Company Finances and Key Risks Update

[Beslutsmening 8 ORSA mm.pdf] 2026-03-13 Ärende nr 8: Riskrapport Q4, årsrapport samt fastställande av ORSA, bilaga 9-11. Förslag till beslut: Styrelsen föreslås lägga rapporterna till handlingarna, fastställa ORSA samt förklara beslutspunkten för omedelbart justerad. --- [9 SEF Riskrapport 2025 Q4.pdf] S:T ERIK FÖRSÄKRINGS AB SAMMANFATTANDE RISKRAPPORT Per 31 december 2025 Till: Styrelsen för S:t Erik Försäkrings AB Avsändare: Advisense, Riskhanteringsfunktionen Datum: 2026-03-03 St Erik Försäkrings AB Sammanfattande riskrapport 2025 Q4 Sammanfattning Denna rapport är baserad på ställningen per den 31 december 2025, med undantag för operativa risker och utfört arbete som avser rapportdatumet. Den samlade risknivån för S:t Erik Försäkrings AB (bolaget) per den 31 december 2025 bedöms av riskhanteringsfunktionen vara låg. Solvenskapitalkvoten (SCR-kvoten) per den 31 december 2025 uppgår till 471 procent (Q3/25: 448 %). Det är god marginal till styrelsens limit på minst 150 procent och lagkravet om minst 100 procent. Nyckeltal redovisas i tabellen nedan: S:t Erik Försäkring Minimikrav Nyckeltal, mkr 2025-12-31 2025-09-30 2025-06-30 2025-03-31 2024-12-31 Internt Lag Tillgångar enl Solvens2 443,1 511,2 529,7 612,7 486,4 Kapitalbas SCR 334,7 335,9 333,1 307,3 315,6 Kapitalbas MCR 334,7 335,9 333,1 307,3 315,6 Solvenskapitalkrav (SCR) 71,0 75,0 77,3 79,0 85,0 Minimikapitalkrav (MCR) 43,7 46,5 46,5 46,5 46,5 SCR-kvot 471% 448% 431% 389% 371% >150% >100% SCR-kvot utan kapitalgaranti 471% 448% 431% 389% 371% MCR-kvot 766% 722% 716% 660% 678% >100% Förändringarna i kapitalkvoten förklaras närmare under respektive avsnitt i denna riskrapport. Nedan följer en kort sammanfattning av riskerna inom respektive riskkategori för att följas av en mer detaljerad beskrivning i kommande kapitel. Övergripande bedömning • MCR- och SCR-kvoterna överstiger med god marginal lagkraven. SCR-kvoten har även god marginal till styrelsens limit om minst 150 procent • Risknivåerna inom finansiella och operativa risker är låga. Försäkringsrisker – Risknivån bedöms som låg • Inträffade skadekostnader var under kvartalet lägre jämfört med föregående kvartal. Skadeutfallet har en naturlig variation och är bolagets enskilt största risk för att äventyra solvenspositionen. Riskhanteringsfunktionen bedömer att risken hanteras väl med befintliga återförsäkringsprogram och försäkringsvillkor. Finansiella risker – Risknivån bedöms som låg • Återförsäkrare uppfyller ratingkrav. Spridningen av risker mellan återförsäkrare bedöms tillfredställande. • Placeringstillgångarna är inom de tillåtna tillgångsslagen och uppfyller ratingkraven. Operativa risker – Risknivån bedöms som låg Under perioden januari 2025–januari 2026 har sex händelser registrerats. Dessa avser ett avbrott på bolagets hemsida i januari 2025, problem med utgående e-post i augusti 2025, en testrelaterad avvikelse i samband med införande av ny SSO-lösning i september 2025, ett leverantörsavbrott i incidentrapporteringssystemet IA i november 2025 samt ett kortare avbrott i telefoniväxeln för olycksfall i januari 2026. Därutöver har en registrering avsett en ren testpost (januari 2026) utan påverkan på verksamheten. Sammantaget bedöms incidenternas påverkan som begränsad och risknivån kvarstår som låg.För en förklaring av åtgärdsnivåerna som använts ovan (blå-grön-gul-röd), se bilaga 1. 2 (11) St Erik Försäkrings AB Sammanfattande riskrapport 2025 Q4 Innehåll Sammanfattning 2 1 Övergripande riskmått och kapitalisering 4 2 Försäkringsrisker 4 2.1 Slutsatser avseende försäkringsrisker 5 3 Finansiella risker 5 3.1 Finansiella tillgångar 5 3.2 Motpartsrisk 5 3.3 Slutsatser avseende finansiella risker 7 4 Operativa risker 7 4.1 Värderade operativa risker 8 4.2 Rapporterade incidenter och händelser 8 4.3 Slutsatser avseende operativa risker 10 Bilaga 1: Åtgärdsnivåer 11 3 (11) St Erik Försäkrings AB Sammanfattande riskrapport 2025 Q4 1 Övergripande riskmått och kapitalisering Den övergripande risknivån kvantifieras genom bolagets solvenskapitalkvot (SCR-kvot) och minimikapitalkvot (MCR-kvot). Per den 31 december 2025 uppgår SCR-kvoten till 471 procent, jämfört med 448 procent per den 30 september 2025. Ökningen i kvoten beror främst på ett något lägre solvenskapitalkrav under kvartalet. MCR-kvoten uppgår samtidigt till 766 procent, jämfört med 722 procent föregående kvartal. Marginalen till lagkravet om minst 100 procent är fortsatt mycket god och även till styrelsens limit om minst 150 procent. Se figuren nedan för hur kapitalkrav och kapitalbas har utvecklats över tiden: 400 Kapitalbas i förhållande till kapitalbas 350 Solvenskapitalkrav 300 (SCR) 250 Minimikapitalkrav r (MCR) k200 m 150 Medräkningsbar kapitalbas SCR 100 Medräkningsbar 50 kapitalbas MCR 0 Lägsta kapitalbas SCR enl. intern limit 2 Försäkringsrisker Försäkringsrisk består av en premie- och reservsättningsrisk samt katastrofrisk. Riskerna, uttryckta som bidragen till kapitalkravet (SCR, före diversifiering) redovisas i tabellen nedan. Bidraget till kapitalkravet från försäkringsrisker har minskat marginellt under kvartalet till 67,2 mkr (Q3/25: 73,6 mkr). Risk (mkr) Försäkringsgren 2025-12-31 2025-09-30 2025-06-30 2025-03-31 2024-12-31 2023-12-31 Olycksfall 19,8 22,4 25,9 23,9 20,4 25,3 Premie- och reservrisk Skadeförsäkring 24,2 29,1 24,9 25,5 36,1 42,4 Olycksfall 2,5 2,8 2,8 2,8 2,8 2,7 Katastrof- risk Skadeförsäkring 34,4 34,4 34,4 34,4 34,5 34,5 Totala teckningsrisker 67,2 73,6 74,0 72,4 77,1 87,1 4 (11) St Erik Försäkrings AB Sammanfattande riskrapport 2025 Q4 Skadekostnaderna för egen räkning varierar kraftigt mellan kvartalen. Stora skador är bolagets största risk för att påverka solvenspositionen, och skadeutfallet följs upp regelbundet. Grafen nedan visar variationen för de nio senaste kvartalen: 50,0 Inträffade skadekostnader f.e.r 40,0 Liability 30,0 Property 20,0 Income r protection 10,0 k m 0,0 2023 Q4 2024 Q1 2024 Q2 2024 Q3 2024 Q4 2025 Q1 2025 Q2 2025 Q3 2025 Q4 -10,0 -20,0 -30,0 Grafen över inträffade skadekostnader ger en visuell representation av kostnaderna för skador inom tre olika kategorier: Income protection, Property och Liability, över en tidsperiod som sträcker sig från Q4 2023 till Q4 2025. Inträffade skadekostnader för egen räkning är lägre i kvartalet jämfört hela perioden. Stora skador är fortsatt den enskilt största risken mot solvenspositionen och följs upp löpande. I helhet visar grafen en oregelbunden trend med betydande variationer från kvartal till kvartal. Denna volatilitet kan vara en indikator på antingen oförutsägbarheten i de inträffade skadorna eller justeringar i reserveringarna. 2.1 Slutsatser avseende försäkringsrisker Riskhanteringsfunktionen bedömer att den övergripande risknivån avseende försäkringsrisker är fortsatt låg men där utvecklingen bör hållas under bevakning. 3 Finansiella risker 3.1 Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar är i svensk valuta varpå ingen valutarisk föreligger. Ränterisken i placeringstillgångarna anses låg med hänsyn till att samtliga är placerade på koncernkontot i Stockholms stad. Motparten har extern rating AAA enligt Standard & Poor’s. Kontomedlen uppgår per utgången av kvartalet till 416 mkr (Q3/2025: 469). S:t Erik Försäkrings totala tillgångar enligt den legala bokföringen uppgår per utgången av kvartalet 443 mkr (Q3/25: 521) och 443 mkr (Q3/25: 511) utifrån en Solvens II-värdering. Tillgångarna består till absolut övervägande del av placeringstillgångar, med ett bidrag från återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Kapitalkravet (bidrag till SCR) för marknadsrisk, vilket uteslutande består av ränterisk (med hänsyn även till räntekänslighet i skulder) beräknas per utgången av kvartalet till 2,29 mkr (Q2/25: 3,16 mkr). Beloppet är fortfarande litet i förhållande till det totala kapitalkravet men bör följas upp som en möjlig framväxande risk ifall räntorna fortsätter att stiga. 3.2 Motpartsrisk Motpartsrisken består till största del av risken att betalning inte erhålls från återförsäkrare. Samtliga återförsäkrare uppfyller S:t Erik Försäkringskrav på rating om minst ’A-’ enligt Standard & Poor’s 5 (11) St Erik Försäkrings AB Sammanfattande riskrapport 2025 Q4 (S&P) alternativt motsvarande rating från annat institut eller en solvenskvot som innebär motsvarande behandling (minst 175 procent). Återförsäkrarna för 2025 års placering med rating är enligt tabell nedan, vilka alla uppfyller bolagets krav på rating eller solvenskvot: Program Återförsäkrare Andel Andel Share/total- EGENDOM Rating Layer 1 Layer 2 premie (%) Mäklades av AON Vienna Insurance Group AG Wiener Versicherung Gruppe - Fil Sweden A+ 10 1,0% Pohjola Insurance Ltd A+ 13 10 12,7% Mäklades av Guy Carpenter Triglav Re A+ 2,5 2,4% Sava Re A+ 2,5 2,4% Arch Re Underwriting ApS on Behalf of Arch Reinsurance Europe Underwriting DAC, Dublin AA- 7 0,8% VIG Re A+ 3 0,3% Swiss Re International, filial av Swiss Re International SE AA- 20 20 18,9% Hannover Re AA- 20 10 18,9% AIG Europe S.A. Filial i Sverige AA- 17 17,5% Zurich Insurance plc - Sweden Branch AA 15 40 16,5% Swiss Re Europe S.A., organizačná zložka Slovensko AA- 10 8,6% Share/total- TERROR Rating Andel premie (%) Mäklades av Aon Sweden AB Talbot (TAL 1183) A 12,5 12,5 12,5% AXA XL (2003) AA- 7,5 7,5 7,5% Liberty 4472 - Lead AA- 15 15 15,0% Liberty (4472) AA- 3,75 3,75 3,8% Chaucer (CSL 1084) AA- 0 0 0,0% QBE (COF 1036) AA- 4 4 4,0% AXIS (AXS 1686) AA- 9 9 9,0% Brit (BRT 2987) AA- 5 5 5,0% KI (1618) AA- 1,75 1,75 1,8% Hamilton (4000) AA- 3,5 3,5 3,5% Arch (AAL 2012) / (1955) AA- 15 15 15,0% Cathedral (0310) AA- 4 4 4,0% Beazley (5623) AA- 1,25 1,25 1,3% Amlin 2001 AA- 5 5 5,0% Westfield (1200) AA- 2,75 2,75 2,8% Markel (3000) AA- 5 5 5,0% TMK (0510) AA- 5 5 5,0% Andel Andel Share/total- ANSVAR Rating Layer 1 Layer 2 premie (%) Mäklades av Aon HDI Global SE, Denmark Branch AA- 100 83,0% Mäklades av Howden VIG RE zajišťovna, a.s. A+ 40 5,9% Mäklades av Guy Carpenter QBE Europé SA/NV AA- 37,5 6,9% VIG (Vienna Insurance Group) A+ 22,5 4,1% Share/total- OLYCKSFALL Rating Andel premie (%) Howden Aviva Insurance Limited AA- 100 100,0% Förändrade externa kreditbetyg (eller i övrigt förändrad bedömning av ekonomisk förmåga) ska rapporteras till styrelsen. 6 (11) St Erik Försäkrings AB Sammanfattande riskrapport 2025 Q4 Riskhanteringsfunktionen har i samband med denna rapport verifierat kreditbetygen för de återförsäkrare som utgör bolagets största exponeringar. Per rapportdatum uppfyller samtliga granskade motparter bolagets minimikrav (lägst A- enligt S&P eller motsvarande, alternativt solvenskvot ≥ 175 %). Kreditbetyg kan förändras över tid för både större och mindre återförsäkrare, men inga ratingförändringar av väsentlig betydelse i relation till bolagets riskaptit har identifierats per rapportdatum. Ratingrörelser inom intervallet A- till AA bedöms som hanterbara inom gällande limiter och påverkar inte återförsäkringsprogrammet väsentligt. Bolaget bevakar kreditbetyg och solvensindikatorer löpande, samt inför varje förnyelse av återförsäkringsprogrammet. Vid nedgradering under A-, negativ outlook med risk för ytterligare sänkning eller indikation på försämrad finansiell ställning, initieras omedelbar eskalation och åtgärdsplan. Återförsäkringsprogram för 2025 framgår enligt tabell nedan: Återförsäkringsprogram Maximal risk per skada Maximal risk per år (Stop (mkr) (Självbehåll) loss) Egendom 15 80 Ansvar 10 10 1,5 (Om minst 2 personer är Olycksfall involverade i samma skada) e.t. Terrorism 1 1 Motpartsrisken, mätt som bidraget till kapitalkravet (SCR, före diversifiering), sammanfattas i tabellen nedan. Typ 1 är återförsäkring1 och typ 2 är fordringar på andra motparter. Motpartsrisken beror av återförsäkrarnas andel av försäkringstekniska avsättningar, vilken rating de har, hur stor risk som överförts till återförsäkrarna samt koncentrationer till enskilda återförsäkrare. Risk (mkr) 2025-12-31 2025-09-30 2025-06-30 2025-03-31 Motpartsrisk, typ 1 20,2 19,4 23,9 24,9 Motpartsrisk, typ 2 Total motpartsrisk 20,2 19,4 23,9 24,9 Under kvartalet har bidraget till kapitalkrav från motpartsrisker ökat något, men legat relativt stabilt. 3.3 Slutsatser avseende finansiella risker Riskhanteringsfunktionen bedömer att de övergripande finansiella riskerna är låga och samtliga limiter och lagkrav är uppfyllda. 4 Operativa risker Utvärdering av operativa risker genomförs vid större förändringar i bolaget eller minst en gång per år genom riskworkshoppar med verksamheten. De identifierade operativa riskerna följs upp kvartalsvis av riskhanteringsfunktionen. Operativa risker följs även till viss del upp genom rapporterade incidenter, vilket redovisas nedan. Riskhanteringsfunktionen genomförde 2025-11-05 en självutvärdering med verksamheten kring operativa risker samt klimatrisker och affärsrisker. Resultatet innebar endast smärre justeringar av 1 Även medel på konto ingår rent tekniskt här, men exponeringarna mot Stockholms Stad är undantagna enligt regelverket och ger inget bidrag till kapitalkravet. 7 (11) St Erik Försäkrings AB Sammanfattande riskrapport 2025 Q4 befintliga riskbedömningar. En viktig förändring beslutades dock: klimatrisker, som tidigare bedömts separat från de operativa riskerna, ska framöver integreras i samma metodik som övriga operativa risker. Det innebär att dessa risker kommer att värderas enligt samma skala, kriterier och rapporteringsstruktur i riskregistret, vilket stärker enhetligheten i bolagets riskhanteringsramverk. I nedanstående avsnitt redogörs värderingen av uppföljningen för operativa risker. 4.1 Värderade operativa risker Riskregistret tar upp 25 enskilda operativa risker, varav 18 är värderade som ”mycket liten”, 6 som ”liten” och 1 som ”medelstor”. Medelstora risker accepteras undantaget för vissa typer. Riskaptiten för operativa risker är måttlig eller låg och visas i tabellen nedan: Risknivå \Riskaptit Låg Måttlig Totalt Mycket liten risk 13 5 18 Liten risk 1 5 6 Medelstor risk 0 1 1 Stor risk 0 0 0 Totalt 14 11 25 Bolaget har identifierat en risk som bedöms vara högre än vad som är acceptabelt enligt deras risktolerans. Denna risk, som är klassificerad som "medel", avser risken för dataintrång på grund av bristande säkerhetsåtgärder, vilket kan leda till att obehöriga parter får tillgång till känslig information. För att hantera denna risk har bolaget anställt en ny ansvarig för IT-funktionen, som arbetar med att implementera kontrollprocesser för utlagda IT-verksamheter och klassificera informationen i dessa system. Ytterligare åtgärder som bolaget har vidtagit innefattar ett penetrationstest utfört av en extern part under 2023, vilket gav bra resultat. Informationsklassificering har också genomförts under 2025. Systemet IA används för egen personal, Bolaget har inte samma insyn i säkerhetsuppföljningen avseende IA. Den största operativa risken är värderad som ”medelstor” och relaterar till att återförsäkringsavtalen till följd av misstag e.d. inte täcker de risker och händelser som är avsett. Sannolikheten att detta leder till förluster bedöms små, men om det sker kan beloppen vara betydande vilket medför att riskvärdet är medelstor. Bolaget bedömer att detta är tillräckligt väl hanterat, nuvarande villkor är väl inarbetade och har granskats externt. Om förändringar i återförsäkringens villkor görs framdeles bör dock en ordentlig genomgång göras. Övergripande bedöms bolagets operativa risker under genomgången som låga och väl hanterade med relevanta ytterligare planerade riskreducerande åtgärder där det bedömts kostnadseffektivt. 4.2 Rapporterade incidenter och händelser 2025-1 - Kvalitet, S:T Erik Försäkring, 2025-01-13 I januari 2025 inträffade ett avbrott på bolagets hemsida (2025-01-13), vilket pågick i nästan ett dygn och påverkade både medarbetare och kunder. Felet orsakades av att DNS-namnet av misstag togs bort, vilket SLK-kommunikation hanterar med stadens DNS-leverantör (Tele2). • Orsak: Fel hos leverantören. • Åtgärder: Felsökning via Tieto, hantering av SLK-kommunikation och leverantören. • Riskbedömning: Begränsad påverkan, låg sannolikhet. Ingen intern utredning krävs. • Rekommendation: Förbättrade kontroller vid DNS-ändringar för att förebygga liknande avbrott. 8 (11) St Erik Försäkrings AB Sammanfattande riskrapport 2025 Q4 Incident 2025-08-28 – Problem med utgående e-post från INSMAN Under två dagar uppstod problem med köhanteringen för utgående e-post, vilket ledde till att meddelanden inte levererades som planerat. Orsaken var en intern miljö som oavsiktligt genererat en stor mängd e-post. Leverantören återköade meddelandena och under fredagskvällen skickades allt ut till mottagarna. • Orsak: Intern miljö genererade oavsiktligt stora mängder e-post. • Åtgärder: Leverantören återköade meddelanden, tjänsten normaliserades samma kväll. • Riskbedömning: Mindre allvarlig konsekvens, inträffar sällan. Ingen vidare utredning bedömdes nödvändig. • Rekommendation: Ingen ytterligare åtgärd, men fortsatt uppföljning av leverantörens kapacitetshantering rekommenderas. Incident 2025-09-08 – Test nytt SSO En händelse registrerades i samband med test av ny SSO-lösning. Händelsen bedöms vara en testrelaterad avvikelse snarare än en faktisk incident. Utredning har startats men inga åtgärder har vidtagits i nuläget. • Orsak: Test av ny funktionalitet. • Åtgärder: Ingen åtgärd vidtagen, utredning pågår. • Riskbedömning: Ej relevant, ingen faktisk påverkan på verksamheten. • Rekommendation: Ej relevant Incident 2025-11-19/20 – Avbrott i incidentrapporteringssystem (IA) Ett avbrott inträffade i stadens incidentrapporteringssystem (IA), vilket påverkar stadens användare då systemet är stadsövergripande. Orsaken angavs vara avbrott hos leverantören (AFA), sannolikt relaterat till tekniska uppdateringar av SSO-inloggning. Två närliggande registreringar avser samma typ av händelse och kan sammanfattas som ett avbrottstillfälle. • Orsak: Avbrott hos leverantören, sannolikt kopplat till SSO-uppdateringar. • Åtgärder: Hantering/åtgärd av leverantören; ingen intern åtgärd registrerad. • Riskbedömning: Begränsad konsekvens, låg sannolikhet (enligt registrerad riskvärdering). • Rekommendation: Säkerställ tydlig rutin för eskalering och dokumentation vid leverantörsavbrott i stadsövergripande system, inklusive bedömning mot DORA-kriterier. Incident 2026-01-07 – Avvikelse i tjänst (telefoniväxel för olycksfall) En avvikelse inträffade där telefoniväxeln för olycksfall låg nere och samtal kopplades ned. Felet anmäldes till leverantören och bekräftades åtgärdat samma dag. • Orsak: Fel på växel. • Åtgärder: Åtgärdad av leverantör; tjänsten åter i drift. • Riskbedömning: Begränsad konsekvens; inträffar sällan-ibland (enligt registrerad riskvärdering). • Rekommendation: Följ upp att leverantören har adekvat övervakning och återställningsrutiner för att minimera nedtid vid liknande avbrott. 