Tryggare vård för funktionsnedsatta: Så jobbar vi 2025.
Socialförvaltningen i Stockholm har presenterat sin patientsäkerhetsberättelse för område hälso- och sjukvård för år 2025. Rapporten beskriver hur man har arbetat för att undvika vårdskador och förbättra kvaliteten i vården för personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att förbättra systemet för att rapportera avvikelser och införa nya webbutbildningar för personalen. Inga allvarliga vårdskador rapporterades under året, men man betonar att samverkan och informationsutbyte vid vårdövergångar behöver utvecklas ytterligare för att öka säkerheten.
Från originalhandlingen
Patientsäkerhetsberättelsen för 2025 redovisar hur område hälso- och sjukvård inom socialförvaltningen har arbetat för att förebygga vårdskador och stärka kvalitet och patientsäkerhet inom LSS/SoL-hälsan.Under året har det systematiska patientsäkerhetsarbetet utvecklats genom stärkt egenkontroll och förbättrade möjligheter att följa upp och analysera händelser, bland annat genom ett utökat händelserapporteringssystem. Inga allvarliga vårdskador eller lex Maria-ärenden har rapporterats.Åtgärder har genomförts för att stärka kompetens och säkerhet i det patientnära arbetet, däribland införandet av nya webbutbildningar inför delegering samt etablering av förutsättningar för ett kliniskt träningscenter (KTC).Samverkan och informationsöverföring vid vårdövergångar bedöms fortsatt behöva utvecklas för att ytterligare stärka patientsäkerheten.Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner Område hälso- och sjukvårds patientsäkerhetsberättelse för år 2025 och överlämnar ärendet till stadsdelsnämnderna för kännedom.
[Tjänsteutlåtande - Patientsäkerhetsberättelse för Område hälso- och sjukvård för år 2025.pdf]
Socialförvaltningen Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/64
2026-02-16
Sida 1 (3)
K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se
Handläggare Till
Kaddy Dampha Socialnämnden
Telefon: 08-50825958 2026-03-24
Medhandläggare
Ann Wångmar
Telefon: 08-50825674
Patientsäkerhetsberättelse för Område hälso-
och sjukvård för 2025
Förvaltningens förslag till beslut
1. Socialnämnden godkänner Område hälso- och sjukvårds
patientsäkerhetsberättelse för år 2025.
2. Ärendet överlämnas till stadsdelsnämnderna och
funktionshindersrådet för kännedom.
Sammanfattning
Patientsäkerhetsberättelsen för 2025 redovisar hur område hälso-
och sjukvård inom socialförvaltningen har arbetat för att förebygga
vårdskador och stärka kvalitet och patientsäkerhet inom LSS/SoL-
hälsan.
Under året har det systematiska patientsäkerhetsarbetet utvecklats
genom stärkt egenkontroll och förbättrade möjligheter att följa upp
och analysera händelser, bland annat genom ett utökat
händelserapporteringssystem. Inga allvarliga vårdskador eller lex
Maria-ärenden har rapporterats.
Åtgärder har genomförts för att stärka kompetens och säkerhet i det
patientnära arbetet, däribland införandet av nya webbutbildningar
inför delegering samt etablering av förutsättningar för ett kliniskt
träningscenter (KTC).
Samverkan och informationsöverföring vid vårdövergångar bedöms
fortsatt behöva utvecklas för att ytterligare stärka patientsäkerheten.
Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner Område hälso- och
sjukvårds patientsäkerhetsberättelse för år 2025 och överlämnar
ärendet till stadsdelsnämnderna för kännedom.
Bakgrund
Socialförvaltningen
Den kommunala hälso- och sjukvården inom Område hälso- och
sjukvård ansvarar för att tillhandahålla basal hälso- och sjukvård på
Storforsplan 36
Box 44 primärvårdsnivå till personer som bor i bostad med särskild service
123 21 Farsta
Växel 08-50825000 enligt LSS eller socialtjänstlagen (SoL) samt till personer som
Fax
deltar i daglig verksamhet. Patientgruppen har ofta omfattande och
socialforvaltningen@stockholm.se
https://start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/64
Sida 2 (3)
sammansatta vårdbehov, vilket ställer höga krav på samordning,
kompetens och kontinuitet i vården.
Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivare årligen
upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska beskriva hur
arbetet med patientsäkerhet har bedrivits, vilka risker och avvikelser
som identifierats samt vilka åtgärder som vidtagits för att förebygga
vårdskador.
Patientsäkerhetsberättelsen utgör en del av verksamhetens
systematiska kvalitetsarbete och är ett viktigt underlag för
uppföljning, lärande och fortsatt utveckling av en säker och
ändamålsenlig vård.
Ärendet
Patientsäkerhetsberättelsen för år 2025 beskriver organisation och
ansvarsfördelning samt hur det systematiska kvalitets- och
patientsäkerhetsarbetet har genomförts under året. Verksamheten
har fortsatt utveckla arbetet med riskhantering,
informationssäkerhet och egenkontroll. Ett digitalt system för
händelserapportering har implementerats, vilket har förbättrat
förutsättningarna för rapportering, analys och lärande. Arbetet med
informationsöverföring och samverkan med omsorgsverksamheter
och externa vårdgivare har stärkts genom gemensamma rutiner,
informationsstöd och strukturerade samverkansformer.
Verksamheten har under året prioriterat kompetensutveckling och
kvalitetssäkring av delegeringsprocessen. En webbaserad utbildning
inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter har införts och en
översyn av delegeringsprocessen har påbörjats i syfte att stärka
kompetenssäkring och uppföljning. Betydande resurser har även
lagts på etableringen av ett kliniskt träningscentrum (KTC) och en
tillhörande utbildningsmiljö för att stärka vård- och
omsorgspersonalens kliniska färdigheter och bidra till en säkrare
vård.
Arbetet med egenkontroll fortsätter genom loggkontroller,
läkemedelsgranskningar, kontroller av medicintekniska produkter
samt uppföljning av informationssäkerhet. Samtidigt har behov
identifierats av fortsatt utveckling av analys, återkoppling och
lärande utifrån avvikelser och risker.
Inga lex Maria-ärenden har utretts under året. Antalet rapporterade
avvikelser har ökat, vilket bedöms ha samband med förbättrade
rapporteringsmöjligheter och ökad rapporteringsbenägenhet. Detta
ger ett bättre underlag för riskidentifiering och förebyggande
åtgärder.
Berättelsen visar även att informationsöverföring vid
vårdövergångar, patient- och närståendemedverkan samt utveckling
Patientsäkerhetsberättelse för Område
hälso- och sjukvård för 2025
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/64
Sida 3 (3)
av strukturer för analys och lärande fortsatt är viktiga
utvecklingsområden i det fortsatta patientsäkerhetsarbetet.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts på socialförvaltningens avdelning för socialt
stöd, område hälso- och sjukvård. Förvaltningsgruppen har
behandlat ärendet den 18 mars 2026 och funktionshinderrådet har
haft möjlighet att ta del av ärendet den 12 mars 2026.
