Cirka 400 bostäder föreslås vid Kistagången i Kista
En detaljplan föreslås göra om en del av kontorsfastigheten Isafjord 4 vid Kistagången i Kista till omkring 400 bostäder, med bland annat handel, verksamhetslokaler, vuxenutbildning och vårdboende. Järva stadsdelsförvaltning är i huvudsak positiv, men lyfter att det finns få grönområden nära platsen och att någon grundskola inte väntas byggas i närområdet inom 10–15 år.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-11-26. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.
Från originalhandlingen
Förslaget till detaljplan innebär att en del av fastigheten Isafjord 4 i Kista får ny användning, från dagens kontor föreslås en omvandling till bostäder, centrumändamål, handel och vårdboende med mera.Stadsdelsförvaltningen är i huvudsak positiv till förslaget. Den föreslagna platsen har god tillgång till kollektivtrafik, ligger nära Kista Galleria och bidrar till att skapa en levande stadsdel även efter arbetstid. Den huvudsakliga nackdelen är en låg tillgång till parker och grönområden i den omedelbara närheten och att det saknas grundskola i närområdet.
[(Godkänd - R 1) Planärende, Del av Isafjord 4 vid Kistagången - svar på remiss.pdf]
Järva stadsdelsförvaltning
Avdelningen för administration och stadsmiljö
Elinsborgsbacken 3
Box 4066
163 04 Spånga
Växel 08 508 01 000
Fax [Fax]
jarva@stockholm.se
[Hemsida]
Sida 1 (5)
Planärende på samråd - Del av Isafjord 4 vid
Kistagången
Förvaltningens förslag till beslut
1. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens
tjänsteutlåtande som svar på samrådsremissen.
2. Ärendet justeras omedelbart.
Sammanfattning
Förslaget till detaljplan innebär att en del av fastigheten Isafjord 4 i
Kista får ny användning, från dagens kontor föreslås en omvandling
till bostäder, centrumändamål, handel och vårdboende med mera.
Stadsdelsförvaltningen är i huvudsak positiv till förslaget. Den
föreslagna platsen har god tillgång till kollektivtrafik, ligger nära
Kista Galleria och bidrar till att skapa en levande stadsdel även efter
arbetstid. Den huvudsakliga nackdelen är en låg tillgång till parker
och grönområden i den omedelbara närheten och att det saknas
grundskola i närområdet.
Bakgrund
Planområdet ligger i fokusområdet Kista-Järva, vilket är ett område
dit investeringar och planeringsresurser ska riktas. I översiktsplanen
pekas Kista ut som ett stadsutvecklingsområde för omfattande
komplettering. Kontorsfastigheten Isafjord 4 ligger centralt i Kista
och avgränsas av Grönlandsgatan, Kistagången och
Torshamnsgatan. Detaljplanen innebär att en del av fastigheten får
ny användning, framför allt möjligheten att inreda för bostäder.
Utöver bostadsändamål så medger planen kontor, tillfällig vistelse
(hotell m.m.) vuxenutbildning, vårdboende samt centrum i
bottenvåningarna.
Ärendet
Detaljplanens syfte är att möjliggöra ny användning inom del av
fastigheten Isafjord 4, till att omfatta bostäder, tillfällig vistelse,
centrumändamål, handel, vårdboende och vuxenutbildning.
Byggnadernas kulturhistoriska värden och arkitektoniska värden ska
Handläggare
Christoffer Lind
Telefon: 08-50803360
Till
Järva stadsdelsnämnd
Järva stadsdelsförvaltning
Avdelningen för administration och
stadsmiljö
Tjänsteutlåtande
Dnr JÄRVA 2026/1021
2026-10-27
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr JÄRVA 2026/1021
Sida 2 (5)
Planärende på samråd - Del av Isafjord 4 vid
Kistagången
samtidigt värnas. Totalt föreslås cirka 400 nya bostäder i varierande
storlekar, från ett till fem rum med kök. Parkering, både för boende
och besökare, avses lösas i byggnadernas källarplan. För att lyfta de
offentliga miljöerna eftersträvas lokaler i bottenvåningarna vid stråk
och knutpunkter, till exempel vid Torshamnsgatan och Kistagången.
Bild 1: Flygbild som visar planområdet inom markeringen. Källa:
Planbeskrivningen
Den äldre delen av bebyggelsen, Svenska Radioaktiebolagets
(SRA:s) byggnader är från 1976 och den nyare delen, Ericsson
Radio Access (ERA) är från 1994. Båda har arkitektoniska drag
som är utmärkande för modernismen respektive postmodernismen.
Bild 2: Vy från Kistagången. ERA-byggnaden närmast och SRA-byggnaden
längre bort i bild. Källa: Planbeskrivningen
Planområdet ligger ca 600 meter från Kistas tunnelbanestation och
ungefär lika långt från Helenelunds pendeltågsstation. På
Tjänsteutlåtande
Dnr JÄRVA 2026/1021
Sida 3 (5)
Planärende på samråd - Del av Isafjord 4 vid
Kistagången
Kistagången planeras en hållplats för Tvärbanan. Busshållplats
finns 200 meter från planområdet.
Bild 3: Vy från korsningen Torshamnsgatan/Kistagången som visar hur kvarteret
och gatan kan se ut i framtiden med den nya Tvärbanehållplatsen.
Källa: Planbeskrivningen
Barnrättsperspektiv
Planområdet är beläget i Kista verksamhetsområde, som under lång
tid präglats av kontor och industri. Verksamhetsområdet har i dag
en karaktär som är anpassad för arbetslivet snarare än för barn och
barnfamiljer. Förutsättningarna för barn skiljer sig därmed markant
från stadens bostadsområden. Det saknas förskolor i planområdet,
men det finns flera förskolor inom gångavstånd. Gaturummet längs
Kistagången och Torshamnsgatan har båda goda förutsättningar att
röra sig till fots eller cykel på ett tryggt och säkert sätt.
Stadsdelsförvaltningen gör bedömningen att detaljplanen inte
påverkar barn i ett negativt perspektiv. Den låga tillgången till
grönytor är dock något som bör åtgärdas i kommande projekt i
närområdet.
Funktionshinderperspektiv
Gaturummet längs Kistagången och Torshamnsgatan har båda goda
förutsättningar att röra sig till fots eller cykel på ett tryggt och säkert
sätt. Särskilt fokus läggs vid att säkerställa tillgängligheten genom
ombyggnation av befintliga hissar, installation av nya hissar vid
tillgängliga entréer samt anläggande av nya trappor för att uppfylla
kraven på maximalt utrymningsavstånd. Utöver de grundläggande
kraven så finns möjlighet att skapa goda boendemiljöer.
Stadsdelsförvaltningen gör således bedömningen att det
Tjänsteutlåtande
Dnr JÄRVA 2026/1021
Sida 4 (5)
Planärende på samråd - Del av Isafjord 4 vid
Kistagången
detaljplanen kommer att utgöra en positiv förändring ur ett
funktionshinderperspektiv.
Jämställdhetsperspektiv
Det planeras för omkring 900 cykelplatser och knappt 300
parkeringsplatser inom detaljplanen. Stadsdelsförvaltningen gör
bedömningen att den goda tillgången till kollektivtrafik och gator
fria från biltrafik gör att planen bör ses som god ur ett
jämställdhetsperspektiv.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av Avdelningen för administration och
stadsmiljö.
Förvaltningens synpunkter och förslag
Järva stadsdelsförvaltning är i grunden positiv till den föreslagna
detaljplanen. Det är positivt att kontorslokaler som inte längre
används omvandlas till bostäder. Läget är också bra, med god
tillgång till kollektivtrafik och såväl handel som arbetsplatser.
Stadsdelsförvaltningen är positiv till planbeskrivningens förslag om
att de befintliga innergårdarna omgestaltas till kvalitativa
bostadsgårdar med sociala och gröna värden. En nackdel, som
också anges i planbeskrivningen, är den relativt låga tillgången till
parker och grönområden i närområdet. Grönlandsparken ligger
förvisso nära, men består mestadels av hårdgjorda ytor med
trädplanteringar och får nog betraktas som en plats för vuxna att
vila på snarare än en plats för barn att leka på.
En viktig aspekt är också att ny bostadsbebyggelse bidrar till att
skapa liv och rörelse i ett område även efter kontorstid. Detta ger en
ökad trygghet och en mer levande stadsbild.
I planbeskrivningen anges att det planeras en ny grundskola i
närliggande Kista Äng. Även om detaljplanen medger en sådan
lösning har Utbildningsförvaltningen aviserat att denna skola inte
kommer att byggas de närmaste 10-15 åren på grund av för lågt
underlag. Det bör således inte hänvisas till denna i
planbeskrivningen.
I övrigt har stadsdelsförvaltningen inga synpunkter på den
föreslagna detaljplanen.
Tjänsteutlåtande
Dnr JÄRVA 2026/1021
Sida 5 (5)
Planärende på samråd - Del av Isafjord 4 vid
Kistagången
Toni Mellblom Jonas Eliasson
Stadsdelsdirektör Avdelningschef
Järva stadsdelsförvaltning Järva stadsdelsförvaltning
Bilagor
1. Planbeskrivning Detaljplan för del av Isafjord 4
2. Plankarta Isafjord 4 vid Kistagången
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Toni Mellblom, Stadsdelsdirektör 2026-11-12
Jonas Eliasson, Avdelningschef 2026-11-12
---
[Bilaga 1. Plankarta Isafjord 4 vid Kistagången.pdf]
BCKOPS
1
s
1
s
1
r1
r1
r2
r2
q
2
f1
f1
h
7
h
7
h
7
h
5
h
3
h
3
h
3
h
2
h
2
h
4
s
3
s
2
h
7
h
7
h
8b
1
s
3
r1
h
7
e
1
q
5
h
6
h
3
q
4
q
6q
7
k
1
q
1
q
3
q
2
D
1
f2
r1
h
5h
9e
1 f2
r1
h
5h
9e
1 f2
r1
h
5h
9e
1 f2
f2
q
1
f2 f3
h
1
x
1
q
5
k
1
k
1
k
1
k
1
k
1
h
9 f4
n
1
n
1
n
1
n
1
n
1
n
1
h
10
f5
n
1f6
s
3
f6
f7
Skydd av kulturvärden
q1Byggnadens volym, med svängd fasad mot gård och
bebyggelsefront mot Torshamnsgatan och Kistagången
ska bevaras.
q2Fasadens materialkombination med betong, koppar, ek och
varmröd puts ska bibehållas.
q3Fasadens indelning med pelare, fack och utkragande
våningslister ska bevaras.
q4Entrépartiernas svängda indrag från gatan ska bevaras.
q5Taklanternin och ljusgård ska bevaras avseende form,
byggnadsdetaljer och material.
q6Trapphusens glasade fasader med synliga trapplopp ska
bibehållas.
q7Pelargången mot Kistagången ska bibehållas avseende
pelarnas placering och siktlinje mellan gata och gård.
Utformning
f1Endast skärmtak.
f2Fönsterbanden får breddas till en höjd av maximalt 1.5
meter.
f3Inglasning av pelargången mot Kistagången ska utformas
så att glaset placeras innanför pelarna.
f4Förändringar och tillägg vid entréerna till de glasade
trapphusen mot Kistagången ska utformas som inordnade
tillägg till trapphusens glasade fasader och utföras med
transparenta och lätta konstruktioner. Skärmtak får finnas.
f5Ny takåvning som ersätter befintlig teknikvåning ska
utformas med indrag om minst 1.5 meter från fasad mot
Kistagången samt i material och kulör som avviker från den
befintliga tegelfasaden. Undantag från indrag får göras för
hiss och trapphus.
f6Utrymningstrappor får finnas. Dessa ska ges en
omsorgsfull gestaltning och arkitektoniskt uttryck som
samspelar med omgivningen.
f7För fasad mot Kistagången gäller att håltagning för dörr
och placering av balkong i fasadliv ska ske med ett minsta
inbördes avstånd om 7.5 meter.
På fasad mot Grönlandsgatan, Kistagången och Torshamnsgatan tillåts inte
utkragande balkonger.
Tekniska installationer på tak som överskrider högsta angivna nockhöjd ska
placeras minst 3.5 meter från fasad som vetter mot Grönlandsgatan,
Kistagången och Torshamngatan. Undantag får göras för totalt 25 kvm BTA.
Balkongräcken ska utföras med genomsläppligt material och ges ett lätt och
underordnat intryck.
Utförande
b1Förbindelsegång med en minsta fria höjd på 6.0 meter till
undervarande mark.
Utnyttjandegrad
e1Största byggnadsarea för bostadskomplement som
placeras på tak är 40 kvm.
Varsamhet
k1Fasadens horisontella utformning med ljusa fönsterband
och tegelelement med mörkt tegel ska bibehållas.
Genomförandetid
Genomförandetiden är 5 år och börjar gälla fr.o.m. att planen får laga kraft.
PLANBESTÄMMELSER
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar.
Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet.
Endast angiven användning och utformning är tillåten.
I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet
inom respektive område.
GRÄNSBETECKNINGAR
Planområdesgräns
Egenskapsgräns
Sekundär egenskapsgräns
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Kvartersmark
Bostäder B
Centrum C
Vård och omsorgboendeD1
Kontor K
Tillfällig vistelseO
Parkering P
VuxenutbildningS1
EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR
KVARTERSMARK
Begränsning av markens utnyttjande
Marken får inte förses med byggnad.
Endast andra anläggningar än byggnader ovan mark.
Byggnadsverk tillåts under mark.
Byggnaders användning
s1Byggnad får inte inredas som bostad.
s2Lokalyta för centrumändamål ska finnas. Minsta
sammanlagda lokalyta är 150 kvm.
s3Där trafikbuller vid fasaden överskrider 60 dBA ekvivalent
ljudnivå ska lägenheter större än 35 kvm utföras med minst
hälften av boningsrummen orienterade mot ljuddämpad
sida. Med ljuddämpad sida menas fasad som har en
ekvivalent ljudnivå på högst 55 dBA och maximal ljudnivå
nattetid på högst 70 dBA.
Centrumändamål tillåts från plan -1 till och med plan 2.
Bostäder som placeras mot Grönlandsgatan, Kistagången och
Torshamnsgatan tillåts endast med en lägsta färdigt golvnivå på 1.5 meter
ovanför anslutande gatumark.
Höjd på byggnadsverk
h1Högsta nockhöjd är 54.0 meter över angivet nollplan.
h2Högsta nockhöjd är 50.0 meter över angivet nollplan.
h3Högsta nockhöjd är 36.0 meter över angivet nollplan.
h4Högsta nockhöjd är 60.0 meter över angivet nollplan.
h5Högsta nockhöjd är 40.0 meter över angivet nollplan.
h6Högsta nockhöjd är 63.0 meter över angivet nollplan.
h7Högsta nockhöjd är 32.5 meter över angivet nollplan.
h8Högsta nockhöjd är 42.5 meter över angivet nollplan.
h9Högsta angivna nockhöjd får överskridas med 4.0 meter för
bostadskomplement som placeras på tak, så som orangeri.
h10Högsta totalhöjd är 59.1 meter över angivet nollplan.
Högsta nockhöjd får överskridas med maximalt 3.0 meter för tekniska
installationer på tak.
Markens anordnande och vegetation
n1Parkering tillåts inte ovan mark.
Markreservat för allmännyttiga ändamål
x1Markreservat för allmännyttig gång- och cykeltrafik. Minsta
fria höjd är 3.0 meter. Avgränsas av sekundär
egenskapsgräns.
Rivningsförbud
r1Byggnad får inte rivas.
r2Byggnad får inte rivas, undantaget takvåning.
GRUNDKARTA
Fastighetsbeteckning
Servitutsområde
Byggnad
Väg/gångbanekant
Staket
Mur
Träd
Nivåkurvor
Markhöjd
Transformatorbyggnad
Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan
Upprättad av Stadsmätningsavdelningen
Rossmery Felix
och RH2000 i höjd.
Aktualitetsdatum 2026-09-01
Kartingenjör
Kvarter enligt detaljplan,
Allmän plats-gräns
Fastighetsgräns
(Kvarterstraktgräns,Traktgräns
Fastighetsområdesgräns)
Cad: Rossmery Felix
UPPLYSNINGAR
Planen består av:
- plankarta med bestämmelser
Till planen hör:
- planbeskrivning
Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900),
standardförfarande.
Planavdelningen
Påbörjad av SBN
SAMRÅDSHANDLING
stadsplanerare
Alexander Hansson Göl
2026-09-29
S-Dp 2025-14511
Laga kraft
Antagen av
Godkänd av SBN
planchef
Louise Heimler
Stockholms stadsbyggnadskontor
i stadsdelen Kista i Stockholm
Isafjord 4 vid Kistagången
Detaljplan för del av fastigheten
NORR
Skala 1:500, utskriftsformat B1
025m
Förstoring som visar begränsning av markens utnyttjande, skala 1:100.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
---
[Bilaga 2. Planbeskrivning Detaljplan för del av Isafjord 4.pdf]
Stadsbyggnadskontoret
Planavdelningen
Fleminggatan 4
Box 8314
10420 Stockholm
Telefon 08-508 27 300
stadsbyggnadskontoret@stockholm.se
start.stockholm
Sida 1 (80)
Planbeskrivning
Detaljplan för del av Isafjord 4 vid
Kistagången i stadsdelen Kista, S-Dp 2025-
14511
Detaljplanens ungefärliga läge i stadsdelen inom röd markering.
