Trygghetskiosker i Stockholm – Bättre trygghet eller onödig kostnad?

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Annika Elmlund och Christoffer Hökmark (båda M) att inrätta trygghetskiosker där väktare, fältassistenter och andra berörda yrkesgrupper kan samlas för att arbeta gemensamt. Inspirationen till förslaget hämtas från Tokyo och Frankfurt, där kioskerna fungerar som satellitpolisstationer där uniformerade poliser utför sitt arbete i syfte att komma närmare invånarna och bidra till ökad trygghet lokalt. [R1 Utl Motion om hur vi kan förbättra tryggheten för stockholmarna genom att införa s.k. trygghetskiosker.pdf] Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2025/1121) Motion om hur vi kan förbättra tryggheten för stockholmarna genom att införa s.k. trygghetskiosker Motion av Annika Elmlund och Christoffer Hökmark (båda M) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet. Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Annika Elmlund och Christoffer Hökmark (båda M) att inrätta trygghetskiosker där väktare, fältassistenter och andra berörda yrkesgrupper kan samlas för att arbeta gemensamt. Inspirationen till förslaget hämtas från Tokyo och Frankfurt, där kioskerna fungerar som satellitpolisstationer där uniformerade poliser utför sitt arbete i syfte att komma närmare invånarna och bidra till ökad trygghet lokalt. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, socialnämnden, trafiknämnden, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd och Polisregion Stockholm. Polisregion Stockholm har inte inkommit med svar. Stadsledningskontoret bedömer att det inte finns något generellt behov av särskilda stationära trygghetskiosker med polisen och andra trygghetsskapande funktioner. Socialnämnden framför att den operativa samverkan i stadsdelsnämndsområdena fungerar väl mellan olika trygghetsskapande funktioner och huvudmän och ser vinster med att arbetet är mobilt och kan förflyttas till där behov uppkommer, snarare än från en stationär fysisk plats. Trafiknämnden lyfter fram att staden och Polismyndigheten som helhet arbetar aktivt med att minska brottsligheten och öka tryggheten och att det finns strukturer som skulle fånga upp om det finns behov av trygghetskiosker. 1 (16) Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ser vikten med att arbeta tillsammans med polisen och andra aktörer, men anser inte att en gemensam lokal är lösningen. Nämnden och polisen samverkar idag genom en samverkansöverenskommelse och nämnden ser inte att ytterligare en handlingsplan kommer att bidra till ökad trygghet. Skärholmens stadsdelsnämnd anser att fysiska trygghetscentraler som arbetsmetod i dagsläget inte är ändamålsenlig. Mot bakgrund av detta bedöms motionens förslag om att ta fram en handlingsplan för införandet av trygghetscentraler inte motiverat att genomföra i dagsläget. Södermalms stadsdelsnämnd instämmer i att arbetet för ökad trygghet fortsatt behöver stärkas inom staden men bedömer att det främst handlar om att fortsätta utveckla befintliga metoder och insatser i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet för att långsiktigt skapa en trygg stadsmiljö för alla. Föredragande borgarrådets synpunkter Stockholm ska vara en trygg stad för alla, oavsett vilken stadsdel man bor i. För att öka tryggheten behövs fler poliser i Stockholmsregionen. I nuläget saknas närmare 1 000 poliser eftersom regeringen inte har levererat de förstärkningar som krävs. Samtidigt måste vi komma åt brottens grundorsaker och se till att dagens barn inte blir morgondagens gängkriminella. Vi vet, till skillnad från högern, att det förebyggande arbetet är helt avgörande. I Stockholm har vi lagt om trygghetsarbetet genom att fördjupa stadens samverkan med polisen och fokusera mer på vårt kommunala kärnuppdrag – det förebyggande arbetet. Vi har förstärkt socialtjänstens budgetar i alla stadsdelsnämnder satt upp fler trygghetkameror med polisen, sett till att det finns fältassistenter i alla stadsdelsnämnder och att fler ungdomar kan placeras vid behov. Vi har också förstärkt samverkan mellan skolan och socialtjänsten, ökat tillgången till vuxenledda fritidsaktiviteter och fortsatt satsa på de skolor som har tuffast förutsättningar. Våra prioriteringar ger resultat: den upplevda tryggheten har ökat och antalet särskilt utsatta områden och öppna drogscener har blivit färre. När Moderaterna styrde senast så ökade de istället. Tyvärr får vi ingen uppbackning av regeringen, tvärtom. Det är obegripligt att regeringen skär ner på stödet till brottsförebyggande insatser som är helt avgörande för att krossa gängen. Moderaterna ser bara halva problemet och har därför bara halva lösningen. I Stockholms stad bedrivs platssamverkan i samtliga stadsdelsnämndsområden, där olika aktörer samlas för att öka tryggheten kring en specifik geografisk plats. Det finns redan exempel på platssamverkan där en gemensam lokal har etablerats, t.ex. på Sergels torg. Lokalen där underlättar den spontana samverkan dygnet runt mellan polis, ordningsvakter, ungdomsjouren, uppsökarteamet och fältassistenter. Det