Ny plan för unga och bättre skolbibliotek i Stockholm

[Sammanställning - Anmälan av beslut februari 2026.pdf] Utbildningsförvaltningen Sammanställning Avdelningen för ekonomi och styrning Dnr UTBF 2026/48 2026-02-09 Sida 1 (5) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Carl Lidén Högselius Utbildningsnämnden Telefon: 08-50833926 2026-02-19 Anmälan av beslut Beslut från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och stadens nämnder Kommunfullmäktige den 26 januari 2026 § 14 Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025–2027 KS 2025/830 Beslut 1. Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025–2027 godkänns i enlighet med bilaga 1 till utlåtandet. 2. Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad 2022–2024, dnr KS 2021/1518, upphör därmed att gälla. Sammanfattning av ärendet Arbetsmarknadsförvaltningen har, i samverkan med utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen samt i samråd med stadsdelsförvaltningarna, reviderat handlingsplanen för kommunens aktivitetsansvar (KAA) i Stockholms stad för perioden 2025–2027. Arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden har hemställt till kommunfullmäktige att besluta om den reviderade handlingsplanen. Handlingsplanen beskriver uppdragets bakgrund och innehåll, organisation för genomförandet, ansvarsfördelning samt inriktning för insatser på en övergripande nivå. Kommunerna har enligt skollagen (2010:800) ett aktivitetsansvar Utbildningsförvaltningen för ungdomar under 20 år som är folkbokförda i kommunen och Avdelningen för ekonomi och styrning som har fullgjort sin skolplikt men inte fullföljt en Hantverkargatan 2F gymnasieutbildning. Kommunens aktivitetsansvar (KAA) ställer Box 22049 104 22 Stockholm krav på att kommunen håller sig informerad om vilka som tillhör Växel 08 508 33 000 målgruppen, kontaktar dessa och erbjuder lämpliga individuella Fax utbildningsforvaltningen@edu.stockholm.se åtgärder. Syftet med insatserna ska i första hand vara att motivera https://start.stockholm/ Sammanställning Dnr UTBF 2026/48 Sida 2 (5) unga i målgruppen att påbörja eller återuppta en utbildning, i andra hand erbjuds stöd mot arbete eller andra aktiviteter. Övrigt Protokollsutdrag, utlåtande och handlingsplan bifogas i sin helhet. § 17 Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad KS 2025/1165 Beslut 1. Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad antas enligt bilaga 1 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas för egen del att anta, samt att ge samtliga bolagsstyrelser i uppdrag att anta, Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad enligt bilaga 1 till utlåtandet. 3. Kommunstyrelsen ska ta fram tillämpningsanvisningar till Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade i budget 2023 (dnr KS 2022/1045) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur de remissvar som staden skickar kan göras mer tydliga och klargörande för mottagaren. Utifrån budgetuppdraget har en översyn gjorts av Stockholms stads hantering av externa remisser och det har identifierats ett behov av en stadsövergripande riktlinje för att effektivisera ärendeberedningen och tydliggöra stadens remissvar/yttrande. I förslag till Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad har den huvudprocess som staden redan tillämpar förtydligats och utvecklats. Förtydliganden har gjorts kring de formkrav som stadens nämnder och bolag uppmanas att följa när de lämnar sina synpunkter på den externa remissens förslag. För att säkerställa en effektiv och rättssäker remisshantering föreslås en ny delegationspunkt i delegationsordning för stadsledningskontoret, rotlar och partikanslier. Tillägget innebär att kommunstyrelsens ordförande ges delegation att anta stadens yttrande på externa remisser för kommunstyrelsens räkning, i det fall svarstiden inte medger att ärendet hinner behandlas vid kommunstyrelsens sammanträde och anstånd inte har beviljats. Delegationsbeslutet ska anmälas till kommunstyrelsen. Anmälan av beslut Sammanställning Dnr UTBF 2026/48 Sida 3 (5) Övrigt Protokollsutdrag, utlåtande och riktlinje bifogas i sin helhet. § 20 Skolbiblioteksplan för förskolor och skolor i Stockholms stad KS 2025/1276 Beslut 1. Skolbiblioteksplan för förskolor och skolor i Stockholms stad godkänns enligt bilaga 1 till utlåtandet. 2. Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2024 (Dnr KS 2020/1413), med förlängd aktualitetstid till 2025 (dnr KS 2023/1354), upphör därmed att gälla. Sammanfattning av ärendet Utbildningsnämnden har, enligt uppdrag från kommunfullmäktige i budget 2024, i samarbete med förskolenämnden och kulturnämnden tagit fram ett förslag till reviderad skolbiblioteksplan. Syftet är att barn, elever och lärare ska ha likvärdig och god tillgång till ändamålsenliga bibliotek i förskolan respektive skolan. Skolbiblioteksplanen riktar sig i första hand till rektorer och är en handlingsplan för fortsatt biblioteksutveckling i stadens förskolor och skolor. Enligt bibliotekslagen (SFS 2013:801) ska alla kommuner anta en plan för sin verksamhet rörande biblioteksområdet. Stockholm stad har sedan år 2016 tagit fram en skolbiblioteksplan, som utgör ett komplement till den stadsövergripande biblioteksplanen och omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, skola, anpassad grundskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Övrigt Protokollsutdrag, utlåtande, plan, utvärdering och barnkonsekvensanalys bifogas i sin helhet. Anmälan av beslut Sammanställning Dnr UTBF 2026/48 Sida 4 (5) Södermalms stadsdelsnämnd den 16 oktober 2025 § 14 Inkomna medborgarförslag september 2025 SÖD 2025/53 Beslut Medborgarförslag - Aktiviteter i anslutning till skolan – SÖD 2025/948 överlämnas till utbildningsnämnden. Sammanfattning av ärendet Under september månad har nio medborgarförslag lämnats in till Södermalms stadsdelsnämnd. Nämnden beslutar om förslagen ska beredas av förvaltningen eller hanteras på annat sätt, utifrån förslag från förvaltningen. Av medborgarförslaget framgår att grundskolan från åk 6 och uppåt bör ha aktiviteter direkt anslutna till skolan. En samlingspunkt där t.ex. schack, bild, läxor, musik, mindre byggen och hantverk är utgångspunkten. Övrigt Protokollsutdrag och medborgarförslag bifogas i sin helhet. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd den 29 januari 2026 § 15 Svar på medborgarförslag om ungdomsråd HV 2025/1040 Beslut 1. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på medborgarförslaget. 2. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutar att överlämna de delar i medborgarförslaget som rör psykisk hälsa i skolan, till utbildningsförvaltningen. Sammanfattning av ärendet I medborgarförslaget lyfts behovet av att ge ungdomar större inflytande över politiska beslut i Hässelby-Vällingby stadsdelsområde. Förslaget föreslår bland annat att ett ungdomsråd kan skapas för att ge unga en tydligare röst i frågor som rör deras framtid. Förslaget tar även upp vikten av att skolor arbetar mer med ungas psykiska hälsa genom ökat stöd och fler trygga vuxna att vända sig till. Förvaltningen har för avsikt att stärka ungdomars Anmälan av beslut Sammanställning Dnr UTBF 2026/48 Sida 5 (5) inflytande och ska påbörja en utredning för att undersöka hur ungas delaktighet kan systematiseras på ett jämlikt och hållbart sätt. Utredningen ska titta på olika modeller, till exempel ungdomsråd och andra former av ungdomsinflytande där ungdomar kan framföra sina idéer till tjänstepersoner och politiker. Frågan rörande psykisk hälsa i skolan föreslås förmedlas vidare till utbildningsnämnden. Övrigt Protokollsutdrag, tjänsteutlåtande och medborgarförslag bifogas i sin helhet. Anmälan av beslut --- [KF § 14 Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025-2027.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 1 2026-01-26 § 14 Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025–2027 Framställan från arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden KS 2025/830 Beslut 1. Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025–2027 godkänns i enlighet med bilaga 1 till utlåtandet. 2. Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad 2022-2024, dnr KS 2021/1518, upphör därmed att gälla. Reservationer Samtliga ledamöter för Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025–2027. I debatten yttrar sig, se bilaga 3. Förslag till beslut Arvid Vikman Rindevall (S), Maria Ljuslin (V) och Magnus Runsten (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Centerpartiets förslag till beslut i kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-02-02 Sara Stenudd 2026-02-02 Christofer Fjellner 2026-02-02 Karin Jöback 2026-02-02 Utlåtande Rotel III (Dnr KS 2025/830) Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025–2027 Framställan från arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025–2027 godkänns i enlighet med bilaga 1 till utlåtandet 2. Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad 2022- 2024, dnr KS 2021/1518, upphör därmed att gälla. Föredragande borgarrådet Emilia Bjuggren Sammanfattning av ärendet Arbetsmarknadsförvaltningen har, i samverkan med utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen samt i samråd med stadsdelsförvaltningarna, reviderat handlingsplanen för kommunens aktivitetsansvar (KAA) i Stockholms stad för perioden 2025–2027. Arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden har hemställt till kommunfullmäktige att besluta om den reviderade handlingsplanen. Handlingsplanen beskriver uppdragets bakgrund och innehåll, organisation för genomförandet, ansvarsfördelning samt inriktning för insatser på en övergripande nivå. Kommunerna har enligt skollagen (2010:800) ett aktivitetsansvar för ungdomar under 20 år som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men inte fullföljt en gymnasieutbildning. Kommunens aktivitetsansvar (KAA) ställer krav på att kommunen håller sig informerad om vilka som tillhör målgruppen, kontaktar dessa och erbjuder lämpliga individuella åtgärder. Syftet med insatserna ska i första hand vara att motivera unga i målgruppen att påbörja eller återuppta en utbildning, i andra hand erbjuds stöd mot arbete eller andra aktiviteter. 1 (17) Beredning Ärendet har initierats av arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret, socialnämnden, Norra innerstadens stadsdelsnämnd och Skärholmens stadsdelsnämnd. Stadsledningskontoret lyfter att handlingsplanen på ett tydligt och strukturerat sätt beskriver ansvarsfördelningen mellan nämnderna. Stadsledningskontoret lyfter dock ett korrigeringsbehov avseende hotbildsbedömningar. Socialnämnden önskar förtydliga den del i handlingsplanen som berör socialtjänstens ansvar i samverkan kring ungdomar med konstaterad eller förmodad hotbild och lämnar därför ett förslag på omformulering av texten. Norra innerstadens stadsdelsnämnd ser som helhet positivt på den föreslagna handlingsplanen. Skärholmens stadsdelsnämnd ställer sig positiv till den reviderade handlingsplanen. Det är positivt att vissa grupper lyfts fram särskilt och att det är mycket fokus på samverkan mellan olika parter eftersom det är oftast nyckeln till att hjälpa dessa målgrupper. Föredragande borgarrådets synpunkter I Stockholm ska ingen ung människa stå utan stöd eller falla utanför samhällets skyddsnät. Därför har vi kraftigt prioriterat förebyggande insatser på flera nivåer – för att tidigt fånga upp unga och kunna erbjuda rätt stöd. I grundskolan pågår ett intensivt arbete med att öka skolnärvaron. De skolsociala teamen har byggts ut betydligt under mandatperioden, och i budgeten för 2026 införs en åtgärdstrappa för att skolorna ska sätta in tidiga insatser även vid lägre nivåer av frånvaro. Vi förstärker också kommunikationen till elever och vårdnadshavare om vikten av skolplikten, särskilt i samband med att elever börjar grundskolan. Samtidigt har stadens ungdomsarbete utvecklats med målet att fler unga ska hitta vägar till studier eller arbete. Vi har infört elevteam som stöttar ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) genom studiemotiverande insatser, prova-på- studier, mobilt studiestöd och kuratorsstöd. Resultatet talar för sig självt: andelen ungdomar som efter avslutad insats gick till studier ökade till 56 procent under 2024 - den högsta siffran sedan arbetsmarknadsnämnden tog över uppdraget år 2011. Det visar att den rödgröna majoritetens satsning på studiemotivation ger resultat. Vi har också växlat upp det förebyggande arbetet ytterligare och infört ett nytt systematiskt arbetssätt för att motverka gymnasieavhopp. Målet är att nå ungdomarna innan avhoppet sker. Under 2024 nåddes 105 ungdomar i det arbetet, varav 64 ungdomar avslutades från insatsen – ungdomar som antingen stannade kvar i skolan, bytte skolform eller fick stöd genom KAA och därmed inte föll mellan stolarna. 2 (17) I den reviderade handlingsplanen läggs särskild vikt vid målgrupper där behovet av förstärkt samverkan har identifierats, samt vid att tydliggöra hur olika aktörer ska samarbeta. En central del i detta arbete är att tidigt nå unga för att kunna erbjuda rätt stöd. Därför läggs särskild vikt, i den reviderade handlingsplanen, vid målgrupper där behovet av förstärkt samverkan har identifierats. Samt tydliggörande kring hur olika aktörer ska samarbeta. Det är positivt att flera remissinstanser framhåller att den reviderade handlingsplanen ligger i linje med stadsdelsförvaltningarnas arbete att i samverkan fånga upp och erbjuda insatser som stärker ungas möjligheter att få sina behov tillgodosedda, inte minst behovet av en meningsfull sysselsättning. Under remissrundan inkom också värdefulla synpunkter kring behovet av förtydliganden i arbetet med hotbildsbedömningar. Dessa synpunkter har nu omhändertagits i den slutliga versionen av handlingsplanen. I enlighet med remissinstansernas inspel har texten förtydligats så att den bättre harmonierar med socialtjänstens lagstadgade möjligheter. Bilagor 1. Bilaga – Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025–2027 – slutgiltig version, dnr KS 2025/830-9.1 2. Bilaga – Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025–2027 – spårade ändringar, dnr KS 2025/830 9.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Särskilt uttalande av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andrea Hedin (alla M) enligt följande. I Stockholm ska alla unga ges möjligheten att lyckas, oavsett bakgrund. Det är en av Moderaternas viktigaste prioriteringar. Därför är det angeläget att Stockholms stad utvecklar sitt arbete att nå de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). KAA är inte bara en lagstadgad skyldighet, det är en viktig insats för att fånga upp de ungdomar som riskerar att hamna utanför samhället. Vi ser en tydlig koppling mellan skolavhopp och risken för kriminalitet och socialt utanförskap. Därför måste vi arbeta förebyggande, inte bara reaktivt. Att fokusera på att motverka skolavhopp i gymnasiet tidigt är avgörande. Detta kräver att vi redan i grundskolan arbetar systematiskt med att främja närvaro. Skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna och ett vaccin mot utanförskap. Om vi inte lyckas behålla unga i skolan, misslyckas vi med att bygga ett tryggt och sammanhållet Stockholm. Det vi dock ser nu efter tre år av socialdemokratiskt styre är att antalet barn och unga i skolan som har mer än 50 procent frånvaro når nya rekordnivåer. Över 1000 skolelever missar halva eller mer av sitt läsår, varje år. Det är ett stort misslyckande. Dessutom måste vi bli bättre på att nå de mest utsatta. Ett område som kräver särskild uppmärksamhet är ungdomar som utsätts för hedersförtryck. Dessa unga lever ofta i 3 (17) en dubbel utsatthet, de riskerar inte bara att inte fullfölja sin skolgång, utan de lever också i en miljö där deras frihet och rättigheter är begränsade. Kommunala aktivitetsansvaret måste vara utformat för att specifikt identifiera och erbjuda stöd till dessa individer. Det handlar om att arbeta uppsökande, att samarbeta nära med socialtjänst och polis, och att bygga förtroende med de som behöver det som mest. Det förutsätter också att det finns kunskap gällande problematikens omfattning vilket Moderaterna också har motionerat om, att återkommande kartlägga hedersförtryckets omfattning. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 26 november 2025 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande: Centerpartiet i Stockholms stad ser positivt på ambitionen att stärka kommunens aktivitetsansvar 2025–2027. Ett starkt samhälle byggs underifrån, där varje individ ges möjlighet att forma sin egen framtid. För oss i Centerpartiet är det centralt att unga som står utanför utbildning och arbete inte lämnas bakom. De ska fångas upp tidigt, mötas med tillit till sin förmåga och ges verktyg att själva ta nästa steg mot studier, arbete och egenmakt. Vi efterlyser en tydligare roll för civilsamhället och det lokala näringslivet i arbetet med aktivitetsansvaret. Det är i mötet mellan det offentliga och den ideella kraften, mellan myndigheter och småföretagare, som de långsiktiga lösningarna växer fram. Här kan IOP-samarbeten vara ett bra verktyg för att formalisera uppdragen. Ingen aktör ensam har alla svar, men tillsammans kan vi erbjuda fler vägar till delaktighet, sysselsättning och framtidstro. Digitaliseringens möjligheter är ett sätt att göra stödet mer tillgängligt och anpassat. Med rätt digitala verktyg blir det lättare för unga att hitta information, få kontakt och göra egna val, särskilt för dem som inte känner sig hemma i traditionella strukturer. Staden behöver tänka mer användarvänligt och hitta nya sätt att möta ungdomar där de är. Handlingsplanens betoning på individanpassning och samverkan mellan skola och socialtjänst är i linje med vår syn på en nära välfärd, där systemet formas kring 4 (17) människan, inte tvärtom. Samtidigt ser vi att arbetet behöver börja tidigare. När frånvaro och oro uppstår måste samhället kliva fram snabbare och mer samlat. En skola som ser varje elev, i nära samverkan med sociala insatser, är grunden för att ingen ska falla igenom. Vi välkomnar att hedersrelaterat våld och förtryck lyfts i planen. Alla ska ha rätt att bestämma över sitt eget liv. Ingen ska behöva känna sig kontrollerad eller hotad. Här har staden ett tydligt ansvar att agera och se till att stödet verkligen finns på plats. Sammanfattningsvis ser Centerpartiet att handlingsplanen tar viktiga steg i rätt riktning. Men för att ge varje ung stockholmare verklig framtidstro krävs ett aktivitetsansvar som genomsyras av tillit till individen, kraften i samverkan, teknisk utveckling och en orubblig tro på friheten att forma sitt eget liv. Särskilt uttalande av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Sophia Granswed Baat (alla M) som är likalydande med Moderaternas särskilda uttalande i borgarrådsberedningen. 5 (17) Ärendet Arbetsmarknadsförvaltningen har, i samverkan med utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen samt i samråd med stadsdelsförvaltningarna, reviderat handlingsplanen för kommunens aktivitetsansvar för perioden 2025–2027. Arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden har hemställt till kommunfullmäktige att besluta om den reviderade handlingsplanen. Handlingsplanen beskriver uppdragets bakgrund och innehåll, organisation för genomförandet, ansvarsfördelning samt inriktning för insatser på en övergripande nivå. Operativa rutiner, samt detaljerade beskrivningar av insatser tas fram och uppdateras på förvaltningsnivå i samverkan mellan arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Handlingsplanen gäller under perioden 2025 till 2027, förutsatt att inga större förändringar sker i organisation inom staden eller i lagstiftningen, som i sin tur föranleder en revidering. I stort är innehållet i den reviderade handlingsplanen detsamma som i den tidigare handlingsplanen. De viktigaste skillnaderna är: • Att unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och unga med hotbild har adderats till de grupper som är föremål för förstärkt samverkan. • Att socialnämndens roll kopplat till att förebygga och förhindra skolavbrott, samt arbeta för att ungdomar fullföljer en gymnasieutbildning tydliggörs • Att arbetsmarknadsförvaltningen har särskilda insatssamordnare för arbete med skolavbrott. Kommunerna har enligt skollagen (2010:800) ett aktivitetsansvar för ungdomar under 20 år som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men inte fullföljt en gymnasieutbildning. Kommunens aktivitetsansvar (KAA) ställer krav på att kommunen håller sig informerad om vilka som tillhör målgruppen, kontaktar dessa och erbjuder lämpliga individuella åtgärder. Syftet med insatserna ska i första hand vara att motivera unga i målgruppen att påbörja eller återuppta en utbildning, i andra hand erbjuds stöd mot arbete eller andra aktiviteter. Skolverkets allmänna råd för kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (2016) föreskriver att det ska finnas en strukturerad handlingsplan för arbetet. Kommunfullmäktige har tidigare fattat beslut om sådana handlingsplaner för staden. Den senaste handlingsplanen gällde 2022 – 2024. Ansvarsfördelning och organisation I Stockholms stad ansvarar arbetsmarknadsnämnden för kommunens aktivitetsansvar och för det uppsökande arbetet. Utbildningsnämnden har hemkommunsansvaret för elever utan studieplats och ansvarar för Skolslussens arbete. Uppdraget genomförs i nära samverkan mellan arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna. 6 (17) Sedan 2024 har socialnämnden ett förtydligat uppdrag att tillsammans med arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden samverka för att förebygga skolavhopp från gymnasieskolan, samt att vid behov erbjuda parallella insatser. Arbetet med kommunens aktivitetsansvar utgår från en strategisk samverkansgrupp, ett samverkansforum och utförare av det operativa arbetet. Målgrupp Målgruppen för kommunens aktivitetsansvar är unga som inte har fyllt 20 år och som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men inte fullföljt en gymnasieutbildning. Handlingsplanen lyfter särskilt fram behovet av samverkan kring unga som använder droger, unga i riskzon för kriminalitet, unga med en hotbild, unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, unga med fysisk eller psykisk ohälsa samt unga som omfattas av LSS. Lämpliga individuella åtgärder Inledningsvis erbjuds ungdomar i målgruppen alltid enskilt stöd och vägledning. Insatser finns både inom ramen för gymnasieskolan, vuxenutbildningen, samt inom Jobbtorg Stockholm. På Skolslussen erbjuds ungdomarna studie- och yrkesvägledning och via Jobbtorg Stockholm erbjuds stöd, studie- och yrkesvägledning och motiverande samtal. Inom jobbtorgs enheter, KAA Syd och KAA Nord erbjuds stöd av särskilda coacher som jobbar med kommunens aktivitetsansvar. Dokumentation och registerföring I Stockholms stad utgör Barn- och elevregistret (BER) grunden för dokumentation, rapportering och uppföljning av arbetet. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för samordning och utveckling av den del i BER där kommunens aktivitetsansvar hanteras. Uppföljning, utvärdering och rapportering Uppföljning sker i samband med tertialrapporteringar och verksamhetsberättelse. Rapportering av resultat och indikatorer sker även till Skolverket två gånger per år. Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 27 maj 2025 följande. 1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade för egen del att godkänna förvaltningens handlingsplan. 2. Arbetsmarknadsnämnden föreslog kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut om handlingsplanen. Särskilt uttalande av Johan Kling (C), se Reservationer m.m. 7 (17) Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 16 maj 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar under 20 år som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men inte fullföljt en gymnasieutbildning. Kommunens aktivitetsansvar (KAA) ställer krav på att kommunen håller sig informerad om vilka som tillhör målgruppen, kontaktar dessa och erbjuder lämpliga individuella åtgärder. Syftet med insatserna ska i första hand vara att motivera unga i målgruppen att påbörja eller återuppta en utbildning, i andra hand erbjuds stöd mot arbete eller andra aktiviteter. Skolverkets allmänna råd för kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (2016) föreskriver att det ska finnas en strukturerad handlingsplan för arbetet. Kommunfullmäktige har tidigare fattat beslut om sådana handlingsplaner för staden. Den senaste handlingsplanen gällde 2022 – 2024. Ansvarsfördelning och organisation I Stockholms stad ansvarar arbetsmarknadsnämnden för kommunens aktivitetsansvar och för det uppsökande arbetet. Utbildningsnämnden har hemkommunsansvaret för elever utan studieplats och ansvarar för Skolslussens arbete. Uppdraget genomförs i nära samverkan mellan arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna. Sedan 2024 har socialnämnden ett förtydligat uppdrag att tillsammans med arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden samverka för att förebygga skolavhopp från gymnasieskolan, samt att vid behov erbjuda parallella insatser. Arbetet med kommunens aktivitetsansvar utgår från en strategisk samverkansgrupp, ett samverkansforum och utförare av det operativa arbetet. Målgrupp Målgruppen för kommunens aktivitetsansvar är unga som inte har fyllt 20 år och som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men inte fullföljt en gymnasieutbildning. Handlingsplanen lyfter särskilt fram behovet av samverkan kring unga som använder droger, unga i riskzon för kriminalitet, unga med en hotbild, unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, unga med fysisk eller psykisk ohälsa samt unga som omfattas av LSS. Lämpliga individuella åtgärder Inledningsvis erbjuds ungdomar i målgruppen alltid enskilt stöd och vägledning. Insatser finns både inom ramen för gymnasieskolan, vuxenutbildningen, samt inom Jobbtorg Stockholm. På Skolslussen erbjuds ungdomarna studie- och yrkesvägledning och via Jobbtorg Stockholm erbjuds stöd, studie- och yrkesvägledning och motiverande samtal. Inom jobbtorgs enheter, KAA Syd och KAA Nord erbjuds stöd av särskilda coacher som jobbar med kommunens aktivitetsansvar. 8 (17) Dokumentation och registerföring I Stockholms stad utgör Barn- och elevregistret (BER) grunden för dokumentation, rapportering och uppföljning av arbetet. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för samordning och utveckling av den del i BER där kommunens aktivitetsansvar hanteras. Uppföljning, utvärdering och rapportering Uppföljning sker i samband med tertialrapporteringar och verksamhetsberättelse. Rapportering av resultat och indikatorer sker även till Skolverket två gånger per år. Arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att den nya handlingsplanen godkänns. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 22 maj 2025 följande. Utbildningsnämnden godkänner Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad 2025–2027 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Reservation av Claes Nyberg (C), se Reservationer m.m. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 30 april 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar (tidigare informationsansvar) för ungdomar upp till 20 år som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för samordning av kommunens aktivitetsansvar men uppdraget utförs i nära samverkan med utbildningsförvaltningen. I det uppsökande arbetet finns även en samverkan med stadsdelsförvaltningar. De ungdomar som ingår i målgruppen för kommunens aktivitetsansvar ska erbjudas lämpliga individuella insatser som i första hand syftar till att motivera till att påbörja eller återuppta studier. Uppföljning sker i samband med tertialrapporteringar och verksamhetsberättelse. Rapportering av resultat och indikatorer sker även till Skolverket två gånger per år. Den reviderade handlingsplanen gäller under perioden 2025–2027 och beskriver uppdrag, organisation, ansvarsfördelning samt inriktning för insatser på en övergripande nivå. Operativa rutiner samt detaljerade beskrivningar av insatser ingår inte i handlingsplanen utan tas fram på förvaltningsnivå av arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. I stort är innehållet i denna handlingsplan detsamma som i den tidigare planen. De viktigaste skillnaderna är: 9 (17) • Att unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och unga med hotbild har adderats till de grupper som är föremål för förstärkt samverkan. • Att socialnämndens roll kopplat till att förebygga och förhindra skolavbrott, samt arbeta för att ungdomar fullföljer en gymnasieutbildning tydliggörs. • Att arbetsmarknadsförvaltningen har särskilda insatssamordnare för arbete med skolavbrott. Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt jämställdhet Utbildningsförvaltningen bedömer inte att förslaget medför några negativa konsekvenser för barn och barns rättigheter eller för jämställdhet. Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad 2025–2027 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Remissammanställning Ärendet har initierats av arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret, socialnämnden, Norra innerstadens stadsdelsnämnd och Skärholmens stadsdelsnämnd. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 31 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Handlingsplanen beskriver på ett tydligt och strukturerat sätt arbetsmarknadsnämndens, utbildningsnämndens, socialnämndens och stadsdelsnämndernas respektive ansvar, hur arbetet organiseras, genomförs och dokumenteras samt hur arbetet ska följas upp, utvärderas och rapporteras. Stadsledningskontoret har dock noterat ett korrigeringsbehov i handlingsplanen avseende hotbildsbedömningar. I handlingsplanen formuleras följande på sida sex, stycke ett: ”I de fall socialtjänsten kopplar på KAA för en ungdom med en känd hotbild ska socialtjänsten säkerhetsställa att det finns en hotbildsbedömning genomförd, samt med stöd av inhämtat samtycke informera KAA om att det finns en hotbild, samt lämna den information som KAA behöver för att säkerställa att arbetet kan genomföras så säkert som möjligt både för ungdomen och för personal” Då endast polisen har kompetens och befogenhet att göra en sådan hotbildsbedömning som avses i texten och socialtjänstens sekretessbestämmelser hindrar överföring av personlig information utan samtycke föreslås istället följande text: 10 (17) ”I de fall där polis genomfört en hotbildsbedömning på en ungdom som landat i en hög eller låg hotbild, och det av socialtjänsten bedöms finnas behov att koppla på KAA, ska socialtjänsten inhämta samtycke från ungdom och hens vårdnadshavare. Detta för att kunna ge information till KAA så att en planering kan genomföras gällande ungdomens och personalens säkerhet.” ”I de fall där socialtjänsten fått kännedom om möjlig hotbild mot en ungdom ska socialtjänsten sträva efter samtycke för att förmedla informationen till KAA så de kan göra en egen säkerhetsbedömning för ungdom och personal vid kontakt.” Stadsledningskontoret föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad (KAA) 2025–2027 godkänns inkluderat de föreslagna korrigeringar som återfinns i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 augusti 2025 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Handlingsplanen går i linje med stadsdelsförvaltningarnas arbete att i samverkan fånga upp och erbjuda insatser som främjar målet att unga ska få sina behov tillgodosedda, inkluderat behovet av en meningsfull sysselsättning. På ett tydligt och strukturerat sätt beskrivs det gemensamma ansvaret att fånga upp och ge stöd till målgruppen för det kommunala aktivitetsansvaret och avsnitt med förstärkt samverkan gällande vissa målgrupper med begynnande eller pågående sociala problematik går i linje med socialtjänstens arbete i stadsdelsförvaltningarna. Formuleringar som gäller socialtjänstens ansvar är tydligt beskrivna med ett undantag som berör hotbilder mot unga och unga vuxna. Socialförvaltningen anser att texten behöver tydliggöras så den stämmer överens med socialtjänstens möjligheter enligt lag. I handlingsplanen formuleras följande: ”I de fall socialtjänsten kopplar på KAA för en ungdom med en känd hotbild ska socialtjänsten säkerhetsställa att det finns en hotbildsbedömning genomförd, samt med stöd av inhämtat samtycke informera KAA om att det finns en hotbild, samt lämna den information som KAA behöver för att säkerställa att arbetet kan genomföras så säkert som möjligt både för ungdomen och för personal.” Då endast polisen har kompetens och befogenhet att göra en sådan hotbildsbedömning som avses i texten och socialtjänstens sekretessbestämmelser hindrar överföring av personlig information utan samtycke föreslås istället följande text: ”I de fall där polis genomfört en hotbildsbedömning på en ungdom som landat i en hög eller låg hotbild, och det av socialtjänsten bedöms finnas behov att koppla på 11 (17) KAA, ska socialtjänsten inhämta samtycke från ungdom och hens vårdnadshavare. Detta för att kunna ge information till KAA så att en planering kan genomföras gällande ungdomens och personalens säkerhet.” ”I de fall där socialtjänsten fått kännedom om möjlig hotbild mot en ungdom ska socialtjänsten sträva efter samtycke för att förmedla informationen till KAA så de kan göra en egen säkerhetsbedömning för ungdom och personal vid kontakt.” Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Daniele Fava (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Petra Gardos Ek m.fl. (M), Christina Messick m.fl. (L) och Carl Häggqvist (KD), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 11 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser som helhet positivt på förslaget till handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar. Förvaltningen bidrar till arbetet utifrån nämndens ansvarsområden, bland annat genom att ha en skolsamordnare för placerade barn som arbetar för en sammanhållen skolgång, erbjuda individuell plan när en insats enligt LSS beviljas samt genom att ha skolsocionomer vars mål är att elever som har upprepad eller längre tids frånvaro ska öka sin närvaro i grundskolans undervisning i syfte att uppnå gymnasiebehörighet. Därtill samverkar förvaltningen med bland annat arbetsmarknadsnämnden ur ett individperspektiv kring målgruppen för kommunens aktivitetsansvar och erbjuder stöd och insatser. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025 följande. Skärholmens stadsdelsnämnd godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen och överlämnar det till Kommunstyrelsen Särskilt uttalande av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C), se Reservationer m.m. 12 (17) Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 22 augusti 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen är positiv till den reviderade handlingsplanen. Det är positivt att vissa grupper lyfts fram särskilt och att det är mycket fokus på samverkan mellan olika parter eftersom det är oftast nyckeln till att hjälpa dessa målgrupper. Förvaltningen vill lyfta att en ungdom kan tillhöra flera av de särskilda grupperna, då ungdomens problematik kan vara komplex. Denna komplexitet hade med fördel kunnat lyftas mer i handlingsplanen. Förvaltningen vill även lyfta vikten av att säkerställa kunskaper om ungdomar med funktionsnedsättning inom samtliga verksamheter som arbetar i samverkan för att ungdomar ska återgå till utbildning eller arbete. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen berör ungdomar av båda könen och jämställdhetsfrågor behandlas inte i handlingsplanen. Barnkonsekvensanalys Handlingsplanen berör ungdomar upp till 20 år. Hemkommunen ska erbjuda ungdomar lämpliga individuella åtgärder med syfte att i första hand motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. För att förebygga utanförskap är det viktigt att samhällets insatser för ungdomar tar hänsyn till individens förutsättningar, behov och önskemål för att påbörja eller återgå till utbildning, eller ge möjlighet till annan meningsfull sysselsättning. Handlingsplanen bidrar till positiva konsekvenser för barn för att förebygga utanförskap. 13 (17) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Särskilt uttalande av Johan Kling (C) Centerpartiet i Stockholms stad ser positivt på ambitionen att stärka kommunens aktivitetsansvar 2025–2027. Ett starkt samhälle byggs underifrån, där varje individ ges möjlighet att forma sin egen framtid. För oss i Centerpartiet är det centralt att unga som står utanför utbildning och arbete inte lämnas bakom. De ska fångas upp tidigt, mötas med tillit till sin förmåga, och ges verktyg att själva ta nästa steg mot studier, arbete och egenmakt. Vi efterlyser en tydligare roll för civilsamhället och det lokala näringslivet i arbetet med aktivitetsansvaret. Det är i mötet mellan det offentliga och den ideella kraften, mellan myndigheter och småföretagare, som de långsiktiga lösningarna växer fram. Ingen aktör sitter ensam på alla svar, men tillsammans kan vi erbjuda fler vägar till delaktighet, sysselsättning och framtidstro. Digitaliseringens möjligheter är ett sätt att göra stödet mer tillgängligt och anpassat. Med rätt digitala verktyg blir det lättare för unga att hitta information, få kontakt och göra egna val, särskilt för dem som inte känner sig hemma i traditionella strukturer. Staden behöver tänka mer användarvänligt och hitta nya sätt att möta ungdomar där de är. Handlingsplanens betoning på individanpassning och samverkan mellan skola och socialtjänst är i linje med vår syn på en nära välfärd, där systemet formas kring människan, inte tvärtom. Samtidigt ser vi att arbetet behöver börja tidigare. När frånvaro och oro uppstår måste samhället kliva fram snabbare och mer samlat. En skola som ser varje elev, i nära samverkan med sociala insatser, är grunden för att ingen ska falla igenom. Vi välkomnar att hedersrelaterat våld och förtryck lyfts i planen. Alla ska ha rätt att bestämma över sitt eget liv. Ingen ska behöva känna sig kontrollerad eller hotad. Här har staden ett tydligt ansvar att agera och se till att stödet verkligen finns på plats. Sammanfattningsvis ser Centerpartiet att handlingsplanen tar viktiga steg i rätt riktning. Men för att ge varje ung stockholmare verklig framtidstro krävs ett aktivitetsansvar som genomsyras av tillit till individen, kraften i samverkan, teknisk utveckling och en orubblig tro på friheten att forma sitt eget liv. Utbildningsnämnden Reservation av Claes Nyberg (C) 1. Delvis godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande. 2. Att därutöver anföra följande: Centerpartiet i Stockholms stad ser positivt på ambitionen att stärka kommunens aktivitetsansvar 2025–2027. Ett starkt samhälle byggs underifrån, där varje individ 14 (17) ges möjlighet att forma sin egen framtid. För oss i Centerpartiet är det centralt att unga som står utanför utbildning och arbete inte lämnas bakom. De ska fångas upp tidigt, mötas med tillit till sin förmåga och ges verktyg att själva ta nästa steg mot studier, arbete och egenmakt. Vi efterlyser en tydligare roll för civilsamhället och det lokala näringslivet i arbetet med aktivitetsansvaret. Det är i mötet mellan det offentliga och den ideella kraften, mellan myndigheter och småföretagare, som de långsiktiga lösningarna växer fram. Här kan IOP-samarbeten vara ett bra verktyg för att formalisera uppdragen. Ingen aktör ensam har alla svar, men tillsammans kan vi erbjuda fler vägar till delaktighet, sysselsättning och framtidstro. Digitaliseringens möjligheter är ett sätt att göra stödet mer tillgängligt och anpassat. Med rätt digitala verktyg blir det lättare för unga att hitta information, få kontakt och göra egna val, särskilt för dem som inte känner sig hemma i traditionella strukturer. Staden behöver tänka mer användarvänligt och hitta nya sätt att möta ungdomar där de är. Handlingsplanens betoning på individanpassning och samverkan mellan skola och socialtjänst är i linje med vår syn på en nära välfärd, där systemet formas kring människan, inte tvärtom. Samtidigt ser vi att arbetet behöver börja tidigare. När frånvaro och oro uppstår måste samhället kliva fram snabbare och mer samlat. En skola som ser varje elev, i nära samverkan med sociala insatser, är grunden för att ingen ska falla igenom. Vi välkomnar att hedersrelaterat våld och förtryck lyfts i planen. Alla ska ha rätt att bestämma över sitt eget liv. Ingen ska behöva känna sig kontrollerad eller hotad. Här har staden ett tydligt ansvar att agera och se till att stödet verkligen finns på plats. Sammanfattningsvis ser Centerpartiet att handlingsplanen tar viktiga steg i rätt riktning. Men för att ge varje ung stockholmare verklig framtidstro krävs ett aktivitetsansvar som genomsyras av tillit till individen, kraften i samverkan, teknisk utveckling och en orubblig tro på friheten att forma sitt eget liv. