Ny mat för Stockholm – barnens hälsa viktigast!

[08 2025-22298 Remiss av Reviderad matstrategi.pdf] Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Livsmedelskontrollen Dnr 2025-22298 2025-12-12 Sida 1 (3) [Nivå 2] [Besöksadress] [Postadress] Handläggare Till [Postnr] [Ort] Kristine Fornander Miljö- Telefoon [Telefon]ch hälsoskyddsnämnden Växel [Växel] Telefon: 076-122 88 17 2025-02-17, p. 8 Fax [Fax] e-postadress [hemsida] Reviderad matstrategi Remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2024/1083 Förvaltningens förslag till beslut 1. Godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Justera beslutet omedelbart Bakgrund I kommunfullmäktiges budget för 2024 gavs ett uppdrag om att revidera stadens matstrategi ”God, hälsosam och klimatsmart mat”. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har mottagit en remiss från kommunstyrelsen avseende förslag till revidering i form av Stockholms stads matprogram - God mat för hälsa, klimat och miljö. Remissvaret ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast 2026-03-03. Stockholms stads matprogram är ett stadsövergripande styrdokument. Livsmedel och måltider är nära sammankopplade med många av vår tids stora samhällsutmaningar – från folkhälsa till miljö, klimat och livsmedelsberedskap. Programmet omfattar två fokusområden, 1. Hållbara måltider i stadens verksamheter och 2. Matstaden Stockholm. Genom dessa fokusområden syftar programmet till att stärka stadens måltidsverksamheter och ge alla likvärdiga förutsättningar att servera måltider som tar hänsyn till helheten - från hälsa och smak till miljö, klimat och livsmedelsberedskap. Programmet syftar även till att sätta staden i ett sammanhang, där samverkan med andra aktörer – från akademi till näringsliv, myndigheter och civilsamhälle – är avgörande för framgång. Ärendet Stockholms stads matstrategi God, hälsosam och klimatsmart mat – Matstrategi för Stockholms stad har reviderats mot bakgrund av det Miljöförvaltningen uppdrag som gavs i kommunfullmäktiges budget för 2024. Det Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Dnr 2025-22298 Sida 2 (3) föreslagna matprogrammet är ett stadsövergripande styrdokument som syftar till att stärka staden utifrån ett hälso- klimat- och miljö samt beredskapsperspektiv. Förvaltningens synpunkter Miljöförvaltningen är positiv till att matprogrammet tar ett samlat grepp kring matfrågan och tydligt visar på stadens ambitioner. Mat är en viktig pusselbit för att nå stadens miljö- och klimatmål, och förvaltningen bedömer att programmet på ett bra sätt lyfter de centrala frågorna kring hållbara livsmedelssystem. Det är också positivt att maten sätts i ett bredare sammanhang där klimat- och miljöaspekter kopplas samman med andra viktiga aspekter såsom näringsriktighet, folkhälsa och beredskap. Förvaltningen är positiv till att programmet tydligt pekar ut upphandling och inköp, kompetensutveckling, samverkan, digitalisering, samt kommunikation som centrala arbetssätt och verktyg. Etablering av en stadsgemensam samverkansfunktion bedöms kunna stärka samarbetet inom staden ytterligare. Matfrågan är komplex och det är av vikt att det skapas möjligheter att få stöd, lärande mellan verksamheter, kompetensutveckling samt delning av erfarenheter och lösningar. Utöver den offentliga måltiden är förvaltningen positiv till matprogram även pekar ut att krav ska ställas i linje med stadens miljö- och klimatmål för evenemang, personalsammankomster, representation och enklare förtäring, vid samtliga bolag och förvaltningar. Miljöförvaltningen har en viktig roll i genomförandet av programmet, dels som stöd i miljö- och klimatfrågor, dels i rollen tillsynsmyndighet där förvaltningen i sitt dagliga arbete möter verksamheter som serverar, tillagar och säljer mat. Genom att sprida inspiration och vägledning om matens betydelse för hälsa, miljö och beredskap stärker staden förutsättningarna för mer hållbara val hos invånare och besökare, samt tillsammans med aktörer som påverkar matval och matmiljöer. Miljöförvaltningens arbete med kommunikation och samverkansprojekt, exempelvis tillsammans med civilsamhället (såsom Scale), utgör en viktig del av detta arbete. Slutligen vill miljöförvaltningen betona att det är viktigt att programmet omsätts till verksamhetsanpassade mål, aktiviteter och arbetssätt i hela stadens organisation. Reviderad matstrategi Tjänsteutlåtande Dnr 2025-22298 Sida 3 (3) Anna Hadenius Daniel Persson Förvaltningschef Avdelningschef Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Bilagor Bilaga 1 Reviderad matstrategi Bilaga 2 KS tjänsteutlåtande till reviderad matstrategi Reviderad matstrategi --- [08 2025-22298 bilaga 1 Reviderad matstrategi.pdf] Klicka eller tryck här för att ange text. 2 (28) Förord ........................................................................................................ 3 Inledning .................................................................................................... 4 Syfte och målgrupp .................................................................................. 5 Bakgrund ................................................................................................... 6 Mat för god hälsa och social hållbarhet ...................................................... 6 Mat för en frisk planet ................................................................................. 7 Mat för god beredskap ................................................................................ 9 Matprogrammets fokusområden ........................................................... 11 Fokusområde 1: Hållbara måltider i stadens verksamheter ..................... 12 Arbetsområden ......................................................................................... 13 Arbetssätt och verktyg .............................................................................. 17 Fokusområde 2: Matstaden Stockholm .................................................... 22 Arbetsområden ......................................................................................... 23 Arbetssätt och verktyg .............................................................................. 25 Styrning och uppföljning ....................................................................... 28 3 (28) Kompletteras i slutversion. 4 (28) Stockholm har kraften att vara en förebild i omställningen till framtidens hållbara livsmedelssystem, och en stad där varje måltid bidrar till bättre hälsa, minskad miljö- och klimatpåverkan och stärkt gemenskap. Stockholm visar hur mat kan förena människa, miljö och samhälle i en gemensam riktning. Maten har en avgörande roll för många av de globala hållbarhetsutmaningarna – från klimatpåverkan och biologisk mångfald till folkhälsa och tryggad livsmedelsförsörjning. Den mat vi producerar, transporterar, konsumerar och slänger påverkar både miljön och människors välmående. I en värld präglad av klimatförändringar, geopolitiska konflikter, säkerhetshot och sårbara leveranskedjor behövs robusta och hållbara livsmedelssystem. Att skapa ett hållbart livsmedelssystem är en gemensam utmaning. Stockholms stads roll är att visa vägen och möjliggöra förändring. I Stockholms stads måltidsverksamheter serveras hållbar och hälsosam mat som smakar gott, och som lägger grunden för barns livslånga matvanor och är en viktig del av socialtjänstens och äldreomsorgens verksamheter. Som stor inköpare av hållbara livsmedel sänder staden viktiga signaler till marknaden. I de offentliga rummen skapas hållbara och hälsofrämjande matmiljöer, mötesplatser och dialoger där kunskap och engagemang kring mat växer. Genom samverkan med näringsliv, forskning, myndigheter, civilsamhälle och andra städer – präglad av innovation, nytänkande och mod – kan omställningen mot ett mer hållbart och resilient livsmedelssystem få kraft. Genom aktivt påverkansarbete nationellt och inom EU verkar staden för bättre lagstiftning och skärpta styrmedel. Staden är också en stark röst i internationella nätverk och samarbeten. Som en av världens ledande hållbarhetsstäder visar Stockholm hur mat och måltider kan genomsyra stadens verksamheter och bidra till att förverkliga de sociala, miljömässiga och ekonomiska målen i Agenda 2030. 5 (28) Stockholms stads matprogram är ett stadsövergripande styrdokument. Målgruppen är stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Programmets övergripande syfte är att främja en livsmedelskonsumtion som bidrar till god hälsa och minskad miljö- och klimatpåverkan i linje med stadens miljöprogram, tillhörande handlingsplaner och andra styrdokument. Programmet ska också bidra till att stärka stadens livsmedelsberedskap. Med programmet tar staden ett samlat grepp om livsmedel och måltider, det gäller såväl stadens egen måltidsverksamhet som stadens möjligheter att främja en levande matstad där fler har tillgång till hälsosam mat med liten miljö- och klimatpåverkan. Programmet behandlar inte livsmedlet dricksvatten. Livsmedel och måltider är nära sammankopplade med många av vår tids stora samhällsutmaningar – från folkhälsa till miljö, klimat och livsmedelsberedskap. I programmets första del ges en bakgrund till dessa områden, hur de hänger samman och vilka övergripande åtgärder som krävs för att vända utvecklingen. Programmets första fokusområde, Hållbara måltider i stadens verksamheter, vänder sig främst till de nämnder som har ansvar för att servera mat och upphandla livsmedel och måltider, men även till stadens övriga nämnder och bolagsstyrelser i samband med personalsammankomster, representation och enklare förtäring till medarbetare. Stockholms stad har ambitiösa miljö- och klimatmål, och serverar varje vecka ungefär en miljon måltider vid stadens förskolor, skolor, och inom socialtjänstens och äldreomsorgens verksamheter. Programmet syftar till att stärka stadens måltidsverksamheter och ge alla likvärdiga förutsättningar att servera måltider som tar hänsyn till helheten - från hälsa och smak till miljö, klimat och livsmedelsberedskap. Programmets andra fokusområde, Matstaden Stockholm, vänder sig i första hand till de nämnder och bolagsstyrelser som påverkar förutsättningarna för stadens invånare och besökare att få tillgång till mer hälsosam mat med mindre miljö- och klimatpåverkan. Programmets syfte är att skapa förutsättningar för och ge vägledning till berörda nämnder och bolagsstyrelser att arbeta med mat och livsmedel, men också att sätta staden i ett sammanhang, där samverkan med andra aktörer – från akademi till näringsliv, myndigheter och civilsamhälle – är avgörande för framgång. 