Jämställdhetsanalys
Insatserna inom område hälso- och sjukvård är behovsstyrda och
utgår från individuella hälso- och sjukvårdsbehov. Verksamheten
följer kontinuerligt upp fördelningen av insatser genom statistik från
journalsystem samt analys av åtgärdskoder som rapporteras till
Socialstyrelsen månatligen. Arbetet syftar till att säkerställa att vård,
bemötande och delaktighet erbjuds på likvärdiga villkor samt att
eventuella ojämlikheter identifieras och åtgärdas. Tillgängliga
uppföljningar visar inte på några systematiska skillnader i
vårdinsatser mellan kvinnor och män.
Förvaltningens synpunkter och förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner
patientsäkerhetsberättelsen för Område hälso- och sjukvård,
Socialförvaltningen Stockholm Stad år 2025 och överlämnar
ärendet till stadsdelsnämnderna för kännedom.
Veronica Carstorp Wolgast Anna Mattsson
Socialdirektör Avdelningschef
Socialförvaltningen Socialförvaltningen
Bilaga
1. Patientsäkerhetsberättelse för Område hälso- och sjukvård,
Socialförvaltningen Stockholm Stad År 2025
Patientsäkerhetsberättelse för Område
hälso- och sjukvård för 2025
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-03-11
Anna Mattsson, Avdelningschef 2026-03-11
---
[Bilaga - Patientsäkerhetsberättelse för Område hälso- och sjukvård för år 2025.pdf]
Patientsäkerhetsberättelse
för Område hälso- och sjukvård,
Socialförvaltningen Stockholm Stad
År 2025
Datum: 2026-02-13
Handläggare;
Kaddy Dampha- Kvalitetsansvarig HSL
Ansvarig för innehållet:
Åsa Hellström - Verksamhetschef enligt HSL
Diarienummer: SOF 2026/64
Innehåll
SAMMANFATTNING ................................................................................................................... 4
GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD ....................................................... 5
Engagerad ledning och tydlig styrning ................................................................................... 5
Övergripande mål och strategier ....................................................................................... 5
Organisation och ansvar ..................................................................................................... 6
Samverkan för att förebygga vårdskador ....................................................................... 7
Informationssäkerhet ..................................................................................................... 8
En god säkerhetskultur ........................................................................................................... 9
Adekvat kunskap och kompetens .......................................................................................... 9
Patienten som medskapare ................................................................................................. 10
AGERA FÖR SÄKER VÅRD .......................................................................................................... 11
Utveckling av egenkontroll 2025–2026 ........................................................................ 13
Genomförda egenkontrollsaktiviteter under år 2025...................................................... 14
Öka kunskap om inträffade vårdskador ............................................................................... 15
Tillförlitliga och säkra system och processer ....................................................................... 15
Säker vård här och nu ........................................................................................................... 16
Riskhantering .................................................................................................................... 16
Stärka analys, lärande och utveckling .................................................................................. 17
Avvikelser ......................................................................................................................... 17
Klagomål och synpunkter ................................................................................................. 18
Öka riskmedvetenhet och beredskap .................................................................................. 19
MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR ................................................. 20
2
Inledning
Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivare årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelsen utgör en central del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete och syftar
till att identifiera risker, analysera inträffade händelser samt vidta åtgärder för att förebygga vårdskador.
Rapporten utgör även ett viktigt underlag för verksamhetsutveckling genom analys av mönster, trender
och återkommande riskområden inom patientsäkerhetsarbetet.
Den kommunala hälso- och sjukvårdsverksamheten LSS/SoL-hälsan är organisatoriskt placerad inom
socialförvaltningens avdelning för socialt stöd och bedrivs inom område hälso- och sjukvård.
Verksamheten startades år 2015 och uppdraget har successivt utvecklats i takt med målgruppens behov
och stadens tillväxt. LSS/SoL-hälsan består av tre enheter: nord, syd och innerstaden.
Verksamheten ansvarar för att tillhandahålla basal hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå till personer
som har insatser enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt personer
som bor i bostäder med särskild service inom socialpsykiatrin enligt socialtjänstlagen (SoL).
Hälso- och sjukvårdsinsatserna utförs av legitimerad personal såsom sjuksköterskor, distriktsköterskor,
arbetsterapeuter och fysioterapeuter samt av undersköterskor inom ramen för delegerade hälso- och
sjukvårdsuppgifter.
Målgruppen består huvudsakligen av personer med intellektuell funktionsnedsättning, ofta i kombination
med ytterligare medicinska eller psykiatriska tillstånd. Inom socialpsykiatrin är psykossjukdomar, såsom
schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, vanligt förekommande. Många individer har omfattande och
sammansatta behov av stöd, behandling och omvårdnad, vilket ställer höga krav på samverkan mellan
olika professioner och verksamheter.
Verksamheten omfattar cirka 230 boendeenheter och cirka 130 dagliga verksamheter. Antalet
verksamheter fortsätter att öka i takt med stadens befolkningstillväxt och etablering av nya boenden.
LSS/SoL-hälsan har vårdgivaransvar för cirka 4 000 invånare i Stockholms stad som, genom beslut enligt
LSS eller SoL, beviljats bostad med särskild service och/eller daglig verksamhet. Verksamheten har
fortlöpande vårdkontakt med strax över 2 000 inskrivna patienter. Uppdraget omfattar vuxna individer
och gäller under årets samtliga dagar, dygnet runt.
För att säkerställa tillgänglighet till hälso- och sjukvård under jourtid har verksamheten tecknat avtal med
extern utförare. Familjeläkarna AB ansvarar för närvarande för hälso- och sjukvårdsinsatser under kvällar,
nätter, helger och röda dagar.
3
SAMMANFATTNING
Under 2025 har LSS/SoL-hälsan fortsatt utveckla det systematiska patientsäkerhetsarbetet inom område
hälso- och sjukvård. Året har präglats av organisationsförändringar, utökat hälso- och sjukvårdsansvar
samt fortsatt arbete för att stärka samverkan, informationsöverföring och uppföljning av vårdinsatser.
Verksamhetens avvikelsesystem har förbättrat möjligheterna till att följa upp och analysera händelser och
risker. Arbetet med egenkontroll planeras fördjupas men har under året omfattat loggkontroller,
läkemedelsgranskningar, inventering av medicintekniska produkter samt uppföljning av
informationssäkerhet. Inga allvarliga vårdskador eller Lex Maria-ärenden har inrapporterats.
Samverkan med regionens vårdgivare, omsorgsverksamheter och stadsdelar har fortsatt utvecklats i syfte
att minska risker vid vårdövergångar och stärka kontinuiteten i vården. Resultat från enkät inom
socialpsykiatrins boenden visar en hög grad av nöjdhet och upplevd delaktighet.
Under året har förutsättningar skapats för ett kliniskt träningscentrum (KTC), hälsofrämjande insatser på
gruppnivå och en ny webbutbildning inför delegering har upphandlats och implementerats. Dessa insatser
förväntas stärka kompetensen och säkerheten i det patientnära arbetet.
