Budget 2027: Schools, elderly care, recycling, trees, flood protection

Omedelbar justering [(Godkänd - R 1) Tjänsteutlåtande Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029.pdf] Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: 2026/187 Sid 1 (56) 2026-03-16 Handläggare Till Jens Westlund Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Telefon: 08-508 21 150 2026-04-23 Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut 1. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029 med tillhörande bilagor. 2. Nämnden överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för fortsatt beredning. 3. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning Nämnden har i underlaget redovisat en övergripande och sammanfattande analys av verksamhetens utveckling de kommande åren. Underlaget beskriver trender, utvecklingstendenser, lagförslag, strukturella frågor och demografiska förändringar, effekterna av dessa samt eventuella åtgärder. Ärendet beredning Ärendet har utarbetats av samtliga avdelningar och samordnas av avdelningen för ekonomi och upphandling. Förvaltningen samverkar ärendet med de fackliga organisationerna 14 april 2026. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 2 (56) Innehållsförteckning 1 Strategisk inriktning ..............................................................................................................4 2 Lokala utvecklingsbehov .......................................................................................................7 2.1 Välbefinnande och hälsa ...............................................................................................................9 2.2 Uppväxtvillkor och utbildning ....................................................................................................10 2.3 Arbete och företagande ...............................................................................................................12 2.4 Boende och stadsmiljö ................................................................................................................13 2.5 Demokrati och trygghet ..............................................................................................................14 2.6 Miljö och klimat .........................................................................................................................15 3 Planeringsförutsättningar för nämndens verksamhetsområden .....................................17 3.1 Förskoleverksamhet ....................................................................................................................17 3.2 Verksamhet för barn, kultur och fritid ........................................................................................19 3.3 Äldreomsorg ...............................................................................................................................21 3.4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning ...........................................................24 3.5 Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri ........................................................................25 3.6 Stadsmiljöverksamhet .................................................................................................................28 3.7 Ekonomiskt bistånd ....................................................................................................................31 3.8 Arbetsmarknadsåtgärder .............................................................................................................32 3.9 Övrigt ..........................................................................................................................................32 4 Sammanfattande ekonomisk analys ...................................................................................35 4.1 Drift .............................................................................................................................................35 4.2 Investeringar ...............................................................................................................................38 4.3 Verksamhetsprojekt .....................................................................................................................39 5 Lokalförsörjningsplan .........................................................................................................39 5.1 Sammanfattning ..........................................................................................................................39 5.2 Planeringsförutsättningar ............................................................................................................40 5.3 Hyreskostnadsutveckling ............................................................................................................42 5.3.1 Administrativa lokaler ........................................................................................................44 5.3.2 Arbetsmarknad ....................................................................................................................44 5.3.3 Förskolor .............................................................................................................................45 5.3.4 Kultur ..................................................................................................................................45 start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 3 (56) 5.3.5 Särskilda boenden för äldre ................................................................................................46 5.4 Samverkan ..................................................................................................................................46 5.5 Lokalplanering - ej pedagogisk verksamhet ...............................................................................46 5.5.1 Nuläge 31 januari 2026 .......................................................................................................46 5.5.2 Behov och planering av lokaler för (första planeringsperioden) ........................................47 5.5.3 Behov och planering för lokaler (andra planeringsperioden) .............................................48 5.6 Lokalplanering - pedagogisk verksamhet stadsdelsnämnder .....................................................48 5.6.1 Nuläge 31 januari 2026 .......................................................................................................48 5.6.2 Planering av lokaler för år 2027-2034 (första planeringsperioden) ....................................50 5.6.3 Planering av lokaler för år 2035-2046 (andra planeringsperioden) ....................................51 5.7 Boendeplanering- särskilda boenden för äldre ...........................................................................52 5.7.1 Nuläge 31 januari 2026 .......................................................................................................52 5.7.2 Behov och planering år 2027-2034 (första planeringsperioden) ........................................53 5.7.3 Planering av lokaler för år 2035-2046 (andra planeringsperioden) ....................................57 5.8 Övrig information .......................................................................................................................57 6 Övriga redovisningar ...........................................................................................................57 Bilagor Bilaga 1 Strategisk komptensförsörjningsplan Hägersten-Älvsjö 2027-2029 Bilaga 2 Fysisk parkleksplan Hägersten-Älvsjö 2025-2026 Bilaga 3 Klimatinvesteringar 2027-2029 Bilaga 4 Klimatanpassning investeringar 2027-2029 start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 4 (56) 1 Strategisk inriktning Demografisk utveckling under planperioden och på längre sikt De senaste årens befolkningsprognoser har justerats nedåt, befolkningstillväxten är lägre än vad som tidigare antagits. Antalet invånare i Hägersten-Älvsjös stadsdelsområde ökar, men med ett långsammare tempo än tidigare. Befolkningen beräknas nå upp till 130.000 invånare år 2026. Under planperioden 2026-2029 kommer befolkningen enligt beräkningar att öka till 133 600 invånare, en ökning med 2,4 procent. År 2034 beräknas invånarantalet vara ca 137 500, en ökning med 5,4 procent. Av särskild betydelse för nämndens planering är nyproduktionen av bostäder i stadsdels- området. I stadens årliga befolkningsprognos finns ett antagande om antalet färdigställda lägenheter under de kommande åren. Bostadsbyggandet har bromsat in och det påverkar bland annat antalet barn i förskoleåldern i stadsdelsområdet. För perioden 2026-2034 beräknas det färdigställas cirka 5 700 lägenheter inom stadsdelsområdet. Nyproduktionen kommer ske främst inom områdena Axelsberg, Marievik, Aspudden, Årstaberg, Solberga och Telefonplan. Diagrammet visar procentuell förändring av stadsdelsområdets befolkning i olika ålders- grupper. Gruppen äldre pensionärer 80-89 år visar en kraftig ökning med 17 procent till 2029, vilket motsvarar 721 personer. Gruppen 90+ ökar med 73 personer. Barn i förskoleåldern 1-5 år minskar med 3 procent, vilket är 227 barn. Även barn i skolåldern minskar, medan ungdomar i gymnasieåldern ökar något. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 5 (56) Prognos över befolkningsutvecklingen i stadsdelsområdet Förändring2026- Åldrar 2026 2027 2028 2029 2029 0 år 1 606 1 605 1 601 1 625 19 1-5 år 7 337 7 165 7 129 7 110 -227 6-15 år 14 715 14 591 14 341 14 009 -706 16-19 år 5 625 5 738 5 813 5 878 253 20-24 år 5 826 6 056 6 201 6 364 539 25-64 år 76 041 76 588 77 083 77 529 1 488 65-79 år 14 142 14 329 14 647 15 041 899 80-89 år 4 365 4 675 4 883 5 086 721 90 - år 877 901 923 949 73 Totalsumma 130 534 131 647 132 621 133 592 3 059 Svårigheten med planering utifrån befolkningsprognosen visas av nedanstående diagram som är en jämförelse av de senaste årens prognoser för barn i förskoleåldern. För fem år sedan visade prognosen 8 800 förskolebarn 2025. Det faktiska antalet blev 7 500. Geografiska områden med särskilda utmaningar Stadsdelsnämnden ser att det finns ett behov av utvecklade arbetssätt för att fortsätta bidra till ökad trygghet samt att stärka den lokala demokratin och tilliten i de områden med socioekonomiska utmaningar som Västertorp, Älvsjö och Solberga där nämnden har etablerat platssamverkan. I arbetet med platssamverkan ser nämnden en möjlighet att arbeta mer med platsutveckling genom den samverkansöverenskommelse stadsdelsförvaltningen har med polisen för att skapa start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 6 (56) samsyn, långsiktighet, förankring samt utvecklingskraft i arbetet. Detta bör ske inom staden tillsammans med facknämnder och bolagsstyrelser, men också i samverkan med civilsamhället och invånare för att ta tillvara lokal kunskap och engagemang. Älvsjö station är en strategisk viktig nod i söderort och omfattande stadsutveckling planeras i närområdet. Platsen och delar av Solberga har tidigare varit klassat som utsatt område och öppen drogscen av polisen, där Älvsjö resecentrum med cykelgaraget är den plats som idag upplevs mest otrygg i området. Nämnden arbetar aktivt med den positiva utvecklingen för att situationen inte ska försämras. Inom platssamverkan har ett program för ökad trivsel och trygghet i Älvsjö resecentrum tagits fram tillsammans med bland andra trafikkontoret där åtgärder under kommande år kommer behöva prioriteras för att stävja utvecklingen i området. Fruängen och Västertorp har till och från över tid haft utmaningar med brottslighet och otrygghet som legat över stadens genomsnitt . Detta gör att nämnden sammantaget bedömer att det behövs kontinuerligt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete på platsen. De största utmaningarna respektive möjligheter i stadsdelsområdet Boendeplanering inom äldreomsorg och funktionshinderomsorg ställer krav på att möta det ökade behovet av boenden utifrån de demografiska förändringarna. Även lokalplaneringen inom förskolan är en utmaning att anpassa till ett minskat barnantal på kortare sikt samtidigt som det är viktigt att behålla kapacitet för en ökning av barnantalet på längre sikt. Omställningsarbetet med nya socialtjänstlagen pågår fram till 2028 och innebär stora förändringar gällande både arbetssätt och organisation för socialtjänstens verksamheter. Under planperioden pågår flertalet anpassningar för att rymma verksamheterna inom tilldelade resurser då effekten av det förebyggande arbetet väntas dröja innan det ger en påverkan på kostnadsutvecklingen. Stärkt samverkan för tidiga och sammanhållna insatser är en prioritering som kräver tidiga insatser oavsett om det gäller barn, unga, vuxna personer med samsjuklighet, eller äldre. Etablerade samverkansforum för skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) är fortsatt viktigt för att tidigt kunna identifiera och agera på riskfaktorer. Det sedan förra året etablerade samverkansforumet mellan förskola, socialtjänst och Region Stockholm möjliggör för kunskapsutbyte i syfte att redan i förskoleåldern kunna upptäcka och agera på tecken på ohälsa eller andra riskfaktorer vilket kan möjliggöra stödinsatser i ett tidigt skede. Civilsamhällets organisationer har en viktig roll i att erbjuda stöd och insatser som kompletterar socialtjänstens arbete. En utvecklad och strukturerad samverkan med civilsamhället är under planperioden ett prioriterat område. Strategiska prioriteringar: • En samlad och långsiktig översyn av stadens boendeförsörjning för äldre och funktionsnedsatta, där planeringen omfattar såväl särskilda boenden som andra behovsanpassade boendeformer inom en bred och resurseffektiv struktur • Vidareutveckla det strategiska prognosarbetet kring behovet av förskoleplatser för att möjliggöra effektivare personalplanering och lokalnyttjande. • Fortsatt prioritering av det lokala omställningsarbetet till den nya socialtjänstlagen inom socialtjänstens samtliga verksamheter. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 7 (56) 2 Lokala utvecklingsbehov Socioekonomisk segregation och utsatthet påverkar invånarna i alla åldrar och är en strategiskt viktig fråga för att hålla ihop och utveckla Stockholm. Stadsdelsområdet består av 17 stadsdelar där det finns skillnader i socioekonomiska förutsättningar mellan olika stadsdelar. För att mäta och bedöma ett områdes- i detta fall en stadsdels- socioekonomiska förutsättningar används statistiska områdestyper med rangordningar på skala från 1 till 5 där 1 är områden med stora ekonomiska utmaningar, 2 är områden med socioekonomiska utmaningar, 3 är områden med socioekonomiska blandade utmaningar och 4 respektive 5 är områden med goda respektive mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Klassificeringen av områden utgår från statistiska uppgifter såsom om de boendes utbildningsgrad, inkomst, uppgifter om arbetslöshet samt bidragsberoende. Variablerna kan variera i olika mätningar och beroende på syfte kan statistiska uppgifter som trångboddhet, boendeform, utländsk bakgrund och låg ekonomisk standard ingå i underlaget. Enligt Boverkets Segregations- barometer tillhör huvuddelen av stadsdelsområdets stadsdelar områdestyp 4, det vill säga goda socioekonomiska förutsättningar. Älvsjö och Västertorp tillhör områdestyp 3, det vill säga socioekonomisk blandade utmaningar. Mälarhöjden tillhör områdestyp 5, det vill säga med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. En förklaring till varför Älvsjö tillhör områdestyp 3 är att i stadsdelen finns två SHIS genomgångsboenden etablerade (Stockholm stads bostadssociala resurs). Antalet boenden i relation till antalet invånare cirka 1 500 personer får ett statistiskt genomslag. I Västerrop finns också två SHIS genomgångsboenden etablerade, men där är sambandet inte lika starkt. Den övergripande bilden vad gäller utbildning och inkomst visar att stadsdelarna Solberga, Västertorp och Fruängen ligger lägre än övriga stadsdelar. I dessa stadsdelar är även antalet sjukdagar högre än i övriga stadsdelar. Vad gäller sysselsättningsgraden är denna lägre i Västertorp, Solberga och Älvsjö jämfört med övriga stadsdelar. Stadsdelar med högst andel hyreslägenheter är Västertorp, Solberga, Hägerstensåsen, Älvsjö och Liseberg. Andelen invånare med utländsk bakgrund är högre i Solberga, Älvsjö, Västberga och Liljeholmen. Högst andel invånare som upplever otrygghet i sitt område bor i Fruängen, Västertorp, Solberga och Liljeholmen. Grundskolorna i stadsdelsområdet tilldelas resurser som utgår från flera variabler bland annat föräldrarnas utbildningsgrad och ekonomiska standard som återspeglar den socioekonomiska elevsammansättningen. Syftet är att öka likvärdigheten och motverka att elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar elevers möjlighet att nå gymnasiebehörighet. De grundskolor i stadsdelsområdet med högst socioekonomisk index, det vill säga de grundskolor som har elever med statistiskt svagare förutsättningar, är Solbergaskolan, Västertorpsskolan samt Fruängsskolan. Grundskolor med lägst socioekonomisk index är Årstadalsskolan, Långbrodalsskolan samt Herrängens skola. Generellt i jämförelse med övriga tio stadsdelsområden i Stockholms stad har invånarna i Hägersten-Älvsjö goda socioekonomiska förutsättningar. Hägersten-Älvsjö har även bra resultat i de indikatorer som kommunfullmäktige märkt upp utifrån ett mänskliga rättighets- perspektiv (MR) i syfte att synliggöra särskilda målgrupper samt invånarnas trygghet och förtroende för stadsdelsförvaltningen. Andelen barn som lever i hushåll med ekonomiskt start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 8 (56) bistånd och andel vuxna med långvarig ekonomiskt bistånd är låga. Invånarna upplever i jämförelse med staden en hög grad av trygghet och förtroende för stadsdelsförvaltningen. Nedan beskrivs ett antal lokala utvecklingsbehov utifrån olika temaområden där syftet med framtagna prioriteringar är att minska den socioekonomiska utsattheten och segregationen i stadsdelsområdet och öka den sociala och ekonomiska hållbarheten. Nedan beskrivs även utvecklingsbehov utifrån miljö och klimat med strategiska prioriteringar i syfte att öka den miljömässiga hållbarheten. 2.1 Välbefinnande och hälsa Redogörelse Välbefinnande och god hälsa är grundläggande förutsättningar för människors utveckling och påverkas av ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer. Ohälsotalet mäter det sammanlagda antalet sjukdagar som ersätts genom socialförsäkringen under ett år i relation till hela stadens befolkning i åldern 16–65 år. Stockholm stad hade under 2024 färre biståndstagare och lägre ohälsotal än riket i stort samt övriga storstäder men det finns stora skillnader i ohälsotalet mellan stadens olika stadsdelsområden. I Hägersten-Älvsjös stadsdelsområde uppgick år 2024 (senaste uppgifterna) andelen personer som någon gång under året haft sjukpenning till 5,2 procent bland män och 10,3 procent bland kvinnor. Resultatet är något högre än för stadens andelar (5% respektive 9,6%). Dock ligger Hägersten-Älvsjö lägre än stadens snitt för både män och kvinnor när det gäller ohälsotal. Västertorp och Solberga är de stadsdelarsområden som har högst ohälsotal både för män (cirka 19 respektive 16 dagar) och för kvinnor (cirka 24 dagar respektive 22 dagar). I Socialförsäkringsrapport 2017:3 nämns gravidrelaterade diagnoser och en högre andel psykiatriska sjukdomar hos kvinnor än män som troliga faktorer till att kvinnor i åldersgruppen 30–39 år har en högre andel påbörjade sjukfall. I Försäkringskassans årsredovisning 2022 lyfts övriga anledningar vara att kvinnor i större utsträckning än män arbetar inom yrken som har hög sjukfrånvaro och att kvinnor i högre grad än män har dubbel arbetsbelastning i form av både hem- och förvärvsarbete. Under 2024 rörde enligt Socialtjänstrapporten 297 orosanmälningar psykisk ohälsa hos ett barn eller ungdom. 328 orosanmälningar rörde psykisk ohälsa hos vårdnadshavare eller annan närstående. Resultatet av Stockholmsenkäten 2024 visar att flickors självskattade psykiska hälsa trots en liten förbättring bland både flickor och pojkar sedan föregående mätning (2022), fortsatt ligger på relativt låga nivåer. Även andra grupper visar särskild sårbarhet. Folkhälsomyndigheten rapporterar bland annat att personer med funktionsnedsättning skattar sin hälsa som dålig i jämförelse med den övriga befolkningen och att gruppen i betydligt högre utsträckning upplever stress, oro och ångest. Denna sårbarhet förstärks ytterligare för personer med komplexa vårdbehov och samsjuklighet. Befolkningsprognosen visar en ökning av andelen äldre vilket innebär ökad risk för åldersrelaterad funktionsnedsättning, vilket är ytterligare en grupp med förstärkt sårbarhet. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 9 (56) En positiv trend som i Stockholmsenkäten visar att ungdomar i åk 9 och år 2 på gymnasiet använder tobak och alkohol i allt mindre utsträckning. Det vita snuset har däremot en motsatt trend, med en stor ökning bland både pojkar och flickor – framförallt i år 2 på gymnasiet. Andelen ungdomar i år 2 på gymnasiet som använder lustgas ökar och ligger 2024 på 14 procent vilket är det högsta resultatet sedan mätningarna började år 2002. Bland åk 9 har 10 procent av eleverna uppgett att de någon gång provat narkotika, och motsvarande siffra för år 2 på gymnasiet är 26 procent. Andelen som provat narkotika ligger relativt jämnt sedan mätningarnas början, däremot har en minskning skett bland både åk 9 och åk 2 på gymnasiet vid de senaste mätningarna vilket är positivt. Andelen pojkar som spelar om pengar har ökat bland båda årskurserna i de tre senaste mätningarna. Analys Stadsdelsnämnden konstaterar att Hägersten-Älvsjö generellt uppvisar god folkhälsa, i likhet med stadens resultat, men identifierar två utmaningar som kräver särskilt fokus. Den första rör de könsrelaterade hälsoklyftorna, där kvinnors ohälsotal nästan är dubbelt så hög som männen och där Västertorp sticker ut med höga sjukfrånvarotal. Dessa skillnader belyser strukturella ojämlikheter i arbetsliv och vardagsbelastning, vilket påverkar kvinnors hälsa, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Den andra utmaningen berör psykisk ohälsa vilken bland annat resultatet från Stockholmsenkäten och antalet orosanmälningar kopplade till psykisk ohälsa visar på. Mot denna bakgrund behöver arbetet för att förbättra den psykiska hälsan att fortsätta vara prioriterat och adekvata stödinsatser att utvecklas, med särskilt fokus på riskgrupper såsom kvinnor och personer med funktionsnedsättning. Riskbeteenden, såsom användning av ANDTS, kan uppkomma som ett sätt att hantera stress, ångest och andra psykiska och emotionella svårigheter. Arbetet med att stärka den psykiska hälsan kan därför indirekt komma att påverka användningen av ANDTS. Stadsdelsnämnden har en pågående dialog med kulturförvaltningen och socialförvaltningen för att utforska möjligheten att möta utmaningen, exempelvis genom samutnyttjade av lokaler i den av kulturförvaltningen planerade biblioteks- och kulturnoden i Liljeholmen. Nämndens intention är att undersöka möjligheterna för stärkt psykisk hälsa och socialt sammanhang för invånarna, med särskilt fokus på utpekade riskgrupper. Strategisk prioritering • Förstärka samverkan med socialförvaltningen och kulturförvaltningen i syfte att utveckla insatser och sammanhang som stärker ungas psykiska hälsa och förebygger ANDTS- relaterade riskbeteenden. 2.2 Uppväxtvillkor och utbildning Redogörelse Befolkningsstrukturen i Hägersten–Älvsjö visar viss variation mellan stadsdelarna, utifrån flera olika parametrar. Statistik från SCB/ODS 2024 visar att Liljeholmen och Solberga har högst andel barn i åldrarna 1–5 år, medan Västberga och Herrängen har de lägsta andelarna i start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 10 (56) samma åldersgrupp. I åldrarna 6–12 år finns de högsta andelarna i Långsjö och Herrängen medan de lägsta återfinns i Hägerstensåsen och Västberga. År 2024 uppgick stadsdelsområdets andel elever med godkända betyg i engelska till 96 procent. Resultatet är detsamma som föregående år och motsvarar stadens genomsnitt. I tre stadsdelar nådde samtliga elever godkänt i engelska vilket är en minskning från föregående år då samtliga elever i sju stadsdelar uppnådde godkänt i engelska. Lägst andel godkända elever i engelska återfinns i Hägerstensåsen (91 procent) och Västberga (92 procent) vilket ändå får anses vara en hög andel. Föregående år låg de lägsta andelarna i Västertorp och Älvsjö, 76 respektive 86 procent. Andelen med godkända betyg i matematik låg 2024 på 93 procent vilket är detsamma som föregående år. I svenska uppnådde 95 procent av eleverna godkänt betyg, vilket har ökat med en procent från föregående år. Båda resultaten ligger på en något högre nivå än stadens snitt. Lägst andel elever med godkänt betyg i matematik återfinns i Västertorp (87 procent) medan lägst andel godkända elever i svenska återfinns i Hägerstensåsen (89 procent). Ingen av stadsdelarna uppnår 100 procent godkänt i alla tre kärnämnen 2024, vilket är en förändring från 2023 då alla elever i Liseberg, Långsjö och Mälarhöjden uppnådde godkända resultat i kärnämnena. Det socioekonomiska indexvärdet för skolor inom stadsdelsområdet synliggör ett samband mellan elevresultat och socioekonomiska förutsättningar där ett lågt indexvärde hänger ihop med höga elevresultat. Resultatet för 2025-2026 visar att Årstadalsskolan (åk f-6) är den skola som har lägst indexvärde (21). Mälarhöjdens skola är den skola med åk f-9 som har lägst indexvärde (26). Stadsdelsområdets högsta indexvärden återfinns i Solbergaskolan (256, jmf 232,5 föregående år) samt Västertorpsskolan, (182, jmf 202,6 föregående år), vilka båda är skolor för åk f-6. Fruängens skola är den skola upp till åk 9 som har lägst indexvärde (138) år 2025-2026. Andelen barnhushåll som erhöll ekonomiskt bistånd uppgick 2025 till 1,2 procent (jmf 1,3 procent 2022), vilket fortsatt är något lägre än motsvarande andel för hela staden (1,7 procent). Allt jämt är det i Västberga följt av Västertorp som högst andel barnhushåll som erhållit ekonomiskt bistånd återfinns. Andelarna uppgår till 6,7 procent för Västertorp (jmf 6,4 procent 2022) och 5,1 procent för Västberga (jmf 6,3 procent 2022). I stadsdelarna Herrängen, Liseberg, Långbro, Långsjö, Mälarhöjden, Älvsjö och Örby slott har inget barnhushåll erhållit ekonomiskt bistånd. Andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard låg år 2023 på 7,1 procent för stadsdels- området (jmf 6,9 procent 2022) vilket är lägre än stadens snitt (13,5 procent). Stadsdels- området består både av områden med relativt höga andelar och av områden med låga. Högst andel år 2023 återfinns i Västertorp, 18,3 procent (jmf 19,1 procent 2022) och Västberga, 15,7 procent (jmf 17,5 procent 2022). Lägst andel barnhushåll med låg ekonomisk standard 2023 hade Långsjö och Herrängen på 0,9 respektive 1,2 procent. Analys Sammanställningen visar att Hägersten–Älvsjö i flera avseenden motsvarar stadens genomsnitt, men att det samtidigt finns en variation mellan stadsdelarna. Dessa skillnader är start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 11 (56) centrala att beakta i arbetet med likvärdighet, då de påverkar såväl barns uppväxtvillkor som behovet av riktade insatser. Flera områden uppvisar indikatorer som tyder på större socioekonomisk utsatthet, vilket bör vägas in i det fortsatta uppsökande och förebyggande arbetet. Den nya socialtjänstlagen betonar vikten av tidiga, samordnade och lätt tillgängliga insatser. Mot denna bakgrund bör insatser riktas särskilt till de områden där behoven är störst och befintliga strukturer för samverkan stärkas. Under föregående år initierades ett forum för samverkan mellan förskola, socialtjänst, habilitering och polis. Ett fortsatt utvecklingsarbete inom detta forum bedöms vara av stor betydelse för att möta behovet av såväl främjande som förebyggande insatser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Strategiska prioriteringar • Fortsatt förstärkning av förebyggande och tidiga samordnade insatser, i linje med den nya socialtjänstlagen och principerna för god och nära vård samt i detta arbete ta socioekonomisk variation inom stadsdelsområdet i beaktande. • Fördjupa samverkan med regionen för att säkerställa att insatserna blir långsiktigt hållbara och behovsanpassade. 