Digitala personalakter: Nämnder ska sluta med pappersakter
Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett remissvar från kommunstyrelsen om att digitalisera personalakter inom Stockholms stad. Nämnden ställde sig positiv till förslaget, då det förväntades öka rättssäkerheten, förenkla informationssökning och förbättra arbetsmiljön för arkiv- och HR-personal samt chefer. Nämnden betonade vikten av noggrann kvalitetssäkring av systemen och tydliga rutiner under övergången.
Detta ärende har uppdaterats med information från protokollet för mötet den 2026-04-23.
Från originalhandlingen
Södermalms stadsdelsförvaltning ställer sig positiv till förslaget med anledning av att det skulle öka rättssäkerheten, förenkla återsökning och förbättra arbetsmiljön för arkiv- och HR-personal och underlätta för chefer. Förvaltningen anser att det är viktigt att det genomförs noggrann kvalitetssäkring av de tilltänkta systemen samt implementering av tydliga rutiner och objektägarskap.
[Tjänsteutlåtande - Övergång till digital personalakt.pdf]
Södermalms stadsdelsförvaltning
Stadsdelsdirektörens stab och kansli
Virkesvägen 3
Box 90 185
120 22 Stockholm
Växel 08-508-12-000
Fax
soder@stockholm.se
start.stockholm
Sida 1 (5)
Övergång till digital personalakt
Svar på remiss från kommunstyrelsen KS 2026/153
Förvaltningens förslag till beslut
Stadsdelsnämnden överlämnar stadsdelsförvaltningens
tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Sammanfattning
Utvecklings- och HR-avdelningen på stadsledningskontoret har
tagit fram ett förslag om att stadens nämnder bör övergå från
pappersbaserade till digitala personalakter. I förslaget beskrivs
utmaningar med dagens hantering. Målen med den nya hanteringen
är att effektivisera hanteringen av personalhandlingar, se till att
personalakterna innehåller rätt handlingar och är sökbara, att
överlämningen mellan förvaltningar sker på säkert och korrekt sätt
samt att främja livscykelhantering av information. Merparten av
dokumenten som ingår i personalakten framställs digitalt och att det
finns möjligheter att digitalt signera dokument. Att handlingarna
sedan ska bevaras i pappersform innebär därför ett merarbete.
Förslaget är i linje med kommunfullmäktiges budget 2025 och
Stockholms stads kvalitetsprogram där det framgår att staden ska ta
till vara på digitaliseringens möjligheter i kvalitetsarbetet.
Förberedelsearbete och införande av digitala personalakter föreslås
sträcka sig över fem år. De befintliga analoga akterna föreslås
ersättningsskannas för att skapa en sammanhållen digital
personalakt.
Södermalms stadsdelsförvaltning ställer sig positiv till förslaget
med anledning av att det skulle öka rättssäkerheten, förenkla
återsökning och förbättra arbetsmiljön för arkiv- och HR-personal
och underlätta för chefer. Förvaltningen anser att det är viktigt att
det genomförs noggrann kvalitetssäkring av de tilltänkta systemen
samt implementering av tydliga rutiner och objektägarskap.
Förvaltningen föreslår att ersättningsskanningen samordnas centralt
för att säkerställa att det görs på samma sätt av alla förvaltningar.
Förhoppningen är att staden kan övergå till att upprätta, skriva
Handläggare
Elise Wargentin
Telefon: 08-50812059
Till
Södermalms stadsdelsnämnd
Södermalms stadsdelsförvaltning
Stadsdelsdirektörens stab och kansli
Tjänsteutlåtande
Dnr SÖD 2026/201
2026-03-17
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr SÖD 2026/201
Sida 2 (5)
Remiss - Övergång till digital personalakt,
KS 2026/153
under och spara anställningsintyg digitalt i både HR-system och
digital akt, det vill säga att det digitalt upprättade avtalet hamnar i
LISA och den digitala akten samtidigt.
Förvaltningen anser att det vore fördelaktigt om redan avslutade
personalakter också skannas för att hålla hela akten samlad om en
person anställs igen vid ett senare tillfälle, men det bedöms dock
vara ett mycket omfattande arbete att ersättningsskanna alla
avslutade akter.
Bakgrund
Kommunstyrelsen har remitterat ärendet till Södermalms
stadsdelsnämnd för yttrande senast den 30 april 2026.
Övriga remissinstanser är alla stadsdelsnämnder och facknämnder,
med undantag för Valnämnden.
Ärendet
Utvecklings- och HR-avdelningen på stadsledningskontoret
beskriver i sin utredning utmaningar med dagens hantering av
personalakter som innefattar omfattande manuellt arbete med
insortering, gallring och arkivering, samt stora krav på utrymme för
att förvara stora och växande volymer av handlingar på ett säkert
sätt. Varje medarbetare i staden ska ha en personalakt, det vill säga
de personalhandlingar som rör medarbetaren ska finnas samlade i
ett omslag. Förvaltningarna behöver tillgång till handlingarna för
bland annat arbetsrättsliga åtgärder och pensionsutredningar, men
det finns även andra intressenter, till exempel framtida forskare. Av
dessa anledningar ska majoriteten av personalhandlingarna bevaras
i evig tid. De anställdas personalakter förvaras hos respektive
anställande förvaltning. Handlingarna som enligt nuvarande
hanteringsordning förvaras i personalakten ska förvaras på papper
och på ett säkert sätt. Skribenterna framhåller att merparten av
dokumenten som ingår i personalakten framställs digitalt och att det
finns möjligheter att digitalt signera dokument. Eftersom bevarandet
sedan sker i pappersform innebär detta ett merarbete då många
handlingar behöver skrivas ut för att läggas i personalakten.