Stadsbyggnadskontoret
Planavdelningen
Alexander Hansson Göl
Telefon 08-508 27 328
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
2026-09-29
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 2 (80)
Sammanfattning
Kontorsfastigheten Isafjord 4 ligger centralt i Kista och avgränsas
av Grönlandsgatan, Kistagången och Torshamnsgatan. Detaljplanen
innebär att en del av fastigheten får ny användning, framför allt
möjligheten att inreda för bostäder. Utöver bostadsändamål så
medger planen kontor, tillfällig vistelse (hotell m.m.)
vuxenutbildning, vårdboende samt centrum i bottenvåningarna.
Detaljplanen är i linje med den utveckling av Kista som beskrivs i
översiktsplanen där verksamhetsområdet föreslås få ett mer
funktionsblandat innehåll. Detaljplanen innebär att vissa
anpassningar av bebyggelsen görs för att klara de krav som ställs på
bostadsbyggnader vad gäller tillgänglighet och brandsäkerhet.
Bottenvåningarna ska anpassas för ett mer publikt innehåll.
Detaljplanens syfte
Detaljplanens syfte är att möjliggöra ny användning inom del av
fastigheten Isafjord 4, till att omfatta bostäder, tillfällig vistelse,
centrumändamål, handel, vårdboende och vuxenutbildning. Planen
syftar även till att värna byggnadernas kulturhistoriska värden och
bärande arkitektoniska kvaliteter. Ändringar och tillägg ska göras
varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.
Planen ska bidra till en levande gatumiljö genom att
bottenvåningarna får publika användningar och öppnas upp i
strategiska lägen. Utemiljöer ska, utifrån den nya användningen,
utformas som kvalitativa bostadsgårdar med sociala och gröna
värden.
Undersökning om betydande miljöpåverkan
Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande
inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan att en
miljöbedömning behöver göras. Inför att planarbetet påbörjades
begärdes underlag till undersökningen om betydande miljöpåverkan
från kulturförvaltningen, miljöförvaltningen och Storstockholms
brandförsvar. Beslut om miljöbedömning fattas efter genomfört
plansamråd.
Tidplan
Preliminär tidplan för planprocessen är:
Samråd d Samråd 6 oktober till 16 november 2026
Granskning april 2027
Antagande september 2027
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 3 (80)
Innehåll
Detaljplanens syfte...................................................................................4
Inledning....................................................................................................4
Detaljplanens huvuddrag ...................................................................................4
Plandata.............................................................................................................5
Handlingar..........................................................................................................5
Medverkande .....................................................................................................6
Planeringsunderlag ............................................................................................6
Riksintressen......................................................................................................7
Planeringsförutsättningar........................................................................7
Stads- och landskapsbild ...................................................................................7
Befintlig bebyggelse...........................................................................................8
Kulturhistoriskt värdefull miljö...........................................................................10
Gator och trafik.................................................................................................20
Service .............................................................................................................21
Naturmiljö.........................................................................................................21
Sociala värden .................................................................................................23
Geoteknik.........................................................................................................25
Hydrologiska förhållanden................................................................................26
Hälsa och säkerhet ..........................................................................................26
Planförslag ..............................................................................................31
Sammanfattning av planförslaget.....................................................................31
Arkitektonisk idé...............................................................................................33
Befintlig bebyggelse.........................................................................................36
Förändringar av 70-talsbyggnaden ..................................................................38
Förändringar av 90-talsbyggnaden ..................................................................44
Utemiljö ............................................................................................................46
Gator och trafik.................................................................................................48
Teknisk försörjning...........................................................................................50
Motiv till detaljplanens regleringar....................................................................52
Genomförandetid .............................................................................................64
Konsekvenser och avvägningar ...........................................................64
Stadsbild ..........................................................................................................64
Befintlig bebyggelse.........................................................................................64
Kulturhistoriskt värdefull miljö...........................................................................65
Naturmiljö.........................................................................................................69
Sociala värden .................................................................................................70
Hydrologiska förhållanden................................................................................71
Hälsa och säkerhet ..........................................................................................72
Undersökning om betydande miljöpåverkan....................................................77
Genomförande ........................................................................................77
Organisatoriska frågor......................................................................................77
Fastighetsrättsliga frågor..................................................................................78
Ekonomiska frågor ...........................................................................................79
Tekniska frågor ................................................................................................80
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 4 (80)
Detaljplanens syfte
Detaljplanens syfte är att möjliggöra ny användning inom del av
fastigheten Isafjord 4, till att omfatta bostäder, tillfällig vistelse,
centrumändamål, handel, vårdboende och vuxenutbildning. Planen
syftar även till att värna byggnadernas kulturhistoriska värden och
bärande arkitektoniska kvaliteter. Ändringar och tillägg ska göras
varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.
Planen ska bidra till en levande gatumiljö genom att
bottenvåningarna får publika användningar och öppnas upp i
strategiska lägen. Utemiljöer ska, utifrån den nya användningen,
utformas som kvalitativa bostadsgårdar med sociala och gröna
värden.
Inledning
Detaljplanens huvuddrag
Detaljplanen innebär att del av fastigheten Isafjord 4 får en utökad
användning, från tidigare kontor och industri till att omfatta;
bostäder, kontor, centrum, vuxenutbildning, tillfällig vistelse,
vårdboende och parkering. Totalt föreslås cirka 400 nya bostäder i
varierande storlekar, från ett till fem rum med kök.
Befintliga byggnader har höga kulturhistoriska värden vilket
innebär att det är motiverat att bevara byggnadernas karaktärsdrag
samt skydda mot rivning. Bärande arkitektoniska kvaliteter regleras
i planen för att säkerställa en varsam transformation. Anpassningar
av byggnaderna kommer att krävas för att möta krav på
tillgänglighet och brandsäkerhet vid omvandling till exempelvis
bostäder. Nya entréer föreslås mot Grönlandsgatan samtidigt som
entréer mot Kistagången kompletteras med hiss. Mot de mindre
känsliga fasaderna, till exempel mot innergården, kan större
förändringar prövas för att skapa ökade boendekvaliteter. Befintlig
takvåning föreslås ersättas med en ny konstruktion som möjliggör
bostäder.
Användningen centrum ska placeras i bottenvåning, framför allt i
lägen där de kan bidra till att stärka omgivande gaturum. Utöver
bottenvåningen får användningen också finnas på närmast
angränsande våningsplan. Det här kan möjliggöra för större
etableringar samtidigt som suterränglägen kan användas mer
effektivt. Vissa förändringar i fasad kan krävas för att skapa mer
inbjudande lokallägen, till exempel föreslås pelargången glasas in
för att etablera nya lokaler med strategisk placering mot
Grönlandsparken.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 5 (80)
Byggnaderna har stora ytor i källarvåningarna för parkering och
logistik. Här finns möjlighet att tillgodose parkering för såväl
boende som besökande. Lastkajer och miljörum underlättar för
transporter, varuleveranser och sophämtning.
Plandata
Planprocessen
Detaljplan för del av Isafjord 4 vid Kistagången i stadsdelen Kista,
Stockholms stad, Dnr 2025-14511, är påbörjad enligt beslut i
stadsbyggnadsnämnden den 11 december 2025 § 14. Detaljplanen
bedrivs med standardförfarande.
Storlek och läge
Planområdet utgör del av fastigheten Isafjord 4 och angränsar mot
Kistagången, Torshamnsgatan, Grönlandsgatan samt befintligt
kontorskomplex inom fastigheten. Arealen uppgår till cirka 13 700
m2.
Fastigheter och markägoförhållanden
Planområdet omfattar del av fastigheten Isafjord 4 som ägs av
Corem Disa AB.
Handlingar
Planhandlingar
Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder
förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen
hör denna planbeskrivning.
Planbeskrivningen omfattas inte av licensformen CC0. Allt
upphovsrättsligt skyddat material i planbeskrivningen, som till
exempel bilder, kartor och andra illustrationer, kan användas efter
tillstånd av rättighetshavaren. Rättighetshavare är den som har
skapat, äger eller i övrigt råder över materialet. Användare ansvarar
själva för att utreda rättighetsfrågorna innan eventuell användning
eller spridning. Upphovsrätten regleras i lag om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729).
Underlag om betydande miljöpåverkan
Som en del av undersökningen om detaljplanens genomförande kan
innebära betydande miljöpåverkan har underlag begärts in från
kulturförvaltningen, miljöförvaltningen och Storstockholms
brandförsvar.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 6 (80)
- Isafjord 4, Kista, Underlag för undersökning om betydande
miljöpåverkan (Kulturförvaltningen, 2025)
- Underlag för miljö- och hälsofrågor (Miljöförvaltningen, 2025)
- Yttrande om underlag för betydande miljöpåverkan för
detaljplan för del av Isafjord 4 (Storstockholms brandförsvar,
2025)
Utredningar
Utredningar som tagits fram under planarbetet är
- Antikvarisk konsekvensbeskrivning (Tyréns, 2026)
- Avfallsutredning (Strategisk Arkitektur, 2026)
- Dagvattenutredning (Novaterra, 2026)
- Kulturmiljöanalys (Tyréns, 2026)
- Miljöteknisk markundersökning (Tyréns, 2026)
- PM brand och risk (Brandkonsulten, 2026)
- Trafikbullerutredning (ACAD, 2026)
Övrigt underlag
- Underlag för samråd (Strategisk Arkitektur, 2026)
Medverkande
Detaljplanen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom
stadsplanerare Alexander Hansson Göl och plankartan är ritad av
kartingenjör Rossmery Felix Esteban. Ansvarig chef har varit
Louise Heimler.
Planeringsunderlag
Översiktsplanen
Planområdet ligger i fokusområdet Kista-Järva, vilket är ett område
dit investeringar och planeringsresurser ska riktas. I översiktsplanen
pekas Kista ut som ett stadsutvecklingsområde för omfattande
komplettering.
I de lokala utvecklingsmöjligheterna beskrivs att Kista har stora
möjligheter till fortsatt stadsutveckling genom att skapa en mer
attraktiv stadsmiljö med en blandning av arbetsplatser, bostäder,
service och högre utbildning. För att lyfta de offentliga miljöerna
eftersträvas lokaler i bottenvåningarna vid stråk och knutpunkter,
till exempel vid Torshamnsgatan och Kistagången.
Gällande detaljplan
Gällande detaljplan, Dp 2012-02960 laga kraft 2014 tillåter kontor,
industri och handel i bottenvåning mot gata. Genomförandetiden
har gått ut.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 7 (80)
Stockholms byggnadsordning
Planområdet ligger inom stadsbyggnadskaraktären
verksamhetsområde. Bebyggelsetypologin består främst av
kontorsbebyggelse med stor frihet och variation i utformningen. Det
är ofta stora volymer med få entréer och en arkitektur präglad av
rationalitet och funktion. Flera byggnader har stora arkitektoniska
kvaliteter. Området ska utvecklas utifrån en samtida tolkning av
bärande arkitektoniska värden med utgångspunkt i områdets
karaktärskapande byggnader och miljöer och genom att tillföra
stadskvaliteter som stödjer ett levande stadsliv.
Riksintressen
Planområdet ligger inom påverkansområde för Bromma Stockholm
Airport och Stockholm Arlanda Airport. För Bromma Stockholm
Airport ligger planområdet inom den hinderbegränsande ytan.
Planeringsförutsättningar
Stads- och landskapsbild
Planområdet är beläget i Kista verksamhetsområde, som har ett
stadslandskap med utpräglad kontors- och industrikaraktär.
Gatustrukturen är rationell och bildar ett rutnät kring storskaliga
kvarter. Trafikseparering skapar bitvis en svårorienterad miljö då
kopplingar mellan olika nivåer ibland saknas. Flera större
märkesbyggnader dominerar stadsbilden, till exempel Kista
Galleria, Kista Science Tower och Victoria Tower.
Grönlandsgången och Grönlandsparken bildar ett av områdets få
sammanhängande grönområden med rekreativa kvaliteter.
Markparkering upptar stora ytor vilket
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 8 (80)
Flygbild som visar planområdets ungefärliga utbredning inom röd markering och
omgivande stadslandskap.
Befintlig bebyggelse
Planområdet utgörs av sammanbyggda kontorsbyggnader som
tidigare varit del av Ericssons kontorsverksamhet i Kista, till största
delen uppförda under 1970-talet och 1990-talet. Framför allt kan
utläsas två olika arkitektoniska uttryck. Den äldre delen är typiskt
modernistisk med horisontella fönsterband, fasad i mörkt tegel, få
entréer och en till stor del sluten bottenvåning. Byggnaden från
1990-talet avviker mot det rätvinkliga mönstret med rundade
fasader och delvis generösa glaspartier i markplan.
Snedbild över planområdet med närmaste omgivning.
Byggnaderna har en jämn och kontinuerlig bebyggelsefront mot
Kistagången och Torshamnsgatan men mot Grönlandsgatan öppnar
byggnaderna upp sig och möter gatan med gavlar. Lummiga
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 9 (80)
innergårdar vänds mot Grönlandsparken och bidrar effektivt till att
skapa en grön karaktär. Mot Grönlandsgatan finns också tidigare
restauranglokaler i sockelvåningen.
Vy från Kistagången, de olika arkitektoniska uttrycken är tydligt avläsbara.
Närmast i bild är byggnaden från 1990-talet som är sammanbyggd med 1970-tals
byggnaden.
Byggnadernas skala förhåller sig till en övergripande idé, där de
högsta volymerna är placerade mot Kistagången och
Torshamnsgatan med sex till sju våningar. Innanför detta finns ett
lägre skepp på fyra till sex våningar. Mellan dessa byggnader finns
länkbyggnader i en till tre våningar. De trappande volymerna och
gavelmotivet mot Grönlandsgatan är troligtvis ett sätt att maximera
dagsljusförhållanden i en i övrigt tät struktur. Det finns stora
höjdskillnader inom fastigheten vilket gör att det skiljer cirka två till
tre våningar mellan den västra och den östra delen.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 10 (80)
Galvar och gårdar som vänder sig mot Grönlandsparken.
Kulturhistoriskt värdefull miljö
Bakgrund
Den äldre delen av bebyggelsen stod klar 1976 då Svenska
Radioaktiebolaget (SRA), samlade hela sin verksamhet med kontor
och produktion i Kista. Kontorshusen utformades med cellkontor på
ömse sidor om en mittkorridor, 3,6 meter djupa på ena sidan för
enbart kontorsarbete och 5,4 m djupa på andra sidan för
laboratorier, ritkontor och grupparbetsrum. I anläggningen rymdes
också utrymmen för företagshälsovård och en stor matsal. I nära
anslutning till anläggningen uppfördes också en gymnastikhall. För
arkitekturen ansvarade Anders Berg arkitektkontor som ritat flera
andra Ericsson-anläggningar. Landskapsarkitekt Gunnar Martinsson
ritade gårdarna till SRA:s anläggning. SRA blev 1983 ett helägt
dotterbolag till Ericsson under namnet Ericsson Radio Access
(ERA). 1987 lanseras den första moderna mobiltelefonen som
skulle få Ericssons marknad att växa och verksamheten att
expandera med förnyade lokalbehov.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 11 (80)
Bygglovsritningar för SRA:s anläggning i Kista, 1974. Fasader och sektion mot
sydväst.
SRA:s kontor från söder. (Bild: Ericssons årsredovisning 1976, från
kulturmiljöutredning).
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 12 (80)
Flygbild över SRA:s anläggning kring år 1990. (ARKDES, från
kulturmiljöutredning)
Ett nytt kontor som koncentrerade alla ERA:s anställda i Kista till
en byggnad började planeras 1990. Syftet var att skapa närhet
mellan verksamhetens enheter och genom att själva äga fastigheten
kunde man spara pengar. Efter parallella uppdrag mellan tre
arkitektkontor anlitade Ericssons fastighetsbolag Nyréns genom
arkitekten Snorre Lindqvist i samarbete med Carl Nyrén, att rita vad
som skulle bli ERA:s nya huvudkontor. ERA önskade sig
halvkombikontor där de öppna ytorna utanför kontorsrummen
utnyttjades effektivt, kompletterade arbetsrummen och lockade till
avbrott. Det nya kontoret hävdades öka kreativitet och
informationsutbytet genom det informella arbetsklimatet. 1994
kunde företagsledningen flytta in i de nya lokalerna.
Illustration av ERA:s nya huvudkontor sett från entrégården. (Bild: ARKDES,
från kulturmiljöutredning).