visar 2 (16) att gemensamma mötesplatser kan skapas inom ramen för befintlig samverkan och organisation, om behov uppstår. I övrigt hänvisar jag till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Bilaga Motion om hur vi kan förbättra tryggheten för stockholmarna genom att införa s.k. trygghetskiosker, dnr KS 2025/1121-1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andréa Hedin (alla M) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Att bifalla motionen. Att därutöver anföra Tack vare den moderatledda regeringen har den negativa brottsutveckling som rått under lång tid börjat vända. Sedan 2022 har den moderatledda regeringen genomfört den mest omfattande omläggningen av svensk rättspolitik i modern tid. På tre år har det dödliga gängvåldet halverats och nya siffror från Brå visar att förra året hade den lägsta nivån av dödligt våld sedan 2012. Men mycket återstår att göra. När hälften av invånarna i vissa stadsdelar fortfarande känner otrygghet i sitt eget närområde krävs kraftfulla åtgärder för att återta det offentliga rummet. Det handlar i grunden om en frihetsfråga: ingen ska behöva begränsa sitt liv på grund av rädsla. Kommunen styr inte över polisens arbete. Men det innebär inte att staden kan frånträda sitt ansvar, vi måste ständigt hitta nya vägar för att öka tryggheten. Om vi vill maximera nyttan för stockholmarna behöver vi ta till oss av goda internationella exempel. I Japan ligger s.k. poliskiosker ofta i anslutning till tunnelbanan, som egna mindre byggnader. I Tyskland finns de inne i tunnelbanestationerna, mellan apotek och biljettkontroller. Från dessa satellitstationer kan polisen övervaka, svara på akuta tillstånd, ge anvisningar och i övrigt samverka med medborgarna på ett nära sätt. De kan också snabbare vara på plats när något händer. Vi vill utveckla konceptet med poliskiosker för fler trygghetsskapande insatser. Därför föreslår vi att ett antal trygghetscentraler etableras i Stockholm. En trygghetscentral bör fungera som en poliskiosk men ska även samla väktare, fältassistenter och andra yrkesgrupper som arbetar i området. Trygghetscentraler ska vara upplysta och bemannade knutpunkter på platser med hög upplevd otrygghet. 3 (16) Genom trygghetscentralens fysiska närvaro i stadsmiljön ska tröskeln att söka hjälp minska och brott och annat som begränsar den upplevda tryggheten bland stockholmarna trängas undan. Moderaterna vill se ett Stockholm där ingen behöver begränsa sitt liv på grund av rädsla. Trygghetscentralerna är ett konkret steg mot det målet. En permanent, fysisk och mänsklig närvaro som ger stockholmarna en plats att vända sig till, och de som arbetar trygghetsskapande bättre förutsättningar att göra sitt jobb. Det är kommunens ansvar att ta, och det är ett ansvar vi är beredda att axla. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 29 april 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande 4 (16) Ärendet I en motion väckt i kommunfullmäktige av Annika Elmlund och Christoffer Hökmark (båda M) framförs förslag om att införa trygghetscentraler i Stockholms stad i syfte att öka tryggheten. Motionärerna framhåller att det på nationell nivå genomförs satsningar för att ge polisen nya verktyg samt att straffen skärps men anser att utvecklingen i Stockholm inte är tillräcklig och att majoriteten har misslyckats med trygghetsarbetet. Motionärerna framför vidare att Stockholms stadsmiljöer ska vara trygga, trevliga och välskötta samt att människor i staden ska inte få sin frihet begränsad på grund av diskriminering, våld, skadegörelse, brott eller hot. Motionärerna påpekar att det i trygghetsmätningarna som polisen genomför tillsammans med länets kommuner framkommer att stockholmarnas trygghet visserligen ökar, men att det fortsatt finns stora skillnader mellan olika stadsdelsområden och grupper samt att förtroendet för kommunen som helhet har minskat från tidigare mätningar. I syfte att öka tryggheten föreslår motionärerna att trygghetscentraler etableras i form av trygghetskiosker där väktare, fältassistenter och andra berörda yrkesgrupper kan samlas för att arbeta gemensamt. Inspirationen till förslaget hämtas från Tokyo och Frankfurt, där kioskerna fungerar som satellitpolisstationer där uniformerade poliser utför sitt arbete i syfte att komma närmare invånarna och bidra till ökad trygghet lokalt. Poliskioskerna återfinns ofta i anslutning till tunnelbanestationer och från poliskioskerna kan polisen övervaka, svara på akuta tillstånd och snabbare vara på plats i händelse av en incident. Förslaget om etablering av trygghetskiosker är en vidareutveckling av dessa poliskiosker och skulle enligt motionärerna göra det enklare för de som arbetar trygghetsskapande att dela lägesbild, observationer och erfarenheter. Därutöver skulle stockholmarna skulle gynnas av vetskapen att lokalerna är bemannade. