Riktlinje för barnsäkerhet i förskolor – Bromma yttrar sig

[(Godkänd - R 1) Remissvar - Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stad.pdf] Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Avdelning Förskola Dnr BRO 2026/141 2026-03-17 Sida 1 (5) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Maria Jaber Bromma stadsdelsnämnd Telefon: 08-50806451 06169 Följebrev Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor Svar på remiss från Kommunstyrelsen Dnr KS 2026/321 Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen avseende riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Sammanfattning Stadsdelsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att besvara remissen avseende riktlinje för barnsäkerhet i Stockholm stads kommunala förskolor. Förvaltningen ställer sig överlag positiv till riktlinjen. Bakgrund En majoritet av stadens yngsta invånare vistas regelbundet på en förskola. Som kommun har Stockholms stad ett ansvar att se till att förskolan är en trygg och säker plats för barn. Enligt 2025 års verksamhetsplan ska förskoleförvaltningen revidera Säker förskola, riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Riktlinjen ska bidra till att stärka systematiken och likvärdigheten i barnsäkerhetsarbetet i stadens förskolor. Ärendet Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola syftar till att ge styrning till de kommunala förskolornas arbete med barnsäkerhet och ska därmed bidra till ett systematiskt och likvärdigt barnsäkerhetsarbete. Syftet med dokumentet är att säkerställa ett likvärdigt barnsäkerhetsarbete och stödja nämnd, skolchef och rektor att hålla samman barnsäkerhetsarbetet. Bromma stadsdelsförvaltning Riktlinjen är uppdelade i tre delar, Inledning, Vägledning och Avdelning Förskola Säkerhetsområden. Syftet är att tydliggöra gemensamma Köpsvängen 24 Box 150 17 utgångspunkter och krav för att säkerställa en likvärdig och 167 15 Bromma systematisk hantering av barnsäkerhet i hela staden. Växel 08-508 06 000 Fax 08-508 06 011 bromma@stockholm.se www.stockholm.se Tjänsteutlåtande Dnr BRO 2026/141 Sida 2 (5) I delen avseende inledning beskrivs de gemensamma utgångspunkterna för barnsäkerhetsarbetet i Stockholms stads kommunala förskolor. Centrala delar är: • Fokus i barnsäkerhetsarbetet ska alltid ligga på det främjande och förebyggande arbetet, men stadsdelsförvaltningar behöver även kunna agera vid allvarliga händelser eller krissituationer. • Bedömning av barnets bästa ska vara en utgångspunkt i arbetet med barnsäkerhet. I delen avseende vägledning beskrivs hur barnsäkerhetsarbetet ska bedrivas i praktiken. Centrala delar är: • Säkerhetsarbetet ska integreras i det systematiska kvalitetsarbetet. • Handlingsplaner och rutiner behöver vara välkända av medarbetare på förskolan. • Barns närvaro ska dokumenteras dagligen. • Registerkontroll. Arbetet i delen avseende vägledning beskrivs utifrån tre nivåer: förebyggande arbete, allvarliga händelser och kris. Dessa nivåer ska vara ett stöd för att bedriva barnsäkerhetsarbetets olika aspekter och synliggöra behovet av olika arbetssätt utifrån hur allvarlig händelsen är. Det betonas att huvudfokus ska ligga på det förebyggande arbetet. På så sätt kan skolchef och rektor minska riskerna för att en allvarlig händelse eller kris sker, samtidigt som de kan öka sin beredskap inför sådana händelser. Det framgår även vikten av att anpassa säkerhetsarbetet utifrån förskolans lokala kontext. Den sista delen är säkerhetsområden. Ett antal säkerhetsområden presenteras som tillsammans utgör en ram för barnsäkerhetsarbetet. Områdena som presenteras är: • Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbete • Barn som far illa i hemmet • Barn som försvinner när verksamheten pågår • Brand • Brott mot barn i verksamheten • Diskriminering och kränkande behandling • Egenvård i förskolan • Hot och våld • Hygien och smittspridning • Inne- och utemiljö • Incidenter vid övergång mellan förskola och hem • Informationssäkerhet Följebrev Riktlinje för barnsäkerhet i • Livsmedel Stockholms stads kommunala förskolor, KS • Sjukdomsfall och personskador 2026/321 Tjänsteutlåtande Dnr BRO 2026/141 Sida 3 (5) • Utflykter • Väderförhållanden Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelning förskola. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen ställer sig överlag positivt till riktlinjen. Säkerhet och beredskap har blivit en alltmer aktuell fråga i förskolan, därför finns det ett ökat behov av gemensamma riktlinjer för att säkerställa en likvärdighet av barnsäkerhetsarbetet. Barns bästa är något som tydligt framkommer i riktlinjen vilket är positivt. Det betonas att barnkonsekvensanalyser alltid ska genomföras vid betydande förändringar av verksamheten för att stärka säkerheten för barn. Att barnkonsekvensanalyser alltid genomförs säkerställer att barns bästa beaktas systematiskt samt möjliggör att barns behov synliggörs tidigt. Förvaltningen ser positivt på att säkerhetsarbetet integreras i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta skapar en tydlig struktur där barnsäkerhet följs upp, analyseras och utvecklas kontinuerligt på samma sätt som övriga kvalitetsområden. Genom att säkerhetsfrågorna blir en naturlig och återkommande del av kvalitetsprocessen stärks både likvärdighet, långsiktighet och möjligheten att arbeta proaktivt för barnens trygghet. Det finns en uppdelning av säkerhetsområden i riktlinjen vilket skapar en tydlighet i vilka områden som avses i barnsäkerhetsarbetet. Det förenklar även för medarbetare att orientera sig i riktlinjen och se över vad som eventuellt behöver förstärkas i barnsäkerhetsarbetet i den egna verksamheten. Förvaltningen ser det som betydelsefullt att det i riktlinjen framgår vikten av att anpassa säkerhetsarbetet utifrån förskolans lokala kontext. Respektive stadsdel samt områden inom stadsdelen kan stå inför olika utmaningar vilket utgör ett behov av att kunna anpassa arbetet utifrån de egna förutsättningarna. I riktlinjen framkommer förslag på gemensamma definitioner i arbetet med barnsäkerhet: utrymning, inrymning och utestängning. Begreppet ”utestängning” används bland pedagogerna som ett begrepp när man är ute på gården fram tills att förskolan stänger. Det riskerar därför att skapa missförstånd bland medarbetarna då underlagets begreppbeskrivning är det motsatta. Ett förslag på annat begrepp skulle kunna vara: Instängning eller innestängning, eftersom att personalen tillsammans med barnen går in i lokalerna Följebrev Riktlinje för barnsäkerhet i och håller sig inne. Stockholms stads kommunala förskolor, KS 2026/321 Tjänsteutlåtande Dnr BRO 2026/141 Sida 4 (5) Förvaltningen välkomnar att riktlinjen tydligt framhåller det främjande och förebyggande arbetet som grunden i barnsäkerhetsarbetet. Samtidigt är det värdefullt att stadsdelsförvaltningarna förväntas ha beredskap att agera vid allvarliga händelser och kriser. Denna kombination av långsiktigt förebyggande arbete och tydlig krishanteringsförmåga skapar en trygg struktur som stärker barnens säkerhet i både vardags- och undantagssituationer. Barnkonsekvensanalys och jämställdhetsanalys Riktlinjen syftar till att stärka barns trygghet, säkerhet och skydd i förskolan genom ett systematiskt, förebyggande och likvärdigt säkerhetsarbete. I barnkonventionen artikel 3 framkommer det att vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Riktlinjen tydliggör att barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt säkerhetsarbete, särskilt genom kravet på barnkonsekvensanalyser vid betydande förändringar. Detta stärker barns rätt till trygghet och säkerhet och säkerställer att risker identifieras och hanteras innan beslut fattas. Barn får en tryggare och mer förutsägbar miljö där beslut som påverkar dem föregås av riskbedömningar och skyddsåtgärder. I barnkonventionen artikel 6 framkommer det att barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Genom att tydliggöra rutiner för både förebyggande arbete och hantering av allvarliga händelser och kriser stärks barnets rätt till liv och utveckling. Barn skyddas bättre mot både vardagliga och ovanliga risker, vilket skapar en trygg miljö som främjar deras utveckling. I barnkonventionen artikel 13 framkommer barns rätt att komma till tals. Riktlinjen anger att rektor ska ta tillvara barns åsikter om trygghet och säkerhet som en del av det systematiska säkerhetsarbetet. Barn ges möjlighet att uttrycka sina upplevelser av trygghet, vilket stärker deras delaktighet och kan leda till mer träffsäkra åtgärder. Sammanfattningsvis bedöms riktlinjen ligga i linje med barnkonventionens grundprinciper. Den syftar till att stärka barns rätt till trygghet, skydd och delaktighet samt skapa förutsättningar för ett likvärdigt och systematiskt barnsäkerhetsarbete i hela staden. Bedömningen är även att programmet inte medför några negativa konsekvenser för jämställdhet. Följebrev Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor, KS 2026/321 Tjänsteutlåtande Dnr BRO 2026/141 Sida 5 (5) Susanna Halldin Olsson Susanne Karlsdotter Olsson Stadsdelsdirektör Ansvarig Bromma stadsdelsförvaltning Bromma stadsdelsförvaltning Bilagor 1. Text Följebrev Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor, KS 2026/321 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Susanna Halldin Olsson, Stadsdelsdirektör 2026-04-07 Susanne Karlsdotter Olsson, Ansvarig 2026-04-07 --- [Bilaga - Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor.pdf] Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor Januari 2026 stockholm.se Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor Januari 2026 Dnr: FÖF 2025/403 Utgivare: Förskoleförvaltningen Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 3 (42) Sammanfattning Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola ger styrning till de kommunala förskolornas arbete med barnsäkerhet och ska därmed bidra till ett systematiskt och likvärdigt barnsäkerhetsarbete. Syftet med dokumentet är att säkerställa ett likvärdigt barnsäkerhetsarbete och stödja nämnd, skolchef och rektor att hålla samman barnsäkerhetsarbetet. Arbetet med barnsäkerhet i förskolan omfattar flera områden och perspektiv som i många fall överlappar varandra. Riktlinjen beskriver ansvarsfördelning inom staden och avgränsningar till närliggande områden som exempelvis beredskapsarbetet. Riktlinjen är uppdelade i tre delar, Inledning, Vägledning och Säkerhetsområden. Den andra delen är vägledande och tar upp nationella och kommunala styrdokument som ligger till grund för riktlinjen, ansvarsfördelningen mellan styrkedjans olika delar, grundläggande förutsättningar samt systematiken för arbetet med barnsäkerhet. För att skapa struktur över de olika områden i barnsäkerhetsarbetet presenteras de som olika säkerhetsområden i den tredje delen. Det första säkerhetsområdet beskriver den generella riktningen för barnsäkerhetsarbetet. Sedan kommer de som berör specifika områden exempelvis brand, informationssäkerhet och barn som far illa i hemmet. Varje säkerhetsområde tydliggör ansvaret för olika delar i styrkedjan. Därtill ges exempel för de olika allvarlighetsgraderna, referenser till lagrum och exempel på fördjupad läsning. Grundläggande för det systematiska arbetet med barnsäkerhet i förskolan är att det stadsövergripande och gemensamma arbete behöver vara ändamålensligt för varje förskoleenhet, vilket innebär att det ibland finns ett behov av att anpassa arbetet utifrån lokala förutsättningar. Riktlinjen utgår från tre nivåer som benämns allvarlighetsgrad: förebyggande arbete, allvarliga händelser samt krissituationer. Det är i det förebyggande arbetet som grunden läggs för att kunna hantera allvarliga händelser och kriser. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 4 (42) Innehåll Sammanfattning .......................................................................................3 Inledning ....................................................................................................5 Avgränsningar ............................................................................................6 Vägledning ................................................................................................7 Barnsäkerhet i förskolan .............................................................................7 Nationella styrdokument .............................................................................7 Stockholms stads styrdokument .................................................................8 Ansvarsfördelning .......................................................................................8 Förskolans säkerhetsarbete .....................................................................10 Säkerhetsområden .................................................................................14 Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbete ............................................16 Barn som far illa i hemmet ........................................................................20 Barn som försvinner under pågående verksamhet ...................................22 Brand……………………………………………………………………………24 Brott…………… ........................................................................................26 Diskriminering och kränkande behandling ................................................28 Egenvård i förskolan .................................................................................30 Hot och våld ..............................................................................................32 Hygien och smittspridning ........................................................................34 Inne- och utemiljö .....................................................................................36 Incidenter vid övergång mellan förskola och hem ....................................38 Informationssäkerhet ................................................................................39 Livsmedel .................................................................................................40 Sjukdomsfall och personskador ................................................................41 Utflykter ....................................................................................................42 Väderförhållanden ....................................................................................43 Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 5 (42) Inledning Barn ska få må bra och växa upp under goda livsvillkor och därför har alla barn rätt till en säker och trygg uppväxt. En majoritet av stadens yngsta invånare vistas regelbundet på en förskola. Som kommun har Stockholms stad ett ansvar att se till att förskolan är en trygg och säker plats för barn. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola ska bidra till detta genom att stärka systematiken och likvärdigheten i barnsäkerhetsarbete i stadens förskolor. Fokus i barnsäkerhetsarbetet ska alltid ligga på det främjande och förebyggande arbetet, men stadsdelsförvaltningar behöver även kunna agera vid allvarliga händelser eller krissituationer. Arbetet ska utgå från att förskolans miljö ska vara god, hälsofrämjande och tillgänglig samtidigt som den ska utmana och stimulera barns intresse och nyfikenhet, och bidra till utveckling och lärande. Redan i tidig ålder behöver barn få möjlighet att lära sig känna igen och hantera risker som kan finnas i deras miljö. En förutsättning för barnsäkerhetsarbetet är att barn har rättigheter och är rättighetsbärare. Bedömningen av barnets bästa ska vara en utgångspunkt i arbetet med barnsäkerhet. Barn har rätt att vara säkra, samtidigt som den rätten inte får gå ut över andra rättigheter som barn har, såsom rätten till ett privatliv och rätten till lek. Riktlinjen är indelad i tre delar: Inledning, Vägledning och Säkerhetshetsområden. Den vägledande delen sätter säkerhetsarbetet i relation till nationella och kommunala styrdokument samt andra viktiga utgångspunkter för arbetet, såsom ansvarsfördelning och det systematiska barnsäkerhetsarbetet. Riktlinjens sista del är mer detaljerade och beskriver säkerhetsarbetet i relation till olika områden, exempelvis Diskriminering och kränkande behandling och Utflykter. I riktlinjen används säkerhetsområden för att beskriva dessa olika områden. Det första säkerhetsområdet beskriver generella riktlinjer för säkerhetsarbetet. Målgrupperna för riktlinjen är i första hand nämnder med ansvar för förskolefrågor och tillhörande förvaltningar, skolchefer samt rektorer. Enskilda huvudmän kan använda dokumentet som ett stöd i barnsäkerhetsarbetet. Rektor och ledning kan även använda riktlinjen som ett stöd för det lokala arbetet med barnsäkerhet på förskolan. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 6 (42) Avgränsningar Riktlinjen för barnsäkerhet fokuserar på att förskolan ska vara trygg och säker för de barn som vistas där, vilket innebär en avgränsning i relation till arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Samtidigt kan barn- och personalsäkerhet ha kopplingar till varandra, och en del riktlinjer kan därför angränsa till arbetsmiljöfrågor. Denna riktlinje handlar om barnsäkerhetsarbete i förskolan under ordinarie omständigheter och är på så vis ett komplement till förskolans beredskapsarbete vid kriser som berör samhället i stort. Beredskapsarbetet syftar till att säkra att barn har tillgång till en trygg och säker förskola och upprätthålla kontinuitet i verksamheterna vid kriser och höjd beredskap. Framtagandet av kontinuitetsplaner ingår som en del av verksamheternas beredskap för olika typer av samhällsstörningar och kriser. Ett välfungerande säkerhetsarbete i vardagen är viktigt för att trygga säkerheten även vid kriser eller höjd beredskap. Förskolorna ska därför följa Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola så långt som möjligt även vid samhällsstörning eller kris. På så sätt kompletterar arbetet med beredskap och barnsäkerhet varandra. Riktlinjen kan, när det bedöms vara nödvändigt, hänvisa till pågående arbete inom beredskapsuppdraget, men i övrigt är arbetet avgränsat från beredskapsarbetet. För mer information om beredskap och övergripande frågor om säkerhet i staden, se Stockholms stads Säkerhetsprogram. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 7 (42) Vägledning Barnsäkerhet i förskolan Arbetet med barnsäkerhet är mångfacetterat och involverar flera perspektiv som delvis sammanfaller, samtidigt som olika områden omfattas av olika regler. Hälsa, förskolans fysiska miljö och digital säkerhet är alla exempel på områden som ingår i barnsäkerhetsarbetet. Arbetet behöver därför samordnas och i enlighet med barnkonventionen utgå från en helhetssyn på barns bästa och deras rättigheter. För att barnsäkerhetsarbetet ska fungera i praktiken behöver handlingsplaner och rutiner vara väl kända av medarbetare på förskolan. Informationen bör vara en del i introduktionen för nyanställda och medarbetare som arbetar under kortare perioder, så som vikarier och studenter. En god barnsäkerhet kräver som i alla andra sammanhang i förskolan en god samverkan med hemmet. Nationella styrdokument Det finns flera lagar och förordningar som huvudman, rektor och medarbetare ska följa i barnsäkerhetsarbetet. Arbetet med barnsäkerhet i förskolan är reglerat genom olika lagar och förordningar. Följande är av särskild vikt för barnsäkerhetsarbetet: • Diskrimineringslag (SFS 2008:567) • Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor • Lag (SFS 2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) • Livsmedelslag (SFS 2006:804) • Läroplan för förskolan (SKOLFS 2025:23) • Miljöbalk (SFS 1998:808) • Skollag (SFS 2010:800) • Socialtjänstlagen (SFS 2025:400) Olika myndigheter, såsom Folkhälsomyndigheten Livsmedelsverket, Myndigheten för civilt försvar (MCF)1 och Skolverket kan besluta om allmänna råd och vägledningar med betydelse för arbetet med barnsäkerhet. Dessa behöver huvudman och rektor beakta. Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) har stödmaterial som kan bidra till barnsäkerhetsarbetet utifrån olika perspektiv. I Säkerhetsområden finns det hänvisningar till regleringar och vägledningar som är aktuella för respektive säkerhetsområde. 1 Innan 1 januari 2026 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 8 (42) Stockholms stads styrdokument Stockholms stad har flera styrdokument som är gemensamma för alla verksamheter i staden. Dessa lägger fast och förtydligar hur stadens verksamheter ska förhålla sig till frågor på olika områden. Några av dessa är relevanta för arbetet med barnsäkerhet, såsom: • Kvalitetsprogram • Miljöprogram 2030 • Riktlinjer för informationssäkerhet • Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna • Stockholms stads program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021–2025 • Stockholms stads säkerhetsprogram Staden sammanställer varje år de stadsövergripande styrdokumenten som en bilaga till budgeten. Dessa finns även samlade på webbsidan Stadens styrdokument. Utöver dessa finns även andra stödjande dokument med betydelse för barnsäkerhetsarbetet. När det är relevant innehåller säkerhetsområdena i den tredje delen hänvisningar till stadens styrdokument och andra stödjande dokument. Ansvarsfördelning Stockholms stad är som kommun huvudman för den kommunala förskolan. Ansvaret att fullföra kommunens uppgifter är delegerat till stadens stadsdelsnämnder samt förskolenämden. Huvudmannen har ansvar för att verksamheterna följer de förskrifter som gäller för utbildningen. Nedan finns en övergripande beskrivning av ansvarsfördelningen för de olika nivåerna i styrkedjan. Under rubriken Säkerhetsområden återkommer de för området relevanta nivåerna i styrkedjan. Stadsövergripande Kommunfullmäktige beslutar om Stadsövergripande riktlinje och kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att följa upp att verksamheterna följer riktlinjerna. Förskolenämnden ansvarar för att följa upp efterlevnaden av beslutade riktlinjer genom att synliggöra en stadsövergripande lägesbild, stötta stadsdelsnämnderna i arbetet och samordna insatser för ökad kvalitet och likvärdighet. Förskoleförvaltningen är förskolenämndens förvaltning. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 9 (42) Tillsammans med stadsdelsförvaltningarna driver förskoleförvaltningen övergripande utvecklingsfrågor för förskoleverksamheten. Förskoleförvaltningens krisorganisation är ett grundläggande stöd för stadsdelsförvaltningarna vid en allvarlig händelse eller kris. Stadsdelsnämnd och stadsdelsförvaltning Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att förskoleverksamheterna konkretiserar och omsätter Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola i verksamheten. Nämnderna ska följa och skyndsamt åtgärda påpekanden från tillsynsmyndigheter. Stadsdelsförvaltningarna har ansvar för den kommunala förskolan inom stadsdelsnämndsområdet och ska genomföra stadsdelsnämndens beslut. Förvaltningarna ansvarar för att alla förskolor har fungerande arbetssätt för att leva upp till Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola, vilket inkluderar att åtgärda eventuella utvecklingsbehov som har uppmärksammats i det systematiska arbetet med barnsäkerhet. Stadsdelsförvaltningens krisorganisation är ett grundläggande stöd för förskolorna vid en allvarlig händelse eller kris. Skolchef I relation till denna riktlinje är skolchefens uppgift att biträda huvudmannen med att se till att verksamheten följer aktuella förskrifter som gäller för utbildningens säkerhetsarbete. Detta gäller även annan verksamhet kopplat till utbildning, så som kök. Skolchefen har ett ansvar för att säkerställa att förskolorna bedriver ett systematiskt barnsäkerhetsarbete och att varje förskola har rutiner och resurser för att genomföra arbetet i linje med gällande föreskrifter. Rektor Respektive rektor har ansvar för att förskoleenheterna2 bedriver ett systematiskt barnsäkerhetsarbete. För att åstadkomma en god och likvärdig säkerhet för alla barn i stadens kommunala förskolor är det väsentligt att arbetet utgår den lokala kontexten. Det innebär att rektor i vissa fall behöver anpassa rutiner och andra styrande dokument efter de lokala förutsättningarna. Rektor ska även säkerställa att det finns en organisation som tydliggör ansvaret för att kontakta och ta stöd av stadsdelsförvaltningens krisorganisation vid allvarliga händelser eller krissituationer. 2 Med förskoleenhet avses i denna riktlinje en organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad, i enlighet med skollagen (2010:800), kap. 1. 3 §. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 10 (42) Förskolans medarbetare Alla medarbetare har ett ansvar att medverka i arbetet för barnsäkerhet. Det gäller både i det förebyggande arbetet samt att agera vid allvarliga händelser eller krissituationer. Detta innebär att medarbetarna utifrån sin yrkesroll ska delta i det systematiska barnsäkerhetsarbetet samt uppmärksamma, rapportera och åtgärda eventuella risker. Vidare betyder det att medarbetare ska agera utifrån handlingsplaner, rutiner och andra styrande dokument i det förebyggande arbetet, men också vid allvarliga händelser eller krissituationer. Medarbetarna har därmed ett eget ansvar för att vara uppdaterade kring förskolans kommunala styrdokument samt delta i förekommande kompetensutveckling. Olycksfallsförsäkring och tillbudsrapportering Stadens olycksfallsförsäkring omfattar barn som är inskrivna i en kommunal förskola. Stadsdelsförvaltningarna ska ha rutiner för att dokumentera tillbudsrapportering. Rektor ska ansvara för att vårdnadshavare får information om olycksfallsförsäkringen. Vårdnadshavare ska själva anmäla skada till stadens försäkringsbolag. Förskolans säkerhetsarbete I förskolans arbete med barnsäkerhet finns det gemensamma utgångspunkter som är viktiga för att skapa en likvärdighet mellan stadens förskolor. Det handlar om grundläggande förutsättningar i det förebyggande arbetet samt att arbetet sker systematiskt utifrån en lokal kontext. Ytterligare en utgångspunkt för att skapa likvärdighet i arbetet är att alla kommunala förskolor har styrdokument för hantering av allvarliga händelser och krissituationer.3 För mer information, se säkerhetsområdet Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbetet. Förutsättningar för arbetet med barnsäkerhet Dokumentation av barns närvaro, registerkontroll av anställda samt sekretess och skyddade personuppgifter ingår som en del av arbetet med barnsäkerhet. Tillsammans är de en grundläggande förutsättning i det förebyggande arbetet. Dokumentation av barns närvaro Som en del av barnsäkerhetsarbetet ska förskolan dagligen dokumentera barns närvaro, det vill säga både när barnet ankommer till och lämnar förskolan. Dokumentationen ska sparas i tre år oavsett om de är i pappersform eller digitalt. 3 Dessa styrande dokument inkluderar beredskapsplan i enlighet med skollagen (2010:800), kap. 6 a, 3 §. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 11 (42) Registerkontroll Varje person som ska arbeta med barn måste innan anställning uppvisa ett aktuellt registerutdrag från belastningsregistret. Även andra som ska vara verksamma i förskolan ska visa upp ett sådant utdrag. För mer information om registerkontroll, se säkerhetsområde Brott mot barn i verksamheten. Sekretess och skyddade personuppgifter Hanteringen av sekretess, tystnadsplikt och skyddade personuppgifter utgör en grundläggande del av arbetet med barnsäkerhet. Skolchefer och rektorer behöver vara insatta i hur Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och Allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) påverkar informationshanteringen. Det handlar exempelvis om att säkerställa att barns personuppgifter hanteras på ett säkert sätt. Det råder även sekretess på beredskapsplan för Allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer. För mer information om denna plan, se säkerhetsområdet Hot och våld. I det lokala arbetet med barnsäkerhet ska rektor beatakta om det finns barn eller medarbetare med skyddade personuppgifter. Beroende på personens utsatthet finns det olika grader av skydd av personuppgifter, och det är alltid allvarligt om en persons skyddade identitet röjs. För mer information om informationssäkerhet, se säkerhetsområdet Informationssäkerhet. Systematiskt säkerhetsarbete Ett välfungerande barnsäkerhetsarbete behöver vara systematiskt. De olika nivåerna i styrkedjan bör införliva uppföljningen av barnsäkerhetsarbetet i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta kan ske på olika sätt, exempelvis kan årshjul och checklistor för egenkontroll vara ett stöd i arbetet. Förskolor ska genomföra egenkontroll enligt Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901) samt Livsmedelslag (SFS 2006:804). För mer information om egenkontroll, se Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbetet. För att stärka säkerheten för barn ska beslutsfattande, såsom skolchef eller rektor, genomföra barnkonsekvensanalyser vid betydande förändringar av verksamheten. Utgångspunkten för barnkonsekvensanalysen ska vara barns bästa. Analysen av potentiella risker för barn kan möjliggöra ett förebyggande arbete för barnets bästa. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 12 (42) Allvarlighetsgrad I dessa riktlinjer utgår barnsäkerhetsarbetet från tre nivåer: förebyggande arbete, allvarliga händelser och kris. Dessa nivåer ska vara ett stöd för att beskriva barnsäkerhetsarbetets olika aspekter och synliggöra behovet av olika arbetssätt utifrån hur allvarlig händelsen är. Det förebyggande arbetet handlar om aktiviteter som syftar till att främja barnsäkerhet och förebygga risker. Det handlar till exempel om en kemikaliefri miljö, trygghet och god omsorg samt olika typer av utbildningar, som till exempel hygien eller våld mot barn. Allvarliga händelser innefattar sådana händelser som sannolikt inträffar någon gång, och som kan få allvarliga följder. Det kan till exempel handla om sjukdomsutbrott där många barn och medarbetare riskerar att bli sjuka, att förskolan gör en orosanmälan till socialtjänsten eller inbrott, vattenläcka eller andra händelser som påverkar den fysiska miljön. Kris är i det här sammanhanget en situation som är osannolik att den inträffar, men inte omöjlig, och att den kan innebära omfattande skada. Ett exempel kan vara pågående dödligt våld på förskolan eller att en förskola har brunnit ned. Kris Allvarlig händelse Förebyggande arbete Illustrationen visar att det förebyggande arbetet utgör basen i barnsäkerhetsarbetet. Om skolchef och rektor systematiskt och förlöpande utvecklar det förebyggande arbetet, så minskar det risken för att en allvarlig händelse eller krissituation ska inträffa, eller konsekvenserna av en sådan. Delen Säkerhetsområden innehåller exempel på förebyggande arbete, allvarliga händelser och krissituationer som kan inträffa. Det är dock viktigt att se dessa endast som exempel, då stadsdelsområdet och förskolans lokala kontext påverkar vilka scenarion som är tänkbara. Skolchef och rektor behöver avgöra när och hur arbetet behöver anpassas utifrån lokala förutsättningar. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 13 (42) Lokalt säkerhetsarbete Behovet av lokala anpassningar i barnsäkerhetsarbetet kan bero på både förutsättningar inom stadsdelsområdet eller på en förskoleenhet. Vissa av de förutsättningar som påverkar ett stadsdelsområdes eller en förskolas säkerhetsarbete är mer konstanta, såsom det geografiska läget och förskolans utformning. Andra faktorer är mer föränderliga, som infrastrukturprojekt eller grov kriminalitet i närområdet. Det kan också handla om förutsättningar för barnen i barngruppen, exempelvis svåra allergier eller barn med skyddade personuppgifter. Förskolan Stadsdelsområdet Omvärlden Illustrationen visar att säkerhetsarbetet i förskolan inte är begränsat endast till den närmsta verksamheten, utan att arbetet behöver ta hänsyn till både närområdet och omvärlden. För att synliggöra behovet av lokala anpassningar behöver skolchef och rektorer arbeta systematiskt samt ta del av relevant omvärldsbevakning, såsom • ny lagstiftning eller allmänna råd, riktlinjer och vägledningar från relevanta myndigheter • Länsstyrelsen Stockholms kartläggning om öppna drogscener • Polisens lägesbild över utsatta områden • planerade eller inledda nybyggnationer i närområdet. På den enskilda förskolan kan det exempelvis handla om att anpassa säkerhetsarbetet utifrån • barn med skyddade personuppgifter • barn i behov av särskilt stöd • ombyggnationer av lokaler • droganvändning på eller i närheten av förskolans gård • ett ökat antal våldsdåd och annan kriminalitet i förskolans omedelbara närhet. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 14 (42) Säkerhetsområden Uppdelningen av säkerhetsområden syftar till att ge en struktur för riktlinjen och främja läsbarheten i dokumentet. I arbetet med barnsäkerhet behöver dokumentet ses i sin helhet. Säkerhetsområden kan ha en koppling till varandra och riktlinjer kan återkomma. Detta innebär inte att riktlinjen har högre prioritet än någon annan, utan innebär bara att åtgärden kan gälla för flera områden. Säkerhetsområdena är presenterade i bokstavsordning, utom det inledande övergripande området: • Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbete • Barn som far illa i hemmet • Barn som försvinner under pågående verksamhet • Brand • Brott mot barn i verksamheten • Diskriminering och kränkande behandling • Egenvård i förskolan • Hot och våld • Hygien och smittspridning • Inne- och utemiljö • Incidenter vid övergång mellan förskola och hem • Informationssäkerhet • Livsmedel • Sjukdomsfall och personskador • Utflykter • Väderförhållanden Utrymning, inrymning och utestängning För att kunna arbeta systematiskt med barnsäkerhet och följa beslutade rutiner behöver alla i verksamheten har en samsyn kring betydelsebärande begrepp. I arbetet med barnsäkerhet är inrymning, utrymning och utestängning tre centrala metoder för att skydda barn i förskolan från olika typer av faror. Stockholms stads förskolor ska utgå från följande definitioner: Utrymning – Förskolans medarbetare lämnar lokalerna med barnen för att söka skydd. Rutiner för utrymningen behöver variera beroende på vilken typ av fara som barn och vuxna flyr ifrån. Inrymning – Förskolans medarbetare stänger in sig tillsammans med barnen genom att låsa eller blockera dörren i en del av bygganden som har identifierats som säker, som exempelvis ett visst rum. Utestängning – Medarbetare stänger dörren till förskolans byggnad och håller barn och vuxna inomhus på grund av att medarbetare bedömer att det föreligger säkerhetsrisker med att vistas utomhus. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 15 (42) Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbete I arbetet med barnsäkerhet finns det riktlinjer som är övergripande och gäller generellt för flera säkerhetsområden. Detta inbegriper bland annat egenkontrollen, i enlighet med förordning om verksamhetsutövares egenkontroll.4 Arbetet med egenkontroll ska ske i samverkan mellan berörda intressenter och omfattar bland annat • allergi och rökförbud • avfalls- och kemikaliehantering • dokumentation av brister och klagomål på inomhusmiljön och städning • mätning av buller, fukt, mögel och radon • hygien-, smittskydds- och städrutiner • inomhus- och varmvattentemperatur • livsmedel • lokalens utformning, exempelvis ventilation, yta och antal toaletter • skydd mot solstrålning. Andra generella bestämmelser berör registerkontroll inför nyanställning. I enlighet med skollagen5 ska rektor, eller annan som är ansvarig för beslut om nyanställning, genomföra och dokumentera registerkontroll av • nyanställda medarbetare • förskollärarstudenter • deltagare från arbetsmarknadspolitiska program och • andra som tilldelats anställningslikande arbete i verksamheten (annan sysselsättning), såsom feriearbetare eller barnskötarelever under praktik. För mer information om registerkontroll, se Brott mot barn i verksamheten. Stadsövergripande riktlinjer Varje förskoleenhet inom Stockholms stads kommunala förskolor ska ha rutiner för • om barn försvinner under pågående verksamhet • incidenter vid övergångar mellan förskola och hem • brand • dödsfall • sjukdomstillstånd och olycksfall. 4 Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901). 5 Skollag, (SFS 2010:800) kap. 2, 31–32 §. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 16 (42) Vidare ska förskolorna även ha rutiner för ytterligare fyra säkerhetshetsområden. Till dessa områden ansvarar förskolenämnden för att ta fram vägledningar som ska vara styrande och stödjande i stadsdelsnämndernas arbete6. Detta berör följande områden: • barn som far illa • brott mot barn i verksamheten • diskriminering och kränkande behandling • sekretesshantering. Alla nivåer av styrkedjan ska vid framtagande av styrande eller stödjande dokument beakta både det förebyggande arbetet, allvarliga händelser samt krissituationer. Det ska årligen genomföras en aktualitetsprövning av styrande och stödjande dokument, och dessa ska uppdateras vid behov. Förskolenämnden ska • årligen följa upp det stadsövergripandet arbetet med barnsäkerhet • säkerställa att det finns stöd för stadsdelsnämndernas implementering av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola • ta fram styrande och stödjande vägledningar inom områdena barn som far illa, brott mot barn i verksamheten, diskriminering och kränkande behandling samt sekretesshantering • genomföra aktualitetsprövning av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola samt tillhörande styrande och stödjande vägledningar • följa upp implementeringen av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola • säkerställa att förskoleförvaltningen har en krisledningsorganisation.7 Grundläggande i förvaltningsdirektörens övergripande arbete med barnsäkerhet är att • vid behov aktivera förskoleförvaltningens krisledningsorganisation • vid behov signalera aktivering av stadens centrala krisledningsorganisation • säkerställa aktualitetsprövning och uppdatering av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola. 6 Publiceras under 2026. 7 Stockholms stad (Dnr KS 2023/1267), Stockholms stads säkerhetsprogram. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 17 (42) Stadsdelsnämnderna ska • årligen följa upp stadsdelsförvaltningens övergripande arbetet med barnsäkerhet • säkerställa implementering i stadsdelsområdet av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola • säkerställa att stadsdelsförvaltningen har en krisledningsorganisation.8 Grundläggande i stadsdelsdirektörens övergripande arbete med barnsäkerhet är att • vid behov aktivera stadsdelsförvaltningens krisledningsorganisation • vid behov signalera aktivering av stadsledningskontorets krisledningsorganisation • säkerställa tillgång till krisstöd9 • vid behov meddela direktören för förskoleförvaltningen om allvarliga händelser eller kriser. Grundläggande för skolchefens övergripande arbete med barnsäkerhet är att • säkerställa att uppföljningen av arbetet ingår som en del av det systematiska kvalitetsarbetet • säkerställa att rektor på respektive förskoleenhet har implementerat de styrande dokument som Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola anger • när det är ändamålsenligt finns gemensamma rutiner eller andra styrande dokument för samtliga av de kommunala förskolorna inom stadsdelsområdet • se till att rutiner och andra styrande dokument vid behov är anpassade utifrån stadsdelsområdets lokala förutsättningar • vid behov meddela stadsdelsdirektören om allvarliga händelser eller kriser. Grundläggande för rektors övergripande arbete med barnsäkerhet är att • som en del av det systematiska kvalitetsarbetet följa arbetet med barnsäkerhet på respektive förskoleenhet • ta tillvara barns åsikter om sin trygghet och säkerhet i det systematiska barnsäkerhetsarbetet • till varje förskoleenhet utse en ansvarig för förskolans lokala säkerhetsarbete 8 Stockholms stad (Dnr KS 2023/1267), Stockholms stads säkerhetsprogram. 9 Stockholms stad, Krisstöd i Stockholms stad Tillämpningsanvisning till Stockholms stads säkerhetsprogram 2020–2023. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 18 (42) • säkerställa att det finns rutiner för att följa upp säkerhetsincidenter på varje förskola • rutiner och andra styrande dokument vid behov är anpassade utifrån förskolornas lokala förutsättningar • säkerställa rutiner för dokumentation av barns närvaro • vid behov signalera till skolchef att förskoleavdelningens krisledningsorganisation bör aktiveras. Ytterligare utgångspunkter i arbetet är att rektor säkerställer att styrande dokument såsom handlingsplaner, riktlinjer och rutiner är kända och tillämpade av medarbetarna i verksamheterna. Grundläggande för medarbetares möjlighet att arbeta i enligt med Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola är att rektor • avsätter tid för medarbetare att genomgå obligatoriska utbildningar som staden erbjuder • vid behov erbjuder kompetensutveckling på områden inom barnsäkerhet, till exempel våld mot barn, livsmedelshygien eller första hjälpen. Grundläggande för medarbetares övergripande arbete med barnsäkerhet är att • hålla sig informerade om och arbeta i enlighet med beslutade styrdokument såsom, handlingsplaner, riktlinjer och rutiner • verka för en trygg och säker förskola, med en god och hälsofrämjande miljö10 • delta aktivt i sådan utbildning som rektor bedömer är nödvändig • barn får möjlighet till delaktighet och inflytande i arbetet med barnsäkerhet. 10 SKOLFS 2025:23, Läroplan för förskolan Lpfö 18 reviderad 2025. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 19 (42) Barn som far illa i hemmet Alla barn har rätt till en trygg barndom, men barn kan fara illa i Exempel hemmet. Det kan handla om alla former av fysiskt eller psykiskt våld så som skada eller övergrepp, vanvård, försummelse, Kris misshandel eller sexuella övergrepp mot barn. Att ett barn far illa i Kännedom om att ett barn är hemmet kan även bero på missbruk, hedersrelaterat våld och utsatt för ett allvarligt brott som förtryck eller handla om att barn riskerar att bli bortförda ur landet föranleder en orosanmälan för tvångsäktenskap eller könsstympning. som resulterar i ett omedelbart omhändertagande. I enlighet med socialtjänstlagen är yrkesverksamma inom förskolan skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom Allvarlig händelse om eller misstänker att ett barn far illa.11 Detta gäller oavsett Misstanke om att ett barn far befattning, såsom medarbetare eller rektor. Goda relationer och illa i hemmet som föranleder en samverkan med hemmet kan förebygga att ett barn far illa. Det är orosanmälan. dock viktigt att relationerna med hemmet inte blir ett hinder för att genomföra en orosanmälan. Förebyggande arbete Utbildning. Det behöver inte finnas något bevis för att genomföra en anmälan, utan en oro för att ett barn far illa räcker. Skyldigheten gäller även om den yrkesutövande känner oro för ett barn utanför förskoleverksamheten, till exempel ett äldre syskon. Även uppgifter som medarbetare får av andra kan vara grund för anmälan, om Mer information informationen innebär misstanke om att barnet far illa. Socialtjänstens mottagarfunktion är ingången till socialtjänsten Socialtjänstlag (SFS 2025:400) under kontorstid. Utanför kontorstid ansvarar Stockholms stads socialjour för att ta emot orosanmälningar. Om det finns en oro för att ett barn är på väg att föras ut ur landet ska utöver socialtjänsten Stockholms stad polisen alltid kontaktas. Anmäla oro för barn – Orosanmäla. Stadsövergripande riktlinje Stockholms stads program mot Alla förskolor ska ha rutiner för när ett barn far illa i hemmet. våld i nära relationer, Dessa rutiner bör utgå från den vägledning som tillhör hedersrelaterat våld och säkerhetsområdet Barn som far illa i hemmet12. Medarbetare i förtryck, prostitution, förskolan ska ha tillräcklig kunskap för att upptäcka våldsutsatthet människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld hos barn. oberoende relation 2021–2025 Stadsdelsnämnderna ska Stödmaterial för samverkan • säkerställa att alla förskoleenheter har rutiner för hur mellan förskola och socialtjänst ledning och förskolepersonal ska agera vid oro för när ett Skolverket barn far illa i hemmet, med utgångspunkt från säkerhetsområdets tillhörande vägledning. Anmäla oro för ett barn till socialtjänsten Grundläggande för skolchefs barnsäkerhetsarbete på området är att Socialstyrelsen Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn 11 Socialtjänstlag (SFS 2025:400), 19 kap. 1§. 