Stockholmshems ekonomi: månadsrapport och räntekostnader
Styrelsen för AB Stockholmshem ska godkänna sin finansiella månadsrapport för februari 2026. Rapporten visar att bolaget har utnyttjat cirka 90,8 procent av sin lånelimit, vilket motsvarar 14 073 miljoner kronor. Den genomsnittliga räntan för Stockholmshem för 2026 beräknas till 2,70 procent, vilket är lägre än budgeterat, och med nuvarande skuld kommer räntekostnaden att bli 384,5 miljoner kronor de närmaste 12 månaderna.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-04-28. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.
Från originalhandlingen
[(Signerad) Finansiell månadsrapport per 2026-02-28.pdf]
AB Stockholmshem
Bredholmstorget 16
Box 2051
12702 Skärholmen
Växel 08-50839000
epost@stockholmshem.se
www.stockholmshem.se
Sida 1 (1)
Finansiell månadsrapport per 2026-02-28
Bolagets förslag till beslut
1. Styrelsen för AB Stockholmshem beslutar att godkänna
finansiell månadsrapport per 2026-02-28
Ärendet
Bolaget har utnyttjat 14 073 mnkr vilket är 90,8 % av limiten. Det
återstår 1 427 mnkr. Ränteprognosen för Stockholmshem har en
snittränta på 2,70 % för 2026 jämfört med bedömning i budget på
2,84 %.
Om ränteprognosen inträffar kommer bolagets räntekostnad med
nuvarande skuld att bli 384,5 mnkr, beräknat inkl. marginal och
omkostnadsersättning, för den kommande 12-månadersperioden.
En känslighetsanalys med en procentenhets ränteuppgång ger en
räntekostnad om 525,2 mnkr. Räntekänsligheten är därmed 140,7
mnkr.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts på Ekonomiavdelningen.
Åsa Leverén Wigfeldt Helena Roos
VD Chef Ekonomi
Bilagor
1. Finansiell månadsrapport per 2026-02-28
Handläggare
Helena Roos
08-50839166
Till
Styrelsen för AB Stockholmshem
Styrelseärende
Dnr SHEM 2026/392
2026-04-07
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera
---
[(Signerad) Finansiell månadsrapport 2026-02-28 AB Stockholmshem bilaga 1.pdf]
Finansiell månadsrapport
AB Stockholmshem
Rapport till bolagets styrelse i enlighet med Finanspolicy för Stockholms Stadshus AB (§4.2).
Bolagets skuld
Internt lån uppgick vid slutet av månaden till 14 073 mnkr. Totalt är det en minskning med 3 mnkr
sedan förra månaden, 90,8% av ramen är utnyttjad. Räntan för månaden var 2,56%.
Tabell 1: Bolagets skuld
(mnkr) 2026-02-28 2026-01-31
Internt lån 14 073 14 076 90,8%
Borgensåtagande 0 0
Totalt 14 073 14 076
Diagram 1: Utveckling 5-årsperiod för skulden (mnkr)
Kommunkoncernens finansiella ställning
Räntan på kontot bestäms av snitträntan för kommunkoncernens externa skuld. Nedan ges
en överblick av kommunkoncernens finansiella ställning samt ramar och limiter. Finanspolicy för
kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 19 november 2025 av kommunfullmäktige och
gäller från den 1 januari 2026. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad
fastställdes den 17 december 2025 av kommunstyrelsens ekonomiutskott och gäller från den 1 januari 2026.
Tabell 2: Kommunkoncernens finansiella ställning*
Limit
Extern upplåning totalt (mnkr) max 110 000
Extern nettoupplåning (mnkr)
Duration (år) inom 1,25-3,75
Ränteförfall inom 1 år max 75%
Kapitalförfall inom 1 år max 30%
Betalningsberedskap (mnkr) min 10 000
* Finansiell månadsrapport för februari 2026 för kommunkoncernen Stockholms stad tas upp
i kommunstyrelsens ekonomiutskott den 25 mars 2026. Extern skuldförvaltning hanteras
i en skuldportfölj.