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 13 (80)
Vy från huvudentrén mot gården. Bild: Tyréns.
Förbindelsegång i gathuset i ERA-huset mot SRA:s byggnad. Väggen är målad
med en röd äggoljetempera enligt ritning. Undertaket med de diagonalställda
träribborna som kontrasterar mot det vita undertaket. (Foto: Max Plunger.
Källa: Nyréns arkitektkontor, från kulturmiljöutredning).
Landskapsplanering
Gårdarna i SRA-huset präglas av en stram, modernistisk gestaltning
med geometriska planteringar av buskar och träd varvat med
hårdgjorda ytor. Ansvarig landskapsarkitekt var Gunnar Martinsson.
De öppna gårdarna mot Grönlandsgatan var ursprungligen tänkta
som en förlängning av Grönlandsparken, vilket skapar en viktig
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 14 (80)
visuell och rumslig koppling mellan parken och byggnadens inre.
Dessa miljöer anses viktiga för att förstå tidens syn på gröna
utemiljöer på arbetsplatser.
Exempel på en av innergårdarna i 70-talsbyggnaden. (Bild: Tyréns).
I ERA-byggnaden finns den framträdande mandel- eller båtformade
kvartersgården som präglas av postmodern arkitektur och hög
ambitionsnivå. Den skapar en specifik rumslig organisation där
gathuset och gårdshuset samspelar för att skapa en växling mellan
öppna och slutna rum, vilket är typiskt för kvartersstadens typologi.
Gården har en hårdgjord yta av betongsten som kontrasteras av en
trädkrans längs fasaderna, en central rundel och specifika pollare.
Gården är ett uttryck för den höga arkitektoniska ambitionsnivå som
fanns när ERA-byggnaden uppfördes och vittnar om den roll som
byggnaden hade som en representativ del av Ericsson-koncernen.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 15 (80)
Den mandelformade gården i 90-talsbygganden. (Bild: Tyréns).
Kulturhistorisk bedömning
De två byggnaderna utgör tillsammans ett arkitektoniskt
betydelsefullt och välbevarat kontorskomplex där två epoker, 1970-
talets sena modernism och 1990-talets postmodernism eller tidiga
nyfunktionalism, tydligt möts. Exteriört uppvisar båda byggnaderna
hög gestaltningsmässig kvalitet och en omsorg i material,
proportioner och detaljering som placerar dem väl i sina respektive
tiders arkitekturhistoria. Tillsammans berättar de om
Ericssonkoncernens utveckling i Kista under en period då tekniskt
och organisatoriskt framåtskridande omsattes i ambitiösa
byggnadsprojekt.
Trots senare ingrepp, särskilt interiört i 1990-talsbyggnaden, är båda
byggnaderna fortsatt starka och läsbara som representanter för sina
respektive epoker. Tillsammans utgör de en helhetsmiljö med
högkvalitativ gestaltning och betydande kulturhistoriskt värde.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 16 (80)
Flygbild som visar relationen mellan de två byggnadskomplexen, SRA från 1976
och ERA från 1994.
Värdebärande egenskaper
SRA, kontorskomplex från 1970-talet
• Kontorsvolymernas horisontalitet, linjeverkan och
materialitet
• Kontorsvolymernas mur- och skivverkan
• Fönsterband
• Trapphusens glasade fasader och trapploppens geometriska
linjespel i fasad
• Trappornas smidesräcken och terrazzogolv
• Flytande rum och bottenvåningarnas genomsiktlighet
• Bottenvåningens klinkergolv
• Förbindelsegången på gård med limträkonstruktion och
fribärande glasfasad
• Gårdarnas vintergrönska och geometriska karaktär
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 17 (80)
Interiör från SRA-huset. Det öppna trapploppet med den glasade fasaden ger ljus
och överblickbarhet. Smidesräckena bidrar till ett närmast grafiskt uttryck med
detaljrikedom med sina kraftigare respektive tunnare ingående delar (Bild:
Tyréns).
ERA, kontorskomplex från 1990-talet
• Volymhanteringen med gathus, gårdshus och gård som
återanvänder kvartersstadens typologi
• Entrégårdens mandelform
• Fasadernas material- och variationsrikedom med utkragade
våningslister, fönsterpartier med omväxlande storlek och
utformning, putsade partier i rött, stenpelare och fasadsten,
metallglaspartier i bottenvåningen och karuselldörrar
• Fönster i trä (lackad furu och svartbetsad ek)
• Fasadernas kurvaturer både på gård och i gatufasadens
bottenvåning
• Taklanterninens historiserande form
• Ljusgården med träglasparti på plan 6, öppningarnas
kurvatur och stålräcken med träledare
• Spiraltrappor med terrazzogolv och räcken i stål och trä
• Metallglaspartier
• Belysningsarmaturer ritade av Nyréns
• Entrévåningens öppenhet och diagonala orientering
• Entrévåningens mönsterlagda kalkstens- och marmorgolv i
varierande kulörer
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 18 (80)
Taklanterninen sedd från plan 6. Lanterninen har en historiserande form med en
oktagonal trumma och tälttak av ribbverk och glas. (Bild Tyréns).
Känslighetsanalys
Känslighetsanalysen illustrerar den kulturhistoriska bedömningen
översatt i fasad, rumslighet och yta/material. Värderingen följer en
tregradig skala; visst värde, särskilt värde och högt/synnerligen högt
värde, vilket korresponderar med Stockholms stadsmuseums
klassificering. Bedömningen utgår ifrån graden av synlighet från
allmän plats och syftar till att beakta läsbarheten hos byggnaderna
och byggnadsdetaljerna och därmed förståelsen för byggnadernas
funktion och ursprungliga gestaltning.
På planerna är fasader, rumsligheter och ytor/material markerade.
Här betyder fasad den exteriöra väggytans gestaltade helhet med
ingående delar som exempelvis fönster, och material. Begreppet
rumslighet avser hur ett rum är organiserat volymmässigt och
interagerar med andra rum. Yta/material refererar till specifika
detaljer, interiört främst golv.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 19 (80)
Känslighetsanalys för entréplan i SRA-huset (70-taletsbyggnaden). (Bild: Tyréns)
Känslighetsanalys för plan 1 i SRA-huset (70-talsbyggnaden) samt entréplan
ERA-huset (90-talsbyggnaden). (Bild: Tyréns)
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 20 (80)
Känslighetsanalys för samtliga kontorsplan i SRA-huset (70-talsbyggnaden) och
ERA-huset (90-talsbyggnaden). (Bild: Tyréns)
Känslighetsanalys för takplan i SRA-huset (70-talsbyggnaden) och ERA-huset
(90-talsbyggnaden). (Bild: Tyréns)
Gator och trafik
Befintliga byggnader inom planområdet omges av tre gator;
Grönlandsgatan, Kistagången och Torshamnsgatan. Grönlandsgatan
och Kistagången är idag skyltade för buss, taxi och mc. Andelen
fordonstrafik är låg. Torshamnsgatan är en huvudgata och här sker
angöring till ett större garage samt till gårdsentréer. Trafikflödena
för fordonstrafik uppgår till cirka 10 000 rörelser per vardagsmedel
dygn. Torshamnsgatan har dubbelriktade cykelbanor på ömse sidor
av vägen fram till planområdet. Därefter fortsätter cykelbanan på
den östra sidan.
Planområdet ligger cirka 600 meter från Kistas tunnelbanestation
och på ett liknande avstånd till Helenelunds pendeltågsstation.
Busshållplats, som bland annat trafikeras av buss mot Spånga och
Sollentuna, finns på ett avstånd av cirka 200 meter.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 21 (80)
På Kistagången, i nära anslutning till planområdet, planeras en
hållplats för Tvärbanan. Den nya dragningen av Tvärbanan kommer
att påverka den framtida trafiksituationen. Bland annat föreslås att
Kistagången bli enkelriktad för fordonstrafik.
Service
Offentlig service
Inom en radie på 500 meter från planområdet finns flera
vårdcentraler. I Kista Galleria finns bibliotek. Det finns få förskolor
i verksamhetsområdet men i närliggande bostadsområden finns det
flera förskolor. Det finns även planer på fler förskolor i närliggande
stadsutvecklingsprojekt inom verksamhetsområdet. Det finns ett
överskott av förskoleplatser och aktuell detaljplan bedöms inte
genera behov av ytterligare förskolor i stadsdelen. I
nybyggnadsområdet Kista Äng finns planer på en ny grundskola.
Kommersiell service
I området kring Kista torg, Kista Galleria och Jan Stenbecks torg
finns flertalet restauranger, butiker och livsmedelsaffärer. Utbudet i
verksamhetsområdet är under utveckling och flera nya lokallägen
kommer etableras i samband med nya stadsutvecklingsprojekt. En
viktig förutsättning för Kistas attraktivitet är en fortsatt satsning på
att skapa levande bottenvåningar med relevant innehåll.
Naturmiljö
Mark och vegetation
Det finns flera gårdsbildningar inom planområdet och de flesta har
en utformning som kombinerar planteringsytor och hårdgjorda ytor.
Planteringarna består framför allt av träd, buskar och låg
marktäckande vegetation. Gårdarna är till största delen
underbyggda.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 22 (80)
Vy mot en av gårdarna som vetter mot Grönlandsparken som visar på principen
som präglar gårdsplaneringen. Restaurangbyggnaden har fått en gestaltning som
gör att den smälter in med rhododendronbuskarna (Tyréns).
Naturvärden och habitatnätverk
Planen angränsar till Grönlandsgatan och Grönlandsparken som
utgör ett viktigt lokalt grönt samband i stadsdelen. Grönområdena
kan ha visst värde för barrskogsfåglar.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 23 (80)
Karta som visar potentiella aktivitetszoner för barrskogsfåglar med
kostnadsviktat avstånd till potentiella livsmiljöer.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer för vatten
Planområdet är beläget inom avrinningsområdet till
ytvattenförekomsten Igelbäcken (SE658812-666182) men avleds
tekniskt till ytvattenförekomsten Edsviken (SE659024-162417).
Enligt VISS har Igelbäcken måttlig ekologisk status och uppnår ej
god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för
ytvattenförekomsten är ekologisk status till 2033 och god kemisk
ytvattenstatus. Undantag och tidsfrister från kraven att nå god status
finns för både ekologiska och kemiska miljökvalitetsnormer.
Den tekniska recipienten, Edsviken, bedöms uppnå en
otillfredsställande ekologisk status och en ej god kemisk status. De
miljökvalitetsnormer som fastställts för Edsviken är god ekologisk
status till år 2039 samt god kemisk ytvattenstatus.
Stockholms stad har, tillsammans med berörda kommuner, tagit
fram lokala åtgärdsprogram (LÅP) för stadens vattenförekomster.
Åtgärdsprogrammen anger vilka åtgärder som behöver genomföras
i befintlig miljö för att uppnå EU:s miljökvalitetsnormer. Lokalt
åtgärdsprogram för Edsviken respektive Igelbäcken beslutades år
2021 och 2022. Inga åtgärder föreslås specifikt inom planområdet.
Miljökvalitetsnormer för luft
Gränsvärdarna klaras för kvävedioxid (NO2) och grova partiklar
(PM10) enligt gällande miljökvalitetsnormer.
Luftföroreningar avseende kvävedioxid har ett dygnsmedelvärde
som mest mellan 30-36 μg/m³ och miljökvalitetsnormen är att klara
60 μg/m³. För grova partiklar är dygnsmedelvärdet som mest 25-30
μg/m³ och miljökvalitetsnormen att klara är 50 μg/m³.
Sociala värden
Socialt värdeskapande perspektiv
Kista utgör en del av Fokus Järva, som i översiktsplanen är utpekat
som ett fokusområde dit satsningar ska riktas. Stadsutvecklingen
har ett särskilt fokus på social hållbarhet och på att minska
skillnaderna i människornas livsvillkor. En områdesanalys för
Akalla, Hansta, Husby och Kista, har tagits fram av
exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret med stöd av Järva
stadsdelsförvaltning, trafikkontoret, kulturförvaltningen,
utbildningsförvaltningen och stadsledningskontoret. Analysen
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 24 (80)
fokuserar framför allt på de fysiska miljöerna och bygger bland
annat på utredningar, statistik och genomförda dialoger.
Områdesanalysen har identifierat effektmål för Kista. Följande mål
anses vara relevanta för aktuell detaljplan:
En växande stad
- Utveckla bostäder med många rum (fyra rum eller fler).
- Balansera bostadsutbudet (jämn fördelning mellan hyres-
och bostadsrätter).
En sammanhängande stad
- Utveckla Kista verksamhetsområde med ett blandat innehåll
(boende, offentlig service, kvalitativa utemiljöer).
God offentlig miljö
- Skapa trygga stadsmiljöer (siktlinjer, aktiva bottenvåningar)
En klimatsmart och tålig stad
- Mer grönska i Kista verksamhetsområde (vegetationstak,
minska andelen hårdgjorda ytor, fler träd)
- Bygg i kollektivtrafiknära lägen och på redan ianspråktagen
mark.
Barnperspektiv
Planområdet är beläget i Kista verksamhetsområde, som under lång
tid präglats av kontor och industri. Verksamhetsområdet har i dag
en karaktär som är anpassad för arbetslivet snarare än för barn och
barnfamiljer. Förutsättningarna för barn skiljer sig därmed markant
från stadens bostadsområden.
Tillgången till parker och grönområden i verksamhetsområdet är
generellt låg. Närmaste park är Grönlandsparken, belägen på ett
avstånd om upp till 200 meter från planområdet. Grönlandsparken,
som har en spännande rumslig konfiguration, saknar funktioner som
riktar sig till barn, till exempel lekutrustning. Övriga rekreativa
parker återfinns i Kistas bostadsområde på ett avstånd om drygt en
kilometer. De långa avstånden innebär att de inte blir tillgängliga
för barn med begränsad förmåga att röra sig självständigt.
Tillgången till förskolor inom verksamhetsområdet är låg. I
angränsande bostadsområden finns ett flertal förskolor, och i
pågående stadsutvecklingsprojekt inom verksamhetsområdet
planeras ytterligare förskoleplatser. I nybyggnadsområdet Kista
Äng planeras en ny grundskola. Detaljplanen bedöms inte generera
behov av ytterligare förskolor i stadsdelen.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 25 (80)
Gaturummet längs Kistagången och Torshamnsgatan har båda goda
förutsättningar att röra sig till fots eller cykel på ett tryggt och säkert
sätt. Kistagången ska i framtiden trafikeras av Tvärbanan, vilket
ställer krav på en säker och tydlig utformning av korsningspunkter
och gångstråk i anslutning till planområdet.
Rekreation och friluftsliv
Närmaste park är Grönlandsparken som ligger på ett avstånd av upp
till 200 meter. Generellt är tillgången på rekreativa parker låg inom
verksamhetsområdet. Fler parker återfinns i Kistas bostadsområde,
cirka en kilometer från planområdet. Närheten till Igelbäckens
natur- och kulturreservat i Kymlinge respektive Järvafältet är en
stor tillgång.
Karta som visar planområdet tillsammans med kvartersparker och en buffert på
200 meter.
Geoteknik
Markförhållanden
Marken inom planområdet består av fyllnad. Jorddjupet anges enligt
SGU:s jorddjupskarta till cirka en till tre meter.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 26 (80)
Hydrologiska förhållanden
Dagvatten
Stockholms stads åtgärdsnivå ska tillämpas vid all ny- och större
ombyggnation. Syftet med åtgärdsnivån är att, tillsammans med
åtgärderna i de lokala åtgärdsprogrammen för vatten, uppnå
miljökvalitetsnormerna för vatten i stadens vattenförekomster.
Åtgärdsnivån bygger på en lokal fördröjning av 20 mm nederbörd
med en mer långtgående rening än bara sedimentation.
Åtgärdsnivån ska främst fungera som ett målvärde vid
exploateringar som innebär ny eller utökad byggnadsarea på mark
och/eller utformning av marken på ett sätt som är av betydelse för
markens infiltrationsförmåga. Aktuell detaljplan uppfyller inte
dessa kriterier och bedöms inte omfattas av åtgärdsnivån.
Dagvatten ska hanteras enligt stadens dagvattenstrategi.
Dagvatten från området leds idag till recipienten Edsviken via
duplicerat ledningsnät.
Hälsa och säkerhet
Omgivningsbuller
Planområdet utsätts för trafikbuller från omgivande gator,
Grönlandsgatan, Kistagången och Torshamnsgatan. De högsta
ekvivalenta ljudnivåerna som har beräknats är 65 dBA vid fasad
mot Torshamnsgatan och 64 dBA mot Kistagången samt 60 dBA
mot Grönlandsgatan. Fasad som inte vetter direkt mot gata har
ljudnivåer under 55 dBA vilket innebär att genomgående lägenheter
kan användas för att klara bullerkraven. Maximal ljudnivå från spår-
och vägtrafik nattetid beräknas som mest till 82 dBA. De
avskärmade innergårdarna har generellt låga ljudnivåer och det
finns möjlighet att klara kraven för tyst uteplats.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 27 (80)
Utsnitt ur stadens bullerkarta, väg/tåg/flyg, 2022. Planområdet är markerat med
röd linje.