9 (11) St Erik Försäkrings AB Sammanfattande riskrapport 2025 Q4 Händelse 2026-01-27 – Test nya länkar SSO (testpost) En registrering avser uttryckligen test (“test, raderas efter”) och är inte att betrakta som en faktisk incident. • Orsak: Test. • Åtgärder/Riskbedömning/Rekommendation: Ej relevant (testpost). Bolaget ska vid varje inträffad incident genomföra en analys för att bedöma om den utgör en allvarlig IKT-incident enligt artikel 8 i DORA-förordningen. Om incidenten uppfyller kriterierna för rapportering ska den anmälas till Finansinspektionen inom de fastställda tidsramarna. För att säkerställa efterlevnad av regelverket bör bolaget ha tydliga rutiner och ansvarsfördelning för bedömning, dokumentation och rapportering av allvarliga IKT-incidenter. Analysen ska omfatta incidentens påverkan på verksamheten, tjänsternas tillgänglighet och potentiella följder för kunder och andra intressenter. 4.3 Slutsatser avseende operativa risker Riskhanteringsfunktionen bedömer att operativa risker hanteras med tillfredsställande processer. Risknivån bedöms som fortsatt låg. 10 (11) St Erik Försäkrings AB Sammanfattande riskrapport 2025 Q4 Bilaga 1: Åtgärdsnivåer För att på ett enkelt sätt kunna åskådliggöra när eller om åtgärder rekommenderas illustreras bedömningen enligt nedan. Den övergripande risknivån är låg: Verksamhetens förmåga att möta sina övergripande mål påverkas inte samt att riskerna är inom den nivå som accepterats av styrelsens (är inom styrelsens riskaptit). Inga åtgärder är nödvändiga. Den övergripande risknivån är låg: Verksamhetens förmåga att möta sina övergripande mål påverkas endast i liten utsträckning samt/alternativt att riskerna avviker negativt från den nivå som accepterats av styrelsen (avviker från styrelsens riskaptit och tolerans). Åtgärder bör vidtas. Den övergripande risknivån är medel: Verksamhetens förmåga att möta sina övergripande mål påverkas samt/alternativt att riskerna avviker negativt från den nivå som accepterats av styrelsen (avviker från styrelsens riskaptit och tolerans). Åtgärder ska vidtas. Den övergripande risknivån är hög: Verksamhetens förmåga att möta sina övergripande mål påverkas signifikant samt/alternativt att riskerna avviker negativt från den nivå som accepterats av styrelsens (avviker från styrelsens riskaptit och tolerans) samt lagkrav understigs. Åtgärder ska vidtas omedelbart. 11 (11) --- [10 Årsrapport Risk SEF 2025.pdf] Riskhanteringsfunktion Årsrapport 2025 S:t Erik Försäkrings AB Mottagare: Styrelse och VD Avsändare: Riskhanteringsfunktion Datum: 2025-03-06 Period: År 2025 Presenteras: Skriftligen Konfidentiell status: Konfidentiell internt och externt ADVISENSE ÖSTERMALMSTORG 1 114 42, STOCKHOLM 1 (6) SWEDEN Innehållsförteckning 1. Inledning ........................................................................................................................................................... 3 2. Bakgrund .......................................................................................................................................................... 3 3. Metodik ............................................................................................................................................................ 3 4. Sammanfattning ............................................................................................................................................. 3 5. Aktiviteter under året .................................................................................................................................. 4 5.1. Identifiering av framväxande risker ......................................................................................................... 5 6. Händelser av väsentlig betydelse ............................................................................................................. 5 7. Slutsats ............................................................................................................................................................. 5 ADVISENSE ÖSTERMALMSTORG 1 114 42, STOCKHOLM 2 (6) SWEDEN 1. Inledning Advisense AB ansvarar för funktionen för riskhantering (”Riskfunktionen”) i S:t Erik Försäkrings AB (”Bolaget”). Rapporten ger en översikt av riskhanteringsfunktionens arbete, tillämpade metoder och en övergripande bedömning för år 2025. 2. Bakgrund Enligt Försäkringsrörelselagen FRL 10 kap. 4 § ska försäkringsbolag verksamma i Sverige ha en funktion för riskhantering. Funktionen ska övervaka riskhanteringssystemet och den allmänna riskprofilen som helhet, bistå Bolagets ledning och andra funktioner så att riskhanteringssystemet fungerar effektivt, identifiera framväxande risker samt rapportera till styrelsen. 3. Metodik Riskhanteringsfunktionen har under året arbetat enligt ett riskbaserat angreppssätt. Det innebär att arbetet i första hand inriktas mot de områden där risken för brister i riskhanteringen bedöms vara störst. Till grund för arbetet ligger en övergripande riskanalys som identifierar och värderar de risker som förekommer i bolagets verksamhet. Riskanalysen används som underlag för prioritering och planering av riskfunktionens aktiviteter. Riskfunktionens arbete har genomförts i enlighet med den årsplan som fastställts tillsammans med bolaget. Årsplanen beskriver vilka aktiviteter som ska genomföras under året och utgör riskfunktionens främsta arbetsverktyg. I enlighet med principen om tre försvarslinjer ansvarar den operativa verksamheten (första försvarslinjen) för att identifiera och hantera risker i verksamheten. Riskhanteringsfunktionen, som utgör en del av den andra försvarslinjen, har till uppgift att övervaka och bedöma att riskhanteringen fungerar effektivt samt att vid behov ge råd och stöd till verksamheten. 4. Sammanfattning S:t Erik Försäkrings kapitalmål och tillika samlade risktolerans är att solvenskapitalkvoten (SCR- kvoten) inte bör understiga 150%. Om SCR-kvoten går under 150% så ska styrelsen utan dröjsmål besluta om nödvändiga åtgärder för att återställa SCR-kvoten till minst 150% inom ett år. Under året har Bolagets solvenskvot fortsatt att ligga stabilt över risktoleransen. Riskhanteringsfunktionen genomför löpande uppföljning av kreditvärderingarna, och samtliga återförsäkrare har under året uppfyllt dessa krav. ADVISENSE ÖSTERMALMSTORG 1 114 42, STOCKHOLM 3 (6) SWEDEN Riskfunktionen har till uppgift att övervaka riskhanteringssystemet och assistera Bolagets ledning och styrelse i dess utformning. Bolagets processer för riskhantering omfattar bland annat: • En årlig workshop för identifiering, värdering och hantering av risker. • Löpande uppföljning av incidenter och prioriterade risker. • Oberoende granskning av bolagets riskhanteringsarbete samt uppföljning av den allmänna riskprofilen. Den senaste operativa riskutvärderingen genomfördes november 2025, med deltagande av verksamhetskunnig personal och styrelseledamöter. Bolagets solvensposition har under året varit mycket stark. Per den 31 december 2025 uppgick solvenskapitalkvoten (SCR-kvoten) till 471 procent, vilket är en ökning jämfört med 371 procent per utgången av 2024. Marginalen till både lagkravet om minst 100 procent och styrelsens interna limit om 150 procent bedöms som mycket god. Den övergripande risknivån i bolaget bedöms fortsatt vara låg. Risker kopplade till skadeutfall, återförsäkring och IT-relaterade frågor följs dock löpande då dessa bedöms kunna påverka bolagets riskprofil i högre grad. 5. Aktiviteter under året Riskfunktionen har under året arbetat efter den fastställda årsplanen. Kvartalsvisa riskkontroller: Riskfunktionen har inför varje kvartal granskat Bolagets allmänna riskprofil. Kontrollerna grundar sig på den kvartalsvisa myndighetsrapporteringen (QRT), bolagets ekonomiska redovisning och beräkningar från bolagets aktuarie. Följande områden har inkluderats i de löpande kontrollerna: • Kapitalkrav och solvens: Uppföljning av balansräkningen och solvenskapitalkravet (SCR). • Försäkringsrisk: Granskning av försäkringsprogram och uppföljning av skadekostnadens utfall. • Återförsäkringsrisk: Uppföljning av kreditbetyg och riskspridning mellan återförsäkringsmotparter. • Operativa risker: Årlig genomgång med verksamheten samt uppföljning av rapporterade incidenter. Andra aktiviteter: Riskfunktionen har under året bidragit till flera centrala aktiviteter för Bolaget, bland annat: ADVISENSE ÖSTERMALMSTORG 1 114 42, STOCKHOLM 4 (6) SWEDEN • ORSA 2025: Riskfunktionen har medverkat i framtagandet av ORSA-rapporten för 2024, inklusive utkast till egen solvensbedömning och dess slutsatser, i samarbete med bolagets personal. • Självutvärdering av operativa risker: Under fjärde kvartalet genomfördes en självutvärdering av samtliga operativa och affärsmässiga risker i bolaget. • Incidenthantering: Riskfunktionen följer upp och analyserar incidenter kvartalsvis, med rapportering till styrelsen vid ordinarie möten. 5.1. Identifiering av framväxande risker Riskfunktionen har under året särskilt uppmärksammat följande framväxande riskområden: IKT-risker och digital motståndskraft: EU-förordningen DORA trädde i kraft under 2025, vilket innebär ökade krav på hantering av IT-risker och incidentrapportering. Klimatrisker: Bolaget försäkrar egendom kopplad till Stockholms stad, vilket innebär att klimatrelaterade risker såsom skyfall och översvämningar kan påverka skadeutfallet. Arbetet med att integrera klimatrisker i bolagets riskhanteringsramverk har fortsatt under året. 6. Händelser av väsentlig betydelse Inga allvarliga händelser eller incidenter har rapporterats till riskfunktionen under året. Under perioden januari 2025 – januari 2026 registrerades sex incidenter i bolagets incidenthanteringssystem. De huvudsakliga incidenterna avsåg: • avbrott på bolagets webbplats • problem med utgående e-post • testrelaterad avvikelse vid införande av ny SSO-lösning • avbrott i incidentrapporteringssystemet IA • kortare avbrott i telefoniväxeln Incidenternas påverkan på verksamheten bedömdes som begränsad och ingen av händelserna klassificerades som allvarlig IKT-incident. 7. Slutsats Riskfunktionen bedömer att: • bolaget har en mycket god kapitalisering • risknivån i verksamheten är låg ADVISENSE ÖSTERMALMSTORG 1 114 42, STOCKHOLM 5 (6) SWEDEN • riskhanteringssystemet fungerar tillfredsställande Riskfunktionen rekommenderar att bolaget fortsatt fokuserar på: • utveckling av arbetet kring IKT-risker och DORA • vidare analys av klimatrelaterade risker • fortsatt uppföljning av skadeutfall och återförsäkringsprogram. ADVISENSE ÖSTERMALMSTORG 1 114 42, STOCKHOLM 6 (6) SWEDEN --- [11 ORSA 2026.pdf] S:T ERIK FÖRSÄKRINGS AB EGEN RISK- OCH SOLVENSBEDÖMNING (ORSA) 2026 Baserad på ställningen per 31 december 2025 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Till: Styrelsen för S:t Erik Försäkrings AB Avsändare: Advisense, Riskhanteringsfunktionen Datum: 2026-03-06 2 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Ställningstaganden i fastställandet av ORSA-rapporten 2026 Styrelsen fastställer vid sitt möte 2026-03-13 föreliggande rapport avseende S:t Erik Försäkrings AB:s (bolaget) egna risk- och solvensbedömning (ORSA) för 2026 och gör därmed också följande ställningstaganden: 1. att Bolaget bedöms välkapitaliserat även under negativ utveckling av försäkringsrörelsen och i omvärlden i övrigt 2. att Analysen föranleder inget behov av ändringar i bolagets riskaptit eller riskprofil 3. att Bolagets riskhanteringssystem bedöms lämpligt och effektivt för att identifiera, utvärdera och hantera bolagets riskexponeringar 4. att Standardformelns bedöms lämplig för beräkning av kapitalkrav då den väl avspeglar riskerna i bolagets affär, inget ytterligare kapitalbehov är nödvändigt utöver det som resulterar från formeln 5. att Bolaget bedöms välkapitaliserat även under negativ utveckling därav bedöms att det inte finns något behov av att ändra fastställda toleransnivåer om kapitalmål (Solvensbehov). 3 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Sammanfattning S:t Erik Försäkring har till uppgift att se till att det finns en effektiv riskfinansiering av anläggningar och verksamheter ägda av Stockholms stad och närstående bolag genom ökad konkurrensutsättning. Bolaget ska förmedla försäkringslösningar, minimera försäkringskostnaderna och förbättra riskhanteringen för samtliga berörda enheter inom kommunkoncernen. Bolaget har därför en begränsad men stabil kundgrupp vilket gör att den framtida finansiella statusen och kapitalbasen förväntas utvecklas stabilt. Resultatet av denna egna risk- och solvensbedömning (ORSA) för 2026 visar att standardformeln kan anses vara lämplig och i synnerhet för skadeförsäkringsrisker något konservativ för att beräkna bolagets kapitalkrav. Bolagets riskhanteringssystem bedöms också lämpligt för att hantera bolagets risker. Föreliggande ORSA är baserad på utfallet per 2025-12-31 och budget för perioden 2026–2029. Verksamheten kommer enligt plan inte genomgå några större förändringar under perioden, riskprofilen kommer tillika vara oförändrad. S:t Erik Försäkring hade per 2025-12-31 en solvenskapitalkvot (SCR-kvot) om 471 procent. Enligt S:t Erik Försäkrings riktlinjer får inte SCR-kvoten understiga 150 procent och den ska tillika alltid överstiga lagkravet på 100 procent. Om SCR-kvoten går under 150 procent ska styrelsen besluta om åtgärder för att återställa SCR-kvoten till minst 150 procent inom ett år. I analysen har bolagets ställning under perioden till och med 2029 enligt budget undersökts. Utöver bolagets förväntade utveckling i basscenariot har även två negativa scenarier och ett ”extrem”-scenario analyserats. I de negativa scenarierna faller SCR-kvoten men stannar över regelverkskravet om 100 procent. Extrem- scenariot visar på vilka omständigheter som förväntas krävas för att bolagets solvens ska äventyras, även i detta scenario är det först vid utgången av 2029 som analyser visar på en SCR-kvot under den interna limiten och regelverkskravet. Vid en sådan utveckling bedöms åtgärder för att kunna återställa bolagets kapitalisering kunna vidtas i god ordning, exempelvis genom något höjda premier, intensifierat skadeförebyggande arbete eller förändringar i återförsäkringsprogrammen. Slutsatsen är därmed att bolaget är välkapitaliserat och väl rustat att möta riskerna i verksamheten även under en negativ utveckling. 4 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Innehåll Ställningstaganden i fastställandet av ORSA-rapporten 2026 .................................................................2 Sammanfattning ......................................................................................................................................3 1 Inledning ..........................................................................................................................................6 2 Om bolaget ......................................................................................................................................7 2.1 Verksamhet .............................................................................................................................7 2.2 Operativ organisation ..............................................................................................................8 2.3 Organisation för riskhanteringsarbete ....................................................................................8 2.4 Riskstyrning .............................................................................................................................9 3 Finansiell ställning, riskprofil och riskhantering ............................................................................11 3.1 Allmänt om kapitalkravet och riskexponeringen ...................................................................11 3.2 Historisk översikt ...................................................................................................................12 3.3 Kapitalisering och samlad riskexponering per 2025-12-31 ....................................................13 3.4 Försäkringsrisker ...................................................................................................................15 3.5 Finansiella risker ....................................................................................................................18 3.6 Operativa risker .....................................................................................................................22 3.7 Affärsrisker ............................................................................................................................22 3.8 Klimatrelaterade risker ..........................................................................................................24 4 Utvärdering av standardformelns lämplighet ...............................................................................31 4.1 Skadeförsäkringsrisker ...........................................................................................................31 4.2 Sjukförsäkringsrisker .............................................................................................................31 4.3 Marknadsrisker ......................................................................................................................31 4.4 Motpartsrisker .......................................................................................................................32 4.5 Operativ risk ..........................................................................................................................32 4.6 Risker ej inom standardformeln ............................................................................................33 4.7 Samlad bedömning av standardformelns lämplighet ............................................................33 4.8 Bedömning av bolagets kapitalmål och Solvensbehov ..........................................................33 5 Bedömning av framtida finansiell status och kapitalbas ...............................................................35 5.1 Bolagets utveckling enligt budget - basscenario ...................................................................35 5.2 Bakgrund till utformningen av stressade scenarier ...............................................................36 5.3 Scenarier ................................................................................................................................38 