Kommande år prioriteras fortsatt utveckling av analys och lärande, säkrare informationsöverföring vid
vårdövergångar, stärkt patientdelaktighet samt beredskap att möta målgruppernas växande och mer
komplexa vårdbehov.
4
GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD
Engagerad ledning och tydlig styrning
Område hälso- och sjukvård leds av verksamhetschef enligt hälso- och
sjukvårdslagen (HSL), som även innehar uppdraget som områdeschef.
Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i
enlighet med gällande lagstiftning, föreskrifter och lokala styrdokument samt att
kraven på god och säker vård upprätthålls. I uppdraget ingår att säkerställa ett
fungerande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, tydlig ansvarsfördelning
samt ändamålsenlig uppföljning av verksamheten.
LSS/SoL-hälsan är en del av område hälso- och sjukvård och består av tre enheter: nord, syd och
innerstaden. Varje enhet leds av en enhetschef med ansvar för det operativa genomförandet av hälso- och
sjukvårdsuppdraget inom sitt ansvarsområde. Enhetscheferna ansvarar för personal, arbetsmiljö, ekonomi
och verksamhetsuppföljning samt för att säkerställa följsamhet till gällande rutiner, riktlinjer och
patientsäkerhetskrav.
Enhetscheferna har ett särskilt ansvar för att omsätta övergripande beslut och styrning till praktiskt
genomförande i det dagliga arbetet. Det innebär att säkerställa att legitimerad personal och övriga
medarbetare har tydliga uppdrag, rätt kompetens och kännedom om aktuella rutiner. Genom regelbunden
uppföljning, dialog och arbetsplatsträffar skapas förutsättningar för delaktighet och en gemensam
förståelse för verksamhetens mål.
Ledningsstrukturen innebär att ansvar, mandat och rapporteringsvägar definieras mellan verksamhetschef,
enhetschefer och respektive team. Strukturen syftar till att skapa en samordnad, rättssäker och likvärdig
hälso- och sjukvård över hela staden, där gemensamma arbetssätt och systematisk uppföljning skapar
förutsättningar för att patienter får vård av likvärdig kvalitet oavsett geografisk tillhörighet.
Övergripande mål och strategier
PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1-3 §
• Att LSS/SoL-hälsans målgrupper erhåller patientsäker God och nära vård med hög
tillgänglighet.
• Att LSS/SoL-hälsans patienter får bästa möjliga vård genom att verksamheten fördjupar sitt
arbetssätt och metoder.
• LSS/SoL-hälsans målgrupp ska erhålla hälsofrämjande insatser.
• Att LSS/SoL-hälsan jämför produkter och tjänster efter klimatpåverkan.
• Att LSS/SoL-hälsan har budget i balans, med bibehållen patientsäkerhet.
• Att LSS/SoL-hälsan arbetar med aktiviteter som främjar god arbetsmiljö.
• Område hälso- och sjukvård är rustade för framtidens kompetensförsörjning.
5
Organisation och ansvar
PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1
Huvudman
Stockholm Stad
Socialförvaltningen
(MAS Medicinskt ansvarig)
Områdeschef/Verksamhetschef
Enhetschef: Nord, Syd, Innerstaden
Kvalitetsansvariga
HSL/Rehab
HSL-personal
Stockholms stad är huvudman för den kommunala hälso- och sjukvården och ansvarar för att fastställa
övergripande riktlinjer samt säkerställa att vården bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning och
nationella föreskrifter. Inom socialförvaltningen finns medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) som
företräder huvudmannen och ansvarar för att den kommunala hälso- och sjukvården bedrivs med god
kvalitet och hög patientsäkerhet.
Områdeschef som även är verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen har det övergripande
ansvaret för att verksamheten planeras, leds och följs upp i enlighet med vårdgivarens krav och mål.
Enhetschefer ansvarar för det operativa genomförandet av verksamheten, inklusive personal,
arbetsmiljö och uppföljning av att riktlinjer och rutiner efterlevs i det dagliga arbetet. Kvalitetsansvariga
inom HSL och rehabilitering arbetar på uppdrag av vårdgivaren med kvalitetssäkring, uppföljning och
utveckling av verksamhetens patientsäkerhetsarbete.
Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att planera, genomföra och följa upp
vårdinsatser utifrån patientens individuella behov samt för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande
i samverkan med patient, omsorgspersonal och närstående. Undersköterskor deltar i vårdarbetet
genom att utföra delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter i enlighet med gällande regelverk.
Verksamheten har även administrativ hälso- och sjukvårdspersonal som stödjer samordning,
uppföljning och verksamhetens mobila arbetssätt.
6
Som en del av verksamhetens förebyggande arbete har särskilda hälsopedagogiska funktioner tillsats.
Dessa arbetar med att stärka omsorgspersonalens kunskap om hälsosamma levnadsvanor samt utveckla
arbetssätt som främjar patienternas hälsa och delaktighet på gruppnivå.
Samverkan för att förebygga vårdskador
SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3
Målgrupperna inom LSS och socialpsykiatri har ofta komplexa och långvariga vård- och stödbehov. Detta
medför en ökad risk för brister i informationsöverföring, otydlig ansvarsfördelning och bristande
samordning av vårdinsatser. Erfarenheter från verksamheten samt uppföljning av avvikelser och
samverkansprocesser visar att utmaningar främst uppstår i samband med vårdövergångar,
informationsöverföring mellan vårdgivare samt i samordningen mellan kommunal hälso- och sjukvård,
primärvård och omsorgsverksamheter. För att minska dessa risker bedrivs ett samverkansarbete på lokal,
regional och verksamhetsövergripande nivå.
För att stärka samverkan och säkerställa en enhetlig informationsöverföring mellan LSS/SoL-hälsan och
omsorgsverksamheter har ett samverkanskompendium samt en informationssida på nätet tagits fram.
Materialet beskriver ansvarsfördelning, kontaktvägar och gemensamma rutiner i samverkan och fungerar
som ett stöd i personalens dagliga arbete. Information om materialet sprids löpande genom samverkan
med stadsdelarnas verksamheter där enhetschefer och samordnande sjuksköterskor från LSS/SoL-hälsan
informerar om arbetssätten i samband med samverkansmöten med LSS- och SoL-verksamheternas
enhetschefer.
Samverkan med den externa vårdgivare som ansvarar för hälso- och sjukvård under jourtid utgör en
central del av arbetet. Insatser som utförs under jourtid följs upp genom daglig återrapportering samt
regelbundna uppföljningsmöten mellan samordnande sjuksköterskor och jourverksamhetens samordnare.
Arbetssättet syftar till att säkerställa kontinuitet i vården, korrekt informationsöverföring och följsamhet
till medicinska ordinationer.