Planområdet utsätts för verksamhetsbuller från närliggande kontors-
och industribyggnader. Sammantaget har fyra industribullerkällor
identifierats på ett avstånd mellan 20 och 80 meter från
planområdet. Efter platsbesök och mätningar bedömdes att
bullerkälla 1 påverkar planområdet så att riktvärden överskrids.
Översiktsbild över planområdet och närliggande byggnader. Inringat med gult är
potentiella industribullerkällor.
Vibrationer
Vägtrafik bedöms inte ge upphov till hörbart stomljud eller
kännbara vibrationer längs Kistagången då trafikflödet är lågt och
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 28 (80)
inga bussar passerar där i dagsläget. I framtiden kommer
Kistagången trafikeras av Tvärbanan. Enligt detaljplanen för
Tvärbanan så ska åtgärder vidtas under spår så att stomljudsnivåer
på 30 dB(A) SLOW inte överskrids. Eftersom Tvärbanan inte är
byggd än, kan inte stomljud och komfortvibrationer bedömas
utifrån mätningar.
Olycksrisk
Det bedöms inte finnas någon hantering av farligt gods i närheten
som kan innebära ett krav på riskreducerande åtgärder. Närmaste
rekommenderade farligt godsled ligger på mer än 150 meters
avstånd. KTH Elektrum som hanterar farliga gaser, är beläget drygt
230 meter från fastigheten. Konsekvensavståndet för värsta scenario
har beräknats till 180 meter, varför skyddsavståndet bedöms vara
tillräckligt. Verksamheten Exeger på Torshamnsgatan, inom 150
meter från fastigheten, har utretts i en miljökonsekvensbeskrivning
från 2021 som visar att risknivån för både samhällsrisk och
individrisk understiger ALARP-området längs hela vägsträckan.
Tvärbanan Kistagren kommer att passera längs Kistagången med ett
avstånd om knappt åtta meter från byggnad till närmaste spår. Delar
av byggnaderna är belägna inom det så kallade hänsynsområdet
som avgränsas till tio meter från spåret.
Erosion, ras och skred
Ingen risk för erosion, ras eller skred bedöms förekomma.
Förorenad mark
Området inom och i direkt anslutning till planområdet präglas av
industriell verksamhet från 1970-talet och framåt. Med hänsyn till
den historiska användningen bedöms potentiella föroreningskällor
kunna förekomma. En miljöteknisk markundersökning har gjorts
som omfattade ytlig jordprovtagning i fyra provpunkter på
innergårdar samt mätning av inomhusluft med passiva provtagare
under 14 dygn på fyra platser i byggnaderna. I jord påvisades PCB-
7 över Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning
(KM) i en provpunkt (26T01). Halten understiger Stockholms stads
storstadsspecifika riktvärde för scenario B1 – Flerbostadshus.
Övriga analyserade parametrar, inklusive metaller, BTEX, alifater,
aromater, PAH och PFAS, understiger KM-riktvärdena i samtliga
provpunkter. I inomhusluft detekterades spår av klorerade
lösningsmedel i samtliga punkter, med halter som ligger 30 till över
2 000 gånger under gällande referensvärden.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 29 (80)
Karta som visar var prover är tagna. (Bild: Tyréns).
Översvämningsrisker
En skyfallsanalys har utförts i Scalgo med stöd av Stockholms stads
skyfallsmodell från 2024. Analysen baseras på Stockholmsregnet,
ett 100-årsregn med sex timmars varaktighet, klimatfaktor 1,4 och
en total nederbördsvolym om 84,4 mm.
Planområdets gårdar uppvisar varierande förutsättningar vid ett
100-årsregn. På de två gårdarna mot Grönlandsgatan (gård A och
D) når den maximala vattennivån upp till +27,62 respektive +27,56
m över nollplanet, vilket understiger den angivna färdiga golvnivån
på +27,73 m. På gård B når vattennivån +27,74 m, vilket överstiger
färdig golvnivå med en centimeter. På gård E samlas vatten i
garagerampen till ett maximalt djup om cirka 1,9 m, motsvarande
en volym om cirka 100 m3. På gård C, som är underbyggd, når
vattennivån +31,23 m vid ett 100-årsregn, vilket är i nivå med
färdigt golv för det nordvästra huset. Gård F saknar entréer, varför
den vattenansamling som modellen visar inte bedöms innebära
någon risk.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 30 (80)
Totalt tillrinner cirka 106 m3 vatten till planområdet vid ett 100-
årsregn och cirka 37 m3 avrinner ut.
Maximalt vattendjup och flödesvägar vid ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4.
Underlag från Stockholms stads skyfallsmodell (Tyréns).
Vad gäller räddningstjänstens framkomlighet indikerar analysen att
vattendjupet på en kortare sträcka längs Kistagången överstiger 20
centimeter vid ett 100-årsregn. Enligt stadens framkomlighetskarta
så rinner vattnet undan och endast mindre mängder blir kvar över
10 minuter.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 31 (80)
Stadens framkomlighetskarta som visar vattensamlingar med ett djup på över 20
cm och med en varaktighet på över 10 minuter vid ett 100-årsregn.
Planförslag
Sammanfattning av planförslaget
Detaljplanen möjliggör att planområdet, som omfattar del av
fastigheten Isafjord 4, får en utökad användning, från tidigare
kontor och industri till att omfatta; bostäder, kontor, centrum,
vuxenutbildning, tillfällig vistelse och parkering. Byggnaderna har
en BTA (bruttoarea) som motsvarar totalt till cirka 39 500 m2 ovan
mark och cirka 12 800 m2 under mark. Det är stora ytor, varför en
flexibel användning är motiverad. Användningarna ställer olika
krav på planlösningar, tillgänglighet, utrymning, friytor och
transporter där konflikter kring behov kan uppstå. Begränsningar
har införts i planen för att styra mot en lämplig uppdelning av till
exempel bostäder och centrumändamål.
I planen har framför allt en omvandling till bostäder studerats då det
bedöms innebära störst förändring av befintliga byggnader samt
ställa högst krav på lämplighet. I bottenvåningen mot Kistagången, i
den tidigare matsalen samt i huvudentrén i 90-talshuset har lokaler
för centrumändamål studerats.
Totalt föreslås cirka 400 nya bostäder i varierande storlekar, från ett
till fem rum med kök. I det fall hela byggnadskomplexet omvandlas
till bostäder innebär det en total bostadsarea på cirka 22 500 m2 med
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 32 (80)
ett snitt på cirka 56 m2 per lägenhet. I samma förslag uppgår
lokalytor till cirka 3 400 m2.
För att omvandla byggnaden från kontor till bostäder krävs
anpassningar. Särskilt fokus läggs vid att säkerställa tillgängligheten
genom ombyggnation av befintliga hissar, installation av nya hissar
vid tillgängliga entréer samt anläggande av nya trappor för att
uppfylla kraven på maximalt utrymningsavstånd. Utöver de
grundläggande kraven så finns möjlighet att skapa goda
boendemiljöer. Till exempel med balkonger på gårdsfasaderna,
större fönster, terrasser med pergola och växthus samt en ny
takvåning med bostäder med egen terrass.
Parkeringsnormen för bil i Kista är fyra platser per 1000 m2
bostadsarea. Det ger ett behov av 90 parkeringsplatser. Idag angörs
byggnaderna via en gemensam infart från Torshamnsgatan till ett
stort garage i två våningar som sträcker sig under både 70-tals- och
90-talsbyggnaden. Här föreslås parkering för boende, besökare och
verksamheter. Totalt finns 292 parkeringsplatser. I garaget finns
också möjlighet till sophämtning och varuleveranser.
Parkeringsnormen för cykel är 40 platser per 1000 m2 bostadsarea.
Det ger ett behov av 898 cykelparkeringsplatser. Dessa kommer
förslagsvis att placeras på garageplanet.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 33 (80)
Illustrationsplan (Bild: Strategisk Arkitektur)
Arkitektonisk idé
Planen ska säkerställa att byggnaderna kan anpassas till en mer
blandad användning, med bostäder, centrum, hotell, kontor,
vuxenutbildning och vård- och omsorgsboende. Det här kan ge liv
åt verksamhetsområdet där framför allt nya bostäder och hotell har
potential att bidra till att nattbefolkningen ökar och på sikt till göra
att stadsdelen mer levande kvällstid.
Anpassningar av byggnadens exteriör och eventuella tillägg ska
inordna sig befintliga arkitektoniska och kulturhistoriska värden och
den övergripande volymhanteringen, med en tydlig trappning från
Kistagången och Torshamnsgatan mot byggandens inre. Den öppna
strukturen mot Grönlandsparken ska fortsatt bidra till platsens gröna
karaktär. Under rubriken Kulturhistoriskt värdefull miljö beskrivs
de kulturhistoriska värden som särskilt ska beaktas vid förändringar
och vilka delar av byggnaderna som är mer eller mindre tåliga för
förändring.
Flygbild över del av Isafjord 4 vid en omvandling till bostäder. Mot
innergårdarna finns utanpåhängande balkonger. Gröna tak och växthus på de
lägre länkbyggnaderna. (Bild: Strategisk Arkitektur).
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 34 (80)
Sektion som visar den övergripande volymhantering och mötet med Kistagången.
(Bild: Strategisk Arkitektur).
Detaljplanen är placerad i ett centralt, strategiskt läge mellan viktiga
målpunkter i Kista. Planen ska bidra till att stärka omgivande
gaturum, framför allt genom att öppna upp fasaden och etablera nya
lokallägen mot Kistagången. Mot Grönlandsgatan kan befintliga
lokaler utnyttjas för att skapa ett attraktivt läge mot parken. Mot
Torshamnsgatan finns också befintliga lokaler som kan användas
utan några större utvändiga anpassningar. Tvärbanans nya dragning
längs Kistagången innebär att en planskild korsning med
Torshamnsgatan försvinner och gatan kommer att sänkas något.
Detta gör att en större del av fasaden får tillgång till gatan och kan
innebära nya lokallägen.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 35 (80)
Diagram som visar placering av möjliga lokallägen. (Bild: Strategisk Arkitektur)
Att tillföra bostäder innebär att kraven på kvalitativa friytor i Kista
kommer att öka och redan idag finns det brist på parker och
grönområden i verksamhetsområdet. Planförslaget utgår därför från
att tillskapa nya gröna och sociala utemiljöer inom kvartersmark.
Utemiljön inom fastigheten är idag fragmenterad med flera mindre
gårdsbilningar och anpassad för kontorsverksamhetens behov.
Dessa föreslås utvecklas med uteplatser, nya sammanhängande
grönytor och kompletteras av takterrasser och balkonger för ökad
boendekvalitet.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 36 (80)
Diagram som beskriver hur gröna och sociala ytor kan tillskapas med privata
terrasser, takterrasser, växthus och ny vegetation. (Bild: Strategisk Arkitektur).
Befintlig bebyggelse
Ett av detaljplanens syften är att värna byggnadernas
kulturhistoriska värden och bärande arkitektoniska kvaliteter.
Byggnaderna utgör ett tydligt tidsdokument över
kontorsarkitekturens utveckling i Sverige. De representerar två olika
gestaltningsideal men står i nära dialog med varandra genom
utemiljö, skala och materialitet. Kontrasten mellan 1970-talets
horisontella, tunga modernism och 1990-talets urbant varierade och
materialriktade arkitektur förstärker den samlade förståelsen av
Ericssons roll i Kistas tillväxt. Detaljplanen skyddar dessa värden
genom rivningsförbud samt skyddsbestämmelser, samtidigt som
den möjliggör en mer flexibel användning av byggnaderna.
Förändringar kan ske över tid, och framtida behov är inte fullt
förutsebara. Planbestämmelserna skapar tydliga ramar för
anpassning och utveckling utan att de kulturhistoriska värdena går
förlorade. Syftet är att underlätta vid framtida bygglovsprövning
och skapa förutsägbarhet för fastighetsägaren.
Alla förändringar i byggnader och utemiljöer med högt
kulturhistoriskt värde ska genomföras med stor omsorg för att
undvika förvanskning. De ska värna och stärka områdets historiska
karaktär och anpassas till stadsbilden. Nya tillägg ska integreras
med respekt för de befintliga kulturhistoriska värdena och bidra till
att göra dem mer tillgängliga och upplevelserika för allmänheten.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 37 (80)
För byggnader med rivningsförbud och skydds- eller
varsamhetsbestämmelser gäller utökad lovplikt. Detta säkerställer
att alla åtgärder granskas och utförs med hänsyn till de
kulturhistoriska värdena.
Rivningsförbud
Rivningsförbud omfattar i stort alla byggnader inom planområdet
med några undantag. Mindre tillbyggnader på gårdarna saknar
rivningsförbud. Det gäller också befintlig teknikvåning i 70-
talsbyggnaden. Taklandskapet är obearbetat och de värdebärande
karaktärsdragen är få.
Taklandskap på 70-talsbyggnaden med teknikvåning i plåt som binder ihop
teknikvåningen med trapphusens plåtfasader. (Bild: Tyréns)
Skyddsbestämmelser
Följande skydds- och varsamhetsbestämmelser föreslås för 70-
talsbyggnaden:
• Trapphusens glasade fasader med synliga trapplopp ska
bibehållas
• Pelargången mot Kistagången ska bibehållas avseende
pelarnas placering och siktlinje mellan gata och gård.
• Stomme med limträkonstruktion och fribärande glasfasad
ska bevaras.
• Fasadens horisontella utformning med ljusa fönsterband och
tegelelement med mörkt tegel ska bibehållas.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 38 (80)
Fasadutsnitt mot Kistagången som visar fasadens utformning med fönsterband,
mörkt tegel och uppglasade trapphus. (Bild: Strategisk Arkitektur)
Följande skyddsbestämmelser föreslås för 90-talsbyggnaden:
• Byggnadens volym, med svängd fasad mot gård och
bebyggelsefront mot Torshamnsgatan och Kistagången ska
bevaras.
• Fasadens materialkombination med betong, koppar, ek och
varmröd puts ska bibehållas.
• Fasadens indelning med pelare, fack och utkragande
våningslister ska bevaras.
• Entrépartiernas svängda indrag från gatan ska bevaras.
• Taklanternin och ljusgård ska bevaras avseende form,
byggnadsdetaljer och material.
Fasadutsnitt mot Kistagången som visar fasadens utformning med pelare, fack,
våningslister, materialkombination och indragna entréer mot gatan. (Bild:
Strategisk Arkitektur)
Förändringar av 70-talsbyggnaden
Baserat på byggnadens kulturhistoriska värden har förslag till
tillägg och anpassningar studerats. I 70-talsbyggnaden föreslås
möjlighet till lägre fönsterbröstning för fönsterbanden vilket bidrar
till att skapa mer attraktiva boendemiljöer. Tillägg i form av
utanpåliggande balkonger kan också bidra till högre boendekvalitet.
Balkongräcken, nya entrépartier, skärmtak och bostadsvåningar
föreslås få samma gröna ton som de befintliga
byggnadskomplementen, vilket binder samman de nya tilläggen
med den ursprungliga gestaltningen.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 39 (80)
Vy från Kistagången som visar hur byggnaderna kan förändras. Bilden visar till
exempel bredare fönsterband, franska balkonger mot Kistagången och
utanpåliggande balkonger mot innergårdarna. Ny takvåning i grön plåt. Ny entré
och fönster på gavlarna. (Bild: Strategisk Arkitektur).
Material som är lämpliga att använda vid nya tillägg är;
• Hårdbränt brunt tegel med stapelförband och breda fogar till
fasaden.
• Korrugerad aluminiumplåt till trapphus och fläktrum.
• Grön plåt kan användas till olika byggnadsdetaljer som till
exempel balkongräcken eller tak.
• Aluminiumplåt till dörrar och fönster.
• Slät betong till pelare och sockel.
• Trä till fönster och dörrar.
Material från vänster; brunt tegel, korrugerad plåt, grön plåt, aluminiumplåt och
betong. (Bild: Strategisk Arkitektur).
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 40 (80)
Illustration som visar ursprungligt utförande (t.v.) jämfört med förslag på större
fönsterband och franska balkonger. (Bild: Strategisk Arkitektur).
Illustration som visar ursprungligt utförande (t.v.) jämfört med förslag på större
fönsterband och påhängda balkonger. (Bild: Strategisk Arkitektur).
I entréplanet föreslås möjlighet till hål i mur för eventuella lokaler,
där även delar av bjälklaget sänks till gatunivå. Den idag öppna
pelargången föreslås glasas in för eventuella lokaler. Inglasningen
ska ske innanför pelarraden då det är en bärande del av byggnadens
gestaltning och ger möjlighet att läsa den ursprungliga funktionen.
