Vattenkvaliteten i Mälaren, skärgården och Tyresån följs upp

[11 2026-20572 Årsrapportering för Mälarens vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund och Tyresåns vattenvårdsförbund 2025.pdf] [Nivå 1] [Nivå 2] [Besöksadress] [Postadress] [Postnr] [Ort] Telefon [Telefon] Växel [Växel] Fax [Fax] e-postadress [hemsida] Sida 1 (4) Årsrapportering för Mälarens vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund och Tyresåns vattenvårdsförbund 2025 Förvaltningens förslag till beslut Godkänna årsrapporteringen för Mälarens vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund och Tyresåns vattenvårdsförbund. Bakgrund Staden är medlem i tre vattenvårdsförbund: Mälarens vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund och Tyresåns vattenvårdsförbund. I förbunden deltar kommuner, länsstyrelser, VA-bolag och vissa privata bolag eller intresseorganisationer. Staden är representerad i styrelserna till Mälarens vattenvårdsförbund och Svealands Kustvattenvårdsförbund genom en ordinarie styrelseledamot och en ersättare. I Tyresåns vattenvårdsförbund representeras staden i styrelsen av Stockholm Vatten och Avfall medan miljöförvaltningen deltar i arbetsgruppen. Tjänstepersoner deltar i samverkan inom förbunden för kunskapsutbyten och samarbeten med kommungemensamma åtgärder. Stockholms stad betalar sammanlagt närmare 3 miljoner kronor för sitt medlemskap i vattenvårdsförbunden. För medlemskapet i Mälarens vattenvårdsförbund 2026 betalar staden 1 159 150 kronor, baserat på en avgift om 1,46 kr/invånare i kommunen. Det är en höjning från 2025 då man tagit bort den tidigare maxavgiften till förbundet. Tidigare avgift var 576 100 kronor. Utöver det betalar Stockholm Vatten och Avfall en avgift på 13 650 kronor/år. Handläggare Karin Carlsson Telefon: 08 – 508 28 994 Katarina Forslöw Telefon: 08 – 508 28 759 Hillevi Virgin Telefon: 08 – 508 28 191 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026-11-03, p. 11 Miljöförvaltningen Avdelningen för stadsmiljö Tjänsteutlåtande Dnr 2026-20572 2026-10-14 [Nivå 2] [Besöksadress] [Postadress] [Postnr] [Ort] Telefon [Telefon] Växel [Växel] Fax [Fax] e-postadress [hemsida] Tjänsteutlåtande Dnr 2026-19700 Sida 2 (4) Årsrapportering för Mälarens vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund och Tyresåns vattenvårdsförbund 2025 För medlemskapet till Svealands kustvattenförbund betalar staden en avgift om 1,05 kr/invånare samt en fast medlemsavgift på 1 000 kr/år. Totalt motsvarar det en kostnad om 1,04 miljoner kronor 2026. Utöver det betalar Stockholm Vatten och Avfall en avgift på 85 000 kr/år. Vad gäller Tyresåns vattenvårdsförbund betalar Stockholm Vatten och Avfall en avgift på 892 354 kr för 2026, vilket var samma som föregående år. Ärendet Varje år sammanfattar vattenvårdsförbunden den egna verksamheten samt resultaten av bedriven miljöövervakning i årsrapporter. Rapporterna återfinns som bilagor till tjänsteutlåtandet. Nedan sammanfattas övergripande slutsatser från rapporterna. Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningen i Mälaren är uteslutande fokuserad mot ekologiska parametrar. Resultatet från miljöövervakningen 2025 har sammanfattats i rapporten Fokus på Mälaren 2025. I stadens vattenförekomster, Ulvsundasjön, Årstaviken och Fiskarfjärden, har klorofyll, siktdjup och totalfosfor undersökts. Siktdjup och totalfosfor klassas som god status för att alla tre vattenförekomster medan klorofyll klassas som måttlig status för samtliga. Utöver det har syrgashalten undersökts i Fiskarfjärden och Årstaviken. Fiskarfjärden utmärker sig i mätningarna då det fortsatt är problem med syrgasfria bottnar. Syrgasfria bottnar har flera negativa konsekvenser för den ekologiska balansen. Växter och djur flyr områden där det inte finns tillgång till syre, giftigt svavelväte bildas och fosfor frisätts vilket leder till ökad algblomning. Vattenkvaliteten i så gott som samtliga delar av Mälaren behöver förbättras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Mälarens vattenvårdsförbund samarbetar med Sveriges Lantbruksuniversitet SLU och i rapporten presenteras flertalet studentarbeten och forskningsprojekt med koppling till Mälaren. Svealands kustvattenvårdsförbund Svealands Kustvattenvårdsförbund bedriver miljöövervakning och samordnar recipientkontroll längs Svealandskusten. Stockholms tre kustvatten; Brunnsviken, Lilla Värtan och Strömmen, omfattas av provtagningen. Förbundet redovisar de mätningar som genomfördes 2025 i årsrapporten Svealandskusten 2026. Därtill presenteras en rad artiklar. Tjänsteutlåtande Dnr 2026-19700 Sida 3 (4) Årsrapportering för Mälarens vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund och Tyresåns vattenvårdsförbund 2025 Miljöövervakningen omfattar ett antal parametrar. Enligt mätningarna 2025 uppnår inga vattenförekomster längs med Svealandskusten god fosforstatus och många har till och med otillfredsställande eller dålig fosforstatus. Den ekologiska statusen avseende fosfor i Stockholms kustvatten (2020-2025) klassas till måttlig i Brunnsviken samt otillfredsställande i Lilla Värtan och Strömmen. För Strömmen innebär detta en förbättring i statusklass sedan 2024. I Brunnsviken, där fällning av sedimenten utfördes 2019 i syfte att minska belastningen av fosfor från sedimenten, har statusen avseende fosfor förbättrats efter att tidigare ha legat mellan otillfredsställande och dålig. Vattenkvaliteten i så gott som samtliga delar av Svealandskusten behöver förbättras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. För att effektivisera åtgärdsarbetet hos förbundets medlemmar har förbundet anställt en åtgärdssamordnare för perioden september 2024-februari 2027 med hjälp av statliga medel. Den långsiktiga finansieringen av denna funktion behöver långsiktigt säkras. Tyresåns vattenvårdsförbund Under 2025 har förbundet bedrivit miljöövervakning enligt ordinarie miljöövervakningsprogram, bl.a. provtagning av vattenkemi i sjöar och i Tyresåns utlopp i Kalvfjärden, samt utfört utökad undersökning av metaller och organiska miljögifter i sediment i ett stort antal sjöar. Förbundet har påbörjat ett projekt gällande restaurering av vattendrag. En utredning med åtgärdsförslag har tagits fram och för Stockholms stads del ingår Forsån i utredningen. Därutöver bedriver förbundet ett aktivt informationsarbete på hemsidan och i sociala medier samt deltar på externa träffar och konferenser. Tyresåns vattenvårdsförbund har antagit 10 miljöanknutna mål som följs upp årligen genom 12 indikatorer och som presenteras i en rapport (bilaga 2). Miljöuppföljningen visar att om miljömålen ska kunna nås och miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas krävs det att vattenvårdande åtgärder prioriteras i medlems- kommunerna och att det avsätts nödvändiga resurser för detta arbete. Förvaltningens synpunkter och förslag Det arbete som bedrivs inom vattenvårdsförbunden och den plattform förbunden utgör för samverkan mellan medlems- kommunerna är av stor betydelse för att miljötillståndet i stadens vattenförekomster ska kunna förbättras och för att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppnås. Den miljöövervakning som bedrivs av förbunden utgör ett viktigt underlag för att kunna Tjänsteutlåtande Dnr 2026-19700 Sida 4 (4) Årsrapportering för Mälarens vattenvårdsförbund, Svealands Kustvattenvårdsförbund och Tyresåns vattenvårdsförbund 2025 följa utvecklingen och statusen i vattenförekomsterna och för att kostnadseffektiva åtgärder ska kunna vidtas där de gör störst nytta. Kunskapen som finns i förbunden är också ett betydelsefullt underlag i vattenmyndighetens arbete med att klassificera statusen i vattenförekomsterna och är av stort värde för vattenmyndighetens arbete med att ta fram åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. För att Stockholms stad med grannkommuner ska kunna bidra till att förbättra vattenkvaliteten och förutsättningarna för växt- och djurliv i sina vattenförekomster krävs en gemensam förståelse för åtgärdsbehov och samverkan kring att genomföra dessa. Förbunden fyller en viktig funktion för dessa frågor i form av stöd och samverkansyta i åtgärdsarbetet. Stadens medverkan i förbunden innebär förbättrade förutsättningar för att de åtgärder som föreslås i de lokala åtgärdsprogrammen för stadens vatten kan genomföras i ett större geografiskt område. I staden och grannkommuner pågår ett långsiktigt arbete för att förbättra vattenmiljön och även om insatser görs visar miljöuppföljningen att det krävs en generellt ökad åtgärdstakt. Vattenvårdande åtgärder behöver prioriteras i såväl vattenvårds- förbundens medlemskommuner som i angränsande och uppströms liggande kommuner för att bidra till att följa miljökvalitetsnormerna för stadens vatten. Samverkan mellan kommuner, länsstyrelser och verksamhetsutövare inom förbunden är en förutsättning för att bygga upp gemensam kunskap och utifrån dessa prioritera och genomföra de mest miljöeffektiva åtgärderna. Anna Hadenius Maria Svanholm Förvaltningschef Avdelningschef Bilagor 1. Fokus på Mälaren 2025 2. Verksamhetsberättelse 2025, Tyresåns vattenvårdsförbund 3. Miljöuppföljning 2025, Tyresåns vattenvårdsförbund 4. Svealandskusten 2026 – Årsrapport från Svealands Kustvattenvårdsförbund --- [11 2026-20572 Bilaga 1 Mälarens Vattenvårdsförbund Miljöövervakningsrapport.pdf] SLU, Vatten och miljö, Rapport 2026:5 Mälarens vattenvårdsförbund rapport 2026:1 Fokus på Mälaren 2025 Sammanfattande resultat från miljöövervakning och forskningsprojekt knutna till samarbetet mellan SLU och Mälarens vattenvårdsförbund Stina Drakare, Karin Wallman, Björn Rogell, Joel Segersten Stina Drakare, https://orcid.org/0000-0002-7389-2105, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö, Karin Wallman, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö, Björn Rogell, https://orcid.org/0000-0002-5553-2691, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser Joel Segersten, https://orcid.org/0009-0005-5656-7211, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö. Fokus på Mälaren 2025: Sammanfattande resultat från miljöövervakning och forskningsprojekt knutna till samarbetet mellan SLU och Mälarens vattenvårdsförbund Utgivare: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö Utgivningsår: 2026 Utgivningsort: Uppsala Omslagsbild: Skärmbild från datasökning på Mälardata från 2025 från MiljödataMVM Upphovsrätt: Alla bilder används med upphovspersonens tillstånd. Serietitel: Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö © 2026 (Drakare, Wallman, Rogell & Segersten) Detta verk är licenserat