Tydligare stöd till arbete och studier inom socialpsykiatrin
Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner uppdaterade anvisningar för hur staden ska utreda, bedöma och följa upp stöd till personer inom socialpsykiatrin. Anvisningarna får uppdaterade hänvisningar till den nya socialtjänstlagen och tydligare ansvar och arbetssätt för individanpassat stöd mot arbete eller studier.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-11-24. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.
Från originalhandlingen
Syftet med tillämpningsanvisningarna är att säkerställa likställighet i staden vid utredning, bedömning och tillgång till insatsen sysselsättning inom socialpsykiatrin. Anvisningarna riktar sig till chefer och handläggare och utgör ett fördjupat tillämpningsstöd till stadens riktlinjer.Sedan dessa anvisningar beslutades 2023 har förändringar skett, bland annat genom ikraftträdandet av en ny socialtjänstlag i juni 2025. Detta har medfört behov av uppdaterade laghänvisningar. I dialog med stadsdelsförvaltningarna och arbetsmarknadsförvaltningen har även behov identifierats av förtydligad process och ansvarsfördelning avseende särskilt individanpassad stödinsats för arbete och studier.Den reviderade versionen innehåller därför uppdaterade laghänvisningar samt en justerad processbeskrivning. Berörda förvaltningar har getts möjlighet att lämna synpunkter, vilka har beaktats.Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förslaget till Revidering av tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild individanpassad stödinsats för att underlätta arbete och studier inom socialpsykiatrin.
[Tjänsteutlåtande - Revidering av tillämpningsanvisningar för sysselsättning inom socialpsykiatrin.pdf]
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Storforsplan 36
Box 44
123 21 Farsta
Växel 08-50825000
Fax
socialforvaltningen@stockholm.se
https://start.stockholm
Sida 1 (3)
Revidering av tillämpningsanvisningar för
sysselsättning och särskild individanpassad
stödinsats för att underlätta arbete och studier
inom socialpsykiatrin
Förvaltningens förslag till beslut
Socialnämnden godkänner förslaget till Revidering av
tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassad stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin.
Sammanfattning
Syftet med tillämpningsanvisningarna är att säkerställa likställighet
i staden vid utredning, bedömning och tillgång till insatsen
sysselsättning inom socialpsykiatrin. Anvisningarna riktar sig till
chefer och handläggare och utgör ett fördjupat tillämpningsstöd till
stadens riktlinjer.
Sedan dessa anvisningar beslutades 2023 har förändringar skett,
bland annat genom ikraftträdandet av en ny socialtjänstlag i juni
2025. Detta har medfört behov av uppdaterade laghänvisningar. I
dialog med stadsdelsförvaltningarna och
arbetsmarknadsförvaltningen har även behov identifierats av
förtydligad process och ansvarsfördelning avseende särskilt
individanpassad stödinsats för arbete och studier.
Den reviderade versionen innehåller därför uppdaterade
laghänvisningar samt en justerad processbeskrivning. Berörda
förvaltningar har getts möjlighet att lämna synpunkter, vilka har
beaktats.
Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förslaget
till Revidering av tillämpningsanvisningar för sysselsättning och
särskild individanpassad stödinsats för att underlätta arbete och
studier inom socialpsykiatrin.
Bakgrund
Staden antog Riktlinjer för särskilt individanpassad stödinsats för
att underlätta arbete och studier1 den 19 juni 2023. I samband med
1 Dnr. 3.1.1-70/2022.
Handläggare
Paulina Slazak
Telefon: 08-50825247
Till
Socialnämnden
2026-11-24
Socialförvaltningen
Avdelningen för strategi och utveckling
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/455
2026-10-12
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/455
Sida 2 (3)
Revidering av tillämpningsanvisningar för
sysselsättning inom socialpsykiatrin,
detta tog socialförvaltningen fram tillhörande
tillämpningsanvisningar.
Sedan tillämpningsanvisningarna beslutades 2023 i socialnämnden
har en ny socialtjänstlag trätt i kraft, vilket har medfört behov av
uppdaterade laghänvisningar. I dialog med stadsdelsförvaltningarna
och arbetsmarknadsförvaltningen har det framkommit behov av en
tydligare process och ansvarsfördelning avseende särskilt
individanpassad stödinsats för att underlätta arbete och studier.
Både uppdaterade laghänvisningar och en förtydligade process har
omhändertagits i den reviderade versionen av dessa anvisningar.
Ärendet
Socialförvaltningen har tagit fram dessa anvisningar för att
säkerställa likställighet och erbjuda ett stöd till stadsdelsnämnderna
i hur insatsen sysselsättning ska utredas, bedömas och följas upp.
Anvisningar omfattar även särskilt individanpassad stödinsats för
att underlätta arbete och studier.
Med anledning av att en ny socialtjänstlag trädde i kraft i juni 2025,
vilket har medfört behov av att uppdatera hänvisningar till gällande
lagstiftning. Detta har omhändertagits i denna reviderade version.
Processen för särskilt individanpassad stödinsats för arbete eller
studier har reviderats i syfte att förtydliga och effektivisera
handläggning, samverkan och ansvarsfördelning mellan
stadsdelsförvaltningarnas myndighetsutövande enheter samt
arbetsmarknadsförvaltningen, vilka är de som utför insatsen.
De huvudsakliga förändringarna omfattar att informations- och
startmoment har slagits samman till ett gemensamt
utredningsstartmöte där arbetsmarknadsförvaltningen involveras
tidigare, samt att utredningsprocessen har förtydligats med ökat
fokus på helhetsbedömning, motivation och mål.
Beskrivningar kring beslut och beställning har förtydligats avseende
koppling till utredningsunderlag, samverkan och struktur för
innehåll. Beskrivningar kring genomförandeplan och verkställighet
har förtydligats vad gäller ansvar, samverkan och tidig återkoppling.
Avsnittet som rör uppföljning har fått en struktur med tydligare
ansvarsfördelning. Processen för avslut har stramats upp med
tydligare krav på omprövning, samverkan och beslutspunkter.
En bilaga med vägledning för vilka uppgifter som ska ingå i
beställning till utförare har tillkommit. Bilagan tydliggör principen
att endast information som är relevant för genomförandet av
insatsen ska inkluderas.
Myndighetsutövande enhetschefer inom stadens socialpsykiatri
samt chef och berörda medarbetare på arbetsmarknadsförvaltningen
Tjänsteutlåtande
Dnr SOF 2026/455
Sida 3 (3)
Revidering av tillämpningsanvisningar för
sysselsättning inom socialpsykiatrin,
har getts möjlighet att lämna synpunkter på anvisningarna.
Socialförvaltningen har tagit hänsyn till de synpunkter som
inkommit.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling på
socialförvaltningen. Förvaltningsgruppen har behandlat ärendet den
18 november 2026. Funktionshinderrådet har haft möjlighet att
behandla ärendet den 19 november 2026.
Förvaltningens synpunkter och förslag
Tillämpningsanvisningarna för sysselsättning har uppdaterats med
anledning av att en ny socialtjänstlag trädde i kraft 2025, vilket har
medfört behov av reviderade laghänvisningar. I dialog med
stadsdelsförvaltningarna och arbetsmarknadsförvaltningen har även
behov identifierats av förtydligad process och ansvarsfördelning för
särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete och
studier.
Revideringen omfattar uppdaterade laghänvisningar samt
justeringar av processbeskrivningen. Detta innefattar ändringar i
samtliga steg i processen, från utredning och beslut till beställning,
genomförande, uppföljning och avslut, samt en bilaga med
vägledning för innehåll i beställning till utförare.
Berörda förvaltningar har getts möjlighet att lämna synpunkter,
vilka har beaktats.
Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson
Socialdirektör Avdelningschef
Socialförvaltningen Socialförvaltningen
Bilaga
1. Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassad stödinsats för att underlätta arbete och
studier inom socialpsykiatrin
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-11-12
Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-11-12
---
[Bilaga - Reviderade tillämpningsanvisningar för sysselsättning inom socialpsykiatrin.pdf]
Tillämpningsanvisningar för
sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att
underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
Oktober 2023
Reviderade november 2026
stockholm.se
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning inom socialpsykiatrin
Oktober 2023
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
4 (33)
Innehåll
1. Inledning ................................................................................................ 5
1.1 Vad är sysselsättning?.......................................................................... 5
1.2 Vikten av sysselsättning för återhämtningsprocessen ......................... 6
2. Ansökan, utredning och beslut ........................................................... 7
2.1 Att utreda rätten till sysselsättning ........................................................ 7
2.2 Omfattning ............................................................................................ 9
2.3 Beslut och uppföljning......................................................................... 10
2.4 Ändring av beslut ................................................................................ 11
3. Sysselsättning som insats och dess innehåll ................................. 11
3.1 Begreppen närvaro, aktivt deltagande, kognitiv förmåga och social
förmåga .......................................................................................... 12
3.2 Socialt inriktad sysselsättning ............................................................. 13
3.3 Arbetsrehabiliterande sysselsättning .................................................. 14
4. Arbetsrehabiliterande sysselsättning och gränsdragning i
förhållande till särskilda arbetsmarknadsinriktade insatser ... 16
4.1 Stadens definition av kommunala arbetsmarknadsinsatser ............... 16
4.2 Möjlighet att bevilja särskilt individanpassad stödinsats för att
underlätta arbete eller studier ......................................................... 17
5. Samordning och samverkan med andra aktörer ............................. 21
5.1 FINSAM och Samordningsförbundet Stockholm ................................ 21
5.2 Försäkringskassan .............................................................................. 22
5.3 Arbetsförmedlingen............................................................................. 23
Bilaga 1. Utrednings- och planeringsprocessen i korthet .................. 25
1. Ansökan ................................................................................................ 25
2. Fatta beslut ........................................................................................... 25
3. Uppföljning ............................................................................................ 27
Bilaga 2. Processbeskrivning ingång till Jobbtorg från
socialpsykiatrin ............................................................................ 28
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
5 (33)
1. Inledning
1.1 Vad är sysselsättning?
Sysselsättning är en insats inom socialpsykiatrin i Stockholms stad,
och vänder sig till de personer som ingår i målgruppen för
socialpsykiatriska insatser enligt följande definition från Nationell
psykiatrisamordning:
Sysselsättning är ett individuellt anpassat stöd till individer i
yrkesverksam ålder. Sysselsättning riktar sig oftast till personer som
inte arbetar eller studerar och som inte aktivt söker arbete.
Målsättningen med insatsen kan variera över tid och handlar om att
på olika sätt öka individers livskvalitet och bidra till återhämtning.
Mer konkret kan det handla om att bryta social isolering, att delta i
en social gemenskap, att få struktur på dagen och att få möjlighet att
ägna sig åt en meningsfull aktivitet eller uppgift.
Det föreligger inget hinder för äldreomsorgen att bevilja
sysselsättning för personer över 65 år om behov bedöms föreligga.
Sysselsättning är en biståndsbedömd insats som prövas efter
ansökan enligt 11 kap. 1 § i socialtjänstlagen (2025:400) (SoL). I
lagstiftningen är rätten till sysselsättning formulerad i 8 kap. 10 §:
”En person har ett psykiskt funktionshinder om han/hon, har
väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga
livsområden, och att dessa begränsningar har funnits, eller
kan komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska
vara en konsekvens av psykisk störning”.
"Socialnämnden ska arbeta för att personer som av fysiska,
psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin
livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att
leva som andra.
Socialnämnden ska medverka till att dessa personer får en
meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat
efter deras individuella behov av särskilt stöd”
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
6 (33)
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid
schizofreni och schizofreniliknande tillstånd anger att socialtjänsten
bör erbjuda anpassad daglig sysselsättning till individer med
schizofreni och schizofreniliknande tillstånd med ingen eller svag
arbetsmarknadsanknytning.
1
1.2 Vikten av sysselsättning för
återhämtningsprocessen
Personer med psykisk funktionsnedsättning är den grupp som har
lägst sysselsättningsgrad av alla funktionshindergrupper och utgör
en stor och växande andel av dem som får sin försörjning genom
sjukförsäkringssystemet.
2 Personer med psykisk
funktionsnedsättning har en svag förankring på arbetsmarknaden,
och många saknar helt sysselsättning i vidare mening. Gruppen har
också generellt sämre ekonomi och är beroende av bidrag för sin
ekonomiska trygghet.
3 Av de uppföljningar som skett efter
psykiatrireformen framstår bristen på daglig sysselsättning som ett
av de mest överhängande problemen.
4
Att arbeta, studera eller ha en annan meningsfull sysselsättning har
många positiva dimensioner. Det ger en struktur på dagen och
veckan, arbetsplatsen är en arena för sociala kontakter, där finns
både lagstadgade och kamratliga stödfunktioner, samtidigt som det
ger delaktigheten i samhället och stärker självkänslan. För personer
med psykisk funktionsnedsättning är detta dimensioner som är
avgörande för att kunna leva ett gott liv. Tillgång till arbete, studier
eller meningsfull sysselsättning ska därför ses som en del i
behandling, rehabilitering och stödet för personer med psykiskt
funktionshinder.
5
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid
schizofreni och schizofreniliknande tillstånd rekommenderas att
socialtjänsten bör erbjuda anpassad sysselsättning med individuell
målsättning och uppföljning till personer med schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd som för närvarande inte vill eller kan
studera eller arbeta. Avgörande för rekommendationen är att
1 Socialstyrelsen (2018) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd Stöd för styrning och ledning. Art.nr 2018-9-6, s.33
2 Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till
personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. SOU 2006:100, s. 20.
3 Ibid, s. 97.
4 Ibid, s. 95.
5 Ibid, s. 144.
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
7 (33)
åtgärden kan leda till ökad återhämtning, social funktion,
livskvalitet samt minskad isolering.6
För den som för tillfället inte vill eller kan studera eller arbeta kan
sysselsättning med individuell målsättning och uppföljning dels ge
ett mer aktivt vardagsliv med sociala kontakter och en fungerande
vardagsstruktur, dels bidra till återhämtning och möjlighet till
framtida arbete.
7
Målet med sysselsättning är att öka den enskildes livskvalitet och
bidra till återhämtning, men inte alltid att den enskilde ska komma
ut på arbetsmarknaden. Däremot kan åtgärden på sikt ge större
möjlighet till ett arbete. Stödet till sysselsättning kan behöva
anpassas om den enskildes tillstånd förändras.
8 Den enskildes behov
kan variera över tid, och det behöver därför finnas olika typer av
sysselsättning att välja mellan. I ett visst läge handlar det om att ha
någonstans att vara, att kravlöst träffa andra människor i ett
sammanhang. I ett annat läge handlar det om att ha något att göra,
och i ytterligare ett annat läge handlar det om att få stöd att komma
vidare till ett aktivt liv med studier eller arbete. Det är viktigt att
fånga upp och stödja den enskildes egen vilja att hitta sin väg mot
återhämtning.
9
2. Ansökan, utredning och beslut
Den enskilde ansöker om sysselsättning enligt 11 kap. § 1 SoL.
Sysselsättning är en frivillig insats och den enskilde kan ansöka om
sysselsättning eller avsluta pågående sysselsättningsinsats när hen
vill. Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande inom
socialtjänsten. Det är den enskilde som gör valet inom ramen för
befintliga resurser. Till socialtjänstens uppgifter hör även att på
olika sätt försöka motivera den enskilde till en viss insats.
10
2.1 Att utreda rätten till sysselsättning
När en ansökan om sysselsättning inkommer till nämnden ska
utredning inledas skyndsamt. Med utredning avses all den
6 Socialstyrelsen (2018) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd Stöd för styrning och ledning. Art.nr 2018-9-6, s.31.
7 Ibid, s. 31.
8 Nationella vård- och insatsprogram (vardochinsats.se)
9 Socialstyrelsen (2018) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd Stöd för styrning och ledning. Art.nr 2018-9-6, s. 31.
10 Socialstyrelsen (2015) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten.
Art.nr. 2015-1-10, s. 38.
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
8 (33)
verksamhet som syftar till att göra det möjligt för nämnden att fatta
beslut i ett ärende hos nämnden.11
Inom socialpsykiatrin i Stockholm stad utreds ansökningar med
hjälp av det standardiserade utredningsinstrumentet DUR –
dokumentation, utvärdering och resultat. DUR består av tre delar:
en systematisk del som används vid nya ansökningar, en
uppföljningsdel som används vid uppföljning av redan beviljade
insatser och en guide som ger förslag på följdfrågor och vissa
riktlinjer för dokumentation. Enligt beslut i kommunfullmäktige ska
DUR användas i all handläggning och uppföljning inom
socialpsykiatrin.
