Farliga kemikalier i staden: Så minskar vi dem.

[10 2026-4132 PFAS, bisfenoler och ftalater - kartläggning och potential för utfasning i Stockholms stad.pdf] Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Kemikaliecentrum Dnr 2026–4132 2026-02-23 Sida 1 (4) 10420 Stockholm axel.hullberg@stockholm.se start.stockholm Handläggare Till 202 Axel Hullberg Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026-03-17, p. 10 PFAS, bisfenoler och ftalater - kartläggning och potential för utfasning i Stockholms stad Förvaltningens förslag till beslut Godkänna redovisning av arbete med att utreda stopp för inköp av produkter och material med innehåll av PFAS, bisfenol och ftalater och planerad inriktning för stadens fortsatta arbete med ämnesgrupperna. Sammanfattning Stockholms stad har många avtal inom vilka det årligen görs inköp för ca 42 miljarder kronor. I många av dessa ingår varor och produkter som innehåller eller kan misstänkas innehålla PFAS, bisfenoler och ftalater. Av kommunfullmäktiges budget för 2025 framgår att ”Stockholm ska vara en föregångskommun och utreda att införa ett stopp för inköp av produkter som innehåller PFAS, ftalater och bisfenoler, samt fasa ut dessa produkter och material som idag finns i staden”. Av stadens miljöprogram och kemikalieplan framgår uttryckliga ambitioner och åtgärder som syftar till att staden ska skärpa sina krav och sluta köpa in varor och produkter med innehåll av PFAS, bisfenoler och ftalater samt successivt fasa ut sådana produkter. Förvaltningen har gått igenom avtalsområden där det kan misstänkas finnas användning av dessa ämnesgrupper och uppskattat möjligheterna att undvika dem. Slutsatserna presenteras i bilaga 1 PFAS, bisfenoler och ftalater – kartläggning och potential för utfasning i Stockholms stad. Bakgrund Av kommunfullmäktiges budget för 2025 framgår att ”Stockholm ska vara en föregångskommun och utreda att införa ett stopp för Miljöförvaltningen inköp av produkter som innehåller PFAS, ftalater och bisfenoler, Kemikaliecentrum samt fasa ut dessa produkter och material som idag finns i staden”. 10420 Stockholm axel.hullberg@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr Sida 2 (4) I både stadens Miljöprogram 2030 och Kemikalieplan 2031 är ämnesgrupperna särskilt utpekade som prioriterade för utfasning. Parallellt med framtagandet av Kemikalieplan 2031 har miljöförvaltningen genomfört en kartläggning av vilka produkttyper i stadens sortiment som innehåller eller potentiellt innehåller PFAS, bisfenoler och ftalater. I en sammanställning beskrivs förut- sättningarna för att fasa ut dessa ämnesgrupper för olika typer av produkter och material, se bilaga 1. Sammanställningen utgör därmed en slags fördjupning av kemikalieplanen med avseende på de prioriterade ämnesgrupperna. Förvaltningens synpunkter och förslag Slutsatser av genomgången Bred, global och historisk användning PFAS, bisfenoler och ftalater är kemikalier som sammantaget används extremt brett, varierat och ibland inom samhällsviktiga applikationer och material. Framförallt gäller detta för PFAS som finns i varje del av teknosfären. Det innebär att det redan finns en föroreningsproblematik ute i miljön av dessa ämnen, inte minst för PFAS som är persistenta ämnen till skillnad från bisfenoler och ftalater som bryts ner lättare. Att PFAS är så svårnedbrytbara innebär också att de transporteras långt, och halterna i Stockholmsmiljön är därför inte bara resultatet av lokala utsläpp utan av en global spridning. I sammanställningen i bilaga 1 inkluderas därför även tillämpningar som inte ger stora utsläpp under användningsfas eftersom de ändå kan ge betydande utsläpp vid produktion och avfallshantering. Även om