under CC BY 4.0, andra licenser eller upphovsrätt kan gälla för illustrationer. Sveriges lantbruksuniversitet och Mälarens vattenvårdsförbund fortsätter sitt samarbete kring Mälaren och har nu för SLU:s del utökats genom att institutionen för akvatiska resurser ingår i samarbetet för att bidra med kunskap och resultat från övervakning av fisk och signalkräfta i Mälaren. Resultaten från provtagningen visade att 2025 utmärkte sig genom att vara ett blåsigt år. Detta ledde till mindre tydliga temperaturskiktningar i flera djupa fjärdar och mer uppvärmt bottenvatten än vanligt. Denna nerblandning av ytvatten gjorde även att ytvattnet var relativt svalt. Det massiva regnandet under 2023 syns fortfarande som något förhöjda värden i vattenfärg i östra Mälaren. I flera fjärdar dominerade kiselalger växtplanktonbiomassan under sommaren vilket också kopplas till att de gynnas när vattenmassan blandas om. Bottenfaunastationerna har utökats med den i Prästfjärden och här hittades de enda vitmärlorna, dock i lågt antal. Fisket visade att rekryteringen av nors var god i Görväln och Prästfjärden medan storspigg minskade i samma fjärdar. Signalkräftfisket vid Lambarudd visar på en positiv beståndsutveckling med många stora individer. Statusbedömningen gav inga platser med hög status, tre med god status, 20 platser med måttlig status, sju platser med otillfredsställande status och tre platser med dålig status. Bottenfaunan hade ett gott år, bedömningsmässigt, med endast en provplats med sämre än god status. Två studentarbeten presenteras. Dessa behandlar blågröna skyfallslösningar samt populationstrender hos fiskgjuse. Forskningsresultaten är många och delas in i tre grupper: kopplat till organisk miljökemi, kopplat till åtgärdssamordning, våtmarker och näringstransport samt kopplat till samspel mellan organismer i sjöar. Sammanfattning The Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) and the Mälaren Water Conservation Association (MVVF) continue their collaboration concerning Lake Mälaren. For SLU, this partnership has now been further expanded through the inclusion of the Department of Aquatic Resources, thereby contributing expertise and results from the monitoring of fish and signal crayfish populations in Mälaren. The results of the field sampling indicate that 2025 was characterized by notably windy conditions. This resulted in less pronounced thermal stratification in several deep basins and comparatively elevated bottom-water temperatures. The increased vertical mixing also contributed to relatively low surface -water temperatures. The substantial precipitation recorded in 2023 continues to be reflected in slightly elevated water colour in the eastern parts of Mälaren. In several basins, diatoms dominated the phytoplankton biomass during the summer period, a pattern likely associated with their competitive advantage under mixed water column conditions. The benthic fauna monitoring programme has been expanded to include P rästfjärden, where the only occurrence of the amphipod (Monoporeia affinis ) was recorded, albeit in low abundances. Fish surveys demonstrated strong recruitment of smelt ( Osmerus eperlanus ) in Görväln and Prästfjärden, while populations of three -spined sti ckleback (Gasterosteus aculeatus) declined in the same basins. Signal crayfish ( Pacifastacus leniusculus) surveys conducted at Lambarudd indicate a positive population trend, with a high proportion of large individuals. The ecological status assessment did not identify any sites with high status; three sites were classified as having good status, 20 as moderate, seven as poor, and three as bad. From an assessment perspective, benthic fauna conditions were generally favourable, with only one sampling site classified below good status. Two student theses are presented, addressing blue -green stormwater management solutions and population trends in osprey (Pandion haliaetus ). The research findings are extensive and are organised into three thematic areas: environmental organic chemistry; coordinated management measures, including wetlands and nutrient transport; and ecological interactions among organisms in lake ecosystems. Abstract 1. Introduktion ............................................................................................................. 7 2. Beskrivning av det pågående samarbetet ............................................................ 8 2.1 Akvatiska resurser nu formellt med i projektet .......................................................... 8 2.2 Kommunikation och spridning av resultat ................................................................. 8 2.2.1 Mälarseminariet .............................................................................................. 8 2.3 Fältprovtagning 2025 .............................................................................................. 10 2.3.1 Utgående från Uppsala ................................................................................. 10 2.3.2 Utgående från Drottningholm........................................................................ 11 2.4 På gång och plan för 2026 ...................................................................................... 11 2.4.1 Justering av provplatser och nya övervakningsstationer .............................. 12 3. Resultat från provtagningsåret ............................................................................ 13 3.1 Väder och vind ........................................................................................................ 13 3.2 Påverkan från regnandet sommaren 2023 syns fortfarande .................................. 14 3.3 Vattentemperatur .................................................................................................... 14 3.3.1 Varför blev bottenvattnet ovanligt varmt sommaren 2025? .......................... 15 3.3.2 Temperatur och syrgas ................................................................................. 18 3.4 Näringsämnen ......................................................................................................... 18 3.5 Klorofyllhalt .............................................................................................................. 20 3.6 Växtplankton ........................................................................................................... 22 3.7 Djurplankton ............................................................................................................ 24 3.8 Bottenfauna ............................................................................................................. 25 4. Övervakning av fisk och signalkräfta ................................................................. 27 4.1 Tre fiskemetoder ..................................................................................................... 27 4.2 Hur tolkas fiskeresultaten? ...................................................................................... 29 4.3 Nätprovfisket visar ökade trend för abborre men minskande för mört.................... 29 4.4 Komplexa resultat från ekolodning och trålning ...................................................... 31 4.5 Signalkräftan ökar i antal och storlek ...................................................................... 33 4.6 Vad berättar fiskeresultaten sammantaget? ........................................................... 34 5. Bedömning av ekologisk status 2025 ................................................................. 35 6. Studentarbeten ...................................................................................................... 37 6.1 Blågröna skyfallslösningar för Håbo kommun ........................................................ 37 Innehållsförteckning 6.2 Populationstrender hos fiskgjuse i västra Mälaren ................................................. 37 7. Resultat från forskningsprojekt ........................................................................... 39 7.1 Resultat från området organisk miljökemi ............................................................... 39 7.1.1 Utvecklingsarbete för effektdriven analys ..................................................... 39 7.1.2 Dagvattendammar transporterar organiska mikroföroreningar vidare nedströms ..................................................................................................... 40 7.1.3 Samband mellan fosterskador, mödrars hälsa under graviditeten och beräknad exponering av PFAS via dricksvatten ........................................... 40 7.1.4 Modellering av hur PFOS och PFHxS rör sig i Ekoln ................................... 41 7.1.5 Lovande renings- och stabiliseringstekniker för PFAS ................................. 41 7.1.6 Test av hur pesticider kan brytas ner innan de når sjöar och vattendrag .... 42 7.1.7 Resultat om påverkan från medicinanvändning ........................................... 42 7.2 Resultat om åtgärdssamordning, våtmarker och näringstransport ......................... 43 7.2.1 Nuläge, utmaningar och behov för att kunna accelerera vattenvårdsåtgärder 43 7.2.2 Våtmarksskapande i olika perspektiv ........................................................... 44 7.2.3 Hitta platser att lagra vatten vid skyfall ......................................................... 44 7.3 Samspel mellan olika organismer i sjöar ................................................................ 45 7.3.1 Infektioner som minskar sjögulls utbredning ................................................ 45 7.3.2 Ett djurplankton som verkar gilla att äta giftiga cyanobakterier .................... 46 7.3.3 Svampdjur kan filtrera bort sporer av parasiter som annars angriper laxfiskars njurar ............................................................................................. 47 Referenser ........................................................................................................................ 48 Bilaga 1 Lista över övervakningsstationer och provplatser ....................................... 51 Bilaga 2 Elva provplatsers yttemperatur 2025 jämfört med två tidigare 30- årsperioder ............................................................................................................ 