Samverkan med primärvården har under året utvecklats genom ett mer systematiskt arbetssätt tillsammans
med regionens geografiska samordnare (GSA). Genom återkommande möten och lokala
överenskommelser tydliggörs ansvarsfördelning, kontaktvägar och rutiner kring exempelvis
läkemedelsförändringar, provtagning och medicinsk uppföljning. Detta förväntas minska risken för
fördröjda eller uteblivna vårdinsatser.
LSS/SoL-hälsan deltar även i samverkan med SMO-mottagningen (Samordnat medicinskt
omhändertagande) i stadsdelen Kista. Samverkan omfattar ronder, läkemedelsgenomgångar, vaccinationer
samt planering av medicinska insatser tillsammans med ett specialiserat team. Verksamheten deltar även i
SMO-nätverk för erfarenhetsutbyte och utveckling av arbetssätt. Arbetet bedöms bidra till ökad
kontinuitet i läkarkontakter och minskad risk för vårdskador kopplade till komplex medicinsk behandling.
Samverkan sker även med Habilitering och Hälsa samt andra specialistverksamheter, vilket bidrar till ökad
kunskapsöverföring och samordning av habiliterande och rehabiliterande insatser.
Under året har verksamheten deltagit i regionala och stadsövergripande nätverk kopplade till
omställningen till God och nära vård. Samverkan omfattar bland annat utvecklingsarbete kring
övergången från barn- till vuxenvård, där behov av tydligare rutiner för överrapportering och
7
ansvarsfördelning har identifierats. Detta arbete är särskilt viktigt för att minska patientsäkerhetsrisker i
samband med vårdövergångar.
Vid utskrivning från slutenvård sker samverkan med biståndshandläggare, omsorgsverksamheter och
andra berörda aktörer. Vid behov upprättas samordnad individuell plan (SIP) för att tydliggöra ansvar,
insatser och uppföljning, vilket stärker kontinuiteten i vårdkedjan.
Samverkan sker även inom kompetens- och verksamhetsutveckling. Verksamheten samarbetar med
utbildningsaktörer och deltar i mottagande av studenter, vilket bidrar till att stärka
kompetensförsörjningen inom kommunal hälso- och sjukvård och utgör en viktig del i det långsiktiga
patientsäkerhetsarbetet.
Informationssäkerhet
HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 §
En säker hantering av patientuppgifter är en grundläggande förutsättning för god och säker vård. Brister i
informationssäkerhet kan medföra risk för felaktiga vårdbeslut, bristande kontinuitet samt
integritetsintrång. Samtliga medarbetare genomgår årligen stadens webbaserade utbildning i
informationssäkerhet i enlighet med gällande lagstiftning och stadens interna riktlinjer. Varje medarbetare
ansvarar även för att hålla sig uppdaterad om de regler och rutiner som gäller för hantering av
patientinformation i det dagliga arbetet.
LSS/SoL-hälsan hanterar patientuppgifter kontinuerligt i digitala system, vilket ställer höga krav på säker
systemförvaltning och behörighetsstyrning. E-hälsosystem som upphandlas lokalt informationsklassas
årligen. Arbetet med informationsklassningar har under året fördjupats genom ett utvecklat arbete med
uppföljning av identifierade risker kopplade till informationshantering och systemanvändning.
Behörigheter tilldelas enligt principen om minsta möjliga åtkomst, vilket innebär att medarbetare endast
ges den åtkomst som krävs för att fullgöra sitt uppdrag.
Verksamhetens personuppgiftsregistreringar har under året genomgått granskningar i syfte att säkerställa
korrekt hantering av personuppgifter och efterlevnad av gällande regelverk. Verksamhetens lokala
dataskyddsombud ger stöd i frågor rörande personuppgiftsbehandling och lokala rutiner samt deltar i
socialförvaltningens GDPR-nätverk, vilket bidrar till kunskapsutbyte och utveckling av arbetssätt inom
informationssäkerhetsområdet. En särskild rutin för dataskydd har även arbetats fram och publicerats på
verksamhetens informationssida för att tydliggöra begrepp, ansvar och arbetssätt.
Loggkontroller och uppföljning av digitala verktyg genomförs regelbundet i syfte att förebygga och
upptäcka otillåten åtkomst av patientinformation.
8
En god säkerhetskultur
Verksamheten arbetar aktivt för att främja en god säkerhetskultur där patientsäkerhet
utgör en integrerad del av det dagliga arbetet. Arbetet omfattar systematiska
uppföljningar, kompetensutveckling, samverkan mellan professioner samt
strukturerade forum för dialog och lärande.
Genom egenkontroller, samverkan och deltagande i utvecklings- och
utbildningsinsatser skapas förutsättningar för att identifiera risker, sprida kunskap och
kontinuerligt förbättra vårdens kvalitet och säkerhet. Legitimerad personal inom LSS/SoL-hälsan
genomför professionsmöten varannan vecka där avvikelser och händelser används som lärande exempel.
Syftet är att identifiera bakomliggande orsaker till inträffade händelser och utveckla arbetssätt som stärker
patientsäkerheten.
Arbetet på verksamheten bedrivs i multiprofessionella team bestående av sjuksköterska, arbetsterapeut
och fysioterapeut. Teamen har en kontinuerlig dialog kring patienternas behov och genomför vid behov
gemensamma bedömningar och besök. Planering av screeningar och riskbedömningar genomförs
systematiskt för att möjliggöra tidig identifiering av ohälsa och behov av förebyggande insatser.
Verksamheten har implementerat ett digitalt system för händelserapportering av vårdskador och risker.
Systemet har möjliggjort en mer strukturerad och direkt uppföljning av inträffade avvikelser. Införandet
har även bidragit till att medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) fått en utökad insyn i förekomna
händelser och kan ge en direkt återkoppling till både omsorgsverksamheter och hälso- och
sjukvårdspersonal. Arbetssättet förväntas bidra till ökat lärande, stärkt rapporteringsbenägenhet och
förbättrade förebyggande åtgärder.
Verksamheten arbetar kontinuerligt för att skapa forum för reflektion, kunskapsutbyte och dialog kring
patientsäkerhetsfrågor, vilket bidrar till en öppen och lärande säkerhetskultur.
Adekvat kunskap och kompetens
En grundläggande förutsättning för en säker vård är att personalen har adekvat
kunskap och kompetens för att möta målgruppens behov. Verksamheten arbetar
med kompetensutveckling genom multiprofessionellt teamarbete, deltagande i
utvecklingsprojekt samt genom specialistfunktioner inom verksamheten.
Under året har ett hälsofrämjande projekt etablerats där särskilda hälsoprojektledare arbetar med
kompetenshöjande insatser riktade till omsorgspersonal. Arbetet omfattar utbildning inom levnadsvanor,
förebyggande hälsa samt utveckling av arbetssätt tillsammans med hälsoombud i omsorgsverksamheterna.