2.3 Arbete och företagande Redogörelse I Hägersten-Älvsjö finns 69 000 personer sysselsatta på över 7 000 arbetsplatser och många större byggprojekt är planerade i stadsdelsområdet. Det finns flera arbetsplatstäta områden så som Marievik och Telefonplan men även två renodlade företagsområden vilka är Västberga och Älvsjö industriområde. Under senare tid har dock flera stora kontorsbyggnader byggts om till bostäder, däribland The Brick i Västberga och tidigare kontorslokaler i Marievik. Hägersten-Älvsjö har även en hög koncentrationen av ateljéer som lockar kreativa näringar och människor till stadsdelsområdet. Konstfack påverkar utvecklingen och har också lagt grunden för ett kreativt kluster som finns vid Telefonplan. Andelen öppet arbetslösa i Hägersten-Älvsjös stadsdelsområde uppgick till 3 procent, vilket är lägre än stadens andelar. För kvinnor återfinns de högsta andelarna öppet arbetslösa i Västertorp på 4,2 procent, följt av Solberga på 4,1 procent. Älvsjö och Västertorp är stadsdelarna med högst andel öppet arbetslösa män, med 4,4 respektive 3,9 procent år 2024. Andelen sysselsatta i stadsdelsområdet är högre än staden som helhet (85 jämfört med 80 i staden). Stadsdelen Älvsjö har Hägersten-Älvsjös lägsta sysselsättning, sysselsättningsgraden uppgår till 73 procent för män och 79 procent för kvinnor. Det är också den stadsdel där skillnaden mellan män och kvinnors sysselsättning skiljer sig mest. I stadsdelsområdet bor ett antal långtidsarbetslösa invånare som uppbär försörjningsstöd samt står så långt ifrån arbetsmarknaden och behöver rustas för att kunna tillgodogöra sig arbetsmarknadsinsatser. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 12 (56) Analys Stadsdelsnämnden ser att området har många styrkor kopplat till arbete och företagande. Den utmaning som nämnden kan se är att invånare som står så långt ifrån arbetsmarknaden att de behöver särskilt anpassat stöd som ger förutsättningar att delta i en arbetsmarknadsinsatser, riskerar att inte få adekvat stöd. Stadsdelsförvaltningen ser också som viktigt att fortsatt verka för fler Stockholmsjobb, som ett sätt att stärka personer att närma sig arbetsmarknaden. Detta kan utvecklas genom fortsatt samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen med syfte att säkerställa att målgruppen ges adekvat stöd. Strategisk prioritering • Fortsatt samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen med särskilt fokus på de som ska rustas för arbetsmarknadsåtgärder. 2.4 Boende och stadsmiljö Redogörelse Hägersten-Älvsjö är Stockholms tredje folkrikaste stadsdelsområde, och under planperioden kommer befolkningen öka med 2,4 procent. En kraftig ökning av äldre, 80 år och uppåt, ställer högre krav på bland annat tillgången till vård- och omsorgsboenden. Stadsdelarna Midsommarkransen, Älvsjö och Solberga har högst antal förmedlade hyreslägenheter av Bostadsförmedlingen år 2024. Längst kötid har lägenheter i Aspudden och Liljeholmen, och kortast har lägenheter i Midsommarkransen. De villor som i genomsnitt hade det högsta försäljningspriset ligger i Hägersten, Mälarhöjden och Liljeholmen. Lägst genomsnittligt villapris återfanns i Fruängen. Bostadsrätter är i genomsnitt dyrast i Aspudden och Gröndal, medan det lägsta genomsnittspriset finns i Liseberg. Bostadsbyggandet befinner sig på en relativt låg nivå på grund av lågkonjunkturen. I stadsdelsområdet färdigställdes under 2024 ändå cirka 1 100 lägenheter, varav de flesta byggdes i Västberga (Telefonplan), Solberga (Älvsjöstaden), och Liljeholmen (Årstaberg). Samtidigt påbörjades endast 400 lägenheter 2024, varav hälften i stadsdelen Liljeholmen. Aspudden, Midsommarkransen och Västberga har högst andel trångbodda hushåll. Lägst är andelen trångbodda i Mälarhöjden och Liseberg. Till stadsdelsnämnden kommer årligen ett stort antal meddelanden om uppsägning på grund av utebliven hyresinbetalning där samarbetet med hyresvärdarna är avgörande för att förebygga vräkningar. Personer som en gång har blivit vräkta har i regel svårt att återinträda på bostadsmarknaden, varför det är angeläget att i möjligaste mån förebygga och förhindra att personer vräks. Under 2025 kunde 95,8 procent av inkomna avhysningar avvärjas. Analys Hägersten-Älvsjö är ett stadsdelsområde med en stor variation i typologi, upplåtelseform och prisbild på bostäder. Det speglar också befolkningens olika förutsättningar och även om stadsdelsområdet inte hör till de mest utsatta så finns det stora skillnader mellan olika stadsdelar inom området. Med tanke på den förändrade åldersstrukturen hos befolkningen de kommande åren är det av vikt att nämnden har en beredskap för att kunna bemöta de ändrade behoven hos invånarna. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 13 (56) Nämnden har identifierat behovet av att kunna möta efterfrågan på biståndsbedömda boendeformer, vilka inkluderar vård- och omsorgsboenden. Arbetet är av vikt för att kunna tillgodose framtida behov. Nämnden ser även behov av att pågående samarbeten med hyresvärdarna i Stockholm, bland annat SHIS, behöver fortsätta att utvecklas och stärkas i syfte att förebygga vräkningar. Strategisk prioritering • Långsiktig utveckling och stöd till långsiktiga boendelösningar samt övriga boendetyper, såsom gruppbostäder, boenden med stöd för socialpsykiatrins målgrupp och vård och omsorgsboenden, för att möta det kommande behovet. 2.5 Demokrati och trygghet Redogörelse Andel som röstar i val kan visa hur demokratin mår i en stad. I 2022 års val röstade 81,7 procent i stadsdelsområdet, vilket är två procent högre än genomsnittet i Stockholms stad. I jämförelse med valen 2018 och 2014 har valdeltagandet minskat med drygt två procent. Samma trend föreligger i samtliga stadsdelsområden. Inom stadsdelsområdet är skillnaderna stora. Det stadsdelar med lägst valdeltagandet är Älvsjö, Solberga och Västberga. Stadens analys av valresultatet visar på att det finns en stor skillnad i valdeltagande bland inrikes- och utrikesfödda. Bland inrikesfödda röstade 90 procent i det senaste valet medan utrikesfödda röstade endast 55 procent. Invånarnas förtroende för kommunen och andra myndigheter visar även på hur stark demokratin är i ett område. Andelen Hägersten-Älvsjöbor som i medborgarundersökningen 2025 uppgav att de har förtroende för sin stadsdelsförvaltning uppgick till 42 procent, vilket är en förbättring med sju procentenheter från mätningen 2024. Snittet i staden är 38 procent. I samma undersökning framkommer det att andelen som vet var de ska vända sig för att vara delaktig i utvecklingen av sin stadsdel gällande parker, lekplatser och parklekar är 30 procent. Resultatet från Stockholms stads trygghetsmätning 2023 (som är den senaste som gjorts) visar att invånarna i Hägersten-Älvsjö i mindre utsträckning känner oro för att utsättas för brott eller för att vistas i offentliga miljöer än genomsnittet för staden. Det finns vissa skillnader stadsdelarna emellan. Exempelvis anger boende i Solberga, Aspudden och Fruängen en aning större generell oro för att bli utsatt för brott av något slag än genomsnittet i staden. I Solberga finns en högre grad av oro i bostadsområdet och i stadsdelarna Solberga, Aspudden och Västertorp beskrivs en större otrygghet i bostadshuset eller i nära anslutning till det. Stadsdelarna Älvsjö och Solberga har tidigare varit klassat som ett utsatt område och öppen drogscen av polisen. Dessa klassningar har tagits bort men polisen bedömer att området har fortsatt behov av aktiva insatser för att situationen inte ska försämras igen. Nämnden har i samverkan med övriga aktörer arbetat med platssamverkan i området där en rad insatser har initierats för att förbättra lägesbilden i området. Även om det är en förbättrad lägesbild kvarstår en del utmaningar i området. Älvsjö torg, Resecentrum och delar av Solberga har över tid haft problem med individer som vistats på platsen och har koppling till kriminella nätverk, vilket medför en risk för rekrytering av barn och unga. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 14 (56) Västertorp har till och från över tid haft problem med brottslighet och otrygghet som legat över stadens snitt, varför nämnde bedömer att det behövs kontinuerligt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete på platsen. Stadsdelsnämnden genomför årligen trygghetsvandringar och -inventeringar. Under 2025 lyftes särskilt trygghet och trivsel i stadsdelsområdets gång- och cykeltunnlar. De tunnlar som angränsar Västberga industriområde och Fruängen är i särskilt stora behov av åtgärder. Analys Stadsdelsnämnden ser att det finns ett behov av utvecklade arbetssätt för att fortsätta bidra till att öka trygghet samt stärka den lokala demokratin samt tilliten i i de områden med socioekonomiska utmaningar som Västertorp, Älvsjö och Solberga. I arbetet med platssamverkan ser nämnden exempelvis en möjlighet att arbeta mer med platsutveckling för att få samsyn, en långsiktighet, förankring samt utvecklingskraft i arbetet. Dels inom staden, tillsammans med facknämnder och bolag, men också i samverkan med civilsamhället och invånare för att bättre ta tillvara på lokal kunskap och engagemang. Älvsjö station är en central strategiskt nod i söderort och omfattande stadsutveckling planeras i närområdet. Älvsjö resecentrum med cykelgaraget är fortfarande den plats som upplevs mest otrygg i området. Inom platssamverkan har ett program för ökad trivsel och trygghet i Älvsjö resecentrum tagits fram av bland andra trafikkontoret och stadsdelsförvaltningen där åtgärder under kommande år behöver prioriteras för att stävja utvecklingen i området. Strategiska prioriteringar • Utveckla arbetssätt inom platssamverkan där invånare, civilsamhälle och lokala aktörer är aktiva medskapare i större utsträckning samt stärka samverkan inom staden för bättre samsyn och handlingskraft i utveckling av Fruängen/Västertorp och Älvsjö/Solberga och Liljeholmen. Prioriteringen kommer genomföras i samverkan med trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och kulturförvaltningen. • Genomföra åtgärder för ökad trygghet och trivsel i Älvsjö resecentrum i samverkan med trafikkontoret och Region Stockholm. 2.6 Miljö och klimat Redogörelse Staden står inför flera utmaningar för miljö och klimat vilka kräver en rad olika åtgärder. I Stockholms stads Miljöprogram 2030 pekas målen ut och i Klimathandlingsplanen 2030 konkretiseras 150 åtgärder. Två av fem utpekade omställningsområden berör cirkularitet och förändrade konsumtionsmönster. Det första anger att staden ska planeras, byggas och utvecklas cirkulärt och hållbart, och det andra att stadens egen organisation ska styras mot en konsumtion med låg klimatpåverkan. Miljöprogrammets mål för ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm anges vara centralt för att nå flera andra mål i programmet. Enligt Circularity Gap Report Sweden anges att Sverige endast är 3,4 procent cirkulärt. Arbetet inom ramen för de omställningsområden som berör ett cirkulärt förhållningssätt och förändrade konsumtionsmönster kräver omfattande insatser från såväl stadens egen organisation som invånare, civilsamhället, näringslivet och akademin. Hägersten-Älvsjö ligger näst högst av start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 15 (56) stadens stadsdelsnämnder i utsläpp från egna inköp med 30 000 ton CO2e per år enligt data från miljöspendanalysen från 2021. Resultatet belyser behovet av att främja och skapa förutsättningar för cirkulära arbetssätt och förändrade konsumtionsmönster inom den egna organisationen. Konsumtionskompassen visar att Hägersten-Älvsjös stadsdelsområde mestadels består av områden med lägre konsumtionsnivåer (5,82 - 8,14 ton CO2e per år), med undantag för bland annat Sjövikskajen, Sjöviksbacken och Aspudden där konsumtions- nivåerna ligger på 8,15 - 10,11 ton CO2e per år. I relation till den av Naturvårdsverkets angivna globala konsumtionsnivån om 4 ton CO2e per år, samt riktlinjen om 1 ton CO2e per år till 2050, krävs åtgärder för att främja och skapa förutsättningar för cirkulära levnads- och konsumtionsmönster samt beteendeförändringar även bland stadsdelsområdets invånare. Delningsinitiativ, då material och resurser delas mellan flera, är ett sätt att effektivt ta tillvara på resurser samt förebygga nyinköp och underutnyttjade resurser. Synergierna med delningsinitiativ är många och kan ha en direkt positiv effekt på sociala områden, såsom ökad delaktighet, integration, lokal samhörighet, jämställdhet och jämlikhet. Det anges även i Rapport 2018:18 från Avfall Sveriges Utvecklingssatsning att kommuner som bedriver delningsverksamhet och skapar nya mötesplatser har sett ett ökat förtroende bland invånare. För att möjliggöra framgångsrika delningsinitiativ krävs bland annat utveckling av digitala plattformar. Avfall Sverige identifierar att avsaknaden av digitala plattformar försvårar delandet avsevärt. Analys Under kommande år ser stadsdelsnämnden ett stort behov av styrning och strukturer som möjliggör en cirkulär ekonomi och främjar delningsinitiativ. Behov finns även av kartläggning av såväl interna som externa initiativ centralt inom staden. Uppdraget med utåtriktat miljö- och klimatarbete är nytt och det finns ett behov av att hitta nya samverkansformer och arbetssätt för att nå ut till invånare, civilsamhälle och näringsliv. Strukturer och digitala plattformar som möjliggör delning av material inom stadsdelsnämndens egna verksamheter saknas idag vilket försvårar de delningsinitiativ som uppstår. I Hägersten-Älvsjö pågår utvecklingen av en fritidsbank vilken kommer öppna i Fruängen centrum under 2026, men även en återbrukscentral vore önskvärt för att möjliggöra och främja cirkularitet hos invånare. Stadsdelsnämnden ser ett behov av att samverka med bland annat miljönämnden, SVOA och idrottsnämnden i utvecklingen och arbetet med dessa frågor. Dialoger med civilsamhälle och näringsliv för att få insyn i var behoven är som störst kan möjliggöra grunden för ett framgångsrikt utåtriktat arbete i samverkan med invånare. En av de största möjligheterna som identifierats i stadsdelsområdet är att flera civilsamhällesinitiativ som främjar cirkularitet och delningsekonomi uppstår, många med bas i högkonsumtionsområden. Strategisk prioritering • Utveckla och kommunicera delningsinitiativ- och verksamhet både externt i stadsdelsområdet likväl som internt inom stadsdelsnämndens egen organisation. Prioriteringen kommer genomföras i samverkan med miljönämnden, SVOA och idrottsnämnden. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 16 (56) 3 Planeringsförutsättningar för nämndens verksamhetsområden 3.1 Förskoleverksamhet Omvärldsfaktorer, analys och utveckling Stadsdelsnämnden behöver fortsatt prioritera det strategiska prognos- och analysarbetet avseende tillgång och efterfrågan på förskoleplatser samt bemanning på både kort och lång sikt. Sedan 2020 har antalet barn i åldern 1–5 år minskat stadigt, vilket påverkar behovet av förskoleplatser nu och under kommande år. Förskoleverksamheten omfattar idag drygt 5 200 barn och 1 200 medarbetare fördelade på 74 förskolor. Efterfrågan varierar inom stadsdelsområdet, vilket ställer krav på en flexibel lokalförsörjning. Under kommande planperiod förväntas barnantalet fortsätta minska i vissa områden, medan det i andra bedöms öka. Ökningarna ger dock inte ett omedelbart behov av fler platser, men det är avgörande att organisationen har inbyggd flexibilitet för att kunna anpassa kapaciteten när behov uppstår. Utöver den långsiktiga planeringen hanterar förskoleverksamheten även betydande säsongsvariationer. Antalet inskrivna barn är generellt lägre under hösten och ökar successivt från januari fram till sommaren. Dessa variationer gör prognosarbetet komplext och påverkar möjligheterna till effektiv personalplanering. Det kvarstår utmaningar i att säkerställa behovet av utbildade barnskötare. Idag finns ett stort antal barnskötarutbildningar med varierande omfattning och utförare, vilket innebär att barnskötare kan ha olika kompetensnivåer beroende på utbildningsbakgrund. Förskolorna prioriterar rekrytering av barnskötare med adekvat gymnasial utbildning för arbete med barn, men det saknas idag system för att särskilja denna kategori från andra utbildningsvägar. Det pågår ett arbete med att ta fram ett system för detta, och när systemet väl är på plats behöver behovet av att kompetensutveckling för redan anställda barnskötare ses över. En god samverkan med socialtjänst och förskolornas ledningsfunktioner har under senaste året utvecklats. Det är viktigt att denna goda samverkan etableras i verksamhetens samtliga led, och för att säkerställa det pågår diskussioner om att komplettera med funktioner som kan fungera som brygga mellan socialtjänst och förskola för att ytterligare etablera och utveckla befintlig samverkan. Det är också viktigt att stärka kunskapen om andra faktorer som påverkar barns hälsa, exempelvis rörelse, lek och hur medarbetare kan främja barns psykiska välmående. Variationen mellan olika delar av stadsdelsområdet innebär också att riktade insatser kan vara nödvändiga för att stärka likvärdigheten. En viktig faktor för barns välmående är att förskolans medarbetare utvecklar trygga och tillitsfulla relationer med alla barn. För att kunna rikta insatser mer ändamålsenligt behöver metoder och system för uppföljning och utvärdering av förskolans utbildning utvecklas. Detta gäller både strukturella faktorer och metoder som på övergripande nivå synliggör effekter av undervisningen. Det finns även behov av ett stadsövergripande system som gör det möjligt att koppla resultat från läsa-, skriva-, räknagarantin till den förskola där barnet tidigare varit inskrivet. I detta arbete är det även viktigt att kartlägga den tid som förskollärare och barnskötare lägger på administration och dokumentation. Medarbetarnas tid tillsammans med barnen behöver värnas, och uppföljningsmetoder måste därför vara tidseffektiva. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 17 (56) Regeringen gav i oktober 2023 Skolverket i uppdrag att föreslå ändringar i förskolans läroplan (Lpfö 18), och under 2025 trädde den nya versionen i kraft. Den nu gällande läroplanen anger att förskolan i huvudsak ska vara skärmfri samtidigt som barns rätt till att få ta del av högläsning utifrån olika metoder och genrer har förstärks. Förskolorna behöver utveckla sina pedagogiska lärmiljöer utifrån den reviderade läroplanens skrivningar. I det arbetet behöver även beaktas att barns rätt att erbjudas undervisning gentemot teknikområdet har förstärkts i nuvarande läroplan. Även vikten av att förskolans utbildning vilar på vetenskaplig grund förstärks i och med den reviderade läroplanen, och framöver behöver insatser som syftar till att utveckla forskningslittracitet bland förskolans medarbetare genomföras. Fler förskollärare behöver också få möjlighet att bli medskapare av forskning inom det didaktiska fältet, till exempel genom att delta i ULF-samarbeten. Agenda 2030 Verksamhetens utmaningar kopplar främst till mål 2 Ingen hunger, 3 Hälsa och välbefinnande samt till mål 4 God utbildning för alla. Att främja välbefinnande för alla barn är en central, men utmanande, del av förskolans uppdrag. Arbetet kräver stärkt samverkan med andra samhällsaktörer. Barnhälsa sträcker sig bortom det pedagogiska och kräver professionsöverskridande insatser – en fråga som blivit allt mer angelägen då rektorer rapporterar att fler barn är i behov av särskilt stöd. Att barn erbjuds näringsriktiga måltider och etablerar ett hållbart förhållningssätt till mat är också en viktig del av förskolans verksamhet. Förskolan ska också erbjuda en god utbildning för alla. En fortsatt utmaning är att det finns barn i stadsdelen som inte är inskrivna i förskolan och därför inte nås av utbildningen. Mot bakgrund av förskolans kompensatoriska uppdrag är det viktigt att vidareutveckla den uppsökande verksamheten gentemot denna målgrupp. Framöver behöver även socioekonomiska faktorer på ett mer systematiskt sätt inkluderas i resursfördelning inom stadsdelsområdet. Jämställdhetsutmaningar Förskolans uppdrag omfattar att aktivt främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Personalen spelar en central roll i detta arbete. En utmaning är den sneda könsfördelningen i yrket – endast drygt två procent av stadsdelsnämndens förskollärare är män – vilket kan riskera att förstärka traditionella könsmönster. Under perioden kommer arbete med att HBTQ-diplomera stadsdelsområdets förskolor genomföras. Prioriteringar • Utveckla hållbarhetsarbetet inom Agenda 2030, med särskilt fokus på barnhälsa ur flera perspektiv såsom inkludering, psykiskt välbefinnande, fysisk aktivitet och goda matvanor. • Vidareutveckla det strategiska prognosarbetet kring behovet av förskoleplatser för att möjliggöra effektivare personalplanering och lokalnyttjande. • Fördjupa och utveckla samverkan med socialtjänst, habilitering och BVC. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 18 (56) 3.2 Verksamhet för barn, kultur och fritid Omvärldsfaktorer, analys och utveckling Befolkningsprognosen visar att barn i skolåldern minskar under planperioden, medan ungdomar i gymnasieåldern ökar något. Stadsdelsområdet har även fortsättningsvis det största antalet invånare i åldersgruppen 6-15 år jämfört med andra stadsdelar. Resultatet från Stockholmsenkäten 2024 visar att bara 16 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna som bor i området och går i årskurs nio ofta eller ibland brukar vara på fritidsgård eller träffpunkt. 66 procent av pojkarna och 61 procent av flickorna deltar dock i lärarledd fritidsaktivitet eller träning. Resultatet från Skolenkäten, som från och med 2025 går till ungdomar i åk 6 och 9, visar att 86 procent deltar i idrottsaktiviteter, respektive 45 procent i kulturaktiviteter, och 64 procent i föreningslivet på sin fritid. Undersökningen vänder sig i 2025 års mätning delvis till en annan målgrupp (åk 6 och åk 9 istället för åk 5 och åk 8 som var 2024 års målgrupp), frågorna har också justerats vilket kan ha påverka utfallet och jämförbarheten mellan åren. I ett växande stadsdelsområde med ett stort antal barn och unga är det av vikt att fortsätta utveckla fritidsverksamheten utifrån barn och ungas behov och levnadsmönster. En meningsfull fritid är en stark skyddsfaktor som främjar psykisk hälsa, motverkar utanförskap och förebygger kriminalitet. Nämndens arbete med att undersöka och utveckla nya sätt att uppfylla barn och ungas behov och önskemål, samt alternativ till traditionella fritidsgårdar fortsätter att pågå under planperioden. Skolloven, och särskilt sommarlovet, är särskilt viktiga perioder då fritidsverksamhetens program behöver vara brett för att tillgodose barn och unga möjlighet till meningsfull fritid. Parkleksverksamheten i stadsdelsområdet står inför både kort- och långsiktiga utmaningar kopplade till lokaler. I dagsläget saknas ändamålsenliga lokaler på flera platser vilket påverkar verksamhetens kvalitet. Stadsdelsnämnden saknar fungerande parkleksbyggnader i Fruängen och Västertorp, och i Kristallparken behöver djurhusen utökas och rustas upp. Stadsdelsnämnden ser även ett behov av en ny parklek i Liljeholmsområdet. En utmaning för parkleksverksamheten är att attrahera den prioriterade målgruppen 10-12 år. Förutsättningarna för en ny typ av parklek särskilt riktad mot 10-12 åringar kommer att utredas under planperioden. Utredningen ska bland annat kartlägga målgruppens behov, analysera möjliga lokaliseringar och undersöka hur verksamheten kan samverka med andra aktörer för att verka attraktiv och tillgänglig. En ny tjänst som fritidslots tillsattes under föregående år vilken arbetar uppsökande mot barn och unga samt gentemot föreningsliv och andra aktörer i syfte att möjliggöra bredd och lotsning för fritidsverksamheten. Rollen fortsätter att utvecklas under planperioden. I socioekonomiskt utsatta områden har barn och ungdomar sämre förutsättningar för en organiserad fritidssysselsättning och en meningsfull fritid i nära samarbete med skola är centralt. Prioriterade platser i stadsdelsområdet är delar av Solberga, Älvsjö, Västertorp och Västberga. De öppna fritidsverksamheterna har ett kompensatoriskt uppdrag att nå barn och ungdomar som saknar en meningsfull fritid och behovet av nya, utvecklade tvärprofessionella arbetssätt och insatser behövs i samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och civilsamhälle. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 19 (56) Stadsdelsnämndens utvecklingsarbete inom områdena kultur, civilsamhälle och trygghet med målet att knyta frågorna närmare varandra för att skapa synergieffekter i arbetet fortsätter under planperioden. Ett särskilt fokus kommer ägnas åt att stärka tillgång till kultur för barn och unga i stadsmiljön inom ramen för platssamverkan. Särskilt prioriterade platser kommer, utifrån socioekonomiska faktorer, att vara Västertorp, Älvsjö och Solberga. Att alla barn och unga ska vara inkluderade i kulturlivet är av betydelse för demokratin. Kultur skapar sammanhang och framtidstro. Det finns även en stark koppling mellan utbildning och kulturvanor och för barn i förskola och skola har ”Kulan-premien”, en subvention till föreställningar och workshops, haft betydelse och möjliggjort att fler barn fått möta kultur och professionella utövare. Det är av vikt att premien finns kvar och utvecklas. Vidare behöver ytterligare satsningar göras för att nå de barn och unga som idag inte tar del av stadens eller annan kulturaktörs verksamhet på sin fritid. I arbetet ser nämnden ett behov av utvecklad samverkan inom staden, särskilt för att nå prioriterade målgrupper. Stadsdelsnämnden ser även ett behov av att stärka tillgången till samlingslokaler i stadsdelsområdet som är något lägre än snittet för staden. Under planperioden har nämnden ett pågående budgetuppdrag för att utreda möjligheten att omvandla panncentralen till ett kulturhus/allaktivitetshus tillsammans med Stockholms hem. Under planperioden undersöker nämnden möjligheterna till samutnyttjande av lokaler i Kulturförvaltningens planerade biblioteks- och kulturnod i Liljeholmen. Förvaltningen har aviserat intresse för att delta i den integrerade verksamheten om 2 500–3 000 kvm, där bibliotek, kulturskola och andra potentiella partners är tänkta att samverka. Målbilden för samutnyttjandet är att bidra till en levande mötesplats som stärker kulturutbudet och tillgängligheten för invånarna i hela stadsdelsområdet. Agenda 2030 De utmaningar som finns inom verksamhetsområdet kopplar till målen om Minskad ojämlikhet (mål 10) samt Fredliga och inkluderande samhällen (mål 16). Fritidsverksamheten för barn och unga arbetar utifrån lokala utmaningar, förutsättningar och behov mer riktat mot vissa målgrupper för att uppfylla målen i Agenda 2030. Jämställdhetsutmaningar Fritidsverksamheternas besöksstatistik analyseras könsuppdelat för att säkerställa att utbudet är lika attraktivt mellan könen. Statistiken visar att parklekarnas verksamheter (fokus barn 10- 12 år) besöks av fler flickor än pojkar medan mötesplatsernas verksamheter (13-17 år) besöks av fler pojkar än flickor. Skillnader finns även i andelen pojkar och flickor som deltar i kultur- och idrottsaktiviteter på fritiden, där flickor i större utsträckning deltar i kulturaktiviteter medan pojkar i idrottsaktiviteter. Prioriteringar • Kultur- och fritidsverksamhet ska särskilt utvecklas för att nå de grupper som inte nås eller vars behov inte möts av ordinarie utbud. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 20 (56) 3.3 Äldreomsorg Omvärldsfaktorer, analys och utveckling Stadsdelsnämnden står inför stora förändringar och utmaningar kommande årtionden. Andelen äldre över 80 år kommer att öka i hela Sverige och så även inom stadsdelsområdet. Prognosen visar att äldre över 80+ ökar med 794 personer fram till 2029, vilket är en 15 procentig ökning som kan leda till att fler har behov av äldreomsorgens stöd och hjälp. Forskning visar också på att äldre vill ha mer individuellt anpassade insatser och större valfrihet. För att möjliggöra att Stockholms stad ska vara en äldrevänlig stad kommer det förebyggande och uppsökande arbetet bli allt viktigare för att främja god hälsa för äldre. De hälsofrämjande och förebyggande insatserna bör utvecklas enligt nya socialtjänstlagen för att behålla och stärka en god livskvalitet. För den enskilde individen kan det innebära att sjukdom och skador, som kan leda till lidande och beroende, i många fall kan förebyggas eller skjutas upp. Det behövs en fortsatt utveckling av samverkan med civilsamhället. Arbetet med trygghet, exempelvis förebygga brott mot äldre, behöver stärkas genom information och samverkan med andra aktörer. I framtiden behöver de äldres boendemiljö prioriteras även utifrån de äldres ekonomiska förutsättningar. Det är individens behov som styr vilken boendeform som passar bäst. Det är viktigt att den boende känner sig trygg i sin miljö och att den sociala miljön präglas av självbestämmande och självständighet. Flera alternativa boendeformer ger en flexibel boendemiljö i enlighet med framtagen boendeplanering. Den prognostiserade ökningen av antalet äldre visar på ett behov av utökade verksamheter för områden som berör äldreomsorgen under planperioden. Behov av hemtjänstinsatser och boendeplatser inom särskilt boende samt trygga bostäder för äldre kommer att öka. Behovet av fler anpassade stödformer behövs exempelvis boenden för psykisk ohälsa och missbruk. Stadsdelsnämnden ser en trend att målgruppen äldre med psykisk ohälsa, suicidrisk, våldsutsatthet, missbruk, hemlöshet och samsjuklighet ökar vilket medför behov av anpassade stödformer och insatser. Det finns även behov av kompetensutveckling och handledning för att öka kunskapen om målgruppen. Det som kan tala emot ett ökat behov av särskilda boendeplatser, i den omfattning som utgår från nuvarande prognos, är att äldre generellt sett är friskare högre upp i åldrarna än tidigare. Därtill byggs seniorboenden ut, vilket kan bidra till att behovet av särskilt boende senareläggs. Detta ligger i linje med ambitionen att stärka äldres möjligheter att bo kvar i ordinärt boende längre, vilket även betonas i den nya socialtjänstlagen. Samtidigt bör befolkningsprognoser tolkas med viss försiktighet. Även om de visar på en ökning av den äldre befolkningen kan utfallet påverkas av exempelvis förändrade flyttmönster och demografiska faktorer. Det innebär att den faktiska ökningen kan bli mindre eller större än vad nuvarande prognos anger, vilket behöver beaktas i planeringen. Ökningen av antalet äldre syns redan inom arbetet med färdtjänsthandläggning. Det gäller framförallt personer över 65 år. I och med en åldrande befolkning förväntas flödet fortsatt öka. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 21 (56) Arbetet med omställning för nya den socialtjänstlagen som syftar till att socialtjänsten ska bli mer förebyggande, jämställd och lättillgänglig än idag samt omställningen till god och nära vård och omsorg fortsätter. Nämnden deltar i det stadsövergripande arbetet och fortsätter att stärka det hälsofrämjande, förebyggande arbetet. Prioriterat är att fortsätta stärka samverkan med Regionen, både primärvården och slutenvården, för att uppfylla intentionen i lagstiftningen. Tryggt mottagande behöver fortsätta utvecklas för att säkerställa en trygg utskrivning från slutenvården. Nämnden ser vidare en trend där antalet sköra äldre med behov av avancerad hälso- och sjukvård ökar på vård- och omsorgsboenden, varför det är nödvändigt att dialog och samverkan med läkarorganisationer förstärks under planperioden. Nämnden bedömer att stadens nuvarande gränsdragning för äldreomsorgens ansvar behöver ses över utifrån nya socialtjänstlagen, höjd pensionsålder och en förändrad målgrupp. Äldreomsorgen möter i ökande grad individer vars behov främst avser andra insatser inom socialtjänsten, vilket påverkar både uppdrag och resursanvändning. Under kommande treårsperiod bör därför åldersgränser, ansvarsfördelning och organisering ses över. En mer sammanhållen struktur inom socialtjänsten skapar förutsättningar för effektivare resursut- nyttjande och mer träffsäkra, individanpassade insatser oavsett ålder. Inom äldreomsorgen finns ett särskilt behov av digitala lösningar, välfärdsteknik och metoder som minskar administrationen och samtidigt frigör mer tid för medarbetarna till socialt arbete och omsorg. Välfärdsteknik kan även underlätta inom områden som är fysiskt krävande och bidrar till en mer hållbar arbetsmiljö. Det innebär en utmaning för äldreomsorgen att medarbetarnas behov av kompetens behöver stärkas för att hantera ny teknik och nya digitala verktyg. Välfärdsteknik skapar möjlighet för äldre till en mer självständig, aktiv och trygg vardag. Informationsklassning är en avgörande process för att säkerställa rätt skyddsnivå för känslig information inom äldreomsorgen. Samtidigt är den omfattande och tidskrävande, vilket riskerar att fördröja införandet av digitala lösningar och välfärdsteknik som skulle kunna frigöra tid för omsorg och skapa en bättre arbetsmiljö. Nämnden ser behov av att kommunfullmäktige har ett tydligt fokus på såväl brukarunder- sökningar som kvalitetsuppföljning på individnivå i uppföljningsmodellerna. Dessa är centrala verktyg för att säkerställa verksamhetens kvalitet ur brukarperspektiv och för att bedöma om insatserna motsvarar enskildas behov. Det finns även behov av verksamhetsstöd som möjliggör systematisk uppföljning inom samtliga verksamheter och som ger förutsättningar att följa flera parametrar, såsom brukarperspektiv, insatsernas omfattning och personalrelaterade nyckeltal. Under planperioden står äldreomsorgen inför utmaningar i kompetensförsörjningen. Det är redan idag stora svårigheter att rekrytera legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal, omsorgspersonal med gymnasial vård- och omsorgsutbildning samt behörig personal med kompetens inom svenska språket och digital teknik. Äldreomsorgens utförarverksamheter har fortsatta utmaningar kring delar av medarbetar- gruppens medicinska kompetens och färdigheter i svenska. Inom Europeiska sociala fonden, ESF-projektet Kompetensutveckling i äldreomsorgen har ett arbetsplatsnära lärande vid kliniskt träningscentrum, med stöd av både vård- och svensklärare, gett goda resultat. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 22 (56) Behov finns av tillgång till studie- och yrkesvägledare som kan stötta verksamheterna att ta fram individuella kompetensutvecklingsplaner utifrån nationella utbildningskrav. För att möta kompetensutvecklingsbehoven i äldreomsorgen behöver staden en långsiktig stadsövergripande planering genom flera regionala kliniska träningscenter där medarbetare kontinuerligt kan fortbilda sig i en autentisk miljö. Lärandet bör ske med en tydlig koppling till det dagliga arbetet och ledas av både yrkeslärare och lärare i svenska som andraspråk som arbetar tillsammans samt se till medarbetarnas individuella kompetensutvecklingsbehov. Införandet av skyddad yrkestitel för undersköterskor samt fast omsorgskontakt i hemtjänsten innebär ökade krav på kompetens och strukturerad kompetensutveckling. Från och med den 1 juli 2026 föreslås fast omsorgskontakt även omfatta särskilt boende, vilket ytterligare stärker kraven på kontinuitet, samordning och tydliga yrkesroller. Sammantaget innebär detta ett ökat behov av kompetensutveckling och organisatoriska förutsättningar för att kunna möta förändrade lagkrav i äldreomsorgen. Under planperioden föreslås lagkrav på språkkunskaper för personal inom äldreomsorgen träda i kraft. Åtgärderna syftar till att säkerställa en god, förbättrad och mer enhetlig språknivå, vilket bedöms kunna stärka kommunikationen, öka tryggheten och förbättra dokumentationen. Skärpta krav i skollagen avseende utbildning i svenska för invandrare (SFI) bedöms samtidigt kunna påverka såväl kompetensutvecklingen som kompetensförsörjningen, bland annat genom risk för ökad personalbrist och att potentiella medarbetare utestängs. Nämnden ser behov av långsiktig planering och ökade resurser i form av vikarieersättning, för att möta behovet av kontinuerlig kompetensutveckling inom relevanta områden. Agenda 2030 Nämndens arbete inom verksamhetsområdet bidrar till flera av de globala målen i Agenda 2030. Äldreomsorgens övergripande utmaningar framöver går i linje med agendans mål 2 Ingen hunger, mål 3 God hälsa och välbefinnande, mål 5 Jämställdhet samt mål 10 Minskad ojämlikhet samt mål 12 Hållbar konsumtion och produktion. Jämställdhetsutmaningar För att nå målet om en äldrevänlig stad är det betydelsefullt att systematiskt synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag och aktiviteter får för kvinnor respektive män i ålder 65 och uppåt. Undersökningar inom äldreomsorgen har betydligt fler svar från kvinnor än män. Dessutom är det svårt att dra för generella slutsatser av resultaten på grund av den låga svarsfrekvensen. Kunskapshöjande insatser om särskild sårbara och utsatta målgrupper för medarbetare bidrar till uppfyllande av hållbarhetsmålet om minskad ojämlikhet samt principen om att ingen ska lämnas utanför. Det förebyggande och uppsökande arbetet är en viktig del i jämställdhetsutmaningen att nå fler äldre män tidigare. Utveckling av anhörigstödet är betydelsefullt utifrån det att äldre kvinnor vårdar sina anhöriga i större utsträckning än äldre män. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 23 (56) Prioriteringar 2027-2029 • Genom innovativa arbetssätt, digitalisering och välfärdsteknik utveckla personalens arbetsformer och verksamhetens kapacitet för att möta framtidens äldreomsorg på ett kvalitativt och resurseffektivt sätt. • Strategisk och långsiktig kompetensförsörjning med fokus på medicinsk kompetens, digital förmåga och språkutveckling. • En samlad och långsiktig översyn av stadens boendeförsörjning för äldre, där planeringen omfattar såväl särskilda boenden som andra behovsanpassade boendeformer inom en bred och resurseffektiv struktur. 3.4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Omvärldsfaktorer, analys och utveckling Antalet personer som är berättigade till insatser enligt LSS bedöms fortsätta öka de närmaste åren. I takt med en åldrande befolkning och förbättrade diagnostiska metoder förväntas antalet personer under 65 år med demensdiagnoser att öka, vilket också bidrar till en efterfrågan av boenden och insatser anpassade för målgruppen. En central fråga för nämnden kommer fortsatt vara kompetensutveckling hos medarbetare inom funktionshinderomsorgen. Nämnden ser att målgruppen äldre med funktionsnedsättning samt personer med funktionsnedsättning med samsjuklighet kommer att öka. Behovet av kompetens inom demens och geriatrik inom LSS-boenden, samt tekniska lösningar och hjälpmedel kommer fortsätta vara viktigt att stärka. Utmaningar med att rekrytera medarbetare med rätt kompetens till utförarverksamheter inom LSS förväntas kvarstå. Dessutom saknas i vissa fall tillräcklig kompetens för att möta brukare med komplexa vårdbehov, såsom samsjuklighet. Förvaltningen ser således ett behov av ökad samverkan för individer med olika vård- och stödinsatser och i samverkan med civilsamhället. Brukarna inom utförarverksamheterna blir också äldre, vilket också i vissa fall kan medföra åldersrelaterade funktionsnedsättning. För att säkerställa en hög och likvärdig kvalitet i insatserna bedöms kompetensutveckling av medarbetare fortsatt viktigt med betoning på ökad kompetens med fokus på geriatrik, samsjuklighet och beroendeproblematik. Nämnden ser också det som fortsatt viktigt att förbättra samordningen mellan olika verksamheter och regionen för att säkerställa en helhetsinriktad och individanpassad vård- och stödprocess. Behovet av varierade boendeformer förväntas fortsätta. Nämnden kommer under planperioden bidra genom att fortsätta starta fler gruppboenden. I takt med att målgruppen också har en ökad komplex problematik, framförallt psykiatrisk problematik, förväntas behovet av placeringar med individuella avtal att fortsätta. Under den kommande planperioden kommer en förändring att genomföras avseende en central placeringsfunktion inom socialförvaltningen. Denna förändring innebär att funktionen övertar ansvaret för upphandling av placeringar utanför Lagen om valfrihetssystem (LOV). Nämnden har sedan tidigare arbetat aktivt med att följa upp och förhandla de individuella avtalet för att uppnå rimliga ersättningsnivåer. Bedömningen är således att förändringen initialt kan medföra ökade kostnader för placeringar, då kännedomen om individens samlade och specifika stödbehov minskar. På längre sikt förväntas dock förändringen bidra till en mer jämlik tillgång till start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 24 (56) insatser för berörda målgrupper, genom en mer enhetlig och samordnad hantering av placeringsärenden i Stockholm stad. Under planperioden planerar nämnden tillsammans med Socialförvaltningen för att fler grupp- och serviceboenden inom stadsdelsområdet färdigställs. Befintliga grupp- och servicebostäder inom stadsdelsområdet kommer fortsatt ses över, några kommer byggas om och renoveras eftersom en del äldre lokaler är slitna och har brister i funktionalitet. Under lågkonjunkturen löper personer med funktionsnedsättning en förhöjd risk att bli långtidsarbetslösa. Det gäller särskilt personer med intellektuella funktionsnedsättningar eller neuropsykiatriska diagnoser. Minskade möjligheter till anställning på den öppna arbetsmarknaden kan leda till att fler personer inom målgruppen förlorar sin dagliga sysselsättning, vilket också leder till försämrat psykiskt mående, ökade svårigheter att betala hyra och social isolering. Behovet av sysselsättning och relevanta dagliga verksamheter som på sikt kan leda till arbete på den öppna arbetsmarknaden kommer således fortsatt vara viktigt. Även dagliga verksamheter som är anpassade för personer med omfattande funktionsnedsättningar, både kognitiva och fysiska, är fortsatt viktigt att utveckla. Den statliga utredningen Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans har föreslagit att Försäkringskassan ska ta över ansvaret för all personlig assistans. Nämnden bevakar frågan och om förslaget genomförs kommer det innebära ett förändrat ansvar för kommunen. Agenda 2030 Nämnden behöver stärka arbetet för att brukare ska ha möjligheter till en god hälsa, vilket kan bidra till målen om God hälsa och välbefinnande samt minskad ojämlikhet i Agenda 2030. Jämställdhet Stadens brukarundersökningar visar att det finns vissa skillnader i hur kvinnor och män upplever utförandet av de insatser som de beviljats. Ett fortsatt analysarbete genomförs för att minimera skillnaderna som kan bero på kön. Prioriteringar • Öka kompetensen hos personal inom verksamhetsområdet. • Utveckla användandet av välfärdsteknik i samtliga verksamheter. • Fortsätta utveckla arbetslivsinriktade dagliga verksamheter. 3.5 Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri Omvärldsfaktorer, analys och utveckling Barn och ungdom Under planperioden ser nämnden ett fortsatt behov av att utveckla insatser i egen regi för att ersätta kostsam institutionsvård som inte ger önskad effekt. Målet är att undvika eller förkorta placeringar där det är möjligt genom att stärka tidiga och samordnade insatser. Arbetet behöver ske i tvärprofessionella team, i nära samverkan med regionen. Utvecklingen av dessa team är särskilt angelägen för att säkerställa att insatser sätts in i rätt tid och med rätt kompetens. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 25 (56) Nämnden ser även att tillgången till anpassade insatser behöver fortsätta att ses över. Erfaren- heten är att staden utvecklar och implementerar flertalet avancerade utrednings-instrument men att motsvarande matchning av insatser saknas. För att säkerställa att barn och unga får rätt stöd ser nämnden ett behov av att anpassade insatser kartläggs och samordnas. Barn och unga med komplex problematik är en viktig berörd målgrupp, då det är svårt att matcha gruppens behov med rätt öppenvårdsinsatser. Ett fortsatt utvecklingsområde är arbetet med psykisk ohälsa bland barn och unga. Ansvarsför- delningen mellan kommun och region skulle gynnas av förtydligande, för att undvika eventuella glapp i stödet. Nämnden efterfrågar även tydlighet gällande uppdelningen av centrala och lokala insatser när det gäller våld, för att säkerställa att barn och unga som utsätts för eller är i riskzonen för våld får ett samordnat och effektivt stöd. Vuxna med skadligt substansbruk och beroende Målgruppen med komplexa behov på grund av samsjuklighet i form av beroendeproblematik och psykisk ohälsa fortsätter att växa. Även andelen äldre med skadligt substansbruk och beroende ökar, vilket ställer krav på att verksamheter som arbetar på målgruppen besitter rätt kompetens för att kunna möta målgruppens behov. Flera statliga utredningar pågår som kommer att beröra området under den kommande planperioden. Samsjuklighetsdelegationens förslag, där regionen väntas överta huvudansvaret för all behandling, innebär ett förändrat ansvar för kommunen. Fokus kommer i högre grad att ligga på det sociala stödet såsom boende och sysselsättning. Förslagen förväntas träda i kraft den 1 juli 2027. Inom ramen för den nya socialtjänstlagen fortsätter arbetet med att utveckla tidiga och kunskapsbaserade insatser. Målgruppens komplexa behov kräver samordnade insatser mellan socialtjänst, beroendevård, psykiatri och kriminalvård. Socialtjänstens insatser bör fortsatt syfta till att motivera och stärka mottagligheten för att ta emot stöd. Genom att öka tillgången till öppna insatser utan behovsprövning förväntas mottagligheten öka ytterligare. Förvaltningen behöver därför fortsätta att utveckla och erbjuda denna typ av insatser samt att det fortsatt är viktigt att dessa insatser undantas från dokumentationsskyldigheten. En hög andel av personerna med skadligt bruk och beroende befinner sig också i hemlöshet. En utmaning för verksamheten är att kunna tillhandahålla lämpliga bostäder och där det idag är köer till stadens egna boenden. Även placeringar av mer komplexa slag, eller som i ärenden med äldre personer med som utöver skadligt bruk/beroende också har somatiska besvär där boendena inte kan möta omvårdnadsbehovet. Detta innebär en kostnad för förvaltningen som får finna annat stöd och externa placeringar. Socialpsykiatri Nämnden konstaterar en ökning av yngre personer som ansöker om socialpsykiatriska insatser. Dessa personer har ofta en kombination av psykisk ohälsa, neuropsykiatriska diagnoser, bostadsproblem och i många fall även ett skadligt bruk. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 26 (56) För att säkerställa en kunskapsbaserad socialtjänst behöver medarbetarnas kompetens fortsatt stärkas genom vidareutbildning under de kommande åren. En enhetlig yrkestitulatur är en viktig grund och en motsvarande plan behövs även för socialpsykiatrins verksamheter. Inom ramen för den nya socialtjänstlagen finns ett behov av att utöka tillgången till öppna insatser utan behovsprövning. Förvaltningen ser det också positivt att dessa insatser undantas från dokumentationsskyldigheten för att öka mottagligheten. Det är av största vikt att stadens egna boenden i stadsdelen, inom socialförvaltningen och hos SHIS, utvecklas för att möta målgruppens komplexa behov. Dessutom behövs fler lämpliga boenden, exempelvis trygga boenden för unga vuxna där droganvändning inte tillåts. Behovet av nya gruppbostäder och anpassade stödboenden för personer inom socialpsykiatrins målgrupp är stort. Likaså behövs hållbara boendelösningar för personer med samsjuklighet. Nyanlända Det är ett fortsatt angeläget att ge nyanlända stöd och insatser med fokus på ökade förutsättningar för att i ett tidigt skede etablera sig på bostadsmarknad, arbetsmarknad och samhällslivet. Samhällsvägledning, introduktionsförskola och familjecentraler är viktiga ingångar för att nå fler nyanlända med rätt stöd i rätt tid. Hemlöshet På grund av ett alltmer ansträngt ekonomiskt läge för många hushåll och en ökande skuldsättning bedöms det vräkningsförebyggande arbetet behöva fortsätta och vidareutvecklas. Vräkningar riskerar inte bara att orsaka stort lidande för de drabbade invånarna, utan kan även leda till ökade kostnader för placeringar på akutboenden och andra tillfälliga boenden. Samsjuklighet ställer krav på en stärkt samverkan, både internt inom förvaltningen och externt med aktörer som SHIS, regionen och civilsamhället. Dessutom krävs ett bredare utbud av boendealternativ. Våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck Under 2026 centraliseras relationsvåldscentrum som ansvarar för stöd och insatser till våldsutsatta och våldsutövare. Handläggningen av ärenden som gäller stöd och insatser, exempelvis skyddade boenden, återtas till stadsdelsförvaltningen efter att ha varit samlokaliserat med Skärholmens stadsdelsförvaltning. För att fortsatt erbjuda ett effektivt stöd behöver förvaltningen se över sina samverkansrutiner. Det är fortsatt viktigt med utvecklade och kända rutiner för att upptäcka våld i ett tidigt skede för att kunna motivera till och ge stöd, både till den som är våldsutsatt och den som utövar våld. En utmaning är att hitta arbetssätt för att nå, motivera och möta våldsutövare. Personer med funktionsnedsättning och äldre personer utgör särskilt sårbara målgrupper för att utsättas för våld i nära relation. Våldet kan handla om psykiskt, fysiskt, ekonomiskt eller sexuellt våld, hårda tag eller försummelse. En utmaning är att det inte finns skyddade boenden med anpassade insatser. Det behövs alternativa boendeformer som ger skydd samt erbjuder stöd för målgruppen. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 27 (56) Agenda 2030 Socialtjänstens övergripande utmaningar framöver går i linje med målen i Agenda 2030 om Ingen fattigdom (mål 1), Ingen hunger (mål 2) , God hälsa och välbefinnande (mål 3), Jämställdhet (mål 5), Minskad ojämlikhet (mål 10) samt Fredliga och inkluderande samhällen (mål 16). Nämndens arbete inom verksamhetsområdet bidrar till flera av de globala målen i Agenda 2030. Utifrån de prioriterade områdena finns särskilda utmaningar som behöver arbetas aktivt med gällande Fredliga och inkluderande samhällen (mål 16) och Minskad ojämlikhet (mål 10). Jämställdhetsutmaningar Nämnden ser att det finns könsskillnader i flera av verksamhetsområdena. Det är en högre andel män som är aktualiserade för beroendeproblematik och en högre andel kvinnor som finns i målgruppen våldsutsatta. Prioriteringar • Fortsätta bedriva lokalt omställningsarbete i linje med den nya socialtjänstlagens intentioner med fokus på omställning av det sociala stödet. • Fortsätta utvecklingen av första linjens arbetssätt med en förstärkning av det förebyggande arbetet och tidiga samordnade insatser till barn och ungdomar. • I samverkan med socialförvaltningen förstärka kunskapsbaserade arbetssätt samt uppföljningen av metoder och insatsers effekter för att utveckla kvalitet i verksamheterna. • Stärka arbetet med ett sammanhållet stöd till våldsutsatta vuxna och barn, med fokus på särskilt sårbara grupper. 