6 (28) Hållbar och hälsosam mat bidrar till både bättre folkhälsa och minskad miljö- och klimatpåverkan. Måltiden är centralt i detta arbete – det är i måltiden våra matval konkretiseras och där smak, kultur, näring och miljö möts. Våra matval påverkar också livsmedelsberedskapen, på både kort och lång sikt. Mat påverkar hälsa – både vår egen och andras. Bra matvanor är viktiga för att främja en god hälsa genom hela livet. Maten vi äter påverkar också människor långt bort – bakom varje råvara finns individer vars hälsa och livsvillkor påverkas av hur maten produceras. Dåliga arbetsvillkor, användning av kemikalier och förstörd miljö kan få allvarliga konsekvenser för dem som arbetar inom livsmedelsproduktionen världen över. Ungefär 10 procent av jordens befolkning lider av hunger1 samtidigt som över 40 procent2 av världens vuxna befolkning lever med övervikt eller fetma. I Sverige ökar de matrelaterade folkhälsosjukdomarna samtidigt som organisationer som delar ut mat till behövande vittnar om ett växande tryck. Ohälsosamma matvanor orsakar ökande övervikt, fetma och andra hälsoproblem, även bland barn och unga, och skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper är stora. Vetenskapen är tydlig med vilken mat som är bra för hälsan: en huvudsakligen växtbaserad kost med mycket grönsaker, frukt, bär, baljväxter, potatis och fullkornsprodukter. Även fisk och nötter är bra för hälsan, samt magra mejeriprodukter i måttliga mängder. För att minska risken för vissa sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar och cancer, bör vuxna enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023) begränsa sin konsumtion av rött kött till maximalt 350 g/vecka, samtidigt som processat kött, alkohol och livsmedel med hög andel mättat fett och tillsatt salt och socker bör minimeras3. Globalt är det ungefär en tredjedel av alla människor i arbetsför ålder som har sin försörjning kopplad till livsmedelssektorn. Delar av branschen präglas av osäkra arbetsvillkor. Inom det globala jordbruket är låga löner, långa arbetsdagar och svaga arbetsrättsliga skydd vanligt. Ett sätt att motverka detta är att välja rättvisemärkta 1 FAO, The State of Food Security and Nutrition in the World, 2023. 2 WHO, Obesity and overweight. Fact sheet, 2025. 3 Nordic Council of Ministers, Nordic Nutrition Recommendations 2023, 6:e uppl., Köpenhamn, 2023. 7 (28) varor. Genom mer rättvisa arbets- och handelsvillkor säkerställer exempelvis certifieringen Fairtrade att producenter får skäligt betalt för sitt arbete. Även i Sverige finns utmaningar med arbetsförhållanden för vissa grupper inom jordbruk och livsmedelsindustri, samt med oseriösa aktörer som utnyttjar systemet för ekonomisk vinning. Det både hotar konsumenters säkerhet och bidrar till osund konkurrens. Tydliga spårbarhetskrav och ett effektivt tillsynsarbete är viktiga verktyg för att stävja detta. Livsmedelssektorn står för omkring en tredjedel av de globala växthusgasutsläppen4. Den är också en av de största påverkansfaktorerna bakom förlusten av biologisk mångfald5. Samtidigt är det en sektor som drabbas hårt av klimatförändringarna och av att viktiga ekosystemtjänster försvinner när den biologiska mångfalden utarmas. Livsmedelsproduktionen påverkar flera av de planetära gränserna, det vill säga de gränser för hur mycket jordens ekosystem klarar innan allvarliga och ibland oåterkalleliga förändringar sker. Sektorn har stor påverkan på bland annat de gränser som rör växtnäringsflöden, färskvatten, klimat, mark och biologisk De planetära gränserna beskriver nio viktiga system mångfald. Flera av som håller jorden stabil och beboelig. Flera av dessa gränserna har redan gränser är redan överskridna. överskridits. Ett Bild: Azote för Stockholm Resilience Centre, baserat på analysen i Richardson et al 2023. 4 FAO, Greenhouse gas emissions from agrifood systems (FAOSTAT Analytical Brief No 50), 2022. 5 IPBES, Summary for policymakers of the Global Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services of the Intergovernmental Science‑Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, 2019. 8 (28) hållbart livsmedelssystem är avgörande för att undvika ytterligare överskridanden och för att kunna återvända till ett hållbart läge. Animalieproduktionen har en särskilt stor miljö- och klimatpåverkan, bland annat genom utsläpp av växthusgaser från idisslare och från avskogning för betesmark och foderproduktion. Den innebär också en stor resursåtgång av vatten och energi. Globalt leder den omfattande användningen av antibiotika inom djurhållning och livsmedelsproduktion till ökad antibiotikaresistens, vilket är ett allvarligt hot mot både folkhälsa och livsmedelsförsörjning. På många platser på jorden är djurvälfärden också ett stort problem, där intensiv djuruppfödning ofta leder till trånga och stressande miljöer, begränsade möjligheter till naturligt beteende och smärtsamma ingrepp. För att minska matens miljö- och klimatpåverkan är det därför viktigt att minska konsumtionen av kött och andra animaliska produkter, och istället öka konsumtionen av växtbaserade livsmedel som grönsaker, frukt, bär, baljväxter, potatis och fullkornsprodukter. När kött och andra animaliska produkter konsumeras bör det vara från djurhållning med god djurvälfärd och från djur som fått beta, och på så sätt har bidragit till öppna landskap och friska ekosystem. Genom att välja ekologiska livsmedel främjas ett jordbruk med rikare biologisk mångfald. Produkter från känsliga tropiska ekosystem bör konsumeras med försiktighet. Överfiske, ohållbara fiskemetoder, föroreningar, nedskräpning och klimatförändringar orsakar stor förlust av biologisk mångfald i haven. Det leder till försvagning av viktiga ekosystem, som korallrev och havsängar, som är avgörande för livet där. Fisk och skaldjur bör därför väljas från hållbara bestånd. Livsmedelsproduktionens miljöpåverkan varierar från plats till plats. Exempelvis orsakar en växande animalieproduktion stora miljö- och klimatproblem på global nivå, samtidigt som igenväxning av betesmarker utgör ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i Sverige6. I monokulturer, där stora arealer odlas med en enda gröda, minskar den biologiska mångfalden eftersom naturliga livsmiljöer trängs ut och endast ett fåtal arter gynnas. I andra jordbrukssystem, som exempelvis där ekologisk odling praktiseras, främjas istället den biologiska 6 Naturvårdsverket, Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2023: Med förslag till regeringen, Rapport 7088, 2023. 9 (28) mångfalden genom växtföljder, minskad kemikalieanvändning och strävan efter att bevara naturliga livsmiljöer. Trots livsmedelsproduktionens stora miljö- och klimatpåverkan är det en stor andel av maten som aldrig når tallriken, utan blir matsvinn. I låginkomstländer är orsakerna framförallt skördebortfall och bristande infrastruktur och resurser, medan det i höginkomstländer i stor utsträckning orsakas av konsumtionsmönster, höga krav på utseende och ineffektiv hantering i butiker och servering. I svenska hushåll är ungefär en fjärdedel av den mat som slängs matsvinn7, det vill säga mat som hade kunnat ätas upp eller aldrig behövts produceras. En av de viktigaste åtgärderna för att minska matens miljö- och klimatpåverkan är därför att minska matsvinnet. En fungerande livsmedelsförsörjning är avgörande för människors överlevnad. Ett samhälles livsmedelsberedskap, det vill säga tillgång till mat även under olika typer av kriser, är därför av yttersta vikt. Jordbruket är en mycket sårbar sektor, som är beroende av alltifrån förutsägbara väderförhållanden till tillförlitlig elförsörjning och regelbundna leveranser av insatsvaror som drivmedel, utsäde, handelsgödsel och bekämpningsmedel. Extrema väderhändelser i klimatförändringens spår, som torka, skyfall och stormar, orsakar skördebortfall. Tillsammans med politisk oro, konflikter och krig riskerar det att leda till instabila handelsströmmar, samt försämrad tillgång till och dyrare livsmedel. Tillgång till el och vatten påverkar hela livsmedelskedjan – från bevattning och produktion till kylförvaring och distribution. Långsiktigt handlar en stärkt livsmedelsberedskap om att bygga ett mer robust livsmedelssystem. Folkhälsan spelar också en viktig roll – en frisk befolkning är mindre sårbar vid en livsmedelskris och kan bättre hantera utmaningar som kan uppstå. Även kunskap om och förmågan att producera livsmedel är centralt för en stärkt livsmedelsberedskap. Sverige är ett importberoende land och en fungerande handel är därför avgörande, samtidigt som en stärkt lokal, regional eller svensk livsmedelsproduktion kan minska beroendet av sårbara globala leveranskedjor. Efterfrågan på sådana produkter idag, bidrar till att de finns imorgon. Jordbrukets importberoende kan minskas genom satsningar på alternativa drivmedel och gödsel samt 7 Naturvårdsverket (2024). Matavfall. Tillgänglig på: https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/avfall/avfall-mat/. 10 (28) biologiska bekämpningsmedel. Ekologisk produktion kännetecknas ofta av en hög grad av självförsörjning, där majoriteten av djurfodret och växtnäringen kommer från gården eller dess närhet, vilket minskar sårbarheten vid globala eller lokala störningar. För att möta akuta kriser krävs åtgärder som snabbt kan säkerställa livsmedelsförsörjningen. Beredskaps- och lokala omsättningslager av livsmedel och andra nödvändiga resurser är en del, liksom förmågan att kunna anpassa menyer efter tillgång på råvaror. Hemberedskap, liksom samarbete mellan myndigheter, kommuner, företag och andra aktörer är avgörande för att stärka livsmedelsförsörjningen och minska samhällets sårbarhet. 11 (28) För att främja ett livsmedelssystem som i större utsträckning bidrar till god hälsa, minskad miljö- och klimatpåverkan och stärkt livsmedelsberedskap krävs ett långsiktigt, tvärsektoriellt och strategiskt arbete. Samverkan mellan stadens nämnder och bolagsstyrelser, liksom med andra aktörer, är av stor vikt för att nå framgång. Stockholms stads matprogram är uppdelat i två fokusområden: 1. Hållbara måltider i stadens verksamheter Fokusområdet vänder sig främst till nämnder med ansvar för offentliga måltider, men även till övriga nämnder och bolagsstyrelser gällande personalsammankomster, representation och enklare förtäring. 2. Matstaden Stockholm Fokusområdet vänder sig till de nämnder och bolagsstyrelser som genom sin verksamhet påverkar förutsättningarna för stadens invånare och besökare att få tillgång till mer hälsosam mat med mindre miljö- och klimatpåverkan. Inom respektive fokusområde presenteras centrala arbetsområden, arbetssätt och verktyg. Programmets styrning och uppföljning presenteras i ett samlat avsnitt. 