Verksamheten har länge identifierat ett ökat kompetensbehov kopplat till att målgruppen blir äldre och
har mer komplexa medicinska och omvårdnadsrelaterade behov. Stora delar av 2025 har därför ägnats åt
att utveckla förutsättningarna för etablering av ett kliniskt träningscentrum (KTC). Arbetet har omfattat
planering av verksamheten, införskaffande av lokal samt rekrytering av vårdlärare med ansvar för
utbildningsinsatser och utveckling av utbildningsinnehåll.
9
Syftet med KTC är att stärka de kliniska färdigheterna hos vård- och omsorgspersonal genom strukturerad
och verksamhetsnära träning. KTC skapar en pedagogisk utbildningsmiljö där personal kan träna praktiska
moment, reflektera kring arbetssätt och utveckla sin kompetens. Verksamheten bedömer att KTC
kommer bidra till ökad kvalitet i vårdinsatser, stärkt följsamhet till rutiner och förbättrade förutsättningar
att implementera nya arbetssätt på ett enhetligt och säkert sätt.
Verksamhetens arbete med kompetensutveckling syftar till att säkerställa att HSL-personal samt vård- och
omsorgspersonal som arbetar med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter har den kunskap och
kompetens som krävs för att genomföra säkra vårdinsatser och möta målgruppens förändrade vårdbehov.
Patienten som medskapare
PSL 2010:659 3 kap. 4 §
En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes
delaktighet. För verksamhetens målgrupper, där kommunikativa och kognitiva
svårigheter kan förekomma, krävs särskilda arbetssätt för att möjliggöra delaktighet
i vården.
Under 2025 har verksamheten genomfört en enkät riktad till personer boende inom Socialpsykiatrins
särskilda boenden i syfte att följa upp övertagandet av hälso- och sjukvårdsansvaret. Resultatet visar att 82
% upplever sig nöjda med den vård som ges. Majoriteten uppger att de blir lyssnade på och att deras
behov uppmärksammas. Resultatet indikerar en hög grad av upplevd delaktighet men visar även behov av
fortsatt utveckling, särskilt avseende samverkan med jourverksamheten.
Patienter erbjuds delaktighet genom individuella bedömningar och vårdplanering i dialog med legitimerad
personal. Vid behov upprättas Samordnad individuell plan (SIP) tillsammans med patient, närstående och
berörda aktörer för att säkerställa tydlig ansvarsfördelning och sammanhållen vård.
Närstående involveras, i den mån patienten samtycker, i planering och uppföljning av vårdinsatser.
Närståendes kunskap om patientens behov och livssituation bidrar till ökad kontinuitet och säkerhet.
För att möjliggöra delaktighet arbetar verksamheten med kognitivt stöd och bildstöd i hälso- och
sjukvårdssituationer. Verksamheten har en projektgrupp med uppdrag att omvärldsbevaka, skapa
arbetsstöd samt utbilda inom området internt. Detta är särskilt viktigt för målgrupper med intellektuell
funktionsnedsättning.
Synpunkter och klagomål tas emot enligt fastställda rutiner och följs upp inom ramen för verksamhetens
systematiska kvalitetsarbete. Resultat från enkäter och inkomna synpunkter används som underlag i det
fortsatta förbättringsarbetet.
10
AGERA FÖR SÄKER VÅRD
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 §
Under 2025 har LSS/SoL-hälsan arbetat med handlingsplanen Agera för säker vård. Arbetet har utgått från
genomförd nulägesanalys och syftat till att stärka vårdgivarens möjlighet att följa, analysera och förebygga
vårdskador samt att utveckla egenkontrollsaktiviteter.
Strategin har varit att förbättra uppföljningen av inträffade händelser, säkerställa tillförlitliga processer,
stärka analys och lärande samt öka riskmedvetenhet och beredskap. Egenkontrollen har omfattat
uppföljning av avvikelser, riskbedömningar, följsamhet till rutiner, inventering av medicintekniska
produkter och hjälpmedel, extern läkemedelskontroll samt loggkontroller.
Fokusområde 1 – Öka kunskap om inträffade vårdskador
Nulägesanalysen visar att kunskap om avvikelserapportering är etablerad och att rapportering i huvudsak
sker när händelser inträffar. Sammanställning och analys av vårdskador har tidigare varit begränsad men
har stärkts under 2025 genom förbättrat systemstöd. Avvikelser följs löpande via DF Respons,
verksamhetens digitala verktyg för händelserapportering.
Analys
Analysen visar att verksamheten tidigare haft begränsade möjligheter att sammanställa och analysera
avvikelser och vårdskador på aggregerad nivå. Uppföljningen har i hög grad skett på individ- och
enhetsnivå, vilket försvårat identifiering av mönster och återkommande riskområden. Vid vårdövergångar
försvåras analysen ytterligare av att dokumentation sker i olika journalsystem, vilket begränsar möjligheten
till en sammanhållen uppföljning av hela vårdkedjan.
Åtgärder
• Förstärkt arbete med utredning analys och uppföljning av avvikelser.
• Fortsatt arbete med processens för händelserapportering.
Uppföljning
Avvikelser följs kontinuerligt och sammanställning på övergripande nivå utvecklas under året. Resultat
återkopplas i relevanta forum som underlag för förbättring.
Fokusområde 2- Tillförlitliga och säkra system och processer
Verksamhetens förebyggande arbete såsom riskbedömningar och screening, genomförs fortlöpande.
Utmaningar finns i samordning och samverkan vid vårdövergångar.
Analys
Patientsäkerhetsrisker uppstår främst i samband med vårdövergångar mellan kommun och region,
exempelvis vid in- och utskrivning från sjukhus samt i samverkan med vårdcentral och psykiatri. Riskerna
är kopplade till brister i informationsöverföring, otydlig ansvarsfördelning och fördröjd återkoppling.
Även internt inom staden behöver informationsöverföringen mellan hälso- och sjukvård, omsorg och
biståndshandläggning fortsatt utvecklas för att säkerställa att aktuella medicinska bedömningar och
11
ordinationer är kända och följs upp. Avsaknad av gemensamma systemstöd försvårar en sammanhållen
dokumentation och uppföljning.
Åtgärder
• Utveckling av arbetssätt för säkrare vårdövergångar.
• Fortsatt implementering av digitala stödverktyg.
• Förstärkt struktur i det förebyggande arbetet.
Uppföljning
Avvikelser kopplade till vårdövergångar och informationsbrister följs upp och analyseras. Resultat
återkopplas till berörda verksamheter.
Fokusområde 3 – Säker vård här och nu
Patientsäkerhet är integrerad i det dagliga arbetet. Stödfunktioner och samordnande sjuksköterskor utgör
viktiga delar i att upprätthålla kontinuitet. Verksamheten bedöms vara tillräckligt bemannad för att
upprätthålla patientsärketen men utmaningar finns vid användning av upphandlad bemanning.
Analys
Risker uppstår främst vid externa störningar samt när personal saknar introduktion i verksamhetens
uppdrag och arbetssätt.
Åtgärder
• Kontinuitetsplanering vid särskilda händelser.
• Implementering av digitala verktyg som stöd i det dagliga arbetet.
• Förtydligande av introduktionsbehov vid bemanning.