stadens uppströmsarbete kan bidra till minskad PFAS- belastning, kommer det inte vara tillräckligt för att få till dramatiskt minskade halter i miljön. För att motverka PFAS-spridningen behövs även breda förbud på europeisk och global nivå. Inom EU finns ett förslag om en generell begränsning i Reach-förordningen. Förslaget utvärderas just nu av den europeiska kemikalie- myndigheten, Echa. Brist på information i värdekedjor PFAS är också den svåraste ämnesgruppen att fasa ut av de tre. Svårigheterna är primärt att PFAS förekommer i extremt många olika applikationer, att det ibland saknas PFAS-fria alternativ, men också att det ofta ingår i så låga halter att ämnena inte behöver deklareras. Inte ens varuproducenterna, och än mindre återförsäljarna, känner själva till att PFAS ingår. PFAS, bisfenoler och ftalater - kartläggning och potential för utfasning i Stockholms stad Tjänsteutlåtande Dnr Sida 3 (4) Utfasningsframgångar hittills Utfasningen av oönskade ämnen från stadens verksamheter har redan gett resultat. Genom att ställa krav på minskad förekomst av PFAS, bisfenoler och ftalater har staden fasat ut dem ur vissa produkter, varor och material. Detta har skett inom till exempel: ✓ Brandsläckare. Från brandsläckare som har funnits ute i stadens verksamheter är ca 3 ton PFAS utfasat. ✓ Serveringsutrustning. Tidigare köptes mycket plastartiklar in gjorda av polykarbonat, en plasttyp som har bisfenol A som utgångsämne. Genom att ställa krav på att fasa ut bisfenol är runt 40 ton inköpta plastartiklar sedan 2017 bisfenolfria. ✓ Golv. Genom att byta de äldsta PVC-golven i förskolor har ca 190 ton ftalater fasats ut från verksamheterna sedan år 2000. Andra varutyper där det är relativt enkla att undvika PFAS, bisfenoler och ftalater genom att välja rätt är arbetskläder och -skor, vissa kemiska produkter och köksutrustning. Utmaningar med byggmaterial Bygg- och anläggningsmaterial är ett område som omsätter enorma mängder kemikalier. Möjligheterna för att undvika de utpekade ämnesgrupperna varierar. För vissa material är möjligheterna goda medan det ibland är svårt på grund av att informationen om innehåll är begränsad eller för att det saknas alternativ. När det gäller material som redan är inbyggt är det ofta praktiskt och ekonomiskt svårt både att identifiera materialen och byta ut dem. Köldmedier största PFAS-källan Den största källan till PFAS-utsläpp inom EU har visats vara köldmedier som används i värme- och kylanläggningar som värmepumpar och klimatanläggningar. En särskild utredning som har gjorts kring detta område visar att detsamma kan antas gälla för Stockholm. Denna kommer att presenteras för nämnden senare i vår. Elektronik svårast Det svåraste varusegmentet att fasa ut de tre ämnesgrupperna från är elektronik, där alla tre förekommer i flera olika delar som kretskort, kablar och litiumjonbatterier. För vissa ingående komponenter finns bättre alternativ, men det är sannolikt inte möjligt eller rimligt för staden att specificera krav avseende sådana komponenter vid upphandling eftersom det rör sig om integrerade detaljer i utrustningen och leverantörskedjorna är komplexa. Staden är heller PFAS, bisfenoler och ftalater - kartläggning och potential för utfasning i Stockholms stad Tjänsteutlåtande Dnr Sida 4 (4) inte en tillräckligt stor aktör för att kunna påverka en global elektronikmarknad genom upphandlingskrav. Kommande arbete Lagstiftningen är en viktig drivkraft för utfasningsarbetet. Arbetet med utfasning påbörjas ofta långt innan lagstiftning träder i kraft. Detta för att lagstiftningsprocessen måste ta hänsyn till om det kan finnas användningsområden där det saknas alternativ och därför blir fördröjd. Denna