5.4 Jämförelser mellan budget (basscenario) och de stressade scenarierna ..............................39 5.5 Kapitalisering under de olika scenarierna .............................................................................40 5 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 5.6 Slutsatser från scenarioanalysen ...........................................................................................41 6 Fortlöpande efterlevnad kring kapitalkrav och FTA ......................................................................43 6.1 Bedömningar kring fortlöpande efterlevnad av regler för beräkning av FTA och risker i denna efterlevnad .............................................................................................................................43 6.2 Bedömning kring fortlöpande efterlevnad av regler för beräkning av kapitalkrav ...............43 7 Beredskapsplan .............................................................................................................................44 8 Datakällor och kvalitet på dessa ....................................................................................................45 Bilaga: Framtida ställning i scenarioanalyserna ....................................................................................46 6 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 1 Inledning ORSA är en central process i ledningens och styrelsens utvärdering av S:t Erik Försäkrings AB (bolaget eller S:t Erik Försäkring) risker och kapitalisering. ORSA knyter ihop regelverken kring kapitalkrav, företagsstyrning och rapportering till en enda process, som ska mynna ut i en rapport med kvantitativa och kvalitativa slutsatser. Analysen och slutsatserna ska omfatta beroenden och samspel mellan solvenskapital, kapitalanskaffning och förvaltning samt ordningen för beslutsfattande och affärsplanering. Det ska hela tiden finnas hållbara bedömningar av risk och motsvarande kapitalbehov som en grund för beslut. I processen ska bolaget bedöma sitt totala kapitalbehov och att riskhanteringssystemet är effektivt. Processen innefattar både kvalitativ och kvantitativ analys. En central del i den kvantitativa analysen och i kvantifieringen av kapitalbehovet är prognoserna för bolagets framtida finansiella ställning under både den förväntade utvecklingen och olika alternativa (stressade) mer negativa scenarier. Bolaget har antagit en policy för den egna risk och solvensbedömningen (ORSA). Enligt denna policy ska en skriftlig rapport innehållande utvärdering av nuvarande och framtida risker och kapitalkrav fastställas minst årligen till styrelsen. ORSA rapporten bereds av bolagets funktion för riskhantering efter samarbete med bolagets verkställande ledning, ekonomifunktionen och aktuariefunktionen. Den presenteras därefter för styrelsen vid ett protokollfört styrelsesammanträde. Det åligger styrelsen att fastställa bolagets ORSA-rapport och driva utvecklingen av processer och metodik kring arbetet med ORSA. Det är vidare styrelsen i samråd med bolagets verkställande ledning som ska se till att den integreras i planeringen och som en naturlig del i den löpande verksamheten. Rapporten är gjord i enlighet med bolagets policy för ORSA och Solvens II-regelverkets bestämmelser och riktlinjer för ORSA. Rapporten ska beskriva alla risker i verksamheten inklusive de risker som förväntas enligt affärsstrategi och tidshorisont. Riskerna bedöms utifrån bolagets affärsmodell och specificeras i kvantitativa eller kvalitativa termer. I processen ingår att göra en bedömning av hur antaganden för SCR beräkningarna förhåller sig till bolagets identifierade och analyserade risker. Resultatet av ORSA processen är en del av bolagets affärsmodell och dess system för intern styrning och kontroll. Inom S:t Erik Försäkring slutförs den årliga ORSA-processen som huvudregel under det första kvartalet och baseras på bolagets ställning vid det närmast föregående årsbokslutet varvid bolagets affärsplan samt budget för det innevarande året samt treårsbudget för de närmaste följande tre åren ligger till grund för prognoserna. Bolagets riskprofil är i allt väsentligt oförändrad från föregående (och tidigare) år. De scenarier som utvärderas i rapporten har fastställts av styrelsen 2025-09-26. 7 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 2 Om bolaget 2.1 Verksamhet S:t Erik Försäkring är ett helägt dotterbolag till Stockholms Stadshus AB som i sin tur ägs av Stockholms stad. Stockholms Stadshus AB är ett sammanhållande bolag för flertalet av Stadens aktiebolag. Sammantaget omfattar koncernen Stockholms Stadshus AB 16 dotterbolag. S:t Erik Försäkring har till uppgift att se till att det finns en effektiv riskfinansiering av anläggningar och verksamheter ägda av Stockholms stad och närstående bolag. Bolaget ska förmedla försäkringslösningar, minimera försäkringskostnaden och förbättra riskhanteringen för samtliga berörda enheter inom kommunkoncernen (d.v.s. Stockholms Stad med förvaltningar och bolag). Bolaget har som mål att vara det bästa och mest kostnadseffektiva alternativet för att tillgodose försäkringsbehovet hos stadens förvaltningar och bolag. Bolaget tecknar endast skadeförsäkringar gentemot kommunkoncernen och är därmed ett renodlat skadecaptive. Premievolymen för 2026 är enligt budget 188 600 tkr brutto varav 78 400 tkr avgår som premier för avgiven återförsäkring och 110 200 tkr kvarstår för egen räkning. Bolaget tecknar försäkringar inom egendom, ansvar samt olycksfall för stadens elever. Tecknade försäkringar i S:t Erik Försäkrings egen bok ingår i följande försäkringsgrenar (”Lines of Business”, LoB) enligt Försäkringsrörelselagen: • Olycksfall (LoB 2) • Egendom (LoB 7) • Ansvar (LoB 8): Övriga försäkringar som kommunkoncernen har behov av, exempelvis för motorkasko, upphandlas av bolaget för försäkringstagarnas räkning men tas inte upp i egen bok. Bolaget ska också arbeta för att sänka stadens skadekostnader genom att stödja det skadeförebyggande arbetet i stadens förvaltningar och bolag med fokus på försäkringsbara risker samt risker som omfattas av lagen om skydd mot olyckor. Ett centralt verktyg i att uppfylla bolagets uppgift och mål är bolagets [försäkrings]riskhanteringsprocess enligt följande modell: 1. Identifiera och hantera försäkringsbara risker i samverkan med sina kunder inom Stockholms stads kommunkoncern 2. Stimulera till att förebygga och begränsa skador 3. Erbjuda behovsanpassade och kostnadseffektiva försäkringslösningar 4. Ha samlad kunskap om kommunkoncernens incidenter och skador genom analyser och uppföljning I bolagets uppgifter ingår att upprätthålla kommunkoncernens incidenthanteringssystem. Bolagets verksamhet ska enligt direktiv från ägaren bedrivas effektivt och i förväntan ha ett resultat efter finansnetto om 1 000 tkr årligen. Bolaget arbetar med återförsäkring för att begränsa sitt eget risktagande. S:t Erik Försäkring har lagt ut skadehanteringen på uppdragsavtal vilket innebär att administrationen kring skadehanteringen kan hållas till ett minimum. 8 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 2.2 Operativ organisation Bolaget har sju anställda utöver vd. Bolaget har viss verksamhet utlagd på uppdragsavtal, både till enheter inom kommunkoncernen och till andra externa uppdragstagare. Externa uppdragstagare bedriver tre av S:t Erik Försäkrings av regelverken definierade centrala funktioner vilka är funktionen för riskhantering, funktionen för regelefterlevnad samt internrevisionen. Bolagets aktuariefunktion upprätthålls genom uppdragsavtal med Nordic Actuary. Skaderegleringen är utlagd till externa uppdragstagare. 2.3 Organisation för riskhanteringsarbete Utöver det arbete som bedrivs löpande i den operativa verksamheten för att identifiera, värdera och hantera risker har bolaget i sitt riskhanteringssystem ytterligare tydliggjort ett ansvar för styrelse, vd och de centrala funktionerna. Se Figur 1 för en översikt och beskrivningar av respektive ansvar nedan. Figur 1: Översikt över organisation för riskhanteringssystemet 2.3.1 Styrelsen Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets verksamhet, inklusive riskhanteringssystemet. Styrelsen ska årligen fastställa de mål och strategier som ska gälla för verksamheten. Styrelsens uppdrag regleras av bland annat bolagsordningen, styrelsens arbetsordning, aktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen. Styrelsen utser vd och ansvarig för internrevisionen samt fastställer flertalet interna styrdokument. Styrelsen har inte några kommittéer och hanterar själv i sin helhet de uppgifter som tillkommer ett revisionsutskott. 2.3.2 Vd Vd svarar för att verksamheten i bolaget bedrivs i enlighet med ägarens och styrelsens fastställda instruktioner samt gällande regler i övrigt för verksamheten. Vd svarar också för att verksamheten bedrivs inom de riskmandat styrelsen fastslagit i sina policydokument för respektive riskgrupp eller undergrupp. Vd utser ansvariga för bolagets riskhanteringsfunktion, aktuariefunktion och funktion för regelefterlevnad. Vd:s uppdrag regleras i styrdokument och andra beslut fastställda av styrelsen. 9 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 2.3.3 Funktionen för regelefterlevnad Funktionen för regelefterlevnad ska identifiera och bedöma brister i regelefterlevnad, t.ex. vid framtagandet av nya produkter och tjänster, samt löpande informera om detta till styrelsen, vd och funktionen för riskhantering. Funktionens uppdrag regleras av en riktlinje och en arbetsplan vilka båda är fastställda av styrelsen. 2.3.4 Funktionen för riskhantering Riskhanteringsfunktionen ska verka självständigt och i syfte att kontrollera och informera styrelsen, verkställande direktören och övriga om försäkringsbolagets risker, exempelvis i samband med affärshändelser, tagna positioner samt utnyttjade limiter i anslutning till affärsbeslut. Riskhanteringsfunktionen ska ge en allsidig och saklig bild av bolagets samtliga risker och ska analysera riskutvecklingen. Det innebär att funktionen ska analysera, sammanställa och rapportera bolagets samlade riskbild. I funktionens ansvar ingår även att övervaka effektiviteten i riskhanteringssystemet, och om behov upptäcks föreslå förändringar i bolagets riktlinjer och processer på området. Funktionens uppdrag regleras i en riktlinje för riskhantering, en instruktion för funktionen och en arbetsplan vilka samtliga är fastställda av styrelsen. 2.3.5 Aktuariefunktionen Kontrollen av bolagets försäkringsrisker som är av statistisk natur ska utföras och rapporteras fortlöpande av aktuariefunktionen. Funktionens uppdrag regleras av de försäkringstekniska riktlinjerna och av instruktionen för aktuariefunktionen vilka båda fastställs av styrelsen. Aktuariefunktionen lämnar information till styrelse, vd, verksamheten och riskhanteringsfunktionen. 2.3.6 Internrevisionen Internrevisionen tillsätts av styrelsen och har i uppdrag att granska den operativa verksamheten i bolaget. Därutöver inbegriper uppdraget granskning av den interna kontrollen, riskhanterings- samt regelefterlevnadsfunktionen. För att säkerställa att internrevisionen verkligen är oberoende gentemot de delar av den operativa verksamheten som den är satt att granska, ska ansvarig för granskningsfunktionen rapportera direkt till styrelsen. Funktionens uppdrag regleras av en riktlinje och en arbetsplan, vilka båda är fastställda av styrelsen. 2.4 Riskstyrning Bolagets riskhanteringssystem är en integrerad del av företagsstyrningssystemet. Syftet med bolagets riskhanteringssystem är att säkerställa att bolagets väsentliga risker blir löpande identifierade, bedömda, prioriterade och hanterade på ett enhetligt sätt för att uppnå bolagets fastlagda mål. Ytterst är målet att säkerställa en fortlöpande uthållig verksamhet genom att skydda bolagets anställda, dess tillgångar och åtaganden samt ytterst dess anseende och förtroende. Centrala styrdokument inom riskstyrningen är utfärdade av styrelsen och inbegriper bland andra försäkringstekniska riktlinjer, riktlinjer för riskhantering, instruktion för riskhanteringsfunktionen samt en policy för egen risk- och solvensbedömning (ORSA). De fyra centrala funktionerna, enligt ovan, bistår i enlighet med externa regelverk och interna riktlinjer styrelse och vd i riskhanteringsarbetet, inom respektive funktions ansvarsområde och utifrån olika perspektiv. 10 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 I riskhanteringssystemet har bolaget delat upp riskerna i de fyra huvudgrupperna försäkringsrisker, finansiella risker, operativa risker samt affärsrisker. Samtliga risker omfattas av bolagets process för riskidentifiering och riskhantering. För försäkringsrisker och finansiella risker finns kvantitativa risktoleranser fastställda som följs löpande, operativa risker och affärsrisker analyseras kvalitativt minst årligen. Styrelsen har även fastställt en övergripande samlad risktolerans i form av att bolagets solvenskapitalkvot enligt Solvens II-regelverket inte ska understiga 150 procent. Solvenskapitalkravet beräknas härvid enligt regelverkets standardformel. För försäkringsrisker mäts riskexponering för enskilda riskgrupper (i princip affärsgrenar) som skillnaden mellan självbehållsnivå och aktuariell riskpremie. För hela försärsäkringsrörelsen adderas riskexponeringen per riskgrupp men minskas med effekten av att de enskilda riskgrupperna i någon mån är okorrelerade. Styrelsen har fastställt begränsningar för riskexponeringen, vilka ej får överskridas utan särskilt godkännande av styrelsen: • per enskild riskgrupp till 15 % av solvenskapitalet • för hela rörelsen till 20 % av solvenskapitalet Ett centralt verktyg i hantering och begränsning av riskexponeringen, och riskkoncentrationer i allmänhet, från försäkringsrisker är bolagets återförsäkringsprogram som tecknas separat per grupp av försäkringsrisker med ett antal olika återförsäkringsföretag. För finansiella risker består i bolagets indelning av likviditetsrisk, motpartsrisker och marknadsrisker. Bolaget tillåter ingen valutarisk annat än eventuella oväsentliga leverantörsskulder i utländsk valuta. Samtliga försäkringskontrakt, inklusive avgiven återförsäkring, är uttryckta i och regleras i svenska kronor, tillika ska samtliga tillgångar placeras i svenska kronor. Bolagets marknadsrisker består endast av ränterisker, eftersom placeringarna uteslutande sker på koncernkonto hos Stockholms stad (dessa placeringar behandlas under motpartsrisker). Ränterisken är strukturellt begränsad genom att bolagets affär är övervägande kortsvansad. Ränterisker accepteras upp till den nivå som resulterar från försäkringsskulden givet att placeringstillgångarna löper till rörlig ränta. Likviditetsrisker begränsas genom att bolagets finansiella tillgångar ska vara omedelbart tillgängliga utan bindningstid och genom avtalsvillkoren i återförsäkringen. Motpartsrisker från avgiven återförsäkring begränsas genom att återförsäkrare för att få teckna avtal måste ha en rating om minst A- enligt Standard & Poor’s skala, eller motsvarande klassificering hos andra kreditvärderingsinstitut. Om extern rating saknas ska motpartens solvenskvot överstiga 175 procent. S:t Erik Försäkring ska också i upphandlingen eftersträva att placera återförsäkringen hos flera olika återförsäkringsgivare för att sprida motpartsrisken. För egendomsprogrammet placeras alltid det första lagret fördelat över minst fem motparter. Motpartsrisker från derivat får ej förekomma. Motpartsrisker från kreditrisk i finansiella tillgångar begränsas genom att dessa placeras endast på koncernkonto hos Stockholms stad. Motpartsrisker i försäkringsrörelsen i övrigt hålls begränsade genom att premier tas in i förskott och att bolagets klientmedel hos de motparter som utför skadereglering hålls begränsade. 11 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Koncentrationsrisker inom finansiella tillgångar förekommer och accepteras genom att dessa endast placeras hos Stockholms stad. Koncentrationsrisker inom försäkringsrörelsen styrs genom val av självbehåll respektive riskurval av och fördelning mellan återförsäkringsmotparter. Riskerna och efterlevnaden av styrelsens limiter följs upp och återrapporteras periodiskt i riskhanteringsfunktionens riskrapport till styrelsen. 3 Finansiell ställning, riskprofil och riskhantering I detta avsnitt beskrivs bolagets ställning och riskprofil samt hur riskerna hanteras. I delavsnittet 3.1 ges en översiktlig kvalitativ beskrivning av kapitalkravet och riskexponeringen, följt av en historisk översikt över bolagets ställning i 3.2. I delavsnitt i 3.3 redogörs för kapitalkravet totalt och per riskkategori enligt standardformeln i relation till kapitalbasen, och i efterföljande avsnitt redogörs för respektive riskgrupp var för sig enligt bolagets indelning. Standardformelns lämplighet för att beräkna kapitalkravet utvärderas i nästa avsnitt, det vill säga avsnitt 4. 3.1 Allmänt om kapitalkravet och riskexponeringen Solvenskapitalkravet (SCR) enligt Solvens II-reglerna beräknas enligt modellen som den övre gränsen med 99,5% sannolikhet för förlusterna på ett års sikt, d.v.s. den förlust som inträffar (eller överträffas) endast ett år av 200. En kapitalbas som precis täcker SCR ger en solvenskvot på 100 procent vilket också (givet modellen) innebär att bolaget har tillräckligt med kapital för att kunna möta sina åtaganden på ett års sikt med 99,5% sannolikhet. Bolaget beräknar SCR enligt den standardformel som är definierad i regelverket. Standardformeln innebär att varje post i eller utanför balansräkningen som innebär en riskexponering stressas enligt fördefinierade parametrar för varje typ av riskfaktor som ingår i modellen. Resultatet från varje enskild stressfaktor sammanläggs sedan efter fördefinierade korrelationsfaktorer utifrån antaganden om hur stor eller liten sannolikheten är att förluster från olika faktorer inträffar samtidigt. Bolaget ska också möta ett minimikapitalkrav (MCR) som beräknas enligt en enklare modell och som ska motsvara förluster som understiger de som inträffar med 85% sannolikhet på ett års sikt, d.v.s. förluster överstigande MCR inträffar cirka ett år av sex. Minimikapitalkravet ska uppgå till mellan 25% och 45% av SCR, dock minst ett tröskelbelopp. För S:t Erik Försäkring per 2025-12-31 understiger den formelbaserade beräkningen tröskelbeloppet och minimikapitalkravet uppgår därför till tröskelbeloppet om 43,7 Mkr. Riskprofilen för S:t Erik Försäkring innefattar enligt bolaget indelning huvudgrupperna försäkringsrisker, finansiella risker, operativa risker samt affärsrisker. Samtliga risker bolaget är exponerat för ingår i nämnda risker. Den största risken är försäkringsrisker vilka omfattas av standardformelns kategori för teckningsrisker. Efter försäkringsrisker är de finansiella riskerna mest betydande. Inom dessa är motpartsrisker från avgiven återförsäkring störst och enskilt den näst största risken efter försäkringsriskerna. 