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, socialnämnden, trafiknämnden, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd och Polisregion Stockholm. Polisregion Stockholm har inte inkommit med svar. Innehållsförteckning Stadsledningskontoret ................................................................................5 Socialnämnden ...........................................................................................6 Trafiknämnden ............................................................................................7 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ..........................................................8 Skärholmens stadsdelsnämnd ...................................................................9 5 (16) Södermalms stadsdelsnämnd ..................................................................10 Reservationer m.m. ..................................................................................12 Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 4 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret instämmer i att Stockholms ska vara en trygg, trivsam och välskött stad för alla invånare och besökare samt att arbetet för att öka tryggheten fortsatt måste stärkas. I staden bedrivs ett brett trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete, både inom stadens egen verksamhet och tillsammans med andra berörda aktörer. Stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utgår från kraven som ställs i lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Arbetet genomförs i nära samverkan med polisen inom ramen för samverkansöverenskommelsen mellan staden och Polisregion Stockholm, med det övergripande målet att öka tryggheten och minska brottsligheten i Stockholm. Inom ramen för arbetet tar staden och polisen gemensamt fram lägesbild, orsaksanalyser, åtgärdsplaner och uppföljning. På så vis finns möjligheter att hantera utmaningar utifrån rådande lokal lägesbild och därmed åstadkomma väl avvägda och platsspecifika åtgärder för att öka tryggheten. Staden deltar även i ett regionalt brottsförebyggande arbete tillsammans med länets alla kommuner, Region Stockholm, Polismyndigheten, Kriminalvården, Tullverket och Länsstyrelsen. Arbetet samordnas av Samverkan Stockholmsregionen. Arbetet inkluderar bland annat delprojekt som syftar till att minska antalet öppna drogscener (ÖDS) i länet, att genomföra en regional trygghetsmätning och en gemensam lägesbild. Genom delprojektet att årligen genomföra en regional trygghetmätning ställs frågor om invånarnas otrygghet, brottsutsatthet och förtroende för polis och kommun. Som motionärerna påtalar visar de senaste resultaten från undersökningen år 2025 på en positiv utveckling. Andelen som uppger att de är otrygga kvällstid uppgår till 18,3 procent, vilket är något lägre än år 2024 då andelen var 20 procent. Sedan den första mätningen år 2020 har otryggheten kvällstid minskat med 7,3 procentenheter. Nedgången sker i alla åldersgrupper och för både män och kvinnor, dock är det fortsatt stora skillnader mellan könen och otryggheten är nära dubbelt så hög för kvinnor. Det är även fortsatt stora variationer avseende trygghet mellan olika geografiska områden. Vad gäller förtroende för kommun och polis så syns en viss ökning från föregående år avseende förtroende för både kommunen och polisen. För att öka tryggheten i staden i bedömer stadsledningskontoret att arbetet även fortsättningsvis bör ske lokalt och kunskapsbaserat med väl avvägda åtgärder samt att arbetet sker i samverkan med polisen och andra berörda aktörer. 6 (16) Det finns redan idag flera olika typer av mötesplatser som är viktiga i det trygghetsskapande arbetet. Exempelvis utgör medborgarkontoren i Stockholms stad platser som bidrar till att öka tryggheten genom att erbjuda samhällsvägledning, stöd med myndighetskontakter och digital hjälp. Medborgarkontoren fungerar som lokala nav i stadsdelarna, där samverkan med polis och andra aktörer genomförs för att öka tryggheten och minska brottsligheten genom förebyggande insatser. Stadsdelsnämnderna genomför regelbundna gemensamma utsättningar med lokalpolisområdena för att dela erfarenheter, operativa lägesbilder och samordna trygghetsarbetet lokalt. Flera olika aktörer från staden och polisen arbetar uppsökande och är tillgängliga för invånarna i stadsmiljöerna. Stadsledningskontoret bedömer att det är viktigt att det finns en flexibilitet i arbetet då otrygga platsers geografiska placering kan variera över tid. I Stockholms stad bedrivs även platssamverkan i samtliga stadsdelsområden på otrygga och brottsutsatta platser med syfte att öka trygghet och attraktivitet. Inom ramen för platssamverkan samverkar flera olika berörda aktörer med att, utifrån platsens unika förutsättningar, genomföra lämpliga åtgärder, aktiviteter och aktivering av platserna. Det kan exempelvis vara ökad bemanning av områdespoliser och fältassistenter eller förändringar i den fysiska miljön. Ett exempel på platssamverkan där en gemensam lokal har etablerats, utifrån behov som uppkommit inom ramen för den aktuella platssamverkan, är platssamverkan Sergels torg. Lokalen fungerar som en mötesplats för samverkande aktörer. Det visar att etablering av gemensamma mötesplatser kan komma till stånd inom befintlig samverkan och organisation om behov finns. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. Socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remiss av motion om att införa s.k. trygghetskiosker. Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 30 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stockholm har, likt flera städer i Sverige, under de senare åren varit drabbad av våldsdåd så som skjutningar och sprängattentat som inverkar på stockholmarnas upplevda trygghet. Trygghetsskapande åtgärder är därför högt upp på agendan för såväl kommun som polis. Polisen har de senaste åren getts fler verktyg för att bekämpa brott och mer resurser för att kunna vara synligare och mer tillgänglig i den lokala offentliga miljön. Samtidigt pågår en omställning till den nya socialtjänstlagen där kravet på tillgänglighet, flexibilitet och förebyggande socialt arbete har tydliggjorts och skärpts. Inom Stockholms stads socialtjänst finns ett fokus på en ökad tillgång och tillgänglighet av fältassistenter och uppsökande socialt arbete i de offentliga miljöerna och ett intensifierat arbete med uppsökande socialt arbete i 7 (16) riskmiljöer. Det sociala fältarbetet ska än mer riktas till de miljöer och de tidpunkter där otrygghet och riskbeteenden är som störst. Vidare har socialförvaltningens ungdomsjour förstärkts med extra resurser för att ytterligare kunna förstärka stadsdelsnämnderna i det uppsökande arbetet i riskmiljöer och verka brottsförebyggande och trygghetsskapande. Stadsdelsnämndernas socialtjänst har även regelbundna gemensamma utsättningar med lokalpolisområdena för att dela erfarenheter, operativa lägesbilder och samordna trygghetsarbetet i det lokala. Utöver det har staden förstärkning i trygghetsarbetet genom kommunala ordningsvakter. I Stockholms stad finns platssamverkan på de platser som är otrygga och brottsutsatta. Inom ramen för platssamverkan samverkar flera olika berörda aktörer om en viss plats och där aktiviteter och aktivering av platserna sker utifrån lokala behov. Det kan vara ökad bemanning av områdespoliser och fältassistenter till förändringar i den fysiska miljön för att minska otryggheten som några exempel. Socialförvaltningens uppfattning är att samverkan mellan olika trygghetsskapande funktioner och huvudmän i det lokala trygghetsarbetet fungerar väl i stadens stadsdelsförvaltningar. Socialförvaltningen ser stora vinster med att det finns fler vuxna, såväl föräldrar som yrkesverksamma, ute i den offentliga miljön för att fånga upp och bidra till trygghet i stadsdelsområdena. För socialtjänstens verksamhet är behovet att vara där stockholmarna befinner sig stort för att kunna möta dem med flexibilitet, mobilitet och tillgänglighet. Fältförlagt socialt arbete ska finnas närvarande i de områden som för stunden är otrygga och där risk för problem uppstår eller redan har uppstått. Socialförvaltningen ser inte att det skulle generera några större vinster för stockholmarna att fältassistenter är samlokaliserad i särskilda stationära trygghetskiosker med polisen och andra trygghetsskapande funktioner. I staden finns redan lokaler där polis, socialtjänst samt ordningsvakter gemensamt kan utgå ifrån exempelvis vid Sergels torg, när behov av det uppkommer. Således ser socialförvaltningen inga egentliga behov av att gå vidare med motionärernas förslag om etablering av trygghetskiosker på olika plaster runt om i staden. Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 12 februari 2026 följande. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. 8 (16) Trafikkontoret välkomnar initiativ som syftar till att utveckla det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i staden. Andra halvåret 2025 har visat på att utvecklingen, i vissa delar, i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet går åt rätt håll. Som exempel kan nämnas att den regionala trygghetsmätningen som redovisades i september 2025 visar att tryggheten generellt ökar i Stockholm. Det finns skillnader mellan stadsdelarna men i över tid anas en positiv utveckling. Undersökningen visar även att förtroendet för kommun och polis har ökat sedan föregående undersökning (2024). Vidare visar kartläggningen av de öppna drogscenerna i Stockholm på en positiv utveckling och antalet platser minskar. Ett tydligt exempel där staden och Polismyndigheten arbetar tillsammans. Tilläggas bör också att det gemensamma arbetet med Polismyndigheten inom ramen för samverkansöverenskommelsen hela tiden tar steg framåt. Lägesbilderna, orsaksanalyserna, åtgärdsplanerna och uppföljningen av arbetet har blivit bättre de senaste åren. Samtidigt ska det så klart nämnas att det finns geografiska skillnader i tryggheten och att det fortsatt finns problem med brott och otrygghet i Stockholm stad. Nya metoder och arbetssätt är något som staden hela tiden måste ta till sig av och vara öppnen för. Det kan finnas behov av trygghetskiosker på vissa platser men trafikkontoret anser att om Polismyndigheten ser ett behov av trygghetskiosker skulle frågan lyftas och hanteras inom ramen för befintlig samverkan. Ett exempel på forum där staden och polisen kan diskutera frågan om gemensamma lokaler eller samlingsplatser är inom ramen för platssamverkan. Arbetet kring Sergels torg ledde för några år sedan till att en gemensam lokal öppnades där polis och stadens olika resurser kan samlas och utbyta erfarenheter. Diskussionen inleddes inom ramen för befintlig platssamverkan. Trafikkontorets mening är att staden och Polismyndigheten som helhet arbetar aktivt med att minska brottsligheten och öka tryggheten och att det finns strukturer som skulle fånga upp om det finns behov av trygghetskiosker. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Aras Amin och Busra Lina Kocaturk (båda M), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 28 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser att målet med att öka en samverkan mellan polis, kommun, bevakningsbolag och andra viktiga aktörer är viktigt. Alla aktörer behöver arbeta 9 (16) tillsammans för att ta fram en gemensam lägesbild, göra en orsaksanalys samt genomföra åtgärder för att öka tryggheten. Förvaltningen ser inte att en gemensam lokal är den viktigaste lösningen utan det är att ha en nära samverkan i handlingar. Den viktigaste delen av stadsdelsnämndens arbete för en ökad trygghet är arbetet som genomförs genom samverkansöverenskommelsen som finns tillsammans med polisen. Förvaltningen ser inte att ytterligare en handlingsplan kommer att bidra till en ökad trygghet. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och lämnar det som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl. (V) och Karmapriya Muschott m.fl. (MP), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 28 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Motionen lyfter en viktig fråga gällande trygghetsskapande arbete och lokal närvaro där samverkan mellan kommun, polis och andra aktörer är central. Trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete bedrivs idag redan i stor utsträckning ute på fält, i linje med den nya socialtjänstlagen. Arbetssättet ger möjlighet till lokal närvaro och anpassning utifrån aktuella behov och händelser. Operativ samverkan sker även genom strukturerade forum i syfte att skapa samsyn, utveckla samverkan och bedriva riktat arbete mot problematiska platser eller händelser. Utsättningar sker även med polis, fältassistenter och andra aktörer där bland annat lägesbild delas och riktade insatser planeras. Förvaltningen ser att resurser knutna till fasta lokaler, såsom trygghetscentraler, kan leda till att arbetet blir mer stationärt och mindre flexibelt. Det kan också begränsa möjligheter att arbeta närvarande i miljöer där behoven är störst. En annan aspekt är att kontakt med myndigheter och instanser också sker via digitala kanaler. Förvaltningens ställningstagande är att fysiska trygghetscentraler som arbetsmetod i dagsläget inte är ändamålsenlig. Mot bakgrund av detta bedöms motionens förslag om att ta fram en handlingsplan för införandet av trygghetscentraler inte motiverat att genomföra. Barnkonsekvensanalys Tryggheten rör barn i allra högsta grad. Med utgångspunkt i barnkonventionen (artikel 3 om barnets bästa, artikel 6 om barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling 10 (16) och artikel 19 om barnets rätt till skydd) arbetar förvaltningen utifrån barnens perspektiv i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Arbetet sker på kort- medellång- och lång sikt i syfte att nå ett tryggt stadsdelsområde för alla invånare. Jämställdhetsanalys I trygghetsundersökningar avseende stadsdelsområdet visar resultat bland annat att kvinnor har en högre upplevd otrygghet än män, vilket speglar nationella resultat i trygghetsundersökningar. Förvaltningens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete grundar sig framförallt på statistiska underlag, mätningar/undersökningar och dialoger, samt analyser av dessa. Åtgärder riktar sig därefter mot orsaker som identifieras. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Jonas Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Stefan Carneros (KD) som instämde i reservation anförd av Jonas Nilsson m.fl. (M). Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen delar skribenternas uppfattning att arbetet för ökad trygghet fortsatt behöver stärkas inom staden. Förvaltningen bedömer dock att det främst handlar om att fortsätta utveckla befintliga metoder och insatser i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet för att långsiktigt skapa en trygg stadsmiljö för alla. Exempelvis att fortsätta utveckla aktivering av prioriterade platser för att öka den sociala kontrollen, skapa bättre förutsättningar för externa aktörer att bedriva verksamhet inom stadsdelsområdet, utveckla det socialt förebyggande och uppsökande arbetet och genomföra trygghetsskapande åtgärder i stadsmiljön. Grunden till prioritering av insatser och åtgärder är den lokala samverkansöverenskommelsen mellan förvaltningen, utbildningsförvaltningen, trafikkontoret och lokalpolisområde Södermalm samt den gemensamma lägesbilden. För att underlätta samverkan för de personer som arbetar trygghetsskapande har förvaltningen