Förslaget att övergå till en digital personalakt är i linje med
kommunfullmäktiges budget 2025 och Stockholms stads
kvalitetsprogram där det framgår att staden ska ta till vara på
digitaliseringens möjligheter i kvalitetsarbetet. Målen med den nya
hanteringen är:
- Att chefer och berörda medarbetare hanterar
personalhandlingar på ett säkert, effektivt och smidigt sätt för
att både kunna utföra sitt arbete och följa gällande lagkrav.
Tjänsteutlåtande
Dnr SÖD 2026/201
Sida 3 (5)
Remiss - Övergång till digital personalakt,
KS 2026/153
- Att personalakterna innehåller rätt handlingar, är uppdaterade
och sökbara.
- Att tillgång till personalakterna och överlämning mellan
förvaltningar sker på ett säkert och korrekt sätt.
- Att livscykelhantering av information sker från en handlings
skapande till eventuell gallring och överlämnande för
slutarkivering.
Utredningen föreslår att de system som ska användas för
personalhandlingar är en kombination av LISA självservice och
eDok, två i staden befintliga systemstöd.
Gällande pågående personalakter som i nuläget förvaras analogt har
utredningen identifierat tre alternativ:
1. Helt digital akt: en digital personalakt påbörjas vid ett visst
datum för alla medarbetare. Alla pågående analoga
personalakter skannas in för att skapa en sammanhållen
personalakt.
2. Hybridakt: en digital personalakt startas vid ett visst datum
för alla medarbetare. Pågående personalakter behålls i
analog form. Medarbetaren har därmed både en analog och
en digital akt.
3. Två separata aktsystem: Alla som anställs från och med
brytpunkten får en digital personalakt och alla med en
pågående anställning fortsätter med en analog personalakt.
Samtliga alternativ har såväl positiva som negativa konsekvenser,
men utredningen anser att det bästa alternativet ur ett arkiv- och
informationssäkerhetsperspektiv är att använda sig av en helt digital
akt. Detta kräver ersättningsskanning av de pågående akterna.
Förberedelsearbete och införande av digitala personalakter föreslås
sträcka sig över fem år. Detta menar skribenterna bör ge goda
förutsättningar att genomföra de förberedelser som behövs när det
gäller teknisk utveckling utifrån den definierade processen. Det ger
också förvaltningarna framförhållning och tid att genomföra det
förberedelsearbete som behöver göras i form av kvalitetssäkring av
befintliga personalakter. De befintliga analoga akterna ska
ersättningsskannas.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av stadsdelsdirektörens stab och kansli i
samverkan med enheten för HR och IT. Ärendet har behandlats i
förvaltningsgruppen och pensionärsrådet den 9 mars 2026.
Förvaltningens synpunkter och förslag
Förvaltningen är positiv till förslaget och betonar att vi ser att det
kan leda till ökad kvalitetssäkring, effektivisering, tillgänglighet,
sökbarhet, och livscykelhantering. Förvaltningen ser även att det
Tjänsteutlåtande
Dnr SÖD 2026/201
Sida 4 (5)
Remiss - Övergång till digital personalakt,
KS 2026/153
kan förbättra arbetsmiljön för arkiv- och HR-personal och
underlätta för chefer. Som med all digitalisering kräver detta ett
långsiktigt kvalitetssäkert arbetssätt för att ersätta fysisk lagring på
papper, ett medium som kan lagras under lång tid. Att
informationen i personalhandlingarna bevaras på ett säkert sätt är
viktigt för att följa både arkivlagen och GDPR, som reglerar att
personuppgifter inte ska raderas eller ändras olovligen.
Förvaltningen anser därför att det är viktigt att kontrollera att aktuell
informationsklassning finns för både LISA och eDok, samt
eventuella andra system som planerar att användas, innan det sker
en övergång till digital personalakt. Om det inte centralt finns en
ändamålsenlig objektorganisation finns det en risk att normerande
informationsklassning blir svår att genomföra eller inte håller
tillräckligt hög kvalitet, vilket i längden kan äventyra säkerheten för
de personuppgifter som behandlas i systemen. Skyddade
personuppgifter måste här särskilt tas i beaktande. Systemen
behöver vara användarvänliga så att det är lätt att göra rätt. Av
denna anledning finns skäl att se över hur framförallt eDok kan
göras mer användarvänligt för de sällananvändare som kan komma
att arbeta med personalhandlingar i systemet. De övriga system som
föreslås användas behöver, likt eDok, ha en funktion för att markera
material som innehåller sekretess, på samma sätt som en inneliggare
i den fysiska akten.
I den nuvarande hanteringen av personalakter har förvaltningen
identifierat ett antal problem rörande att akter inte skickas in enligt
rutin, att akter finns spridda på olika förvaltningar inom staden,
samt att återsökning är tidskrävande och kräver personal på plats på
kontoret. Som det är nu behöver en chef skriva ut anställningsavtal,
skriva under, och sedan ska de sparas fysiskt i personalakten. Det
händer ibland att de inte skickas till personalarkivet förrän personen
avslutar sin anställning. Detta är en rättsosäker hantering som
försvårar återsökning. Den digitala hanteringen skulle spara tid för
chefer och HR-administratör då det blir färre moment.