12 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Motpartsrisker från avgiven återförsäkring omfattas av standardformelns motpartsrisker. Inom finansiella risker ingår motpartsrisker i de finansiella tillgångarna som bedöms som små till följd av att dessa endast placerats på koncernkonto i Stockholms stad. Motpartsriskerna i dessa finansiella tillgångar omfattas av standardformeln men är undantagna från kapitalkrav enligt reglerna för standardformeln då motparten är en svensk kommun vilket likställs med en exponering mot svenska staten. Statsexponeringar är som huvudregel undantagna från kapitalkravet. Inom de finansiella riskerna förekommer även ränterisker från bristande matchning i räntevillkor mellan tillgångar och skulder samt motpartsrisker inom försäkringsrörelsen från klientmedel hos motparter som utför skadereglering respektive från fordringar på försäkringstagare. Dessa risker omfattas av standardformeln, ränteriskerna ingår i marknadsrisker och de övriga i motpartsrisker. Riskexponeringen bedöms dock som obetydlig. Den enda ytterligare finansiella risk som förekommer är likviditetsrisk. Denna risk omfattas ej av standardformeln men bedöms dels liten och är dels av sådan beskaffenhet att den inte kan täckas av kapital utan behöver hanteras på annat sätt. Operativa risker omfattas av standardformeln. Riskexponeringen är inte obetydlig men relativt begränsad. Affärsrisker omfattas ej av standardformeln men är givet bolagets ställning och inriktning också relativt begränsade. 3.2 Historisk översikt S:t Erik Försäkring har historiskt haft en stabil intäkts- och driftskostnadsutveckling, där variationerna varit små. Variationen i resultat som visas beror till största del på variationer i inträffade skadekostnader, vilka genom bolagets relativt begränsade storlek kan variera betydligt. Se Tabell 1 för ett urval av resultatposter. Tabell 1: Historiskt resultat År Urval av resultatposter (tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 Premieintäkt för egen räkning 110 395 107 257 92 603 87 108 86 961 95 173 98 792 100 646 103 405 98 696 93 714 91 338 81 079 Försäkringsersättningar f.e.r. -66 686 -42 625 -77 851 -50 224 -81 707 -89 751 -57 064 -49 666 -44 752 -33 613 -52 090 -81 315 -68 193 Driftskostnader -27 843 -30 881 -25 748 -21 395 -20 391 -19 097 -20 426 -18 625 -16 968 -20 531 -17 451 -17 776 -16 032 Försäkringsrörelsens tekniska 15 867 33 751 -10 996 15 488 -15 136 -13 675 21 301 32 793 42 336 45 538 23 605 -4 766 -2 870 resultat Årets resultat 26 373 12 788 0 537 0 2 437 15 499 25 784 35 900 35 520 10 232 -4 0 Bolagets tillgångar och försäkringsskuld (de försäkringstekniska avsättningarna) uppvisar också små variationer. Bolagets solvenskvot enligt tidigare regler (Solvens I) under perioden 2010–2015 har legat på 440 procent eller över, vilket då var väl över bolagets interna limit att den skulle överstiga 150 procent. Under den perioden översteg kvoten det legala minimikravet om 100 procent med mycket god marginal. Sedan Solvens II infördes har bolagets solvenskapitalkvot överstigit den inom det regelverket interna limiten om 150 procent och därmed också det legala minimikravet om minst 100 procent. Genom att solvenskapitalkrav och -kapitalbas enligt Solvens II väsentligen överstiger minimikapitalkravet är minimikapitalkvoten också betydligt högre än solvenskapitalkvoten. Se Tabell 2 för en sammanställning av historiska utfall för kapitaliseringen. 13 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Tabell 2: Kapitalmått (Solvens II-utfall per 2015 avser inledande rapportering per 2016-01-01) År Ekonomisk ställning (tkr, %) 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 Balansmått enligt legal redovisning Placeringstillgångar 416 473 446 570 441 977 424 085 311 837 303 638 383 962 351 134 316 457 305 655 256 188 277 599 247 415 Försäkringstekniska avsättningar f.e.r. 80 417 126 873 181 389 149 448 52 016 23 992 144 441 77 280 63 261 82 642 80 400 81 315 102 634 Solvensmått enligt Solvens I Kapitalbas e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. 173 385 151 005 155 775 Solvensmarginal e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. 34 730 34 188 32 560 Solvenskvot e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. 499% 440% 480% Solvensmått (SCR) enligt Solvens II Solvenskapitalbas 334 671 334 671 276 684 280 699 256 245 307 424 330 786 324 749 280 909 203 742 180 366 e.t. e.t. Solvenskapitalkrav 70 989 85 026 91 916 87 727 82 717 72 430 96 125 116 918 92 110 109 469 119 702 e.t. e.t. Solvenskapitalkvot 471% 394% 301% 320% 310% 424% 344% 278% 305% 186% 2 e.t. e.t. Solvensmått (MCR) enligt Solvens II Minimikapitalbas 334 671 334 671 276 684 280 699 256 245 271 209 282 724 266 291 234 854 203 742 180 366 e.t. e.t. Minimikapitalkrav 43 700 46 523 47 310 43 604 36 766 38 351 39 774 38 486 36 044 36 501 34 730 e.t. e.t. Minimikapitalkvot 766% 719% 585% 644% 697% 707% 711% 692% 652% 558% 5 e.t. e.t. Konsolideringskapital 173 385 166 416 155 775 Uppskjuten skatt i konsolideringskapital 12 580 9 908 10 956 Bolagets placeringstillgångar har under perioderna ovan uteslutande placerats hos Stockholms stad, i form av koncernkonto eller revers. Förstärkningen av solvenskvoten under perioden från 2016-01-01 till 2017-12-31 är till följd av ökad kapitalbas och minskade kapitalkrav. Minskningen av kapitalkravet från 2016 till 2017 kan till betydande del hänföras till att kapitalkravet för motpartsrisker minskat då återförsäkrare utan extern kreditvärdering (rating) kunnat riskvägas utifrån publicerade solvenskapitalkvoter. Minskningen av kapitalkravet från 2018 till 2019 beror på beräkningstekniska orsaker vid tillämpningen av en förenklingsregel snarare än minskade risker. Ökningen av kapitalbasen under från 2016 till 2017 är till viss del hänförlig till att en kapitalgaranti godkänts för medräkning, utan denna skulle kapitalbasen uppgå till 282 724 tkr vid utgången av 2019. Se vidare nedan. 3.3 Kapitalisering och samlad riskexponering per 2025-12-31 Här redogörs för bolagets kapitalbas och kapitalkrav enligt standardformelns kategorier. Kapitalkravet beskrivs övergripande och utgör ett mått på bolagets samlade riskexponering. Bolaget har erhållit en oåterkallelig kapitalgaranti om 200 mkr från Stockholms stadshus, enligt vilken detta belopp vid anfordran ska tillskjutas i form av inbetalt kapital till S:t Erik Försäkring. Finansinspektionen har per 2017-04-18 godkänt kapitalgarantin som tilläggskapital i nivå 2. 14 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Godkännandet gäller till och med 2020-12-31, och därmed medräknas inte kapitalgarantin i kapitalbasen för att täcka solvenskapitalkravet (SCR) sedan år 2021. Bolagets kapitalbas utförs av beloppet med vilka tillgångarna överstiger skulderna enligt en Solvens II-värdering, vilket till fullo är klassificerat som nivå 1. En sammanställning av hur detta belopp är beräknat och jämfört med den legala redovisningen per 2025-12-31 återfinns i Tabell 3. Tabell 3: Förenklad balansräkning per 2025-12-31 Värde Solvens II- enligt Balanspost (tkr) värde redovisning Tillgångar Koncernkonto 416 473 416 473 Återförsäkrares andel av 18 620 18 894 försäkringstekniska avsättningar Andra tillgångar 8 017 8 017 Summa tillgångar 443 110 443 384 Skulder Försäkringstekniska avsättningar 100 150 99 311 varav Bästa skattning 93 929 e.t. varav Riskmarginal 6 221 e.t. Andra skulder 8 289 8 289 Summa skulder 108 439 107 600 Belopp med vilket tillgångar överskrider 334 671 335 785 skulder S:t Eriks Försäkrings kapitalbas, tillgänglig samt medräkningsbar för att täcka SCR respektive MCR, och beräknad enligt gällande förutsättningar enligt ovan visas i Tabell 4. Tabell 4: Kapitalbas per 2025-12-31 Kapitalbas (tkr) 2025-12-31 Tillgänglig kapitalbas Nivå 1: Tillgångar minus skulder 334 671 Nivå 2: Kapitalgaranti 0 Summa tillgänglig kapitalbas 334 671 Solvenskapitalbas 334 671 varav Nivå 2 (50% av SCR upp till belopp för 0 kapitalgaranti) Minimikapitalbas (endast Nivå 1) 334 671 Bolagets solvenskapitalkrav (SCR) beräknas enligt standardformeln. För minimikapitalkravet gäller att det ska vara minst 25% och högst 45% av SCR, dock aldrig mindre än ett tröskelbelopp för S:t Erik Försäkring (och andra bolag med samma försäkringsklasser) ska uppgå till 4 miljoner euro och som omräknas med av tillsynsmyndigheterna fastställda växelkurser. För bolaget gäller att minimikapitalkravet uppgår till tröskelbeloppet, de gränsvärden som fastställs från SCR har ingen påverkan per 2025-12-31. I Tabell 5 visas bolagets kapitalkrav och kapitalkvoter med jämförelse mot föregående år. 15 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Tabell 5: Kapitalkrav och -kvoter per 2024-12-31 med jämförelse mot 2025-12-31 Kapitalkrav och kapitalkvoter (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Solvenskapitalkrav per riskmodul Marknadsrisk 2 289 2 791 Motpartsrisk 20 245 27 646 Teckningsrisk för sjukförsäkring 20 519 21 270 Teckningsrisk för skadeförsäkring 46 696 55 804 Diversifiering -24 406 -28 003 Primärt solvenskapitalkrav 65 344 79 508 Operativ risk 5 645 5 518 Solvenskapitalkrav 70 989 85 026 Solvenskapitalkvot 471% 371% Solvenskapitalkvot exkl. kapitalgaranti 471% 371% Minimikapitalkrav Linjärt minimikapitalkrav 17 361 21 567 Golv för minimikapitalkrav 43 700 46 523 Minimikapitalkrav 43 700 46 523 Minimikapitalkvot 766% 678% Bolagets SCR utgörs främst av teckningsrisk och motpartsrisk från avgiven återförsäkring. Egendom och ansvar räknas in i skadeförsäkringsrisk enligt Solvens II, medan olycksfall räknas som sjukförsäkring (liknande skadeförsäkring). Marknadsrisken är försumbar och består uteslutande av ränterisk, genom att valutarisk inte förekommer och att samtliga placeringar är ränteplaceringar mot Stockholms stad vilka i standardformeln endast ger upphov till ränterisk inom marknadsrisk. Kreditrisken inom tillgångarna hanteras inom standardformelns kategori för motpartsrisk men ger där inte upphov till kapitalkrav på grund av tillgångarnas beskaffenhet. Det största bidraget till kapitalkravet för motpartsrisken kommer i normala situationer från framåtblickande risköverföring i återförsäkringskontrakten snarare än från återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Dock, en fullständig beräkning av risköverföringen per återförsäkrare är relativt komplicerad och bolaget har valt att utnyttja en förenklingsmöjlighet i regelverket där risköverföringen per motpart antas vara proportionell mot respektive motparts andel av försäkringstekniska avsättningar. Solvenskapitalkvoten per 2025-12-31 uppgår till 471 (371) procent vilket är väl över intern limit om 150 procent och regelverkskravet om minst 100 procent. Minimikapitalkvoten om 766 (678) procent är med mycket god marginal över regelverkskravet om minst 100 procent, för denna har ingen uttrycklig intern limit ansetts nödvändig att sätta. 16 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 3.4 Försäkringsrisker Försäkringsrisk innebär att kostnaden för inträffade försäkringsfall blir större än förväntat. Inom försäkringsrisk är bolaget exponerat mot reservrisk, premierisk och katastrofrisk. Premierisk är risken att premierna är otillräckliga för att täcka framtida skador inom tecknade försäkringar, exempelvis kan förluster uppstå genom att frekvens eller genomsnittlig skada blir högre än estimerat. Reservsättningsrisk är risk för kostnader för redan inträffade skador blir högre än vad som reservsatts, oavsett om det gäller rapporterade eller ännu ej rapporterade (IBNR) skador. Katastrofrisk är risk för förluster till följd av extrema eller oregelbundna händelser, exempelvis naturkatastrofer, epidemier, extrema väderförhållanden eller katastrofer orsakade av mänskliga aktiviteter. Bolaget är inom försäkringsrisk exponerat mot premie- och reservrisk samt katastrofrisk från egendom, olycksfall och ansvar. Budget för 2026 anger bruttopremien till 188 600 (205 000) tkr varav återförsäkrares andel är 78 400 (78 400) tkr och för egen räkning är därmed premierna 110 200 (126 600) tkr. Skadekostnaderna är för egen räkning budgeterade till 85 250 (105 050) tkr. Fördelningen av premier över bolagets försäkringsgrenar är enligt Tabell 6. Egendomsförsäkringen är absolut dominerande och står för 81 (84) procent av premieintäkterna f.e.r. medan ansvar respektive olycksfall representerar 5 (4) procent respektive 15 (12) procent av premierna. Tabell 6: Premier och skadekostnader enligt budget 2026 (tkr) Egendom Ansvar Olycksfall Totalt Premieintäkt brutto 162 850 8 240 17 510 188 600 Återförsäkringspremier -73 920 -3 090 -1 391 -78 400 Premieintäkt f.e.r. 88 931 5 150 16 120 110 200 Skadekostnader (budget) f.e.r. -68 796 -3 984 -12 470 -85 250 81% 5% 15% 100% Det totala försäkrade beloppet för egendom uppgår till 469 285 (468 037) mkr för år 2026, fördelat över ungefär 3 600 (3 600) försäkringsobjekt. Bland dessa finns flera enskilda risker som är betydande i förhållande till företagets kapital. Största försäkrade risken har ett EML (Expected maximal loss) om 3 135 (3 346) mkr, dock är för denna försäkringsbeloppet begränsat till 1 600 (2 400) mkr. Totalt förekommer det 200 (171) risker med EML överstigande 100 (100) mkr varav 18 (15) risker med EML överstigande 500 mkr. Försäkringsbeloppet är som huvudregel (undantaget ett fåtal av de absolut största riskerna) större än EML. Totalt försäkringsbelopp inom ansvar är 500 (500) mkr. Totalt antal försäkrade inom olycksfallsförsäkringen är cirka 217 000 (217 000) individer och maximal ersättning per individ är c:a 4,9 (4,9) mkr vilket utfaller vid fullständig och livsvarig invaliditet. Återförsäkringen täcker endast skadehändelser där två eller fler drabbas i samma skadehändelse. 17 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Bolagets försäkringsportfölj är dock i allt väsentligt liten. Den begränsade portföljstorleken och karaktären på de försäkrade riskerna medför att variationen kan vara betydande år från år. I Figur 2 visas utfallet i form av redovisade skadekostnader per försäkringsgren för de senaste åtta åren. Genom att försäkringsmodell och återförsäkringsprogram inte förändrats väsentligt under perioden är jämförbarheten relativt högt år från år. Figur 2: Skadekostnader per år och försäkringsgren, brutto och f.e.r. (samma skala) Bolaget hanterar försäkringsrisker bland annat genom skadeförebyggande arbete, villkorshantering och analys av riskerna. Det primära finansiella verktyget för att reducera riskexponeringen är genom vald återförsäkringslösning. Återförsäkringsprogrammen för 2026 visas i Tabell 7. Valda självbehåll begränsar risken per skada och i flera program finns en begränsning på totala skadekostnader under året (”stop loss”). Återförsäkringsprogram som tecknas separat per riskgrupp med ett antal återförsäkringsföretag. Egendomsrisker återförsäkras gemensamt 2026 avseende skolor (SISAB) och övrigt. Tabell 7: Aktuella återförsäkringsprogram, gäller 2026 Återförsäkringsprogram Maximal risk per skada Maximal risk per år (Stop loss) (Självbehåll) (tkr) Egendom 15 000 120 000 Ansvar 10 000 10 000 Olycksfall 1 500* e.t. Terrorism 1 000 1 000 * Om minst 2 personer är involverade i samma skada 18 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Premierisken hanteras genom bestämmelser i de försäkringstekniska riktlinjerna, regler vilka håller en god branschstandard för utvärdering och beslut om premier. Bolaget har också genom sin ställning som captive god tillgång till information från försäkringstagarna och ett stort inflytande över deras riskhanteringsarbete varför premierisken bör anses kunna kontrolleras. Om premierna över tid ändå är för låga (eller höga) finns goda möjligheter att justera dessa. Kortsiktigt begränsas de mest negativa utfall till följd av premierisker av stop loss-skydden i förekommande fall i återförsäkringsprogrammen, exempelvis i händelse av ett flertal storskador som ej orsakats av en katastrof. På sikt kan dock sådana utfall resultera i ökade återförsäkringspremier. Hantering av reservsättningsrisken är också reglerad i interna styrdokument. Riskerna är också i hög grad begränsade genom bolagets insyn i försäkringstagarnas verksamhet varför korrekt information är lätt tillgänglig vid inträffade skador. Katastrofriskerna, slutligen, begränsas genom återförsäkringsprogrammen till valda självbehåll, där samtliga program utöver självbehållet täcker de maximala belopp som bolaget kan behöva betala ut enligt försäkringsvillkoren. Utan återförsäkring hade bolaget genom sin geografiska koncentration varit mer exponerat mot katastrofrisker. Katastrofriskerna kan genom återförsäkringen anses vara tämligen begränsade. Även reservriskerna är begränsade genom att bolagets affär i huvudsak är kortsvansad i kombination med hur den hanteras processmässigt och då återförsäkringen begränsar risken för otillräckliga reserver för eventuella större ej kända skador. Premieriskerna är givet portföljens litenhet i fråga om skadekostnadernas variation år från år relativt stora, se figuren ovan, men det bör noteras att återförsäkringens utformning medför att de totala skadekostnaderna för egendom och ansvar inte kan överstiga 130 mkr (d.v.s. summan av stop loss- nivåerna). För olycksfall är kostnaden genom återförsäkring begränsad till 1 500 tkr per skadehändelse som drabbar två eller flera försäkringstagare. Vid skadehändelser som endast drabbar en försäkringstagare kan bolaget utan ersättning från återförsäkring som mest behöva utbetala c:a 5 mkr. Sannolikheten att ett större antal allvarliga olycksfallsskador skulle inträffa ett och samma år och därmed medföra kraftigt ökade skadekostnader bedöms som mycket låg. 3.5 Finansiella risker 3.5.1 Motpartsrisk i avgiven återförsäkring Motpartsrisken i avgiven återförsäkring är risken att återförsäkraren inte kan betala ersättning för inträffade skador eller att deras kreditvärdighet försämras så att risken för framtida utebliven betalning ökar. Motpartsrisken i avgiven återförsäkring relaterar till faktiska och möjliga ersättningskrav från skador som är: • Rapporterade men ej slutreglerade • Inträffade men ej rapporterade • Framtida inom försäkringsperiodens omfattning. 