Inglasningen föreslås ske på ett nätt och smäckert sätt för att
bibehålla siktlinjen genom huset mot den grönskande gården och
bevara dess svävande modernistiska karaktär.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 41 (80)
Före- och efterbild som visar fasadändringar mot Kistagången. Pelargången har
glasats in och en ny tillgänglig entré har etablerats på gaveln mot
Grönlandsparken. (Bild: Strategisk Arkitektur).
Före- och efterbild som visar fasadändringar mot Kistagången. Bottenvåningen
har öppnats upp för att möjliggöra nya lokallägen. (Bild: Strategisk Arkitektur).
Fläktrummen på taken föreslås kunna ersättas av en bostadsvåning.
Denna föreslås utformas med indrag från fasaden för att tydligt
underordna sig den befintliga strukturen. Även denna kan utformas
med grön plåt likt byggnadskomplementen.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 42 (80)
Före- och efterbild som visar fasadändringar mot Kistagången. Teknikvåningen har ersatts med en ny takvåning i
grön plåt och trädetaljer. Entrépartierna mot Kistagången har kompletterats med nya entréer för hiss samt ett
skärmtak som hjälper till att annonsera entréerna och skapa ett omsorgsfullt uttryck. (Bild: Strategisk Arkitektur).
Den nya takvåningen sett från en av terrasserna på innergården. På byggnadens insida kan större tillägg tillåtas. Här
finns förslag på utanpåliggande balkonger. De nya byggnadsdetaljerna hålls ihop genom att använda ett fåtal utvalda
material och kulörer. (Bild: Strategisk Arkitektur).
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 43 (80)
Mot Grönlandsgatan föreslås något upphöjda uteserveringar mot
gatan i det som tidigare varit matsalen. Detta för att stärka rörelse
samt bjuda in besökare från gatan och bevara tanken om byggnaden
som en del av det offentliga rummet samt viljan att skapa
tillgänglighet och social samvaro. Bibehållen grönska framför
uteserveringarna blir en viktig aspekt som samspelar med
Grönlandsparken och idén om visuell koppling. I de
trappstegsformade gavlarna mot Grönlandsgatan föreslås tillägg i
form av två tillgängliga hissar i det som idag även är trapphus.
Vy från Grönlandsgatan som visar del av den inglasade pelargången, nya entréer
och fönster på gavel samt hur gården fortsatt möter Grönlandsparken med
växtlighet. (Bild: Strategisk Arkitektur).
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 44 (80)
Vy från Grönlandsgatan som visar ny bostadsvåning i grön plåt samt påhänga
balkonger med pinnräcken. Den tidigare personalmatsalen får ett aktivt möte
med Grönlandsgatan med uteplatser och sittgradänger. (Bild: Strategisk
Arkitektur).
Förändringar av 90-talsbyggnaden
90-talsbyggnaden har ett motiv som flörtar med den klassiska
arkitekturen med dubbel sockelvåning, indelade glaspartier och
repetitiv gestaltning. Byggnaden har både en vertikal och
horisontell utformning med höga pelare i entrévåningarna och
horisontella utkragande våningslister i de övre våningsplanen. De
tydligt markerade våningarna med utsprång i koppar ger ett djup
och skuggspel i fasaden. Byggnaden definierar tydligt gatan med
dess rätvinkliga hörn och strikta arkitektur medan insidan är
utformad som en mjukt oval innergård som öppnar upp och fångar
dagsljuset.
För att behålla byggnadernas karaktär föreslås varsamma tillägg. I
90-talsbyggnaden föreslås att enbart hörnet mot
Torshamnsgatan/Kistagången glasas upp likt befintlig utformning
för eventuella framtida lokaler. Då Torshamnsgatan sänks innebär
det att den befintliga sockeln förlängs nedåt mot den nya gatunivån.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 45 (80)
Illustrationer som visar ursprungligt utförande (t.v.) jämfört med förslag på ny
utformning (t.h.). Förslaget baseras på att Torshamnsgatan sänks mot befintligt
läge. (Bild: Strategisk Arkitektur).
Material som är lämpliga att använda vid förändring av fasaden är:
• slät betong för pelare och horisontella fasadelement.
• granit i sockeln
• varmröd puts i sockelvåning och gavel
• ek eller trä med liknande egenskaper för detaljer som till
exempel sockelvåningens fönsterbågar
• koppar för våningslister, fönster och burspråk
Material från vänster; betong, granit, varmröd puts, ek och koppar. (Bild: Strategisk Arkitektur).
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 46 (80)
Vy från korsningen Torshamnsgatan och Kistagången som visar hur kvarteret
och gatan kan se ut i framtiden med den nya Tvärbanehållplatsen. (Bild:
Strategisk Arkitektur).
Utemiljö
Förslag till ny landskapsplanering förhåller sig till de tre historiska
lagern; 70-talsdelen, 90-talsdelen och tillägg från 2000-talet.
Förslaget för 70-talsdelen baseras på det tidstypiska geometriska
formspråket från originalgestaltningen. Gårdarna kompletteras med
häckomgärdade smala uteplatser. Befintliga ytor justeras i vissa fall
för att kunna fördröja dagvatten eller rymma lek och vistelse, men
geometrin och befintliga träd behålls. Detta har även plockats upp
på de tak som föreslås kunna möbleras som vistelseytor. I de
halvöppna gårdarna mot gatan bevaras så mycket som möjligt av
befintlig grönska, men vissa justeringar görs för att tillskapa
möjlighet för angöring till bostäder samt terrasser för uteserveringar
som öppnar sig mot gatan och Grönlandsparken, för att på så sätt
skapa mer liv i gatan och större kontaktytor mellan verksamheten
och allmän plats.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 47 (80)
Illustrationsplan som visar förslag till utformning av bostadsgårdar och
takterrasser för 1970-talsbyggnaden. (Bild: Strategisk Arkitektur).
På 90-talsgården föreslås mer grönska i delar av den idag helt
hårdgjorda gården för att tillskapa god en bostadsmiljö och förbättra
dagvattensituationen. Träden som ramar in gården behålls och den
lilla rundeln återskapas i markbeläggningen och gårdens funktion
som entréplats behålls delvis, med angöringsmöjligheter till
bostäder och lokaler. Ett nytt formspråk med förankring i det
befintliga har tillförts för att binda samman 90-talsdelen med
delarna från 2000-talet samt rymma de nya funktionerna.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 48 (80)
Illustrationsplan som visar förslag till utformning av bostadsgårdar för 1990-
talsbyggnaden. (Bild: Strategisk Arkitektur).
Gator och trafik
Parkering
Parkering för bil beräknas utifrån Stockholms stads p-norm till
minst fyra platser per 1000 m2 bostadsarea. Utifrån aktuellt förslag
genererar det ett behov på 90 parkeringsplatser. Dessa föreslås
placeras i befintligt garage som är möjligt att nå från hela huset.
Infart sker från Torshamnsgatan.
Total andel lokalyta i förslaget uppgår till 3 405 m2. Beroende på
lokalens storlek och användning så genererar det olika
parkeringsbehov. Som exempel är parkeringsnormen för en
centrumlokal på över 1000 m2 0 till 8 platser. Det skulle kunna
innebära ett behov av 27 platser.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 49 (80)
Totalt finns 292 parkeringsplatser i garaget vilket ger ett överskott
på 175 platser i garaget baserat på nuvarande parkeringsriktlinjer.
Plan 0, garageplan. Ljusgråa platser avser boendeparkering inklusive
besöksparkering(Bild: Strategisk Arkitektur)
Plan -1, garageplan. (Bild: Strategisk Arkitektur)
Cykelparkering uppgår till minst 40 cykelparkeringsplatser per
1000 m2 bostadsarea vilket innebär cirka 898 platser.
Cykelparkering föreslås främst placeras på garageplanen.
För lokaler över 200 m2 så ska det finnas 35 cykelparkeringsplatser
per 1000 m2 lokalyta. Hotell och vandrarhem ska ha 8 platser per
1000 m2 lokalyta.
Tillgänglighet
Detaljplanen innebär ingen ombyggnad av allmän plats utan
behöver förhålla sig till de rådande omständigheterna gällande
tillgänglighet och angöring. Mot Grönlandsgatan så etableras nya
entréer på gavlarna som blir tillgängliga inom tio meter från
angöring under förutsättning att gatan får trafikeras av boende. Idag
tillåts enbart kollektivtrafik.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 50 (80)
Kistagången ska trafikeras av Tvärbanan. Planen är att enkelriktad
biltrafik ska vara möjlig i västlig riktning. Ingen angöring planeras
på den södra sidan, närmast Isafjord 4. Det är inte troligt att
angöring inom 25 meter från entré kan ske på Kistagången.
Torshamnsgatan ska också byggas om i samband med
Tvärbananprojektet. Det bör vara möjligt utifrån nuvarande
gatusektion att placera angöringsfickor närmast Isafjord 4 vilket kan
innebära att 25 meter mellan entré och angöring kan klaras.
Angöring kan ske från gården med infart från Torshamnsgatan eller
via garaget. För att klara tillgänglighetskrav är det en förutsättning
att garaget kan användas för angöring. Det kan innebära att garaget i
delar är öppet för leveranser, besökare och transporter.
Teknisk försörjning
Vattenförsörjning och ledningsnät
Planområdet är del av befintlig fastighet, ansluten till va-nätet. Vid
bildande av nya fastigheter kan det hanteras genom servitut eller ny
anslutning.
El-, tele- och fibernät
Planområdet är del av befintlig fastighet, ansluten till el-, tele- och
fibernätet. Vid bildande av nya fastigheter kan det hanteras genom
servitut eller ny anslutning.
Energiförsörjning
Planområdet utgör en befintlig fastighet, ansluten till
fjärrvärmenätet. Vid bildande av nya fastigheter kan det hanteras
genom servitut eller ny anslutning.
Avfallshantering
Avfallshanteringen för tillkommande bostäder och verksamheter
avses lösas genom miljörum på källarplan. Val av insamlingssystem
och placering har gjorts baserat på avfallsfordonets åtkomst och
dess möjlighet att stanna, då uppställningsplatser för avfallsfordon
inte är tillåtet längs med Kistagången.
Fastigheten har en väl tilltagen inlastnings- och
sophanteringsfunktion i det befintliga garaget. Avfallsbilen kör ned
i garage och stannar vid lastkajen. Lastkajen är placerad så att
avfallsfordonets uppställning inte blockerar in- och utkörande bilar.
Avfallsfordonet har god marginal för säker vändning inom garaget.
Dragväg mellan uppställningsplats och miljörummets entré
understiger 10 m från lastkaj och ytan framför dörr är plan med en
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 51 (80)
maxlutning på 1:20. Det är möjligt att tillskapa ett miljörum i nivå
med körbanan om lastkajen inte är lämplig att använda.
Behovet av kärl för cirka 400 bostäder uppskattas till:
• 15 styck 140l kompost/matavfall
• 15 styck 660l brännbart/restavfall
• 8 styck 370l tidningar
• 11 styck 660l pappersförpackning
• 6 styck 660l plast
• 7 styck 240l metall
• 7 styck 240l ofärgat glas
• 9 styck 190l färgat glas
• Eventuellt grovsoprum
Placering av soprum samt uppställningsplats och körspår för avfallsfordon.
(Bild: Strategisk Arkitektur)
Räddningstjänst
Räddningstjänstens dimensionerande insatstid till byggnaden
understiger 10 minuter. Dörrar direkt till trapphus kommer att
utgöra primära angreppsvägar till byggnaden.
Avstånd från möjliga uppställningsplatser till angreppsvägar ska
inte överstiga 50 meter. Enligt information från Region Stockholm
kommer Kistagången och Torshamnsgatan fortsatt vara
framkomliga för räddningstjänstens fordon och uppställning
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 52 (80)
kommer att kunna ske intill byggnaden. Det innebär att riktlinjerna
för avstånd mellan uppställningsplats och angreppsväg klaras.
Möjlighet för uppställning av räddningstjänstens stegfordon finns
idag på Kistagången, Grönlandsgatan och Torshamnsgatan. Det
innebär att det finns möjlighet att indela byggnaden i mindre
hyresgäster där alternativ utrymning utgörs av räddningstjänstens
stegutrustning. Erforderligt skyddsavstånd mellan höjdfordon och
kontaktledning är fyra meter om inga säkerhetsåtgärder vidtas.
Projekterat avstånd mellan byggnad och kontaktledning uppgår
enligt Region Stockholm till som minst sju meter. Avståndet mellan
fasadmonterade upphängningslinor för kraftledningen uppgår till
minst 20 meter. Befintliga träd vid aktuell byggnad tas bort och inga
staket eller avskiljningar mellan gata och byggnad är aktuella.
Gatan utformas så att räddningstjänsten kan köra hela vägen in mot
byggnaden. Därmed bedöms det fortsatt finnas goda möjligheter för
utrymning med hjälp av räddningstjänstens stegbil.
Motiv till detaljplanens regleringar
Användningsbestämmelser
Bostäder - B
Bestämmelsen bostäder möjliggör en omvandling av det befintliga
kontorskomplexet till ett mer funktionsblandat innehåll i enlighet
med detaljplanens syfte. Planområdet är beläget i fokusområdet
Kista-Järva, som i Stockholms översiktsplan pekas ut som ett
stadsutvecklingsområde för omfattande komplettering. I de lokala
utvecklingsmöjligheterna för Kista anges att stadsdelen har stora
möjligheter till fortsatt stadsutveckling genom en blandning av
arbetsplatser, bostäder, service och högre utbildning. Tillskott av
bostäder bedöms innebära den mest genomgripande förändringen av
byggnaderna och ställer de högsta kraven på lämplighet, varför
bestämmelsen är central för planens genomförande. Totalt
möjliggörs cirka 400 bostäder i varierade storlekar, från ett till fem
rum med kök, vilket bidrar till ett varierat bostadsutbud i Kista
verksamhetsområde.
Kontor - K
Bestämmelsen kontor bibehåller den befintliga och tillåtna
användningen inom planområdet och säkerställer att
kontorsverksamhet fortsatt kan bedrivas i de delar av
byggnadskomplexet som inte omvandlas till annan användning.
Kontorsfunktionen är en bärande del av Kistas identitet som
nationellt och internationellt IT- och telekommunikationskluster,
och en fortsatt möjlighet till kontorsetablering bedöms vara viktig
för stadsdelens konkurrenskraft och attraktivitet som
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 53 (80)
arbetsplatsområde. Bestämmelsen är nödvändig för att ge
fastighetsägaren flexibilitet att behålla kontor i de delar av
byggnaderna där en omvandling inte bedöms lämplig eller
efterfrågas, och för att säkerställa att hela det planlagda
byggnadskomplexet kan förvaltas och hyras ut på ett ändamålsenligt
sätt över tid. Ur kulturmiljösynpunkt utgör ett fortsatt bruk av
byggnaderna som kontor ett lämpligt alternativ, eftersom båda
byggnaderna ursprungligen är uppförda och utformade för flexibel
kontorsverksamhet. Bestämmelsen är förenlig med planens syfte om
ett funktionsblandat innehåll och bidrar till att nattbefolkningens
behov kan balanseras mot arbetsplatsernas närvaro under dagtid.
Centrumändamål - C
Bestämmelsen centrumändamål möjliggör verksamheter som
handel, service, restaurang och liknande publika funktioner i de
befintliga byggnadernas bottenvåningar. Bestämmelsen är
begränsad till bottenvåning samt, i förekommande fall, närmast
angränsande våningsplan, för att säkerställa att publika
verksamheter lokaliseras i gatulägen med direkt koppling till
omgivande stadsrum. I Stockholms översiktsplans lokala
utvecklingsmöjligheter för Kista anges specifikt att lokaler i
bottenvåningarna är eftersträvansvärda vid stråk och knutpunkter,
till exempel vid Torshamnsgatan och Kistagången. Bestämmelsen
är därmed nödvändig för att förverkliga planens syfte om en
levande gatumiljö och för att bidra till stärkta stadsrum längs
Kistagången och Grönlandsgatan.
Tillfällig vistelse - O
Bestämmelsen tillfällig vistelse möjliggör hotellverksamhet och
liknande övernattningsändamål i de befintliga byggnaderna. Kista är
ett nationellt och internationellt besöksmål inom IT- och
telekombranschen, och tillgången till hotell i direkt anslutning till
verksamhetsområdet bedöms som en viktig förutsättning för dess
attraktivitet och konkurrenskraft. En etablering av hotellverksamhet
bedöms bidra till ökad nattbefolkning, vilket skapar förutsättningar
för ett mer levande Kista även utanför ordinarie kontorstid. Ur
kulturmiljösynpunkt är hotell en ändamålsenlig användning
eftersom det inte kräver mer omfattande ingrepp i de
kulturhistoriskt värdefulla fasaderna, och bottenvåningarnas
rumsligheter och arkitektoniskt bearbetade entréer bedöms lämpa
sig väl för representativa hotellfunktioner. Bestämmelsen är förenlig
med planens övergripande syfte om funktionsblandning.