Förhoppningen är att staden kan övergå till att använda
anställningsintyg som då upprättas, skrivs under och sparas digitalt i
både HR-system och digital akt, det vill säga att det digitalt
upprättade avtalet hamnar i LISA och den digitala akten samtidigt.
En risk att beakta i en sådan förändring är att se över hur det
säkerställs att betyg och intyg kommer till den digitala akten. En
koppling mellan rekryteringsverktyget Varbi där dessa laddas upp
av ansökande och digital akt vore bra, så att betyg och intyg för den
kandidat som blir anställd automatiskt hamnar i den digitala akten
efter att anställningsintyg är uppladdat.
Förvaltningen bedömer att en helt digital akt vore att föredra för att
förenkla vid återsökning. Ersättningsskanning krävs då för att
Tjänsteutlåtande
Dnr SÖD 2026/201
Sida 5 (5)
Remiss - Övergång till digital personalakt,
KS 2026/153
implementera detta. Förvaltningen föreslår att skanningen
samordnas centralt, vilket också föreslås som ett alternativ i
remissen, för att säkerställa att det görs på samma sätt av alla
förvaltningar. När en stor mängd handlingar behöver skannas in
innebär det en risk för röjande och informationsförlust, och det är
därför viktigt med tydliga rutiner och instruktioner till de som ska
göra detta.
Förvaltningen vill slutligen lyfta frågan om vad som föreslås göras
med de redan avslutade personalakterna, framförallt om en person
avslutar sin anställning och sedan anställs igen vid ett senare
tillfälle. Det vore fördelaktigt om hela akten då hölls samlad, men
det bedöms vara ett mycket omfattande arbete att ersättningsskanna
alla de avslutade akter som idag förvaras analogt hos
förvaltningarna.
Jämställdhetsanalys
All arkivering är viktig ur demokratisynpunkt för framtida
forskning och allmänhetens insyn, vilket fastställs i arkivlagen
(1990:782). Detta berör alla människor oavsett könstillhörighet och
en vidare jämställdhetsanalys har därför inte genomförts.
Barnrättsanalys
Förvaltningen bedömer inte att ärendet ger direkta eller indirekta
konsekvenser för barn. En vidare barnrättsanalys genomförs därför
inte.
Stadsdelsnämnden överlämnar stadsdelsförvaltningens
tjänsteutlåtande som svar på remissen
Kerstin Andersson Emma Liljenberg
Stadsdelsdirektör Stab och kansli-chef
Södermalms
stadsdelsförvaltning
Södermalms
stadsdelsförvaltning
Bilagor
1. Remiss - Övergång till digital personalakt, KS 2026/153
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Kerstin Andersson, Stadsdelsdirektör 2026-03-30
Emma Liljenberg, Stab och kansli-chef 2026-03-30
---
[Bilaga KS 2026/153 Tjänsteutlåtande - Övergång till digital personalakt.pdf]
Stadsledningskontoret
Ragnar Östbergs Plan 1
105 35 Stockholm
start.stockholm
Sida 1 (12)
Övergång till digital personalakt
Initiativärende
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
följande.
1. Stadens nämnder övergår till digital personalakt i enlighet
med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande (dnr KS
2026/153)
2. Stadens nämnder ska ersättningsskanna pågående analoga
personalakter för att skapa en sammanhållen digital
personalakt (dnr KS 2026/153).
3. Kommunstyrelsen i samarbete med kulturnämnden
(stadsarkivet) ges i uppdrag att leda arbetet med övergång
till digital personalakt i enlighet med stadsledningskontorets
tjänsteutlåtande (dnr KS 2026/153), samt ansvara för den
kommande systemförvaltningen, avtalshanteringen och
utvecklingen.
4. Kommunstyrelsen medges finansiering om 70 mnkr för
utveckling och införande av digital personalakt åren 2026-
2031. Finansiering sker genom de årligen reserverade
medlen för utvecklingskostnader IT i central medelsreserv 2
i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande (dnr
KS 2026/153).
Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att
kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande
1. Stadsdirektören ska genomföra utveckling, löpande
avtalshantering och införande av digital personalakt samt
ansvara för den kommande förvaltningen i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande (dnr KS 2026/153).
Sammanfattning
I syfte att skapa en kvalitetssäkrad och effektiv process för
hantering och förvaring av personalhandlingar har
stadsledningskontoret utrett förutsättningarna för en övergång från
pappersbaserad till digital personalakt. I utredningsarbetet har
Handläggare
Ulrika Josephson Westberg
Telefon: 0850829574
Till
Kommunstyrelsen
Stadsledningskontoret
Utvecklings- och hr-avdelningen
Tjänsteutlåtande
Dnr KS 2026/153
2026-02-03
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr KS 2026/153
Sida 2 (12)
flertalet fördelar med övergång till digital personalakt identifierats.
Målet är att chefer och berörda medarbetare ska få stöd att hantera
dokument på ett effektivt och smidigt sätt för att både kunna utföra
sitt arbete och följa lagkraven. Personalakterna ska innehålla rätt
handlingar, vara uppdaterade och sökbara och tillgången till akterna
och överlämning av information ska ske på ett säkert sätt.
Utredningen föreslår att en övergång ska ske till digital personalakt
och att befintliga analoga pappershandlingar ska ersättningsskannas.