19 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 För de första två kategorierna kan återförsäkringsmotparter från tidigare års program vara inblandade. För rapporterade skador är beloppen som huvudregel möjliga att uppskatta med viss säkerhet och i vissa fall möjliga att reglera till viss del. Återstående löptid är som regel begränsad. För inträffade men ej rapporterade skador är beloppen naturligen okända men då de största försäkringsrisker förekommer inom egendom som är synnerligen kortsvansad är de möjliga beloppen som regel begränsade. För framtida skador kan beloppen naturligtvis bli väldigt stora men här finns möjligheten att hantera risken att återförsäkringsmotparter inte kan betala genom att övervaka deras kreditkvalitet. Bolaget har för närvarande fordringar på återförsäkrare från inträffade skador som uppgår vid årsskiftet till cirka 19 (36) mkr. Historiskt har beloppen varierat betydligt men är inte materiella i förhållande till bolagets kapitalisering. I dessa fordringar ingår som regel endast skador som är rapporterade, självbehållen är så pass stora att inträffade men ej rapporterade skador inte förväntas medföra krav på återförsäkrare vid utgången av respektive försäkringsperiod (d.v.s. vid slutet av kalenderåret). För att begränsa motpartsrisken i återförsäkringen kräver S:t Erik Försäkring att motparter har en rating om minst A- enligt S&P eller motsvarande från annat institut, alternativt om rating saknas att motpartens SCR-kvot är minst 175 procent. För den mest betydande delen av återförsäkringsprogrammen, d.v.s. egendom, krävs också att det tecknas fördelat över minst fem motparter för att begränsa koncentrationerna. Bolaget kontrollerar vid nyteckning kreditvärdigheten hos återförsäkrarna och övervakar sedan löpande denna för att kunna agera om kreditvärdigheten hos några av dessa skulle försämras. I återförsäkringsprogrammet för 2026 är motparterna enligt Tabell 8. Samtliga återförsäkrare, såväl i programmen tecknade för 2026 såsom de från tidigare år med kvarvarande skadereserver. 20 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Tabell 8: Återförsäkringsmotparter 2026 21 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Share/tot Rati Andel % Andel % alpremie EGENDOM ng (%) Layer 1 Layer 2 AON Sweden AB Vienna Insurance Group AG Wiener Versicherung Gruppe - Fil ASw+eden 10 0,9% Pohjola Insurance Ltd A+ 10 12,0% Guy Carpenter & Company AB 0,0% Triglav Re A 2,5 2,4% Sava Re A 2,5 2,4% Arch Re Underwriting ApS on Behalf of Arch Reinsurance EuropAe+ Underwriting DAC1, 0Dublin 1,1% Korean Reinsurance Company A+ 5 0,5% Swiss Re International, filial af Swiss Re International SE AA- 20 18,5% Hannover Rück SE AA- 20 10 17,1% AIG Europe S.A. Filial i Sverige A+ 20 15,2% Zurich Insurance plc - Sweden Branch AA 15 40 18,4% Gen Re AA+ 10 1,1% Swiss Re Europe S.A., organizačná zložka Slovensko AA- 10 15 10,4% Share/tot Rati alpremie TERROR ng Andel % (%) Aon Sweden AB Markel (3000) - LEAD A+ 20,000 20,0 20,00% Talbot (TAL 1183) A+ 6,048 6,0 6,05% Liberty (4472) A+ 22,500 22,5 22,50% QBE (COF 1036) A+ 6,048 6,0 6,05% Brit (BRT 2987) A+ 12,098 12,1 12,10% Arch (AAL 2012) / (1955) A+ 6,048 6,0 6,05% KEN (3832) A+ 7,258 7,3 7,26% Aviva A+ 20,000 20,0 20,00% Share/tot Andel % Andel % alpremie ANSVAR (%) Rating Layer 1 Layer 2 Aon Sompo AA- 40 6,3% Howden Zurich A+ 100 82,3% Hannover RE AA- 40 Guy Carpenter QBE Europé SA/NV A+ 20 4,0% OLYCKSFALL Share/tot Rati alpremie ng Andel % (%) Howden Aviva Insurance Limited A+ 100 100,0% 22 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Primär hantering av motpartsrisken är kraven på kreditkvalitet och koncentrationsbegränsningen inom egendomsprogrammets första lager. Därtill har bolaget har ett ramavtal med flera återförsäkrare, vilket underlättar att införskaffa återförsäkring snabbt vid behov, men ändå kunna uppfylla kraven på offentlig upphandling. I tillägg finns också möjligheten vid större skador att kräva betalning inom 30 dagar, även om slutligt ersättningsbelopp ännu inte är fastställt, och att betalning ska ske direkt till skadelidande försäkringstagare. 3.5.2 Motpartsrisker i finansiella tillgångar Motpartsrisker har allmänt definierats i föregående avsnitt. Bolagets motpartsrisker i finansiella tillgångar uppstår från risken att medlen på koncernkonto i Stockholms stad fryser inne eller förlorar i värde till följd av motpartens fallissemang eller försämrade kreditvärdighet. I nominella termer är beloppet som exponeras för risken stort, bolagets tillgångmassa utgörs per 2025-12-31 till 94 (92) procent av koncernkontomedlen vilka uppgår till 416 (447) mkr. Motpartens kreditvärdighet är enligt Standard & Poor’s mycket god, Stockholms Stad har det högsta möjliga kreditbetyget AAA. Bolaget accepterar denna risk, inklusive koncentrationen, till fullo och bedömer att risken för förluster är mycket liten. För den händelse att motpartens kreditvärdighet skulle försämras finns det möjligheter att överväga en annan förvaltning av bolagets finansiella tillgångar, nuvarande placeringsvillkor anger ingen bindningstid för placerade medel. 3.5.3 Övriga motpartsrisker Motpartsrisker uppstår i övrigt till följd av klientmedelskonton hos skaderegleringsföretag och från tid till annan från fordringar på försäkringstagare eller andra motparter. Beloppen är som regel mycket små och bolaget eftersträvar att hålla dessa begränsade. Per 2025-12-31 uppgår exponeringen till 4,3 (7,4) procent av tillgångarna eller 19 (36) mkr. 3.5.4 Ränterisker Kreditrisken i de finansiella tillgångarna hänförs till motpartsrisker, därigenom är ränterisk är den enda marknadsrisk som bolaget är exponerat för. Ränterisk innebär risken för förluster till följd av förändringar i marknadsräntorna. Bolagets finansiella tillgångar på koncernkonto löper till rörlig ränta och är därför inte i sig exponerade för ränterisker. Ränterisker uppstår i begränsad mån vid diskontering av de försäkringstekniska avsättningarna vid värdering enligt Solvens II eftersom tillgångarna inte matchar dessa avsättningar i löptid, men då affären är kortsvansad är även denna risk liten. Bolaget hanterar inte ränterisken aktivt och accepterar de risker som uppstår på skuldsidan i de försäkringstekniska avsättningarna. 3.5.5 Likviditetsrisker Likviditetsrisker är risken för förluster från att tillgängliga medel för att möta bolagets betalningsåtaganden saknas eller inte kan frigöras utan betydande kostnader. Likviditetsrisken är och ska vara låg, och hanteras genom att samtliga tillgångar är placerade på koncernkonto och är omedelbart tillgängliga. 23 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Ytterligare hantering sker genom att bolagets återförsäkrare har 30 dagar på sig att betala cash calls. Därutöver finns en betalningsklausul i bolagets avtal med återförsäkrarna som innebär att betalning ska ske i samband med skaderegleringsbeslut, vilket minskar behovet av att bolaget tillfälligt behöver skjuta till medel. 3.6 Operativa risker Med operativ risk avses risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller fallerade processer, människor, system eller yttre händelser, inbegripet legala risker och regelefterlevnadsrisker. Bolagets har en måttlig tolerans mot enskilda operativa risker, undantaget för vissa typer av risker där toleransen är låg. Operativ risk identifieras och värderas årligen i verksamheten utifrån sannolikhet och konsekvens vilka vägs samman till ett riskvärde. Vid behov genomförs åtgärder för att reducera risker till en acceptabel nivå eller annars om det är kostnadseffektivt. Bolaget har inga identifierade operativa risker som överstiger risktoleransen. Riskregistret tar upp 25 enskilda operativa risker, varav 18 är värderade som ”mycket liten”, 6 som ”liten” och 1 som ”medelstor”. Skalan är fyragradig, det finns inga identifierade ”stora” risker. Medelstora risker accepteras som huvudregel, för vissa kategorier av risker är dock toleransen sådan att värderingen inte får överstiga ”liten” med mindre än att åtgärder måste vidtas. Bolaget har identifierat en risk som bedöms vara högre än vad som är acceptabelt enligt risktoleransen. Denna risk, som är klassificerad som "medel", avser risken för dataintrång till följd av bristande säkerhetsåtgärder, vilket kan leda till att obehöriga får tillgång till känslig information. För att hantera risken har bolaget anställt en ny ansvarig för IT-funktionen, som arbetar med att implementera kontrollprocesser för utlagda IT-verksamheter och klassificera information i dessa system. Därutöver hanteras risken genom återkommande penetrationstester. Informationsklassificering har också genomförts under 2025. Systemet IA används för egen personal, Bolaget har inte samma insyn i säkerhetsuppföljningen avseende IA. Den största operativa risken är värderad som ”medelstor” och relaterar till att återförsäkringsavtalen till följd av misstag e.d. inte täcker de risker och händelser som är avsett. Sannolikheten att detta leder till förluster bedöms små, men om det sker kan beloppen vara betydande vilket medför att riskvärdet är medelstor. Bolaget bedömer att detta är tillräckligt väl hanterat, nuvarande villkor är väl inarbetade och har granskats externt. Om förändringar i återförsäkringens villkor görs framdeles bör dock en ordentlig genomgång göras. Övergripande bedöms bolagets operativa risker under genomgången som låga och väl hanterade med relevanta ytterligare planerade riskreducerande åtgärder där det bedömts kostnadseffektivt. 3.7 Affärsrisker Affärsrisker är risker för förluster till följd av effekter av strategiska beslut, en sämre intjäning eller rykten. Bolaget har en måttlig aptit för affärsrisker och hantera dessa i syfte att de ska hållas på en måttlig nivå. Genom bolagets ställning som renodlat captivebolag åt kommunkoncernen är 24 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 exponeringen mot affärsrisker generellt låg, exempelvis är riskerna för moturval, tappade marknadsandelar eller svårigheter att ta ut tillräckligt höga premier begränsade. Värderingsmetod och skala för värdering av affärsrisker är samma som för operativa risker även om värdena innebär något större riskexponering per enskild risk. Bolagets riskregister upptar fyra enskilda affärsrisker varav två ”liten” och två ”mycket liten”. Det finns alltså inga identifierade affärsrisker som är ”medelstora” eller ”stora”. Riskerna är: • Försämrat rykte för bolaget eller dess försäkringsstock hos återförsäkrare leder till dyrare premier. Medelstor. Hanteras genom löpande kundmöten med återförsäkrare, strikt tillämpning av försäkringsvillkor (d.v.s. ska bland annat ingen ex gratia drabba återförsäkrare) och bolagets skadeförebyggande arbete. • Bolaget får svårare att behålla och rekrytera personal. Liten risk. • Långsiktiga problem i att köpa och underhålla IT-system. Mycket liten risk. • Ökade kostnader i utlagd verksamhet för skadereglering, eller (mer troligt) försämrad kvalitet i regleringen. Mycket liten risk. Affärsrisken relaterat till återförsäkringen avser endast ryktet för bolaget och de försäkrade riskerna. Den händelse att skadekostnader ökar varaktigt och därmed också återförsäkringspremierna är nominellt en intjäningsrisk inom affärsrisker men är inte värderad i sig då dessa kostnader naturligen givet bolagets ställning kommer att skickas vidare till försäkringstagarna. 25 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 3.8 Klimatrelaterade risker S:t Erik Försäkring som captive inom Stockholms stad med tillhörande kommunala bolag är exponerade mot de underliggande klimatrisker genom försäkringsavtalen med staden. Bland de identifierade materiella klimatrelaterade riskerna kan nämnas stigande vattennivå i Östersjön samt översvämning till följd av omfattande nederbörd. Eventuella skador kan visas som skador på stadens egendom men även som skadestånd relaterat till stadens verksamhet. Det centrala verktyget från bolaget för hanteringen av stora skadekostnader är utformningen av villkor i försäkrings- och återförsäkringsavtal, stora skador i det korta perspektivet begränsas med stop-loss återförsäkring. Vid framväxande risker kan bolagets beroende avseende återförsäkringsskydd öka vilket kan i sin tur medföra att motpartsrisker avseende återförsäkring ökar. Hanteringen av framväxande klimatrelaterade risker är tätt knuten till Stockholms stad hantering riskerna som staden är utsatt för, där S:t Erik Försäkrings uppdrag bidrar med att tillhandahålla välanpassade försäkringar för staden. Bolaget har som verktyg möjligheten att anpassa premier, villkor, självbehåll och självrisk. Klimatrelaterade risker delas upp i fysiska risker och omställningsrisker. Fysiska risker avser långsiktiga förändringar i klimatet samt plötsliga och akuta klimatrelaterade händelser. Omställningsrisker avser risker som uppstår när samhället ställer om till en klimatanpassad och koldioxidsnål ekonomi. Fysiska klimatrisker Med fysiska risker menas risk för ökade kostnader vid förändringar i klimatet. Förändringarna kan vara långsiktiga eller plötsliga och akuta väderhändelser. Konsekvenserna för bolaget kan bli omfattande, nedan redogörs för Bolagets kvalitativa bedömning. Skyfall och översvämningar: Risk för ökade skadekostnader för vattenrelaterade skador vid ökad nederbörd och fler långvariga och intensiva regnfall bedöms hög för bolaget. Ökad nederbörd kan i sin tur leda till ökade flöden i vattendrag vilket ökar risken för översvämningar. Denna risk bedöms påverka ökade skadekostnader både vid ökad skadefrekvens samt högre skadekostnader per skada. På grund av bolagets verksamhet är risken koncentrerat till Stockholms Stad. Även bolagets kostnader för avgiven återförsäkring bedöms vara utsatt vid skyfall och översvämningar på global nivå. Risk för att återförsäkringsmarknaden påverkas negativt vid klimatförändringar påverkar både bolagets kostnader och kapitalkrav för motpartsrisk. Stormar: Bolaget är inte exponerat mot skogsbruk som normalt påverkas kraftigast av stormar. Risk för att stormar påverkar stadens egendom som är försäkrad i bolaget kan dock inte uteslutas, men bedöms inte lika hög som skyfall och översvämningar. Torka: Risk för torka bedöms inte materiell för bolaget. Stigande havsnivåer: Risken för att stigande havsnivåer påverkar bolaget bedöms som materiell med hänsyn de försäkrade objekten i Stockholms Stad. Även återförsäkringsmarknaden bedöms påverkas 26 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 materiellt av höjda havsnivåer vilket kan leda till ökade kostnader och svårigheter att få in anbud vid förnyelsen. Risken lindras genom försäkringsvillkor samt stadsplanering mot översvämning. Omställningsrisker Teknologi: Ny utveckling av klimatfrämjande och koldioxidsnål teknik riskerar leda till ökade skadekostnader ifall utbildning, underhåll och säkerhetsarbete hakar efter utvecklingen av tekniken. Risken bedöms som framväxande på kort och medellång sikt. Bolaget identifierar även risk för att ny teknik inte kan återförsäkras. Sjukdomar: Risk för okända sjukdomar bedöms inte materiell då S:t Erik inte täcker skador kopplade till pandemi, infektion och tecknar inte heller försäkring för patientansvar. I dagsläget finns undantag för alla sjukdomar och smittor. Risken bedöms inte materiell för Bolaget. Legalt: Bland legala risker identifieras liten risk till ansvarsskador på Bolaget vid bygglov och ifall mark som såldes av staden inte längre har något värde. Risken bedöms inte som materiell i dagsläget. Politik: Risker vid politiska beslut som minskar säkerhet i prioritet till klimatfrämjande åtgärder kan påverka Bolagets skadekostnader. Risk för att politiska beslut kan medföra ökade skadekostnader vid återställande efter skadehändelser. Risk för att politiska beslut prioriterar klimatfrämjande byggnader framför säkerhetsråd kan öka frekvensen av skador. Materialitetsbedömning Bolagets klimatrelaterade risker är bedömda som materiella, särskilt fysiska risker bedöms höga. Effekten av dessa risker är svårbedömd på grund av klimatets och försäkringsaffärens komplexitet, osäkerheten i denna kvalitativa analys är hög. Analysen bedöms ge en indikation om vilka klimatrisker som förväntas ha en materiell effekt på kort eller lång sikt. Nedan redovisas analysen av materialitet på kort, medellång och lång sikt. Klimatrelaterade risker Bedömd materialitet Bedömd materialitet Bedömd materialitet kort sikt (1-5 år) medellångsikt (5-20 år) långsikt (+20 år) Fysiska risker Skyfall & Översvämning Materiell Materiell Materiell Stormar Ej Materiell Ej Materiell Ej Materiell Torkar Ej Materiell Ej Materiell Ej Materiell Stigande havsnivåer Ej Materiell Materiell Materiell Omställningsrisker Teknologi Materiell Materiell Materiell Sjukdomar Ej Materiell Ej Materiell Ej Materiell Legalt Ej Materiell Ej Materiell Ej Materiell Politisk Materiell Materiell Materiell 27 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Stockholm förväntas påverkas av ökade klimatrelaterade risker, särskilt i form av extrem nederbörd och skyfall. Enligt data från SMHI kommer antalet dagar med extrem nederbörd (>20 mm/dygn) att öka fram till 2100. SMHI har analyserat tre scenarier: • RCP2.6: Detta scenario, som bygger på aggressiva utsläppsminskningar, visar en mer måttlig ökning av extrem nederbörd. Vid slutet av seklet stabiliseras antalet dagar med extrem nederbörd till 2,8 per år, vilket innebär en begränsad påverkan jämfört med andra scenarier. • RCP4.5: Under detta scenario sker en mer påtaglig ökning, där antalet extrema nederbördsdagar stiger till 3,1 dagar per år. • RCP8.5: Det mest extrema scenariot visar den största ökningen, där Stockholm kan förvänta sig nästan dubbelt så många dagar med extrem nederbörd (3,7 dagar per år) vid seklets slut. RCP (Representative Concentration Pathway) är en serie framtida klimatscenarier som används för att modellera hur utsläpp av växthusgaser och andra faktorer påverkar jordens klimat fram till år 2100. RCP-scenarierna utvecklades för att förstå hur olika nivåer av koncentrationer av växthusgaser i atmosfären kan påverka temperatur, nederbörd och andra klimatrelaterade variabler. RCP2.6 representerar en mer positiv utveckling, med en begränsad ökning av extrem nederbörd om vi lyckas nå ambitiösa utsläppsminskningar. Däremot, om utvecklingen följer RCP4.5 eller RCP8.5, kan vi se en mer betydande ökning av extrema nederbördsdagar i framtiden. Stockholms stads skyfallsmodellering visar att lågt liggande områden löper högst risk för översvämningar vid intensiva skyfall. Stora och intensiva skyfall kan utgöra en potentiell översvämningsrisk i tätorter eftersom kommunala avloppsystem dimensioneras för regn med upp till 28 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 10 års återkomsttid. Vid regn med längre återkomsttider finns det risk för att avloppsystemets kapacitet inte räcker till. Stockholm Vatten och Avfall har därför i samarbete med miljöförvaltningen tagit fram en skyfallsmodell för Stockholm som visar möjliga översvämningsrisker vid ett intensivt skyfall med 100-års återkomsttid. Hänsyn har då tagits till de klimatförändringar som kan inträffa till år 2100. Maxdjup: Detta refererar till det beräknade maximala vattendjupet i olika områden under simulerade skyfall. Det visar hur högt vatten kan stå i specifika områden när regnvattnet samlas under extrema förhållanden. Enligt modellen kan vattendjupet nå från 0,1 meter upp till mer än 1 meter beroende på platsens topografi och dräneringskapacitet. Flödesvägar och flöde: Flöde refererar till vattenflödet på markytan under ett skyfall, där vatten söker sig från högre till lägre områden och längs naturliga och mänskligt skapade avrinningsvägar. Flödesvägarna i kartan visar hur vattnet rör sig i landskapet och indikerar var det kan samlas eller flöda snabbare beroende på markens lutning och typ av yta. I områden där avrinningen är begränsad och områden är tätbebyggda, kommer den ökade mängden extrema nederbördsdagar under RCP4.5 och RCP8.5 att öka risken för återkommande översvämningar. Det är särskilt viktigt att notera att även små förändringar i antalet extremväderhändelser kan få stora konsekvenser för stadens infrastruktur, särskilt i låglänta områden eller platser nära vattnet. Trots att nederbördsmängden förväntas vara relativt jämn över hela Stockholm, kommer översvämningsrisken att variera beroende på topografi, dräneringssystem och närheten till vatten. 