Skuld i bostadsbolag: Vad händer med hyresgästernas pengar?
Tom Hedrup (M) har ställt en interpellation till bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om de kommunala bostadsbolagens växande skuldsättning, som uppgår till cirka 36 miljarder kronor med räntekostnader på en miljard årligen. Han undrar bland annat hur skulden förväntas utvecklas med planerade nybyggnationer och om det finns planer på att minska skulden, till exempel genom att sälja fastigheter.
Deniz Butros (V) svarar att bostadsbolagen är välskötta och har en stark ekonomi, vilket bekräftas av deras låga belåningsgrad jämfört med andra fastighetsföretag och Stockholms stads bekräftade AAA-kreditbetyg. Hon betonar att de inte kommer att sälja eller ombilda bostäder, utan istället värna och öka allmännyttans bestånd. Nya projekt bär sina egna kostnader och bostadsbolagen arbetar med effektiviseringar och har en ny projektstyrning som prioriterar strategiska och genomförbara projekt.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-05-04. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.
Från originalhandlingen
[Interpellation av Tom Hedrup (M) till bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om den växande skuldsättningen i stadens allmännyttiga bostadsbolag.pdf]
Interpellation av Tom Hedrup (M) till bostads- och fastighetsborgarrådet Deniz
Butros (V) om den växande skuldsättningen i stadens allmännyttiga bostadsbolag
Stockholm stads totala skuldsättning ökade med cirka en miljon kronor i timmen under
förra året och väntas uppgå till omkring 100 miljarder kronor vid mandatperiodens slut.
En betydande del av denna skuld finns i stadens tre allmännyttiga bostadsbolag,
Stockholmshem, Familjebostäder och Svenska Bostäder, vars samlade skulder nu uppgår
till cirka 36 miljarder kronor.
Räntan på dessa lån innebär, med dagens genomsnittsränta på 2,71 procent, årliga
räntekostnader på omkring en miljard kronor. Samtidigt har byggtakten minskat kraftigt
under mandatperioden. Trots detta planerar den styrande majoriteten att under de
kommande åtta åren uppföra cirka 11 500 nya bostäder i de tre bolagen (Stockholmshem
3 000, Familjebostäder 4 400 och Svenska Bostäder 4 100). Källa projektportföljen T2 –
2025.
Den snabbt växande skuldsättningen riskerar att på sikt tränga undan investeringar i
välfärd, infrastruktur och klimatsatsningar. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande
frågor till bostads- och fastighetsborgarrådet:
1. Hur mycket bedömer borgarrådet att bostadsbolagens samlade skuld kommer att
uppgå till vid nästa val 2026?
2. Finns det en kalkyl som visar hur skulden förändras under byggnationen av de
planerade 11 500 bostäderna, och hur stor skulden förväntas vara 2030 när dessa
står färdiga?
3. Har borgarrådet en plan för hur skuldsättningen ska kunna minska på sikt, och hur
ser den planen i så fall ut?
4. Kan det bli aktuellt att avyttra projekt eller fastigheter för att minska bolagens
skuldbörda?
5. Ser borgarrådet någon risk för att stadens kreditbetyg påverkas negativt om
skuldsättningen fortsätter att öka i nuvarande takt?
Stockholm, den 28 oktober 2025
Tom Hedrup (M)
Ledamot av Stockholms kommunfullmäktige
---
[Svar på interpellation av Tom Hedrup (M) till bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om den växande skuldsättningen i stadens allmännyttiga bostadsbolag.pdf]
Svar på Interpellation av Tom Hedrup (M) till
bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om den
växande skuldsättningen i stadens allmännyttiga
bostadsbolag
Dnr KS 2025/1388
Stockholms allmännyttiga bostadsbolag är några av landets största
bostadsbolag. Tillsammans bidrar de till att utveckla Stockholm som
Sveriges tillväxtmotor och ge husrum till den som är ny i landet. De
allmännyttiga bostadsbolagen är avgörande för att kunna skapa en socialt
och ekologiskt hållbar stad som alla människor har råd att bo och leva i.
Därför ska vi både hålla en hög byggtakt och en långsiktigt hållbar
fastighetsförvaltning. Bostadsbolagen ska bidra till en bättre fungerande
bostadsmarknad som både möter invånarnas, arbetsmarknadens och
lärosätenas behov och bidrar till att utjämna skillnaderna i levnadsvillkor.
Våra bostadsbolag är välskötta och har en stark ekonomi. Det är viktigt
för oss eftersom det är en förutsättning för att både kunna ta hand om de
bostäder vi har, och samtidigt kunna bygga fler bostäder. Som exempel
kan nämnas att AB Familjebostäders belåningsgrad beräknas, efter
förvärvet av AB Hjulstahem, uppgå till 23,3 procent baserat på
fastighetsbeståndets marknadsvärde. I jämförelse med en analys av
svenska fastighetsföretag som genomfördes av Finansinspektionen under
år 2023 (FI Analys nr 41) är belåningsgraden relativt sett låg.