12 Publiceras under 2026. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 20 (42) • yrkesverksamma inom stadsdelsområdets kommunala förskolor har kännedom om det personliga ansvaret att genomföra orosanmälan till socialtjänsten • arbeta för samverkan mellan socialtjänst och förskola.13 Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • det finns en systematik för att säkerställa att alla anställda, inklusive timanställda vikarier, är informerade om deras anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen • alla medarbetare har tillräcklig kunskap för att kunna upptäcka signaler på att barn far illa • stötta, samordna och medunderteckna orosanmälan till socialtjänsten14 • kontakta polisen om det finns misstanke om att ett barn är på väg att föras ut ur landet • kartlägga och vid behov erbjuda fortbildningsinsatser för förskolepersonal om signaler på hedersrelaterat våld och förtryck, som exempelvis könsstympning och tecken på att ett barn riskerat olovligt bli bortförd ur landet. För barnsäkerhetsarbetet på området är det rekommenderat att utgå från processen för anmälan till socialtjänsten som är beskriven i Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst, 3.2 Socialtjänstens utredningsansvar.15 13 Stockholms stad, Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst. 14 Stockholms stad, Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst. 15 Stockholms stad, Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 21 (42) Barn som försvinner under pågående verksamhet Exempel När ett barn är på förskolan har förskolan tillsynsansvar över barnet.16 Dessa riktlinjer gäller när barnet försvinner under den tid Kris som utbildningen i förskolan pågår, och omfattar inte rutiner för när Ett barn är försvunnet mer än ett barn till exempel blir bortförd ur landet. Vid sådan oro, se 10–15 minuter eller direkt i riktlinjer för Barn som far illa i hemmet. För mer information om riskmiljö, förskolan larmar 112. förebyggande arbete vid utflykter, se Utflykter. Allvarlig händelse Stadsövergripande riktlinje Ett barn är försvunnit, men återfinns efter mindre än 10 Alla förskolor ska ha rutiner för hur förskolepersonalen ska agera minuter. om ett barn försvinner under den tid som verksamheten pågår. Förebyggande arbete Stadsdelsnämnderna ska Kännedom om lokalernas • säkerställa att alla förskoleenheter har beslutade rutiner för utformning och platsers hur medarbetare ska agera om ett barn försvinner under geografi. tiden när verksamheten pågår. Rutinen ska innebära att • förskolans medarbetare omedelbart inleder eftersökning efter att en medarbetare har noterat att ett barn är Mer information försvunnet • förskolans medarbetare ska larma polisen på 112 senast 10– 15 minuter efter att en medarbetare har noterat att ett barn Föräldrabalk (SFS 1949:381) är försvunnet • om försvinnandet sker under en period av kraftig kyla eller Skolverket andra allvarliga väderförhållanden, i närheten av vatten Tillsynsansvaret eller vid en hårt trafikerad väg ska förskolan larma 112 direkt • rektor eller biträdande rektor samt vårdnadshavare alltid ska bli informerade om det inträffade. Det ska även framgå av rutinerna vilken information som förskolan ska ge till polisen samt hur förskolepersonalen ska agera • om ett barn försvinner • för att under eftersökning av barnet säkerställa tryggheten för övriga barn i barngruppen • när ett barn kommer tillbaka efter att ha varit försvunnit. Grundläggande för skolchefs barnsäkerhetsarbete på området är att säkerställa att rektor uppmärksammar och vid behov gör lokala anpassningar av de övergripande rutinerna utifrån behov i barngrupperna. 16 Föräldrabalken (SFS 1949:381), 6 kap. 2 §; NJA 1984 s. 764. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 22 (42) Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • medarbetarna har god kännedom om hur de ska agera om ett barn försvinner när verksamheten pågår • förebygga att barn på eget initiativ avviker från förskolans område (rymmer) • säkra förebyggande åtgärder för barn som lever under hot att föras bort från förskolan • säkra förebyggande åtgärder för att skydda barn som är extra utsatta för risken att försvinna när verksamheten pågår • i dialog med arbetslag besluta om vem som informerar vårdnadshavare om försvinnandet. En förutsättning för barnsäkerhetsarbetet på området är att medarbetarna arbetar nära barnen och har god kännedom om utformningen av den miljö barngruppen befinner sig i. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 23 (42) Brand Stadens förskolor ska vara trygga och säkra att vistas i, och alla Exempel förskolor ska vidta åtgärder för att förebygga bränder och minska skador vid bränder.17 Det är därför viktigt att alla medarbetare har Kris kunskap om hur de ska agera i händelse av brand. Allvarlig brand på förskolan eller i närhet av förskolan. Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska följa Stockholmsstads Riktlinjer för Allvarlig händelse brandskyddsarbetet18 och ska ha uppdaterad och aktuell kunskap Mindre brand på förskolan eller och kompetens gällande brandskydd. På varje förskola ska det brand i närområdet som föranleder utrymning. finnas rutiner för hur medarbetarna ska agera i händelse av brand eller misstänkt brand och skälig utrustning för släckning av brand.19 Förebyggande arbete Brandskyddsrond. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att förskoleenheterna följer Stockholms stads riktlinjer för brandskyddsarbete. Det innebär i korthet att • alla förskolor ska ha ett gott och skäligt brandskydd Mer information • det ska finnas ett väl fungerande och systematiskt dokumenterat brandskydd Lag om skydd mot olyckor • alla som arbetar i förskolan ska ha kunskap om hur bränder (SFS 2003:778) kan förebyggas samt hur de ska agera i händelse av brand. Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är om Systematiskt att säkerställa att alla förskolor bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete brandskyddsarbete och upprätthåller ett skäligt brandskydd.20 (SRVFS 2004:3) Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att Stockholms stad dokumentera det systematiska brandskyddsarbetet. I Stockholms Riktlinje för Stockholms stads stads handbok för systematiskt brandskyddsarbete21 finns följande brandskyddsarbetet rubriker med • Verksamhetsbeskrivning Handbok för systematiskt brandskyddsarbete • Verksamhetsspecifika krav och ambitionsnivåer • Byggnadstekniskt brandskydd Storstockholms • Organisatoriskt brandskydd brandförsvar • Inventering och analys av brandrisker En trygg och brandsäker • Kunskapsnivå och utbildning/övning förskola • Dokumentation, egenkontroll, incidentrapportering och utredning Myndigheten för civilt försvar (MCF) Ansvar och systematiskt 17 Lag om skydd mot olyckor (SFS 2023:778) 3 kap. 1 §. brandskyddsarbete 18 Stockholms stad, Riktlinje för Stockholms stads brandskyddsarbete. 19 Lag om skydd mot olyckor (SFS 2023:778) 2 kap. 2 §. 20 SRVFS 2004:3, Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete. 21 Stockholms stad (Dnr. SE 2017–001), Stockholms stads handbok för systematiskt brandskyddsarbete 2021. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 24 (42) • Uppföljning En förutsättning för rektors systematiska arbete med barnsäkerhet gällande brand är även att varje förskola har rutiner för genomförandet av brandövningar som inkluderar hur ofta de ska genomföras och hur dessa ska dokumenteras.22 I arbetet med det systematiska brandskyddsarbetet är det rekommenderat att • utgå ifrån Stockholms stads handbok för systematiskt brandskyddsarbete • bedriva ett aktivt arbete för att förebygga anlagda bränder. 22 SRVFS 2004:3, Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 25 (42) Brott mot barn i verksamheten Förskolan ska vara en trygg plats för alla barn och inget barn ska bli Exempel utsatt för brott i förskolan. Alla inom förskolan ska ta signaler om brott och brottsmisstankar på allvar. Området brott mot barn i Kris verksamheten syftar till att förebygga och agera vid misstanke om Konstaterade brott mot barn i att anställd har begått ett brott mot barn i verksamheten. verksamheten. I enlighet med socialtjänstlagen är yrkesverksamma inom förskolan skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om eller Allvarlig händelse misstänker att ett barn far illa. Detta gäller oavsett befattning, det Misstanke om brott mot barn i verksamheten. vill säga båda medarbetare och rektor.23 I enlighet med skollagen ska rektor, eller den som är ansvarigt Förebyggande arbete beslut om nyanställning, genomföra och dokumentera Rutiner för ensamarbete. registerkontroll • vid nyanställning • av förskollärarstudenter • av deltagare från arbetsmarknadspolitiska program • av andra som tilldelats anställningslikande arbete i Mer information verksamheten (annan sysselsättning).24 Skollag (SFS 2010:800) Stadsövergripande riktlinje Socialtjänstlag (SFS 2025:400) Alla förskolor ska ha rutiner för hur ledning och medarbetare ska agera vid misstanke om brott mot barn i verksamheten. Dessa rutiner bör utgå från den vägledning som tillhör säkerhetsområdet Barnafrid Brott mot barn i verksamheten25. Modell för beredskap när sexuella övergrep mot barn misstänks ha begåtts av Stadsdelsnämnderna ska personal inom förskolan • säkerställa att rutiner för misstanke om brott mot barn i verksamheten är implementerad på varje förskoleenhet. SKR Misstanke om brott mot barn i Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är förskola – stödmaterial till kommuner att Skolverket • det finns upprättade och kända rutiner för samverkan med Anmäla oro för ett barn till polis och socialtjänst socialtjänsten • det finns gemensamma strukturer och rutiner för dokumentation och kommunikation vid brott mot barn i Socialstyrelsen verksamheten Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra • årligen följa upp att rektor har dokumenterat registerutdrag anmälare inför nyanställning eller annan sysselsättning. 