Stadsledningskontorets sammantagna bedömning är att staden bör
genomföra en övergång till sammanhållen digital personalakt. Ett
sådant utvecklingsarbete ligger i linje med kommunfullmäktiges
intentioner kring digitaliseringens möjligheter och arkivregelverket
som anger att staden ska sträva efter att bevara digitalt skapad
information i digital form.
Stadsledningskontorets uppfattning är att den föreslagna
övergången till digital personalakt skapar goda förutsättningar för
att uppnå en förbättrad, säker och enhetlig informationshantering
när det gäller personalhandlingarna utifrån ovan beskrivna
principer. Det blir enklare och tydligare för chefer och medarbetare
som på olika sätt arbetar med och behöver ha tillgång till
personalhandlingarna. För stadens alla medarbetare förväntas det
medföra att deras personalhandlingar hanteras på ett mer enhetligt
och säkert sätt.
Genom att förvaltning och drift av systemen bedrivs i enlighet med
Stockholms stads informationssäkerhetsriktlinje och dess
tillämpningsanvisningar och inom ramen för stadens
systemtjänsteavtal har staden själv full rådighet över informationen
under hela dess livscykel.
Bakgrund
Av kommunfullmäktiges budget 2025 och Stockholms stads
kvalitetsprogram (dnr 2021/KS 866) framgår att staden ska ta till
vara på digitaliseringens möjligheter i kvalitetsarbetet.
Digitaliseringen kan förenkla för stadens målgrupper och
medarbetare – arbetskrävande moment kan ersättas och interna
processer göras mer effektiva. I syfte att skapa en kvalitetssäkrad
och effektiv process för hantering och förvaring av
personalhandlingar har stadsledningskontoret utrett
förutsättningarna för en övergång från pappersbaserad till digital
personalakt.
Varje medarbetare i staden ska ha en personalakt, det vill säga de
personalhandlingar som rör medarbetaren ska finnas samlade i ett
omslag. Under anställningstiden upprättas och inkommer olika
allmänna handlingar som rör den enskilda medarbetaren – från
Tjänsteutlåtande
Dnr KS 2026/153
Sida 3 (12)
ansökan och CV till anställningsavtal, olika betyg och intyg,
eventuella rehabiliteringsutredningar och slutligen ett beslut om
entledigande vid medarbetarens avgång eller pension.
Förvaltningarna behöver tillgång till handlingarna för bland annat
arbetsrättsliga åtgärder och pensionsutredningar, men det finns även
andra intressenter, till exempel framtida forskare. Därför ska
majoriteten av handlingarna bevaras i evig tid. Sekretesskraven
gäller däremot i huvudsak i 70 år. Personalhandlingar är i regel
allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen, offentlighets-
och sekretesslagen och arkivlagen. Merparten av handlingarna i
personalakten är offentliga och en del omfattas av sekretess.
Samtliga handlingar innehåller personuppgifter och vissa är
känsliga enligt dataskyddslagstiftningen.
Uppskattningsvis finns ca 88 000 personalakter i staden, varav ca
55 000 akter finns hos utbildningsförvaltningen.
De anställdas personalakter förvaras hos respektive anställande
förvaltning. Handlingarna som enligt nuvarande hanteringsordning
förvaras i personalakten ska förvaras på papper och på ett säkert
sätt. Hanteringen av personalakterna innebär ett omfattande
manuellt administrativt arbete och förvaringen av akterna är
utrymmeskrävande. Samtidigt framställs handlingarna som läggs i
personalakten till stor del digitalt, och det finns möjlighet till säker
digital signering av dokument.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av utvecklings- och hr-avdelningen på
stadsledningskontoret i samarbete med juridiska avdelningen. I
utredningsarbetet som ligger till grund för ärendet har nära dialog
skett med stadsarkivet som är stadens arkivmyndighet. Flertalet
förvaltningar har aktivt deltagit i kontinuerlig dialog under
utredningsarbetet och medverkat i utvärdering av möjliga
systemstöd.
Ärendet
I syfte att skapa en kvalitetssäkrad och effektiv process för
hantering och förvaring av personalhandlingar har
stadsledningskontoret utrett förutsättningarna för en övergång från
pappersbaserad till digital personalakt. Utredningarbetet har
omfattat omvärldsbevakning, beskrivning av nuläget och
framtagande av en önskvärd process för hantering och bevarande av
personalhandlingarna. Vidare har för- och nackdelar med en
förändrad process och eventuella risker identifierats. Utredningen
innehåller förslag om hantering av befintliga analoga personalakter
och vägval när det gäller systemstöd.
Tjänsteutlåtande
Dnr KS 2026/153
Sida 4 (12)
Stockholms stad är gemensam arbetsgivare för förvaltningarna,
medan stadens bolag är egna arbetsgivare. Utredning och förslag
omfattar därför enbart stadens förvaltningar.
Nedan redovisas huvudsakliga resultatet av utredningen.
Erfarenheter från dagens hantering
I Anvisning för hantering och förvaring av personalhandlingar i
Stockholms stad som tagits fram av stadsledningskontoret och
stadsarkivet beskrivs hur stadens förvaltningar ska hantera
personalhandlingar. Av de stadsgemensamma
hanteringsanvisningarna för processgrupp ”Hantera personal”
framgår vidare bland annat behov av registrering, förvaring och
gallring enligt stadsarkivets gallringsbeslut uppdelat på olika
handlingstyper.