12 (28) Genom att låta hållbara matval genomsyra hela stadens organisation, stärks Stockholm som en av världens ledande hållbarhetsstäder. Den offentliga måltiden är en central del av många stockholmares vardag – och en viktig pusselbit i stadens arbete för hälsa, hållbarhet och livsmedelsberedskap. Som en av Sveriges största arbetsgivare ska staden vara föredöme även gällande personalsammankomster, representation och enklare förtäring för våra medarbetare. Varje vecka serveras ungefär en miljon måltider i Stockholms stads förskolor och skolor samt i socialtjänstens och äldreomsorgens verksamheter. Majoriteten av måltiderna tillagas i stadens egna kök, men en del levereras genom måltidsentreprenad. Likvärdig kvalitet och jämlikhet ska genomsyra arbetet. Det ska vara lätt att göra rätt, både för medarbetare och matgäster, genom tydlig vägledning och möjlighet att göra hållbara val i alla led. Samverkan mellan stadens verksamheter är centralt för att nå framgång. Måltidsverksamheten i Stockholms stad ska utgå från ett helhetsperspektiv där maten ska vara god, säker, ha liten miljö- och klimatpåverkan och vara näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma, integrerade i verksamheten och främja lärande och hälsa. Stockholms stad har höga ambitioner inom hållbarhetsområdet. Arbetet ska leda till en ökad andel ekologiska och rättvist producerade livsmedel, minskad klimatpåverkan, minskat matsvinn, ökad säsongsanpassning och fler närproducerade livsmedel. Djurskyddskrav, hållbarhetsmärkningar och vägledning från bland annat WWF:s guider säkerställer att inköp och konsumtion av livsmedel och måltider sker med omtanke om både miljö och djurvälfärd. Verksamheterna ska ha god livsmedelsberedskap. Forskning samt myndigheters riktlinjer inom hälso-, miljö-, klimat- och beredskapsområdet ska vara vägledande. Stadens matprogram styr även personalsammankomster, representation och enklare förtäring i samband med exempelvis fika, möten och evenemang vid stadens nämnder och bolagsstyrelser. 13 (28) Staden arbetar inom fyra arbetsområden, som tillsammans bildar en helhet:  Goda, trivsamma och integrerade måltider.  Jämlika, näringsriktiga och säkra måltider.  Klimat- och miljömedvetna måltider.  Beredskap och resiliens i stadens måltider. Måltider som uppfyller dessa principer bygger på en stor andel vegetabilier, minskat matsvinn, ekologiska och rättvist producerade livsmedel, starkt djurskydd samt hållbart fångad fisk. Stadens arbetsområden fångar upp de områden som ingår i Livsmedelsverkets måltidsmodell. För att maten ska hamna i magen och inte slängas är det avgörande att den är god och att måltidsmiljön är trivsam. Det bidrar också till att måltiderna blir en naturlig och glädjefylld del av dagen och till att lägga grunden för livslånga hälsosamma matvanor. Måltidsmiljön i stadens verksamheter ska vara trivsam. För att uppnå detta krävs kompetens hos medarbetare och chefer samt en aktiv dialog med matgästerna. Ökad delaktighet, exempelvis genom matråd och möjlighet att påverka menyer, bidrar till att maten uppskattas och äts upp. Där så är möjligt ska medarbetare uppmuntras att delta vid måltider och matgäster uppmuntras att delta i matlagning, förberedelser av måltider eller andra moment kring måltiden.  Måltider ska vara en integrerad och naturlig del i äldreomsorgen och inom socialtjänstens verksamheter, samt i den pedagogiska  verksamheten i förskolan och skolan. På så sätt bidrar stadens måltidsverksamheter även till en ökad förståelse för matens roll för både miljö och hälsa.  Odling och uterum för undervisning i förskola och skola, på äldreboenden och i socialtjänstens verksamheter ska främjas. Det ger praktisk kunskap om hållbar matproduktion, stärker kopplingen  till naturen och främjar hälsosamma vanor. Genom att erbjuda näringsriktig och säker mat spelar den offentliga måltiden en central roll i Stockholms stads arbete för jämlika levnadsvillkor. Det ökar förutsättningarna för alla att leva 14 (28) ett hälsosamt liv, och bidrar i förlängningen till stärkt folkhälsa som är en grundbult i en stärkt civil beredskap. I Stockholms stad serveras hälsosam mat som är energi- och näringsriktig utifrån olika målgruppers behov. För barn och unga är måltidsverksamheten viktig för att må bra, kunna fokusera under dagen och för att grundlägga hälsosamma och goda matvanor. Mat och måltider i socialtjänstens och äldreomsorgens verksamheter är en viktig del av omvårdnaden, för att förebygga sjukdom och undernäring och motverka ensamhet. Måltiderna ska följa de nordiska näringsrekommendationerna och Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i förskola, skola respektive äldreomsorg. För att säkerställa att maten är säker att äta både i ordinarie måltidsmiljö och i samband med exempelvis utflykter, arbetar stadens verksamheter med hög livsmedelssäkerhet. Verksamheterna ska ha tydliga rutiner för att säkerställa att matgäster med allergier eller överkänslighet får säker mat och inte riskerar att bli sjuka. Hänsyn ska även tas till olika målgrupper med behov av anpassade måltider, vilket specificeras i riktlinjer för verksamheterna. Måltiden påverkar inte bara hälsan hos den som äter den, utan också de människor som producerat den. Som en certifierad Fairtrade City ska staden öka andelen rättvist producerade produkter, som exempelvis Fairtrade-märkta bananer, kaffe och te. I Stockholms stads miljöprogram, tillhörande handlingsplaner och i stadens budget uttrycks ambitiösa miljö- och klimatmål. Genom att servera måltider med så låg miljö- och klimatpåverkan som möjligt bidrar måltidsverksamheterna till att målen i stadens miljöprogram kan uppnås. Minskat matsvinn är en nyckelfråga för att minska stadens miljö- och klimatbelastning. Genom noggrann planering, bättre resursutnyttjande och medveten hantering av råvaror kan matsvinnet minimeras både på tallriken och i kök och servering. Stadens verksamheter ska årligen mäta och rapportera data i stadens integrerade system för ledning och styrning. Verksamheterna ska utveckla metoder för minskat matsvinn. Oundvikligt matavfall ska samlas in för återvinning. Utsläppen från stadens upphandlade livsmedel ska år 2030 ha minskat med minst 40 procent jämfört med år 2013. Det innebär att den genomsnittliga klimatpåverkan från stadens upphandlade 15 (28) livsmedel senast år 2030 är högst 1,25 kg CO₂e per kg livsmedel.8 Alla verksamheter ska bidra till att målet nås, men de pedagogiska ska gå före och visa vägen. En förutsättning för att nå stadens klimatmål är att andelen vegetabilier i måltiderna ökar, och andelen kött minskar. Det sker till exempel genom att servera mer vegetarisk mat (lakto-ovo). I riktlinjer specificeras vad som gäller för respektive verksamhet. I de verksamheter där det serveras två fullgoda huvudrätter ska minst en vara vegetarisk (lakto-ovo). Vid efterfrågan ska veganska alternativ finnas tillgängliga, även för medarbetare. Klimatpåverkan kan också minska genom att i menyplanering och inköp exempelvis prioritera fullkornsspannmål framför ris, samt närproducerade och säsongsanpassade livsmedel. Stadens måltider ska utvecklas så att olika verksamheter kan bidra till målet och servera måltider som har låg klimatpåverkan och samtidigt är goda och näringsriktiga. Ett viktigt bidrag till Stockholms stads mål om att bidra till stärkt biologisk mångfald i omvärlden är inköp av ekologiska livsmedel. Därför ska stadens verksamheter välja ekologiskt i så stor utsträckning som möjligt. Andelen ekologiskt ska uppgå till minst 70 procent av stadens inköpta livsmedel. Staden ska också bidra till restriktiv antibiotikaanvändning, vilket garanteras genom ekologisk animalieproduktion eller svenska djurskyddsregler. Mejeriprodukter ska vara ekologiska, i första hand KRAV-märkta och i andra hand EU-ekologiska. KRAV har mer långtgående regler för till exempel djurvälfärd, klimat och social hänsyn än EU-ekologiskt. Vid inköp av kött ska ekologiskt kött prioriteras, i första hand KRAV-märkt och i andra hand EU-ekologiskt. På så sätt bidrar staden till ökad djurvälfärd, minskad antibiotikaanvändning och stärkt biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. WWF:s kött- och vegoguider ger bra vägledning vid inköp. Fisk och skaldjur ska komma från hållbara bestånd. Verksamheterna ska i första hand välja grönmärkt fisk och skaldjur i WWF:s fiskguide, i andra hand KRAV- eller MSC-märkt fisk och skaldjur och i sista hand ASC-märkt fisk och skaldjur. Eftersom en del fisksorter kan innehålla för mycket miljöföroreningar, som 8 Enligt WWF:s initiativ One Planet Plate får klimatpåverkan från varje måltid vara högst 0,5 kg CO₂e, vilket motsvarar 1,25 kg CO2e/kg livsmedel. Beräkningen utgår från 1,5-gradersmålet i Parisavtalet. One Planet Plate lyfter fram måltider som bidrar till bättre klimat och ökad biologisk mångfald. Måltiderna ska baseras på råvaror med grönt ljus i WWF:s kött- och fiskguide samt grönt eller gult ljus i vegoguiden. Dessutom ska ris, spannmål, raps, potatis, lök och morötter vara ekologiska. 16 (28) dioxiner, PCB:er, PFAS och kvicksilver, ska verksamheterna även följa Livsmedelsverkets råd. Stadens verksamheter uppmuntras att KRAV-certifiera sin måltidsverksamhet. Långsiktiga och strategiska beslut inom upphandling, inköp och menyplanering kan både minska stadens egen sårbarhet och bidra till att stärka samhällets livsmedelsberedskap i stort. Genom att servera hälsosam mat stärks folkhälsan, vilket är en viktig del i samhällets krisberedskap. En central del av livsmedelsberedskapen är att säkerställa en flexibel och diversifierad livsmedelskedja. Som en stor köpare av måltider och livsmedel har Stockholms stad möjlighet att bidra till ett mer resilient livsmedelssystem och en stärkt svensk självförsörjningsgrad. Genom att efterfråga och stimulera inköp av livsmedel som är motståndskraftiga mot klimatförändringar, närproducerade och mindre beroende av globala leveranskedjor, ska staden stärka en sådan produktion och marknad. Ett minskat beroende av enskilda leverantörer ökar motståndskraften vid kriser. En förutsättning för en god livsmedelsberedskap är välfungerande samarbeten med olika aktörer inom såväl myndigheter som näringsliv, civilsamhälle och forskning. Några grundläggande utgångspunkter för god beredskap inom måltidsverksamheten är9:  Måltiden ska vara enkel att tillaga och servera.  Måltiden ska baseras på råvaror som många äter och som innehåller få allergener.  Måltiden ska baseras på lättillgängliga livsmedel som är enkla att hantera säkert och lagerhålla.  Måltiden kräver liten energiåtgång i tillagningen.  