53 7 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Mälarens vattenvårdsförbund (MVVF) har sedan 2018 haft ett samarbete för att ha ett så stort utbyte som möjligt mellan forskning och samhällsintressen i och kring Mälaren. På SLU är det institutionerna för vatten och miljö samt akvatiska resurser som är inblandade. SLU utför miljöövervakning, kopplar forskningsprojekt och examensarbeten på SLU till frågeställningar som samarbetet identifierar i Mälarens avrinningsområde samt sprider resultat från närliggande forskningsområden som kan vara av samhällsnytta i framtiden. Miljöövervakningen i Mälaren är dels en del av den nationella miljöövervakningen i sötvatten, delprogrammet stora sjöar, som omfattar Sveriges tre största sjöar: Vänern, Vättern och Mälaren. Programmet utförs med stöd av Havs - och vattenmyndigheten. MVVF m edfinansierar miljöövervakningen via medlemsavgifterna. Årets rapport sammanfattar de aktiviteter som gjorts under 2025, justerade provplatser, resultat från övervakningen med nyheten att resultat från fisket ingår i år. Precis som tidigare år presenteras studentarbeten och forskning från SLU som kopplar till Mälaren på något sätt. Antingen för att de gjorts i Mälarens avrinningsområde eller för att de handlar om ämnen som MVVF är intresserade av. MVVF är en ideell förening som syftar till ett bättre underlag för samhällsplanering och annan verksamhet av betydelse för miljöförhållandena i Mälaren. Vattenvårdsförbundets medlemmar är en blandning av representanter från 2 8 kommuner, fyra länsstyrelser, tre regioner, elva vattenvårdsorganisationer, tre myndigheter, fyra företag, fyra dricksvattenproducenter samt nio intresseorganisationer (källa: www.malaren.se). Kontaktpersoner SLU, Institutionen för vatten och miljö: Stina Drakare (projektledare), stina.drakare@slu.se, 018-67 31 02 Faruk Djodjic, faruk.djodjic@slu.se, 018-67 31 36 Kontaktpersoner SLU, Institutionen för akvatiska resurser: Björn Rogell, bjorn.rogell@slu.se, 010-478 42 64 Patrik Bohman, patrik.bohman@slu.se, 010-478 42 17 Kontaktperson MVVF: Ingrid Hägermark (förbundschef), ingrid.hagermark@lansstyrelsen.se , 010-224 93 72 1. Introduktion 8 2.1 Akvatiska resurser nu formellt med i projektet Under flera år ha r det önskats att även övervakning av fisk skulle komma med i samarbetet. Denna övervakning finansieras direkt från Havs - och vattenmyndigheten med andra leveransdatum av resultat och rapporter. Från och med 2025 har SLU:s institution för akvatiska resurser gått med i samarbetet för att kunna bidra på seminarier samt med kortare resultat från övervakningen till denna rapport i väntan på att de mer omfattande rapporterna ges ut. Förhoppningsvis är detta också en början för att få ännu bättre helhetskoll på en ännu större del av Mälarens födoväv och hur den påverkas av både naturliga och av människan orsakade miljöförändringar. 2.2 Kommunikation och spridning av resultat 2.2.1 Mälarseminariet Mälarseminariet hölls på SLU:s campus Ultuna den 20–21 november 2025 och samlade ca 70 deltagare. Nedan följer teman, titlar och talare för en återblick av vad som togs upp: Fiskens utmaningar: • Så funkar nya faunapassagen i Mälarens mynning – Oliver Karlöf • Att vandra upp och ner(?) i tekniska fiskvägar - Aspperspektiv från Uppsala och Västerås – Johan Persson & Gustav Johansson • Aspens vandringar och uppväxtområden i Mälaren – Alfred Sandström • Historiska data från 1500-talet om Mälardalens fiskefångster – Johnny Rönngren • Resultat från SLU Aquas provfisken i Mälaren – Björn Rogell • Ät mer fisk! Bör den vara från Mälaren? – Sabina Litens Karlsson 2. Beskrivning av det pågående samarbetet 9 PFAS, inklusive workshop: • PFAS-mätningar i fisk från Mälaren – Suzanne Faxneld • LIFE Source: hållbara saneringstekniker för PFAS – Oscar Liljeström • 3D modellering av PFAS i Mälaren - Ekaterina Sokolova & Jorrit Mesman • Beslutsverktyg för optimal hantering av PFAS – Ludwig Hedberg • Introduktion till arbetet med PFAS-handboken – Anna Maria Sundin & Stephan Köhler Från data till dialog: • Från data till dialog - Bettina Bäck • Dialog och naturvägledning för vattenmiljöer – Elin Ångman • Miljökommunikation – Hanna Bergeå • Möjligheter med medborgarforskning – René van der Wal • Mätstickor och mobilkameror: medborgarforskning i dammar – Pia Geranmayeh & Emma Lannergård Klimat – utmaningar och anpassningar • Mälarens temperatur 2025 jämfört med andra år – Stina Drakare • Utmaningar för dricksvattenproduktionen när temperaturen ökar i Mälaren – Frida Ekman • Klimatanpassning i Uppsala kommuns förslag till grön- och blåstrukturplan – Johanna Andersson & Camilla Söderquist • Spaning från LIFE-mötet i Bryssel – Europas anpassning till klimatförändringar – Elin Ångman & Ingrid Hägermark Vi fick även återkoppling från deltagarna med saker som hänt runt sjön under 2025 via Menti: • Det finns nu ett åtgärdsprogram för Sörfjärden • Fisketillsynen visar att det sker ökad efterlevnad av fiskeregler, att förekomsten av skarv ökat samt att det finns gråsäl i centrala Stockholm vid Mälarens utlopp • Det var varmt vatten i intagen till vattenverken • Det finns nu en PFAS-handbok • Bekämpning av sjögull pågår även i år • Det var algblomningar på hösten • Det var algblomning på vintern! • Det var ett bra kräftår får fritidsfiskare • Två återvätningar genomförda, två till på gång • 79 aspar räddades med elfiskebåt från Fyrisån i centrala Uppsala. De släpptes ut nedströms Islandsfallet och kunde därmed simma ut i Mälaren. 10 • Bryggbad byggs i Uppsala vid Skarholmen och Vårdsätra för ökad tillgång till sjön för de utan båt • Det var ett oljeutsläpp i östra Mälaren nära ett vattenverk, vilket ledde till bra samverkan med kustbevakningen vid i saneringen • Arbete sker för att Hjälmaren ska bli en del av nationell miljöövervakning • Halterna av PFAS minskar i Norrvattens råvatten. Uppströmsarbetet med åtgärder går långsamt när krav och mål är oklara. • Mälaren och Norrströms Storymap växte till en nationell kartberättelse. 2.3 Fältprovtagning 2025 2.3.1 Utgående från Uppsala Under vinterprovtagning i februari blev det provtagning från is på Svinnegarnsviken (17–18 cm tjock is), Ulvhällsfjärden (12 cm), Galten (12 cm), Blacken (8–9 cm), Granfjärden ( 8–10 cm), Västeråsfjärden (20 cm), Skarven (14 cm), Ekoln ( 9–10 cm). Granfjärden hade dock stora vakar och råkar med öppet vatten. På Görväln skedde provtagningen med hydrokopter för isen på ca 5 cm var porös och för osäker att gå på . Även på Prästfjärden och Södra Björkfjärden användes hydrokopter då det på dessa fjärdar var öppet vatten. Det var blåsigt i slutet på april och provtagningsturen fick förskjutas framåt en dag pga. av hårda vindar på de stora fjärdarna. Nästa dag hade vindarna mojnat något och första provtagningsdagen kunde genomföras enligt plan. Den andra provtagningsdagen fick avresan från Västerås senareläggas till klockan 10, åter igen pga. hårda vindar på de stora fjärdarna. Vinden mojna de till eftermiddagen och provtagningsdagen kunde avslutas med alla prover insamlade med sen hemkomst till Uppsala. Även maj var blåsig 2025. Efter noggrann granskning av väderprognosen valde vi att arbeta en extra lång dag första provtagningsdagen, då förhållandena var goda, och välja att provta de mest vindutsatta platserna då. Dag två var det väldigt blåsigt, vi arbetade en kortare dag och provtog några lite mindre vindutsatta stationer under de timmar på dagen då blåsten var som lägst. Dag tre fick vi ligga i hamn i Västerås till eftermiddagen i vänta n på att vindarna skulle mojna lite mot kvällen. När vi passerade Prästfjärden på vägen hem mot hamnen i Uppsala var det ändå 9–10 m/s ihållande nordliga vindar, betydligt mer i byarna, och det var rejält gropigt på sjön. Hemkomst först vid 22. Vid juliprovtagningen hade vi huvudsakligen bra väder. Tyvärr hade vi problem med elmotorn som hjälper oss att ”gps-ankra”, dvs. hålla båten stilla, under provtagningen. Lyckligtvis möjliggjorde det fördelaktiga vädret att vi kunde ankra 11 båten med vanliga ankaret, även på de djupare fjärdarna. På Västeråsfjärden och Skarven var det dock så blåsigt att båten behövde hållas stilla med huvudmotorn så en person fick samla in alla prover och göra alla mätningar ute på däck. Till augustiprovtagningen hade elmotorn med gps -ankring reparerats. Första provtagningsveckan var vädret lugnt och soligt och provtagningen fortlöpte mycket bra. Vi pr ovade ett nytt upplägg beträffande provtagningen av de svåråtkomliga vikarna Garnsviken och Brobyviken (dit vi inte kommer in med Ancylus II). Dessa provtogs separat efter bilfärd dit och sjösättning av en gummibåt från land. På detta sätt behövde vi inte ha med en gummibåt med motor på Ancylus II vilket spar plats på båten och ger bättre arbetsmiljö. Septemberprovtagningen genomfördes på rekordtid och det var för årstiden relativt bra väder för provtagning. Ancylus II som införskaffades 2019 har nu efter 2025 års provtagningssäsong tillryggalagt ca 19 000 km eller 10 260 sjömil i miljöövervakningssyfte på Mälarens vatten! 2.3.2 Utgående från Drottningholm Från Drottningholm utgår provtagning för fisk- och signalkräfta. Tre olika undersökningar görs i Mälaren: nätprovfiske som ger en bild av fiskar som lever nära botten, en kombinerad ekolods - och trålundersökning som kartlägger fiskar i den öppna vattenmassan, samt kräftprovfiske efter signalkräfta. Skillnaden mot provtagning av vattenkemi, plankton och bottenfauna är att dessa provfisken sker nattetid. Nätprovfisket sker vart tredje år i Granfjärden , Lambarfjärden och Prästfjärden. P rovfisket utfördes mella n 14 juli och 1 augusti 2025. Fiskundersökningar med ekolod görs i kombination med kompletterande trålning och utförs årligen i Ekoln, Granfjärden, Görväln och Prästfjärden. Dessa skedde 15–18 september 2025. Provfisket av signalkräfta sker årligen vid Lambarud d, N. Ängsö och Fagerön. 2025 skedde detta fiske 4–10 september. 2.4 På gång och plan för 2026 Under 2026 ska vi komma i gång med Mälarinarierna igen. Dessa webbinarier har alltid många deltagare men hanns tyvärr inte med under 2025. Det första för 2026 har redan hållits. SLU kommer även att bidra på aktiviteter som MVVF ordnar under hösten med bland annat genom blivande nätverket för miljöövervakning i Mälarens avrinningsområde och på kommande konferensen om klimatanpassning. Havs- och vattenmyndigheten har startat ett nationellt övervakningsprogram för att få med fler av Sveriges betydande sjöar, de med yta över 100 km 2, och i detta ingår 12 Hjälmaren som nu äntligen inkluderas i nationell miljöövervakning. Det är 24 sjöar som är tillräckligt stora och 21 ingår i det nya programmet som rullas ut med några sjöar i taget. 