fördröjning är inte skäl att inte fasa ut kända farliga ämnen så snabbt som möjligt och så mycket som möjligt för att bidra till att marknaden rör sig i rätt riktning. Staden kan på lokal nivå fortsätta arbeta genom att i dialog med leverantörer påverka och utveckla upphandlade sortiment med strängare och tydligare krav i kommande upphandlingar, samt fasa ut redan befintligt material med känt innehåll av ämnesgrupperna. Fortsatt kartläggning med hjälp av kemiska analyser av bland annat bygg- och anläggningsvaror krävs också för att ta reda på mer om utfasningsbehoven och -möjligheterna. Genomgången av användning och utfasningsmöjligheter (bilaga 1) kommer publiceras och spridas till stadens verksamheter via kemikalieplanens samarbetsyta samt kopplat till löpande arbete med implementering av kemikalieplanen. Anna Hadenius Maria Svanholm Förvaltningschef Avdelningschef Bilagor Bilaga 1. PFAS, bisfenoler och ftalater – kartläggning och potential för utfasning i Stockholms stad PFAS, bisfenoler och ftalater - kartläggning och potential för utfasning i Stockholms stad --- [10 2026-4132 Bilaga 1 PFAS, bisfenoler och ftalater-kartläggning och potential för utfasning i Stockholms stad.pdf] PFAS, bisfenoler och ftalater – kartläggning och potential för utfasning i Stockholms stad Miljöförvaltningen, Stockholms stad februari 2026 Foto: Johan Pontén Stockholms stad har en stor mängd avtal inom vilka det årligen görs inköp för cirka 42 miljarder. I många av dessa ingår varor och produkter som innehåller eller kan misstänkas innehålla PFAS, bisfenoler och ftalater. Dessa tre brett använda ämnesgrupper har fått mycket uppmärksamhet både i Stockholm och internationellt. Av stadens miljöprogram och kemikalieplan framgår uttryckliga ambitioner och åtgärder som syftar till att staden ska skärpa sina krav och sluta köpa in varor och produkter med innehåll av PFAS, bisfenoler och ftalater samt successivt fasa ut sådana produkter. Denna sammanställning har tagits fram på miljöförvaltningen och beskriver förutsätt- ningarna att lokalt fasa ut PFAS, bisfenoler och ftalater för olika typer av produkter och material. Den bygger på dagens kunskap och kommer uppdateras. Sammanställningen utgör därmed en slags fördjupning av kemikalieplanen med avseende på dessa ämnes- grupper, och syftar till att ge en lättillgänglig bild över • Var ämnesgrupperna förekommer inom olika avtalsområden samt befintliga produkter och material i Stockholms stad. • Möjlighet för substitution inom olika användningsområden enligt ”Större möjlighet”, ”Mindre möjlighet” samt ”Möjlighet finns men är inte implementerad”. • Hur staden utifrån detta kunskapsläge kan fortsätta arbeta lokalt för att ytterligare bidra till minskade utsläpp till Stockholmsmiljön samt minskad exponering för stadens invånare av ämnesgrupperna. PFAS Bisfenoler Ftalater Slutsatser Inget av de undersökta avtalsområdena är helt fritt från PFAS, bisfenoler och ftalater. För vissa områden har utfasningen kommit ganska långt och det finns alterna- tiv som är bättre även om flera av de traditionella materialen fortfarande finns kvar på marknaden och i användning i stadens verksamheter. Av de varu- och produkttyper som ingår i Stockholms stads avtalsområden kan utfasning troligen göras inom bygg och anläggningsmaterial, exempelvis kablar, plastgolv, takdukar, injekteringsmassor och lacker. Vattenavstötande textil och köksutrustning är andra områden där utfasning sannolikt lätt kan göras, eller redan är delvis gjord. Det svåraste varusegmentet att fasa ut de tre ämnesgrupperna från är elektronik, där de förekommer i flera olika delar: • Kretskort med tillhörande komponenter innehåller ofta både PFAS och/eller bisfenoler (vanligaste ersättningsmaterialet till PFAS-plasten PTFE, är epoxiplast, som istället kan innehålla bisfenoler). Ett bättre alternativ är kretskort av polyester. • Kablar i elektroniken består ofta av PVC mjukgjord med ftalater. • För installationskablar finns det halogenfria alternativ (det vill säga ej PVC och då behövs inte ftalatmjukgörare) men det är oklart hur mycket det är implementerat i elektriska apparater. • Litiumjonbatterier som finns i alla laddbara apparater innehåller PFAS. För vissa ingående komponenter finns bättre alternativ, men det är sannolikt inte möjligt/ rimligt för staden att specificera krav avseende sådana komponenter vid upphandling eftersom det rör sig om integrerade detaljer i utrustningen. Staden är heller inte en tillräckligt stor aktör för att kunna påverka en global elektronikmarknad genom upphandlingskrav. Svåraste ämnesgrupp att fasa ut är PFAS. Svårigheterna är primärt att PFAS förekommer i extremt många olika applikationer, att det saknas PFAS-fria alternativ, men också att det ofta ingår i så låga halter att ämnena inte behöver deklareras. Inte ens varuproducenterna, och än mindre återförsäljarna, känner ofta själva till att det ingår. Det staden kan fortsätta arbeta med och påverka på lokal nivå är att i dialogmed leverantörer, påverka och utveckla upphandlade sortiment med strängare och tydligare krav i kommande upphandlingar vid nyinköp samt fasa ut redan befintligt material med känt innehåll av ämnesgrupperna. Staden kan också exempelvis fortsätta med analyser av inomhusmiljö respek- tive varor och kemiska produkter, samt gällande PFAS arbeta vidare med verksamheters F-gasanvändning. Foto: Pexels.com PFAS Användning av PFAS-innehållande varor, material och produkter bidrar direkt och indirekt till spridning av ämnena i miljön via tillverkning, användning och avfallshantering. Ämnesgruppen har använts industriellt sedan 1950-talet men det dröjde till början av 2000-talet innan konsekvenserna av spridningen i miljön började tas på allvar. Människor exponeras främst via livsmedel, dricksvatten och damm från inomhusluft. Några specifika PFAS-ämnen är redan begränsade i lagstiftningen. Ett lagförslag om en bred PFAS-begränsning finns inom EU vilket redan nu bidrar till utfasning, substitution och innovationer som ersätter PFAS. Läs mer på Kemikalieinspektio- nens webbplats. kemi.se/hållbarhet/ämnen-och-material/pfas Utfasning PFAS förekommer i en stor bredd av varu- och produktområden. Inom vissa finns redan alternativa lösningar medan det i dagsläget är svårare i andra tillämpningar. PFAS kan även förekomma där det är svårt att förutse och kravställa vilket av den anledningen gör det svårt att fasa ut, till exempel imskydd till glasögon, symaskinsfötter, byretter och skärblad på häcksaxar. Större möjlighet • Vatten- smuts- och oljeavvisande funktion i ytterkläder, profilprodukter och annan textil (alternativ finns i avtalet). Profilprodukter som ryggsäckar och datorväskor (varorna i avtalet är fria från PFAS). • Köks- och serveringsutrustning (alternativ finns i avtalet). • Handbrandsläckare (släckarna i nuvarande avtal är fria från PFAS). • Kemiska produkter såsom smörjoljor (ersättning pågår, till exempel låsspray med PFAS-fri drivgas, PFAS-fritt underhållsvax, multi-produkter ute i använd- ning). Mindre möjlighet • Elektrisk och elektronisk utrustning, till exempel elbilsbatterier, kretskort och komponenter. • PFAS förekommer i membran som används vid till exempel rening av avlopps- vatten. Foto: Freepik.com Möjlighet finns men är inte implementerad • Installerad mängd PFAS i köldmedier är cirka 1140 ton inom Stockholms stads gränser. Årliga utsläpp beräknas till cirka 72 ton där