Måltiden möjliggör flexibla lösningar och innovationer. Kunskap och riskanalys är avgörande för att bygga en hållbar och säker livsmedelsförsörjning. I Stockholms stad säkerställs detta bland annat genom verksamheternas risk- och sårbarhetsanalyser samt stadens sektorsorganisation, där det inom sektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten sker ett tvärfunktionellt arbete med att stärka beredskapsplaneringen. Som en del av ansvaret att säkerställa att offentliga måltider kan tillhandahållas 9 PLATE, Vad är en hälsosam och hållbar måltid som bygger beredskap? PLATE- principerna version 1.0. 2025. 17 (28) även vid störningar har stadens verksamheter lokala omsättningslager. Stadens ledning kan vid behov aktivera ett centralt beredskapslager. För att leva upp till matprogrammets intentioner är det avgörande att det finns välfungerande och etablerade arbetssätt samt lättillgängliga verktyg för stadens verksamheter och medarbetare. Centrala arbetssätt och verktyg är upphandling och inköp, kompetensutveckling, samverkan, digitalisering, samt kommunikation. Genom att kontinuerligt utveckla och ställa medvetna och höga hållbarhetskrav i upphandlingar stärker staden styrningen mot mat med liten påverkan på klimat och biologisk mångfald, samt bidrar till stärkt beredskap och utveckling av innovativa och säkra livsmedel. I stadens upphandlingar av livsmedel och måltider ska det avtalade sortimentet och utbudet följa matprogrammet och de målsättningar som uttrycks i exempelvis stadens miljöprogram, tillhörande handlingsplaner och budget, för att underlätta för stadens verksamheter att göra hållbara val. Som en betydande aktör på livsmedelsmarknaden har staden goda möjligheter att påverka livsmedelskedjan, exempelvis genom att i så stor utsträckning som möjligt ha tidig dialog med leverantörer och ställa krav på hållbarhetsmärkning och livsmedel med låg klimatpåverkan, djurskydd och restriktiv antibiotikaanvändning. Genom sin storlek kan staden också stimulera innovation och utveckling av nya livsmedel, såsom växtbaserade proteiner. Som Fairtrade City ska staden öka andelen rättvisemärkta varor i så stor utsträckning som möjligt. I Stockholms stads program för inköp anges inriktningen för inköpsarbetet i samtliga nämnder och bolagsstyrelser, som ett komplement till upphandlingslagstiftning, annan relevant lagstiftning, stadens regler för ekonomisk förvaltning samt stadens övriga styrdokument. Livsmedel för tillagning av måltider i egen regi upphandlas centralt för alla nämnder. Att laga måltider i egen regi har många fördelar, såsom ökad rådighet, stärkt beredskap, bättre kontroll över innehåll och kvalitet samt större möjlighet att anpassa maten efter verksamhetens specifika behov. Nämnder och styrelser ska därför 18 (28) alltid pröva att måltider lagas i egen regi. Måltidstjänster i till exempelvis förskola, skola och äldreomsorg upphandlas lokalt av respektive nämnd. Genom att vid upphandling av måltidstjänster använda den centrala mallen för upphandling av måltider ökar kvaliteten och måluppfyllelsen i måltiderna. Det underlättar även för leverantörer både vid anbudslämning och leverans då kraven likformas i högre utsträckning. Livsmedelsberedskapen ska stärkas genom att främja konkurrensen i upphandlingarna för en större diversifiering av leverantörer. Krav som minimerar risker i leveranskedjan ska vara tydliga och uppföljning av leverantörer och underleverantörer ska säkerställas. Flexibla menyer och anpassade avtal möjliggör snabba reaktioner vid livsmedelsbrist. För att stärka en hållbar livsmedelsproduktion och beredskapen på lång sikt ska staden öka andelen ekologiskt och närproducerade livsmedel. Vid behov av prioritering mellan mål, finns vägledning i handböcker för stadens respektive verksamhetsområden (se även under Styrning och uppföljning). Staden ska bedriva ett aktivt arbete för att styra mot större inköp av närproducerad mat. Enligt upphandlingslagstiftningen får staden emellertid inte ställa krav på svenskt ursprung. Däremot kan staden främja hållbara val och svenska livsmedel genom att i upphandlingen exempelvis ställa krav på:  Hållbarhetsmärkta varor såsom KRAV, MSC och Fairtrade eller likvärdig märkning;  Restriktiv antibiotikaanvändning och djurskyddskrav i nivå med svensk lagstiftning,  Att måltidsleverantören är KRAV-certifierad eller certifierad med likvärdig märkning; samt  Säsongsanpassade sortiment och menyer. Stadens matprogram ska genomsyra evenemang, personalsammankomster, representation och enklare förtäring, vid samtliga bolag och förvaltningar. Exempelvis kaffe, te och choklad ska vara miljö- och rättvisemärkta. Vid upphandling och inköp av till exempel cateringtjänster och restaurangmåltider ska krav ställas i linje med stadens miljö- och klimatmål. Som riktlinje kan vegetariska måltider eller måltider som till exempel följer WWF:s koncept One Planet Plate efterfrågas. Ur hälsoperspektiv och för att minimera matsvinn ska inköpen av exempelvis fika planeras väl. I samband med personalsammankomster ska olika kostpreferenser med fullgoda alternativ tillgodoses. 19 (28) Måltidens miljö- och klimatpåverkan över hela livscykeln ska beaktas vid upphandling. Även om en stor del av matens miljö- och klimatpåverkan hänger ihop med själva produktionen, och inte minst produktionen av animalier, utgör också transporter en viktig del. I staden är leveransfrekvensen hög mellan leverantör och verksamheter. Åtgärder för att minska transporternas klimatpåverkan hanteras i stadens klimathandlingsplan och godstrafikplan och inkluderar exempelvis krav på fossilfria drivmedel och fordon i upphandlingar, styrning för ökad elektrifiering, effektivare transporter samt leveranser som undviker rusningstrafik. I verksamheterna ska det vara lätt att göra rätt. Genom att välja avtalade varor vid köp ska beställaren vara trygg i att rätt krav är ställda och att de kontinuerligt följs upp. Vid menyplanering och vid köp från avtal ska verksamheterna välja närproducerade och ekologiska produkter i så stor utsträckning som möjligt. Hel- och halvfabrikat ska begränsas. För att säkerställa att måltiderna är näringsriktiga och klimatberäknade ska staden tillhandahålla relevanta stöd, såsom kostdatasystem och lättillgänglig statistik. Det underlättar både inköp, planering och budgetering, samt bidrar till hög avtalstrohet. För att stadens mål ska uppnås behövs tydlig styrning samt uppföljning av resultat, med regelbunden återkoppling till berörda medarbetare och vägledning om förbättringsåtgärder. För att hålla en hög och jämn kvalitet på mat och måltider behöver ledning och medarbetare kontinuerligt utbildas med hänsyn till ansvar, befogenheter, arbetsuppgifter, gällande lagstiftning, avtal och styrdokument. För att stärka förutsättningarna att nå stadens högt ställda ambitioner behöver utbildningsinsatser utökas och löpande utvecklas. Verksamheter som går före ska uppmärksammas, tjäna som goda exempel och uppmuntras att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet. Kompetensbehovet sträcker sig över flera områden, och berör flera olika yrkeskategorier:  Menyplanering – för att säkerställa att centrala aspekter av måltiden är inkluderade.  Näringslära – för att säkerställa att olika målgruppers måltider är energi- och näringsriktiga.  Hantering av specialkost och allergirisker. 20 (28)  Livsmedelssäkerhet – för att säkerställa att maten är trygg att äta.  Matlagning med liten miljö- och klimatpåverkan – för att stärka förmågan att välja rätt råvaror, öka andelen ekologiska livsmedel inom budgetram samt laga mat och planera för minskat matsvinn.  Risk- och beredskapsanalys – för att kunna identifiera och hantera störningar i livsmedelsförsörjningen och stärka förmågan att arbeta med flexibla och anpassningsbara menyer.  System- och datahantering – för att underlätta menyplanering, kostberäkning, effektiv budgetering och uppföljning.  Kommunikation, måltidspedagogik och delaktighet – för att skapa en inkluderande och positiv måltidsupplevelse.  Upphandlingskunskap - för att kunna ställa relevanta krav på hållbarhet, kvalitet och närproducerade livsmedel.  Inköpskunskap – för att kunna göra rätt inköp på rätt sätt. Stockholms stad serverar dagligen måltider inom en rad verksamheter, från förskolor och skolor till äldreomsorg och verksamheter inom socialtjänsten, vilket skapar en mångfald av arbetssätt, utmaningar och framgångsberättelser. Genom att etablera en stadsgemensam samverkansfunktion där kommunstyrelsen, förskolenämnden, servicenämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden samt stadsdelsnämnderna deltar, stärks samarbetet inom staden, och det skapas möjligheter att få stöd, lära av varandra, kompetensutvecklas och dela erfarenheter och lösningar för att bättre nå stadens mål om näringsriktiga och hållbara måltider med god livsmedelsberedskap. Digitalisering är ett viktigt verktyg för att påskynda omställningen till måltider som är bättre för såväl hälsa, som miljö, klimat och livsmedelsberedskap. Staden ska tillhandahålla smarta planeringsverktyg och datadriven uppföljning för att minska matsvinnet, optimera menyer för näringsinnehåll och minskad miljö- och klimatpåverkan, samt styra inköp mot mer hållbara råvaror. Digitala plattformar möjliggör också ökad transparens och delaktighet, vilket främjar mer medvetna val. 21 (28) För att Stockholms stad ska nå sina mål om näringsriktiga, hållbara och beredskapssäkra måltider krävs tydlig och målgruppsanpassad kommunikation. Måltider är mer än bara mat – de är en del av ett större sammanhang där kunskap, engagemang och delaktighet är avgörande. Förutom kökspersonal behöver också övriga medarbetare inom förskola, skola, äldreomsorg och socialtjänstens verksamheter kunskap om varför vissa livsmedel väljs och hur de bidrar till hälsa och miljö. Det skapar en gemensam grund för att kunna omsätta stadens målsättningar i praktiken. Det är också viktigt att beräkningar, uppföljningar och redovisningar av matens miljö- och klimatpåverkan utvecklas och finns lättillgängliga för berörda medarbetare. Tydlig information till anhöriga om specialkost, näringsinnehåll och hållbarhetsarbete bidrar till ökad trygghet och förtroende. Genom att matgäster får kunskap om måltidernas betydelse stärks också deras delaktighet och förståelse. 