29 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Låglänta områden och områden med begränsade avrinning, kommer sannolikt att påverkas mest, särskilt under mer extrema klimatförändringsscenarier som RCP8.5. För att inkludera klimatrisker i ORSA har tidsbaserade scenarier identifierats: • Kort sikt (2025-2030): Ökad frekvens av skyfall, lokala översvämningar i utsatta områden. Försäkringskrav kan öka för fastigheter i lågt liggande områden. • Medellång sikt (2030-2050): Större påverkan på infrastrukturen, fler skador på kommunala fastigheter. Risk för överskridande av nuvarande skadenivåer. • Lång sikt (2050-2100): Väsentlig ökning av antalet dagar med extrem nederbörd, högre översvämningsrisk i stadsnära områden. St:Erik har en stop-loss på 120 MSEK, vilket innebär att de flesta klimatscenarier faller inom befintliga risknivåer pga stop-loss-policyn. Dock kan individuella scenarier ge insikter om lokal påverkan, vilket kan vara relevant för framtida anpassning av försäkringsmodeller och riskhanteringsstrategier. Scenariobaserade analys 1. Skyfallsscenario Scenario: Ett extremt skyfall inträffar två gånger under en månad. Påverkan: Skadekostnader för fastighetsförsäkring i Södermalm, Norrmalm och Kungsholmen analyseras. Riskhantering: Bedömning av kapitalbufferten och premiesättning vid ökning av skadeutbetalningar. Självbehåll: 2 x 15 MSEK = 30 MSEK. 2. Långvarigt regn med höga vattennivåer Scenario: Intensivt regn under 10 dagar leder till stigande vattennivåer i Mälaren och översvämmar angränsande områden. Påverkan: Översvämningseffekter på Södermalm och Gamla stan. Riskhantering: Analys av kostnader för fastighets- och ansvarsförsäkring. Självbehåll: 15 MSEK 3. Kombinerad storm och skyfall 30 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Scenario: En kraftig storm kombineras med ett skyfall under ett höstoväder, där vindhastigheter på upp till 25 m/s orsakar skador på byggnader och infrastruktur i hela Stockholm samtidigt som översvämningar sker på marknivå. Påverkan: Skador på byggnader och infrastruktur i hela Stockholm. Riskhantering: Bedömning av kapitalbehov och försäkringsportföljens motståndskraft. Självbehåll: 15 MSEK. 4. Framtidsscenario med RCP8.5 Scenario: År 2090-2100 upplever Stockholm flera dagar av extrem nederbörd. Ett framtidsscenario där Stockholm i slutet av seklet (2090–2100) upplever ett klimat motsvarande RCP8.5, med fler än tre dagar av extrem nederbörd under en vecka. Detta skulle innebära en höjning av skaderiskerna till följd av kraftiga översvämningar. Påverkan: Simulering av långsiktig effekt på riskprofilen och översvämningar som påverkar större delar av staden, där infrastruktur och bostadsfastigheter påverkas kraftigt. Riskhantering: Behovet av att stärka kapitalbufferten och se över återförsäkringsskydd för framtida extrema klimatförändringar. Identifiera vilka justeringar som behöver göras i riskhanteringsstrategin för att täcka längre perioder av höjd risk. Självbehåll: 45 MSEK (3 x 15 MSEK). 5. Värmebölja med efterföljande skyfall Scenario: En extrem värmebölja på tre veckor, följt av kraftiga skyfall som slår hårt mot områden där marken är uttorkad och avrinningen är begränsad. Påverkan: Infrastruktur- och fastighetsskador samt hälsorisker för äldre befolkning. Riskhantering: Simulering av skadekostnader och analys av försäkringsportföljens exponering. Självbehåll: 15 MSEK. Exponering mot klimatskador och katastrofskador Bolagets försäkringsvillkor och återförsäkringsavtal sätter ramarna för dess riskexponering vid extrema klimathändelser. De relevanta parametrarna är: • Försäkringsbrev: Max 500 MSEK totalt för katastrofskador. 31 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 • Självbehåll per skada: 15 MSEK. • Självbehåll per år: 120 MSEK. • Återförsäkringens definition av "Loss Occurrence": o 168 timmar för översvämning, utökad till 504 timmar för Sverige och Norge. o 72 timmar för stormar, regn och andra väderhändelser. Det innebär att en enskild skyfallshändelse i Stockholm kan betraktas som en enhetlig skadehändelse under återförsäkringen, och därmed omfattas av en enskild självbehållsnivå för hela bolaget under den specificerade tidsperioden. Utifrån skyfallsmodelleringen och bolagets försäkringsstruktur kan vi dra följande slutsatser: • Bolagets totala sakskadekostnader är begränsade till ett maximalt självbehåll om 120 MSEK per år, inklusive katastrofskador till följd av klimatförändringar. • Bolaget har ett skydd upp till 500 MSEK för katastrofskador, vilket innebär att även omfattande klimathändelser sannolikt inte överskrider denna gräns. • Samtliga klimatscenarier faller inom bolagets nuvarande "sämsta utfall"-scenario, men analysen visar den individuella påverkan av olika klimathändelser. Givet bolagets självbehåll och återförsäkringsstruktur ser vi att klimatriskerna är finansiellt hanterbara inom ramen för befintliga försäkringsvillkor och återförsäkring. Sammanfattning och styrelsens bedömning Styrelsen bedömer att en mer omfattande kvantifierbar analys av klimatrisker inte är möjlig att genomföra i ORSA 2026 på grund av följande faktorer: • Begränsad datatillgång: Det saknas tillräckligt detaljerad och relevant data på fastighetsnivå för att genomföra en exakt kvantifiering av framtida klimatskador. De nuvarande tillgängliga modellerna är anpassade för breda scenarier men saknar den granularitet som krävs för att generera tillförlitliga ekonomiska beräkningar. • Osäkerhet i klimatmodeller: De prognoser som finns för nederbörd, skyfall och havsnivåhöjningar innehåller osäkerheter som gör det svårt att skapa kvantitativa uppskattningar av skadeutfall med tillräcklig precision. Skillnader i modellantaganden kan ge betydande variationer i utfallet, vilket försvårar en robust finansiell analys. • Återförsäkringsskyddets effekt: Eftersom bolaget har en stop-loss återförsäkring på 120 MSEK per år, innebär det att även vid stora klimathändelser förblir den finansiella risken 32 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 relativt begränsad. De flesta scenarierna hamnar inom den existerande riskexponeringen och påverkar därför inte bolagets solvens på ett avgörande sätt. • Fokus på kvalitativa analyser: Istället för kvantitativa beräkningar har styrelsen valt att fokusera på kvalitativa analyser av risker och scenarier, för att bättre förstå bolagets framtida exponering och möjliggöra strategiska beslut om riskhantering och premier. Denna metod bedöms vara mer relevant utifrån de nuvarande förutsättningarna. • Utvecklingsplan för framtiden: Inför ORSA 2026 planeras en vidareutveckling av riskanalyser med ökad integration av kvantitativa metoder, under förutsättning att datakvalitet och modelleringstekniker förbättras. Bolaget kommer att följa utvecklingen inom klimatriskmodellering och säkerställa att relevanta faktorer inkluderas i framtida analyser. Därför bedömer styrelsen att en mer omfattande kvantifiering av klimatrisker i ORSA 2025 inte skulle tillföra betydande värde, utan att de kvalitativa analyser som presenteras i denna rapport ger en tillräcklig förståelse av bolagets riskexponering och åtgärdsbehov. 4 Utvärdering av standardformelns lämplighet EIOPA:s Riktlinjer för egen risk- och solvensbedömning anger följande i punkt 1.26: • Företaget ska bedöma om dess riskprofil avviker från de antaganden som ligger till grund för SCR-beräkningen och om dessa avvikelser är signifikanta. • Företaget kan i ett första steg genomföra en kvalitativ analys. Om denna visar på att avvikelsen inte är signifikant behöver ingen kvantitativ bedömning göras. Då bolagets riskprofil i allt väsentligt är oförändrad från tidigare år är analyserna i föregående rapporter alltjämt giltiga. Bedömningen sker först utifrån respektive riskkategori som täcks av standardformeln, sedan för de risker som ej täcks av standardformeln och avslutningsvis görs en samlad bedömning inklusive diversifieringseffekter. Bedömningen baseras på de beskrivningar som lämnats om riskprofilen i avsnitt 3. Syftet är här, utifrån proportionalitetsprincipen, endast att avgöra om standardformeln väsentligt underskattar bolagets kapitalbehov utifrån det övergripande målet att kapitalbehovet ska täcka de förluster som kan inträffa på ett års sikt med en sannolikhet om 0,5 procent. 4.1 Skadeförsäkringsrisker Standardformelns skadeförsäkringsrisker omfattar bolagets försäkringsrisker inom egendom och ansvar. Samlat bidrag till SCR från skadeförsäkringsrisker före diversifiering per 2025-12-31 uppgår till 47 (56) mkr. Budgeterad skadekostnad för egen räkning uppgår för 2026 till 88 85 mkr varav cirka 12 33 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 mkr för sjukförsäkring som inte ingår här varför budgeterad skadekostnad för skadeförsäkringsrisker uppgår till c:a 73 mkr. 4.2 Sjukförsäkringsrisker Sjukförsäkringsriskerna omfattar bolagets olycksfallsförsäkringar. Bidraget till SCR före diversifiering per 2025-12-31 uppgår till cirka 21 (21) mkr. Budgeterad skadekostnad för egen räkning uppgår för 2026 till 12 mkr. 4.3 Marknadsrisker Bidraget till SCR före diversifiering per 2025-12-31 uppgår till 2,3 (2,8) mkr och utgörs uteslutande av ränterisker. Bolaget bedöms inte vara exponerat för andra marknadsrisker än ränterisker, och för dessa är nivån låg. 4.4 Motpartsrisker Bidraget till SCR före diversifiering per 2025-12-31 uppgår till 20,2 (27,6) mkr och består till dominerande del av risker från avgiven återförsäkring. Övriga bidrag är oväsentliga och motpartsriskerna i de finansiella tillgångarna medför inget kapitalkrav. I beräkningen av SCR för motpartsrisken tas hänsyn till både hur stor återförsäkrarens andel av avsättningarna är samt hur mycket som återförsäkringen minskar risken. Bolaget tillämpar den förenklingsregel där riskminskningen fördelas enligt återförsäkrares andel av avsättningarna. De relativt höga självbehållen medför att återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar endast relaterar till rapporterade men ej slutreglerade skador. Genom den relativt snabba avveckling som sker av skador så är från tid till annan antalet motparter med andel av avsättningarna väsentligt mindre än det antal motparter som delar på risköverföringen. Eftersom utfallet av standarformeln för motpartsrisk i hög grad ökar med motpartskoncentrationer blir bidraget till SCR därför större (ibland mycket större) än vad som hade varit fallet vid en fullständig beräkning. Realiserade förluster från motpartsrisken i återförsäkringen förutsätter också att skadekrav riktas mot dessa som inte kan betalas, alternativt att premier går förlorade och måste erläggas på nytt till nya motparter. Sannolikheten för fallissemang för enskilda återförsäkrare är väsentligen lägre än 0,5 procent (d.v.s. konfidensnivån i kapitalkravet) givet bolagets strikta riskurvalsregler. I fråga om motpartsrisken mot Stockholms stad så medför exponeringen inget kapitalkrav eftersom exponeringar mot svenska kommuner inom standardformeln (liksom mot svenska staten) är undantagna från kapitalkrav för motpartsrisk. Rent faktiskt är också risken för en drastiskt försämrad kreditvärdighet på ett års sikt hos motparten (som nu är AAA) väsentligen lägre än 0,5 procent. Om kreditvärdigheten skulle försämras något inom ett år skulle det finnas möjlighet att förändra hur tillgångarna placeras och därmed minska risken. Att kapitalkravet är noll för dessa tillgångar är därför rättvisande. Sammantaget underskattas inte kapitalbehovet för motpartsrisk, varken i avgiven återförsäkring eller finansiella tillgångar. För övrig motpartsrisk är nivån likväl oväsentlig. 4.5 Operativ risk Bidraget till SCR per 2025-12-31 uppgår till 5,6 (5,5) mkr. 34 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Riskregistrets värdering av operativ risk innefattar en indikativ skala för rangordning och kvalitativ värdering, men är också för att skapa samsyn och innebörd exemplifierad med kvantitativt angivna värden för sannolikhet och konsekvens. Den förväntade kostnaden utifrån dessa värden uppgår till 237 (240) tkr medan maximal kostnad om alla händelser inträffar ett och samma år uppgår till 11 150 (11 150) tkr. Utifrån dels att det är osannolikt att samtliga skadehändelser inträffar inom loppet av ett år, dels att incidenterna inom bolaget är tämligen få och oftast inte kostsamma finns ingen anledning att bedöma att kapitalbehovet är ens i närheten av den maximala kostnaden och därför underskattas inte kapitalbehovet för operativ risk av standardformeln. 4.6 Risker ej inom standardformeln Utöver ovan risker som täcks av standardformeln är bolaget även exponerat för likviditetsrisker och affärsrisker. För likviditetsrisker är det vedertaget att kapital inte är det mest relevanta skyddet. Likviditetsrisk måste hanteras på annat vis. Bolagets affärsrisker är begränsade givet bolagets ställning, riskerna för förhöjda kostnader från administration, skador eller återförsäkring kan också om det rör sig om varaktiga effekter hanteras genom höjda premier. Inte heller för affärsrisker bedöms det därför vara nödvändigt att avsätta kapital. 4.7 Samlad bedömning av standardformelns lämplighet Vi ser inte att det finns någon väsentlig avvikelse generellt mellan å ena sidan bolagets riskprofil och samspelet mellan ingående risker och å andra sidan de antaganden som ligger till grund för standardformeln. De risker som omfattas av standardformeln är också de risker som är relevanta att täcka med kapital. De övriga risker som bolaget är exponerat för, det vill säga affärs- och likviditetsrisker, bedöms inte behöva täckas med kapital. Diversifieringseffekten mellan olika riskkategorier i standardformeln reducerar kapitalkravet med 24 (28) mkr, det vill säga SCR minskar med detta belopp från bruttosumman 95 (113) mkr till 71 (85) mkr. Eftersom bolagets riskprofil inte väsentligen avviker från antagandena som ligger till grund för standardformeln finns det inte heller anledning att fördjupat utvärdera om beräkningen av diversifieringseffekterna i standardformeln är lämplig. Det oaktat så är den totala diversifieringseffekten om 24 (28) mkr per 2025-12-31 mindre än det belopp med vilket vi bedömt att kapitalkravet överskattas för skadeförsäkringsrisker, varför totalt SCR oavsett om diversifieringseffekterna är rimliga eller ej fortfarande inte är en underskattning av totalt kapitalbehov för risker inom standardformeln. Sammantaget, eftersom det för samtliga betydande riskkategorier inte finns någon anledning att misstänka att kapitalkravet underskattas, så bedöms också standardformeln lämplig för att beräkna kapitalbehovet för S:t Erik Försäkring. 35 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 4.8 Bedömning av bolagets kapitalmål och Solvensbehov 4.8.1 Kapitalmål I fråga om kapitalmålet gör vi en förenklad analys som ligger till grund för vald nivå, med utfallen från den nu genomförda scenarioanalysen. Vi utgår nu från prognosen för ställningen per 2025-12-31. Metodiken för sättande av kapitalmålets undre gräns är enligt följande. Kapitalbasen uppgår per 2025-12-31 till 334,7 (315,6) mkr medan SCR uppgår till 71 (85) mkr vilket medför en SCR-kvot om 471 (371) %. Bolaget sätter en undre toleransnivå för SCR-kvoten utifrån att bolaget ska kunna motstå en negativ händelse motsvarande det värsta scenariot i denna ORSA (exklusive extremscenariot) och ändå ha en godtagbar om ock svag solvens efteråt. Denna godtagbara nivå sätter vi till regelverkskravet om 100 % plus en marginal om 50 procentenheter. Marginalen om 50 procentenheter syftar till att bolaget utan att ramla under 100 % ska kunna motstå även svängningar i kapitalkravet, brister i standardformeln och ge en viss handlingsfrihet för bolaget efter en negativ händelse medan alternativ för en återkapitalisering övervägs. 4.8.2 Solvensbehov Kapitalmål och risklimit ska spegla bolagets Solvensbehov samt säkerställa att bolaget har tillräckligt med kapital för att kunna möta en eventuell negativ utveckling på de finansiella- och teckningsrisker samt de risker som ej täcks av standardformeln. Bolagets övergripande risktolerans, begränsas genom hur stort kapital (kapitalbas) som minst ska finnas i förhållande till bolagets totala risk (solvenskapitalkrav). Solvenskapitalkravet är för Bolaget beräknas enligt standardmodellen, vilken i sig inte täcker samtliga risker i bolaget. Toleranslimiten får inte underskridas utan att omedelbart initiera åtgärder i syfte att återställa solvenskapitalkvoten ovanför toleranslimiten. Följande principer gäller vid härledning av Solvensbehovet: • Utgångsläget är att bolaget vid varje tillfälle ska uppfylla regelverkskravet. • Utöver regelverkskravet ska bolaget ha tillräckligt med kapital, vars storlek fastställs genom en toleranslimit beslutad utifrån bolagets förmåga att anskaffa ytterligare kapital och förmåga att reducera riskexponering. • Bedömningen ska utgå från bolagets riskprofil och affärsstrategi samt ta hänsyn till framtida utveckling och förändringar. • Det bör anses ligga i försäkringstagarnas bästa intresse att bolaget är ändamålsenligt välkapitaliserat, samt att interna styrdokument ska reflektera detta intresse i fråga om kapitaliseringen. • Den ska täcka även sådana risker som inte täcks av standardmodellen eller där modellen ger för lågt solvenskapitalkrav • Den ska säkerställa att bolaget relativt konkurrenter uppfattas som stabilt. • Den ska möjliggöra handlingsfrihet även i ett stressat läge med beaktande av bolagets möjlighet att anskaffa kapital eller reducera risker. • Ge en tillräcklig säkerhet att toleransnivån inte underskrids vid rimligt sannolika scenarier för en negativ utveckling 36 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 • Ge möjlighet till risktagande i kapitalförvaltning, försäkringsrörelse och affärsutveckling för att i försäkringstagarnas intresse kunna utveckla bolaget och minska premienivåer i enlighet med affärsstrategi. • Ytterligare buffert mot toleransnivån inte längre är motiverad med utgångspunkt i ovan principer. Toleranslimiten beslutas så att bolaget har tillräckligt kapital för att klara även alternativa, icke- gynnsamma scenarier. Nivån tar även hänsyn till bolagets möjligheter till kapitalanskaffning och tillgång till riskmitigerande åtgärder. Sammantaget visar denna rapport att bolaget är väl kapitaliserat (även exklusive kapitalgarantin) och bedömningen är att det inte finns något behov av att ändra fastställda toleransnivåer om kapitalmål. 