3.6 Stadsmiljöverksamhet Omvärldsfaktorer, utveckling och analys Stadsplanering Bostadsbyggandet i Stockholm påverkas av konjunkturen och de närmaste årens utveckling är svårbedömd. Bostadsbyggandet kan komma att stabilisera sig på en lägre nivå än tidigare. Projekt som innehåller bostadsrätter har en mer osäker prognos än projekt med kommunala hyresrätter. Bostadsbyggandet påverkar nämndens bedömning av bland annat förskolebehov, där trenden om ett minskat behov av tillkommande förskoleplatser väntas hålla i sig. Orsaken är ett minskat födelsetal, minskat bostadsbyggande och ändrade flyttmönster. Markanvisningar för nya bostäder ges i hög utsträckning på naturmark vilket skapar en konflikt med stadsdelsnämndernas uppdrag att öka den biologiska mångfalden. Naturmark är ofta värdefull mark som kan leverera ekosystemtjänster i form av översvämningsytor och skuggiga platser vid värmeböljor. Ur ett effektivt resursanvändningsperspektiv vore det värdefullt att bevara platser med höga ekologiska värden istället för att exploatera dem för att försöka återskapa den biologiska mångfalden på andra platser. Nämnden ser fortsatt ett behov av tydligare riktlinjer för hur mycket medel som ska avsättas, samt till vad, i relation till grönkompensationsåtgärder vid exploateringsprojekt där naturmark start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 28 (56) eller parkmark tas i anspråk för ny bebyggelse. Vid avgöranden kring vilka kompensatoriska åtgärder som ska genomföras bör stadsdelsnämnden vara delaktig. Parkdrift Hägersten Älvsjö stadsdelsnämnd tog över driften av park- och naturmark i egen regi i oktober 2025. År 2026 blir det första helåret med egen regi-verksamheten. Övergången innebär stora förändringar i arbetssätt, fördelning av resurser och planering. Mycket tid som tidigare lades på att följa upp upphandlad entreprenad kan nu istället läggas på inventering och planering av projekt för att förlänga anläggningarnas livsländ. Under planperioden behöver stadsdelsnämnden noga följa, analysera och skruva på utförandet i egen regi för att säkerställa att budget hålls och utförandet är av hög kvalitet. Planperioden blir lärorik och utmanande. När allt fler nämnder övergår till egen regi innebär det också en mängd utmaningar för verksamheterna, bland annat konkurrens om personal och investeringsmedel. Det är av stor vikt att stadsdelsnämnderna även fortsättningsvis kan ansöka om investeringsmedel för inköp av maskiner och verktyg. Parkplanerna är ett viktigt arbetsredskap vid drift, underhåll och investeringar. Att uppdatera parkplanerna är en stor kostnad som inte ryms i ordinarie driftbudget. Parkplanerna för såväl Hägersten, Liljeholmen som Älvsjö är i behov av uppdatering under planperioden och nya sätt att finansiera uppdatering av parkplanerna skulle underlätta nämndens arbete. Miljöförvaltningen har tagit fram en rapport med en initial bedömning kring var förorenad mark kan förekomma inom stadens koloniområden. Här efterlyser nämnden en gemensam planering och finansiering av provtagning och åtgärder utifrån rapporten. Det är sannolikt att fler områden med föroreningar kommer att påträffas framgent och en gemensam hantering och samordning av tillkommande områden behöver också ske. Enligt den nya renhållningslagen som trädde i kraft den 1 januari 2026 ska det vara möjligt att källsortera förpackningar i parker som är över 2 000 kvm. Samverkan mellan nämnder och bolag kommer att behövas både inför upprättandet av sorteringskärl samt vid driften. Förändringen väntas medföra en högre driftskostnad för såväl insamling som sortering. Det vore därför fördelaktigt om förpackningsindustrins ersättningar fördelas till stadsdelsnämnderna för att täcka kostnaderna. Från och med den 1 januari 2027 gäller obligatorisk fastighetsnära insamling (FNI). Som följd inkommer önskemål från fastighetsägare och bostadsrättsföreningar om att upprätta fastighetsnära insamling på parkmark. Idag saknas en stadsövergripande samordning kring hanteringen av FNI. Frågor som behöver samordnas är exempelvis vilken förvaltning eller bolag som fastighetsägare ska vända sig till, vilken förvaltning som avgör var det går att anlägga FNI, samt hur upplåtelse och bygglov ska hanteras och i vilken ordning. Stadsdelsnämndens egen regi-verksamhet har upprättat ett flertal kommunaltekniska ytor för förvaring av redskap, maskiner och anläggningsdelar i stadsdelsområdet. Ytorna upplåts med polistillstånd mot en låg avgift. Andra redan hårdgjorda ytor vore ofta mer lämpliga att använda som kommunaltekniska ytor, men dessa är förenade med en hög arrendeavgift, trots att marken ägs av staden. Staden bör därför ta ett övergripande ställningstagande kring avgifter kopplade till kommunaltekniska ytor vid förhyrningar inom den egna organisationen. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 29 (56) Nämnden har ett uppdrag att fasa ut gummiasfalt för att minska utsläppen av mikroplast till vattendrag. I dagsläget finns endast ett fåtal alternativ till gummiasfalt som har samma funktion ur säkerhets- och tillgänglighetssynpunkt. För att snabba på utvecklingen av alternativa fallunderlag önskar nämnden att staden tydligare medverkar till att driva utvecklingen av nya innovativa material som både är bra för miljön, säkerheten och tillgängligheten. Trekantsparken i Liljeholmen kommer under en 10-årsperiod att vara avstängd till stora delar på grund av utbyggnaden av tunnelbanan. Detta kommer medföra svårigheter att till exempel genomföra upprustningar. Här ser nämnden behov av samordning och ett mer sammanhållet arbete inom staden för att kompensera för Trekantsparkens rekreativa värden under byggperioden. De budgetjusteringar som nämnden kan ansöka om från centrala medelsreserven är ett välkommet tillskott till arbetet med att utveckla och förbättra stadsmiljön. För att minska den administrativa bördan hos stadsdelsnämnderna vore det önskvärt att de formulär som ansökan görs på utformades med större enhetlighet. Det skulle underlätta om ansökningsblanketterna och återrapporteringen för de olika budgetjusteringarna var utformade på ett likartat sätt. Klimatförändringar i stadsmiljön Klimatförändringarna fortsätter att ha stor påverkan på stadsmiljöarbetet. Kostnaderna för att ta hand om träd som skadats vid antingen värmeböljor eller kraftiga stormar och snöfall ökar liksom kostnaderna för att ta hand om dagvatten vid skyfall. Det gäller både driftkostnader och investeringar. En del i arbetet med att stärka resiliensen mot klimatförändringar är stadens högt ställda ambitioner på att plantera nya träd. Trädmålets syfte är bra och nödvändigt, men det är också förknippat med stora utmaningar. Dels kan det vara svårt att hitta nya lämpliga platser att plantera nya träd på när ett fallet träd ska ersättas med två. Det är också kostsamt med etableringsskötsel av nya träd. Det vore önskvärt att även kunna lägga medel på att vårda äldre träd med större kronverk så att de får en lång livslängd. Hanteringen av dagvatten blir som konsekvens av klimatförändringarna en allt viktigare fråga och allmän platsmark är en viktig resurs. Nämnden ser ett fortsatt behov av att förtydliga hur ansvarsfrågan ser ut gällande omhändertagande av dagvatten. Principen om LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) bör följas såväl på privata fastigheter som på stadens mark för att undvika att en förvaltning anlägger kostsamma anläggningar inom en annan förvaltnings driftområde. Anpassningar av dagvattenbrunnar för framkomlighet på parkmark och parkvägar till konsekvens av skyfall prognostiseras påverka driftbudgeten kommande år och nämnden ser ett behov av investeringsmedel för att utveckla arbetet. Viktigt att arbetet med ansvarsfördelningen gällande kombinerade dagvatten- och skyfallsanläggningar förtydligas. Agenda 2030 De utmaningar som beskrivs inom verksamhetsområdet relaterar till flera av de globala målen i Agenda 2030, bland annat Hållbara städer och samhällen (mål 11), Ekosystem och biologisk mångfald (mål 12) samt Bekämpa klimatförändringarna (mål 13). start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 30 (56) Jämställdhetsutmaningar Den upplevda tryggheten i stadsdelen har ökat där 68 procent av invånarna uppger att de känner sig trygga när de går ensamma hem på kvällen, jämfört med 63 procent året innan. Samtidigt har skillnaderna mellan kvinnor och män ökat, där kvinnor i högre utsträckning än tidigare uppger en känsla av otrygghet. När det gäller den generella upplevelsen av trygghet anser 86 procent av invånarna att stadsdelen är trygg att bo i, vilket är en ökning från 84 procent föregående år. Här är skillnaden mellan kvinnor och män marginell. Prioriteringar • Utveckling av arbetet med klimatanpassningsåtgärder i syfte att göra stadsmiljön mer robust mot klimatförändringar. • Uppföljning och utveckling av egen regi-verksamheten för att säkerställa en hög kvalitet på verksamheten. 3.7 Ekonomiskt bistånd Omvärldsfaktorer, analys och utveckling Samverkan med myndigheter fortsätter för att motverka långvarigt bidragstagande bland grupper som står långt från arbetsmarknaden. Trots intensivt arbete befarar nämnden att antalet bidragstagare med långvarigt bidragsbehov och som står långt från arbetsmarknaden kan komma att öka under planperioden. Detta till följd av konjunkturläget med ökad arbetslöshet och hårdare konkurrens på den öppna arbetsmarknaden. Även behovet av budget- och skuldrådgivning förväntas öka under samma period. Stadsdelsområdet har en hög andel invånare med skulder i form av blancolån. I samband med regeringens avskaffande av ränteavdraget på blancolån, kommer färre invånare med skulder kunna använda sig av skatteåterbäringen för att betala av sina skulder, vilket förväntas leda till en högre andel som är skuldsatta och över längre tid. Den 1 juli 2026 väntas ett aktivitetskrav träda i kraft. Detta innebär att personer som har tagit emot ekonomiskt bistånd i tre månader förväntas delta i heltidssysselsättning. Den kommande lagändringen kommer att påverka förvaltningens arbetssätt och kräver en stärkt samverkan med regionen, Arbetsförmedlingen och andra enheter inom socialtjänsten. Målgruppen som söker ekonomiskt bistånd har behov av omfattande stöd för att närma sig arbetsmarknaden. För att underlätta handläggningen av ekonomiskt bistånd behöver processerna ses över. Modernisering och ökad tillgång till digitala tjänster är avgörande. Genom att strategiskt implementera moderniseringsåtgärder och effektivisera verksamhetssystemet kan en attraktiv arbetsmiljö skapas, kapaciteten stärkas och kvaliteten på de sociala tjänster som erbjuds medborgarna förbättras. De senaste årens normhöjningar har påverkat verksamhetsområdets ekonomiska förutsättningar. Dessa kostnadsökningar, tillsammans med inflationen, ställer krav på kostnadseffektiviseringar. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 31 (56) Agenda 2030 Socialtjänstens övergripande utmaningar framöver går i linje med agendans mål om Ingen fattigdom (mål 1), Ingen hunger (mål 2) , God hälsa och välbefinnande (mål 3), Jämställdhet (mål 5), Minskad ojämlikhet (mål 10) samt Fredliga och inkluderande samhällen (mål 16). Jämställdhetsutmaningar Fler män än kvinnor har långvarigt ekonomiskt bistånd. Prioriteringar • Motverka långvarigt bidragsberoende för hushåll. • Öka andelen personer som finner annan försörjning än ekonomiskt bistånd. • Lättillgänglig service till medborgarna. 3.8 Arbetsmarknadsåtgärder Omvärldsfaktorer, analys och utveckling - Vägen till arbete och egen försörjning Stadsdelsnämnden konstaterar att en stor andel av de personer som beviljas ekonomiskt bistånd har arbetshinder som medför betydande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Under planperioden kommer nämnden därför att prioritera frågorna kring Stockholmsjobb och OSA (Offentlig Sektor Arbete). Dessutom kommer förvaltningsövergripande arbetssätt som stärker tillgången till Stockholmsjobb att implementeras. För att säkerställa att individanpassade insatser når fram i rätt tid till arbetslösa försörjningsstödstagare, unga vuxna utan sysselsättning och nyanlända, behöver stadsdelsnämnden stärka samverkan med arbetsmarknadsnämndens verksamheter. Lagkravet på registerkontroll i arbetslivet för arbete i annans hem inom äldreomsorg och omsorg för funktionsnedsatta, innebär att förvaltningen kommer att behöva begära registerutdrag för cirka 80 procent av de arbetstillfällen som nämnden traditionellt erbjuder inom ramen för feriejobb. För att inte riskera att uppdraget att erbjuda feriejobb till prioriterade grupper påverkas negativt, finns ett behov av att bredda utbudet av arbetstillfällen inom staden till verksamheter som inte omfattas av lagkraven inklusive kravet för arbete inom förskola eller ungdomsverksamhet. Agenda 2030 Att utveckla stödet till personer som står långt från arbetsmarknaden, samt att erbjuda unga möjlighet till ett första jobb och en meningsfull sysselsättning under lov, är av stor vikt för att i högre grad uppfylla målen i Agenda 2030 om Ökad jämlikhet (mål 10) samt Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8). Jämställdhetsutmaningar OSA erbjuds utifrån individuella behov. En jämn fördelning av platser mellan män och kvinnor eftersträvas men merparten är män som erhållit detta. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 32 (56) Prioriteringar • Stärkt samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen kring personer som uppbär ekonomiskt bistånd och står långt från arbetsmarknaden. • Bredda utbudet av feriejobb i syfte att kunna erbjuda prioriterade målgrupper anställning. 3.9 Övrigt Miljö och klimat Konsumtionsbaserade utsläpp Nämnden ser fortsatta utmaningar i inköp av ekologisk och växtbaserad mat i verksamheterna. Upphandlade leverantörers utbud matchar inte det politiska uppdraget. Under planperioden ser nämnden ett behov av att staden centralt säkerställer att upphandlade leverantörers utbud möjliggör för nämnder och bolagsstyrelser att uppfylla målen i stadens budget. Det kan exempelvis innebära att ställa krav på att leverantör av fika till personalrelaterade aktiviteter ska kunna erbjuda mer än mackor och kanelbullar samt att upphandlade livsmedelsleverantörer inte ska kunna byta ut en beställd ekologisk vara mot en icke-ekologisk vara. Under planperioden pågår arbete med att utveckla systematiserade arbetssätt för att minska inköp av plastartiklar i enlighet med stadens plaststrategi. Arbetet går framåt och nämnden ser stora möjligheter att nå de uppsatta målen. Den inköpsstatistik som skickas ut till stadsdelsnämnderna är till stor hjälp i arbetet. Stadsdelsnämnden har sedan 2025 tagit över stadsmiljödriften i egen regi, och kommer ta över måltidsservice inom äldreomsorgen i egen regi under 2026, vilket innebär att de inköp som tidigare legat på entreprenör kommer att ingå i nämndens inköpsstatistik vilket kommer att påverka måluppfyllelsen för plastindikatorn. Egen regi-verksamhet medför också möjligheter till bättre kontroll och systematisk utfasning av plast framgent. Energiförbrukning och effektivisering När det gäller uppdraget att minska energiförbrukningen med 25 procent till 2030 ser nämden att ett större ansvar bör läggas på de fastighetsägande nämnderna och bolagen. Stadsdelsnämnderna har begränsad rådighet i frågan och har sedan flera år tillbaka vidtagit åtgärder för att minska energianvändningen, exempelvis genom att byta till LED-belysning och energieffektiva vitvaror. De åtgärder som har störst påverkan på den totala energiförbrukningen, som att exempelvis investera i solceller eller mer energieffektiva värme- eller ventilationssystem, ligger dock utanför stadsdelsnämndens rådighet. I och med övertagande av stadsmiljödriften i egen regi har nämnden börjat använda en stor mängd eldrivna maskiner vilket kommer öka energiförbrukningen jämfört med tidigare år. Stadsdelsnämnden kommer under 2026 även att ta över måltidsservice inom äldreomsorgen i egen regi vilket också kommer att påverka måluppfyllelsen framgent. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 33 (56) Beredskap Civil beredskap är en nationellt högt prioriterad fråga. Arbetet med att rusta upp totalförsvaret pågår sedan några år tillbaka och kommer att intensifieras under planperioden. Kostnaden för arbetet ökar och kraven på stadsdelsnämnderna är olika. Trots det fördelas de statliga medlen för beredskap lika över nämnderna. Stadsdelsnämnden ser ett behov av en översyn av systemet för att nämnder med högre utgifter för beredskapsarbete också ska kunna få ersättning för det. Den gemensamma överenskommelsen för krigsberedskap och civilt försvar pågår fortsatt, liksom den aktiva genomförandefasen för försvarsbeslut 2025-2030 samt översynen av lagen om extraordinära händelser (LEH), vilket påverka nämndens arbete under de kommande åren. Den nya LEH kommer att betecknas lagen om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap och föreslås träda i kraft den första januari 2027. Den nya lagen föreslås kompletteras av förordningen om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap. Detta kommer innebära ökade och tydligare krav, exempelvis gällande faktiskt förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet. Andra extraordinära händelser, till exempel klimatrelaterade händelser, kommer också att ställa höga krav på nämndens beredskap och åtgärder. Informationssäkerhet Den 15 januari 2026 trädde den nya lagen om cybersäkerhet i kraft vilket innebär skärpta krav på styrning, uppföljning och ledningens ansvar inom förvaltningens informationssäkerhetsarbete. Genom cybersäkerhetslagen implementeras även NIS2 och CER-direktiven vilket kommer att få stor påverkan på nämndens arbete framöver. Bland annat behöver mer resurser läggas på riskbedömningar, behörighetshantering, inventering av informationstillgångar och dokumentation. För att kunna stödja verksamheterna ser nämnden ett behöv av utökad specialistkompetens inom informationssäkerhetsarbetet, både centralt inom staden och på förvaltningen. Då informationssäkerhetssamordnare är en mycket svår yrkeskategori att rekrytera vore det fördelaktigt om staden kunde delta i mässor med mera på relevanta utbildningar för att synliggöra offentlig sektor som en möjlig arbetsgivare. Informationshantering Det är viktigt att driva en kultur där informationshantering ses som en resurs. För att information ska kunna hanteras korrekt och med ett livscykelperspektiv ska det vara lätt att göra rätt vid handläggning och registrering. Resurser behöver även fortsättningsvis avsättas för att fortsätta utvecklingen av verksamhetssystem och metodstöd. Att handläggningen/registrering är korrekt är en förutsättning för en kvalitetssäkrad information som är sökbar, följas över tid och bevaras över tid. När pågående personalakter digitaliserats ser förvaltningen behov av ett nästa steg när även avslutade akter digitaliseras, vilket på sikt skulle spara resurser för förvaltningarna. Utveckling av AI kopplat till registratur och nämndsekretariat är en möjlighet som sammantaget och på sikt skulle spara stora resurser för staden som helhet. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 34 (56) Effektiv och ändamålsenlig lokalanvändning Nämnden strävar efter att ha ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler. För att klara framtida utmaningar ser nämnden att fokus i första hand måste ligga på att underhålla, utveckla och avveckla befintliga lokaler. Det framtida behovet av förskolor är en stor utmaning, särskilt i de stadsdelar där det planeras för större bostadsbebyggelse. Nämnden behöver både avveckla och planera nytt samtidigt. Det finns flera utmaningar i samarbetet med de fastighetsägande nämnderna och bolagen kopplat till att underhålla och utveckla befintliga lokaler. Stadsdelsnämnden saknar ett samordnat långsiktigt perspektiv i lokalfrågorna. Det leder till högre kostnader och hyror än vad som är skäligt. Kostnader för tekniska åtgärder med syfte att upprätthålla eller effektivisera en byggnads funktion förs fortfarande över på stadsdelsnämnden som hyresgäst. Det upplevs också svårt att få bolagen att utföra det de enligt hyresavtalen är ålagda att göra. En annan modell och arbetssätt med bättre samverkan där hyresgästernas behov och ekonomi styr mer vore fördelaktigt för staden som helhet. Hanteringen av underhåll och upprustning av lokaler ser väldigt olika ut hos de fastighetsägande bolagen och nämnderna. Det finns också stora skillnader i hantering mellan olika geografiska områden inom en och samma nämnd eller bolag. Det försvårar samverkan och det blir otydligt för stadsdelsnämnderna vad som kan förväntas av hyresvärden. Under de närmaste åren ska flera av Micasas fastigheter i stadsdelsområdet renoveras, vilket kommer innebära stora ökningar av hyreskostnader för stadsdelsnämnden. Hyresökningen kommer inte fullt ut kunna debiteras hyresgästerna inom särskilda boendena vilket kommer medföra en ökad nettohyreskostnad efter färdigställandet av renoveringarna. En effekt av ökade kostnader för lokaler är att den ersättning som fördelas för respektive boendeplats i större utsträckning går till kostnadstäckning för hyra. Utrymmet för personal minskar vilket kan påverka kvaliteten i omsorgen. Staden bör utreda möjligheten till ersättning för hög hyra för att skapa likvärdiga förutsättningar för god vård oavsett lokalkostnad. Stadens långa processer för inhyrning av lokaler som ägs av andra än stadens bolag och nämnder har flera gånger försvårat för stadsdelsnämnden. I förra årets underlag för budget rapporterade nämnden om svårigheterna att hitta en lämplig lokal till stadsmiljöverksamhet i egen regi och nu har det även varit problematiskt att öppna en Fritidsbank i stadsdelsområdet. Stadens långa processer för först inhyrning och sedan bygglov har försenat uppdraget under innevarande valår. 4 Sammanfattande ekonomisk analys Stadsdelsnämnden förutser inga större ekonomiska avvikelser i förhållande till den plan som kommunfullmäktige beslutat om i budget 2026. Nämnden tilldelades i budget 2026 en nettodriftbudget om 3 376,2 mnkr. Detta innebär en årlig kostnadsökning om nästan 33,8 mnkr för varje procentenhet som priser och löner ökar. De närmaste åren kommer sannolikt rent ekonomiskt präglas av en orolig ekonomisk kontext med ett ökat kostnadstryck och lågkonjunktur. I och med detta ser nämnden en ekonomisk osäkerhet med utmaningar de närmaste åren. Hur budgettilldelning kommer att utvecklas är utanför nämndens rådighet. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 35 (56) Nämnden fortsätter arbeta med att anpassa lokaler och verksamheterna utifrån efterfrågan, behov och förändringar i de ekonomiska förutsättningarna för att bibehålla en budget i balans. 4.1 Drift Förskola Nyetableringar och upprustningar av förskolor innebär att hyresnivåerna ökar. Nämnden ser en utmaning i att vissa delar av hyreskostnaden för nyetablerade förskolor inte kompenseras på samma sätt som tidigare. Även investeringarna och därmed kapitalkostnaderna inom förskolan kommer att öka till följd av att nya lokaler tas i bruk eller till följd av upprustningar. Nämnden arbetar med att effektivisera lokalanvändningen för att möta effekterna av detta. För förskola har det vikande barnunderlaget under 2020 till 2025 lett till en intensifierad översyn av lokalbehovet och bemanning i relation till faktiska barnantal vilket kommer fortgå under planperioden. Det är viktigt att kontinuerligt anpassa lokalförsörjningen och bemanningen för att så effektivt som möjligt använda befintliga resurser. Äldreomsorg Stadsdelsnämnden har en hög andel utförarverksamhet i egen regi och har utmaningar i att nå en budget i balans. Arbete pågår med att anpassa verksamheterna efter tilldelade resurser. Nämndens särskilda boenden är en resurs för hela staden. Stadsdelsnämnden står för kostnader gällande tomgångshyror samt moderniserings- och omställningsbehov inom särskilda boenden vilket belastar driftbudget. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Befintligt och framtida behov av nya bostäder för personer med komplext stödbehov medför ökade kostnader. En brist på bostäder leder till att personer med dessa behov måste erbjudas plats utanför valfrihetssystemet, vilket innebär ökade kostnader jämfört med placering som kan erbjudas inom LOV (lagen om valfrihetssystem). Inom daglig verksamhet fortsätter utmaning med att behålla och attrahera nya brukare, vilket innebär att brukarunderlaget minskar. En hög andel deltagare går också i pension, vilket innebär att verksamheterna behöver attrahera nya deltagare till sina verksamheter. Inom stadsdelsområdet finns också en stor mängd utförare som ingår i valfrihetssystemet, vilket också innebär en hög konkurrens för de kommunala alternativen. Verksamheten behöver fortsätta följa och anpassa verksamheterna utifrån efterfrågan. Stadsdelsnämnden följer också stadens pågående utredningen av en central funktion för stadsövergripande och gemensam drift av personlig assistans. Stadsdelsnämnden bedömer att det finns möjligheter till effektivisering och kostnadsbesparing med bibehållen eller förbättrad kvalitet genom ökad samordning i staden. Moderniserings- och omställningsbehov inom såväl grupp- och servicebostäder som daglig verksamhet kommer behöva ske under planperioden. Plan för investering och bostadsanpassningar över tid behöver tas fram. Under planperioden kommer även vissa verksamheter att flytta och inhyras i nya lokaler. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 36 (56) Individ- och familj En effektiv och hållbar organisation är ett fortsatt prioriterat fokus under planperioden då Individ- och familjeomsorgen har förbrukat mer resurser än som tilldelats. Under planperioden kommer arbetet fortsätta med att utveckla organisation och insatser för att möta den behovsbild som framträtt de senaste åren med ökade orosanmälningar och långvariga placeringar. Nya och utökade uppdrag i samband med ny socialtjänstlag ger möjligheter i detta arbete men kräver även tydliga prioriteringar. Genom tidiga insatser samt intensiva insatser i egen regi ser vi möjligheter till att placeringar som inte alltid ger önskad effekt kan förebyggas, vilket på sikt kan påverka kostnadsbilden. Inom skadligt bruk och beroende satsar verksamheten på att öka antalet insatser inom egen regi. Ett fortsatt högt inflöde av personer som behöver vård enligt LVM kommer fler institutionsplaceringar att behöva göras, vilket blir kostnadsdrivande. Även boenden till personer i hemlöshet med skadligt bruk eller beroende blir kostnadsdrivande i och med svårigheter att placera och matcha med stadens egna boenden. En fortsatt lågkonjunktur med förväntad stigande arbetslöshet och ekonomisk utsatthet hos invånare kommer leda till ett ökat tryck på nämndens budget- och skuldrådgivning samt behov av ekonomiskt bistånd. Även det väntade aktivitetskravet kommer ställa krav på handläggare samt bidra till en ökad handläggning och utredning av bistånd. Stadsmiljö År 2026 blir första helåret med drift av park- och naturmark i egen regi. Nämnden har bättre möjligheter att prioritera insatser i stadsmiljön och kan genom det styra det ekonomin mer än vid en entreprenad. Egen regi-verksamhet kommer innebära ett stort behov av att rekrytera de kommande åren. Dels behövs en bemanning för verksamhet året runt och dels behövs förstärkning under sommarmånaderna. Eftersom flera nämnder rekryterar under samma period ser nämnden en risk för konkurrens om personalen med ökade lönekostnader som följd. Stadens så kallade gatugröna ytor är många och komplexa. Ytorna hanterar olika funktioner med allt från att stärka den biologisk mångfalden och hantera dagvatten till att vara vackra och samtidigt robusta planteringar. I samband med ett fortsatt bostadsbyggande ökar dessa ytor. Dessa ytor sköts av stadsdelsnämnderna utan ersättning från trafiknämnden. Med stigande kostnader blir det allt svårare att sköta dessa ytor på ett ändamålsenligt sätt. Nämnden ser att det blir dyrare att driva plaskdammarna i stadsdelsområdet, när kostnaden för både el och vatten ökar markant. Prestationsförändringar Förskoleavdelningens strategiska prognos- och analysarbete av tillgång och efterfrågan på förskoleplatser samt bemanning på kort och lång sikt fortsätter prioriteras. Sedan 2020 har barnantalet i åldersgruppen 1–5 år stadigt minskat vilket påverkar det totala behovet av förskoleplatser nu och under de närmaste åren. Stadsdelsnämndens förskoleverksamhet omfattar för närvarande cirka 5 200 barn och cirka 1 200 medarbetare fördelade på 74 förskolor. Skillnaderna inom stadsdelsområdet varierar vilket ställer krav på flexibilitet i lokalförsörjnings-planeringen. Kommande planperiod prognostiseras barnantalet att fortsätta start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 37 (56) minska i vissa planområden medan det i andra områden beräknas en ökning. Ökningen kommer dock inte att vara märkbar förrän tidigast om några år. Utöver den långsiktiga planeringen har förskoleverksamheten ytterligare en utmaning i den årligt återkommande säsongsvariationen. Säsongsvariationen innebär färre barn inskrivna på hösten som sedan successivt ökar från januari och under våren. Svårigheterna med prognosarbetet leder till utmaningar med anpassa personalbemanning, vilket i sin tur kan påverka förskolornas ekonomi negativt. Prestationsförändringen för verksamhetsområdet funktionsnedsättning baseras på förändringar under den senaste femårsperioden. Den har också tagit hänsyn till planerade öppningar av service- och gruppbostäder under 2026 – 2028, samt brukarnas bedömda behov av daglig verksamhet. Nämnden prognostiserar ökade kostnader om totalt 150,7 mnkr avseende den del av budget som är prestationsfinansierad fram till 2029. Prestationsförändringarna inom funktionshinder- området beräknas uppgå till totalt 105,7 mnkr på grund av volymförändringar samt särskilda redovisningar. Inom förskolan beräknas barntappet vända till att det blir fler barn igen vilket medför en prestationshöjning om 45,0 mnkr prognostiseras under planperioden. 