Det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's har senast
i november 2025 bekräftat Stockholms stads kreditbetyg till AAA/A-1+
med stabila utsikter. Vidare skrev Standard & Poor's att de anser att det
finns låg risk förknippad med stadens vidareutlåning till bostadsbolagen,
”på grund av deras starka affärsprofiler och finansiella ställning”. Någon
risk för att stadens kreditbetyg skulle påverkas negativt av
bostadsbolagens arbete föreligger alltså inte. Tvärt emot bidrar bolagens
starka affärsprofiler och finansiella ställning positivt till vårt höga
kreditbetyg.
Våra bostadsbolag ska i enlighet med kommunfullmäktiges budget
säkerställa att de har en långsiktigt hållbar fastighetsförvaltning. En aktiv
förvaltning av den samlade fastighetsportföljen innebär att både förvärv
av strategiska fastigheter och försäljningar av andra fastigheter är möjligt.
Båda sakerna har också skett under denna mandatperiod. Dock vill jag
understryka att denna majoritet inte kommer sälja eller ombilda några
Svar på Interpellation av Tom
Hedrup (M) till bostadsborgarrådet
Deniz Butros (V) om den växande
skuldsättningen i stadens
allmännyttiga bostadsbolag
bostäder. Tvärtom så ska vi värna allmännyttans bostadsbestånd och gärna
också öka det.
Kommunala bostadsbolag i Sverige måste enligt lag (2010:879)
drivas både i allmännyttigt syfte och enligt affärsmässiga principer. Det
gäller självklart för våra bostadsbolag. Jag vill understryka att
bostadsbolagens nyproduktionsprojekt möter detta och har kalkylräntor
baserade på marknadsanalyser. Bostadsbolagens nyproduktion bär också
sina egna kostnader, vilket inkluderar finansieringskostnaderna.
Nyproduktionen är därför inget som belastar det övriga skattekollektivet.
Vi har under de senaste åren sett kraftigt ökande byggkostnader och även
ett högre ränteläge än tidigare. Det har ställt ökade krav på
kostnadskontroll, prioriteringar och effektivitet i nyproduktionen.
Bostadsbolagen har arbetat hårt för att optimera nyproduktionsprojekten
bland annat genom rationell utformning och att öka boarean.
Bostadsbolagen arbetar också för att effektivisera sina organisationer,
förvaltning och öka driftnettot i syfte att fortsätta säkra en långsiktigt
hållbar ekonomi.
Att ha en god ekonomi i våra bostadsbolag är A och O för mig som värnar
allmännyttan och vill utveckla den. Det är bara så vi kan fortsätta att
bygga och bidra till en sammanhållen stad. Det innebär också att
bostadsbolagen ska ha god soliditet och en ekonomi i balans. Detta arbete
pågår ständigt, men just nu med ökad intensitet just eftersom
konjunkturen och kostnadsökningarna har varit så utmanande. Gällande
låneskulden kan som exempel nämnas att Svenska Bostäder under senare
år har amorterat 274 miljoner kronor på bolagets skuld.
Tillsammans med exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och
kommunstyrelsen arbetar också bostadsbolagen med en ny projektstyrning
där både bolagens och stadens projektportföljer har genomlysts.
Genomlysningen har omfattat en bedömning av den möjliga
utbyggnadstakten och marknadsdjupet i olika geografiska områden,
ekonomi för de enskilda projekten samt för portföljen i sin helhet. Utifrån
analysen har exploateringsnämnden, i dialog med både de allmännyttiga
bostadsbolagen och privata byggaktörer, beslutat om projekt som bedömts
möjliga att senareläggas, pausas eller avbrytas. Det nuvarande arbetssättet
innebär en tydligare prioritering mot de projekt som bedöms vara
strategiskt viktiga och ha bäst genomförbarhet, vilket också
stadsrevisionen nyligen konstaterat (Dnr: RVK 2025/77).
Samtidigt som vi vänder på varje sten i staden för att möta våra ambitiösa
byggmål så behöver vi också pressa kostnaderna i byggandet. Här skulle
vi gärna se att regeringen hjälpte till. För samtidigt som vi har sett den
Svar på Interpellation av Tom
Hedrup (M) till bostadsborgarrådet
Deniz Butros (V) om den växande
skuldsättningen i stadens
allmännyttiga bostadsbolag
värsta byggkris sedan 1990-talet så har regeringens byggpolitik ekat tomt.
Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter satte fingret på
utmaningen när han konstaterade att ”Sverige är ganska ensamt i Europa
om att ha ett sånt konjunkturberoende där allt sker på marknadens villkor.
När efterfrågan minskar byggs det mindre trots att behovet fortfarande
finns. Här tror jag att det är viktigt för alla att få till en stabilare
byggkonjunktur.”
Vad har då vår då regeringen gjort? Jo mitt när vi var på väg in i denna
byggkris så avvecklade man det investeringsstöd för nya hyresrätter som
tidigare fanns. Ett stöd som just bidrog till att det både byggdes mer och
att de bostäderna fick en lägre hyra än vad som annars hade varit fallet.
Stockholm den Datum
Deniz Butros
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.