmaningar som förtätning av städer, klimatförändringar och demografiska förändringar. Det innebär att räddningstjänsten kommer att behöva möta nya utmaningar samtidigt som vi behöver bevara förmågan till akuta räddningsinsatser. Det finns även många omvärldsfaktorer som påverkar räddningstjänsten. Dels påverkas vi i stor utsträckning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina samt annan säkerhetspolitisk instabilitet, vilket i sin tur leder till exempelvis finansiell instabilitet och osäkerheter i leveranskedjorna. På grund av förändringar i det globala säkerhetspolitiska klimatet kommer räddningstjänsten att möta nya och utökade krav som en kritisk samhällsfunktion i vardag, kris och höjd beredskap. Detta understryker behovet av att stärka och återuppbygga Sveriges totalförsvar. Svensk kommunal räddningstjänst, en hörnsten i Sveriges totalförsvar, kommer att påverkas betydligt av dess återuppbyggnad under de kommande åren, exempelvis återaktiveringen av civilplikten och återuppbyggnaden av vår egen krigsorganisation. På samma sätt som övrig offentlig sektor påverkas SSBF av finansiell instabilitet till följd av exempelvis kriget i Ukraina och oron på världsmarknaden. Detta gör att de kommande åren kommer bli utmanande och svårare att prognostisera utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Det har även nyligen kommit två nya pensionsavtal, AKAP-KR och Särskild avtalspension räddningstjänst (SAP-R). Förändringarna i pensionsavtalen har påverkat förbundets ekonomi under 2023, 2024 och 2025, och kommer på kort sikt innebära osäkerhetsfaktorer i de ekonomiska förutsättningarna. På lång sikt bedöms pensionsavtalen innebära säkrare prognoser för förbundets pensionskostnader. Utifrån de justerade kollektivavtalen har schemaläggningen för vår personal i utryckningstjänst förändrats. De exakta konsekvenserna av den förändrade schemaläggningen är fortfarande inte helt tydliga. Dels då det fortfarande pågår diskussioner mellan centrala parter om hur de ska tolkas och implementeras, samt att avtalen återigen nyligen omförhandlats. Således är det fortfarande svårt att bedöma vad det innebär för förbundet fullt ut, men vi kan se konsekvenser för vår övnings- och utbildningsverksamhet. Storstockholms brandförsvars räddningstjänstverksamhet har i grunden varit konstant sedan förbundsbildningen 2009. Förändringar i samhället och av riskbilden har balanserats med ett mer effektivt resursutnyttjande och i några fall genom direkta 2026-01-29 1586/2025 92/105 omdisponeringar av resurser och kompetenser. Till exempel tillskapades två rörliga taktiska räddningsenheter som genom en effektivare personalplanering enklare (och därigenom kostnadseffektivare) frigör stationerna för övning och utbildning. I några fall har omfattande satsningar behövt ske för att hantera nya utmaningar, varav den viktigaste måste anses vara utvecklingen av taktiskt agerande vid terrorattacker och andra former av pågående dödligt våld. En utveckling som även fungerat som bottenplatta för metoder och tekniker applicerbara i höjd beredskap. Det ökade antalet insatser under tiden, från knappt 10 000 insatser vid förbundsbildningen till i dag cirka 11 000 insatser, pandemiåren undantagna, har även kunnat hanteras genom ett långtgående samarbete inom Räddningsregion östra Svealand. Antalet insatser väntas öka framöver utifrån demografiförändringen och inflyttningen till huvudstadsregionen. Under 2025 anslöt ytterligare en kommun till förbundet, Nacka kommun. SSBF ser att anslutningen av Nacka kommun medför betydande fördelar, både ur ett verksamhetsperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. Ur verksamhetsperspektivet innebär anslutningen en stärkt samordning, ökade möjligheter till kompetensutveckling och tillgång till en bredare pool av resurser och specialistkompetenser, vilket gynnar effektiviteten och kvaliteten i räddningstjänstens arbete. Ur ett ekonomiskt perspektiv skapar Nackas inträde stordriftsfördelar, minskad sårbarhet och effektivare resursutnyttjande för samtliga medlemskommuner. SSBF bedömer vidare att denna samverkan kommer att gagna medborgarna genom ökad säkerhet och förbättrad service, medlemskommunerna genom kostnadseffektivitet och stabilitet samt medarbetarna genom fler utvecklingsmöjligheter och en förbättrad arbetsmiljö. Räddningsinsatsförmågan dimensioneras och normeras praktiskt av ett antal faktorer. För svensk kommunal räddningstjänst utgör riskbilden – de olika typerna av risker som man ska hantera i sitt geografiska ansvarsområde, en grundläggande faktor. Insatsförmågan påverkas även direkt av lagar, prioriteringar och balansen mellan effekt och kostnad. Dessutom påverkas förmågan av arbetsmarknadsavtal, föreskrifter och regler, såsom den gällande arbetsmiljön. Det förändrade säkerhetspolitiska läget och ändringar i lagar, exempelvis GDPR och säkerhetsskyddslagen, kräver att förbundet förstärker sin kompetens och förmågor även utanför den utryckande verksamheten. Därtill skapar det allt mer komplexa och sammanbyggda samhället behov av nya kompetenser inom det förebyggande området. Sammantaget blir förbundets uppdrag allt mer komplext med behov av att kompetens inom fler områden än tidigare. Handlingsprogrammet för 2024 och framåt är utformat på så sätt att det ska vara tydligt vilken förmåga vi har att hantera de risker som finns i samhället. Där vår främsta uppgift är att förhindra att bränder och andra olyckor inträffar samt, i de fall de ändå inträffar, hantera dem. Det visar även att vi med en ekonomi i balans ska vara en framåtsträvande och vidsynt organisation som fortsatt ska placera Storstockholms brandförsvar i framkant i räddningstjänstsverige. Handlingsprogrammets inriktningar styr och vägleder vårt arbete och vårt mål är att skapa säkerhet och trygghet för de som bor, verkar och vistas i våra medlemskommuner. Sammanfattningsvis är omvärldsutvecklingen allt svårare att förutse och innehåller betydande osäkerheter. Tillsammans med demografiförändringarna, utvecklingen av det komplexa samhället och återuppbyggnaden av totalförsvaret är framtiden utmanande för den kommunala räddningstjänsten generellt. SSBF behöver således fortsätta hitta vägar att vara den stabila och trygga aktör som är vårt signum, parallellt 2026-01-29 1586/2025 93/105 med att vi behöver vara snabba i omställningen för att möta nya utmaningar. Anslutningen av Nacka kommun och det fortsatta byggandet av en robust verksamhet med solida ekonomiska förutsättningar är alla viktiga led i detta. 2026-01-29 1586/2025 94/105 Larmfrekvens per medlemskommun Nedan redovisas totala antalet larm som Storstockholms brandförsvar har larmats till de senaste fyra åren samt några av de vanligaste insatstyperna. Därefter redovisas motsvarande statistik per medlemskommun. Skolbränder syftar här till bränder inom skola, förskola och fritidsgård. De redovisas först samlat och därefter uppdelat för respektive verksamhetstyp nederst i tabellen. Detta redovisningssätt upprepas även de kommunspecifika tabellerna. Insatsstatistik, totalt 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 5 4 7 6 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 10151 10006 10315 10251 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 578 576 9 612 645 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 3271 3242 3440 3469 Trafikolyckor 497 567 586 667 Hjärtstoppslarm 1058 1114 1140 1159 10 Suicid/försök 179 232 187 210 Anlagda bränder 283 254 361 411 - Varav brand i byggnad 79 74 112 141 - Varav brand ej i byggnad 204 180 249 270 Skolbränder 35 46 58 58 - Varav anlagda 17 24 24 31 Skola 24 37 36 38 - Varav anlagda 13 22 16 22 Förskola 6 9 21 20 - Varav anlagda 2 2 8 9 Fritidsgård 2 0 1 0 - Varav anlagda 2 0 0 0 9 Värdet är korrigerat på grund av ett tidigare skrivfel och skiljer sig därför från motsvarande tabell i årsredovisning 2024. 10 Värdet är korrigerat på grund av ett tidigare skrivfel och skiljer sig därför från motsvarande tabell i årsredovisning 2024. 2026-01-29 1586/2025 95/105 Insatsstatistik, Danderyds kommun 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 0 0 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 244 256 235 228 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 8 9 7 11 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 105 122 99 116 Trafikolyckor 6 9 14 15 Hjärtstoppslarm 24 11 22 10 Suicid/försök 0 3 0 2 Anlagda bränder 3 5 7 2 - Varav brand i byggnad 1 1 3 0 - Varav brand ej i byggnad 2 4 4 2 Skolbränder 2 1 4 0 - Varav anlagda 0 1 2 0 Skola 1 1 3 0 - Varav anlagda 0 1 1 0 Förskola 1 0 1 0 - Varav anlagda 0 0 1 0 Fritidsgård 0 0 0 0 - Varav anlagda 0 0 0 0 2026-01-29 1586/2025 96/105 Insatsstatistik, Lidingö stad 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 0 1 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 253 287 229 272 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 15 20 9 19 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 57 68 52 69 Trafikolyckor 19 19 16 19 Hjärtstoppslarm 38 40 32 52 Suicid/försök 1 2 2 3 Anlagda bränder 3 6 9 8 - Varav brand i byggnad 1 1 3 3 - Varav brand ej i byggnad 2 5 6 5 Skolbränder1 1 3 1 0 - Varav anlagda 0 1 0 0 Skola 1 3 1 0 - Varav anlagda 0 1 0 0 Förskola 0 0 0 0 - Varav anlagda 0 0 0 0 Fritidsgård 0 0 0 0 - Varav anlagda 0 0 0 0 2026-01-29 1586/2025 97/105 Insatsstatistik, Nacka kommun 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 331 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 12 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 78 Trafikolyckor 16 Hjärtstoppslarm 37 Suicid/försök 8 Anlagda bränder 6 - Varav brand i byggnad 2 - Varav brand ej i byggnad 4 Skolbränder 2 - Varav anlagda 1 Skola 2 - Varav anlagda 1 Förskola 0 - Varav anlagda 0 Fritidsgård 0 - Varav anlagda 0 Nacka anslöt till Storstockholms brandförsvar vid halvårsskiftet 2025 varpå Storstockholms brandförsvar inte har något mätvärde att redovisa för tidigare år. 2026-01-29 1586/2025 98/105 Insatsstatistik, Solna stad 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 0 0 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 631 681 641 655 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 16 22 19 27 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 308 306 324 320 Trafikolyckor 31 49 34 49 Hjärtstoppslarm 56 68 58 58 Suicid/försök 7 11 9 8 Anlagda bränder 26 12 10 17 - Varav brand i byggnad 8 5 4 10 - Varav brand ej i byggnad 16 7 6 7 Skolbränder 8 7 2 4 - Varav anlagda 7 7 0 3 Skola 8 7 1 4 - Varav anlagda 7 7 0 3 Förskola 0 0 1 0 - Varav anlagda 0 0 0 0 Fritidsgård 0 0 0 0 - Varav anlagda 0 0 0 0 2026-01-29 1586/2025 99/105 Insatsstatistik, Stockholms stad 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 4 4 5 4 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 6275 6379 6718 6607 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 325 327 349 353 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 2181 2193 2390 2387 Trafikolyckor 228 331 293 334 Hjärtstoppslarm 698 770 838 805 Suicid/försök 112 162 124 119 Anlagda bränder 188 173 229 245 - Varav brand i byggnad 55 55 65 81 - Varav brand ej i byggnad 133 118 164 164 Skolbränder 11 16 30 30 - Varav anlagda 4 7 10 14 Skola 6 12 17 17 - Varav anlagda 1 5 6 8 Förskola 4 4 12 13 - Varav anlagda 2 2 4 6 Fritidsgård 1 0 1 0 - Varav anlagda 1 0 0 0 2026-01-29 1586/2025 100/105 Insatsstatistik, Sundbybergs stad 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 0 0 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 282 271 255 273 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 15 24 16 17 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 84 92 93 82 Trafikolyckor 8 8 15 18 Hjärtstoppslarm 49 46 28 37 Suicid/försök 1 3 6 2 Anlagda bränder 3 9 8 23 - Varav brand i byggnad 0 2 2 6 - Varav brand ej i byggnad 3 7 6 17 Skolbränder 1 2 2 1 - Varav anlagda 0 1 0 1 Skola 0 1 0 1 - Varav anlagda 0 1 0 1 Förskola 1 1 2 0 - Varav anlagda 0 0 0 0 Fritidsgård 0 0 0 0 - Varav anlagda 0 0 0 0 2026-01-29 1586/2025 101/105 Insatsstatistik, Täby kommun 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 0 0 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 508 444 501 523 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 17 13 21 27 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 195 180 199 213 Trafikolyckor 40 30 25 48 Hjärtstoppslarm 53 45 43 50 Suicid/försök 10 11 4 9 Anlagda bränder 7 8 25 26 - Varav brand i byggnad 2 1 11 5 - Varav brand ej i byggnad 5 7 14 21 Skolbränder 0 3 10 6 - Varav anlagda 0 1 8 4 Skola 0 1 8 5 - Varav anlagda 0 1 6 3 Förskola 0 2 2 1 - Varav anlagda 0 0 2 1 Fritidsgård 0 0 0 0 - Varav anlagda 0 0 0 0 2026-01-29 1586/2025 102/105 Insatsstatistik, Vallentuna kommun 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 1 0 0 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 238 234 289 255 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 17 9 24 17 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 60 61 71 56 Trafikolyckor 37 41 39 38 Hjärtstoppslarm 21 21 28 30 Suicid/försök 2 3 0 5 Anlagda bränder 8 16 24 13 - Varav brand i byggnad 0 5 7 3 - Varav brand ej i byggnad 8 11 17 10 Skolbränder 0 4 4 1 - Varav anlagda 0 4 3 1 Skola 0 4 2 1 - Varav anlagda 0 4 2 1 Förskola 0 0 2 0 - Varav anlagda 0 0 1 0 Fritidsgård 0 0 0 0 - Varav anlagda 0 0 0 0 2026-01-29 1586/2025 103/105 Insatsstatistik, Vaxholms stad 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 0 0 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 89 105 86 101 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 6 7 8 12 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 16 21 19 24 Trafikolyckor 5 9 11 8 Hjärtstoppslarm 8 11 5 4 Suicid/försök 3 1 0 0 Anlagda bränder 2 0 1 3 - Varav brand i byggnad 0 0 0 1 - Varav brand ej i byggnad 2 0 1 2 Skolbränder 0 0 0 0 - Varav anlagda 0 0 0 0 Skola 0 0 0 0 - Varav anlagda 0 0 0 0 Förskola 0 0 0 0 - Varav anlagda 0 0 0 0 Fritidsgård 0 0 0 0 - Varav anlagda 0 0 0 0 2026-01-29 1586/2025 104/105 Insatsstatistik, Värmdö kommun 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 0 1 1 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 411 418 432 420 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 24 21 34 26 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 83 82 79 75 Trafikolyckor 32 44 44 49 Hjärtstoppslarm 33 34 33 31 Suicid/försök 2 3 4 2 Anlagda bränder 22 8 18 18 - Varav brand i byggnad 4 3 5 1 - Varav brand ej i byggnad 18 5 13 17 Skolbränder 5 1 3 1 - Varav anlagda 4 1 1 0 Skola 4 1 3 0 - Varav anlagda 3 1 1 0 Förskola 0 0 0 1 - Varav anlagda 0 0 0 0 Fritidsgård 1 0 0 0 - Varav anlagda 1 0 0 0 2026-01-29 1586/2025 105/105 Insatsstatistik, Österåkers kommun 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 0 0 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 384 364 348 350 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 21 24 14 17 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 104 67 77 76 Trafikolyckor 39 41 44 27 Hjärtstoppslarm 37 45 32 45 Suicid/försök 10 8 7 5 Anlagda bränder 10 17 13 20 - Varav brand i byggnad 3 1 2 2 - Varav brand ej i byggnad 7 16 11 18 Skolbränder 2 1 2 2 - Varav anlagda 1 1 0 1 Skola 2 1 1 2 - Varav anlagda 1 1 0 1 Förskola 0 0 1 0 - Varav anlagda 0 0 0 0 Fritidsgård 0 0 0 0 - Varav anlagda 0 0 0 0 Revisorerna i Storstockholms brandförsvarsförbund Till: Fullmäktige i respektive medlemskommun: Danderyds kommun Täby kommun Lidingö stad Vallentuna kommun Solna stad Vaxholms kommun Stockholms stad Värmdö kommun Sundbybergs stad Österåkers kommun Nacka kommun Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktigen utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i Storstockholms brandförsvar (organisationsnummer 222000 – 0356). Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, standard för kommunal räkenskapsrevision, samt förbundsordningen. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Under året har vi genomfört en fördjupad granskning rörande förbundets upphandlingsprocess. Av granskningen framkommer att förbundet har tillräckliga interna kontroller kopplat till detta väsentliga område, i allt väsentligt. Vidare har vi gjort en utökad granskning kopplat till förbundets målstyrning. Vi bedömer att det finns en potential att förbättra presentationen av förbundets måluppfyllelse i årsredovisningen. Detta i syfte att underlätta för medlemskommunerna att bedöma måluppfyllelsen. Revisionen har dock inte noterat väsentliga fel i direktionens bedömningar av måluppfyllelsen eller god ekonomisk hushållning. Under året har Nacka kommun anslutits till förbundet. Revisionen har följt processen och noterar att anslutningen fungerat väl vad gäller rutiner och arbetssätt. Vårt sakkunniga stöd har granskat årsredovisningen i enlighet med standard för kommunal räkenskapsrevision. Granskning visar att årsredovisningen, i allt väsentligt, omfattar information i enlighet med den kommunala bokförings- och Penneo dokumentnyckel: 0S5WM-ZGK7I-5TYVA-EZMJN-NJG2Y-1JA0Y redovisningslagen samt god redovisningssed. Vi har tagit del av det sakkunniga biträdets yttrande rörande granskningen av årsbokslutet 2025 som inte omfattar några avvikelser. Vi bedömer sammantaget att direktionen i Storstockholms brandförsvar i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt, i allt väsentligt. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt för de enskilda ledamöterna i densamma. Stockholm i enlighet med digital signering Anders Haglund HansErik Salomonsson Christer Hedberg Monika Smidestam Penneo dokumentnyckel: 0S5WM-ZGK7I-5TYVA-EZMJN-NJG2Y-1JA0Y Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se https://eutl.penneo.com. Så här verifierar du dokumentets äkthet: När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." ANDERS HAGLUND Undertecknare 1 Serienummer: 36fa0c3f2c612d[…]4e02aaae210d5 IP: 81.225.xxx.xxx 2026-02-18 08:21:07 UTC Gunnar Christer Hedberg Undertecknare 1 Serienummer: 6a7751f7f5dbac[…]d10a0cdd5e8e7 IP: 83.250.xxx.xxx 2026-02-18 08:43:16 UTC HANS ERIK SALOMONSSON Undertecknare 1 Serienummer: 85281cd8fc72bf[…]dac8577d38634 IP: 83.249.xxx.xxx 2026-02-18 12:19:03 UTC Monika Regina Smidestam Undertecknare 1 Serienummer: f86fd3a05246d4[…]504063088a765 IP: 94.255.xxx.xxx 2026-02-18 14:27:35 UTC Penneo dokumentnyckel: 0S5WM-ZGK7I-5TYVA-EZMJN-NJG2Y-1JA0Y Årsredovisning 2025Årsredovisning 2025 Storstockholms brandförsvar - Vi skapar trygghet!Storstockholms brandförsvar - Vi skapar trygghet! Diarienummer: 1586/2025 Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 2 – Innehåll Förbundsdirektören har ordet ............................................................................................3 Direktionens arbete under året ...........................................................................................5 Viktiga ärenden 2025 ..........................................................................................................6 Förvaltningsberättelse 2025 ........................................................................................7 SSBF:s övergripande styrdokument inklusive handlingsprogram enligt LSO 3 kap. 3 och 8 §§ för år 2024–framåt ..................................................................7 Förbundets uppgifter .........................................................................................................7 Den kommunala koncernen ................................................................................................8 Nacka kommun ansluter sig till förbundet .........................................................................9 Räddningsregion östra Svealand .......................................................................................10 Händelser av väsentlig betydelse ...................................................................................... 11 God ekonomisk hushållning ............................................................................................. 12 Intern kontroll ................................................................................................................. 12 Globala målen i Agenda 2030 ........................................................................................... 14 SSBF verkar förebyggande mot bränder och andra olyckor och bidrar därigenom till att rädda liv och att förhindra eller begränsa skador ................................. 15 Effektmål och verksamhetsuppdrag för det förebyggande arbetet ....................................15 SSBF ingriper snabbt och effektivt och lindrar följderna av en olycka ...............................23 Larmfrekvens.................................................................................................................... 23 Effektmål och verksamhetsuppdrag om effektiva räddningsinsatser ................................28 Effektmål och verksamhetsuppdrag om uthålliga och hållbara räddningsinsatser........... 30 Effektmål och verksamhetsuppdrag om utveckling och utbildning ...................................31 Effektmål och verksamhetsuppdrag om aktörsgemensamma räddningsinsatser ..............32 Effektmål och verksamhetsuppdrag om räddningstjänst under höjd beredskap ...............33 Mål för den förutsättningsskapande verksamheten ..........................................................34 Övergripande mål om följsamhet för kommunal myndighet med god följsamhet mot gällande lagstiftning ..................................................................................................34 Övergripande mål avseende ansvarsfullt resursnyttjande och en hållbar utveckling .........35 Relevanta miljöhändelser .................................................................................................42 Övergripande mål om SSBF:s process för digitalisering ....................................................46 Övergripande mål om säkerhetsarbete .............................................................................46 Övergripande mål om robusthet och förmåga ...................................................................47 Ekonomisk redovisning 2025 ....................................................................................48 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ........................................... 48 Måluppfyllelse .................................................................................................................. 49 Ekonomiskt resultat ..........................................................................................................49 Investeringsredovisning ................................................................................................... 50 Anskaffningar inom investeringsbudget ...........................................................................50 Driftsredovisning ...............................................................................................................51 Balanskravsresultat ........................................................................................................... 51 Resultaträkning .................................................................................................................51 Balansräkning ....................................................................................................................51 Ekonomisk analys ..............................................................................................................51 Resultaträkning .................................................................................................................52 Ställda panter och ansvarsförbindelser ..............................................................................52 Balansräkning ....................................................................................................................52 Kassaflödesanalys ..............................................................................................................53 Noter ................................................................................................................................54 Förväntad utveckling ........................................................................................................ 58 Larmfrekvens per medlemskommun ............................................................................... 