mobil luftkonditionering är den största utsläppskällan. Detta gör köld- medierna till den enskilt största källan av PFAS. • Bygg– och anläggningsmaterial (PFAS kan förekomma men eventuellt inte i alla områden): – Färger, lacker och polish – Ytbeläggningar – Tak- och fasadbeläggningar – Kablar och ledningar – Tätningsmedel och lim Exempel på material som kan fungera som alternativ till PFAS: Naturliga Akrylat och Polyester köldmedier paraffinvax Kretskort Propan, ammoniak, Beläggningar på textil koldioxid, propen och isobutan Paraffinvax Kolstål och silikon Stekpannor Smörjoljor Hårdvalsning av papper alternativt polyetylen Beläggning på Polyuretan engångsmaterial Membran på i kontakt med textil livsmedel Naturliga köldmedier, som till exempel ammoniak, koldioxid och kolväten, har potential att ersätta F-gaser. Begränsningar och nackdelar finns dock i form av säkerhetsaspekter, tekniska anpassningar vid byten i befintliga system samt initiala kostnader. EU:s F-gasförordning driver även på mot utfasning av syntetiska köldmedier med hög klimatpåverkan. Detta reducerar klimatpåverkan men utan att minska PFAS-belastningen vilket leder till en tydlig målkonflikt. Framtida lagstiftning behöver därför beakta flera aspekter. Det staden kan arbeta vidare med gällande köldmedier är exempelvis att ställa krav på PFAS-fria alternativ vid nyinstallationer/konverteringar av utrustning där så är möjligt samt för nya fordon och arbetsmaskiner. Att tillse att regelbunden service av mobil luftkonditionering samt kyl- och frysanläggningar sker är viktigt, samt göra riktade insatser mot livsmedels- och restaurangbranschen. Bisfenoler Bisfenoler är en grupp bestående av cirka 200 kemiska ämnen. Bisfenol A är den bisfenol som tillverkas i störst volym, som råvara till polykarbonat medan den näst största användningen är tillverkning av epoxiharts. Bisfenol A bryts ner relativt lätt men människor exponeras konstant. Tillverkningen av andra bisfenoler, som kan ha samma hormonstörande effekter, är ännu förhållandevis liten men ökar i och med att användningen av bisfenol A fasas ut. Flera bisfenoler är reglerade i material i kontakt med livsmedel och upptagna på kandidatförteckningen. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats. livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehåll/oönskade-ämnen/bisfenol-a Utfasning De stora volymerna är i form av varor av polykarbonat eller epoxy men den stora spridningskällan vid användning kommer från tillämpningar där härdningen sker på plats, exempelvis relining och massagolv. Större möjlighet • Köks- och serveringsutrustning (runt 40 ton inköpta plastartiklar är sedan 2017 bisfenolfria). • Termopapper • Dvd- och cd-skivor Mindre möjlighet • Elektrisk och elektronisk utrustning till exempel isolatorer. • Relining av avloppsrör Möjlighet finns men är inte alltid implementerad • Glas i glasögon och skyddsglasögon. • Antioxidant i kablar och smörjmedel. • Bygg- och anläggningsmaterial (bisfenol kan förekomma men eventuellt inte i alla områden): – Golv – Lim – Ytskikt och beläggningar (korrosionsskydd) – Färger, lacker och kompositmaterial – Fönster – Rör och ledningar – Takmaterial och väggbeklädnader – Tätningsmembran Foto: Pexels.com Polykarbonat är ett lätt och genomskinligt, slagtåligt material med hög hållfasthet som tål höga temperaturer och inte reagerar med andra material. Epoxi är en härdplast som ger en hård, slitstark och värmestabil yta. Exempel på material som kan fungera som alternativ till polykarbonat i olika applikationer är: PMMA PP PETG Polymetyl- Polypropylen, Glykolmodifierad metakrylat, i köksutrustning polyetentereftalat i byggmaterial ABS Tritan® PA Akrylnitrilbuta- Co-polyester, Polyamid