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Reservation av Daniele Fava (C) 1. Att delvis godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande. 2. Att därutöver anföra följande: Centerpartiet i Stockholms stad ser positivt på ambitionen att stärka kommunens aktivitetsansvar 2025–2027. Ett starkt samhälle byggs underifrån, där varje individ ges möjlighet att forma sin egen framtid. För oss i Centerpartiet är det centralt att unga som står utanför utbildning och arbete inte lämnas bakom. De ska fångas upp 15 (17) tidigt, mötas med tillit till sin förmåga och ges verktyg att själva ta nästa steg mot studier, arbete och egenmakt. Vi efterlyser en tydligare roll för civilsamhället och det lokala näringslivet i arbetet med aktivitetsansvaret. Det är i mötet mellan det offentliga och den ideella kraften, mellan myndigheter och småföretagare, som de långsiktiga lösningarna växer fram. Här kan IOP-samarbeten vara ett bra verktyg för att formalisera uppdragen. Ingen aktör ensam har alla svar, men tillsammans kan vi erbjuda fler vägar till delaktighet, sysselsättning och framtidstro. Digitaliseringens möjligheter är ett sätt att göra stödet mer tillgängligt och anpassat. Med rätt digitala verktyg blir det lättare för unga att hitta information, få kontakt och göra egna val, särskilt för dem som inte känner sig hemma i traditionella strukturer. Staden behöver tänka mer användarvänligt och hitta nya sätt att möta ungdomar där de är. Handlingsplanens betoning på individanpassning och samverkan mellan skola och socialtjänst är i linje med vår syn på en nära välfärd, där systemet formas kring människan, inte tvärtom. Samtidigt ser vi att arbetet behöver börja tidigare. När frånvaro och oro uppstår måste samhället kliva fram snabbare och mer samlat. En skola som ser varje elev, i nära samverkan med sociala insatser, är grunden för att ingen ska falla igenom. Vi välkomnar att hedersrelaterat våld och förtryck lyfts i planen. Alla ska ha rätt att bestämma över sitt eget liv. Ingen ska behöva känna sig kontrollerad eller hotad. Här har staden ett tydligt ansvar att agera och se till att stödet verkligen finns på plats. Sammanfattningsvis ser Centerpartiet att handlingsplanen tar viktiga steg i rätt riktning. Men för att ge varje ung stockholmare verklig framtidstro krävs ett aktivitetsansvar som genomsyras av tillit till individen, kraften i samverkan, teknisk utveckling och en orubblig tro på friheten att forma sitt eget liv. Särskilt uttalande av Petra Gardos Ek m.fl. (alla M), Christina Messick m.fl. (L) och Carl Häggqvist (KD) I Stockholm ska alla unga ges möjligheten att lyckas, oavsett bakgrund. Det är en av Moderaternas, Liberalernas, Centerns och Kristdemokraternas viktigaste prioriteringar. Därför är det angeläget att Stockholms stad utvecklar sitt arbete att nå de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). KAA är inte bara en lagstadgad skyldighet, det är en viktig insats för att fånga upp de ungdomar som riskerar att hamna utanför samhället. Vi ser en tydlig koppling mellan skolavhopp och risken för kriminalitet samt socialt utanförskap. Därför måste vi arbeta förebyggande, inte bara reaktivt. Att fokusera på att motverka skolavhopp i gymnasiet tidigt är avgörande. Detta kräver att vi redan i grundskolan arbetar systematiskt med att främja närvaro. Skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna och ett vaccin mot utanförskap. Om vi inte lyckas behålla unga i skolan, misslyckas vi med att bygga ett tryggt och sammanhållet Stockholm. Det vi dock ser nu efter tre år av socialdemokratiskt styre är att antalet barn och unga i skolan som har mer än 50 16 (17) procent frånvaro når nya rekordnivåer. Över 1000 skolelever missar halva eller mer av sitt läsår, varje år. Det är ett stort misslyckande. Dessutom måste vi bli bättre på att nå de mest utsatta. Ett område som kräver särskild uppmärksamhet är ungdomar som utsätts för hedersförtryck. Dessa unga lever ofta i en dubbel utsatthet, de riskerar inte bara att inte fullfölja sin skolgång, utan de lever också i en miljö där deras frihet och rättigheter är begränsade. Kommunala aktivitetsansvaret måste vara utformat för att specifikt identifiera och erbjuda stöd till dessa individer. Det handlar om att arbeta uppsökande, att samarbeta nära med socialtjänst och polis, och att bygga förtroende med de som behöver det som mest. Det förutsätter också att det finns kunskap gällande problematikens omfattning att återkommande kartlägga hedersförtryckets omfattning. Skärholmens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C) I Stockholm ska alla unga ges möjligheten att lyckas, oavsett bakgrund. Det är en av Moderaternas viktigaste prioriteringar. Därför är det angeläget att Stockholms stad utvecklar sitt arbete att nå de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). KAA är inte bara en lagstadgad skyldighet, det är en viktig insats för att fånga upp de ungdomar som riskerar att hamna utanför samhället. Vi ser en tydlig koppling mellan skolavhopp och risken för kriminalitet och socialt utanförskap. Därför måste vi arbeta förebyggande, inte bara reaktivt. Att fokusera på att tidigt motverka skolavhopp i gymnasiet, är avgörande. Och det kräver att vi redan i grundskolan arbetar systematiskt med att främja närvaro. Skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna och ett vaccin mot utanförskap. Om vi inte lyckas behålla unga i skolan, misslyckas vi med att bygga ett tryggt och sammanhållet Stockholm. Det vi dock ser nu efter tre år av socialdemokratiskt styre, är att antalet barn och unga som har mer än 50 procent frånvaro i skolan, når nya rekordnivåer. Över 1000 skolelever missar halva eller mer av sitt läsår, varje år. Det är ett stort misslyckande. Dessutom måste vi bli bättre på att nå de mest utsatta. Ett område som kräver särskild uppmärksamhet är ungdomar som utsätts för hedersförtryck. Dessa unga lever ofta i en dubbel utsatthet, de riskerar inte bara att inte fullfölja sin skolgång, utan de lever också i en miljö där deras frihet och rättigheter är begränsade. Kommunala aktivitetsansvaret måste vara utformat för att specifikt identifiera och erbjuda stöd till dessa individer. Det handlar om att arbeta uppsökande, att samarbeta nära socialtjänst och polis, och att bygga förtroende med de som behöver det allra mest. Det förutsätter också att det finns kunskap gällande problematikens omfattning, vilket Moderaterna också har motionerat om; att återkommande kartlägga hedersförtryckets omfattning. 17 (17) Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad 2025-2027 Arbetsmarknadsnämnden: Dnr. AMF 2025/339 Utbildningsnämnden: Dnr. UTBF 2025/2368 Antagen av Kommunfullmäktige Nytt datum INNEHÅLL Bakgrund __________________________________________________________________2 1. Uppdrag och uppdragets innehåll __________________________________________3 1.2 Förstärkt samverkan kring vissa målgrupper _____________________________________4 1.2.1 Ungdomar som använder droger ______________________________________________________4 1.2.2 Ungdomar i eller i riskzon för kriminalitet ______________________________________________5 1.2.3 Ungdomar med en hotbild ___________________________________________________________5 1.2.4 Ungdomar med psykisk eller fysisk ohälsa ______________________________________________6 1.2.5 Ungdomar som omfattas av LSS ______________________________________________________6 1.2.6 Ungdomar som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld ________________________________6 2. Att styra och leda arbetet _________________________________________________7 Gemensamt för arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden och socialnämnden _______8 2.3 Stadsdelsnämnderna __________________________________________________________9 2.4 Samverkan med Arbetsförmedlingen ___________________________________________10 3. Organisation __________________________________________________________10 3.1 Strategisk samverkansgrupp kring unga ________________________________________10 3.2 Samverkansforum ___________________________________________________________10 4. Arbete med att löpande identifiera, informera och kontakta ____________________11 4.1 Grund- och gymnasieskolans ansvar ____________________________________________12 4.1.1 Skolans ansvar ___________________________________________________________________12 4.1.2 Förebyggande åtgärder övergång från grundskola till gymnasieskola ________________________12 4.1.3 Rutiner vid ogiltig frånvaro, samt vid avbrott ___________________________________________12 4.1.4 Samverkan kring övergången från introduktionsprogram inom gymnasieskolan till vuxenutbildningen ____________________________________________________________________13 4.1.5 Elever som avslutar gymnasieskola utan gymnasieexamen ________________________________13 4.2 Uppsökande arbete __________________________________________________________13 4.2.1 Arbetssätt _______________________________________________________________________13 4.2.2 Struktur för det uppsökande arbetet __________________________________________________14 4.2.3 Rutin kring nyanlända ungdomar ____________________________________________________15 5. Lämpliga individuella åtgärder ___________________________________________15 6. Dokumentation och registerföring _________________________________________16 6.1 Barn och Elevregistret (BER) _________________________________________________16 6.2 VERA _____________________________________________________________________17 7. Uppföljning, utvärdering och rapportering __________________________________17 7.1 Uppföljning av uppsök, stöd och insatser ________________________________________17 1 Bakgrund Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som är folkbokförda i kommunen. Ansvaret gäller för de som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning i gymnasieskolan, anpassad gymnasieskola eller motsvarande utbildning. Kommunernas aktivitetsansvar (KAA) ställer krav på att kommunen håller sig informerad om vilka som tillhör målgruppen, kontaktar dessa och erbjuder dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens aktivitetsansvar förutsätter att insatser genomförs löpande under hela året och omfattar allt från kartläggning och uppsökande verksamhet för att hitta de berörda ungdomarna, till olika insatser för att i första hand motivera ungdomar att påbörja eller återuppta en utbildning. Skolverkets allmänna råd för kommunernas aktivitetsansvar (Skolverket 2016) föreskriver att det finns en strukturerad handlingsplan för arbetet. I Stockholms stad ansvarar arbetsmarknadsnämnden för kommunens aktivitetsansvar, med undantag för de delar som ligger inom utbildningsnämndens ansvarsområde som har hemkommunsansvaret för elever utan studieplats. För att säkra att ungdomarna har tillgång till stöd på flera livsområden är samverkan mellan flera olika aktörer en viktig del i arbetet. En central samverkanspart är socialnämnden som ingår i samverkan mellan socialtjänsten och arbetsmarknadsförvaltningen i arbetet som rör ungdomar inom kommunens aktivitetsansvar. Som huvudansvariga för både sociala insatser och fritidsinsatser är stadens stadsdelsnämnder viktiga aktörer. Denna handlingsplan fastställer hur Stockholms stad arbetar utifrån kommunens aktivitetsansvar för ungdomar. Den beskriver uppdrag, organisation, ansvarsfördelning, samt inriktning för insatser. Handlingsplanen har tagits fram av arbetsmarknadsförvaltningen i samverkan med utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen och baserar sig på Skolverkets allmänna råd (Skolverket 2016). Utkast har även skickats till Barn- och ungdomsenheterna på stadsdelsförvaltningarna, som har getts möjlighet att läsa och skicka in synpunkter. Handlingsplanen gäller under perioden 2025 t o m 2027, förutsatt att inga större förändringar sker i organisation inom staden eller i lagstiftningen. Operativa rutiner, samt detaljerade beskrivningar av insatser ingår inte i handlingsplanen. Dessa tas fram på förvaltningsnivå i samverkan mellan arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen och uppdateras årligen. I samband med detta fattas även beslut om inriktning för och innehåll i insatser under året. Förvaltningarna ansvarar för att vid behov initiera en tidigare revidering av den övergripande handlingsplanen. 2 1. Uppdrag och uppdragets innehåll Kommunens aktivitetsansvar för ungdomar regleras i 29 kap. 9 § Skollagen. En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som 1. inte har fyllt 20 år, 2. har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt, 3. inte genomför utbildning i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola eller motsvarande utbildning, 4. inte har en gymnasieexamen, 5. inte har ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola och 6. inte har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller anpassad gymnasieskola med godkänt resultat. Hemkommunen ska erbjuda de ungdomar som avses i första stycket lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som avses i första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt första-tredje styckena. Lag (2018:749). I kommentarerna i Skolverkets allmänna råd om kommunens aktivitetsansvar (2016) för ungdomar framgår att det för att förebygga utanförskap är viktigt att samhällets insatser för dessa ungdomar tar hänsyn till individens förutsättningar, behov och önskemål för att påbörja eller återgå till utbildning, eller ge möjlighet till annan meningsfull sysselsättning och att det därför är av vikt att dessa faktorer är utgångspunkten för samhällets insatser och inte det offentligas organisering. Kommentarerna fastställer också att lagstiftningen innebär ett uttalat krav på att ungdomen ska erbjudas lämpliga individuella åtgärder, samt betonar att kommunen ska ha en aktiv relation med de ungdomar som omfattas av lagen (Skolverket 2016, sid. 11-12). Arbetet med att samla information, kontakta ungdomar och erbjuda insatser ska genomföras under hela året och omfatta allt från kartläggning och uppsökande verksamhet för att hitta de berörda ungdomarna, till olika insatser för att i första hand motivera ungdomar att påbörja eller återuppta en utbildning (sid. 13). I handlingsplanen beskrivs stadens tillämpning av det nationella uppdraget i dess olika delar. 3 1.2 Förstärkt samverkan kring vissa målgrupper Arbetet som utförs inom ramen för kommunens aktivitetsansvar syftar till att i första hand motivera ungdomar att påbörja eller att återuppta studier. I andra hand erbjuds stöd mot arbete. Vissa grupper av ungdomar som nås i det uppsökande arbetet står långt från både studier och arbete och behöver andra typer av insatser innan eller parallellt med ett arbete för att motivera till studier. Detta kan t.ex. röra ungdomar med en missbruksproblematik, ungdomar som lever i socialt utanförskap och har en hotbild, eller som har psykisk eller fysisk ohälsa. Arbetet med dessa ungdomar behöver ske i nära dialog med socialtjänsten och/eller regionen. För att skapa en kontinuitet i arbetet bör en gemensam planering göras, där det tydliggörs vem som har huvudansvaret för att hålla ihop och följa upp olika insatser. I 2 kap. 7 § SoL liksom i 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslag (2017:30), HSL, finns bestämmelser om att samordnade individuella planer (SIP) ska upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänsten och från hälso- och sjukvården om så behövs för att personen skall få sina behov tillgodosedda. Den enskilda personen måste alltid ge sitt samtycke till att få en SIP. Det är regionen och kommunen (socialtjänsten) som är skyldiga att upprätta en samordnad individuell plan när de bedömer att det behövs. Däremot kan andra föreslå att en samordnad individuell plan upprättas och även delta i arbetet med planen. Syftet med planen är att underlätta för barnet/den unga och dennes familj och säkerställa samarbetet mellan huvudmännen så att enskildas samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodoses. Personal inom KAA bör uppmärksamma socialtjänsten eller hälso- och sjukvården att initiera SIP-möten för unga som har många myndighetskontakter och där det krävs att de inblandade aktörerna möts och diskuterar ärendet tillsammans med ungdom. Det är den verksamhet som har närmast kontakt med barnet/den unga som bäst kallar till SIP. 1.2.1 Ungdomar som använder droger Ungdomar som omfattas av kommunens aktivitetsansvar kan ha ett riskbruk, skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika, läkemedel eller spel om pengar. De kan också ha ett bruk av alkohol som faller inom ramarna för ”normalkonsumtion” och/eller ha testat narkotika vid enstaka tillfällen utan att det har blivit en vana. För att delta i insatser inom ramen för kommunens aktivitetsansvar bör ungdomar med skadligt bruk eller beroende ha påbörjat en process mot drogfrihet, även om de kanske inte inledningsvis är helt drogfria. Ungdomar med ett aktivt, pågående missbruk erbjuds inte att delta i en insats inom ramen för kommunens aktivitetsansvar, men kan erbjudas vägledning och samtalsstöd med syfte att motivera ungdomen till stöd eller behandling för att bryta missbruket. Om det uppdagas i kontakten att en ungdom som är under 18 år har ett skadligt bruk som är pågående tas kontakt med vårdnadshavaren och med mottagningsgruppen på ungdomens stadsdelsförvaltning. Finns det skäl för oro görs en orosanmälan. Även Mini Maria Stockholm kan kontaktas för samverkan kring insatser och stöd. 4 Ungdomar som kommer märkbart påverkade till någon av verksamheterna inom kommunens aktivitetsansvar ombeds lämna verksamheten, men erbjuds kontakt när hen inte längre är påverkad. I ANDTS-programmet, Stockholms stads program om alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak och nikotinprodukter samt spel om pengar, 2023-2026 fastslås en rad mål och insatsområden för stadens arbete. Arbetet inom kommunens aktivitetsansvar bör genomföras i enlighet med programmets insatsområden och aktiviteter. 1.2.2 Ungdomar i eller i riskzon för kriminalitet Personal inom kommunens aktivitetsansvar bör ha god kunskap om risk- och skyddsfaktorer för att kunna identifiera ungdomar i riskzon och vid behov initiera kontakt med socialtjänsten och/eller göra orosanmälan. Kommunens aktivitetsansvar samverkar med Sociala insatsgrupper (SIG) som finns som insats i stadens sju ytterstadsstadsdelar. Målgruppen för SIG är personer i åldern 12-20 år som begår brott, befinner sig i riskzon för att utveckla eller har utvecklat en kriminell livsstil, befinner sig i kriminella miljöer, riskerar att involveras eller som redan är involverade i våldsbejakande extremism. SIG bygger på samverkan mellan socialtjänst, polis, skola, den unge och dennes familj, hälso- och sjukvården, andra för individen relevanta myndigheter och aktörer inom civilsamhället. I de fall den unge saknar skolplacering och är aktuell inom kommunens aktivitetsansvar, kopplas personal från aktivitetsansvaret på det lokala jobbtorget in i arbetet och ersätter skolan som aktör i den sociala insatsgruppen. Om den unge inte har en pågående kontakt med kommunens aktivitetsansvar ska socialtjänsten initiera en sådan, ifall det inte bedöms som direkt olämpligt eller uppenbart obehövligt. Kommunens aktivitetsansvar arbetar för att ge stöd och motivera den unge att i första hand återuppta studier eller i andra hand hitta arbete eller annan sysselsättning. 1.2.3 Ungdomar med en hotbild Föreligger det en risk för hotbild för ett barn som är under 18 år ska alltid en orosanmälan till socialtjänsten göras. I orosanmälan informeras om planerade insatser för berörd ungdom, samt önskan om samverkan med socialtjänsten kring insatserna lämplighet. Enligt lag får socialtjänsten utan samtycke endast lämna information om en utredning startas eller ej samt om en utredning redan pågår. Socialtjänsten bör därför inhämta samtycke för att kunna lämna relevant information till KAA. Anmälningsskyldigheten rör endast barn, men även för deltagare över 18 kan en orosanmälan göras där det är lämpligt och individen bedöms vara i behov av socialtjänstens insatser. I avvaktan återkoppling från socialtjänsten kan KAA genomföra en hotbildsbedömning utifrån arbetsmarknadsförvaltningens rutin för hotbildsbedömningar och arbetet kan fortsätta med stöd av hotbildsbedömning och skyddsåtgärder. 5 I de fall där polis genomfört en hotbildsbedömning på en ungdom som landat i en hög eller låg hotbild, och det av socialtjänsten bedöms finnas behov att koppla på KAA, ska socialtjänsten inhämta samtycke från ungdom och hens vårdnadshavare. Detta för att kunna ge information till KAA så att en planering kan genomföras gällande ungdomens och personalens säkerhet. I de fall där socialtjänsten fått kännedom om möjlig hotbild mot en ungdom ska socialtjänsten sträva efter samtycke för att förmedla informationen till KAA så de kan göra en egen säkerhetsbedömning för ungdom och personal vid kontakt. 1.2.4 Ungdomar med psykisk eller fysisk ohälsa I kommunens aktivitetsansvar ingår inte att erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser. Här ligger ansvaret i första hand hos regionen. Inom ramen för kommunens aktivitetsansvar ingår dock att motivera och stötta ungdomar med behov av sådana insatser så att de får en kontakt med lämplig vårdgivare. Motivationsarbete mot studier eller arbete kan sedan där det är lämpligt fortsätta parallellt och i samverkan med insatser inom vården och/eller socialtjänsten, eller i de fall detta inte är möjligt återupptas i ett senare skede. Kommunens aktivitetsansvar deltar när det är lämpligt i SIP-möten (se ovan under 1.1). Arbetsmarknadsnämnden arbetar aktivt inom ramen för KAA med att utveckla samverkan med psykiatrin kring barn och ungdomar. I staden finns åtta ungdomsmottagningar där unga mellan 12-22 år kan träffa en kurator för stödsamtal kring frågor om livet, mående, stress, oro eller nedstämdhet. Ungdomsmottagning - Stockholms stad 1.2.5 Ungdomar som omfattas av LSS I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 15 § beskrivs att en av kommunens uppgifter är att fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är. Kommunen ska vidare verka för att personer som omfattas av LSS får sina behov tillgodosedda och medverka till att de får tillgång till arbete eller studier. När en insats enligt LSS beviljas ska kommunen erbjuda den enskilde en individuell plan enligt 10 § med beslutade och planerade insatser. Den enskilde kan när som helst begära att en individuell plan upprättas. Sådana planer ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året. Inom ramen för kommunens aktivitetsansvar ska ungdomar i första hand erbjudas åtgärder som syftar till att motivera ungdomen att återgå till utbildning och i andra hand till annan sysselsättning. Annan sysselsättning skulle, i de fall ungdomen omfattas av LSS, kunna vara särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier eller daglig verksamhet. Kommunens aktivitetsansvariga kan i de fall ungdomen är intresserad av sådan sysselsättning hjälpa till att etablera kontakt med socialtjänsten i den aktuella stadsdelsförvaltningen. 6 1.2.6 Ungdomar som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld För unga mellan 13 och 26 år som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck finns länets myndighetsgemensamma resurscentrum Origo. Ett samarbete mellan samtliga kommuner i Stockholms län, Region Stockholm och polisregion Stockholm. Ungdomar och unga vuxna kan söka stöd anonymt från verksamheten om de önskar. På Origo arbetar kuratorer, barnmorska och polis under ett tak. Till Origo kan även personal ur kommunens aktivitetsansvar vända sig för att få konsultativt stöd och vägledning i enskilda ärenden när de i sitt arbete möter unga som begränsas av hedersnormer. 2. Att styra och leda arbetet Ur Allmänna råden: Hemkommunen bör 1. Se till att det finns en ändamålsenlig organisation med tydlig ansvarsfördelning och en strukturerad handlingsplan för arbetet med aktivitetsansvaret, 2. Identifiera vilka myndigheter och andra aktörer som kan vara aktuella att samarbeta med inom ramen för aktivitetsansvaret, och 3. Skapa förutsättningar och ha ändamålsenliga rutiner för samverkan såväl inom kommunen som med berörda myndigheter och andra aktörer Enligt Stockholms stads budget och ansvarsfördelning har arbetsmarknadsnämnden ansvar för att samordna arbetet utifrån kommunens aktivitetsansvar. Ansvaret för att genomföra uppdragets olika delar är dock fördelat främst mellan arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Även stadsdelsförvaltningarna har i uppdrag att samverka med arbetsmarknadsförvaltningen inom uppdraget. Utbildningsförvaltningen har ansvar för att underlätta övergång från grundskola till gymnasieskola samt erbjuda studier för de ungdomar som vill studera. Arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen har tillsammans med Socialförvaltningen sedan 2024 i uppdrag att samverka för att förebygga skolavhopp från gymnasieskolan, samt att vid behov erbjuda parallella insatser. Sedan april 2024 har arbetsmarknadsnämnden särskilda insatssamordnare anställda med uppdrag att möta upp skolor och ungdomar vid oro för skolavbrott. Insatssamordnarna åker ut till skolor och träffar elever separat, har möten med vårdnadshavare, samt personal från skolan för att kartlägga orsaken till att eleven är i risk för avhopp och vilket stödbehov som finns. Utifrån vad skolan tidigare har erbjudit för anpassningar och insatser, planeras i samverkan insatser framåt för att i första hand motverka avhopp, i andra hand direkt koppla på KAA. Insatser som erbjuds är bland annat stöd i kontakt med psykiatrin, hälsofrämjande insatser och stöd vid skol/programbyte, samt pedagogisk överlämning och stöd vid övergång till nästkommande skola. 7 Arbetsmarknadsförvaltningen har även ansvar för det uppsökande arbetet för elever som avbrutit och som saknar gymnasieexamen, samt för att kartlägga behov, erbjuda stöd och motivera tillbaka till studier eller arbete, samt stötta ungdomarna i att etablera kontakter med andra stödinsatser utifrån individuella behov. Stadsdelsförvaltningarna erbjuder stöd utifrån socialtjänstlagen och arbetar med fritidsverksamheter, fältverksamhet samt andra förebyggande och stödjande insatser. För att staden ska nå goda resultat i uppdraget krävs en nära samverkan mellan berörda förvaltningar. Arbetsmarknadsnämnden arbetar löpande för att säkerställa en god samverkan lokalt och centralt. Insatser erbjuds av både utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen. Denna handlingsplan anger en förtydligad och mer detaljerad beskrivning av de olika parternas ansvarsområden enligt nedan. Gemensamt för arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden och socialnämnden Nämnderna ska fortsatt samverka för att etablera kontakt med elever som riskerar att inte slutföra gymnasiet. Syftet är att tidigt kunna erbjuda lämpligt stöd för att eleven ska kunna slutföra utbildningen. Nämnderna ska också fortsatt utveckla samverkan för att unga vuxna utan gymnasieexamen inom kommunens aktivitetsansvar erbjuds insatser som ökar andelen som senare slutför sin gymnasieexamen eller genom vuxenutbildningen ges möjligheter att komma in i arbetslivet. 2.1. Arbetsmarknadsnämnden I arbetsmarknadsnämndens ansvar ingår följande: • Samordning av Stockholms stads arbete utifrån kommunens aktivitetsansvar • Att ansvara för register, dokumentation och insamling av resultat, samt rapportering till Skolverket/SCB utifrån gällande lagstiftning • Att följa upp och löpande analysera, samt utveckla arbetet inom kommunens aktivitetsansvar, samt rapportera till nämnd • Att i samverkan med utbildningsnämnden och Socialnämnden arbeta med att förebygga skolavhopp, samt att vid behov erbjuda parallella insatser. Arbetet omfattar även samverkan med friskolor • Att utveckla och ansvara för det operativa uppsökande arbetet • Att genomföra motivationsarbete • Att erbjuda fördjupad studie- och yrkesvägledning • Att samverka med andra aktörer som erbjuder stödinsatser för målgruppen • Att erbjuda och genomföra insatser som inte ligger inom ramen för gymnasieskolan. • Att tillsammans med utbildningsnämnden samverka med skolor inom grund- och gymnasieskolan för att snabbare nå unga som avbryter sina gymnasiestudier eller inte påbörjar gymnasiestudier efter grundskolan. • Att sprida information till ungdomar som lämnar gymnasieskolan utan fullständig gymnasieexamen om möjligheten att fullfölja utbildningen inom Komvux, samt underlätta för ungdomarna att påbörja och fullfölja studierna 8 • Att föra register över ungdomarna inom kommunens aktivitetsansvar, samt samordna arbetet kring registrering och dokumentation i Barn- och elevregistret i de delar av skolplattformen som hanterar aktivitetsansvaret • Att vid särskilda behov erbjuda dispens till studier inom vuxenutbildningen alternativt upphandla plats vid folkhögskola utifrån underlag från utbildningsnämnden 2.2 Utbildningsnämnden I utbildningsnämndens ansvar ingår följande: • Att erbjuda studier och studie- och yrkesvägledning • Att i samverkan med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden arbeta för att förebygga och förhindra skolavhopp • Att erbjuda insatser inom ramen för gymnasieskolan • Samverkan mellan grundskola och gymnasieskola • Att genomföra informationsinsatser om gymnasievalet, gymnasieskolans olika program med fokus på introduktionsprogrammen och om övergångar mellan skolformer för studie- och yrkesvägledare och rektorer på både grund- och gymnasieskolor, samt övriga relevanta aktörer. • Att genomföra utbildningsinsatser om gymnasieskola och anpassad gymnasieskola till berörda enheter inom arbetsmarknadsnämnden, samt praktiskt samverka kring enskilda ungdomar • Att utreda ungdomars individuella behov av alternativa utbildningsvägar, samt bidra med underlag till arbetsmarknadsnämnden inför beslut. • Resultatuppföljning av insatser utifrån kommunens aktivitetsansvar som genomförs inom ramen för gymnasieskolan • Att samverka med arbetsmarknadsnämnden i rapportering och uppföljning av hela uppdraget utifrån kommunens aktivitetsansvar Socialnämnden(förslag – nytt 2025) • Att i samverkan med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden arbeta för att förebygga och förhindra skolavhopp • Att samordna arbetet med skolsociala team på grundskola och i övergång mot gymnasiet i syfte att stärka förutsättningar för eleverna att uppnå målen med utbildningen • Att projektleda och implementera arbetet med skolsamordnare för placerade barn och unga i syfte att arbeta för en sammanhållen skolgång 2.3 Stadsdelsnämnderna I stadsdelsnämndernas uppdrag ingår att samarbeta med arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden i arbetet med kommunens aktivitetsansvar. I samarbetet ingår • Att samverka ur ett individperspektiv kring målgruppen för kommunens aktivitetsansvar och erbjuda stöd och insatser utifrån socialtjänstlagen och LSS inför eller parallellt med insatser som genomförs av arbetsmarknadsnämnd eller utbildningsnämnd. • Att socialtjänsten vid kontakt med unga under 20 år som omfattas av kommunens aktivitetsansvar kopplar på KAA för eventuella parallella insatser, alternativt 9 informerar KAA om att avvakta med det uppsökande arbetet i de fall bedömning görs att det inte är lämpligt med parallella insatser. För att kunna göra detta behöver samtycke inhämtas från ungdom/vårdnadshavare. • Att utifrån fritids- och fältverksamhet fungera som en samarbetspart i arbetsmarknadsnämndens lokala uppsökande arbete. • Att genom uppdraget med skolsamordnare för placerade barn och unga arbeta för en sammanhållen skolgång. I stadsdelsnämndernas uppdrag ingår inte att erbjuda insatser inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret. 2.4 Samverkan med Arbetsförmedlingen Personalen inom kommunens aktivitetsansvar stöttar ungdomarna i kontakten med Arbetsförmedlingen, samt med Arbetsförmedlingens leverantörer för att säkerställa att ungdomarna får tillgång till Arbetsförmedlingens insatser, stöd och eventuella subventioner, samt att de kan tillgodogöra sig innehåll i insatserna och att de får ett långsiktigt och tillräckligt stöd. Under handlingsplanens giltighetstid kan samverkan med Arbetsförmedlingen komma att påverkas av det pågående förändringsarbetet inom Arbetsförmedlingen. Arbetssätt och rutiner kan därmed komma att förändras under treårsperioden. För ungdomar med funktionsnedsättning finns en särskild samverkan med arbetsförmedlingen för att underlätta stöd i övergång från skola till arbete. 3. Organisation 3.1 Strategisk samverkansgrupp kring unga Den strategiska samverkansgruppen har i uppdrag att på strategisk nivå initiera och följa upp gemensamma utvecklingsuppdrag och projekt, samt lyfta stadsövergripande frågor som rör ungdomar och ungas vuxnas etablering. Syftet är både att upprätthålla en gemensam kunskap kring projekt och insatser, samt att driva och styra samverkan. I gruppens uppdrag ingår även övergripande styrning av kommunens aktivitetsansvar. Till gruppen lyfts frågor kring inriktning på arbetet, ansvarsfördelning, behov av nya insatser och resursfördelning, samt rapportering av arbete och resultat. Den strategiska samverkansgruppen består av: • Enhetschef, enheten för stadsövergripande samordning, arbetsmarknadsförvaltningen • Enhetschef, gymnasieavdelningen, utbildningsförvaltningen • Enhetschef, kompetenscenter Barn och unga, socialförvaltningen 3.2 Samverkansforum Samverkansforumet har i uppdrag att diskutera konkreta utvecklingsfrågor, förbereda frågor till samverkansgrupp (se ovan) samt planera samverkansinsatser för personalen. I samverkansforumet diskuteras och analyseras underlag till den årliga rapporten av 10 kommunens aktivitetsansvar och med denna som grund utvecklas och planeras arbetet för följande år. Samverkansforumet kan vid behov kompletteras med ytterligare funktioner samt utse arbetsgrupper för att behandla särskilda frågor. I samverkansforumet ingår: • Enhetschef, gymnasieavdelningen, utbildningsförvaltningen • Rektor, Skolslussen/gymnasieavdelningen, utbildningsförvaltningen • Enhetschef, enheten för stadsövergripande samordning, arbetsmarknadsförvaltningen • Samordnare för kommunens aktivitetsansvar, arbetsmarknadsförvaltningen • Enhetschef för enheten Studier och hälsa, arbetsmarknadsförvaltningen • Enhetschef för kompetenscenter barn och unga, Socialförvaltningen deltar 1 gång/termin • Representant från grundskoleavdelningen, utbildningsförvaltningen adjungeras vid behov Figur 1: Organisationsskiss 4. Arbete med att löpande identifiera, informera och kontakta Ur Allmänna råden: Hemkommunen bör: 1. Se till att det finns förutsättningar och rutiner för berörd personal att löpande under året identifiera och hålla sig informerad om hur de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret är sysselsatta, 11 2. Se till att tillvägagångssätten för att komma i kontakt med ungdomar anpassas utifrån deras situation och behov, och 3. Se till att det finns ändamålsenliga rutiner för att ta emot information när en elev börjar eller slutar vid, eller utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning från en gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola med annan huvudman. Huvudmannen för utbildningen bör 4. Se till att det finns ändamålsenliga rutiner för att informera hemkommunen när en elev börjar eller slutar vid, eller utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning från, en gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola I skollagen 15 kap. 8§ står ”Varje kommun ska informera om de nationella programmen och om möjligheterna att få utbildning på introduktionsprogram”. I Skolverkets allmänna råd ”Arbete med studie- och yrkesvägledning” (2013) förtydligas att kommunen bör säkerställa att kommunens medborgare informeras om sina möjligheter till utbildning (sid. 31). Vidare framgår av de allmänna råden att ”I de fall eleven fattar beslut om att avbryta eller inte helt fullfölja sina studier bör skolan informera om och tydliggöra vilka konsekvenser det kan få när det gäller möjligheter till arbete och vidare studier” (sid. 34). 4.1 Grund- och gymnasieskolans ansvar 4.1.1 Skolans ansvar Utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och det livslånga lärandet. Skolan ska ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Utifrån sina egna förutsättningar ska de få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. 4.1.2 Förebyggande åtgärder övergång från grundskola till gymnasieskola Utbildningsförvaltningen har rutiner för övergångar från grundskola till gymnasieskola. Utbildningsförvaltningen har i uppdrag att följa övergången från grundskolan till gymnasieskolan samt bedriva ett utvecklingsarbete för övergångarna. Utbildningsförvaltningen erbjuder studievägledning för unga utan studieplats eller för de som står i begrepp att göra ett studieavbrott. Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen har gemensamma rutiner för samverkan och samarbete kring kontakt med skolor. En rutin finns även för samverkan mellan grundskola och kommunens aktivitetsansvar som innebär att skolorna kontaktar aktivitetsansvaret vid vårterminens slut kring ungdomar där det finns kunskap om att de inte kommer påbörja gymnasieskola efter sommaren. Kommunens aktivitetsansvar deltar också årligen vid nätverken för studie- och yrkesvägledare och informerar om uppdraget. Ett informationsbrev skickas till skolor, både till huvudmän i egen regi och fristående huvudmän, för distribuering till vårdnadshavare vars barn går i årskurs 9. 12 Brevet beskriver rutiner för antagning under sommarmånaderna, samt innehåller kontaktuppgifter till Skolslussen och kommunens aktivitetsansvar. 4.1.3 Rutiner vid ogiltig frånvaro, samt vid avbrott Rektor har skyldighet att utreda upprepad och längre frånvaro (skollagen 15 kap. 16 §). Gymnasieskolorna ska rapportera betydande frånvaro till elevs hemkommun (skollagen 15 kap. 15 §) samt rapportera avbrott. På stadens webbplats finns information samt avbrottsblankett som är gemensam för hela Region Stockholm och som skickas till funktionsbrevlåda för kommunens aktivitetsansvar som kontaktar ungdom och vid behov skolan. Utöver detta deltar kommunens aktivitetsansvar vid informationstillfällen som utbildningsförvaltningen anordnar för annan huvudman/fristående skolor, där det bland annat informeras om kommunens aktivitetsansvar. Gymnasieskolorna uppmanas att kontakta personal inom kommunens aktivitetsansvar innan själva avbrottet sker, för att på så sätt fånga upp de unga i ett tidigare skede. 4.1.4 Samverkan kring övergången från introduktionsprogram inom gymnasieskolan till vuxenutbildningen Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen samverkar vid övergången för ungdomar från gymnasieskola till vuxenutbildning. Gymnasieskolorna får information och kan stödja eleverna inför övergång till vuxenutbildning i samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen. Arbetsmarknadsförvaltningen erbjuder vid behov individuellt stöd inför övergången till och under studierna vid vuxenutbildningen. 4.1.5 Elever som avslutar gymnasieskola utan gymnasieexamen Vid avslutad gymnasieutbildning på nationellt program utfärdas ett examensbevis om kraven för examen uppfylls, annars utfärdas ett studiebevis. Elever med examens- eller studiebevis kan vända sig direkt till stadens vuxenutbildning för att ansöka om studier, även om de är under 20 år. Inför skolavslutningen får de elever som har fått studiebevis informationsmaterial från vuxenutbildningen samt blir kontaktade av kommunens aktivitetsansvar. I övrigt omfattas gruppen av samma uppsökande verksamhet som övriga i kommunens aktivitetsansvar. 4.2 Uppsökande arbete 4.2.1 Arbetssätt Jobbtorg Stockholm har ett upparbetat arbetssätt med medarbetare som inom ramen för kommunens aktivitetsansvar söker upp ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret och erbjuder insatser som i första hand ska leda till fortsatta studier. Arbetet utgår från ett register där alla ungdomar under 20 år som saknar skolplacering efter grundskolan registreras automatiskt. Uppgifterna till registret hämtas genom samkörning av folkbokföringsregistret, grundskolans och gymnasiets elevregister, Skatteverket och Universitets- och högskolerådet (UHR). Det uppdateras varje natt. 13 Personalen som arbetar uppsökande utgår från de två enheter inom kommunens aktivitetsansvar: KAA Nord och KAA Syd. Dessa ansvarar för det uppsökande arbetet i stadsdelar kopplade till enheterna. Det finns samarbete med stadsdelsförvaltningarna. Samarbetet omfattar främst barn- och ungdomsenheterna, de sociala insatsgrupperna, fritids- och fältverksamhet, LSS och andra aktörer som verkar i närområdet. På flera stadsdelsförvaltningar finns medarbetare från kommunens aktivitetsansvar regelbundet på plats på barn- och ungdomsenheterna digitalt eller fysiskt, vilket har lett till ökad samverkan. Socialsekreterarna har då möjlighet att boka in möten mellan tjänstemän eller med ungdomar, samt samverka och rådgöra kring ungdomar. Samverkan med gymnasieskolor i både egenregi och fristående skolor sker via informationsmöten med Utbildningsförvaltningens gymnasieavdelning och Enheten för Elevhälsa, samt för fristående aktörer tillsammans med avdelningen för utveckling och samordning/uppföljningsenheten. Enskilda skolmöten sker med personal inom kommunens aktivitetsansvar. Vid risk för skolavhopp kan skolor kontakta arbetsmarknadsnämnden som möter upp elev, skola och anhöriga i skolan i syfte att gemensamt arbeta för att förebygga avhopp. Om eleven ändå väljer att avbryta studierna kan KAA direkt kopplas på för att stötta ungdomen. Till de ungdomar som fyller 20 år skickas information om var de kan vända sig för att få stöd när de inte längre omfattas av kommunens aktivitetsansvar. För ungdomar där ett motivationsarbete pågår när de fyller 20 år finns en rutin framtagen för att föra över ungdomen till personal inom arbetsmarknadsförvaltningen som arbetar med äldre ungdomar och unga vuxna, om ungdomarna är intresserade av fortsatt stöd. 4.2.2 Struktur för det uppsökande arbetet Det uppsökande arbetet för samtliga ungdomar som aktualiseras i modulen för kommunens aktivitetsansvar i Barn- och elevregistret (BER) påbörjas inom en månad efter att de registrerats i BER. Ambitionen är att tiden innan ungdomen kontaktas ska vara kortare, men det kan variera, beroende på hur stort inflöde det är i BER. Nedan följer en beskrivning av flödet i det uppsökande arbetet: 1. Större brevutskick görs i början av terminen, efter 15 september. 