2.4.1 Justering av provplatser och nya övervakningsstationer Justeringar av såväl namn och koordinater för provplatsers namn (varje faktisk provtagningsplats) samt övervakningsstationer (provplatser från flera närliggande platser ingår som representerar en sjö, i Mälaren fall: fjärd eller större vik) har gjorts under våren 2026. Namngivningen har blivit mer enhetlig, genom att alla stationer och provplatser nu börjar med Mälaren följt av kommatecken och sedan namnet på vilken fjärd eller vik det rör sig om, något som bara delvis var genomfört tidigare. Flera av de riktigt stora övervakningsstationerna där flera fjärdar ingick har delats upp i flera stationer för att de ska vara lättare att hitta dem i MiljödataMVM. De övervakningsstationer som delats upp är: • Mälaren, Södra Björkfjärden, som knoppats av från Mälaren, Prästfjärden • Mälaren, Lambarfjärden, som knoppats av från Mälaren, Görväln • Mälaren, Svinnegarnsviken, som knoppats av från Mälaren, Arnöfjärden. Provplatsen Gorran (nytt namn: Mälaren, Gorran) som ligger precis norr om Biskops-Arnö, på några få meters djup, byts från och med 2026 provtagning ut till en djupare plats. Den nya provplatsen ligger i djuprännan lite längre norrut. Detta djupområde är förbundet med Ekolns djupa områden och ger möjlighet att få ytterligare en djupprofilsmätning av syrgas- och temperatur i denna del av Mälaren. Den nya provplatsen kallas ” Mälaren, Oxen ” och är kopplad till övervakningsstationen ”Mälaren, Gorran”, precis som den gamla provplatsen. På liknande sätt har provplatsen i Skofjärden flyttats från provtagning i det böjda sundet, där det är relativt grunt, till en plats mer norrut i själva fjärden där det är 14 meter djupt. Den gamla provplatsen döps till ” Mälaren, Skofjärden södra” medan den nya heter ”Mälaren, Skofjärden”. Alla övervakningsstationer med provplatser och koordinater som ingår i övervakningsprogrammet (exkl. fisk och storkräftor ) presenteras i Bilaga 1. Var övervakningsstationer och provplatser ligger syns via kartan i Nationella stationsregistret (https://stationsregister.miljodatasamverkan.se/). Alla justeringar av namn och kopplingar mellan provplatser och övervakningsstationer samt registrering av nya eller justerade platser och stationer har gjorts av det nationella datavärdskapet kemi och biologi i sjöar och vattendrag, som SLU ansvarar för på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. 13 3.1 Väder och vind Under 2025 var det, vid de två väderstationer i Västerås och Uppsala, som vi följer inom programmet, lite nederbörd under våren, i augusti samt i november jämfört med långtidsmedelvärdena (Figur 1). Första fyra månaderna på året var mycket varmare än normalt medan maj och juni hade liknande temperatur som långtidsmedelvärdet (Figur 2). Även andra halvan av året dominerades av månader som var varmare än normalvärdena. Bara augusti och november hade temperatur som långtidsmedelvärdet. Ingen månad var kallare än normalvärdet vilket innebär att året som helhet var varmt i en långtidsjämförelse. Figur 1. Nederbördsmängd i form av staplar för varje månad under 2025 vid väderstationerna i Västerås och Uppsala. Linjerna visar de två normalperioder på 30 år som SMHI använder att jämföra med för väderdata. Källa: SMHI:s väder. Figur 2. Medeltemperatur i form av staplar för varje månad under 2025 vid väderstationerna i Västerås och Uppsala. Linjerna visar de två normalperioder på 30 år som SMHI använder att jämföra med för väderdata. Källa: SMHI:s väder. 3. Resultat från provtagningsåret 14 3.2 Påverkan från regnandet sommaren 2023 syns fortfarande Under 2025 minskade vattenfärgen succesivt i de fjärdar som påverkades av den stora regnmängden i augusti 2023 och som bland annat ledde till hög vattenfärg mätt som absorbans (vid 420nm) som vi skrev om förra året (Drakare et al 2025) . Vattenfärgen började i slutet 2025 närma sig nivåerna som sågs innan de stora regnmängderna 2023 (Figur 3). Under 2026 kan vi följa om de fortsätter nedåt vid dessa provplatser i östra Mälaren som får vatten som varit i Mälaren en tid och där vattnet hunnit påverkas av olika processer som minskar vattnets färg med tiden (nedbrytning och sedimentering) . I västra och norra delen av Mälaren varierar vattenfärgen mycket mer och är oftast mycket hög på våren , med värden runt 0,2 (jämför med skalan i Figur 1). Regnandet under sommaren 2025 ledde inte till förhöjd vattenfärg men kan ha bidragit till att halten inte sjunkit fortare. Figur 3. Vattenfärg mätt som absorbans vid 420 nm på tre platser i östra Mälaren som visar hur stora regnmängder sensommaren 2023 påverkat vattenfärgen under relativt lång tid i denna del av sjön. 3.3 Vattentemperatur Vi fortsätter att jämföra varje års ytvattentemperatur med de två normalperioder på vardera 30 år vi har sedan undersökningarna startade. I år var det någon tiondels grad kallare vid vinterprovtagningen ( februari) och jämfört med den senaste normalperioden var det också två tiondels grader svalare i maj och juni ( Tabell 1), 15 om man använder ett medelvärde för de 11 provplatsers temperaturer som går att följa under denna långa tid. Det var dock 1–2 °C varmare än första normalperioden från maj till september och varmare än andra normalperioden i juli och september. Enskilda stationer var över 3° C varmare (variation 3,1–3,7°C) jämfört med första normalperioden: maj i Granfjärden, Ulvhällsfjärden och Ekoln, samt september i Ulvhällsfjärden (Bilaga 2). Troligtvis är det relativt blåsigt väder som gör att ytvattentemperaturen inte bl ir högre 2025, trots varmt väder . Värmen har istället blandats ner på djupet. Tabell 1. Ytvattnets temperatur ( °C) under 2025, i fet stil, jämfört med temperaturen under två normalperioder i Mälaren på vardera 30 år. Medelvärden från 11 provplatser med långa tidsserier. Enskilda provplatser yttemperatur visas i bilaga 2. Ytvattnets temperatur mäts vid 0,5 m djup. Färgskalan visar blått för temperatur kallare än normalperioden, grönt för 0–1 °C varmare jämfört normalperioden, gult för 1–2 °C varmare, orange för 2–3 °C varmare och rött 3–4 °C. Månad Medeltemp. 1964–1993 Medeltemp 1994–2023 Temperatur 2025 Skillnad mot 1964–1993 Skillnad mot 1994–2023 Feb/Mar 0,9 0,9 0,8 -0,1 -0,1 Maj 8,9 10,9 10,7 1,8 -0,2 Jul 18,5 19,9 19,9 1,4 0,0 Aug 18,2 19,7 19,5 1,3 -0,2 Sep 14,7 15,4 17,1 2,4 1,7 3.3.1 Varför blev bottenvattnet ovanligt varmt sommaren 2025? I slutet av sommaren rapporterade nyhetsmedia från Stockholm om vattenbristrisk veckorna runt skolstart när många förväntades komma hem från semestern och använda mycket vatten under andra halvan av augusti . Uppmaningen att spara på vatten gällde för de som får sitt kranvatten från Stockholm Vatten och Avfall, SVOA (SVOA 2025), vilket berodde på att inkommande vatten till vattenverket var ovanligt varmt samt att långsamfiltren blev ineffektiva i det varma vädret . Stockholmarna svarade på uppmaningen att spa ra på vatten och vattentrycket i ledningarna kunde hållas uppe de kritiska veckorna . Detta ledde till frågor om vattnets temperatur som ju inte var onormalt varmt vid ytan i augusti (Tabell 1). Det blåsiga vädret hade påverkat omblandningen av vattnet och lett till varmare vatten på de djup som vattenverket tog sitt vatten ifrån. En tillräckligt djup sjö blir oftast skiktad sommartid pga. att fyrgradigt vatten har högst densitet och kan hålla sig kvar på botten när solen värmer upp yt vattnet (Figur 4). Vinden blandar om vattnet så att det blir två tydliga skikt, ett ytnära som kallas epilimnion och ett djupt liggande kallat hypolimnion. Det djup där temperaturen tar ett språng, kallas språngskikt eller metalimnion. På våren och hösten blandar vinden om vattnet från ytan till botten så det är samma temperatur från ytan till botten . Det sker när luftmedeltemperaturen ligger kring 4 grader. 16 Figur 4. Skiss av hur vind och varmt väder leder till de skikt av vatten med olika temperatur som är vanligt sommartid i djupa sjöar. Bottenvattnet var mycket riktigt varmare på flera ställen i Mälaren under hela sommaren och det berodde på en kombination av varmt väder under årets första månader i kombination med blåsigt väder under sommaren. I Görväln, som ligger relativt vindskyddat, ledde varmt väder i februari och mars till en tidig temperaturskiktning av vattnet redan i april (Figur 5). I det svala vädret i maj bröts skiktningen, istället för att bli starkare, så att det varmare ytvattnet blandades ner på djupet och värmde upp bottenvattnet . När skiktningen igen blev kraftfull (stor skillnad mellan temperaturen vid ytan och botten) var det med ett bottenvatten som i juli var 2,9 grader varmare än medelvärdet sedan 2018. Bottenvattnet fortsatte sedan vara ovanligt varmt till skiktningen bröts på hösten. Figur 5. Temperaturprofiler från Görväln som visar skillnaden mellan olika månader (siffror 2–9 i överkant av figuren) åren 2018–2025. Blå punkter från 2025 visar en tidig temperaturskiktning i april som sedan bryts upp i maj samt ovanligt varmt bottenvatten under juli till september. Temperaturprofiler började mätas i Görväln 2018. 17 Granfjärden, som ligger mycket mer vindexponerat, påverkades mycket av det blåsiga vädret. Sedan vi började mäta upp detaljerade temperaturprofiler vid denna provplats har det varit en tydlig sommarskiktning som varat till minst i september (Figur 6). Men 2025 ledde det blåsiga vädret till en i stort sett obefintlig temperaturskiktning. Figur 6. Temperaturprofiler från Granfjärden som visar skillnaden mellan olika månader åren 2018–2025. Gröna punkter från 2025 uppvisar ovanligt varmt vatten utan temperaturskiktning i april samt att temperaturskiktningen under maj och juli är mycket svag och ytnära och saknas i augusti och september. Temperaturprofiler började mätas i Granfjärden 2020. Figur 7. Syrgasprofiler från mätningar 2020–2024 i Granfjärden visar att syrgashalter under 3 mg/l är vanliga under ca 15– 20 meters djup vid mätningar i juli, augusti och september. Under 2025 (gröna punkter) var det bara i augusti och bara allra närmast djuphåla n på 30 meter som syrgashalten var under 3 mg/l. 18 Det betyder att bottenvattnet var ovanligt varmt, men också att syrgasbristen i bottenvattnet inte blev ett stort problem i Granfjärden under 2025 vilket bör ha varit gynnsamt för flera typer av organismer. Under 2025 var det bara i augusti, och bara allra närmast djuphålan på 30 meter, som syrgashalten var under 3 mg/l (Figur 7). 