22 (28) Stockholm är en stad där framtidens matvanor formas. Här möts innovation, hållbarhet och en växande medvetenhet om matens betydelse för både hälsa och miljö. Våra matval påverkar både vår hälsa miljön och klimatet. Matvanor formas av många olika faktorer, och valet av mat är en individuell fråga. Staden kan samtidigt skapa förutsättningar som gör det lätt att välja alternativ som gynnar både hälsa och miljö, och därigenom bidra till att minska de konsumtionsbaserade utsläppen, stärka stadens attraktivitet och göra levnadsvillkoren mer jämlika. Stockholm är en av världens ledande hållbarhetsstäder och en viktig aktör för framtidens livsmedelssystem. Här växer en dynamisk matsektor fram, med ny teknik och innovationer inom stadsodling, alternativa proteiner, cirkulära system och smart logistik. Attraktiva och inspirerande matmiljöer främjar goda och hållbara val. Genom att göra matfrågor till en naturlig del av stadens ordinarie verksamhet, som att använda stadens arenor, sim- och idrottshallar, evenemang och andra mötesplatser som plattformar för hållbara matval, stärka stadsodlingen och främja samverkan, innovation och näringslivsutveckling, skapas goda förutsättningar för en matstad i framkant. Samarbete med civilsamhälle, forskning, näringsliv och myndigheter är avgörande. Staden är aktiv i flera internationella nätverk och har undertecknat C40:s deklaration Good Food Cities Accelerator, med fyra åtaganden som ska uppfyllas senast år 2030. Deklarationens första åtagande hänger samman med och speglar ambitionerna i programmets första fokusområde, Hållbara måltider i stadens verksamheter:  Anpassa sin livsmedelsupphandling till Planetary Health Diet, helst med råvaror från ekologiskt jordbruk. De följande tre punkterna har direkt bäring på fokusområde 2, En levande matstad:  Främja ökad konsumtion av hälsosam och växtbaserad mat, samtidigt som ohållbara och ohälsosamma kostvanor minskar.  Minska matsvinnet och matförlusterna med 50 procent jämfört med 2015 års nivåer.  Samarbeta med invånare, företag, offentlig sektor och andra organisationer för att ta fram en strategi för hur målen ska 23 (28) uppnås och åtgärder ska genomföras på ett inkluderande och rättvist sätt, samt integrera strategin i stadens klimathandlingsplan. Inom ramen för Fokusområde 2, Matstaden Stockholm, utvecklar staden sitt arbete utifrån två arbetsområden: Matmiljö och En levande matstad. Tillsammans utgör de grunden för en stad med goda förutsättningar att göra hållbara val både för hälsa, miljö och klimat. En befolkning med god hälsa är också viktigt för samhällets beredskapsförmåga. Mat är en del av vår vardag, och de val vi gör påverkas av omgivningen på fler sätt än vi kanske tänker på. Från hur livsmedel exponeras genom marknadsföring, i butiker och på restauranger, till vad som erbjuds på idrottsanläggningar, arenor och evenemang – matmiljön formar våra matvanor. Matmiljö handlar om de sammanhang där vi möter mat. Genom att skapa förutsättningar för en miljö där hälsosamma och hållbara val blir enklare och mer tillgängliga kan staden bidra till en positiv utveckling för både miljö och hälsa. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket Källa: Folkhälsomyndigheten, bearbetning av rekommenderar att Turner m.fl. Glob Food Security, 2018. offentliga verksamheter utvecklar strategier för en hållbar och hälsofrämjande matmiljö, särskilt för barn och unga. Enligt barnkonventionen ska alla barn ha tillgång till näringsrik mat varje dag. Det ingår i deras rätt till bästa möjliga hälsa och utveckling. För att skapa förutsättningar för mer hälsosamma och hållbara matvanor ska stadens matmiljöer ses över och kontinuerligt förbättras. Det gäller inte minst de platser där många barn och unga vistas, som vid sim- och idrottshallar, skolor, parklekar och fritidsgårdar. 24 (28) Stockholms stad har en viktig roll i många av de evenemang som äger rum i staden varje år. Mat är ofta en central del av dessa. Genom att exempelvis erbjuda mer växtbaserad mat och minska förbrukningsartiklar kan evenemangen erbjuda goda matmiljöer och bli föregångare för hållbar konsumtion. Många av de faktorer som påverkar matmiljön och därmed normer och matval har staden begränsad rådighet över, som exempelvis hur livsmedel marknadsförs i digitala och fysiska miljöer. Men genom samverkan med andra aktörer och genom att inspirera och underlätta beslut för hållbara matmiljöer, utvecklas Stockholm till en stad där fler får tillgång till god, hälsosam och hållbar mat – oavsett var de bor eller vistas. Stockholm är en stad i ständig rörelse – en plats där innovation, kreativitet och hållbarhet går hand i hand. I takt med att intresset för matens ursprung och kvalitet växer, finns stora möjligheter att utveckla en matstad som inte bara erbjuder fantastiska smakupplevelser, utan också stärker lokalsamhället, Stockholms position i omvärlden, gynnar miljön och främjar en cirkulär ekonomi. Genom stadens arbete för stadsodling får fler stockholmare möjlighet att odla sin egen mat, skapa gröna oaser och bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem. Tak, innergårdar och offentliga ytor kan omvandlas till platser där fruktträd, bärbuskar och grönsaker får växa. Odlingen kan också bidra till stärkt förståelse för och kunskap om hur mat produceras. En levande matstad handlar också om att stimulera innovation och stärka Stockholm som en attraktiv plats för både nya och etablerade aktörer inom hela livsmedelssystemet, från producenter, till förädlingsföretag och investerare. Genom att främja cirkulära lösningar, där restprodukter blir nya resurser, kan Stockholm befästa sin position som en föregångare inom hållbar livsmedelsutveckling. Nya tekniker och affärsmodeller kan bidra till att skapa ett mer levande, motståndskraftigt och lokalt förankrat livsmedelssystem, där primärproduktion, förädling och gastronomi samverkar på ett hållbart sätt. Stockholm har länge varit en plats för kulinarisk kreativitet, och genom att stärka hållbarhetsarbetet inom gastronomin kan stadens position som en internationell matdestination ytterligare befästas. Det handlar om allt från att minska matsvinn och använda råvaror mer effektivt till att skapa menyalternativ med mindre miljö- och klimatpåverkan. Besöksnäringen har en central roll i att lyfta fram 25 (28) Stockholms unika matkultur och positionera staden som en attraktiv destination för besökare, investerare och företag inom livsmedelssektorn. Stockholm kan också vara en möjliggörare för mötet mellan konsumenter och producenter. Genom att främja matmarknader och andra plattformar där lokala matproducenter kan möta invånare och besökare, kan både arbetstillfällen och en större medvetenhet om matens ursprung skapas. Centrala arbetssätt och verktyg för Fokusområde 2 är ett integrerat perspektiv, samverkan, upphandling och inköp, påverkansarbete och kommunikation. I Matstaden Stockholm genomsyrar matperspektivet hela organisationen – från strategier till det dagliga arbetet. Det handlar om att i beslut, planering och verksamhet analysera, beakta och integrera ett hälsofrämjande och hållbart matperspektiv i syfte att stärka förutsättningar för invånare och besökare att göra goda matval. Olika delar av stadens verksamhet bidrar på sitt sätt till helheten – från hur staden planeras och byggs, till miljö och klimat, jämlika levnadsvillkor, näringslivsutveckling, innovation och arbetsmarknad. I stadsplaneringen skapas hållbara och hälsosamma matmiljöer och platser för möten, måltider och odling. I klimat- och miljöarbetet blir matens påverkan en självklar del av stadens omställning. Inom arbetsmarknads- och näringslivsarbetet öppnas nya möjligheter till sysselsättning, utbildning i livsmedelsnära yrken och företagande kopplat till hållbar mat. Stadens innovationsarbete stärks kontinuerligt för att främja och utveckla nya lösningar för hållbar matproduktion och konsumtion. För att uppnå detta krävs kompetens om matens roll för hälsa och miljö inom stadens organisation. Genom medvetna medarbetare, utvecklas en stärkt förmåga att kunna analysera och planera för hälsofrämjande matmiljöer och möjlighet att omsätta kunskap i konkreta insatser som gör det enkelt för invånare och besökare att göra hållbara och hälsosamma matval. För att skapa en stad där fler får tillgång till hälsosam och hållbar mat krävs goda stadsinterna samarbeten, men även långsiktiga samarbeten med aktörer utanför stadens organisation. Genom att samla, inspirera och aktivera näringsliv, civilsamhälle, akademi och 26 (28) offentliga aktörer kring gemensamma mål kan en levande samverkan för hållbar mat växa fram. En sådan samverkan bygger på kunskapsdelning och gemensamt ansvar, där staden fungerar som möjliggörare och katalysator. Det kan handla om initiativ kring hållbara måltider vid evenemang, cirkulära livsmedelssystem, hållbar gastronomi, odling eller stöd till lokala producenter och entreprenörer. Genom att skapa incitament, öppna testmiljöer och främja nya affärsmodeller kan staden bidra till ett resilient och innovativt livsmedelssystem, där tillgången till hållbar mat ökar. Staden kan också lära av och bidra till utvecklingen i andra kommuner och regioner – både nationellt och internationellt. Genom erfarenhetsutbyte, gemensamma initiativ och deltagande i nätverk stärks arbetet och nya lösningar blir möjliga. Samverkan blir därmed en drivkraft för innovation, lärande och systemförändring. Stockholm har möjligheter att påverka matutbudet genom hur staden upphandlar matrelaterade tjänster – även utanför den offentliga måltiden. Ett hälsosamt utbud med låg miljö- och klimatpåverkan ska prioriteras vid drift och upphandling av café- och restaurangverksamhet i sim- och idrottshallar, kulturhus, parker och andra publika miljöer. Även vid evenemang, festivaler och marknader där staden är arrangör, medarrangör eller samverkar med andra aktörer ska hållbara måltider lyftas fram till exempel genom avtal. På så vis blir upphandlingen ett kraftfullt verktyg för att skapa mer hållbara och inkluderande matmiljöer i hela staden, och i synnerhet på platser och i sammanhang där många barn och unga befinner sig. Omställningen till ett mer hållbart och hälsosamt livsmedelssystem kräver förändring på många nivåer – lokalt, nationellt och internationellt. Staden har begränsad rådighet över många av de beslut som påverkar hur maten produceras, säljs och konsumeras och en förändring kräver därför också att andra aktörer agerar. Genom att synliggöra hinder, efterfråga förändring och bidra med kunskap och erfarenhet kan Stockholm vara en viktig röst för omställning. Genom att lyfta matfrågor i samarbeten med myndigheter, näringsliv och civilsamhälle, ta plats i internationella nätverk och bidra till den nationella politiken och till EU-processer, kan staden skapa förutsättningar för nya lösningar och långsiktig förändring. 