2. De ungdomar som inte svarar på brevet kontaktas per telefon eller sms om telefonnummer finns. Försök att nå ungdomen per telefon görs vid flera tillfällen. 3. Beroende på antal ungdomar i registret kan ytterligare brev skickas. 4. Om ovanstående inte resulterar i svar skickas ”Knackakort”, ett kort som informerar om att hembesök kommer att genomföras, samt datum och tid för planerat besök. 5. Om inget svar inkommer genomförs hembesök. Hembesöken genomförs alltid av minst två personal. 6. I de fall ungdomarna inte bor på adressen görs en anmälan till Skatteverket. 7. I de fall kommunens aktivitetsansvar inom ramen för det uppsökande arbetet får indikationer på att barn far illa görs orosanmälan till socialtjänsten. 14 Även samverkan med stadsdelsförvaltningar och lokala nätverk bestående av exempelvis socialsekreterare, fältassistenter och föreningar används som verktyg i det uppsökande arbetet. Samtycke finns för att använda vid samverkan på individnivå. En handbok med tydliga rutiner för det uppsökande arbetet finns framtagen av arbetsmarknadsförvaltningen som stöd i det uppsökande arbetet. 4.2.3 Rutin kring nyanlända ungdomar Nyanlända ungdomar som är folkbokförda i Stockholm stad och som i övrigt uppfyller villkoren för kommunens aktivitetsansvar kan vara aktuella för insatser inom ramen för aktivitetsansvaret. Om arbetsmarknadsförvaltningen i det uppsökande arbetet kommer i kontakt med en ungdom som nyligen fått uppehållstillstånd kontaktas i första hand Start Stockholm för att undersöka om ungdomen har kontaktat staden för plats på språkintroduktion. Om studier inom gymnasieskolan inte är aktuellt finns SFI som ett alternativ. Ungdomar som studerar vid SFI omfattas av kommunens aktivitetsansvar och kan erbjudas parallella insatser som ett komplement till SFI om det är lämpligt. 5. Lämpliga individuella åtgärder Ur Allmänna råden: Hemkommunen bör 1. Se till att det finns förutsättningar för förankrade rutiner för berörd personal att aktivt och löpande kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret, och 2. Se till att samverka med berörda myndigheter och andra aktörer för att samordna lämpliga individuella åtgärder. I kommentarerna till de allmänna råden för ungdomar förtydligas att kommunen i första hand ska erbjuda åtgärder som syftar till att motivera den unga att återgå till utbildning och i andra hand till annan sysselsättning, exempelvis arbete. Några av de förslag på lämpliga åtgärder som tas upp är motiverande samtal, som har en tydlig inriktning på utbildning, med en studie- och yrkesvägledare, åtgärder där flera myndigheter eller andra aktörer, inom utbildning, hälso- och sjukvård, socialtjänst och arbetsförmedling samverkar, samt insatser inom ramen för introduktionsprogrammet. Inom Stockholms stad finns en mängd olika insatser som utförs av utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen. Även Arbetsförmedlingen har vissa insatser. Åtgärderna genomförs främst på individuell nivå, men det finns även möjlighet för ungdomar att delta i gruppinsatser. I de inledande kontakterna erbjuds ungdomarna alltid enskilt stöd och vägledning i olika form. 15 På Skolslussen erbjuds ungdomarna studie- och yrkesvägledning och via Jobbtorg Stockholm erbjuds stöd, studie- och yrkesvägledning och motiverande samtal. Inom jobbtorgs enheter, KAA Syd och KAA Nord erbjuds stöd av särskilda coacher som jobbar med kommunens aktivitetsansvar. För ungdomar som har behov av ett mer intensivt och långvarigt stöd och motivationsarbete finns möjlighet till mer fördjupat stöd. Utöver det grundläggande stödet och vägledningen finns en rad olika insatser som ungdomarna kan ta del av. Insatser finns både inom ramen för gymnasieskolan, vuxenutbildningen samt inom Jobbtorg Stockholm. Utbildningsnämnden ansvarar för insatser som ges inom ramen för gymnasieskolan och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för insatser vid sidan om gymnasieskolan. Arbetet med att utveckla och erbjuda insatser sker löpande i samverkan mellan arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden och utbudet av insatser förändras därför årligen. Inom ramen för samverkansforum följs behovet av att utveckla eller förändra pågående insatser upp och nya insatser initieras. 6. Dokumentation och registerföring Ur Allmänna råden – om dokumentation: Hemkommunen bör 1. Se till att det finns förutsättningar och rutiner så att berörd personal kan dokumentera insatser till ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret Ur Allmänna råden – förande av register: Hemkommunen bör 1. Ha rutiner för att inhämta uppgifter om och föra register över de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret, och 2. Ha rutiner för att lämna uppgifter till Skolverket för uppföljning och utvärdering av hur kommunen uppfyller sina skyldigheter i fråga om de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret 6.1 Barn och Elevregistret (BER) BER är ett IT-baserat verksamhetsstöd för stadens olika skolformer, skolpliktsenheten och kommunens aktivitetsansvar. KAA-modulen i BER som hanterar aktivitetsansvaret är utformad för att möta de krav som Skolverket och SCB ställer på registerföring och dokumentation. Information till BER hämtas från UEDB (ungdoms- och elevdatabasen, som hanterar skolplaceringar länsövergripande), BEDA (Universitets- och högskolerådets betygsdatabas) samt folkbokföringsregistret. BER utgör grunden för det uppsökande arbetet samt för dokumentation, rapportering och uppföljning av uppdraget. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för samordning av den del i BER där kommunens aktivitetsansvar hanteras. I BER dokumenterar personal, både från 16 arbetsmarknadsförvaltningen och från utbildningsförvaltningen, som möter målgruppen. Lathundar för registrering och dokumentationshantering i registret finns framtagna för respektive parter. I BER sker ett löpande utvecklingsarbete för att möta behoven inom kommunens aktivitetsansvar och för att säkerställa att registreringen sker korrekt utifrån Skolverkets krav. 6.2 VERA Vera är stadens verksamhetssystem för arbetsmarknadsverksamhet. Vera CRM – används av medarbetare och chefer inom arbetsmarknadsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarnas arbetsmarknadsinsatser för att planera, dokumentera och följa upp uppdrag och insatser inom stadens arbetsmarknadsverksamhet. Inom kommunens aktivitetsansvar används VERA för anmälan till vissa insatser inom jobbtorgets verksamheter. Inför registrering och dokumentation i VERA används samtycke som antingen dokumenteras, eller sparas digitalt i systemet. 7. Uppföljning, utvärdering och rapportering Arbetet med kommunens aktivitetsansvar utgår från skollagen samt ifrån uppdrag i stadens budget. I verksamhetsplanen för arbetsmarknadsnämnden sätts indikatorer och aktiviteter för uppdraget. Rapportering av kommunens aktivitetsansvar sker i samband med tertial 1, tertial 2 och verksamhetsberättelsen (VB). Till VB görs en mer omfattande årsrapport som läggs som en separat bilaga till VB. I årsrapporten fastställs också utvecklingsområden inför kommande verksamhetsår. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för att ta fram årsrapporten som baseras på statistik och uppgifter som hämtas ur BER. I samverkansforumet analyseras resultat och genomfört utvecklingsarbete. Förslag på eventuella förändringar i arbetet tas fram och lyfts till strategiska samverkansgruppen. Rapportering av kommunens aktivitetsansvar görs också till Skolverket två gånger per år i enlighet med lagstiftning och riktlinjer. 7.1 Uppföljning av uppsök, stöd och insatser Följande faktorer mäts löpande inom kommunens aktivitetsansvar: • Antal som omfattas av kommunens aktivitetsansvar • Antal som sökts • Antal som nåtts • Hur de har nåtts • Antal uppsöksinsatser, fördelat på typ av insats • Antal som tagit del av insatser • Resultat vid avslut för de som tagit del av insatser • Statistiken tas fram både stadsövergripande, samt på stadsdelsområdesnivå • Ovan fördelat på kön För att få en övergripande bild av resultat mäts alltså det totala antal ungdomar som inom ramen för kommunens aktivitetsansvar tar del av stöd och insatser från arbetsmarknadsförvaltningen eller från utbildningsförvaltningen. Även avslutsorsaker mäts 17 både totalt och separerat på de olika insatserna. Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för att ta fram och sammanställa denna information ur BER. Utbildningsförvaltningen utvärderar och följer upp antagningen till gymnasieskolan varje höst genom rapporter som har olika teman. Genom att analysera antagningsresultatet får utbildningsförvaltningen underlag för att förstärka och förbättra det förebyggande arbetet med vägledning samt övergångsarbetet. Utbildningsförvaltningen följer upp resultaten på samtliga program i gymnasieskolan samt på anpassad gymnasieskolans samtliga program. Resultaten analyseras i verksamhetsberättelsen. Dessutom redovisas och analyseras brukarundersökningarnas resultat för både gymnasieskolans och anpassad gymnasieskolans program. Varje skola bedriver ett förbättringsarbete utifrån sina respektive resultat och analyser. 18 --- [KF § 17 Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 1 2026-01-26 § 17 Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad Samt tillägg i delegationsordning för stadsledningskontoret, rotlar och partikanslier KS 2025/1165 Beslut 1. Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad antas enligt bilaga 1 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas för egen del att anta, samt att ge samtliga bolagsstyrelser i uppdrag att anta, Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad enligt bilaga 1 till utlåtandet. 3. Kommunstyrelsen ska ta fram tillämpningsanvisningar till Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad. I debatten yttrar sig, se bilaga 3. Förslag till beslut Borgarrådet Wanngård (S) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Borgarrådet Fjellner (M), Linnéa Vinge (SD), borgarrådet Jönsson (L), Jonas Naddebo (C) och Nike Örbrink (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas, Sverigedemokraternas, Liberalernas och Centerpartiets förslag till beslut i kommunstyrelsen. Beslutsordning Kommunfullmäktige Protokoll nr 1 2026-01-26 Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-02-02 Sara Stenudd 2026-02-02 Christofer Fjellner 2026-02-02 Karin Jöback 2026-02-02 Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2025/1165) Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad Samt tillägg i delegationsordning för stadsledningskontoret, rotlar och partikanslier Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad antas enligt bilaga 1 till utlåtandet. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas för egen del att anta, samt att ge samtliga bolagsstyrelser i uppdrag att anta, Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad enligt bilaga 1 till utlåtandet. 3. Kommunstyrelsen ska ta fram tillämpningsanvisningar till Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande. 1. Stadsdirektören ska ta fram, besluta om samt vid behov revidera tillämpningsanvisningar till Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad. 2. Kommunstyrelsens ordförande har delegation att besluta om besvarande av extern remiss i det fall svarstiden inte medger att ärendet hinner behandlas vid kommunstyrelsens sammanträde och anstånd inte har beviljats. Delegationspunkt 3:22 införs därmed i delegationsordning för stadsledningskontoret, rotlar och partikanslier i enlighet med utlåtandet. Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade i budget 2023 (dnr KS 2022/1045) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur de remissvar som staden skickar kan göras mer tydliga och klargörande för mottagaren. Utifrån budgetuppdraget har en översyn gjorts av Stockholms stads hantering av externa remisser och det har identifierats ett behov av en stadsövergripande riktlinje för att effektivisera ärendeberedningen och tydliggöra stadens remissvar/yttrande. 1 (41) I förslag till Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad har den huvudprocess som staden redan tillämpar förtydligats och utvecklats. Förtydliganden har gjorts kring de formkrav som stadens nämnder och bolag uppmanas att följa när de lämnar sina synpunkter på den externa remissens förslag. För att säkerställa en effektiv och rättssäker remisshantering föreslås en ny delegationspunkt i delegationsordning för stadsledningskontoret, rotlar och partikanslier. Tillägget innebär att kommunstyrelsens ordförande ges delegation att anta stadens yttrande på externa remisser för kommunstyrelsens räkning, i det fall svarstiden inte medger att ärendet hinner behandlas vid kommunstyrelsens sammanträde och anstånd inte har beviljats. Delegationsbeslutet ska anmälas till kommunstyrelsen. Beredning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till samtliga facknämnder (exklusive avfallsnämnden), samtliga stadsdelsnämnder och Stockholms Stadshus AB. Kyrkogårdsförvaltningen har inkommit med ett kontorsyttrande. Arbetsmarknadsnämnden välkomnar förslaget till riktlinjer för hantering av externa remisser och föreslår ett par mindre revideringar av riktlinjerna för att förtydliga, öka läsbarheten och göra texten mer lättillgänglig. Exploateringsnämnden bedömer att förslaget till riktlinje för hantering av externa remisser kan bidra till en bättre och mer utvecklad hantering inom staden. Fastighetsnämnden ser positivt på den föreslagna riktlinjen och ser gärna att motsvarande riktlinje tas fram även för de remisser som inte omfattas av förslaget, samt att tillämpningen av klarspråksprincipen betonas i avsnittet om formkrav. Förskolenämnden är positiv till den föreslagna riktlinjen. Idrottsnämnden ställer sig positiv till de nya riktlinjerna som förtydligar processen kring stadens hantering av externa remisser. Kulturnämnden anser att det är bra att staden får en gemensam riktlinje för externa remissvar och tillstyrker förslaget med undantag för några synpunkter. Kyrkogårdsförvaltningen är positiv till den föreslagna riktlinjen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden välkomnar att staden har genomfört ett arbete för att se över processen kopplat till externa remisser. Nämnden framhåller att det är av stor vikt att synpunkter från stadens nämnder och styrelser inhämtas vid framtagandet av tillämpningsanvisningarna. Servicenämnden anser att de föreslagna formkraven även bör följas vid besvarande av stadsinterna remisser och föreslår därför att riktlinjen bör breddas så att formkraven för att svara på alla remisser är stadsgemensamma och inte enbart tillämpas på 2 (41) externa remisser som kommunstyrelsen skickar vidare till berörda nämnder och bolag. Socialnämnden tillstyrker den föreslagna huvudprocessen och ser att formkrav på synpunkter, mallar och stödmaterial för interna remisser kommer att underlätta arbetet med att tydliggöra stadens yttrande. Stadsbyggnadsnämnden tillstyrker remitterat förslag till riktlinjer och redogör i sitt remissvar för vissa synpunkter om hur det, även om det blir lite mer svårläst för den berörda statliga myndigheten, kan finnas risker med kravet på tydliga ställningstaganden till förslagen. Trafiknämnden välkomnar att staden har genomfört ett arbete för att se över processen kopplat till externa remisser och anser att förändringarna som föreslås i riktlinjen och det tillkommande stödmaterialet kommer leda till tydligare remissvar från staden. Utbildningsnämnden välkomnar att stadens arbete med externa remisser utgår ifrån en gemensam riktlinje och anser att riktlinjen är en ambitionshöjning i stadens arbete med externa remisser och föreslår en skrivning om vikten av att använda klarspråk när ett förslag på remissvar tas fram av respektive förvaltning/bolag. Valnämnden ser positivt på att hanteringen av remisser förtydligas och att staden i sina remissvar är tydliga och klargörande för mottagaren och har inga invändningar mot förslaget. Äldrenämnden är positiv till den riktlinje som har tagits fram men önskar även få de tillämpningsanvisningar som framöver ska tas fram på remiss då dessa troligen kommer att beröra nämndens arbete i stor utsträckning. Överförmyndarnämnden anser att tydliga riktlinjer är hjälpsamt och gör processen effektivt och ser gärna att liknande riktlinjer tas fram för svar på interna remisser. Bromma stadsdelsnämnd ställer sig positiv till den föreslagna riktlinjen och framhåller vikten av att endast remisser som direkt berör stadsdelsnämndernas uppdrag eller har särskild betydelse för invånarna i området bör remitteras till stadsdelsnämnderna. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ställer sig positiv till riktlinjen och anser att den kommer vara behjälplig och effektivisera handläggningen av externa remisser. Farsta stadsdelsnämnd ställer sig positiv till den föreslagna riktlinjen och tillstyrker de nya formkraven. Nämnden önskar att enbart remisser som träffar nämndernas uppdrag eller har stor betydelse för invånarna i området remitteras till stadsdelsnämnderna. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd är positivt inställd till den del av riktlinjen som rör formkrav och tillstyrker förslagen. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ställer sig positiv till förslaget. 3 (41) Järva stadsdelsnämnd anser att det är bra att den process som i stora drag redan tillämpas förtydligas och utvecklas i en riktlinje. Kungsholmens stadsdelsnämnd tillstyrker förslagen och ser positivt på de delar av riktlinjen som rör formkrav. Nämnden vill framhålla vikten av att de remisser som rör en stadsdelsnämnds ansvarsområde remitteras till berörd nämnd. Norra innerstadens stadsdelsnämnd ställer sig positiv till innehållet i riktlinjen och lämnar kommentarer avseende de delar i riktlinjen som rör kategorisering och bedömning av externa remisser. Skarpnäcks stadsdelsnämnd instämmer i förslagen och skickar med några idéer om vidareutveckling av remissvar av interna remisser. Skärholmens stadsdelsnämnd ser positivt på att ärendeberedningen tydliggörs och lämnar bland annat synpunkter på att ett aktivt urval bör göras vid vidareremittering till stadsdelsnämnder, då olika stadsdelsnämnder kan beröras i olika grad beroende på exempelvis geografiskt läge och demografi. Södermalms stadsdelsnämnd är positiv till att hanteringen av externa remisser förtydligas i riktlinjer samt att tillämpningsanvisningar och mallar tillkommer. Stockholms Stadshus AB tillstyrker förslag till Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad och anser att förslaget skapar bättre förutsättningar för dotterbolagen och i förlängningen koncernbolaget att inkomma med väl underbyggda synpunkter. Föredragande borgarrådets synpunkter Stockholms stad ombeds ofta svara på externa remisser och det är angeläget att de yttranden vi lämnar är tydliga för mottagaren. Som landets största kommun besitter vi en stor kompetens och det är viktigt att de synpunkter vi har tas omhand och att våra ståndpunkter och särskilda perspektiv beaktas. Den nu föreslagna riktlinjen för externa remisser i Stockholms stad är ett resultat från ett uppdrag som lades i budget 2023 om hur remissvaren staden lämnar kan göras mer tydliga och klargörande för mottagaren. Genom uppdraget och den översyn som har gjorts har det identifierats ett behov av riktlinjer för att utveckla ärendeberedningen och under arbetets gång har förankringar genomförts med representanter från stadsdels- och fackförvaltningar samt med Stockholms Stadshus AB. Förslaget har tagits emot positivt och välkomnas av alla stadens nämnder och bolag, vilket är glädjande. Det visar att förslaget landat rätt och är väl avvägt. En gemensam samsyn i staden är en förutsättning för en effektivare ärendeberedning och för tydligare remissvar från Stockholms stad. Flera av de synpunkter som framförts av nämnder och styrelser under beredningen av ärendet anser jag vara lämpade för kommande tillämpningsanvisningar och stödmaterial, både för nämnder och bolag och för rotlarna, bland annat vikten av att 4 (41) använda klarspråk. I övrigt har redaktionella ändringar gjorts utifrån remissinstansernas synpunkter vilka framgår i bilaga 2 till utlåtandet. Jag har förståelse för oppositionens invändningar om att deras synpunkter inte kommer att framgå av stadens samlade yttrande, utan expedieras i bilagan till stadens svar, men anser att det är en nödvändig förändring för att uppnå den tydlighet som krävs för att tillvarata Stockholms stads intressen. Det är i slutändan de synpunkter staden har beslutat om som ska avges som stadens svar, inte de synpunkter som inte har beslutats. Avseende barnkonsekvensanalyser så kommer stadens berörda verksamheter, i de förslag som rör barn och unga, fortsatt att ha ett barnrättsperspektiv i sin analys och redovisa eventuella konsekvenser för barn och unga i sina remissvar. Däremot har jag ingen förståelse för antagandet om att förslaget skulle bidra till att fackförvaltningarnas synpunkter inte på samma sätt som idag skulle få genomslag och att stadens svar skulle bli mer politiskt än professionellt. Förslaget, inklusive den nya kategoriseringen av remisser, är i stora delar en kodifiering av redan nu gällande arbetssätt. Den stora skillnaden är att stadens yttrande över externa remisser, i och med riktlinjen som stadgar hur stadens remissvar ska ställas upp i enlighet med Regeringskansliets formkrav, kommer att bli tydligare, men stadens svar kommer fortsatt att tas fram utifrån nämndernas, bolagens och stadsledningskontorets synpunkter. Bilagor 1. Bilaga - Riktlinje för externa remisser i Stockholms stad, dnr KS 2025/1165- 31.1 2. Bilaga – Riktlinje för externa remisser i Stockholms stad – med spårade ändringar, dnr KS 2025/1165-31.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner och Andréa Hedin (båda M) och borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att avslå föredragande borgarråds förslag till beslut 2. Att därutöver anföra Som landets huvudstad utgör Stockholms stad en viktig remissinstans. Stadens mycket omfattande och kompetenta förvaltningar ansvarar för Sveriges mest folkrika kommun – landets första miljonstad mot slutet av 2025 – vilket innebär såväl bredd som spetskompetens. Stockholms stads yttranden har med rätta tyngd i både utformning och tillämpning av ny lagstiftning. Vi delar därför uppfattningen att Stockholms stad behöver tydliga, professionella och väl förankrade remissvar, det 5 (41) kommer att gynna både staden som avsändare och staten som mottagare av remissvaren. Däremot motsätter vi oss den nu föreslagna ordningen då den innebär en betydande maktförskjutning från facknämnderna till stadsledningskontoret och de av majoriteten styrda rotlarna. Detta riskerar att försvaga den förvaltningsmässiga integriteten och minska oppositionens möjligheter att påverka stadens yttranden. Därtill är vi mycket kritiska till att oppositionspartiernas synpunkter i det föreliggande förslaget diskrimineras i jämförelse med majoritetens synpunkter. Det innebär att det nya förslaget till remissvar inte kan betraktas som något annat än en politiskt färgad produkt. I frågor som handlar om ramarna för vårt gemensamma arbete och ytterst demokratin är det därför fel att den nuvarande vänsterstyret så tydligt väljer att rigga spelplanen till sin egen fördel. Sammantaget innebär förslaget en förändring som är betydligt mer genomgripande än vad som påstås. Det påverkar balansen mellan politik och förvaltning, vilket minskar möjligheten att följa hur olika politiska bedömningar vägs mot varandra. Just därför är det särskilt anmärkningsvärt att en sådan omdaning inte har förankrats över blockgränserna. Remisshanteringen är en grundläggande del av stadens demokratiska processer och förändringar av denna omfattning bör vila på bred politisk samsyn för att säkerställa legitimitet, öppenhet och förtroende. Med den nya modellen kommer oppositionens perspektiv inte längre att framgå i själva remissvaret, utan endast i protokollsanteckningar i bilagor. Det är en tydlig försämring jämfört med dagens ordning, där alternativa uppfattningar syns i direkt anslutning till stadens svar. Effekten blir en mer centraliserad hantering där SLK och rotlarna ges ett oproportionerligt inflytande och där fackförvaltningarnas sakliga expertbedömningar riskerar att få mindre genomslag. Detta gör det svårare att förstå vad som faktiskt är politikens synpunkter och vad som är förvaltningarnas professionella och oberoende bedömningar. Föredragande borgarrådet menar att förändringen är nödvändig för att skapa tydlighet. Vi delar inte den bedömningen. Det är svårt att se varför oppositionens synpunkter måste lyftas bort från huvudsvaret för att remissen ska uppfattas som klar och sammanhållen. I praktiken minskar detta transparensen och gör det otydligare för mottagaren vilka politiska avvägningar som har gjorts under processens gång. När oppositionens ställningstaganden placeras i bilagor istället för i anslutning till remissyttrandet blir processen mindre öppen och mindre begriplig. Vår bestämda uppfattning som vi gemensamt framfört i oppositionen vid varje avstämning är att antingen ska politiska synpunkter från både majoriteten och oppositionen lyftas fram på samma sätt, eller så ska politiska synpunkter inte alls lyftas fram. 6 (41) Den ökade centraliseringen skapar dessutom oklarheter kring ansvarsfördelningen i frågor som kräver särskild sakkunskap, exempelvis barnkonsekvensanalyser. När flera förvaltningars expertbedömningar vägs samman centralt är det avgörande att det tydligt framgår hur avvägningarna har gjorts, vilka konsekvenser som identifierats och vilket beslutsunderlag som faktiskt ligger till grund för stadens ståndpunkt. Förslaget ger inte sådana garantier och riskerar därför att försvaga både barns rättigheter och andra lagstadgade perspektiv i remisshanteringen. Sammanfattningsvis anser vi att det är mycket olyckligt och en ny ordning från den nuvarande majoriteten som vi motsätter oss, att frågor som handlar om våra demokratins spelregler inte beslutas i samförstånd. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 17 december 2025 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Paccamonti (alla M), Gabriel Kroon (SD), Jan Jönsson (L) och Jonas Naddebo (C) som är likalydande med Moderaternas och Liberalernas gemensamma reservation i borgarrådsberedningen. 7 (41) Ärendet Stockholms stad får ett stort antal remisser för yttrande varje år från bland annat Regeringskansliet, statliga myndigheter, andra kommuner, regioner, organisationer och andra externa organ. Mellan åren 2018 och 2024 mottog Stockholms stad närmare 1 400 externa remisser från drygt 80 olika avsändare. Stockholms stad lägger ner betydande resurser på att besvara externa remisser. Utifrån uppdrag i budget 2023 (dnr KS 2022/1045) har en översyn gjorts av Stockholms stads hantering av externa remisser och det har identifierats ett behov av en stadsövergripande riktlinje för att effektivisera ärendeberedningen och tydliggöra stadens svar/yttrande. I förslag till Riktlinje för hantering av externa i remisser i Stockholms stad har den huvudprocess som staden redan använder förtydligats och utvecklats utifrån de behov som framkommit under arbetet med översynen av stadens remisshantering. Förtydliganden har gjorts kring de formkrav som stadens nämnder och bolag uppmanas att följa när de lämnar sina synpunkter på den externa remissens förslag. Formkravet följer Regeringskansliets skrift Svara på remiss –om remisser av betänkanden och andra förslag från regeringskansliet (PM 2021:1). För att underlätta för stadens interna remissinstanser, dvs. nämnder och bolag, kommer nya mallar och stödmaterial att tas fram och implementeras. Kategorisering/bedömning av externa remisser De externa remisser som Stockholms stad får för yttrande har olika dignitet utifrån remissförslagens påverkan på staden. För att säkerställa en effektiv hantering ska de externa remisserna som inkommer till Stockholms stad kategoriseras och bedömas av föredragande borgarråd/rotel enligt följande fyra kategorier: Kategori 1 Förslagen i den externa remissen A: Remisstiden möjliggör har en stor påverkan på Stockholms behandling av nämnd/ bolag stad, är av principiell betydelse eller B: Remisstiden är för kort för har en politisk betydelse nämndbehandling och anstånd har inte beviljats C: Remisstiden är mycket kort och anstånd har inte beviljats Kategori 2 Förslagen i den externa remissen kräver speciella sakkunskaper som stadsledningskontoret saknar och remissen saknar stadsövergripande betydelse/har marginell politisk betydelse Kategori 3 Förslagen i den externa remissen har liten/marginell/ingen påverkan för staden Kategori 4 Stockholms stad är inte formell remissinstans, utan remissen besvaras på eget initiativ från staden 8 (41) Kategorierna och bedömningsgrunderna beskrivs och exemplifieras i Tillämpningsanvisningar för riktlinjer för hantering av externa remisser i Stockholms stad. Stadens yttrande över externa remisser Roteln tar fram ett samlat yttrande utifrån inkomna synpunkter från nämnder och bolag och inkluderar borgarrådets synpunkter. Yttrandet biläggs kommunstyrelsens promemoria. Förslag till beslut är att kommunstyrelsen antar yttrandet som stadens svar på den externa remissen. Huvudregeln är att kommunstyrelsens ordförande är avsändare av kommunstyrelsens yttrande. KF/KS kansli expedierar stadens samlade yttrande, som inkluderar föredragande borgarrådets synpunkter, med tillhörande beslutsunderlag. Ändring i delegationsordningen Det förekommer att remisstiden för externa remisser är så pass kort att ärendet, och därmed yttrandet, inte hinner behandlas politiskt. I samband med översynen av stadens remisshantering har det därför identifierats ett behov av att införa en delegationspunkt i delegationsordningen för stadsledningskontoret, rotlar och partikanslier för antagande av yttrande för kommunstyrelsens räkning. När den externa remissens svarstid inte medger att ärendet hinner behandlas vid kommunstyrelsens sammanträde och anstånd inte har beviljats föreslås därför att kommunstyrelsens ordförande får delegation att besvara remissen. I enlighet med kommunallag (2017:725) 6 kap. 40 § föreslås det att ett sådant beslut ska anmälas till kommunstyrelsen. Stadsledningskontoret föreslår följande lydelse på delegationspunkten i delegationsordning för stadsledningskontoret, rotlar och partikanslier: Ärendegrupp/ärende Lag m.m. Lägsta nivå Beslutsfor Kommentar m Nr Besvarande av extern Riktlinje för Kommun- Anmäls remiss i det fall hantering av styrelsens 3:22 svarstiden inte externa ordförande medger att ärendet remisser i hinner behandlas vid Stockholms kommunstyrelsens stad sammanträde och anstånd inte har beviljats Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 10 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. 9 (41) I översynen av Stockholms stads hantering av externa remisser har det framkommit ett behov av en stadsövergripande riktlinje samt förtydligande och utveckling av befintlig huvudprocess i syfte att göra stadens remissvar mer tydliga och klargörande för mottagaren. Stadsledningskontoret föreslår därför en Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad där den huvudprocess som staden redan tillämpar förtydligats och utvecklats. Förtydligande har gjorts kring de formkrav som stadens nämnder och bolag uppmanas att följa när de lämnar sina synpunkter på den externa remissens förslag. Utveckling av huvudprocessen har skett vad gäller kategorisering/bedömning av externa remisser och att staden tar fram ett samlat yttrande som expedieras till avsändande myndighet/organisation. Stadsledningskontoret bedömer att den föreslagna riktlinjen är väl avvägd utifrån den översyn av stadens remisshantering som har genomförts. I samband med översynen av stadens remisshantering har det identifierats ett behov av att införa en delegationspunkt i delegationsordningen för stadsledningskontoret, rotlar och partikanslier för antagande av yttrande för kommunstyrelsens räkning. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens ordförande (KSO) ges den föreslagna delegationen och att beslutet ska anmälas till kommunstyrelsen. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till samtliga facknämnder, (exklusive avfallsnämnden), samtliga stadsdelsnämnder och Stockholms Stadshus AB. Kyrkogårdsförvaltningen har inkommit med ett kontorsyttrande. Innehållsförteckning Arbetsmarknadsnämnden ....................................................................... 11 Exploateringsnämnden ............................................................................. 13 Fastighetsnämnden .................................................................................. 14 Förskolenämnden ..................................................................................... 15 Idrottsnämnden ........................................................................................ 15 Kulturnämnden ......................................................................................... 16 Kyrkogårdsförvaltningen........................................................................... 17 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................. 17 Servicenämnden ...................................................................................... 18 Socialnämnden ......................................................................................... 18 Stadsbyggnadsnämnden.......................................................................... 19 10 (41) Trafiknämnden ......................................................................................... 20 Utbildningsnämnden ................................................................................. 21 Valnämnden ............................................................................................. 23 Äldrenämnden .......................................................................................... 23 Överförmyndarnämnden .......................................................................... 25 Bromma stadsdelsnämnd......................................................................... 25 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ................................................. 26 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................ 26 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ........................................................... 27 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ....................................................... 27 Järva stadsdelsnämnd ............................................................................. 28 Kungsholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 28 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ....................................................... 29 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ................................................................... 30 Skärholmens stadsdelsnämnd ................................................................. 31 Södermalms stadsdelsnämnd .................................................................. 32 Stockholms Stadshus AB ......................................................................... 33 Reservationer m.m. .................................................................................. 38 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 11 november 2025 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen. Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 30 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningen välkomnar förslaget till riktlinjer för hantering av externa i remisser i Stockholms stad och instämmer i behovet av att effektivisera stadens remisshantering och tydliggöra stadens svar på externa remisser. Förvaltningen ser ett värde i ökad transparens och tydlighet kring hanteringen av remisser, något som ger stadens medarbetare och medborgare ökad insyn i kommunens styrning och organisation. Inledning 11 (41) I första meningen under aktuell rubrik framgår följande: ”Stockholms stad får varje år ett stort antal remisser från Regeringskansliets departement, statliga myndigheter […]” Förvaltningen föreslår att ”Regeringskansliets departement” ersätts med ”Regeringskansliet”, som utöver departementen innefattar bland annat Statsrådsberedningen, som tidigare har varit remissavsändare och som inte är ett departement utan en samordnande enhet. Eftersom Regeringskansliet/ Regeringskansliets departement är statliga myndigheter borde ”statliga myndigheter” som räknas upp som exempel på övriga remissavsändare efter ”Regeringskansliets departement” benämnas som ”andra statliga myndigheter”. Huvudprocess för hantering av extern remiss Arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att ordet ”lottas” som används i figuren och i den numrerade listan under ovanstående rubrik ersätts av ordet ”fördelas”. Även om lottas är ett begrepp använts under decennier inom delar av stadens förvaltning är det långt ifrån alla medarbetare och medborgare som känner till begreppsinnebörden. Genom att undvika onödig otydlighet blir texten tillgänglig för fler. I den numrerade listan under punkten 7 önskar arbetsmarknadsförvaltningen att det förtydligas att det är kommunstyrelsen som fattar det politiska beslutet som fastställer stadens yttrande över den externa remissen. Detta är inte helt självklart för den som inte är insatt i den kommunala beslutsprocessen. Kategorisering/bedömning av extern remiss Arbetsmarknadsförvaltningen anser att föredragande borgarråds/rotels kategorisering och bedömning gärna får förklaras på ett tydligare och mer ingående sätt för att läsaren ska förstå hur kategorisering/bedömning sker och varför det är motiverat. Intern remittering av extern remiss Arbetsmarknadsförvaltningen önskar ett tydliggörande av hur rotelns urval går till i de fall då antalet berörda nämnder och bolag är alltför omfattande för att samtliga ska få möjlighet att yttra sig i frågan. Vidare ser arbetsmarknadsförvaltningen gärna att facktermen kontorsyttrande kortfattat förklaras i anslutning till att begreppet används första gången. Formkrav på synpunkter Arbetsmarknadsförvaltningen önskar inledningsvis påpeka att promemorian Svara på remiss – hur och varför som det hänvisas till i stycket under aktuell rubrik är namnet på den publikation (PM 2003:2) som tidigare getts ut av Regeringskansliet och som numera har ersatts av en ny promemoria (PM 2021:1) vars rubrik lyder: Svara på remiss - om remisser av betänkanden och andra förslag från Regeringskansliet. Vidare välkomnar arbetsmarknadsförvaltningen de formkrav på synpunkter som presenteras och följer Regeringskansliets rekommendationer. Förvaltningen ser gärna ett tillägg till formkraven där vikten av att använda klarspråk i de texter som staden 12 (41) tar fram, lyfts. Klarspråksparagrafen i språklagen (2009:600) (11 §) slår fast att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det är viktigt att våra remissvar uppfyller kraven för klarspråk för att öka tillgängligheten och effektivisera kommunikationen med mottagarna. Avslutningsvis önskar arbetsmarknadsförvaltningen att det tas fram formkrav även för interna remisser då detta är något som kan underlätta i stadens remisshantering. Stadens yttrande över extern remiss Arbetsmarknadsförvaltningen ser gärna en kortfattad beskrivning av hur roteln går tillväga i arbetet med att ta fram stadens samlade yttrande utifrån inkomna synpunkter från nämnder och bolag samt hur det föredragande borgarrådets synpunkter inlemmas i stadens samlade yttrande. En beskrivning av hur stadens samlade yttrande tas fram skulle skapa tydlighet gällande roller och mandat samt öka transparensen i hanteringen av externa remisser i staden. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 6 november 2025 följande. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna exploateringskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. Ersättaryttrande av Aron Modig (KD), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 8 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret bedömer att förslag till riktlinje för hantering av externa remisser kan bidra till en bättre och mer utvecklad hantering av remisser inom staden. Exploateringskontoret har deltagit i stadens arbete med att se över remisshantering och lämnar synpunkter på detta. Exploateringskontoret bedömer det som positivt att en huvudprocess beskrivs och definieras i ett stadsövergripande dokument. Detta bedöms bidra till ett tydliggörande av de olika stegen i beredningsprocessen samt ansvar och roller. Rotlarnas samt enheten, inom stadsledningskontoret, KF/KS kanslis övergripande ansvarar för hanteringen av remisser tydliggörs vilket bedöms som positivt. Exploateringskontoret bedömer det också som positivt att riktlinjen förtydligar att om den externa remissens svarstid inte medger behandling i nämnd eller bolag kan synpunkter istället inhämtas genom kontorsyttrande. Förslag till riktlinjer kan förtydligas på ett antal områden. Exempelvis uppmanas, i förslaget, stadens nämnder och bolag att: Följa den externa remissens disposition och använda samma rubriker och/eller avsnittsnumrering som i den externa remissen. Detta kan delvis vara svårt att åstadkomma i förhållande till stadens egna formkrav 13 (41) och dokumentmallar. I remissen beskrivs också att nya mallar och stödmaterial kommer att tas fram och implementeras i syfte att underlätta för stadens interna remissinstanser, det vill säga nämnder och bolag. Detta bedömer kontoret som positivt, och det kan bidra till en effektivare intern hantering av remisser inom staden. Avge tydliga ställningstaganden huruvida nämnden avstyrker eller motsätter sig, tillstyrker och/eller instämmer i eller inte har några synpunkter på förslagen i den externa remissen Även om ställningstaganden i kontorets tjänsteutlåtande anges är tydligt, är det nämnden som i slutändan beslutar. Nämnden kan vara av annan åsikt, vilket kan göra det samlade svaret mindre tydligt. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 november 2025 följande. 1. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Hansi Karppinen (L), se Reservationer m.m. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 27 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Fastighetskontoret välkomnar att staden har genomfört ett arbete för att se över processen kopplat till externa remisser i syfte att bland annat göra stadens yttranden tydligare för mottagaren. Staden hanterar en betydande mängd externa remisser i en stor organisation med stundom långa ledtider, varför det är viktigt att remissprocessen är tydlig, effektiv och enkel. De i riktlinjen formulerade formkraven är relevanta och kontoret tror att de kommer utgöra ett stöd och bidra till enhetliga yttranden. Riktlinjen är övergripande formulerad och det är först i det tillkommande stödmaterialet som den praktiska hanteringen tydliggörs. För att åstadkomma en så ändamålsenlig process som möjligt för stadens yttranden och för att förankra rutinen hos de verksamheter som ska tillämpa den ser kontoret det som viktigt för stadsledningskontoret att under framtagandet inhämta synpunkter på underlagen från stadens förvaltningar och bolag. Kontoret ser positivt på tydliggörandet kring kategorisering och bedömning av olika remissers dignitet och anser att förslaget är väl avvägt. Även i det här avseendet är riktlinjen övergripande och kontoret vill framhålla vikten av att i tillämpningsanvisningarna tydliggöra vad de olika kategorierna innebär i sak; det vill säga hur den praktiska hanteringen kan skilja sig åt. När en extern remiss exempelvis är av teknisk karaktär och saknar större stadsövergripande betydelse (samt har marginell politisk betydelse) är det önskvärt att kommunstyrelsen även fortsatt har möjlighet att överlåta ansvaret att besvara remissen direkt till berörd facknämnd. På samma sätt vore det önskvärt att i tillämpningsanvisningen tydliggöra var ansvaret att 14 (41) begära anstånd hos den remitterande instansen ligger, samt påminna om att i största möjliga mån beakta berörda nämnders och bolagsstyrelsers sammanträdesdatum när stadsintern remisstid fastställs, för att i så stor utsträckning som möjligt möjliggöra nämnd- eller styrelsebehandling. Att stadens remissvar är så tydliga och klargörande som möjligt är även viktigt ur ett demokratiperspektiv, varför kontoret önskar betona vikten av att använda ett enkelt och begripligt språk. Stadens remissvar bör kunna läsas och förstås inte bara av mottagaren utan också av allmänheten, journalister och andra som vill ta del av informationen. Kontoret ser därför positivt på en stärkt tillämpning av klarspråksprincipen i stadens remisshantering, vilket med fördel kan lyftas fram i det kommande stödmaterialet. Avslutningsvis vill kontoret framföra att det vore önskvärt om motsvarande riktlinjer avseende formkraven även tas fram för de remisser som inte omfattas av förslaget. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 november 2025 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 24 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till föreslagen riktlinje och kan konstatera att den bidrar till en tydlighet både i hanteringen och i själva remissvaren. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 20 oktober 2025 följande. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på arbetet med att effektivisera hanteringen av externa remisser. Vidare ser förvaltningen även stor nytta med att tydliggöra remissvaren för remissavsändarna, vilket kommer att skapa en mer strukturerad och effektiv process inom staden. Rotlarna kommer att kunna göra en bedömning och kategorisering av remisserna vilket är ett mycket bra steg framåt som kommer att ge en ökad möjlighet att 15 (41) prioritera och gruppera remisserna utifrån deras angelägenhetsgrad för staden. Detta säkerställer en tydligare och mer strukturerad hantering av remisser. Förvaltningen ser fram emot att ta del av och börja arbeta efter de nya mallar och stödmaterial som kommer att tas fram och implementeras och som syftar till att skapa en tydligare, mer enhetlig och effektivare hantering av remissprocesserna. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 11 novemberber 2025 följande. 1. Kulturnämnden överlämnar förvaltningarnas tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet tycker att det är bra att staden får en gemensam riktlinje för externa remissvar. Förvaltningarna tillstyrker förslaget med undantag för några synpunkter som lyfts nedan. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ser gärna att stadsledningskontoret tar fram en motsvarande riktlinje och mall för stadsinterna remissvar. Kategorisering och beredning av inkommande remisser Det är inte tydligt beskrivet i riktlinjen vad de fyra olika kategorierna kommer att innebära i form av stadsintern beredning. Förvaltningarna anser att det bör framgå av riktlinjen. Förvaltningarna ser också en risk med att ansvarig rotel ska bedöma och kategorisera inkomna ärenden utifrån de fyra föreslagna kategorierna. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet har ibland behövt efterfråga remisser som initialt inte bedömts falla inom kulturnämndens ansvarsområden. Förvaltningarna vill därför betona vikten av att roteln säkerställer att berörda nämnder inkluderas som remissinstans i ärenden som berör nämndens ansvarsområden. Externa remisser ställda till nämnden eller nämndens institutioner Kulturförvaltningen och Stadsarkivet får återkommande externa remisser ställda direkt till sig. Vissa remisser skickas t.ex. både till Stockholms kommun och till Stockholms stadsmuseum eller Stockholms stadsarkiv. Förvaltningarna brukar då meddela att deras svar kommer att ingå i stadens samlade svar. Det vore bra om det förtydligades i riktlinjen hur stadens nämnder ska göra med den typen av remisser. Samskrivna tjänsteutlåtanden 16 (41) Riktlinjen berör inte de externa remissvar som förvaltningarna samskriver, och som anmäls till nämnderna efter att de behandlats av kommunstyrelsen. Det vore bra om hanteringen av dessa remisser synliggjordes och förtydligades i riktlinjen. Kyrkogårdsförvaltningen Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 18 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiv till riktlinjen för hantering av externa remisser och delar stadsledningskontorets bild av att den föreslagna riktlinjen är väl avvägd utifrån den genomförda översynen av stadens remisshantering. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 4 november 2025 följande. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 30 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Miljöförvaltningen välkomnar att staden har genomfört ett arbete för att se över processen kopplat till externa remisser, i syfte att bl.a. göra stadens yttranden än mer tydliga för mottagaren. De i riktlinjen formulerade formkraven för yttranden är relevanta, men förvaltningen vill framhålla att det är först i de tillkommande mallarna (inklusive tillämpningsanvisningen för riktlinjen) som den praktiska hanteringen av betydelse för förvaltningens arbete tydliggörs. Förvaltningen vill därför understryka att det är av stor vikt att stadsledningskontoret vid framtagandet av dessa underlag också inhämtar synpunkter från andra förvaltningar och bolag i staden. Detta både för att åstadkomma en så ändamålsenlig process för nämndernas och bolagens yttranden som möjligt och för att förankra rutinen hos de verksamheter som ska tillämpa den. I denna kontext föreslår miljöförvaltningen att tillämpningsanvisningen till riktlinjen ska utgå från att även nämnder och bolagsstyrelser lägger sina yttranden över externa remisser som en bilaga till tjänsteutlåtandet. På så vis kan svaret till den remitterande instansen hållas kort och kärnfullt, utan upprepningar eller ärendebeskrivning och enligt de formkrav som riktlinjen pekar ut, samtidigt som det fortfarande är möjligt att i tjänsteutlåtandet ge bakgrund och kontext till beslutsfattarna (nämnden eller bolagsstyrelsen). Med en sådan lösning behövs heller inte olika mallar för tjänsteutlåtanden, utan samma stadsövergripande mall för tjänsteutlåtanden kan användas till samtliga ärenden (vilket minskar risken för att fel mall används och andra formfel). Förvaltningen anser vidare att riktlinjens tydliggörande kring kategorisering och bedömning av olika remissers dignitet är väl avvägd. Det är dock viktigt att i 17 (41) tillämpningsanvisningarna tydliggöra vad de olika kategorierna innebär i sak; d.v.s. hur den praktiska hanteringen kan skilja sig åt. När en extern remiss exempelvis är av teknisk karaktär och saknar större stadsövergripande betydelse (samt har marginell politisk betydelse) så är det önskvärt om kommunstyrelsen även fortsatt har möjlighet att delegera ansvaret att besvara remissen direkt till berörd facknämnd. På samma sätt vore det önskvärt att i tillämpningsanvisningen tydliggöra var ansvaret att begära anstånd hos den remitterande instansen ligger, samt påminna om att i största möjliga mån beakta berörda nämnders och bolagsstyrelsers sammanträdesdatum när stadsintern remisstid fastställs, för att i så stor utsträckning som möjligt möjliggöra nämnd- eller styrelsebehandling. Servicenämnden Servicenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 28 oktober 2025 följande. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 3 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. I förslaget berörs förvaltningen framförallt av det formkrav som stadens nämnder och bolag uppmanas att följa när de lämnar synpunkter på en extern remiss. Förvaltningen anser att formkraven även bör följas vid besvarande av stadsinterna remisser och föreslår därför att riktlinjen bör breddas så att formkraven för att svara på alla remisser är stadsgemensamma och inte enbart tillämpas på externa remisser som kommunstyrelsen skickar vidare till berörda nämnder och bolag. I övrig ser förvaltningen fram emot de tillämpningsanvisningar, mallar och stödmaterial som ska tas fram då dessa bedöms vara de verktyg som kommer vara till störst hjälp i förvaltningens arbete utifrån den föreslagna riktlinjen. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 november 2025 följande. 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart Reservation av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Annika Elmlund m.fl. (alla M) avstår från att delta i beslutet. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 21 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen tillstyrker den föreslagna huvudprocessen som bland annat innebär att kommunstyrelsen är ingången och utgången för externa remisser. På så sätt kan också staden bedöma vilka remisser som har en påverkan på staden och därmed relevanta att besvara och vilka som inte är det. Utöver att det leder till en effektivisering av 18 (41) remisshantering kommer stadens yttrande bli tydligare. För att huvudprincipen ska hålla över hela staden och över tid är det är det viktigt att kommunstyrelsen själv inte skickar ut något till förvaltningar innan bedömning har gjorts huruvida staden ska yttra sig. Kontakt måste även tas med de departement som remitterar ut utredningar rakt in i stadens verksamheter eller av staden samordnade verksamheter. Departementen kan framledes inte förvänta sig att verksamheter ska inkomma med egna remissvar. Skärpta formkrav på synpunkter kommer att underlätta för läsaren oavsett om den är en förtroendevald eller en tjänsteperson. Nya mallar och stödmaterial för interna remisser förenklar övergången. Samtidigt finns det ibland ett behov av att informera den egna nämnden om vad som görs kring en specifik frågeställning, ett verksamhetsområde eller ett statligt förslag. Information som inte nödvändigtvis är intressant eller relevant för staden att ha med i ett samlat yttrande. Förvaltningen önskar därför att stadsledningskontoret i mallen för tjänstelåtande har med en rubrik eller på annat sätt möjliggör för förvaltningar att lägga in förvaltningsspecifik information. En rubrik som rotlar och stadskontoret kan bortse ifrån när stadens samlade yttrande ska skrivas fram. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen om Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 6 november 2025 följande. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen. Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 15 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Kontoret tillstyrker remitterat förlag till riktlinjer. Kontoret vill dock tillföra följande synpunkter. Avseende ”Huvudprocess för hantering av extern remiss” vill kontoret framhålla att det finns en viss typ av remisser som ställs till ”Stockholms stad” därför att lagstiftningar kräver att remitterande myndighet efterhör en viss funktion inom kommunen, exempelvis ”Byggnadsnämnden”, om upplysningar och ställningstaganden utifrån vissa specifika premisser. Det är därför sannolikt viktigt, av praktiska skäl, att överlämnandet till kommunstyrelsen är just en huvudregel. Avseende ”Formkrav på synpunkter” så anser kontoret att det är vällovliga principer som hämtats regeringskansliets skrift. Kontoret menar ändå att det finns risker med kravet på tydliga ställningstaganden till förslagen. Dels finns risken att ett 19 (41) schablonmässigt ställningstagande görs för att det inte finns tid/möjlighet att formulera entydiga ställningstaganden som verksamheten med säkerhet kan stå för. Risken är då att förslag avstyrks eller tillstyrks i sin helhet för att uppfylla tydlighetskravet. Ofta för att remitterande myndighet ger korta remisstider eller gärna remitterar över sommaren. Dels kan det ibland vara så att konkreta förslag inte är så anmärkningsvärda i sig, men de ingår i ett sammanhang som sammantaget har stora konsekvenser för staden. Exempelvis när samtliga föreskrifter inom ett lagområde revideras utifrån ett bakomliggande perspektiv. Det har stora konsekvenser för staden, men de enskilda förändringarna i respektive föreskrift har inte så stor betydelse var för sig att de motiverar så starka ställningstagande. I de fallen bör staden påtala det, även om det blir lite mer svårläst för den berörda statliga myndigheten. Till sist finns också exempel inom stadsbyggnadsnämndens ansvarsområde där olika konsekvenser av exempelvis föreskrifts- eller lagförslag kan iakttas, men där de kanske inte har så stor betydelse för nämndens egen verksamhet. I de fallen bör den slutliga värderingen inte göras av stadsbyggnadsnämnden, men analysen bör ändå presenteras. Det blir dock missvisande om nämnden tillstyrker, avstyrker eller anger att nämnden inte har några synpunkter på förslaget. Det kan dock istället tydliggöras i yttrandet, i de få fall det förekommer, att nämnden aktivt avstår från att ta ställning som underremissinstans. Det blir då tydligare för stadsledningskontoret och kommunstyrelsen. Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande samt överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 13 november 2025 följande. 1. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 26 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Trafikkontoret välkomnar att staden har genomfört ett arbete för att se över processen kopplat till externa remisser, i syfte att bl.a. göra stadens yttranden tydligare för mottagaren. Särskilt positivt ser kontoret på de föreslagna förändringarna att staden lämnar ett gemensamt remissvar, att svaren följer Regeringskansliets skrift Svara på remiss – hur och varför? (PM 2021:1), samt att det tydligt ska framgå vilka delar av remissen som tillstyrks respektive avstyrks. Sammantaget anser kontoret att förändringarna som föreslås i riktlinjen och det tillkommande stödmaterialet kommer leda till tydligare remissvar från staden. 20 (41) De i riktlinjen formulerade formkraven för nämndernas remissvar är relevanta och kontoret tror att de kommer utgöra ett stöd och bidra till enhetliga yttranden. Riktlinjen är övergripande formulerad och det är först i det tillkommande stödmaterialet som den praktiska hanteringen tydliggörs. För att åstadkomma en så ändamålsenlig process för nämndernas och bolagens yttranden som möjligt och för att förankra rutinen hos de verksamheter som ska tillämpa den ser kontoret det som viktigt för stadsledningskontoret att inhämta synpunkter på underlagen från stadens förvaltningar och bolag under framtagandet. Staden hanterar en betydande mängd externa remisser i en stor organisation med stundom långa ledtider, varför det är viktigt att remissprocessen är tydlig, effektiv och enkel. Kontoret ser positivt på riktlinjens tydliggörande kring kategorisering och bedömning av olika remissers dignitet och anser att förslaget är väl avvägt. Även i det här avseendet är riktlinjen övergripande och kontoret vill framhålla vikten av att i tillämpningsanvisningarna tydliggöra vad de olika kategorierna innebär i sak; d.v.s. hur den praktiska hanteringen kan skilja sig åt. När en extern remiss exempelvis är av teknisk karaktär och saknar större stadsövergripande betydelse (samt har marginell politisk betydelse) är det önskvärt att kommunstyrelsen även fortsatt har möjlighet att överlåta ansvaret att besvara remissen direkt till berörd facknämnd. På samma sätt vore det önskvärt att i tillämpningsanvisningen tydliggöra var ansvaret att begära anstånd hos den remitterande instansen ligger, samt påminna om att i största möjliga mån beakta berörda nämnders och bolagsstyrelsers sammanträdesdatum när stadsintern remisstid fastställs, för att i så stor utsträckning som möjligt möjliggöra nämnd- eller styrelsebehandling. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Andréa Hedin m.fl. (M) och Claes Nyberg (C) avstår från att delta i beslutet. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 29 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Utbildningsförvaltningen vill inledningsvis framhålla betydelsen av att staden har välformulerade och tydliga svar på externa remisser som är förståeliga för respektive remissinstans. Många remisser som staden svarar på har inverkan på stadens olika verksamheter i form av förändrad eller ny lagstiftning. För en rättssäker och effektiv hantering av externa remisser är det särskilt viktigt att stadens nämnder och bolag arbetar utifrån ett enhetligt arbetssätt med gemensamma grundprinciper för att underlätta det slutliga svaret som tas fram av ansvarig rotel. Förvaltningen välkomnar 21 (41) följaktligen att stadens arbete med externa remisser utgår ifrån en gemensam riktlinje som tar avstamp i Regeringskansliets PM ”Svara på remiss – hur och varför?” (PM 2021:1). Sammantaget är riktlinjen en ambitionshöjning i stadens arbete med externa remissvar, enligt förvaltningens bedömning. Kategorisering/bedömning av extern remiss Utbildningsförvaltningen välkomnar en tydlig kategorisering av externa remisser, vilket bidrar till en effektiv och väl förankrad remisshantering inom staden. För att skapa en ytterligare enhetlig grund för stadens arbete med externa remisser är det positivt att remissernas indelning i kategorier och bedömningsgrunder också utvecklas i tillhörande tillämpningsanvisningar. Förvaltningen vill samtidigt framhålla vikten av att respektive rotel ger stadens nämnder och bolag en rimlig och tillräcklig tidslinje att yttra sig över inkomna remisser. Förvaltningen tar varje år emot ett antal remisser av enklare karaktär där expertmyndigheter efterfrågar sakkunskaper som berör utbildningsnämndens verksamhetsområden. Mestadels är det remisser från Skolverket och Skolinspektionen som bland annat avser ändringar i föreskrifter om kurs- och ämnesplaner inom grund- och gymnasieskola. För stadens räkning är remisserna av enklare karaktär men där förvaltningens synpunkter kan ha betydelse för en viss specifik del av skolverksamheten. Remisser av den här karaktären har även oftast en mycket kort remisstid som omöjliggör ett normalt remissförfarande inom staden. Förvaltningen upplever att samarbetet med berörda rotlar och stadsledningskontoret vad gäller hanteringen av dessa remisser har fungerat väl och oftast resulterat i att förvaltningen kunnat hantera synpunkterna som ett kontorsutlåtande från utbildningsförvaltningen. Förvaltningen noterar att denna del inte ingår i kategoriseringen av externa remisser och ser att riktlinjerna skulle kunna kompletteras med en del som kodifierar denna praxis, till exempel i form av en underkategori till kategori 2 i riktlinjen. Formkrav och synpunkter Utbildningsförvaltningen arbetar redan i dagsläget till stor del utifrån de formkrav som lyfts fram i riktlinjen. För de mer omfattande remissvaren som tas fram fäster förvaltningen särskild vikt vid att följa den disposition som remissunderlaget bygger på, vilket gör det lättare att rikta fokus på det som berör utbildningsnämndens verksamhetsområden. Förutom att presentera ett mer övergripande ställningstagande är förvaltningen mån om att uppmärksamma så väl juridiska som ekonomiska frågor som i slutändan kan påverka nämndens verksamheter. Utöver att förslaget till riktlinje uppmanar nämnderna att följa rekommendationerna i Regeringskansliets skrift ”Svara på remiss – hur och varför?” (PM 2021:1) anser förvaltningen att riktlinjen bör kompletteras med en skrivning om vikten av att använda klarspråk när ett förslag på remissvar tas fram av respektive förvaltning/bolag. Även om den huvudsakliga mottagaren av nämndens/bolagets svar på en remiss är en av stadens rotlar är det många aktörer som läser handlingarna, 22 (41) däribland en bred allmänhet och journalister med flera. Att använda klarspråk går också hand i hand med språklagen (2009:600) och stadens ”Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029”. Barnkonsekvensanalys Förvaltningen vill avslutningsvis poängtera att riktlinjen bör innehålla en skrivning om vem som ansvarar för att göra en barnkonsekvensanalys inför att det sammantagna remissvaret från staden fastställs på politisk nivå. Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt jämställdhet Då ärendet är ett svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet. Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart. Valnämnden Valnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 september 2025 följande. Som svar på remissen ”Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad” (Dnr KS 2025/1165) hänvisas till valnämndens kanslis tjänsteutlåtande. Valnämndens kanslis tjänsteutlåtande daterat den 16 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Valnämndens kansli ser positivt på att hanteringen av remisser förtydligas och att stadens i sina remissvar är tydliga och klargörande för mottagaren. Vi har inga invändningar mot förslaget. Äldrenämnden Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 november 2025 följande. 1. Äldrenämnden beslutar att anta förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen om riktlinjer för hantering av externa remisser i Stockholms stad och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Äldrenämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Margita Jacobsson (L) och Malin Frick (C), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. 23 (41) Äldreförvaltningen ser positivt på att staden arbetar för att göra remissvaren tydligare och enklare att förstå för mottagaren. Det är också fullt rimligt att staden framöver endast kommer lämna ett remissvar där man tar hänsyn till hela stadens samlade behov istället för som nu att samtliga nämnders respektive yttranden skickas in som svar på remissen. Detta kan i vissa lägen bli motsägelsefulla för mottagaren då varje nämnd endast ser till sitt eget behov. Äldreförvaltningen ser det också som positivt att remisserna kategoriseras innan de internt skickas vidare för yttranden till nämnderna. Det är tidskrävande att besvara remisser så det är endast till fördel om stadsledningskontoret endast skickar remisserna vidare till de nämnder som bedöms ha något att lyfta fram i sina yttrande och inte brett till alla nämnder. Äldreförvaltningen arbetar alltid utifrån att remisser från stadsledningskontoret ska besvaras genom beslut av nämnden. Det vore därför önskvärt om det tydligt framgår när en remiss på grund av tidsplaneringen istället ska besvaras som ett kontorsyttrande. Detta skulle tydliggöra för både nämnden och förvaltningen när svaret ska ske genom ett kontorsyttrande istället för att behandlas i nämnden. Det nämns även i riktlinjen att det ska tas fram tillämpningsanvisningar kring besvarande av remisser. Det skulle vara önskvärt om även tillämpningsanvisningarna skickas ut på remiss alternativt att nämnderna kan få ta del av dessa och lämna synpunkter innan de beslutas. Tillämpningsanvisningarna kommer troligen att påverka nämnderna mer än vad denna riktlinje kommer att göra då riktlinjen till stor del är inriktad på stadsledningskontorets förändrade arbetssätt. Äldreförvaltningen ser det positivt i att följa ”Svara på remiss – Om remisser av betänkanden och andra förslag från Regeringskansliet SB PM 2021:1” vid besvarande av remisser. I denna lyfts det bland annat fram att man ska försöka uttrycka sig tydligt och konkret istället för med vaga och abstrakta uttryckssätt. Att remissinstansen bör vara tydliga med om de instämmer i förslagen, motsätter sig dem eller inte har några synpunkter på dem. Att följa detta skulle underlätta både för mottagaren av remissen men även kunna göra det tydligare och mer lättförståeligt för kommunmedborgarna. Det nämns också i PM:et att remissinstanserna för sin egen hantering kan behöva en redovisning av innehållet av förslaget men att dessa inte bör skickas till Regeringskansliet. För att förenkla hanteringen av remisserna ser äldreförvaltningen att detta kan göras på två sätt. Antingen blir det helt en fråga för kommunstyrelsen i sitt slutgiltiga remissvar alternativt skulle äldreförvaltningen, och andra förvaltningar på motsvarande sätt, kunna särskilja sina egna synpunkter och ställningstaganden och skälen för dessa i ett separat yttrande som skulle kunna läggas som bilaga till tjänsteutlåtandet. Detta istället för att som nu skriva allting i ett och samma tjänsteutlåtande. Äldreförvaltningen föreslår att äldrenämnden antar tjänstutlåtandet som svar på remissen om riktlinjer för hantering av externa remisser i Stockholms stad och överlämnar det till kommunstyrelsen. 24 (41) Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Överförmyndarnämnden godkänner överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande, vilket tillstyrker riktlinjerna, och överlämnar det till kommunstyrelsen. Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 22 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Tydliga riktlinjer för hur remisssvar ska vara är hjälpsamt och gör processen effektivt. Det är önskvärt att liknande riktlinjer tas fram för svar på interna remisser. Överförmyndarförvaltningen föreslår att överförmyndarnämnden ska tillstyrka riktlinjerna. Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 6 november 2025 följande. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen instämmer i bedömningen att svar på remisser inte bör innehålla upprepningar av remissens förslag eller omfattande beskrivningar av Stockholms stads verksamheter. Samtidigt vill förvaltningen framhålla att vissa beskrivningar kan vara nödvändiga för att sätta frågan i ett sammanhang, särskilt för de läsare som inte har närmare kännedom om stadens verksamheter i relation till de frågor remissen avser. Förvaltningen är positivt inställd till den del av riktlinjen som avser formkrav och tillstyrker de föreslagna förändringarna. De tydligare riktlinjerna bedöms kunna bidra till mer enhetliga och tydliga remissvar från stadens nämnder och bolag. Förvaltningen vill samtidigt uppmärksamma att den tid som avsätts för att lämna remissvar i vissa fall är för kort för att nämnden ska hinna behandla ärendet inom föreskriven tidsram. I dessa situationer lämnar förvaltningen ett kontorsyttrande som därefter anmäls till nämnden. Detsamma gäller under sommarperioden, då nämndsammanträden inte alltid sammanfaller med remissens svarstid. Förvaltningen anser att det vore önskvärt att kommunstyrelsen, i de fall där tidsramen är snäv, begär förlängd svarstid från remissens avsändare. Detta skulle möjliggöra för nämnden att i större utsträckning lämna synpunkter och medskick till förslagen. Avslutningsvis framhåller stadsdelsförvaltningen att det vore värdefullt om kommunstyrelsen ser över vilka remisser som skickas till stadsdelsnämnderna. Endast remisser som berör nämndernas uppdrag eller har särskild betydelse för invånarna i respektive stadsdelsområde bör skickas vidare. En sådan avgränsning skulle bidra till 25 (41) en mer effektiv hantering av remisser och till att nämndernas resurser används där de gör störst nytta för stadens invånare. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som svar på remissen. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. 1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen 2. Ärendet justeras omedelbart. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 5 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen ställer sig positiv till Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad. Stadsdelsförvaltningen anser att riktlinjen kommer att vara behjälplig och effektivisera handläggningen av externa remisser. Särskilt de nya mallar och stödmaterial kommer att tas fram som stöd för stadens nämnder och bolag. Förvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och att ärendet justeras omedelbart. Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 28 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen instämmer i att svar på remisser inte ska innehålla upprepningar av remissens förslag eller utförliga beskrivningar om Stockholms stads verksamheter, med reservation för att vissa beskrivningar kan vara nödvändiga för att sätta frågan i ett sammanhang för de läsare som inte har närmare kunskap om stadens verksamheter kopplat till de frågor remissen rör. Förvaltningen är positivt inställd till den del av riktlinjen som rör formkrav och förvaltningen tillstyrker förslagen. I sammanhanget vill förvaltningen uppmärksamma att i vissa fall är svarstiden för kort för att nämnden ska hinna behandla ärendet. Förvaltningen lämnar i dessa fall ett kontorsyttrande som sedan anmäls till nämnden. Detsamma gäller under sommaren när inget nämndsammanträde är planerat inom svarstiden. Det vore önskvärt att kommunstyrelsen i sådana ärenden begär förlängd 26 (41) svarstid från avsändaren, då det är av intresse för nämnden att lämna medskick till förslagen. Stadsdelsförvaltningen önskar att kommunstyrelsen ser över vilka remisser som skickas till stadsdelsnämnderna så att bara remisser som träffar nämndernas uppdrag eller har stor betydelse för invånarna i området skickas på remiss. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 19 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen instämmer i att svar på remisser inte ska innehålla upprepningar av remissens förslag eller utförliga beskrivningar om Stockholms stads verksamheter, med reservation för att vissa beskrivningar kan vara nödvändiga för att sätta frågan i ett sammanhang för de läsare som inte har närmare kunskap om stadens verksamheter kopplat till de frågor remissen rör. Förvaltningen är positivt inställd till den del av riktlinjen som rör formkrav och förvaltningen tillstyrker förslagen. I sammanhanget vill förvaltningen uppmärksamma att i vissa fall är svarstiden för kort för att nämnden ska hinna behandla ärendet. Förvaltningen lämnar i dessa fall ett kontorsyttrande som sedan anmäls till nämnden. Detsamma gäller under sommaren när inget nämndsammanträde är planerat inom svarstiden. Det vore önskvärt att kommunstyrelsen i sådana ärenden begär förlängd svarstid från avsändaren, då det är av intresse för nämnden att lämna medskick till förslagen. Ett exempel på sådant ärende är den årliga remissen från Region Stockholm om tidtabelländringar hos SL. Stadsdelsförvaltningen önskar att kommunstyrelsen ser över vilka remisser som skickas till stadsdelsnämnderna så att bara remisser som träffar nämndernas uppdrag eller har stor betydelse för invånarna i området skickas på remiss. I övrigt har förvaltningen inga synpunkter på förslagen. Nämnden föreslås godkänna tjänsteutlåtandet och överlämna det till kommunstyrelsen som svar på remissen Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 27 (41) Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2025 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 25 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till en riktlinje för hantering av externa remisser som tydliggör och effektiviserar ärendehanteringen. Det är även positivt att synpunkter kan inhämtas genom kontorsyttrande vid kort svarstid. Den föreslagna riktlinjen och Regeringskansliets skrift ger ett bra stöd för hur remissvar ska struktureras för att det ska bli lätt att hitta det väsentliga i svaret. Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. 1. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Järva stadsdelsnämnd beslutar om omedelbar justering. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Järva stadsdelsförvaltning anser att det är bra att den process som i stora drag redan tillämpas förtydligas och utvecklas i en riktlinje. Större delen av själva hanteringen i denna process äger rum på stadsledningskontoret och är ingenting som stadsdelsförvaltningen har några synpunkter på. Det kan förekomma remisser med kort svarstid, men i dessa fall brukar stadsdelsförvaltningen och stadsledningskontoret komma överens om förlängd svarstid, alternativt att en kontorsremiss kan lämnas istället. Järva stadsdelsförvaltning har i övrigt inga synpunkter på den föreslagna Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 14 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. 28 (41) Förvaltningen ställer sig i stort positiv till de föreslagna riktlinjerna för externa remisser. Förvaltningen ser positivt på den del av riktlinjen som rör formkrav och förvaltningen tillstyrker förslagen. Vidare instämmer förvaltningen i att svar på remisser inte ska innehålla upprepningar av remissens förslag eller utförliga beskrivningar om Stockholms stads verksamheter. Dock med reservation för att vissa beskrivningar kan vara nödvändiga för att sätta frågan i ett sammanhang för läsare och beslutfattare som inte har närmare kunskap om verksamheter kopplat till de frågor remissen rör. Förvaltningen vill framhålla behovet av tydliga och fungerande interna rutiner för hur remisser ska hanteras inom staden. Hanteringen har varierat genom åren, till exempel när stadsdelsnämnder inte fått remisser från kommunstyrelsen trots att dessa berör deras invånare eller ansvarsområden. Det är positivt att kommunstyrelsen samordnar stadens remissvar, men rutinen bör vara att alltid remittera ärenden som rör en stadsdelsnämnds ansvarsområde till berörd nämnd, som bäst känner till lokala behov och förutsättningar. Förvaltningen har tidigare påtalat behovet av en dialog mellan Stockholms stad och Trafikförvaltningen om rutinerna för remisshantering av de årliga förslagen till förändringar i kollektivtrafiken. Insynen i trafikförändringsprocessen behöver stärkas och tillräckliga ledtider säkerställas, så att staden kan lämna välgrundade och förankrade synpunkter. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen och överlämnar till kommunstyrelsen. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. 1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen välkomnar förslaget till Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad och ställer sig positiv till innehållet i riktlinjen. Formkrav Förvaltningen ställer sig positiv till de nya formkrav för remissvar som föreslås i riktlinjen, och lämnar inga ytterligare kommentarer. Kategorisering och bedömning 29 (41) Förvaltningen ställer sig positiv till den process för kategorisering och bedömning som föreslås i riktlinjen, och lämnar några kommentarer. Externa remisser har ofta mycket snäva tidsramar. Detta är i dagsläget en utmaning för kommunstyrelsen, som beslutar om Stockholms stads samlade remissvar till den externa parten, och för varje enskild nämnd som innan dess ska hinna yttra i internremissrundan. Förvaltningen delar stadsledningskontorets uppfattning att processen för externa remisser behöver tydliggöras och effektiviseras. Likaså delar förvaltningen stadsledningskontorets uppfattning om att en kategorisering och bedömning bör göras utifrån omständigheterna kring varje enskild remiss och dess givna tidsramar. Förvaltningen vill dock understryka att externa remisser även fortsättningsvis bör skickas till nämnder för politisk behandling i så hög utsträckning som möjligt, även om tidsramarna är snäva. För att nämnder ska ges ökad möjlighet att yttra sig över externa remisser med snäva tidsramar ser förvaltningen gärna att rotlarna i större utsträckning beviljar anstånd för inlämning av nämndens beslut (protokollsutdrag), så länge förvaltningens tjänsteutlåtande kan lämnas in till roteln inom befintlig tidsram. Förvaltningen önskar också tydliggöra att beslut om yttrande över externa remisser som är ställda till Norra innerstadens stadsdelsnämnd i dagsläget inte är delegerade till tjänsteperson. Det innebär att yttranden över externa remisser ska beslutas på nämndnivå, och i brådskande fall av stadsdelsnämndens ordförande, även om roteln i remissmissivet medger att ärendet kan behandlas som en kontorsremiss. Förvaltningen föreslår att Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. 1. Skarpnäcks stadsdelsnämnd överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 20 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att det är bra att staden utvecklar sina arbetssätt för att effektivisera hanteringen av externa remisser samt att det på så sätt blir tydligare vad staden har för synpunkter på förslagen. De aktuella riktlinjerna syftar till att säkerställa att stadens synpunkter är korta, kärnfulla och tydligt formulerade. Förvaltningen ser dock en möjlig negativ konsekvens om riktlinjerna enbart ska gälla för externa remisser. Två olika sätt att skriva tjänsteutlåtanden riskerar att försvåra för handläggarna i deras dagliga arbete. 30 (41) Det hade varit värdefullt att ha tillgång till tillämpningsanvisningarna när riktlinjerna analyserades för att se om det är möjligt att även formulera svar på interna remisser enligt riktlinjerna. Många gånger är nämndernas beslut otydligt formulerade och läsaren kan inte direkt avgöra hur nämnden ställer sig i enskilda frågor. Genom att – likt riktlinje för hantering av externa remisser – i beslutsklämmen tydligt skriva ut nämndens ställningstaganden tillgängliggörs tjänsteutlåtandenas innehåll och den demokratiska processen stärks. I riktlinjerna uppmanas nämnder och bolag att avge tydliga ställningstaganden: • avstyrker/motsätter sig • tillstyrker/instämmer i • har inte några synpunkter på förslagen i den externa remissen För att stadens tjänsteutlåtanden ska vara tillgängliga för alla invånare anser förvaltningen att uttryck som avstyrker och tillstyrker bör undvikas och att de mer vardagliga motsätter sig samt instämmer i ska användas. Förvaltningen ser också värde i att ett antal standardfraser tas fram för tjänsteutlåtanden och då framför allt beslutsklämmarna. Många gånger uttrycker flera nämnder samma sak men i skilda ordalag. Genom samstämmiga beslutsklämmar ökar möjligheten att som medborgare utläsa skillnader i olika nämnder och bolags yttranden. Förvaltningen instämmer i remissens förslag, skickar med några idéer om vidareutveckling av remissvar av interna remisser och föreslår att nämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. 1. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Nämnden beslutar om omedelbar justering. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen har tagit del av förslaget till riktlinje för hantering av externa remisser och ser positivt på att ärendeberedningen tydliggörs och effektiviseras. Förvaltningen vill framföra följande synpunkter på förslaget: Intern remittering av extern remiss I riktlinjen anges att synpunkter på extern remiss enbart ska inhämtas från de nämnder och bolag vars verksamhetsområde direkt berörs av förslagen i remissen samt att roteln ska göra ett urval då antalet berörda nämnder och bolag är alltför 31 (41) omfattande. Detta ser förvaltningen positivt på då det inte alltid är tydligt varför nämnden ombeds att yttra sig. Det är önskvärt att remitterande part specificerar varför mottagande nämnd ombeds yttra sig över remissen. Vidare är det önskvärt att ett aktivt urval görs vid vidareremittering till stadsdelsnämnder, då dessa berörs i olika grad av olika remisser även om verksamhetsområdet är detsamma. Stadsdelsnämnderna tilldelas vanligtvis remisser i förutbestämda kluster som inte tar hänsyn till exempelvis demografiska skillnader eller skillnader mellan ytterstad och innerstad. I riktlinjen anges att ”Om den externa remissens svarstid inte medger behandling i nämnd eller bolag kan synpunkter istället inhämtas genom kontorsyttrande.”