inrättat en samverkanslokal vid Slussen, i nära anslutning till tunnelbanan. I samverkanslokalen samlas olika aktörer som arbetar trygghetsskapande i området för att dela aktuell lägesbild, utbyta erfarenheter och observationer och planera för kommande fältförlagt arbete för lokalpolis, fältassistenter, uppsökare, ordningsvakter och väktare. Förvaltningen är också angelägen om att ha dialog kring trygghetsfrågor med personer som bor eller vistas 11 (16) inom stadsdelsområdet och genomför tillsammans med lokalpolisen regelbundna områdesmöten. Mötena hålls på olika platser inom stadsdelsområdet. Barnrättsanalys Förvaltningen bedömer att de trygghetsskapande insatser som genomförs inom stadsdelsområdet medför positiva effekter även för barn och unga som bor och vistas i området. Exempelvis kan bättre stöd för personer med missbruksproblematik även påverka barn som har en förälder eller annan vårdnadshavare med ett skadligt bruk eller beroende. Trygghetsskapande insatser kan också bidra till att färre barn och unga exponeras för narkotika och riskerar ett framtida skadligt bruk eller beroende. Barn ska ha rätt till inflytande i hur deras livsmiljö utformas och ett av de globala målen 2030 är att medborgare, i synnerhet barn, ska ha tillgång till inkluderande och säkra grönområden samt offentliga platser. Förvaltningen arbetar därför för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande i den offentliga miljön. Jämställdhetsanalys Enligt stadens medborgarundersökning 2025 är utfallet av upplevd trygghet 89 procent hos män och 87 procent hos kvinnor. Skillnaden mellan män och kvinnor har minskat jämfört med föregående år och den upplevda tryggheten totalt har också ökat. Förvaltningen bedömer att arbetet med trygghetsskapande insatser inom stadsdelsområdet ger effekter på upplevd trygghet hos både kvinnor och män och bidrar även till mindre skillnader mellan könen när det kommer till upplevd trygghet. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som svar på remissen. 12 (16) Reservationer m.m. Socialnämnden Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M) 1. att tillstyrka motionen, 2. att därutöver anföra Trygghet är inte bara statistik i en medborgarundersökning; det är den konkreta upplevelsen hos stockholmare som rör sig i staden och sina bostadskvarter. När hälften av invånarna i vissa stadsdelar känner otrygghet i sitt eget närområde krävs kraftfulla åtgärder för att återta det offentliga rummet. Det handlar i grunden om en frihetsfråga, ingen ska behöva begränsa sitt liv på grund av rädsla. Polisens resurser är begränsade och behöver prioriteras och det räcker inte med enbart mobila patruller. Vi föreslår därför en permanent, fysisk och mänsklig närvaro på strategiska platser som exempelvis öppna drogscener och knytpunkter i kollektivtrafiken. Trygghetskiosker ska vara upplysta och bemannade knutpunkter på platser med hög upplevd otrygghet eller stökig historik. Här ska stockholmare kunna möta ordningsvakter och medarbetare från socialtjänsten. Man ska kunna får hjälp att anmäla mindre brott, kunna få kontakt med socialjouren eller ta del av information. Genom trygghetskioskens fysiska närvaro i stadsmiljön ska tröskeln att söka hjälp minska och tränga undan brott och annat som stjälper den upplevda tryggheten bland stockholmarna. Trafiknämnden Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M) 1. att tillstyrka motionen, 2. att därutöver anföra Tack vare den moderatledda regeringen har den brottslighet som rått under drygt ett decennium äntligen börjat vända. Det visar sig inte minst i den regionala trygghetsmätningen som redovisades i september 2025 visar att tryggheten generellt ökar i Stockholm. Detta trots den rödgröna majoritetens stora nedskärningar i det lokala trygghetssatsningarna. Staden behöver arbeta mer målinriktat för att öka tryggheten genom kraftfulla insatser mot brottslighet. Kommunen styr inte över polisens arbete. Men det innebär inte att staden kan frånträda sitt ansvar utan måste ständigt leta nya vägar för att öka tryggheten. Om vi vill maximera nyttan för stockholmarna behöver vi ta till oss av goda exempel. Ett förslag är att införa poliskiosker. Det finns goda exempel i både Japan (Tokyo) och Tyskland (Frankfurt). Utöver de vanliga polisstationerna utför japanska och tyska uniformerade poliser sitt arbete från dessa små byggnader som 13 (16) ibland är fristående ibland en del av en befintlig byggnad. I Japan ligger de ofta i anslutning till Tunnelbanan men som en egen, mindre byggnad. I Tyskland inne i själva tunnelbanestationen mellan Apotek och biljettkontroller. Utifrån dessa satellitstationer kan polisen övervaka, svara på akuta tillstånd, ge anvisningar och i övrigt samverka med medborgarna på ett mer nära sätt än de kan från en mer avlägsen station. De kan också snabbare vara på plats när något händer samt genom sin ständiga närvaro komma människorna närmare och på så sätt känna av läget. Vi vill utveckla poliskioskerna och bredda dessa för fler trygghetsskapande insatser. Därför föreslår vi att ett antal trygghetscentraler etableras. En trygghetscentral bör fungera som en poliskiosk men kunna samla väktare, fältassistenter och andra yrkesgrupper som arbetar i området. Det stora värdet för medborgaren är vetskapen om att lokalen är bemannad; ibland av polis, ibland väktare osv. Och för de personer som arbetar trygghetsskapande gör trygghetscentralen det enklare att ensa lägesbilden och utbyta aktuella erfarenheter och observationer. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Reservation av Aras Amin och Busra Lina Kocaturk (båda M) 1. Att tillstyrka motionen 2. Att därutöver anföra Trygghet är inte bara statistik i en medborgarundersökning; det är den konkreta upplevelsen hos stockholmare som rör sig i staden och sina bostadskvarter. När hälften av invånarna i vissa stadsdelar känner otrygghet i sitt eget närområde krävs kraftfulla åtgärder för att återta det offentliga rummet. Det handlar i grunden om en frihetsfråga, ingen ska behöva begränsa sitt liv på grund av rädsla. Polisens resurser är begränsade och behöver prioriteras och det räcker inte med enbart mobila patruller. Vi föreslår därför en permanent, fysisk och mänsklig närvaro på strategiska platser som exempelvis öppna drogscener och knytpunkter i kollektivtrafiken. Trygghetskiosker ska vara upplysta och bemannade knutpunkter på platser med hög upplevd otrygghet eller stökig historik. Här ska stockholmare kunna möta ordningsvakter och medarbetare från socialtjänsten. Man ska kunna får hjälp att anmäla mindre brott, kunna få kontakt med socialjouren eller ta del av information. Genom trygghetskioskens fysiska närvaro i stadsmiljön ska tröskeln att söka hjälp minska och tränga undan brott och annat som stjälper den upplevda tryggheten bland stockholmarna. 14 (16) Skärholmens stadsdelsnämnd Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) 1. Att tillstyrka motionen 2. Att därutöver anföra Trygghet är inte bara statistik i en medborgarundersökning; det är den konkreta upplevelsen hos stockholmare som rör sig i staden och sina bostadskvarter. När hälften av Skärholmens invånare känner otrygghet i sitt eget närområde, krävs kraftfulla åtgärder för att återta det offentliga rummet. Det handlar i grunden om en frihetsfråga, ingen ska behöva begränsa sitt liv på grund av rädsla. Polisens resurser är begränsade och behöver prioriteras. Det räcker inte med enbart mobila patruller, utan vi behöver ha fler ordningsvakter, fältassistenter och socialtjänst ute på gator och torg. Vi föreslår därför permanent, fysisk och mänsklig närvaro på strategiska platser, där vi idag har öppna drogscener, i anslutning till kollektivtrafiken. I Skärholmens stadsdelsområde skulle det exempelvis kunna finnas en trygghetskiosk i anslutning till varje tunnelbanestation; Vårberg, Skärholmen, Sätra och Bredäng. Trygghetskiosker ska vara upplysta och bemannande knutpunkter på platser med hög upplevd otrygghet eller stökig historik. Här ska stockholmare kunna möta ordningsvakter och medarbetare från socialtjänsten. Man ska kunna få hjälp att anmäla mindre brott, kunna få kontakt med socialjouren eller ta del av information rörande närområdet. Genom trygghetskioskens fysiska närvaro i stadsmiljön, ska tröskeln att söka hjälp minska, samt tränga undan brott och annat som stjälper den upplevda tryggheten bland skärholmsborna. Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl. (V) och Karmapriya Muschott m.fl. (MP) Den rödgröna majoriteten delar målet om ökad trygghet, men ser med tydlig skepsis på Moderaternas förslag om trygghetskiosker. Förslaget riskerar att bli en symbolåtgärd som inte möter de faktiska behov som finns i Skärholmen. Förslaget om trygghetskiosker riskerar istället att motverka det befintliga trygghetsarbetet och binda upp resurser som annars kan användas för att polisen ska arbeta mer offensivt mot kriminella. Vi vill också påminna om att Skärholmens polis har flyttat centralt till Skärholmens centrum, vilket tydligt stärker polisens närvaro i området. Uppgifter som att avvisa, avlägsna eller omhänderta ordningsstörande personer hanteras redan idag genom etablerad samverkan mellan förvaltningen, polisen och andra aktörer där informationsutbyte sker. Samtidigt kommer Skärholmens lokalpolis från april att ha ordningsvakter med fokus på utemiljön, vilket frigör resurser för polisen att fokusera på brottsbekämpning och dialogarbete med medborgare. Det är en konkret och behovsanpassad åtgärd som 15 (16) stärker tryggheten där människor faktiskt rör sig. Förvaltningen visar att trygghetsarbetet redan bedrivs där det gör mest nytta, ute i våra miljöer, i nära samverkan mellan stad, polis och andra aktörer. Att binda upp resurser i fasta kiosker riskerar att minska flexibiliteten och närvaron där den behövs mest. Den rödgröna majoriteten menar att trygghet skapas genom långsiktigt, kunskapsbaserat arbete, inte genom kortsiktiga förslag som saknar lokal förankring. Södermalms stadsdelsnämnd Reservation av Jonas Nilsson m.fl. (M) 1. Att tillstyrka motionen 2. Att därutöver anföra Trygghet är inte bara statistik i en medborgarundersökning; det är den konkreta upplevelsen