37 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 5 Bedömning av framtida finansiell status och kapitalbas 5.1 Bolagets utveckling enligt budget - basscenario S:t Erik Försäkrings framtida finansiella ställning förväntas utvecklas enligt nedan för 2026 samt de tre kommande därpå följande åren 2027–2029. Det är helårssiffror som presenteras, balanser är därför utgående vid slutet av respektive år. Prognosen utgör också basscenariot i denna ORSA- rapports scenarioanalys. Prognosen är baserad på helårsbudget för 2026 och treårsbudgeten för 2027–2029. I planen ingår att verksamheten och tillhörande risker inte bedöms förändras annat än till följd av uppräkningar av premierna. De något ökade premievolymerna implicerar i sin tur något ökade försäkringstekniska avsättningar och kapitalkrav för teckningsrisk men de effekterna bedöms så små att de har försummats. Vad gäller minimikapitalkravet kommer det hela prognosperioden att uppgå till garantibeloppet. Nuvarande återförsäkringsprogram avses också förnyas under perioden utan några strukturella förändringar, självbehåll- och stop loss-nivåer förändras något enligt avsnitt 3.4. Upphandlingsresultatet i placeringen av återförsäkringen antas kunna göras mot återförsäkrare med motsvarande kreditbetyg som i dagsläget. Inga bokslutsdispositioner har antagits genomföras under prognosperioden, säkerhetsreserven har därför bibehållits på oförändrad nivå. 38 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Tabell 9: Framtida finansiell ställning enligt budget – Scenario ”1 – Bas” 1 - Bas Resultaträkning 2026 2027 2028 2029 Premieinkomst brutto 188 600 194 258 200 086 206 088 Återförsäkringspremie -78 400 -80 752 -83 175 -85 670 Premieintäkt f.e.r. 110 200 113 506 116 911 120 419 Skadekostnader f.e.r. -87 550 -88 012 -90 547 -93 158 Driftskostnader -29 650 -30 495 -31 364 -32 260 Försäkringstekniskt resultat -7 000 -5 000 -5 000 -5 000 Kapitalavkastning 8 000 6 000 6 000 6 000 Avsättning till (-) eller upplösning av (+) reserv 0 0 0 0 Resultat före skatt 1 000 1 000 1 000 1 000 Skatt på årets resultat -206 -206 -206 -206 Årets resultat 794 794 794 794 Balansräkning (Solvens II) 2026 2027 2028 2029 Tillgångar Placeringstillgångar (koncernkonto) 433 613 404 407 405 201 405 995 Återförsäkrares andel av FTA 20 000 50 000 50 000 50 000 Uppskjuten skattefordran 0 0 0 0 Andra tillgångar 2 000 2 000 2 000 2 000 Summa tillgångar 455 613 456 407 457 201 457 995 Skulder och kapitalbas Försäkringstekniska avsättningar (brutto) 123 145 123 145 123 145 123 145 Andra skulder 3 946 3 946 3 946 3 946 Kapitalbas 328 523 329 317 330 111 330 905 Summa skulder och kapitalbas 455 613 456 407 457 201 457 995 Kapitalisering Solvens II 2026 2027 2028 2029 Grundläggande SCR Marknadsrisk 2 289 2 289 2 289 2 289 Motpartsrisk 20 245 20 245 20 245 20 245 Försäkringsrisk 67 215 67 215 67 215 67 215 Diversifiering -24 406 -24 406 -24 406 -24 406 Grundläggande SCR 65 344 65 344 65 344 65 344 Operativ risk 5 658 5 828 6 003 6 183 Totalt solvenskapitalkrav (SCR) 71 002 71 172 71 347 71 527 Kapitalbas (SCR) 328 523 329 317 330 111 330 905 Solvenskapitalkvot (SCR) 463% 463% 463% 463% Kapitalbas (MCR) 328 523 329 317 330 111 330 905 Minimikapitalkvot (MCR) 752% 754% 755% 757% 5.2 Bakgrund till utformningen av stressade scenarier S:t Erik Försäkrings har en position som captive inom Stockholms stad med tillhörande kommunala bolag, där förvaltningar och bolag sammantaget utgör kommunkoncernen. Som en grundläggande princip för utformningen av scenarier väljer vi att betrakta riskerna för bolaget ur hela kommunkoncernens perspektiv. Vi vill därmed välja de stressade scenarier som i högst grad är dels tillräckligt sannolika, dels reflekterar de utfall som har en negativ påverkan på just hela kommunkoncernen givet den lösning för hantering av de delar av kommunkoncernens 39 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 försäkringsbehov som tecknas av S:t Erik Försäkring. Scenariernas påverkan på kommunkoncernen kommer dock att mätas och utvärderas utifrån hur de påverkar bolaget direkt. Strategiska risker för bolaget enskilt från att ett politiskt beslut tas om att staden inte ska hantera riskerna inom koncernen i ett försäkringsbolag är inte en risk ur kommunkoncernens perspektiv. Därför är inte ett sådant scenario intressant att utvärdera. I bolagets ställning som captive följer en ensamrätt att erbjuda vissa typer av försäkringar till kommunkoncernen. I kommunens försäkringsstrategi ingår inte för närvarande någon förändrad inriktning för bolagets försäkringar. Bolaget kommer inte ta in andra kunder eller risker än de som relaterar till befintliga kunder och befintliga produkter. Av det följer att scenarier med utfall som resulterar från moturval är av begränsat intresse, bolaget riskurval är fixt. Om skadekostnaderna ökar långsiktigt från ökade frekvensskador så innebär bolagets ställning att det kommer kunna hanteras med ökade premier, något som i lika hög grad skulle bli fallet för kommunkoncernen även om försäkringarna tecknades direkt i marknaden i stället för med bolaget. Scenarier med gradvis ökade skadefrekvenser är därför också av begränsat intresse. En plötslig, kraftig och varaktig ökning skulle ha ett mer tydligt värde att studera, då det skulle ge underlag för att analysera om bolagets kapitalisering är tillräcklig för att på ett ordnat vis hantera detta. Vi bedömer dock att sannolikheten för en sådan utveckling är så pass begränsad att det inte föranleder behov att ett sådant scenario ska studeras. Bolagets placeringstillgångar placeras inte i marknaden utan förvaltas uteslutande på koncernkonto i Stockholms stad varför värdeförsämringar i placeringstillgångar inte kan förekomma ur kommunkoncernens perspektiv. Likaså innebär bolagets ställning i övrigt att risken för negativ påverkan vid en försämrad konjunktur kan ses som obefintlig. Scenarier med en generellt försämrad utveckling på finansmarknaden eller konjunkturen i stort är därför inte relevanta. S:t Erik Försäkrings position som captive inom Stockholms stad och bolagets ensamrätt på de produkter som de erbjuder innebär att risken för att S:t Erik Försäkring skulle påverkas negativt vid en försämrad konjunktur ses som obefintlig. Bolagets värdeskapande för kommunkoncernen bygger på skadeförebyggande arbete, en välfungerande centraliserad hantering av kommunkoncernens mindre, mer frekvensbetonade skador och en effektiv upphandling av återförsäkring för att minska risken för stora skadekostnader. Frekvensskador täcks av bolagets premier för egen räkning, medan stora skador ska täckas av avgiven återförsäkring till vilken bekostas av en del av bolagets bruttopremier. De mest centrala riskerna för bolaget, ur kommunkoncernens perspektiv, relaterar därför till kraftigt negativa utfall från större skador under en period samt till kostnader för och tillförlitlighet hos återförsäkringen. Risken för fallissemang hos återförsäkringsmotparterna bedöms så pass liten att den formen av stress på bolaget inte behöver studeras, däremot är det relevant att utvärdera effekten på bolagets kapitalkrav om återförsäkrarnas kreditkvalitet försämras. En betydande riskfaktor för bolaget är kostnaderna för stora skador. Ett scenario kan utformas där skadekostnaderna från stor- eller frekvensskador flera år i sträck ökar kraftigt och leder till kostnader för egen räkning som uppgår till stop loss-nivåerna i återförsäkringen. Sådana utfall må vara 40 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 osannolika utifrån bolagets historik men utan att beakta ens basnivån från genomsnittliga skadekostnader så motsvarar det dryga sex egendomsskador, varav alla uppgår till självbehållet om 15 mkr. Antalet stora skador som krävs för sådana utfall är därmed relativt litet. En ytterligare riskfaktor är bolagets kostnad för återförsäkring, och vilka motparter som vill teckna denna. En utlösande händelse bakom ökade kostnader och försämrat urval av motparter skulle kunna vara försämrat rykte för bolagets förmåga att hantera sina försäkringsrisker. Ett relevant scenario är ett där dels återförsäkringspremierna ökar, dels så har motparterna väsentligen sämre kreditkvalitet. 5.3 Scenarier Följande scenarier har studerats utöver 1 – Basscenario som beskrivs ovan under 5.1. Beskrivningen utgår från basscenariot och anger på vilket sätt respektive scenario skiljer sig från detta. Samtliga scenarier är enligt budget och basscenario för 2026. Scenario 2 ”Maximala skadekostnader” innebär att vi låter skadeutfallet tangera stop loss-nivåerna. Detta utfall upprepas hela perioden, det vill säga tre år i följd. I scenariot gör vi det något orealistiska antagandet att återförsäkringspremierna inte påverkas. Vi antar inte heller väsentligen ökade reserver dels då dessa inte har betydande påverkan, dels för att underlätta analysen. Scenariot utvärderar enskilt bolagets motståndskraft mot kraftigt ökade skadekostnader. Scenario 3 ”Försämrad återförsäkring” innebär dels att återförsäkringspremierna öka kontinuerligt, dels att motparternas kvalitet gradvis försämras. Den första effekten påverkar primärt bolagets resultat och kapitalbas, den andra effekten bolagets kapitalkrav. Ökningen av premierna för återförsäkring ska jämfört med basscenariot uppgå till 20%, 40% och 60% för vardera åren 2027– 2029. Premieökningen kan emanera från ökade förväntade skadeutfall, minskad konkurrens eller en kombination av dessa. Därtill försämras urvalet av återförsäkrare gradvis, jämfört med basscenariot, så att varje enskild återförsäkringsmotpart tappar ett ratingsteg1 årligen 2027–2029. Vid utgången av 2029 har därmed varje återförsäkringsmotpart tappat ett helt kreditkvalitetssteg2 jämfört med basscenariot. Scenariot utvärderar bolagets motståndskraft mot minskade intäkter, d.v.s. premier för egen räkning, i kombination med ökat kapitalkrav från motpartsrisk. Det ger också underlag för diskussion kring handlingsalternativ när vissa återförsäkringsmotparter inte längre uppfyller nuvarande ratingkrav3. Scenario 4 ”Extrem” innebär att vi kombinerar effekterna från de stressade scenarierna 2 och 3, Detta scenario utvärderar motståndskraften mot en extremt negativ utveckling. I scenarioanalysen har i förekommande fall upplösningar av säkerhetsreserven gjorts, det har dock ingen egentlig påverkan på bolagets ställning enligt Solvens II under prognosperioden eftersom 1 Från AA- till A+, från A+ till A, och så vidare. 2 Kreditkvalitetsstegen är den parameter som påverkar kapitalkravsberäkningen, där ratingarna AA+, AA och AA- alla räknas till steg 1; A+, A och A- till steg 2 och BBB+, BBB och BBB- till steg 3. Utifrån nuvarande motparter (per 2025-12-31) kommer de sistnämnda inom steg 3 att förekomma. 3 Lägsta acceptabel rating i dagsläget är A-, men vissa kommer i scenariot ha en sämre rating. 41 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 denna räknas in i kapitalbasen, alternativet att minska det egna kapitalet hade haft samma effekt på kapitalbasen. 5.4 Jämförelser mellan budget (basscenario) och de stressade scenarierna I bilaga 1 redovisas den finansiella ställningen för bolaget i varje scenario enligt samma uppställning som för budgeten enligt Tabell 9. Se bilagan för detaljer. I fråga om minimikapitalkravet (MCR) är det oförändrat i samtliga scenarier. Vi redogör här för några jämförande mått för bolagets ställning vid utgången av varje år i prognosperioden enligt både budget och de olika scenarierna. Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor (tkr). Tabell 10 visar att bolagets försäkringstekniska resultat är relativt stabilt i basscenariot under prognosperioden. I scenario 2, med antagande om maximala skadekostnader, försämras resultatet tydligt jämfört med bas, särskilt i början av perioden. I scenario 3, där återförsäkringsvillkoren successivt försämras, är påverkan mer gradvis men tilltagande mot slutet av perioden. I extremscenariot (scenario 4) kombineras effekterna från scenario 2 och 3, vilket ger den mest negativa resultatutvecklingen över perioden. Tabell 10: Försäkringstekniskt resultat Försäkrings- 2- Maximala 3 - Försämrad 1 - Bas 4 - Extrem tekniskt resultat skadekostnader återförsäkring 2026 -7 000 -7 000 -7 000 -7 000 2027 -5 000 -59 458 -21 150 -75 609 2028 -5 000 -56 923 -38 270 -90 193 2029 -5 000 -54 312 -56 402 -105 714 I Tabell 11 ser vi kapitalbasens utveckling i scenarioanalysen. Kapitalbasen påverkas av det försäkringstekniska resultatet, eftersom övriga eventuella omvärderingseffekter med mera inte har beaktats då dessa är svåra att prognosticera och likväl har begränsad påverkan. Försvagningen över tid är naturligen störst i de scenarierna med svagast resultat. Tabell 11: Kapitalbas utan hänsyn till kapitalgaranti 2- Maximala 3 - Försämrad 1 - Bas 4 - Extrem Kapitalbas skadekostnader återförsäkring 2026 328 523 328 523 328 523 328 523 2027 329 317 273 828 312 136 258 914 2028 330 111 222 905 278 630 174 721 2029 330 905 174 593 228 228 75 007 42 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Solvenskapitalkravet i Tabell 12 påverkas endast i scenario 3 där återförsäkrarna nedratas, och i samma mån i scenario 4 där effekten från detta också föreligger. Vi har här försummat effekter från premievolymer, eventuella förändrade reserver med mera då dessa effekter är små i förhållande till hur besvärliga de är att prognosticera. Ökningen av kapitalkravet i scenario 3 är störst mellan 2026 och 2028 på grund av att det är då den största andelen av återförsäkrarna förlorar ett helt kreditkvalitetssteg. Vi ser att vid sådana extrema försvagningar av kreditkvaliteten hos återförsäkrarna så är ökningen av bolagets solvenskapitalkrav betydande. Tabell 12: Solvenskapitalkrav (SCR) 2- Maximala 3 - Försämrad 1 - Bas 4 - Extrem Solvenskapitalkrav skadekostnader återförsäkring 2026 70 989 70 989 70 989 70 989 2027 70 989 70 989 84 369 84 369 2028 70 989 70 989 88 880 88 880 2029 70 989 70 989 91 282 91 282 5.5 Kapitalisering under de olika scenarierna Det sämsta utfallet för minimikapitalkvoten (MCR-kvoten) är 172 (232) procent vilket inträffar i 4 – Extrem vid utgången av 2029. Genom att även detta utfall är väl över regelverkskravet om 100 procent analyseras inte MCR-kvoten vidare. Beräknad solvenskapitalkvot (SCR) enligt budget samt i de olika scenarierna är enligt Figur 3 med tillhörande tabell. Försvagningen mot basscenariot 1 är måttlig i scenario 2 där skadekostnaderna ökar till ett maximalt utfall givet återförsäkringen (undantaget olycksfallsaffären). I scenario 3 och 4 försvagningen mer betydande till följd försvagad kapitalbas och ökade kapitalkrav. Det extra bidraget från ökade skadekostnader i extremscenariot har en måttlig påverkan i jämförelse med endast försvagade återförsäkringsmotparter i kombination med höjda återförsäkringspremierna. Det är bidraget från försämrad återförsäkring som medför att solvenskvoten i prognosen för scenario 4 faller under 100 procent. Tabell 13: Solvenskapitalkvot utan kapitalgaranti Solvenskapital- 2- Maximala 3 - Försämrad 1 - Bas 4 - Extrem kvot skadekostnader återförsäkring 2026 463% 463% 463% 463% 2027 463% 385% 369% 306% 2028 463% 312% 312% 196% 43 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 2029 463% 244% 249% 82% Figur 3: Solvenskapitalkvot 5.6 Slutsatser från scenarioanalysen Bolagets kapitalisering, mätt som SCR-kvot i budget (scenario 1) samt i scenario 2 och scenario 3, ligger under hela prognosperioden över den interna limiten om 150 procent. Kapitalkvoten försvagas i scenario 2 där skadekostnaderna ökar samt i scenario 3 där återförsäkringen försämras i kostnad och kreditkvalitet. När både skadekostnaderna ökar och återförsäkringen samtidigt försämras i scenario 4 faller kvoten successivt under prognosperioden och understiger i slutet av perioden regelverkskravet om 100 procent. Utfallet i scenario 1, som utgår från budget, visar att bolaget är väl kapitaliserat under en förväntad utveckling. En sådan ökning av skadekostnaderna som antas inträffa under flera år i scenario 2 innebär en tydlig försvagning av kapitalbasen men bolaget kvarstår trots detta över både regelverkskravet och den interna limiten under hela prognosperioden. Det innebär att bolaget på kort sikt inte har anledning att oroa sig för sin kapitalisering till följd av enbart ökade skadekostnader. En försämrad återförsäkring enligt scenario 3 innebär att både kapitalbasen försvagas och kapitalkravet ökar, vilket leder till en mer påtaglig påverkan på kapitaliseringen. Solvenskvoten minskar gradvis över prognosperioden och faller i slutet av perioden under den interna limiten, men kvarstår över regelverkskravet. I det osannolika extremscenariot, scenario 4, där både skadekostnaderna ökar och återförsäkringen samtidigt försämras, försvagas kapitaliseringen betydligt mer. Solvenskvoten minskar successivt under prognosperioden och faller i slutet av perioden under regelverkskravet om 100 procent. Även i ett sådant scenario finns dock tid för bolaget att vidta åtgärder för att vända utvecklingen. 