februari 2026
21 835
44,2%
1,88
20 733
1,98
86 00688 435
40,9%
15,0%16,8%
83 587 82 261
2026-01-312026-02-28
UtnyttjatLimit
15 500,0
-16 000
-14 000
-12 000
-10 000
-8 000
-6 000
-4 000
-2 000
0
feb-21 aug-21 feb-22 aug-22 feb-23 aug-23 feb-24 aug-24 feb-25 aug-25 feb-26
Diagram 2: Duration (år) för kommunkoncernens externa skuldportfölj
Prognos för kommunkoncernens snittränta
Diagrammet nedan visar historik samt en prognos inklusive osäkerhetsintervall för kommun-
koncernens snittränta tre år framåt i tiden. Prognosen utgår från dagens skuld, nu kända flöden
och den framtida ränteutveckling som är inprisad på marknaden (implicita terminsräntor).
Diagram 3: Historik och prognos* för kommunkoncernens snittränta (%) exklusive marginal
och omkostnadsersättning
* Baserat på historiska utfall är sannolikheten 70% att framtida räntenivåer befinner sig inom de streckade linjerna
Marginaler för kommunkoncernens bolag är anpassade till respektive bolag på löpande basis.
Nivåer gäller från den 1 januari 2026 och gäller till den 30 juni 2026.
Marginal- och omkostnadsersättning för bolaget uppgår till 0,23 procent.
Risken vid annat ränteutfall
Om ränteprognosen inträffar kommer bolagets räntekostnad med nuvarande skuld att bli 384,5 mnkr, beräknat inkl
marginal och omkostnadsersättning, för den kommande 12-månadersperioden. En känslighetsanalys med
en procentenhets ränteuppgång ger motsvarande räntekostnad om 525,2 mnkr. Räntekänsligheten är därmed
140,7 mnkr.
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
Snittränta, utfall och prognos
Historik Prognos Övre osäkerhetsintervall Undre osäkerhetsintervall
0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
3,5
4
4,5
5
feb-21 feb-22 feb-23 feb-24 feb-25 feb-26
Duration enligt
finanspolicy*
Limit 1,25-3,75
år
* Genomsnittlig räntebindningstid inklusive derivat
Tabell 3: Ränteprognos för bolagets månadsränta inklusive marginal och omkostnadsersättning
Utlåningsränta
2,63
2,70
2,71
2,74
2,73
2,75
2,75
2,75
2,75
2,75
2,75
2,78
2,79
2,82
2,84
2,85
2,86
2,87
2,88
2,89
2,90
2,90
2,89
2,90
2,92
2,96
2,95
2,97
2,99
2,99
3,00
3,01
3,02
3,01
3,02
3,03feb-29
feb-28
jan-28
aug-27
nov-27
dec-27
okt-27
sep-27
jan-29
jun-28
jul-28
aug-28
sep-28
okt-28
nov-28
dec-28
Månad
mar-26
apr-28
mar-28
maj-28
jul-27
mar-27
apr-27
maj-27
jun-27
feb-27
dec-26
jan-27
sep-26
okt-26
apr-26
maj-26
nov-26
jun-26
jul-26
aug-26
Marknadskommentarer per 2025-02-28 Bilaga I
Sammanfattning
Israel och USA:s anfall på Iran har skakat
marknaderna ordentligt med fallande
börser, stigande räntor och ett mycket
osäkert marknadsläge som följd.
Kraftigt stigande oljepriser i kölvattnet av
stopp i transporter ut ur Persiska viken.
Vid en långvarig konflikt kan effekten bli
stoppad produktion.
Osäkerhet om arbetsmarknad och inflation
i USA.
Inflationen i eurozonen är fortsatt låg men
riskerar att stiga som en konsekvens av
kriget i mellanöstern. Detsamma gäller för
Sverige.
Internationellt
en 28 februari inledde Israel och
USA gemensamt kraftfulla
bombanfall mot Iran. Olje- och
gaspriser har gått upp kraftigt och börser
världen över har fallit under början av mars
samtidigt som långa räntor har stigit.