3.3.2 Temperatur och syrgas Vid årets provtagning mättes syrgasprofiler vid 23 av 33 provplatser. Djupprofilerna har tagits bort ur programmet i de grundaste vikarna, som inte är skiktade vid augustiprovtagningen samt i Ulvsundasjön. Statusen klassades med avseende på syrgas som god vid 10 av 23 provplatser och sämre än god vid 13 av 23 provplatser. Vid de 11 stationer där temperatur och syrgas övervakas sex gånger om året visar resultaten att Skarven får tydligt minskande syrgashalter på djupet vintertid (februariprovtagning) medan övriga har höga halter. Vintern 2025 går halten dock inte ner under 3 mg/l. I april och maj är syrgashalterna höga vid alla stationer och alla djup när vattnet nyligen blandats om från yta till botten och temperaturskiktning bara påbörjats. I juli är syrgashalterna i alla bassänger över 3 mg/l men i augusti har Blacken, Granfjärden och Skarven halter under 3 mg/l av de 11 stationer som följs flera månader. I både augusti och september har Skarven syrgashalter under 3 mg/l från 15 m ner till botten på 28 m djup. Av de som bara provtas vid augustiprovtagningen har även Fiskarfjärden och Stora Ullfjärden riktigt låga syrgashalter. Förhållandena är sämst i Stora Ullfjärden där det är syrgasfritt i hela hypolimnion som sträcker sig från 11–23 meter. I Fiskarfjärden sjunker syrgashalten drastiskt från ytnära höga halter mellan 8–9 mg/l till runt 3 mg/l på 13–22 meter, för att mellan 22–34 meters djup sjunka ytterligare från 2 mg/l till syrgasfria förhållanden. Att djupområdenas vatten och bottnar inte har någon tillgänglig syrgas innebär att de enda organismer som finns där är olika typer av mikrober som specialiserade bakterier och arkéer som inte behöver syrgas för cellandning och i stället deltar i olika kemiska processer som att omvandla kväve, svavel och kol till ämnen vi inte önskar som lustgas, svavelväte, metan och koldioxid (Vuillemin et al. 2023). 3.4 Näringsämnen Mälarens halter av näringsämnen är relativt höga eftersom sjön ligger under högsta kustlinjen och därmed i ett bördigt område. Sedan 1940-talet har Mälaren dessutom haft hög näringsbelastning från jordbruk när handelsgödsel började användas samt från avloppsvatten, när vattentoaletter blev allt vanligare, med i början mycket dålig 19 rening. Dock är sjön flikig och näringsämnen hinner sedimentera på sin väg genom sjön så att ytvattnets totalfosforhalt under 2025 varierade mellan 12,6 och 106 µg/l (Figur 8). Brobyviken hade högst halt av totalfosfor och det är oftast vikarna som har höga halter i ytvattnet . När det gäller totalkväve varierar halterna mellan 345 och 2390 µg/l (Figur 8) och det är framför allt vattnet från den norra delen av sjön Gorran-Lårstaviken-Ekoln som alltid har mycket höga halter av kväve (över 1000 µg/l medan enstaka vikar i västra delen (t.ex. Brobyviken) kan ha höga halter medan halterna ligger runt 500 µg/l i övriga delar av sjön. Både nitrat- och fosfatjoner som är de ämnen som tas upp av växter är låga på sommaren och trots de höga totalhalterna kan växtplankton vara näringsbegränsade på sommaren. Nordliga delen är då främst fosforbegränsad medan de västra delarna både kan vara fosfor - och kvävebe gränsade på sensommaren. Att kväve begränsar tillväxten i västra delen av sjön gör att kvä vefixerande cyanobakterier gynnas relativt andra växtplankton vilket syns t.ex. i Figur 12 där gruppen av cyanobakterier som kallas Nostocales kan kvävefixera och är de som dominerar cyanobakterierna i denna del av sjön. Figur 8. Totalkväve och totalfosfor i Mälarens ytvatten under 2025. Medianvärden för de provplatser som provtas flera gånger under året samt linjer som visar största och minsta värdet under året. De provplatser som saknar mittlinjer är endast provtagna i augusti. Provplatserna är sorterade från väster till öster samt från norr (startar med 22 Stora Ullfjärden) till sydost och utloppet i Stockholm på samma sätt som Tabell 4 som visar statusbedömning. 20 3.5 Klorofyllhalt Växtplanktons klorofyll -a används som ett snabbare sätt att mäta växtplanktons biomassa och görs i samband med kemiprovtagningen i ytvattnet. Om klorofyllhalten ska används för att beräkna ekologisk status så används mätningarna från juli och augusti och är den enda biologiska provtagning som finns för alla 33 provplatser varje år ( Figur 9). Målvärdet för klorofyll varierar mellan 2,5 och 10 µg/L beroende på vilken vattenförekomst det är och statusbedömningen baserade på dessa målvärden för klorofyll syns i Tabell 4. Figur 9. Växtplankton mätt som klorofyll-a vid Mälarens 33 provplatser visat som medelvärdet för mätningar i juli och augusti för 11 stationer som besöks då (de med min- och maxvärde visat som mittlinjer i stapeln). Övriga stationer visar resultatet från provtagningen i augusti. Klorofyll varierar dock mycket under året vilket syns tydligt om man visar säsongsvariationen för de platser som även besöks under vintern och våren ( Figur 10). I Galten är klorofyllhalten högst under våren, flera stationer har klorofyllmaximum under juli och augusti medan Svinnegarnsviken och Ekoln har höga klorofyllhalter vid sista mätningen i september. Rapporter från allmänheten om sena blomningar långt in i november kommer ibland och då finns inga mätningar ute i sjön av vare sig klorofyll- eller växtplankton att använda sig av för att svara på de frågor som kommer. Satellitdata kan då användas som komplement till mätningar direkt i vattnet och från dessa kan man också se att det ibland inte är tillräckligt att mäta på en plats i en vattenförekomst för att få hela bilden av 21 påverkan från cyanobakterieblomningar. Även om satelliterna mäter varje dag blir det många dagar som moln stör mätningarna. Men klara dagar får man en helt annan täckning av Mälarens stora fjärdar och kan även få information om sena blomningar på hösten. Till exempel Svinnegarnsviken där provta gningen visade att klorofyllhalten var som högst i september (Figur 10). Resultat från satellitbilderna från 2025 visar också att klorofyllhalten är hög i september och att den sedan fortsätter att vara förhöjd till mitten av oktober , vilket är viktig information att få. Efter det finns inte molnfria bilder från just denna provplats (Figur 11). Figur 10. Växtplankton mätt som klorofyll-a vid de 11 provplatser som besöks i februari, april, maj, juli, augusti och september. Figur 11. Klorofyllhalt beräknad av CyanoAlert© från s atellitdata från Copernicus s entinel-2. Punkterna visar klorofyllhalten vid provtagningsplatsen i Svinnegarnsviken nära Enköping under 2025. 22 3.6 Växtplankton Analyserna som mäter och identifierar växtplankton i mikroskop visa de att 227 olika taxa av växtplankton hittades i proverna. Mälaren har en mycket artrik växtplanktonflora jämfört med mindre sjöar. Mälarens många vikar och fjärdar med sina olika förutsättningar gör detta möjligt. Att man använder ordet taxa istället för art är för att alla växtplankton inte kan bestämmas till just artnivån, ibland stannar man på andra nivåer som till exempel släkte. Figur 12. Växtplanktonsamhällets sammansättning vid de 14 provplatser i Mälaren som provtogs i augusti 2025. Cyanobakterier är uppdelade i de som kan kvävefixera – Nostocales och övriga. I augusti hade kiselalger övertaget vid flera av provplatserna som Galten, Blacken, Västeråsfjärden S ., Oxfjärden och Långtarmen (Figur 12). De gynnas i grunda fjärdar samt vid blåsigt väder. Vid mycket lugnt väder sjunker de mot botten. Vid de fjärdar som provtas även under våren ser man att kiselalger framförallt dominerar när vattenmassan är väl omblandad. Cryptofycéer har också relativt stor biomassa under 2025 i många fjärdar. Cyanobakterier i augusti hade hög biomassa i Stora Ullfjärden ( Figur 12) men den var ändå lägre än vid de tidigare mätningar 2018, 2021 och 2023. I Stora Ullfjärden dominera r cyanobakterien Planktothrix agardhii (på svenska kallad svävtråd) en art som inte kvävefixerar. Även i de andra fjärdarna i nordöstra delen av Mälaren består cyanobakterierna främst av sådana som inte kvävefixerar och det beror troligtvis på att koncentrationen av löst oorganiskt kväve är höga eller mycket höga i denna del av Mälaren. Kvävefixering 23 som är en energikrävande process behövs då inte vilket inte gynnar andra typer av växtplankton inklusive de cyanobakterier som inte kvävefixerar. I de västra delarna av Mälaren är det oftast högre andel kvävefixerande cyanobakterier (Figur 12) och dessa delar har också lägre koncentration av löst oorganiskt kväve, vilket gör att det kan vara konkurrensfördelaktigt att göra eget sådant av kvävgas som det finns stor tillgång på för att luft innehåller så mycket kvävgas (78%). Den sammanvägda klassningen i de stationer där växtplankton analyserats visade på god eller hög status i 6 av 14 stationer och 8 av 14 stationer sämre än god status (Tabell 4). I Skofjärden klassades statusen som god vilket avviker från tidigare år under perioden 2018–2023 då den klassades som otillfredsställande. Figur 13. Biovolym för vanliga grupper av växtplankton i Mälaren i april (A), maj (M), juli (J), augusti (A) och september (S) under 2025 vid de fem provplatser där växtplankton provtas fem gånger per år. Växtplanktonanalyser från de fjärdar som har växtplanktonprovtagning från april till september (Figur 13) visar att tre av fjärdarna, Galten, Södra Björkfjärden och Görväln har störst biomassa på våren när vattnet är väl omblandat och kiselalger dominerar. Vissa år har även Granfjärden en sådan vårtopp men inte under 2025. Ekoln har sällan hög biomassa under våren. Det syns också tydligt att cyanobakterier främst dominerar under juli -september av de månader som ingår i provtagningen. 24 3.7 Djurplankton Djurplankton hade hög biomassa i Galten i september. Övriga provplatser hade mindre variation mellan de olika provtagningarna (Figur 14). Generellt sett är biomassan lägre i hypolimnion (djupare skicktet) vatten än i epilimnion (grundare skiktet). Totalt hittades 65 taxa av djurplankton. Hoppkräftorna dominerar i östra delen av sjön medan hjuldjur dominerar i västra delen. I forskningsdelen av rapporten berättar vi om djurplanktonet Chydorus sphaericus som föredrar att äta cyanobakterier, särskilt de av släktet Microcystis, framför andra växtplankton. Under 2025 går detta djurplankon att hitta i Galten, Granfjärden och Görväln både i ytnära och mer bottennära prover. Av de provplatser som har djurplanktonprovtagning hade Granfjärden hög halt av Mic rocystis, särskilt i september och Microcystis hittas även i prover från juli och augusti. Däremot saknas den i prover från april och maj. Även i Galten och Görväln finns det Microcystis, men i mindre mängd och i Görväln är det bara i augustiprovet som Microcystis återfinns. Microcystis hittades under 2025 i 11 av 14 provplatser vilket innebär att djurplanktonet Chydorus sphaericus har möjlighet att hitta sin favoritföda i stora delar av sjön på sensommaren. Figur 14. Biovolym för djurplankton uppdelat i tre större grupper i Mälaren 2025 i maj (M), juli (J), augusti (A) och september (S). Prover togs i ett övre djupskikt på 0– 10 m samt om möjligt i ett djupare skikt från 15 m ner till 25– 40 m beroende på provplatsens provdjup. I grunda Galten tas endast det övre skiktet. 