23 Socialtjänstlag (SFS 2025:400), kap. 19, 1§. 24 Skollag (SFS 2010:800), kap 2. 31–32 §. 25 Publicerad under 2026. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 26 (42) Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • medarbetarna har kännedom om rutinerna för brott mot barn i verksamheten och vet hur de ska agera vid misstanke om brott • informera skolchef och vårdnadshavare om brott mot barn i verksamheten • polisanmäla misstanke om brott mot barn i verksamheten. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 27 (42) Diskriminering och kränkande behandling Alla förskolor ska arbeta för att aktivt motverka att ett barn eller Exempel någon som barnet har anknytning till blir utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Det inkluderar både främjande Kris och förebyggande arbete. Ett barn blir utsatt för sexuella trakasserier. Grundläggande för arbetet är att ta tillvara signaler från barn som kan tyda på att barnet är utsatt för diskriminering eller kränkande Allvarlig händelse behandling. Barn uppger sig vara utsatt för eller visar tecken på kränkande I enlighet med diskrimineringslagen ska förskolan genomföra aktiva behandling. åtgärder för att motverka och förebygga diskriminering och sexuella trakasserier.26 Vidare ska förskolan i enlighet med skollagen Förebyggande arbete bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling Kartläggning. av barn.27 Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska ha en plan mot kränkande behandling28 samt dokumentera de aktiva åtgärderna för att motverka och förebygga diskriminering och sexuella trakasserier29. Framtagandet av denna Mer information plan och arbetet med aktiva åtgärder bör utgå från den vägledning som tillhör säkerhetsområdet Diskriminering och kränkande behandling 30. Diskrimineringslag (SFS 2008:567) Stadsdelsnämnderna ska Skollag (SFS 2010:800) • säkerställa att alla förskoleenheter har en plan mot kränkande behandling Diskriminerings- • följa upp förskoleenheternas arbete med aktiva åtgärder ombudsmannen (DO) samt arbetet med att motverka kränkande behandling. Aktiva åtgärder mot diskriminering Planen mot kränkande behandling ska innehålla en • översikt över åtgärder för att förebygga och förhindra Skolverket kränkande behandling av barn Främja, förebygga, upptäcka • redogörelse för vilka åtgärder som ska genomföras eller och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot diskriminering och påbörjas under det kommande året kränkande behandling. • redogörelse för genomförda åtgärder.31 Kränkande behandling, Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är mobbning och diskriminering att • det finns rutiner för att genomföra anmälan om trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling 26 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3 kap, 2§. 27 Skollag (SFS 2010:800), kap 6. 28 Skollag (SFS 2010:800), kap 6, 8§. 29 Diskrimineringslag (SFS 2008:567) 3, kap 20§. 30 Publiceras 2026. 31 Skollag (SFS 2010:800), kap 6, 8§. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 28 (42) • säkerställa att omständigheterna kring en anmälan om trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling utreds skyndsamt32 • vidta skäliga åtgärder för att motverka att grunden för anmälan inträffar i framtiden33 • systematisera upprättandet av plan mot kränkande behandling • följa rektors arbete med aktiva åtgärder samt arbetet med att motverka kränkande behandling. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • anmäla till skolchef om ett barn anser sig blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling • upprätta plan mot kränkande behandling • kartlägga risker för diskriminering, repressalier eller andra hinder för lika rättigheter och möjligheter i verksamheten34 • utifrån kartläggningen vidta förebyggande och främjande åtgärder för att förebygga diskriminering och sexuella trakasserier35 • se till att åtgärderna är tidsplanerade36 • årligen dokumentera arbetet med att motverka diskriminering och sexuella trakasserier37 • alla medarbetare har tillräcklig kunskap för att kunna upptäcka signaler på när ett barn är utsatt för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling. I arbetet med barnsäkerhet på området är grundläggande att medarbetare • anmäler till rektor om ett barn anser sig blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling • medverka och bidra i arbetet med att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling. 32 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 2. kap, 7§. 33 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 2. kap, 7§. 34 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3. kap, 2§. 35 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3. kap, 2§. 36 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3. kap, 3§. 37 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3. kap, 20§. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 29 (42) Egenvård i förskolan Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlade hälso- Exempel och sjukvårdspersonal har bedömt att patienten kan utföra själv eller med hjälp av någon annan.38 Det är hälso- och sjukvården som gör denna bedömning, inte förskolan. När ett barn är i förskolan övergår Förebyggande arbete tillsynsansvaret för barnet till huvudmannen. Tillsynsansvaret Kartlägga tidigare erfarenhet av egenvårdsbehandling bland innebär bland annat ett ansvar för att barnet får sina behov medarbaterare. tillgodosedda och inte tar skada.39 Bedömningen kan innebära att förskolans medarbetare hjälper barn med egenvården. Det kan till exempel handla om kroniska sjukdomar så som diabetes eller medicinering vid akuta sjukdomstillstånd. Vid egenvård gäller inte hälso- och sjukvårdslagen.40 Mer information Exakt vilka åtgärder som kan utföras som egenvård är inte reglerat i lagen utan måste bedömas i varje enskilt fall. Om behandlande hälso- och sjukvårdpersonal bedömer att ett barn är i behov av Lag om egenvård egenvård under tiden på förskolan ska vårdnadshavaren lämna ett (SFS 2022:1250) intyg till förskolan. I planeringen av egenvårdsinsatser ska hälso- och sjukvården dokumentera hur utförare av egenvården ska få ta Skolverket del av information och instruktioner om egenvården.41 Förskolan Egenvård i förskola, skola och ska följa den dokumenterade instruktionen. fritidshem Stadsövergripande riktlinje Socialstyrelsen Alla förskolor i Stockholms stad ska ha organisation och rutiner för Kunskapsstöd för egenvård – egenvård i förskolan. Förskolans medarbetare ska få förutsättningar enligt egenvårdslagen. Stödet att utföra uppdraget enligt instruktion. riktar sig till hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS- Stadsdelsnämnderna ska verksamheter. • säkerställa att förskoleenheterna har en organisation och rutiner för en säker och ändamålsenlig egenvård. Samlat stöd för patientsäkerhet – Egenvård Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att säkerställa att det finns en vägledning för framtagande av rutiner för egenvård. Vägledningen bör synliggöra att rutinerna för egenvård ska • vara anpassade utifrån det enskilda barnets förutsättningar och behov • utgå från behandlade hälso- och sjukvårdspersonals bedömning om egenvårdsinsatser • innefatta en beskrivning av hur egenvårdsinsatserna ska dokumenteras, samt vilka faktiska omständigheter och händelser med koppling till egenvården som i övrigt ska dokumenteras 38 Lag om egenvård (SFS 2022:1250), 2§. 39 Föräldrabalken (SFS 1949:381), 6 kapitlet 2 §; NJA 1984 s. 764. 40 Lag om egenvård (SFS 2022:1250), 5§. 41 SOFS 2009:6, Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, 5 kap. 3–4 §. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 30 (42) • tas fram i samverkan med vårdnadshavare. Sjukdomsinformation är en känslig personuppgift och därför behöver skolchef säkerställa att det finns rutiner för att behandla sådan information, se säkerhetsområdet Informationssäkerhet. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • efterfråga intyg på egenvårdsinsatser från behandlande hälso- och sjukvårdspersonal från vårdnadshavare, och att ett sådant intyg enbart sparas så länge egenvårdsinsatsen är aktuell • rutinerna för egenvård är framtagna utifrån det enskilda barnets behov • utifrån de dokumenterade instruktionerna skapa möjlighet för information och överlåtelse av läkemedelshantering till berörda medarbetare • se över organisationen av verksamheten så att det alltid finns medarbetare som kan genomföra egenvården på ett säkert sätt. I arbetet på området behöver rektor göra en bedömning av vilka medarbetare som behöver ha information om behovet av egenvårdsinsatser samt att läkemedel förvaras på ett säkert sätt, enbart åtkomlig för förskolepersonal. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 31 (42) Hot och våld Vid hot om våld eller våld på förskolan är det viktigt att Exempel medarbetarna har kännedom om hur de ska agera för att trygga säkerheten för barn och medarbetare. I våld ingår både hot om våld, Kris våld i förskolans närområde eller våld på förskolan – däribland Pågående dödligt våld. pågående dödligt våld. I enlighet med skollagen ska alla förskolor ha en beredskapsplan för Allvarlig händelse åtgärder vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig Hot om våld. våldssituation.42 Vidare ska alla förskolor bedriva ett löpande arbete för att säkerställa att det finns beredskap för sådana situationer. Det Förebyggande arbete ska även vidtas åtgärder för att obehöriga personer inte ska ha Utbildning. tillträde till förskolan eller gården under tiden när verksamheten pågår. Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, 18 kap, 13 a §) ska beredskapsplanen vara sekretesskyddad.43 Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska ha en beredskapsplan anpassad efter lokala Mer information förutsättningar och utifrån sekretessbestämmelser säkerställa att obehöriga ej tar del av planen. Skollag (SFS 2010:800) Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att varje förskoleenhet har en beredskapsplan Center mot med åtgärder vid en allvarlig våldssituation eller hot om en våldsbejakande allvarlig våldssituation • följa förskoleenheternas löpande arbete för att skapa och extremism (CVE) upprätthålla beredskap för att hantera allvarliga Så kan vi förebygga skolattacker våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer • säkerställa att det finns rutiner och resurser på varje Myndigheten för civilt förskoleenhet för att obehöriga inte äger tillträde till försvar (MCF) förskolans gårdar eller lokaler under tiden när Våldshandlingar med stora verksamheten pågår. konsekvenser i skolan Beredskapsplanen ska beskriva hur medarbetare och barn ska agera Skolverket vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig Beredskapsplan för allvarliga våldssituationer våldssituation. Beredskapsplanen ska innehålla • en planläggning för hur förskolan kan genomföra en Exempel checklista inrymning, utrymning och utestängning beredskapsplan för allvarliga • vilka säkra tillflyktsplatser eller flyktvägar som förskolan våldssituationer eller hot om allvarlig våldssituation kan använda • en beskrivning av lokalernas fysiska förutsättningar som innehåller de identifierade säkra tillflyktsplatserna • en rollfördelning som tydliggör vem som ansvarar för specifika uppgifter när en allvarlig våldssituation uppstår. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att 42 Skollag (SFS 2010:800), 6 a kap. 3–4§. 43 Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400), 18 kap, 13 a §. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 32 (42) med utgångspunkt från varje förskoleenhets lokala förutsättningar löpande • identifiera säkerhetsrisker och sårbarheter samt vidta åtgärder för att minska dessa • göra en översyn och riskbedömning av lokalerna • uppdatera beredskapsplanen utifrån förändrade förutsättningar • informera medarbetarna om planeringen och säkerställa att de vet hur de ska agera • anpassa planeringen utifrån barn i behov av särskilt stöd • planera för utbildning och övning, exempelvis genom att inrymma, utrymma, fly, söka skydd och larma • vidta nödvändiga åtgärder i lokalerna och organisationen av utbildningen för att förhindra att obehöriga personer har tillträde till förskolans gårdar eller lokaler under tiden när verksamheten pågår. Medarbetare behöver vara insatta i beredskapsplanen och ha tillräcklig kompetens för att kunna agera vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation. Vidare är det relevant att göra avvägningar om hur mycket förskolan kan och bör involvera barn i arbetet och eventuella övningar. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 33 (42) Hygien och smittspridning Förskolan ska erbjuda en god och hälsofrämjande miljö för alla Exempel barn. Området hygien och smittspridning syftar till att minska risken för att barn blir utsatta för smitta i förskolans verksamhet. Kris Livsmedelshygien ingår som en del av säkerhetsområdet Livsmedel. Omfattande smittspridning av ett smittämne som påverkar Region Stockholm, genom Smittskydd Stockholm, och stora delar av samhället. Folkhälsomyndigheten erbjuder råd och stöd för förskolans arbete med att förebygga smitta. Regionens material ger en övergripande Allvarlig händelse bild av arbetet, medan Folkhälsomyndighetens vägledning är mer Fall av allmänfarlig och omfattande och djupgående. smittspårskyldig infektion på förskolan, till exempel EHEC. Stadsövergripande riktlinje Förskolan bör, om det inte finns särskilda skäl för annat, följa Förebyggande arbete Folkhälsomyndighetens vägledning Smitta i förskolan – Vägledning Egenkontroll och hygienrutiner. till personal och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att förskolor genomför egenkontroller för att Mer information motverka och förebygga oangelägenheter för människors hälsa och miljön44, se mer information under säkerhetsområdet Övergripande om barnsäkerhetsarbetet Miljöbalk (SFS 1998:08) • säkerställa att stadsdelsförvaltningarna följer Smittskyddslag Folkhälsomyndigheten och andra relevanta myndigheters, (SFS 2004:168) exempelvis MCF:s45 och Skolverkets, råd och Folkhälsomyndighetens rekommendationer vid pandemier eller andra allvarliga allmänna råd om städning i utbrott av smittsamma sjukdomar. skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet (FoHMFS 2014:19) Vidare bör stadsdelsnämnderna säkerställa att stadsdelsförvaltningarna har en stödjande och samordnade funktion Läroplan för förskolan Lpfö 18 reviderad 2025 för samråd med regionens smittskyddsenhet.46 (SKOLFS 2025:23) Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete angående Folkhälsomyndigheten hygien och smittspridning är att årligen följa upp och analysera hur förskolor inom stadsdelsområdet arbetar för att förebygga och Smitta i förskolan hantera smitta.47 Region Stockholm Råd och stöd för att minska Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete angående hygien smittspridning i förskolan och smittspridning är att 44 Miljöbalk (SFS 1998:808), 26 kap. 19§. 45 Innan 1 januari 2026 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 46 Folkhälsomyndigheten (2024), Smitta i förskolan – Vägledning till personal och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta. 47 Ibid. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 34 (42) • varje förskola har hygien- och städrutiner anpassade efter lokala förutsättningar48, däribland beaktar särskilt smittkänsliga barn • årligen följa upp smittskyddsarbetet49 • vårdnadshavare får information om hur de kan bidra till att minska smittspridningen i förskolan. Folkhälsomyndighetens vägledning Smitta i Förskola kan vara ett stöd vid framtagande av hygienrutiner. 48 FoHMFS 2014:19, Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. 49 Folkhälsomyndigheten (2024), Smitta i förskolan – Vägledning till personal och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 35 (42) Inne- och utemiljö Det finns flera olika perspektiv på förskolans inne- och utemiljö Exempel som verksamheten behöver beakta i säkerhetsarbetet. Det kan vara allt från att förebygga risker genom en kemikaliesmart och giftfri Kris förskola eller en god ljudmiljö, eller att identifiera otrygga platser, Allvarliga brister i inomhusmiljö avlägsna narkotika från gården eller hantera en pågående som kan innebära direkt fara översvämning. för liv. För information om hygienrutiner, se säkerhetsområdet Hygien och Allvarlig händelse smittspridning samt Livsmedel. Återkommande brister i städning. Stadsövergripande riktlinje Förskolan ska följa Boverkets Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap. Alla förskolor ska minst en gång per år genomföra och Förebyggande arbete dokumentera en barnsäkerhetsrond av inne- och utemiljön. Barnsäkerhetsrond. Dokumentationen ska vara skriftlig och innehålla • datum för genomförande • behov av åtgärder, sista datum för åtgärdande samt vem som är ansvarig för åtgärden. Mer information Stadsdelsnämnderna ska • vid beslut om upprustning av befintliga gårdar eller vid Miljöbalk (SFS 1998:08) planering av nya förskolegårdar ta hänsyn till Stockholms stads lekvärdesriktlinje50 Plan- och bygglag • säkerställa att förskoleenheter genomför egenkontroller för (SFS 2010:900) att motverka och förebygga oangelägenheter för Folkhälsomyndighetens människors hälsa och miljön51, se mer information under allmänna råd om städning i säkerhetsområdet Övergripande om barnsäkerhetsarbetet skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet (FoHMFS 2014:19) Vidare bör stadsdelsnämnderna följa upp resultaten av barnsäkerhetsronderna. Boverket Regler i Sverige för lekplatser Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är och lekredskap. att • säkerställa att rektor har kontinuitetsplaner för att trygga Stockholms stad barns säkerhet vid allvarliga samhällsstörningar såsom Minska skadliga kemikalier i översvämningar, strömavbrott och förlust av telefonnät förskola och skola • bedriva ett aktivt arbete för att minska skadliga kemikalier i Utformning av förskole- och förskolan, bland annat vid inköp av leksaker skolgårdar • säkerställa att alla förskolor har rutiner för lokalvård.52 Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att 50 Stockholms stad (Dnr. FÖF 2004/301), Lekvärdesriktlinjer Utformning av förskole- och skolgårdar. 51 Miljöbalk (SFS 1998:808), 26 kap. 19§. 52 FoHMFS 2014:19, Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 36 (42) • skapa förutsättningar för medarbetarna att genomföra barnsäkerhetsronden och ta tillvara resultaten i det systematiska barnsäkerhetsarbetet • lokaler som förskolan använder regelbundet städas dagligen, om det inte finns en särskild anledning till annat53 • vid utformning och inredning av lokalerna beakta hur ansamling av damm kan motverkas och städning underlättas54 • ta hänsyn till hälsa och miljö vid inköp av utrustning och förbrukningsmaterial.55 I arbetet med att skapa en säker innemiljö behöver rutinerna för lokalvård innefatta, utöver städning av lokaler, • rengöring av leksaker, textilier och städmaterial • uppföljning och kontroll av städningen. För att skapa en säker utomhusmiljö är det av vikt att förskolan har rutiner för att avlägsna farliga föremål från gården. 53 FoHMFS 2014:19, Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. 54 FoHMFS 2014:19, Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. 55 Folkhälsomyndigheten (2024), Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan och förskolan. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 37 (42) Incidenter vid övergång mellan förskola och hem Exempel Incidenter vid övergångar kan vara att medarbetare uppfattar att vårdnadshavare är berusade vid hämtning eller lämning, att ett barn blir hämtad av fel person eller att ett barn inte blir hämtat. För mer Kris information om hur medarbetare ska agera vid hotfulla eller Person med besöksförbud hämtar barnet. våldsamma situationer, se säkerhetsområdet Hot och våld. Om det finns tecken på missbruk hos den vuxna, eller att medarbetare känner oro för barnet på annat sätt, vid övergång mellan förskola Allvarlig händelse och hem ska förskolan göra en orosanmälan. En sådan anmälan ska Ingen hämtar barnet. göras utan dröjsmål till socialtjänstens mottagarfunktion eller Förebyggande arbete socialjouren beroende på tidpunkt på dygnet. För mer information Rutiner för hämtning. se säkerhetsområdet Barn som far illa i hemmet. Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska ha rutiner för hur medarbetarna ska agera vid incidenter vid övergång mellan förskola och hem. Mer information Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att förskoleenheterna har rutiner för hur medarbetarna ska agera vid incidenter vid övergångar Föräldrabalk (SFS 1949:381) mellan förskola och hem. Rutinerna ska innefatta • åtgärder för att förebygga att fel person hämtar barnet • hur lång tid efter hämtningstid som får förlöpa innan förskolan kontaktar vårdnadshavare • hur medarbetare ska agera om ett barn inte blir hämtat, såsom vem som ska kontaktas när ett barn inte blir hämtat • hur medarbetare ska agera om fel person har hämtat barnet. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att som en del av det systematiska barnsäkerhetsarbetet följa upp incidenter vid lämning och hämtning. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området att • det finns rutiner för att dokumentera vem som får hämta barnet och när barnet ska bli hämtat • vid behov vara insatt i hur rätten till vårdnad är fördelad • i samråd med vårdnadshavare bedöma vilka som ska ha information om att det finns barn i verksamheten som lever med en hotbild. I arbetet med barnsäkerhet på området är det en förutsättning att medarbetare vet vem som ska hämta barnet, när barnet ska bli hämtat samt att personen som hämtar barnet har rätten att hämta. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 38 (42) Informationssäkerhet Förskolan hanterar en mängd information om barn. Därför är det av Exempel vikt att förskolan har en god säkerhetskultur och att informationshantering sker på ett tryggt och säkert sätt. Kris Stadsövergripande riktlinje Skyddade personuppgifter röjs. Stadens förskolor ska följa riktlinjen för informationssäkerhet56 och ha rutiner för sekretesshantering. Dessa rutiner bör utgå från den Allvarlig händelse vägledning om förskolans sekretesshantering som tillhör Oaktsam hantering av känsliga säkerhetsområdet Informationssäkerhet57. personuppgifter. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att handlingsplanen för sekretesshantering är Förebyggande arbete implementerad på varje förskoleenhet Utbildning. • säkerställa att det finns lokal anvisning som beskriver de övergripande reglerna för informationssäkerhetsarbetet • säkerställa operativ styrning, resurstilldelning och uppföljning av det lokala informationssäkerhetsarbetet. Mer information Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att följa upp, analysera och förebygga säkerhetsincidenter. EU:s dataskyddsförordning (GDPR) Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • verkar för en god säkerhetskultur58 Offentlighets- och sekretesslag • säkerställer att det finns rutiner för hur och var medarbetare (SFS 2009:400) ska rapportera informationssäkerhetsincidenter Stockholms stad • hantera skyddade personuppgifter på ett säkert sätt • medarbetare har en förståelse för att de enbart ska delge Informationssäkerhet Riktlinjer för information till den som behöver, och iaktta särskilt informationssäkerhet i aktsamhet för barn med skyddade personuppgifter. Stockholms stad Integritetsskydds För att skapa en säker IT-miljö är det viktiga att alla anställda inom myndigheten staden Det här gäller enligt • årligen genomgår obligatoriska utbildningar i dataskyddsförordningen informationssäkerhet • genomför säkerhetsuppdateringar av digitala verktyg • använder stadens tekniska lösningar för att hantera information • uppmärksammar, dokumenterar och registrerar informationssäkerhetsincidenter59. 56 Stockholms stad (Dnr. KS 2021/866), Riktlinjer för informationssäkerhet i Stockholms stad. 57 Publiceras 2026. 58 Stockholms stad (Dnr. KS 2023/1192) Tillämpningsanvisning till stadens riktlinje för informationssäkerhet. 59 Stockholms stad (Dnr. KS 2021/866), Riktlinjer för informationssäkerhet i Stockholms stad. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 39 (42) Livsmedel Förskolan ska erbjuda goda och näringsriktiga måltider för alla Exempel barn. Det är viktigt att medarbetare hanterar maten på ett säkert sätt så ingen blir sjuk av den. Därför måste alla medarbetare som handskas med mat inom förskolan ha kunskap för en säker Allvarlig händelse hantering. Miljöförvaltningen i Stockholms stad ska genom tillsyn Smittspridning förorsakad av bristande livsmedelshygien. av alla registrerade kök se till att lagar och föreskrifter följs. Stadsövergripande riktlinje Förebyggande arbete Förskolan ska, om det inte finns särskilda skäll för annat, följa Utbildning. Livsmedelverkets Nationella riktlinjer för måltider i förskolan.60 De bör även följa SKR:s Branschriktlinjer för offentlig säker mat.61 Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att varje förskoleenhet genomför egenkontroller för att motverka och förebygga oangelägenheter för Mer information människors hälsa och miljön62, se Övergripande om barnsäkerhetsarbetet. Livsmedelslag (SFS 2006:804) Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är Livsmedelsförordning (SFS att säkerställa att förskolan genomför egenkontroller av 2006:813) livsmedelshantering. SKR Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att Avdelningskök, förskola • varje förskola har ett system för egenkontroll Branschriktlinjer för offentlig • medarbetare som arbetar med tillagning av mat och säker mat servering har den kompetens som krävs för att hanteringen sker på ett säkert sätt Egenkontroll i tillagningskök Stockholms stad I arbetet med barnsäkerhet på området är det relevant att beakta olika förutsättningar utifrån kökens olika storlek, som till exempel Måltidsberedskap för Stockholms stads förskolor skillnaden för avdelningskök på förskolan och ett stort tillagningskök. 60 Livsmedelsverket (2023), Nationella riktlinjer för måltider i förskolan. 61 Sveriges kommuner och regioner, Branschriktlinjer för offentlig säker mat. 62 EG-förordning 852/2004. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 40 (42) Sjukdomsfall och personskador Barn ska vara trygga på förskolan och få en god omsorg, vilket Exempel innefattar att medarbetare på förskolan behöver vara förberedd för att hantera både enklare och allvarligare sjukdomsfall och personskador. Kris Dödsfall. Stadsövergripande rutiner Alla förskolor ska ha rutiner för akuta sjukdomstillstånd och Allvarlig händelse olycksfall samt för dödsfall. Varje medarbetare på förskolan ska Olyckor som föranleder minst vartannat år uppdatera sina kunskaper i första hjälpen. vådbesök. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att varje förskoleenhet har rutiner för hur Förebyggande arbete ledning och förskolepersonal ska agera vid akuta Utbildning i hjärt- och lungräddning och första sjukdomstillstånd och olycksfall samt dödsfall. hjälpen. Rutinerna ska, förutom akuta sjukdomstillstånd, olycksfall samt dödsfall bland barn innehålla • rutiner för - hur medarbetare ska agera om akut sjukdomstillstånd, allvarlig olycka eller dödsfall gäller en kollega, Mer information vårdnadshavare, förälder eller annan nära anhörig till barnet Skollag (SFS 2010:800) - hur information om akuta sjukdomstillstånd, allvarliga olycksfall eller dödsfall bland barn, medarbetare, vårdnadshavare, förälder eller annan nära anhörig till HLR – Rådet barnet, såväl i som utanför verksamheten, ska Så här gör du barn-HLR kommuniceras till berörda; Branschriktlinjer för offentlig • kontaktuppgifter till viktiga aktörer vid en krissituation. säker mat Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är Egenkontroll i tillagningskök att Stockholms stad • meddela stadsdelsdirektören om allvarliga olyckor, svåra Krisstöd i Stockholms stad sjukdomsfall och dödsfall under pågående verksamhet • säkerställa att det på varje förskola finns rutiner för att Systematiskt säkerhetsarbetet dokumentera, rapportera och utreda tillbud och olyckor • de kommunala förskolorna inom stadsdelsområdet har gemensamma rutiner för hur rektor och förskolans medarbetare ska hantera och bemöta barn, vårdnadshavare och medarbetare vid allvarliga olyckor, svåra sjukdomar och dödsfall. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att dokumentera när en medarbetare senaste genomförde en kurs i hjärt- och lungräddning samt första hjälpen, och vid behov erbjuda utbildning. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 41 (42) Utflykter Utflykter utgör en särskild situation som skiljer sig från den Exempel verksamhet som förskolan bedriver på förskolans område. Huvudregel för utflykter är att samma riktlinjer gäller för Kris verksamhet på och utanför förskolans område, till exempel riktlinjer Terroristattentat i närheten av om ett barn försvinner när verksamheten pågår eller hur förskolan pågående utflykt. ska agera vid en olycka. Allvarlig händelse Stadsövergripande riktlinje Kraftiga trafikstörningar med Förskolan ska ha rutiner för organiseringen av utflykter. Utflykter stor påverkan på möjligheterna till nya platser eller utflykter till kända platser inom närområdet kan att ta sig tillbaka till förskolan. kräva olika typer av förberedelser och rutiner. Stadsdelsnämnderna ska Förebyggande arbete • säkerställa att varje förskoleenhet har rutiner för utflykter. Ta del av väderleksprognoser. Dessa rutiner ska omfatta • hur utflykter ska bemannas och planeras • checklista för nödvändig packning, däribland barnlista och vem som ansvarar för omvärldsbevakning, såsom Mer information väderprognoser samt trafikstörningar • säkerställan av aktuell kontaktlista till vårdnadshavare Föräldrabalk (SFS 1949:381) • hur medarbetarna ska agera vid allvarliga samhällstörande händelser. Skollag (SFS 2010:800) Grundläggande för skolchefs barnsäkerhetsarbete på området är SKR säkerställa att rektor är informerade om ett förändrat säkerhetsläge Mat på utflykt, förskola som påverkar förutsättningarna för utflykter. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är säkerställa att medarbetarna är informerade om ett förändrat säkerhetsläge som påverkar förutsättningarna för utflykter. Vid utflykter är det viktigt att medarbetare håller sig informerade om trafikstörningar och vädervarningar från SMHI. Vid gul varning ska medarbetarna pröva omständigheterna för utflykten och vid orange eller röd varning ska utflykten ställas in. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 42 (42) Väderförhållanden Höga temperaturer, sträng kyla, kraftiga skyfall eller snöstormar är Exempel alla väderförhållanden som kan påverka barnsäkerhetsarbetet i förskolan. Kris Stadsövergripande riktlinje Översvämning med akuta och Alla förskolor ska bedriva ett aktivt beredskapsarbete och ha allvarliga konsekvenser för samhället. kontinuitetsplaner för att kunna bedriva en säker verksamhet även vid väderförhållanden som innebär förlust av till exempel vatten Allvarlig händelse och el. Vidare ska alla förskolor ha rutiner för att trygga barns Långvarig värmebölja. välbefinnande i händelse av värmebölja. Stadsdelsnämnderna ska Förebyggande arbete • säkerställa att det inom stadsdelsområdet finns rutiner i Kartlägga möjligheterna för händelse av värmebölja skugga och svalka i lokalerna • säkerställa att det vid varje förskoleenhet finns och i utemiljön. . kontinuitetsplaner för en säker verksamhet även under påverka av andra extrema väderförhållanden, exempelvis sträng kyla eller skyfall. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är Mer information att alla förskolor har rutiner för att kunna bedriva en säker verksamhet även under påverkan av extrema väderförhållanden. Skollag (SFS 2010:800) Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • rutinerna är anpassade efter varje enskild förskolas Boverket förutsättningar, såsom geografiskt läge Värmebölja • vädervarningar ingår som en del av ledningsgruppens och förskolans omvärldsbevakning Folkhälsomyndigheten • medarbetare har kunskap om barn som är extra sårbara för Råd vid värmeböljor till personal inom barnomsorg värme. I framtagande av rutinerna kan materialet för åtgärder vid värmebölja fungera som ett stöd63. 63 Publiceras 2026.