Om en person är yngre än 35 år bör livsområdet i DUR som heter
arbete, utbildning eller sysselsättning alltid fördjupas även om
ansökan inte specifikt rör sysselsättning som insats. En planering
för arbetsinriktad rehabilitering bör finnas även om den i vissa fall
kan vara mycket långsiktig.
2.1.1 Vem har rätt till sysselsättning?
Sysselsättning riktar sig till de som saknar annan daglig
sysselsättning eller aktivitet på grund av psykisk
funktionsnedsättning. Det är möjligt för den enskilde att delta i både
öppen verksamhet och ha sysselsättning samtidigt. Detta då
biståndsbedömd sysselsättning skiljer sig i innehåll och syfte i
förhållande till öppna verksamheter, där sysselsättning är en
strukturerad insats med mål och delmål som utförs med
evidensbaserade metoder till skillnad från öppna verksamheter vars
främsta syfte är gemenskap och en plattform för sociala
sammanhang.
Det finns inget formellt krav på att den enskilde ska ha prövat
deltagande i öppna verksamheter innan sysselsättning kan beviljas.
Det finns inte heller något formellt krav på att en enskilde ska ha
varaktig sjukersättning för att beviljas sysselsättning.
2.1.2 Personer som är aktuella på Arbetsförmedlingen
och/eller uppbär försörjningsstöd
I ärenden där den enskilde har en aktualitet hos Arbetsförmedlingen
eller uppbär ekonomiskt bistånd och ansöker om sysselsättning på
grund av psykisk funktionsnedsättning är det av stor vikt att
handläggaren samverkar med handläggare inom ekonomiskt bistånd
och/eller handläggare på Arbetsförmedlingen.
11 Ibid, s. 382.
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
9 (33)
Den som är aktuell på Arbetsförmedlingen och/eller uppbär
ekonomiskt bistånd som bedöms sakna arbetsförmåga eller inte är
aktuell för kommunala arbetsmarknadsinsatser kan beviljas
sysselsättning utifrån individuell bedömning. Personer som uppbär
försörjningsstöd där Jobbtorg inte är en del av planeringen kan även
ingå i målgruppen för sysselsättning. Att en person deltar i
sysselsättning ska inte vara ett krav för att beviljas ekonomiskt
bistånd.
2.1.3 Den enskildes behov, syfte och mål ligger till grund
för beslut och planering
När en ansökan om sysselsättning utreds är det av största vikt att
tillsammans med den enskilde klargöra vad behovet, syftet och
målsättningen är. Detta är grunden för att avgöra om det är insatsen
sysselsättning som kan tillgodose behovet eller om det finns andra
insatser som är mer lämpade för att uppnå den enskildes
målsättning. Varje ansökan om sysselsättning ska utgå från en
individuell bedömning utifrån den enskildes livssituation och
behov.
Handläggare behöver ha ett utforskande förhållningssätt gentemot
den enskildes livssituation och behov. Den enskilde kan komma i
kontakt med nämnden i fråga om en ansökan som initialt rör någon
annan insats. Om det framkommer i utredningen att det kan
föreligga behov av flera eller andra insatser bör handläggaren
informera om de insatser som finns att ansöka om. Personer med
psykiskt funktionshinder behöver ofta stöd i att informera sig om
och ta vara på sina rättigheter i samhället. Det kräver att personalen
själva har goda kunskaper om lagstiftning och rättigheter och
stödjer den enskilde i att ta tillvara sina rättigheter.
12
Med utgångspunkt i den enskildes behov, förutsättningar och
önskemål görs en planering och bedömning av behov av
sysselsättnings- och rehabiliteringsinsatser.
13
2.2 Omfattning
Omfattningen på insatsen sysselsättning enligt 11 kap. § 1 SoL i
Stockholms stad delas in i tre tidsintervaller enligt följande:
1-12 timmar/vecka
12 Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser
till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. SOU 2006:100, s. 197.
13 Ibid s. 291.
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
10 (33)
10-24 timmar/vecka
22-40 timmar/vecka
Syftet med intervallerna är främst att stärka rättssäkerheten för den
enskilde och därmed specificera omfattningen på biståndet i beslut
och beställning. Tidsintervallerna överlappar varandra för att den
enskilde ska kunna ha ett flexibelt deltagande och själv kunna välja
hur mycket hen vill gå utan att direkt behöva ett nytt biståndsbeslut.
Vill den enskilde utöka sitt deltagande över intervallgränserna krävs
det en ny bedömning och ett nytt biståndsbeslut.
Vid en ansökan om sysselsättning gör handläggaren en bedömning
utifrån ansökan och vilket behov som framkommit i utredningen.
Därefter fattas ett beslut om bifall, avslag eller delavslag beroende
på behovsbedömningen i förhållande till ansökan.
I samband med bedömningen av biståndets omfattning är det av stor
vikt att ha klargjort den enskildes behov, syfte och målsättning med
insatsen. Handläggaren behöver göra en sammantagen bedömning
av den enskildes livssituation och väga in faktorer som kan påverka
omfattningen på biståndet.
2.3 Beslut och uppföljning
Beslut om sysselsättning fattas enligt 11 kap. § 1 SoL. Hur lång tid
beslutet ska löpa är individuellt, men uppföljning ska ske minst var
sjätte månad. Det finns inga hinder för att fatta exempelvis
årsbeslut, men ändå följa upp insatsen var sjätte månad.
Uppföljning sker med hjälp av uppföljningsdelen i DUR och ska
dokumenteras enligt gängse rutin.
I det fall handläggaren har fattat årsbeslut omprövas inte rätten till
bistånd vid den uppföljning som sker var sjätte månad. Uppföljning
av insatsen bör också ske om den enskildes situation förändras på
ett sådant sätt att det kan ha betydelse för insatsen.
Det är av stor vikt att handläggaren är uppmärksam på om den
enskildes behov, syfte och målsättning har förändrats vid
uppföljningen. Handläggaren behöver då informera den enskilde om
möjligheter att exempelvis byta utförare eller ansöka om annan eller
ytterligare insats.
För vissa insatser kan beslut om insatser även fattas med stöd av 11
kap. 4 § SoL. Se mer i kapitel 4: arbetsrehabiliterande
sysselsättning och gränsdragning i förhållande till särskilda
arbetsmarknadsinriktade insatser.
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
11 (33)
2.4 Ändring av beslut
En myndighet får enligt 37 § förvaltningslagen (FL) ändra ett beslut
som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet
är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter
eller av någon annan anledning. Ett beslut som till sin karaktär är
gynnande för någon enskild part får dock bara ändras till den
enskildes nackdel om
1. det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har
grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas,
2. tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart,
eller
3. felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller
vilseledande uppgifter.
Återkallelseförbehåll kan, förutom i de föreskrifter som beslutet
grundas på, också följa av villkor som anges i beslutet. Det
förutsätts i så fall att förbehållen utformas på ett sätt som uppfyller
rimliga krav på förutsebarhet och är förenliga med kraven på
legalitet, objektivitet och proportionalitet. Det är inte längre möjligt
för en myndighet att utan ändringsförbehåll ändra ett gynnande
beslut i en för den enskilde negativ riktning med hänvisning till en
allmän princip om ”väsentligt ändrade förhållanden”.
14
3. Sysselsättning som insats och
dess innehåll
Sysselsättning och innehållet i biståndet bör ses som en möjlighet
att främja den enskildes återhämtningsprocess, alternativt
upprätthålla förmågor och färdigheter och undvika att dessa minskar
eller försvinner. I bedömningen av rätten till sysselsättning och
vilken typ av sysselsättning som kan vara lämplig är det även av
stor vikt att göra en bedömning av stödbehovet. Socialpsykiatrins
målgrupp är bred, och stödbehovet varierar i omfattning samt vilken
typ av aktiviteter den enskilda individen behöver stöd med.
Målet med sysselsättning är att öka individens livskvalitet och bidra
till återhämtning, men inte alltid att personen ska komma ut på
arbetsmarknaden. Däremot kan åtgärden på sikt ge större möjlighet
till ett arbete. Insatsen sysselsättning kan behöva anpassas om
individens tillstånd och stödbehov förändras. En individ bör ges
möjlighet att pendla mellan kravlös social samvaro, meningsfull
14 Socialstyrelsen (2021) Handläggning och dokumentation- handbok för
socialtjänsten. Art. nummer 2021-12-7658, s. 134
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
12 (33)
sysselsättning, och stöd till arbete eller studier. Daglig aktivitet, en
sysselsättning, är ofta nödvändig för en lyckad behandling och
återanpassning i samhället.15
Hur länge insatsen sysselsättning ska pågå är individuellt, och är en
bedömning som behöver utgå från varje individs specifika
livssituation. Eftersom socialpsykiatrins målgrupp innefattar
individer med olika omfattande stödbehov, finns det personer som
behöver sysselsättning under långa perioder för att upprätthålla och
utveckla förmågor och färdigheter och undvika att dessa minskar
eller försvinner. För andra individer inom målgruppen är det rimligt
att se sysselsättning som ett första steg mot annan typ av aktivitet i
vardagen, ex. arbete. Denna bedömning ska utgå från varje enskild
individs stödbehov, målsättning och förutsättningar.