27 (28) Kunskap är en nyckel till förändring. Genom att sprida inspiration och vägledning om matens betydelse för hälsa, miljö och beredskap stärker staden förutsättningarna för mer hållbara val hos invånare och besökare, samt tillsammans med aktörer som påverkar matval och matmiljöer. Kommunikationen ska ske till exempel via stadens digitala kanaler, evenemang, etablerade plattformar där företag, föreningar och andra samhällsaktörer möts – och inte minst där människor bor och vistas, såsom inom stadsdelsnämnders verksamheter, bostadsbolags initiativ och andra lokala satsningar. Genom att integrera matperspektivet i befintliga rådgivningsfunktioner – exempelvis inom näringslivsutveckling eller stadsdelsbaserade informationsinsatser – blir frågorna en naturlig del av det löpande arbetet. 28 (28) Stockholms stads matprogram är ett stadsövergripande styrdokument som anger inriktningen för stadens arbete med mat och måltider. I stadens budget fastställer kommunfullmäktige inriktningsmål, mål för verksamhetsområden, indikatorer samt aktiviteter som ska bidra till programmets mål och intentioner. Programmet ska implementeras av stadens nämnder och bolagsstyrelser genom verksamhetsanpassade mål, aktiviteter och arbetssätt. Riktlinjer med verksamhetsspecifika krav ska finnas för förskola, skola, äldreomsorg och socialtjänst. För dessa riktlinjer ansvarar förskolenämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Dessa ska baseras på detta matprogram samt relevant lagstiftning och myndigheters riktlinjer och rekommendationer. Handböcker och vägledningar ska tillhandahållas inom respektive verksamhet och ska användas av medarbetare som arbetar med mat och måltider. Nämnder och bolagsstyrelser kan vid behov utveckla konkreta planer för implementering och högre måluppfyllelse. Samtliga nämnder och bolagsstyrelser ska följa matprogrammets inriktning vid upphandling och inköp av representation och enklare förtäring. Matprogrammet ska även genomsyra det arbete som rör evenemang, exempelvis i Guiden för hållbara evenemang. Uppföljning av arbetet sker löpande inom ramen för stadens integrerade system för ledning och styrning (ILS), och vid behov genom enkäter och andra utvärderingsverktyg. Uppföljning ska ske både i respektive verksamhet och på en stadsövergripande nivå. Programmet ska ligga till grund för revideringar av aktuella styrdokument. --- [08 2025-22298 bilaga 2 KS tjänsteutlåtande till reviderad matstrategi.pdf] Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Stadsutvecklingsavdelningen Dnr KS 2024/1083 2025-09-25 Sida 1 (13) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Johanna Sandahl Kommunstyrelsen Telefon: 08-50829344 Reviderad matstrategi Uppdrag från kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. God mat för hälsa, klimat och miljö – Stockholms stads matprogram godkänns enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Samtliga nämnder ska inarbeta programmet i sin verksamhetsplanering. 3. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser i uppdrag att anta God mat för hälsa, klimat och miljö – Stockholms stads matprogram enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Uppföljning av programmet ska ske inom ramen för det integrerade systemet för ledning och styrning (ILS). 5. God, hälsosam och klimatsmart mat – Matstrategi för Stockholms stad (dnr KS 2018/430) upphör därmed att gälla. Sammanfattning Stockholms stads matstrategi God, hälsosam och klimatsmart mat – Matstrategi för Stockholms stad har reviderats mot bakgrund av det uppdrag som gavs i kommunfullmäktiges budget för 2024. I enlighet med tillämpningsanvisningen Stockholms stads stadsövergripande styrdokument föreslås strategin övergå till att kallas program. Det föreslagna matprogrammet är ett stadsövergripande styrdokument som syftar till att stärka stadens arbete med mat och måltider utifrån ett hälso- klimat- och miljö- samt beredskapsperspektiv. Det föreslagna matprogrammet innehåller två fokusområden: Hållbara måltider i stadens verksamheter, och Matstaden Stockholm. Det första området riktar sig främst till de nämnder som Stadsledningskontoret ansvarar för måltidsverksamheter inom stadens organisation, och Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm det andra området till de nämnder och bolagsstyrelser som påverkar start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr KS 2024/1083 Sida 2 (13) förutsättningarna för stadens invånare och besökare att få tillgång till och äta hälsosam mat med låg miljö- och klimatpåverkan. Samtliga nämnder och bolagsstyrelser ska följa matprogrammets inriktning vid personalsammankomster och upphandling och inköp av representation och enklare förtäring. En framgångsrik implementering av det föreslagna matprogrammet kräver att redan befintliga verktyg och arbetssätt utvecklas, och att nya tillkommer. I det föreslagna matprogrammet identifieras centrala verktyg och arbetssätt för respektive fokusområde. Stadsledningskontoret anser att föreliggande förslag till matprogram för Stockholms stad ligger i linje med kommunfullmäktiges uppdrag i budget 2024. Förslaget är ambitiöst och möter såväl ambitionerna i budget 2025 som i Miljöprogram 2030 och tillhörande handlingsplaner. Bakgrund År 2019 antog kommunfullmäktige Stockholms stads matstrategi God, hälsosam och klimatsmart mat – Matstrategi för Stockholms stad (dnr KS 2018/430). I kommunfullmäktiges budget för 2024 gavs ett uppdrag om att revidera strategin: Kommunstyrelsen ska i samråd med förskolenämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna revidera stadens matstrategi: ”God, hälsosam och klimatsmart mat”. I enlighet med tillämpningsanvisningen Stockholms stads stadsövergripande styrdokument (dnr KS 2024/265) ska begreppet program användas för den typ av styrdokument som stadens matstrategi är, det vill säga ett stadsövergripande dokument med fokus på långsiktiga ambitioner och viljeinriktningar som kan sträcka sig över mandatperioder. Det gör att stadens matstrategi föreslås övergå till att kallas program Förslaget till ett nytt matprogram har tagits fram av representanter från de i budgetuppdraget utpekade nämnderna, under ledning av kommunstyrelsen. I arbetet har även representanter från Stockholm Business Region deltagit. Representanter från andra nämnder och bolagsstyrelser har också konsulterats under arbetets gång. I kommunfullmäktiges budget för 2025 finns uppdrag till förskolenämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden om att revidera styrdokument utifrån den reviderade matstrategin: • Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad (dnr 3.1‑558/2018). Tjänsteutlåtande Dnr KS 2024/1083 Sida 3 (13) • Riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskoleklasser, grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor i Stockholms stad (dnr 1.3.2-9718/2018). • Riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskolor i Stockholms stad (exempelvis dnr HÄ 2021/251, Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning). Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontorets stadsutvecklingsavdelning. Ärendet Stockholms stads matstrategi har reviderats mot bakgrund av det uppdrag som gavs i kommunfullmäktiges budget för 2024. Sedan den nu gällande matstrategin antogs har kommunfullmäktige fattat flera beslut som påverkat revideringen. Det handlar bland annat om: • Miljöprogram 2030 (dnr KS 2023/682), inklusive bland annat delmål 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat samt delmål 3.3 Staden bidrar till stärkt biologisk mångfald i omvärlden, där det slås fast att andelen inköpta livsmedel ska uppgå till minst 70 procent och att andelen närproducerade livsmedel ska öka. I mål 4 Ett klimatanpassat Stockholm konstateras bland annat att staden behöver arbeta strategiskt och långsiktigt för att säkra livsmedelstillgången. Miljöprogrammet innehåller även mål om att halvera stadens konsumtionsbaserade utsläpp till år 2030 bland annat. • Klimathandlingsplan 2030 (dnr KS 2023/416), som specificerar vad stadens nämnder och bolagsstyrelser ska göra för att stadens klimatmål ska nås, samt Handlingsplan för biologisk mångfald (dnr KS 2020/931), tar upp vikten av inköp av ekologiska livsmedel bland annat. • Förändringar i omvärlden som lett till ett stärkt behov av livsmedelsberedskap, uttryckt i bland annat stadens budget de senaste åren. • Etablering och skärpning av indikatorer för klimatpåverkan från upphandlade livsmedel samt för andel inköpta ekologiska livsmedel. Till grund för förslaget till nytt matprogram ligger också uppdaterad forskning inom hälso-, miljö- och klimat- samt beredskapsområdet. Ett konkret exempel är uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna (Nordiska Ministerrådet, 2023), som utgör en vetenskaplig grund för kostråd i Sverige och övriga Tjänsteutlåtande Dnr KS 2024/1083 Sida 4 (13) nordiska länder. De ligger också till grund för Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i förskolan, skolan respektive äldreomsorgen. Rådande matstrategi har ett tydligt hälso- och miljö- och klimatfokus och riktar sig framför allt till de nämnder som ansvarar för måltidsverksamhet. I förslaget till nytt matprogram är dessa perspektiv fortsatt centrala men ett livsmedelsberedskapsperspektiv har lagts till. Förslaget till nytt matprogram har dessutom vidgats till att utöver måltidsverksamheterna rikta sig till de nämnder och bolagsstyrelser som påverkar förutsättningarna för stadens invånare och besökare att få tillgång till och äta mer hälsosam mat med mindre miljö- och klimatpåverkan, och har möjlighet att stärka hållbara och hälsofrämjande matmiljöer. I likhet med rådande matstrategi föreslås matprogrammet inte ha en tidsbestämd programperiod. God mat för hälsa, klimat och miljö – Stockholms stads matprogram Förslaget till nytt matprogram för Stockholms stad är ett stadsövergripande styrdokument. Det innehåller en inledande del som beskriver tre av de stora utmaningar som kan kopplas till mat och måltider: hälsa, miljö och klimat samt livsmedelsberedskap. Den inledande delen följs av två fokusområden. Programmet avslutas med ett samlat avsnitt om styrning och uppföljning. Fokusområde 1: Hållbara måltider i stadens verksamheter Det föreslagna matprogrammets första fokusområde handlar framför allt om den offentliga måltiden, det vill säga den mat som serveras i stadens förskolor och skolor, samt i socialtjänstens och äldreomsorgens verksamheter. Varje vecka serveras ungefär en miljon måltider i stadens verksamheter. Staden upphandlar måltider och livsmedel för cirka 850 miljoner kronor per år (2024), varav ungefär tre fjärdedelar är livsmedel och en fjärdedel är måltider. Målgruppen för det första fokusområdet är framför allt de nämnder som ansvarar för offentliga måltider. Gällande mat och måltider som serveras vid personalsammankomster, representation och enklare förtäring berör även samtliga