60 Formgivning Jonas Nyström, Storstockholms brandförsvar 2026-02-01, diarienummer: 1586/2025 Foto Framsida, sida 3, 6, 7, 20 och 30: Jonas Nyström Sida 5: Bild 1: Björn Dalin, bild 2: Vallentuna kommun, bild 3: Magnus Svensson. Sida 14 och 53: Mostphotos Sida 44: Andreas Tjärnberg Sida 59: RC Mitt Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 3 – Det försämrade säkerhetspolitiska läget i vårt närom- råde och i omvärlden har under året fortsatt att påverka hela samhället. Rysslands pågående invasion av Ukraina, Sveriges inträde i Nato och en alltmer osäker internatio- nell utveckling har tydliggjort behovet av ett starkt civilt försvar och en robust räddningstjänst. För SSBF har det inneburit ett ökat fokus på utbildning, planering och förmåga att verka även under störda förhållanden. Under året har vi fortsatt utveckla våra koncept för komplexa händelser, som pågående dödligt våld, samtidigt som vi har fortsatt att stärka vår grundförmåga – då det utgör grunden för vår förmåga vid höjd beredskap. Vi har också bidragit konkret till Ukraina genom leverans av brandstationsmoduler, båtar och utrustning. Bidragen har inneburit ett betydelsefullt stöd – dels ur ett ukrainskt beredskapsperspektiv, men även som solidarisk handling och som ett tillfälle till erfarenhetsut- byte mellan räddningstjänster som verkar under mycket olika förutsättningar. Samt som ett steg i att bättre kunna förbereda oss själva för om det värsta av scenarier även händer Sverige. Samverkan har varit en avgörande framgångsfaktor under året. I ett komplext samhälle är det gemensamma arbetet med andra aktörer en förutsättning för att nå resultat. Under 2025 har vi genomfört och deltagit i ett stort antal samverkansaktiviteter, där övning Tor tillsammans med Polisen, ambulanssjukvården och räddningstjänsten i Helsingfors utgör ett tydligt exempel på hur gemensamma övningar stärker den samlade förmågan. Vi har också fort- satt det långsiktiga samarbetet med räddningstjänsterna i de nordiska huvudstäderna och mötts för erfarenhetsutbyte och gemensam planering samt överenskommit om ömsesidiga åtaganden om stöd vid större påfrestningar. Därutöver har vi deltagit i nationella och internationel- la mötesplatser inom samhällssäker- het samt tagit emot ett flertal internationella besök, vilket vittnar om ett växande intresse för vår organisation och vårt arbete. Under året har förbundet också tagit ett viktigt orga- nisatoriskt och historiskt steg genom Nacka kommuns anslutning till SSBF . Arbetet med sammanslagningen har varit intensivt och genomförts under kort tid, men har Förbundsdirektören har ordetFörbundsdirektören har ordet 2025 var ett mycket intensivt år för Storstockholms brandförsvar (SSBF). Året prägla- des av ett högt tempo, snabba omställningar i samhället och en omvärld som i ökande grad ställer krav på beredskap, samverkan och uthållighet. Samtidigt har verksamheten fortsatt att leverera i det dagliga uppdraget – att förebygga olyckor och att snabbt och effektivt hjälpa människor när olyckor inträffar. "Under året har förbundet också tagit ett viktigt organisatoriskt och historiskt steg genom Nacka kommuns anslutning" Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 4 – och mark under en varm och torr vår/försommar samt att förbundet utökades med Nacka under året. Antalet tra- fikolyckor har fortsatt en nedåtgående trend sedan 2022. Under 2025 larmades SSBF till 65 explosioner, vilket är betydligt fler än föregående år. Denna skillnad kan till stor del förklaras av en intensiv våldsvåg under en begränsad period i början av året och bör inte ses som representativ över tid. Som en del av det proaktiva arbetet har vi fortsatt med myndighetsgemensamma och samordnade tillsy- ner och haft en tät samverkan med Polisen samt andra räddningstjänster i utvecklingen av tillsyns- och tillståndsarbe- tet kopplat till brandfarliga och explosiva varor. Arbetet bidrar till att stärka kontrollen och försvåra obehörigt förfarande genom mer likriktade arbetssätt, tydligare kravställning och gemensam lägesbild där vi tillsammans motverkar organiserad brottslighet. Året var även ett jubileumsår. Att brandförsvaret i Stock- holm fyllde 150 år gav anledning till både gemensamt firande och reflektion. Jubileet uppmärksammades bland annat genom en stor familjedag med uppvisningar och aktiviteter på Gärdet, veteranfordonsparad genom stan, filmproduktioner och flaggning på våra stationer. Det blev ett tillfälle att möta allmänheten, synliggöra uppdraget och knyta samman vår långa historia med dagens och morgon- dagens räddningstjänst. Vårt deltagande under Pridepara- den, Järvaveckan och Beredskapsveckan är andra exempel på hur vi under året fortsatt att bygga relationer, sprida kunskap och stärka tilliten till räddningstjänsten - både som samhällsaktör och arbetsgivare. Samarbeten med in- fluensers och SVT:s Bolibompadrake har dessutom bidragit samtidigt gett förbundet en mer sammanhållen geografi och ökad slagkraft. Genom att knyta samman innerstaden och Värmdö har förutsättningarna för såväl utryckande verksamhet som långsiktig planering stärkts. Tillsam- mans med andra organisationsjusteringar och vår tillväxt – bland annat inom IT-drift, civilt försvar, fastigheter och VMA – speglar detta ett förbund som har vuxit och anpas - sats till ett bredare och mer komplext uppdrag. Vi har även moderniserats genom välbehövliga renoveringar av våra brandstationer i Farsta och på Kungsholmen, där vi ser fram emot inflytt i uppdaterade och verksamhetsanpassa- de lokaler våren 2026. 2025 har också präglats av flera händelser som tydligt prö- vat vår utryckande förmåga. Branden på Konstakademien i Stockholm i juni är ett sådant exempel. Insatsen genom- fördes i en kulturhistoriskt mycket värdefull byggnad och krävde snabba beslut, hög initiativförmåga och ett nära samspel mellan insatta enheter. Tack vare ett effektivt och väl samordnat arbete kunde brandens konsekvenser begränsas och en av Sveriges största kulturskatter räddas. Även bussolyckan på Valhallavägen och andra större rädd- ningsinsatser under året har ställt höga krav på ledning, samverkan och professionalism. Parallellt har SSBF ge- nomfört flera omfattande olycksutredningar, bland annat med anledning av masskjutningen på Risbergska skolan och branden i Börshuset i Köpenhamn. Att förbundet fått förtroendet att utreda händelser av denna dignitet visar på den kompetens och det anseende som verksamheten byggt upp över tid. Under 2025 larmades SSBF till totalt 10 151 räddningsin- satser och andra uppdrag. Det totala antalet bränder och brandtillbud var något fler inom SSBF:s geografiska område än 2024, vilket kan förklaras av fler bränder i skog till att ge våra budskap spridning till hundratusentals barn, unga och vuxna via nationell TV och andra digitala kanaler. Samtidigt har året inrymt flera utmaningar som vi arbetar strukturerat och långsiktigt med, i nära dialog med berör- da parter. EU:s arbetstidsdirektiv och justerade kollektiv- avtal är ett sådant område, som påverkar planering och uthållighet i verksamheten. Miljöfrågor är också viktiga för oss, där vi bland annat utreder historiska PFAS-förore- ningars ursprung och spridning och vidtar åtgärder utifrån det. Kompetensförsörjningen är likaså en strategiskt viktig fråga som kräver ett uthålligt arbete präglat av samverkan och utveckling av nya lösningar, även framåt. Frågorna hanteras genom systematik, dialog och långsiktighet. Ekonomiskt har 2025 präglats av fortsatt osäkerhet i om- världen. Men trots det har vi genom tydliga prioriteringar och god uppföljning kunnat upprätthålla en ekonomi i balans och samtidigt genomföra nödvändiga investeringar i verksamheten. När året nu summeras kan jag konstatera att SSBF står starkt. 2025 har varit ett prövande och intensivt år, men också ett år som tydligt visat förbundets samlade förmåga. Genom utveckling, samverkan och ansvarstagande har vi fortsatt att skapa trygghet för de människor som bor, verkar och vistas i vår region. Jag därför vill rikta ett varmt tack till alla medarbetare och samarbetspartners som varje dag bidrar till detta. Peter Arnevall Förbundsdirektör och räddningschef, Storstockholms brandförsvar  "Året var även ett jubileumsår. Att brandförsvaret i Stockholm fyllde 150 år gav anledning till både ge- mensamt firande och reflektion." Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 5 – Ledamöter och ersättare Danderyds kommun Leo Smidhammar (M), ersättare Lidingö stad Anna-Britta Bergman (M), ledamot Anders Paulsen (LP), ersättare Nacka kommun Tobias Nässén (M), ledamot, fr.o.m. 1 juli 2025 Majvie Swärd (S), ersättare, fr.o.m. 1 juli 2025 Solna stad Johan Wahlstedt (S), ledamot Emil Flisbäck (V), ersättare Stockholms stad Torbjörn Erbe (M), ledamot Ingela Edlund (S), ersättare Elin Hjelmestam (L), ersättare, t.o.m. 17 februari 2025. Rasmus Jonlund (L), ersättare, fr.o.m. 18 februari 2025 Sundbybergs stad Ayla Eftekhari (S), ledamot Hans Beausang (M), ersättare Direktionens arbete under året Direktionen har under 2025 haft sex sammanträden och bestått av följande personer: Täby kommun Rolf E. Ericsson (M), ledamot Lars Lindberg (L), ersättare Vallentuna kommun Anette Karlsson (S), ersättare Vaxholms stad Tina Runhem (M), ledamot Kjetil Rindal (KD), ersättare Värmdö kommun Magnus Danielsson (S), ledamot Göran Jansson (M), ersättare Österåkers kommun Michaela Fletcher (M), ledamot, t.o.m. 30 september 2025 Richard Orgård (M), ledamot, fr.o.m. 1 oktober 2025 Sofia Almgren (S), ersättare Revisorer Hans Erik Salomonsson (S), Sundbybergs stad Monika Smidestam (M), Österåkers kommun Anders Haglund (S), Vaxholms stad Christer Hedberg (S), Värmdö kommun Sakkunnigt biträde från EY . Presidium 1:a vice ordförande Johan Skog (M) Vallentuna kommun Ordförande Sara Stenudd (V) Stockholms stad tillträdde 14 oktober 2025 Clara Lindblom (V) lämnade uppdraget 13 oktober 2025 2:a vice ordförande Hanna Bocander (M) Danderyds kommun Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 6 – Viktiga ärenden 2025 ▪ Årsredovisning för 2024. ▪ Medlemsavgifter för 2025. ▪ Tertialrapport 1 och 2, 2025. ▪ Verksamhetsplan och budget för 2026. ▪ Internkontrollplan för 2026. ▪ Nacka kommuns anslutning. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 7 – Förvaltningsberättelse 2025 SSBF:s övergripande styrdokument inklusive handlingsprogram enligt LSO 3 kap. 3 och 8 §§ för år 2024– framåt Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ska kommunen ha ett handlingsprogram för både det före- byggande arbetet samt för räddningstjänstverksamheten. Handlingsprogrammet är dels ett politiskt styrdokument, dels ett sätt att informera allmänheten och samhällsaktörer om förbundets verksamhet. Handlingsprogrammets syfte är också att utgöra ett av flera underlag för statens tillsyn av Storstockholms brandförsvars (SSBF/förbundet) medlems- kommuner enligt LSO. SSBF har ett övergripande styrdokument som omfattar hela verksamheten. Dokumentet innehåller handlingspro- grammet i enlighet med 3 kap. 3 och 8 §§ LSO, styrning av förbundet som regleras av annan lagstiftning samt SSBF:s egna ambitioner. Handlingsprogrammet utgår från den uppdatering av LSO som trädde i kraft den 1 januari 2021. Strukturen för SSBF:s verksamhetsplan för 2025 utgår från det övergripande styrdokumentet för åren 2024-framåt och gäller från och med den 1 januari 2025. Förbundets uppgifter SSBF ska enligt förbundsordningen fullgöra de uppgifter för medlemskommunerna som är obligatoriskt för en kommun att utföra enligt LSO, men även enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) samt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarli- ga kemikalieolyckor. Ansvaret för att samordna kommunens totala arbete för skydd mot olyckor åligger dock den enskilda kommunen. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 8 – uppfylla målen och redovisas i tertialrapport 1, delårs- rapport och årsredovisningen. Verksamhetsuppdragen konkretiseras ytterligare i SSBF:s aktivitetsplan. Samtliga nivåer visualiseras i figur 1. I verksamhetsplanen anges de verksamhetsuppdrag som SSBF ska arbeta med under året för att uppfylla målen och redovisas i tertialrapport 1, delårsrapport och årsredovis- ningen. Verksamhetsuppdragen konkretiseras ytterligare i SSBF:s aktivitetsplan. Samtliga nivåer visualiseras i figur 1. Den kommunala koncernen Storstockholms brandförsvar är ett kommunalförbund där elva kommuner samarbetar, och dessa är: Danderyd, Lidingö, Nacka, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Förbundets ledning och stödfunktioner finns på Johannes brandstation i centrala Stockholm. Den politiska ledningen utgörs av en direktion med representanter från samtliga medlemskom- muner. Storstockholms brandförsvar svarar för omkring 1,5 miljoner människors trygghet. Genom samarbetsavtal med omkringliggande räddningstjänster svarar vi också för utalarmering och övergripande ledning av räddningsin- satser i totalt 32 kommuner i Uppland, Västmanland, delar av Södermanland och på Gotland. Med unik expertis, lång erfarenhet och omtanke genomför vi såväl förebyggande arbete inom potentiella riskkatego- rier som skarpa insatser i akuta situationer – för att skapa ett tryggare samhälle. Förbundets verksamhet utgår från ett huvudkontor och ledningsstation på Johannes brandstation, 17 brandstatio- ner, varav två deltidsbrandstationer, tio räddningsvärn, två utbildnings- och övningsanläggningar samt Räddningscen- tral Mitt (RC Mitt) se figur 2. Brandstationerna i SSBF:s område är lokaliserade så att räddningsresurser snabbt ska kunna nå fram vid en olycka med kapacitet att kunna göra en effektiv insats. En viktig parameter är även lagkravet på livräddning med hjälp av höjdfordon inom angiven tid. Vid behov ges förstärkningar från andra stationer. Vår vision utgår från att ”Vi skapar trygghet” . Genom att verksamheten bedrivs i form av ett kommunal- förbund ger vi kommuninvånarna en kommunöverskri- dande service där kompetens och resurser kan nyttjas på ett effektivt sätt. SSBF verkar kontinuerligt för en ökad samordning av räddningstjänstverksamheten i regionen och för en samhällsservice där administrativa gränser inte tillåts försämra kvaliteten på servicen till de som bor, verkar och vistas i regionen. SSBF har flera viktiga roller i medlemskommunerna, såväl att stötta invånare, företag och andra myndigheter att själ- va förebygga och kunna agera vid olyckor som att genom vår myndighetsroll verka förebyggande mot olyckor och att genomföra kommunala räddningsinsatser. Delar av det olycksförebyggande arbetet bedrivs även i respektive medlemskommuns egen regi. Mål LSO inleds med ett övergripande och nationellt mål om att det i hela landet ska upprätthållas ett, med hänsyn till de lokala förhållandena, tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor för människors liv och hälsa samt för egendom och miljö. Det finns också specificerade natio- nella mål för den förebyggande verksamheten respektive räddningstjänstverksamheten. SSBF har tagit fram övergripande mål, ett för den före- byggande verksamheten och ett för räddningstjänstverk- samheten, som syftar till att uppfylla de nationella målen. Dessa har i sin tur brutits ner i effektmål som beskriver vilka effekter som SSBF ämnar att uppnå för att uppfylla de övergripande och nationella målen. SSBF har även tagit fram övergripande mål för den förutsättningsskapande verksamheten. Dessa utgår inte från LSO och bryts inte ner i effektmål. I verksamhetsplanen anges de verksam- hetsuppdrag som SSBF ska arbeta med under året för att Figur 1. Mål för SSBF:s verksamhet enligt LSO, handlingsprogram och verksamhetsplan. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 9 – Nacka kommun ansluter sig till förbundet Den 1 juli 2025 anslöts Nacka kommun till SSBF . Som en följd av detta tog SSBF över ansvaret för räddningstjäns- tens samhällsuppdrag i kommunen och för verksamheten på Nacka brandstation. Den personal som är placerad på brandstationen är också sedan dess anställd hos SSBF . Förberedelserna inför anslutningen och överföringen av verksamheten har pågått under våren och den 4 juni togs det sista i en lång rad av politiska beslut som möjliggjorde att verksamheten flyttades över från Södertörns brandför- svarsförbund till Storstockholms brandförsvar. Arbetet har drivits i projektform och involverat alla enhe- ter och avdelningar inom SSBF i varierande omfattning. Vi har också haft ett nära samarbete med motsvarande funktioner på Södertörns brandförsvarsförbund för att säkerställa en smidig övergång. Ansvariga chefer och nyck- elfunktioner från SSBF har kontinuerligt under perioden för projektet besökt Nacka brandstation för att svara på frågor, genomföra utbildningar och få medarbetarna att känna sig välkomna. Inför övergången prioriterades tidigt vilka aktiviteter som var nödvändiga att göras innan sammangåendet och vilka som kan göras efter. Särskilt fokus har lagts på att ta fram en detaljerad utbildningsplan och identifiera och hantera skillnader i rutiner mellan de två organisationerna. När verksamheten den 1 juli övergick till SSBF var de mest väsentliga delarna av övergången genomförda. Samtidigt innebar de hårda prioriteringarna att vissa aktiviteter fort- satt genomfördes efter anslutningen, exempelvis avseende överläggning av automatlarm och slutförande av utbild- Figur 2. Karta över SSBF:s geografiska område med brandstatio- ner och övriga anläggningar. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 10 – Räddningsregion östra Svealand Räddningsregion östra Svealand (RRÖS) är ett samar- bete mellan Brandkåren Attunda, Räddningstjänsten Enköping-Håbo, Räddningstjänsten Eskilstuna, Rädd- ningstjänsten Flen, Räddningstjänsten Gotland, Rädd- ningstjänsten Mälardalen, Räddningstjänsten Norrtälje, Räddningstjänsten Sala-Heby, Räddningstjänsten Sträng- näs, Storstockholms brandförsvar, Södertörns brand- försvarsförbund, Sörmlandskustens räddningstjänst och Uppsala brandförsvar. Samarbetet kallas för ” gränslös samverkan” och målet är att administrativa gränser inte ska försämra räddningsin- satserna för de som bor, verkar och vistas i kommunerna som ingår. Samarbetet regleras i ett samverkansavtal och innebär att den resurs som snabbast kan vara på plats, och som är lämplig för händelsen används vid nödlägen oavsett kommun- eller organisationstillhörighet. Både räddnings- och ledningsresurser larmas gränslöst i syfte att möta de hjälpsökandes behov på ett effektivt sätt. De 13 räddningstjänsterna är anslutna till två räddnings- centraler, Räddningscentral Mitt (RC Mitt) på Täby brandstation och Räddningscentral Öst (RC Öst) på station Lindvreten. Avsikten är att de två räddningsledningssyste- men ska arbeta gemensamt, enhetligt och samstämt. Inom RRÖS har det tagits fram ett gemensamt styrdokument som beskriver hur SSBF tillsammans med de andra i RRÖS ska leda effektiva räddningsinsatser. Det gemensamma ledningsdokumentet för RRÖS skapar bättre förutsättning- ar för snabb resursuppbyggnad, uthållighet, tillgång till spetskompetens och förmåga att bibehålla god beredskap. ningsinsatser. Projektet är att betrakta som en framgång – dels då övergången genomfördes på kort tid med nöjda medarbetare, dels för att anslutningen ytterligare stärker SSBF och skapar ökad robusthet och trygghet för våra medlemskommuner. Nackas inträde ekonomiskt utfall 2025 Nacka kommun anslöt till förbundet den 1 juli 2025 och på- verkar därmed endast årets andra hälft. I årsredovisningen redovisas Nackas inträde i en särskild resultaträkning som enbart omfattar de direkta intäkter och kostnader som uppstått till följd av att Nacka blivit medlem. Förbundsge- mensamma kostnader och intäkter ingår inte i särredovis- ningen, vilket innebär att den speglar Nackas ekonomiska påverkan isolerat. Intäkterna utgörs främst av medlems- avgiften för perioden juli–december, medan kostnaderna avser personal, drift samt de anpassningar och omställ- ningsåtgärder som krävts i samband med inträdet. Vissa av kostnaderna är engångsposter kopplade till etableringen och bedöms inte återkomma kommande år, medan andra successivt blir en del av den löpande verksamheten. Efter- som Nacka endast ingår under ett halvt år speglar utfallet inte en långsiktig helårsnivå. En mer representativ ekono- misk bild väntas från och med 2026, när både intäkter och kostnader kan följas över ett helt verksamhetsår och när inträdesrelaterade engångskostnader inte längre påverkar resultatet Resultaträkning Nacka kommuns inträde (särredovisning) (mnkr) 2025-12-31 Verksamhetens intäkter Automatlarm inklusive abonnemang 0,3 Medlemsavgifter 23,8 Övrigt 0,0 Summa verksamhetens intäkter 24,1 Verksamhetens kostnader Personal inklusive pension -13,9 Lokalhyra -1,6 Övrigt -4,3 Avskrivningar -1,4 Summa verksamhetens kostnader -21,1 Verksamhetens nettokostnader 3,0 Verksamhetens resultat 3,0 Finansiella intäkter 0,0 Finansiella kostnader 0,0 Resultat efter finansiella poster 3,0 Extraordinära poster 0,0 Årets resultat 3,0 Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 11 – Händelser av väsentlig betydelse Nacka kommun ansluter sig till SSBF Den 1 juli 2025 anslöt Nacka kommun till SSBF och blev därmed förbundets elfte medlemskommun. I samband med anslutningen tog SSBF över ansvaret för räddningstjänstens samhällsuppdrag i kommunen och verksamheten vid Nacka brandstation. Processen genomfördes under en begränsad tidsperiod och på kortare tid än vad som är brukligt vid motsvarande förändringar inom räddnings- tjänsten. Arbetet bedrevs i projektform och i nära samverkan med Södertörns brandförsvarsförbund. Samtliga avdelningar inom SSBF involverades i olika delar av arbetet, med särskilt fokus på personal, utbildning samt överföring och anpassning av verksamhet och arbetssätt. När verksamheten övergick till SSBF den 1 juli var de mest väsentliga delarna av övergången genomförda och räddningstjänst- verksamheten kunde omgående bedrivas fullt ut som en integrerad del av förbundet. Ny överenskommelse med nordiska huvudstäder om stärkt samarbete Under hösten 2025 tecknade räddningstjänsterna i de nordiska huvudstäderna en gemensam överenskommelse om stärkt samarbete. Överenskommelsen syftar till att ytterligare underlätta samverkan och ömsesidigt stöd mellan huvudstäderna vid särskilt krävande händelser, exempelvis långvariga insatser eller situationer som kräver särskild specialistkompetens. Samarbetet mellan huvudstäderna har funnits sedan lång tid tillbaka, men den nya överenskommelsen innebär att samverkan formaliseras och att trösklarna för stöd över landsgränserna sänks ytterligare. Överenskommelsen tydliggör även de gemensamma utmaningar som specifikt präglar just huvudstäder, såsom komplex infrastruktur och betydande förekomst av skyddsvärda samhällsfunk- tioner. Som en del av det fördjupade samarbetet deltog brandmän från Helsingfors tillsammans med personal från SSBF i samverkansövning TOR på Ågesta övningsanläggning söder om Stockholm. Övningen omfattade bland annat räddningsarbete vid huskollaps och pågående dödligt våld och gav deltagarna möjlighet att öva gemensamma arbetssätt, kommunikation och samverkan. Övningen utgjorde ett konkret exempel på hur det nordiska samarbetet bidrar till ökad gemensam förmåga och erfarenhetsutbyte. Brandförsvaret i Stockholm 150 år År 2025 markerade en historisk milstolpe då brandförsvaret i Stockholm fyllde 150 år. Jubileet uppmärksammades under året genom både publika evenemang och interna aktiviteter, som tillsammans lyfte fram brandförsvarets långa historia, samhällsuppdrag och utveckling över tid. Den 25 maj bjöd SSBF in allmänheten till en stor jubileumsdag på Gärdet i Stockholm. Under evenemanget gavs besökarna möjlighet att möta verksamheten på nära håll genom förevisningar av historiska och moderna fordon, räddningsmoment, uppvisningar samt prova-på-ak- tiviteter för barn och unga. Jubileumsdagen samlade besökare i alla åldrar och bidrog till att synliggöra både bredden i dagens räddnings- tjänst och den historiska utveckling som lett fram till dagens förmågor. Parallellt med de publika aktiviteterna genomfördes även interna firanden för förbundets medarbetare. Jubileet blev därmed ett tillfälle att både stärka relationen till allmänheten samt att internt uppmärk- samma den gemensamma yrkesstolthet och det samhällsuppdrag som präglat verksamheten under 150 år. Förbundets direktion byter ordförande Under hösten 2025 meddelade direktionens ordförande Clara Lindblom (V) att hon lämnar politiken och därmed även sitt uppdrag som ordförande för SSBF. Clara Lindblom var ordförande i förbundets direktion sedan årsskiftet 2022/2023 och hennes insats präglades av ett stort engagemang för förbundets utveckling och förbättring av förutsättningarna att bedriva räddningstjänstverksamhet. Den 14 oktober tillträdde Sara Stenudd (V) som ny ordförande för förbundet, efter beslut i Stockholm stads kommunfullmäktige. Branden på Konstakademien Den 7 juni 2025 utbröt en brand på Konstakademien i Stockholm. Branden inträffade i en kulturhistoriskt värdefull byggnad och krävde ett samordnat och varsamt agerande för att begränsa skador och skydda både människor och värdefulla tillgångar. Räddningsin- satsen genomfördes utan personskador och bidrog till att begränsa brandens konsekvenser och därmed bevara en av Sveriges viktigaste samlingar av konst och arkitektur. Efter insatsen uttryckte Konstaka- demien sin uppskattning för räddningstjänstens arbete både direkt till SSBF och genom uttalanden i olika mediekanaler. Senare under sommaren öppnade de dessutom en utställning med fokus på bran- den, där händelseförloppet, släckningsarbetet och den efterföljande saneringen beskrevs. Utställningen gav en inblick i räddnings- tjänstens arbete och belyste insatsens betydelse i en komplex och kulturhistoriskt känslig miljö. Utvärdering av insats på Risbergska skolan i Örebro samt utredning av branden i Børshuset i Köpenhamn Under året har SSBF medverkat i flera uppmärksammade utvärde- rings- och utredningsuppdrag utanför det egna förbundets geografis- ka område. På begäran av Räddningsregion Bergslagen genomförde SSBF en utvärdering av räddningsinsatsen vid händelsen på Campus Risbergska i Örebro, där pågående dödligt våld medförde ett mycket stort samlat hjälpbehov. Utvärderingen syftade till att tillvarata erfarenheter och identifiera utvecklingsområden för insatsmetodik, ledning och samverkan vid denna typ av komplexa händelser. SSBF deltog även i utredningen av branden i Børshuset i Köpenhamn, en omfattande brand i en kulturhistoriskt värdefull byggnad. Genom dessa uppdrag har SSBF bidragit till erfarenhetsåterföring och kun- skapsutveckling i frågor där särskild specialistkompetens efterfrågas. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 12 – gör direktionen en sammantagen bedömning av om god ekonomisk hushållning har uppnåtts, där utfallet av de finansiella målen vägs samman med graden av måluppfyl- lelse av de verksamhetsmässiga mål och åtaganden som fastställs i förbundets styrdokument vilket har skapat goda förutsättningar för fortsatt utveckling 2026. Intern kontroll Enligt 6 kap. 7 § kommunallagen fastlås kommunala nämnders (direktionens) ansvar för verksamheten. En god intern kontroll kännetecknas av eliminering eller upptäckt av allvarliga fel. Fungerande uppföljnings- och kontrollsys- tem säkrar en effektiv förvaltning och förebygger allvarliga fel och förluster. Internkontrollplanen omfattar ett urval av förbundets processer/moment som ska granskas särskilt under verksamhetsåret och denna fastställs i direktionen. Varje höst genomför förbundet riskanalyser inför upprät- tande av nästkommande års internkontrollplan. Riskanaly- sen består av: ▪ riskkartläggning utifrån väsentliga processer och uppdrag/mål ▪ bedömning av sannolikhet och väsentlighet ▪ planering av åtgärder. Genom riskanalysen identifieras områden för den interna kontrollen som definieras i internkontrollplanen, samt hur de ska följas upp. Avvikelser eller arbete som ej är avslutat redovisas årligen i årsredovisningen. Internkontrollplan 2025 Den 26 november 2024 fastställde direktionen en intern- kontrollplan för 2025 som syftar till att följa upp att det interna kontrollsystemet fungerar tillfredsställande inom direktionens ansvarsområde. Internkontroll har genom- förts utifrån beslutad internkontrollplan och redovisas i tabellen nedan. Uppföljning Den politiska viljeinriktningen i det övergripande styrdo- kumentet bryts ned i en årlig verksamhetsplan. Både det övergripande styrdokumentet samt den årliga verksam- hetsplanen och budgeten beslutas av direktionen. Verk- samhetsplanen är tillsammans med budget den gemen- samma basen för att genomföra och uppnå intentionerna i det övergripande styrdokumentet. Uppföljning av verk- samheten sker tertialvis och rapporteras till direktionen i form av tertialrapporter och verksamhetsberättelser. SSBF följer upp verksamhetsuppdragen genom indikatorer där det är möjligt, men flertalet verksamhetsuppdrag följs upp genom en kvalitativ bedömning. Inom förbundet följs även verksamheten upp i den årliga revisionsrapporten och genom internkontrollarbetet. God ekonomisk hushållning SSBF ska ha en god ekonomisk hushållning. Det innebär att arbetet med att nå målen i SSBF:s övergripande styrdoku- ment utförs med de resurser som är avsatta i budget. SSBF ska redovisa en budget i balans med självfinansiering av investeringar. En god ekonomisk hushållning är en förut- sättning för en långsiktigt hållbar ekonomi. Det innebär att förbundet ska använda de skattefinansierade medlemsav- gifterna på ett sådant sätt att högsta samhällsnytta uppnås, samtidigt som både finansiella och verksamhetsmässiga mål för SSBF uppfylls. För att uppnå god ekonomisk hushållning bedrivs ett sys- tematiskt arbete mellan förbundsledningen, avdelningar och ekonomiansvariga. Med stöd från ekonomifunktionen analyserar budgetansvariga det ekonomiska utfallet varje månad. Denna analys innefattar en jämförelse mellan faktiska intäkter och kostnader mot budgeterade belopp. Förbundet bedömer god ekonomisk hushållning utifrån en balanserad budget genom att använda kriterier som kost- nadseffektivitet, effektivt resursutnyttjande och avkastning på investeringar, vilka är centrala för att upprätthålla eko- nomisk hållbarhet. Prognoser för helåret, som uppdateras sju gånger per år, baseras på dessa analyser av historisk och förväntad ekonomisk utveckling. Vid eventuella av- vikelser mot budget, tas riktade åtgärder fram som sedan följs upp månatligen för att säkerställa att god ekonomisk hushållning upprätthålls och effektiviseras kontinuerligt. Enligt kommunallagen (2017:725) ska budget upprättas för verksamhetsåret med ekonomisk plan för de två därefter kommande åren. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. Vid bokslutet Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 13 – Kontrollområde Risk Kontroll/aktivitet Status/slutsats Säkerställa att upphandlingspro- cessen och gällande lagkrav följs i samtliga fall av upphandling av varor och tjänster (revison E&Y). Kunskapen om vad som avses/är nyttan med lagen om offentlig upphandling (LOU) är inte tillräckligt känd i organisationen. Regel- verket kring LOU uppfattas som omständligt och byråkratiskt. En leverantör som anser att den har lidit skada på grund av att en upphandlande myndighet brutit mot upphandlingslagstiftningen kan kräva skadestånd vilket skadar SSBF:s förtroende samt ger en negativ ekonomisk påverkan. Organisationen behöver fortsatt medvetandegöras om delegationsord- ningen vid avrop och beställningar. Under året har samma arbetssätt och aktiviteter genomförts som föregående år. Utbildningar har fortsatt att genomföras för chefer, direktköpare och fakturagodkännare i syfte att säkerställa att upphandlingsprocessen och gäl- lande lagkrav följs. Insatserna bidrar till att upprätthålla kunskapsnivån kring regelverket samt till en korrekt och enhetlig hantering av upphandlingar. Analys av förbundets totala pensionsåtagande. Varierande och oförutsägbara kostnader för pensioner över åren vilket kan medföra höga negativa resultat. Stora förändringar av pensionsskulden beroende av parametrar i beräkningen som förbundet inte kan påverka. Genomgång av riktigheten i underlagen kontrolleras tillsammans med KPA minst en gång om året. Innan tertial- och årsrapportering kontroller- as att personalsammansättningen stämmer och att SAP-R-ålder är riktig. Pensionsskuldens storlek påverkas av yttre faktorer, inflation, statslåne- ränta, löneökning, pris- och inkomstbasbelopp. Antaganden för dessa är gjorda av KPA. Genomföra simuleringar på beräkningarna med olika nivåer på parametrarna vid tertial- och årsrapportering. Kontrollen har genomförts enligt fastställda rutiner och i enlighet med föregående år. Rapportering från HR har följts upp löpande och KPA:s be- räkningar har kontrollerats månadsvis. Eventuella avvikelser har korrigerats. Simuleringar av pensionskostnader med ändrade parametrar har genomförts vid tertial- och årsbokslut. Sammantaget bedöms kontrollen fungera tillfreds- ställande och bidra till god kvalitet i beslutsunderlagen. Följsamhet mot rutiner och policyer kopplat till ekonomi. Ekonomiska konsekvenser. Noggrann ekonomisk uppföljning och följsamhet mot vår policy och riktlinje för inköp. Åtgärdas genom att genomföra en översyn av rutiner och policys kopplat till ekonomi för att säkerställa att de är heltäckande samt att följsamhet är möjligt. Kontrolleras genom stickprov av inköp där inköpsprocessen granskas och jämförs mot gällande rutin och policyer. Kontrollen har genomförts enligt plan och i enlighet med fastställda rutiner. Ekonomifunktionen har under året genomfört regelbundna stickprov på inkomna fakturor för att säkerställa följsamhet mot gällande avtal, riktlinjer och policyer. Arbetet med att kvalitetssäkra de ekonomiska prognoserna har fortsatt. Sammantaget bedöms kontrollen fungera tillfredsställande och bidra till god ekonomisk styrning. Avtalsuppföljning inom förbundet. Inkonsekvent rutin för avtalsuppföljning vilket medför en risk att förbundet har ogiltiga avtal eller avtal som löper ut inom kort tid. En risk som kan innebära att förbundet inte inom god tidsram har resurser för att upphandla nya avtal, vilket innebär att förbundet kan stå utan avtal i viktiga områden och brister i följsamhet mot LOU. Genom avtalsuppföljning och att medvetandegöra avtalen inom respek- tive verksamhetsområde inom förbundet. Kontrolleras genom halvårsvis översyn av verksamhetskritiska avtal. Under året har stickprov genomförts för att säkerställa att avtal följs. Upphandlingsgruppen har även arbetat med att strukturera och kategorisera upphandlingar och avtal för att skapa bättre överblick och effektivare uppfölj- ning. Sammantaget har arbetet förbättrat kontrollen och minskat risken för att avtal missas eller löper ut utan att vi är förberedda. Rekryteringsprocess. a. Risk att fel personer anställs. b. Brister i anställningsprocessen. c. Att vi anställer fel person som kan få ekonomiska konsekvenser. Arbete med framförhållning, samverkan med HR och följa fastställda rutiner. Förbundet tillämpar metoden kompetensbaserad rekrytering. Rekryterings- gruppen och ansvariga chefer utbildas kontinuerligt i metoden. HR bistår med stöd och framtagande av intervjuguide och referenstagning. För medar- betare som är placerade i säkerhetsklass genomförs alltid bakgrundskontroll och säkerhetssamtal med extern specialistkonsult, i dessa fall genomförs även registerkontroll. I de fall då det är möjligt tillämpas provanställning. Omvärldsbevakning och handlingsplaner för att hantera cyberhot och potentiella cybe- rattacker. Driftstörningar och i värsta fall längre perioder av driftavbrott Delta aktivt i samt bevaka olika säkerhetsforum samt implementera de säkerhetshöjande åtgärder som rekommenderas Arbetet med omvärldsbevakning och deltagande i säkerhetsforum har varit aktivt under året. Nya hotbilder har löpande följts upp och relevanta säker- hetshöjande åtgärder har införts. Sammantaget bedöms kontrollen fungera tillfredsställande och bidra till ökad motståndskraft mot cyberangrepp. Arbetet fortsätter under kommande år för att ytterligare stärka skyddsnivån. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 14 – Globala målen i Agenda 2030 SSBF bidrar till genomförandet av Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling. Vårt främsta bidrag kan kopplas till följande mål i agendan: mål nummer 3, 6, 8, 10, 11, 12, 13 och 15. Det sker genom att vi strävar mot att uppfylla våra övergripande mål, som i sin tur är nedbrutna i verksamhetsuppdrag och aktiviteter. Det övergripande målet ”SSBF verkar förebyggande mot bränder och andra olyckor, och bidrar därigenom till att rädda liv och att förhindra eller begränsa skador” bidrar till att uppnå mål 3 och mål 11 i Agenda 2030. Det övergripande målet ”SSBF ingriper snabbt och effektivt och lindrar följderna av en olycka” bidrar till att uppfylla mål 3, mål 6, mål 11, mål 13 och mål 15 i Agenda 2030. Det övergripande målet ”SSBF är en organisation med an- svarsfullt resursnyttjande som arbetar för hållbar utveck- ling” bidrar till att uppfylla mål 8, mål 10, mål 12, mål 13 och mål 15 i Agenda 2030. Det övergripande målet ”SSBF har en robusthet och förmå- ga att verka även vid stora samhällsstörningar och kriser” bidrar till att uppfylla mål 11 och mål 13 i Agenda 2030. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 15 – SSBF verkar förebyggande mot bränder och andra olyckor och bidrar därigenom till att rädda liv och att förhindra eller begränsa skador SSBF:s övergripande mål för den förebyggande verksamheten är att SSBF verkar före- byggande mot bränder och andra olyckor, och bidrar därigenom till att rädda liv och att förhindra eller begränsa skador. Det övergripande målet för den förebyggande verk- samheten har brutits ner i två effektmål som bidrar till att det nationella samt det över- gripande målet uppnås inom den förebyggande verksamheten. Effektmål och verksamhetsuppdrag för det förebyggande arbetet För att nå det övergripande målet för den förebyggande verksamheten ska följande effektmål uppnås: SSBF:s förebyggandearbete bidrar till att förhindra uppkomsten av bränder och andra olyckor. SSBF:s förebyggandearbete bidrar till att förhindra att människor omkommer till följd av bränder och att begränsa konsekvenserna av inträffade bränder och andra olyckor. I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå effektmålen och vidare det övergripande målet för den förebyggande verksamheten. Kontrollera den enskildes efterlevnad av LSO/LBE – utföra tillsyn Uppfylls delvis. SSBF genomför tillsyn av att den enskilde lever upp till de krav som denne omfattas av enligt 2 kap. 2 och 4 §§ LSO. Förbundet genomför även tillsyn i enlig- het med lag (2010:1011) om brandfarlig och explosiv vara (LBE), samt har vissa skyldigheter utifrån den så kallade Sevesolagstiftningen lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie- olyckor. Den planerade tillsynen beskrivs i den tillsynsplan som SSBF årligen upprättar i enlighet med föreskriften från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och som beslutas i särskild ordning av direktionen. Under 2025 genomfördes 826 tillsyner. 108 av dessa var händelsebaserade. Planerade för året var 1050, varav 50 händelsebaserade. Antalet genomförda tillsyner är något lägre än planerat, vilket bland annat beror på att flera omfattande ärenden har överklagats, att arbetet med Nacka kommuns inträde i SSBF tagit mer tid än förväntat, utmaningar med kompetensförsörjningen och att arbetet med LBE-tillsyner har fått stå tillbaka då vi har behövt pri- oritera tillståndshantering. Under 2025 har 39 st tillsyner genomförts av explosiv vara, 26 av dessa var fyrverkerier och resten består av verksamheter som hanterar spräng- medel. Flera av dessa tillsyner har lett till föreläggande med förbud. En vanligt förekommande brist är register- hållningen. Intäkterna för tillsyn ligger något över planerat (6,8 mnkr mot 6,2 i budget). SSBF har under 2025 utfärdat 70 förelägganden, varav 30 med förbud enligt LSO eller LBE. Några av dessa har överklagats. Dessa rör framför allt hanteringen av explo- siva varor samt boenden för personer med hjälpbehov vid utrymning, t.ex. LSS-boenden eller operationsverksamhet i så kallade skönhetskliniker. Kompetensgrupperna hanterar de mest komplexa verksamhetstyperna, som sjukhus, infrastruktur, höga byggnader, kulturhistoriska byggnader, köpcentrum och arenor. Flera steg har tagits under året för att nå ett bättre brandskydd i dessa komplexa objekt. Gruppen för kultur- historiska byggnader fortsätter att bidra i det nationella arbetet med att bevara byggnaderna och har varit med som referensgrupp i framtagandet av en vägledning som MSB ansvarar för. Gruppen för höga byggnader har under året främst haft fokus på att säkerställa räddningstjänsternas möjlighet till en effektiv insats, t.ex. arbete kopplat till stigarledningar och räddningshissar. Tillsynsplan för 2026 har tagits fram och beslutats av direk- tionen. SSBF planerar för totalt 1200 tillsyner under 2026. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 16 – Stödja den enskilde – påverka genom strategisk kommunikation, rådgivning och utbildning Uppfylls helt. SSBF arbetar aktivt med kommunikation som ett verktyg för att öka medvetenheten kring olycks- risker och för att ge kunskap om hur man kan förebygga risker samt agera i händelse av olycka. Kommunikations- arbetet riktar sig till flera aktörer såsom kommuner, stadsdelsförvaltningar, myndigheter, fastighetsägare, verksamhetsutövare samt till enskilda personer som bor och vistas inom SSBF:s medlemskommuner. SSBF tillhan- dahåller även snabb och relevant information till media och allmänhet i samband med pågående och genomförda insatser samt i förbundsövergripande frågor. Kommu- nikationsinsatserna har genomförts vid såväl planerade tillfällen som när behov har uppstått. Under 2025 har arbetet som brandman och verksamheten på brandstationerna uppmärksammats i flera kanaler, bland annat i SVT, på Youtube och i dagspress. Intresset från allmänheten har varit stort och har samtidigt gett SSBF möjlighet att sprida viktigt olycksförebyggande informa- tion. Under året har SSBF bland annat genomfört två pro- duktioner tillsammans med SVT Barn och Bolibompadra- ken i syfte att på nationell nivå lära barn att agera rätt i händelse av brand. Förbundet har även genomfört sampro- duktioner med influensers och haft ett aktivt samarbete med media, bland annat i frågor som rört det intensifierade arbetet med att motverka olagliga sprängningar. Andra mediesammanhang där förbundet medverkat har bland annat berört samhällets krigs- och krisberedskap, civilplikt, säkerhet i undermarksanläggningar samt anslutningen av Nacka kommun. Under hösten spelade SSBF in och fär- digställde en egen film med grundläggande brandskydds- utbildning som ger stöd och råd i hur bränder i hem- och arbetsmiljö kan förebyggas och hanteras. Filmen publiceras på SSBF hemsida och sociala medier under januari. Att sprida information och delta i samtal i samband med fy- siska evenemang är ett sätt att stärka allmänhetens förmåga att förebygga och hantera olyckor samt att bygga relationer till närboende. Under året har SSBF bland annat medver- kat under Järvaveckan samt under beredskapsveckan, där flera stationer stöttade lokala evenemang och bidrog till kunskapsspridning. Med anledning av att SSBF fyllde 150 år 2025 arrangerade förbundet ett stort evenemang för allmänheten på Gärdet under försommaren. Evenemanget, som bland annat innehöll luftlandsättning med helikop- ter, uppvisning av räddningsmoment samt förevisning av fordon och materiel, lockade tusentals besökare. Parallellt genomförde kamratföreningen Röde Hanen en veteranfor- donsparad genom staden som avslutades på Gärdet. Stöd och information till den enskilde sker dels genom riktade insatser mot exempelvis förskoleklasser och pen- sionärsföreningar, men också genom hantering av andra inkomna förfrågningar. Arbetet genomförs lokalt, utifrån lokala förutsättningar. Arbetet fortsätter att utvecklas i syfte att ge ett mer likartat stöd samt för att i högre grad kunna identifiera och nå riskgrupper med riktad informa- tion. Brandinstruktörerna har fortsatt en viktig informativ roll och har under året bidragit med både förebyggande in- formation och information efter inträffade händelser. Från årsskiftet övergår verksamheten helt i SSBF:s regi, vilket innebär att uppdraget successivt kommer att vidareutveck- las. Brandskyddsutbildningar har genomförts enligt plan. Under året har vägledningen om utrymning med hjälp av räddningstjänsten uppdaterats. I samband med detta har även ett enklare informationsmaterial tagits fram riktat till fastighetsägare av flerbostadshus. Ett nytt pressmeddelan- deverktyg, pressrum och omvärldsbevakningssystem har upphandlats och implementerats i syfte att stärka möjlig- heten att nå ut till allmänhet och media med olycksföre- byggande budskap samt för att bättre kunna följa upp och bemöta aktuella frågor och trender, exempelvis kopplade till PFAS. Vidare har en uppdaterad utbildning för serve- ringspersonal genomförts i Nacka och på Värmdö. SSBF har även utbildat och spridit olycksförebyggande information via sociala medier, bland annat med fokus på säkerhet vid grillning, säkerhet vid badplatser samt VMA (viktigt meddelande till allmänheten). Liksom tidigare fortsätter förbundet att kommunicera i frågor som rör skydd för äldre och andra särskilt utsatta grupper. Arbeta med riktade insatser mot riskgrupper Uppfylls helt. SSBF arbetar för att bidra till den nationella visionen om att ingen ska omkomma eller skadas till följd av brand. För att minska antalet omkomna och allvarligt skadade i bränder gör förbundet riktade insatser för sär- skilt utsatta riskgrupperna genom förebyggande åtgärder eller till aktörer som har god möjlighet att påverka utform- ningen av brandskyddet för de mest riskutsatta. Under året har samverkan mellan SSBF:s avdelningar fortsatt att utvecklas i syfte att bättre förebygga olyckor för riskgrupper. Som en del av detta arbete genomförs uppfölj- ning efter räddningsinsatser genom orosanmälningar till berörd kommun eller stadsdelsförvaltning enligt framta- gen rutin. Arbetssättet bidrar till att identifierade risker kan uppmärksammas och hanteras av rätt aktörer. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 17 – Parallellt har arbetet med att stärka kommunernas arbete med riskutsatta grupper fortlöpt enligt plan. Detta sker ge- nom stöd, information, rådgivning och utbildningsinsatser riktade till kommunernas social- och äldreförvaltningar. Inom SSBF genomförs även interna informations- och ut- bildningsinsatser för att säkerställa en gemensam förståel- se och ett enhetligt arbetssätt i arbetet med riskgrupper. Svara för rengöring (sotning) och brand- skyddskontroll inom medlemskommunerna Uppfylls helt. SSBF ansvarar genom upphandlade entre- prenörer för att alla aktiva eldstäder med tillhörande rök- kanaler samt imkanaler i storkök och restauranger inom medlemskommunerna rengörs (sotas) och kontrolleras ur brandsäkerhetssynpunkt. Översynen av frister för sotning har slutförts och en ny föreskrift har tagits fram och presenterats för direktionen. En översyn av taxor och avgifter har också genomförts. Föreskriften samt reviderade taxor ska nu fastställas i respektive medlemskommuns fullmäktige. I Nacka kommun är upphandlingen av sotningsleverantör avslutad och tilldelning gjordes i augusti. Upphandlingen i Stockholms stad är genomförd men har överklagats, och SSBF avvaktar utfall i ärendet. SSBF har under året följt upp hur fristerna för sotning och brandskyddskontroll efterlevs genom kvartalsvisa mätningar. Dialoger har förts och, vid behov, krav ställts på åtgärder för att uppnå en skälig fristuppfyllnad. Arbetet har gett resultat och fristuppfyllnaden på enskilda objekt har förbättrats. Under året har även ett arbete inletts kring hur sotning och brandskyddskontroll bör hanteras vid höjd beredskap. Arbetet bedrivs inom RRÖS och i samverkan med MSB. Stödja och stärka medlemskommunernas arbete med riskhänsyn i samhällsplanering Uppfylls helt. SSBF arbetar aktivt med riskhantering i samhällsplaneringen och samverkar med flera olika myn- digheter och aktörer i olika samhällsprocesser. Framför allt stödjer SSBF medlemskommunerna med sakkunnigt stöd kring hantering av olycksrisker, byggnadstekniskt och organisatoriskt brandskydd samt räddningstjänstens insatsmöjligheter. SSBF stödjer och samverkar även med medlemskommunerna och myndigheter i enskilda remiss- frågor från till exempel Socialförvaltningen och Polisen avseende evenemang samt kommuner avseende alkohol- servering. Under 2025 har 364 remisser inkommit till SSBF avseende alkoholservering eller enligt ordningslagen. Antalet remis- ser kopplade till ordningslagen, främst inom kategorierna dans och evenemang utomhus, har minskat och är nästan halverade jämfört med 2024. Minskningen beror bland annat på att man inte längre behöver söka danstillstånd. Remisser skickas ibland ändå till SSBF i samband med anmälan. Under året har ett arbete med att effektivisera processen för Polisens remisser slut- förts. I detta arbete har bland annat de villkor som Polisen kan tillämpa vid tillståndsgivning för offentliga tillställ- ningar uppdaterats, i syfte att stärka Polisens kompetens och därigenom minska behovet av remisser till SSBF . SSBF stödjer och vägleder medlemskommunerna i olika delar av samhällsbyggnadsområdet. Under året har bland annat utbildningsinsatser genomförts för Stockholms stads stadsbyggnadskontor och flera stadsdelsförvaltning- ar, med fokus på räddningstjänstens förmåga och riskrela- terade frågor. Antalet möten inom ramen för Plan drop-in har, enligt önskemål, utökats för Stockholms stad och dess stadsplanerare. Även medarbetare vid stadsbyggnadskon- toren i Stockholms stad, Solna stad och Vaxholms stad har genomgått utbildning inom räddningstjänstens förmåga och riskrelaterade frågor. I början av året tog SSBF fram en ny mall för undersökning om betydande miljöpåverkan (UBMP). Arbetet har sin grund i ett omfattande förändringsarbete av hur och vilka risker som identifieras tidigt i den fysiska planeringen. Un- der året har SSBF även deltagit i Länsstyrelsens pilotstudie om sårbar infrastruktur vid klimatrelaterade extremväder samt yttrat sig i Transportstyrelsens arbete och förstudie inför nya föreskrifter för reglering av brandskydd i tunnlar och andra undermarksanläggningar. Därutöver har SSBF besvarat remisser avseende regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) samt Stockholms stads över- väganden kring området Bromma flygplats. Särskilt uppmärksammade detaljplaner som hanterats under året är Örby 4:1 vid kvarteret Rustiken i Bandhagen, överdäckningen av Centralstationen samt planeringen av en ny helikopterflygplats vid Östra Kil i Värmdö kommun. Boverkets nya byggregler trädde i kraft den 1 juli. SSBF har förberett sig inför detta genom omfattande interna utbildningsinsatser, inklusive utbildningspass inom ramen för RRÖS. Utbildningsmaterialet revideras nu och kommer att erbjudas medlemskommunerna under 2026. Under året Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 18 – har även utbildningar genomförts för byggnadsnämnder i fyra medlemskommuner, både i större format där flera förvaltningar deltagit och i mindre sammanhang riktade till bygglovshandläggare och inspektörer. Flera vägledningar har under året aktualitetsprövats och uppdaterats. Inom området stegutrymning har två viktiga beslut fattats som förtydligas i vägledningen och som avser förmåga att resa utskjutsstege samt utrymning från den nya verksamhetsklassen VK3C (behovsprövade trygg- hetsboenden). SSBF har även arbetat med att förtydliga förbundets insatstid enligt byggreglerna samt tagit fram kartunderlag som kan användas av kommuner, byggherrar och konsulter vid planering utifrån SSBF:s förmåga. Arbetet har även fortsatt inom större infrastrukturären- den såsom tunnelbanan och den nya Roslagsbanan. Sedan Nacka kommuns anslutning till SSBF har riskavdelningen haft ett aktivt samarbete med kommunens samhällsbygg- nadsavdelningar och genomfört möten med både chefer och handläggare inom plan-, exploaterings- och byggverk- samheten. Under året har vägledningar vid utformning och installa- tion av solcellsanläggningar och batterilagersystem samt vid utformning av installationer för räddningsinsatser i höga byggnader setts över och uppdaterats. Därutöver har arbete genomförts för att ta fram kartunderlag avseen- de insatstid som komplement till vägledningarna. En ny vägledning för hantering av släckvatten är under framta- gande och ett underlag avseende SSBF:s förmåga gällande brandvatten från öppet vattentag har tagits fram. Upprätta och vidmakthålla kommunal plan för räddningsinsats avseende Seveso- verksamhet Uppfylls helt. SSBF har som uppdrag att upprätta och vidmakthålla kommunala planer för räddningsinsatser vid verksamheter som omfattas av så kallad högre kravnivå enligt Sevesolagstiftningen. Förbundet har även, enligt samma lagstiftning, ansvar för att informera allmänheten om de Sevesoverksamheter som finns inom medlemskom- munerna. Under 2025 har SSBF sett över de verksamheter som omfattas av Seveso-kraven. Utifrån genomförd översyn be- döms att uppdatering av kommunal plan för räddningsin- sats behöver genomföras under kommande år. I samband med Nacka kommuns inträde i SSBF har ytter- ligare en Sevesoverksamhet tillkommit, vilket innebär att SSBF ska ta fram en kommunal plan för räddningsinsats för denna verksamhet. Arbetet med planen planeras att genomföras under 2026. Genomföra olycksutredning och omhänderta lärande efter insats Uppfylls helt. SSBF dokumenterar räddningsinsatser genom att upprätta händelserapporter efter varje genom- förd insats. Omhändertagande av lärande efter insats sker kontinuerligt. Vid behov genomförs även fördjupade utredningar, antingen som kompletterande händelserap- porter eller som mer omfattande olycksutredningar, i syfte att säkerställa lärande och utveckling av verksamheten. Arbetsmiljöverket utreder händelser som inträffat med risk för personskada. Under året har detta skett i god sam- verkan. Återkoppling av dessa incidenter leder till ett ökat lärande i organisationen och blir en del i förebyggandet inför liknande olyckor i framtiden. Under året har SSBF genomfört totalt nio olycksutredning- ar. Därutöver har sex kompletterande händelserapporter tagits fram, bland annat avseende utsläpp av farligt ämne i Täby centrum, trafikolycka med påkörd person vid spår- övergång samt utvärdering av räddningsinsats vid trafiko- lycka med biogasbuss på Farstabron i Värmdö kommun. SSBF har även löpande genomfört sakkunnigutlåtanden samt deltagit som utredare eller expertstöd vid ett antal händelser. Sammanlagt har 56 sakkunnigutlåtanden ge- nomförts, motsvarande en sammanlagd arbetstid om cirka 320 timmar. Exempel på händelser där sakkunnig kompe- tens har använts är insatsen vid Risbergska skolan, bran- den i Börshuset i Köpenhamn, trafikolycka på Skurubron samt spårhändelse i Täby. Utredningarna av insatsen vid Risbergska skolan i Örebro och branden i Börshuset i Kö- penhamn har haft ett stort externt intresse och lett till ett omfattande antal redovisningar. För att stärka organisationens samlade förmåga har internutbildning genomförts för utryckande personal avseende sakkunnigutlåtanden. Som stöd i det dagliga arbetet har även en snabbguide i fickformat tagits fram. Vidare genomförs löpande After Action Review (AAR) vid händelser som bedöms vara, eller kan bli, lärande för organisationen. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 19 – Genomföra tillståndsprövning enligt LBE Uppfylls delvis. SSBF är tillståndsprövande myndighet en- ligt LBE (lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor) inom förbundets medlemskommuner. Tillstånds- processen sker kontinuerligt enligt plan och processen innebär att granska inkomna tillståndsansökningar och anmälningar utifrån lagens olika krav samt fatta beslut om huruvida tillstånd medges eller ej. SSBF har under 2025 fortsatt att utveckla sitt arbete med tillståndsprövning för att sträva mot en mer effektiv hand- läggning och likvärdigt bemötande för alla sökande. Några förändringar som påverkar vår verksamhet särskilt under året är uppdatering av föreskrift gällande explosiv vara i april samt ändring av lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) som trädde i kraft genom den 15 juli. Ändringarna har ett fokus på ”security”-perspektivet och ställer utökade krav på framförallt de verksamheter som innehar tillstånd. SSBF har under 2025 mottagit 275 nya ansökningar om till- stånd för brandfarlig vara och 89 ansökningar om tillstånd för explosiv vara. ▪ Brandfarlig vara: 232 ansökningar har medgivits till- stånd för hantering, 8 har fått avslag och 26 tillstånd har återkallats. ▪ Explosiv vara: 57 ansökningar har medgivits tillstånd, 17 har fått avslag och 11 tillstånd har återkallats. En betydande del av arbetet inom området utgörs av tillstånd som överklagas till högre instanser, vilket är tids- krävande och påverkar övrig verksamhet. SSBF har under hösten genomfört samverkanstillsyn till- sammans med Polisen, Arbetsmiljöverket och andra rädd- ningstjänster riktat mot explosiv vara, i syfte att utvärdera lagändringens effekt. Under året har förändringar med Nationellt tillståndsre- gister för explosiva varor (NATEV) skett och nu återfinns även personer som är lämplighetsprövade i registret. Ändringarna har bl.a. lett till en ökad administration för räddningstjänsterna. Behov av fler handläggare för fler arbetsuppgifter i kombination med personalomsättning och föräldraledigheter innebär en ständig utmaning med kompetensförsörjningen. SSBF bedömer att arbetet inom LBE-området fortsatt kommer att öka i omfång. Reger- ingen utreder just nu om ytterligare arbetsuppgifter ska åläggas kommunen avseende bland annat genomförandet av sprängningsarbete i detaljplanerade områden. SSBF har fortsatt haft flera ärenden med explosiv vara med uppmärksammade brister i verksamhetens hantering. SSB- F:s vidtagna åtgärder har i några fall överklagats och drivits vidare i förvaltningsprocessen. SSBF ser det som mycket angeläget att driva frågorna om korrekt och säker hantering av explosiva varor och att förebygga obehörigt förfarande. SSBF har deltagit i Försvarsdepartementets utredning för att stärka tillstånds- och tillsynsprocessen mot obehörigt förfarande. SSBF har aktiv samverkan med både nationell och lokal polis samt närliggande räddningstjänster och storstadsregionerna. SSBF deltar även som enda rädd- ningstjänst i Nationellt forum för sprängämnessäkerhet. Inkomna ärenden har under år 2025 fortsatt varit högt i förhållande till handläggande resurser. Tillståndshand- läggning har därför prioriterats framför uppföljande tillsyn. En del av detta beror också på introduktion av nya resurser samt föräldraledigheter. Analysera och kontinuerligt utveckla förebyggandearbetet Uppfylls helt. SSBF utreder och analyserar kontinuerligt samhällets riskbild, analyserar insatsstatistik samt tar fram andra kvalificerade analyser och underlag i syfte att ständigt utveckla förebyggandeverksamheten. SSBF ar- betar också med att utveckla ändamålsenliga metoder för utvärdering och uppföljning av effekter av förebyggande- åtgärder. Samverka kring förebyggande med medlemskommuner och andra aktörer Uppfylls helt. SSBF samverkar med medlemskommunerna och andra aktörer kring brand- och olycksförebyggande frågor genom kontinuerlig dialog och etablerade samver- kansformer. Samverkan är en central del i det förebyggan- de arbetet och syftar till att skapa en gemensam lägesbild samt att stärka förutsättningarna för ett samordnat och trygghetsskapande arbete. En samrådsgrupp för skydd mot olyckor och civil beredskap etablerades under 2025. Sam- rådsgruppen är ett forum för dialog mellan personer med mandat och ansvar inom säkerhets-, beredskaps- och de olycksförebyggande funktionerna i medlemskommunerna och SSBF . Det nya mötesforumet ersätter SSBF:s tidigare deltagande i samverkansforumet Risksam. SSBF samverkar löpande med medlemskommunerna och andra myndigheter inom det förebyggande området. Ar- betet med myndighetsgemensamma tillsyner har fortsatt enligt plan. Under året har SSBF även deltagit i Stockholms stads arbete med att ta fram en gemensam digital platt- form för tillsyn, vilket förväntas bidra till ökad kvalitet och effektivitet i tillsynsarbetet. Vidare har SSBF haft en aktiv Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 20 – samverkan med Polismyndigheten samt med närliggande räddningstjänster och storstadsregioner i utvecklingen av tillsyns- och tillståndsarbete kopplat till brandfarliga och explosiva ämnen. Samverkan har även omfattat gemen- samma remissvar och skrivelser inom det förebyggande området, med särskilt fokus på farlig verksamhet samt brandfarliga och explosiva varor. På lokal nivå sker samverkan i dialog med kommuner, stadsdelar, polis och vid behov frivilliga aktörer. Under året har SSBF till exempel tillsammans med Vallentuna kommun och Brandskyddsföreningen arbetat med att utreda och påbörja utbildning inom ramen för CIP (civil in- satsperson). Arbetet syftar till att, genom lokal förankring, öka tryggheten och bidra till ett mer förebyggande arbete. Uppdraget följs upp och utvärderas under kommande år. Som en del av det förebyggande arbetet har SSBF även deltagit i samverkan kopplad till framkomlighets- och infrastrukturfrågor. Detta har bland annat omfattat åter- kommande avstämningar kring vägtunnlar, deltagande i regionala blåljusforum där trafikhändelser analyseras och åtgärder identifieras, samt samverkan inför större infrastrukturella förändringar såsom ombyggnationen av Mälarbanan genom Solna. SSBF har därutöver stöttat det förebyggande arbetet genom deltagande i flera infrastruk- turprojekt efter avrop. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 21 – SSBF verkar förebyggande mot bränder och andra olyckor, och bidrar därigenom till att rädda liv och att förhindra eller begränsa skador Mått Målvärde/indikator 2025 Resultat 2025 Utvärdering efter genomförd brandskyddsutbildning. Deltagarnas nöjdhet med brandskyddsutbildningen. Minst 3 av 4 (75 % av den totala poängen). 3,3 Företagarnas nöjdhet med myndighetsutövningen (brand- skydd). NKI (Öppna jämförelser) Stockholm Business Alliance (SBA). NKI-värde 70 eller högre. Genomsnittligt indexvärde: 861 (2024: 80,4; 2023: 87,0; 2022: 81,1) Per kommun index 2025 (2024²) Danderyd 89 (74) Täby 0² (86) Lidingö 0³ (88) Vallentuna 0² (85) Nacka 884 (-45) Vaxholm 0² (0) Solna 86 (80) Värmdö 0 (72) Stockholm 88 (87) Österåker 81 (71) Sundbyberg 0² (0) Analys och värdering av tillsynsverksamheten. Uppfyllelse av åtagande i tillsynsplan. Antal och andel tillsynsbesök som föranlett åtgärd. Volym 826 stycken genomförda tillsyner. Mål enligt tillsynsplanen 1050 stycken. 536 tillsynsärenden med en eller flera brister som lett till åtgärd (65%). Analys och värdering av genomförda kommunikationsinsatser. Effekt i form av påverkan på och relation med målgrupp Kvalitativ bedömning, se sidan 16. Se sidan 16. Under verksamhetsåret ska samtliga sotningsobjekt kontrolleras enligt tidsfrist. Antal genomförda brandskyddskontroller. 90% Totalt: 85% Lokaleldstäder: 90% Centraleldstäder: 68% Imkanal storkök: 91,5% Eldstad storkök: 90% Under verksamhetsåret ska samtliga objekt sotas/rengöras enligt tidsfrist. Antal genomförda sotningar. 90% Totalt: 88% Lokaleldstäder: 93% Centraleldstäder: 70% Imkanal storkök: 92% Eldstad storkök: 95,5% Indikatorer I vår verksamhetsplan för 2025 har vi formulerat ett antal indikatorer som ett sätt att göra jämförande analyser av bland annat vårt förebyggandearbete, vår responstid på inkomna larm samt indikatorer för ansvarsfullt resursnyttjande. Dessa redovisas här. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 22 – SSBF verkar förebyggande mot bränder och andra olyckor, och bidrar därigenom till att rädda liv och att förhindra eller begränsa skador Mått Målvärde/indikator 2025 Resultat 2025 Beslut om tillstånd av brandfarlig och explosiv vara. Andel ”normala/okomplicerade” ärenden som besvarats inom tre månader från komplett ansökan. Andel komplexa ärenden som besvarats inom sex månader från komplett ansökan. 100% 100% 98,5%6 100% 1 Info kring NKI – Datan är inhämtad 2026-01-09. Den sista inrapportering av underlag för NKI gjordes 2026-01-07 och omfattande december månad. Detta innebär att december månad inte kan räknas in i de aktuella siffrorna då NKI-undersök- ningen mest sannolikt inte hunnits genomföras. Kommuner där färre än 7 svar registrerats räknas inte in i det genomsnittliga indexvärdet. Då Nacka anslöt under pågående mätår har deras resultat inte räknats in i indexvärdet. 2 Värden kan avvika mot 2024 års redovisning med anledning av att faktiska resultat från NKI-mätningen vanligtvis redovisas i april året efter. Det är den faktiska siffran för 2024 som redovisas inom parentes. 3 För att kommunindex ska registreras krävs fler än 7 svar. Svar hämtas endast från företag (kommunalt driven/ägd verksamhet räknas ej in). Kontaktpersonen sätts i karantän i 180 dagar efter första svar vilket gör att samma person inte kan kontaktas för flera ärenden inom den perioden även om personen är registrerad som kontaktperson i flera ärenden. Kontaktpersonen blankas om företaget gått i konkurs, flyttats eller om kontaktpersonen inte längre jobbar kvar. 4 Nacka anslöt till Storstockholms brandförsvar vid halvårsskiftet 2025. Då resultatet som redovisas omfattar hela år 2025 ingår resultat från både Storstockholms brandförsvar och Södertörns brandförsvarsförbund i det redovisade mätvärdet. 5 Nacka anslöt till Storstockholms brandförsvar vid halvårsskiftet 2025 varpå Storstockholms brandförsvar inte har något mätvär- de att redovisa för tidigare år. 6 Av drygt 400 ärenden har enstaka passerat tre månaders handläggningstid, vilket främst beror på resursbrist hos SSBF. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 23 – SSBF:s räddningsinsatser genomförs av de uttryckande resurserna och av ledningsresurser som är fördelade inom SSBF:s geografiska område. Räddningsinsatserna ska vara snabba, effektiva och säkra för att begränsa skador på människor, egendom och miljö. Larmfrekvens All redovisad statistik för år 2022–2025 visar genomförda insatser eller andra uppdrag från perioden 1 januari till 31 december för respektive år. Antal räddningsinsatser och andra uppdrag Antal räddningsinsatser och andra uppdrag som SSBF blivit larmade till mellan 1 januari till och med 31 december år 2025 uppgår till 10 151 stycken. Detta värde visar på en marginell ökning från föregående år men med hänsyn ta- get till Nackas anslutning under året så ligger värdet i nivå med motsvarande värde för 2024. Bränder eller brandtillbud står för 19 procent och auto- matiska brandlarm för 33 procent och av alla räddningsin- satser eller andra uppdrag. Antalet räddningsinsatser och andra uppdrag som SSBF larmades till mellan den 1 januari och den 31 december 2025 inom medlemskommunerna uppgick till 9 637. Det innebär att vi genomfört 514 rädd- ningsinsatser och andra uppdrag inom andra kommuner än SSBF:s medlemskommuner. Bränder Under perioden 1 januari till och med 31 december 2025 har SSBF blivit larmade till 1 695 bränder eller brandtill- bud inom våra medlemskommuner, en ökning jämfört med föregående års 1 473 räddningsuppdrag. Ungefär 44 procent av uppdragen utgörs av brand eller brandtillbud i byggnad. Det totala antalet bränder och brandtillbud har ökat något inom SSBF:s geografiska område sedan 2024, vilket går emot trenden med en gradvis minskning de senaste åren. Det kan främst förklaras med en betydande ökning av antalet bränder som inte inträffar i byggnader där brän- der i skog och mark sticker ut. Den varma och torra våren och försommaren ledde till fler bränder i skog och mark jämfört med 2024. Årets ökning beror även på att SSBF vid halvårsskiftet har utökats med ytterligare en medlems- kommun och heltidstation i Nacka. Av de totalt 751 bränder eller brandtillbud i byggnad under 2025 var 579 brand eller brandtillbud i bostäder. Brand eller brandtillbud i bostad står för 77 procent av det totala antalet bränder eller brandtillbud i byggnader. 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 2025202420232022 10151 1000610247 10315 Antal räddningsinsatser eller andra uppdrag, 2022-2025. SSBF ingriper snabbt och effektivt och lindrar följderna av en olycka SSBF:s övergripande mål för räddningstjänstverksamheten är att SSBF ingriper snabbt och effektivt och lindrar följderna av en olycka. 0 500 1000 1500 2000 2025202420232022 751825 793 721 9441025 974 752 1850 1767 1473 1695 Antal bränder eller brandtillbud, 2022-2025. Den undre ljusblå stapeln illustrerar antalet bränder eller brandtillbud i byggnad och den övre mörkblå stapeln utgörs av bränder eller tillbud som inte är inom eller i nära anslutning till en byggnad (brand, ej i byggnad). Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 24 – Brand eller brandtillbud, ej i byggnad delas in i följande underkategorier: ▪ Brand i skog eller mark. ▪ Brand i fordon/ fartyg. ▪ Brand i avfall/ återvinning. ▪ Annan brand. Cirkeldiagrammet nedan visar procentuell fördelning av händelsetyper för brand eller brandtillbud, ej i byggnad. Andelen bränder där brandorsaken bedömdes vara av- siktlig uppgick till 22 procent under 2025. För brand eller brandtillbud i byggnad så var mänsklig handling utan av- sikt vanligast. Bedömningarna är gjorda av räddningsleda- ren på plats. Cirkeldiagrammet nedan visar en procentuell fördelning av den bedömda brandorsaken. Bränder eller brandtillbud i skolor, förskolor samt fritids- gårdar redovisas för samtliga brandhändelsetyper. Vanligast är dock händelsetypen brand i byggnad som stod för 20 av totalt 32 stycken bränder eller tillbud i skolor och förskolor under 2025. Antalet bränder eller tillbud i skolor, förskolor eller fritidsgårdar har minskat sedan föregående år. Det totala antalet bränder i bostad under 2025 ligger fortsatt något lägre än tidigare år och i nivå med utfallet för 2024. Samtidigt kan en tydlig ökning noteras av antalet bostadsbränder med utvecklad brand vid ankomst i vanligt boende (händelser där branden spridit sig från det objekt som först antändes) jämfört med 2023. Denna ökning syntes redan föregående år, 2024, och den nya högre nivån kvarstår även under 2025 då 146 bränder visade sig vara ”utvecklad brand vid ankomst” i vanligt boende. Se stapel- diagram på nästa sida. 52% 14% 14% 20% Procentuell fördelning av händelsetyper för brand ej i byggnad, 2025. Brand i skog och mark (52 procent) Brand i fordon eller fartyg (20 procent) Brand i avfall eller återvinning (14 procent) Annan brand (14 procent) Procentuell fördelning av brandorsak inom SSBF, 2025. Mänsklig handling utan avsikt (41 procent) Naturföreteelse (2 procent) Mänsklig handling, med avsikt (22 procent) Utrustningsfel (22 procent) Mänsklig handling, avsikt gick inte att bedöma (13 procent) 41% 22% 2% 22% 13% Händelsetyp 2025 2024 2023 2022 Brand i skola 24 37 36 38 Brand i förskola 6 9 21 24 Brand i fritidsgård 2 0 1 0 Brand i skola Brand i förskola Brand i fritidsgård Antal skolbränder inom SSBF.s medlemskommuner, 2021-2024. 0 5 10 15 20 25 30 35 40 2025202420232022 38 24 36 37 21 91 200 24 6 Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 25 – Andra insatser SSBF blir larmade på flertalet andra insatser utöver brän- der och brandtillbud. Nedan redovisas antalet insatser för explosioner, trafikolyckor, hjärtstoppslarm samt drunk- ning inom våra medlemskommuner för perioden 1 januari till 31 augusti 2022–2025. Explosioner Under 2025 larmades SSBF till 65 explosioner, vilket är betydligt fler än föregående år. Denna skillnad kan till stor del förklaras av en intensiv våldsvåg under en begränsad period i början av året och bör inte ses som representativ över tid. 56 av händelserna inträffade i någon av SSBF:s medlemskommuner. Vid 8 av händelserna var vi förstär- kande resurs till Södertörns brandförsvarsförbund respek- tive Brandkåren Attunda. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 2025202420232022 21 17 41 37 35 26 65 56 Antal explosioner, 2022-2025. Bränder i bostad år 2022-2025. Brand i bostad, alla insatser Brand i bostad, SSBF:s kommuner Brand i vanligt boende, alla insatser Brand i vanligt boende, SSBF:s kommuner Utvecklad brand vid ankomst, vanligt boende, SSBF:s kommuner 0 100 200 300 400 500 600 700 800 2025202420232022 734704 607575 612646 527 501 101 593 476 576 463 144 579 476 578 470 146105 1 I begreppet vanligt boende inkluderas även seniorboende sedan 2022, vilket gör att statistiken kan skilja sig från tidigare år då seniorboende redovisades som brand i bostad, och inte som brand i vanligt boende som den redovisas sedan år 2022. Fritids- hus inkluderas inte i vanligt boende. I brand i bostad inkluderas bostadstyperna, utöver vanligt boende1, även: ▪ Elevhem/studenthem ▪ Gemensamhetsboende ▪ Särskilt behovsprövat boende ▪ Trygghetsboende Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 26 – Antal trafikolyckor, 2022-2025. 0 100 200 300 400 500 600 700 800 2025202420232022 667 605 586 567 535 531 461 497 Trafikolyckor, samtliga larm Trafikolyckor, SSBF:s kommuner 0 500 1000 1500 2000 2025202420232022 1159 1140 1114 353 453 530 1512 1593 1058 507 15651644 Antal hjärtstoppslarm, 2022-2025. Den undre ljusblå stapeln visar antalet hjärtstoppslarm och den övre mörkblå stapeln antal hjärtstoppslarm där alla enheter återkallades innan ankomst. Hjärtstoppslarm Efter att förbundet noterat en markant ökning av antalet hjärtstoppslarm som SSBF larmas till under åren 2023 och 2024 har SSBF noggrant bevakat utvecklingen. För en Rättvis bild av antalet hjärtstoppslarm, och för att på ett bättre sätt kunna följa upp hjärtstoppslarmen, redovisar förbundet dels antalet hjärtstoppslarm där vi har gjort en insats och där det finns en fullständig händelserapport, och dels det totala antalet hjärtstoppslarm som vi larmats till, inklusive motbud eller återkallade larm. Under 2025 skedde en minskning av antalet hjärtstopps- larm jämfört med föregående år. Trafikolyckor Sedan 2022 har det varit en konstant nedgång i antalet trafikolyckor där SSBF har larmats ut. Av det totala antalet utryckningar till trafikolyckor (497 stycken) under 2025 så inträffade 461 (93 procent) inom SSBF:s geografiska område. Majoriteten av trafikolyckorna under 2025 inträffade dagtid mellan klockan 06:00-19:00 (433 stycken) och med den högsta toppen under rusningstrafik mellan klockan 15:00-18:00 (164 stycken). Drunkning 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna i drunknings- olycka 5 4 9 4 Antal omkomna i drunkningsolyckor, 2022-2025. Antal drunkningsolyckor eller tillbud, 2022-2025. Drunkning eller drunkningstillbud, samtliga larm Drunkning eller drunkningstillbud, SSBF:s kommuner 0 10 20 30 40 50 60 70 80 2025202420232022 72 40 47 44 36 35 46 30 Drunkningsolyckor eller drunkningstillbud Antalet drunkningsolyckor eller drunkningstillbud är i huvudsak i linje med föregående år. Drunkningsolyckorna inträffar till stor del antingen på vintern när personer går genom isen eller på sommaren under bad- och fritidsbåts- säsongen. Under 2025 omkom 5 personer i drunkningsolyckor inom SSBF:s geografiska område. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 27 – Stockholm 6275 stycken Solna 631 stycken Täby 508 stycken Värmdö 411 stycken Österåker 384 stycken Nacka 331 stycken Sundbyberg 282 stycken Danderyd 244 stycken Lidingö 253 stycken Vaxholm 89 stycken Vallentuna 238 stycken Antal räddningsinsatser och andra uppdrag i respektive medlemskommun Bränder i skolor 24 stycken i skola 6 stycken i förskola 2 stycken i fritidsgård Bränder i bostad 476 stycken Drunkningsolyckor och tillbud 30 stycken Trafikolyckor 497 stycken 12 3 6 9 164 stycken har skett under rusnings- trafik mellan klockan 15.00 – 18.00 761 anställda den 31 december 2025 826 genomförda tillsyner enligt LSO och LBE Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 28 – Effektmål och verksamhetsuppdrag om effektiva räddningsinsatser För att nå det övergripande målet för räddningstjänstverk- samheten ska följande effektmål uppnås: SSBF planerar och genomför sina räddningsinsatser så att de påbörjas så snabbt som möjligt med rätt resurser vid varje enskild olycka. I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå effektmålet och vidare det övergripande målet för räddningstjänstverksamheten. Kontinuerligt utveckla rutiner och metoder för larm och ledning Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt med att utveckla både rutiner och metoder för att räddningsinsatser kan på- börjas så snabbt som möjligt med rätt resurser samt för att kunna ta tillvara information om infrastruktur och objekt som är av betydelse för räddningsinsatserna. Under året har arbete bedrivits för att vidareutveckla led- ningsförmågan inom räddningsregionen. Ledningsutveck- lare har deltagit i nationella workshops samt genomfört utbildningsinsatser avseende ledning inom delar av rädd- ningsregionens räddningstjänster och vid regionutbild- ningarna. Arbetet med hantering av oexploderad ammuni- tion (OXA) i samband med räddningsinsats har fortskridit, där delrapport 1 har färdigställts och delrapport 2 är under framtagande. Utveckling av alarmeringsprocessen har genomförts i sam- verkan mellan RC Mitt och räddningsverksamheten, där funktionen ”text till tal” har införts vid automatlarm. Detta bidrar till att förkorta alarmeringsfasen vid RC Mitt. Under året har även en uppföljning av arbetssättet enligt riktlin- je RC Mitt genomförts i syfte att likställa och säkerställa produktionen. RC Mitt har vidare bedrivit omvärldsbevakning inom området alarmering. På uppdrag av RC Mitts chefsgrupp har arbete inletts med att kartlägga alternativa tekniska lösningar för att möjliggöra utalarmering i egen teknisk plattform. Arbetet genomförs i samverkan med RC Öst och planeras att redovisas under 2026. Parallellt har RC Mitt tillsammans med SOS Alarm testat en digital plattform för statistikuppföljning, ett arbete som fortlöper. Därutöver har RC Mitt, tillsammans med övriga avdelningar inom SSBF , deltagit i en upphandlingsförstudie avseende statisti- kanalysverktyg, ledd av IT-funktionen. Kontinuerligt arbeta för att genomföra effektiva räddningsinsatser Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt med att pla- nera och genomföra räddningsinsatser i syfte att i ett tidigt skede bryta skadeförloppet och bidra till att minska konsekvenserna av inträffade olyckor. Arbetet omfattar såväl förberedelser i den utryckande verksamheten som utveckling av ledning, stödjande system och gemensamma arbetssätt. Under året har särskilt fokus legat på att förbereda verk- samheten inför anslutningen av Nacka kommun. Inom ramen för detta har utbildningsinsatser genomförts för Nackas personal avseende SSBF:s organisation, rutiner och operativa arbetssätt. Parallellt har SSBF deltagit i framta- gandet av ett nytt insatsstöd- och kartsystem, i syfte att ytterligare stärka beslutsunderlaget vid räddningsinsats- er. Under slutet av året har det nya framkörningsstödet installerats i förbundets fordon, arbetet med tillhörande insatsstöd pågår. Stödet kommer ge förbättrade möjlighe- ter att snabbt få tillgång till relevant information om objekt och verksamheter. RC Mitt har under året utbildat, övat och implementerat arbetssättet AMI (avsikt med insats) i verksamheten. För att stärka erfarenhetsöverföring och samsyn inom rädd- ningsregionen har vakthavande befäl genomfört minst två pass medåkning per person i ledningsfordon hos andra räddningstjänster inom regionen. Under hösten har ett mer strukturerat arbete påbörjats avseende hantering av utlämnande av handlingar, före- trädesvis händelserapporter. Den återföring som sker i samband med detta bidrar till förbättrad kvalitet i rapport- skrivningen. Samtliga brandstationer arbetar med att aktivt orientera sig i sitt insatsområde kopplat till lokal riskbild för att sä- kerställa god lokalkännedom och förberedelse inför insats. Enheterna arbetar även med lokala övningsplaner utifrån respektive stations behov, vilka genomförs inom ramen för den dagliga verksamheten. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 29 – Responstid Mått¹ Målvärde/indikator 2025 Resultat 2025 Medianen av responstiden ska bibehållas eller minska.2 Jämförelse (tt:mm:ss) med föregående år. 00:08:15 00:08:24 Responstiden vid olycka understiger i normala fall 15 minuter inom Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vaxholm på dagtid samt inom centrala delar av Vallentuna, Värmdö och Österåker i 85 % av fallen. Andel olyckor där responstiden understiger 15 minuter. 85 % 78 % Responstiden vid olyckor ska dock inte överstiga 20 minuter på platser med fast vägförbindelse inom Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby samt Vaxholm (dagtid) i 95 % av fallen. Andel olyckor där responstiden understiger 20 minuter vid fast vägförbindelse. 95 % 91 % Responstid vid olyckor ska dock inte överstiga 30 minuter på platser med fast vägförbindelse inom Vaxholm under kvällar och helger. Andel olyckor där responstiden understiger 30 minuter vid fast vägförbindelse. 95 % 91 % Responstid vid olyckor ska dock inte överstiga 40 minuter på platser med fast vägförbindelse inom Vallentuna, Värmdö och Österåker i 95 % av fallen. Andel olyckor där responstiden understiger 40 minuter vid fast vägförbindelse. 95 % 95 % Responstiden vid olycka på öar utan fast vägförbindelse understiger 60 minuter i 95 % av fallen. Andel olyckor där responstiden understiger 60 minuter på öar utan fast vägförbindelse. 95 % 92 % Indikatorer I vår verksamhetsplan för 2024 har vi formulerat ett antal indikatorer som ett sätt att göra jämförande analyser av bland annat vårt förebyggandearbete, vår responstid på inkomna larm samt indikatorer för ansvarsfullt resursnyttjande. Responstiderna redovisas här. ¹ Vid beräkning av responstiden så är starttiden när SOS Alarm svarar på samtalet till dess att första resurs anländer till olycksplat- sen. I responstiden ingår SOS Alarms larmbehandlingstid vilket är en tid som SSBF inte kan påverka. 2 Under de senaste fyra åren har SSBF:s median för responstid varit runt 8 minuter. Det är inte rimligt att medianen för respons- tiden ska minska varje år med hänsyn till att det alltid kommer finnas en tid för larmhantering, anspänning samt körtid. Därför anses det godtagbart att SSBF:s median för responstid bibehålls men inte ökar drastiskt. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 30 – Effektmål och verksamhetsuppdrag om uthålliga och hållbara rädd- ningsinsatser För att nå det övergripande målet för räddningstjänstverk- samheten ska följande effektmål uppnås: Vid räddningsinsatser är SSBF rätt dimensionerade, har god uthållighet och har hållbarhet i fokus. I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå effektmålet och vidare det övergripande målet för räddningstjänstverksamheten. Kontinuerligt arbeta för att skapa förutsätt- ningar för uthållighet och effektivt arbete vid räddningsinsats Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt med att skapa lednings- och resursmässiga förutsättningar för ett effek- tivt resursutnyttjande, uthållighet och redundans vid rädd- ningsinsatser. Arbetet omfattar såväl ledningsfunktioner som utryckande verksamhet och syftar till att säkerställa att rätt kompetens och resurser finns tillgängliga utifrån händelsetyp och identifierade behov. Vid längre insatser ska personal- och materialtillgång kunna upprätthållas för att möjliggöra uthållighet över tid. Under året har arbetet fokuserat på att stärka förmågan till samordning och ledning vid större och mer långvariga händelser. En grundläggande stabsutbildning har genom- förts för cirka 60 personer under våren. Under hösten har två medarbetare även genomfört MSB:s stabschefsutbild- ning i syfte att på sikt kunna utveckla och genomföra en egen stabschefsutbildning inom förbundet. Räddningsavdelningen har parallellt arbetat med att säkerställa en stabil bemanning över tid, med målsättning- en att varje arbetspass ska bemannas med personal med rätt utbildning och kompetens. Under året har ytterligare förbättringar genomförts i de stödsystem som används för att planera och följa upp personalens kompetens, vilket stärker förutsättningarna för både uthållighet och effek- tivitet i den utryckande verksamheten. Samtidigt kvarstår utmaningar kopplade till kompetensförsörjning. Skydda naturvärden och verka för att mins- ka spridning av kemikalier och förorening Uppfylls delvis. Det är viktigt att SSBF kan genomföra åtgärder för att minimera spridningen av föroreningar och kemikalier vid en insats. Under räddningsinsatser finns alltid fokus på miljön. I samband med släckinsatser gör ansvarigt befäl eller rädd- ningsledare en noggrann bedömning inför val av släckme- del, i syfte att minimera eventuell miljöpåverkan och risken för spridning av föroreningar. SSBF har ett arbete kvar att göra inom släckvattenhantering och metodutveckling för att minska släckmedelanvändningen. Arbetet med detta är långsiktigt och kommer att fortsätta under kommande år. Med anledning av nya lagkrav har interna rutiner tagits fram för att säkerställa en hållbar hantering av textilier på brandstationerna. För att underlätta kemikaliehantering, hantering av säker- hetsdatablad samt riskbedömning av de produkter som Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 31 – används i verksamheten har SSBF tillgång till ett digitalt kemikaliehanteringsverktyg. Detta implementerades under 2025 men fortfarande finns arbete kvar att göra på enheterna. SSBF har ett diplomerat miljöledningssystem. Varje brand- station och övningsanläggning genomgår en intern mil- jörevision i slutet av året. Varje år extern revideras några av dem. Under en fyraåresperiod period ska samtliga haft ett externt revisonsbesök. Efter godkänd extern revision erhåller SSBF sitt miljödiplom, så även 2025. SSBF har en arbetsgrupp som arbetar med hantering av PFAS-föroreningar vid förbundets båda övningsanlägg- ningar. Arbetet sker i samverkan med berörda kommuner och omfattar både identifiering av PFAS-föroreningar samt utredning av möjliga åtgärder för att hantera tidigare spridning. Effektmål och verksamhetsuppdrag om utveckling och utbildning För att uppnå det övergripande målet för räddningstjänst- verksamheten ska följande effektmål uppnås: SSBF utför ett noggrant arbete med rätt utbildad och övad perso- nal där arbetet kontinuerligt ska anpassas efter erfarenheter och ny kunskap. I följande avsnitt redovisas de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå effektmål och vidare det övergripande målet för räddningstjänstverksamheten. Kontinuerligt utbilda personal Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt med att utbilda och öva personal inom det skadeplatsnära arbetet och räddningsledningen i syfte att säkerställa kunskap, kompe- tens och förmåga i hela organisationen. Genom utbildning och övning avseende ledning, utalarmering och samverkan stärks kvaliteten i ledningsarbetet samt förmågan inom räddningscentralen och den utryckande verksamheten. Under året har utbildnings- och övningsverksamhet ge- nomförts i stor omfattning. Enhet ledning har genomfört åtta utbildningsdagar med olika teman samt deltagit i regi- onutbildningar, både som kursdeltagare och som instruk- törer. Vidare har bland annat deltagande skett i följande övningar och utbildningsinsatser i samverkan med andra aktörer: ▪ Övning Tor på Ågesta övningsanläggning. ▪ Fullskaleövning på Bromma flygplats. ▪ Kaderövning Citybanan. ▪ Seminarieövning Norra Länken. ▪ MIRG-övning B. ▪ Totalförsvarsövningen Birger Jarl. ▪ Övning Otto på Älvsjömässan. ▪ Ledningsträningsdagar på Johannes brandstation. ▪ Seminarieövning på Karolinska sjukhuset. ▪ CBRNE-övning på Johannes brandstation under två dagar, med deltagande från räddningstjänsten, Poli- sen, sjukvården och Länsstyrelsen. ▪ Övningar, utbildningar och rådgivning för säkerhets- chefer och ambassadpersonal vid olika utländska beskickningar. ▪ Intern utbildning av SSBF:s personal avseende utländ- ska beskickningar. Inom ramen för räddningscentralens verksamhet har RC Mitt deltagit i utbildningar arrangerade av MSB, omfattande: ▪ Ledningskurs 2 med ett vakthavande befäl. ▪ Ledningskurs 3 för ett ledningsbefäl. RC Mitt har även deltagit i regionledningsutbildningar under både vår och höst, med representation både som kursdeltagare och inom kursledning. Parallellt införs ut- bildningar successivt i utbildningsplattformen (LMS). För att möjliggöra uppföljning av personal samt genomför- ande av digitala utbildningar används utbildningsplattfor- men Pingpong. Under året har viss begränsning funnits till följd av per- sonalbrist, men rekrytering pågår för att stärka utbild- ningsverksamheten och möjliggöra fortsatt utveckling av systemet. För att säkra tillgången till arbetsledande befäl har rekry- tering samt intern utbildning i ledarskap genomförts för styrkeledare och ett antal arbetsledare. Under kommande år planeras motsvarande utbildning även för befintliga be- fäl. Under våren har befälsdagar genomförts med samtliga befäl, med fokus bland annat på ledarskap. Under året har årliga rökövningar genomförts på förbundets övningsan- läggningar. I samband med Nackas inträde i förbundet har utbildningsinsatser genomförts för personal både före den 1 juli och under hösten. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 32 – Utvärdera och anpassa efter ny erfarenhet och kunskap Uppfylls helt. Utvärdering och erfarenhetsåterföring utgör en del av SSBF:s löpande arbete för att utveckla och förbättra såväl den övergripande som den skadeplatsnära ledningen. Arbetet syftar till att tillvarata ny erfarenhet och kunskap samt omsätta dessa i anpassade arbetssätt i verksamheten. SSBF deltar under året i MSB:s projekt långa insatsvägar, vilket bidrar till kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte i frågor som rör räddningstjänstens förmåga vid komplexa och resurskrävande insatser. Parallellt sker ett kontinuer- ligt arbete i verksamheten, i samverkan mellan olika delar av organisationen, med att följa upp genomförda insatser och identifiera lärdomar. Arbete pågår med att tydliggöra och vidareutveckla de fo- rum där erfarenhetsutbyte bäst kan delas och tas om hand, i syfte att säkerställa att vunna erfarenheter får genomslag i verksamheten. Effektmål och verksamhetsuppdrag om aktörsgemensamma räddnings- insatser För att uppnå det övergripande målet för räddningstjänst- verksamheten ska följande effektmål uppnås: SSBF har förmåga att tillsammans med andra aktörer planera och genomföra effektiva räddningsinsatser i det föränderliga och komplexa samhället. I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå effektmål och vidare det övergripande målet för räddningstjänstverksamheten. Fortsatt utveckla lokal, regional och nationell samverkan Uppfylls helt. SSBF ska upprätthålla en hög grad av sam- verkan med andra samhällsaktörer för att kunna använda samhällets samlade resurser effektivt och därigenom minska konsekvenserna av olyckor. Detta sker bland annat genom att samordna och utveckla den övergripande och skadeplatsnära ledningen tillsammans med nationella, regionala och lokala aktörer, med fokus på det föränderliga och komplexa samhället. Samverkan med medlemskommuner och stadsdelar samt lokalpolisområden sker kontinuerligt, med målsättningen att skapa en gemensam lägesbild och bidra till trygghets- skapande arbete. Inom ramen för operativ samverkan har SSBF under året deltagit i och lett möten inom Gruppen för operativ samverkan (GOS) tillsammans med rädd- ningstjänsterna i Stockholms län samt polis och sjukvård. Därutöver har SSBF medverkat i en förstudie avseende oljeskadeskyddet. Samverkan inom sjöräddnings- och maritima insatser har fortsatt att utvecklas. Under året har samordningsmöten genomförts inom ramen för maritime incident response group (MIRG) tillsammans med Kustbevakningen och Sjöfartsverket. SSBF har även planerat och genomfört fartygsbesök samt övningar tillsammans med SAR-helikop- tern vid flera tillfällen. Vidare har medarbetare från SSBF deltagit som bedömare inom räddningstjänstutbildning för brandingenjörer. SSBF har under året haft en aktiv roll i planering och genomförande av säkerhetssamverkan kring större evenemang. Bevakning sker löpande genom deltagande i planerings- och säkerhetsmöten, och inför högriskmatcher i fotboll sker särskild samverkan med Polisen och berörda arrangörer, där beredskapsplaner upprättas vid behov. Under året har detta bland annat omfattat internationella idrottsevenemang, statsbesök, demonstrationer, konserter med stor publik, motionslopp, kultur- och festivalarrange- mang samt nationella ceremonier. På regional och nationell nivå har samverkan fortsatt genom deltagande i forum tillsammans med räddnings- tjänsternas storstadscentraler, SOS Alarm och Samverkan Stockholmsregionen (SSR). Inom ramen för RC Mitt har kvalitetsuppföljningar genomförts med anslutna rädd- ningstjänster under både vår och höst, kompletterat med återkommande möten inom RC Mitts chefsgrupp. Vidare har platsbesök genomförts vid andra räddningscentraler i syfte att stärka erfarenhetsutbyte och gemensam utveck- ling, med fortsatt arbete planerat under kommande år. Internationell samverkan och stöd har också präglat året. SSBF har i början av året bidragit till stödet till Ukraina genom överlämning av containerbaserade system för tillfälliga brandstationer. Erfarenheter från kriget har även påverkat den interna utbildningsverksamheten och bidragit till ökad medvetenhet hos personalen. Under året har SSBF:s tidigare brandbåt Balder överlåtits till MSB för vidare stöd till Ukraina, i enlighet med regeringsuppdrag. I samband med detta har arbete inletts för att upphandla en ny brandbåt. Fram till dess att en ny resurs är på plats sker lösningen genom egna resurser i kombination med samverkan med andra aktörer, i syfte att upprätthålla en god beredskap för insatser i skärgården. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 33 – Kontinuerligt planera och öva i samverkan med andra aktörer Uppfylls helt. För att effektivt kunna samverka med andra samhällsaktörer planerar och övar SSBF kontinuerligt tillsammans med andra. SSBF arbetar löpande med framta- gande av planering och larmplaner för räddningsinsatser med fokus på det föränderliga och komplexa samhället tillsammans med räddningsregionen. Inom ramen för etablerade samverkansformer genomförs återkommande utbildnings- och erfarenhetsutbyten för den utryckande personalen, bland annat inom GOS-sam- arbetet där gemensamma möten hålls regelbundet. Under året har även större samverkansövningar genomförts till- sammans med andra räddningstjänster, polis och sjukvård. En sådan övning har haft särskilt fokus på förmågan att hantera konsekvenserna av en byggnadskollaps. I samband med vårens övningar deltog även internationella aktörer, och samverkan kring framtida gemensamma övningar fort- sätter. Samverkan med Försvarsmakten avseende övnings- verksamhet planeras även under kommande år. Det pågår vidare ett gemensamt arbete med närliggande räddningstjänster i syfte att ta fram en gemensam rökdy- kinstruktion, vilket är en följd av den fördjupade samverkan som utvecklats genom de senaste årens gemensamma större övningar. Samverkan sker även på lokal nivå med andra räddningstjänster samt med myndigheter och organisa- tioner som bedriver riskfylld verksamhet inom respektive distrikt. För räddningsvärnen i skärgården är samverkan med Polisens sjöresurser, Sjöfartsverket och Kustbevakning- en särskilt viktig. För att upprätthålla och utveckla kompe- tensen inom MIRG genomförs kontinuerligt gemensamma övningar med Kustbevakningen, senast under hösten. Effektmål och verksamhetsuppdrag om räddningstjänst under höjd beredskap För att uppnå det övergripande målet för räddningstjänst- verksamheten ska följande effektmål uppnås: SSBF har förmåga att bedriva räddningstjänst vid höjd beredskap. I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå effektmål och vidare det övergripande målet för räddningstjänstverksamheten. Vidareutveckla SSBF:s förmåga att bedriva räddningstjänst vid höjd beredskap Uppfylls delvis. SSBF har sedan regeringens beslut att återuppta planeringen för totalförsvaret arbetat med att utveckla förmågan att bedriva räddningstjänst under höjd beredskap. SSBF har en ständig bevakning avseende utvecklingen av hur det civila försvaret ska utformas för att vara följsamma och förbereda organisationen i enlighet med nuvarande och kommande nationella och regionala inriktningar. SSBF har under året vidareutvecklat arbetet med att bygga upp verksamheten för att bättre kunna hantera både extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap. Vårt utvecklingsarbete inom civil beredskap har stärkts genom rekrytering av nya medarbetare. Under året har det fortsatt skett en samverkan inom RRÖS avseende civilt försvar, där gemensamma arbeten pågår inom flera olika områden. Samtidigt är arbetet omfattande och kräver fort- satt utveckling över tid, vilket motiverar att målet bedöms som delvis uppfyllt. Utvecklingsarbetet begränsas även av att statlig finansiering inom området inte fullt ut möter behoven och är dessutom alltför kortsiktig. Detta minskar förutsättningarna för långsiktig planering, kompetensupp- byggnad och genomförande av nödvändiga utvecklings- och utbildningsinsatser. Samverkan med medlemskommunerna, Länsstyrelsen, Östra civilområdet och MSB har också varit en nyckel för att komma vidare i arbetet. SSBF har fortsatt en tät dialog med samtliga aktörer för att bibehålla arbetet med att utveckla den egna verksamheten, för att ytterst kunna upp- rätthålla verksamheten under höjd beredskap. Under året har arbete genomförts kopplat till den akti- verade civilplikten inom kommunal räddningstjänst, där SSBF är en av värdorganisationerna. Dialog och samverkan har löpande skett med MSB och övriga värdorganisatio- ner. SSBF fortsätter att förbereda arbetet för att, vid höjd beredskap, kunna hantera och ta emot de civilpliktiga på bästa sätt. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 34 – Inom området hållbarhet arbetar SSBF även med de globa- la målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling. I begreppet hållbar utveckling integreras de tre dimensionerna av hållbarhet: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Flera av förbundets övergripande mål och aktiviteter bidrar till de mål som beskrivs i Agenda 2030. Förbundet arbetar långsiktigt med att tydligare förankra uppdrag och aktiviteter kopplat till målen i Agenda 2030, ett arbete som på övergripande nivå pågår i den förutsättningsskapande verksamheten och rapporteras i årsredovisningen. Avdelningen styrning och analys samordnar även framta- gandet av förbundets styrdokument inklusive handlings- program enligt LSO samt samordnar arbetet med upp- följning av verksamheten genom bland annat tertial- och årsredovisning. Avdelningen för verksamhetsstöd omfattar ekonomi, inköp, IT, viktigt meddelande till allmänheten (VMA), fastighet och fordon. Avdelning verksamhetsstöd skapar förutsättningar för att andra avdelningar på SSBF ska kun- na bedriva sin verksamhet. SSBF:s övergripande mål för den förutsättningsskapande verksamheten är: SSBF uppfyller kraven för en kommunal myndighet med god följsamhet mot gällande lagstiftning. SSBF är en organisation med ansvarsfullt resursnyttjande och som arbetar för en hållbar utveckling. SSBF fortsätter den digitala transformationen av verksamhetens arbetsprocesser med målbild att bli en e-myndighet. SSBF bedriver ett ändamålsenligt systematiskt säkerhetsarbete. SSBF har en robusthet och förmåga att verka även vid stora sam- hällsstörningar och kriser. Övergripande mål om följsamhet för kommunal myndighet med god följ- samhet mot gällande lagstiftning I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå den förutsättningsskapan- de verksamhetens övergripande mål att SSBF ska uppfylla kraven för en kommunal myndighet med god följsamhet mot gällande lagstiftning. Utvecklad styrning och kontroll Uppfylls helt. SSBF fortsätter arbetet med att alltid eftersträva följsamhet gentemot gällande regelverk i syfte att såväl öka säkerhet som effektivitet i den löpande verksamheten samt att motverka eventuella konflikter. Arbetet omfattar kontinuerlig uppdatering av styrning och arbetsprocesser i linje med bland annat dataskyddsför- ordningen, säkerhetsskyddslagstiftningen samt regelverk inom ekonomi, inköp, miljö och arbetsrätt. Förbundet ska kännetecknas av ordning och reda, samtidigt som flexi- bilitet upprätthålls för att kunna hantera förändringar i omvärlden och inom den egna organisationen. Det förbundsövergripande analysarbetet inriktas i första hand mot förbundets strategiska inriktning utifrån hand- lingsprogrammet samt frågor som rör hållbarhet, säkerhet och kontinuitet. SSBF fortsätter även att bevaka utvecklingen av EU:s arbetstidsdirektiv i dialog med de fackliga parterna. SSBF har under året genomfört lokal löneöversyn tillsam- mans med de kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisa- tionerna. Ett partsgemensamt arbete avseende nya lönekri- terier har slutförts under 2025, och samtliga chefer har i samband med detta deltagit i en workshop i syfte att dis- kutera implementeringen av de nya lönekriterierna inom SSBF . Under året har även en partsgemensam samverkan kring lönekartläggning och analys samt handlingsplan för jämställda löner genomförts. Några osakliga löneskillna- der ur ett jämställdhetsperspektiv, kvinnor jämfört med män, har inte identifierats. Likt tidigare år har ett omfattande arbete bedrivits inom ramen för medbestämmandelagen. MBL-processen har genomförts i enlighet med tidigare lagd planering, där par- terna har sammanträtt vid 23 tillfällen under 2025. Därutö- Mål för den förutsättningsskapande verksamheten De två avdelningarna styrning och analys samt verksamhetsstöd ansvarar för förbunds- övergripande processer inom den förutsättningsskapande verksamheten. Avdelningen styrning och analys omfattar kansli, informationshantering, kommunikation, HR, analys, säkerhet, hållbarhet, kontinuitet och räddningstjänst under höjd beredskap. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 35 – ver har flera förhandlingar och överläggningar enligt MBL § 10–11 genomförts. Ett särskilt inslag under året har varit Nackas inträde i förbundet, vilket har inneburit genom- förande av inrangeringsförhandlingar samt förhandlingar enligt MBL § 11 avseende villkorsfrågor. SSBF har med anledning av Nackas inträde i förbundet, inlett arbetet med att uppdatera och revidera förbundets övergripande styrdokument inklusive handlingsprogram. Arbetet påbörjades under hösten 2025 och planeras att slutföras under våren 2026. Övergripande mål avseende ansvars- fullt resursnyttjande och en hållbar utveckling I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå den förutsättnings- skapande verksamhetens övergripande mål att SSBF är en organisation med ansvarsfullt resursnyttjande som arbetar för hållbar utveckling. Kompetensförsörjning Uppfylls delvis. Konkurrensen om arbetskraft med rätt kompetens är fortsatt en stor utmaning för välfärdens verk- samheter och därmed även för SSBF . Kompetensförsörjning är en strategiskt viktig fråga och syftar till att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare med den kom- petens som krävs för verksamhetsutveckling och målupp- fyllelse. Under året har flera insatser genomförts inom området, men SSBF har haft utmaningar att fullt ut möta verksamhetens samlade kompetensbehov, vilket innebär att målet endast delvis uppnås. SSBF arbetar utifrån metoden kompetensbaserad rekryte- ring fri från diskriminering. Samtliga chefer inom SSBF är utbildade i metoden och har under året fått kontinuerligt stöd i rekryteringsprocessen. För att hantera stora delar av rekrytering till den utryckande styrkan finns sedan flera år en rekryteringsgrupp med representanter från olika avdelningar. Gruppen genomför, på uppdrag av ansvarig chef, urvalsprocesser, intervjuer och referenstagning för utryckande personal samt medverkar även vid rekrytering till olika befälsbefattningar. Rekryteringsgruppen kompe- tensutvecklas årligen och har även under året fått fortbild- ning inom rekryteringsområdet. Under 2025 har gruppen varit involverad i rekrytering av både tillsvidareanställda brandmän och sommarvikarier. Personalförsörjningen av brandmän har varit ett särskilt fokusområde under året och kommer att fortsätta vara prioriterad framåt. Under årets har SSBF arbetat med att ta emot och hantera resultaten från RRÖS-projektet Yrkes- profil brandman för kommande implementering i organi- sationen. Under hösten har grundutbildning genomförts för tillsvidareanställda brandmän, vilket är första gången på lång tid som rekrytering skett direkt till tillsvidarean- ställning. Detta följs upp och utvärderas för att utveckla utbildningen inför framtida rekryteringar. En avgörande del i kommande arbete är att i högre grad arbeta med att- raktionsskapande åtgärder. Under året har även utbildningsinsatser genomförts för RIB-personal till Ljusterö, Vaxholm och Djurö. Därutö- ver har nio nya räddningsvärnsmedlemmar genomgått introduktionsutbildning. Under våren påbörjade fyra nya enhetschefer sin tjänstgöring på Räddningsavdelningen. Introduktionen av dessa har fortsatt under hösten och sker gemensamt med enhetschef i Nacka i syfte att implemente- ra gemensamma arbetssätt och metoder inom SSBF . Arbete har bedrivits med att stärka bemanning och kompe- tens inom flera verksamhetskritiska funktioner under året. Introduktionsutbildning har genomförts för ny regional insatsledare och rekrytering av ytterligare regional insats- ledare inför 2026 har påbörjats. Inom räddningscentralens verksamhet har rekrytering genomförts av vakthavande be- fäl och ledningsoperatörer. Utfallet av rekryteringen av led- ningsoperatörer har dock inte fullt ut motsvarat verksam- hetens behov, vilket innebär att en ny rekryteringsprocess planeras. Rekrytering har även genomförts av handläggare inom teknikområdet samt av handläggare med strategisk inriktning, där den senare rekryteringen inte resulterade i någon anställning och därför behöver hanteras genom nyrekrytering. Även den förebyggande verksamheten har utmaningar kring kompetensförsörjning av ingenjörer. För att stärka förutsättningarna för jämställdhet och inklu- dering har SSBF:s kvinnliga nätverk genomfört tre träffar under året. Nätverket utgör ett viktigt forum för erfaren- hetsutbyte. SSBF har även deltagit i externa nätverksträffar inom KiRtj (Kvinnor i räddningstjänsten) och NJR (Nätver- ket jämställd räddningstjänst). Som en del av det långsiktiga kompetensförsörjningsarbe- tet har SSBF också bedrivit externa rekryteringsfrämjande aktiviteter. Under året har SSBF representerats under två dagar på SACO-mässan. Under 2025 har ett flertal rekryte- ringar genomförts eller påbörjats. I takt med samhällsför- ändringar har behovet av att rekrytera kvalificerade hand- läggare ökat, vilket fortsatt ställer krav på ett strategiskt och samordnat arbete med kompetensförsörjning. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 36 – Likabehandlingsplan Storstockholms brandförsvar arbetar systematiskt för allas lika rättigheter och möjligheter på arbetet. En ny lika- behandlingsplan med tre aktiva åtgärder har partsgemen- samt tagits fram för perioden (1 april 2025–31 mars 2026). Arbete kring samtliga aktiva åtgärder pågår. Utveckling av chefer och ledare Organisationens förmåga att nå sina mål är i hög grad beroende av ett professionellt och väl fungerande chef- och ledarskap. Mot denna bakgrund är utveckling av chefer och ledare en prioriterad del av verksamhetens långsiktiga kompetensförsörjning. Under 2025 har en arbetsledarutbildning genomförts för styrkeledare respektive arbetsledare. Utbildningen har syftat till att stärka deltagarnas förmåga att leda det dagliga arbetet, tydliggöra roller och ansvar samt skapa goda förutsättningar för ett enhetligt och professionellt arbetsledarskap. Vidare har samtliga enhetschefer inom organisationen under hösten 2025 påbörjat chefshandledning. Handled- ningen har organiserats i grupper med deltagare från olika avdelningar, i syfte att främja erfarenhetsutbyte, gemen- samt lärande samt utveckling av chefskapet över organisa- toriska gränser. Under hösten 2025 har även ett arbete initierats med att ta fram en plan för hur samtliga chefer inom organisationen successivt ska ges möjlighet att genomgå utbildning i led- arskap. Arbetet utgör ett led i att säkerställa en långsiktig, strukturerad och likvärdig utveckling av chef- och ledar- skapskompetens inom organisationen. Nyckeltal Genom kartläggning och systematiska mätningar hos Nyckeltalsportalen hos Nyckeltalsinstitutet har vi möjlig- het att få en överblick över våra arbetsvillkor, jämställdhet och hälsa både över tid och i jämförelse med andra i bran- schen. Inom dessa tre områden redovisas nio nyckeltal. Genom en värdering och poängsättning av varje nyckeltal på en skala mellan 1-20 poäng bedöms varje nyckeltal. Maxpoäng för varje område är 180 poäng. Med detta får vi fakta på hur det ser ut, vart vi är på väg och vilka styrkor och utmaningar vi har. I början på året lämnar SSBF in helårsstatistik till Nyckeltalsinstitutet som sammanställs, analyseras under årets första kvartal och resultatet som ger överblicken levereras under andra kvartalet. Resultatet baseras på statistiken från 2024. Attraktiv arbetsgivarindex (AVI) AVI beskriver arbetsvillkoren i vår organisation med utgångspunkt om att goda arbetsvillkor leder till engage- mang, effektivitet och ökar organisationens möjligheter att attrahera nya medarbetare. De nio nyckeltalen som ingår i AVI är: ▪ tillsvidareanställningar ▪ medianlön ▪ lika chefskarriär ▪ kompetensutveckling ▪ rörlighet nyanställda ▪ korttidssjukfrånvaro ▪ långtidssjukfrånvaro ▪ personalansvar ▪ avgångar. SSBF:s resultat attraktivt arbetsgivarindex Branschmedianens index är 109 och har därmed minskat med 5 poäng sedan året innan. SSBF:s index ligger på 126 poäng vilket är en minskning med 7 poäng sedan året inn- an men anses fortfarande vara högt jämfört med bransch- medianen. Dagtids index är 121 poäng och skiftgåendes poäng är 106. Målvärdet i indexresultatet för skiftgående personal och dagtidspersonal kan ses i tabellen ”ansvars- fullt resursnyttjande” längre ned. En del i minskningen i indexet beror på antalet avgångar som ökat jämfört med tidigare år både för skiftgående personal och dagtidsper- sonal. Antal avgångar i procent av antal tillsvidareanställda visar att dagtidspersonalen hamnar på en högre procent än skiftgående och därav deras lägre poäng i nyckeltalet. En annan del av minskningen av indexet beror på bran- schens sänkta medelvärde för kompetensutveckling där SSBF ingår, då vi i nuläget inte kan mäta detta på ett till- fredställande sätt. I indexet för långtidssjukfrånvaron ligger förbundet poängmässigt likt tidigare år. Vi fortsätter bevaka trenden utifrån den högre pensionsåldern och vad detta resulte- rar i, framförallt för skiftgående personal som har högre medicinska krav. Likt tidigare har SSBF höga poäng på nyckeltalet persona- lansvar vilket innebär att vi fortsatt har lämplig chefstäthet (antalet tillsvidareanställda per chef). Förbundet har en hög andel tillsvidareanställda och hög organisationserfa- renhet där ungefär hälften av de tillsvidareanställda har en anställningstid på elva år eller mer. SSBF fortsätter även ligga i högt i nyckeltalet för rörlighet nyanställda där en hög andel av de nyanställda är kvar i organisationen efter ett år. I nyckeltalet för ”medianlön” jämförs SSBF:s upp- Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 37 – delade poäng, dagtids- och skiftgående personal, med det totala kommunala branschvärdet där medianen baseras på branschens total. I SSBF:s diagram är befattningarna uppdelade på dagtids- och skiftgående personal. I värdet för dagtidspersonalen ingår en majoritet av chefer och specialister vilket ger en högre poäng. Jämställdhetsindex (JÄMIX) JÄMIX visar hur jämställda arbetsvillkor, arbetsmiljö och anställningsvillkor vi har i vår organisation. Nyckeltalen belyser viktiga aspekter av jämställdhet och handlar om hur jämställd vår organisation är. Utmaningen i att följa och redovisa resultat i JÄMIX är förbundets grundstruktur då vi på ena stället i organisationen har övervägande män och på andra ställen övervägande kvinnor. ▪ yrkesgrupper ▪ ledningsgrupp ▪ lika chefskarriär ▪ lön ▪ långtidssjukfrånvaro ▪ föräldraskap ▪ heltidstjänster ▪ tillsvidareanställning ▪ aktivt arbete. SSBF:s resultat jämställdhetsindex SSBF:s totala index ligger något under branschmedian- en och indexet är likt året innan. Skiftgående personals målvärde är 115 och resultatet är 97. Dagtidspersonals målvärde är 130 och där är resultatet 114. Skiftgående personal har minskat några poäng jämfört med tidigare år och beror främst på uttaget av antalet föräldradagar, där skillnad mellan män och kvinnors uttag av föräldradagar har ökat. Nyckeltalet avseende långtidssjukfrånvaro på totalen och dagtid har minskat mellan män och kvinnor, vilket är po- sitivt. Skiftgående som har en lägre poäng här beror på ett par längre fall av långtidssjuka hos kvinnorna. Ytterligare positiv är att den tidigare utvecklingen för lika chefskarriär, andelen chefer som är kvinnor i förhållande till andelen anställda kvinnor, håller i sig. Motsvarande nyckeltal för skiftgående personal är 0 och förklaringen till detta är att det vid mättillfället inte fanns några kvinnliga styrkeledare. För nyckeltalet andelen tillsvidareanställda där dagtids poäng minskat beror på en ökad skillnad i procenten av tillsvidareanställda män respektive kvinnor. I nyckeltalet lön i JÄMIX mäts skillnaden i medianlönen mellan män och kvinnor, där vi ser en skillnad i poängen för totalen, skiftgående personal och dagtidspersonal som beror på att skiftgående personal har minst skillnad i medianlönen mellan män och kvinnor. Dagtidspersonal har något större skillnad och för totalen är det en än större Attraktiv arbetsgivarindex 2025 (uppgifter från 2024) för SSBF:s skiftgående personal jämfört med kommuner. Attraktiv arbetsgivarindex 2025 (uppgifter från 2024) för SSBF:s dagtidspersonal jämfört med kommuner. Attraktiv arbetsgivarindex 2025 (uppgifter från 2024). Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 38 – skillnad i medianlönen mellan män och kvinnor. Den större skillnaden i totalen gör också att poängen där blir lägre. Nyckeltalet visar alltså inte lönenivåer utan endast skillnaden mellan män och kvinnors medianlön. Skillna- den mellan män och kvinnors lön för lika och likvärdiga yrken redovisas i den årliga lönekartläggningen. Hälsoindex Hälsoindexet visar övergripande hälsostatusen hos medar- betarna i vår organisation. De nio nyckeltalen är ▪ frisktal ▪ sjukfall ▪ rehabinflöde ▪ rehabrisk ▪ rehabresultat ▪ korttidssjukfrånvaro ▪ långtidssjukfrånvaro ▪ friskvård ▪ arbetsmiljöarbete. Jämställdhetsindex 2025 (uppgifter från 2024). Jämställdhetsindex 2025 (uppgifter från 2024) för SSBF:s skiftgå- ende personal jämfört med kommuner. Jämställdhetsindex 2025 (uppgifter från 2024) för SSBF:s dag- tidspersonal jämfört med kommuner. SSBF:s resultat hälsoindex Förbundet bedriver ett fortsatt aktivt arbete med hälsoför- ebyggande insatser och en god och säker arbetsmiljö för samtliga medarbetare. Årets index för totalen i SSBF (dag- tidspersonal och skiftgående personal) har ökat något jäm- fört med förra året från 126 till 128. SSBF:s index fortsätter likt tidigare år att ligga högre i jämförelse med bransch- medianen. Branschmedianens index är 82. Två viktiga faktorer för det fortsatta höga indexet kan förklaras med den höga chefstätheten samt satsningen och nyttjandet av friskvård som båda främjar hälsoarbetet. Förbundet har ett hög poäng på frisktalet vilket beskriver antalet tillsvidareanställda med högst fem sjukdagar och tre sjuktillfällen under året. Positivt är också korttidssjukfrånvaron som ligger kvar likt förra året. Långtidsjukfrånvaron är det indexet som skiljer sig mest mellan dagtids - och skiftgående perso- nal där skiftgående personal har ett lägre värde och fler långtidssjuka vilket kan förklaras av att det är fler som går in i långtidssjukskrivning och rehabilitering på grund av högre ålder samt fler som genomfört operationer för knä och höft. Dock ses att dagtidspersonal jämfört med året innan har minskat i poängen rehabinflöde vilket innebär att fler har gått in i en långtidssjukskrivning än som kommit åter lång- tidssjukskrivning vilket också en lägre poäng i rehabrisk då det anses att risken ökar i och med detta. Målvärdet är uppfyllt för båda grupperna och målvärdet jämfört med re- sultatet för skiftgående personal och dagtidspersonal kan ses i tabellen längre ned, ” Ansvarsfullt resursnyttjande” . Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 39 – Hälsoindex 2025 (uppgifter från 2024) för SSBF:s dagtidsperso- nal jämfört med kommuner. Hälsoindex 2025 (uppgifter från 2024) för SSBF:s skiftgående personal jämfört med kommuner. Lång- och korttidssjukfrånvaro 2025 Långtidssjukskrivningarna låg under första halvåret på en jämn nivå för att sedan minska något efter sommaren där antalet sedan låg kvar på den något lägre nivån resten av året. Året började med en högre korttidssjukfrånvaro vilket föranleddes av en hög korttidssjukfrånvaro även i slutet av 2024. Efter första kvartalet minskade sedan korttidssjuk- 0 5 10 15 20 25 30 DecNovOktSepAugJulJunMajAprMarFebJan 25 25 27 21 22 17 20 162223 22 21 Långtidssjukfrånvaro 2025, antal medarbetare. 0 20 40 60 80 100 120 DecNovOktSepAugJulJunMajAprMarFebJan 95 83 83 64 44 59 96 9188112 102 99 Korttidssjukfrånvaro 2025, antal medarbetare. frånvaron vilket höll i sig till slutet på tredje och fjärde kvar- talet då antalet ökade igen likt samhället i övrigt främst på grund av influensa och delvis vinterkräksjuka. Under årets sista period har bevakning skett av antalet sjukskrivningar på samtliga avdelningar och en tät dialog har pågått med företagshälsovården under hela året för analys och råd. Förebyggande hälsoarbete under 2025 Under 2025 har SSBF genomfört flera åtgärder för att stär- ka hälsa och välmående bland våra medarbetare. Medarbe- tarenkäten som genomfördes under hösten 2024 och dess resultat har utgjort en del av det årliga arbetsmiljöarbetet där åtgärder och uppföljningsarbetet på respektive avdel- ning/enhet fortsätter. Medelvärdet av enkäten för SSBF var 4,1 omräknat till en hundragradig skala för att vara jämför- bart med kommunernas Hållbart medarbetarengagemang (HME) så är SSBF:s totalindex 80 vilket även Stockholm stads totalindex är. För att förebygga skador har samtliga medarbetare tillgång till instruktionsfilmer om rygg- och knäskola samt lyfttek- nik. Dessutom har individuella hälsotester erbjudits till de som inte arbetar skiftgående. En folder med friskvårdspro- Hälsoindex 2025 (uppgifter från år 2024). Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 40 – gram har också tagits fram och erbjuds till alla anställda för att främja hälsa och fysisk aktivitet. Nyanställda medarbetare har fått information om arbets- miljö- och hälsoarbetet i SSBF . Detta för att främja ett hållbart arbetsliv både vad gäller den fysiska och psykiska hälsan. Ett forskningsprojekt i samarbete med Karolinska Institutet har genomförts, där 39 medarbetare har deltagit i studier gällande tidig knäartros. Projektet syftar till att undersöka om individuellt anpassade träningsprogram kan minska behovet av knäoperationer. Som en följd av corona- viruspandemin och därefter minskad personalkapacitet hos Karolinska Institutet har dock resultatbearbetning och analyser försenats, och det finns i dagsläget ingen prognos för när slutresultaten blir tillgängliga. Samarbetet med idrottsmedicinska kliniker har fortsatt under året. Parallellt har projektet Yrkesprofil, ett sam- arbete inom Räddningsregion östra Svealand, fortsatt framåt där det nu finns gemensamma grunder för tester och gränsvärden i samband med rekrytering, en samsyn gällande uppföljande fysiska tester och en gemensam rikt- linje för fysisk träning. Detta för att följa upp och utveckla medarbetare inom räddningstjänsten för att skapa ett hållbart arbetsliv. Fortsatt arbete är nu att lokalt i respekti- ve räddningstjänst implementera detta. Arbetsgruppen Friskt yrkesliv som ska arbeta inriktat och analytiskt med att minska risken för yrkesrelatera- de sjukdomar har fortsatt under året. Gruppen arbetar vidare inom de tre olika områdena som sedan tidigare har kartlagts, konceptet ”friska brandmän” , organisatorisk och social arbetsmiljö samt riskhantering. Krisstödsorganisationen har även fortsatt med bland annat chefsberedskap och kamratstödjare som finns tillgängliga vid behov, och alla nya medarbetare genomför grundut- bildning i krisstöd. Nya chefer och arbetsledare erbjuds kompletterande utbildning i samarbete med legitimerad psykolog. Genom dessa insatser fortsätter SSBF att stärka hälsan och främja ett hållbart arbetsliv samt skapa en god arbetsmiljö för samtliga medarbetare Månad Med frånvaro Utan frånvaro Totalt Januari 0 1 1 Februari 0 4 4 Mars 1 1 2 April 1 3 4 Maj 0 2 2 Juni 1 3 4 Juli 0 2 2 Augusti 1 4 5 September 1 1 2 Oktober 2 0 2 November 0 3 3 December 0 0 0 Tabell sammanställning av anmälda arbetsskador, med och utan frånvaro, 2025. Avvikelsehantering för en bättre och säkrare arbetsmiljö Respektive enhetschef tar emot och utreder de anmälning- ar i systemet för avvikelsehantering i rapporteringssyste- met RIA som berör den egna enheten. Många av utredning- arna bidrar till att skapa en bättre och säkrare arbetsmiljö i organisationen samt ger en erfarenhetsåterföring och ett lärande i organisationen. På varje enhet finns också ett skyddsombud som hjälper till att identifiera möjliga risker i verksamheten. Enhetschef och skyddsombud samverkar kontinuerligt på respektive enhet och genomför varje år en skyddsrond avseende arbetsmiljön. I de medicinska ären- dena har stöd och rådgivning lämnats eller vidarekopplats till SSBF:s företagshälsovård. SSBF:s krisstöd har under året stöttat arbetsledare och brandmän efter mentalt krä- vande insatser samt för medarbetare som utreder krävan- de insatser. Skyddskommittén har hållit elva möten under året. Ämnen som tagits upp är bland annat hälsoläget hos personalen, arbetsskador och tillbud, policyer, riktlinjer och rutiner och arbetet med ett hållbart arbetsliv. Under året har 31 arbetsskador rapporterats. Sju av skadorna ledde till sjukfrånvaro. Tillfället där de flesta skadorna uppstod var i fallande ordning under övning, under insats, på station, under fysisk träning och som färdolycka. Flest av skadorna som ledde till sjukfrånvaro uppstod under fysisk träning. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 41 – Skydda naturvärden och verka för att mins- ka spridning av kemikalier, föroreningar och koldioxid Uppfylls delvis. SSBF bedriver ett aktivt hållbarhets- och miljöarbete där all personal är delaktig. En av grundpelarna i arbetet är miljödiplomering med tillhörande systematik. Under tidig sommar 2025 fick SSBF förnyat miljödiplom enligt Sustainable standards (SUSA:s) standard Svensk mil- jöbas. Externa revisionen ägde rum på Okvista, Vallentuna och RC Mitt och mycket få avvikelser hittades. Under 2026 kommer SUSA:s miljödiplom att uppdateras till ett certifi- kat. Det betyder att standarden uppdateras för att linjera med den frivilliga delen av EU direktivet CSRD (VSME) om hållbarhetsredovisning. Beslut i ledningen togs under året att SSBF kommer att certifiera sig mot den nya standarden under kommande år. Miljönätverket för kommunalräddningstjänst drivs av SSBF tillsammans med MSB, Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten Medelpad. Under 2025 har Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) varit i fokus i miljönätverket och MSB har fått finansiering för att skapa vägledning till räddningstjänsten för provtagning av PFAS på brandövningsplatser. SSBF stöttar med information om processer och provtagningsplaner av liknande ärenden. Under året har det varit ett fortsatt stort fokus på att hante- ra PFAS-föroreningar hos SSBF , främst vid de egna övnings- anläggningarna i Okvista och Ågesta. Föroreningen vid Okvista är en förorening som uppdagades 2024 och sedan dess undersöker SSBF området i och utan- för anläggningen i både mark och i grund- och ytvatten. I området har undersökningarna visat tre olika förorenings- signaturer som förmodligen kan härledas till dels den äldre deponin som fanns i industriområdet, dels brandövnings- platsen och dels en diffus spridning i hela området. SSBF undersöker den förorening som sannolikt härstammar från brandövningsplatsen. Arbetet syftar till att försöka hitta en källa för att vidta åtgärder för föroreningsspridning. Ingen tydlig källa har ännu kunnat detekteras. Det innebär att arbetet med mar- kundersökning kommer att fortgå. Då enskilda dricksvat- tenbrunnar på fastigheterna i området har blivit påverkade finns ett kontrollprogram med mätningar som SSBF följer. SSBF har under året fått ett föreläggande från Vallentuna kommun att utreda förslag till åtgärd för vattenförsörjning till de fastighetsägare med förhöjda PFAS-värden enligt det nya gränsvärden från Livsmedelsverket. På Ågesta övningsanläggning har SSBF under året följt kontrollprogrammet med mätningar av yt-och grundvatten samt provtagning i sediment och jord. Här har enskilda vat- tenbrunnar provtagits i Vidja-området och några enstaka har förhöjda PFAS-värden. Under 2025 har SSBF gjort en källspårning på föroreningen som figurerar kring och på Ågesta övningsområde. Denna visar att föroreningsstruktu- ren skiljer sig mellan föroreningen vid övningsplatsen och den förorening som hittas i enskilda brunnar i Vidja områ- det. I det reviderade kontrollprogrammet kommer därför uppföljning av de enskilda brunnarna inte längre att ingå. Ett nytt reningsverk har handlats upp av Stockholm stad och installerats på Ågesta. Initialt inträffade ett större läc- kage av orenat PFAS-haltigt vatten, till följd av ett handha- vandefel. Läckaget fick följdverkningar på byggnaden men också en viss föroreningsspridning till mark inne på områ- det. Stockholm stad utreder händelsen och de skador som uppstått. Efter att Stockholms stad installerat reningsverket har SSBF har föreslagit nya uppdaterade riktvärden för utsläppsnivåer enligt beslut från miljötillsynen i Huddinge kommun. På Vallentuna brandstation följer SSBF PFAS-förorening via ett kontrollprogram. Inga större variationer har uppmätts i det grundvattenrör som finns kvar i kontrollprogrammet. Under året har SSBF fått föreläggande från Österåkers kommun att utföra så kallade MIFO 1-undersökningar på Åkersberga och Ljusterö brandstationer. En undersökning som ligger som underlag till att identifiera och inventera riskobjekt för mark- och vatten förorening. Samtidigt har Länsstyrelsen gjort verifierad PFAS-provtagning på tre av SSBF:s brandstationer. Verifierad provtagning gör Länsstyrelsen i samverkan med Naturvårdsverket inom regeringsuppdraget Stärkt samordning och vägledning om PFAS-förorenade områden även kallat RUFPO. Syftet är att samordna och stärka arbetet med att hantera och sanera PFAS-förorenade områden i Sverige. Kemikalieverktyget från Chemgroup har implementerats under 2025 men arbete kvarstår för enheterna. Arbetet består i riskbedömning och inventering av kemikalier på brandstationerna. Att digitalisera kemikaliehanteringen underlättar arbetet med bland annat hantering av säker- hetsdatablad och bedömningar av enskilda risker men också kemikalier i grupp. Under 2025 beslutade SSBF att de tunga fordon inom organisationen som är anpassade för det ska tankas med förnybar diesel, HVO. Det kommer innebära ett kraftigt Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 42 – minskat utsläppsbidrag av koldioxid. Det är inte enbart för klimatvinsten som SSBF byter till HVO100 utan bland an- nat även ur ett försörjningsberedskapsperspektiv eftersom drivmedlet kan tillverkas lokalt i Sverige. Under 2025 har arbetet med att etablera en mer strukture- rad avtalsuppföljning tagit konkreta steg framåt. Miljökrav i form av krav på miljöledningssystem har integrerats i re- levanta upphandlingar och avtalsuppföljningen har fullt ut centraliserats. Organisationen har även resursförstärkts för att möjliggöra ett mer systematiskt och långsiktigt arbets- sätt. Fokus har under året legat på att bygga upp struktur, ansvar och gemensamma rutiner, med fortsatt implemente- ring och operativ tillämpning planerad under 2026. Alla medarbetare ska ha genomgått grundläggande miljöut- bildning. Utbildningen är obligatorisk för alla fast anställda hos SSBF . Av systemtekniska skäl har det inte gått att få ut rätt statistik från utbildningen och därför finns ingen upp- gift om hur många deltagare som är godkända. Det innebär att vi inte kan veta huruvida indikatorn nås eller inte. Relevanta miljöhändelser ▪ SSBF tankar HVO100 i tunga fordon och farmar- tankar. ▪ Stöttar MSB:s arbete med att ta fram en vägledning för provtagning av brandövningsplatser. ▪ Kemikalieverktyget implementeras. ▪ Textilåtervinning enligt lagkrav implementeras. ▪ Nytt reningsverk på Ågesta. 2025 ▪ Inköpt kemikalieverktyg från Chemgroup. ▪ Ersatt larmställens impregneringsmedel med PFAS-fritt impregneringsmedel. ▪ Utökat internt samarbete mellan arbetsmiljö och miljö. ▪ Medlemskap i föreningen Renare mark. ▪ Avtal med 3StepIT om inlämnande IT-produkter för återbruk. ▪ Genom inamling av elektronik från verksamheten till återbruk och återvinning har SSBF bidragit till att 15 047 kilo CO2e inte har släppts ut. 2024 ▪ Ny miljöpolicy. ▪ Nya poolbilar inköpta, där alla är laddhybrider. ▪ Utökat antal cyklar som transportmedel. ▪ Fluorfritt B-skum i tankenheter. ▪ SSBF bidrar till kunskapsbanken om PFAS. ▪ Utbildning Miljöpåverkan från brand implementerad. ▪ Rutiner som gynnar miljön för att hantera IT-utrustning. 2023 ▪ Utfasning av PFAS-haltig skumvätska. ▪ PFAS-fritt impregneringsmedel till larmställ i hälften av alla tvättmaskiner. ▪ Utbildningsblock i miljö för blivande styrkeledare. ▪ Orientering av naturvärden för respektive brandstation. ▪ Genom insamling av elektronik från verksamheten till återbruk och återvinning har SSBF bidragit till att 11 360 kilo CO2e inte har släppts ut. 2022 Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 43 – Förestående ombyggnationer och lokaliseringar Uppfylls delvis. Under 2025 har arbetet med renovering och utveckling av förbundets brandstationer varit omfat- tande och präglat verksamheten i hög grad. Renoverings- arbeten har pågått vid Farsta och Kungsholmens brandsta- tioner, där tillfälliga etableringar har genomförts för att möjliggöra fortsatt operativ verksamhet under byggtiden. Vid Kungsholmens brandstation har arbetet försenats till följd av byggnadstekniska utmaningar, vilket innebär att återflytt till stationen planeras ske under februari 2026, med full beredskap från och med mars 2026. För Farsta brandstation bedöms återflytt i nuläget kunna ske under mars eller april 2026. Parallellt med pågående renoveringar har under året ett bredare arbete bedrivits för att identifiera underhållsbe- hov vid flera av förbundets brandstationer. Underlag har tagits fram som redovisar såväl behov som uppskattade kostnader för underhållsåtgärder, vilka har inkluderats i beräkningarna av lokalhyreskostnader för perioden 2025–2035. Utifrån detta underlag sker fortsatt priorite- ring av åtgärder i samverkan mellan fastighetsfunktionen och förbundsledningen. Även andra brandstationer är under utredning i syfte att möjliggöra framtida renoveringar och säkerställa lång- siktigt ändamålsenliga lokaler. För att skapa likvärdiga förutsättningar för all personal behöver arbetet med att förbättra dusch- och omklädningsrum vid förbundets stationer fortsätta. Under året har en översyn ur genus- perspektiv genomförts och ett förslag på åtgärder vid Vallentuna brandstation har tagits fram. För Katarina brandstation är möjligheterna till motsvarande åtgärder mer begränsade, då fastigheten är blåklassad och omfattas av restriktioner kopplade till byggnader som har synnerli- gen höga kulturhistoriska värden. Skapa förutsättningar för ökad samverkan Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt för att skapa och vidareutveckla förutsättningar för samverkan med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Samverkan sker i god dialog med ett brett spektrum av aktörer och omfattar bland annat gemensamma projekt inom RRÖS, övningsverksamhet samt samarbete med regionala och nationella stödfunktioner, inklusive MSB. Under året har SSBF deltagit aktivt i utvecklingsarbete kopplat till händelserapportering. Arbetet har innefattat ett nära samarbete med MSB, säkerställande av rappor- tering, samverkan med angränsande räddningstjänster samt utbildningsinsatser riktade till befäl avseende innehåll och tillämpning av händelserapporter. Vidare har SSBF medverkat i upphandling och kravställning av nytt navigationssystem, bevakat införandet av SWEN (Rakel G2), deltagit i kravställning och utprovning av T-kartor för bland annat insatsstöd samt upphandlat och utvecklat för- måga för strömning av film. Inom ramen för detta arbete har SSBF även haft en samordnande roll inom sambands- området och bedrivit ett strukturerat arbete för att skapa samsyn och gemensamma förväntningar inom rädd- ningsledningssystemet, bland annat genom chefsmöten och kvalitetsuppföljningar. Samverkan mellan regionala ledningscentraler har under året fördjupats, särskilt inom avtalsområdet gentemot SOS Alarm. SSBF deltar i planerings- och utvecklingsarbetet på nationell nivå inom beredskapssektorn räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen. MSB är sammankallande i egenskap av sektorsansvarig myndighet och SSBF är den enda kommunala organisationen bland de deltagande aktörerna som i övrigt utgörs av statliga myndigheter samt SKR och SOS Alarm AB. Vår medverkan syftar till att bidra med såväl det lokala perspektivet i allmänhet som den kommunala räddningstjänstens perspektiv i synnerhet. Representationen sker såväl på myndighetschefsnivå som på inriktande och samordnande nivå. SSBF har under året bidragit i både samordningsgruppen för räddningstjänstverksamhet och samordningsgruppen för civilt försvar inom ramen för samverkan inom RRÖS. Därtill har SSBF deltagit på samordnande nivå inom Sam- verkan Stockholmsregionen (SSR). Vidare har SSBF bidragit i ett nordiskt nätverk, med representanter från räddnings- tjänster från de övriga huvudstäderna inklusive Göteborg. Utöver detta sker kontinuerlig samverkan inom regionen och med andra räddningstjänster i syfte att ta tillvara möjligheter till samarbete, samverkan och samordning där detta kan ge synergieffekter. Inom det förebyggande arbetet bedrivs samverkan bland annat inom områdena tillsyn, sotning, tillstånd, plan- och byggprocessen samt olycksutredning. Kommunikation Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt med att utveck- la organisationens kommunikationssystem av kanaler, aktörer och budskap. Genom medveten, ändamålsenlig och effektiv kommunikation som genomsyrar organisationen skapar SSBF nödvändiga förutsättningar för att uppnå interna och externa verksamhetsmål. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 44 – Under 2025 har SSBF arbetat med att säkerställa fortsatt drift och tillgänglighet av förbundets intranät och externa webbsida, som utgör digitala nav i den interna och externa kommunikationen. Bland annat har gamla serverlösning- ar och styrlicenser för indexering ersatts samtidigt som informationsarkitektur och funktionalitet har migrerat till nya serverlösningar. SSBF har även integrerat Nacka brandstation i förbundets kommunikations- och omvärlds- bevakningssystem samt vidareutvecklat de intranätre- daktörer som bidrar till en aktiv internkommunikation med lokal förankring. Under året har 234 nyhetsartiklar publicerats på intranätet. SSBF har under 2025 även genomfört interna utbildningar i press- och informationstjänst samt varumärkeskännedom med nyanställda i syfte att bygga en god grund för am- bassadörskap och förutsättningar för att kunna samverka effektivt med media. Medlemskommuner har fått stött- ning i kommunikationsfrågor med bäring på trygghet och räddningstjänstens ansvar. Sammanslagningen med Nacka kommun har kommunicerats internt och externt, vilket bidragit till såväl medial uppmärksamhet som ökad förstå- else för sammanslagningens syften och mål. Arbetet med att kommunicera SSBF roll som trygghetsska- pare, arbetsgivare och samhällsaktör har fortsatt, bland annat genom nära samverkan med media och influensers, samt genom digital annonsering och deltagande i olika typer av evenemang. Under våren deltog SSBF i Mötesplats Samhällssäkerhet där förbundet tillsammans med andra samhällsaktörer delade kunskap i frågor kring säkerhet, trygghet och räddningstjänst under höjd beredskap. Under året har medier som till exempel Aftonbladet och TV4 också fått följa med och göra bild- och TV-reportage på nära håll i verksamheten vid flera tillfällen, och i augusti följde influensern Mauri Hermundsson ”Mustige Mauri” med under en dag på Täby brandstation, vilket idag har resulterat i över 600 000 visningar på Youtube. Under sommaren deltog förbundet i Stockholm Pride där SSBF arrangerade föreläsning i likabehandlingsfrågor och ledde Sveriges räddningstjänsters deltagande i prideparaden. Under november medverkade SSBF och MSB tillsammans under SACO-mässan i Kista där gymnasieungdomar fick möjlighet att ställa frågor och prova kläder och utrustning. Under året har det dessvärre även inträffat ett antal tragiska händelser där SSBF kunskap och erfarenhet har efterfrågats i media, till exempel i samband med skolskjut- ningen på Risbergska gymnasiet i Örebro och i samband med bussolyckorna på Farstabron i augusti och på Öster- malm i november. Under hösten har förbundet inlett tre upphandlingar av leverantörer och system som är förutsättningsskapande för kommunikation samt påbörjat arbeten med behovsana- lyser av kommunikationssystem, vilket kommer att prägla kommunikationsarbetet under vinter och vår. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 45 – Indikatorer I vår verksamhetsplan för 2025 har vi formulerat ett antal indikatorer som ett sätt att göra jämförande analyser av bland annat vårt förebyggandearbete, vår responstid på inkomna larm samt indikatorer för ansvarsfullt resursnyttjande. Ansvarsfullt resursnyttjande redo- visas här. SSBF är en organisation med ansvarsfullt resur- snyttjande som arbetar för hållbar utveckling Mått Målvärde/indikator Resultat Extern revision i enlighet med kraven i Svensk Miljöbas Godkänd enligt revision och erhåller miljödiplom Godkänd enligt revision och erhåller miljödiplom Godkänd Utbildningskvot miljöutbildning 90 % Av systemtekniska skäl har det inte gått att få ut rätt statistik från utbildningen. CO2 från energi och transporter (ton) Lägre än föregående år Redovisas i tertialrapport 1, 2026 Andel egna upphandlingar där miljökrav följs upp 100 % Ej mätt. SSBF ska vara en attraktiv arbetsgivare som attraherar nya medarbetare och utvecklar redan anställda medarbetare. Attraktiv abetsgivarindex (AVI) Hållbart medarbetarindex/ medarbetarenkät Utryckande: 120 Icke utryckande: 130 Mäts ej 2025 Utryckande: 106 Icke utryckande: 121 Det förbundsövergripande medelvärdet är 4,1 av 51. Sammansättningen av SSBF:s medarbetare ska spegla samhällets sammansättning utifrån kompetensbe- hovet. Jämställdhetsindex (JÄMIX) Utryckande: 115 Icke utryckande: 130 Utryckande: 97 Icke utryckande: 114 Den fysiska och psykiska hälsan hos SSBF:s medarbe- tare ska öka. Riskerna för arbetsskador ska beaktas och förebyggas. Sjukfrånvaro- och arbetsskadestatistik Hälsoindex Sjuktal lägre eller lika med 2024 Utryckande: 105 Icke utryckande: 120 Sjukfrånvaro: Uppnådd Arbetsskador: Ej uppnådd Utryckande: 125 Icke utryckande: 136 Jämställdhetsindex (JÄMIX) mäter organisationens jämställdhet. Hälsoindex mäter organisationens hälsa och ohälsa. Hållbart medarbetarengagemang (HME) mäter medarbetarnas engagemang i förhållande till uppdrag. Attraktiv arbetsgivarindex (AVI) mäter arbetsgivarens attraktivitet utifrån befintliga villkor för medarbetarna. 1 Siffran kommer från 2024. Nästa mätning av HME görs i samband med nästa medarbetarundersökning Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 46 – Övergripande mål om SSBF:s process för digitalisering I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå den förutsättningsskapan- de verksamhetens övergripande mål att SSBF fortsätter den digitala transformationen av verksamhetens arbets- processer med målbild att bli en e-myndighet. Utveckling av digitala stödsystem och processer Uppfylls helt. Under 2025 har SSBF fortsatt utvecklingen av ärende- och dokumenthanteringssystemet Dynasty. Arbetet har innefattat både identifiering av nya funktioner och utveckling av nya arbetssätt i syfte att effektivisera det dagliga arbetet. Under året har systemet uppgraderats till version 10.4, vilket har medfört ytterligare funktiona- litet, förbättrad användarupplevelse samt åtgärdande av tidigare identifierade buggar. En ytterligare uppgradering till version 10.5 planeras att genomföras före årsskiftet 2025/2026. Parallellt har flera utvecklingsinitiativ med koppling till Dynasty påbörjats under året. Dessa omfattar bland annat arbete med e-tjänster, möjliggörande av delning av viss information med Stockholms stad i syfte att stärka samverkan inom tillsynsområdet samt utredning av för- utsättningar och behov av Business Intelligence-stöd för analysarbete. Under året har även utbildningsinsatser ge- nomförts i form av en grundläggande utbildning i Dynasty för samtliga medarbetare samt en fördjupad utbildning för superanvändare. Upphandling av ett verksamhetsnära system har genom- förts under året och implementering av detta planeras att påbörjas tidigt kommande år i enlighet med fastställd plan. Sedan mars månad är hela SSBF i drift i ärende- och dokumenthanteringssystemet Dynasty. IT-drift i egen regi Uppfylls helt. Arbetet fortlöper som planerat med endast mindre fördröjning. Planerat arbete att säkra och upp- datera den egna driften har genomförts. Förstärkning av IT-säkerhetsresurs är på plats. Övergripande mål om säkerhetsarbete I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå den förutsättningsskapan- de verksamhetens övergripande mål att SSBF bedriver ett ändamålsenligt systematiskt säkerhetsarbete. Fysisk säkerhet – Skydd mot intrång och brand Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt med att förbätt- ra det fysiska skyddet på våra anläggningar för att minska risken för obehörigt tillträde och brand. Under året har bland annat arbetet med att ta fram ett nytt behörighets- system för tillträde till våra anläggningar pågått. Arbetet kommer att slutföras under första kvartalet 2026. Ändamålsenligt försäkringsskydd Uppfylls helt. Under året har SSBF i samverkan med Söderberg & Partners arbetat löpande för att säkerställa att förbundet har ett ändamålsenligt försäkringsskydd. Arbetet omfattar upphandling och förnyelse av försäk- ringar, incidenthantering, utbildning och rådgivning samt uppföljning av skadeärenden. SSBF har under året valt att flytta en försäkring till Stockholmregionens Försäkring AB, och undersöker fortsättningsvis möjligheterna att flyt- ta fler försäkringar dit. Ett par olika försäkringsärenden hanterats av SSBF under året men inget som avviker från normalbilden. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 47 – Personalens säkerhet – Skydd vid yrkes- utövning Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt med att hantera situationer med hot och våld mot personal. Arbetet syftar till att skapa förutsättningar, rutiner och metoder för hur enskilda händelser ska hanteras. Säkerhetsskydd – Skydd av säkerhets- känslig verksamhet Uppfylls helt. Eftersom SSBF bedriver säkerhetskänslig verksamhet arbetar vi i enlighet med säkerhetsskydds- lagen. Det innebär att vi kontinuerligt arbetar för att säker- ställa ett ändamålsenligt säkerhetsskydd avseende fysisk skydd, informationssäkerhet och personalsäkerhet. Arbe- tet bedrivs i enlighet med framtagen säkerhetsskyddsana- lys och säkerhetsskyddsplan. Säkerhet i kommunikation och styrsystem Uppfylls helt. SSBF arbetar kontinuerligt med att analyse- ra och förbättra skyddet av IT-, Rakel- och telefonisystem men även av system för alarmering och tillträdesskydd. Under året har IT-enheten bland annat fortsatt att genom- föra tvingande webbaserade mikroutbildningar för att öka säkerhetsmedvetenheten hos alla medarbetare. Informationssäkerhet – Skydd av sekretess- reglerade och övriga känsliga uppgifter Uppfylls helt. Under året har fokus legat på att ta fram en riskanalys för informationssäkerhet. Arbetet har genomförts i form av workshops och intervjuer med representation från samtliga avdelningar. Resultatet har sammanställts i en rapport. I rapporten framgår även vilka åtgärder som kommer genomföras under 2026 i syfte att höja informationssäkerheten ytterligare. Utöver arbetet med riskanalysen har utbildningar i infor- mationssäkerhet och informationsklassning genomförts under året. Övergripande mål om robusthet och förmåga I följande avsnitt rapporteras de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppnå den förutsättningsska- pande verksamhetens övergripande mål att SSBF har en robusthet och förmåga att verka även vid stora samhälls- störningar och kriser. Utveckla SSBF:s förmåga att upprätthålla verksamheten vid stora samhällsstörningar, kriser och höjd beredskap Uppfylls delvis. SSBF är en samhällsviktig aktör som alltid behöver ha förmågan att utföra räddningsuppdrag och genomföra myndighetsutövning. Förbundet ska vara förberett för att kunna hantera allt från fredstida kriser till höjd beredskap och ytterst krig. Genom arbete med kontinuitetshantering säkerställs för- mågan att upprätthålla verksamhetens kritiska funktioner samt att beakta de kritiska beroenden som finns. Ett syste- matiskt krisberedskapsarbete med fokus på robusthet och kontinuitet ger även positiva synergieffekter för arbetet med räddningstjänst under höjd beredskap samt för verk- samhets- och säkerhetsskydd. SSBF samverkar kontinu- erligt med andra aktörer inom ramen för arbete avseende samhällsstörningar, kriser och höjd beredskap. Samverkan sker även lokalt gentemot respektive medlemskommun utifrån lokal ambition och framdrivningsprocess. Under året har RC Mitt arbetat kontinuerligt med att se över och optimera alternativa ledningsplatser samt del- tagit i ett MSB-projekt avseende ledningsplatser och höjd beredskap. Vidare har MSB-utbildningar genomförts för all personal, vilket har bidragit till ökad medvetenhet kring kontinuitetsplaner, robusthet samt SSBF:s uppdrag vid höjd beredskap. Utvecklingsarbetets framdrift begränsas i delar av att den statliga finansieringen i nuläget inte ger tillräckliga förutsättningar för att genomföra nödvändiga större inves- teringar. Under året har även framdriften begränsats till följd av vakanser inom SSBF . Samtidigt har rekryteringar genomförts inom området, vilket skapar förbättrade förut- sättningar för fortsatt utveckling under 2026. Ovanstående avvikelser leder till att uppdraget enbart kan bedömas som delvis uppfyllt. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 48 – Ekonomisk redovisning 2025 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Storstockholms brandförsvar är ett kommunalförbund vars medlemskommuner finansie- rar huvuduppdraget genom medlemsavgifter. Förbundet ska enligt förbundsordningen, för medlemskommunernas räkning, fullgöra de uppgifter som är obligatoriska för en kommun att utföra enligt följande lagar: ▪ Lag om skydd mot olyckor (LSO). ▪ Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). ▪ Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Förbundet kan dessutom biträda medlemskommunerna i den omfattning som respektive kommun och förbundet har slutit avtal om, och förbundet får full kostnadstäckning för upp- draget samt att samtliga uppdrag enligt denna paragraf särredovisas i förbundets budget och redovisning. Storstockholms brandförsvar har som mål att redovisa ett balanskravsresultat som är noll eller positivt där investeringar finansierats genom det egna kapitalet. I verksamhetsplan och budget 2025 framgår att ” en god ekonomisk hushållning är en förut- sättning för en långsiktig hållbar ekonomi” . Budget för 2025 utgår från beslutade medlemsav- gifter om 446 kronor per invånare och 17 000 kronor per kvadratkilometer fast mark, totalt 663,5 mnkr. Fördelningen mellan medlemskommunerna redovisas i tabellen nedan. Övriga budgeterade intäkter uppgår till 129,0 mnkr. Förbundet redovisar tertialvis till medlems- kommunerna en prognos över det ekonomiska utfallet liksom utfallet över verksamheten i enlighet med förbundsordningen. Budgeten fastställdes innan Nacka kommun anslöt till förbundet och omfattar därför inte Nacka, vilket innebär att utfallet under årets andra halvår även påverkats av inträdet. Medlemskommuner 2025 2024 Danderyd 14 909 15 030 Lidingö 22 069 22 117 Nacka (medlemskommun sedan 2025-07-01) 23 778 0,0 Solna 38 431 38 442 Stockholm 444 253 442 382 Sundbyberg 25 087 24 265 Täby 35 252 34 538 Vallentuna 21 758 21 658 Vaxholm 6 242 6 279 Värmdö 28 255 28 175 Österåker 27 249 27 185 Summa 687 282 660 070 Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 49 – Måluppfyllelse Förbundet arbetar i enlighet med Storstockholms brandförsvars övergripande styrdoku- ment inklusive handlingsprogram enligt 3 kap. 3 och 8 §§ LSO för år 2024–framåt. Hand- lingsprogrammet är styrande för hur verksamheten planeras och bedrivs. Verksamhetspla- nen för året innefattar totalt 34 uppdrag varav 8 uppdrag bedöms att endast delvis kunna genomföras som planerat. Avvikelserna redovisas under respektive uppdrag. Ekonomiskt resultat Storstockholms brandförsvar har som mål att redovisa ett balanskravsresultat i enlighet med budget samt att investeringar ska vara självfinansierade. Det ekonomiska läget har stabiliserats jämfört med tidigare år, samtidigt som omvärlden fortsatt präglas av osä- kerhet i form av höga räntor, svag konjunktur och geopolitiska risker. Förbundet har en hög träffsäkerhet i sina ekonomiska prognoser, vilket skapar goda förutsättningar för en effektiv ekonomisk styrning. Året har även präglats av en större förändring genom Nacka kommuns inträde i förbundet. Förbundet redovisar ett positivt nettoresultat om 21,5 mnkr, varav orealiserade vinster uppgår till 11,3 mnkr. Balanskravsresultatet för 2025 uppgår till 10,2 mnkr, vilket innebär en positiv avvikelse om 6,5 mnkr jämfört med budget, som i huvudsak förklaras av Nackas inträde i förbundet. Avvikelser i intäkter och kostnader har hanterats löpande under året. Resultatet har påverkats av både ökade intäkter och kostnader under året. Trots ett fortsatt osäkert omvärldsläge har ekonomin hanterats med god kontroll, där intäkterna överstiger kostnaderna. Sammantaget bedöms god ekonomisk hushållning vara uppfylld. Intäkter för automatlarm Intäkter för automatlarm inkluderar även abonnemangsavgifter där utfallet blev 54,9 mnkr vilket är en minskning med 1,0 mnkr jämfört med budget. Automatlarm är en post som är svår att prognostisera då yttre faktorer är styrande och därutöver finns i SSBF:s ambition och åtagande att också hjälpa till att förebygga och förhindra återkommande onödiga larm. Övriga intäkter Övriga intäkter som huvudsakligen avser utbildningsverksamhet, uthyrning av lokaler samt taxor och avgifter, redovisar en positiv avvikelse om 14,2 mnkr jämfört med bud- get. Avvikelsen förklaras främst av högre intäkter från försäljning av fordon samt högre bidragsintäkter än budgeterat. Finansiella intäkter Under året har vi valt att inte genomföra någon överflyttning till fonder med utdelnings- klass. Utfallet exkluderat orealiserade vinster är en positiv avvikelse om 0,9 mnkr jämfört mot budget. 9,9 mnkr har erhållits i utdelning från våra fonder. Förbundet har under året fortsatt med placering av kapital på räntekonto vilket har genererat 5,1 mnkr i ränteintäkt. Lönekostnader (inklusive sociala avgifter och pension) Kostnader för personal inklusive pensionsavsättningar är förbundets största kostnadspost och allokerar drygt 70 procent av de totala verksamhetskostnaderna. Årets personalkost- nader inklusive pensionskostnader uppgår till 580,8 mnkr, vilket innebär en negativ avvi- kelse mot budget med 16,6 mnkr. Avvikelsen förklaras delvis av Nackas inträde i förbundet, vilket påverkar kostnaderna med cirka 13,9 mnkr. Lönekostnaderna har även varit högre än budgeterat till följd av färre sommarvikarier och tjänstledigheter, vilket medfört behov av semesterutköp och ökad övertid under sommaren. Förbundet har ett nära samarbete med KPA i syfte att stärka prognossäkerheten i pensions- kostnadsberäkningarna. Hyreskostnader Utfallet avseende lokalhyror uppgår till 46,2 mnkr. I budget anges att hyreskostnad ska uppgå till 45,9 mnkr. Anledningen till differensen om 0,3 mnkr återfinns i att hyrorna regleras utifrån det faktiska utfallet avseende kostnaderna för fastigheterna och genomfört underhåll. Nackas inträde i förbundet har även påverkat hyreskostnaderna. Övriga kostnader Övriga kostnader om 146,5 mnkr är 15,6 mnkr högre än budget. Avvikelsen förklaras delvis av Nackas inträde i förbundet om cirka 4,3 mnkr, varav 3,7 mnkr avser engångskostnader kopplade till inträdet. Utöver kostnader kopplade till Nackas inträde har ökade kostnader även avsett konsultstöd vid vakans, uppgradering av säkerhetsskydd och tillträdesskydd vid Täby brandstation samt ökade reparations- och underhållskostnader för fordon och båtar. En del av kostnadsökningen är hänförlig till verksamhet som finansierats med statliga bidrag och motsvaras av ökade bidragsintäkter inom övriga intäkter. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 50 – Investeringsredovisning Förbundets investeringar 2025 om 28,3 mnkr är 3,9 mnkr lägre än budget. Årets investeringar i fordon och materiel utgörs bland annat av två släckbilar, fem trans- portfordon, två FIP-fordon samt träningsutrustning sammantaget 19,9 mnkr. IT-investe- ringar består av nya datorer. Långa leveranstider på fordon har medfört att investerings- medel till ett värde av 5,0 mnkr har flyttats till 2026 års investeringsbudget. (mnkr) Utfall 2025 Budget 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Fordon och materiel 21,9 24,5 26,8 34,3 14,8 26,4 Byggnader och anläggningar 1,7 1,8 0,0 0,0 0,6 1,3 IT 4,5 2,9 0,1 0,8 4,0 5,8 Summa investeringar 28,11 32,22 26,9 35,1 19,4 33,5 1 Anläggningstillgångar som övertagits i samband med Nacka kommuns inträde redovisas inte investeringar i utfallet för 2025. 2 Överflyttade investeringsmedel från 2023 för försening av laddstolpar samt försening av renovering av Kungsholmens brand- station. Anskaffningar inom investeringsbudget Typ av anskaffning Leverantör Leveranstid Beställningsbelopp (mnkr) 2 släckbilar Autokaross Rescue Systems i Floby AB kvartal 2, 2025 11,2 5 transportfordon Volkswagen Group Sverige AB/ Hedin Stockholm Bil AB kvartal 2 och 3, 2025 4,7 2 FIP-fordon Bilia Center kvartal 4, 2025 0,8 Disk- och tvättmaskiner Rescue Intellitech AB/ Söderkyl AB kvartal 4, 2025 2,4 Träningsutrustning Fitness Brand kvartal 4, 2025 0,8 Finansiella kostnader De finansiella kostnaderna består av bankavgifter, övriga räntekostnader och till största del av förbundets pensionsavsättning. De finansiella kostnaderna uppgår totalt till 18,1 mnkr jämfört med budgeterade 18,2 mnkr. Väsentliga personalförhållanden Antalet helårsanställda i förbundet per den 31 december 2025 var 761 stycken, varav 32 del- tidsanställda brandmän (RiB). Därutöver har vi 156 frivilliga brandmän i våra räddnings- värn ute på öarna. Inför sommaren 2025 rekryterades 14 brandmän som sommarvikarier. Samtliga av dessa fick erbjudande om tillsvidareanställning eller timavlönad visstidsan- ställning under hösten. Dessutom genomfördes det för första gången på länge en rekry- tering av brandmän på tillsvidareanställningar. Totalt anställdes 7 personer som under hösten påbörjade sin anställning. Av 1 238 824 arbetade timmar under 2025 stod de icke tillsvidareanställda för cirka 4 procent av arbetstiden. De flesta timavlönade är pensione- rade före detta medarbetare som utifrån sin kompetens bidrar till SSBF:s förmåga, framför allt under huvudsemesterperioden. Sjukfrånvaron under 2025 tillskrivas förkylningar och influensa där vi fortsatt följa Folkhälsomyndighetens och företagshälsovårdens rekommen- dationer att stanna hemma även vid milda symptom för att minska smittspridning. Antalet långtidssjukskrivna har ökat något jämfört med 2024. SSBF fortsätter att aktivt följa upp långtidssjukskrivna med rehabiliteringsåtgärder. Det gör vi genom ett nära samarbete med företagshälsovården och rehabiliteringsinsatser med arbetsanpassning och vid behov personligt anpassad träning i syfte att återfå de sjukskrivna i tjänst så fort som möjligt. En majoritet av våra långtidssjukskrivna kommer tillbaka i tjänst. Personal 2025 2024 2023 2022 2021 Antal anställda¹ män kvinnor 761 683 78 755 686 69 757 692 65 747 690 57 734 677 57 Sjuktal (%)2 män kvinnor 29 år eller yngre 30–49 år 50 år eller äldre 3,62 3,37 5,68 2,43 3,58 4,35 4,00 4,02 3,88 3,83 3,01 5,70 3,64 3,83 1,57 3,03 3,00 4,93 5,47 7,26 3,96 5,25 4,95 7,06 5,32 5,50 3,98 5,43 4,62 6,34 1 Varav 32 stycken tillhör deltidsstyrkan. Därutöver har förbundet även 156 frivilliga brandmän kontrakterade och som tillhör räddningsvärnen. 2 Sjuktal lång- och korttidssjukfrånvaro där korttidssjukfrånvaro är upp till 30 dagar och långtidssjukfrånvaron är från 30 dagar. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 51 – Driftsredovisning (mnkr) Utfall 2025 Budget 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Utfall 2022 Utfall 2021 Utfall 2020 Verksamhetens intäkter 811,8 774,8 773,9 768,4 705,9 699,5 685,8 Jämförelsestörande intäkt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 811,8 774,8 773,9 768,4 705,9 699,5 685,8 Verksamhetens kostnader -802,2 -770,6 -773,9 -741,3 -695,9 -684,5 -666,5 Jämförelsestörande kostnad 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -802,2 -770,6 -773,9 -741,3 -695,9 -684,5 -666,5 Verksamhetens resultat 9,6 4,1 0,0 27,2 10,0 15,0 19,3 Finansiella intäkter/kostnader 11,9 -0,4 11,2 5,8 -35,4 23,3 -7,5 Jämförelsestörande finansiell kostnad 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 21,5 3,7 11,2 33,0 -25,4 38,3 11,8 Balanskravsresultat (mnkr) 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Årets resultat enligt resultaträkningen 21,5 11,2 33,0 -25,4 38,3 11,8 Orealiserade förluster/vinster i värdepapper -11,3 -5,5 -32,6 27,0 -31,3 -5,5 Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 3,0 0,0 3,4 Tillägg: förändring diskonteringsränta pensioner 0 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 10,2 8,7 0,4 5,0 7,0 6,3 ¹ Ska inte räknas bort i balanskravsresultat från och med 2020. Enligt kommunallagen ska underskott vid balanskravsutredning återställas inom tre år, om inte synnerliga skäl föreligger. Inget underskott föreligger att återhämtas de kommande åren. Omsättning av avskrivna anläggningstillgångar speglar den specifika verksamhet som bedrivs och är i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning. ¹ Överföring av skattemedel från likvida medel till övriga kortfristiga fordringar. ² Eget kapital i förhållande till totalt kapital. ³ Justerat resultat (minus avskrivningar och jämförelsestörande poster) i förhållande till investeringsvolym. 4 Den negativa självfinansieringsgraden 2022 beror på ökade placeringsnivåer av likvida medel. Resultaträkning (mnkr) 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Verksamhetens resultat 9,6 0,0 27,1 10,0 15,0 19,3 Medlemsavgifter 687,3 660,1 663,8 606,4 604,4 597,1 Årets resultat 21,5 11,2 33,0 -25,4 38,3 11,8 Balansräkning (mnkr) 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Likvida medel ¹ 264,0 209,5 211,5 228,5 468,3 401,6 Investeringsvolym 28,11 26,9 35,1 19,4 33,5 22,4 Balansomslutning 1161,3 1052,9 1019,1 985,0 993,2 937,0 Pensionsförpliktelse inkl. löneskatt 531,2 497,4 475,3 486,3 494,1 490,2 Ekonomisk analys (procent) 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Soliditet 2 23,5 22,2 21,8 19,2 21,6 18,8 Självfinansieringsgrad 3 178,3 140,4 168,5 -6,94 178,9 150,0 Likviditetskvot 2,7 2,7 2,4 2,5 2,7 2,6 Avgiftstäckning 85,7 85,7 85,5 81,8 86,9 87,2 Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 52 – Resultaträkning (mnkr) Not 2025-12-31 2024-12-31 Verksamhetens intäkter Automatlarm inklusive abonnemang 54,9 52,6 Medlemsavgifter 2 687,3 660,1 Övrigt 3 69,6 61,3 Summa verksamhetens intäkter 811,8 773,9 Verksamhetens kostnader Personal -497,7 -476,4 Pension -83,1 -100,6 Lokalhyra -46,2 -44,2 Övrigt 4, 5 -146,5 -126,1 Avskrivningar 6 -28,6 -26,6 Summa verksamhetens kostnader -802,2 -773,9 Verksamhetens nettokostnader 9,6 0,0 Generella statsbidrag och utjämning 0,0 0,0 Verksamhetens resultat 9,6 0,0 Finansiella intäkter 7 30,0 57,7 Finansiella kostnader 7 -18,1 -46,5 Resultat efter finansiella poster 21,5 11,2 Extraordinära poster 0,0 0,0 Årets resultat 21,5 11,2 Balansräkning (mnkr) Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar 8 Byggnader och mark 32,7 32,5 Maskiner och inventarier 187,4 191,6 Summa anläggningstillgångar 220,1 224,0 Omsättningstillgångar Kundfordringar 47,5 12,6 Förråd mm 2,9 2,5 Övriga kortfristiga fordringar 9 75,5 26,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 37,1 35,0 Kortfristiga placeringar 11 514,2 542,3 Likvida medel 264,0 209,5 Summa omsättningstillgångar 941,2 828,8 Summa tillgångar 1161,3 1052,9 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 12 Årets resultat 21,5 11,2 Övrigt eget kapital 251,2 222,3 Summa eget kapital 272,7 233,4 Avsättningar Avsättningar för pensioner 13-15 538,7 509,5 Summa avsättningar 538,7 509,5 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 55,6 41,5 Kortfristig leasingskuld 0,2 0,5 Övriga kortfristiga skulder 16 27,0 26,0 Semesterlöne- och övertidsskuld 52,3 55,3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 214,9 186,6 Summa kortfristiga skulder 349,9 309,9 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1161,3 1052,9 Ställda panter och ansvarsförbindelser (mnkr) Not 2025-12-31 2024-12-31 Ställda panter inga inga Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 13 47,9 50,1 Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 53 – Kassaflödesanalys (mnkr) 2025 2024 Löpande verksamhet Periodens resultat 21,5 11,2 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster¹ 76,9 60,8 Realisationsresultat -4,7 -5,1 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 93,7 66,9 Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar -85,6 6,1 Ökning (-) minskning (+) förråd, varulager -0,4 -0,1 Ökning (+) minskning (-) kortfristiga skulder 40,3 -11,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten 48,1 61,0 Investeringsverksamhet Investeringar i materiella anläggningstillgångar -30,6 -26,9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 8,9 6,3 Kassaflöden från investeringsverksamheten -21,7 -20,6 Finasieringsverksamhet Ökning (-) minskning (+) långfristiga fordringar 0,0 0,0 Kassaflöden från finansieringsverksamheten 0,0 0,0 Periodens kassaflöde 26,4 40,5 Likvida medel vid årets början 751,8 711,3 Likvida medel vid periodens slut 778,2 751,8 Förändring likvida medel 26,4 40,5 1Specifikation av ej likviditetspåverkande poster 76,9 60,8 Justering för avskrivningar 28,6 26,6 Justering eget kapital vid medlemsinträde 19,1 0,0 Justering för gjorda pensionsavsättningar 29,2 34,2 Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 54 – Finansiella leasingavtal Klassificeringen av leasingavtalen som finansiella eller operationella har skett utifrån avtalens ekonomiska inne- börd, snarare än deras civilrättsliga form. Samtliga avtal har klassificerats i enlighet med RKR 5 Leasing, där alla avtal som inte bedömts som finansiell leasing betraktas som operationell leasing. Finansiella leasingavtal redovisas som en tillgång och en motsvarande skuld i balansräkningen när avtalet ingås. Tillgången värderas initialt till det lägsta av verkligt värde eller nuvärdet av de minimala leasingavgifterna. Efter- följande avskrivningar görs över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Räntedelen av leasingbetalningarna kostnadsförs i resul- taträkningen, och amorteringarna av skulden minskar leasingåtagandet i balansräkningen. Operationella leasingavtal För operationella leasingavtal redovisas leasingavgifterna linjärt över leasingperioden som en kostnad i resultaträk- ningen. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar utgörs av finansiella instrument som innehas i syfte att hanteras kortfristigt för likviditets- förvaltning. De redovisas till det lägsta av anskaffnings- värdet och verkligt värde på balansdagen. Kommunal- förbundet hanterar sina finansiella placeringar i enlighet med god ekonomisk hushållning och den finanspolicy som fastställts av förbundets direktion. Avskrivningstider Antal år Fastigheter 25–33 Fordon 3–20 Båtar 10–15 Inventarier, maskiner, utrustning 3–18 IT-inventarier 3–10 Avskrivningar Avskrivningar bestäms med ledning av tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod, vilket i allt väsentligt överensstämmer med de i tabellen an- givna avskrivningsreglerna. Avskrivningar görs från den tidpunkt investeringen tas i bruk. Förbundet tillämpar komponentavskrivning på byggnader samt på maskiner och inventarier Fordringar Fordringar har upptagits till det belopp varmed de väntas inflyta. Osäkra fordringar som är förfallna mer än 90 dagar har skrivits ned. Pensioner Enligt gällande regler ska pensionsförpliktelser intjäna- de före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Förbundet redovisar all pension för utryckande personal, SAP-R, i balansräkningen, som en av- sättning. Bakgrunden till tillämpad redovisningsprincip är att vid överlåtelsen av personal från Stockholms stad fick förbundet ersättning för hela det pensionsåtagande som övertogs. Stockholms stad betalade vid överlåtelsen till förbundet det belopp som enligt regelverket (den lagstad- gade blandmodellen) redovisades som ansvarsförbindelse hos Stockholms stad. Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597). Storstockholms brandförsvar följer i allt väsentligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. I de fall undantag förekommer redovisas de under respektive punkt. Intäkter och kostnader Periodisering av intäkter och kostnader har gjorts enligt god redovisningssed. Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Jämförelsestörande poster För att en post ska betraktas som jämförelsestörande ska posten uppgå till ett väsentligt belopp samt vara av ett sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regel- bundet. Resultat Förbundet gör inte avsättningar till resultatutjämningsre- serv enligt den av direktionen beslutade riktlinjen för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjäm- ningsreserv, daterad 2014-12-16. Materiella anläggningstillgångar För att en investering ska betraktas som anläggningstill- gång krävs ett värde på minst 100 tkr och en varaktighet på minst tre år. Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet med tillägg för värdehö- jande investeringar och med avdrag för planenliga avskriv- ningar samt eventuella nedskrivningar. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 55 – Not 2 Medlemsavgifter 2025 2024 Danderyd 14,9 15,0 Lidingö 22,1 22,1 Nacka 23,8 0,0 Solna 38,4 38,4 Stockholm 444,3 442,4 Sundbyberg 25,1 24,3 Täby 35,3 34,5 Vallentuna 21,8 21,7 Vaxholm 6,2 6,3 Värmdö 28,3 28,2 Österåker 27,2 27,2 Summa 687,3 660,1 Not 3 Verksamhetens intäkter 2025 2024 Lokalhyror och arrenden 5,1 5,0 Konsulttjänster 29,1 26,8 Extern utbildning 4,4 3,8 Övriga intäkter 31,0 25,7 Summa 69,6 61,3 Not 4 Verksamhetens kostnader 2025 2024 Reparationer och underhåll1 15,7 15,5 Entreprenad, köp av verksamhet 12,7 12,0 Bränsle, el och vatten 8,7 8,7 Konsulttjänster 13,8 9,0 Övriga kostnader 95,2 80,8 Summa 146,2 126,0 1 Avser fordon, maskiner, utrustning och inventarier, fastighet med mera. Not 5 Revisionsarvode 2025 2024 Sakkunnigt biträde Räkenskapsrevision 0,3 0,2 Övrig revision 0,0 0,0 Summa 0,3 0,2 Räkenskaperna har granskats i enlighet med standard för kommunal räkenskaps- revision Not 6 Av- och nedskrivningar 2025 2024 Avskrivningar byggnader och anlägg- ningar -1,6 -1,6 Avskrivningar fordon och material -24,3 -22,6 Avskrivningar IT -2,6 -2,0 Avskrivningar leasing -0,2 -0,4 Summa av- och nedskivningar -28,6 -26,6 Not 7 Finansiella intäkter och kostnader 2025 2024 Finansiella intäkter Orealiserade vinster finansiella omsätt- ningstillgångar 11,3 5,5 Utdelning fonder 9,9 36,3 Övriga finansiella intäkter 8,8 15,9 Summa 30,0 57,7 Finansiella kostnader Ränta, KPA 18,0 46,4 Övriga kostnader 0,2 0,1 Orealiserade förluster finansiella omsätt- ningstillgångar 0,0 0,0 Summa 18,1 46,5 Då förbundet erhållit ersättning för det pensionsåtagande som är hänförligt till den personal som övertagits från Stockholms stad redovisar förbundet detta som en avsätt- ning. Ansvarsförbindelse utöver SAP-R som upparbetats i före detta Södra Roslagens brandförsvarsförbund (SRB) för medlemskommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker administreras av förbundet. Pen- sionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen faktureras dessa kommuner. Upplysningar om pensionsförpliktelse lämnas i not i balansräkningen. Inga medel finns formellt avsatta till pensioner, utan dessa återlånas i verksamheten (del av likviditeten) till att finansiera investeringar utan att förbundet behöver ta upp extern finansiering. Poster inom linjen Poster inom linjen är ett redovisningsbegrepp som innebär att ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inte ska ingå som skuld eller avsättning i balansräkningen utan ska anges i direkt anslutning därtill. Möjliga åtaganden där osäkerhet råder om beloppets storlek och/eller infriandedagen redo- visas som ansvarsförbindelser. Under ansvarsförbindelser återfinns pensionsåtaganden som är äldre än 1998. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 56 – Not 8 Anläggningstillgångar (fortsätt- ning) 2025 2024 IT IB anskaffningsvärde 73,2 73,1 Investeringar 4,5 0,1 Försäljningar 0,0 0,0 Utrangering 0,0 0,0 UB anskaffningsvärde 77,7 73,2 IB ackumulerade avskrivningar -66,8 -64,7 Försäljningar 0,0 0,0 Utrangering 0,0 0,0 Avskrivningar -2,6 -2,0 UB ackumulerade avskrivningar -69,4 -66,8 Summa IT 8,3 6,4 Summa anläggningstillgångar 220,1 224,0 Not 9 Övriga kortfristiga fordringar 2025 2024 Ingående mervärdesskatt 12,0 7,7 Andra kortfristiga fordringar 63,5 19,2 Summa 75,5 26,9 Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025 2024 Förutbetalda kostnader 33,2 29,4 Upplupna intäkter 3,9 5,6 Summa 37,1 35,0 Not 11 Kortfristiga placeringar 2025 2024 Storebrand Sverige Plus A 26,4 23,6 Storebrand Sverige Plus B 150,6 134,5 Öhmans Etisk Emerging A 22,4 22,2 Öhmans Etisk Emerging B 101,8 101,0 Öhmans Global Marknad Hållbar A 0,0 0,0 Öhmans Global Marknad Hållbar B 13,0 11,1 Ränteplacering 200,0 250,0 Summa 514,2 542,3 Not 12 Eget kapital 2025 2024 Årets resultat 21,5 11,2 Övrigt eget kapital 251,2 222,3 Eget kapital 272,7 233,4 Förändringen i eget kapital avser årets resultat samt kapitaltillskott från Nacka kommun i samband med inträde i förbundet 2025. Not 8 Anläggningstillgångar 2025 2024 Byggnader och anläggningar IB anskaffningsvärde 61,9 61,9 Investeringar 1,7 0,0 Försäljningar 0,0 0,0 Utrangering 0,0 0,0 UB anskaffningsvärde 63,6 61,9 IB ackumulerade avskrivningar -29,3 -27,7 Försäljningar 0,0 0,0 Utrangering 0,0 0,0 Avskrivningar -1,6 -1,6 UB ackumulerade avskrivningar -30,9 -29,3 Summa byggander och anlägg- ningar 32,7 32,5 Fordon/material IB anskaffningsvärde 428,0 405,4 Investeringar 24,4 27,7 Försäljningar -12,7 0,0 Utrangering -11,5 -5,1 UB anskaffningsvärde 428,2 428,0 IB ackumulerade avskrivningar -242,9 -223,2 Försäljningar 12,7 0,0 Utrangering 11,5 3,3 Avskrivningar -30,4 -23,0 UB ackumulerade avskrivningar -249,1 -242,9 Summa fordon och material 179,1 185,1 Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 57 – Not 15 Pensionsförpliktelser Belopp Löneskatt Belopp inkl. löneskatt Analys pensionsskuldens föränd- ring jan–dec 2025 Avsättning pensioner, IB 410,0 99,5 509,5 Ränteuppräkning 4,1 1,0 5,1 Basbeloppsuträkning 10,8 2,6 13,5 Utbetalning från avsättning -34,4 -8,3 -42,7 Intjänad SAP–R 36,9 9,0 45,9 Avsättning pensioner, UB 427,5 103,7 531,2 Summa förändring under året 17,5 4,2 21,7 Ansvarsförbindelse för pensioner, IB 40,3 9,8 50,1 Utbetalning från ansvarsförbindelse -4,8 -1,2 -5,9 Övring förändring (beräkning f.d. ansvarsförbindelse) 9,1 2,2 11,3 Ansvarsförbindelse, UB 44,7 10,8 55,5 Summa förändring under året 4,3 1,0 5,4 Summa 472,2 114,6 586,6 Årets premie är 5,3 mnkr. Aktualiseringsgrad 100 %. Överskottsfond 0,0 kr. Not 16 Övriga kortfristiga skulder 2025 2024 Mervärdesskatt 9,2 7,1 Avdragen skatt personal 7,3 7,1 Lagstadgade sociala avgifter 9,8 9,2 Övrigt 0,7 2,6 Summa 27,0 26,0 Not 17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025 2024 Upplupen löneskatt pensioner 46,4 27,9 Förutbetalda intäkter 22,1 21,8 Förutbetalda intäkter medlemskommuner 119,9 110,6 Avgiftsbetämd ålderspension 20,8 19,9 Övriga upplupna kostnader och förutbe- talda intäkter 5,7 6,4 Summa 214,9 186,6 Not 18 Finansiella leasingavtal 2025 2024 Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter 0,3 0,5 Nuvärde minimileaseavgifter 0,3 0,5 därav förfall inom 1 år 0,2 0,3 därav förfall inom 1-5 år 0,0 0,0 därav förfall senare än 5 år 0,0 0,0 Icke uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 1 år Minimileasingsavgifer med förfall inom 1 år 22,4 43,5 med förfall inom 1-5 år 100,4 70,7 med förfall senare än 5 år 3,4 1,2 Not 13 Pensionsskuld och avsättning 2025 2024 Avsättning Avsatt pensioner 427,5 400,5 Avsatt f.d. ansvarsförbindelse 6,0 9,6 Avsatt löneskatt 105,2 99,5 Summa avsättning 538,7 509,5 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser f.d. SRB1 38,6 40,3 Ansvarsförbindelse löneskatt 9,4 9,8 Summa ansvarsförbindelser 47,9 50,1 Summa avsättningar och ansvars- förbindelser 586,6 559,7 1Ansvarsförbindelser f.d. SRB. Belopp inklusive löneskatt Danderyd 8,7 9,2 Täby 17,5 18,3 Vallentuna 7,9 8,3 Vaxholm 3,0 3,1 Österåker 10,8 11,3 Summa 47,9 50,1 Not 14 Årets förändring inklusive löneskatt 2025 2024 Summa avsättningar 29,2 34,2 Summa ansvarsförbindelser -2,2 -0,3 Förändring avsättningar och ansvarsförbindelser 27,0 34,0 Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 58 – Förväntad utveckling De kommande åren kommer välfärdsbehoven öka till följd av den demografiska föränd- ringen. Fram till 2030 bedömer SCB att antalet äldre kommer att öka kraftigt samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder inte kommer att öka i samma takt. Detta kommer att ha en inverkan på hur skatteintäkter utvecklas samt tillgängligheten på personal. Det ger även en förskjutning av riskbilden där riskgrupper finns utspridda på flera platser i samhället. Det ställer i sin tur krav på prioritering, effektivisering och utveckling av verksamheter och arbetssätt i kommunerna. Det gäller även räddningstjänsten som är en viktig del av den kommunala verksamheten. Även om den traditionella verksamheten, att reaktivt rycka ut och snabbt vara på plats när en olycka har skett, fortsatt kommer att vara en viktig grund i uppdraget kommer även kraven på förebyggande arbete långsiktigt att öka. Det kommer bli allt viktigare att starta tidigt och arbeta förebyggande inom samhällsplanering och samhällsbyggande för att ef- fektivt hantera en mer komplex verklighet. Detta inkluderar utmaningar som förtätning av städer, klimatförändringar och demografiska förändringar. Det innebär att räddningstjäns- ten kommer att behöva möta nya utmaningar samtidigt som vi behöver bevara förmågan till akuta räddningsinsatser. Det finns även många omvärldsfaktorer som påverkar räddningstjänsten. Dels påverkas vi i stor utsträckning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina samt annan säkerhetspoli- tisk instabilitet, vilket i sin tur leder till exempelvis finansiell instabilitet och osäkerheter i leveranskedjorna. På grund av förändringar i det globala säkerhetspolitiska klimatet kommer räddningstjänsten att möta nya och utökade krav som en kritisk samhällsfunktion i vardag, kris och höjd beredskap. Detta understryker behovet av att stärka och återupp- bygga Sveriges totalförsvar. Svensk kommunal räddningstjänst, en hörnsten i Sveriges totalförsvar, kommer att påverkas betydligt av dess återuppbyggnad under de kommande åren, exempelvis återaktiveringen av civilplikten och återuppbyggnaden av vår egen krigs- organisation. På samma sätt som övrig offentlig sektor påverkas SSBF av finansiell instabilitet till följd av exempelvis kriget i Ukraina och oron på världsmarknaden. Detta gör att de kommande åren kommer bli utmanande och svårare att prognostisera utifrån ett ekonomiskt perspek- tiv. Det har även nyligen kommit två nya pensionsavtal, AKAP-KR och Särskild avtalspen- sion räddningstjänst (SAP-R). Förändringarna i pensionsavtalen har påverkat förbundets ekonomi under 2023, 2024 och 2025, och kommer på kort sikt innebära osäkerhetsfaktorer i de ekonomiska förutsättningarna. På lång sikt bedöms pensionsavtalen innebära säkrare prognoser för förbundets pensionskostnader. Utifrån de justerade kollektivavtalen har schemaläggningen för vår personal i utrycknings- tjänst förändrats. De exakta konsekvenserna av den förändrade schemaläggningen är fort- farande inte helt tydliga. Dels då det fortfarande pågår diskussioner mellan centrala parter om hur de ska tolkas och implementeras, samt att avtalen återigen nyligen omförhandlats. Således är det fortfarande svårt att bedöma vad det innebär för förbundet fullt ut, men vi kan se konsekvenser för vår övnings- och utbildningsverksamhet. Storstockholms brandförsvars räddningstjänstverksamhet har i grunden varit konstant se- dan förbundsbildningen 2009. Förändringar i samhället och av riskbilden har balanserats med ett mer effektivt resursutnyttjande och i några fall genom direkta omdisponeringar av resurser och kompetenser. Till exempel tillskapades två rörliga taktiska räddningsenheter som genom en effektivare personalplanering enklare (och därigenom kostnadseffektivare) frigör stationerna för övning och utbildning. I några fall har omfattande satsningar behövt ske för att hantera nya utmaningar, varav den viktigaste måste anses vara utvecklingen av taktiskt agerande vid terrorattacker och andra former av pågående dödligt våld. En utveckling som även fungerat som bottenplatta för metoder och tekniker applicerbara i höjd beredskap. Det ökade antalet insatser under tiden, från knappt 10 000 insatser vid förbundsbildningen till i dag cirka 11 000 insatser, pandemiåren undantagna, har även kunnat hanteras genom ett långtgående samarbete inom Räddningsregion östra Svealand. Antalet insatser väntas öka framöver utifrån demografiförändringen och inflyttningen till huvudstadsregionen. Under 2025 anslöt ytterligare en kommun till förbundet, Nacka kommun. SSBF ser att an- slutningen av Nacka kommun medför betydande fördelar, både ur ett verksamhetsperspek- tiv och ett ekonomiskt perspektiv. Ur verksamhetsperspektivet innebär anslutningen en stärkt samordning, ökade möjligheter till kompetensutveckling och tillgång till en bredare pool av resurser och specialistkompetenser, vilket gynnar effektiviteten och kvaliteten i räddningstjänstens arbete. Ur ett ekonomiskt perspektiv skapar Nackas inträde stordrifts- fördelar, minskad sårbarhet och effektivare resursutnyttjande för samtliga medlemskom- muner. SSBF bedömer vidare att denna samverkan kommer att gagna medborgarna genom Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 59 – ökad säkerhet och förbättrad service, medlemskommunerna genom kostnadseffektivitet och stabilitet samt medarbetarna genom fler utvecklingsmöjligheter och en förbättrad arbetsmiljö. Räddningsinsatsförmågan dimensioneras och normeras praktiskt av ett antal faktorer. För svensk kommunal räddningstjänst utgör riskbilden – de olika typerna av risker som man ska hantera i sitt geografiska ansvarsområde, en grundläggande faktor. Insatsförmå- gan påverkas även direkt av lagar, prioriteringar och balansen mellan effekt och kostnad. Dessutom påverkas förmågan av arbetsmarknadsavtal, föreskrifter och regler, såsom den gällande arbetsmiljön. Det förändrade säkerhetspolitiska läget och ändringar i lagar, exem- pelvis GDPR och säkerhetsskyddslagen, kräver att förbundet förstärker sin kompetens och förmågor även utanför den utryckande verksamheten. Därtill skapar det allt mer komplexa och sammanbyggda samhället behov av nya kompetenser inom det förebyggande området. Sammantaget blir förbundets uppdrag allt mer komplext med behov av att kompetens inom fler områden än tidigare. Handlingsprogrammet för 2024 och framåt är utformat på så sätt att det ska vara tydligt vilken förmåga vi har att hantera de risker som finns i samhället. Där vår främsta uppgift är att förhindra att bränder och andra olyckor inträffar samt, i de fall de ändå inträffar, hantera dem. Det visar även att vi med en ekonomi i balans ska vara en framåtsträvande och vidsynt organisation som fortsatt ska placera Storstockholms brandförsvar i framkant i räddningstjänstsverige. Handlingsprogrammets inriktningar styr och vägleder vårt arbete och vårt mål är att skapa säkerhet och trygghet för de som bor, verkar och vistas i våra medlemskommuner. Sammanfattningsvis är omvärldsutvecklingen allt svårare att förutse och innehåller betydande osäkerheter. Tillsammans med demografiförändringarna, utvecklingen av det komplexa samhället och återuppbyggnaden av totalförsvaret är framtiden utmanande för den kommunala räddningstjänsten generellt. SSBF behöver således fortsätta hitta vägar att vara den stabila och trygga aktör som är vårt signum, parallellt med att vi behöver vara snabba i omställningen för att möta nya utmaningar. Anslutningen av Nacka kommun och det fortsatta byggandet av en robust verksamhet med solida ekonomiska förutsättningar är alla viktiga led i detta. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 60 – Danderyds kommun 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 0 0 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 244 256 235 228 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 8 9 7 11 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 105 122 99 116 Trafikolyckor 6 9 14 15 Hjärtstoppslarm 24 25 22 23 Självmord/försök 0 3 0 2 Anlagda bränder 3 5 7 2 varav brand i byggnad 1 1 3 0 varav brand ej i byggnad 2 4 4 2 Skolbränder2 2 1 4 0 varav anlagda 0 1 2 0 2Skola 1 1 3 0 varav anlagda 0 1 1 0 Förskola 1 0 1 0 varav anlagda 0 0 1 0 Fritidsgård 0 0 0 0 varav anlagda 0 0 0 0 Lidingö stad 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 0 1 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 253 287 229 272 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 15 20 9 19 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 57 68 52 69 Trafikolyckor 19 19 16 19 Hjärtstoppslarm 38 40 32 52 Självmord/försök 1 2 2 3 Anlagda bränder 3 6 9 8 varav brand i byggnad 1 1 3 3 varav brand ej i byggnad 2 5 6 5 Skolbränder2 1 3 1 0 varav anlagda 0 1 0 0 2Skola 1 3 1 0 varav anlagda 0 1 0 0 Förskola 0 0 0 0 varav anlagda 0 0 0 0 Fritidsgård 0 0 0 0 varav anlagda 0 0 0 0 Larmfrekvens per medlemskommun Nedan redovisas totala antalet larm som Storstockholms brandförsvar har larmats till de senaste fyra åren samt några av de vanligaste insatstyperna. Därefter redovisas motsvaran- de statistik per medlemskommun. Insatsstatistik totalt 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 5 4 7 6 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 10151 10006 10 315 10 251 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 578 5761 612 645 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 3271 3242 3440 3469 Trafikolyckor 497 567 586 667 Hjärtstoppslarm 1058 1114 1140 11591 Självmord eller självmordsförsök 179 232 187 210 Anlagda bränder 283 254 361 411 varav brand i byggnad 79 74 112 141 varav brand ej i byggnad 204 180 249 270 Skolbränder2 35 46 58 58 varav anlagda 17 24 24 31 2Skola 24 37 36 38 varav anlagda 13 22 16 22 Förskola 6 9 21 20 varav anlagda 2 2 8 9 Fritidsgård 2 0 1 0 varav anlagda 2 0 0 0 1 Värdet är korrigerat på grund av ett tidigare skrivfel och skiljer sig därför från motsvarande tabell i årsredovisning 2024. 2 Skolbränder syftar här till bränder inom skola, förskola och fritidsgård. Siffrorna delas upp längst ner i tabellen. Samma gäller för alla kommunspecifika tabeller. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 61 – Solna stad 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 0 0 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 631 681 641 655 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 16 22 19 27 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 308 306 324 320 Trafikolyckor 31 49 34 49 Hjärtstoppslarm 56 68 58 58 Självmord/försök 7 11 9 8 Anlagda bränder 26 12 10 17 varav brand i byggnad 8 5 4 10 varav brand ej i byggnad 16 7 6 7 Skolbränder¹ 8 7 2 4 varav anlagda 7 7 0 3 1 Skola 8 7 1 4 varav anlagda 7 7 0 3 Förskola 0 0 1 0 varav anlagda 0 0 0 0 Fritidsgård 0 0 0 0 varav anlagda 0 0 0 0 Stockholms stad 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 4 4 5 4 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 6275 6379 6718 6607 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 325 327 349 353 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 2181 2193 2390 2387 Trafikolyckor 228 331 293 334 Hjärtstoppslarm 698 770 838 805 Självmord/försök 112 162 124 119 Anlagda bränder 188 173 229 245 varav brand i byggnad 55 55 65 81 varav brand ej i byggnad 133 118 164 164 Skolbränder¹ 11 16 30 30 varav anlagda 4 7 10 14 1 Skola 6 12 17 17 varav anlagda 1 5 6 8 Förskola 4 4 12 13 varav anlagda 2 2 4 6 Fritidsgård 1 0 1 0 varav anlagda 1 0 0 0 Nacka kommun3 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 331 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 12 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 78 Trafikolyckor 16 Hjärtstoppslarm 37 Självmord/försök 8 Anlagda bränder 6 varav brand i byggnad 2 varav brand ej i byggnad 4 Skolbränder2 2 varav anlagda 1 2Skola 2 varav anlagda 1 Förskola 0 varav anlagda 0 Fritidsgård 0 varav anlagda 0 3 Nacka anslöt till Storstockholms brandförsvar vid halvårsskiftet 2025 varpå Stor- stockholms brandförsvar inte har något mätvärde att redovisa för tidigare år. Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 62 – Täby kommun 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 0 0 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 508 444 501 523 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 17 13 21 27 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 195 180 199 213 Trafikolyckor 40 30 25 48 Hjärtstoppslarm 53 45 43 50 Självmord/försök 10 11 4 9 Anlagda bränder 7 8 25 26 varav brand i byggnad 2 1 11 5 varav brand ej i byggnad 5 7 14 21 Skolbränder¹ 0 3 10 6 varav anlagda 0 1 8 4 1 Skola 0 1 8 5 varav anlagda 0 1 6 3 Förskola 0 2 2 1 varav anlagda 0 0 2 1 Fritidsgård 0 0 0 0 varav anlagda 0 0 0 0 Vallentuna kommun 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 1 0 0 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 238 234 289 255 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 17 9 24 17 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 60 61 71 56 Trafikolyckor 37 41 39 38 Hjärtstoppslarm 21 21 28 30 Självmord/försök 2 3 0 5 Anlagda bränder 8 16 24 13 varav brand i byggnad 0 5 7 3 varav brand ej i byggnad 8 11 17 10 Skolbränder¹ 0 4 4 1 varav anlagda 0 4 3 1 1 Skola 0 4 2 1 varav anlagda 0 4 2 1 Förskola 0 0 2 0 varav anlagda 0 0 1 0 Fritidsgård 0 0 0 0 varav anlagda 0 0 0 0 Sundbybergs stad 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 0 0 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 282 271 255 273 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 15 24 16 17 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 84 92 93 82 Trafikolyckor 8 8 15 18 Hjärtstoppslarm 49 57 28 37 Självmord/försök 1 3 6 2 Anlagda bränder 3 9 8 23 varav brand i byggnad 0 2 2 6 varav brand ej i byggnad 3 7 6 17 Skolbränder¹ 1 2 2 1 varav anlagda 0 1 0 1 1 Skola 0 1 0 1 varav anlagda 0 1 0 1 Förskola 1 1 2 0 varav anlagda 0 0 0 0 Fritidsgård 0 0 0 0 varav anlagda 0 0 0 0 Storstockholms brandförsvars årsredovisning 2025 – 63 – Värmdö kommun 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 0 1 1 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 411 418 432 420 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 24 21 34 26 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 83 82 79 75 Trafikolyckor 32 44 44 49 Hjärtstoppslarm 33 34 33 31 Självmord/försök 2 3 4 2 Anlagda bränder 22 8 18 18 varav brand i byggnad 4 3 5 1 varav brand ej i byggnad 18 5 13 17 Skolbränder¹ 5 1 3 1 varav anlagda 4 1 1 0 1 Skola 4 1 3 0 varav anlagda 3 1 1 0 Förskola 0 0 0 0 varav anlagda 0 0 0 0 Fritidsgård 1 0 0 0 varav anlagda 1 0 0 0 Österåkers kommun 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 0 0 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 384 364 348 350 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 21 24 14 17 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 104 67 77 76 Trafikolyckor 39 41 44 27 Hjärtstoppslarm 37 45 32 45 Självmord/försök 10 8 7 5 Anlagda bränder 10 17 13 20 varav brand i byggnad 3 1 2 2 varav brand ej i byggnad 7 16 11 18 Skolbränder¹ 2 1 2 2 varav anlagda 1 1 0 1 1 Skola 2 1 1 2 varav anlagda 1 1 0 1 Förskola 0 0 1 0 varav anlagda 0 0 0 0 Fritidsgård 0 0 0 0 varav anlagda 0 0 0 0 Vaxholms stad 2025 2024 2023 2022 Antal omkomna vid brand 0 0 0 0 Antal räddningsinsatser och andra uppdrag 89 105 86 101 Brand eller brandtillbud i vanligt boende 6 7 8 12 Automatiska brandlarm utan brandtillbud 16 21 19 24 Trafikolyckor 5 9 11 8 Hjärtstoppslarm 8 11 5 4 Självmord/försök 3 1 1 0 Anlagda bränder 2 0 1 3 varav brand i byggnad 0 0 0 1 varav brand ej i byggnad 2 0 1 2 Skolbränder¹ 0 0 0 0 varav anlagda 0 0 0 0 1 Skola 0 0 0 0 varav anlagda 0 0 0 0 Förskola 0 0 0 0 varav anlagda 0 0 0 0 Fritidsgård 0 0 0 0 varav anlagda 0 0 0 0 Vi skapar trygghet!
Originalhandlingen finns på meetingspublic.stockholm.se.