. Förvaltningen vill belysa att detta förutsätter att delegationsordningen inom berörd nämnd medger detta. Formkrav på synpunkter I riktlinjen anges att svarande nämnd bör undvika utförliga beskrivningar av stadens verksamhet samt återupprepning av remissens förslag i större utsträckning än nödvändigt för att förklara nämndens ställningstagande. Förvaltningen instämmer med detta men vill understryka att mottagaren av förvaltningens tjänsteutlåtande inte bara är kommunstyrelsen utan även stadsdelsnämnden. Återgivningen av ärendet behöver därför göras i den utsträckning som behövs för att nämnden ska få en tillräcklig förståelse för att kunna fatta beslut. Tillämpningsanvisningar Förvaltningen önskar ett förtydligande gällande var de tillämpningsanvisningar som hänvisas till återfinns, då de inte är bilagda remissen. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2025 följande. 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 30 september 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till att hanteringen av externa remisser förtydligas i riktlinjer. Likaså att tillämpningsanvisningar och mallar tillkommer. Sammantaget kan det effektivisera och öka förutsättningen för tydliga remissvar från nämnder och bolag. Det är också positivt att formkrav på synpunkter förtydligats i ”Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad”. 32 (41) Förvaltningen tycker det är bra att kategoriseringen tydliggörs i 1–3 och A, B, C. Förvaltningen observerar dock att det är tre kategorier i flödeschemat på sidan 4 men fyra kategorier på sidan 5. Detta och de olika formuleringarna skapar viss förvirring. I ”Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad” står det att Huvudregeln är att synpunkter på extern remiss enbart inhämtas från de nämnder och bolag vars verksamhetsområde direkt berörs av förslagen i den externa remissen. Förvaltningen önskar en möjlighet att föra dialog med roteln innan ärendet bereds om förvaltningens bedömning är att utskickad remiss ändå inte berör nämndens verksamhetsområde. Dialogen bör kunna leda till att remissen inte bereds som alternativ till att nämnden svarar Stadsdelsnämnden har inte några synpunkter på förslagen i den externa remissen då den bedöms enligt kategori 2 eller 3 för stadsdelsnämnden enligt riktlinjens formkrav. Förvaltningen vill lyfta att vissa remissvar samordnas av en facknämnd eller en samordnande funktion, till exempel stadsdelsarkivarierna som samordnar för samtliga elva stadsdelsnämnder, och att varje stadsdelsnämnd då inte svarar. Denna möjlighet bör finnas kvar. Barnrättsanalys Förvaltningen uppfattar inte att remissen ”Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad” ger direkta eller indirekta konsekvenser för barn. En vidare barnrättsanalys genomförs därför inte. Jämställdhetsanalys Förvaltningen uppfattar inte att remissen ”Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad” ger direkta eller indirekta konsekvenser för förvaltningens målgrupper beroende på att de är kvinnor/flickor eller män/pojkar. En vidare jämställdhetsanalys genomförs därför inte. Stockholms Stadshus AB Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 10 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Koncernledningen tillstyrker förslag till Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad. Bolaget anser att förslaget gör stadens remissvar tydligare och mer klargörande för remissvarens mottagare. Det skapar även bättre förutsättningar för dotterbolagen och i förlängningen koncernbolaget att inkomma med väl underbyggda synpunkter. Bolaget vill samtidigt påtala att VD, via aktiebolagslagen, har en annan ställning än en förvaltningschef. Styrelser sammanträder därför mer sällan än nämnder varför remissvar i allmänhet godkänns av VD än av bolagsstyrelse. Remissvaren anmäls till styrelse i efterhand. Bolaget bedömer att den ordningen kan gälla oförändrad även framöver. 33 (41) Bolaget instämmer i att befintlig ordning ska kvarstå där enskilda bolag ges möjlighet att besvara remisser som faller inom kategorierna 2, 3 eller 4 enligt förslaget till riktlinjer. Underremiss Mässfastigheter i Stockholm AB, S:t Erik Försäkrings AB, Stockholm Globe Arena Fastigheter AB och Stockholm Vatten och Avfall AB har inget att erinra varför bolagen valt att inte svara på remissen. AB Familjebostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse. Bolaget instämmer i vikten av att synpunkter på extern remiss enbart inhämtas från bolaget i de fall bolagets verksamhet direkt berörs av förslagen i den externa remissen och att roteln gör ett urval för de fall antalet berörda nämnder och bolag är alltför omfattande utifrån den kategorisering och de bedömningsgrunder som anges i Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad. Likaså tillstyrker bolaget förslaget att om den externa remissens svarstid inte medger behandling i nämnd eller bolag synpunkter istället inhämtas genom s.k. kontorsyttrande. Bolaget ställer sig även bakom rekommendationerna i Regeringskansliets skrift Svara på remiss – hur och varför? (PM 2021:1) och att det är de som ska tillämpas. AB Stockholmshems remissvar har i huvudsak följande lydelse. Bolaget tillstyrker förslaget till Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad. Bolaget välkomnar initiativet att ta fram nya mallar och stödmaterial, vilket kommer att underlätta och effektivisera bolagets arbete med att besvara externa remisser. AB Stokabs remissvar har i huvudsak följande lydelse. Mot bakgrund av det stora antalet externa remisser som inkommer till staden och den påverkan som remitterade förslag kan ha på stadens verksamheter anser Stokab övergripande att förslaget till riktlinjer för hantering av externa remisser är välavvägt. Bolaget välkomnar förtydligandet av formkrav för nämnder och bolagsstyrelser samt utvecklingen av kategorisering av externa remisser. Stokab instämmer i att det finns ett värde i att staden yttrar sig som samlad part till externa remittenter. Avseende Stokabs egen hantering av externa remisser vill bolaget framhålla följande. Stokabs bolagsstyrelse har en begränsad ärendemängd som motiverar att styrelsen sammanträder mer sällan än exempelvis stadens nämnder, varför bolaget sedan många år arbetar enligt ordningen att VD beslutar om bolagets remissyttranden, varefter dessa expedieras till berörd remittent samt anmäls till bolagsstyrelsen. Detta arbetssätt är stadfäst i bolagets attestinstruktion och delegationsordning och således beslutat av bolagets styrelse. I Stokabs remissyttranden över såväl externa som stadsinterna remisser redovisas därför en kort sammanfattning av det förslag som bolaget yttrar sig över, så att bolagsstyrelsen i remissyttrandet ska ha en möjlighet att 34 (41) få en överblick över det aktuella ärendet, utan att behöva uppsöka det remitterade förslaget. Givet förutsättningarna – behov av få formella styrelsesammanträden, men ett kontinuerligt flöde av såväl stadsinterna som externa remisser mellan sammanträdestillfällena – anser Stokab att det är mest ändamålsenligt för såväl bolaget som dess styrelse att fortsatt tillämpa samma arbetssätt. Stokab vill vidare framföra följande. Många av de externa remissyttranden som bolaget avger faller inom kategorierna 2, 3 eller 4 enligt förslaget till riktlinjer, det vill säga förslag som kräver speciella sakkunskaper som stadsledningskontoret saknar (i Stokabs fall relaterat till sektorn elektroniska kommunikationer), har marginell påverkan på staden i stort, eller att staden inte är formell remissinstans. För Stokabs vidkommande handlar det inte minst om de olika samrådsförfaranden som EU- kommissionen genomför relaterat till lagstiftningsförslag inom sektorn elektroniska kommunikationer. Sektorn elektroniska kommunikationer regleras ytterst på EU- nivån, utifrån ett unionsövergripande perspektiv som med nödvändighet inte alltid fullt ut kan beakta samtliga medlemsländers unika förutsättningar. Detta är exempelvis fallet med elektroniska kommunikationer, där Sverige och förefintligheten av kommunala stadsnät (som Stokab) är en relativt okänd företeelse inom unionen i övrigt. Det är därför helt affärskritiskt för Stokab att på eget initiativ yttra sig i de olika samråd och konsultationer som är en del av EU-kommissionens beslutsprocess, innan formella beslut av kommissionen eller parlamentet och ministerrådet. Även dessa yttranden anmäls till Stokabs bolagsstyrelse, varmed såväl styrelsen som den bredare allmänheten har full insyn i bolagets ställningstaganden i dessa ärenden. Givet den affärskritiska betydelsen av dessa yttranden avser bolaget också framgent yttra sig på eget initiativ. I övrigt har Stokab inget ytterligare att anföra, utan tillstyrker förslaget och förordar att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna detsamma. AB Svenska Bostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse. Bolaget anser att en korrekt och ändamålsenlig remisshantering är en viktig del av den svenska demokratin och ställer sig positivt till Riktlinje för hantering av externa remisser. Bolaget vill också framföra att det bör övervägas om det finns ett behov av att ta fram en motsvarande riktlinje gällande stadens remisshantering i stort, i syfte att ytterligare effektivisera hanteringen och till exempel dra nytta av de skalfördelar som finns inom Stadshus AB-koncernen. Långsiktigt ser bolaget även ett behov av att anpassa remisshanteringen till de utmaningar och möjligheter vi ser i och med den snabba tekniska utvecklingen. Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse. Bolaget ser positivt på att staden inför en gemensam struktur för hanteringen av externa remisser. En tydlig och enhetlig process bidrar till ökad transparens, effektivitet och rättssäkerhet i stadens samlade remisshantering. Det är också värdefullt att riktlinjen klargör ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen, rotlarna och stadens nämnder och bolag i fråga om hur remisser ska behandlas. 35 (41) Bostadsförmedlingen tar sällan emot externa remisser, varför riktlinjen sannolikt inte kommer att tillämpas regelbundet av bolaget. Det gör dock inte riktlinjen mindre viktig – en gemensam struktur för hantering av externa remisser bidrar till ökad tydlighet och kvalitet i stadens arbete och Bostadsförmedlingen tillstyrker därför förslaget. Kulturhuset Stadsteatern AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse. Bolaget ställer sig bakom remissen. Bolaget föreslår att uppgift alltid ges om vilka övriga bolag/förvaltningar som är interna instanser samt att inforamiton ges om bolagen/förvaltningarna getts olika svarstider. Detta för att förenkla eventuell samordning. Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse. Bolaget instämmer med förslaget och ser positivt på de föreslagna formkraven. Bolaget ser också fram emot de mallar och det stödmaterial för remissvar som ska tas fram enligt förslaget. Ytterligare ett sätt att effektivisera arbetet med remissvar vore att centralt göra sammanställningen av styckena Bakgrund och Ärendet. I dagsläget skrivs dessa avsnitt på samtliga remissinstanser, det vill säga tio bolag i detta specifika fall. I stället föreslås att sammanställningen bifogas remissbrevet och klistras in i respektive remissvar. S:t Erik Markutveckling AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse. Bolaget välkomnar de nya riktlinjerna och ser positivt på den tydlighet som riktlinjerna skapar. Det är också värdefullt för bolaget att få en tydlig bild av hur remisshanteringen i stort är organiserad i staden. För bolaget är avsnittet Formkrav på synpunkter särskilt värdefullt då det klargör hur våra remissvar bör struktureras och avgränsas för att bidra till en effektiv och enhetlig process. Bolaget kommer säkerställa att kommande remissvar följer de angivna formkraven. SISAB – Skolfastigheter i Stockholms remissvar har i huvudsak följande lydelse. Bolaget välkomnar stadens arbete att effektivisera remisshanteringen och tydliggöra staden ställningstagande vid externa remisser. Bolaget välkomnar att huvudregeln är att synpunkter på extern remiss enbart inhämtas från de nämnder och bolag vars verksamhetsområde direkt berörs av förslagen i den externa remissen. Stockholm Business Region AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse. Bolaget ställer sig i huvudsak positivt till förslaget till riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad. Det bedöms som angeläget att en gemensam och tydlig process etableras för att säkerställa en samordnad och effektiv hantering av externa remisser inom staden. En enhetlig ordning bedöms kunna bidra till ökad tydlighet gentemot externa aktörer samt till stärkt intern kvalitetssäkring av stadens yttranden. 36 (41) Samtidigt bedöms vissa utmaningar kunna uppstå vid en strikt tillämpning av riktlinjen. SBR har, inom ramen för sitt uppdrag, att företräda staden i frågor som rör det regionala och nationella näringslivssamarbetet, bland annat genom samverkan inom Stockholm Business Alliance (SBA). I detta arbete hanteras frågor och remisser som ofta omfattar flera kommuner och regioner och där tidsramarna inte alltid medger samordning via stadens ordinarie remissprocess. Det bör därför övervägas hur riktlinjen kan tillämpas med viss flexibilitet i de fall där SBR, inom ramen för sitt uppdrag och i samverkan med externa kommunala parter, behöver lämna yttranden eller synpunkter i eget namn. En sådan möjlighet bedöms nödvändig för att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av det interkommunala samarbetet inom näringslivsområdet. Bolaget tillstyrker förslaget till riktlinje, under förutsättning att tillämpningen möjliggör anpassning till de särskilda förutsättningar som gäller för stadens bolag med regionala och interkommunala samverkansuppdrag. Stockholms Hamn AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse. Bolaget ser därför positivt på att detta ska förtydligas. I ett samlat yttrande från kommunstyrelsen lyfts vanligtvis stadens huvudfrågor fram. För mottagaren kan även specifika synpunkter inom facknämnderna och bolagens ansvarsområden vara av värde. Bolaget vill därför lyfta fram vikten av att facknämnderna och bolagens yttranden följer med som bilagor till kommunstyrelsens yttrande. Bolaget ser positivt på förslaget att stadens nämnder/bolag föreslås följa rekommendationerna i Regeringskansliets skrift Svara på remiss – hur och varför? (PM 2021:1) i syfte att stadens yttrande ska vara tydligt och klargörande. Fokus ligger på att endast lämna synpunkter på det som berör nämnden/bolaget samt följa remissens disposition och rubriker. Bolaget vill lyfta fram att utrymme behöver finnas för att lämna synpunkter på frågor som missats i remissen men som borde ha hanterats. Stockholms Stads Parkerings AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse. Bolaget har inget att erinra till det förslag som lämnats utifrån riktlinjen som tagits fram utan ställer sig positiv till att förändringen genomförs. 37 (41) Reservationer m.m. Exploateringsnämnden Ersättaryttrande av Aron Modig (KD) 1. Att avslå förslaget. 2. Att därutöver anföra följande: Som landets huvudstad utgör Stockholms stad en viktig remissinstans. Stadens mycket omfattande och kompetenta förvaltningar ansvarar för Sveriges mest folkrika kommun – landets första miljonstad mot slutet av 2025 – vilket innebär såväl bredd- som spetskompetens. Stockholms stads yttranden har med rätta tyngd i både utformning och tillämpning av ny lagstiftning. I drygt ett år har styret arbetat med att ta fram en ny praxis för utformningen av svar på statliga remisser. Kristdemokraterna välkomnar till fullo den ursprungliga ambitionen om en separat och opolitisk bilaga till stadens sedvanliga tjänsteutlåtanden. Genom en förtydligad struktur utformad för att sakligt besvara remisser ökar stadens inflytande samtidigt som avgörande konsekvensanalyser underlättas på regeringskansliet. Det vinner Sverige på. Detta konsultativa beslutsfattande är en grundsten i svensk politisk administration och något som vi inte har råd att begrava bakom politiska meningsskiljaktigheter. Därför förvånas vi över att Socialdemokraterna systematiskt förespråkat en politiskt författad och därmed partisk sammanfattning som inledning på bilagan, som ursprungligen avsågs vara opolitisk. Därtill exkluderas oppositionens reservationer från bilagan vilket inte kan anses anständigt ifall den tillåts bli en politiskt färgad produkt. Vi har tillsammans med övriga oppositionspartier lyft detta vid varje avstämning med styret utan att hörsammas. Vi motsätter oss å det starkaste detta fulspel. Fastighetsnämnden Reservation av Hansi Karppinen (L) 1. att revidera riktlinjerna enligt det som anförs samt 2. att därutöver anföra följande: Det förslag till riktlinjer som nu är ute på remiss bygger på en ambition att skapa tydlighet och enhetlighet i stadens remisshantering, vilket i grunden är positivt. Samtidigt framträder betydande risker som motiverar den revidering vi föreslår. Den mest centrala invändningen gäller att den nya ordningen ger stadsledningskontoret och de politiska rotlarna ett avsevärt större inflytande över remissvaren än idag. När den samlade bedömningen ska formuleras centralt finns en uppenbar risk att facknämndernas professionella perspektiv inte får genomslag i samma utsträckning som tidigare. Det gör remissvaren mer politiserade och mindre förankrade i 38 (41) sakkunskap och konsekvensanalys, vilket varken stärker kvaliteten eller transparensen. En sådan centralisering påverkar också den demokratiska balansen. Det framgår i förslaget hur ansvarigt borgarråd ska kunna påverka remissvaren, men det sägs ingenting om oppositionens roll. Därmed riskerar remisshanteringen att helt spegla majoritetens uppfattning, medan alternativa perspektiv endast syns i protokollsanteckningar och alltså inte i själva remissvaret. Detta försvagar remissinstitutets funktion som en bred belysning av stadens samlade ståndpunkter och riskerar dessutom att underminera förtroendet för processen. För oss liberaler är det viktigt att stadens yttranden präglas av mångsidighet, insyn och respekt för oppositionens möjligheter att bidra. Utöver de demokratiska aspekterna finns även oklarheter som rör ansvarsfördelning och kvalitet i den praktiska processen. Det framgår inte vem som ska ansvara för barnkonsekvensanalyser eller hur tunga expertunderlag ska vägas när rotlarna formulerar stadens slutliga ståndpunkt. Om grundliga fackmässiga bedömningar inte ges tydligt utrymme riskerar stadens yttranden att förlora sin sakliga tyngd, vilket i förlängningen går ut över både rättssäkerhet och kvalitet i beslutsunderlagen för de statliga och regionala aktörer som efterfrågar yttranden från staden. En riktlinje för remisshantering bör vara ett verktyg som stärker professionalism, tydlighet och demokratiskt inflytande. I nuvarande förslag är dessa värden inte tillräckligt säkerställda. Genom att revidera riktlinjen i enlighet med Liberalernas förslag kan staden skapa en modell som både värnar fackkompetensen, säkerställer tydliga och transparenta roller och garanterar att oppositionens perspektiv fortsatt är en integrerad del av remisshanteringen. Det skulle ge ett mer demokratiskt och rättssäkert system som bättre tjänar stadens invånare och den offentliga förvaltning som förväntas tala med en röst som är både sakligt grundad och politiskt hederlig. Förskolenämnden Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande Förslaget innebär att stadsledningskontoret och de politiska rotlarna får mycket större inflytande på bekostnad av enskilda facknämnder, och därmed minskar också oppositionens möjligheter att påverka. Oppositionens alternativa perspektiv kommer med detta förslag att synas först i protokollsanteckningar och inte i remissvaret. Det här förslaget riskerar således att centralisera remisshanteringen för mycket. När rotlarna och SLK får mycket större makt över remissvaren, bidrar det också till att fackförvaltningarnas inte på samma sätt som idag får genomslag och att svaret blir mer politiskt än professionellt. Det blir 39 (41) således inte transparent vad som är politikens synpunkter och vad som är förvaltningarnas sakliga invändningar. Det blir slutligen även oklart vem som ansvarar för barnkonsekvensanalys och hur tunga expertbedömningar ska vägas samman när den centrala sammanställningen görs. Socialnämnden Reservation av Jan Jönsson (L) 1. att avslå förvaltningens förslag till beslut, 2. att riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad revideras med hänsyn till den kritik som anförs nedan, samt 3. att därutöver anföra. Förslaget innebär att stadsledningskontoret och de politiska rotlarna får mycket större inflytande på bekostnad av enskilda facknämnder, och därmed minskar också oppositionens möjligheter att påverka. Oppositionens alternativa perspektiv kommer med detta förslag att synas först i protokollsanteckningar och inte i remissvaret. Det här förslaget riskerar således att centralisera remisshanteringen för mycket. När rotlarna och SLK får mycket större makt över remissvaren, bidrar det också till att fackförvaltningarnas inte på samma sätt som idag får genomslag och att svaret blir mer politiskt än professionellt. Det blir således inte transparent vad som är politikens synpunkter och vad som är förvaltningarnas sakliga invändningar. Det blir slutligen även oklart vem som ansvarar för barnkonsekvensanalys och hur tunga expertbedömningar ska vägas samman när den centrala sammanställningen görs. Stadsbyggnadsnämnden Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD) Se ersättaryttrande anfört av Aron Modig (KD) under exploateringsnämnden. Trafiknämnden Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD) Se ersättaryttrande anfört av Aron Modig (KD) under exploateringsnämnden. Utbildningsnämnden Reservation av Jan Jönsson (L) Se reservation anförd av Åsa Nilsson Söderström (L) under förskolenämnden. 40 (41) 1. Äldrenämnden Reservation av Margita Jacobsson (L) och Malin Frick (C) Se reservation anförd av Åsa Nilsson Söderström (L) under förskolenämnden. 41 (41) Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad 1 (7) Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad 2026-01-26 Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad 2 (7) Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad 3 (7) Innehåll Inledning................................................................................................................ 3 Syfte ...................................................................................................................... 3 Extern remiss ....................................................................................................... 3 Avgränsning .......................................................................................................... 3 Huvudprocess för hantering av extern remiss ................................................. 4 Rotelorganisationens ansvar ............................................................................. 5 Kategorisering/bedömning av extern remiss.................................................... 5 Intern remittering av extern remiss .................................................................... 6 Formkrav på synpunkter ..................................................................................... 6 Stadens yttrande över extern remiss ................................................................ 7 Expediering ........................................................................................................... 7 Inledning Stockholms stad får varje år ett stort antal remisser från Regeringskansliet, andra statliga myndigheter, andra kommuner, regioner, organisationer och andra externa organ. För att det stadsövergripande arbetet med att besvara externa remisser ska vara effektivt och resultera i ett tydligt svar/yttrande från staden ska stadens nämnder och bolag följa Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad med tillhörande tillämpningsanvisningar. Syfte Syftet med Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad är att skapa ett större värde genom att effektivisera remisshanteringen och tydliggöra stadens svar på externa remisser. Extern remiss Med extern remiss avses remiss från Regeringskansliet, statliga myndigheter, andra kommuner, regioner, organisationer och andra externa organ som inkommer till Stockholms stad för yttrande. Avgränsning Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad omfattar inte remisser där staden är part, från myndigheter inom Stockholms stad, inbjudan till samråd eller annan begäran om yttrande där särskilda bestämmelser finns i lag eller annan författning. Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad 4 (7) Huvudprocess för hantering av extern remiss Stockholms stads hantering av extern remiss utgår från kommunstyrelsen. Om en extern remiss inkommit direkt till annan nämnd/förvaltning, bolag eller enskild handläggare ska remissen som huvudregel omgående skickas till kommunstyrelsen för vidare hantering. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Remiss Lottas Kategorise- Remitteras i Synpunkter Yttrande Politiskt Expedi- inkommer till ring och staden lämnas tas fram beslut i ering till KS rotel bedömning KS KF/KS Roteln kategoriserar/ Nämnd Borgarrådets kansli bedömer Förvaltning/ synpunkter diarieför Bolag inkluderade inkommen 1. Principiell betydelse/stor Ett samlat yttrande handling påverkan/politisk (inkl. borgarrådets betydelse synpunkter) samt Formell beslutsunderlag. 2. Speciella granskning av sakkunskaper/ej KF/KS kansli stadsövergripande/ringa politisk betydelse 3. Marginell/ingen påverkan för staden/politisk betydelse Huvudprocessen för hantering av extern remiss består av följande moment: 1. Extern remiss inkommer till Kommunstyrelsen i Stockholms stad och registreras av KF/KS kansli i kommunstyrelsens diarium. 2. Den externa remissen lottas/fördelas av KF/KS kansli till föredragande rotel. 3. Roteln kategoriserar och bedömer den externa remissen (se avsnitt Kategorisering/bedömning av externa remisser). 4. Roteln remitterar den externa remissen för synpunkter internt till stadsledningskontoret, berörda nämnder och Stockholms Stadshus AB för det fall något av bolagen berörs. 5. Stadens interna remissinstanser lämnar synpunkter på den del av den externa remissen som berör deras verksamhetsområde (se avsnitt Formkrav på synpunkter). 6. Roteln tar fram ett samlat yttrande från staden utifrån inkomna synpunkter från stadens remissinstanser och inkluderar borgarrådets synpunkter. Yttrandet biläggs promemorian. 7. Politiskt beslut i kommunstyrelsen fastställer stadens yttrande över den externa remissen. 8. KF/KS kansli expedierar stadens samlade yttrande med tillhörande beslutsunderlag. Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad 5 (7) Rotelorganisationens ansvar Den politiska organisationen (rotelorganisationen) förbereder ärenden till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Föredragande borgarråd/rotel tar ställning till om staden ska svara på en extern remiss och ärendets fortsatta hantering samt tar fram stadens samlade yttrande (se avsnitt Stadens yttrande över extern remiss). Kategorisering/bedömning av extern remiss De externa remisser som Stockholms stad får för yttrande har olika dignitet utifrån remissförslagens påverkan på staden. För att säkerställa en effektiv hantering ska den externa remissen som inkommer till Stockholms stad kategoriseras och bedömas av föredragande borgarråd/rotel enligt följande fyra kategorier: Kategori 1 Förslagen i den externa remissen A: Remisstiden möjliggör har en stor påverkan på Stockholms behandling av nämnd/ stad, är av principiell betydelse eller bolag har en politisk betydelse B: Remisstiden är för kort för nämndbehandling och anstånd har inte beviljats C: Remisstiden är mycket kort och anstånd har inte beviljats Kategori 2 Förslagen i den externa remissen kräver speciella sakkunskaper som stadsledningskontoret saknar och remissen saknar stadsövergripande betydelse/har marginell politisk betydelse Kategori 3 Förslagen i den externa remissen har liten/marginell/ingen påverkan för staden Kategori 4 Stockholms stad är inte formell remissinstans, utan remissen besvaras på eget initiativ från staden Kategorierna och bedömningsgrunderna beskrivs och exemplifieras i Tillämpningsanvisningar för riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad. Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad 6 (7) Intern remittering av extern remiss Huvudregeln är att synpunkter på extern remiss enbart inhämtas från de nämnder och bolag vars verksamhetsområde direkt berörs av förslagen i den externa remissen. Roteln ska göra ett urval för de fall antalet berörda nämnder och bolag är alltför omfattande. Samtliga externa remisser som kommunstyrelsen svarar på ska remitteras till stadsledningskontoret, som tar fram ett stadsövergripande förslag som svar på remissen. Om den externa remissens svarstid inte medger behandling i nämnd eller bolag kan synpunkter istället inhämtas genom kontorsyttrande. Formkrav på synpunkter För att stadens yttrande ska vara tydligt och klargörande uppmanas stadens nämnder/bolag att följa rekommendationerna i Regeringskansliets nu gällande skrift Svara på remiss – om remisser av betänkanden och andra förslag från Regeringskansliet (PM 2021:1). Stadens nämnder/bolag uppmanas att i sitt remissvar till kommunstyrelsen: • följa den externa remissens disposition och använda samma rubriker och/eller avsnittsnumrering som i den externa remissen • lämna synpunkter enbart på de delar som berör nämndens/bolagets verksamhetsområde • avge tydliga ställningstaganden: ▪ avstyrker/motsätter sig ▪ tillstyrker/instämmer i ▪ har inte några synpunkter på förslagen i den externa remissen • undvika att återupprepa den externa remissens förslag i större utsträckning än vad som är nödvändigt för att förklara nämndens/bolagets ställningstagande eller synpunkt • undvika utförliga beskrivningar om Stockholms stads verksamhet i större utsträckning än vad som är nödvändigt för att förklara nämndens/bolagets ställningstagande eller synpunkt Om nämnden/bolaget lämnar egna förslag ska dessa vara tydligt formulerade. Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad 7 (7) Stadens yttrande över extern remiss Roteln tar fram stadens samlade yttrande utifrån inkomna synpunkter från nämnder och bolag och inkluderar föredragande borgarrådets synpunkter. Yttrandet biläggs kommunstyrelsens promemoria. Kommunstyrelsen antar yttrandet som stadens svar på den externa remissen. Huvudregeln är att kommunstyrelsens ordförande (KSO) är avsändare av yttrandet. Expediering KF/KS kansli expedierar stadens samlade yttrande, inklusive föredragande borgarrådets synpunkter, med tillhörande beslutsunderlag. --- [KF § 20 Skolbiblioteksplan för förskolor och skolor i Stockholms stad.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 1 2026-01-26 § 20 Skolbiblioteksplan för förskolor och skolor i Stockholms stad Framställan från förskolenämnden, kulturnämnden och utbildningsnämnden KS 2025/1276 Beslut 1. Skolbiblioteksplan för förskolor och skolor i Stockholms stad godkänns enligt bilaga 1 till utlåtandet. 2. Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021-2024 (Dnr KS 2020/1413), med förlängd aktualitetstid till 2025 (dnr KS 2023/1354), upphör därmed att gälla. Reservationer Samtliga ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Liberalerna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Skolbiblioteksplan för förskolor och skolor i Stockholms stad. I debatten yttrar sig, se bilaga 3. Förslag till beslut Alma Carlsson (S), Tina Kratz (V) och Lisa Carlbom (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Linnéa Vinge (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Isabel Smedberg-Palmqvist (L) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige Protokoll nr 1 2026-01-26 Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-02-02 Sara Stenudd 2026-02-02 Christofer Fjellner 2026-02-02 Karin Jöback 2026-02-02 Utlåtande Rotel III, Rotel VI, Rotel VII (Dnr KS 2025/1276) Skolbiblioteksplan för förskolor och skolor i Stockholms stad Framställan från förskolenämnden, kulturnämnden och utbildningsnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Skolbiblioteksplan för förskolor och skolor i Stockholms stad godkänns enligt bilaga 1 till utlåtandet.. 2. Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021-2024 (Dnr KS 2020/1413), med förlängd aktualitetstid till 2025 (dnr KS 2023/1354), upphör därmed att gälla. Föredragande borgarråden Emilia Bjuggren, Torun Boucher och Alexandra Mattsson Sammanfattning av ärendet Utbildningsnämnden har, enligt uppdrag från kommunfullmäktige i budget 2024, i samarbete med förskolenämnden och kulturnämnden tagit fram ett förslag till reviderad skolbiblioteksplan. Syftet är att barn, elever och lärare ska ha likvärdig och god tillgång till ändamålsenliga bibliotek i förskolan respektive skolan. Skolbiblioteksplanen riktar sig i första hand till rektorer och är en handlingsplan för fortsatt biblioteksutveckling i stadens förskolor och skolor. Enligt bibliotekslagen (SFS 2013:801) ska alla kommuner anta en plan för sin verksamhet rörande biblioteksområdet. Stockholm stad har sedan år 2016 tagit fram en skolbiblioteksplan, som utgör ett komplement till den stadsövergripande biblioteksplanen och omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, skola, anpassad grundskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Beredning Ärendet har initierats av förskolenämnden, kulturnämnden och utbildningsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret. 1 (12) Stadsledningskontoret framhåller att den reviderade skolbiblioteksplanen bidrar till att förtydliga mål och roller, vilket kan gynna språkutveckling samt bidra till en ökad läsglädje hos förskolebarn och elever. Föredragande borgarrådens synpunkter I en tid där läsförståelsen sjunker och informationsflödet ökar är tillgången till ändamålsenliga bibliotek en nyckelfaktor för att stärka barns språkutveckling, tillgång till kultur och utveckling av medie- och informationskunnighet, men också för att ge fler barn och unga möjlighet att upptäcka läsglädje. Stadens skolbibliotek ska ha ett brett och varierat utbud av medier och erbjuda en trygg och lugn plats för våra elever. I den nya skolbiblioteksplanen skärper vi kraven på utbildade bibliotekarier i våra skolbibliotek, i enlighet med ny lagstiftning, för att öka andelen skolor som har bemannande skolbibliotek. Fackutbildade bibliotekarier fyller en central roll oavsett om det handlar om att utbilda i källkritik och ge eleverna verktyg att tänka kritiskt eller sätta den där boken i ett barns hand som gör att världen öppnar sig och läslusten tänds. I skolbiblioteksplanen tydliggörs också vikten av väl fungerande samarbete mellan förskolan och Stockholms stadsbibliotek för att skapa lust till litteratur och läsning och stimulera språkutveckling, liksom att ge tid och plats åt kreativa och inspirerande läsmiljöer på förskolorna. Att tidigt arbeta med att väcka intresse för läsning och med att utveckla barnens språk och ordförråd är centrala uppgifter för våra förskolor och i förlängningen avgörande för att ge barn och unga likvärdiga möjligheter att lyckas i skolan. Bilagor 1. Bilaga - Skolbiblioteksplan för förskolor och skolor i Stockholms stad, dnr KS 2025/1276-1.2 2. Bilaga - Utvärdering av stadens skolbiblioteksverksamhet, dnr KS 2025/1276- 1.3 3. Bilaga - Barnkonsekvensanalys i samband med revidering av stadens skolbiblioteksplan, dnr KS 2025/1276-1.4 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådens förslag. 2 (12) Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis avslå föredragande borgarråds förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande Skolbibliotek främjar inte bara läsning och språkutveckling utan stöder också elevernas inlärning. Dessutom skapar skolbiblioteket en miljö i skolan där eleverna kan dra sig undan för att studera eller få tid för återhämtning. Därutöver bidrar skolbiblioteket till att stödja undervisningen genom att tillhandahålla material som kompletterar läroplanen. Utbildade skolbibliotekarier bidrar till att eleverna får en bra förståelse kring källor, hittar rätt text vid rätt tillfälle, känner till de vägar som finns för att få tag på litteratur, och lär känna hela nätverket för mediaförmedling. Skolbibliotekarien möter eleverna varje dag i skolan och är särskilt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Forskning, framför allt från USA, visar en positiv effekt på media-och kommunikationskunnighet bland elever som har en skolbibliotekarie. Man har också funnit positiva samband mellan heltidsanställda, kvalificerade skolbibliotekarier och elevernas resultat vad gäller prov i språkkunskap, samt läs- och skrivprov. Det finns även en studie ifrån Linköping som jämfört skolor med utbildad skolbibliotekarie och skolor utan och funnit högre elevresultat i källkritik i de nationella proven. Med anledning av detta har Liberalerna föreslagit i en motion att fullmäktige tar beslut om att säkerställa att andelen fackutbildade skolbibliotekarier i Stockholms skolor ökar för att framåt uppnå målet om 100 %. Tyvärr röstade majoriteten ner vår motion. Den biblioteksplan som majoriteten här föreslår brister på flera viktiga punkter. Stockholms stad behöver en skolbiblioteksplan som tydligt säkrar likvärdighet, kvalitet och tillgänglighet. Liberalerna vill därför se att planen förstärks. Det bör för det första vara professionell bemanning som norm. Ett skolbibliotek är inte en lokal med böcker, utan en pedagogisk verksamhet. Utan utbildad personal blir biblioteket aldrig den resurs som läroplanen avser. Liberalerna anser därför att Stockholms mål måste vara att varje skola har tillgång till en utbildad bibliotekarie. Där det inte är möjligt ska samverkanslösningar utvecklas, exempelvis mellan flera skolor eller i nära samarbete med stadsbiblioteket. För det andra vill vi understryka betydelsen av skolbiblioteken som utifrån ett integrationsperspektiv. Förskolans arbete med språk och berättande är avgörande, särskilt för barn med annat modersmål än svenska. Här krävs ett systematiskt arbete där bibliotekens resurser används bättre än i dag. Slutligen anser vi att det behövs en tydligare uppföljning. Att planen ”ska följas upp årligen” räcker inte. Utbildningsnämnden måste få en kvalitetsredovisning med indikatorer för bemanning, tillgänglighet, användning och läsfrämjande arbete. Endast på det sättet 3 (12) kan vi säkerställa att stadens ambitioner omsätts i verklighet och att planen inte blir en papperstiger. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 17 december 2025 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Gabriel Kroon (SD) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Vi ser mycket positivt på ambitionen att främja barns och ungas läslust. Läsning stärker ordförrådet, förbättrar språkförståelsen och bidrar till fantasi, kreativitet och kritiskt tänkande. En god läsvana i tidig ålder lägger grunden för skolframgång och framtida studier, och är en nyckel till både personlig utveckling och delaktighet i samhället. För de barn som inte får med sig svenska språket hemifrån är det av yttersta vikt att förskolan och skolan tar ansvar för att dessa barn ges de bästa förutsättningar att lära sig svenska. Vi vet hur svårt det blir för den som inte behärskar svenska ordentligt. Det leder till utanförskap, svårigheter i skolan och försämrade möjligheter på arbetsmarknaden. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att Vänsterstyret, trots sjunkande svenskkunskaper bland barn och unga, väljer att prioritera främjandet av läsning på modersmål. Det ska inte vara rektorns ansvar att stimulera läsning på andra språk än svenska. Rektorns huvuduppgift ska vara att säkerställa att alla barn utvecklar starka kunskaper i svenska språket. Om barnen ska läsa på sitt modersmål bör det vara ett ansvar som vilar på hemmet och föräldrarna, inte på skolan. Reservation av Jan Jönsson (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. 4 (12) Ärendet Utbildningsnämnden, kulturnämnden och förskolenämnden har gemensamt tagit fram ett förslag till reviderad skolbiblioteksplan, utifrån uppdrag från kommunfullmäktiges budget 2024. Revideringarna har gjorts med hänsyn till förändringar i förskolans läroplan (Lpfö 2018), nya skrivningar om skolbibliotek i 2 kap. 24 § skollagen (SFS 2010:800) samt en utvärdering av Stockholm stads skolbibliotek, som har genomförts under 2024. Revideringsprocessen har innefattat en bred organisation för samverkan med berörda målgrupper. Revideringen har skett parallellt med revidering stadens övergripande biblioteksplan. Inom ramen för arbetet har en barnkonsekvensanalys genomförts som bland annat belyser att tydligare kvalitetskrav och stark förankring i både utbildnings- och kulturväsendet är positivt för arbete i linje med barnkonventionen och för barns rättigheter. I förslag till nya skolbiblioteksplanen synliggörs barns röster, i form av citat då de fått framföra tankar om biblioteken. Skolbiblioteksplanen är en handlingsplan som i första hand riktar sig mot rektorer med syfte att barn, elever och lärare ska ha en likvärdig och god tillgång till ändamålsenliga bibliotek. I föreslagen biblioteksplan har kvalitetskrav förtydligats och till sitt innehåll konkretiserats med exempel på hur kvalitetskraven kan uppnås. Exempelvis ska alla skolbibliotek tillhandahålla behovsanpassat utbud, integreras i undervisning och prioritera elever som har mest behov av stöd. För förskolan lyfts det kompensatoriska och språkutvecklande arbetet samt samverkan med hemmet fram. Skärpningar i stadens skolbiblioteksplan väntas leda till en ökad bemanning och kompetens i stadens skolbibliotek, då krav finns att skolbiblioteken ska vara bemannade av utbildad personal. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 september 2025 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L), se Reservationer m.m. Reservation av Linnéa Vinge (SD), se Reservationer m.m. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 följande. 1. Kulturnämnden godkänner förvaltningarnas tjänsteutlåtande inklusive förslaget till reviderad skolbiblioteksplan (bilaga 1) och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. 5 (12) 2. Kulturnämnden föreslår att kommunfullmäktige delegerar beslut om mindre ändringar i skolbiblioteksplanen till utbildningsnämnden respektive förskolenämnden utifrån de skolformer som berörs. Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L), se Reservationer m.m. Reservation av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025 följande. 1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningarnas tjänsteutlåtande inklusive förslaget till reviderad skolbiblioteksplan (bilaga 1) och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. 2. Utbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige delegerar beslut om mindre ändringar i skolbiblioteksplanen till utbildningsnämnden respektive förskolenämnden utifrån de skolformer som berörs. Reservation av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens, kulturförvaltningens och utbildningsförvaltningens gemensamma tjänsteutlåtande daterat den 3 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse. Skolbiblioteksplanen ska bidra till att öka likvärdigheten i fråga om barns, elevers och lärares tillgång till bibliotek i förskolan respektive skolan. I planen beskrivs hur förskolan kan använda bibliotek i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet och hur de lagstadgade ändamålen med skolbibliotek ska uppnås i stadens skolor. Skolbiblioteksplanen är ett verktyg för verksamhetsutveckling. Samverkan mellan stadens förskolor och Stockholms stadsbibliotek har visat sig framgångsrik och viktig för att stimulera språkutveckling och lust till litteratur och läsning. För att skolornas bibliotek i sin tur ska vara lättillgängliga och fungera som ett nav för kunskapsinhämtning krävs god bemanning samt integrering på skolan. Samverkan mellan bibliotekspersonal och pedagoger är nyckelfaktorn som möjliggör att biblioteket används som en del i undervisningen för att stärka barn och ungas läsintresse och lärande. Efter att aktuella nämnder och slutligen kommunfullmäktige har beslutat om planen kommer den att formges grafiskt och spridas till berörda verksamheter för implementering. Konsekvenser för barn och barns rättigheter och för jämställdhet Under arbetet med revideringen av skolbiblioteksplanen har en barnkonsekvensanalys gjorts (bilaga 3). Barnkonsekvensanalysen har omfattat intervjuer med cirka 25 förskolebarn samt cirka 75 elever från grundskolan, gymnasieskolan och anpassad 6 (12) grundskola. Det går här att se tydliga likheter mellan vad barn, elever och vuxna i skolan och förskolan lyfter fram som viktigt med bibliotek. Flera av dessa aspekter slås också fast av den nya lagstiftningen om skolbibliotek. Exempel på detta, som också har skrivits fram tydligare i den reviderade skolbiblioteksplanen, är vikten av ett brett och varierat utbud av medier, en trygg och lugn plats samt möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten. Biblioteksverksamhet kan bidra starkt i förhållande till en rad artiklar i Barnkonventionen, till exempel: • artikel 17 - barn har rätt att få tillgång till information • artikel 23 - rättigheter för barn med funktionsnedsättning • artikel 31 - rätt att vare med i och ta del av det konstnärliga och kulturella livet. När de kvalitetskrav gällande bland annat bemanning som skrivs fram i den reviderade skolbiblioteksplanen uppnås leder det till att Barnkonventionen bättre efterlevs i Stockholms stad. Jämställdhetssarbete tydlliggörs genom att förslaget till ny skolbiblioteksplan skriver fram att skolbiblioteken ska användas som en del i skolans jämställdhets- och värdegrundsarbete. Skolbiblioteket ska bidra till att alla elever oavsett kön kan tillgodogöra sig undervisningen. Exempel på hur detta kan göras är genom aktiviteter som särskilt främjar pojkars läsning, eftersom studier visar att de generellt läser mindre än flickor. Remissammanställning Ärendet har initierats av förskolenämnden, kulturnämnden och utbildningsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förändrad lagstiftning innebär att skolbiblioteken tydliggörs än mer som en pedagogisk resurs och integrerad del i undervisning samt att elever ska ha nära tillgång till skolbibliotek med utbildad skolbibliotekspersonal. Stadsledningskontoret ser att dessa delar samt skrivningar kring säkerställande av det språkutvecklande arbetet, anpassningar och särskilt stöd bidrar till att stärka stadens arbete i enlighet med kommunfullmäktiges mål om alla barns lika möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan. Den reviderade skolbiblioteksplanen bidrar till att förtydliga mål och roller, vilket kan gynna språkutveckling samt bidra till en ökad läsglädje hos förskolebarn och elever. 7 (12) Reservationer m.m. Förskolenämnden Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut 2. Att därutöver anföra Skolbibliotek främjar inte bara läsning och språkutveckling och stöder också elevernas inlärning. Dessutom skapar skolbiblioteket en miljö i skolan där eleverna kan dra sig undan för att studera eller få tid för återhämtning. Därutöver bidrar skolbiblioteket till att stödja undervisningen genom att tillhandahålla material som kompletterar läroplanen. Utbildade skolbibliotekarier bidrar till att eleverna får en bra förståelse kring källor, hittar rätt text vid rätt tillfälle, känner till de vägar som finns för att få tag på litteratur, och lär känna hela nätverket för mediaförmedling. Skolbibliotekarien möter eleverna varje dag i skolan och är särskilt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Forskning, framför allt från USA, visar en positiv effekt på media-och kommunikationskunnighet bland elever som har en skolbibliotekarie. Man har också funnit positiva samband mellan heltidsanställda, kvalificerade skolbibliotekarier och elevernas resultat vad gäller prov i språkkunskap, samt läs- och skrivprov. Det finns även en studie ifrån Linköping som jämfört skolor med utbildad skolbibliotekarie och skolor utan och funnit högre elevresultat i källkritik i de nationella proven. Med anledning av detta har Liberalerna föreslagit i en motion att fullmäktige tar beslut om att säkerställa att andelen fackutbildade skolbibliotekarier i Stockholms skolor ökar för att framåt uppnå målet om 100 %. Tyvärr röstade majoriteten ner vår motion. Den biblioteksplan som majoriteten här föreslår brister på flera viktiga punkter. Stockholms stad behöver en skolbiblioteksplan som tydligt säkrar likvärdighet, kvalitet och tillgänglighet. Liberalerna vill därför se att planen förstärks. Det bör för det första vara professionell bemanning som norm. Ett skolbibliotek är inte en lokal med böcker, utan en pedagogisk verksamhet. Utan utbildad personal blir biblioteket aldrig den resurs som läroplanen avser. Liberalerna anser därför att Stockholms mål måste vara att varje skola har tillgång till en utbildad bibliotekarie. Där det inte är möjligt ska samverkanslösningar utvecklas, exempelvis mellan flera skolor eller i nära samarbete med stadsbiblioteket. 8 (12) För det andra vill vi understryka betydelsen av skolbiblioteken som utifrån ett integrationsperspektiv. Förskolans arbete med språk och berättande är avgörande, särskilt för barn med annat modersmål än svenska. Här krävs ett systematiskt arbete där bibliotekens resurser används bättre än i dag. Slutligen anser vi att det behövs en tydligare uppföljning. Att planen ”ska följas upp årligen” räcker inte. Utbildningsnämnden måste få en kvalitetsredovisning med indikatorer för bemanning, tillgänglighet, användning och läsfrämjande arbete. Endast på det sättet kan vi säkerställa att stadens ambitioner omsätts i verklighet och att planen inte blir en papperstiger. Reservation av Linnea Vinge (SD) Reservation saknas i protokollet från förskolenämnden. Kulturnämnden Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) att nämnden delvis avslår förvaltningens förslag till beslut, och anför vidare följande: Skolbibliotek främjar inte bara läsning och språkutveckling och stöder också elevernas inlärning. Dessutom skapar skolbiblioteket en miljö i skolan där eleverna kan dra sig undan för att studera eller få tid för återhämtning. Därutöver bidrar skolbiblioteket till att stödja undervisningen genom att tillhandahålla material som kompletterar läroplanen. Utbildade skolbibliotekarier bidrar till att eleverna får en bra förståelse kring källor, hittar rätt text vid rätt tillfälle, känner till de vägar som finns för att få tag på litteratur, och lär känna hela nätverket för mediaförmedling. Skolbibliotekarien möter eleverna varje dag i skolan och är särskilt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Forskning, framför allt från USA, visar en positiv effekt på media-och kommunikationskunnighet bland elever som har en skolbibliotekarie. Man har också funnit positiva samband mellan heltidsanställda, kvalificerade skolbibliotekarier och elevernas resultat vad gäller prov i språkkunskap, samt läs- och skrivprov. Det finns även en studie ifrån Linköping som jämfört skolor med utbildad skolbibliotekarie och skolor utan och funnit högre elevresultat i källkritik i de nationella proven. Med anledning av detta har Liberalerna föreslagit i en motion att fullmäktige tar beslut om att säkerställa att andelen fackutbildade skolbibliotekarier i Stockholms skolor ökar för att framåt uppnå målet om 100 %. Tyvärr röstade majoriteten ner vår motion. 9 (12) Den biblioteksplan som majoriteten här föreslår brister på flera viktiga punkter. Stockholms stad behöver en skolbiblioteksplan som tydligt säkrar likvärdighet, kvalitet och tillgänglighet. Liberalerna vill därför se att planen förstärks. Det bör för det första vara professionell bemanning som norm. Ett skolbibliotek är inte en lokal med böcker, utan en pedagogisk verksamhet. Utan utbildad personal blir biblioteket aldrig den resurs som läroplanen avser. Liberalerna anser därför att Stockholms mål måste vara att varje skola har tillgång till en utbildad bibliotekarie. Där det inte är möjligt ska samverkanslösningar utvecklas, exempelvis mellan flera skolor eller i nära samarbete med stadsbiblioteket. För det andra vill vi understryka betydelsen av skolbiblioteken som utifrån ett integrationsperspektiv. Förskolans arbete med språk och berättande är avgörande, särskilt för barn med annat modersmål än svenska. Här krävs ett systematiskt arbete där bibliotekens resurser används bättre än i dag. Slutligen anser vi att det behövs en tydligare uppföljning. Att planen ”ska följas upp årligen” räcker inte. Utbildningsnämnden måste få en kvalitetsredovisning med indikatorer för bemanning, tillgänglighet, användning och läsfrämjande arbete. Endast på det sättet kan vi säkerställa att stadens ambitioner omsätts i verklighet och att planen inte blir en papperstiger. Reservation av Emelie Wassermann (SD) att nämnden i huvudsak bifaller förvaltningens förslag till beslut, och anför därutöver följande: Vi ser mycket positivt på ambitionen att främja barns och ungas läslust. Läsning stärker ordförrådet, förbättrar språkförståelsen och bidrar till fantasi, kreativitet och kritiskt tänkande. En god läsvana i tidig ålder lägger grunden för skolframgång och framtida studier, och är en nyckel till både personlig utveckling och delaktighet i samhället. För de barn som inte får med sig svenska språket hemifrån är det av yttersta vikt att förskolan och skolan tar ansvar för att dessa barn ges de bästa förutsättningar att lära sig svenska. Vi vet hur svårt det blir för den som inte behärskar svenska ordentligt. Det leder till utanförskap, svårigheter i skolan och försämrade möjligheter på arbetsmarknaden. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att Vänsterstyret, trots sjunkande svenskkunskaper bland barn och unga, väljer att prioritera främjandet av läsning på modersmål. Det ska inte vara rektors ansvar att stimulera läsning på andra språk än svenska. Rektors huvuduppgift ska vara att säkerställa att alla barn utvecklar starka kunskaper i svenska språket. Om barnen ska läsa på sitt modersmål bör det vara ett ansvar som vilar på hemmet och föräldrarna, inte på skolan. 10 (12) Utbildningsnämnden Reservation av Jan Jönsson (L) 1. Att delvis avslå förvaltningens förslag till beslut 2. Att därutöver anföra Skolbibliotek främjar inte bara läsning och språkutveckling och stöder också elevernas inlärning. Dessutom skapar skolbiblioteket en miljö i skolan där eleverna kan dra sig undan för att studera eller få tid för återhämtning. Därutöver bidrar skolbiblioteket till att stödja undervisningen genom att tillhandahålla material som kompletterar läroplanen. Utbildade skolbibliotekarier bidrar till att eleverna får en bra förståelse kring källor, hittar rätt text vid rätt tillfälle, känner till de vägar som finns för att få tag på litteratur, och lär känna hela nätverket för mediaförmedling. Skolbibliotekarien möter eleverna varje dag i skolan och är särskilt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Forskning, framför allt från USA, visar en positiv effekt på media-och kommunikationskunnighet bland elever som har en skolbibliotekarie. Man har också funnit positiva samband mellan heltidsanställda, kvalificerade skolbibliotekarier och elevernas resultat vad gäller prov i språkkunskap, samt läs- och skrivprov. Det finns även en studie ifrån Linköping som jämfört skolor med utbildad skolbibliotekarie och skolor utan och funnit högre elevresultat i källkritik i de nationella proven. Med anledning av detta har Liberalerna föreslagit i en motion att fullmäktige tar beslut om att säkerställa att andelen fackutbildade skolbibliotekarier i Stockholms skolor ökar för att framåt uppnå målet om 100 %. Tyvärr röstade majoriteten ner vår motion. Den biblioteksplan som majoriteten här föreslår brister på flera viktiga punkter. Stockholms stad behöver en skolbiblioteksplan som tydligt säkrar likvärdighet, kvalitet och tillgänglighet. Liberalerna vill därför se att planen förstärks. Det bör för det första vara professionell bemanning som norm. Ett skolbibliotek är inte en lokal med böcker, utan en pedagogisk verksamhet. Utan utbildad personal blir biblioteket aldrig den resurs som läroplanen avser. Liberalerna anser därför att Stockholms mål måste vara att varje skola har tillgång till en utbildad bibliotekarie. Där det inte är möjligt ska samverkanslösningar utvecklas, exempelvis mellan flera skolor eller i nära samarbete med stadsbiblioteket. För det andra vill vi understryka betydelsen av skolbiblioteken som utifrån ett integrationsperspektiv. Förskolans arbete med språk och berättande är avgörande, särskilt för barn med annat modersmål än svenska. Här krävs ett systematiskt arbete där bibliotekens resurser används bättre än i dag. Slutligen anser vi att det behövs en tydligare uppföljning. Att planen ”ska följas upp årligen” räcker inte. Utbildningsnämnden måste få en kvalitetsredovisning med indikatorer för 11 (12) bemanning, tillgänglighet, användning och läsfrämjande arbete. Endast på det sättet kan vi säkerställa att stadens ambitioner omsätts i verklighet och att planen inte blir en papperstiger. 12 (12) Avdelningen för stöd kring Dnr UTBF 2025/3247 lärande och elevhälsa 2025-08-08 Medioteket 1js e1tna7rnt4y.2s.m tSo.ctkokachrkloshlsmool mn@ edu.stockholm.se Sida 1 (7) Skolbiblioteksplan för förskolor och skolor i Stockholms stad Syftet med denna skolbiblioteksplan är att öka likvärdigheten i Skolbiblioteksplanen har tagits Stockholms stad när det gäller tillgång till bibliotek i förskola, fram på uppdrag av förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola och kommunfullmäktige. Den är en anpassad gymnasieskola. Den riktar sig i första hand till dig som är del av stadens övergripande rektor i förskola och skola och beskriver: biblioteksplan och är framtagen av utbildningsnämnden i • hur förskolan kan använda bibliotek i det språk- och samverkan med kunskapsutvecklande arbetet förskolenämnden och kulturnämnden. • hur de lagstadgade ändamålen med skolbibliotek ska uppnås Skolbiblioteksplanen gäller från i stadens skolor. 2026 och tills vidare. Den följs upp årligen och revideras vid behov. Varför bibliotek? Att kunna läsa, skriva, ha tillgång till information och göra sin röst Skol- och folkbiblioteken är del hörd är mänskliga rättigheter. Barn och unga behöver kunna av det allmänna omvandla information till kunskap för att bli delaktiga i samhället biblioteksväsendet och regleras och stå emot desinformation. Kunskap är en förutsättning för av bibliotekslagen. demokrati och bibliotek är en viktig funktion i det demokratiska Skolbibliotekens uppdrag samhället. bestäms även av skollagen samt läroplanerna. Folkbiblioteken i Bibliotek med kunnig personal och ett brett utbud av medier bidrar Stockholm (Stockholms till barns och ungas utveckling, lärande och bildning. Litteratur är stadsbibliotek) prioriterar en källa till glädje, reflektion och samtal. Bibliotek gör det möjligt insatser för förskolan och barns för alla barn och unga att uppleva litteratur utifrån sina egna fritidsläsning. förutsättningar och intressen. Biblioteken tillgängliggör kultur och kulturarv, vilket stärker förmågan att bättre förstå både sig själv och andra människors villkor och värderingar. Avdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa Medioteket Handläggare jenny.karlsson@edu.stockholm.se 08-508 334 86 Sida 2 (7) Förskola Stadens förskolor har Stockholms stadsbibliotek som sitt främsta bibliotek. Ett väl fungerande samarbete mellan förskolan och stadsbiblioteket bidrar till att skapa lust till litteratur och läsning samt stimulerar språkutveckling och fantasi. Att utveckla barnens språk, ordförråd och intresse för läsning i enlighet med förskolans läroplan är ett gemensamt ansvar. Det är du som rektor inom förskolan som skapar de nödvändiga strukturerna för detta. Rektor ansvarar för att • skapa förutsättningar för förskolan att arbeta aktivt och inkluderande med barnens alla språk och erfarenheter via berättande och litteratur i olika former • skapa förutsättningar för kreativa och inspirerande läsmiljöer i förskolan där högläsning, berättande, reflektion och boksamtal tar plats • förskolan samarbetar med Stockholms stadsbibliotek och driver arbete kring läsning, litteratur och berättande, till exempel genom särskilt ansvariga pedagoger • förskolans barn introduceras till Stockholms stadsbibliotek • säkerställa att förskolans pedagoger arbetar språkutvecklande och att de barn som är i behov av särskilt stöd eller anpassningar får det, till exempel genom tecken som stöd eller taktila böcker • förskolans barn får en första grund i att källkritiskt söka, välja och värdera information, till exempel genom synliggörande av skillnaderna mellan fack- och skönlitteratur • vårdnadshavare uppmuntras och inspireras att läsa tillsammans med sina barn, till exempel genom möjlighet till hemlån av böcker direkt från förskolan. Sida 3 (7) Stadsdelsförvaltningarna och förskoleförvaltningen stödjer genom att • samverka med Stockholms stadsbibliotek och årligen följa upp, utvärdera och utveckla samarbetet kring barnens möten med litteratur och berättande • skapa förutsättningar för förskolorna att stärka de nationella minoritetsspråken och stödja flerspråkighet hos barn med annat modersmål än svenska. Stockholms stadsbibliotek stödjer genom att • erbjuda förskolorna ett brett utbud av litteratur, i olika genrer och på många olika språk • erbjuda barn i förskolan läsfrämjande aktiviteter • fungera som stöd i förskolornas läs- och språkstimulerande arbete, till exempel genom att erbjuda pedagogerna inspiration • samverka med stadsdelsförvaltningarna och förskoleförvaltningen samt årligen följa upp, utvärdera och utveckla samarbetet kring barnens möten med litteratur och berättande. ”Biblioteket finns för att alla ska kunna låna sina favoritböcker, också de som inte har så många böcker hemma.” Barn i förskola, 5 år ”Hela staden betalar de som jobbar där och böckerna är gratis för alla.” Barn i förskola, 5 år ”Bibliotek finns så att vuxna kan läsa för barnen så att barnen kan få veta grejer.” Barn i förskola, 5 år Sida 4 (7) Skola Ett skolbibliotek är både ett rum och en verksamhet. Skolbibliotekarierna är givna nyckelpersoner och har ett pedagogiskt uppdrag som bygger på integration i undervisningen. Ett skolbibliotek skapas tillsammans av elever, lärare, skolbibliotekarier och rektorer. Där ska alla elever känna sig välkomna och delaktiga. Där ska alla elever bli inspirerade att läsa och lära. Rektors ansvar Här förtydligas på ett övergripande sätt hur lagar och förordningar om skolbibliotek ska konkretiseras och uppnås. Du som rektor inom skolan ansvarar för att skapa de strukturer och tillsätta de resurser som krävs för att uppnå de kvalitetskrav som beskrivs nedan. 1. Skolbibliotekens ändamål Skolbiblioteken och skolbibliotekarien ska främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet samt bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Därför ska skolbiblioteket: • stödja elevernas språkutveckling och stimulera intresse för läsning både i undervisningen och på fritiden, till exempel genom bokpresentationer, högläsning, läsprojekt och individuell litteraturvägledning • bidra till att utveckla elevernas medie- och informationskunnighet så att de lär sig söka, kritiskt granska, förstå och använda information, till exempel genom undervisning i källkritik, källtillit, nätetik samt bibliotekskunskap • medverka till att rusta eleverna inför fortsatta studier, till exempel genom att undervisa i referenshantering, tillgängliggöra vetenskapligt material och förbereda eleverna inför gymnasiearbetet • bidra till en meningsfull fritid, till exempel genom generösa öppettider, att erbjuda eftermiddags- och lovaktiviteter, sommarlån samt tillgång till studieplatser Sida 5 (7) • erbjuda ett aktuellt och behovsanpassat medieutbud som uppdateras regelbundet, till exempel genom litteraturbevakning, inköp och gallring • värna elevernas integritet, till exempel genom möjlighet till självbetjäning. 2. Personal och lokal Alla elever i stadens skolor ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek. Skolbiblioteken ska i första hand vara bemannade av fackutbildade bibliotekarier eller i andra hand av personal med annan relevant högskoleutbildning. Skolbiblioteken ska även vara bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek kan uppnås. Därför ska skolbiblioteket: • ha en bemanningsgrad som är anpassad till elevernas behov och förutsättningar, skolans storlek samt till de kvalitetskrav som beskrivs i denna skolbiblioteksplan • ha personal som ges möjlighet till inläsning, planering, kompetensutveckling och yrkeskollegialt utbyte • ha en ändamålsenlig och lättillgänglig lokal som eleverna upplever som trygg och som har utrymme för både tystnad och samtal • vara placerat på den egna skolenheten, med undantag för skolor som delar lokaler med Stockholms stadsbibliotek samt skolor som samverkar utifrån en geografisk närhet som innebär att elever enkelt kan besöka skolbiblioteket i undervisningen. 3. Integrering i undervisningen Alla elever ska ha tillgång till och förutsättningar att använda skolbibliotek. Verksamheten ska användas som en del i undervisningen och i skolans värdegrunds- och jämställdhetsarbete. Därför ska skolbiblioteket: • användas regelbundet av elever och personal inom både skola och fritidsverksamhet • vara en integrerad del i undervisning som gemensamt planeras och genomförs av lärare och skolbibliotekarie Sida 6 (7) • styras och följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet, till exempel i samband med att skolan tar fram sin verksamhetsplan samt genom att skolbibliotekarien medverkar i relevanta utvecklingsgrupper • främja elevernas delaktighet och inflytande, till exempel genom biblioteksråd samt genom att uppmuntra inköpsförslag och idéer som utvecklar skolbiblioteket utifrån elevernas egna intressen. 4. Prioriterade grupper Skolbiblioteken ska bidra till en likvärdig skola, där alla elever kan tillgodogöra sig utbildningen oavsett exempelvis funktionsförmåga, kön, modersmål eller socioekonomisk bakgrund. Skolbiblioteken ska enligt bibliotekslagen särskilt uppmärksamma elever med funktionsnedsättning, elever med annat modersmål än svenska samt de nationella minoriteterna. Därför ska skolbiblioteket: • prioritera insatser till de elevgrupper som behöver det mest, med fokus på läslust, språkliga förmåga och digital kompetens, till exempel aktiviteter som främjar pojkars läsning • bemöta eleverna utifrån deras olika förutsättningar, till exempel genom att utforma en fysiskt och kognitivt tillgänglig miljö • stödja elever i behov av tillgänglig läsning, till exempel genom att tillhandahålla lättlästa medier, talböcker och punktskriftsböcker • tillgodose och främja läsning på modersmålet samt synliggöra flerspråkighet och de nationella minoritetsspråken, till exempel genom en särskild ”mångspråkshylla” och kontakt med modersmålslärare. Sida 7 (7) Utbildningsförvaltningen stödjer genom att • ge alla skolor tillgång till ett gemensamt digitalt bibliotekssystem som stöd för att administrera skolans medieutbud och göra det sökbart • komplettera skolbibliotekens utbud med klassuppsättningar av skönlitteratur via Cirkulationsbiblioteket samt litteratur på många olika språk via Mångspråksbiblioteket • ge alla skolor tillgång till relevanta informationsdatabaser samt arbeta för ökad tillgång till digitala böcker • erbjuda introduktion för nyanställda skolbibliotekarier, kompetensutveckling, kollegialt utbyte och andra insatser för att stimulera skolbiblioteksutveckling • inom grundskole- och gymnasieledning verka för att andelen skolor med fackutbildade bibliotekarier ökar samt årligen följa upp skolbiblioteksverksamheten utifrån kvalitetskraven i skolbiblioteksplanen. ”När man läser får man mycket fantasi.” Elev, årskurs 4 ”Många måste läsa och fatta hur kul det är.” Elev, årskurs 5 ”Det bästa med skolbiblioteket är bibliotekarien och miljön. Vår bibliotekarie är bäst och hon bidrar till att det är så mysig atmosfär här inne.” Elev, årskurs 9 ”Bibliotekarien är viktigast och det ska vara en som vill hjälpa. Det är svårt att hitta själv i ett bibliotek.” Elev, gymnasiet Skolbiblioteksplanen formges grafiskt efter beslut i kommunfullmäktige. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 2024 Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 2024 Dnr: UTBF 2024/7200 Handläggare: Sebastian Waller Stålnacke och Magdalena Bjarnehall Produktion: Medioteket, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 3 (37) Sammanfattning Denna utvärdering syftar till att analysera hur väl Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021-2025 implementerats och vilka faktorer som påverkat genomförandet i stadens skolor. Med hjälp av kvantitativa data och kvalitativa intervjuer från grund- och gymnasieskolor har tre huvudområden undersökts: tillgång till skolbibliotek, prioriterade grupper och integrering i undervisningen. Stadens skolbiblioteksverksamhet uppfyller delvis målbilden i skolbiblioteksplanen. Resultaten visar att 70 % av eleverna har tillgång till skolbibliotek med minst halvtidsbemanning. Det finns dock betydande variationer mellan skolorna som innebär ojämn tillgång till välfungerande skolbibliotek. Grundskoleelever har också generellt mindre tillgång till fackutbildade bibliotekarier än gymnasieelever. Andelen fackutbildade bibliotekarier i stadens skolor har dock ökat. Utvärderingen visar också på en positiv trend både vad gäller medieanslag och utlån av såväl tryckta som digitala böcker. Skolbibliotekens arbete med prioriterade grupper, såsom elever med funktionsnedsättningar och flerspråkiga elever, är delvis framgångsrikt men kvarstår som ett viktigt utvecklingsområde. Integreringen av skolbibliotek i undervisningen varierar stort. Där samverkan fungerar väl blir biblioteket en pedagogisk resurs, medan det på andra skolor ofta är begränsat till grundläggande bokservice. Skolor med fackutbildade bibliotekarier visar en högre grad av samverkan med lärare kring läsfrämjande arbete och medie- och informationskunnighet. Begränsad förståelse för bibliotekariens roll bland skolledare och lärare samt brist på organisatoriskt minne försvårar utveckling av en hållbar skolbiblioteksverksamhet över tid. Utvärderingens slutsatser visar att stadens ambition om elevers likvärdiga tillgång till skolbiblioteksverksamhet som bidrar till deras utveckling och lärande inte uppnåtts fullt ut. För att uppfylla målen i skolbiblioteksplanen på stadsövergripande nivå krävs att skolbiblioteken stärks, genom • tydligare styrning, systematisk uppföljning och ledningsstöd • ökad bemanning och stärkt kompetens i skolbiblioteken • stärkt kunskap om skolbibliotekets pedagogiska roll hos personal och ledning • ökad samverkan i undervisningen Dessa slutsatser utgör underlag inför den kommande revideringen av Stockholms stads skolbiblioteksplan. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 4 (37) Innehåll 1 Inledning ................................................................................................. 5 1.1 Utvärderingens syfte och disposition.................................................. 5 2 Bakgrund ................................................................................................ 6 2.1 Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2025 .......................................................................................... 6 2.2 Definition av skolbibliotek ................................................................... 6 3 Metod ..................................................................................................... 8 4 Statistiksammanställning ................................................................... 10 4.1 Skolbibliotekspersonal ...................................................................... 10 4.2 Medier .............................................................................................. 12 4. Utlån ................................................................................................... 13 4.4 Prioriterade grupper ......................................................................... 14 5 Intervjusammanställning .................................................................... 16 5.1 Skolbibliotekets lokal ........................................................................ 16 5.2 Medier .............................................................................................. 17 5.3 Prioriterade grupper ......................................................................... 17 5.4 Samverkan ....................................................................................... 18 5.5 Verksamhetsuppföljning ................................................................... 20 5.6 Kompetensutveckling ....................................................................... 21 5.7 Kunskap om skolbiblioteket som pedagogisk funktion ..................... 21 5.8 Skolbiblioteksplanens betydelse ...................................................... 22 6 Analys ................................................................................................... 24 6.1 Tillgång ............................................................................................. 24 6.1.1 Skolbibliotekets lokal ................................................................... 24 6.1.2 Medier och utlån.......................................................................... 25 6.1.3 Skolbibliotekspersonal ................................................................ 26 6.2 Prioriterade grupper ......................................................................... 28 6.2.1 Tillgänglig läsning........................................................................ 28 6.2.2 Mångspråk .................................................................................. 29 6.3 Integrering i undervisningen ............................................................. 30 6.3.1 Samverkan .................................................................................. 30 6.3.2 Verksamhetsuppföljning och budget ........................................... 31 6.3.3 Kunskap om skolbiblioteket som pedagogisk funktion ............... 33 7 Slutsatser ............................................................................................. 34 7.1 Hur väl uppfylls skolbiblioteksplanens målbild? ............................... 34 7.2 Faktorer för implementering av skolbiblioteksplanen ....................... 35 7.3 Sammanfattade slutsatser ................................................................ 36 8 Referenser ............................................................................................ 37 Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 5 (37) 1 Inledning Alla kommuner ska enligt bibliotekslagen (SFS 2013:801) anta en plan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Stockholms stad har sedan 2016 valt att utöver ordinarie biblioteksplan även ha en skolbiblioteksplan för kommunala skolor och förskolor1. I skolbiblioteksplanen preciseras den allmänt hållna nationella styrningen på området. Som styr- och stöddokument sätter planen upp mål för en ändamålsenlig skolbiblioteksverksamhet och vägleder skolorna i genomförandet av en sådan. Nuvarande skolbiblioteksplan löper till och med 2025. Under 2024 har skolornas arbete utifrån skolbiblioteksplanen utvärderats. Utvärderingen genomfördes internt inom utbildningsförvaltningen av Medioteket, med stöd av Uppföljningsenheten, och resultatet presenteras i denna rapport. 1.1 Utvärderingens syfte och disposition Syftet med utvärderingen har varit att systematiskt undersöka hur genomförandet av skolbiblioteksplanen fortskrider, samt att belysa och förstå möjliga orsaksfaktorer till variationer i genomförandet. De övergripande frågeställningarna är: 1. I vilken utsträckning bedrivs stadens biblioteksverksamhet i enlighet med den målbild som tecknas i skolbiblioteksplanen? 2. Vilka faktorer påverkar hur väl skolornas genomförande motsvarar målbilden? Utvärderingen är tänkt att ge ett välgrundat informationsunderlag inför en revidering av skolbiblioteksplanen. Den utgör en del av den styrkedja, de beslutsprocesser och det löpande utvecklingsarbete som drivs på politik- och ledningsnivå. Det är biblioteksverksamheten på aggregerad nivå som utvärderats, inte så som den genomförts på enskilda skolor. Rapporten inleds med ett bakgrundskapitel som redogör för den nuvarande skolbiblioteksplanen och för styrdokument för skolbibliotek. Därefter kommer en beskrivning av metoden för genomförandet av utvärderingen, följt av en statistikgenomgång och en presentation av intervjuresultatet. Rapporten avslutas med en redovisning av slutsatser. 1 Planen finns att läsa på webbplatsen Pedagog Stockholm: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/skolbiblioteksplan-for- skolor-och-forskolor-i-stockholms-stad-2021-2025/ Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 6 (37) 2 Bakgrund Utbildningsnämnden ska ta fram ett förslag till skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholm stad som ska gälla från 2026. Detta sker genom revidering av nuvarande plan, Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2025, i samarbete med förskolenämnden samt i samråd med kulturnämnden. Denna utvärdering är en del av revideringsarbetet. 2.1 Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2025 2020 godkände Utbildningsnämnden förslaget till nuvarande skolbiblioteksplan för perioden 2021–2024, senare förlängd till och med 2025. Förslaget utgick från beskrivningen i budget 2020 om att ”skolbiblioteket ska vara ett nav för kunskapsinhämtning på stadens skolor och vara lättillgängligt för eleverna” och omfattade både förskola, grund- och gymnasieskola samt anpassad grund- och gymnasieskola. Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2025 har varit tänkt som ett styr- och stöddokument som fastställt ansvars- och samverkansområden kopplade till läs- och språkutveckling, flerspråkighet och digital kompetens samt till frågor om skolbibliotekens tillgänglighet, utbud och bemanning. Uppföljningen av planen ska ske i det ordinarie planerings- och uppföljningsarbetet på respektive nivå. Skolbiblioteksplanens syfte har varit att säkerställa att alla barn och unga i Stockholms stads skolor har likvärdig tillgång till god biblioteks- verksamhet, i enlighet med barnkonventionen. Planen betonar barns rätt till utbildning, information, hjälp för barn med funktionsnedsättning, och nationella minoriteters rätt till sitt språk. Vid framtagandet av planen beaktades barn och ungas synpunkter genom intervjuer med elever från grundskolan och gymnasieskolan. 2.2 Definition av skolbibliotek Skolbibliotek lyder under skollagen (SFS 2010:800) och har skolans läroplaner som styrande dokument. I läroplanerna (Lgr22, Gy11) står det att rektor ansvarar för att skolbibliotekens verksamhet ska användas som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Alla Sveriges skolelever ska enligt skollagen ha tillgång till ett skolbibliotek (§ 36). Skolbiblioteket ska användas i utbildningen och vara ett pedagogiskt stöd i elevernas utveckling och lärande. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 7 (37) Skolbiblioteket är en del av det allmänna biblioteksväsendet och lyder därmed även under bibliotekslagen (SFS 2013:801). Där står det att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskaps- förmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska också ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. I betänkandet Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3) konstateras att skolbibliotek ofta är underbemannade och att många som arbetar där saknar relevant utbildning, vilket negativt påverkar kvaliteten på verksamheten (Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel, 2021). Rätt bemanning i skolbibliotek är också något som betonas av både Skolinspektionen och forskning. Den är avgörande för att stödja elevernas språkutveckling, läsförmåga och informationskompetens (Schultz Nybacka, 2019; Skolinspektionen, 2018; Gärdén, 2017). Skolbibliotekarien har ett brett och mångfacetterat uppdrag. En betydande del av skolbibliotekets arbete är fokuserat på litteratur och läsfrämjande aktiviteter. Centralt är också undervisning och handledning kring informationssökning, källkritik och digital kompetens, vilket sker i nära samarbete med lärare och kopplat till elevernas skoluppgifter. Utöver detta innefattar skolbibliotekariens roll inköp och hantering av medier, underhåll av biblioteksrummet och dess funktion, samt administrativa uppgifter som verksamhetsplanering och ekonomi (Limberg, Hultgren, & Johansson, 2021). Från och med 1 juli 2025 kommer nya skrivningar om skolbibliotek i skollagen att träda i kraft. Dessa syftar till att förbättra elevers tillgång till skolbibliotek. Enligt de nya skrivningarna ska skolbibliotek syfta på ”en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen” (Stärkta skolbibliotek, 2023/24:164, s. 6). Skolbibliotek ska också främja elevernas läsande samt medie- och informationskunnighet2 (MIK). Eleverna ska i regel ha tillgång till ett skolbibliotek på sin egen skola, bemannat av skolbibliotekarier med relevant högskoleutbildning och i sådan omfattning att ändamålen uppfylls (Stärkta skolbibliotek, 2023/24:164). 2 Medie- och informationskunnighet myntades av UNESCO som ett samlings- begrepp för de kunskaper som krävs för att söka, analysera, kritiskt granska och använda information och medier på ett medvetet och ansvarsfullt sätt. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 8 (37) 3 Metod Denna utvärdering fokuserar på att undersöka administrationen och genomförandet av skolbiblioteksverksamheten, snarare än på verksamhetens resultat i fråga om av elevers utveckling och lärande. Fokus ligger alltså på process snarare än på resultat. Vi har använt både kvantitativa och kvalitativa metoder för att bedöma genomförandet av skolbiblioteksplanen, baserat på indikatorer kopplade till tre grundläggande begrepp: tillgång, uppmärksamhet åt prioriterade grupper, och integrering i undervisningen. Dessa är också i linje med nationella styrdokument för skolbibliotek. Tillgång (Skollagen 2010:800) innebär att elever och lärare har tillgång till ett relevant och aktuellt medieutbud, i ändamålsenliga lokaler bemannade med kompetent personal. Uppmärksamhet åt prioriterade grupper (Bibliotekslagen 2013:801) innebär att skolbiblioteken inkluderar talböcker3 och medier för behovsanpassad läsning, litteratur på flera modersmål, och samverkan mellan skolbibliotekarier och lärare/specialpedagog för att stötta elever i behov av anpassningar eller särskilt stöd. Integrering i undervisningen (Läroplansförordningarna Lgr22 och Gy11) innebär att skolbiblioteksverksamheten används i ämnesundervisning och fritidshemsverksamhet, att det finns samverkan mellan skolbibliotekarier och lärare, att rektorer ser skolbiblioteket som en pedagogisk resurs, och att verksamheten styrs och följs upp inom skolans kvalitetsarbete. Vi har använt oss av befintlig kunskap om skolbiblioteksverksamheten i staden, så som skolbibliotekstjänsternas omfattning, personalens utbildningsbakgrund och skolbibliotekets medieanslag. Vi har också använt oss av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med representanter från tio skolor (sex grundskolor och fyra gymnasieskolor), kompletterat med enskilda intervjuer vid behov. För att få en representativ bild av verksamheten i stadens skolor har urvalet av skolor gjorts med hänsyn till skolform, storlek, socioekonomisk kvartil4, samt grundförutsättningar för en hållbar skolbiblioteksverksamhet, så som bemanningsgrad, mediebudget och utbildningsbakgrund. Intervjuerna har genomförts i grupper med snarlika skolbiblioteksverksamheter utifrån urvalskriterierna. 3 En talbok är en inläst bok till hjälp för personer som har svårt att läsa tryckt text, på grund av en funktionsnedsättning. 4 Kvartilindelning utifrån socioekonomiskt index. Indexet är framtaget av Statistiska centralbyrån och baseras på en modell som beskriver elevers förutsättningar utifrån socioekonomiska faktorer. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 9 (37) I denna utvärdering redovisas och analyseras resultaten utifrån två kategorier: mer utvecklade respektive mindre utvecklade skolbiblioteksverksamheter. Mer utvecklade skolbiblioteksverksamheter syftar på skolbibliotek där det finns skolbibliotekspersonal som har tid, kunskap och andra resurser att bedriva en pedagogisk verksamhet som främjar både läsning och MIK. Mindre utvecklade skolbiblioteks- verksamheter syftar på skolbibliotek med mer begränsade resurser, inte minst i fråga om bemanning. I denna kategori ingår grundskolor med en skolbiblioteksbemanning på mindre än en dag i veckan. För att få ett så heltäckande resultat som möjligt har intervjuerna omfattat det politiskt-administrativa, professionella och brukarperspektivet: 1. Rektor som är huvudansvarig och har stort utrymme att göra egna tolkningar och bedömningar om hur verksamheten bäst ska utformas utifrån styrdokumenten. 2. Skolbibliotekspersonalen som ansvarar för det praktiska genomförandet och är bärare av ett professionellt perspektiv på både skolbibliotek och stadens skolbiblioteksplan. 3. Lärarna som är brukare men också genomförare av verksamheten genom samverkan med skolbibliotekspersonalen. Elevers intressen och önskemål kommer att beaktas i ett senare skede då utvärderingen nått en konklusion och det blivit dags för oss inom förvaltningen att revidera skolbiblioteksplanen. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 10 (37) 4 Statistiksammanställning Stockholms stads utbildningsförvaltning driver kommunal verksamhet inom skolformerna förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, samt fritidshem och fritidsklubb. I stadens regi finns ca 140 grundskolor där det går ca 76.000 elever och ca 25 gymnasieskolor där det går ca 19.000 elever. 4.1 Skolbibliotekspersonal I den nationella biblioteksstatistiken, som årligen genomförs av Kungliga biblioteket, inkluderas skolbibliotek med bemanning på minst 20 timmar per vecka för att mäta aktiv biblioteksverksamhet. Enligt statistikrapporten Bibliotek 2022 (Kungliga biblioteket, 2023) hade 48 % av landets elever på grund- och gymnasieskolor tillgång till skolbibliotek bemannat på halvtid eller mer. Under den period som den nuvarande skolbiblioteksplanen har varit gällande visar Mediotekets uppföljande skolbiblioteksstatistik att ca 70 % av stadens grund- och gymnasieskoleelever haft tillgång till skolbibliotek bemannat på halvtid eller mer varje läsår. Sett till grund- och gymnasieskola var för sig var tillgången 66 % respektive 92 % läsåret 2023/24. 92% 91% 91% 93% 95% 93% 92% 84% 68% 68% 72% 70% 63% 64% 66% 66% 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 2020/21 2021/22 2022/23 2023/24 Grundskolan Gymnasieskolan Andel elever i grund- respektive gymnasieskola med tillgång till skolbibliotek bemannade på minst halvtid. Stadens skolbibliotek bemannas i mycket varierande omfattning och av olika yrkesgrupper, såsom bibliotekarier, biblioteksassistenter, lärare, fritidspedagoger, barnskötare, litteraturpedagoger, skolassistenter, IT- kontaktperson o.s.v. Vid större gymnasieskolor förekommer det bibliotek som är bemannade av både bibliotekarie och biblioteksassistent. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 11 (37) Mediotekets skolbiblioteksstatistik grupperar in skolbibliotekspersonalen i tre olika personalkategorier: fackutbildade bibliotekarier, lärarbibliotekarier (pedagogiskt utbildad personal) samt personer med övrig utbildningsbakgrund. Skolbibliotek med fackutbildade bibliotekarier har överlag en högre bemanningsgrad än övriga personalkategorier. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Fackutbildad bibl. Lärarbibl. Övrig utbildningsbakgrund Låddiagram som visar spridningen i bemanningsgrad för respektive personalkategori i grund- och gymnasieskolan läsåret 2023/24. Enligt Stockholms stads budget 2024 ska staden öka andelen skolor med fackutbildade bibliotekarier, vilket fortsatt finns i budget för 2025. Mediotekets skolbiblioteksstatistik för läsåret 2023/24 visar att det fanns 41 grundskolor och 16 gymnasieskolor med tillgång till en fackutbildad bibliotekarie. För grundskolorna innebär detta en ökning med 20 skolor sedan den första skolbiblioteksplanen började gälla 2017, och en ökning med sju skolor sedan den nuvarande planen trädde i kraft 2021. För gymnasieskolorna är det en ökning med två skolor sedan 2021. Statistiken visar också att 33 % av stadens grundskoleelever och 81 % av gymnasieskoleelever hade tillgång till skolbibliotek bemannat med fackutbildad bibliotekarie under läsåret 2023/24. 87% 78% 82% 79% 81% 81% 81% 66% 32% 33% 27% 26% 28% 29% 19% 18% 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 2020/21 2021/22 2022/23 2023/24 Grundskolan Gymnasieskolan Andel elever i grund- respektive gymnasieskola med tillgång till fackutbildad bibliotekarie. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 12 (37) 4.2 Medier Mediesamlingen utgör kärnan i all biblioteksverksamhet. I skolornas gemensamma bibliotekssystem hanteras över två miljoner böcker och olika former av utrustning, fördelade enligt tabellen nedan. Grundskola Gymnasium Biblioteksmedier 1 304 745 366 715 Läromedel 41 526 414 081 IT-utrustning 5 592 2 717 Tabell över antalet exemplar som fanns registrerade i utbildningsförvaltningens bibliotekssystem läsåret 2023/24. Mediebeståndet behöver underhållas och förnyas kontinuerligt för att fortsätta vara aktuellt, relevant och engagerande för lärare och elever. Under läsåret 2023/24 var det dock 11 % av stadens grund- och gymnasieskolor som inte registrerat några nya medier i bibliotekssystemet. Enligt Mediotekets skolbiblioteksstatistik var det genomsnittliga medieanslaget till skolbibliotek i stadens grundskolor 77 kr/elev och i stadens gymnasieskolor 80 kr/elev 2024. Även om det är stora skillnader i anslag mellan enskilda skolor har det totala medelanslaget per elev kontinuerligt ökat för stadens skolbibliotek under tidsperioden den nuvarande skolbiblioteksplanen varit gällande. 300 250 200 150 100 50 0 Grundskolor Gymnasieskolor Låddiagram som visar spridningen i medieanslag/elev i grund- respektive gymnasieskolan läsåret 2023/24. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 13 (37) 4.3 Utlån Vi kan se en trend där utlånen av biblioteksmedier stadigt ökat i grundskolan under många år. Gymnasieskolorna har under perioden för nuvarande skolbiblioteksplan långsamt ökat på sina utlån igen efter en kraftig nedgång några år tidigare. Läromedel och digitala böcker ingår inte i denna statistik. 10 10 9 9 8 8 8 9 5 5 3 3 3 2 2 2 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 2020/21 2021/22 2022/23 2023/24 Grundskolan Gymnasieskolan Utlån av biblioteksmedier per elev och läsår för grund- respektive gymnasieskolan. Utlåningsstatistik av detta slag säger inte så mycket om skolbibliotekets verksamhet som helhet, men det kan fungera som indikator på huruvida det finns någon aktiv verksamhet alls. Av stadens grund- och gymnasieskolor var det 10 % som hade totalt färre än 10 lån registrerade i bibliotekssystemet under läsåret 2023/24. Detta kan jämföras med att 13 % av skolorna hade mer än 10.000 lån totalt under läsåret. Med lånen via Cirkulationsbiblioteket5, Mediotekets klassuppsättnings- bibliotek, inräknade höjs genomsnittet för registrerade utlån under läsåret 2023/24 från 10 till 12 lån/elev i grundskolan, medan gymnasiets snitt förblir oförändrat. Gymnasieskolor är till stor del självförsörjande på klassuppsättningar för gemensam läsning. De lånas också ut som läromedel vilket innebär att den utlåningen inte syns i dessa siffror. Läromedel utgjorde hela 68 % av gymnasiebibliotekens totala utlån läsåret 2023/24, jämfört med 1 % av grundskolans totala utlån samma läsår. Alla skolor har tillgång till digitala medier via Inläsningstjänst. Som ett komplement till Cirkulationsbiblioteket har gymnasiet sedan 2020, och högstadiet sedan 2021, också haft tillgång till digitala klassuppsättningar genom bibliotekstjänsten Biblio. I statistiken över lån av digitala böcker går det dock inte att utläsa antalet lån per skolform. Vi kan dock se att 5 Cirkulationsbiblioteket är ett komplement till skolans eget bibliotek i fråga om klassuppsättningar av skönlitteratur. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 14 (37) utlånen läsåret 2023/2024 ökat femfaldigt sedan tjänsten introducerades vårterminen 2020. 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2020/21 2021/22 2022/23 2023/24 Utlån av digitala böcker via Biblio i högstadiet och gymnasiet. 4.4 Prioriterade grupper Elever med olika typer av funktionsnedsättningar har rätt till extra anpassningar och särskilt stöd, bland annat i form av tillgänglig litteratur6. 37 % av skolbiblioteken har medier som kategoriseras som lättläst. Flertalet har dock denna typ av medier, men utan att ha registrerat dem i en sådan kategori i bibliotekssystemet. 9 % av skolbiblioteken har också registrerat eget material på så kallade äppelhyllor, det vill säga medier för och om barn med funktionsnedsättningar, vilka kan läsas med ögon, öron eller fingertoppar. Alla skolor har också tillgång till inlästa läromedel och lättläst skönlitteratur samt böcker på andra språk via Inläsningstjänst. Medioteket tillhandahåller “Äppellådor” med depålån av litteratur och annat material till skolornas äppelhyllor. Användandet av tjänsten har i stort sett ökat kontinuerligt sedan den introducerades 2020 och under läsåret 2023/24 lånade 11 % av grundskolorna äppellådor. 63 % av dessa var skolor med anpassad grundskola. Ingen gymnasieskola lånade äppellådor under samma läsår. Mångspråksbiblioteket, Mediotekets depåbibliotek för mångspråksböcker, användes under läsåret 2023/24 av 59 % av grundskolorna och 32 % av gymnasierna. Nästan hälften av de skolor som använder Mångspråksbiblioteket har en fackutbildad bibliotekarie, och denna personalkategori är generellt sett mer benägna att använda sig av Mångspråksbiblioteket. 6 Tillgänglig litteratur är anpassad utifrån läsarens behov för att kunna ta till sig dess innehåll. Exempelvis genom tekniska hjälpmedel, litteratur på olika språk eller lättläst litteratur. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 15 (37) 85% 54% 56% Fackbibl. Lärarbibl. Övriga Grundskolans användning av Mångspråksbiblioteket fördelat på utbildningsbakgrund läsåret 2023/24. Ser vi till socioekonomisk kvartil använder grundskolebibliotek inom kvartil 4, de skolor med högst socioekonomiskt index, Mångspråks- biblioteket i betydligt större utsträckning än vad skolbibliotek på skolor inom andra kvartiler gör. 75 % av skolorna i denna kvartil använder Mångspråksbiblioteket, i jämförelse med drygt 50 % i de andra kvartilerna. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 16 (37) 5 Intervjusammanställning 5.1 Skolbibliotekets lokal I stadens skolor finns en stor variation när det kommer till skolbibliotekets placering. I intervjuerna framkom det att i skolor med välutvecklad skolbiblioteksverksamhet ligger biblioteket centralt, och att den lättillgängligheten uppskattas av både elever och lärare. Där fungerar det också som en trygg plats, en plats utan krav eller betygssättning. I intervjuerna lyfts skolbiblioteket även fram som en välfungerande plats för elever med NPF-diagnoser. Vi kan också se exempel där skolbiblioteken rankas högst över trygga platser på skolan. Ibland är man nästan som en liksom kvasikurator och man löser konflikter och tröstar barn och man städar. Jag känner att mycket av min tid går åt till sånt som kanske egentligen inte ingår i min roll som skolbibliotekarie. (Skolbibliotekspersonal i grundskolan) Skolbiblioteksrummet på dessa skolor är även en plats där många elever kan få studiero. På många skolor, särskilt på gymnasieskolor, finns det studieplatser i biblioteket. Dessa är välanvända och uppskattade, även om de ofta är för få. Det finns dock undantag bland de välutvecklade skolbiblioteken där lokalen inte är tillgänglig, till exempel att den är för liten eller att den är placerad i en korridor. Skolbiblioteket finns på en central plats så det blir naturligt för många elever att söka upp. Det används för skolarbete men det är också många som går dit frivilligt och botaniserar. Biblioteket fyller även en funktion för elever som tycker om att vara för sig själva. (Lärare i gymnasieskolan) I intervjuerna framkommer det även att lokalerna ofta inte är lika lättillgänglig för eleverna på skolor med mindre utvecklad skolbiblioteksverksamhet. Det kan vara skolor som består av flera byggnader där skolbiblioteket är placerat i ena delen vilket gör det svårtillgängligt för många av skolans elever. Lokalerna beskrivs även som för trånga och att det är begränsad kapacitet att kunna ta emot elevgrupper. Även bland de mindre utvecklade skolbiblioteken finns det självklart undantag där skolbibliotekets lokal ligger centralt och är på så sätt lättillgänglig för elever och lärare. Vi har en skola som är trång överhuvudtaget. Den lokal vi har [för skolbibliotek] är liten i förhållande till elevantal. (Rektor i grundskolan) Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 17 (37) 5.2 Medier I arbetet med skolbibliotekets bestånd ser vi vid intervjuerna att i stort sett alla skolbibliotek involverar både lärare och elever. Dock sker det på olika sätt och i olika hög utsträckning. Vanligast förekommande är att elever kan komma med inköpsförslag, det förkommer på en majoritet av skolorna. Utöver det visar intervjuerna att på skolor med fack- och lärarbibliotekarier anpassas beståndet efter läroplanerna i större utsträckning än på övriga skolbibliotek. På dessa skolor finns det även en större systematik i form av exempelvis biblioteksråd med både elever och personal eller elever som medhjälpare i skolbiblioteket. Många av gymnasieskolorna arbetar även med att tillgängliggöra vetenskapligt material för sina elever, både genom licensierade informationsdatabaser och material med öppen tillgång7. I intervjuerna kan vi se att rektorer och lärare inte har någon egentlig inblick i hur skolbiblioteket arbetar med sitt bestånd utan hänvisar oftast vidare till skolbibliotekspersonalen. Jag försöker ha samarbete med svenska och engelska och ämnesansvariga. Det är ämnesansvarig som påverkar utbudet och som har kollen på den facklitteraturen. Den andra biten är att eleverna måste läsa och de kanske inte kommer läsa det som jag tycker utan jag har en aktiv dialog om inköpsförslag. (Skolbibliotekspersonal i gymnasieskolan) 5.3 Prioriterade grupper Hur stadens skolbibliotek arbetar med den prioriterade gruppen elever med funktionsnedsättning varierar kraftigt, och det är en del av skolbiblioteksverksamheten där varken skolledare eller lärare tycks ha någon större inblick. Det finns dock en medvetenhet hos de intervjuade rektorerna om skolbibliotekets kompensatoriska roll. I skolor med mer välutvecklade skolbiblioteksverksamheter finns i regel ett eget bestånd av tillgänglig litteratur. På ett par av dessa skolor finns det även verksamhet som specifikt riktar sig till målgruppen. [Elever i behov av särskilt stöd utgör] 60-75 % av vår verksamhet. Det är [skolbibliotekariens] styrkor att hen ser och kompletterar. Utbud, bestånd och bemötande. Våra elever lånar böcker, inte alla, men det finns läsare och för dem är hen jätteviktig. (Rektor i gymnasieskolan) 7 Öppen tillgång innebär att vetenskapliga publikationer och forskningsresultat gjorts fritt tillgängliga online att läsa, ladda ned och använda utan begränsningar. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 18 (37) Nästan alla skolbibliotek som deltog i intervjuerna ger de elever med svårigheter att läsa tyckt text tillgång till talboksappen Legimus. För att komplettera bibliotekens utbud av tillgänglig litteratur nämner några att de också lånar ”Äppellådor” från Medioteket. Och vi har ju anpassad grundskola också. Dom köper jag ju speciella böcker till och har en liten, liten äppelhylla. Dom kommer också hit en gång i veckan. (Skolbibliotekspersonal i grundskolan) Ett par av grundskolorna erbjuder appen Polylino till eleverna, en tjänst från Inläsningstjänst med digitala böcker på ett stort antal språk. I appen finns även böcker för tillgänglig läsning i form av bland annat böcker på svenska med TAKK (Tecken som alternativ och kompletterade kommunikation). Den andra målgruppen inom prioriterade grupper är flerspråkiga elever. Nästan samtlig skolbibliotekspersonal som intervjuats använder sig av Mångspråksbiblioteket för att kunna tillgodose behovet av böcker på de olika modersmål som finns representerade på skolan. De framhåller hur uppskattat och viktigt Mångspråksbiblioteket är då många av dessa böcker är dyra och svåra att få tag på. Endast enstaka skolor har ett eget bestånd av de språk som talas på skolan. Nästan alla elever här har ju ett annat modersmål än svenska så beståndet är ju anpassat efter det och det är mycket lättlästa böcker. Jag köper in egna böcker på arabiska och somaliska, och engelska förstås. Vi har ju en del mindre språk också, så jag använder även Mångspråks- biblioteket mycket. (Skolbibliotekspersonal i grundskolan) Efterfrågan är inte speciellt stor och jag kan väl ärligt säga att jag driver heller inte riktigt den frågan. Jag träffar eleverna så pass lite så jag kan inte själv avgöra vilka som har behov av det. Men självklart är det någon lärare som efterfrågar det, och som sagt är det oftast modersmåls- lärarna, så beställer vi via Mångspråksbiblioteket. (Skolbibliotekspersonal i grundskolan) 5.4 Samverkan I intervjuerna kan vi se att skolor med fackutbildade bibliotekarier generellt har en högre grad av samarbete med lärare, fritids och elevhälsa på skolan än skolor som anställt personer med annan utbildningsbakgrund i skolbiblioteket. De har även samarbeten på fler nivåer som pågår parallellt. Från att eleverna skickas till biblioteket till att det sker Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 19 (37) samarbeten som är gemensamt planerat med annan pedagogisk personal. Vid intervjuerna lyftes exempel utifrån skolbibliotekets läsfrämjande roll så som boksamtal, schemalagda bokpresentationer, högläsning, samarbete kring temadagar och dramatisering utifrån sagor. När det kommer till skolbibliotekens samarbete kring MIK lyftes välfungerande samarbeten kring bland annat introduktion av biblioteket, källkritik och källtillit, skolans databaser, informationssökning kopplat till aktuella teman i undervisningen samt gymnasiearbetet. På flera av dessa skolor finns det samarbeten som innebär en väl etablerad progression som följer eleverna genom de olika årskurserna. Dock lyfter många att samarbete är en utmaning, både att starta upp och att säkerställa att befintliga samarbeten fortsätter på lång sikt. Förra läsåret kändes det som att det började lossna lite. Då fick jag åtminstone till så att 7:orna fick biblioteks- introduktion, en källkritiksintroduktion och en visning av skolans databaser. I år så fick vi till introduktionerna och sen så blev det inget mer. Det blir som att jag måste äga hela projektet och jag hade inte riktigt möjlighet att driva på för att mellanstadiet tog så himla mycket tid och energi. Och det är inte som att de frågar efter det, utan det är jag som måste vara så himla direkt med dem. (Skolbibliotekspersonal i grundskolan) Vi kan också se indikationer på att skolbibliotekens roll i undervisning och samverkan kring medie- och informationskunnighet är mindre på skolor utan fackutbildad bibliotekarie, även om man i övrigt satsat på skolbiblioteket. I dessa fall tycks det som att både intresse för, och mer fördjupade kunskaper inom, MIK saknas både hos personal och ledning. Mycket av samarbetet med lärare grundar sig i att vi har alla klassuppsättningar och läromedel på biblioteket. Det har vi behövt strukturera upp då det inte funnits förut. Under tiden jag jobbat här har vi lagt mycket tid på struktur och organisation som ska funkar för både bibliotek och lärare. (Skolbibliotekspersonal i gymnasieskolan) I intervjuerna framkom det att många skolbibliotek är delaktiga i skolans värdegrundsarbete men på olika sätt. Detta lyftes av alla tre intervjugrupper; rektorer, lärare och skolbibliotekspersonal. Det kan handla om att skolbiblioteket skyltar med specifika böcker i samband med föreläsningar på skolan, läsecirkel tillsammans med skolans kurator eller att skolbibliotekspersonalen sitter med i en värdegrundsgrupp. Även här kan vi se ett fördjupat samarbete på de skolor som har en mer välutvecklad skolbiblioteksverksamhet. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 20 (37) Utifrån intervjuerna kan vi se att samarbetet på de skolor som inte har en lika välutvecklad skolbiblioteksverksamhet ofta stannar vid att eleverna skickas till skolbiblioteket, med eller utan medföljande personal. Till exempel uttrycker en skolbibliotekspersonal att elever skickas till biblioteket för att hitta skönlitterära böcker och då finns hen där och försöker hjälpa eleverna "efter bästa förmåga". Vi har ju tillgång till böcker och det är ju en person som ser till att de står i fin ordning och plockar undan och så. Men det saknas ju en fysisk person som skulle kunna locka till olika boktitlar och inspirera, det saknas verkligen. Har man en sån person kan man ju även ha nytta av det ute i klassrummen, då blir det på en helt annan nivå. (Lärare i grundskolan) Att skolbiblioteket ska vara en integrerad del av skolan är det fler som ger uttryck för, och överlag ser vi att det finns en samsyn på samarbetet mellan lärare och skolbibliotek hos rektorer och skolbibliotekspersonal. Förutsättningarna för att skapa samarbeten tycks dock skilja sig en del, och på många skolor bygger det på personligt intresse och driv hos såväl lärare som bibliotekarier. På skolor med väl integrerade skolbibliotek ger lärarna uttryck för att skolbiblioteket är en brygga mellan ämnen, navet för det vetenskapliga tänkandet och vägen till litteraturen för eleverna. På skolor där skolbiblioteket är mer osynligt i organisationen lyfter dock flera av lärarna önskemål om mer samarbete med skolbiblioteket. 5.5 Verksamhetsuppföljning När det kommer till hur skolbibliotekens verksamhet i staden planeras och följs upp kan vi vid intervjuerna se en relativt stor skillnad mellan skolbibliotekspersonalens och rektors uppfattning om hur och i vilken omfattning det görs. I skolor med mindre utvecklad skolbiblioteksverksamhet uppger flera rektorer att de inte vet hur uppföljning sker, alternativt att det faktiskt inte sker någon uppföljning alls. Skolbibliotekspersonalen på dessa skolor har dock till viss del svarat att det finns en form av uppföljning. Det handlar då om regelbundna möten eller att avstämning sker i samband med medarbetarsamtalet. På skolorna med mer välutvecklad skolbiblioteksverksamhet kan vi se en större spridning i hur verksamheten följs upp. På dessa skolor finns det i högre grad en tydligare systematisk uppföljning i form av till exempel en egen handlingsplan. Ytterst få skolbibliotek är med i skolans systematiska kvalitetsarbete via t.ex. verksamhetsplan eller uppföljning i stadens system för integrerad ledning och styrning (ILS). Vid ett antal skolor sker uppföljningen enbart på skolbibliotekspersonalens initiativ. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 21 (37) 5.6 Kompetensutveckling Intervjuerna visar på att det finns skillnader i möjligheterna till kompetensutveckling för skolbibliotekspersonalen mellan olika skolor. Rektorerna är dock generellt positiva till att personalen deltar i kompetensutvecklande insatser. Personal i mindre utvecklade skolbiblioteksverksamheter har ofta delade roller, såsom skolsekreterare eller vikariesamordnare, och tillbringar begränsad tid i biblioteket. Således är tidsbristen är en stor begränsning för möjligheten till kompetensutveckling. Dessa medarbetare behöver i regel prioritera andra arbetsuppgifter och kan ofta ha svårare att bedöma relevansen av skolbiblioteksrelaterad kompetensutveckling. Jag tror absolut att om jag skulle hitta något jag verkligen kände att det här är vad jag behöver och den här kompetens- utvecklingen vill jag göra, då upplever jag att jag skulle få göra det utan problem. Men det handlar också om att hitta tid och tillfälle att göra det och då finns det andra saker jag har prioriterat. (Skolbibliotekspersonal i grundskolan) I skolor med mer utvecklade skolbiblioteksverksamheter uppmuntrar rektorer i högre grad personalen att delta i kompetensutveckling. Trots detta tenderar personalen att nedprioritera kompetensutveckling till förmån för den dagliga verksamheten. Några skolbibliotekarier nämner att de har formaliserad inläsningstid, medan andra påtalar att de inte har någon överenskommen tid för detta. Både rektorer och skolbibliotekspersonal framhåller också Mediotekets skolbiblioteksnätverk som en viktig del av kompetensutvecklingen, samt som det primära forumet för kollegialt utbyte med andra skolbibliotekarier i staden. Även annan kompetensutveckling anordnad av Medioteket lyfts som en positiv resurs. 5.7 Kunskap om skolbiblioteket som pedagogisk funktion I våra intervjuer kan vi se att rektorerna till viss del har kunskap om vad en skolbiblioteksverksamhet kan vara, men i olika grad. Kunskapen om skolbibliotekets roll för elevers språk- och läsutveckling är generellt högre än den om skolbibliotekets roll i arbetet med att stärka elevernas digitala kompetens. Det är dock tydligt att kunskapen om skolbibliotek går hand i hand med hur mycket man satsat på skolbiblioteket. Samma mönster ser vi i lärarintervjuerna. De som arbetar på en skola där man inte satsat lika mycket på skolbibliotek saknas ofta kunskapen om skolbibliotekets Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 22 (37) funktion. Medan de som arbetar på skolor där man satsat på skolbibliotek ser hur verksamheten kan bidra till elevernas lärande. När vi haft någon annan [ej fackutbildad] så har [skolbiblioteket] inte kunnat användas på ett bra sätt. Viktigt att kunna samverka men också kunna ta plats det här är liksom min arena. Det har tagit tid hos oss. Att kunna få en profession där man har ett pedagogiskt innehåll, inte bara låna ut böcker. Vår samverkan – jag och skolbibliotekarien – har varit viktig och fungerat väldigt bra, för att ta sig fram och att implementera saker. (Rektor i grundskolan) I intervjuerna framkom det även hos både rektorer och skolbibliotekspersonal att man saknade diskussion om skolbibliotek på en högre nivå i staden. Det krävs några eldsjälar, men det duger ju inte. Och då tänker jag faktiskt också på förvaltningsnivå, att se till att det också står på en dagordning någon gång. Och politisk nivå. Just nu i skolans värld så är ju SKUA i ropet, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Var fasiken är bibliotekens röst i det? (Rektor i grundskolan) 5.8 Skolbiblioteksplanens betydelse Den nuvarande skolbiblioteksplanen används på olika sätt och kännedomen om den varierar. Merparten av de rektorer och skolbibliotekarier vi intervjuat på skolor med välutvecklad skolbiblioteksverksamhet använder planen som en riktningspekare och grund för att skapa egna lokala handlingsplaner. [Skolbiblioteksplanen har varit en] riktningspekare när vi tex skulle titta på vad vi ska och hur rimmar det med stadens plan och är det något vi inte gör. Rama in det hela var bra. (Rektor i grundskolan) Det finns önskemål om att planen ska inkludera nyckeltal, ta upp frågan om läromedel, ha tydligare målsättningar och att den behöver bli mer synlig för rektorer, beslutsfattare och inom hela utbildningsförvaltningen. [Jag har inte brytt mig om skolbiblioteksplanen] men det är bra att ha den för att veta ramarna. Det pratas inte om skolboksdelen – läromedel nämns t.ex. inte i planen. Den blir inte riktig realistisk men man kan ju plocka från den. (Skolbibliotekarie i gymnasieskolan) Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 23 (37) Bland rektorer på skolor med mindre utvecklad skolbiblioteksverksamhet är det en större spridning på hur man använder den, någon enstaka känner inte till den och någon ansåg att den var avskräckande då den ansågs sikta för högt. Flertalet av skolbibliotekspersonal på dessa skolor är heller inte insatta i skolbiblioteksplanen och någon tycker den är för generell för att kunna ha nytta av den. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 24 (37) 6 Analys Analysen presenteras med utgångpunkt i de mål från skolbiblioteksplanen som indikatorerna grupperades inom: tillgång, prioriterade grupper och integrering i undervisning. För att säkerställa att vi håller en vetenskaplig grund och att vi tar hänsyn till beprövad erfarenhet använder vi oss av litteratur från såväl forskare inom bibliotek- och informationsvetenskap (Centerwall, 2022; Centerwall & Hagberg, 2024; Gärdén, 2017; Limberg, Hultgren & Johansson, 2021; Schultz Nybacka, 2019; Webber & Söderholm, 2024), som av skolbibliotekarier, lärare och rektorer (Heimer & Staub Halling, 2022; Lindquist & Bruce, 2024; Schedvin, 2020). 6.1 Tillgång 6.1.1 Skolbibliotekets lokal Skolbiblioteksrummet är en viktig plats på en skola vilket framhålls av flertalet forskare (Heimer & Staub Halling, 2022). Att som skola ha en tillgänglig lokal för skolbiblioteket är ett sätt att stärka likvärdigheten för elevernas utbildning. Det ger de elever som inte har tillgång till en lugn hemmamiljö möjlighet till läxläsning och annat skolarbete i en ostörd miljö (Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel, 2021). Med tillgänglighet i relation till skolbiblioteksrummet menas här i första hand lokalens placering och därmed hur lättåtkomlig lokalen är för elever och lärare. Andra tillgänglighetsaspekter som lyfts i intervjuerna är lokalens storlek och öppethållande. Utvärderingen visar på att bibliotek som är tillgängliga ofta rankas högt som trygga platser på skolan. I detta är en central placering av skolbiblioteket bara en del naturligtvis, att biblioteket är öppet för eleverna att söka sig till och att det finns personal där bidrar också till känslan av trygghet. Det finns dock en stor variation i hur skolbibliotekets lokaler är placerade i stadens skolor. De intervjuade skolorna med välutvecklade skolbiblioteksverksamheter har oftast centralt placerade bibliotek som fyller många behov hos eleverna, exempelvis läs- och studiero, studieplatser, samt möjligheten att dra sig undan. Något som går i linje med skolbiblioteksplanens skrivning om att rektor ska säkerställa att ”skolbiblioteksmiljön är ändamålsenlig, tillgänglig, inkluderande, lugn och trygg samt erbjuder utrymme för samtal och studier”. Det finns dock några lokalrelaterade utmaningar som lyfts i intervjuerna. I skolor med fler byggnader blir bibliotekets placering i regel avlägsen och därmed svårtillgänglig för många elever. Placering av skolbibliotek Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 25 (37) centralt men i genomgångsytor kan i sin tur påverka biblioteksmiljö och studiero negativt och dessutom innebära ett arbetsmiljöproblem för skolbibliotekspersonalen. Både skolbibliotekspersonal och rektorer har också beskrivit sina skolbibliotekslokaler som så pass små att det har en påverkan på verksamheten. Sammanfattningsvis är skolbibliotekets placering en viktig faktor för dess tillgänglighet och användning. Centralt placerade bibliotek bidrar till en trygg och studievänlig miljö, medan avlägset placerade bibliotek kan begränsa tillgången för elever och lärare. För att skolbiblioteket som rum ska kunna fungera som en pedagogisk resurs är det viktigt att säkerställa att lokalerna är lättillgängliga och tillräckligt rymliga för att möta behoven hos skolans elever och personal. Detta uppnås delvis av stadens skolor, och delvis inte. 6.1.2 Medier och utlån För att säkerställa att skolbibliotekets mediesamling bibehåller sin aktualitet, relevans och engagemang för både lärare och elever krävs kontinuerligt underhåll och förnyelse av mediebeståndet. Detta innefattar bland annat att gallra ut slitna och inaktuella böcker samt att köpa in ny litteratur och nya medier. Detta arbete påverkas av såväl omfattningen av skolbibliotekspersonalens tjänster som av skolbibliotekets medieanslag. I skolbiblioteksplanen står att biblioteken ska tillhandahålla ett brett utbud av medier som bidrar till bildning, vidgar perspektiven och stärker värdegrundsarbete kopplat till styrdokumenten. I planen står också att rektor säkerställer att ”skolbiblioteket har bemanning [och] medieanslag […]”, samt att skolbibliotekspersonal ska ”utforma bibliotekets utbud och verksamhet efter skolform samt skolans inriktning eller program”. Gymnasiebibliotekarier ansvarar dessutom för att tillgängliggöra vetenskapligt material. Samarbetet mellan skolbibliotekspersonal, lärare och elever är centralt för att säkerställa att medieutbudet möter utbildningsbehov och intressen hos skolans elever. Denna utvärdering visar på att planering av bibliotekets utbud i stor utsträckning sker i samråd med lärare och elever, även om metoderna och omfattningen varierar. Fack- och lärarbibliotekarier tenderar dock att arbeta med en högre grad av systematik och elevinflytande. De är också mer benägna att utgå från läroplansskrivningar i detta arbete. Omfattningen av det mediestrategiska arbetet är dock något som rektorer och lärare sällan är förtrogna med. Trots en positiv trend i utlåningen finns det utmaningar i att mäta skolbiblioteksverksamhetens fulla omfattning och påverkan enbart genom utlåningsstatistik. Dels tar den inte hänsyn till den pedagogiska Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 26 (37) verksamheten, dels är det inte alltid läsning synliggörs som lån i bibliotekssystemet, t.ex. digitala böcker. Den ökande utlåningen av digitala böcker indikerar förändrade läsvanor där digitala format erbjuder ökad flexibilitet och tillgänglighet. Forskning visar att digitala böcker kan vara särskilt värdefulla för att sänka trösklar och öka läsningen bland läsovilliga elever, särskilt om de används strategiskt och med stöd (Stålnacke, 2023). Läromedel utgjorde mer än hälften av gymnasiebibliotekens totala utlån läsåret 2023/24. Detta arbete är tidskrävande och kan bli betungande om det läggs på en eller ett fåtal personer. Det kan också ha stor påverkan på skolbibliotekspersonalens möjlighet att arbete läsfrämjande under vissa perioder. Även om läromedelsutlån kan betraktas som en naturlig del av att tillhandahålla material för undervisning och studier, är det främst en administrativ funktion snarare än en pedagogisk uppgift. Därför bör dess löpande hantering inte ses som en kärnuppgift för skolbiblioteket. Skolbiblioteket kan dock bidra med sin kompetens för att stödja organisation och uppföljning av läromedelsutlån. För att säkerställa att bibliotekets pedagogiska roll inte påverkas negativt, bör ansvarsområden och resurser definieras tydligt om biblioteket ska involveras i denna uppgift. Det finns en stor överlappning av de skolor som enligt statistiken inte har registrerat några nya medier, eller som inte har någon eller mycket liten utlåning. För flertalet av dessa finns det dock förklaringar. Det finns till exempel skolor som inte använder sig av förvaltningens upphandlade bibliotekssystem eller som samarbetar med Stockholms stadsbibliotek när det kommer till lån av medier. I andra fall finns det dock inte lika självklara anledningar till de låga utlåningssiffrorna, eller till avsaknaden av nya medier i systemet. En gemensam nämnare är då att skolorna har begränsad bemanning, från noll timmar till någon dag i veckan. En annan gemensam nämnare är att de har inget eller relativt sett lågt medieanslag. 6.1.3 Skolbibliotekspersonal Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel (2021) visade att bemanningsgraden i skolbibliotek påverkas av faktorer som antal elever, deras behov, skolbibliotekets uppdrag och skolans övriga bemanning. För att uppfylla skolbiblioteksplanens målbild, och de kommande förändringarna i skollagen, ska skolbibliotek i första hand vara bemannade av fackutbildade bibliotekarier som samarbetar med lärare för att stödja elevernas läsning, källkritik och informationskompetens. I skolbiblioteksplanen står att rektor ska säkerställa att ”skolbiblioteket har bemanning […] som möjliggör att skolbibliotekspersonalen aktivt kan bidra till elevernas språk- och kunskapsutveckling i samarbete med övrig Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 27 (37) pedagogisk personal”. Stadens skolor har generellt sett en högre bemanning av skolbibliotek jämfört med det nationella genomsnittet, vilket kan bidra positivt till elevernas lärande och informationskompetens. Fortfarande saknar dock nästan en tredjedel av grundskoleeleverna och en tiondel av gymnasieeleverna tillgång till ett skolbibliotek med en bemanning på minst halvtid. Det är viktigt att notera att denna statistik inte tar hänsyn till elevantal. Förutsättningarna att få till en bredare skolbiblioteksverksamhet ser olika ut om man jämför en skola med 200 elever respektive 1000 elever. De flesta som arbetar i skolbibliotek är också ensamma både i sin profession och i sitt uppdrag på skolan vilket snabbt kan resultera i en allt för hög arbetsbelastning. Lindquist och Bruce (2024) menar att skolbibliotekarier måste vara närvarande i hög grad och träffa alla elever regelbundet för att kunna ge effektiv undervisning. ”[Många skolor] ger sina skolbibliotekarier en orimlig arbetsbörda genom att de förväntas ansvara för över tusen elever” (Lindquist & Bruce, 2024, s. 55). I skolbiblioteksplanen står det också att grundskole- och gymnasieledning ska ”verka för att skolorna har bemannade skolbibliotek och att andelen skolor med fackutbildade bibliotekarier ökar under fyraårsperioden”. Vi kan se en positiv utveckling i tillgången till fackutbildade bibliotekarier i stadens skolor, vilket kan bidra till förbättrad kvalitet på skolbiblioteks- verksamheten och stödja elevernas lärande. Dock saknar två tredjedelar av grundskoleeleverna och en femtedel av gymnasieeleverna tillgång till en fackutbildad bibliotekarie. En skolbiblioteksverksamhet står och faller inte nödvändigtvis med personalens utbildningsbakgrund. Det finns många goda exempel på lärarbibliotekarier och skolbibliotekspersonal med annan utbildning som tydligt bidrar till elevernas lärande. Fackutbildade skolbibliotekarier bidrar dock generellt med en kombination av pedagogiska färdigheter med expertis inom informations- och litteraturhantering för att stödja skolans utbildningsmål. Enligt stadens skolbiblioteksplan ska rektor också säkerställa att ”skolbibliotekspersonalen har relevant kompetens för uppdraget och möjlighet till kompetensutveckling”. När vi tittar på de svar vi fått vid intervjuerna gällande just möjligheten till kompetensutveckling ser vi att det generellt verkar vara osystematisk och sporadisk. Ofta sker bedömningen av behov och möjligheten till kompetensutveckling från fall till fall. Trots det upplever flera att de får gå på det de vill och många menar att de aldrig får ett nej när de frågar sin chef. Det kan finnas begränsningar som är kopplade till kostnad. Förvaltningen tillhandahåller dock kostnadsfri kompetensutveckling via Medioteket. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 28 (37) Den grupp av skolbibliotekspersonal som i Mediotekets statistik benämns som de med övrig utbildningsbakgrund är de som mest sällan tar del av kompetensutveckling. Samtidigt är det denna grupp som kanske har störst behov av kontinuerlig kompetensutveckling, då de ofta saknar formell biblioteks- eller pedagogisk utbildning. Dock nedprioriterar även många fackutbildade skolbibliotekarier ofta kompetensutveckling. Det kan delvis bero på att många rektorer överlåter ansvaret att hitta lämplig kompetensutveckling helt på den enskilda skolbibliotekarien. Delvis på uttalade eller outtalade förväntningar från ledningen kopplade till bibliotekets tillgänglighet under skoldagen. Sammanfattningsvis så har ambitionen om ökad andel fackutbildade bibliotekarier uppnåtts. Dock saknar många elever fortfarande tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Även om det finns många skolor med en god bemanningsgrad i skolbiblioteket, är det ett stort antal som inte kan sägas ha skolbibliotek med möjlighet att bidra till elevernas språk- och kunskapsutveckling. Möjligheterna till kompetensutveckling för skolbibliotekspersonal är i många fall sporadisk och det är oklart i vilken utsträckning rektorer säkerställer att skolbibliotekspersonalen har relevant kompetens för uppdraget. 6.2 Prioriterade grupper Skollagen (SFS 2010:800) fastslår att alla elever ska få det stöd och den stimulans de behöver för att utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar. Enligt bibliotekslagen (SFS 2013:801) ska biblioteken prioritera barn och unga, personer med annat modersmål än svenska samt nationella minoriteter. Biblioteken ska även prioritera personer med funktionsnedsättningar genom att erbjuda såväl litteratur som tekniska hjälpmedel. 6.2.1 Tillgänglig läsning Begreppen tillgänglig läsning och tillgängliga medier avser medier anpassade för personer med läsnedsättning8 eller bristande läsförmåga. I skolbiblioteket handlar det om att göra litteratur tillgänglig utifrån varje elevs förutsättningar, i olika format som talböcker, e-textböcker, taktila bilderböcker, punktskrift, litteratur på teckenspråk samt lättlästa böcker och tidningar. Dessa medier är viktiga inte bara för barn och unga med läsnedsättningar, utan även för de med annat modersmål än svenska eller de som nyligen börjat tala svenska (Centerwall & Hagberg, 2023). 8 Läsnedsättning innebär att en person har svårt att tillgodogöra sig tryckt text på grund av exempelvis läs- och skrivsvårigheter, nedsatt syn eller hörsel, eller en intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 29 (37) Forskning betonar vikten av bibliotekariers och pedagogers kompetens och undervisning i hur tillgängliga medier kan användas (Centerwall & Hagberg, 2023). Enligt stadens skolbiblioteksplan ska rektor säkerställa att ”skolbiblioteket stödjer elever i behov av anpassningar eller särskilt stöd”. Mediotekets skolbiblioteksstatistik visar att utlåningen av Äppellådor till skolbiblioteken ökar stadigt och de flesta skolor tillhandahåller talböcker via Legimus till elever med läsnedsättning. Trots detta finns det en stor variation i hur man arbetar med den prioriterade målgruppen. Även om det finns skolbibliotek som erbjuder egna medier och aktiviteter för elever som går i anpassad skola är det långt ifrån alla elever inom gruppen som får ta del av skolbibliotekens verksamhet. Tydligast blir det på de skolor där man har anpassad skola men där skolbiblioteket inte har de förutsättningar som krävs, till exempel tid eller kunskap. Schedvin (2020) påtalar att skolbibliotekens kompensatoriska roll är avgörande för att skapa en likvärdig skola och ge stöd till de elever som behöver det mest. Bristande skolbibliotek drabbar särskilt elever från mindre resursstarka hem, där läsintresse och biblioteksbesök inte är en del av traditionen. 6.2.2 Mångspråk För att stödja ett flerspråkigt mediebestånd i skolbibliotek är samarbetet med lärare och modersmålslärare centralt. Ett välutvecklat mångspråksutbud främjar både kulturell mångfald och kritisk medvetenhet hos eleverna samt stödjer familjer som tillhör dessa grupper att bibehålla sitt kulturarv. Elever bör också ha tillgång till översatt svensk barn- och ungdomslitteratur för att kunna relatera till svensk vardag samtidigt som de stärker sina andra språk (Limberg, Hultgren, & Johansson, 2021). Ett bibliotek med ett mångspråksutbud kan fungera som en kulturell brygga. Även de som inte använder mångspråksresurserna själva kan känna ökat förtroende och trygghet bara genom att de finns (Webber & Söderholm, 2024). I skolbiblioteksplanen står att biblioteken medverkar till alla barns och ungas lika tillgång till litteratur och medier. Medier ska erbjudas på många språk och skolbiblioteksverksamheten ska ägna särskild uppmärksamhet åt flerspråkighet och de nationella minoritetsspråken. I planen står också att rektor säkerställer att ”skolbiblioteket tillgodoser flerspråkiga elevers behov av och uppmuntrar till läsning på modersmålet samt de nationella minoritetsspråken” samt att skolbibliotekspersonal ansvarar för att ”tillgodose och främja läsning på modersmålet och synliggöra elevernas flerspråkighet och de nationella minoritetsspråken”. Böcker på elevernas olika modersmål är ofta svåra att få tag på och dyra i inköp. De flesta skolor har varken tid, språkkunskaper, eller medieanslag Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 30 (37) för att ha ett eget utbud av böcker på de språk som talas på skolan. Det kan dessutom skilja från läsår till läsår vilka språk som finns representerade på skolan. Mångspråksbiblioteket är därför en uppskattad och viktig resurs. Under läsåret 2023/24 användes Mångspråksbiblioteket av en tredjedel av gymnasierna och mer än hälften av grundskolorna, varav majoriteten inom kvartil 4. Detta går i linje med att många av de skolor med högst socioekonomiskt index har en majoritet av elever med annat modersmål. Statistiken visar också att fackutbildade bibliotekarier tenderar att använda sig av Mångspråksbiblioteket i större utsträckning. Det finns dock utmaningar i att driva frågan om mångspråksresurser, särskilt när efterfrågan inte är stor eller när skolbibliotekspersonalen har begränsad kontakt med eleverna. I sådana fall är det ofta modersmålslärarna som efterfrågar böcker via Mångspråksbiblioteket. Både i skolbiblioteksplanen och bibliotekslagen prioriteras lika tillgång till litteratur och särskilt stöd för flerspråkiga elever, något som bara delvis uppnås av skolorna. Trots framsteg behövs ytterligare insatser för att säkerställa att flerspråkiga elever får likvärdigt stöd och tillgång till relevanta medier. 6.3 Integrering i undervisningen Att skolbiblioteksverksamheten är integrerad i undervisningen innebär bland annat att medieutbudet används i undervisningen på olika sätt, att verksamhetens uppföljning sker systematiskt till exempel i skolans systematiska kvalitetsarbete och att skolbiblioteket är en del av skolans värdegrundsarbete. Det behöver också finnas samverkan mellan skolbibliotekarien och lärare i planering och genomförande av undervisning. 6.3.1 Samverkan Samarbete är en av skolbibliotekariens viktigaste uppgifter enligt International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) riktlinjer och syftar till att utveckla förståelse och stöd för bibliotekets roll i skolan samt att bredda och fördjupa elevernas lärande. Det bidrar också till ett utbyte av idéer och en djupare förståelse mellan bibliotekarier och lärare. Trots att samarbete är centralt och välbeforskat, är det också en av de största utmaningarna för skolbibliotekarier (Centerwall, 2022). Skolbibliotekspersonal lyfter svårigheter med att få till bra samarbeten med övriga pedagoger. Detta kan till viss del bero på en otydlighet i vad som menas med samarbete, och att det saknas en samsyn på skolan. På många skolor verkar graden av samverkan också vara personbunden. Det är inte ovanligt att skolbibliotekspersonalen känner att hela ansvaret för samarbetet ligger på dem. Under intervjuerna lyfter flera av rektorer individerna som arbetar på skolbiblioteken som duktiga på att skapa Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 31 (37) samarbeten. För att skapa en hållbar skolbiblioteksverksamhet behövs det dock en systematik. Centerwall (2022) återger fyra aspekter av samarbete mellan lärare och bibliotekarier, från grundläggande koordinering till fullständig samverkan, där högre nivåer innebär gemensam planering och genomförande av undervisning. Ett effektivt samarbete bygger på att båda parter delar upp undervisningen baserat på sina respektive kompetenser och det krävs en förståelse för varandras roller. Skolans ledning spelar en avgörande roll för att stödja och möjliggöra framgångsrikt samarbete. Enligt stadens skolbiblioteksplan ska rektor säkerställa att ”skolbibliotekets pedagogiska funktion är väl integrerad på skolan […]” och att ”personal på skolan och fritidshemmet använder skolbiblioteket i undervisningen […]”. I intervjuerna framkom det att de flesta ansåg att skolbiblioteket ska vara en integrerad del av skolan, och att samverkan sker på en mängd olika sätt och på olika nivåer. Det finns många goda exempel på samarbeten där skolbibliotekspersonal och lärare gemensamt planerar, genomför och utvärderar projekt. Främst på de skolor där det finns en fackutbildad skolbibliotekarie, men även på skolor där skolbibliotekspersonalen har annan utbildningsbakgrund. På skolor med mindre utvecklad skolbiblioteksverksamhet lyfts det att elever besöker biblioteket, med eller utan medföljande lärare, utan en dialog med skolbibliotekspersonalen. Här blir då skolbiblioteket mer av ett rum med böcker än en verksamhet med en pedagogisk funktion. Något Lindquist och Bruce (2024) påtalar att det inte ska vara. Genom att vara integrerad i skolans verksamhet blir skolbiblioteket en pedagogisk funktion och vidare en god och långsiktig investering som gynnar hela skolan. Enligt läroplanerna ska skolbibliotekets verksamhet användas som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. I intervjuerna kan vi se att skolbibliotekets roll i undervisning och samverkan kring elevernas digitala kompetens är mindre på de skolor som inte har en fackutbildad bibliotekarie. Detta verkar till stor del bero på kunskapsbrist, både hos personal och ledning, såväl vad gäller skolbibliotekets roll som bibliotekariers expertis. Sammanfattningsvis är samverkan med annan pedagogisk personal central för framgångsrika skolbibliotek, men också en av de största utmaningarna. Stadens skolor lyckas delvis uppnå en förhållandevis god samverkan, och delvis inte. 6.3.2 Verksamhetsuppföljning och budget Enligt läroplanerna ska skolbiblioteket vara en del av skolans verksamhet. En förutsättning för att vara en del av skolan är också att ta plats på Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 32 (37) skolans arenor. Ett skolbibliotek är inte en isolerad verksamhet utan en av flera som bidrar till elevens hela utbildning är likaså en del av skolans utvecklingsarbete. Därför bör skolbiblioteksverksamheten planeras, målsättas och utvärderas på samma sätt som övrig verksamhet på skolan (Schedvin, 2020). Enligt Centerwall (2022) finns det ett tydligt planerande, genomförande och utvärderande arbete på skolor med framgångsrika skolbibliotek, vilket då sker i samråd med rektor eller annan skolledare. Ett hållbart skolbibliotek är integrerat i skolans verksamhet och bidrar till elevernas utbildning på ett långsiktigt och effektivt sätt samt utvärderas systematiskt. Enligt skolbiblioteksplanen bygger en välfungerande skolbiblioteks- verksamhet på samverkan och integration i undervisningen. Det står att rektor säkerställer att ”skolbibliotekets pedagogiska funktion är väl integrerad i skolan samt att den styrs och följs upp i dialog med skolbibliotekspersonal och i skolans systematiska kvalitetsarbete”. Skolbibliotekspersonal ansvarar för att ”utveckla och följa upp verksamheten i dialog med rektor […]”. Intervjuerna visar en betydande skillnad mellan skolbibliotekspersonalens och rektorernas uppfattning om hur skolbibliotekens verksamhet planeras och följs upp. Skolor med välutvecklad verksamhet har ofta en mer systematisk och tydlig uppföljning, medan skolor med mindre utvecklad verksamhet saknar detta. Vanligtvis sker uppföljning genom regelbundna möten, men allt för ofta tycks forumet för detta vara vid medarbetarsamtal. Ytterst få skolbibliotek är dock integrerade i skolans systematiska kvalitetsarbete. Vad gäller skolbibliotekens budget så visar statistiken att, trots stora skillnader mellan enskilda skolor, det totala medelanslaget per elev kontinuerligt har ökat under den nuvarande skolbiblioteksplanens giltighetstid. Detta indikerar en positiv utveckling i resursfördelningen till skolbiblioteken, vilket kan bidra till förbättrade förutsättningar för elevernas lärande och tillgång till bibliotekstjänster. Schultz Nybacka (2019) rekommenderar ett medieanslag på lägst 100 kr/elev för att kunna ha ett hållbart skolbibliotek med ett uppdaterat och relevant bestånd. En majoritet av skolbiblioteken har ett medieanslag som understiger denna rekommendation. Sammanfattningsvis kräver en hållbar skolbiblioteksverksamhet samverkan, systematisk uppföljning och tillräckliga resurser. Framgångsrika skolbibliotek planeras, genomförs och utvärderas i samråd med skolledningen. Detta uppnås delvis av stadens skolor, och delvis inte. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 33 (37) 6.3.3 Kunskap om skolbiblioteket som pedagogisk funktion Forskning visar att det ofta saknas förståelse och kunskap om skolbibliotekariers uppdrag och kompetenser bland lärare och skolledare. Många skolledare har en föråldrad bild av bibliotekariens roll, baserad på egna skolupplevelser. Detta leder till att formella diskussionsarenor om skolbibliotekets roll ofta saknas, vilket resulterar i informella och oregelbundna samtal (Centerwall, 2022). Även om många rektorer har en viss insikt i vad ett skolbibliotek kan bidra med visar denna utvärdering ändå att det finns en bristande förståelse och kunskap om skolbibliotekariers roll bland lärare och skolledare, vilket påverkar hur skolbiblioteket används och integreras i skolans verksamhet. Dessa brister är tydligast när det gäller skolbibliotekariers kompetens inom MIK och mediers och informationsflödens påverkan på samhälle och demokrati. Skolbibliotekarier kan till exempel bidra till undervisningen utifrån kompletterande perspektiv på desinformation och AI-genererat material. Forskning visar också att brist på erfarenhet eller negativa erfarenheter av att arbeta med skolbibliotekarier kan också bidra till ointresse för skolbibliotekets betydelse (Centerwall, 2022). I utvärderingen ser vi ett samband mellan kunskapen om skolbibliotekets funktion och hur mycket skolan satsat på bibliotek. En kvalificerad skolbibliotekarie kan bidra till att utveckla verksamheten. Samverkan mellan rektor och skolbibliotekarie är dock avgörande för att ta sig fram och implementera nya arbetssätt. I intervjuerna påtalas också att det saknas en diskussion om skolbibliotek på förvaltnings- och politisk nivå. Detta bör beaktas vid kommande implementering av den reviderade skolbiblioteksplanen, liksom behovet av en kunskapshöjning om skolbibliotek på ledningsnivå. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 34 (37) 7 Slutsatser Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2025 är ämnad att fungera både som styrdokument, med normativa och bindande riktlinjer, och som stöddokument, med praktiska verktyg för att underlätta det dagliga arbetet. Denna dubbelroll skapar otydlighet och osäkerhet kring dess roll i skolans verksamhet. På skolor med välutvecklade skolbibliotek används planen som grund för att skapa lokala biblioteksplaner och för att rama in verksamheten. På skolor med mindre utvecklade bibliotek är kännedomen om planen mer begränsad, och i vissa fall avskräcker den genom att upplevas sikta för högt. Inför de lagändringar i skollagen som träder i kraft den 1 juli 2025, vilka syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga skolbibliotek, framträder behovet av tydligare riktlinjer. Ändringarna definierar vad som avses med ett skolbibliotek, dess ändamål och bemanning samt betonar vikten av en biblioteksplan som preciserar hur målen ska uppnås. Detta innebär krav på att skolbibliotek ska vara bemannade i tillräcklig utsträckning och strävan efter att anställa personal med högskoleutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap. För att möta dessa krav behöver skolbiblioteksplanen tydliggöras och kompletteras med konkreta målsättningar för att säkerställa likvärdighet och realistisk tillämpning. 7.1 Hur väl uppfylls skolbiblioteksplanens målbild? Stadens skolbiblioteksverksamhet bedrivs delvis i enlighet med målbilden i skolbiblioteksplanen för 2021–2025. Många skolor har framgångsrikt integrerat biblioteket som en pedagogisk resurs, med centralt placerade lokaler, välutbildad personal och strukturerat samarbete med lärare och skolledning. Dessa skolor uppfyller i hög grad skolbiblioteksplanens krav och har därmed goda förutsättningar att bidra till elevernas språk- och kunskapsutveckling. Andelen fackutbildade bibliotekarier har ökat något på stadens skolor under den period som nuvarande skolbiblioteksplan varit gällande. Det finns dock betydande variationer mellan skolor vilket innebär att stadens elever inte har likvärdig tillgång till välfungerande skolbibliotek. Många skolor brister i bemanning, andra resurser och systematisk uppföljning vilket begränsar bibliotekens förmåga att stödja undervisningen och ge eleverna likvärdiga förutsättningar till utveckling och lärande. Trots att staden generellt sett har högre bemanning än det nationella genomsnittet saknar fortfarande många elever tillgång till rimligt bemannade skolbibliotek, och fler ändå till fackutbildade bibliotekarier. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 35 (37) Detta gör det svårt att uppfylla skolbiblioteksplanens målbild om att skolbibliotekarier ska samarbeta med lärare för att främja elevers läslust, läsförmåga och kritiska tänkande. Arbetet med bibliotekslagens prioriterade grupper är ojämnt och ofta beroende av personalens kompetens. Dessutom har skolbiblioteken i många fall otillräckliga medel för att tillhandahålla ett uppdaterat och relevant mediebestånd. Integreringen av skolbiblioteket i undervisningen och samverkan med lärare varierar också. På skolor med en hög grad av samarbete fungerar biblioteket som en pedagogisk resurs, medan det på andra skolor snarare fungerar som ett tyst arbetsrum. Många skolledare och lärare har en begränsad syn på bibliotekariens roll vilket påverkar bibliotekets funktion och hur det används i undervisningen. I regel saknas också ett organisatoriskt minne för skolbiblioteksverksamhetens integrering i skolans övergripande arbete, vilket försvårar långsiktig utveckling. Även om det har skett framsteg de senaste åren, särskilt med ökade budgetanslag och förbättrad tillgång till fackutbildade bibliotekarier, kvarstår betydande utmaningar för att uppnå skolbiblioteksplanens målbild. Variationerna mellan skolorna är fortfarande stora, och skolbiblioteksplanens ambition att verka för likvärdighet har ännu inte uppnåtts fullt ut. 7.2 Faktorer för implementering av skolbiblioteksplanen Faktorer som påverkar implementeringen av skolbiblioteksplanen inkluderar ekonomiska resurser, bemanning, ledarskap och samverkan. Skolbibliotekets placering och utformning är centrala för tillgänglighet och användning; centralt belägna och välutrustade bibliotek används mer och upplevs som tryggare och mer inkluderande. Personalens utbildningsbakgrund och tjänstegrad är avgörande för kvaliteten på verksamheten, där skolor med fackutbildade bibliotekarier generellt har bättre förutsättningar att erbjuda ett rikt medieutbud och bidra till undervisningen. Brist på kompetensutveckling och otillräckliga medieanslag begränsar dock möjligheterna att möta elevernas behov, särskilt för prioriterade grupper som elever med funktionsnedsättningar och flerspråkiga elever. Desto viktigare blir då det stöd som skolorna kan få från central förvaltning, både i form av kompetensutveckling och medieutbud. Rektors engagemang och stöd för skolbiblioteksverksamheten är avgörande för att skapa en långsiktig och hållbar utveckling. Ledarskapets kunskap om skolbibliotekens pedagogiska potential, tillsammans med en Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 36 (37) tydlig systematik i planering och uppföljning, bidrar till att säkerställa att verksamheten integreras i skolans övergripande arbete. Samverkan mellan lärare och bibliotekarier är en nyckelfaktor, men denna samverkan är ofta personberoende och kräver strukturer för att bli hållbar. Sammanfattningsvis är ekonomiska resurser, kompetent personal, ledningsstöd och en systematisk uppföljning avgörande faktorer för att skolbiblioteken ska kunna fungera som en pedagogisk resurs och möta målbilden i skolbiblioteksplanen. Brister inom dessa faktorer riskerar att försvåra en likvärdig implementering på stadens skolor. 7.3 Sammanfattade slutsatser Stadens skolbiblioteksverksamhet uppfyller endast delvis målbilden i skolbiblioteksplanen för 2021–2025. Det finns betydande variationer och utmaningar som försvårar en likvärdig implementering. Skillnader i ekonomiska resurser, personalens kompetens och tjänstegrad, ledningens stöd samt systematisk uppföljning påverkar skolbibliotekens förmåga att fungera som en pedagogisk resurs. På många skolor behövs en tydligare integrering av biblioteket i skolans övergripande kvalitetsarbete. För att möta framtida krav krävs tydligare styrning, konkreta målsättningar och förbättrade förutsättningar för skolbibliotekens utveckling. Genom sådana insatser kan skolbiblioteksverksamheten utvecklas för att bättre möta elevernas behov och bidra till en likvärdig utbildning. Utvärdering av Stockholms stads skolbiblioteksverksamhet 37 (37) 8 Referenser Bibliotekslag (SFS 2013:801). Kulturdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/bibliotekslag-2013801_sfs-2013-801/ Centerwall, U. (2022). Att ta plats och göra skillnad : skolbibliotekariepraktiker i framgångsrika verksamheter. [Doktorsavhandling, Högskolan i Borås]. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-27634 Centerwall, U. & Hagberg, K. (2024). Tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning – en kunskapsöversikt. Digiteket. Tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning – en kunskapsöversikt Gärdén, C. (2017). Skolbibliotekets roll för elevers lärande: en forsknings-och kunskapsöversikt år 2010-2015. Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:publ-405 Heimer, M. & Staub Halling, M. (2022). Mot samma mål: skolbibliotek i undervisningen (1 uppl.). Studentlitteratur. Kungliga biblioteket. (2023). Bibliotek 2022: Sveriges offentligt finansierade bibliotek. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:publ-707 Limberg, L., Hultgren, F. & Johansson, M. (2021). Skolbibliotek och lärande (1 uppl.). Studentlitteratur. Lindquist, L. & Bruce, J. (2024). Skolbibliotek nu!: skolbibliotek som pedagogisk funktion. Hegas. Schedvin, M. (2020). Hållbar skolbiblioteksutveckling. Gleerups. Schultz Nybacka, P. (2019). Värdet av skolbiblioteket: en verksamhet för hållbar utbildning och bildning. Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:publ-28 Skolinspektionen. (2018). Skolbiblioteket som pedagogisk resurs. Kvalitetsgranskningsrapport. https://www.skolinspektionen.se/beslut- rapporter/publikationer/kvalitetsgranskning/2018/skolbiblioteket-som- pedagogisk-resurs/ Skollag (SFS 2010:800). Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800/ Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan (Gy11). https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program- och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22). https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och- kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr22-for-grundskolan-samt-for- forskoleklassen-och-fritidshemmet Stålnacke, S. (2023). Embracing the Digital Shift: An Empirical Analysis of Attitudes towards E-books among Pupils in Swedish Upper Secondary School. [Masteruppsats, Högskolan i Borås]. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-31494 Stärkta skolbibliotek. (Prop. 2023/24:164). Utbildningsdepartementet. https://www.regeringen.se/contentassets/72bd0a2bf88043e194e4f92de79a4 d0b/starkta-skolbibliotek-prop.-202324164 Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel. (2021) Skolbibliotek för bildning och utbildning. Delbetänkande (SOU 2021:3). Utbildningsdepartementet. https://www.regeringen.se/contentassets/9c1a8a9bf582412f9d0944b807c70 4cf/skolbibliotek-for-bildning-och-utbildning-sou-20213/ Webber, J. & Söderholm, J. (2024). Mångspråk och minoritetsspråk – att främja läsning för alla. Digiteket. https://digiteket.se/app/uploads/2024/05/05_29_24_bda1d3e9bf7190a16823 1b63f567fcd8.pdf Avdelningen för stöd kring BKA lärande och elevhälsa 2025-08-08 Medioteket 1jset1na7nrt4y.s2.mt oS.ctkokahcrkolshlsmoolmn@edu.stockholm.se Sida 1 (8) Barnkonsekvensanalys i samband med revidering av Stockholms stads skolbiblioteksplan 2021–2025 Sammanfattning Välfungerande skolbibliotek och folkbibliotekens verksamhet mot förskolan kan bidra till att barnkonventionen uppnås. Artiklarna som berörs är flera. Förutom de fyra grundprinciperna i artiklarna 2, 3, 6 och 12 så är rättigheterna i artiklarna 13 (yttrandefrihet), 16 (privatliv), 17 (tillgång till information), 23 (funktionsnedsättning), 28 (utbildning), 30 (nationella minoritetsspråk), 31 (ta del av kultur) och 42 (kunskap om barnkonventionen) i hög grad relevanta för bibliotekens verksamhet. Under arbetet med revideringen av Stockholms stads skolbiblioteksplan har totalt cirka 25 förskolebarn samt cirka 75 elever från grundskola, gymnasieskola och anpassad grundskola intervjuats. Barnen har varit så representativt utvalda som möjligt. Det går att se tydliga likheter mellan det som barn och elever lyfter fram som viktigt med bibliotek och det som slås fast i ny lagstiftning, liksom med det som vuxna för fram. Några av de saker som utifrån barnens och elevernas synpunkter har skrivits fram tydligare i den reviderade skolbiblioteksplanen är vikten av ett brett och varierat utbud av medier, en trygg och lugn lokal och möjlighet till delaktighet och inflytande. I den reviderade skolbiblioteksplanen är kvalitetskraven på skolbibliotek mer tydligt framskrivna än i den föregående planen. Intentionen är att detta ska leda till ökad bemanning och kompetens i och om skolbibliotek. Detta kan i sin tur leda till att barnkonventionen bättre efterlevs i Stockholms stad. Det ligger med andra ord i linje med barnets bästa att skolbiblioteksplanen följs. Avdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa Medioteket jenny.karlsson@edu.stockholm.se BKA Sida 2 (8) Bakgrund Artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som vi säger till vardags, slår fast att vid alla åtgärder som rör barn ska en prövning av barnets bästa göras. Stockholms stads skolbiblioteksplan berör alla barn som går i förskolor eller skolor som har Stockholms stad som huvudman. Att genomföra en barnkonsekvensanalys med anledning av att stadens skolbiblioteksplan ska revideras är därför givet. Skolbiblioteksplanen huvudsyfte är att öka likvärdigheten i fråga om barns och elevers tillgång till ändamålsenliga bibliotek i förskola, förskoleklass, grund- och gymnasieskolan samt anpassade grund- och gymnasieskolan. Planen beskriver hur de lagstadgade ändamålen med skolbibliotek ska uppnås och den ska fungera som ett användbart styrdokument för fortsatt biblioteksutveckling i stadens förskolor och skolor. Skolbiblioteksplanen verkar för att: • barn i förskolan upplever litteratur som källa till språkstimulans, samtal och reflektion. • alla elever i stadens skolor ska utveckla sin läsning, språkförmåga och medie- och informationskunnighet Dispositionen i nedanstående text följer i stort sett den som rekommenderas av Barnombudsmannen för genomförande av barnkonsekvensanalyser. Skolbiblioteksplanen omfattar både förskola och skola men texten nedan fokuserar främst på verksamheten skolbibliotek och inte verksamheten folkbibliotek. Folkbibliotekens verksamhet mot förskolan passar bättre att analysera ur ett barnrättsperspektiv kopplat till stadens övergripande biblioteksplan, som innefattar folkbibliotekens hela barnverksamhet. Vilka rättigheter kan påverkas? Barnkonventionens grundprinciper bör alltid beaktas, det vill säga: • Artikel 2 - Alla barn har samma rättigheter och lika värde • Artikel 3 - Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn • Artikel 6 - Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas Barnkonsekvensanalys i samband med revidering av Stockholms stads skolbiblioteksplan 2021–2025 BKA Sida 3 (8) • Artikel 12 - Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Förutom grundprinciperna har dessa artiklar särskild bäring på biblioteksverksamhet: • Artikel 13 – Barn har rätt till yttrandefrihet • Artikel 16 – Barns rätt till privatliv ska respekteras • Artikel 17 – Barn har rätt att få tillgång till information • Artikel 23 – Rättigheter för barn med funktionsnedsättning • Artikel 28 – Barn har rätt till utbildning • Artikel 30 – Rättigheter till nationella minoritetsspråk • Artikel 31 – Rätt att vara med i och ta del av det konstnärliga och kulturella livet • Artikel 42 – Att göra barn (och vuxna) medvetna om barnkonventionen. Regelverk och faktaunderlag Skolbibliotekens verksamhet styrs främst av två lagar, skollagen och bibliotekslagen. Enligt skärpta skrivningar i skollagen (SFS 2010:800, 2 kap. 24 §) som började gälla 1 juli 2025 ska eleverna i förskoleklass, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ha tillgång till bemannade skolbibliotek. Enligt de nya skrivningarna definieras skolbibliotek som ”en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen” (24 a §). Skolbibliotek ska särskilt främja elevernas läsande samt medie- och informationskunnighet. Eleverna ska som regel ha tillgång till ett skolbibliotek på sin egen skola, bemannat av skolbibliotekarier med relevant högskoleutbildning och i sådan omfattning att ändamålen kan uppnås. Vidare ska varje huvudman ta fram en skolbiblioteksplan eller säkerställa att skolbibliotek omfattas av biblioteksplanen. I bibliotekslagen (SFS 2013:801) står det i 17 § att kommuner och Barnkonsekvensanalys i samband med regioner ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på revidering av Stockholms stads skolbiblioteksplan 2021–2025 BKA Sida 4 (8) biblioteksområdet. Vidare slås det fast att särskilt prioriterade grupper är personer med funktionsnedsättning (4 §), de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska (5 §). Folkbiblioteken ska särskilt uppmärksamma barn och ungdomar (8 §). Enligt Bibliotekslagen ska alla bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning (2 §). Skolbibliotek är alltså en verksamhet som har förankring både i utbildningsväsendet och kulturväsendet och det finns i både skollagen och bibliotekslagen en tydlig resonans till barnkonventionen och att arbeta för barns rättigheter. Även läroplanerna för de olika skolformerna och hur de relaterar till barns rättigheter är relevant i förhållande till biblioteksverksamheten. Förskolan har folkbibliotek som sitt främsta bibliotek och här utgör skolbiblioteksplanen ett viktigt styrdokument för samarbete mellan förskola och folkbibliotek. Barns och elevers åsikter Att lyssna till barns egna åsikter om åtgärder som berör dem är en förutsättning för att kunna pröva och bedöma barnets bästa. Men när ett kommunövergripande styrdokument ska tas fram är det ogörligt att fråga alla barn - ett urval måste göras. I urvalet av barn och elever som intervjuats i samband med revideringen av skolbiblioteksplanen har hänsyn tagits för att få en så representativ spridning som möjligt av till exempel ålder, kön, förskolans/skolans geografisk lokalisering och elevernas bibliotekvana. Hur vuxna runt barnen ser på verksamheten har också omhändertagits för att få fram barnperspektivet. Vuxnas synpunkter kan bidra till att stärka barnets rättigheter och för skolans del har det gjorts en särskild utvärdering (Dnr: UTBF 2024/7200) som samlat in dessa perspektiv. Förskolan Förskolebarnens röster har samlats in från tre olika stadsdelar och i sex olika grupper med cirka 4-5 barn i varje grupp. Barnen var antigen 4 eller 5 år gamla under intervjutillfällena. Intervjuerna utgick från frågan ”Varför finns bibliotek?” och genomfördes av personer från de lika stadsdelarna som också deltagit i en arbetsgrupp som arbetat med revideringen av skolbiblioteksplanen. Barnkonsekvensanalys i samband med Barnens svar kan sammanfattas så här: revidering av Stockholms stads skolbiblioteksplan 2021–2025 BKA Sida 5 (8) • Låna böcker gratis: Barnen tycker det är viktigt att de kan låna böcker utan kostnad, vilket gör det möjligt för alla att få tillgång till böcker, även de som inte har många böcker hemma. • Lära sig nya saker: Biblioteket ses som en plats där man kan lära sig att läsa och skriva samt få kunskap från faktaböcker och andra resurser. Variationen av böcker uppskattas och ses som viktig. • Mysig, rolig och aktiv miljö: Barnen tycker att biblioteket är en mysig plats där de till exempel kan läsa böcker, lyssna på sagor med hörlurar, och delta i roliga aktiviteter som att leka med magneter och bygga pussel. Biblioteket är också en plats dit barnen kan gå med både förskolan och sina vårdnadshavare, vilket gör det till en viktig social aktivitet. Skolan Totalt har cirka 75 elever i grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola intervjuats i olika grupper, från 6 olika skolor. Intervjuerna genomfördes av olika personer, dels av handläggare på Medioteket, dels av skolbibliotekarier på skolorna. Dessutom har ytterligare cirka 80 elever svarat på en anonym enkätfråga i syfte att samla in citat till skolbiblioteksplanen. Det har varit en blandning av årskurser och kön, men med en viss övervikt av flickor i grundskolan. Eleverna har haft olika erfarenheter av skolbibliotek. På några skolor har det funnits en fungerande skolbiblioteksverksamhet under flera år och på andra skolor har det nyligen startats upp verksamhet. Skolorna ligger i olika områden i staden. En av skolorna var en anpassad grundskola. Intervjuerna och citaten utgick från frågan ”Vad är viktigt eller bra med skolbibliotek?”. Det eleverna i sina svar uttryckte som viktigt sammanfattas i punkterna nedan. • Tillgänglighet och öppettider: Eleverna betonar vikten av att skolbiblioteket är öppet och lättåtkomligt, så att de kan besöka det spontant och använda det både för studier och fritid. • Bibliotekariens roll: En engagerad och hjälpsam bibliotekarie är avgörande och relationen till bibliotekarien kan inte nog understrykas. Eleverna uppskattar personlig Barnkonsekvensanalys i samband med kontakt och boktips från bibliotekarien, vilket gör revidering av Stockholms stads skolbiblioteket mer inbjudande och användbart. skolbiblioteksplan 2021–2025 BKA Sida 6 (8) • Brett utbud av böcker: Ett varierat utbud av böcker på olika nivåer och genrer är viktigt. Eleverna vill ha böcker som de själva är intresserade av. • Studieplatser och miljö: Tysta och avskilda studieplatser samt en mysig och bekväm miljö med soffor och sittplatser är viktiga för att skapa en trivsam atmosfär där eleverna kan läsa och studera. Bibliotekariens roll för att skapa den mysiga atmosfären lyftes särskilt. • Elevinflytande: Eleverna vill kunna påverka inköp av böcker och andra resurser. Förslagslådor och enkäter där de kan uttrycka sina önskemål och behov är mycket uppskattade. För elever i behov av stöd i sin läsning framfördes behovet av tillgång till talböcker via tjänsten Legimus. De äldre eleverna betonade också möjligheten att kunna låna böcker utan att någon annan ser vad man lånar. Elever gav under intervjuerna också exempel på tidigare erfarenheter när de tycker att det inte fungerat bra i skolbiblioteket. De har då upplevt att personal hellre låser dörren än hjälper till, att mediebeståndet är för litet så att det inte går att hitta något intressant att låna eller att skolbiblioteket endast är öppet en dag i veckan därför att bibliotekarien måste göra annat eller vara på en annan skola de andra dagarna. Återkoppling Eftersom det tar lång tid att ta fram och fatta beslut om ett styrdokument som skolbiblioteksplanen blir återkoppling till enskilda barn tyvärr inte realistiskt möjlig. Barnen hinner sluta på sin förskola/skola under processens gång. Intervjuerna har vidare gjorts av olika personer som i vissa fall har hunnit få andra arbetsuppgifter, gått i pension eller liknande under processens gång, vilket också försvårar återkopplingen. Effekter för barn och barnets bästa Revideringen av skolbiblioteksplanen har tagit hänsyn till vad barn och elever framfört som viktigt. Planen innehåller också flera citat för att synliggöra deras egna röster. Men barn/elever är givetvis inte en homogen grupp och behoven kan delvis ändra sig utifrån ålder – Barnkonsekvensanalys i samband med ett barn i förskolan, en elev i årskurs 4 och en elev på gymnasiet revidering av Stockholms stads skolbiblioteksplan 2021–2025 BKA Sida 7 (8) kan behöva olika saker av sitt bibliotek. Skrivningarna i skolbiblioteksplanen blir därför mer övergripande och generella än elevernas egna röster gett uttryck för. Exempel på vad som skrivits in i planen med stöd från barn och elevers synpunkter är: • Vikten av ett brett utbud av medier. Det ska finnas ett aktuellt och behovsanpassat utbud av medier, det vill säga en bredd av genrer, nivåer och språk. Det ska finnas något för alla. • Förutsättningar för att skapa en relation till bibliotekarien. Om det ska gå att skapa den relation som eleverna efterfrågar så måste personalen ha tid och vara tillgängliga för eleverna. Ett skolbiblioteks bemanning ska därför vara anpassad efter skolans storlek (bland annat elevantal) och elevernas behov. • Lokalens betydelse lyfts fram tydligare än i föregående skolbiblioteksplan. Det ska vara en tillgänglig, lugn och trygg miljö med plats för både samtal, aktiviteter och tysta studier. • Delaktighet och inflytande skrivs fram tydligare för skoldelen. Det ska finnas möjlighet för eleverna att påverka och bli lyssnade på, till exempel genom biblioteksråd eller inköpsförslag. • Elevernas integritet värnas, som exempel anges möjligheten att kunna låna böcker via självbetjäning. Detta anger de äldre eleverna som extra viktigt. Det går att se tydliga likheter mellan vad barn och elever lyfter, vad nya lagstiftning säger och vad vuxna för fram. Det finns ingen egentlig motsättning mellan vad de olika grupperna tycker är viktigt och vad som bedöms vara barnets bästa. Men däremot behövs ökade resurser och ökad kunskap bland de som kan påverka, så att innehållet i skolbiblioteksplanen kan bli verklighet för alla barn i stadens förskolor och skolor. En skillnad mellan elever och vuxna kan dock märkas. Det gäller synen på hur skolbibliotekets lokal ska användas av skoleleverna. I intervjuerna var det till exempel många elever som lyfte ordet Barnkonsekvensanalys i samband med ”mysig” för att beskriva en bra miljö. Detta var dock inte ett ord revidering av Stockholms stads som flertalet vuxna referenspersoner ville ha med i planen då det skolbiblioteksplan 2021–2025 BKA Sida 8 (8) ledde tankarna till ett icke önskvärt ”häng”. Kan det vara så att det är skolbibliotekets dubbla tillhörighet, dvs både kultur och utbildning, som visar sig? Att det råder en viss osäkerhet kring balansen mellan krav och lust? Det som är inskrivet i den reviderade skolbiblioteksplanen är dock att det är elevernas upplevelse av lokalen som är avgörande, de bestämmer om den är trygg eller inte. Ordet ”mysig” finns inte med, men det står: ”Därför ska skolbiblioteket ha en ändamålsenlig och lättillgänglig lokal som eleverna upplever som trygg och som har utrymme för både tystnad och samtal”. Det står även att skolbiblioteket ska uppmuntra idéer som utvecklar skolbiblioteket utifrån elevernas egna intressen och där kan innebörden av ordet ”mysig” ändå få ta plats. I den reviderade skolbiblioteksplanen är kvalitetskraven på skolbibliotek mer tydligt framskrivna än i den föregående planen och det innebär en ambitionshöjning. Alla skolbibliotek ska exempelvis tillhandahålla ett behovsanpassat utbud, integreras i undervisningen och prioritera de elever som behöver det mest. Det ställs också högre krav på att skolbiblioteket ska vara bemannat av utbildad personal och det i sådan utsträckning att ändamålen kan uppnås. Skärpningarna i både skollag och stadens skolbiblioteksplan avser att leda till ökad bemanning och kompetens i stadens skolbibliotek samt att fler rektorer inser vikten av välfungerande skolbibliotek i förhållande till elevernas lärande och utveckling. Det är dock upp till varje rektor att tolka vad detta innebär i faktiska termer för den egna skolan. Det är särskilt viktigt att de barn och elever som har störst behov får det stöd de behöver, så att alla barn kan inkluderas och få sina rättigheter tillgodosedda. Till exempel har elever i anpassad grund- och gymnasieskola rätt till en verksamhet och ett medieutbud anpassade till just deras förutsättningar. Detta kräver att skolbibliotekarien ges möjligheter att tillhandahålla detta. Skolbiblioteksplanen omfattar samtliga barn i stadens förskolor och skolor och om innehållet uppnås i hela staden stärker det likvärdigheten och barnets rättigheter, eftersom biblioteken då i högre utsträckning har möjlighet att medverka till de olika artiklar i barnkonventionen som nämnts ovan. Vägarna för att nå dit kan dock se olika ut för olika förskolor och skolor eftersom behoven ser olika ut. Men det ligger i högsta grad i linje med barnets bästa att Stockholms stads skolbiblioteksplan följs. Barnkonsekvensanalys i samband med revidering av Stockholms stads skolbiblioteksplan 2021–2025