Sysselsättning kan ses som ett paraplybegrepp, där insatsen rymmer
två inriktningar: socialt inriktad sysselsättning och
arbetsrehabiliterande sysselsättning. Handläggaren har ett ansvar
att i samband med utredningen klargöra den enskildes behov, syfte
och målsättning och utifrån detta vägleda den enskilde i att välja
lämplig utförare.
3.1 Begreppen närvaro, aktivt deltagande,
kognitiv förmåga och social förmåga
Närvaro
Detta begrepp innefattar den enskildes förmågor att närvara på sin
sysselsättningsverksamhet. Detta utgår från om den enskilde är i
behov av exempelvis:
- Stöd i form av påminnelser om vilka dagar och tider hen ska
närvara
Aktivt deltagande
Aktivt deltagande innefattar den enskildes förmåga att aktivt delta i
sin sysselsättningsverksamhet. Detta utgår från om den enskilde är i
behov av exempelvis:
- Stöd i att fullfölja uppgifterna eller aktiviteterna på
sysselsättningsverksamheten
- Stöd i att ta egna initiativ
Kognitiv förmåga
15 Nationella vård- och insatsprogram (vardochinsats.se)34
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
13 (33)
Det är vanligt förekommande att personer inom socialpsykiatrins
målgrupp har olika grader av kognitiva funktionsnedsättningar.
Detta utgår från om den enskilde är i behov av exempelvis:
- Stöd för att förstår hur arbetsuppgifter ska utföras i form av
extra genomgång av instruktioner
- Stöd i att lösa problem som uppstår i utförandet av
aktiviteterna
- Stöd i att fatta beslut
- Stöd i att tillämpa kunskap
- Stöd i att fokusera, uppmärksamhet och koncentration
- Stöd i att beräkna tidsåtgång
Social förmåga
En viktig del i att bevilja sysselsättning är att stärka eller
upprätthålla den sociala förmågan och undvika eller minska
isolering. Detta utgår från om den enskilde är i behov av
exempelvis:
- Stöd i att vistas i sociala sammanhang
- Stöd i att skapa och upprätthålla kontakter med andra
- Stöd i att bryta/minska isolering
3.2 Socialt inriktad sysselsättning
Den sysselsättning som avser social inriktning har som huvudsyfte
att stötta den enskilde till ett aktivt vardagsliv och möjlighet till
social samvaro, utan prestationskrav. Tillsammans med individen
undersöker man vilka aktiviteter utanför hemmet som finns
tillgängliga och som kan vara aktuella. Den enskilde kan behöva
mer eller mindre omfattande stöd i att ingå i sociala sammanhang,
aktivt delta i verksamheten, skapa en fungerande vardagsstruktur
och minska isolering.
Uti
från vad den enskilde uttryckt är behov, syfte och målsättningen
med insatsen kan denna inriktning ses som en möjlighet till aktivitet
för personer som för tillfället inte uttrycker en önskan om att närma
sig arbetsmarknaden eller studera. Syftet är att den enskilde ska ha
en meningsfull aktivitet att fylla sina dagar med.
Det är dock av stor vikt att vara uppmärksam på att den enskildes
behov, syfte och målsättning kan förändras i samband med
uppföljningar och att det i sådana fall kan finnas anledning att
informera om möjligheterna att byta utförare eller insats som bättre
passar den enskildes mål.
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
14 (33)
Den socialt inriktade sysselsättningen kan generellt ge ett mer
omfattande stöd i aktiviteter som rör närvaro, aktivt deltagande,
kognitiv förmåga och social förmåga. Personalen på
sysselsättningen kan också behöva vara behjälpliga med och stötta
den enskilde i att använda eventuella hjälpmedel som hen har. Vid
en bedömning om sysselsättning kan det finnas anledning att ta
ställning till om det finns ett stödbehov inom ramen för samtliga
eller några av dessa områden.
Det finns inga krav på att den enskilde ska uppbära varaktig
sjukersättning eller aktivitetsersättning för att beviljas denna insats.
Det finns heller inga krav på läkarintyg med sjukskrivning eller
läkarutlåtanden med fastställd diagnos. Bedömningen om rätten till
bistånd ska alltid utgå från en helhetssyn avseende den enskildes
livssituation och behov.
3.3 Arbetsrehabiliterande sysselsättning
Personer med psykiskt funktionshinder har en svag förankring på
arbetsmarknaden, stora svårigheter att få tillgång till rehabiliterande
insatser och meningsfull sysselsättning och hänvisas alltför ofta till
passivitet och inaktivitet.
16 Rehabilitering och återgång till eller att
påbörja arbete eller studier är en avgörande fråga för att
förhållandena för personer med psykiskt funktionshinder i realiteten
ska kunna utvecklas och normaliseras.
17
Den del av sysselsättningsinsatsen som avser arbetsrehabilitering
syftar till att erbjuda personer inom socialpsykiatrins målgrupp att
närma sig arbetsmarknaden eller påbörja studier.
Utifrån vad den enskilde uttryckt är behov, syfte och målsättningen
med insatsen kan denna inriktning ses som en möjlighet till aktivitet
för personer som uttrycker en önskan om att närma sig
arbetsmarknaden eller studera. Insatsen bygger på vilja och
motivation, och även personer med stort stödbehov i övriga
livsområden kan bli aktuella för arbetsrehabiliterande
sysselsättning. Det är därför av stor vikt att handläggare frågar vad
den enskilde önskar uppnå med sitt deltagande i sysselsättning.
Den arbetsrehabiliterande sysselsättningen skiljer sig i syfte och
innehåll från socialt inriktad sysselsättning. Målet med denna typ av
sysselsättning är en möjlighet för enskilda individer inom
socialpsykiatrins målgrupp att närma sig arbetsmarknaden. Den
16 Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser
till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. SOU 2006:100, s. 24.
17 Ibid, s. 205.
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
15 (33)
enskilde kan behöva stöd i sammanhang som rör närvaro, aktivt
deltagande, kognitiv förmåga och social förmåga. Utöver detta
innehåller insatsen mer arbetsrehabiliterande inslag så som
kartläggning av den enskildes förmågor och intressen, samverkan
med andra myndigheter (ex. Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan) samt ekonomisk rådgivning.
Till följd av att den arbetsrehabiliterande sysselsättningen skiljer sig
från socialt inriktad sysselsättning i innehåll och utförande, är
rekommendationen att personer som önskar och har förmåga
uppmuntras till att delta i större utsträckning på sina
sysselsättningsverksamheter och därmed placeras i de övre
tidsintervallerna. Insatsen innehåller även olika förberedande
aktiviteter och samordning vilka räknas som en del av insatstiden,
vilket innebär att utförare av denna typ av insatser lägger ner mer
tid och resurser på själva utförandet och stödet. Bedömningen om
vilken intervall den enskilde bör placeras är individuell och behöver
ha sin utgångspunkt i den enskildes ansökan och följande
behovsbedömning.
I en process där en person tidigare deltagit i socialt inriktad
sysselsättning och sedan ska ta steget vidare till
arbetsrehabiliterande sysselsättning, alternativt ta del av stadens
kommunala arbetsmarknadsinsatser eller särskilt individanpassad
stödinsats för att underlätta arbete eller studier, kan det finnas
anledning att se över möjligheterna för den enskilde att under en
övergångsperiod behålla sin sysselsättningsplats parallellt med att
hen påbörjar en process mot att närma sig arbetsmarknaden/börja
studera. Hur lång denna period bör vara är en individuell
bedömningsfråga.
Anledningen till att det kan finnas skäl till att göra en individuell
bedömning i dessa fall är att personerna ofta deltagit länge i sin
sysselsättningsverksamhet som har kommit att bli en trygg och
välkänd plats för dem. Att ges möjlighet att fortsätta gå dit kan
skapa förutsättningar för en mer lyckad övergång till
arbetsrehabiliterande insatser, kommunala arbetsmarknadsinsatser
eller särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete
eller studier och på så sätt främja den enskildes
återhämtningsprocess, öka delaktigheten i samhället på samma
villkor som andra samt möjliggöra för den enskilde att nå sina mål.