4.2 Investeringar Parkinvesteringar samt investeringar i maskiner inom stadsmiljö De kommande åren föreslås nämnden tilldelas medel för större parkinvesteringsprojekt enligt ovan tabell. Observera att tabellen är enligt förvaltningens önskemål och ännu inte har beslutats av trafikkontoret. Prioriterade projekt är Långbro parkens lekplats, Vivelparken i Älvsjö, Elektraparkens lekplats och Trekantens lekplats. Plaskdammarna tar en stor del av investeringsmedel i budget och nämnden ser ett behov av att kunna söka separata medel för upprustning av plaskdammar. Kommande år finns även behov av ökade medel bland annat till omläggning av flertalet granittrappor och gång- och cykelvägar för att säkerställa god framkomlighet. Nämnden ser även ett behov av att start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 38 (56) kommande år utöka de avsatta medlen som går att söka för maskiner och inventarier inom stadsmiljö i egen regi då övergången till egen regi sker hos många stadsdelsförvaltningar. Investeringar i maskiner och inventarier Nämnden ser en utmaning gällande investeringar i maskiner och inventarier utifrån volym på verksamhet och förhyrningar av lokaler för dessa. Detta medför en strikt prioritering av vilka investeringar som beviljas vilket kan påverka förutsättningar för verksamheterna. Även om beloppen i sig inte är avgörande gör redovisningsregler att nämnden inte kan bekosta åtgärden med driftmedel. Behovet kvarstår då och ackumuleras till nya behov som uppstår i takt med att inventarier och annat blir äldre vilket gör att investeringar i maskiner och inventarier beräknas öka under planperioden. Äldreomsorgen har ett eftersatt behov av att byta ut larm, skalskydd, nyckelskåp, sängar, taklyftar och möbler som har nått sin livslängd. Även möbler i gemensamhetsutrymmen på vård- och omsorgsboenden behöver ersättas, både av funktionella skäl och ur ett miljöperspektiv. Utöver detta behöver äldreomsorgen göra investeringar för att införa digital teknik. Inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning behöver bostäder anpassas till att fler brukare också blir äldre. Såväl gruppbostäder som daglig verksamhet behöver utrustas med lyftar och anpassade toaletter. Flera lägenheter inom grupp- och servicebostad har ett extra slitage som gör att renoveringsåtgärder behöver genomföras innan nya brukare vill flytta in. Även utbyte av vitvaror kommer behöva göras under planperioden. För att möta framtida behov hos personer med funktionsnedsättning är det nödvändigt att införa digital teknik. Förskolan står inför ett ökande behov av kommande investeringar. Detta beror dels på den pågående översynen av förskolornas utemiljöer utifrån stadens nya lekvärdesriktlinjer, dels på arbetet med utvecklingen av gröna gårdar. Vi ser även ett växande behov av investeringar kopplade till förskolornas inomhusmiljöer, bland annat avseende belysning, vitvaror och olika arbetsmiljörelaterade åtgärder. 4.3 Verksamhetsprojekt Ej aktuellt. 5 Lokalförsörjningsplan 5.1 Sammanfattning Lokalförsörjningsplanen är ett styrdokument för respektive nämnd där nämndens kort- och långsiktiga lokalbehov, särskilda boenden för äldre och planerade lokalförändringar presenteras. Nämndernas lokalförsörjningsplaner aggregeras till stadens övergripande lokalresursplan som årligen föreläggs kommunstyrelsen. Lokalförsörjningsplanen omfattar planering av verksamhetslokaler som inte avser bostäder under perioden 2026–2045. Planen är uppdelad i två etapper: den första sträcker sig mellan 2026 och 2034 och den andra mellan 2035 och 2045. I dokumentet redovisas bland annat behov och kapacitet inom förskoleverksamheten, planerade förändringar i lokalbeståndet, start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 39 (56) prognoser för hyreskostnader under de kommande tio åren samt en sammanställning av fristående förskolors kapacitet och antal inskrivna barn. Under den aktuella perioden ökar kraven på flexibla och ekonomiskt hållbara lokallösningar. För att kunna skapa ändamålsenliga verksamhetsmiljöer till rimliga kostnader behöver arbetet präglas av långsiktighet och kostnadseffektivitet. Det är avgörande att styrningen av lokalprojekt är tydlig redan från start, så att lokalkostnaderna inte successivt tar en allt större andel av budgeten. Detta förutsätter ökad samlokalisering av verksamheter samt ett närmare samarbete mellan olika förvaltningar. Därutöver behöver förvaltningen utveckla en mer genomtänkt strategi för lokalbeståndet, där både fristående byggnader och lokaler i bostadsfastigheter ingår. En balanserad kombination av kortare och längre hyresavtal är viktig för att skapa både flexibilitet och långsiktig trygghet. Samtidigt kvarstår ekonomiska utmaningar. Byggkostnaderna har stigit, både för privata aktörer och för SISAB samt Micasa Fastigheter, vilket medför ökade hyresnivåer. Mot denna bakgrund behöver tyngdpunkten framöver ligga på att vårda och vidareutveckla befintliga lokaler samt, där det är möjligt, hyra och anpassa redan uppförda byggnader. Enligt den senaste befolkningsprognosen från Sweco förväntas invånarantalet i stadsdelsområdet öka från 130 534 personer år 2026 till 136 981 personer år 2033. Det motsvarar en ökning med 6 447 invånare, vilket ytterligare understryker behovet av en väl genomarbetad och hållbar lokalförsörjningsplanering. 5.2 Planeringsförutsättningar Av särskild betydelse för nämndens planering är nyproduktionen av bostäder i och i nära anslutning till stadsdelsområdet. Nämnden följer utvecklingen noggrant då nybyggnationstakten ständigt förändras och påverkar befolkningsprognosen. I stadens årliga befolkningsprognos finns ett antagande om antalet färdigställda lägenheter under de närmaste åren. Den siffran har flera gånger justerats nedåt i de senaste årens prognoser. Bostadsbyggandet har bromsat in kraftigt och det påverkar framför allt antalet förskolebarn i stadsdelsområdet, då det brukar flytta in många småbarnsfamiljer i nyproduktion. För perioden 2026-2034 beräknas det färdigställas 5 193 lägenheter inom stadsdelsområdet enligt stadens byggprognos. I föregående prognos antogs det att 5 977 lägenheter beräknades färdigställas för perioden 2025-2033. Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer befolkningen i stadsdelsområdet öka med ca 6 996 personer från år 2026 fram till år 2034, då den beräknas befolkas av ca 137 550 invånare (ökning om 5,1 procent). Prognosen har skrivits ner jämfört mot fjolårets lokalförsörjningsplan då befolkningen beräknades uppgå till ca 137 500 invånare år 2033 och en ökning totalt om ca 7 408 personer (ca 5,7 procent). start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 40 (56) Stadsdelar 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Aspudden 8 984 9 250 9 418 9 515 9 563 9 599 9 694 9 786 9 809 Fruängen 9 735 9 734 9 718 9 696 9 703 9 698 9 732 9 854 10 064 Gröndal 9 117 9 107 9 086 9 062 9 030 8 989 8 949 8 962 8 975 Herrängen 3 832 3 821 3 807 3 793 3 775 3 754 3 733 3 714 3 694 Hägersten 9 936 10 047 10 212 10 555 11 077 11 606 11 887 12 153 12 406 Hägerstensåsen 8 345 8 343 8 328 8 306 8 272 8 227 8 179 8 130 8 079 Liljeholmen 18 366 18 916 19 186 19 384 19 587 19 885 20 182 20 485 20 782 Liseberg 1 489 1 487 1 485 1 567 1 653 1 812 1 877 1 911 1 941 Långbro 7 557 7 535 7 505 7 473 7 433 7 387 7 360 7 337 7 293 Långsjö 2 999 2 992 2 994 2 983 2 970 2 954 2 938 2 923 2 907 Midsommarkransen 12 037 12 033 12 158 12 284 12 388 12 404 12 405 12 341 12 269 Mälarhöjden 4 365 4 345 4 390 4 507 4 593 4 635 4 685 4 655 4 622 Solberga 14 655 14 697 14 844 15 054 15 110 15 135 15 202 15 238 15 294 Västberga 7 812 7 992 8 167 8 122 8 062 7 991 7 915 7 838 7 759 Västertorp 7 692 7 738 7 723 7 702 7 789 7 965 8 052 8 139 8 141 Älvsjö 1 523 1 522 1 519 1 516 1 511 1 505 1 498 1 492 1 485 Örby Slott 2 090 2 087 2 080 2 073 2 063 2 050 2 037 2 024 2 010 Totalsumma 130 534 131 647 132 621 133 592 134 579 135 595 136 325 136 982 137 531 Förändring 843 1 113 974 971 987 1 016 730 657 549 Befolkning barn 1-5 år I nedan tabell framgår att antalet barn i åldrarna 1-5 beräknas minska fram till år 2034 med ca 3,1 procent. I årets lokalförsörjningsplan prognostiseras det bo 7 199 barn i stadsdelsområdet år 2033, medan det i fjolårets plan prognostiserades bo ca 7197 barn samma år. Med en inskrivningsgrad på 95 procent förväntas det gå mellan ca 6 700 och ca 7 000 barn i förskolan under planeringsperioden. Den 3,1 -procentiga minskningen i antal barn 1-5 år kan jämföras med hela stadsdelsområdet befolkning som beräknas öka med ca 5,1 procent under samma period. Antal barn 1-5 år 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Totalt 7 494 7 165 7 129 7 110 7 100 7 126 7 156 7 199 7 259 95% 6 970 6 807 6 773 6 755 6 745 6 770 6 799 6 839 6 896 I tabellen nedan framgår förändringen i antal barn fram till år 2034. Totalt sett över perioden minskar antalet barn 1-5 år med 235 enligt prognosen. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 41 (56) Befolkningsförändring antal barn 1-5 år. 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Totalt: - -329 - 36 -19 -10 26 30 43 60 I diagrammet nedan framgår bland annat hur ökning och minskning mellan stadsdelarna fördelar sig. Den stadsdel där antalet barn ökar mest är Hägersten, från 532 i början av perioden till 795 i slutet, ökning om 263 barn. Den stadsdel som bidrar mest till minskning är Solberga. Där minskar antalet barn med 156, från 931 till 775 barn under samma period. Planeringsförutsättningar för särskilda boenden för äldre Den strategiska planeringen av befintliga särskilda boenden för äldre påverkas av flera samtidiga faktorer. Den demografiska utvecklingen visar på ett ökat antal personer i de äldre åldersgrupperna under kommande år, vilket innebär ett växande behov av platser på längre sikt. Samtidigt är boendena i nuläget inte fullt belagda, vilket medför en kortsiktig obalans mellan kapacitet och efterfrågan. Planeringen behöver därmed hantera både dagens nyttjandegrad och en förväntad framtida underkapacitet. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 42 (56) Valfrihetssystemet innebär att enskilda kan välja boende över stadsdelsgränserna. Detta bidrar till en ökad rörlighet och medför en viss osäkerhet i prognoser och kapacitetsbedömningar. Därutöver påverkar fastigheternas skick och behov av renovering möjligheten att upprätthålla och anpassa kapaciteten över tid. Sammantaget ställer detta krav på en långsiktig och flexibel planering som väger samman demografisk utveckling, faktisk efterfrågan och ekonomiska förutsättningar. 5.3 Hyreskostnadsutveckling Nämndens bedömning av hyreskostnadsutvecklingen redovisas i tabellen nedan. Bedömningen är en sammanvägning mellan befintliga hyreskostnader (2025) och planerad kommande utökad införhyrning samt planerad avveckling. Hyreskostnadsutveckling för lokaler 1-10 år (mnkr) 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Samm 203,4 203,4 202,4 204,9 240,4 272,2 272,2 272,2 272,2 272,2 272,2 anlagt -Varav 170,4 170,4 169,2 171,9 174,6 174,6 181,3 184 186,7 192,8 192,8 pedago giska lokaler Äldre- 81,1 81,1 81,1 81,1 114 145,8 145,8 145,8 145,8 145,8 145,8 omsorg Nämnden ser risk för att kostnadsutvecklingen under planperioden kommer innebära att lokalkostnaderna tar en allt större del av den årliga budgeten. Det ställer ökat krav på att kostnadseffektivitet genomsyrar processen från start för ökat samutnyttjande, samverkan över förvaltningsgränserna och flexibilitet över tid. Fördelningen av lokaler mellan kommunala och externa hyresvärdar varierar mellan olika verksamhetsområden. Inom äldreomsorgen hyrs en tydlig majoritet av boendena av kommunal hyresvärdar, vilket utgör 88,9 procent medan 11,1 procent hyrs av externa hyresvärdar. För grupp- och servicebostäder inklusive daglig verksamhet är fördelningen mer jämn, där 56,7 procent av lokalerna hyrs av kommunala hyresvärdar och 43,3 procent av externa hyresvärdar. När det gäller administrativa lokaler uppgår andelen som hyrs av kommunala hyresvärdar till 58,3 procent, medan 41,7 procent hyrs av externa hyresvärdar. För kultur- och fritidslokaler hyrs 66,6 procent av kommunala hyresvärdar och 33,4 procent av externa hyresvärdar. Sammantaget visar fördelningen att majoritet av lokalerna hyrs av kommunala hyresvärdar inom samtliga verksamhetsområden, med särskilt hög andel inom äldreomsorgen. Sammanfattningsvis utgör 69,3 procent av de inhyrda lokalerna lokaler från kommunala hyresvärdar, medan 30,7 procent utgörs av lokaler från externa hyresvärdar. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 43 (56) Äldreomsorg Hyreskostnaden per plats i servicehusen är i genomsnitt 195 000 kronor per år, vilket motsvarar 533 kronor per dygn. Hyreskostnaden per plats i vård och omsorgsboenden är 154 108 kronor per år, eller 420 kronor per dygn. Nettohyreskostnaden, det vill säga den del av hyran som inte täcks av andra intäkter, uppgår till 39 000 kronor per plats och år, vilket motsvarar 107 kronor per dygn. Total hyreskostnaden för nämndens vård- och omsorgsboende: 44 500 000kr Total hyreskostnad för nämndens servicehus: 35 600 000 kr Upprustning och renovering av nämndens särskilda boenden är nödvändiga för att säkerställa kvalitet, arbetsmiljö och långsiktig hållbarhet. Genomförandet innebär ett ökat ekonomiskt åtagande. Evakuering av boende, tomgångshyror och tillfälliga vakanser innebär dubbla kostnader under omställningsperioder. Dessutom medför renoveringarna ökade hyreskostnader, där hela kostnadsökningen inte fullt ut kan debiteras hyresgästerna. Den ökande nettohyreskostnaden efter färdigställandet innebär att en större del av äldreomsorgens budget behöver omfördelas för att täcka ersättningen lokalkostnader. Att hantera de ökade kostnaderna inom befintlig budgetram begränsar det ekonomiska handlingsutrymmet och ställer ökade krav på styrning och prioritering. De tillfälliga kostnadstoppar som uppstår riskerar att tränga undan resurser från verksamheten, om inte särskilda åtgärder vidtas. För att möjliggöra nödvändiga renoveringar utan att påverka nämndens ekonomiska förutsättningar behöver stadens ersättnings- och fördelningsmodell ses över, så att kostnader för lokaler hanteras på ett balanserat sätt och likvärdiga förutsättningar för stadens äldreomsorg säkerställs. 5.3.1 Administrativa lokaler Befintlig hyreskostnad: 29 225 272 kr 5.3.2 Arbetsmarknad Inga tillgängliga data start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 44 (56) 5.3.3 Förskolor Bedömning hyreskostnad: 170 400 000 kr Befintlig hyreskostnad: 170 391 350 kr 5.3.4 Kultur Befintlig hyreskostnad: 2 718 106 kr start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 45 (56) 5.3.5 Särskilda boenden för äldre Bedömning hyreskostnad: 81 112 308 kr Befintlig hyreskostnad: 81 112 308 kr 5.4 Samverkan Lokalförsörjningens syfte är att förvaltningens verksamheter ska bedrivas i ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler med inriktning att lokal- och hyreskostnaderna begränsas för att möjliggöra goda resurser till verksamheten. Förvaltningen behöver regelbundet göra omprövningar av planerade och pågående lokalprojekt för att säkerställa ett lokalbehov och en kostnad i balans. Förvaltningen ska göra en översyn av sina lokalförhyrningar med målsättningen att primärt hyra lokaler i av staden ägda byggnader. Stadsdelsnämnden ser dock utmaningar med detta, då det finns ett begränsat bestånd av stadens egna lokaler inom stadsdelsområdet, vilket kan försvåra arbetet med att hitta ändamålensliga och kostnadseffektiva lösningar. För att skapa mer kostnadseffektiva lokaler krävs ökad samlokalisering av flera verksamheter. För en lyckad samverkan med andra nämnder krävs samsyn redan vid idéstadiet av planering för nya inhyrningar. Detta kräver gemensamma mål med principöverenskommelser mellan nämnderna. Ett sätt att hantera frågan kan vara obligatorisk samverkan mellan stadsdelsnämnder vid planering av lokaler nära stadsdelsområdesgränsen. Exempel på aktuellt behov av samverkan under planeringsperioden kan inbegripa äldreomsorgen (äldrecentrum) samt kulturförvaltningen (ex för ny kulturskola). start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 46 (56) 5.5 Lokalplanering - ej pedagogisk verksamhet 5.5.1 Nuläge 31 januari 2026 Kapacitet Totalgruppering Area Hyreskostnad Summering arbetsplatser Administrativa lokaler Area Total kapacitet Befintlig Hyreskostnad/area 9 107 450 hyreskostnad 3 209 29 225 272 Kostnad/Plats 64 945 Arbetsmarknad Kultur och fritid Area Befintlig Hyreskostnad/area 1 614 hyreskostnad 1 684 2 718 106 Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning fortsätter att arbeta med lokaler som inte är ändamåls- enliga genom att undersöka alternativ för samnyttjande och samlokalisering, med fokus på att uppnå kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet. Lokaler behöver vara ändamålsenliga för verksamheten och tillgodose en god fysisk arbetsmiljö. Det innebär behov av förändringar och upprustningar av befintliga lokaler samtidigt som den ökade befolkningen innebär behov av fler lokaler. Inhyrning av en lokal i nyproduktion innebär naturligt både högre standard och högre kostnader vilket innebär att nya lokaler i första hand behöver sökas i redan byggda hus. I förvaltningskontoret pågår ett arbete för att skapa ändamålsenliga och kostnadseffektiva administrativa lokaler med syfte att nyttja lokalerna mer effektivt. Idag arbetar ca 450 personer på förvaltningskontoret, vilket motsvarar ca 15 kvm per person. 5.5.2 Behov och planering av lokaler för (första planeringsperioden) Nämnden fortsätter att aktivt arbeta med lokaler för att uppnå kostnadsbesparingar samtidigt som det strävas efter att lokalerna är ändamålsenliga och funktionella. I samband med detta genomförs en inventering av verksamheternas behov och det befintliga lokalbeståndet för att utvärdera vilka verksamheter som skulle kunna samnyttja lokaler. Detta arbete syftar till att skapa en mer effektiv användning av befintliga ytor och minska behovet av externa lokaler. Genom att identifiera verksamheter med liknande behov eller kompletterande verksamhetstider kan lokaler nyttjas under större delar av dagen. På så sätt kan resurser användas mer hållbart samtidigt som verksamheternas kvalitet och tillgänglighet för brukare bibehålls eller förbättras. I översynen ingår även att kartlägga lokalernas nuvarande nyttjandegrad, funktionalitet samt framtida behov kopplade till verksamheternas utveckling. Där det är möjligt kan mindre anpassningar eller omdisponeringar av lokaler bidra till att flera verksamheter kan dela på gemensamma utrymmen såsom mötesrum, aktivitetsytor och administrativa arbetsplatser. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 47 (56) Parallellt analyseras möjligheter att avveckla eller minska ytor som inte används fullt ut. Eventuella förändringar genomförs i dialog med berörda verksamheter för att säkerställa att arbetsmiljö, tillgänglighet och verksamhetskrav fortsatt uppfylls. Arbetet är en del av nämndens långsiktiga strategi för en mer kostnadseffektiv lokalförsörjning och ett mer hållbart nyttjande av förvaltningens resurser. Samtidigt bidrar översynen till att skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan verksamheter och en mer flexibel användning av lokaler över tid. Nämnden har identifierat flera verksamheter och lokaler som har potential för samutnyttjande och har påbörjat arbetet för samlokalisering. Hemtjänstens framtida behov av lokaler påverkas successivt av att andelen äldre i befolkningen ökar. I planeringen behöver man även beakta om ökningen är särskilt tydlig i vissa delar av stadsdelen, eftersom hemtjänstens lokaler behöver vara placerade nära brukarna och verksamhetens behov. Hemtjänsten som har sina lokaler på Trekantens servicehus, kommer under en planerad renovering av fastigheten behöva evakueras. Detta innebär vissa utmaningar i planeringen, då verksamheten fortsatt behöver ha ändamålsenliga lokaler i lägen som stödjer ett effektivt arbete nära de äldre. I den fortsatta planeringen behöver därför alternativa lösningar och lokaliseringar utredas. 5.5.3 Behov och planering för lokaler (andra planeringsperioden) Planering av lokalförändringar för andra lokaler än förskolelokaler har kortare planeringshorisont och nämnden har ingen färdigställd analys för den andra planeringsperioden. Nämnden har därför ingen information om lokalförändringar för den andra planeringsperioden. 5.6 Lokalplanering - pedagogisk verksamhet stadsdelsnämnder 5.6.1 Nuläge 31 januari 2026 Area och antal Totalgruppering Kapacitet Hyreskostnad Summering brukare Pedagogiska lokaler som Area Total kapacitet Total kapacitet Hyreskostnad/area hanteras av 72 345 6 795 grupper 2 355 stadsdelsnämnder Bedömning av 378 Area/kapacitet behov Befintlig 11 6 494 hyreskostnad Kostnad/Plats Differens 170 391 350 25 076 301 För förskoleverksamheten har minskat antal barn i ålder 1-5 år under 2025 jämfört med prognos 2024 inneburit liknande förutsättningar för planeringen som tidigare. Lokaler har avvecklats under 2025 och vissa utvalda permanenta förskolelokaler har stängt verksamheten tillfälligt för att kunna ta lokalerna i bruk igen när behovet uppstår. År 2026 finns det 7 337 barn i åldrarna 1-5 år enligt den senaste befolkningsprognosen. Stadsdelsnämndens inskrivningsgrad i förskolan för barn 1-5 år ligger på ca 95 procent vilket start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 48 (56) skulle innebära att ca 6 970 barn går i förskolan. På grund av olika mätpunkter under året samt sk säsongsvariationer är det i nuläget emellertid 6 850 barn inskrivna i förskola i stadsdelsområdet, och av dessa är 5 224 barn är inskrivna i kommunal förskoleverksamhet och 1 626 barn inskrivna i enskilt drivna förskolor. Bedömd kapacitet i förskolor inom förvaltningen är 7 679 för år 2026, varav 5 787 i kommunal regi och 1 892 i enskild regi, vilket ger ett totalt överskott om 829 platser. Av dessa 829 platser är överskott om 563 platser i kommunal regi och 266 platser i enskild regi. Dessa siffror är framtagna av nämndens förskoleavdelning utifrån inskrivna barn och antal kapacitet per den 2026-01-31. Att antalet barn i åldrarna 1-5 år minskade 2025 jämfört med befolkningsprognosen innebär att stadsdelsnämnden har ett överskott av förskolelokaler i de flesta stadsdelar. Nämnden behöver upprätthålla ca 500 platser i överskott för att möta den höga säsongsvariationen samtidigt som det krävs utrymme för att hantera eventuella oförutsedda händelser på befintliga anläggningar. Nämnden vill undvika omfattande avveckling av lokaler och istället bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler för att hålla kapacitet för kommande ökningar av antalet barn inom stadsdelsområdet. I diagrammet nedan framgår andel kvadratmeter på förvaltningens förskolor uppdelat på kommunala respektive privata hyresvärdar. Kommunala hyresvärdar har minskat med 2 procentenheter, och utgör nu 75 procent av de totala antalet kvadratmeter inom stadsdelsområdet. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 49 (56) I diagrammet nedan framgår hyra i kronor per kvadratmeter uppdelat på kommunala respektive privata hyresvärdar. Kvadratmeterhyran har ökat för privata hyresvärdar med 175 kr per kvadratmeter och minskat med 1 kr för kommunala hyresvärdar sedan förra lokalförsörjningsplanen. Dyrast är fortfarande privata hyresvärdar som är 678 kr dyrare per kvadratmeter än kommunala. I diagrammet nedan framgår hyra i kronor per kvadratmeter uppdelat på kommunala respektive privata hyresvärdar. 5.6.2 Planering av lokaler för år 2027-2034 (första planeringsperioden) Eftersom prognosen för den första planeringsperioden visar minskning av antalet barn finns fortsatt viss överkapacitet. Nämnden följer utvecklingen av befolkningsprognosen för att delvis eller helt lämna lokaler som inte är ändamålsenliga eller kostnadseffektiva. I planeringen ingår även att undersöka möjligheten att sammanföra vissa förskolor som ligger nära varandra för att uppnå kostnadsbesparingar och optimera utnyttjandet av befintliga förskolor. Stadsdelsförvaltningen arbetar aktivt med att prioritera underhållet för att skapa ändamålsenliga lokaler. Lokalbehovet under den första planeringsperioden Huvudgruppering Nuvarande år År +1 År +2 År +3 År +4 Förskolor Bedömning av Bedömning av Bedömning av Bedömning av Bedömning av behov behov 2027 behov 2028 behov 2029 behov 2030 6 494 6 335 6 305 6 303 6 315 Total kapacitet 6 795 Differens 301 start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 50 (56) Planerade lokalförändringar under den första planeringsperioden Under den första planeringsperioden kan vissa förändringar i lokaler komma att övervägas, i den mån behov identifieras. Arbetet utgår i stor utsträckning från tillgängliga prognoser kring barnantal och efterfrågan på platser, samtidigt som vi löpande följer utvecklingen i verksamheterna. I sammanhanget görs även övergripande bedömningar av befintliga förskolor, där bland annat skick och standard kan vägas in som en del av helhetsbilden. Utifrån sådana underlag kan olika typer av åtgärder bli aktuella, exempelvis anpassningar, omdisponering av lokaler eller andra justeringar. Eventuella förändringar kommer dock att behöva prövas vidare inom ramen för den fortsatta planeringen och i dialog med berörda parter. Det innebär att inriktningen i detta skede främst är att följa utvecklingen, analysera behov och utvärdera förutsättningar för framtida lokallösningar. 