Uppföljning
Uppföljning sker genom avvikelsehantering och dialog i lednings- och arbetsforum.
Fokusområde 4 – Stärka analys, lärande och utveckling
Datainsamling sker från flera källor men analys och systemstöd för sammanställningar är fortsatt
begränsat.
Analys
Behov finns av mer strukturerade analysmetoder och tydligare återkoppling för att stärka lärandet i
organisationen.
Åtgärder
• Förbättrad datainsamling genom utvecklat avvikelsesystem.
• Planering för översyn av analys- och återkopplingsstruktur.
12
Uppföljning
Sammanställning sker årligen och återkopplas i relevanta forum. Utveckling av lärandestrukturer
prioriteras fortsatt.
Fokusområde 5 – Öka riskmedvetenhet och beredskap
Kompetensförsörjningsplan och omvärldsbevakning finns etablerad. Färdighetsträning och simulering
genomförs inte i nuläget och är ett identifierat utvecklingsområde.
Analys
Avsaknad av strukturerad färdighetsträning kan påverka verksamhetens beredskap.
Åtgärder
• Kartläggning av behov av simulering och färdighetsträning riktad till omsorgspersonal.
Uppföljning
Kartläggningen ska ligga till grund för planerade insatser och stärkt beredskap kommande period.
Samlad bedömning och fortsatt utveckling
Verksamheten har under året stärkt förutsättningarna för uppföljning och analys av patientsäkerheten.
Samtidigt kvarstår utvecklingsområden avseende samlad sammanställning av vårdskador, samordning i
vårdövergångar, analys och återkoppling samt utveckling av ett mer strukturerat egenkontrollsystem.
Dessa områden prioriteras i det fortsatta förbättringsarbetet.
Utveckling av egenkontroll 2025–2026
Under 2025 har verksamheten påbörjat ett utvecklingsarbete för att stärka och systematisera
egenkontrollsaktiviteter. Arbetet har inneburit en översyn av befintliga kontrollmoment, tydliggörande av
ansvarsfördelning samt strukturering av frekvens och uppföljning inom ramen för ett mer sammanhållet
egenkontrollsystem.
Syftet med utvecklingsarbetet är att säkerställa att egenkontrollen i ökad utsträckning möjliggör analys av
mönster, identifiering av återkommande riskområden samt systematisk återkoppling till verksamheter och
ledning. Arbetet har även fokuserat på att integrera resultat från avvikelsehantering, riskbedömningar och
övriga kvalitetsuppföljningar i en gemensam struktur.
Utvecklingen av egenkontrollsystemet fortsätter under 2026 med målsättning att ytterligare stärka
uppföljning, analys och lärande som en integrerad del av verksamhetens systematiska kvalitets- och
patientsäkerhetsarbete.
13
Genomförda egenkontrollsaktiviteter under år 2025
Område Syfte Frekvens Genomförande Uppföljning
Loggkontroller Säker hantering av 1 gång Genomgång av Individuell
(TakeCare och NPÖ) patientuppgifter och per journalåtkomst samt återkoppling
efterlevnad av månad kontroll av vårdrelation vid avvikande
informationssäkerhet åtkomst
Informationssäkerhet Säkerställa Årligen Utbildning i Avvikelser
och dataskydd regelefterlevnad samt informationssäkerhet, hanteras enligt
avseende patientdata löpande informationsklassning av rutin. Resultat
(HSL, PDL, GDPR, system, granskning av följs upp i
NIS2 m.fl.) personuppgiftsregistreringar ledningsstruktur
samt uppföljning av och vid behov
identifierade risker vidtas
korrigerande
åtgärder
Extern Säker Årligen Granskning av rutiner och Eventuell
läkemedelsgranskning läkemedelshantering läkemedelshantering av åtgärdsplan
i LSS/SoL- legitimerad apotekare följs upp av
verksamheter omsorgschef
och ansvarig
sjuksköterska
Klagomål och Kvalitetsutveckling Löpande Synpunkter tas emot via Återkoppling
synpunkter och stärkt patient- olika kommunikationsvägar sker skyndsamt.
och och hanteras enligt rutin Avvikelser
närståendeperspektiv registreras vid
behov
Medicintekniska Säker användning 1 gång Inventering och kontroll Identifierade
produkter (MTP) och korrekt per år genomförs av brister åtgärdas
hantering av rehabpersonal och följs upp av
medicintekniska ansvarig chef
produkter och/eller
rehabpersonal
14
Öka kunskap om inträffade vårdskador
SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 §
Verksamheten identifierar händelser som har medfört eller hade kunnat medföra
en vårdskada genom inkomna händelserapporter via det digitala avvikelsesystemet
(DF Respons), inkomna klagomål och synpunkter, journalgranskningar samt
genom dialog med omsorgsverksamheter och vårdgrannar. Även resultat från
egenkontroller och riskbedömningar utgör underlag för identifiering av riskområden.
Under 2025 har inga händelser bedömts som allvarliga vårdskador. De vårdskador som identifierats har
varit av mindre allvarlig karaktär och har hanterats inom ramen för verksamhetens ordinarie avvikelse- och
utredningsprocess.
Samtliga händelser som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada har utretts enligt gällande rutiner.
Utredningarna har omfattat genomgång av händelseförlopp, analys av bakomliggande orsaker samt
bedömning av konsekvenser för patienten. Identifierade brister har lett till riktade åtgärder och
återkoppling till berörda medarbetare och verksamheter.
Att inga allvarliga vårdskador har inträffat under året bedöms vara ett resultat av ett strukturerat arbete
med riskidentifiering, händelserapportering och förebyggande insatser. Samtidigt kvarstår behovet av
fortsatt analys och uppföljning för att tidigt identifiera riskområden och stärka det förebyggande arbetet.
Tillförlitliga och säkra system och processer
Årets patientsäkerhetsarbete omfattar både uppföljning av inträffade händelser och
förebyggande åtgärder. Arbetet syftar till att minska oönskad variation och
säkerställa likvärdiga arbetssätt inom hela verksamheten.
Identifierade utvecklingsområden och genomförda åtgärder:
• Läkemedelshantering
Årlig extern kvalitetsgranskning av legitimerad apotekare. Genomgång av rutiner, förvaring,
dokumentation och följsamhet till föreskrifter. Under 2025 har processen utvecklats så att återkoppling
inför kommande år i ökad utsträckning sker på gruppnivå inom stadsdel.
Syftet är att nå fler verksamheter samtidigt, identifiera gemensamma förbättringsområden och stärka
likvärdigheten.
• Basala hygienrutiner och klädregler (BHK)
Följs upp genom riktade uppföljningar.
• Riskförebyggande arbete
Systematiska riskbedömningar (t.ex. fallrisk och medicinska riskfaktorer). Uppföljning sker i
multiprofessionella teammöten. Förebyggande åtgärder dokumenteras och följs upp.
• Medicintekniska produkter (MTP)
Årlig inventering och kontroll av rehabpersonal.