övriga nämnder och bolagsstyrelser. Fyra arbetsområden Det första fokusområdet i förslaget till nytt matprogram utgår från Livsmedelsverkets måltidsmodell, som innehåller sex pusselbitar som alla är viktiga för att skapa matglädje och bidra till hållbar utveckling, men ytterligare två pusselbitar har lagts till: jämlikhet och livsmedelsberedskap. Pusselbitarna har grupperats i fyra arbetsområden som tillsammans bildar en helhet: Tjänsteutlåtande Dnr KS 2024/1083 Sida 5 (13) • Goda, trivsamma och integrerade måltider. • Jämlika, näringsriktiga och säkra måltider. • Klimat- och miljömedvetna måltider. • Beredskap och resiliens i stadens måltider. Inom respektive arbetsområde beskrivs hur stadens offentliga måltider ska utformas för att övergripande mål i kommunfullmäktiges budget, Miljöprogram 2030 och andra styrdokument ska uppfyllas. Nya mål och ambitioner i styrdokumenten har föranlett en skärpning av vissa skrivningar i det föreslagna matprogrammet jämfört med rådande matstrategi. Det gäller exempelvis upphandling av ekologiska livsmedel. Det övergripande målet, minst 70 procent, står fast sedan tidigare, men en höjd ambitionsnivå är föreslagen gällande vissa livsmedelsgrupper, som exempelvis att 100 procent av stadens upphandlade mejerivaror ska vara ekologiska. Även skrivningar om upphandling och inköp av fisk och skaldjur har skärpts. Det föreslagna matprogrammet innehåller också ett nytt tidsatt mål om minskad klimatpåverkan från upphandlade livsmedel: att klimatpåverkan från upphandlade livsmedel ska minska med minst 40 procent till år 2030 jämfört med år 2013, då staden började mäta klimatpåverkan från livsmedel. En sådan minskning innebär att klimatpåverkan från stadens upphandlade livsmedel är ungefär 1,25 kg CO e per kg livsmedel år 2030. 2 Arbetssätt och verktyg Fem arbetssätt och verktyg har identifierats som centrala för ett framgångsrikt genomförande av programmets första fokusområde. • Upphandling och inköp Stadens avtalade sortiment och utbud ska spegla de målsättningar som uttrycks i bland annat det föreslagna matprogrammet, kommunfullmäktiges budget, Miljöprogram 2030 och tillhörande handlingsplaner. I samband med inköp ska det vara lätt att välja rätt. • Kompetensutveckling Kompetensbehovet berör olika yrkeskategorier och sträcker sig över flera områden, allt från menyplanering till näringslära, matlagning med lite klimat- och miljöpåverkan, inköpskunskap och risk- och beredskapsanalys. • Samverkan Stadens decentraliserade organisation beskrivs som en utmaning i arbetet med mat och måltider. Stora vinster finns att hämta genom stärkt samverkan och stärkt kunskaps- och erfarenhetsdelning inom och mellan stadens verksamheter Tjänsteutlåtande Dnr KS 2024/1083 Sida 6 (13) • Digitalisering Digitaliserade planeringsverktyg och uppföljningsverktyg är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete med alltifrån minskat matsvinn till optimerat näringsintag, minskad klimat- och miljöpåverkan och mer effektiva inköp. • Kommunikation Tydlig och målgruppsanpassad kommunikation, till och mellan såväl medarbetare, ledning som anhöriga, är viktigt för att skapa förståelse och trygghet kring matprogrammets intentioner. Fokusområde 2: Matstaden Stockholm Människors matval är individuella. Matvalen har samtidigt en påverkan på både hälsa och miljö, vilket gör det angeläget för staden att stärka invånarnas förutsättningar att göra hållbara och hälsofrämjande val. Matrelaterade folkhälsosjukdomar ökar i alla åldersgrupper, och även om ohälsotalen i Stockholm minskat totalt, är skillnaderna mellan olika områden fortfarande stora. En frisk och välmående befolkning är också en grundbult i en stärkt livsmedelsberedskap. Förutsättningarna att äta hälsofrämjande mat med låg miljö- och klimatpåverkan skiljer sig mellan olika områden och olika grupper i staden. Maten står för en betydande del av stockholmarnas konsumtionsbaserade utsläpp och för att nå stadens mål om att halvera de konsumtionsbaserade utsläppen till år 2030 behövs bättre förutsättningar att kunna välja mat med mindre klimatpåverkan. Stadens rådighet är relativt begränsad och för att öka förutsättningarna för mer hälsosamma och hållbara matval krävs samarbete med olika aktörer inom näringsliv, civilsamhälle, forskning, andra kommuner och myndigheter. Det föreslagna matprogrammets andra fokusområde handlar framför allt om matens hälso- och miljö- och klimataspekter eftersom staden i dagsläget har ett mycket begränsat ansvar för invånarnas livsmedelsberedskap. Fokusområdet vänder sig till de nämnder och bolagsstyrelser som påverkar förutsättningarna för hållbara och hälsofrämjande matval. Arbetsområden Det föreslagna matprogrammets andra fokusområde är uppdelat i två arbetsområden: • Matmiljö Matmiljön, det vill säga de sammanhang där vi möter mat – från marknadsföring till tillgång till och exponering i livsmedelsbutiker, Tjänsteutlåtande Dnr KS 2024/1083 Sida 7 (13) sporthallar, vid kulturevenemang och restauranger – är avgörande för människors matval. Det är ett relativt nytt område som bland andra Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket lyfter fram som viktigt att arbeta med, inte minst för barns och ungas hälsa. Staden har vissa förutsättningar att skapa mer hållbara och hälsofrämjande matmiljöer – exempelvis i stadsrummet, i sim- och idrottshallar och vid evenemang – men samarbete med andra aktörer är nödvändigt. • En levande matstad Intresset för matens kvalitet och ursprung växer och i Stockholm finns många aktörer som har både kraft och intresse för att bidra till en levande matstad, där såväl innovation, stadsodling, och gastronomi kan växa. Staden kan på olika sätt stimulera denna utveckling. Arbetssätt och verktyg Fem arbetssätt och verktyg identifierats som centrala för ett framgångsrikt genomförande av programmets andra fokusområde. • Integrerat perspektiv Flera av stadens nämnder och bolagsstyrelser kan genom sin verksamhet påverka förutsättningarna för människor att få tillgång till hållbar och hälsofrämjande mat. Genom att stärka kompetensen och i beslut, planering och verksamhet analysera, beakta och integrera frågor som rör mat – i exempelvis arbetsmarknadsinsatser, näringslivsutveckling, stadsplanering och i miljö- och klimatarbetet – kan förutsättningarna stärkas. • Samverkan Stadens rådighet att stärka människor förutsättningar att få tillgång till hållbar och hälsofrämjande mat är begränsad, och samverkan med andra aktörer är därför avgörande. • Upphandling och inköp Även utanför den offentliga måltiden har staden genom upphandling av matrelaterade tjänster möjlighet att påverka matutbudet. • Påverkansarbete Staden har en viktig roll i att synliggöra hinder, efterfråga förändring och bidra med kunskap och erfarenhet för en snabbare omställning. • Kommunikation Tjänsteutlåtande Dnr KS 2024/1083 Sida 8 (13) Genom att sprida information och vägledning för hållbara matval i stadens kommunikationskanaler, vid evenemang och andra plattformar kan förutsättningarna för mer hållbara matval stärkas. Styrning och uppföljning Styrning I stadens budget fastställer kommunfullmäktige inriktningsmål, mål för verksamhetsområden, indikatorer samt aktiviteter som ska bidra till det föreslagna matprogrammets intentioner. Samtliga nämnder och bolagsstyrelser ska följa matprogrammets inriktning vid personalsammankomster och upphandling och inköp av representation och enklare förtäring. Förslaget till nytt matprogram är ett stadsövergripande styrdokument som i vissa fall behöver kompletteras med verksamhetsspecifika förtydliganden. Det gäller inte minst stadens måltidsverksamheter, och kan exempelvis handla om när och hur specialkost ska serveras i förskola och skola eller hur lång tid det maximalt får vara mellan måltider i äldreomsorgen. Dessa specifikationer finns idag i: • Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad. • Riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskoleklasser, grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor i Stockholms stad. • Riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskolor i Stockholms stad. I kommunfullmäktiges budget för 2025 finns uppdrag till förskolenämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden att revidera sina respektive styrdokument utifrån den reviderade matstrategin, det vill säga det föreslagna matprogrammet. Existerande styrdokument har utvecklats och beslutats vid olika tidpunkter och har olika struktur och innehåll. I samband med revideringen av matstrategin sker därför ett arbete för att säkerställa mer enhetlighet i de underliggande styrdokumenten för att uppnå mer stringens och tydlighet, och främja likvärdighet inom och mellan stadens verksamheter. Förutsättningar för att uppnå detta är att: • Samtliga underliggande styrdokument bygger på det föreslagna matprogrammet. • Samtliga underliggande styrdokument blir riktlinjer för att tydliggöra att programmet är det övergripande styrdokumentet och riktlinjerna preciserar vad som krävs av respektive verksamhet. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2024/1083 Sida 9 (13) • Samtliga riktlinjer enbart innehåller kompletterande styrsignaler. • Samtliga riktlinjer får liknande struktur. Det underlättar inte minst för stadsdelsnämnderna, som har verksamhet inom såväl förskola som äldreomsorg och socialtjänst. Reviderade riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskoleklasser, grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor i Stockholms stad antas i utbildningsnämnden. Övriga riktlinjer antas i kommunfullmäktige, för att skapa likvärdighet mellan stadsdelar. I verksamheterna finns ett identifierat behov av handböcker för vägledning och konkreta tips och råd för verksamhetsnära personal. Sådana handböcker finns idag i vissa verksamheter, som exempelvis äldreförvaltningens Mat- och måltidshandbok för äldreomsorgen i Stockholms stad och stadsdelsspecifika handböcker för måltider i förskolan. I det föreslagna matprogrammet anges att handböcker ska finnas i samtliga berörda verksamheter. Uppföljning Programmet följs upp inom ramen för stadens integrerade system för ledning och styrning, ILS. Idag finns två indikatorer utpekade i kommunfullmäktiges budget som följs upp på en stadsövergripande nivå: klimatpåverkan från upphandlade livsmedel samt andel inköpta ekologiska livsmedel. Samtliga verksamheter föreslås också mäta och rapportera sitt matsvinn. Stadsledningskontorets synpunkter och förslag I kommunfullmäktiges budget för 2025 framgår att Stockholms stad ska vara ska vara ledande i genomförandet av FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030, i att minska utsläppen och stärka den