hos stockholmare som rör sig i staden och sina bostadskvarter. När hälften av invånarna i vissa stadsdelar känner otrygghet i sitt eget närområde krävs kraftfulla åtgärder för att återta det offentliga rummet. Det handlar i grunden om en frihetsfråga, ingen ska behöva begränsa sitt liv på grund av rädsla. Polisens resurser är begränsade och behöver prioriteras och det räcker inte med enbart mobila patruller. Vi föreslår därför en permanent, fysisk och mänsklig närvaro på strategiska platser som exempelvis öppna drogscener och knytpunkter i kollektivtrafiken. Trygghetskiosker ska vara upplysta och bemannade knutpunkter på platser med hög upplevd otrygghet eller stökig historik. Här ska stockholmare kunna möta ordningsvakter och medarbetare från socialtjänsten. Man ska kunna får hjälp att anmäla mindre brott, kunna få kontakt med socialjouren eller ta del av information. Genom trygghetskioskens fysiska närvaro i stadsmiljön ska tröskeln att söka hjälp minska och tränga undan brott och annat som stjälper den upplevda tryggheten bland stockholmarna. 16 (16) --- [Motion om hur vi kan förbättra tryggheten för stockholmarna genom att införa s.k. trygghetskiosker.pdf] Motion av Annika Elmlund och Christoffer Hökmark (M) om hur vi kan förbättra tryggheten för stockholmarna genom att införa s.k. trygghetskiosker Stockholm ska vara en stad för alla – barn och unga, vuxna och äldre, inflyttade och de som bott här hela livet. Inom Moderaterna tror vi på individens frihet att forma sitt eget liv. Frihet att välja var man vill bo, var barnen ska gå i skola, hur jag tar mig till jobbet och att man kan röra sig fritt i staden. Att människor känner delaktighet i samhället och har möjlighet att påverka är en grund för att skapa sig ett gott liv och utveckla sin fulla potential. Mycket görs nu på nationell nivå för att ge polisen nya verktyg och skärpa straffen. Det tar tid att vända utvecklingen men med ihärdigt arbete och rätt regeringen är det möjligt. Dessvärre är utvecklingen inte densamma i Stockholm där vi ser hur den rödgröna majoriteten misslyckas med trygghetsarbetet. Stockholms stadsmiljöer ska vara trygga, trevliga och välskötta. Vi sätter tryggheten högst upp på agendan och kan inte acceptera att människor i vår stad får sin frihet begränsad på grund av diskriminering, våld, skadegörelse, brott eller hot. En trygghetsmätning har sedan 2020 genomförts av polisen tillsammans med samtliga kommuner i Stockholms län med syfte att kartlägga hur stockholmarna upplever tryggheten i staden. Mätningen visar att tryggheten ökar, men att det är stora skillnader i olika områden. 20,4% uppger att de känner sig mycket eller ganska otrygga om de rör sig ute i det egna bostadsområdet kvällstid. Av de tillfrågade kvinnorna uppger 26,7% att de upplever otrygghet. Delar man upp det på ålder uppger de yngre (16–19 år och 20–29 år) en högre otrygghet än andra grupper. Förtroendet för kommunen som helhet och att de bryr sig om problemen har minskat från tidigare mätningar. Det är allvarligt. Staden behöver arbeta mer målinriktat för att öka tryggheten genom kraftfulla insatser mot brottslighet. Kommunen styr inte över polisens arbete. Men det innebär inte att staden kan frånträda sitt ansvar utan måste ständigt leta nya vägar för att öka tryggheten. Om vi vill maximera nyttan för stockholmarna behöver vi ta till oss av goda exempel. Ett förslag är att införa poliskiosker. Det finns goda exempel i både Japan (Tokyo) och Tyskland (Frankfurt). Utöver de vanliga polisstationerna utför japanska och tyska uniformerade poliser sitt arbete från dessa små byggnader som ibland är fristående ibland en del av en befintlig byggnad. I Japan ligger de ofta i anslutning till Tunnelbanan men som en egen, mindre byggnad. I Tyskland inne i själva tunnelbanestationen mellan Apotek och biljettkontroller. Utifrån dessa satellitstationer kan polisen övervaka, svara på akuta tillstånd, ge anvisningar och i övrigt samverka med medborgarna på ett mer nära sätt än de kan från en mer avlägsen station. De kan också snabbare vara på plats när något händer samt genom sin ständiga närvaro komma människorna närmare och på så sätt känna av läget. Vi vill utveckla poliskioskerna och bredda dessa för fler trygghetsskapande insatser. Därför föreslår vi att ett antal trygghetscentraler etableras. En trygghetscentral bör fungera som en poliskiosk men kunna samla väktare, fältassistenter och andra yrkesgrupper som arbetar i området. Det stora värdet för medborgaren är vetskapen om att lokalen är bemannad; ibland av polis, ibland väktare osv. Och för de personer som arbetar trygghetsskapande gör trygghetscentralen det enklare att ensa lägesbilden och utbyta aktuella erfarenheter och observationer. Mot bakgrund av detta föreslås kommunfullmäktige besluta följande: Att uppdra åt trafiknämnden, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden att inventera lämpliga platser för trygghetskiosker. Att uppdra åt stadsdelsnämnderna att tillsammans med polisen ta fram en handlingsplan för hur ett sådant arbete ska bedrivas samt sätta upp konkreta och mätbara mål.