Det finns en rad utmaningar i dagens hantering. Handlingarna som
ingår i personalakten inkommer och framställs på olika sätt och det
finns svårigheter att få in rätt handlingar till akten. På merparten av
förvaltningarna förekommer det en omfattande manuell hantering
med insortering, gallring och arkivering. Hanteringen ställer stora
krav på utrymme för att förvara stora och växande volymer av
handlingar på ett säkert sätt. För förvaltningar med stor geografisk
spridning av sina verksamheter innebär det en omfattande hantering
när många handlingar skickas från verksamheterna till
förvaltningarnas centrala hr-arkiv. Överföring av personalakter
mellan förvaltningar när medarbetare byter förvaltning innebär en
manuell hantering där rätt handlingar ska skickas på ett säkert sätt
till mottagande förvaltning.
Vissa handlingar som ingår i personalakten innehåller sekretess och
ska registreras i diariet innan de läggs in i personalakten vilket
innebär att flera moment ska göras för att hantera en enskild
handling.
Merparten av dokumenten som ingår i akten framställs digitalt och
det finns möjligheter att digitalt signera dokument. Eftersom
bevarande sker i pappersform innebär det ett merarbete att många
handlingar behöver skrivas ut för att läggas i personalakten.
Sammantaget innebär den omfattande manuella hanteringen av en
stor volym av handlingar utmaningar i att upprätthålla en effektiv
och säker hantering.
Framtida process för hantering av personalhandlingar
Målen som har identifierats för en framtida process för hantering av
personalhandlingar i en digital personalakt är att:
Tjänsteutlåtande
Dnr KS 2026/153
Sida 5 (12)
• Chefer och berörda medarbetare hanterar personalhandlingar
på ett säkert, effektivt och smidigt sätt för att både kunna
utföra sitt arbete och följa gällande lagkrav.
• Personalakterna innehåller rätt handlingar, är uppdaterade
och sökbara.
• Tillgång till personalakterna och överlämning mellan
förvaltningar sker på ett säkert och korrekt sätt.
• Livscykelhantering av information sker från en handlings
skapande till eventuell gallring och överlämnande för
slutarkivering.
En översiktlig och möjlig ny process har tagits fram utifrån ovan
mål och erfarenheter från dagens hantering av personalakterna. De
övergripande beståndsdelarna är samma som idag, men där
förvaringen av akten sker i ett systemstöd istället för i
pappersformat. Systemstödet fungerar som en sammanhållen
lagring av pågående och vilande personalakter innan de slutligen
överförs till stadens e-arkiv för bevarande. En central del i en
process för digital personalakt är att effektivisera inflödet av
handlingar så att rekryterings- och anställningshandlingar styrs in i
personalakten per automatik. Denna typ av handlingar ska finnas i
alla medarbetares personalakter och utgör en stor andel av
handlingarna i personalakterna. Övriga handlingar skickas in i akten
av chefer, administratörer och medarbetare inom hr via en e-tjänst.
Så långt som möjligt fördelas handlingarna via kategorier i rätt akt
per automatik. Utsedd medarbetare på förvaltningens hr-funktion
fördelar vid behov handlingar i rätt akt, utför bland annat
kvalitetsgranskning, aktvård och överföring av offentliga handlingar
vid byte av anställning till annan förvaltning. Handlingar som
behöver registreras utifrån OSL registreras i systemstödet istället för
i diariet. Handlingar med gallringsfrist ska gallras när
gallringsfristen löper ut. Slutligen överlämnas
personalhandlingarna till e-arkivet för långsiktigt bevarande.
Tillgång till personalakterna styrs genom behörighet för chefer och
hr-medarbetare.
Förväntade nyttor i en framtida process
En övergång till digital personalakt kan förväntas resultera i nyttor
när det gäller kvalitetssäkring, den praktiska hanteringen,
informationssäkerhet och arkivhantering.
Kvalitetssäkring och praktisk hantering
En digital akt förväntas innebära en förbättrad sökbarhet och
tillgänglighet till handlingarna. Automatiserade processer
underlättar för att sammanställa en komplett akt. Hanteringen av
personalhandlingarna förväntas bli effektivare vilket kommer att
frigöra tid till kvalitetsgranskning och aktvård. Tidskrävande
Tjänsteutlåtande
Dnr KS 2026/153
Sida 6 (12)
moment försvinner, exempelvis återsökning och insortering i
analoga personalakter. Hanteringen förväntas även underlätta vid
till exempel utlämnande av allmän handling. En minskad manuell
hantering förväntas bidra till förbättrad arbetsmiljö för de
medarbetare som sköter hr-arkiven.
Informationssäkerhet
En digital akt förväntas leda till förbättrad informationssäkerhet
genom behörighetsstyrning med begränsad tillgång till känslig eller
sekretessbelagd information. Genom att informationen finns samlad
istället för att förvaras hos enskilda medarbetare eller i
dokumentskåp där det inte är möjligt att följa upp vilka som tar del
av handlingarna förväntas en säkrare hantering uppnås.
Informationssäkerhetsrisker under förvaltning och drift av systemen
hanteras genom följsamhet mot riktlinjer och
tillämpningsanvisningar inom informationssäkerhet samt genom
kontinuerliga förbättringar och förstärkning av cybersäkerhet som
sker inom ramen för systemtjänsteavtalet.
Förändrade arbetssätt förväntas också leda till säkrare överföring av
information när medarbetare byter förvaltning och icke-
sekretessklassade handlingar ska överföras till ny förvaltning. När
handlingarna inte behöver skickas fysiskt minskar risken för
otillbörlig tillgång och att handlingar inte når mottagaren.