5.6.3 Planering av lokaler för år 2035-2046 (andra planeringsperioden) Under den andra planeringsperioden, 2035–2045, förväntas antalet barn i åldern 1–5 år öka markant. Prognosen visar en total ökning med 1 084 barn, vilket motsvarar hela 12,8 procent. År 2045 beräknas antalet barn i denna åldersgrupp uppgå till 8 455. Denna utveckling innebär att trycket på förskoleverksamheterna kommer att öka. För att möta behoven krävs planering av flexibla och kostnadseffektiva lokallösningar. Det handlar om att både renovera befintliga lokaler och bygga nya, som är både ändamålsenliga och ekonomiskt hållbara. Förväntade utvecklingen av antalet 1–5-åringar under den andra planeringsperioden. Antal barn 1- 5 år År 2035 2036 2037 2038 2039 2040 2041 2042 2043 2044 2045 Totalt 7 371 7 482 7 589 7 693 7 791 7 901 8 019 8 137 8 251 8 357 8 455 95% 7 002 7 108 7 210 7 308 7 401 7 506 7 618 7 730 7 838 7 939 8 032 Den ökade befolkningsprognosen kommer främst från de stora planerade projekten inom stadsdelsområdet. Dessa inkluderar Örnsbergs industriområde med ca 1 350 bostäder, projektet Lövholmen (som ligger i nordvästra Liljeholmen) med ca 1 800 bostäder, Fader Bergström-projektet på Selmedalsvägen med ca 450 lägenheter, programmet för Fruängen med ca 1 000 nya bostäder varav 500 i centrum samt utvecklingen av Telefonplan som innebär ca 5 400 nya bostäder. I Älvsjö planeras uppförandet av cirka 7 000 nya bostäder efter rivningen av Stockholmsmässan. Som en integrerad del i projektet inkluderas planering för förskolor, skolor, service, handel och idrottsfunktioner. Stadsdelsnämnden har pågående dialog med byggaktörer i vissa projekt, men inga specifikt årtal har fastställts för när förskolor kommer att byggas eftersom det fortfarande är i ett tidigt skede. start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 51 (56) 5.7 Boendeplanering- särskilda boenden för äldre 5.7.1 Nuläge 31 januari 2026 Area och antal Lokalförändrin Totalgruppering Kapacitet Hyreskostnad Summering brukare gar Bostäder Area Total kapacitet Hyreskostnad/a 42 398 472 Befintlig rea 683 hyreskostnad 1 913 Differens 81 112 308 Area/kapacitet -365 190 Kostnad/Plats 171 848 Särskilda boenden i Hägersten Älvsjö I Hägersten Älvsjö finns särskilda boenden i egen regi, entreprenad och i privat regi vilka redovisas i nedan tabeller. Antal platser vård- och omsorgsboende: Antal Fastighets- permanenta Övrig Boende Inriktning Driftsform Utförare ägare platser inkl. information korttid Fruängsgården Somatik och Micasa 128 Kommunal Egen regi Varav 16 VOB demens platser är tomställda Axgården VOB Somatik och Micasa 49 Kommunal Egen regi demens Axelsberg VOB Somatik och Micasa 54 Kommunal Egen regi demens Älvsjögården VOB Somatik Micasa 45 Kommunal Egen regi Varav 9 platser är korttid Åsengården VOB Demens HEFAB 29 Entreprenad Humana omsorg La Casa VOB Somatik och 33 Privat Kavat vård demens, spanska och omsorg Bergtallsvägen Demens 50 Privat Attendo VOB Spadvägen VOB Somatik och 50 Privat Attendo demens Spanska Liseberg VOB Somatik och 72 Privat Blomsterfon demens den Totalt 510 Under 2026 planeras inga förändringar i antal platser på vård- och omsorgsboenden. 16 platser är fortfarande tomställda på Fruängsgården, som kan öppnas upp vid behov. På Älvsjögården finns idag 9 korttidsplatser som kan ställas om till permanenta platser vid start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 52 (56) behov. Åsengården med 29 platser drivs på entreprenad enligt upphandlat avtal fram till den 30 september 2028. Antal platser servicehus: Boende Fastighetsägare Antal platser Driftsform Övrig information Fruängsgårdens Micasa 41 Kommunal servicehus Trekantens Micasa 81 Kommunal servicehus Älvsjö servicehus Micasa 61 Kommunal Totalt 183 Under 2026 planeras inga förändringar i antal platser på servicehusen. 5.7.2 Behov och planering år 2027-2034 (första planeringsperioden) Huvudgruppering Nuvarande år År +1 År +2 År +3 År +4 Särskilda boenden för Bedömning av Bedömning av Bedömning av Bedömning av Bedömning av äldre behov behov 2027 behov 2028 behov 2029 behov 2030 683 681 702 728 753 Total kapacitet 472 Differens -365 Nuvar År Gruppering ande År +1 År +2 År +3 År +4 År +5 År +6 År +7 År +8 År +9 +10 år Dagverksamhet Personer över 65 år Bedö inom grupp- och mnin servicebostäder g av (LSS, SoL) beho v 29 Servicehus Total kapac itet 183 start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 53 (56) Nuvar År Gruppering ande År +1 År +2 År +3 År +4 År +5 År +6 År +7 År +8 År +9 +10 år Vård- och Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö Bedö omsorgsboende mnin mnin mnin mnin mnin mnin mnin mnin mnin mnin mnin g av g av g av g av g av g av g av g av g av g av g av beho beho beho beho beho beho beho beho beho beho beho v v v v v v v v v v v 654 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Total 681 702 728 753 784 814 849 882 915 951 kapac itet 289 Differ ens -365 Stadsövergripande behovsanalys av vård- och omsorgsboenden 2027-2034 Enligt Stockholms stads befolkningsprognos ökar antalet äldre kraftigt under de kommande åren vilket medför ett ökat behov av vård- och omsorgsboenden. Stadens planering utgår från två planeringsperioder: år 2027–2034 och år 2035–2045. Under den första planeringsperioden beräknas antalet äldre med behov av vård- och omsorgsboende öka från cirka 6 300 personer till cirka 8 250 personer. Det innebär en ökning med omkring 1 950 äldre personer fram till år 2034. Ökningen bedöms vara särskilt tydlig i innerstaden under denna period. I nuläget finns cirka 4 850 platser i vård- och omsorgsboenden inom staden, varav cirka 2 650 drivs i kommunal regi och cirka 2 200 drivs i enskild regi. Därutöver finns cirka 2 800 platser utanför staden som är potentiellt möjliga inom ramen för valfrihetssystemet (LOV). Kapaciteten påverkas av renoveringsbehov inom stadens befintliga bestånd. Under den första planeringsperioden berörs cirka 240 servicehuslägenheter och 252 lägenheter i vård- och omsorgsboenden av renoveringar som kräver evakuering. I staden planeras för byggnation av cirka 430 platser i kommunal regi samt cirka 350 platser i enskild regi under perioden 2027–2034. Det nu planerade nytillskottet av vård- och omsorgsboenden bedöms inte möta det prognostiserade behovet. Med hänsyn till ökat behov, befintlig och planerad kapacitet, renoveringsrelaterade bortfall samt möjliga val inom LOV bedöms ett ytterligare tillskott om cirka 1500 platser behövas fram till år 2034 vilket motsvarar cirka 18 nya vård- och omsorgsboenden. Inriktning och behov för perioden kommer att preciseras inom ramen för Samordnad äldreboendeplanering (SÄB) i samverkan med stadsdelsförvaltningarna. Nämndens behovsanalys av vård- och omsorgsboenden 2027–2034 Enligt Swecos prognos för äldreomsorgen, baserad på äldreframskrivningen från 2026, beräknas antalet äldreomsorgstagare i Hägersten-Älvsjö öka från 2 592 personer 2027 till 3 330 personer 2034, en ökning med 738 personer. Av dessa bedöms 2 395 personer vara 80 år eller äldre. Denna utveckling kommer att ha stor påverkan på behovet av vård- och omsorgsboenden i stadsdelsområdet men kan även ha påverkan på behov av övriga lokaler start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 54 (56) såsom dagverksamheter, träffpunktsverksamheter och hemtjänstlokaler. Inom stadsdels- området bedöms att den största ökningen gäller vård- och omsorgsboenden då prognosen visar på att behovet av platser i vård- och omsorgsboenden kommer att gå från 681 platser 2027 till 882 platser 2034, en ökning med 201 platser. Servicehus minskar strukturellt i staden och nämnden ser inget behov av fler antal platser. Behov av dagverksamheter för äldre kommer öka under planeringsperioden. Seniorboenden i stadsdelsområdet kan sannolikt öka attraktionen att äldre flyttar till stadsdelsområdet och att behovet av hemtjänst ökar samtidigt som seniorboenden möjliggör kvarboende. Nämnden ser även behov av fler boendeformer i staden som riktar sig mot till exempel äldre hemlösa och äldre med psykisk ohälsa och/eller missbruk. Underlag för bedömning Totalgruppering Bostäder Nuvaran Analysunderlag År +1 År +2 År +3 År +4 År +5 År +6 År +7 År +8 År +9 de år Framskrivning av 6 289 6 530 6 793 7 067 7 353 7 648 7 946 8 242 8 534 vård- och omsorgsboende – total Planerade lokalförändringar under den första planeringsperioden Renoverings- och utvecklingsbehov samt evakueringar Stadsdelsnämnden har fattat inriktningsbeslut gällande omfattande upprustning och ombyggnation av Trehörningen 1 och Fruängsgården 1. Nämnden har i samverkan med Micasa Fastigheter förberett projekten genom kontinuerliga utvecklingsmöten för att identifiera behov och planera långsiktigt underhåll. Fastigheterna har inte genomgått några start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 55 (56) större renoveringar sedan de byggdes på 1980-talet, och tekniska installationer som vatten-, ventilations- och elsystem har nått sin tekniska livslängd. Ombyggnationerna planeras att genomföras i två etapper. Trehörningen 1 kommer att vara först ut med renovering under perioden 2028–2030. Därefter följer Fruängsgården 1, där ombyggnationen beräknas pågå under 2029–2031. Arbetena kräver att fastigheterna står helt tomställda under byggtiden. Nämnden kommer att upprätta individuella evakueringsplaner i samråd med boende och anhöriga för att minimera påverkan för den enskilde. För Fruängsgården 1 gäller dessutom att Axgårdens vård- och omsorgsboende kommer att evakueras till Trehörningen 1 under ombyggnadstiden. Stadsdelsnämnden lyfter att ombyggnationerna medför betydande ekonomiska konsekvenser utöver de höjda hyreskostnaderna. Tillkommande kostnader för projektledning, evakuering, magasinering och tomgångshyror under ombyggnadstiden har inte tidigare varit inkluderade i budgeten. Nämnden bedömer att dessa engångskostnader kommer att uppgå till flera miljoner kronor, men att de på sikt kan kompenseras genom minskade tomgångshyror för servicehuslägenheter. Servicehus Typ av Bygglov och lokalförändrin Lokalförändringar Ekonomi Övrigt beslutsskede g Lokalförändring Ombyggnad av lokaler - Ny-, om- eller Beslutsskede Driftform tillbyggda Gatuadress Inriktningsbeslut Total årshyra enligt Kommunal lokaler Gamla Södertäljevägen 5 beslut Tillkommande 31 800 000 kapacitet - Antal platser 48 Lokalförändring Ombyggnation av lokaler - Ny-, om- eller Beslutsskede Driftform tillbyggda Gatuadress Inriktningsbeslut Total årshyra enligt Kommunal lokaler Lövholmsvägen 29 beslut Tillkommande 32 900 000 kapacitet - Antal platser 92 start.stockholm 0850821150 Tjänsteutlåtande Sid 56 (56) Vård- och omsorgsboende Typ av Bygglov och lokalförändrin Lokalförändringar Ekonomi Övrigt beslutsskede g Lokalförändring Evakuering under - Tillfälliga ombyggnation av servicehuset Beslutsskede lokaler Inriktningsbeslut Tillfällig lokal upphör (år-månad) 203 108 Evakueringslösning för pågående byggprojekt Ja Kapacitet i tillfällig lokal 49 5.7.3 Planering av lokaler för år 2035-2046 (andra planeringsperioden) Stadsövergripande behovsanalys av vård- och omsorgsboenden 2035-2045 Under den andra planeringsperioden 2035–2045 ökar enligt Stockholms stads prognos antalet äldre med behov av vård- och omsorgsboende från cirka 8 500 personer till cirka 11 000 personer. Den största ökningen av antalet äldre beräknas ske i Östra söderort och Västerort. Under första delen av planeringsperioden beräknas fortsatt renovering inom stadens bestånd av ca 100 platser inom vård- och omsorgsboenden och drygt 200 servicehuslägenheter. I den planering av nybyggnation som fortfarande är i ett mycket tidigt skede förväntas i början av perioden ett nytillskott om ca 300 platser vård- och omsorgsboende i kommunal regi. Sammantaget kommer att ytterligare omkring 2 500 äldre beräknas ha behov av vård- och omsorgsboende år 2045 vilket motsvarar ett behov av ca 30 nya vård- och omsorgsboenden. Inriktning och behov för perioden kommer att preciseras inom ramen för Samordnad äldreboendeplanering (SÄB) i samverkan med stadsdelsförvaltningarna. Nämndens behovsanalys av vård- och omsorgsboenden 2035-2046 Mellan 2035 och 2045 beräknas antalet personer med behov av vård- och omsorgsboende öka från 915 till 1 227 personer, en ökning med 312 personer. Lee Orberson Alex Baena stadsdelsdirektör avdelningschef Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning start.stockholm 0850821150 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Lee Orberson, stadsdelsdirektör 2026-03-31 Alexander Baena, avdelningschef 2026-03-31 --- [Bilaga 1 Strategisk komptensförsörjningsplan Hägersten-Älvsjö 2027-2029.pdf] Dnr HÄ 2026/187 Bilaga 1 H ägersten-Liljeholmen Kompetensförsörjningsplan HR-enheten Sida 0 (25) 2018-12-13 Strategisk Kompetensförsörjningspla n Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 1 (25) Innehållsförteckning Strategisk kompetensförsörjning ...........................................................3 Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning .......................................................3 Stadsdelsförvaltningens organisation 2026 ................................................3 Förvaltningens gemensamma utmaningar ............................................4 Utveckla och behålla ..................................................................................4 Attrahera och rekrytera ...............................................................................5 Avsluta… ....................................................................................................5 Nio strategier för kompetensförsörjning ................................................5 Chefsförsörjning .......................................................................................6 Utveckla och behålla chefer .......................................................................7 Attrahera och rekrytera chefer ....................................................................7 Avslut av chefer ..........................................................................................7 Bakgrundsfakta och personalstatistik ...................................................8 Totalt antal anställda per december 2025 ..................................................8 Åldersstruktur 2025 ....................................................................................8 Aktivt Medskapandeindex (AMI) .................................................................9 Sjukfrånvaro ...............................................................................................9 Tillsvidareanställningar .............................................................................10 Heltid som norm .......................................................................................10 Personalomsättning ..................................................................................10 Rekryteringsstatistik 2025 ........................................................................11 Avdelningen för förskola .......................................................................11 Uppgifter ...................................................................................................11 Nulägesbild och kompetensbehov ............................................................11 Framtida kompetensbehov .......................................................................12 Utveckla och behålla ................................................................................12 Attrahera och rekrytera .............................................................................13 Avdelningen för individ- och familjeomsorg .......................................13 Uppgifter ...................................................................................................13 Nulägesbild och kompetensbehov ............................................................13 Framtida kompetensbehov .......................................................................14 Utveckla och behålla ................................................................................14 Strategisk kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 2 (25) Attrahera och rekrytera .............................................................................15 Avdelningen för funktionsnedsättning och socialpsykiatri ...............15 Uppgifter ...................................................................................................15 Nulägesbild och kompetensbehov ............................................................15 Framtida kompetensbehov .......................................................................16 Utveckla och behålla ................................................................................16 Attrahera och rekrytera .............................................................................18 Avdelningen för äldreomsorg ...............................................................18 Uppgifter ...................................................................................................18 Nulägesanalys och kompetensbehov .......................................................18 Framtida kompetensbehov .......................................................................19 Utveckla och behålla ................................................................................20 Attrahera och rekrytera .............................................................................21 Avdelningen för samhälle och service .................................................22 Uppgifter ...................................................................................................22 Nulägesanalys och kompetensbehov .......................................................22 Utveckla och behålla ................................................................................23 Attrahera och rekrytera .............................................................................23 Övriga stödfunktioner ............................................................................23 Uppgifter ...................................................................................................23 Utveckla och behålla ................................................................................24 Attrahera och rekrytera .............................................................................24 Strategisk kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 3 (25) Strategisk kompetensförsörjning Denna kompetensförsörjningsplan syftar till att ge en bild av kompetensbehovet i verksamheterna framåt i tiden. Genom att kartlägga nuläge samt identifiera framtida behov, skapas förutsättningar för att på kort och lång sikt arbeta proaktivt med kompetensförsörjning för att säkra hög kvalitet i verksamheterna, nå uppsatta mål samt att vara en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning I stadsdelsområdet ingår 17 stadsdelar, Aspudden, Fruängen, Gröndal, Herrängen, Hägersten, Hägerstensåsen, Liseberg, Liljeholmen, Långbro, Långsjö, Midsommarkransen, Mälarhöjden, Solberga, Västberga, Västertorp, Älvsjö samt Örby slott. Hägersten- Älvsjö är ett av stadens stadsutvecklingsområden med goda kommunikationer och närhet till vatten. Idag bor det cirka 130 000 invånare i stadsdelsområdet och 2034 väntas antalet nå 137 500 invånare. Stadsdelsförvaltningens organisation 2026 Stadsdelsförvaltningen leds av stadsdelsdirektören. Stadsdelsdirektör tillsammans med sju avdelningschefer utgör förvaltningsledningen. Avdelningscheferna ansvarar övergripande för verksamhet, budget och personal inom respektive verksamhetsområde. Då verksamheternas uppdrag är vitt skilda, är också behovet av kompetens olika såväl i bredd och djup som i volym. Det kortsiktiga behovet påverkas i högre grad av snabba förändringar i omvärlden. För att kunna anpassa verksamheterna behöver det finnas en lyhördhet för nya behov av kompetens från såväl inom som utanför förvaltningen och staden. Under 2025 genomfördes en implementering av ny chefsstruktur utifrån Stockholms stads riktlinjer. Strategisk kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 4 (25) Förvaltningens gemensamma utmaningar Förvaltningen arbetar strukturerat för att trygga kompetensförsörjningen, fortsätta utveckla medarbetare och chefer i sina respektive uppdrag samt stärka arbetsgivarvarumärket både internt och externt. Gemensamma utmaningar som berör samtliga verksamheter har identifierats inom områdena: Utveckla och behålla Arbetet med att utveckla och behålla kommer bland annat ske genom att: • arbeta med utvecklande satsningar för att sänka sjuktalen exempelvis genom tätare uppföljning på enhetsnivå och genom att arbeta med friskfaktorer • stödja kompetensutveckling för att skapa förutsättningar för digitalisering och innovation • genom åtgärder och uppföljning på enhetsnivå öka Aktivt medskapandeindex (AMI) och Ledarskapsindex. • en satsning på området ”medarbetarskap” har avslutats och fortsättningsmaterial tas fram för att passa olika yrkeskategorier • löneanalys genomförs varje år för att säkerställa att det finns möjlighet att genom lön behålla befintlig personal samt att attrahera ny arbetskraft • handlingsplan för att förbättra socialsekreterare och biståndshandläggares arbetssituation kommer att vara fortsatt prioriterad. • en yrkesgrupp som lyfts fram är arbetsledare och gruppledare som önskar kompetensutveckling i sitt uppdrag. Förvaltningens gemensamma utmaningar Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 5 (25) Under kommande period ska behovet ringas in tydligare för att genomföra konkreta åtgärder. Attrahera och rekrytera • trygga anställningsvillkor där medarbetares anställningsform är tillsvidareanställning på heltid är normen vid nyanställningar • öka kunskapen om kvalitetshöjande arbetssätt inom rekrytering utifrån stadens kompetensbaserade rekryteringsprocess • obligatoriskt med digital referenstagning • införande av rekrytering utan personligt brev • förstärka arbetet med att lyfta fram arbetsgivarvarumärket Avsluta • alla medarbetare erbjuds avslutssamtal med närmaste chef • förvaltningens avgångsenkät används som ett komplement till avslutssamtalet • målsättning att alla medarbetare som slutar har med sig en positiv bild av sin anställningstid och genom det bli goda ambassadörer för Hägersten-Älvsjö och staden • analys av svaren på avgångsenkät för framtida kompetensförsörjningsinsatser • välplanerad kompetensöverföring från den som slutar, för att säkerställa kontinuitet och tillvarata medarbetares kunskaper, erfarenheter och synpunkter • från och med 2027 kommer möjligheten till partiell nedtrappningsförmån för seniora arbetstagare att finnas, där medarbetaren har möjlighet att gå ner till 80 % arbetstid, erhålla 80 % lön men fortsatt 100 % i pensionsavsättning. • likvärdigt arbete genom förvaltningsövergripande checklistor och rutiner för avslut • ett bra avslut är ett viktigt sätt att stärka arbetsgivarvarumärket • medarbetare erbjuds alltid en avtackning av arbetsgivaren Nio strategier för kompetensförsörjning Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tagit fram nio strategier för att stötta arbetet med välfärdens kompetensförsörjning som staden och stadsdelsförvaltningen ska luta sitt proaktiva arbete mot. De nio strategierna är: Använd kompetensen rätt – Ta till vara och utveckla medarbetarnas befintliga kompetens för att minska behovet av Nio strategier för kompetensförsörjning extern rekrytering. Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 6 (25) Arbeta med friskfaktorer – Främja hälsa, välmående och arbetsmiljö för att skapa hållbara arbetsplatser där medarbetare trivs och kan stanna kvar. Främja medarbetarnas utveckling och omställning – Ge goda möjligheter till lärande, karriärutveckling och kompetensutveckling för att behålla och stärka medarbetare. Rekrytera och attrahera bredare – Bredda rekryteringsbasen och locka nya grupper, inklusive personer från andra sektorer eller med osynliggjord potential. Stärk chefens förutsättningar att leda – Utveckla chefsrollen och ge ledare resurser och stöd för att bättre kunna leda medarbetare och utveckla verksamheten. Synliggör lön, villkor och förmåner – Kommunicera tydligt vilka fördelar och villkor som erbjuds för att göra kommunal anställning mer attraktiv. Underlätta för fler att arbeta mer och längre – Skapa förutsättningar för deltidspersonal att arbeta mer och uppmuntra längre yrkesliv för att möta kompetensbehoven. Utnyttja teknikens möjligheter – Använd digitala verktyg och ny teknik för att effektivisera arbetet och frigöra tid till värdeskapande uppgifter. Värna arbetstiden – Planera och organisera arbetstid på ett sätt som främjar hälsa, balans och långsiktig hållbarhet i arbetet Chefsförsörjning Chefer ska leda enligt stadens chefsprofil vilket innebär ett stödjande, coachande och närvarande ledarskap. Ledarskapet handlar även om att vara kommunikativ, handlingskraftig och ska även präglas av tillit, mod och förändringsledning. Chefer har en viktig roll i arbetet för en god arbetsmiljö. Genom ett öppet och tillåtande ledarskap kan medarbetarnas idéer och kunskaper tillvaratas – och på så sätt driva verksamheten framåt. Under 2025 har en ny chefsstruktur implementerats. I den nya organisationsstrukturen finns fler chefer som har fullt mandat, dvs ansvarar för verksamhet, budget och personal inklusive arbetsmiljö. Chefsförsörjning Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 7 (25) Många av de nya cheferna är relativt nya i sin roll. Olika insatser och utbildningar ges för att stärka dem i deras uppdrag vad gäller ekonomi-, arbetsmiljö- och personalfrågor så att de ges förutsättningar att på ett framgångsrikt sätt ta sig an det ansvar som rollen innebär. Utveckla och behålla chefer • ledarskapet är ett prioriterat område och stöd i ledarskapet erbjuds fortlöpande för att möta olika behov för att säkerställa rätt kompetens • tydlig förvaltningsövergripande chefsintroduktion för nya chefer • möjlighet för chefer att delta i stadens övergripande ledarutbildningar • löpande utbildningar inom lagar, avtal, stadens processer och rutiner inom det administrativa området • ett flertal ledningsgrupper har pågående insatser av ledningsgruppsutveckling • chefers arbetsmiljö och organisatoriska förutsättningar är ett område som kommer att prioriteras under perioden Attrahera och rekrytera chefer • förvaltningen förespråkar att anlita serviceförvaltningen vid chefsrekrytering • delta i stadens utvecklingsprogram ”Framtida chef” Avslut av chefer • säkerställa att kompetens överförs och behålls inom förvaltningen vid exempelvis pensionsavgångar Chefsförsörjning Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 8 (25) Bakgrundsfakta och personalstatistik Totalt antal anställda per december 2025 TOTALT 2 802 - 0 POLITISK VERKSAMHET OCH GEMENSAM ADMINISTRATION 66 - 1 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 320 - 2 INFRASTRUKTUR, STADSMILJÖ, SKYDD 22 - 3 FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH FRITIDSHEM 1 224 - 5 ÄLDREOMSORG 698 - 6 STÖD O SERVICE TILL PERSONER M FUNKTIONSNEDSÄTTN. 