Stadens olika insatser ska alltså inte ses som en stegvis process där
den ena insatsen föregår den andra. Att delta i stadens kommunala
arbetsmarknadsinsatser, erhålla individpassat stöd till arbete eller
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
16 (33)
studier eller delta arbetsrehabiliterande sysselsättning förutsätter
inte ett tidigare deltagande i en förberedande insats. Däremot
överlappar insatserna delvis varandra och olika aktörer i staden
ansvarar för de olika insatserna. En viss överlappning och
flexibilitet i när ansvar går över från en part till en annan samt
parallellt stöd är av stor vikt.
4. Arbetsrehabiliterande
sysselsättning och gränsdragning
i förhållande till särskilda
arbetsmarknadsinriktade insatser
Stadens kommunala arbetsmarknadsinsatser har placerats
organisatoriskt inom ramen för arbetsmarknadsförvaltningen och till
stor del inom Jobbtorg Stockholm. Dessa åtgärder ges som stöd till
personer som söker försörjningsstöd och behöver hjälp att komma
in på arbetsmarknaden eller förbättra sina möjligheter att få ett
arbete. Därutöver kan arbetsmarknadsförvaltningen genom Jobbtorg
erbjuda särskilda arbetsmarknadsinriktade insatser till personer
inom socialpsykiatrin. För dessa senare nämnda insatser krävs
biståndsbeslut enligt 11 kap. 4 § SoL.
4.1 Stadens definition av kommunala
arbetsmarknadsinsatser
Med stadens kommunala arbetsmarknadsinriktade insatser avses
insatser och stöd riktade till den enskilde med tydligt fokus på
arbete eller studie och ett primärt syfte att den enskilde ska komma i
arbete eller börja studera. Vissa kommunala arbetsmarknadsinsatser
kan uppfattas ha liknande innehåll som sysselsättning inom
valfrihetssystemet. Det beror på att sysselsättning som insats har
kommit att innehålla både traditionell sysselsättning och
arbetsrehabiliterande sysselsättning.
Staden särskiljer däremot i definition och ansvarsfördelning mellan
sysselsättning och kommunala arbetsmarknadsinsatser.
Den arbetsrehabiliterande sysselsättningen erbjuds till personer i
målgruppen som uttryckt en önskan om att närma sig
arbetsmarknaden eller studera, men fortfarande har ett stödbehov
inom vissa aktiviteter och står längre ifrån arbetsmarknaden. I
frågan om man ska erbjuda den enskilde arbetsrehabiliterande
sysselsättning eller särskilt individanpassad stödinsats för att
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
17 (33)
underlätta arbete eller studier inom ramen för Jobbtorg är det alltså
den enskildes stödbehov som avgör. Arbetsrehabiliterande
sysselsättning ges till personer som bedöms ha större stödbehov än
vad Jobbtorg Stockholm tillhandahåller.
Det finns inga krav på att den enskilde ska uppbära varaktig
sjukersättning eller aktivitetsersättning för att beviljas
arbetsrehabiliterande sysselsättning. Det finns inga krav på
läkarintyg med sjukskrivning eller läkarutlåtanden med fastställd
diagnos. Det finns inga krav på att deltagande i
arbetsrehabiliterande sysselsättning ska vara ett villkor för
erhållandet av försörjningsstöd. Bedömningen om rätten till bistånd
ska alltid utgå från en helhetssyn avseende den enskildes
livssituation, behov och målsättning.
Det finns inte heller några krav på att den enskilde ska vara
inskriven på Arbetsförmedlingen för att erhålla denna insats. Finns
det en kontakt med Arbetsförmedlingen och/eller Försäkringskassan
är det lämpligt att dessa samverkanspartners involveras i
planeringen.
4.2 Möjlighet att bevilja särskilt
individanpassad stödinsats för att underlätta
arbete eller studier
4.2.1 Skrivelser om kommunens möjligheter och
skyldigheter enligt SoL
Utöver den biståndsbedömda sysselsättningen som finns inom
ramen för de socialpsykiatriska insatserna i valfrihetssystemet, har
staden möjlighet att bevilja särskilt individanpassad stödinsats för
att underlätta arbete eller studier enligt 11 kap. 4 § SoL.
11 kap. 1 § i SoL reglerar rätten till bistånd enligt följande
formulering:
Utifrån denna paragraf bedöms och utreds sysselsättning inom
socialpsykiatrin.
”En enskild som inte själv kan tillgodose sina personliga behov och
inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt att få
insatser av socialnämnden för dessa behov.
Den enskilde ska tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden genom
insatserna”
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
18 (33)
Inom ramen för SoL finns även möjligheter för kommuner att
bevilja bistånd enligt 11 kap. 4 §:
Kommunen har därmed en möjlighet att ge bistånd med stöd av 11
kap. 4 § SoL. Att ge bistånd är i det fallet således en möjlighet, inte
en skyldighet, för kommunen.
Bestämmelsen i 11 kap. 4 § SoL medför inte någon rättighet för den
enskilde, utan endast en befogenhet för kommunerna att ge bistånd
utöver sitt ansvar enligt 11 kap. 1 § SoL. Med stöd av 11 kap. 4 §
SoL kan kommunfullmäktige besluta att personer med visst behov
kan få viss insats som är ett komplement till insats som beviljas med
stöd av 11 kap. 1 § SoL. Beslut om insatser med stöd av 11 kap. 4 §
SoL kan inte prövas genom förvaltningsbesvär utan endast i form av
laglighetsprövning enligt kommunallagen. Den enskildes rätt att få
sin ansökan om stöd enligt 11 kap. 4 § SoL prövade av domstol är
därför begränsad i förhållande till ärenden enligt 11 kap. 1 § SoL,
genom att domstolen inte prövar beslutet i sak utan endast om det är
rätt i ett formellt hänseende.
Att bevilja särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta
arbete eller studier omfattas normalt inte av rätten till bistånd enligt
11 kap 1 § SoL. Av JO:s praxis framgår att ett beslut om insats som
motsvarar den tidigare 4 kap. 2 § SoL (numera 11 kap. 4 § SoL) ska
föregås av ett beslut om avslag på ansökan om insats enligt 11 kap.
1 § SoL. Detta för att säkerställa att den enskilde får ett
överklagbart beslut genom förvaltningsbesvär.
När en ansökan om särskilt individanpassad stödinsats för att
underlätta arbete eller studier enligt 11 kap. 4 § SoL beviljas, ska
den ha föregåtts av ett beslut att avslå ansökan enligt 11 kap. 1 §
SoL.
4.2.2 Ansökan, utredning och beslut enligt 11 kap. 4 §
SoL
Skillnaden mellan insatsen särskilt individanpassad stödinsats för
att underlätta arbete eller studier och sysselsättning inom
socialpsykiatrin är att särskilt individanpassad stödinsats för att
underlätta arbete eller studier har ett tydligt och primärt fokus på
arbete eller studier. Denna insats kan ses som en möjlighet för
personer som uttrycker en vilja att arbeta eller studera, med
”Socialnämnden får ge insatser för att tillgodose personliga behov
utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det”
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
19 (33)
aktualitet inom socialpsykiatrin, att delta i kommunala
arbetsmarknadsinsatser. Det kan också vara en möjlighet för
personer som har biståndsbedömd sysselsättning att parallellt delta i
kommunala arbetsmarknadsinsatser samtidigt som de deltar i sin
sysselsättningsverksamhet.
Läs mer om individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller
studier i Riktlinjer avseende individanpassad stödinsats för att
underlätta arbete eller studier enligt 4 kap. § 2 SoL.
4.2.3 Handläggning och kriterier
Handläggningsprocessen avseende ansökan om särskilt
individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier är i
grunden densamma som för övriga insatser. Ansökan ska utredas
enligt DUR och en utredning ska sammanställas som grund till
beslutet. Skillnaden är att beslutet först formuleras som ett avslag
enligt 11 kap. 1 SoL, för att sedan beviljas enligt 11 kap. 4 § SoL.
Följande krav behöver uppfyllas för att beviljas särskilt
individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier
enligt 11 kap. 4 § SoL:
- Den enskilde ska ha en pågående kontakt med
specialistpsykiatrin vid ansökningstillfället.