15
• Avvikelsehantering och analys
Digitalt system (DF Respons) möjliggör strukturerad rapportering och uppföljning. Ökad möjlighet att
identifiera mönster och förbättringsområden över tid. Sammantaget bidrar dessa strukturer till mer
tillförlitliga arbetsprocesser, förbättrad uppföljning och stärkt patientsäkerhet.
Säker vård här och nu
Riskhantering
SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4
LSS/SoL-hälsan arbetar kontinuerligt med att identifiera och hantera risker
som kan påverka patientsäkerheten. Risker kan uppstå i samband med
förändrade vårdbehov, vårdövergångar, informationsöverföring och genomförandet
av delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. För att minska sårbarheten arbetar verksamheten
strukturerat med riskanalys, avvikelsehantering och egenkontroller.
Identifierade riskområden
Årets väsentlighets- och riskanalys samt uppföljning av avvikelser visar särskild risk inom:
• Läkemedelshantering och delegering – risk för felaktigt utförda delegerade uppgifter.
• Vårdövergångar och samverkan – risk att förändrade vårdbehov inte kommuniceras vid in- och
utskrivning eller kontakt med primärvård och psykiatri.
• Informationsöverföring – risk för brister i informationsflödet mellan hälso- och sjukvård,
omsorg och biståndshandläggning.
• Informationssäkerhet och behörighetshantering – risk för felaktig åtkomst till
patientuppgifter.
• Kompetens och kontinuitet – verksamheten kräver introduktion och specifik kompetens vilket
gör bemanning och kompetensöverföring särskilt viktig.
Hur risker identifieras
Risker upptäcks och följs genom:
• avvikelser och riskobservationer i DF Respons
• väsentlighets- och riskanalys
• egenkontroller och kvalitetsgranskningar
• uppföljning vid samverkansmöten och vårdövergångar
• dialog med omsorgsverksamheter och legitimerad personal
16
Genomförda riskreducerande åtgärder
Under året har följande åtgärder genomförts eller påbörjats:
• utveckling av samverkansrutiner och kontaktvägar vid vårdövergångar
• förstärkta rutiner för behörighetskontroll och uppföljning av åtkomst till journalsystem
• spridning av information och rutiner via samverkansmöten och informationssida
• utveckling av systemstöd och rapporteringsstruktur för att förbättra uppföljning av risker och
avvikelser
• Delegeringsprocessen har setts över för att stärka kompetensen samt uppföljningen av delegerade
hälso- och sjukvårdsuppgifter. I arbetet har en upphandlad webbutbildning inför delegering
införts. Utbildningen är obligatorisk och ska säkerställa att personal som tar emot delegering har
tillräcklig kunskap innan uppgiften utförs.
Ett fortsatt utvecklingsområde är att ytterligare stärka informationsöverföringen vid vårdövergångar
samt säkerställa följsamhet till rutiner kring delegering och läkemedelshantering.
Stärka analys, lärande och utveckling
Avvikelser
PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5
Under 2025 har totalt 1691 avvikelser med koppling till hälso- och sjukvård
rapporterats och utretts. Av dessa har 901 bedömts ha medfört en vårdskada. Inga
händelser har bedömts som allvarliga vårdskador.
Samtliga händelser som bedömts som vårdskada har utretts av ansvarig legitimerad personal i samverkan
med enhetschef och vid behov med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Utredningen omfattar
analys av händelseförlopp, bakomliggande orsaker, riskfaktorer samt bedömning av konsekvenser för
patienten. Allvarliga vårdskador hanteras enligt gällande regelverk och rapporteras till MAS för vidare
bedömning
Följande tabell presenterar en jämförande statistik över förekomna avvikelser.
Kategori av händelse Antal 2024 Antal 2025
Fallhändelse 79 419
Läkemedelshändelse 199 977
Brist i utebliven vårdåtgärd och insats (HSL) 45 19
Vårdkedjan, brist i information, kommunikation, 9 26
samverkan
Specifik rehab, hjälpmedel teknik fysisk miljö 6 48
Brist i utebliven dokumentation/handläggning 5 19
Övrigt (Brist i process, bemötande, trygghet samt 37 211
ospecifik)
17
Analys
Antalet rapporterade händelser ökade markant under 2025 jämfört med föregående år. Ökningen
sammanfaller med införandet av ett utökat händelserapporteringssystem (DF Respons) samt att
omsorgspersonal fått möjlighet att rapportera händelser direkt i systemet. Detta har förenklat
rapporteringen, ökat delaktigheten och bidragit till en mer heltäckande bild av risker och avvikelser i
verksamheten. Ökningen bedöms därför främst spegla en stärkt rapporteringskultur och ökad
medvetenhet, snarare än en faktisk ökning av vårdskador.
Fallhändelser och läkemedelshändelser utgör fortsatt de största kategorierna. Ökningen bedöms till stor
del bero på förbättrad rapportering och ökad riskmedvetenhet. Läkemedelsavvikelserna avser i huvudsak
hantering i samband med delegerade uppgifter inom omsorgsverksamheterna. Antalet rapporterade
händelser kopplade till brister i informationsöverföring och samverkan har också ökat, vilket speglar
kända utmaningar i vårdövergångar och samverkan mellan olika aktörer. Även händelser inom
rehabilitering, hjälpmedel och fysisk miljö samt brister i dokumentation och processer har ökat, vilket
bedöms återspegla en förbättrad systematik i rapportering och uppföljning.
Sammantaget har det utvecklade rapporteringsstödet förbättrat möjligheten att identifiera riskområden
och följa upp avvikelser, vilket ger ett mer tillförlitligt underlag för analys och fortsatt kvalitetsarbete.
Ingen händelse har bedömts utgöra en allvarlig vårdskada eller föranlett Lex Maria-anmälan.
Klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6
Verksamheten tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående, personal och chefer inom
LSS- och SoL-verksamheter, andra vårdgivare samt andra berörda aktörer. Synpunkter kan lämnas via e-
post, telefon eller post. Information om hur synpunkter kan lämnas finns tillgänglig på verksamhetens
webbsida. Det är även möjligt att framföra synpunkter via Patientnämnden eller Inspektionen för vård och
omsorg (IVO).
Samtliga synpunkter och klagomål tas emot och hanteras skyndsamt. Vid behov utreds ärendet i
samverkan med berörd personal och ansvarig chef. Den som lämnat synpunkten får återkoppling så snart
som möjligt, med målsättning att svar lämnas inom tre veckor.
Synpunkter som rör patientsäkerhet eller risk för vårdskada hanteras även inom
avvikelsehanteringssystemet och ingår i verksamhetens förbättringsarbete.
Under året inkom en synpunkt som rörde ansvarsfördelningen mellan kommunal hälso- och sjukvård och
regionens ansvar enligt gällande lagstiftning. Ärendet avsåg inte en enskild vårdhändelse eller brist i
verksamhetens genomförande.
Synpunkten besvarades genom dialog med berörda funktioner inom förvaltningen och återkoppling
lämnades till uppgiftslämnaren.