419 - 7 FRITID OCH KULTUR/ALLMÄN FRITIDSVERKSAMHET 51 Antalet anställda har sjunkit något på totalen. Inom individ- och familjeomsorg har antalet anställda ökat, inom områdena förskola respektive funktionsnedsättning och har antalet sjunkit och inom område äldreomsorg är antalet oförändrat. År Antal anställda 2025 2 802 2024 2 859 2023 2 866 Åldersstruktur 2025 Källa: Beslutsstöd 2025-12 Bakgrundsfakta och personalstatistik Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 9 (25) Aktivt Medskapandeindex (AMI) Förvaltningen har i den årliga medarbetarenkäten som mål 2026 att öka AMI från indexvärdet 79 till 82. Arbete med aktiviteter genomförs och följs upp på respektive arbetsplats. Målet för ledarskapsindex 2026 är att bibehålla indexvärdet 77. Svarsfrekvensen på medarbetarenkäten 2025 var 86 % och 2026 har svarsfrekvensen ökat till 89%. Sjukfrånvaro Målet är att sänka sjukfrånvaron 2026 till 7,9 % för den totala sjukfrånvaron och till 2,8 % för korttidsfrånvaron, dvs. sjukdag 1– 14. Sjukfrånvaron har sjunkit under 2025, vilket också har inneburit lägre kostnader för sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron varierar mellan avdelningar och enheter. Aktiviteter genomförs och följs upp främst på enhets- och individnivå. Stöd från hr-funktion och företagshälsovård finns för att stötta chefer och medarbetare vid bland annat arbetslivsinriktad rehabilitering och förebyggande åtgärder. Ytterligare nyckeltal planeras tas fram för att fördjupa analysen av sjuk- och riskfrånvaro samt frisknärvaro. Bakgrundsfakta och personalstatistik Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 10 (25) Andel långtids- Andel långtids- sjukfrånvaro sjukfrånvaro (dag 15 -) (dag 15 -) Verksamhetsområde 2025 * 2024 * Individ- och familjeomsorg 3,8 % 4,5 % Förskoleverksamhet 5,0 % 6,3 % Äldreomsorg 5,0 % 5,9 % Stöd och service till personer med funktionshinder 6,6 % 5,1 % Förvaltningen totalt (här ingår även stödfunktioner, stadsmiljö och barn, kultur och fritid) 5,1 % 5,7 % Stockholms stad totalt 3,8 % 4,1 % * Avser värde för s.k. ”rullande 12 månader” för respektive år Andel korttids- Andel korttids- sjukfrånvaro sjukfrånvaro (dag 1–14) (dag 1–14) Verksamhetsområde 2025* 2024* Individ- och familjeomsorg 2,0 % 2,1 % Förskoleverksamhet 3,3 % 3,4 % Äldreomsorg 2,7 % 2,5 % Stöd och service till personer med funktionshinder 2,8 % 2,7 % Förvaltningen totalt (här ingår även stödfunktioner, stadsmiljö och barn, kultur och fritid) 2,9 % 2,9 % Stockholms stad totalt 2,3 % 2,3 % * Avser värde för s.k. ”rullande 12 månader” för respektive år Tillsvidareanställningar Målet är att minst 90 procent av de anställda ska ha en tillsvidareanställning på heltid. Förvaltningen har 94,6 % tillsvidareanställda, vilket är bra och detta värde följs upp regelbundet. Heltid som norm Stockholms stad har heltid som norm. Förvaltningen har i dagsläget 92,2 % tjänster som är heltid, vilket är en ökning från 2024. Deltidsanställningar följs upp kontinuerligt upp för att kunna erbjuda möjlighet till utökad sysselsättningsgrad. Personalomsättning Personalomsättningen 2025 är 4,4 % vilket är en liten ökning jämfört med 2024. På vissa enheter behövs ytterligare analys och arbete. Personalomsättning per verksamhetsnivå beräknas enligt: ”Det lägsta talet av avgångar eller rekryteringar av tillsvidareanställningar under året ställs mot det genomsnittliga antalet tillsvidareanställningar per verksamhetsnivå under året.” Bakgrundsfakta och personalstatistik Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 11 (25) Rekryteringsstatistik 2025 Vad Antal Totalt antal utannonserade 570 platser Totalt antal inkomna 23 058 ansökningar Källa Jobba-i-stan perioden 2025–01—2025–12 Rekryteringsvolymen har ökat tydligt jämfört med föregående år och intresset för Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning som arbetsgivare är fortsatt starkt. Förvaltningen hade mer än dubbelt så många sökande totalt sett jämfört med föregående år. Samtidigt kvarstår utmaningar i att fullt ut tillgodose verksamhetens kompetensbehov. Kompetensförsörjning handlar om mer än antal sökande – fokus behöver ligga på långsiktig planering, rätt kompetens och kompetensväxling, det vill säga att utveckla och använda befintliga resurser mer strategiskt. Avdelningen för förskola Uppgifter Avdelningen för förskola ansvarar för myndighetsutövning samt utbildningens ledning, styrning och utveckling i enlighet med barnkonventionen, Skollag (2010:800) samt Läroplan för förskolan. Nulägesbild och kompetensbehov Tillgången till medarbetare med adekvat utbildning är avgörande för utbildningens kvalitet. Kontinuerligt kompetensförsörjningsarbete är därför en förutsättning för att säkerställa god kvalitet på utbildning och undervisning. Läroplanen för förskolan har nyligen reviderats och de nya skrivningarna trädde i kraft 1 juli 2025. Ändringarna rör områden som bl.a. vetenskaplig grund, hälsofrämjande uppdrag, högläsning, digitala verktyg och teknik. Arbete med att implementera de nya skrivningarna pågår på flera nivåer inom stadsdelen och behöver fortsätta framöver. Trenden med minskat barnantal i stadsdelsområdets kommunala förskolor har bestått de senaste tre åren och är ojämn över verksamhetsåret samt stadsdelsområdet. Enligt Sweco:s befolkningsprognos kommer behovet av förskoleplatser fortsätta minska sett på en 10-årsperiod. Antalet inskrivna barn har en direkt påverkan på förskoleverksamhetens bemanningsbehov. Avdelningen för förskola Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 12 (25) Ett stadsövergripande arbete pågår inom förskoleverksamheterna för att ta fram en gemensam kompetensgrund och yrkestitulatur för barnskötare. Under 2026 kommer underlag samlas in inför planering av kommande fortbildningsinsatser för att höja och jämställa utbildningsnivån hos barnskötare. Medarbetarnas språkliga kompetens och variationen av insatser som kommer att behövas är också en angelägen parameter att ta hänsyn till i detta arbete. Under 2026 införs ett nytt digitalt system för kommunikation i förskolan. Implementering av nya system och att i samband med det se över arbetssätt kommer bli aktuellt framöver. Framtida kompetensbehov Ur ett långsiktigt perspektiv omfattar kompetensförsörjningsarbetet att löpande anpassa bemanning till det prognostiserade behovet av förskoleplatser samt att säkerställa kontinuerlig lärarledd undervisning i alla barngrupper. Kompetensförsörjningsarbetet omfattar även lösningar som kan säkerställa undervisning vid tillfällig frånvaro, som exempelvis korttidssjukfrånvaro. Utveckla och behålla Tjänsteplanering är en viktig del av rektors arbete med att leda och fördela arbetet inom förskolan. Gemensamma rutiner har tagits fram för denna process som genomförs terminsvis. Rektor och biträdande rektorer ansvarar för genomförande av kompetensutveckling inom sina respektive ansvarsområden, såväl individuella utvecklingsbehov hos medarbetare som gemensamt identifierade utvecklingsområden. Pågående och planerade satsningar på övergripande nivå: • Flerspråkiga barns språkutveckling • Erfarenhetsbaserad utbildning från barnskötare till förskollärare • Kompetensutveckling för kockar inom förskolan • Pedagogiska relationer för förskollärare och barnskötare Enheten för barnhälsa erbjuder handledning för arbetet med barn i behov av särskilt stöd och ger även kontinuerlig kompetensutveckling för medarbetare och chefer inom området barnhälsa. • Goda och svåra samtal mellan hem och skola, del 1 och 2 • Autism • Att förstå och stödja utagerande barn i en grupp, del 1och 2 • Tydliggörande pedagogik Avdelningen för förskola Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 13 (25) • Språkutveckling och språkstimulering • TAKK • Fördjupning av TAKK Attrahera och rekrytera Rekrytering av legitimerade förskollärare och utbildade barnskötare är ett prioriterat område i kompetensförsörjningsarbetet. I dagsläget har avdelningen god tillgång till legitimerade förskollärare och utbildade barnskötare, relativt jämnt fördelat över enheterna. Avdelningen för individ- och familjeomsorg Uppgifter Avdelningen för individ- och familjeomsorg ansvarar för ledning, styrning och utveckling av myndighetsutövning och utförarverksamhet för barn, vuxna och familjer. Uppdragen inom avdelningen omfattar förebyggande arbete, fritid, myndighetsutövning, familjerätt samt stöd- och serviceinsatser till familjer och vuxna med skadligt bruk och beroende. Målgruppen är barn, ungdomar och vuxna upp till 65 år. Verksamheterna ska vara rättssäker, kunskapsbaserad och av god kvalitet. Nulägesbild och kompetensbehov Den nya socialtjänstlagen som har trätt i kraft har stärkt fokus på förebyggande arbete och kunskapsbaserade arbetssätt. Det ställer krav på kunskap om kunskapsbaserade metoder och arbetssätt, samt att former för att lärande och uppföljning utvecklas inom samtliga verksamhetsområden. Antalet ärenden som inleds rörande barn och ungdomar fortsätter sannolikt att öka under kommande år, med anledning av förbättrad samverkan och insatser för att öka kunskapen om orosanmälningar hos samverkansaktörer. Befolkningsprognosen visar även att antalet ungdomar ökar i stadsdelsområdet under de kommande åren. Det förebyggande arbetet kommer således fortsatt vara viktigt för att alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar till goda uppväxtvillkor och för att minska risken för att hamna i kriminalitet. Förvaltningen ser en ökad målgrupp av personer med beroendeproblematik och som i allt större utsträckning är samsjukliga i någon typ av psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk problematik. Förvaltningen bedömer att denna utveckling kommer att fortgå även under de kommande åren. Efterfrågan på kompetens Avdelningen för individ- och familjeomsorg kring samverkan samt effektiva och kunskapsbaserade metoder Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 14 (25) ökar. Kompetens behövs fortsatt kring bemötande och arbetssätt som leder till hållbara förutsättningar till varaktigt eget boende, arbete/sysselsättning för personer med olika former av psykisk ohälsa. Analys av statistik visar att avdelningen har en fortsatt utmaning med personalomsättningen inom verksamheterna. En särskild utmaning är att rekrytera erfarna socialsekreterare som vill arbeta långsiktigt med barnutredningar. Den samtidiga omställningen och ett fortsatt högt inflöde av ärenden kräver en strategisk och långsiktig plan. Riktade insatser för att behålla och vidareutveckla utbildade och erfarna medarbetare kommer prioriteras, tillsammans med det fortsatta arbetet med förbättrad introduktion för nyanställda samt att kommunicera om stadsdelsförvaltningens möjligheter vid rekrytering. Analys av avgångsenkäten visar att avdelningen fortsatt behöver prioritera arbetet med arbetsbelastning och tillgängligt och nära ledarskap. Framtida kompetensbehov Det lokala omställningsarbetet till den nya socialtjänstlagen väntas pågå minst till år 2028. Den nya lagen kommer att ställa krav på att erfarna såväl som nyutexaminerade socionomer arbetar på andra sätt än tidigare. Det kommer att krävas arbete vid andra tider än yrkesgruppen är van vid. Arbetet kommer utökas till att ske även kvällar och helger och kommer inte vara knutet till kontor i samma utsträckning. Nuvarande och framtida socionomer behöver vara rustade för detta. Socionomutbildningarna ses över och det är av vikt att bedriva noggrann omvärldsbevakning och samverkan med lärosäten för att säkerställa utbildningen för studerande, blivande socionomer som ska anställas och de som redan är anställda. Metodutveckling, uppföljning och effektiv administration inom enheterna kräver kompetenta stödfunktioner i form av chefer, mentorer och administratörer med stort verksamhetskunnande. Utveckla och behålla Avdelningen individ- och familjeomsorg verkar för att all personal ska ha hög kompetens och ges möjlighet att vidareutveckla sina färdigheter och sin kompetens. Detta sker bland annat genom utbildningar, nätverksträffar och kollegialt lärande, jobbrotation och kollegial granskning. För att ges goda förutsättningar att komma in i yrkesrollen ställs krav på god och gedigen introduktion med ett nära Avdelningen för individ- och familjeomsorg Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 15 (25) mentorskap. Arbetsmiljön är tillitsbaserad där allas kunskaper och innovativa lösningar tas tillvara för ständig verksamhetsförbättring. Cheferna behöver även goda kunskaper om förändringsledning då de samtidigt ska leda omställningen till den nya socialtjänstlagen. Attrahera och rekrytera Avdelningen individ- och familjeomsorg ska verka för att fortsatt sprida bilden av att vara en attraktiv arbetsgivare. Avdelningen planerar att under 2026 fortsätta samarbetet med lärosätena. Detta sker bland annat genom ökat kunskapsutbyte, att ta emot praktikanter, VFU-studenter och sommarvikarier. Genom en god introduktion till yrkesrollen ökar möjligheten för att de som praktiserar eller vikarierar senare kan tänka sig att söka arbete hos oss. Avdelningen ska också i de forum och medier som finns sprida goda exempel på insatser som görs inom avdelningens verksamheter. Enheter uppmuntras och får stöd att delta i stadens kvalitetsutmärkelse. Avdelningen för funktionsnedsättning och socialpsykiatri Uppgifter Avdelningen för funktionsnedsättning och socialpsykiatri ansvarar för ledning, styrning och utveckling av myndighetsutövning och utförarverksamhet inom verksamhetsområdet stöd och service för personer med funktionsnedsättning. Målgruppen är barn, ungdomar och vuxna med intellektuell och/eller fysisk eller psykisk funktionsnedsättning upp till 65 år. Målet för avdelningen är att ge ett sammanhållet stöd till rätt personer i rätt tid och möjlighet för personer inom våra verksamheter att utveckla sina egna resurser och nå sina mål för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Nulägesbild och kompetensbehov Efterfrågan på insatser för barn och vuxna med funktionsnedsättning bedöms fortsätta öka de kommande åren. Analysen grundar sig i en ökad inflyttning till stadsdelsområdet enligt Swecos prognos för 2026–2035 för bostad med särskilt stöd samt stödboende inom socialpsykiatrin. Den psykiska hälsan tenderar att ha blivit sämre bland framförallt unga med funktionsnedsättning. Det blir således viktigt att samtidiga och samordnade insatser mellan socialtjänst och hälso- Avdelningen för funktionsnedsättning och socialpsykiatri och sjukvård fungerar väl. Efterfrågan på samverkan samt effektiva Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 16 (25) och kunskapsbaserade metoder för att ge ett varaktigt eget boende, arbete, samt bemötande av personer med psykisk ohälsa kommer att öka. Utbildningsinsatser för att öka kunskapen om samsjuklighet, psykisk ohälsa och suicidprevention behöver prioriteras. Personer med funktionsnedsättning är en målgrupp som på flera sätt behöver livslångt stöd och ofta har flera stödbehov. Personalen behöver således ha en god kännedom om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser. För att möjliggöra för målgruppen att kunna ha inflytande över sin insats och samtidigt kunna vara delaktig i samhället krävs fortsatt satsning på att stärka personalens kompetens i olika kommunikationsstöd. Andelen äldre med intellektuella funktionsnedsättningar växer, vilket ökar behovet av kunskap och samverkan kring insatser för äldre inom målgruppen. Digitala verktyg och teknik kommer att bli en nödvändig del för att säkerställa en god vård och omsorg. Framtida kompetensbehov De kategorier medarbetare som bedöms nödvändiga för att bemöta framtida behov av kompetens är biståndshandläggare, stödpedagoger, stödassistenter, arbetsinstruktörer, boendestödjare, personliga assistenter samt chefer för nämnda kategorier. För att kunna göra rättssäkra och likställda bedömningar ställer det krav på juridisk kompetens samt löpande kompetensutveckling och omvärldsbevakning för biståndshandläggare. Avdelningen har en låg personalomsättning. Under en sjuårsperiod väntas ungefär 23 procent av medarbetarna att gå i pension. Inom gruppen boendestödjare är siffrorna högre med cirka 43 procent. Rekryteringsbehovet bedöms således finnas framförallt inom tjänster som boendestödjare men även stödassistenter och arbetskonsulenter. Avdelningen behöver fortsätta stärka arbetet för att medarbetare som har lång erfarenhet ska välja att stanna och utvecklas inom förvaltningens verksamheter. Utveckla och behålla Avdelningen för funktionsnedsättning och socialpsykiatri verkar för att alla medarbetare ska ha hög kompetens och att de på sin arbetsplats ges möjlighet att vidareutveckla sina färdigheter och sin kompetens. Det sker bland annat genom utbildningar, metodutveckling, nätverksträffar och tvärgrupper med kollegialt lärande. Avdelningen för funktionsnedsättning och socialpsykiatri Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 17 (25) Validering till de nya titulaturerna inom LSS fortsätter. Avdelningens verksamheter säkerställer att de medarbetare som behöver komplettera utbildningar för att kunna uppnå kompetenskraven erbjuds detta. Främst är det brister i svenska språket som orsakar att medarbetare inte når godkänt betyg i de utbildningar som erbjuds. Därför finns även möjlighet till språkkurs för att medarbetaren ska ges förutsättningar att ta till sig utbildning och nå godkända resultat. Flera av avdelningens medarbetare inom LSS har utbildats och certifierats i pedagogiska ramverket. För att behålla kompetensen är det således viktigt att även alla nyanställda ges möjlighet att gå utbildningen. Under kommande år kommer ett flertal verksamheter att genomgå omcertifiering för att säkerställa att kunskapen är aktuell. Som ett led i att säkra bemanning och skapa trygga arbetsplatser och verksamheter genomförs en pilot med resurspass inom stadsdelens grupp- och servicebostäder. Piloten går ut på en form av ”överanställning” där en resurs anställs utöver ordinarie schema. Syftet med resursen är att kunna ersätta kollegor vid korttidsfrånvaro men även att bidra till ökad kvalitet när arbetsgruppen är fulltalig. Förhoppningen är att insatsen ska öka kontinuiteten och kompetensen i verksamheten. För medarbetarna kan det också bidra till en förbättrad arbetsmiljö med mindre övertidsarbete eller arbete med låg bemanning vilket kan påverka möjligheten att värna arbetstiden och underlätta för fler att arbeta mer och längre. Flertalet av avdelningens medarbetare inom socialpsykiatrins utförarverksamheter har under året utbildats och börjat arbeta enligt metoden ESL- ett självständigt liv. För att behålla kompetensen behöver de som ännu inte gått samt nyanställda ges möjlighet att gå utbildningen. Inom personligt stöd pågår ett digitaliseringsarbete där medarbetare inom personlig assistans kommer att få datorer på sina arbetsplatser och dokumentera i stadens system. Detta ställer krav på utbildning i system, social dokumentation och säkerhet till samtliga anställda samt att det framledes ingår in introduktionen som personlig assistent. För att behålla och ta tillvara medarbetares kompetens används medarbetarnas kompetens vid kompetensutveckling och när det är Avdelningen för funktionsnedsättning och socialpsykiatri Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 18 (25) möjligt erbjuds medarbetare arbete på annan enhet inom förvaltningen. Attrahera och rekrytera Avdelningen för funktionsnedsättning och socialpsykiatri ska verka för att fortsatt sprida bilden av att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta sker bland annat genom samarbeten med olika utbildare samt genom att ta emot praktikanter, VFU-studenter och sommarvikarier. Genom en god introduktion till yrkesrollen ökar möjligheten för att de som praktiserar eller vikarierar senare kan tänka sig att söka arbete inom avdelningen. I de forum och medier som finns sprids även goda exempel på insatser som utförs inom avdelningens verksamheter. Avdelningen för äldreomsorg Uppgifter • Ledning av äldreomsorgen och den kommunala hälso- och sjukvården för personer över 65 år • Förebyggande arbetet för äldre • Biståndsbedömning för personer över 65 år • Hemtjänst, dagverksamhet samt särskilt boende för äldre Nulägesanalys och kompetensbehov Äldreomsorgen står inför utmaningar kopplade till den demografiska utvecklingen, där en växande andel äldre kombineras med en minskad andel personer i arbetsför ålder. I Hägersten-Älvsjö förväntas antalet äldre öka de kommande åren, särskilt inom gruppen 80 år och äldre, som är den åldersgrupp med störst behov av omsorg och stöd. Allt fler äldre vill bo kvar hemma så länge som möjligt vilket ökar behovet av hemtjänst, samtidigt som förväntningarna på kvaliteten i omsorgen ökar från den äldre. De äldre idag är även mer vana vid teknik och förväntar sig digitala lösningar som en del i omsorgen. Antalet platser på vård- och omsorgsboende kommer öka för att möta behoven hos de allra mest vård- och omsorgsbehövande. Den äldres omsorgsbehov är mångfacetterad och individuell och för att möta detta behov krävs en kombination av individanpassade insatser, tvärprofessionellt samarbete samt resurser och kompetens. Utbildning och vidareutbildning av personal samt införande av välfärdsteknik och andra digitala lösningar blir avgörande för att möta nya och mer komplexa behov samt förväntningar. Äldreomsorgen står inför betydande utmaningar kopplade till Avdelningen för äldreomsorg rekrytering och kompetensförsörjning. Det råder brist på Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 19 (25) omvårdnadspersonal med undersköterskeutbildning och tillräckliga språkkunskaper i svenska och digital teknik. Dessutom innebär en konkurrenskraftig arbetsmarknad för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal att det är svårt att både rekrytera och behålla denna kategori av medarbetare inom äldreomsorgen. Att behålla personal kräver en kombination av bättre arbetsvillkor, en god arbetsmiljö och möjligheter till karriärsutveckling. Genom en hållbar och attraktiv arbetsplats kan personalomsättningen minska samt säkra kompetensen inom äldreomsorgen. För att säkerställa en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning krävs en kombination av bra arbetsvillkor, en god arbetsmiljö och möjligheter till karriärsutveckling. Arbetet med trygga anställningsvillkor, kontinuerlig kompetensutveckling och tydliga karriärvägar bidrar det till en hållbar och attraktiv arbetsplats. Äldreomsorgen har en ledande position inom kompetensområden som demenssjukdomar och geriatrik. Samtidigt finns ett fortsatt och betydande behov av att stärka medarbetarnas kompetens inom områden som psykisk ohälsa, våld i nära relationer, HBTQ-frågor samt bemötande och stöd till anhöriga. För att möta de komplexa och skiftande behov som målgrupperna har, är det avgörande att satsningar på kompetensutveckling inom dessa områden fortsätter att prioriteras. Framtida kompetensbehov Äldreomsorgen har ett stort och växande behov av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, inklusive specialistutbildade sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter, samt omvårdnadspersonal med gymnasial vård- och omsorgsutbildning. Bristen på dessa yrkesgrupper är en av de mest påtagliga utmaningarna för verksamheten. Införandet av skyddad yrkestitel för undersköterskor och kravet på goda kunskaper i svenska språket väntas dessutom ytterligare försvåra rekryteringen framöver. Samtidigt ökar användningen av välfärdsteknik, vilket innebär att digital kompetens blir allt viktigare för medarbetarna. Det finns ett tydligt behov av att utveckla kunskaperna inom detta område. Till detta kommer en hög medelålder bland omvårdnadspersonalen, vilket innebär att många pensionsavgångar förväntas inom en snar framtid. Inom avdelningen är ca 24% av medarbetarna över 60 år. Detta ställer krav på en långsiktig strategi för att säkra kompetensförsörjningen och bibehålla kvaliteten inom omsorgen. På chefsnivå står äldreomsorgen inför utmaningar kopplade till kommande pensionsavgångar. I samband med stadens nya Avdelningen för äldreomsorg Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 20 (25) chefstruktur har avdelningen påbörjat implementeringen av strukturen och arbetet med att säkerställa en hållbar chefsförsörjning och ledarskapsutveckling. Utveckla och behålla Ett prioriterat utvecklingsarbete inom äldreomsorgen är att möta de gällande kompetenskraven för vårdbiträden och undersköterskor. För att säkerställa detta har en kartläggning av medarbetarnas utbildningsnivå genomförts. De medarbetare som behöver komplettera sin utbildning erbjuds möjligheten att studera för att uppnå de 1 500 poäng som krävs för att få den skyddade yrkestiteln undersköterska. Detta görs genom att äldreomsorgen deltar i en treårig satsning med stöd från Europeiska Socialfonden (ESF), där medarbetare erbjuds att studera i olika yrkes- och språkutbildningsmoduler. Utöver detta erbjuds medarbetare att utbilda sig till undersköterskor genom äldreomsorgslyftet. Satsningen på äldreomsorgslyftet har förlängts till och med 2027. Språksatsningar görs även genom verksamhetsförlagd utbildning, där språklärare kommer till verksamheten och där språkombud är ett stöd. För att möta de äldres individuella behov och önskemål krävs kunskap och flexibilitet, vilket adresseras genom fortlöpande kompetensutveckling och spetskompetenssatsningar inom områden som demenssjukdomar, psykisk ohälsa, äldre med missbruksproblem, geriatrik och språkkunskaper. Specialisering inom demensvård förstärks genom Silviacertifiering och Stjärnmärkt demensutbildning. Dessutom ser äldreomsorgen ett fortsatt behov av att utveckla geriatriska kunskaper hos både omvårdnadspersonal och legitimerad personal. Biståndshandläggare deltar i riktade utbildningar inom yrkesrollen som anordnas av äldreförvaltningen. Medarbetarna får även handledning. Den medicinska kompetensen bland personalen stärks kontinuerligt för att säkerställa en patientsäker och kvalitativ vård för äldre. Internutbildningar riktar sig till både omvårdnads- och hälso- och sjukvårdspersonal med fokus på klinisk bedömning och användning av rapporteringsverktyget SBAR. Äldreomsorgen fortsätter att satsa på att förbättra dokumentationskompetensen inom både socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Alla medarbetare erbjuds kompetensutveckling för att vidareutveckla sin grundkompetens. Vid medarbetarsamtalen upprättas individuella kompetensutvecklingsplaner som följs upp årligen. För att stärka yrkesrollen och utveckla omvårdnadsyrket Avdelningen för äldreomsorg Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 21 (25) utbildas ombud med särskild kompetens inom prioriterade områden och för kollegialt lärande. Äldreomsorgen fortsätter att arbeta med reflektionstid för omvårdnadspersonal, vilket skapar utrymme för lärande och utveckling i det dagliga arbetet. Satsningar riktas även mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom utbildningar inom spetskompetens, handledarskap och karriärutveckling, för att stärka dem i deras yrkesroller och bidra till en hållbar kompetensförsörjning. För att kvalitetssäkra och utveckla kvaliteten inom äldreomsorgen pågår arbetet med tydliga processer och rutiner som stöd till medarbetare och chefer. Arbetet med lex Sarah och avvikelsehantering ska bidra till en kontinuerlig utveckling av äldreomsorgens kvalitet. På så sätt kan vi säkerställa en vård och omsorg av hög kvalitet som motsvarar behoven hos äldre. Attrahera och rekrytera Att stärka äldreomsorgens varumärke som en attraktiv arbetsgivare handlar om att sprida en positiv och inspirerande bild av verksamheten. Äldreomsorgen framhålls som ett framtidsyrke, en