biologiska mångfalden samt vara en stark förebild för andra städer i den omställning som måste ske inom ramen för de planetära gränserna. Det framgår också att Stockholm ska vara en jämlik stad där alla barn ska få jämlika livsvillkor och livschanser oavsett var i staden de bor. Stadens omställningsarbete ska bidra till ett mer jämlikt och jämställt samhälle och inte öka orättvisor mellan individer och grupper. I budget för 2025 anges också att staden behöver ha bättre beredskap genom större rådighet över viktiga samhällsfunktioner och välfärden, inklusive höjd förmåga inom måltidsberedskap. År 2024 antog kommunfullmäktige Miljöprogram 2030 och Klimathandlingsplan 2030, med flertalet mål respektive åtgärder med koppling till mat och måltider. Stadsledningskontoret anser att det föreslagna God mat för hälsa, klimat och miljö – Stockholms stads matprogram ligger i linje med kommunfullmäktiges uppdrag i budget 2024 om att revidera stadens Tjänsteutlåtande Dnr KS 2024/1083 Sida 10 (13) matstrategi. Förslaget till program är ambitiöst och möter såväl ambitionerna i budget 2025 som i Miljöprogram 2030 och tillhörande handlingsplaner. Stadsledningskontoret anser att det är lämpligt att matprogrammet inte har en tidsbestämd programperiod – på så sätt kan nästa revidering ske när behov finns, exempelvis i samband med att bakomliggande styrdokument revideras. Stadsledningskontoret anser även att det föreslagna matprogrammets bredare angreppssätt är både angeläget och nödvändigt för stärkt måluppfyllelse. Fokusområde 1 – krafttag behövs Staden har en gedigen och mångårig erfarenhet av att servera näringsriktiga måltider i förskola, skola och i socialtjänstens och äldreomsorgens verksamheter. Staden har i många år också haft höga ambitioner om att minska klimat- och miljöpåverkan från måltidsverksamheterna. Arbetet har varit framgångsrikt men utmaningar kvarstår. För att kommunfullmäktiges mål ska nås anser stadsledningskontoret att det krävs ytterligare insatser. Det behöver vara lätt att göra rätt i samband med exempelvis inköp, menyplanering och matlagning. Föreslagna skärpningar gällande upphandling av exempelvis ekologiska livsmedel och hållbart fångad fisk är därför välkomna. Kunskapen om mat och måltider behöver stärkas hos såväl verksamhetsnära personal som ledning. Matprogrammets intentioner behöver vara väl förankrade genom hela organisationen. Rapporterings- och uppföljningsverktyg behöver vara lättanvända och adekvata. Samverkan både inom och mellan stadens verksamheter behöver stärkas. För att leva upp till ambitionen om att vara en stark förebild för andra städer välkomnar stadsledningskontoret förslaget om att det föreslagna matprogrammet även gälla den dryck och de måltider och enklare förtäring som serveras vid stadens nämnder och bolagsstyrelser. Det finns redan idag exempel på förvaltningar som har policyer för mat vid personalsammankomster, men stadsledningskontoret ser positivt på tydligheten i att ambitionerna kring mat gäller i alla stadens verksamheter. I uppföljningen av indikatorerna för ekologiska livsmedel samt för minskad klimatpåverkan syns stora skillnader mellan olika verksamheter och enheter. I utbildningsnämndens tertialrapport 1 för 2022 redovisas resultatet av en analys av klimatpåverkan från skolmåltider kopplat till indikatorn för minskad klimatpåverkan. Där konstateras bland annat att gemensamma nämnare för de skolor som framgångsrikt når stadens mål är: • Cirka 30 procent lägre servering av rött kött (gris- och nötkött), jämfört med skolor som inte når målen. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2024/1083 Sida 11 (13) • Deltagande i satsningar och utbildningar som genomförts. • Aktiv skolledning med tydligt målfokus och ett starkt engagemang i frågorna. Utbildningsnämndens analys understryker vikten av två av de arbetssätt och verktyg som lyfts fram i förslaget till nytt matprogram: kompetensutveckling samt kommunikation. Personal på olika nivåer i stadens organisation, från kökspersonal till ledning, behöver stöd, utbildningar och kompetensutveckling för att känna engagemang för och ha förmågan att servera näringsriktiga måltider med låg miljö- och klimatpåverkan som bidrar till stärkt livsmedelsberedskap. Stadsledningskontoret anser att en effektiv implementering av stadens nya matprogram kräver utbildningsinsatser och tydliga vägledningar för berörda delar av stadens organisation. Ett sådant exempel är den omfattande utbildningssatsning som utbildningsnämnden inleder under hösten 2025 som riktar sig till ett stort antal personalgrupper, men motsvarande satsning behövs även i andra delar av organisationen. Inom ramen för stadens medverkan som partner i PLATE, ett forskningscentrum för resilienta måltider vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, finns stor potential att ta fasta på kunskap om hur sådana måltider bäst komponeras. Det kan också bidra också till klimathandlingsplanens åtgärd om att utreda hur måltider med 1,25 kg CO e per kg livsmedel kan komponeras för 2 stadens olika verksamheter, och vilka stödverktyg som krävs. Kunskap och engagemang är också en grundförutsättning för att på ett tryggt sätt kunna kommunicera med exempelvis anhöriga om matens kvalitet och näringsinnehåll, något som många vittnar om kan vara utmanande. Stadsledningskontoret välkomnar förslaget om att handböcker och vägledningar ska tillhandahållas inom respektive verksamhet och användas av medarbetare som arbetar med mat och måltider. Stadsledningskontoret anser även att de med fördel bör utvecklas genom samverkan inom staden och följa samma struktur. Det underlättar inte minst för stadsdelsnämnderna som ansvarar för verksamhet inom såväl förskola som socialtjänst och äldreomsorg. Stadsledningskontoret anser även att det föreslagna matprogrammets arbetssätt och verktyg inom upphandling och inköp samt digitalisering är centrala för programmets implementering. I stadens decentraliserade struktur, där menyplanering och inköp av livsmedel och måltider sker lokalt, är det mycket viktigt att stadens upphandlade livsmedelssortimentet tydligt följer beslutade mål och ambitioner och att det i samband med inköp är lätt att välja rätt. Här är menyplaneringssystem, Tjänsteutlåtande Dnr KS 2024/1083 Sida 12 (13) kostdatasystem och andra digitala verktyg av central betydelse för allt från närings- och klimatberäkning till planering och budgetering. En förutsättning för ett framgångsrikt resultat är också att berörd personal på ett ändamålsenligt sätt lätt kan ta del av måluppfyllelse för den specifika verksamheten och få vägledning om förbättringsåtgärder. Även här är utveckling av digitala hjälpmedel av avgörande betydelse. Redan i den befintliga matstrategin, och i klimathandlingsplanen, påpekas behovet av att stärka samverkan inom och mellan stadens måltidsverksamheter. Stadsledningskontoret välkomnar därför förslaget om att inrätta en samverkansfunktion, och anser att det är nödvändigt för en framgångsrik implementering av programmet. Samverkansfunktionen bör vara en plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte och stärkt kompetens i frågor som rör exempelvis näringslära, livsmedelssäkerhet, hållbar matlagning och måltidspedagogik. Samverkan bidrar också till en mer likvärdig måltidsverksamhet. Funktionen bör också en nyckelroll i att följa upp resultat och genomföra analyser av data och på så sätt identifiera förbättringsåtgärder inom matprogrammets arbetsområden. Stadens matstrategi är integrerad i stadens överordnade system för ledning och styrning, ILS. Stadsledningskontoret konstaterar att det idag sker rapportering och uppföljning kopplat till två indikatorer: klimatpåverkan från upphandlade livsmedel samt för andel inköpta ekologiska livsmedel. Ytterligare, ej siffersatta mål finns uttryckta i kommunfullmäktiges budget och i Miljöprogram 2030. Det gäller exempelvis mål om minskat matsvinn samt större andel närproducerade livsmedel och livsmedel i säsong. Matsvinn mäts idag i många av stadens verksamheter, men det finns varken något stadsövergripande system för rapportering och uppföljning eller ett stadsövergripande systematiskt arbete för minskat matsvinn. Avsaknaden av gemensamma system innebär att det saknas vetskap om hur stort matsvinnet i stadens verksamheter är, vilket medför utmaningar med att avgöra vilka insatser som är lämpliga för att minska matsvinnet och var de behövs mest. Stadsledningskontoret välkomnar därför förslaget om att samtliga verksamheter årligen ska mäta och rapportera matsvinn och rapportera i ILS. Fokusområde 2 – ett nytt område för Stockholms stad Förslaget till nytt matprogram har vidgats från ett fokus på måltidsverksamheter till att även inkludera insatser för att öka förutsättningarna för stadens invånare och besökare att få tillgång till och konsumera hälsofrämjande mat med låg miljö- och klimatpåverkan. Stadsledningskontoret anser att fokusområdet Tjänsteutlåtande Dnr KS 2024/1083 Sida 13 (13) Matstaden Stockholm, genom de två arbetsområdena och tillhörande arbetssätt och verktyg, på ett lämpligt sätt fångar upp ambitioner i både kommunfullmäktiges budget för 2025 och i Miljöprogram 2030, och stärker stadens förutsättningar att nå uppsatta mål kopplat till såväl miljö och klimat som jämlika livsvillkor. Stadsledningskontoret anser att staden bör nyttja sin rådighet i de sammanhang där den finns, och i andra sammanhang aktivt samverka med andra aktörer som kan stärka arbetet för goda matmiljöer och en levande matstad. Stadsledningskontoret anser att betydligt fler nämnder och bolagsstyrelser kan bidra till arbetet för Matstaden Stockholm. Det kräver, i linje med föreslaget matprogram, kompetensförstärkning och analys om och i så fall hur verksamheten påverkar människors matval, liksom att nämnder och bolagsstyrelser i strategier och dagligt arbete verkar för att stärka förutsättningarna för invånare och besökare att få tillgång till och konsumera hälsofrämjande mat med låg miljö- och klimatpåverkan. Genom ett sådant integrerat perspektiv kan mat och måltider bli en självklar del av många nämnders och bolagsstyrelsers arbete och ett viktigt bidrag till att uppfylla stadens målsättningar. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna God mat för hälsa, klimat och miljö – Stockholms stads matprogram och att ge nämnder och bolagsstyrelser i uppdrag att inarbeta programmet i sin verksamhetsplanering. Fredrik Jurdell Jonas Claeson Stadsdirektör Avdelningschef Bilagor 1. God mat för hälsa, klimat och miljö – Stockholms stads matprogram. Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Fredrik Jurdell, Stadsdirektör 2025-09-26 Jonas Claeson, Avdelningschef 2025-09-26