Ärendet synliggjorde vikten av tydlig information om ansvarsfördelning mellan huvudmän, vilket är en
förutsättning för att patienter och närstående ska veta vart de ska vända sig i vårdfrågor.
18
Öka riskmedvetenhet och beredskap
Verksamheten arbetar systematiskt för att säkerställa att vården kan upprätthållas
på ett säkert sätt även vid förändrade eller oförutsedda förhållanden. Arbetet
omfattar kompetensutveckling, färdighetsträning och utveckling av arbetssätt som
stödjer flexibilitet, kontinuitet och patientsäkerhet.
Under året har förutsättningar skapats för ökad praktisk färdighetsträning genom
etableringen av ett kliniskt träningscenter (KTC). Satsningen syftar till att stärka praktiska färdigheter och
minska risken för fel i patientnära arbete.
Kompetenssäkringen av delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter har stärkts genom införandet av en
webbutbildning inför delegering. Utbildningen bidrar till en gemensam kunskapsnivå och ökad säkerhet
vid utförandet av delegerade uppgifter.
Det hälsofrämjande arbetet har utvecklats genom utbildningsinsatser och stöd till omsorgspersonal samt
genom ett hälsofrämjande stödteam som erbjuder workshops och kunskapsstöd. Detta bidrar till att
förebygga ohälsa och minska behovet av akuta insatser.
Samverkan med regionens vårdgivare och arbetet med fast vårdkontakt bidrar till ökad kontinuitet och
bättre uppföljning vid förändrade vårdbehov.
Verksamheten har en kontinuitetsplan som stödjer arbetet vid störningar, exempelvis personalbortfall,
systemavbrott eller andra händelser som kan påverka vårdens genomförande. Planen tydliggör
prioriteringar, ansvarsfördelning och alternativa arbetssätt för att säkerställa att nödvändiga hälso- och
sjukvårdsinsatser kan genomföras även under påfrestningar. Kontinuitetsplanen följs upp och uppdateras
årligen.
Under året har arbetet med egenkontroll vidareutvecklats som ett led i att stärka verksamhetens
riskmedvetenhet. Genom regelbundna kontroller, uppföljning av resultat och analys av identifierade
riskområden skapas förutsättningar för tidig upptäckt av brister och riktade förbättringsåtgärder.
Handlingsplanen för Agera för säker vård utgör ett stöd i det systematiska arbetet med att identifiera
riskområden, genomföra åtgärder och följa upp effekter. Arbetet stärker verksamhetens förmåga att
hantera variationer och förändrade förutsättningar i vården.
19
MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR
Analysen av året som gått visar att verksamheten i huvudsak bedriver en säker vård, men att
utvecklingsbehov kvarstår inom samverkan vid vårdövergångar, informationsöverföring, analys och
lärande av avvikelser samt stärkt patientdelaktighet. Samtidigt påverkas verksamheten av omställningen till
God och nära vård, ett ökat medicinskt vårdbehov i målgrupperna samt utökat hälso- och
sjukvårdsansvar. Detta ställer ökade krav på samordning, digitala stödverktyg, kompetens och beredskap.
Kategori Mål Strategier och åtgärder Egenkontroll
Öka kunskap om Förbättrad analys och Uppföljning av avvikelsetrender
inträffade lärande av inträffade • Vidareutveckla användningen samt återkoppling via APT och
vårdskador händelser. av DF Respons för professionsmöten.
rapportering och analys
• sammanställa avvikelser på
enhetsnivå för att identifiera
mönster och riskområden
• stärka återkoppling och lärande
Tillförlitliga och Stärkt patientsäkerhet • Utveckla samverkansrutiner Loggkontroller,
säkra system och vid vårdövergångar och med regionens vårdgivare och läkemedelsgranskningar, uppföljning
processer hög följsamhet till säkra stadsdelar av delegeringar samt kontroll av
arbetssätt. • fortsätta översyn av informationssäkerhet.
delegeringsprocessen samt
använda webbutbildning inför
delegering
• utveckla
läkemedelsgranskningar med
återkoppling på gruppnivå
• fortsätta arbetet med
informationssäkerhet och
behörighetsuppföljning
• prioritera utveckling av digitala
system som stödjer samverkan
kommun–region
Säker vård här Säkerställa kontinuitet • Stärka teamarbete och Uppföljning av avvikelser kopplade
och nu och patientsäkra informationsöverföring mellan till vårdövergångar, bemanning och
arbetssätt i det dagliga HSL-personal och omsorg informationsöverföring.
arbetet. • utveckla kontinuitetsplanering
för att hantera störningar och
förändrade vårdbehov
• säkerställa introduktion och
kompetensstöd vid bemanning
• anpassa arbetssätt för att möta
ökande vård i hemmet
20
Stärka analys, Stärkt förmåga att • utveckla metoder för analys av Journalgranskningar,
lärande och analysera resultat och avvikelser och riskområden dokumentationsuppföljningar samt
utveckling omsätta lärdomar i • stärka återkoppling och återkoppling i team och
förbättringar. spridning av lärdomar i professionsforum.
organisationen
• fortsätta utveckla
dokumentationskvalitet i
patientjournalen
Öka Stärkt beredskap och • vidareutveckla Kliniskt Uppföljning av utbildningsinsatser,
riskmedvetenhet kompetens för att möta träningscentrum (KTC) för simuleringsträning och
och beredskap ökade och förändrade färdighetsträning och kontinuitetsplan.
vårdbehov. kompetenshöjning
• utveckla praktisk träning och
simulering för
omsorgspersonal
• fortsätta arbetet med
kontinuitetsplanen, som
uppdateras årligen
• utveckla egenkontroll och
uppföljning inom
handlingsplanen Agera för säker
vård
Patienten som stärkt delaktighet och • utveckla anpassad Uppföljning av synpunkter och
medskapare anpassad information patientinformation och klagomål samt utveckling av
utifrån målgruppernas dokumenterade metoder för patientdelaktighet.
behov. överenskommelser
• utveckla metoder för att
inhämta synpunkter på
gruppnivå
• stärka närståendeperspektivet
och samverkan med
funktionshindersråd
Långsiktiga utmaningar och utvecklingsbehov
Omställningen till God och nära vård innebär att mer avancerad vård ges i hemmet. Det ställer högre krav
på samverkan, digital informationsöverföring och medicinsk kompetens i den kommunala primärvården.
Samtidigt ökar andelen äldre och den psykiatriska samsjukligheten, vilket leder till ett större behov av
hälso- och sjukvårdsinsatser. Verksamhetens tillväxt – med fler patienter, nya boenden och mer komplexa
vårdbehov – innebär att bemanningen kan behöva stärkas med sjuksköterskor, arbetsterapeuter och
fysioterapeuter. För att säkerställa en trygg och sammanhållen vård behöver verksamheten fortsatt
prioritera kompetensutveckling, teamarbete samt utveckling av digitala stödverktyg och förbättrad
informationsdelning
21
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.