- Den enskildes primära mål är arbete eller studier.
- Den enskilde har varaktiga stödbehov som innebär att den
enskilde inte kan finna, få och behålla ett arbete på egen
hand.
- Den enskilde har en önskan om att arbeta eller studera. Den
enskilde är införstådd i vad som krävs och är beredd att
lägga ner det arbete som krävs för att nå arbete eller studier.
- Den enskilde samtycker till att insatsen samordnas med
specialistpsykiatrin.
- Den enskilde bedöms kunna börja arbeta inom ramen för
insatsen tillsammans med arbetsspecialist. Denna
bedömning görs av handläggare efter inhämtad bedömning
från arbetsspecialisten på Jobbtorg.
- Lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd bedöms inte kunna
erbjudas av Arbetsförmedlingen.
4.2.4 Behov, syfte och målsättning styr
Beviljande av insats i form av individanpassat stöd till arbete eller
studier behöver utgå från en individuell bedömning av stödbehov
och målsättning. Vid en utredning av ansökan om individanpassat
stöd till arbete eller studier är det av stor vikt att handläggaren
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
20 (33)
kartlägger den enskildes behov, syfte och målsättning med önskad
insats. En dialog behöver föras med den enskilde för att se till att
rätt insats beviljas i rätt tid. Handläggaren behöver ha ett
utforskande och motiverande förhållningssätt, samt ta den enskildes
motivation och önskemål i beaktande.
4.2.5 Tidsbegränsning
Hur lång tid insatsen ska pågå utgår från en individuell bedömning.
Stadens rekommendation är att socialpsykiatriska insatser följs upp
var sjätte månad tillsammans med den enskilde och utförare. Om
någon av parterna påkallar det, kan uppföljning behöva ske oftare.
Det är också viktigt att skilja på uppföljning av insats och
uppföljning av rätten till bistånd. Uppföljning av insatsens innehåll
och utförande sker som minst var sjätte månad.
4.2.6 Laglighetsprövning
Beslut enligt 11 kap. 4 § SoL kan inte prövas via
förva
ltningsbesvär. Det innebär att beslutets materiella innehåll inte
kan prövas. Beslutet kan däremot laglighetsprövas. Förutsättningen
för att ett beslut ska kunna överklagas genom laglighetsprövning
enligt kommunallagen (2017:725), KL, är att det inte kan
överklagas med förvaltningsbesvär enligt någon annan lag eller
författning.18 Vid laglighetsprövningen avgör domstolen om
beslutet strider mot någon lag eller författning, till exempel genom
att det har begåtts något formellt fel eller om kommunen har
överskridit sina befogenheter. Mer information om detta finns i 13
kap. KL.
4.2.7 Ändringsförbehåll
Huvudr
egeln är att gynnande förvaltningsbeslut inte kan ändras till
den enskildes nackdel eller återkallas. Det innebär att en enskild,
som t.ex. har beviljats bistånd enligt SoL ska kunna förlita sig på att
beslutet inte ändras. Den enskilde har ett behov av att känna
trygghet och kontinuitet för att kunna planera sin situation.
19
I beslut som fattas enligt 11 kap. 4 § SoL och som enbart kan
laglighetsprövas är bestämmelserna 37 § FL om ändring av beslut
inte tillämplig, men för den enskildes rättssäkerhet bör
tillämpningen ändå utgå från motsvarande förutsättningar. Ett
gynnande beslut kan då som huvudregel bara ändras om beslutet
innehåller ett ändringsförbehåll. Beslutet om särskilt
individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier
18 Socialstyrelsen (2021) Handläggning och dokumentation- handbok för
socialtjänsten. Art. nummer 2021-12-7658, s. 144
19 Ibid, s. 134
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
21 (33)
enligt 11 kap. 4 § SoL bör därför, om det är lämpligt i det enskilda
fallet, innehålla ett ändringsförbehåll. Ett beslut om rätt till insats
ska då endast ändras om det sker på grund av väsentligt ändrade
förhållanden.
5. Samordning och samverkan
med andra aktörer
För att vara säker på att en rehabiliteringsprocess initieras för
enskilda personer med psykiskt funktionshinder har alla
myndighetsföreträdare uppdraget att identifiera personer i
målgruppen med behov av arbetsrehabilitering.
20
Det är viktigt att alla personer och företrädare för myndigheter som
är relevanta för den enskildes rehabiliteringsprocess finns med i
planeringen. Det kan vara socialtjänsten, om den enskilde behöver
hjälp och stöd i t.ex. boendet, komma upp på morgonen eller med
att sköta sin hygien. Det kan vara psykiatripersonal som behöver
anpassa medicindelning eller terapitillfällen för att behandlingen
ska fungera för den enskilde. Arbetsförmedlingen bör vara med i
olika skeden av processen för att diskutera möjligheten till skyddad
anställning, eller andra arbetsmarknadspolitiska program som kan
vara aktuella.
Utöver detta kan det finnas närstående, arbetsgivare eller andra som
är relevanta för rehabiliteringsprocessen. Insatserna ska planeras i
nära samverkan med samtliga myndigheter utifrån de utredningar
som gjorts och de behov och önskemål den enskilde har.
21
Sammanfattningsvis ska planeringen göras med den enskildes
behov och önskemål i centrum, och med en samlad bild av resurser
och behov av stöd.
22
5.1 FINSAM och Samordningsförbundet
Stockholms stad
Samordningsförbundet i Stockholms stad är ett finansiellt
samordningsförbund inom rehabiliteringsområdet. Förbundet ägs av
Stockholms stad, Försäkringskassan, Region Stockholm och
Arbetsförmedlingen. Samordningsförbundet Stockholms stad ska
komplettera ordinarie verksamheter och bidra till att skapa en
20 Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser
till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. SOU 2006:100, s. 277.
21 Ibid, s. 270.
22 Ibid, s. 280.
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
22 (33)
struktur så att samverkan mellan myndigheterna fungerar över tid.
Genom Samordningsförbundet Stockholms stad kan parterna
gemensamt bygga mer strukturerade och hållbara former för
samverkan, främja metodutveckling och skapa fler aktiviteter som
ger målgruppen ökade möjligheter att utveckla sin arbetsförmåga
och bli oberoende genom egen försörjning.
Inom ramen för Samordningsförbundet Stockholms stad finns ett
antal insatser med syfte att stötta enskilda individer att närma sig
arbetsmarknaden. När en person ansöker om sysselsättning kan det
finnas anledning för handläggaren att undersöka om det finns
relevanta insatser via Samordningsförbundet Stockholms stad som
kan vara aktuella för den enskilde att delta i.
5.2 Försäkringskassan
Försäkringskassan är en statlig myndighet som arbetar på uppdrag
av regeringen. Myndighetens uppdrag inom sjukförsäkringen är att
ge rätt ersättning till rätt person.
5.2.1 Försäkringskassans samordningsansvar
Försäkringskassan samordnar den arbetslivsinriktade
rehabi
literingen inom sjukförsäkringsområdet. Genom att skaffa sig
en helhetssyn kan Försäkringskassan samordna insatserna från olika
aktörer och använda dem effektivt för att ge det stöd som den
enskilde behöver. Om man inte har en arbetsgivare är det
Försäkringskassan som ansvar för samordning av de
arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatserna.23
Samordning av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser innebär att
Försäkringskassan samlar in underlag för att kunna ta ställning till
vilka behov av insatser den enskilde har. Utifrån detta görs en plan
tillsammans med den enskilde och ser till att insatserna kommer
igång.
Förs
äkringskassan avgör vilka insatser och rehabiliteringsaktörer
som är aktuella utifrån den enskildes behov. Oftast är det
Arbetsförmedlingen, kommunen och hälso- och sjukvården.
Försäkringskassan ska verka för att aktörerna genomför de insatser
som ligger inom sina verksamhetsområden. Respektive aktör
ansvarar sedan för att genomföra och bekosta insatserna.
Personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning behöver
ett individanpassat och samlat stöd av psykiatrin, socialtjänsten,
23 Samordning av rehabiliteringsinsatser hos Försäkringskassan -
Kunskapsguiden
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
23 (33)
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att de ska komma ut
i arbetslivet. Därför måste de inblandade myndigheterna samarbeta
på lokal nivå och känna till varandras uppdrag och arbetssätt.
24
5.2.2 Samordnad rehabilitering
Inom ramen för Försäkringskassans arbete med
rehabiliteringsprocesser finns möjlighet för enskilda personer att
ansöka om samordnad rehabilitering. En ansökan om samordnad
rehabilitering ska vara skriftlig och ställd till Försäkringskassan.