Parkering - P
Bestämmelsen parkering möjliggör att det befintliga underjordiska
garaget i två plan, beläget under hela byggnadskomplexet med
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 54 (80)
infart från Torshamnsgatan, används för bilparkering. Det befintliga
garaget rymmer totalt 292 parkeringsplatser, vilket innebär att
parkeringsbehovet kan tillgodoses inom fastigheten med marginal.
Överskottet av parkeringsplatser möjliggör externuthyrning av
övriga platser. Bestämmelsen är nödvändig för att möjliggöra en
ändamålsenlig framtida förvaltning av garaget, exempelvis genom
tredimensionell fastighetsbildning.
Vuxenutbildning – S1
Bestämmelsen vuxenutbildning möjliggör etablering av
utbildningsverksamheter riktade till vuxna, exempelvis
yrkeshögskoleutbildning, universitetsverksamhet eller annan
eftergymnasial utbildning. Kista är ett nationellt kunskapskluster
med etablerade kopplingar till universitets- och
forskningsverksamhet, och har sedan länge haft en profil som nav
för innovation och teknisk kompetensförsörjning. En
utbildningsverksamhet i planområdet bedöms stärka denna profil
och är förenlig med planens syfte om ett mer varierat och
funktionsblandat innehåll. Det befintliga kontorskomplexets
struktur – med stora sammanhängande ytor, interna
kommunikationssamband och en väl fungerande teknisk
infrastruktur – bedöms lämpa sig väl för omvandling till
undervisningslokaler utan mer ingripande åtgärder i de
kulturhistoriskt värdefulla fasaderna. Bestämmelsen bidrar också till
att stärka underlaget för kommersiell service och kollektivtrafik i
Kistas verksamhetsområde, vilket är i linje med de lokala
utvecklingsmål som anges för Kista i Stockholms översiktsplan.
D1 – Vård- och omsorgsboende
Bestämmelsen vårdboende möjliggör etablering av vård- och
omsorgsboende med heldygnsomsorg. Det demografiska trycket
mot ökad tillgång på vård- och omsorgsbostäder förväntas öka
markant fram till år 2040 inom hela staden. Stockholms stads
Äldreboendeplan 2025 framhåller att samtliga större
stadsutvecklingsområden bör inventeras för möjlig placering av
vård- och omsorgsboenden. Det befintliga byggnadskomplexets
generösa ytor, sammanhängande kommunikationsstråk och tekniska
infrastruktur bedöms vara förenliga med de krav som ställs på
denna typ av verksamhet. Bestämmelsen bidrar till planens syfte om
ett funktionsblandat innehåll i verksamhetsområdet och till stadens
mål om att göra vård- och omsorgsboenden till en naturlig del av
alla stadsutvecklingsprojekt.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 55 (80)
Egenskapsbestämmelser
Markbestämmelser
Ringmark - Endast andra anläggningar än byggnader ovan
mark. Byggnadsverk tillåts under mark.
Ringmarken anger att markytan inom avgränsat område inte får
bebyggas med byggnader ovan mark, men att underjordiska
anläggningar, i detta fall det befintliga parkeringsgaraget och dess
tillhörande infrastruktur, fortsatt är tillåtna. Bestämmelsen är
nödvändig för att säkerställa att ytor som utgör viktiga passager,
gårdsrum eller angöringsytor inte byggs igen ovan mark, samtidigt
som den möjliggör att befintlig underjordisk parkerings- och
logistikanläggning kan bibehållas och nyttjas fullt ut.
Prickmark - Marken får inte förses med byggnad.
Prickmarken anger att marken inom avgränsat område inte får
bebyggas. Bestämmelsen används för att säkerställa frihet från
byggnad på ytor som är avsedda att utgöra gårdsrum, passager eller
markreservat för gång- och cykeltrafik. Bestämmelsen bidrar till att
de öppna gårdsstrukturer och siktlinjer som är värdebärande för
byggnadskomplexet bevaras, och att utomhusmiljöerna kan
utformas med tillräckliga friytor för boende i enlighet med planens
syfte. Förbudet mot parkering inom prickmarkerad yta motiveras av
att markparkering på kvartersmark och i gårdsrum i hög grad
försämrar möjligheterna att uppfylla rimliga krav på friyta och
grönska för de boende. Ytor som tas i anspråk för
parkeringsändamål ovan mark kan inte samtidigt utgöra kvalitativa
bostadsnära utemiljöer.
Byggnaders användning
s1 - Byggnad får inte inredas som bostad.
Bestämmelsen säkerställer att det inom det avgränsade området
tillskapas och/eller bibehålls lokaler för andra användningar än
bostäder. Bestämmelsen är nödvändigt för att planens syfte om
levande bottenvåningar och aktiva gatulägen ska kunna
förverkligas. Aktuell byggnadsdel, som är den tidigare
personalmatsalen, har inte bedömts som lämplig för bostäder och
har istället stor potential att även i framtiden inhysa till exempel
restaurangverksamhet.
s2 - Lokalyta för centrumändamål ska finnas. Minsta
sammanlagda lokalyta är 150 kvm.
Bestämmelsen säkerställer att det inom det avgränsade området
tillskapas lokaler för centrumändamål om minst 150 kvm. Det är
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 56 (80)
nödvändigt för att planens syfte om levande bottenvåningar och
aktiva gatulägen ska kunna förverkligas och inte enbart utgöra en
möjlighet som aldrig utnyttjas. Bestämmelsen om 150 kvm är
dimensionerat för att möjliggöra en större verksamhet, exempelvis
en restaurang, butik eller liknande, som kan bidra till stadslivet vid
Kistagången och Grönlandsgatan.
s3 - Där trafikbuller vid fasaden överskrider 60 dBA ekvivalent
ljudnivå ska lägenheter större än 35 kvm utföras med minst
hälften av boningsrummen orienterade mot ljuddämpad sida.
Med ljuddämpad sida menas fasad som har en ekvivalent
ljudnivå på högst 55 dBA och maximal ljudnivå nattetid på
högst 70 dBA.
Bestämmelsen reglerar utformningen av bostäder i bullerutsatta
lägen och är nödvändig för att säkerställa goda boendemiljöer enligt
gällande lagkrav. Beräkningar visar att de högsta ekvivalenta
ljudnivåerna uppgår till 65 dBA vid fasad mot Torshamnsgatan och
64 dBA mot Kistagången/Tvärbanan, vilket innebär att riktvärdet
om 55 dBA vid fasad inte kan uppnås längs dessa sidor.
Bestämmelsen möjliggör att bostäder ändå kan tillskapas, förutsatt
att lägenheter utformas enligt de angivna kriterierna.
Centrumändamål tillåts från plan -1 till och med plan 2.
Ett av planens syften är att bidra till en levande gatumiljö genom att
bottenvåningarna öppnas upp för publika användningar i strategiska
lägen. Att tillåta centrumändamål även på övre och undre plan
utöver bottenvåningen, möjliggör större lokaler med ett
sammanhängande lokalplan, vilket ökar förutsättningarna för
etableringar som kräver mer yta, till exempel livsmedelshandel,
restaurang eller annan service. Byggnaden har stora ytor i
källarplanet som tidigare nyttjats för parkering och logistik. Genom
att tillåta centrumändamål även här kan dessa ytor utnyttjas mer
effektivt och bidra till det funktionsblandade innehåll som planen
eftersträvar.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 57 (80)
Sektion som visar våningsplanen i 90-talshuset. (Strategisk Arkitektur)
Sektion som visar våningsplanen i 70-talshuset. (Strategisk Arkitektur)
Bostäder som placeras mot Grönlandsgatan, Kistagången och
Torshamnsgatan tillåts endast med en lägsta färdigt golvnivå på
1.5 meter ovanför anslutande gatumark.
Bestämmelsen skyddar boendekvaliteten och den personliga
integriteten för bostäder i direkt anslutning till gata och allmän
plats. En golvhöjd om minst 1,5 meter ovanför marknivå innebär att
boende inte befinner sig i ögonhöjd med förbipasserande på
trottoarnivå, vilket minskar insyn och störningar. Bestämmelsen
bidrar till planens syfte om goda boendemiljöer och är förenlig med
de aktiva bottenvåningar som eftersträvas längs planområdets
gatufront.
Höjd på byggnadsverk
h1 till h8 – Högsta nockhöjd är 32,5 till 63 meter ovan angivet
nollplan.
Höjdbestämmelserna säkerställer att byggnadskomplexets befintliga
volymer och inbördes hierarki bibehålls. De högsta volymerna är
placerade mot Kistagången och Torshamnsgatan, med en tydlig
trappning inåt mot lägre byggnadsdelar och länkbyggnader. Denna
hierarki är en värdebärande egenskap i den kulturhistoriska miljön
och ska bevaras vid eventuella förändringar.
h9 - Högsta angivna nockhöjd får överskridas med 4,0 meter
för bostadskomplement som placeras på tak.
Bestämmelsen möjliggör att bostadskomplement i form av
orangerier, växthus eller liknande glasade tillägg kan placeras på tak
på de länkbyggnader och lägre byggnadskroppar inne i kvarteret.
Sådana tillägg bidrar till boendekvaliteten och ger de övre
bostäderna utökade utemiljöer med skyddat mikroklimat. Tillägget
om maximalt 4,0 meter är avvägt för att rymma en brukbar inre
höjd samtidigt som tillägget är underordnat de omgivande högre
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 58 (80)
byggnadskropparna och inte dominerar stadsbilden. Se även
utnyttjandegradsbestämmelse e1 om begränsning av byggnadsarea.
h10 - Högsta totalhöjd är 59,1 meter över angivet nollplan.
Avgränsas av sekundär egenskapsgräns.
Bestämmelsen reglerar totalhöjden vilket omfattar ett tak som inte
kan överskridas ens av tekniska installationer. Det aktuella området
avser en taklanternin som ska bevaras.
Högsta nockhöjd får överskridas med maximalt 3,0 meter för
tekniska installationer på tak.
Bestämmelsen ger utrymme för nödvändiga tekniska installationer,
ventilationsaggregat, hisstoppar, solcellsanläggningar och liknande
utan att dessa behöver rymmas inom den reglerade nockhöjden.
Tillägget om maximalt 3,0 meter är avvägt för att tillgodose
tekniska behov vid omvandling till bostäder, som typiskt kräver mer
ventilationsteknik på tak än kontorsverksamhet, utan att tilläggen
får stor påverkar stadsbilden. Se även utformningsbestämmelse f2
om krav på indrag från fasad mot allmän plats.
Markens anordnande och vegetation
n1 - Parkering tillåts inte ovan mark
Bestämmelse mot parkering ovan mark motiveras av att
markparkering i hög grad försämrar möjligheterna att uppfylla
rimliga krav på friyta och grönska för de boende. Ytor som tas i
anspråk för parkeringsändamål ovan mark kan inte samtidigt utgöra
kvalitativa bostadsnära utemiljöer, varför en samlokalisering av
dessa intressen inte bedöms möjlig inom de aktuella områdena.
Markreservat för allmännyttiga ändamål
x1 - Markreservat för allmännyttig gång- och cykeltrafik.
Minsta fria höjd är 3.0 meter. Avgränsas av sekundär
egenskapsgräns
Befintligt burspråk kragar ut över allmän plats och markreservatet
säkerställer allmänhetens tillträde till ett passage- eller gångstråk
under byggnaden. Det finns ett servitut för gångtrafik till förmån för
fastigheten Akalla 4:1, ägd av Stockholms stad. Markreservatet ger
detta servitut planstöd.
Rivningsförbud
r1 - Byggnad får inte rivas.
Rivningsförbudet skyddar de befintliga byggnaderna mot rivning
och är nödvändigt för att säkerställa att de kulturhistoriska värden
som planen identifierat inte går förlorade. Rivningsförbudet
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 59 (80)
omfattar de bärande och exteriört avläsbara delarna av
byggnaderna. Förbudet är förenligt med den utökade lovplikten som
gäller för byggnader med skydds- och varsamhetsbestämmelser och
säkerställer att alla åtgärder granskas i bygglovsprocessen.
r2 - Byggnad får inte rivas, undantaget takvåning.
Bestämmelsen ger samma grundskydd som r1 men undantar den
befintliga teknikvåningen på 70-talsbyggnaden från
rivningsförbudet. Takvåningen bedöms ha ett lågt kulturhistoriskt
värde med få värdebärande karaktärsdrag, och planförslaget
möjliggör att denna ersätts med en ny bostadsvåning utformad med
indrag från fasad och avvikande material och kulör, för att tydligt
underordna sig den befintliga strukturen. Undantaget är noggrant
avgränsat och avser enbart takvåningen; byggnadsdelarna i övrigt
omfattas fullt ut av rivningsförbudet.
Skydd av kulturvärden
q1 - Byggnadens volym, med svängd fasad mot gård och
bebyggelsefront mot Torshamnsgatan och Kistagången ska
bevaras.
90-talsbyggnadens volymmässiga disposition, med ett distinkt
gathus mot Torshamnsgatan och Kistagången och ett gårdshus kring
den mandel- eller båtformade entrégården, är den mest
grundläggande värdebärande egenskapen i ERA-anläggningen.
Volymhanteringen återanvänder kvartersstadens typologi och
skapar en växling mellan slutna och öppna rum som är typisk för
tidens arkitekturideal. Bestämmelsen säkerställer att byggnaden
förblir läsbar som representant för 1990-talets kontorsarkitektur.
q2 - Fasadens materialkombination med betong, koppar, ek och
varmröd puts ska bibehållas.
Bestämmelsen säkerställer att karaktäristiskt material av hög
kvalitet bibehålls och att framtida ändringar i fasaden inte
förvanskar den tidstypiska materialpalettprofilen. Vid eventuella
ändringar eller lagningar ska ursprungsmaterial eller material med
likvärdig karaktär användas.
q3 - Fasadens indelning med pelare, fack och utkragande
våningslister ska bevaras.
Den repetitiva indelningen av fasaden med vertikala pelare, fack av
varierande glasning och horisontella utkragande våningslister i
koppar är ett centralt arkitektoniskt grepp som ger fasaden både
djup och ett tydligt skuggspel. Indelningen är ett uttryck för den
klassicism som präglar ERA-byggnaden och definierar dess relation
till gaturummet. Bestämmelsen hindrar att fasadens rytm och
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 60 (80)
proportion förloras vid eventuella ombyggnationer och säkerställer
att läsbarheten av den ursprungliga gestaltningen upprätthålls.
q4 - Entrépartiernas svängda indrag från gatan ska bevaras.
De svängda indragen vid entrépartierna är ett av de mest
utmärkande dragen i ERA-byggnaden och ger byggnaden en
välkomnande och representativ karaktär och är en del av den
postmoderna gestaltning som präglar anläggningen. Bestämmelsen
säkerställer att dessa geometriskt bearbetade partier bibehålls vid
framtida förändringar och att entrésituationernas rumsliga kvalitet
inte förvanskas av nya glaspartier eller annan inredning.
q5 - Taklanternin och ljusgård ska bevaras avseende form,
byggnadsdetaljer och material.
Taklanterninen har en historiserande form och är ett av de element
som tydligast uttrycker den postmoderna gestaltningsambition som
präglat 90-talsbyggnaden. Bestämmelsen skyddar form,
byggnadsdetaljer och material och hindrar att dessa element byggs
igen, täcks över eller ersätts med material av annan karaktär.
q6 - Trapphusens glasade fasader med synliga trapplopp ska
bibehållas.
De glasade trapphusfasaderna med de geometriska trapploppens
linjespel är ett av de mest karaktärsskapande dragen i 70-
talsbyggnaden. De utgör en kontrast mot den slutna tegelmuren och
synliggör byggnadens inre struktur och rörelse mot omgivningen.
Deras transparens är en bärande del av den modernistiska
gestaltningsidén och av byggnadens kulturhistoriska läsbarhet.
Bestämmelsen skyddar mot att trapphusens glasning ersätts med
ogenomskinliga material eller att trapploppens synlighet skyms av
inbyggnader.
q7 - Pelargången mot Kistagången ska bibehållas avseende
pelarnas placering och siktlinje mellan gata och gård.
Pelargången längs Kistagången är ett framträdande element i 70-
talsbyggnadens exteriör och utgör en viktig visuell och spatial länk
mellan gaturummet och byggnadens inre gårdar. Pelarnas rytm och
placering är bärande för fasadens horisontella komposition och ger
byggnaden dess ”svävande” modernistiska karaktär. Bestämmelsen
säkerställer att pelarnas placering och möjliggör att siktlinjen
mellan gata och gård bevaras, även om pelargången glasas in för att
skapa lokaler.
Utformning
f1 - Endast skärmtak.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 61 (80)
Bestämmelsen begränsar takutformningen till skärmtak, vilket
innebär att tak över entréer utformas som fristående konstruktioner
utan massiva väggar. Bestämmelsen är nödvändig för att säkerställa
att befintliga skärmtak kan vara kvar.
f2 - Fönsterbanden får breddas till en höjd av maximalt 1,5
meter.