Arkiv
Arkiveringen av akten underlättas i och med att en sammanhållen
digital akt kommer att kunna levereras till e-arkiv Stockholm för
slutförvaring. Återsökningen av akten för tidigare medarbetare och
framtida forskare förbättras där med också. Behov av och kostnader
för arkivlokaler och arkivskåp både vid förvaltningarna och efter
slutarkivering minskar med en helt digital akt.
Förutsättningar utifrån arkivhantering och
registreringsfunktion
Enligt Arkivregler för Stockholms stad, Kfs2015:27, ska handlingar
som myndigheten upprättar framställas och hanteras så att de kan
läsas, återsökas och göras tillgängliga under den tid de ska bevaras.
I förekommande fall ska hänsyn tas till möjligheten att i framtiden
överföra uppgifterna till annan databärare. Det framgår också att
myndigheten ska sträva efter att bevara digitalt skapad information i
digital form. Det anges vidare att analog arkivering kan ske om det
föreligger t ex juridiska eller ekonomiska skäl för det.
Stadsarkivet rekommenderar att stadens myndigheter arbetar för att
kunna ta emot sina inkommande handlingar i digitalt format från
början, för att på så sätt få en helt digital hantering.
Tjänsteutlåtande
Dnr KS 2026/153
Sida 7 (12)
Ersättningsskanning
Inom ramen för utredningsarbetet har en genomgång gjorts av om
det finns några formkrav för de handlingstyper som i dagsläget
ingår i personalakten som skulle utgöra hinder till att gå över till en
digital personalakt. Bedömningen utifrån denna genomgång är de
handlingar som ska finnas i personalakten inte är av det slag att det
motiverar bevarande i analogt format utan principen om
ersättningsskanning skulle kunna tillämpas.
Registreringskrav
För merparten av handlingarna i personalakten uppfylls
registreringskraven i OSL genom att hålla handlingarna
systematiskt ordnade i personnummerordning i personalakterna. För
de handlingar som kan innehålla sekretess finns dock krav på att de
ska registreras. Enligt stadens nuvarande rutin ska handlingarna
efter registrering i förvaltningens diarium förvaras i en särskild
inneliggare för sekretesshandlingar i personalakten.
En slutsats i utredningen är att registreringen av handlingar med
sekretess bör ske i det aktuella systemet för personalakter istället för
i diariet. Systemstödet ska även kunna tillhandahålla en lösning för
lagring av de sekretessbelagda registrerade handlingarna
Hantering av pågående personalakter vid övergång till digital
personalakt i Stockholms stad
Stadsarkivet har på uppdrag av stadsledningskontoret utrett hur
pågående analoga personalakter i Stockholms stad kan hanteras vid
en eventuell övergång till en digital hantering.
Utredningen har identifierat tre alternativ:
• Helt digital akt: en digital personalakt påbörjas vid ett visst
datum för alla medarbetare. Alla pågående analoga
personalakter skannas in för att skapa en sammanhållen
personalakt.
• Hybridakt: en digital personalakt startas vid ett visst datum
för alla medarbetare. Pågående personalakter behålls i
analog form.
Medarbetaren har därmed både en analog och en digital akt.
• Två separata aktsystem: Alla som anställs från och med
brytpunkten får en digital personalakt och alla med en
pågående anställning fortsätter med en analog personalakt.
Samtliga alternativ har såväl positiva som negativa konsekvenser
sett till informationens riktighet, konfidentialitet och tillgänglighet.
Utredningen anser att det bästa alternativet ur ett arkiv- och
informationshanteringsperspektiv är Helt digital akt. Alternativet
innebär att samtliga förvaltningar i Stockholms stad går över till
digitala personalakter vid ett gemensamt datum. Informationen i de
pågående analoga personalakterna ersättningsskannas och läggs i
Tjänsteutlåtande
Dnr KS 2026/153
Sida 8 (12)
den digitala personalakten. Därigenom får varje anställd en enda,
sammanhållen digital personalakt.
Utredningens bedömning är att en Helt digital akt innebär en
förbättrad åtkomst, sökbarhet, tillgänglighet och transparens för
förvaltningen, allmänheten och forskare. Arkiveringen av akten
underlättas i och med att en sammanhållen digital akt kommer att
kunna levereras till e-arkiv Stockholm för slutförvaring och
återsökas där för framtida forskning. Hanteringen ligger i linje med
Stockholms stads strävan om att hantera information digitalt utifrån
arkivreglerna. Behov av och kostnader för arkivlokaler och
arkivskåp minskar med en helt digital akt.
Med alternativen Hybridakt och Två separata aktsystem skulle de
nyttor som förväntas med digital personalakt i form av ökad
effektivitet, kvalitetssäkring och tillgänglighet inte uppnås i samma
omfattning.
Om alternativet Helt digital akt väljs behöver ett
digitiseringsprojekt genomföras. Det finns olika alternativ för att
genomföra detta. Antingen kan det genomföras av respektive
förvaltning eller i ett stadsövergripande projekt som genomförs av
extern aktör. Flera aspekter behöver vägas in som bland annat rör
personalens kompetens, resurser i form av tid och pengar och
tekniskt hjälpmedel. Utredningen anser att ett centralt projekt är att
föredra. Centralt är att garantera informationens riktighet. I
utredningen konstateras att oavsett val av lösning behöver
respektive förvaltning genomföra ett förberedelsearbete och
säkerställa att personalakterna är uppdaterade utifrån gällande
regelverk.