Även handläggare på Försäkringskassan kan ta initiativ till detta.
Om
den enskilde har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering för t
kunna återfå arbetsförmågan kan hen ansöka samordning av
rehabiliteringsinsatser hos Försäkringskassan. Förutsättningen för
att beviljas detta är att arbetsförmågan är nedsatt. Försäkringskassan
ska då klarlägga den enskildes behov av rehabilitering och se till att
de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering vidtas.
Försäkringskassan ska vid behov samverka med andra
rehabiliteringsaktörer, till exempel vården, Arbetsförmedlingen,
socialtjänsten och verka för att var och en inom sitt ansvarsområde
vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering.
Försäkringskassan tillhandahåller inte själv några
rehabiliteringsåtgärder.
25 Även en person som saknar
sjukpenninggrundande inkomst kan ha rätt till samordnad
rehabilitering.
26
Syftet med samordnad rehabilitering är att den enskilde ska få
tillbaka arbetsförmågan och förutsättningar för att försörja sig själv
genom förvärvsarbete. Med rehabilitering avses alltså
arbetslivsinriktad rehabilitering. Försäkringskassan ska i samråd
med den enskilde se till att behovet av rehabilitering klarläggs och
att rehabiliteringsåtgärder påbörjas så snart som möjligt.27
För mer information om samordnar rehabilitering, se
Försäkringskassan webbplats.
5.3 Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen har huvudansvaret för insatser mot arbetslöshet
och är en viktig samverkanspart när det gäller stöd och insatser för
att arbetslösa personer ska bli självförsörjande. Arbetsförmedlingen
24 Samordning av rehabiliteringsinsatser hos Försäkringskassan - Kunskapsguiden
25 Samordning av rehabiliteringsinsatser hos Försäkringskassan - Kunskapsguiden
26 En person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom men som saknar
SGI, sjukpenningsgrundande inkomst, kan inte få sjukpenning eller
rehabiliteringsersättning.
27 30 kap. 9 och 11 §§ SFB, Socialförsäkringsbalken.
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
24 (33)
erbjuder service och tjänster till arbetssökande och arbetsgivare.
Arbetsförmedlingens uppdrag handlar i grunden om att bidra till en
väl fungerande arbetsmarknad. En viktig uppgift är också att rusta
de som står långt ifrån arbetsmarknaden för att förhindra utslagning
och öka sysselsättningen.28
För personer som har en funktionsnedsättning finns det olika typer
av stöd inom ramen för Arbetsförmedlingens verksamheter som
syftar till att förbättra den enskildes möjligheter på
arbetsmarknaden. Om den enskilde har en kontakt på
Arbetsförmedlingen är det av stor vikt att planeringen för att närma
sig eller återgå till arbete/studier görs tillsammans med ansvarig
handläggare på Arbetsförmedlingen.
För mer information om det stöd Arbetsförmedlingen erbjuder, se
Arbetsförmedlingen webbplats.
28 Arbetsförmedlingen – uppdrag, service och tjänster - Kunskapsguiden
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
25 (33)
Bilaga 1. Utrednings- och
planeringsprocessen i korthet
1. Ansökan
• Ansökan om sysselsättning eller särskilt individanpassad
stödinsats för att underlätta arbete eller studier inkommer
• Fastställ målgruppstillhörighet enligt stadens definition för
målgruppen inom socialpsykiatrin.
• Utred rätten till bistånd och stödbehov enligt
utredningsinstrumentet DUR. Handläggare rekommenderas
att ställa fördjupade frågor avseende livsområdena arbete,
utbildning och sysselsättning, intressen (fritid och
aktiviteter), psykisk hälsa och vardagsaktiviteter (ADL) när
en ansökan om sysselsättning eller individanpassat stöd till
arbete eller studier utreds.
• Klargör behov, syfte och målsättning tillsammans med den
enskilde inom ramen för DUR-utredningen.
• Om ansökan rör särskilt individanpassad stödinsats för att
underlätta arbete eller studier: se separat process i bilaga 2.
• Klargör hur behoven kan tillgodoses.
• Gör en sammantagen bedömning avseende andra aktörers
ansvar i kombination med stödbehovet.
• Om ansökan rör sysselsättning enligt SoL 11 kap. 1 § gör en
bedömning utifrån ansökan och stödbehov hur mycket den
enskilde ges möjlighet att delta i sin
sysselsättningsverksamhet (utifrån stadens intervaller).
2. Fatta beslut
• Om ansökan rör sysselsättning enligt SoL (2025:400): beslut
fattas enligt 11 kap. 1 § SoL.
• Beslutet ska motiveras.
• Vid avslag eller delavslag: informera den enskilde om rätten
att överklaga och var vid behov behjälplig i
överklagningsprocessen.
• Om ansökan rör särskilt individanpassad stödinsats för att
underlätta arbete eller studier: beslut att avslå enligt 11 kap.
1 § SoL. Beslut att bevilja enligt 11 kap. 4 § SoL.
2.1 Vid bifall – planera för socialt inriktad sysselsättning
• Utifrån den enskildes behov, syfte och målsättning – var
behjälplig med att välja utförare om den enskilde önskar.
• Skicka beställning till utföraren.
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
26 (33)
• Genomförandeplan sa ha inkommit från utföraren inom 15
dagar ifrån det att beställningen har skickats. Se över
genomförandeplanen och säkerställ att den stämmer överens
med beställningen.
• Samverka och planera tillsammans med ex. vårdkontakter,
anhöriga och/eller andra relevanta samverkansaktörer om att
insatsen påbörjas - vid behov och om den enskilde
samtycker kan det vara lämpligt att upprätta en samordnad
individuell plan (SIP).
• Informera om att uppföljning sker var sjätte månad.
2.2 Vid bifall – planera för arbetsrehabiliterande
sysselsättning
• Utifrån den enskildes behov, syfte och målsättning – var
behjälplig med att välja utförare om den enskilde önskar.
• Samverka och planera tillsammans med ex.
Arbetsförmedling, Försäkringskassa, anhöriga och
vårdkontakter om att insatsen påbörjas – vid behov och om
den enskilde samtycker kan det vara lämpligt att upprätta en
samordnad individuell plan (SIP).
• Skicka beställning till utförare.
• Genomförandeplan sa ha inkommit från utföraren inom 15
dagar ifrån det att beställningen har skickats. Se över
genomförandeplanen och säkerställ att den stämmer överens
med beställningen.
• Informera om att uppföljning sker var sjätte månad.
2.3 Vid bifall – planera för särskilt individanpassad
stödinsats för att underlätta arbete eller studier
• Planera in ett flerpartsmöte med Jobbtorg via
funktionsbrevlåda alfa@stockholm.se.
• Samverka och planera tillsammans med ex.
Arbetsförmedling, Försäkringskassa, anhöriga och
vårdkontakter om att insatsen påbörjas – vid behov och om
den enskilde samtycker kan det vara lämpligt att upprätta en
samordnad individuell plan (SIP).
• Skicka beställning till Alfa.
• Genomförandeplan sa ha inkommit från utföraren inom 15
dagar ifrån det att beställningen har skickats. Se över
genomförandeplanen och säkerställ att den stämmer överens
med beställningen.
• Informera om att uppföljning sker var sjätte månad.
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
27 (33)
3. Uppföljning
• Efter sex månader följs insatsen upp med hjälp av
uppföljningsdelen i DUR
• Följ upp om behov, syfte och målsättning kvarstår eller om
det skett förändringar
• Gör vid behov en ny bedömning avseende rätten till bistånd
• Gör vid behov en ny bedömning avseende omfattningen på
biståndet
• Var vid behov behjälplig med att byta utförare som bättre
passar den enskildes önskemål
• Revidera vid behov SIP tillsammans med övriga aktörer
• Om insatsen fortsätter – skicka ny, uppdaterad beställning.
• Genomförandeplan sa ha inkommit från utföraren inom 15
dagar ifrån det att beställningen har skickats. Se över
genomförandeplanen och säkerställ att den stämmer överens
med beställningen.
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
28 (33)
Bilaga 2. Processbeskrivning
ingång till Jobbtorg från
socialpsykiatrin
1. Ansökan och inledande av utredning
När ansökan om särskilt individanpassad stödinsats för att
underlätta arbete eller studier inkommer till stadsdelsnämnden
inleds utredning enligt 14 kap. 2 § socialtjänstlagen.
