Farstas budget för 2027-2029: frågor om underskott och behov
Farsta stadsdelsnämnd behandlade frågor och information från förvaltningen gällande den ekonomiska månadsrapporten för mars 2026 och budgeten för 2027-2029. Ledamöter från Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna ställde frågor om bland annat budgetunderskott inom barn- och ungdomsomsorgen samt äldreomsorgen, effekterna av lagändringar på placeringskostnader, Farstas särskilda behov inom äldreomsorgen, planeringen av förskolelokaler och behovet av budgetförstärkningar. Förvaltningen svarade att de följer kostnadsutvecklingen löpande och prioriterar förstärkt budget inom äldreomsorgen samt resurser för lokala behov inom Fokus Farsta.
Detta ärende har uppdaterats med information från protokollet för mötet den 2026-04-23.
Från originalhandlingen
§ 24
Nämndens frågor och information från förvaltningen
Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla
Bergman (L) anmälde frågor till förvaltningen med anledning av
ärende 9 och 12 (Bilaga, frågor och svar).
Sida 51 (57)
Farsta stadsdelsnämnd
22/4-2026
Ärende 24
Frågor till förvaltningen
Olof Peterson m.fl. (M)
Camilla Begman (L)
Christer Eriksson (C)
Frågor m.a.a ekonomisk månadsrapport mars 2026
1. När man läser månadsrapporten får man intrycket att ekonomin i stort är under
kontroll, men samtidigt finns ganska tydliga underskott inom barn och unga och
äldreomsorgen. Hur ser förvaltningen på risken att vi lite för tidigt lutar oss mot att
helheten är i balans, när flera av kostnadsdrivarna snarare ser strukturella än
tillfälliga ut?
Svar: Så här tidigt på året kan vi identifiera risker i nämndens budgethållning inom
olika vhetsområden men inte dra slutsats för nämndens budgethållning vid årets slut.
Det är en omfattande budgetram för nämnden om ca 2,1 miljarder kr och mkt kan
hända både vad gäller kostnadsutveckling samt på intäktssidan inom de olika
vhetsområdena. Bla kan nämnden tilldelade medel vi nu ej känner till. Ex statsbidrag,
budgetjusteringar och ev andra bidrag. Fokus är nämndens hela budget och att den
är i balans.
När det gäller underskott inom BOU och Beställarenheten på avd äldreomsorg så
följer vi kostnadsutvecklingen löpande precis som för övr vheter. Vi har en löpande
dialog med SLK om utmaningarna inom de områden var vi har ett budgetunderskott
för att även så tidigt som möjligt få information av SLK om ev kommande tillskott till
nämndens budget under året.
Ser vi att nämnden går mot ett budgetunderskott på årsbasis utifrån
kostnadsutveckling och att det är svårt att se att ev tillkommande medel kan
kompensera det så lyfter förvaltningen minusprognos till nämnden. Men som sagt så
här tidigt på budgetåret är mål en budget i balans på helheten.
2. Inom barn och unga pekar förvaltningen på både fler kostsamma placeringar och fler
inkomna orosanmälningar efter lagändringarna i januari. Ser förvaltningen framför sig
att det här främst är en tillfällig puckel, eller behöver nämnden vara beredd på en mer
varaktigt högre kostnadsnivå inom myndighetsutövningen?
Svar: Det är fortsatt högt antal placeringar på SiS (Statens institutionsstyrelse) i
samband med samverkan med polis och kriminalvård inom ramen för Trefas vilket
medför höga placeringskostnader. Dessutom har dygnskostnad på SiS höjts med
7,3% jämfört med år 2025. Dyra HVB-placeringar och även svårighet med att hitta
familjehem bidrar till ökade kostnader. Vi kan ännu inte bedöma om lagändringen
som trädde i kraft i januari kommer bidra till fler kostsamma placeringar.
Sida 52 (57)
Frågor m.a.a underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029
3. I budgetunderlaget återkommer förvaltningen till att Farsta har äldre med större och
tidigare omsorgsbehov än genomsnittet, samtidigt som stadens prognoser i hög grad
verkar utgå från ålder snarare än faktisk social och hälsomässig tyngd. Är det
förvaltningens bild att Farsta i praktiken är något underkompenserat i dagens
modell?
Svar: Över tid har förvaltningen sett att yngre äldre tar en större andel av
budgetutrymmet i Farsta än för genomsnittet i staden. Tilldelningen av budgeten
inom äldre är som skrives främst grundad på ålder och tilldelning för yngre äldre är
en utmaning för nämnden då den gruppen tilldelas lägre budgetram än för äldre
äldre.
4. Förskolan är ett område där underlaget nästan beskriver två rörelser samtidigt:
minskande barnkullar och risk för överytor, men också osäkerhet i prognoserna och
svårigheter att planera lokaler rätt. Vad ser förvaltningen som den största risken här
de kommande åren, att vi avvecklar för mycket för tidigt, eller att vi sitter kvar med för
höga lokalkostnader för länge?
Svar: Förvaltningen ser att dilemmat är att det är både och. Vi följer behovet av
verksamhetslokaler i vår årliga Lokalförsörjningsplan som baseras på uppdaterade
befolkningsprognoser. Det är mkt kostsamt att stå med hyra för tomma vhetslokaler
men samtidigt finns alltid en risk att avveckla för många lokaler i förhållande till behov
i framtiden då vi i så fall hamnar i att behöva öppna upp nya förskolor som riskerar att
bli mycket kostsamma. Så det är en utmanande planering och mkt viktigt att följa
löpande över åren vad gäller analys av trender i befolkningsstatistiken.
5. I underlaget finns flera viktiga ambitioner, inte minst kring Fagersjö, trygghet,
mötesplatser och social hållbarhet, men det är inte alltid helt lätt att se vilka delar
som faktiskt kräver nya resurser och vilka som främst handlar om omprioritering. Om
förvaltningen skulle peka ut ett eller två områden där budgeten tydligast behöver
förstärkas, vilka skulle de vara?
Svar:
• För att kunna möta den demografiska utvecklingen, stora utmaningar med
kompetensförsörjning och fler äldre med stora och komplexa behov ser vi
behov av förstärkt budget inom äldreomsorgen främst.
• För identifierade och prioriterade lokala behov inom ramen för Fokus Farsta
är en grundförutsättning att resurser kan avsättas från såväl stadsdelen som
övriga berörda fackförvaltningar och bolag.
Sida 53 (57)
6. En sak som återkommer i underlaget är att Farsta tar ett stort ansvar i frågor som
delvis drivs av strukturer utanför nämndens egen rådighet, till exempel den ojämna
koncentrationen av försöks och träningslägenheter. Hur tycker förvaltningen att detta
bör synas i stadens budgetarbete, räcker dagens dialog med staden, eller finns det
skäl att vara tydligare med att ansvar och resurser bättre måste hänga ihop?
Svar: Vi fortsätter lyfta det i ordinarie processer och inom arbetet med Fokus Farsta.
Sida 54 (57)
Farsta stadsdelsnämnd
Protokoll nr 5/2026
2026-04-23
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.