Bestämmelsen möjliggör en varsam justering av 70-talsbyggnadens
fönsterband för att förbättra dagsljusinflödet och boendekvaliteten
vid omvandling till bostäder. Nuvarande fönsterbandsbredd är
dimensionerad för kontorsändamål och den lägre fönsterbröstning
som förväntas i en bostad är svår att uppnå utan att banden breddas.
Maximihöjden om 1,5 meter är avvägd för att tillåta en förbättring
av dagsljusförhållandena, men begränsad så att den horisontella
karaktären i fasaden, som skyddas av varsamhetsbestämmelse k1,
inte förloras.
f3 - Inglasning av pelargången mot Kistagången ska utformas
så att glaset placeras innanför pelarna.
Bestämmelsen reglerar det principiellt viktiga förhållandet att en
eventuell inglasning av pelargången sker innanför pelarraden, inte
utanför. Denna placering säkerställer att pelarna förblir det visuellt
tongivande elementet i fasaden och att siktlinjen från gatan mot
gården, som skyddas av q-bestämmelse, bibehålls. Bestämmelsen är
nödvändig för att möjliggöra lokaler i pelargången utan att
förvanska den modernistiska gestaltningen.
f4 - Förändringar och tillägg vid entréerna till de glasade
trapphusen mot Kistagången ska utformas som inordnade till
trapphusens glasade fasader och utföras med transparenta och
lätta konstruktioner. Skärmtak får finnas.
De glasade trapphusfasaderna med synliga trapplopp utgör ett av de
mest karaktärsskapande dragen i 70-talsbyggnaden. De bildar en
kontrast mot den slutna tegelmuren och synliggör byggnadens inre
struktur och rörelse mot omgivningen. Trapphusens glasade fasader
skyddas av bestämmelse q6.
En omvandling till bostäder kräver anpassning av befintliga entréer
i trapphusen mot Kistagången, bland annat för att möjliggöra
tillgängliga entréer med hiss i enlighet med gällande
tillgänglighetskrav. Dessa anpassningar ska utformas som
inordnade tillägg till trapphusens glasade fasader och anpassas till
trapphusens befintliga utformning och material utan att dominera
eller konkurrera med den glasade fasaden. Kravet på transparenta
och lätta konstruktioner är direkt motiverat av trapphusens karaktär.
Bestämmelsen möjliggör att skärmtak får finnas vid entréerna.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 62 (80)
Skärmtak bedöms kunna bidra till ett omsorgsfullt entréuttryck och
till att tydligt annonsera entréerna längs Kistagången.
f5 - Ny takvåning som ersätter befintlig teknikvåning ska
utformas med indrag om minst 1.5 meter från fasad mot
Kistagången samt i material och kulör som avviker från den
befintliga tegelfasaden. Undantag från indrag får göras för hiss
och trapphus
Bestämmelsen syftar till att säkerställa att den nya takvåningen
upplevs som ett underordnat tillägg i förhållande till byggnadens
huvudvolym. Indraget om minst 1,5 meter från fasad mot
Kistagången gör att takvolymen inte upplevs som en del av den
befintliga fasadlinjen, vilket minskar byggnadens upplevda höjd i
gaturummet och värnar stadsbildens proportioner och taklandskap.
Kravet på att takvåningen ska utföras i material och kulör som
avviker från den befintliga tegelfasaden förstärker distinktionen
mellan byggnadens huvudvolym och tillägget, vilket tydliggör
byggnadens ursprungliga arkitektoniska karaktär.
Undantag från indragskravet medges för hiss och trapphus, eftersom
dessa funktioner av konstruktionstekniska och
tillgänglighetsmässiga skäl kan behöva följa befintligt fasadliv.
f6 - Utrymningstrappor får finnas. Dessa ska ges en omsorgsfull
gestaltning och arkitektoniskt uttryck som samspelar med
omgivningen.
Bestämmelsen möjliggör att utrymningstrappor uppförs som tillägg
till de befintliga byggnaderna inom planområdet. Vid omvandling
av byggnaderna från kontor till bostäder uppstår krav på maximalt
utrymningsavstånd, vilket kan medföra att nya utrymningstrappor
behöver tillföras utöver de befintliga trapphusens kapacitet.
Bestämmelsen syftar till att säkerställa att utrymningstrapporna
utformas som väl avvägda tillägg som underordnar sig
byggnadernas befintliga karaktär och inte stör läsbarheten av de
ursprungliga gestaltningsidéerna.
f7 - För fasad mot Kistagången gäller att håltagning för dörr
och placering av balkong i fasadliv ska ske med ett minsta
inbördes avstånd om 7,5 meter.
Fasaden mot Kistagången är en av byggnadens mest exponerade
och kulturhistoriskt värdefulla. Bestämmelse om ett minsta inbördes
avstånd om 7,5 meter mellan håltagning för dörr och balkong i
fasadliv syftar till att säkerställa att dessa tillägg inte koncentreras
på ett sätt som bryter den horisontella linjeverkan. Genom att sprida
öppningarna med tillräckligt mellanrum bevaras fasadens
övergripande komposition och den sammanhållna tegelmurens
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 63 (80)
karaktär förblir avläsbar. Avståndet på 7,5 meter gäller från kant till
kant.
På fasad mot Grönlandsgatan, Kistagången och
Torshamnsgatan tillåts inte utkragande balkonger.
Bestämmelsen skyddar de befintliga fasadernas karaktär mot
Kistagången och Torshamnsgatan från visuell störning i form av
utkragande balkonger. Mot dessa gator är byggnadsvolymerna och
fasadernas horisontella respektive vertikala komposition av hög
kulturhistorisk och stadsbildsmässig betydelse. Utkragande
balkonger mot dessa fasader skulle bryta mot
skyddsbestämmelsernas intentioner, fragmentera fasadbilden och
försvåra läsbarheten av de ursprungliga gestaltningsidéerna.
Tekniska installationer på tak som överskrider högsta angivna
nockhöjd ska placeras med indrag från fasad som vetter mot
allmän plats med minst 3,5 meter. Undantag får göras för totalt
25 kvm BTA.
Bestämmelsen säkerställer att tekniska installationer på tak inte är
synliga från de mest exponerade fasaderna mot allmän plats. Ett
indrag om minst 3,5 meter gör att installationerna döljs bakom
takfoten vid normal betraktningsvinkel från gatan. Undantaget för
totalt 25 kvm BTA möjliggör att befintliga installationer, placerade
närmare fasaden, kan finnas kvar. Bestämmelsen är förenlig med
planens kulturmiljöambitioner och bidrar till att befintliga fasaders
läsbarhet och karaktär bibehålls från gaturummet.
Balkongräcken ska utföras med genomsläppligt material och
ges ett lätt och underordnat intryck.
Bestämmelsen säkerställer att balkonger utformas med räcken som
medger insyn och ljusgenomsläpp. Genomsläppliga räcken minskar
den visuella massan och gör att tilläggen upplevs som lättare och
mer underordnade byggnadskroppen. Kravet är förenligt med den
gestaltningsinriktning som planförslaget anger för balkonger på 70-
talsbyggnaden, där pinnräcken i grön plåt föreslås för att knyta an
till befintliga byggnadsdetaljer.
Utnyttjandegrad
e1 - Största byggnadsarea för bostadskomplement som placeras
på tak är 40 kvm.
Bestämmelsen kompletterar höjdbestämmelse h9 och begränsar den
maximala byggnadsarean för bostadskomplement, exempelvis
orangerier eller växthus, som placeras på tak till 40 kvm per
egenskapsområde. Begränsningen säkerställer att sådana tillägg
förblir accessoriska komplement till bostäderna och inte blir
dominanta volymer som stör stadsbilden eller byggnadskomplexets
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 64 (80)
karaktäristiska taklandskap. En area om 40 kvm är tillräcklig för ett
funktionellt orangeri, men begränsar möjligheten att skapa
fullskaliga tillbyggnader som skulle förändra byggnadernas yttre
väsentligt.
Varsamhet
k1 - Fasadens horisontella utformning med ljusa fönsterband
och tegelelement i mörkt tegel ska bibehållas.
Varsamhetsbestämmelsen reglerar att 70-talsbyggnadens mest
framträdande fasadkaraktär, den starka horisontaliteten som skapas
av omväxlingen mellan ljusa fönsterband och tunga tegelelement i
mörkt tegel, ska bibehållas vid förändringar. Denna komposition är
en av de mest läsbara och identitetsskapande egenskaperna i
anläggningen och ett tydligt uttryck för sena modernismens
arkitekturideal. Åtgärder som bryter mot fasadens horisontella logik
eller väsentligt förändrar kontrasten mellan fönsterband och tegel är
inte tillåtna.
Genomförandetid
Genomförandetiden slutar fem år efter det att planen har fått laga
kraft.
Konsekvenser och avvägningar
Stadsbild
Detaljplanen bedöms inte innebära några konsekvenser för
stadsbilden då befintlig volym till övervägande del bibehålls.
Befintlig bebyggelse
Planen innebär totalt sett små förändringar av byggnadernas volym.
Det som har studerats är en något högre takvåning på 70-
talsbyggnaden. Byggnadskomplement, som till exempel orangeri,
föreslås på de lägre länkbyggnaderna inne i kvarteret, nya fläktrum
är möjliga på taket till 90-talsbyggnaden samt ändringar av fasaden
för att skapa bättre förutsättningar för centrumlokaler och bostäder.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 65 (80)
Jämförelse mellan nuläge och förslag. Fasadelevationen visar tillägg i form av
ny takvåning, påhängda balkonger, orangeri, terrasser och nya håltagningar i
fasad.
Befintliga byggnader får till största del skydd i form av
rivningsförbud. Det innebär att rivning av byggnadernas bärande
delar inte är tillåtet. Övriga ändringar ska utgå från de
kulturhistoriska värden som detaljplanen har specificerat.
Kulturhistoriskt värdefull miljö
Detaljplanen innebär att byggnaderna bevaras och används vilket ur
kulturmiljösynpunkt är en förutsättning. Det är fråga om två
byggnader som båda har en plats i berättelsen om svenskt
kontorshusbyggande, om Kistas utveckling till ett IT-kluster av
global betydelse och inte minst till framgångssagan LM Ericsson
och företagets betydelse för både den fasta och den mobila
telefonins utveckling. Rivning av byggnaderna skulle innebära stora
negativa konsekvenser för både Kista och Stockholms kulturmiljö
men skulle även innebära en förlust sett till mer allmän, nationell
bebyggelse- och arkitekturhistoria.
Detaljplanen medger olika användningar som kan ha olika
konsekvenser ur kulturmiljösynpunkt. De största negativa
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 66 (80)
konsekvenserna kan sammanfattas med omvandling av två
förbindelsegångar till bostäder samt omdaning av innergården på
90-talsbyggnaden. Övriga föreslagna förändringar har bedömts ha
små till medelstora konsekvenser.
Förbindelsegång ritad av Nyréns Arkitektkontor på 1990-talet som knöt ihop 70-
och 90-talsbyggnaden. (Bild: Tyréns).
Kontor
Ett fortsatt bruk av byggnaderna som kontor är bäst sett till både
läsbarhet och vad gäller ingrepp i byggnaderna. Båda byggnaderna
är avsedda att vara flexibla kontorsbyggnader och fortsatta
förändringar av kontorsvåningarna är möjliga.
Hotell eller annan tillfällig vistelse
Konvertering av lokaler till hotell innebär tät rumsindelning och en
hög täthet av installationer för badrum. För de aktuella byggnaderna
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 67 (80)
innebär detta inga större konsekvenser. Möjligen skulle ljusgården i
90-talsbyggnaden kunna bli problematisk utifrån
brandsäkerhetsfrågor, men så är fallet vid allt framtida bruk av
byggnaden. Vid en användning som hotell bedöms det finnas goda
möjligheter att ta tillvara bottenvåningarnas rumsligheter och
kulturhistoriskt intressanta golv samt möjligen också de
arkitektoniskt bearbetade förbindelsegångarna.
Förbindelsegångarnas framtid är oviss vid flera framtida scenarion
eftersom behovet av dem för kommunikation kommer att ändras
eller utgå.
Bostäder i 70-talsbyggnaden
Det speciella med användningen bostäder är att det oftast innebär
slutet för en byggnads livscykel. När flexibla kontorsvåningar
ersätts med bostäder så är det i regel en permanent åtgärd. För att
möjliggöra bostäder krävs anpassningar, i detta fall ändringar av
entréerna i trapphusen mot Kistagången, hissar som mynnar direkt
vid gatan och mot Grönlandsparken samt tillkomst av sociala ytor
på de strama gårdarna.
För att skapa goda boendemiljöer föreslås också balkonger och
uteplatser. Ändrade behov av ventilation innebär också att
teknikvåningen på 70-talsbyggnaden föreslås ersättas med nya
takvåningar med ändrad form och avvikande material och kulör.
Därtill innebär en ombyggnad till bostäder att behovet av
kommunikation- och gemensamhetsytor minskar, något som kan
drabba de stora ytorna i bottenvåningen, gårdshus, rum och
samband som till stor del bedöms vara särskilt värdefulla. Det
föreslås även att de två kulturhistoriskt intressanta
förbindelsegångarna och länkarna som tillkommit under 1990- och
2000-talet görs om eftersom de annars kommer att sakna funktion. I
det sistnämnda avseendet innebär det risk för förvanskning av
kulturvärden eftersom de öppna ytorna styckas upp och även
exteriören påverkas av bland annat nya mellanväggar.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 68 (80)
Entréhall i 70-tahuset med öppenhet mellan entrégård och den inre gården.
Exempel på de större sammanhängande rummen för kommunikation. (Bild:
Tyréns)
Genom tillägg av balkonger och takvåningar med ny form och
material ger konverteringen av 70-talsbyggnaden tydliga avtryck
mot omgivande gator och offentliga rum. Läsbarheten av den
ursprungliga användningen bedöms ändå som god. Förslaget
uppvisar en balans mellan de fysiska uttrycken för de två olika
funktionerna kontor och bostad. De värdebärande karaktärsdragen i
den senmodernistiska 70-talsarkitekturen respekteras i hög grad. I
det fall de tongivande fönsterbanden skulle ökas på höjden påverkas
förståelsen mer långtgående och ingreppen blir betydligt större
eftersom fönstren behöver bytas ut och rivningar krävs i de
tegelklädda fasadelementen.
De utvändiga ändringar och tillägg som föreslås i bostadscenariot
bedöms i övrigt vara välanpassade. Balkongerna får en diskret
verkan och i förslaget håller man sig till en sammanhållen
kulörskalan. Entréerna mot Kistagången blir komplexa med såväl
entrépartier som hiss och skärmtak som skär av glasfasaderna.
Utformningen som skissats bedöms ha både kvaliteter och
utmaningar som behöver studeras vidare under fortsatt arbete.
Gavlarna mot Grönlandsgatan påverkas negativt av nya hissar som
mynnar vid gatan och av nya håltagningar som påverkar en av
gavlarna men de negativa konsekvenserna bedöms vara små.
Bostäder i 90-talsbyggnaden
I 90-talsbyggnaden krävs ingen omfattande fasadändringar utöver
håltagning för nya dörrar till uteplatser i anslutning till gårdshuset.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 69 (80)
Det är rimligt att inte vara lika strikt ifråga om ändringar av
gårdshuset men eftersom gården inte är en innergård i vanlig
bemärkelse utan huvudnumret i ERA-anläggningen är det angeläget
att studera åtgärden ingående. I bostadsscenariot bedöms gården
påverkas i hög utsträckning av privata uteplatser och utökade
grönytor, något som sammantaget bedöms ge medelstora negativa
konsekvenser för kulturvärdet. Bortsett från ytorna närmast
ljusgården är det inte antikvariskt känsligt att dela in planen för
andra funktioner. Ljusgården får enligt förslaget fortsatt en viktig
funktion som kommunikationsyta.
Lokaler i bottenvåning
Att Tvärbanan lokaliseras till Kistagången kan ses som ett lägligt
sammanträffande eftersom det kan ses som en lämplig utveckling
av byggnaderna att samtidigt utveckla bottenvåningarna med ett
mer stadsmässigt uttryck. 70-talsbyggnaden har inga direkta
kvaliteter i den nedersta delen av fasaden mer än att befintlig
utformning visar på den hittills renodlade kontorshusfunktionen.
Om nya håltagningar för lokaler görs med god läsbarhet om att vara
ett senare tillägg så bedöms påverkan på kulturmiljön inte vara
betydande.
Inglasningen av portiken i mötet Kistagången och Grönlandsgatan
är ett led i samma strävan att skapa en mer välfungerande
stadsmiljö. En inglasning av portiken ger negativa konsekvenser
men det finns inga påtagliga kvaliteter inne i portiken som skulle
byggas bort och de modernistiska pelarna blir fortsatt tongivande.
Den föreslagna anpassning av 90-talsbyggnaden till nya gatuhöjder
på Torshamnsgatan bedöms vara varsamt och väl gestaltat.