44 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Scenarierna visar att bolaget påverkas av ökade skadekostnader under prognosperioden, men att effekten på kapitaliseringen är hanterbar så länge återförsäkringsvillkoren inte samtidigt försämras kraftigt. Kraftigt ökade återförsäkringspremier och försämrad kreditkvalitet hos återförsäkringsmotparter har en mer tydlig negativ påverkan, dels genom att kapitalbasen minskar, dels genom att kapitalkravet ökar. Den största risken för bolagets kapitalisering enligt denna analys är därför en situation där återförsäkringskostnaderna ökar kraftigt samtidigt som skadekostnaderna stiger. Givet att bolaget i en förväntad utveckling är väl kapitaliserat och att de utfall som inträffar i de stressade scenarierna framstår som osannolika, samtidigt som bolaget i de flesta scenarier behåller en god marginal till legala minimikrav och i flera fall även till interna toleransnivåer, är den övergripande slutsatsen att bolagets nuvarande kapital är tillräckligt för att möta de risker bolaget är exponerat för. Det innebär också att den beskrivning av riskhanteringssystemet som redogjorts för i avsnitt 3 bedöms vara lämpligt för att hantera bolagets risker. 45 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 6 Fortlöpande efterlevnad kring kapitalkrav och FTA 6.1 Bedömningar kring fortlöpande efterlevnad av regler för beräkning av FTA och risker i denna efterlevnad De försäkringstekniska avsättningarna har beräknats i enlighet med artiklarna 76-86 i solvens 2 direktivet samt riktlinjerna för försäkringstekniska avsättningar som utfärdats av EIOPA. Aktuariefunktionen validerar de försäkringstekniska avsättningarna genom kontroller av datakvalitet, jämförelse mot faktiskt utfall och kontroll av att metoder och antaganden är lämpliga och följer gällande regelverk. Data som utgör underlaget för beräknade antaganden och avsättningar granskas kontinuerligt av aktuariefunktionen och är genomgående av tillfredsställande kvalitet. Dataunderlaget för aktuariella analyser består bland annat av skadedata från Insman, inklusive historiska transaktioner. Kvartalsvis gör aktuariefunktionen också kontroll av rimligheten i nivån på de försäkringstekniska avsättningarna. Sammantaget finner aktuariefunktionen att modeller, antaganden och nivå på avsättningarna är lämpliga och följer gällande regelverk. Observera att modellerna som tar hänsyn till försäkringsriskernas egenskaper är förenklade versioner av verkligheten. Samtidigt som de underlättar förståelsen skapar förenklingar även osäkerhet. Ytterligare osäkerhet kan skapas om man tillämpar expertbedömningar, erfarna experter kan se på samma fakta och dra olika slutsatser. Dessutom är modellerna baserade på tidigare erfarenhet, som är föremål för slumpmässig variation, liksom den inneboende slumpmässiga variationen i försäkringsriskerna. Detta innebär att framtida skador kan komma att avvika, kanske materiellt, från aktuariernas uppskattningar och att den största osäkerheten främst ligger i premieavsättningen. Försäkringsklassen egendom domineras av få men kostsamma skador vilket potentiellt kan ge en stor osäkerhet i skadeavsättningen. Osäkerheten och volatiliteten i netto skadeavsättningar begränsas med ett relativt kortsvansat avvecklingsmönster samt en lämplig självbehållsnivå i återförsäkringsprogrammet. Försäkringsklasserna ansvar och olycksfall karakteriseras av en förväntad lång avvecklingstid och därmed finns en inneboende risk för ogynnsam utveckling av historiska skadeår. Risken begränsas via återförsäkringsprogrammen samtidigt som olycksfall utgör en liten del av totala portföljen. Sammantaget innebär bolagets försäkringsprogram och riskmitigerande åtgärder att osäkerheten i avsättningen för oreglerade skador är på en rimlig nivå. Risken begränsas ytterligare i och med att majoriteten av avtalen är ettåriga. Aktuariefunktionen bedömer därmed att bolaget fortsatt kommer uppfylla kraven för beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna. 6.2 Bedömning kring fortlöpande efterlevnad av regler för beräkning av kapitalkrav Bolaget använder standardformeln. De delar av standardformeln där bolaget skulle kunna ha ett konstaterat avvikande kapitalbehov berör huvudsakligen försäkringsrisk. Motpartsrisken beräknas med utgångspunkt i data som berör motpartsmarknaden, och kan således ej bedömas av bolaget 46 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 självt annat än mer schablonmässigt. Det finns ingen anledning från bolagets sida att göra någon annan bedömning än den som återspeglas i standardformeln. När det gäller försäkringsrisk så blir den mer bolagsspecifik och här kan bolagets kapitalbehov skilja sig från standardformeln. CAT-risken beräknas med faktiska bolagsspecifika värden varför den rimligt väl bör motsvara det verkliga kapitalbehovet för CAT-risk. När det gäller premie- och reservrisk (PRR) beräknas den med sigmavärden enligt standardformeln och här kan det föreligga skillnader mellan bolagsspecifika värden och värden framräknade med standardformeln. Bolaget har relativt kort skadehistorik och en relativt liten portfölj, något som gör att det finns en hög inneboende volatilitet i tillgängliga skadedata, vilket gör att det blir vanskligt att skatta de ”sanna” underliggande värdena (korridoren inom vilket det sanna värdet ligger blir således relativt bred). Beräkningar med bolagsspecifika data ger ett något högre sigma för bolagets portfölj än enligt standardformeln, men med tanke på vad som sagts ovan om volatilitet i skadedata kan man inte säga att avvikelsen, vilken är högst måttlig, är signifikativ. Slutsatsen av detta är att PRR beräknad enligt standardformeln i alla fall inte avviker signifikativt från en beräkning med bolagsspecifika parametrar. Vidare har bolaget ett stop-loss skydd för sin portfölj vilket gör att det verksamhetskapital som bedöms behövas för varje teckningsår snarare är mindre, i alla fall inte större, än vad standardformeln ger. Kapitalkravet för stop-loss fångas upp av motpartsriskberäkningen. Det bör i detta sammanhang noteras att bolaget gör en förenklad solvenskapitalbedömning, med utgångspunkt i bolagets försäkrade risker och återförsäkringsprogram (riskaptit i förhållande till riskprofil), för försäkringsrisk sedan flera år tillbaka (> 10 år). Beräkningen visar på ett lägre solvenskapitalkrav än standardmodellen, varför standardmodellen i det perspektivet bedöms i vart fall inte ge ett för lågt kapitalkrav för försäkringsrisk. Bolaget bedömer att det finns tillfredställande processer för att säkerställa efterlevnaden av regelverk kring kapitalkravsberäkningar. 7 Beredskapsplan S:t Erik Försäkring försäkrar endast bolag inom Stockholms stad. Sker det en skada som omfattas av försäkringen regleras skadan. Om bolaget inte kan möta sitt åtagande drabbar kostnaden för skadan Stockholms stad. Ur ett försäkringstagarperspektiv så förväntas de belopp vilka kommunkoncernen förlorar i den osannolika händelsen att bolaget inte kan möta sina åtaganden vara begränsade i relation till kommunkoncernens totala omsättning och tillgångar. Orsaken till det är att kostnader för stora skador upp till självbehåll (eller stop loss-nivå om det förekommit flera) likväl kommer kunna återhämtas från återförsäkrare. Ur bolagets perspektiv är det sannolikt att Stockholms Stadshus AB återställer S:t Erik Försäkrings ställning genom ett kapitaltillskott då det finns ett starkt intresse för Stockholms stad att bolaget kan möta sina åtaganden och fortsätta sin verksamhet. S:t Erik Försäkring har även en för närvarande 47 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 gällande kapitalgaranti om 200 miljoner från Stockholms Stadshus AB, kapital som kan infordras vid behov. Även om inte kapitalgarantin fanns bedöms sannolikheten att ägaren låter bolaget träda i likvidation eller konkurs som låg. Ovan resonemang gäller när bolagets solvens försvagats irreparabelt. Innan detta sker om skadekostnaderna ökar varaktigt finns det goda argument för och tillika goda möjligheter att höja premierna för att täcka dessa skadekostnader. I ett sådant läge kan också intensifierade skadeförebyggande åtgärder eller villkorsförändringar övervägas för att vända utvecklingen. I den händelse att återförsäkringspremier ökar eller återförsäkringsmotparterna försvagas kan andra åtgärder övervägas, bland annat att minska bolagets beroende av återförsäkring. 8 Datakällor och kvalitet på dessa Data som ligger till grund för beräkningarna av kapitalkrav och ekonomisk ställning har inhämtats från ekonomifunktionen, kundansvariga, skadeansvarig, aktuariefunktionen samt bolagets olika system. I fråga om kapitalkrav för marknads- och motpartsrisker är bedömningen att risken för fel är mycket liten på grund av bolagets enkla struktur och närmast triviala placeringsportfölj. För beräkning av FTA används bolagets egen skadestatistik från INSMAN innehållande individuella skadedata i Excel inklusive alla historiska transaktioner. Skadestatistiken förbättrades under 2021 när Bolaget inkluderade historiska transaktioner vilket gör att trianglar kan skapas från ett enkelt datauttag. Datakällor och kvalitet på dessa bedöms utifrån korrekthet, lämplighet och fullständighet baserat på avstämningar av kända skadekostnader och utbetalda skadeersättningar mot redovisning, jämförelser av förändringar mellan perioder samt omfattningen av tillgängliga uppgifter och antalet perioder. Aktuariefunktionen bedömer att datakällorna som har använts för att beräkna FTA och kvaliteten på dessa är tillfredsställande. Beräkningarna för flerårsbudgeten i basscenariot och utgångsläget för solvenskapitalkravet i prognosen har utförts av verksamheten och rimlighetskontrollerats av riskhanteringsfunktionen. Beräkningarna i scenarioanalysen i övrigt har utförts av riskhanteringsfunktionen men dessa är i allt väsentligt av trivial karaktär. Källorna som använts för ORSA och dess kvalitet bedöms som tillräcklig. Det finns inget behov för ett utökat kapitalbehov på grund av bristande datakvalitet. Bolaget följer löpande upp datakällor och datakvalitet. 48 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 Bilaga: Framtida ställning i scenarioanalyserna 3 - Försämrad återförsäkring Resultaträkning 2025 2026 2027 2028 Premieinkomst brutto 205 000 211 150 217 485 224 009 Återförsäkringspremie -78 400 -96 902 -116 444 -137 072 Premieintäkt f.e.r. 126 600 114 248 101 040 86 937 Skadekostnader f.e.r. -105 050 -107 998 -111 403 -114 910 Driftskostnader -25 650 -22 400 -22 907 -23 429 Försäkringstekniskt resultat -497 -497 -497 -497 Kapitalavkastning 5 100 1 000 1 000 1 000 Avsättning till (-) eller upplösning av (+) reserv 0 16 150 33 270 23 058 Resultat före skatt 1 000 1 000 1 000 -27 344 Skatt på årets resultat -206 -206 -206 0 Årets resultat 794 794 794 -27 344 Balansräkning (Solvens II) 2025 2026 2027 2028 Tillgångar Placeringstillgångar (koncernkonto) 479 938 484 581 452 106 401 704 Återförsäkrares andel av FTA 60 000 40 000 40 000 40 000 Uppskjuten skattefordran 0 0 0 0 Andra tillgångar 2 000 2 000 2 000 2 000 Summa tillgångar 541 938 526 581 494 106 443 704 Skulder och kapitalbas Försäkringstekniska avsättningar (brutto) 235 400 235 400 235 400 235 400 Andra skulder 4 000 4 000 4 000 4 000 Kapitalbas 302 538 287 181 254 706 204 304 Summa skulder och kapitalbas 541 938 526 581 494 106 443 704 Kapitalisering Solvens II 2025 2026 2027 2028 Grundläggande SCR Marknadsrisk 2 791 2 791 2 791 2 791 Motpartsrisk 27 646 35 422 47 718 60 904 Försäkringsrisk 77 074 77 074 77 074 77 074 Diversifiering -28 003 -29 617 -31 688 -33 426 Grundläggande SCR 79 508 85 670 95 895 107 343 Operativ risk 6 600 6 600 6 600 6 720 Totalt solvenskapitalkrav (SCR) 86 108 92 270 102 495 114 064 Kapitalbas (SCR) 302 538 287 181 254 706 204 304 Solvenskapitalkvot (SCR) 351% 311% 249% 179% Kapitalbas (MCR) 302 538 287 181 254 706 204 304 Minimikapitalkvot (MCR) 650% 617% 547% 439% 49 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 4 - Extrem Resultaträkning 2025 2026 2027 2028 Premieinkomst brutto 205 000 211 150 217 485 224 009 Återförsäkringspremie -78 400 -96 902 -116 444 -137 072 Premieintäkt f.e.r. 126 600 114 248 101 040 86 937 Skadekostnader f.e.r. -105 050 -142 986 -142 986 -142 986 Driftskostnader -25 650 -22 400 -22 907 -23 429 Försäkringstekniskt resultat -4 100 -51 138 -64 853 -79 478 Kapitalavkastning 5 100 1 000 1 000 1 000 Avsättning till (-) eller upplösning av (+) reserv 0 60 053 12 426 0 Resultat före skatt 1 000 9 915 -51 427 -78 478 Skatt på årets resultat -206 -2 042 0 0 Årets resultat 794 7 872 -51 427 -78 478 Balansräkning (Solvens II) 2025 2026 2027 2028 Tillgångar Placeringstillgångar (koncernkonto) 479 938 447 757 383 904 305 426 Återförsäkrares andel av FTA 60 000 40 000 40 000 40 000 Uppskjuten skattefordran 0 0 0 0 Andra tillgångar 2 000 2 000 2 000 2 000 Summa tillgångar 541 938 489 757 425 904 347 426 Skulder och kapitalbas Försäkringstekniska avsättningar (brutto) 235 400 235 400 235 400 235 400 Andra skulder 4 000 4 000 4 000 4 000 Kapitalbas 302 538 250 357 186 504 108 026 Summa skulder och kapitalbas 541 938 489 757 425 904 347 426 Kapitalisering Solvens II 2025 2026 2027 2028 Grundläggande SCR Marknadsrisk 2 791 2 791 2 791 2 791 Motpartsrisk 27 646 35 422 47 718 60 904 Försäkringsrisk 77 074 77 074 77 074 77 074 Diversifiering -28 003 -29 617 -31 688 -33 426 Grundläggande SCR 79 508 85 670 95 895 107 343 Operativ risk 6 600 6 600 6 600 6 720 Totalt solvenskapitalkrav (SCR) 86 108 92 270 102 495 114 064 Kapitalbas (SCR) 302 538 250 357 186 504 108 026 Solvenskapitalkvot (SCR) 351% 271% 182% 95% Kapitalbas (MCR) 302 538 250 357 186 504 108 026 Minimikapitalkvot (MCR) 650% 538% 401% 232% 50 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 2 - Maximala skadekostnader Resultaträkning 2026 2027 2028 2029 Premieinkomst brutto 188 600 194 258 200 086 206 088 Återförsäkringspremie -78 400 -80 752 -83 175 -85 670 Premieintäkt f.e.r. 110 200 113 506 116 911 120 419 Skadekostnader f.e.r. -87 550 -142 470 -142 470 -142 470 Driftskostnader -29 650 -30 495 -31 364 -32 260 Försäkringstekniskt resultat -7 000 -59 458 -56 923 -54 312 Kapitalavkastning 8 000 6 000 6 000 6 000 Avsättning till (-) eller upplösning av (+) reserv 0 59 458 5 288 0 Resultat före skatt 1 000 6 000 -45 635 -48 312 Skatt på årets resultat -206 -1 236 0 0 Årets resultat 794 4 764 -45 635 -48 312 Balansräkning (Solvens II) 2026 2027 2028 2029 Tillgångar Placeringstillgångar (koncernkonto) 433 613 348 919 297 996 249 684 Återförsäkrares andel av FTA 20 000 50 000 50 000 50 000 Uppskjuten skattefordran 0 0 0 0 Andra tillgångar 2 000 2 000 2 000 2 000 Summa tillgångar 455 613 400 919 349 996 301 684 Skulder och kapitalbas Försäkringstekniska avsättningar (brutto) 123 145 123 145 123 145 123 145 Andra skulder 3 946 3 946 3 946 3 946 Kapitalbas 328 523 273 828 222 905 174 593 Summa skulder och kapitalbas 455 613 400 919 349 996 301 684 Kapitalisering Solvens II 2026 2027 2028 2029 Grundläggande SCR Marknadsrisk 2 289 2 289 2 289 2 289 Motpartsrisk 20 245 20 245 20 245 20 245 Försäkringsrisk 67 215 67 215 67 215 67 215 Diversifiering -24 406 -24 406 -24 406 -24 406 Grundläggande SCR 65 344 65 344 65 344 65 344 Operativ risk 5 658 5 828 6 003 6 183 Totalt solvenskapitalkrav (SCR) 71 002 71 172 71 347 71 527 Kapitalbas (SCR) 328 523 273 828 222 905 174 593 Solvenskapitalkvot (SCR) 463% 385% 312% 244% Kapitalbas (MCR) 328 523 273 828 222 905 174 593 Minimikapitalkvot (MCR) 752% 627% 510% 400% 51 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 3 - Försämrad återförsäkring Resultaträkning 2026 2027 2028 2029 Premieinkomst brutto 188 600 194 258 200 086 206 088 Återförsäkringspremie -78 400 -96 902 -116 444 -137 072 Premieintäkt f.e.r. 110 200 97 356 83 641 69 017 Skadekostnader f.e.r. -87 550 -88 012 -90 547 -93 158 Driftskostnader -29 650 -30 495 -31 364 -32 260 Försäkringstekniskt resultat -497 -497 -497 -497 Kapitalavkastning 8 000 6 000 6 000 6 000 Avsättning till (-) eller upplösning av (+) reserv 0 21 150 38 270 5 326 Resultat före skatt 1 000 6 000 6 000 -45 075 Skatt på årets resultat -206 -1 236 -1 236 0 Årets resultat 794 4 764 4 764 -45 075 Balansräkning (Solvens II) 2026 2027 2028 2029 Tillgångar Placeringstillgångar (koncernkonto) 433 613 387 227 353 721 303 319 Återförsäkrares andel av FTA 20 000 50 000 50 000 50 000 Uppskjuten skattefordran 0 0 0 0 Andra tillgångar 2 000 2 000 2 000 2 000 Summa tillgångar 455 613 439 227 405 721 355 319 Skulder och kapitalbas Försäkringstekniska avsättningar (brutto) 123 145 123 145 123 145 123 145 Andra skulder 3 946 3 946 3 946 3 946 Kapitalbas 328 523 312 136 278 630 228 228 Summa skulder och kapitalbas 455 613 439 227 405 721 355 319 Kapitalisering Solvens II 2026 2027 2028 2029 Grundläggande SCR Marknadsrisk 2 289 2 289 2 289 2 289 Motpartsrisk 20 245 36 963 42 282 45 070 Försäkringsrisk 67 215 67 215 67 215 67 215 Diversifiering -24 406 -27 743 -28 551 -28 938 Grundläggande SCR 65 344 78 725 83 235 85 637 Operativ risk 5 658 5 828 6 003 6 183 Totalt solvenskapitalkrav (SCR) 71 002 84 552 89 238 91 820 Kapitalbas (SCR) 328 523 312 136 278 630 228 228 Solvenskapitalkvot (SCR) 463% 369% 312% 249% Kapitalbas (MCR) 328 523 312 136 278 630 228 228 Minimikapitalkvot (MCR) 752% 714% 638% 522% 52 S:t Erik Försäkrings AB ORSA 2026 4 - Extrem Resultaträkning 2026 2027 2028 2029 Premieinkomst brutto 188 600 194 258 200 086 206 088 Återförsäkringspremie -78 400 -96 902 -116 444 -137 072 Premieintäkt f.e.r. 110 200 97 356 83 641 69 017 Skadekostnader f.e.r. -87 550 -142 470 -142 470 -142 470 Driftskostnader -29 650 -30 495 -31 364 -32 260 Försäkringstekniskt resultat -7 000 -75 609 -90 193 -105 714 Kapitalavkastning 8 000 6 000 6 000 6 000 Avsättning till (-) eller upplösning av (+) reserv 0 60 053 12 426 0 Resultat före skatt 1 000 -9 556 -71 767 -99 714 Skatt på årets resultat -206 0 0 0 Årets resultat 794 -9 556 -71 767 -99 714 Balansräkning (Solvens II) 2026 2027 2028 2029 Tillgångar Placeringstillgångar (koncernkonto) 433 613 334 005 249 812 150 098 Återförsäkrares andel av FTA 20 000 50 000 50 000 50 000 Uppskjuten skattefordran 0 0 0 0 Andra tillgångar 2 000 2 000 2 000 2 000 Summa tillgångar 455 613 386 005 301 812 202 098 Skulder och kapitalbas Försäkringstekniska avsättningar (brutto) 123 145 123 145 123 145 123 145 Andra skulder 3 946 3 946 3 946 3 946 Kapitalbas 328 523 258 914 174 721 75 007 Summa skulder och kapitalbas 455 613 386 005 301 812 202 098 Kapitalisering Solvens II 2026 2027 2028 2029 Grundläggande SCR Marknadsrisk 2 289 2 289 2 289 2 289 Motpartsrisk 20 245 36 963 42 282 45 070 Försäkringsrisk 67 215 67 215 67 215 67 215 Diversifiering -24 406 -27 743 -28 551 -28 938 Grundläggande SCR 65 344 78 725 83 235 85 637 Operativ risk 5 658 5 828 6 003 6 183 Totalt solvenskapitalkrav (SCR) 71 002 84 552 89 238 91 820 Kapitalbas (SCR) 328 523 258 914 174 721 75 007 Solvenskapitalkvot (SCR) 463% 306% 196% 82% Kapitalbas (MCR) 328 523 258 914 174 721 75 007 Minimikapitalkvot (MCR) 752% 592% 400% 172% 53