Handläggare ansvarar för att informera den enskilde om
handläggningsprocessen samt om utredningens syfte och
genomförande. Den enskilde ska ges möjlighet att vara delaktig i
utredningens genomförande. Handläggaren gör en initial
bedömning av målgruppstillhörighet utifrån stadens definition av
socialpsykiatrins målgrupp och om förutsättningar finns för fortsatt
utredning enligt gällande kriterier.
2. Samverkans- och utredningsstart
(gemensamt möte)
I samband med att utredning inleds genomförs ett gemensamt möte
mellan handläggare, Alfa och den enskilde. Mötet utgör
startpunkten för utredningsprocessen och har en samlande funktion
där information, förväntningar och förutsättningar tydliggörs för
samtliga parter.
Detta möte utgör inte ett beslutstillfälle. Det slutgiltiga beslutet
fattas av biståndshandläggare efter avslutad utredning. Bedömning
av insatsens lämplighet ska så långt som möjligt ske i samråd
mellan biståndshandläggare och Alfa.
Inför mötet ansvarar biståndshandläggaren för att ha gjort en första
bedömning av målgruppstillhörighet samt att säkerställa att
grundläggande kriterier för insatsen bedöms vara uppfyllda.
Syftet med mötet är att:
• ge en gemensam bild av insatsens innehåll och ramar
• tydliggöra den enskildes behov, mål och förutsättningar
• skapa samsyn mellan handläggare, Alfa och den enskilde
• ge underlag för fortsatt utredning och planering
• säkerställa en fungerande samverkan tidigt i processen
• ge fördjupad information om insatsen,
• tydliggöra förväntningar och kriterier,
• samt skapa underlag för fortsatt bedömning.
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
29 (33)
Mötesförfrågan skickas till Alfa av ansvarig handläggare till
alfa@stockholm.se.
3. Utredning enligt DUR
Ansökningar som inkommer till socialtjänsten ska utredas. Alla
utredningar inom socialpsykiatrin görs med stadens
utredningsinstrument DUR. Utredningen ska ge underlag för
bedömning av om den enskilde tillhör målgruppen och har behov av
insatsen. I utredningen ska det framgå att den enskilde uppfyller
kriterierna för särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta
arbete eller studier. Detta ska dokumenteras i utredningen.
Utredningen ska ge en helhetsbild av individens situation och
innehålla relevant information som kan påverka planering och
genomförande av insatsen. I utredningen ska även framgå
information kring den enskildes motivation och målsättning med
insatsen.
4. Beslut
Efter avslutad utredning fattas beslut enligt 11 kap. 4 §
socialtjänstlagen.
Se mer information om tillvägagångssätt i bilaga
1.
Beslut fattas av handläggare och baseras på utredningens samlade
underlag samt genomförd samverkan.
5. Beställning
Vid beviljad insats upprättas beställning till Alfa enligt av staden
fastställd mall.
Beställningen ska ge en sammanhållen bild av den enskildes
situation och utgöra underlag för planering och genomförande av
insatsen.
Den ska, när det är relevant, omfatta:
• arbetslivs- och utbildningsbakgrund
• försörjningssituation
• hälsa och vårdkontakter
• social situation
• myndighetskontakter och samverkan
• risk- och sårbarhetsaspekter
• den enskildes mål och motivation
• praktiska förutsättningar för kontakt och genomförande
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
30 (33)
För mer information om vad en beställning ska innehålla, se
Socialstyrelsens Handläggning och dokumentation – en
handbok för socialtjänsten. Se även mer information i bilaga 3 -
Stöd vid upprättande av uppdrag till utförare (ALFA).
6. Genomförandeplan
När beslut fattats och beställning inkommit till Alfa kontaktas den
enskilde av arbetsspecialist för uppstartsmöte och planering av
insatsen.
Genomförandeplan upprättas av Alfa tillsammans med den enskilde
och dokumenteras i ParaSol.
Genomförandeplanen ska utformas utifrån individens aktuella mål,
behov och förutsättningar. Planen kan vid behov utvecklas och
förtydligas efter inledande kartläggningsperiod för att bättre spegla
individens situation och målsättning.
Alfa ska delge ansvarig handläggare genomförandeplan inom 15
dagar. Handläggare delges genomförandeplanen i sociala system.
När genomförandeplan inkommit betraktas insatsen som påbörjad.
7. Verkställighet
Under praktik, arbete eller studier erbjuds den enskilde individuellt
anpassat stöd och regelbunden uppföljning.
Samverkan mellan Alfa, handläggare, psykiatri och övriga nätverk
ska eftersträvas för att skapa hållbara förutsättningar för arbete eller
studier.
Behov av SIP ska övervägas tidigt i processen, särskilt när flera
aktörer är involverade. Detta är i linje med IPS-metodens
grundprincip om integrerad samverkan med psykiatrisk vård.
Vid förändringar i individens situation eller om insatsen inte
fungerar som planerat ska tidig återkoppling ske mellan Alfa och
handläggare.
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
31 (33)
8. Uppföljning
Uppföljning av insatsen sker som huvudregel minst var sjätte
månad eller tidigare vid behov.
Handläggaren har huvudansvar för att initiera uppföljning, men
även arbetsspecialist på Alfa kan initiera uppföljning vid behov.
Inför nytt beslut ska gemensam uppföljning genomföras
tillsammans med den enskilde och berörda aktörer.
Under pågående insats ska löpande återkoppling ske mellan
arbetsspecialist på Alfa och handläggare vid större förändringar,
exempelvis:
• praktik,
• arbete,
• studier,
• bristande motivation,
• frånvaro,
• eller förändrad hälsosituation.
9. Avslut
Insatsen avslutas när den enskildes behov av stöd inte längre
föreligger eller när annat stöd eller insats blir aktuellt.
Avslut planeras tillsammans med den enskilde och relevanta aktörer
i nätverket.
Vid behov kan efterstöd erbjudas via Alfa efter avslutad insats.
Vid förändrad situation hos den enskilde under pågående insats ska
detta omgående kommuniceras mellan Alfa och handläggare.
Handläggare ansvarar för att ta ställning till eventuell anpassning
eller planering mot annan insats.
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
32 (33)
Bilaga 3. Stöd vid upprättande av
beställning till Alfa
Syfte
Denna bilaga är ett stöd vid upprättande av uppdrag till utförare.
Syftet är att ge vägledning om vilken information som kan vara
relevant att inkludera i beställningen.
Grundprincip
Uppdraget ska ge utföraren ett relevant och tillräckligt underlag för
genomförandet av insatsen. Endast information som är nödvändig
för utförandet ska ingå, medan övrigt utredningsmaterial och
helhetsbedömningar inte behöver återges i beställningen.
1. Information som alltid är relevant att
överväga att inkludera
Följande information är normalt relevant för planering och
genomförande av insatsen:
• arbetslivs- och utbildningsbakgrund
• aktuell försörjningssituation
• pågående myndighetskontakter (t.ex. Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan)
• relevanta vårdkontakter (ex. psykiatri, rättspsykiatri,
primärvård)
• övergripande social situation i den mån den påverkar
insatsen
• identifierade stödbehov kopplade till arbete eller studier
• den enskildes mål och motivation
2. Information som kan inkluderas vid behov
Följande uppgifter ska endast tas med om de bedöms ha betydelse
för genomförandet:
• tidigare insatser eller erfarenheter som är relevanta för
planeringen
• kommunikationssätt eller praktiska kontaktförutsättningar
• risk- och sårbarhetsfaktorer som påverkar deltagande eller
genomförande
• behov av samverkan med andra aktörer
• uppgifter från andra myndigheter som har betydelse för
insatsen
Tillämpningsanvisningar för sysselsättning och särskild
individanpassat stödinsats för att underlätta arbete och studier inom
socialpsykiatrin
33 (33)
3. Information som normalt inte ska ingå
Följande uppgifter ska inte tas med i uppdraget om de inte har
direkt betydelse för genomförandet:
• fullständig historik från utredningen
• uppgifter som saknar koppling till insatsens genomförande
• detaljer som enbart ingår i DUR och inte påverkar utförarens
arbete
• upprepning av utredningens helhetsbedömning
4. Bedömningsfråga inför varje uppgift
Inför upprättande av uppdrag ska handläggaren pröva:
Har denna information betydelse för hur utföraren ska planera,
genomföra eller anpassa insatsen?
• Om ja → uppgiften kan ingå
• Om nej → uppgiften ska inte ingå i uppdraget
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.