Naturmiljö
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer för vatten
Planförslaget bedöms inte äventyra möjligheterna att uppnå
miljökvalitetsnormerna för vatten i Igelbäcken eller Edsviken.
Dagvatten från planområdet renas och fördröjs inom fastigheten
innan avledning till recipient via dagvattenledningsnätet. Föreslagna
dagvattenlösningar medför att föroreningsbelastningen från
planområdet till recipient minskar eller förblir oförändrade.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 70 (80)
Sociala värden
Socialt värdeskapande perspektiv
Ur ett socialt värdeskapande perspektiv bidrar planförslaget till
stadens tillväxt genom att utveckla bostäder med ett större antal
rum. Förslaget innehåller 73 bostäder med fyra rum eller fler, vilket
motsvarar cirka 18 % av det totala antalet lägenheter. Frågan om
upplåtelseform och balanseringen mellan hyres- och bostadsrätter är
ännu inte fastställd.
För att skapa en mer sammanhängande stad och ett blandat innehåll
i Kista verksamhetsområde bidrar detaljplanen till ökad service i
stadsdelen. Detta uppnås dels genom ett ökat kundunderlag och dels
genom etableringen av nya lokaler för centrumändamål. För att
säkerställa en god och trygg offentlig miljö främjas aktiva
bottenvåningar genom skapandet av nya lokallägen.
Planförslaget svarar även mot målen om en klimatsmart och tålig
stad. Inom Kista verksamhetsområde kan mängden grönska öka
genom vegetationstak och genom att hårdgjorda ytor omvandlas till
planteringar. Projektet är strategiskt placerat på redan ianspråktagen
mark med utmärkt tillgång till kollektivtrafik. Planområdet ligger
centralt mellan tunnelbanan i Kista och pendeltågsstationen i
Helenelund, och i framtiden kommer även Tvärbanan att trafikera
Kistagången med hållplatser i direkt anslutning till området.
Barnperspektivet
Planförslaget innebär att de befintliga innergårdarna, som i dag är
anpassade för kontorsverksamhet, omgestaltas till kvalitativa
bostadsgårdar med sociala och gröna värden. De strama,
geometriska gårdsrummen i 70-talsbyggnaden kompletteras med
smala uteplatser och sammanhängande grönytor med möjlighet till
lek och vistelse, med bibehållen geometrisk karaktär.
Tillgången till offentliga parker och grönområden i
verksamhetsområdet är generellt låg, och det befintliga underskottet
förstärks av att antalet boende i området ökar. Grönlandsparken
utgör det närmaste allmänna grönområdet och kommer att bli en
viktig del av barnens vardagslandskap. Det är angeläget att
säkerställa trygga och tillgängliga gångstråk mellan planområdet
och Grönlandsparken, samt att parken på sikt ges kapacitet och
utformning för att möta ett ökat besökstryck.
Planförslaget innebär att bottenvåningarna mot Kistagången och
Grönlandsgatan ges ett mer publikt innehåll med lokaler för
centrumändamål. Aktiva bottenvåningar med verksamheter bidrar
till ökad rörelse, naturlig uppsikt och ökad trygghet i gaturummen
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 71 (80)
under fler tider på dygnet, vilket är positivt för barns upplevelse av
och rörlighet i stadsmiljön.
Sammantaget bidrar detaljplanen positivt till barns förutsättningar i
Kista verksamhetsområde genom tillskott av bostäder, omgestaltade
gårdar med sociala värden, aktiva bottenvåningar och förbättrad
grönska. Utmaningarna avser framför allt den begränsade tillgången
till offentliga friytor.
Hydrologiska förhållanden
Dagvatten
Exploateringen innebär i huvudsak en förändrad användning av
befintliga byggnader och gårdsytor. Markanvändningen förändras i
begränsad utsträckning; andelen hårdgjorda ytor minskar något och
grönytorna på bjälklag utökas. Merparten av dagvattnet från
byggnaderna avleds i dagsläget via invändiga stuprör, vilket
begränsar möjligheterna att vidta fördröjningsåtgärder.
I syfte att förbättra dagvattenhanteringen där det är möjligt föreslås
skelettjordar under planerade uteplatser i anslutning till lägre
liggande tak med utvändiga stuprör. Enligt utredningen kan totalt
cirka 43 m³ dagvatten fördröjas i skelettjordarna, fördelade över en
sammanlagd yta om 288 m². Skelettjordarna bidrar även till
förbättrade växtbetingelser för träd och annan vegetation.
Flödesberäkningar har utförts med rationella metoden enligt
Publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Det befintliga
dagvattenflödet vid ett 10-årsregn utan klimatfaktor uppgår till 248
l/s. Efter exploatering, utan dagvattenåtgärder, beräknas flödet
minska till 239 l/s (-3,8 procent). Med fördröjning i föreslagna
skelettjordar sjunker flödet ytterligare till 222 l/s, vilket innebär en
minskning om cirka 10 procent jämfört med befintlig situation.
Föroreningsberäkningar visar att föroreningsbelastningen från
planområdet till recipient minskar eller förblir oförändrad efter
rening i föreslagna skelettjordar, för samtliga studerade ämnen.
Utan dagvattenåtgärder ökar halterna av suspenderad substans (SS),
PAH16 och tributyltenn (TBT) något, men med föreslagen rening
minskar även dessa. Sammantaget bedöms att detaljplanen inte
äventyrar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten
i Igelbäcken eller Edsviken. Föreslagna dagvattenlösningar medför
att föroreningsbelastningen från planområdet till recipienterna
minskar eller förblir oförändrad.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 72 (80)
Illustration som visar föreslag på skelettjordar tillsammans med övriga ytor inom
planområdet. (Bild: Novaterra).
Hälsa och säkerhet
Buller från spår och trafik
Bullersituationen har utretts baserat på framtida trafikprognoser.
Planområdet utsätts för trafikbuller från omgivande gator och från
spårtrafik från Tvärbanan som planeras trafikera Kistagången. Den
högsta ekvivalenta ljudnivån som har beräknats är 65 dBA vid fasad
mot Torshamnsgatan och 64 dBA mot tvärbanan på Kistagången.
Det innebär att det i första hand bör studeras om genomgående
lägenheter kan tillskapas i dessa lägen. I de fall det inte är möjligt
får endast små lägenheter, maximalt 35 kvadratmeter finnas mot
sida där riktvärden överskrids upp till 65 dBA. I plankartan finns
bestämmelser som reglerar bostädernas utformning i relation till
bullersituationen. Riktvärden för tysta uteplatser uppnås på tre av
innergårdarna.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 73 (80)
Dygnsekvivalenta ljudnivåer från väg- och spårtrafik inom planområdet.
Frifältsvärde vid värst utsatta del av fasad samt 1,5 m över mark. (Bild: ACAD)
Exempel på planlösning som uppfyller kraven enligt trafikbullerförordningen
(2015:216) genom att antingen placera genomgående lägenheter med tillgång till
tyst sida, alternativ små lägenheter mot bullerutsatta fasader. (Bild: Strategisk
Arkitektur)
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 74 (80)
Buller från verksamheter
Verksamhetsbuller påverkar planområdet från kylmedelskylare på
tak på byggnad sydväst om aktuell detaljplan, på ett avstånd av
cirka 80 meter. Högsta uppmätta ekvivalenta ljudtrycksnivå vid
kylmedelskylarna var 79 dBA. På fasad uppmättes mellan 48–53
dBA i olika punkter.
Bullerskyddande åtgärder som minskar den ekvivalenta ljudnivån
på fasad med minst 7 dB behövs för att uppfylla industribullerkrav.
Detta kan uppnås genom att bygga bullerskärmar som är 1,5 m
högre än källorna, absorberande på vissa sidor med en
absorptionskoefficient på 0,8. Byggnaden ägs i dagsläget av samma
aktör som önskar planändring för del av Isafjord 4.
Ekvivalenta ljudnivåer på fasad utan åtgärder. (Bild: ACAD)
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 75 (80)
Förslag på avskärmning av kylmedelskylare. Röd skärm är absorberande på
sidan mot kylmedelskylarna och gul skärm är absorberande på båda sidor. (Bild:
ACAD).
Ekvivalenta ljudnivåer på fasad med åtgärder. (Bild: ACAD).
Vibrationer
Enligt detaljplan för tvärbanan så ska åtgärder vidtas under spår så
att stomljudsnivåer på 30 dB(A) SLOW inte överskrids. Detta gäller
oberoende av närliggande byggnaders användning. Eftersom
tvärbanan inte är byggd än kan inte stomljud och
komfortvibrationer evalueras utifrån mätningar. Information om
stomljudsnivåer har istället inhämtats från de utredningar som togs
fram till detaljplanen för Tvärbanan. Tvärbanan bedöms kunna ge
upphov till stomljudsnivåer (max slow) på 29 dBA på markplan och
27 dBA på plan över mark längs Kistagången. Med ballastfritt spår
bedöms nivåerna kunna bli något lägre och inga stomljudsåtgärder
bedöms behövas enligt utredningen. Komfortvibrationer bedöms
inte bli kännbara.
Olycksrisk
Detaljplanens konsekvenser avseende olycksrisker bedöms vara
mycket liten och riskreducerande åtgärder är inte aktuellt.
Förorenad mark
För detaljplanen har de storstadsspecifika riktvärdena för
Stockholm (SSRV) tillämpats. Vid jämförelse med riktvärdena
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 76 (80)
uppfyller samtliga prover från gårdarna kriterier för klass B1
(Flerbostadshus utan källare 0-1 m).
När det gäller den specifika innergården där prov 26T01 togs, där
PCB-7 överstiger KM men inte de storstadsspecifika riktvärdena för
klass B1, planeras en omgestaltning av gårdsmiljön. I det arbetet
kommer även en mindre mängd jord att schaktas bort.
Den som äger eller brukar en fastighet skall genast underrätta
miljöförvaltningen om det upptäcks en förorening på fastigheten.
Miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet för anmälan enligt
28 § i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
(SFS 1998:899).
Översvämningsrisk
En skyfallsanalys har genomförts baserad på Stockholms stads
skyfallsmodell (2024). Analysen visar att planområdets gårdar
uppvisar varierande grad av översvämningsrisk vid ett 100-årsregn.
På gård B når vattennivån +27,74 m och på gård E stiger nivån till
+27,78 m över nollplanet efter att garagenedfarten byggs över med
tak. Båda överstiger färdig golvnivå på +27,73 m. Övertäckningen
av garagenedfarten innebär att det vatten som tidigare samlades i
nedfarten, upp till 1,9 meters djup och en volym om cirka 100 m³, i
stället belastar gård B och E. Övertäckningen är i övrigt positiv då
det förhindrar att vatten tränger in i garaget samt att
dagvattenhanteringen kan förbättras. För att motverka
översvämningsrisken kan nedsänkta ytor tillskapas, om 85 m² på
gård B och 80 m² på gård E, med ett djup om 0,2 meter. Med dessa
åtgärder sjunker vattennivån till +27,71 m på båda gårdarna, vilket
understiger golvnivån på +27,73 m.
Vattennivån på gård C når som mest +31,23 m vid ett 100-årsregn,
vilket är i nivå med färdig golvnivå för det nordvästra huset.
Marknivåerna är svåra att förändra på grund av den underbyggda
konstruktionen och vattnet bräddas inte ut mot Torshamnsgatan. En
upphöjd tröskel kan anläggas vid entréerna på gård C för att
förhindra att vatten rinner in i byggnaden.
Gård F är en instängd gård utan entréer. Skyfallsanalysen redovisar
ett lokalt vattendjup om upp till 1,5 meter på gården vilket sannolikt
beror på bristfälligheter i den underliggande höjdmodellen snarare
än de faktiska förhållandena på platsen. Det avgörande värdet är att
den maximala vattennivån enligt analysen uppgår till +32,36 m,
vilket är cirka en centimeter över angiven marknivå.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 77 (80)
Maximalt vattendjup och flödesvägar vid ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4.
Underlag från Stockholms stads skyfallsmodell (Tyréns).
Undersökning om betydande miljöpåverkan
Stadsbyggnadskontorets bedömning är att detaljplanens
genomförande inte kan antas medföra sådan betydande
miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken att en
miljöbedömning behöver göras. Bedömningen baseras på kriterier i
miljöbedömningsförordningen 5 § och 10-13 §§. Underlag till
undersökningen om betydande miljöpåverkan har inhämtats från
kulturförvaltningen, miljöförvaltningen och Storstockholms
brandförsvar.
Sammantaget bedöms den planerade markanvändningen inte
medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors
hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats
under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen.
Genomförande
Organisatoriska frågor
Tidplan
Tidplan för planprocessen är:
Samråd d Samråd 6 oktober till 16 november 2026
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 78 (80)
Granskning april 2027
Antagande september 2027
Laga kraft, tidigast oktober 2027
Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras under processen
för kommande skeden.
Ansvarsfördelning
Planförslaget innebär inte några åtaganden för Stockholms stad att
genomföra arbeten inom allmän platsmark. Exploatören ansvarar
för samtliga kostnader inom kvartersmark samt eventuella
återställningsarbeten inom allmän platsmark.
Avtal
Detaljplaneavtal ska träffas mellan Stockholms stad och
fastighetsägaren. I avtalet ska det framgå att fastighetsägaren
godkänner att detaljplanen antas och inte har några ersättningskrav
mot Stockholms stad med anledning av detaljplanen.
Fastighetsrättsliga frågor
Förändrad fastighetsindelning
Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga
fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och
bekostnad. Vid förändrad fastighetsindelning prövar
lantmäterimyndigheten bland annat att fastigheter blir lämpliga för
sina ändamål.
För planens genomförande kan fastighetsbildning vara aktuellt.
Område utlagt som kvartersmark kan utgöra en eller flera separata
fastigheter, som bildas genom avstyckning och/eller
fastighetsreglering. Möjlighet till tredimensionell fastighetsbildning
finns för till exempel parkeringsgarage under förutsättning att det
leder till en mer ändamålsenlig förvaltning av anläggningen eller att
den behövs för finansieringen.
Rättigheter
Inom planområdet är ett antal rättigheter lokaliserade, bland annat
servitut för el, värme och vatten till förmån för fastigheterna
Isafjord 5 och 6 samt servitut för gångtrafik till förmån för
fastigheten Akalla 4:1 som ägs av Stockholms stad. Rättigheterna
kan fortsätta att gälla oförändrat och har fortsatt planstöd. I
planförslaget finns utlagt markreservat (x1) för allmän gång- och
cykeltrafik med Stockholms stad som huvudman.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 79 (80)
Vid bildandet av nya fastigheter kan det bli aktuellt med ytterligare
servitut för el, värme och uppvärmning beroende på hur det
befintliga systemet är integrerat. I annat fall kan nya
anslutningspunkter krävas.
Infart till östra delen av fastigheten samt till garaget avses ske via
den befintliga infarten, vilken är planlagd med byggrätt. Rätten att
använda infarten avses säkras med avtal eller officialrättighet i det
fall en eller flera fastigheter bildas enligt detaljplanen.
Karta med befintliga detaljplaner som visar infartsituationen. Aktuell detaljplan
inom röd markering. Blå pil visar hur infartsvägen fungerar med nuvarande
utförande.
Behov av rättigheter utreds och prövas i samband med
fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning.
Vid bildande av tredimensionellt avgränsad fastighet krävs att ett
flertal rättigheter inrättas.
Verkan på befintliga detaljplaner
Planförslaget innebär att befintliga detaljplaner P2012-02960 och
P2008-14572 helt upphör att gälla inom planområdet.
Ekonomiska frågor
Detaljplanens finansiering
Detaljplanens arbete finansieras genom planavtal upprättat med
byggaktör. Ingen planavgift ska tas ut i samband med bygglovet.
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Planbeskrivning
Samrådshandling
Dnr 2025-14511
Sida 80 (80)
Ersättningsanspråk
Fastighetsägaren godkänner detaljplanens utformning. Innan
detaljplanen antas ska möjligheten att begära ersättning för
rivningsförbud och bevarandekrav regleras i avtal.
Fastighetsbildning
Lantmäteriförrättning görs på fastighetsägarens initiativ och
bekostnad.
Tekniska frågor
Vatten och avlopp
Fastigheten Isafjord 4 är ansluten till det kommunala nätet för
dricks- och spillvatten. Vid bildandet av nya fastigheter kan det
uppstå behov av nya anslutningspunkter. Stockholm Vatten och
Avfall AB ansvarar för nya förbindelsepunkter och tar ut
anslutningsavgifter.
El-, tele- och fibernät
Fastigheten Isafjord 4 är ansluten till el-, tele- och fibernät. Vid
bildandet av nya fastigheter kan det uppstå behov av nya
anslutningar.
Fjärrvärme
Fastigheten Isafjord 4 är ansluten till fjärrvärmenätet. Vid bildandet
av nya fastigheter kan det uppstå behov av nya anslutningar.
SLUT
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.