25 3.8 Bottenfauna Förutom de långliggande provplatserna för bottenfauna vid fem platser (Galten, Granfjärden, Södra Björkfjärden, Ekoln och Görväln) lades en nygammal provplats till i Norra Prästfjärden på 56 meters djup och i denna hittades ett fåtal vitmärlor i proverna, motsvarande 40 individer per kvadratmeter. Vid övriga provplatser där de tidigare funnits i stort antal (flera tusen per kvadratmeter, Drakare et al. 2025b) återfanns de inte vid septemberprovtagningen 2025. Taggmärla hittades i mycket lågt antal i Södra Björkfjärden. Under 2025 hittades totalt 11 taxa i proverna ( Tabell 2). Flera av djurgrupperna bestäms inte närmare, t.ex. fåborstmaskarna, men även om det skulle göras är mångfalden ändå mycket mindre än för t.ex. växtplankton. Statusen, som bedöms med några arter av fjädermyggor, varierar mycket mellan år beroende på om dessa hittats eller inte. Generellt sett är inte fjädermyggor en stor andel av bottenfauna n vid de djupa bottnarna som numera domineras av glattmaskar. Just i år blev dock statusen god eller hög vid samtliga fem djupa fjärdar och otillfredsställande bara i den grundare Galten. Prästfjärden som tillkommit som bottenfaunalokal klassades till hög status. Tabell 2. Hur många taxa av bottenfauna som hittades på djupbottnar i fem Mälarfjärdar 2025 . Varje lokals BQI-värde är baserat på de fjädermygglarver som hittats. Bottenfaunagrupp Galten Granfjärden Ekoln Görväln Södra Björkfjärden Prästfjärden Ärtmusslor 1 Nematoder (bestäms till denna nivå) 1 1 Fåborstmaskar (bestäms till denna nivå) 1 1 1 1 1 1 Vattenkvalster (bestäms till denna nivå) 1 1 1 Kräftdjur Sötvattensgråsuggor Märlkräftor 1 1 Pungräkor 1 Insekter Svidknott 1 Tofsmyggor 1 1 1 1 1 Fjädermyggor 6 4 4 3 7 7 Totalt 11 7 6 6 11 11 BQI 1,1 2,0 1,7 2,0 2,1 2,6 26 Om man i stället tittar på mängden djur så är det fåborstmaskar som dominerar i östra Mälaren medan insektslarver (fjädermyggor) dominerar bottnarna i västra delen (Tabell 3). Tabell 3. Bottenfaunasamhällets sammansättning fördelat på sex större grupper från provtagning i Mälaren september 2025. Bottenfaunagrupp (ind./m2) Galten Granfjärden Ekoln Görväln Södra Björkfjärden Prästfjärden Ärtmusslor 16 190 Nematoder 110 Fåborstmaskar 1970 580 3480 9080 2780 3500 Vattenkvalster 16 8 24 24 Kräftdjur 8 49 Insekter 3410 4560 1150 360 360 690 Totalt (ind./m2) 5510 5150 4630 9460 3160 4450 27 Mälaren är en av Sveriges viktigaste sjöar – inte bara som dricksvattenkälla för nära tre miljoner människor, utan också som hem för ett rikt och varierat fisk- och kräftdjurssamhälle. Systematisk övervakning av dessa bestånd har bedrivits sedan 1930-talet, då av Lantbruksstyrelsen, sedan av Fiskeristyrelsen (1949–1991) och Fiskeriverket (1991–2011), och efter 2011 av Sötvattenslaboratoriet vid Institutionen för akvatiska resurser på SLU. U ppdraget finansieras av Havs- och vattenmyndigheten och delvis av Mä larens vattenvårdsförbund. Syftet är att följa förändringar mellan år och att ge ett vetenskapligt underlag för en hållbar förvaltning av sjön. Här sammanfattas läget för fisk och signalkräfta i Mälaren under 2025. De fullständiga vetenskapliga rapporterna har publicerats eller publiceras senare under 2026 under titlarna: Nätprovfisket i Mälaren 2025; Pelagisk fisk i Mälaren 2025 (Rogell & Yngwe 2026); samt Övervakning av signalkräfta i stora och små sjöar – Resultat efter 2025 års provfiske och provtagning. 4.1 Tre fiskemetoder Tre kompletterande metoder ger tillsammans en insyn i sjöns fisk- och kräftdjurssamhällen. 1. Nätprovfiske – fiskar nära botten Vart tredje år under sommarhalvåret läggs specialkonstruerade nät på olika djup i tre delar av Mälaren: Granfjärden i centrala sjön, Lambarfjärden och Prästfjärden i den östra delen. Näten ligger ute en natt och fångar ett representativt urval av bottenlevande fiskar. Det är samma metod som används i grunda områden i Hjälmaren och Vänern, vilket gör det möjligt att jämföra sjöarna med varandra. Tidsserien sträcker sig tillbaka till 2009 i Prästfjärden och till 2013 i de övriga lokalerna, och 2025 var det senaste provfiskeåret. 2. Hydroakustik och trålning – fiskar i öppet vatten På sensommaren varje år genomförs en nattlig undersökning med ekolod från forskningsfartyget U/F Asterix. Ekolodet skickar ut ljudvågor som studsar mot fiskarna och ger en bild av hur tätt de simmar och hur stora de är , ungefär som ett 4. Övervakning av fisk och signalkräfta 28 ultraljud men för sjön. Kompletterande trålningar görs för att ta reda på vilka arter det faktiskt rör sig om . Undersökningen täcker fyra delområden: Ekoln, Granfjärden, Görväln och Prästfjärden, med en sammanlagd körsträcka på ungefär 200–250 km (Ekoln ca 30 km, Granfjärden ca 35 km, Görväln ca 70 km och Prästfjärden ca 80 km). Undersökningen görs under sensommaren för att årets unga fiskar då hunnit växa tillräckligt för att synas i ekolodet. Metoden har använts i Mälaren sedan 1993 och sedan 2012 finns en lång och sammanhängande tidsserie för pelagisk fisk. 3. Kräftprovfiske – signalkräfta Signalkräftan introducerades i Mälaren under 1970- talet och är i dag klassad som en invasiv art. Arten var tidigare en viktig inkomstkälla för yrkesfiskare men 1998 kraschade bestånden i hela sjön. Idag har fångsterna börjat återhämta sig, men är fortfarande betydligt mindre än i mitten av 1990- talet. Provfisket görs varje sensommar med speciella kräftmjärdar vid tre lokaler i Mälaren varav Lambarudd, i östra Mälaren, har den längsta tidsserien och används för att analysera hur beståndet ändras över tid. För att säga något om Mälaren som helhet behöver fler lokaler provfiskas (se även Fiskbarometern, www.fiskbarometern.se). Mjärde med kräftor. Foto: Patrik Bohman, SLU 29 4.2 Hur tolkas fiskeresultaten? Det viktigaste måttet i analyserna är fångst per ansträngning (FpA) som anger hur många fiskar (eller hur mycket de väger) som fångas per nät, mjärde eller tråldrag. När FpA ökar tolkar vi det som att arten har blivit vanligare; när det minskar har den blivit ovanligare. Analyserna tar hänsyn till faktorer som djup och hur mycket vi fiskat, för att resultaten ska bli rättvisa. Vi följer också hur fiskarna och kräftorna förändras i storlek med hjälp av så kallade längdindikatorer. De viktigaste är L10, L50 och L90, som är percentiler av längdfördelningen: L10 är den längd som de 10 % minsta individerna är kortare än, L50 är media nlängden och L90 är den längd som de 10 % största individerna överstiger. En annan längdindikator är N25 – medellängden av de 25 allra största individerna per redskap. En förändring i till exempel L90 eller N25 innebär att de riktigt stora individerna i beståndet blivit längre eller kortare över tid. Det kan bero på att många nya småfiskar tillkommit, att de stora individerna vuxit bättre, eller att fisket eller predationen tagit ut fler stora individer. Därför är det viktigt att titta på storleksmåtten och FpA tillsammans eftersom de berättar olika delar av samma historia. 4.3 Nätprovfisket visar ökade trend för abborre men minskande för mört Totalt hittades 15 arter vid nätprovfisket. Abborre var den vanligaste arten i alla tre provfiskelokalerna. I Prästfjärden i östra Mälaren var trenderna tydligt positiva i ett 16-årsperspektiv (Figur 15): både antalet och vikten av större abborrar ökade, jämfört med och de allra största individerna har blivit ännu större med åren, vilket är ett tecken på att abborren i detta område mår bra och växer väl. 30 Figur 15. Fångst per ansträngning (antal abborrar per nät) i de tre provfiskelokalerna i Mälaren 2009–2025. De vertikala linjerna visar osäkerheten i skattningarna (95 % konfidensintervall). Mört berättar en annan historia. I Prästfjärden har antalet mört minskat tydligt och trenden är svagt negativ även i Lambarfjärden (Figur 16). Intressant nog verkar de mörtar som är kvar ha blivit lite större. Figur 16. Fångst per ansträngning (antal mörtar per nät) i de tre provfiskelokalerna i Mälaren 2009–2025. De vertikala linjerna visar osäkerheten i skattningarna (95 % konfidensintervall). Gös är en ekonomiskt viktig art och Mälarens kanske mest eftertraktade matfisk. Trenden i nätprovfisket var stabil under 2025, men i Granfjärden noterades en 31 tendens till ökning av de ettåriga och äldre gösar na (större än 14 cm), vilket stämmer väl överens med rekryteringsmönstret som syns i fisket med trål i kombination med hydroakustik. Gers och braxen visade båda positiva trender i Prästfjärden – gers blev vanligare och antalet stora braxen ökade. Gers är en liten fisk som trivs i näringsrika miljöer och fungerar ofta som ett indirekt mått på näringssituationen i sjön. Benlöja, som är en liten, snabbsimmande stimfisk, visade en svagt positiv trend i Granfjärden. För övriga arter som lake , sarv och sutare sågs inga tydliga förändringar. 4.4 Komplexa resultat från ekolodning och trålning Arterna nors, siklöja, gös, storspigg och braxen fångades i tillräckliga mängder vid trålningen för att resultaten ska kunna ingå i trendanalyser av de kombinerade trål- och hydroakustikresultaten. Eftersom undersökningen görs varje år går det att jämföra både de senaste två åren (2024 , 2025) med en femårig referensperiod (2019–2023) samt följa den långsiktiga trenden sedan 2012. Inga signifikanta förändringar i antalet fiskar per storleksklass eller i biomassan påvisades i någon av de fyra fjärdarna när de senaste två åren (2024 –2025) jämfördes med referensperioden (2019–2023). I regressionsanalysen av längre tidstrender sedan 2012 noteras en marginellt icke -signifikant ökning av antalet fiskar i den minsta storleksklassen (<44 mm) i Görväln. I övrigt sakna s signifikanta trender för storleksklasser eller biomassa i samtliga fjärdar. Nors är den i särklass vanligaste arten i Mälarens öppna vatten och dominerar både i antal och biomassa. Rekryteringen av nors (årsyngel, 0+) ökade signifikant i Görväln och Prästfjärden jämfört med referensperioden (Figur 17). Antalet vuxna norsar (>0+) uppvisade inga statistiskt säkerställda förändringar i någon av de fyra fjärdarna, varken på det kortare eller längre tidsspannet. En märklig tendens noterades i Ekoln: vuxna norsar har blivit kortare med åren, medan årsynglen blivit längre. Storleksgapet mellan unga och gamla fiskar krymper, vilket kan tyda på förändringar i hur norsen i Ekoln lever och växer. 