modern och innovativ verksamhet samt ett intressant och givande karriärval. Äldreomsorgen har lång erfarenhet av att välkomna VFU-studenter inom legitimationsyrken och från socionomutbildningen. Verksamheten tar även emot elever och praktikanter från andra yrkesutbildningar och anställer vikarier under semesterperioderna för att erbjuda arbetslivserfarenhet och locka potentiella framtida medarbetare. För att på bästa sätt ta emot elever och praktikanter utbildas handledare på samtliga verksamheter. För att stärka kvaliteten och långsiktigheten arbetar äldreomsorgen alltid med kompetensbaserad rekrytering. Genom att utgå från tydliga kompetenskrav säkerställs att varje tjänst tillsätts med den kompetens som bäst möter verksamhetens behov. För att ge nya medarbetare en god start erbjuds en strukturerad och samordnad introduktion på förvaltnings-, avdelnings- och enhetsnivå. En viktig del av introduktionen är att tilldela varje ny medarbetare en handledare eller mentor som kan stödja och vägleda under den första tiden. Handledaren eller mentorn fungerar som ett praktiskt och pedagogiskt stöd, hjälper medarbetaren att förstå verksamhetens rutiner, mål och värderingar samt skapar ett tryggt utrymme för frågor och reflektion. Detta skapar en positiv Avdelningen för äldreomsorg Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 22 (25) upplevelse från första dagen och lägger grunden för engagemang och trivsel i arbetsrollen. Ett viktigt sätt att attrahera framtida medarbetare till äldreomsorgen är att ta emot feriearbetande ungdomar, vilket ger dem en inblick i yrket och väcker intresse för vård- och omsorgsyrket. Verksamheterna uppmuntras till att delta i stadens kvalitetsutmärkelse, vilket bidrar till att lyfta fram och synliggöra verksamhetens framgångar och innovationskraft. Avdelningen för samhälle och service Uppgifter Avdelningen för samhälle och service ansvarar för stadsmiljöfrågor, trygghet, säkerhet, näringsliv, kultur, civilsamhälle, innovation, samhällsplaneringsfrågor, miljö- och klimatfrågor samt nämndsekretariat, registratur, arkiv, lokalfrågor och IT/telefoni och kontorsservice på Telefonvägen 30. Avdelningen ansvarar också för feriejobb, handläggning av färdtjänstansökningar, samhällsvägledning, anhörigstöd vuxen, samordning av föräldrastödsutbildningar, budget- och skuldrådgivning samt konsumentvägledning och förvaltningens medborgarkontor. Nulägesanalys och kompetensbehov Inom flera områden har förvaltningen satsat i närtid och ökat resurstilldelningen. Det gäller exempelvis beredskaps- och säkerhetssamordning, miljö- och klimatsamordning och informationssäkerhetssamordnare. Förvaltningen har även samlat kultur- näringslivs- och civilsamhällesfrågorna i en heltidstjänst. Samtliga uppdrag utom samhällsplanering och samordning av kultur- näringslivs- och civilsamhällesfrågor är en utmaning att hitta rätt kompetens. Inom området informationssäkerhet finns ett stort behov av stöd från verksamheterna och för att möta detta behov finns därför lösningar såsom att ta in konsultstöd, ha en tillförordnad säkerhetssamordnare samt även öka kompetensen inom området hos andra funktioner. Förvaltningen har också ökat kompetensen inom området cybersäkerhet. Inom beredskapsområdet är det mycket angeläget att bemanna inför vakanser eller semesterperioder. Bemanningsplanering för Avdelningen för samhälle och service Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 23 (25) krisledningsorganisationen görs alltid inför till exempel sommaren, för att säkerställa att en eventuell kris fullt ut kan hanteras med den personal som är i tjänst. Under 2025 tog avdelningen över verksamheten för stadsmiljö i egen regi vilket ställer krav på kompetensförsörjningen under den kommande treårsperioden. Flertalet stadsdelsförvaltningar har också tagit över verksamheten i egen regi under året och under 2026 kommer ytterligare förvaltningar att följa efter. Det är brist på arbetsledare med god kompetens inom området och likaså även för parkarbetare. När flera stadsdelsförvaltningar rekryterar samma yrkesgrupper samtidigt uppstår konkurrens om arbetskraften. Utveckla och behålla Gällande stadsmiljö i egen regi behöver flera utbildningsinsatser genomföras under planperioden för att kunna behålla och utveckla arbetsledare och parkarbetare. Vilka insatser som blir aktuella beror på medarbetarnas kompetensnivå, men exempel på utbildningar som kan bli aktuella är röjsågsutbildning, motorsågsutbildning och ”Arbete på väg”. Attrahera och rekrytera Avdelningen tar emot praktikanter när det finns utrymme. Det gäller främst samhällsvägledare och studerande från olika beredskaps- och krisutbildningar, men även praktikanter inom IT och informationssäkerhet. De enheter på avdelningen som har lämpliga arbetsuppgifter tar även emot feriearbetare och personer inom olika former av arbetsmarknadsåtgärder. Avdelningen och enheterna har egna introduktioner för nyanställda vid sidan av förvaltningens och stadens övergripande introduktioner. Introduktionerna är anpassade till respektive verksamhet. Övriga stödfunktioner Uppgifter Övriga stödfunktioner, vilka beskrivs nedan, består av avdelningen Ekonomi och upphandling respektive avdelningen Hr och kommunikation. Avdelningen för ekonomi och upphandling ansvarar för stöd och service inom ekonomiska frågor som budget, uppföljning, planering samt redovisning. Vidare ansvarar avdelningen för inköp och upphandling, samordning av sociala system, samordning av Övriga stödfunktioner verksamhetsplanering och uppföljning samt samordning av arbetet Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 24 (25) mot välfärdsbrott. Utbildningar inom avdelningens ansvarsområden erbjuds förvaltningens chefer och administratörer, detta för att underlätta för verksamheterna att öka nämndens bidrag till en hållbar ekonomisk, social- och ekologisk utveckling. Genom att använda stadens gemensamma system för e-handel ökar även förutsättningarna för att minska klimatpåverkan, öka avtalstroheten, förbättra den systematiska avtalsuppföljningen samt förebygga välfärdsbrott. Avdelningen för hr och kommunikation ansvarar för att ge stöd och genomföra insatser inom arbetsgivar- respektive kommunikationsområdet. Inom arbetsgivarområdet ges stöd till chefer inom bland annat områdena ledarskap, arbetsrätt, arbetslivsinriktad rehabilitering, kompetensförsörjning, arbetsmiljö och lönebildning. Inom området kommunikation samordnas förvaltningens övergripande kommunikationsinsatser samt stöd till verksamheterna i deras planering, samordning, genomförande och uppföljning av kommunikationsinsatser. Utveckla och behålla För att utveckla och behålla medarbetare erbjuds kontinuerligt möjligheter till både intern och extern fortbildning. Behovet av utveckling kan utgå från uppdrag i budget och verksamhetsplan, men också från identifierade behov i verksamheten eller från medarbetarna själva. Även åtgärder som uppmärksammas i arbetsmiljöronder och som rör arbetsmiljön tas om hand. Att fånga upp utvecklingsbehov hos medarbetare, både på kort och lång sikt, är en viktig förutsättning för att kunna utvecklas i rollen. Det bidrar också till att Stockholms stad fortsätter att vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetare vill stanna och växa. Flera samarbeten sker över avdelnings- och funktionsgränser för att främja en gemensam riktning och en helhetssyn i arbetet med att stötta organisationen inom förvaltningen. Detta bidrar till ökat kollegialt lärande och en högre trivsel på arbetsplatsen. Att skugga en kollega är ett uppskattat inslag som uppmuntras. Arbetsplatsen präglas dessutom av ett nära ledarskap och en tillåtande kultur, vilket bedöms bidra till att utveckla och behålla medarbetare inom stödfunktionerna. Attrahera och rekrytera De främsta ambassadörerna är de befintliga medarbetarna. I varje möte och arbetsuppgift representerar de sin funktion och sitt uppdrag. När medarbetare trivs på arbetsplatsen förmedlas en Övriga stödfunktioner Kompetensförsörjningsplan 2027–2029 Sida 25 (25) positiv bild av verksamheten, vilket underlättar arbetet med att attrahera och rekrytera nya kollegor. Vid rekrytering används rekryteringsstöd från Serviceförvaltningen, vilket säkerställer att processen sker kompetensbaserat. Det innebär att alla sökande behandlas likvärdigt och att diskriminering motverkas. Arbetssättet bidrar också till en positiv bild av Stockholms stad och stärker stadens arbetsgivarvarumärke. --- Övriga stödfunktioner --- [Bilaga 2 Fysisk parkleksplan Hägersten-Älvsjö 2025-2026.pdf] Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning Bilaga 2: Fysisk parkleksplan Avd. för individ- och familjeomsorg Dnr HÄ 2026/187 20S2id5a-1 12 -(289) Telefonvägen 30 129 04 Stockholm Telefon 08-508 223 10 linda.lindblom@stockholm.se start.stockholm Fysisk parkleksplan i Hägersten-Älvsjö 2025–2026 Bakgrund Stadsdelsnämnderna har genom kommunfullmäktige i uppdrag att upprätta en parkleksplan som beskriver nuläget för respektive parkleksbyggnad samt pekar ut behov, utveckling och upprustning av dessa de kommande åren med utgångspunkt i stadens parkleksstrategi. Parkleksplanerna beslutades av respektive nämnd i samband med tertialrapport 2, 2024. Parkleksplanen ska uppdateras årligen i samband med underlag för budget. Förhållande till andra planer Den fysiska parkleksplanen utgör ett komplement till stadsdelsnämndens utvecklingsplaner för fritids- och parkleksverksamhet. Den är även ett komplement till stadsdelens lokalförsörjningsplan och bidrar till ett tydliggörande av stadens strategi för parkleksverksamhet. Definitioner (enligt stadens strategi för parklekar) Parklek En parklek är en bemannad lekplats med attraktiva utemiljöer och funktionella lokaler. Parkleken är en öppen verksamhet för stadens barn, men även en mötesplats dit stockholmare i alla åldrar är välkomna. Parkleksbyggnad Parkleksbyggnaderna har en nära koppling till förutsättningarna att bedriva en välfungerande parkleksverksamhet. På de flesta av stadens parklekar finns det friliggande parkleksbyggnader. I vissa fall sker parkleksverksamhet i andra typer av fastigheter. I strategin omfattas även dessa lokaler i begreppet parkleksbyggnader. Fastighetsnämnden är fastighetsägare för de flesta parkleksbyggnaderna och ansvarar för att myndighetskraven för Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning Avd. för individ- och familjeomsorg byggnaderna uppfylls samt projekterar, renoverar, bygger om och bygger nya parkleksbyggnader utifrån kravställning från Telefonvägen 30 129 04 Stockholm stadsdelsnämnderna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för Telefon 08-508 223 10 linda.lindblom@stockholm.se tillsyn av byggnaderna och exploateringsnämnden ansvarar för start.stockholm PM Sida 2 (8) parkmark och nybyggnation. Stadsbyggnadsnämnden ansvarar, i sin tur, för den övergripande fysiska planeringen, planprocessen, bygglov samt bygganmälan. Byggnaderna hyrs sedan ut till stadsdelsnämnderna som bedriver verksamheten. Huvudansvaret för att byggnaden används på rätt sätt ligger på stadsdelsnämnderna (Stadens strategi för parklekar 2023). Nuläge - Parklekar och parkleksbyggnader i Hägersten-Älvsjö I Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning finns tre parkleksverksamheter i egen regi och en på entreprenad. Parkleksbyggnader En parklek i Västertorp, Lugnet, (1) har inget fristående parklekshus, verksamheten hyr in sig i en källare i en närliggande hyresfastighet. Har även några småhus för aktiviteter i parken. Parkleken i Solberga, Kristallen, (2) har även flera hus för djurhållning med smådjur. En parklek i Fruängen, Vippan, (3) har ingen lokal för verksamheten men ett hus för parklekmaterial. Parkleken i Aspudden, Aspuddsparken, (4) drivs på entreprenad, har ett friliggande parklekshus och byggnader för djurhållning med bland annat hästar och stall. I en byggnad i Gröndal, Sannadalshuset (5), finns en fastighet byggd att användas både som parklek, öppen förskola, ungdomscafé och fritidsgårdsverksamhet. Denna används förnärvarande för fritidsverksamhet för funktionsnedsatta barn och ungdomar samt för interna möten och lokal för behandlingsarbete för familjehemsplacerade barn. En parkleksbyggnad i Solberga, Apelsinen (6), är uthyrd av fastighetskontoret till en privat förskola. Fysisk parkleksplan i Hägersten-Älvsjö 2025–2026 PM Sida 3 (8) Utvecklingsbehov och upprustning Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning har en dialog om att lämna uppdrag till fastighetskontoret för att utreda möjligheterna samt söka bygglov för att etablera en kompletterande parkleksbyggnad i Kristallparken. Utöver detta utreds om en närliggande byggnad som idag används som daglig verksamhet kan användas i Lugnet då det är svårt att erhålla bygglov i en park och behovet är stort. Lokal för etablering av en parkleksbyggnad i Fruängen ska utredas under året. Lugnet i Västertorp (1) Parkleken Lugnet i Västertorp har lokaler integrerade i en källarlokal i ett närliggande flerfamiljshus i källaren på en fastighet. Utöver det finns flera småhus i parken som används som fik, förvaring, toaletter. I parken finns en tillhörande plaskdamm samt många olika klätterställningar, fotbollsplan, rutschkana och linbana etc. Parkleken bedriver sin verksamhet året runt. Stadsdelsförvaltningen har planer på att renovera delar av parken, men detta berör inte byggnaderna. Bedömning av behov, utveckling och upprustning En framtida lokal/nybyggnad, behövs för parklek och för att därigenom nå äldre åldrar, 10 år och uppåt varför möjligheterna att uppföra en ny permanent byggnad eller använda närliggande byggnader och hitta en lösning som ryms inom tilldelad budget. Fysisk parkleksplan i Hägersten-Älvsjö 2025–2026 PM Sida 4 (8) En möjlig lokal för parklek kan antingen vara bottenvåningen av de hus som planeras att byggas på sidan av parken vid Vasaloppsvägen (seniorlägenheter/ studentboenden) alternativt att den dagliga verksamheter som finns i utkanten av parken får annan lokal och den byggnaden kan användas som parkleksbyggnad För att etablera ett fristående hus behöver ansökan om bygglov göras och detaljplan kan behöva ändras. En sådan lokal skulle kunna samlokaliseras med öppen förskola/mötesplats för ungdomar. Dock har det i förarbetet, konstaterats att det finns stora utmaningar att få bygglov för en byggnad på parkmark. De ordinarie lokalerna som finns och idag används, är inte tillgänglighetsanpassade och lokalen är liten (70 kvm). Verksamhetslokalen som idag används ligger i en källare, har haft problem med vattenskador och uteslutande använts som personalutrymme. Husen som finns i parken är små och går inte att bedriva den verksamhet som stadsdelen vill utveckla. Kristallen i Solberga (2) Parkleken Kristallen i Solberga har en fungerande parkleksbyggnad med fik och två lekrum. I parkleken finns djurstall för kaniner, marsvin och höns. I parkleken finns också en lekplats med gungställning, klätterställning, studsmatta och rutschkana. Det finns även en sandlåda och en småbarnslek som är inhägnad. Dessutom finns det ytor för bollspel och en cykelslinga i skogsdungen bredvid lekplatsen. I lekplatsen finns en grillplats, sittplatser samt bänkbord under tak. En plaskdamm finns i parken. Det finns toalett som är anpassad för rullstol samt enklare servering i ett av husen när parkleken är öppen. Parkleken har verksamhet året runt. Kristallens huvudbyggnad är helt nyrenoverad, färdigställd hösten 2025. Bedömning av behov, utveckling och upprustning Det finns stora behov av bättre djurhus med goda förvaringsmöjligheter för foder för att undvika angrepp av råttor och för att husen inte ska påverkas av fukt. En bygglovsansökan kommer göras under året och en plan utifrån detta tas fram för befintliga djurhus. Planlösningen i själva parkleksbyggnaden är inte ändamålsenlig, även om det skulle gå att samlokalisera till exempel parklek med öppen förskola eller fritidsgårdsverksamhet. Förvaringsutrymmet är litet vilket gör försvårar samlokalisering. Fysisk parkleksplan i Hägersten-Älvsjö 2025–2026 PM Sida 5 (8) Vippan i Fruängen (3) Verksamheten är vilande förutom sommartid då popup-verksamhet bedrivits. Lokalen som tillhört verksamheten, har legat i ett angränsande flerbostadshus, en bit från parken och inte bedömts vara anpassad för ändamålet eller tillgänglighetsanpassad. I parken finns en plaskdamm samt ett hus för förvaring av parkleksmaterial. Bedömning av behov, utveckling och upprustning Huset där lekparksmaterial förvaras, har behov av förbättringar i golv och är inte vinterbonat. Stadsdelsförvaltningen avser att inte ha en permanent parklekverksamhet under kommande år på platsen, men ser över om och hur platsen framöver kan ingå i platsobunden verksamhet under sommarhalvåret. Under våren kommer en utredning göras om att etablera en permanent parkleksverksamhet och klargöra behov för att locka målgruppen 10-12 år bland annat genom medborgardialoger- Aspuddsparken i Aspudden (4) Parkleken i Aspuddsparken drivs på entreprenad och har verksamhet året runt. Parkleken drivs av Djur och Kul AB. Under parklekens öppettider finns personal på plats, vilket är både dagtid, kvällar och helger. Verksamheten präglas av djurverksamhet; får, getter, grisar, hästar, höns, kaniner, katter och marsvin. I parkhuset finns ett café och ett lekrum det finns flera tillhörande byggnader för djur och sanitetmöjligheter. I parken finns även en plaskdamm. Bedömning av behov, utveckling och upprustning Det skulle behöva finnas fler toaletter i huvudbyggnaden. Sannadal i Gröndal (5) I parken finns en nyare byggnad för parklek, mötesplats för ungdomar och öppen förskola. Parken har en lekpark samt en tillhörande plaskdamm. Lokalen är nyare, men upplevs varm på sommaren och när fler än 20 personer vistas i lokalen. Den upplevs också vara kall på vintern, speciellt på golven. Det finns ingen pågående parkleksverksamhet i Gröndal. Lokalen används för närvarande för fritidsverksamhet för funktionsnedsatta 7-25 år, eftermiddagar och helg, och har fram till sommaren 2023 används vissa förmiddagar som öppen förskola. Sedan 2019 har inget ungdomscafé bedrivits i lokalen. Tillfälliga aktiviteter på lov bedrivs dock fortfarande. Fysisk parkleksplan i Hägersten-Älvsjö 2025–2026 PM Sida 6 (8) Bedömning av behov, utveckling och upprustning Stadsdelen har övervägt att lämna lokalen vid flera tillfällen men att lämna är förenat med stora kostnader i form av lokalkomponentsavskrivningar (ungefär sju miljoner). Stadsdelens lokalstrateg har i uppdrag att verka för att lokalen kan hyras ut i andra hand till någon permanent aktör som vill driva verksamhet i lokalen utifrån vad detaljplanen medger. För närvarande pågår en förnyad dialog om hur lokalen kan användas av olika verksamheter, exempelvis möten av olika slag för medarbetare, daglig verksamhet, träfflokal, umgängesverksamhet eller annat. Det är också en möjligt att överväga flytt av själva huset till Lugnet där en byggnad behövs, och skriva ett förgävesavtal med fastighetskontoret som får utreda frågan. Apelsinen i Solberga (6) - nedlagd I parken Apelsinen i Solberga bedrevs förr parkleksverksamhet. I dag hyr en privat förskoleaktör in sig i lokalen då nämnden kom fram till att behovet var litet och att ekonomin saknades för två parklekar i området. Det finns idag ingen kommunal verksamhet i denna byggnad. Parken och lekplatsen är upprustad av stadsdelsförvaltningen då den renoverades 2019. Bedömning av behov, utveckling och upprustning Parken skulle kunna användas för återkommande platsobunden verksamhet del av sommaren. Att byggnaden åter skulle användas av stadsdelsförvaltningen bygger på att den verksamhet som är där idag inte längre vill vara kvar. Övriga behov avseende befintliga byggnader Fastighetskontoret bör se över uppvärmning och isolering i befintliga parklekshus. Det bör gå att energieffektivisera bättre, ersätta direktverkande el och använda förnyelsebar energi, där energin kommer från sol och vind. I Kristallen och Lugnet behöver snöröjningen vintertid förbättras och prioriteras. Utemiljöerna är tidvis svåra att vistas i, det är många gånger svårt att komma fram till parklekens entré och vara i parken då det blir halt. Prioriteringar avseende parkleksbyggnader De parklekar där behovet är störst utgöras av att förbättra Kristallens djurhus samt etablera en ny parkleksbyggnad i Lugnet och i Fruängen. Fysisk parkleksplan i Hägersten-Älvsjö 2025–2026 PM Sida 7 (8) Framtida behov Platsobunden/Säsongsbetonad parkleksverksamhet Stadsdelsförvaltningens verksamhet avser att utveckla platsobunden verksamhet, dvs använda de platser där målgruppen finns och erbjuda ett kultur- och fritidsutbud med stöd av vuxna under kortare perioder, ex i form av en kultur- och parkleksbuss. Denna skulle kunna stå uppställd i olika parker och på platser där barn vistas, ex sommarverksamhet i Vippan och Apelsinen, Långsjöbadet, Trekantsparken och Mälarhöjden. Det finns också behov att bedriva lotsande fritidsverksamhet både till parklekar och andra aktiviteter i stadsdelen för de barn som idag inte deltar i fritidsledda kultur- och fritidsverksamheter. Genom att bedriva mer platsobunden parkleksverksamhet, minskas kostnader som kan gå till att anställa mer personal så att öppettider på kvällar och helger kan utökas. Ökad samlokalisering Samlokalisering behöver också övervägas för att effektivisera verksamheten och kunna ha möjlighet till meningsfull fritid på flera platser. Genom att samlokalisera, minskas kostnader för lokaler som istället kan läggas på personal så att öppettider på helger kan öka. Utökade öppettider I nuläget är varje parklek är bemannad med minst två stycken fritidsledare under öppettiderna som uteslutande är på dagtid, helgfria vardagar. Parklekarna ska under kommande år förändra öppettider och prova kvälls och helgöppet. Behov av nya parklekar Liljeholmen/Årstadal I stadsdelsområdet har det tillkommit många nya fastigheter och bostadsområden. Det kommer också att tillkomma fler i och med att Lövholmen och Liljeholmens centrum ska bebyggas med flerbostadshus inkluderat förskolor, affärslokaler, mm. En parklek kan komma att behövas i Liljeholmen/Årstadal, då stadsdelen utvecklas i rask takt med en stor andel nybyggnation. På sikt behöver förvaltningen således möta förväntad befolkningstillväxt, med fördel en verksamhet som drivs i ett fristående parklekshus, inkluderat öppen förskola och fritidsgård. Eftersom Liljeholmen ska byggas om och en ny tunnelbana etableras ligger en ny parklek långt fram och det är därför svårt att ange en specifik plats i dagsläget. Fysisk parkleksplan i Hägersten-Älvsjö 2025–2026 PM Sida 8 (8) Önskemål är vid nuvarande Trekantsparken (Fruktparken) eller inne i centrum när det kulturhus som ska etableras, eller någonstans i nedre delen av Årstadal, företrädesvis i nedre delen av närheten av Blomsterdalen, där Sjöviksskolan tidigare hade verksamhet (Ingenjörsvägen). Fruängen En parkleksbyggnad behövs i Fruängen. Den långsiktiga ekonomiska situationen och stockholmarnas behov I jämförelse med andra stadsdelar har Hägersten-Älvsjö många parklekar, men sett till invånarantal är det få. En möjlig väg framåt är att liksom Farsta få till ett mer effektivt lokalutnyttjande och att kostnader delas med andra verksamhetskategorier, som öppen förskola och mötesplatser för ungdomar, fritidsbibliotek, civilsamhälle, vilket medför minskade kostnader för lokaler genom att dela på drifts- och hyreskostnader. Fysisk parkleksplan i Hägersten-Älvsjö 2025–2026 --- [Bilaga 3 Klimatinvesteringar 2027-2029.pdf] Investeringsbehov per år Total investering Projektets ProjektetsDriftkostnadspåverkan Kvantifierbar effekt av åtgärden Andra nyttor Möjligheter till extern finansiering Övriga kommentarer Projektnamn Kort beskrivning 2027 2028 2029 Total för projektet startår slutår (om möjligt att uppskatta) Källsortering i parker/lekplatser över 2000 kvm + betydande mängd Ny avfallsförordning 2026 s g o ö p ra o . r . Ca 60 st sorteringsplatser x 120 000 kr.- Kvar 40 platser att 3 000 000 kr 500 000 kr - kr 3 500 000 kr Arbetet är påbörjat - beviljades 2,0 mnkr 2025 och 2,0 mnkr 2026. Plaskdammar Plaskdammar har en kylande effekt för medborgare under värmeböljor. Reinvestering i befintliga plaskdammar innebär en bättre rening av vatten. Vattnet behöver då inte bytas lika ofta, varpå vattenförbrukningen kan minska 2 500 000 kr 2 100 000 kr 2 100 000 kr 6 700 000 kr Kan bli lägre då vattenförbrukningen minskar I miljöprogrammet samt i handlingsplanen för mikroplatser samt i budget så har vi ett uppdrag att fasa ut dessa ytor i våra Påbörja utfasning av konstgräs och gummiytor allmänna lekplatser - (95 st) 3 000 000 kr 4 000 000 kr 5 000 000 kr 1 2 000 000 kr ca 25-30 mnkr 2027 2037 Ökar då de nya materialen kräver mer underhåll. Svårt att uppskatta slutsumman eftersom vi har uppdrag att inventera under 2026 I miljöprogrammet samt i handlingsplanen för mikroplatser samt Detta är de förskolegårdar som vi har som inte är SISAB och där vi har ansvaret för i budget så har vi ett uppdrag att fasa ut dessa ytor i våra investeringar och drift. Svårt att uppskatta kostnaden då denna inventering ska göras Påbörja utfasning av konstgräs och gummiytor förskolegårdar- (32 st) 2 000 000 kr 3 000 000 kr 4 000 000 kr 9 000 000 kr 15-20 mnkr 2027 2035 Ökar då de nya materialen kräver mer underhåll. 2026. - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr Total summa 31 200 000 --- [Bilaga 4 Klimatanpassning investeringar 2027-2029.pdf] Driftkostnadspåverkan Andra nyttor Övriga kommentarer Investeringsbehov per år Total investering Projektets Projektets Kvantifierbar effekt av åtgärden Möjligheter till extern finansiering Projektnamn Kort beskrivning 2027 2028 2029 Total för projektet startår slutår (om möjligt att uppskatta) Trädplanteringar i parker/lekplatser Plantering av träd på strategiska platser för att skapa svalka för Det kan tillkomma Ökad grönska och ekosystemtjänster. Det kan tillkomma ytterligare kostnader för sårbara grupper, samt förbättra upptaget av dagvatten och skyfall. Ca ytterligare kostnader för bevattning utöver de två år som ingår i beräkningen. 300 träd tas årligen ned i stadsdelsområdet. Det innebär årligen mer bevattning samt Vi hade 4 stormar 2025 som medförde att 450 träd nyplantering av 600 träd. Kostnad 70.000 kr/träd. framtida beskärning av föll som måste ersättas samt almsjulkan som också träden. drabbade många träd. Trädmålet säger att om ett träd fälls ska två nya planteras. 42 000 000 kr 42 000 000 kr 42 000 000 kr 126 000 000 kr 2024 LOD allmänt Olika platser med översvämniningsproblematik pga ändrat klimat. Lägre driftkostnader Parker och parkvägar blir framkomliga Inventera platser som vi känner till att det finns problem. eftersom pumpning inte året om utan risk för översvämning behöver ske i samma eller ishalka. 1 600 000 kr 1 200 000 kr 1 200 000 kr 4 000 000 kr 2027 omfattning. LOD Vinterviken Åtgärder som syftar till att minska risken och konsekvenserna av översvämningar samt att träden dör 2 000 000 kr 1 000 000 kr 3 000 000 kr 2027 - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr Total summa 133 000 000