Farstas budget för 2027-2029: frågor om underskott och behov

§ 24 Nämndens frågor och information från förvaltningen Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L) anmälde frågor till förvaltningen med anledning av ärende 9 och 12 (Bilaga, frågor och svar). Sida 51 (57) Farsta stadsdelsnämnd 22/4-2026 Ärende 24 Frågor till förvaltningen Olof Peterson m.fl. (M) Camilla Begman (L) Christer Eriksson (C) Frågor m.a.a ekonomisk månadsrapport mars 2026 1. När man läser månadsrapporten får man intrycket att ekonomin i stort är under kontroll, men samtidigt finns ganska tydliga underskott inom barn och unga och äldreomsorgen. Hur ser förvaltningen på risken att vi lite för tidigt lutar oss mot att helheten är i balans, när flera av kostnadsdrivarna snarare ser strukturella än tillfälliga ut? Svar: Så här tidigt på året kan vi identifiera risker i nämndens budgethållning inom olika vhetsområden men inte dra slutsats för nämndens budgethållning vid årets slut. Det är en omfattande budgetram för nämnden om ca 2,1 miljarder kr och mkt kan hända både vad gäller kostnadsutveckling samt på intäktssidan inom de olika vhetsområdena. Bla kan nämnden tilldelade medel vi nu ej känner till. Ex statsbidrag, budgetjusteringar och ev andra bidrag. Fokus är nämndens hela budget och att den är i balans. När det gäller underskott inom BOU och Beställarenheten på avd äldreomsorg så följer vi kostnadsutvecklingen löpande precis som för övr vheter. Vi har en löpande dialog med SLK om utmaningarna inom de områden var vi har ett budgetunderskott för att även så tidigt som möjligt få information av SLK om ev kommande tillskott till nämndens budget under året. Ser vi att nämnden går mot ett budgetunderskott på årsbasis utifrån kostnadsutveckling och att det är svårt att se att ev tillkommande medel kan kompensera det så lyfter förvaltningen minusprognos till nämnden. Men som sagt så här tidigt på budgetåret är mål en budget i balans på helheten. 2. Inom barn och unga pekar förvaltningen på både fler kostsamma placeringar och fler inkomna orosanmälningar efter lagändringarna i januari. Ser förvaltningen framför sig att det här främst är en tillfällig puckel, eller behöver nämnden vara beredd på en mer varaktigt högre kostnadsnivå inom myndighetsutövningen? Svar: Det är fortsatt högt antal placeringar på SiS (Statens institutionsstyrelse) i samband med samverkan med polis och kriminalvård inom ramen för Trefas vilket medför höga placeringskostnader. Dessutom har dygnskostnad på SiS höjts med 7,3% jämfört med år 2025. Dyra HVB-placeringar och även svårighet med att hitta familjehem bidrar till ökade kostnader. Vi kan ännu inte bedöma om lagändringen som trädde i kraft i januari kommer bidra till fler kostsamma placeringar. Sida 52 (57) Frågor m.a.a underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 3. I budgetunderlaget återkommer förvaltningen till att Farsta har äldre med större och tidigare omsorgsbehov än genomsnittet, samtidigt som stadens prognoser i hög grad verkar utgå från ålder snarare än faktisk social och hälsomässig tyngd. Är det förvaltningens bild att Farsta i praktiken är något underkompenserat i dagens modell? Svar: Över tid har förvaltningen sett att yngre äldre tar en större andel av budgetutrymmet i Farsta än för genomsnittet i staden. Tilldelningen av budgeten inom äldre är som skrives främst grundad på ålder och tilldelning för yngre äldre är en utmaning för nämnden då den gruppen tilldelas lägre budgetram än för äldre äldre. 4. Förskolan är ett område där underlaget nästan beskriver två rörelser samtidigt: minskande barnkullar och risk för överytor, men också osäkerhet i prognoserna och svårigheter att planera lokaler rätt. Vad ser förvaltningen som den största risken här de kommande åren, att vi avvecklar för mycket för tidigt, eller att vi sitter kvar med för höga lokalkostnader för länge? Svar: Förvaltningen ser att dilemmat är att det är både och. Vi följer behovet av verksamhetslokaler i vår årliga Lokalförsörjningsplan som baseras på uppdaterade befolkningsprognoser. Det är mkt kostsamt att stå med hyra för tomma vhetslokaler men samtidigt finns alltid en risk att avveckla för många lokaler i förhållande till behov i framtiden då vi i så fall hamnar i att behöva öppna upp nya förskolor som riskerar att bli mycket kostsamma. Så det är en utmanande planering och mkt viktigt att följa löpande över åren vad gäller analys av trender i befolkningsstatistiken. 5. I underlaget finns flera viktiga ambitioner, inte minst kring Fagersjö, trygghet, mötesplatser och social hållbarhet, men det är inte alltid helt lätt att se vilka delar som faktiskt kräver nya resurser och vilka som främst handlar om omprioritering. Om förvaltningen skulle peka ut ett eller två områden där budgeten tydligast behöver förstärkas, vilka skulle de vara? Svar: • För att kunna möta den demografiska utvecklingen, stora utmaningar med kompetensförsörjning och fler äldre med stora och komplexa behov ser vi behov av förstärkt budget inom äldreomsorgen främst. • För identifierade och prioriterade lokala behov inom ramen för Fokus Farsta är en grundförutsättning att resurser kan avsättas från såväl stadsdelen som övriga berörda fackförvaltningar och bolag. Sida 53 (57) 6. En sak som återkommer i underlaget är att Farsta tar ett stort ansvar i frågor som delvis drivs av strukturer utanför nämndens egen rådighet, till exempel den ojämna koncentrationen av försöks och träningslägenheter. Hur tycker förvaltningen att detta bör synas i stadens budgetarbete, räcker dagens dialog med staden, eller finns det skäl att vara tydligare med att ansvar och resurser bättre måste hänga ihop? Svar: Vi fortsätter lyfta det i ordinarie processer och inom arbetet med Fokus Farsta. Sida 54 (57) Farsta stadsdelsnämnd Protokoll nr 5/2026 2026-04-23