Systemstöd
Stadsledningskontoret har inför val av systemlösning för digital
personalakt genomfört en vägvalsanalys som har beaktat ett antal
parametrar som är viktiga för staden att beakta vid val av tekniska
lösningar. Det handlar till exempel om förväntade nyttor och
kostnader, användarvänlighet, effektivisering och säkerhet.
Utredningen har också omfattat att närmare identifiera flödet från
omkringliggande system och processer. Utgångspunkten är att hitta
så smidiga och automatiserade flöden som möjligt för att uppnå en
säker och effektiv hantering som innebär att det blir enklare för
både chefer och hr-medarbetare att göra rätt.
Slutsats och rekommendation efter genomförd utvärdering är att
stöd för digital personalakt använder en kombination av två i staden
befintliga systemstöd, LISA självservice och eDok. Den
administrativa handläggningen som utförs av hr-handläggare eller
administratörer sker i eDok där handlingarna också lagras. LISA
självservice blir gränssnittet för chefernas inlämnande och tillgång
Tjänsteutlåtande
Dnr KS 2026/153
Sida 9 (12)
till handlingar i personalakten. En sådan lösning bedöms uppfylla
kraven på funktionalitet utifrån kraven i arbetsprocessen. Fördelen
med att använda en kombination av eDok och LISA är att båda
redan är kända system i staden. Förvaltning av eDok och LISA
bedrivs i enlighet med Stockholms stads informationssäkerhets-
riktlinje och dess tillämpningsanvisningar. Systemen driftas on-
preem i enlighet med de rutiner och processer för informations-
säkerhet inom ramen för stadens systemtjänsteavtal. Inga nya
leverantörer eller system behöver tillföras och kunskap om
systemen finns redan upparbetad i staden.
Vägvalsanalysen, som beaktat flera för staden viktiga parametrar
vid val av tekniska lösningar, visar sammantaget att nyttan att ta in
ett helt nytt system och en ny leverantör inte är tillräckligt stor.
Estimerade kostnader för de olika vägvalen är också relativt
jämförbara och lika. Utredningens bedömning är att en kombination
av eDok och LISA kommer att stödja förslag till övergripande
process för digital hantering av personalakt.
Ekonomiska aspekter
Utredningen har gjort en fördjupad kostnadsbedömning utifrån vald
rekommendation. Projektberäkningarna är gjorda utifrån behov av
roller, utvecklingsbehov i systemstöden och ett säkert flöde av data
mellan systemstöden samt kalendertiden för ett införandeprojekt
inkl. skanning. Den samlade bedömningen påvisar ett projekt under
fem år, där den tekniska utvecklingen pågår preliminärt de första
2,5 åren. Parallellt sker beslut gällande process samt planering av
skanning och införande. De sista 2,5 åren avser i huvudsak
införande av digital personalakt på stadens förvaltningar, inkl.
förändringsledning, utbildningar och skanning. Den externa
kostnaden bedöms till totalt cirka 62 mnkr för rekommenderat
vägval och därtill adderas en riskpremie på ca 10 procent.
Finansiering föreslås ske genom de årligen reserverade medlen för
utvecklingskostnader IT i central medelreserv 2.
Vad gäller den framtida drifts- och förvaltningskostnaden är
bedömningen utifrån vad som idag är känt att befintliga systemstöd
kommer öka med någon/några miljoner per år, vilket finansieras via
stadens it-prislista.
Genom systemstöd och förändrade arbetssätt förväntas den totala
arbetstiden som läggs på hantering av personalhandlingar kunna
minskas. Det blir också effektivare för cheferna vilket bör spara tid
för dem. För förvaltningarna kan på sikt besparing förväntas när
behovet av arkivgodkänd förvaring i form av dokumentskåp och
arkivlokaler försvinner.
Tjänsteutlåtande
Dnr KS 2026/153
Sida 10 (12)
Stadsledningskontorets synpunkter och förslag
Stadsledningskontorets sammantagna bedömning utifrån
utredningsarbetet är att staden bör genomföra en övergång till en
sammanhållen digital personalakt. Ett sådant utvecklingsarbete
ligger i linje med kommunfullmäktiges intentioner kring
digitaliseringens möjligheter och arkivregelverket som anger att
staden ska sträva efter att bevara digitalt skapad information i
digital form. Det bedöms inte vara långsiktigt hållbart att kvarstå
med den omfattande manuella hanteringen med de utmaningar som
har beskrivits i utredningen.
Övergången bedöms också innebära en stor positiv effekt för
förvaltningarna. En väsentlig del i informationshanteringen är att
det ska vara lätt att göra rätt ur ett användarperspektiv. Om stadens
medarbetare och chefer ska ges bra förutsättningar för att göra rätt
krävs en så enkel hanteringsprocess som möjligt. Det förutsätter att
det finns ändamålsenliga och effektiva tekniska lösningar som
säkerställer att hanteringen kan ske på ett korrekt sätt och enligt de
legala krav som ställs. Ytterligare en viktig aspekt i en stor
organisation som staden är att ha en enhetlig informationshantering
med standardiserade arbetsprocesser som alla ska följa.