Ränteuppgångarna beror på oro för att ett
högt oljepris under en längre tid kan driva
upp inflationen. Regimföreträdare för Iran
har hotat att anfalla alla oljetransporter
som passerar genom det strategiskt viktiga
Hormuzsundet, en smal passage från
Persiska viken ut i Arabiska havet, genom
vilket ca 25 procent av världens
vattenburna olje- och gastransporter
passerar enligt IEA. På grund av stopp i
leveranserna ut från detta sund har priserna
stigit. Om inte transporterna kan upptas
relativt snart kan även själva produktionen
av fossila produkter i området behöva
stoppas då lagerplatserna är fyllda. Detta
kan ge allvarliga och långvariga
konsekvenser i form av brist på fossila
produkter för bränsle, uppvärmning, gödsel
etc. men även dämpa konjunktur och höja
inflation och därmed räntor världen över.
USA:s ekonomi visar tecken på svagare
sysselsättning, samtidigt som pristrycket
(inflationen) fortsatt förväntas vara förhöjt.
De amerikanska producentpriserna visade
även de en snabb uppgång under februari,
redan innan angreppet och
oljeprisuppgången, vilket minskade
sannolikheten för ytterligare sänkningar
från den amerikanska centralbanken, FED.
I en dom från den högsta domstolen
förklarades en del av den amerikanska
regeringens införda tullar stå i strid med
konstitutionen. President Trump svarade
omgående med att införa nya generella
tullar om 15 % baserat på en annan
juridiskt grund, som ger presidenten denna
makt, dock bara under en viss tid. Det
återstår att se hur de handelsavtal som
redan ingåtts under de nu borttagna tull-
nivåerna ska hanteras framåt. Den
amerikanska staten har blivit stämd av en
lång rad företag som kräver återbetalning
av de tullar de redan betalat in. Rättsläget
är fortsatt oklart och kan innebära ökad
statskuld i USA.
D
Europa
nflationen i EU visade en lätt fallande
trend innan anfallet mot Iran och inga
förändringar av ECBs styrränta låg i
korten. De stora ekonomierna i EU
fortsätter med låg tillväxt och stabil
arbetsmarknad.
Prisförändringarna på framförallt naturgas
och bensin kan få effekt både direkt i form
av högre priser och indirekt med högre
matpriser och generellt högre pristryck på
grund av ökade transportkostnader.
Sverige
nflationen visar en fallande trend och
målvariabeln KPIF (KPI med fasta
räntor) noterades till 1,7 % för februari.
Kärninflationen förväntas sjunka
ytterligare på grund av sänkt matmoms. Ett
beslut som träder i kraft den första april.
Riksbanken kommer sannolikt att bortse
från effekterna av detta då sänkningen av
matmomsen är tillfällig och ska gälla i ett
år. Kärninflationen har legat en bit under
Riksbankens prognos de senaste
månaderna och det underliggande
pristrycket i ekonomin är lågt. KPIF rensat
för energikostnader väntas fortsatt falla
även utan momseffekter. Detta kan komma
att ge visst utrymme för Riksbanken att
vänta med eventuella räntehöjningar om
kriget mellan USA, Israel och Iran skulle
bli långvarigt.
Effekterna av kriget i mellanöstern är dock
mycket svåra att överblicka. Ett snabbt
avslut på konflikten kommer sannolikt att
innebära tillfälliga effekter på energipriser,
tillväxt och inflation, men en lång konflikt
kan innebära mycket stora konsekvenser
för världsekonomin och tvinga
centralbanker världen över att agera för att
bekämpa stigande inflation.
Kronan tappade 1,2 procent av sitt värde
mot USD under februari och noterades i
slutet av månaden till 9,02 kronor.
Försvagningen har fortsatt i början av mars
då kronan tappat ytterligare 1 procent mot
USD. Kronan har dock fortsatt stärkts med
ca 1 procent mot USD sedan årsskiftet.
Kronan har stärkts med ca 1,3 procent mot
euron under februari och har fortsatt att
stärkas något under början av mars. En
euro kostade i slutet av februari 10,67
kronor.
Längre räntor sjönk under februari för att
efter de geopolitiska spänningarna som
beskrivits stiga igen. Stockholmsbörsen
avkastade 6 procent inklusive utdelning
under februari, vilket motsvarade en
uppgång på 9,5 procent sedan årsskiftet.
Börsen har därefter fallit tillbaka under
inledningen av mars, liksom globala börser
på grund av de geopolitiska osäkerheterna
och dess effekter.
I
I
Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.