dienstyren, i köksutrustning = nylon i leksaker och byggmaterial Glas Exempel på material som är lämpliga att utvärdera för att ersätta epoxi: PU (polyuretan) UP (polyesterhartser) Akrylhartser Cyanoakrylat Silikon PA (polyamid = nylon) Förutom att användas i polymerer används bisfenol A som färgframkallare i termopapper i kvitton, kölappar, viktetiketter, biljetter och adresslappar. Eftersom bisfenolen inte är kemiskt bunden i pappret är risk för exponering via huden stor. Bästa sättet att minska exponering från termopapper är att erbjuda digitala kvitton. Om kvitton/biljetter ändå används är askorbinsyra (C-vitamin) ett ofarligt alternativ till bisfenol i termopapper. Ftalater I inomhusmiljön återfinns ftalater i damm, eftersom de finns i PVC-plast i golv- material, kablar och diverse andra saker. Även om dessa ämnen bryts ned relativt lätt sprids de kontinuerligt i stora mängder och halten i omgivningen hålls därför uppe. Många ftalater är klassade som hälsofarliga och ersätts ofta med nyare typer av mjukgörare där hälso- och miljöeffekter inte alltid är lika utredda. Flera vanligt förekommande typer av ftalater begränsas numera på olika sätt i de europeiska kemikalielagstiftningarna Reach och RoHS. Läs mer på Kemikalie- inspektionens webbplats. kemi.se/hållbarhet/ämnen-och-material/ftalater Utfasning Utfasningen av ftalater i byggvaror, den bransch som har störst användning av PVC, har kommit långt. Vid nyinstallation finns det ftalatfria alternativ inom flera varugrupper. Däremot kan ftalater som redan finnas i inbyggda material med lång livslängd vara svåra att göra något åt. Större möjlighet • Leksaker (ftalatinnehållande leksaker har fasats ut från verksamheterna i och med åtgärder i kemikaliesmart förskola). • Plastfolie för matkontakt • Plastbelagd väv (har fasats ut från vilmadrasser i förskolor i och med åtgärder i kemikaliesmart förskola). • Golv och mattor (vid nyläggning) • Kablar och slangar • Yrkeskläder inklusive tryck och skor. Mindre möjlighet • Vissa sjukvårdsmaterial såsom dialysslangar och blodpåsar. • Gummimaterial moc.kipeerF :otoF Möjlighet finns men är inte alltid implementerad • Golv och mattor (stora mängder ftalater har fasats ut från förskolor i samband med golv- byten men mycket är också kvar). • Bygg- och anläggningsmaterial: – Membran – Väggbeklädnader – Takmaterial och takrännor – Lim och tätningsmedel – Färg och ytbehandlingar – Injekteringsmassor Exempel på material som kan ersätta PVC i olika tillämpningar: Polyuretan Polyetylen Olika gummimaterial Injekteringsmassor Plastfolie, leksaker Nitril i undersöknings- med mera handskar EVA Linoleum Trä och andra Dukar Golv naturmaterial PVC är fortfarande det vanligaste materialet där ftalater förekommer. Störst mängder finns i bygg- varor och sjukvårdsartiklar. I fall där PVC är det bästa materialvalet utifrån funktionsegenskaper finns numera ofta varianter där mindre farliga mjukgörare som tereftalater, adipater eller DINCH ingår. Det är viktigt att beakta eventuella effekter på hälsa och miljö hos ämnen som ersätter de bevisat farliga så att det inte leder till så kallad ”osund substitution”. Ett exempel på detta är när en ftalat ersatts med en annan ftalat men det kan också vara ersättning med ett ämne ur en annan ämnesgrupp som visar sig vara lika skadligt eller värre. Kontakt Kemikaliecentrums uppdrag är att stödja stadens förvaltningar och bolag i hur de kan minska riskerna kopplade till farliga kemiska ämnen i sina verksamheter. Stockholms stads kemikalieplan beskriver hur stadens olika verksamheter ska agera för att minska riskerna kopplade till farliga kemiska ämnen i sina verksamheter. Epost: kemikaliecentrum@stockholm.se