Stadsledningskontorets uppfattning är att den föreslagna
övergången till digital personalakt skapar goda förutsättningar för
att uppnå en förbättrad, säker och enhetlig informationshantering
för personalhandlingarna särskilt gällande bevarande, gallring samt
hantering av handlingar med sekretess. Det blir enklare och
tydligare för chefer och medarbetare som på olika sätt arbetar med
och behöver ha tillgång till personalhandlingarna. För stadens alla
medarbetare bör det medföra att deras personalhandlingar hanteras
på mer enhetligt och säkert sätt.
Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att om de förväntade
nyttorna ska uppnås behöver det ske ett kontinuerligt arbete med
arbetsprocessen i kombination med en effektiv och säker teknisk
lösning. En övergång till digital personalakt ska ses som en del i en
långsiktig verksamhetsutveckling som involverar utvecklade
arbetssätt utifrån digitaliseringens möjligheter. I det arbetet kan det
även på längre sikt finnas effektiviserings- och kvalitetsvinster att
göra genom att utveckla informationshanteringen i arbetsprocesser
som har beröringspunkter till personalakten, tex pensionsprocessen
och administrationen av arbetslivsinriktad rehabilitering.
Digitalisering av personalakter kan även möjliggöra att andra
administrativa processer kan digitaliseras som är beroende av en
digital process och möjlighet att bevara handlingarna digitalt i en
personalakt.
Tjänsteutlåtande
Dnr KS 2026/153
Sida 11 (12)
Stadsledningskontoret vill betona att stadens förvaltningar har en
viktig roll i att aktivt och kontinuerligt säkerställa att rutiner för den
praktiska hanteringen är kända och efterlevs. Det är också av största
vikt att förvaltningarna löpande utbildar chefer och berörda
medarbetare så att de har goda kunskaper om hur de ska hantera
handlingarna.
Stadsledningskontoret bedömning är att utredningens
rekommendation om systemstöd utifrån genomförd vägvalsanalys
kommer att utgöra ett bra och säkert stöd för digital personalakt.
Rekommendationen efter genomförd utvärdering är att stöd för
digital personalakt använder en kombination av LISA självservice
och eDok där chefen arbetar i LISA självservice och den
administrativa handläggningen görs av hr-handläggare eller
administratörer i eDok. Rekommendationen efter genomförd
utvärdering vilar på flera perspektiv och parametrar där
användarperspektivet är viktigt. Det behöver vara en enkel – och
säker – administration för chefer och lokal hr. Fördelen med att
använda en kombination av eDok och LISA är att båda redan är
kända system i staden. Inga nya leverantörer eller system behöver
tillföras och kunskap om systemen finns redan upparbetad i staden.
Estimerade kostnader för de olika vägvalen är också relativt
jämförbara och lika.
Stadsledningskontoret instämmer i rekommendationen att övergång
bör ske till en helt digital akt för att de förväntade fördelarna ska
uppnås vilket beskrivits av stadsarkivet. Det innebär att ett
omfattande digitiseringsarbete (dvs inskanning av befintliga akter)
behöver genomföras. Som framgått av utredningsunderlaget är det
en stor mängd handlingar som ska skannas in på ett säkert sätt.
Stadsledningskontoret anser att för att uppnå bästa kvalitet, säkerhet
och effektivitet bör detta ske genom ett centralt sammanhållet och
finansierat projekt. Denna hantering ingår i den övergripande
beräkningen av projektets kostnader.
En digital akt förväntas förbättra informationens konfidentialitet
genom behörighetsstyrning och spårning av vem som tagit del av
informationen. Liksom i en analog manuell process kan det finnas
informationssäkerhetrisker. Genom att förvaltning och drift av
systemen bedrivs i enlighet med Stockholms stads
informationssäkerhetsriktlinje och dess tillämpningsanvisningar och
inom ramen för stadens systemtjänsteavtal har staden själv full
rådighet över informationen under hela dess livscykel.
Informationssäkerhetsrisker under förvaltning och drift av systemen
hanteras genom följsamhet mot kontinuerliga förbättringar av
riktlinjer och tillämpningsanvisningar inom informationssäkerhet
Tjänsteutlåtande
Dnr KS 2026/153
Sida 12 (12)
samt genom den förstärkning av cybersäkerhet som sker inom
ramen för systemtjänsteavtalet.
Förberedelsearbete och införande föreslås sträcka sig över fem år.
Det bör ge goda förutsättningar att genomföra de förberedelser som
behövs när det gäller teknisk utveckling utifrån den definierade
processen. Det ger också förvaltningarna framförhållning och tid att
genomföra det förberedelsearbete som behöver göras i form av
kvalitetssäkring av befintliga personalakter.
Mot bakgrund av ovan föreslår stadsledningskontoret att stadens
förvaltningar övergår till digital personalakt, i enlighet med
tjänsteutlåtandet. Vidare föreslås att alla pågående analoga
personalakter ersättningsskannas för att skapa en sammanhållen
digital personalakt samt att kommunstyrelsen i samråd med
stadsarkivet ges i uppdrag att leda arbetet med övergång till digital
personalakt samt ansvara för den kommande systemförvaltningen
och utvecklingen, i enlighet med tjänsteutlåtandet. Finansiering
föreslås ske genom de årligen reserverade medlen för utvecklings-
kostnader IT i central medelreserv
Fredrik Jurdell Alexandra Wynn
Stadsdirektör Avdelningschef
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Fredrik Jurdell, Stadsdirektör 2026-02-10
Alexandra Wynn, Avdelningschef 2026-02-10
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.