32 Figur 17. Antal och biomassa (per hektar) av nors (årsyngel och vuxna) 2012– 2025 i de fyra delområdena. Punkterna visar medelvärden och de vertikala linjerna visar osäkerheten (95 % konfidensintervall). Siklöja är en kallvattenart som trivs i djupa, syrerika vatten. Inga signifikanta förändringar påvisades för siklöja , varken för det vuxna beståndet eller för rekryteringen, i någon av bassängerna på det kortare eller längre tidsspannet. Oroande är att de vuxna siklöjorna i östra Mälaren har försämrats i kondition: de magraste individerna har blivit ännu magrare med åren. Populationen i Ekoln är fysiskt isolerad från de andra bestånden i Mälaren vilket gör att beståndet i Ekoln påverkas mycket av att rekryteringen sker så oregelbundet. Gös uppvisade inga signifikanta förändringar i täthet i något av delområdena, varken på det kortare eller längre tidsspannet (Figur 18). I Granfjärden finns en marginellt icke-signifikant tendens till ökning av tätheten av vuxna gösar jämfört med referensperioden. Att gösarna verkar ha blivit längre i Granfjärden och östra Mälaren kan tyda på minskad konkurrens om födan. Att rekrytering s ker regelbundet i Granfjärden är viktigt för artens framtid i sjön. 33 Figur 18. Antal och biomassa (per hektar) av vuxen gös 2012–2025 i de fyra delområdena. Storspigg minskade signifikant i Görväln och i Prästfjärden jämfört med referensperioden. Inga signifikanta långsiktiga trender påvisades för storspigg i någon av bassängerna. Storspigg är viktig som bytesfisk för rovfiskar och som predator på fiskägg och yngel av andra fiskar. Storspigg som gärna håller sig precis under ytan kan underskattas med trål och ekolod eftersom de inte täcker det allra översta vattenlagret fullt ut. 4.5 Signalkräftan ökar i antal och storlek Vid Lambarudd i östra Mälaren har signalkräftorna ökat stadigt sedan övervakningen inleddes 2009. Beståndet har vuxit, och det gäller såväl de minsta som de största individerna. Ännu mer positivt är att de allra största kräftorna har blivit tydligt större med åren. De har alltså fått växa längre utan att fångas, eller så har de gynnats av förändrade förhållanden i sjön. Det är viktigt att notera att övervakningen för närvarande bara omfattar en lokal i Mälaren; för att verkligen kunna uttala sig om bestånde ts status i hela sjön behöver fler lokaler provfiskas. 2025 utökades därför antalet övervakade lokaler till tre. Det tar minst tre år för att kunna utvärdera trender inom dessa tillagda bestånd. 34 4.6 Vad berättar fiskeresultaten sammantaget? Årets avrapportering ger en nyanserad bild av Mälaren. De pelagiska analyserna visade inga signifikanta förändringar i fisktäthet eller biomassa per storleksklass i något av de fyra bassängerna. Det tydligaste resultatet är att rekryteringen av nors ökade signifikant i Görväln och Prästfjärden, medan storspigg minskade signifikant i dessa två fjärdar. Siklöjans kondition försämrades hos de magraste individerna i östra Mälaren. Gösarna i Granfjärden och östra Mälaren har blivit längre, vilket kan tyda på minskad konkurrens. Nätprovfisket ger anledning till viss oro: mörten minskar i östra Mälaren, medan abborren ökar i storlek och antal i Prästfjärden. En nyckel till att förstå dessa mönster ligger i Mälarens geografi och kemi. De relativt grunda, centrala delarna av sjön, som Granfjärden, värms upp snabbt på sommaren och kan under perioder med kraftig temperaturskiktning bli nästan syrefria på djupet. Det driver bort kallvattenarter som nors och siklöja, som tvingas överleva i ett allt tunnare djupskikt av svalt och syrerikt vatten. Trots detta spelar dessa grunda delar av Mälaren en helt avgörande roll som barnkammare för sjöns fiskar. Det är i Granfjärden som gösen leker och norsen rekryteras och utan dessa uppväxtmiljöer skulle bestånden i de djupa fjärdarna sakna påfyllning. Förändringar i de grundare delarna får därmed återverkningar i hela sjön. Signalkräftan vid Lambarudd fortsätter sin positiva beståndsutveckling, med fler och större kräftor än någonsin under övervakningstiden. 35 I Tabell 4 visas en sammanställning av de enskilda parametrarnas status samt sammanlagd ekologisk status för år 2025 i den typiska färgkodade skalan där hög (blå) eller god (grön) status är målet med vattenförvaltningen medan måttlig (gul), otillfredsställande (orang e) samt dålig (röd) status visar att det finns behov av åtgärder. Den status som visas i rapportering via VISS (VattenInformationsSystem Sverige) för vattenförekomster kan basera sig på annat urval av provplatser och parametrar och kan därför skilja sig från Tabell 4. Statusbedömningar görs enligt ett flödesschema (Naturvårdsverket 2007). Biologiska kvalitetsfaktorer styr helt vid måttlig eller sämre status. Om dessa visar hög eller god status kan fysikalisk - kemiska faktorer sänka statusen om de visar sämre än god sta tus. Även så kallade hydromorfologiska faktorer ingår i en fullständig bedömning, men dessa har inte tagits med i denna rapport. Flera näringsämnen mäts i Mälaren men det är främst fosfor som används för statusbedömning. Det finns olika sätt att beräkna det målvärde för totalfosfor som ett vatten har. Under några år har vi beräknat dessa på två sätt utifrån fyra möjliga modeller: • Tot-P MgS som tar hänsyn till att man vet medeldjup, absorbans, sulfat, magnesium och andelen sankmark i avrinningsområdet, samt • Tot-P Alk för sjöar där man vet medeldjup, absorbans, alkalinitet samt altitud. Eftersom andelen sankmark i ett så stort avrinningsområde blir missvisande kommer vi fortsättningsvis endast redovisa bedömningsresultat från den modell som kallas Tot-P Alk. Enligt Tabell 4 når tre av provplatserna god status när man väger samman alla parametrar enligt flödesschemat . Måttlig status dominerar (2 0 av 33 platser), otillfredsställande status är det på sju platser och dålig status på tre platser. 5. Bedömning av ekologisk status 2025 36 Tabell 4. Sammanfattande tabell med totalbedömning av status samt för enskilda kvalitetsfaktorer vid de 33 provplatserna i Mälaren 2025. Ej ifyllda delar är parametrar som inte provtagits under 2025 vid den aktuelle provplatsen. Stationerna är sorterade från väster till öster samt från norr till sydost och utloppet i Stockholm. H=hög status, G=god status, M=måttlig status, O=otillfredsställande status, D=dålig status. Station Total status 2025 Total status 2018–2023 Klorofyll Växt- plankton (inkl. klorofyll) Botten- fauna Syrgas Tot-P Alk Sikt- djup Köpingsviken O O O H M O Galten O O1,2 M O O O M O Brobyviken M M1 H G M D Freden M M M H G M Väsbyviken D D1 D O D Blacken O M1 M O D M M Västeråsfjärden M D1 M H M O Västeråsfjärden S D O1 O D H M M Granfjärden D M1,2 O D G D M M Sörfjärden M D1 M M O Oxfjärden O O1 O O M O Strängnäsfjärden M O1 M G O Ulvhällsfjärden O M O H M M Svinnegarnsviken M O M M M M Arnöfjärden M M1 M M G G M Marielundsfjärden G M1 M G H G G Gripsholmsviken G M1 G G H G Prästfjärden M M G H M M G Södra Björkfjärden M M1,2 M G H O M H Långtarmen M M1 G G M G G Rödstensfjärden M M G O G H Stora Ullfjärden O D1 M O D M O Gorran M M1 G H M Lårstaviken M O1 H H G M Ekoln M O1,2 H M G D M M Skofjärden M O1 H G H M Garnsviken G D H G O Skarven M M G D M G Görväln M O 1,2 H H G O G G Hilleshögsviken O O1 O G O Fiskarfjärden M M M D G G Ulvsundasjön M M M H G Årstaviken M M M G G G 1Fullständig växtplanktonanalys inkluderad 2Bottenfauna inkluderad 3Ingen syrgasmätning 37 Under 2025 publicerades två studentarbeten på kandidatnivå som kan vara av intresse i ett Mälarperspektiv. 6.1 Blågröna skyfallslösningar för Håbo kommun Denna litteraturstudie gjordes av Sackarias Bergenstråhle (2025) med handledarna Martyn Futter , SLU och Clara Rosander Sjöberg, Håbo kommun. I Håbo kommun har tidigare skyfallskarteringar visat att stora områden i tätorten Bålsta riskerar att översvämmas vid skyfall trots att lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten redan finns. Rapporten går igenom möjliga sätt att med hjälp av så kallade blågröna skyfallslösningar undersöka vad som skulle passa var i Bålsta. Gröna lösningar fokuserar på vad växtl ighet, som träd och gröna tak kan bidra medan blå lösningar är kopplade till dagvattenhantering med fokus på hydrologins egenskaper, som dammar och diken. Skyfall innebar i detta fall minst 50 mm nederbörd på 1 timme vilket var vanligast på sommaren. Studien rekommenderar att alla platta tak i Bålsta bör få blågröna tak, dvs. tak med växtlighet i kombination med fördröjningsmagasin i anslutning till taket. Den rekommenderar vidare en satsning på stadsträd, helst sådana som inte fäller bladverket t.ex. tujor och barrträd, vars lövverk fördröjer vattnets väg ner mot de lågt liggande delarna av tätorten som hade mycket hårdgjorda ytor. Även skogslind med sin stora lövyta rekommenderades. Litteraturstudien kan läsas i sin helhet via följande länk: https://stud.epsilon.slu.se/21679/. 6.2 Populationstrender hos fiskgjuse i västra Mälaren I denna studie undersökte Patrik Lundin (2025) fiskgjusepopulationen i västra Mälaren (Östra Galten, Lilla Blacken och Ridö- Sundbyholmsarkipelagen) genom att undersöka tidstrender från två perioder 1977–1986 och 2005–2011 som Håkan Gilledal bidrog med dataunderlaget till. Handledare var Jonas Knape och Tomas Pärt, SLU. Resultaten visar en signifikant minskning i antalet häckningsförsök (23 %) mellan de två perioderna. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i häckningsframgång eller antal flygga ungar. 71 % av alla häckningsförsök ägde rum i tall, 25 % i gran och 4 % i olika lövträd, utan någon signifikant skillnad mellan 6. Studentarbeten 38 perioderna. Eftersom fiskgjusen främst häckar i tall, kan den relativt höga andelen bon i gran eventuellt tolkas som ett tecken på brist gällande lämpliga boträd, speciellt i kombination med konkurrens från havsörn. Med hjälp av litteraturdata om hur stor överlevnad brukar vara hos vuxna och ungfåglar samt reproduktionsdata från dataunderlaget beräknades att en minskning i vuxna fåglars överlevnad med 3 % skulle kunna resultera i den populationsminskning som setts i västra Mälaren. Minskningen i västra Mälaren skiljer sig från resten av landet som visar att populationen är stabil eller ökande. Studien går att läsa i sin helhet via följande länk: https://stud.epsilon.slu.se/21098/. 39 Forskningsresultaten delas i år in i tre grupper där den första kopplat till organisk miljökemi dominerar följt av resultat kopplade till generellt om åtgärdssamordning, våtmarker och näringstransport samt slutligen resultat från tre studier kopplade till forskning om samspelet mellan olika organismer. 7.1 Resultat från området organisk miljökemi Under 2025 disputerade fyra doktorander vid institutionen för vatten och miljö, SLU. Detta ämnesområde är dessutom av intresse i ett Mälarperspektiv varför de alla tas upp här tillsammans med några ytterligare studier från denna forskargrupp. 7.1.1 Utvecklingsarbete för effektdriven analys Sofia Lindblads avhandling (Lindblad 2025) handlar om effektdriven analys, där man kombinerar mätbar effekt på organismer med en kombination av olika kemiska metoder för att identifiera vilka ämnen som gett effekten. Detta är en typ av analyser som efterfrågas av många eftersom det går att komma åt kombinationseffekter när organismer påverkas av flera ämnen samtidigt, men dessa metoder är långt ifrån färdigutvecklade. Sofias avhandling var ett steg i utvecklingen av metodiken. Effekterna på organismer mättes via så kallade biotest där olika receptor er visat vilken typ av påverkan det blir, som påverkan på östrogen- och androgenaktivitet, oxidativ stress och receptorer känsliga för påverkan av aromatiska kolväten som dioxiner. Sofia etablerade metoderna och testade dem på renat avloppsvatten, snö från urbana områden, buteljerat vatten och kranvatten. Det var bara i avloppsvattnet och snön som effekt på organismer kunde mätas upp trots att många ämnen detekterades i alla provtyper. Hon gjorde också en jämförande studie mellan 16 olika laboratorier som gjorde e n analys av samma prov från kontaminerad fiskvävnad. Fiskmuskel som provtyp är bra att kunna analysera eftersom det visar vad som tagits upp av organismen och därmed kan föras visare till nästa nivå i födoväven. Jämförelsen visade att mer utveckling och harmonisering av metoderna som användes på de olika laboratorierna är nödvändiga. 7. Resultat från forskningsprojekt 40 7.1.2 Dagvattendammar transporterar organiska mikroföroreningar vidare nedströms Dagvattendammar används för att utjämna flödet efter skyfall samt för att möjliggöra att partiklar och andra närings ämnen fastläggs i dammen och inte når nedströms liggande vattendrag och sjöar. Eftersom deras förmåga att rena organiska mikroföroreningar är okänd studerades detta i den nyanlagda dagvattenparken i Gottsunda, Uppsala och den sedan 65 år etablerade dagvattendammen i Tibble, Upplands-Bro (Celma et al. 2025) . Resultaten visade att organiska miljöföroreningar som kan kopplas till fordonstrafik dominerade proverna i båda dammarna både under torra och blöta förhållanden. Även rester av mediciner, industrikemikalier och rester från personliga vårdprodukter hittades. Den äldre dammen hade generellt högre halter och har också hunnit ta emot mer föroreningar. De föroreningar som studerades hölls inte kvar i dammarna utan transporterades vidare ut till recipienten vilket visar att kompletterande åtgärder behöver läggas till i anslutning till dagvattendammar om transporten till recipienten, i båda dessa fall Mälaren, ska minska. 7.1.3 Samband mellan fosterskador, mödrars hälsa under graviditeten och beräknad exponering av PFAS via dricksvatten Två studier har publicerats under året som använder sig av nationell registerbaserad information om befolkningen för att göra kohortstudier och koppla detta till eventuell exponering av PFAS i dricksvattnet som det finns data för vid 94 platser, motsvarande ca 40 % av befolkningen. Den första studien bedömer sambandet mellan uppskattad fosterexponering för PFAS via moderns dricksvatten med allvarliga medfödda missbildningar hos fostret. Alla som föddes i Sverige under 2012–2018 från mödrar som bott mer än fyra år på en ort med kommunalt dricksvatten, där PFAS koncentrationen har mätts i dricksvattnet, ingick i studien där PFAS4-exponering av fostret uppskattades med en så kallad toxikokinetisk modell (Säve-Söderbergh et al . 2025a). Analyser av strax över 256 000 nyfödda där 5357 hade allvarliga medfödda missbildningar visade samband mellan exponering för PFAS4 och missbildningar på nervsystemet och kromosomavvikelser. Även ett samband mellan PFAS och urinvägsdefekter kunde hittas. Den underliggande toxikologiska mekanismen är oklar var för mer detaljerade studier behövs. I den andra studien jämfördes för samma år som ovan sambandet mellan den uppskattade exponeringen hos förstagångs mödrars dricksvatten i orter där PFAS koncentrationen i dricksvattnet är känd (Säve-Söderbergh et al. 2025b) . 109 000 förstagångsmödrar ingick i underlaget från samma år som ovan. I denna studie var 41 fokus på hälsan hos mödrarna under graviditeten genom registerdata om hur många som haft graviditetsdiabetes, högt blodtryck och preeklampsi (tidigare kallat havandeskapsförgiftning). Den toxikokinetiska modellen användes för att beräkna blodets halt av PFAS4 under graviditeten och kopplades till hälsan under graviditet. För PFAS4 var det ett negativt samband till graviditetsdiabetes, dvs mindre diabetes vid höga modellerade halter av PFAS. Det fanns inga tydliga korrelationer mellan PFAS och högt blodtryck eller preeklampsi. Denna studie var svår att bedöma då andra okända faktorer som kan leda till liknande problem under graviditet som övervikt och rökning ofta inte kunde ingå i analysen pga saknade data. Det är bra att sambanden inte är tydliga för vuxna för det visar att effekten inte är så stor jämfört med allt annat vi utsätts för. Men att det var desto tydligare samband för nyfödda är förstås oroande. 7.1.4 Modellering av hur PFOS och PFHxS rör sig i Ekoln Med hjälp av de djupmätningar av temperatur som görs i Mälaren tillsammans med en modell som tar hänsyn till olika hydrologiska processer, väderdata, vattenstånd samt täta mätningar av PFOS och PFHxS har Sokolova et al. (2025) modellerat hur det säsongsmässiga cirkulationsmönstret i sjön påverkar hur dessa PFAS-ämnen rör sig i sjön. Man ville veta om observerade PFAS -halter i Ekoln kunde förklaras av flödet från kända källor, som avloppsreningsverket i Uppsala, och identifiera vilka data som behövs för att vidareutveckla modellen. Modellen visade väl att Fyrisån är viktigaste källan (61–83%) för PFAS i Ekoln medan 10–33% av PFAS kommer från reningsverket. Regelbunden mätning av PFAS i Fyrisån och mätningar av PFAS i Ekoln, särskilt i utloppet och i sedimenten behövs för att förbättra modellen med mer kunskap av hur PFAS fastläggs i sedimenten av nytta för de vattentäkter som ligger nedströms i Mälaren. 7.1.5 Lovande renings- och stabiliseringstekniker för PFAS Björn Bonnet s (2025) avhandling handlar om hur det skum som används vid brandbekämpning och som innehåller PFAS (per - och polyfluorerade alkylsubstanser) kan renas med fokus på hur själva brandsläckningssystemets rör, dvs. sprinklersystemet, kan saneras samt hur PFAS kan immobiliseras i jord. Rör renades bäst av en varm vattenlösning med 20% butylkarbitol (ett vanligt lösningsmedel för rengöring), 2–8 gånger mer PFAS tvättades bort än med varm t kranvatten och 20 gånger mer än om kallt kranvatten användes. D et fanns dock PFAS kvar i rören efter rengöringen så de är fortsatt en kontaminationskälla. Det gick också att extrahera bort PFAS från rör med en tvåstegs syra-bas-extraktion, 95 % reduktion av PFAS. I jord vill man hålla kvar PFAS så det inte sprids vida re genom att blanda jorden med stabiliseringsmedel. Cement ökade utlakningen av PFAS jämfört med obehandlad jord, men inblandning av en specialdesignad 42 sorbent, Rembind®, minskade utlakningen med 98%. I storskaliga jordkolonner visade Björn att sorbenter baserade på biokol och aktivt kol under varierande nederbördsförhållanden kunde stabilisera både långkedjiga (>99%) och kortkedjiga PFAS (79 –99%) mycket bra. Björn föreslår mer forskning för att optimera rengöringslösningar, säkerställa långsiktig markstabilisering och ytterligare fördjupa förståelsen av PFAS i miljön. 7.1.6 Test av hur pesticider kan brytas ner innan de når sjöar och vattendrag Pesticider, som herbicider och fungicider, som används i jordbruket kan nå vattendrag och sjöar med avrinning från åkrar. Eftersom pesticider påverkar de akvatiska ekosystemen negativt testa des i en studie biokol, som kan absorbera pesticiderna och en svampprodukt som kallas white -rot fungi som genom att producera enzymer bryter ner pesticiderna (Pilotto et al. 2025) . Svampprodukten testades både i pelletsform och i lösning. Biokolet var överlägset på att minska halten pesticider med 94 %. Svampprodukten mi nskade bara pesticidkoncentrationen med 20–27% beroende på vilken form som användes. Båda typerna av behandling ledde till ökad halt fosfor i vattnet efter behandling och behandling med svamp ledde också till ökad halt av organiskt kol och kväve, vilket ökar risken för näringspåverkan nedströms. Fördelen med white-rot fungi är att den inte behöver bytas ut på samma sätt som biokolet samt att pesticiderna verkligen bryts ner av enzymerna, men metoden behöver utvecklas mer. 7.1.7 Resultat om påverkan från medicinanvändning Mälaren är en recipient från avlopp från både större reningsverk och mindre enheter och därför når en del antimikrobiella kemikalier sjön. Eftersom mediciners effekt hotas om mikroorganismerna utvecklar antimikrobiell resistens är det viktigt att förstå hur nedbrytningsprodukterna ser ut och om de eventuellt fortsätter påverka organismer när de når akvatiska ekosystem. Två doktorander försvarade sina avhandlingar under 2025 med ämnesmässigt fokus på sådana läkemedel. Valentina Ugolini (2025) fokuserade sin avhandling på vad som händer med antimikrobiella ämnen när de passerat våra kroppar och nått reningsverken, särskilt relativt små sådana utan avancerad reningsteknik. Hon utvecklade en robust mikrobiologiskt känslig metod som kan användas för övervakning av antimikrobiell resistens, både kemikalierna som designats för att vara antimikrobiella och de ras ofta fortfarande aktiva nedbrytningsprodukter. Hon visade att små reningsverk kan vara viktiga vektorer för antimikrobiell resistens vilket gör att även små reningsanläggningar skulle behöva ha reningssteg med fokus på detta. En fallstudie i Sverige visade att en septisk tank, för avlopp från 300 personer, i kombination med luftade dammar och sedan infiltration via sandig jord 43 inte var tillräcklig rening för att ta bort ämnen med antimikrobiella egenskaper samt att både dessa och resistensgener var vanligare i och efter reningsverket än i ett referensvatten som inte var recipient . Som möjligt reningssteg testade hon biokol och visade att bäst rening kunde fås om en blandning av storlekar på biokolet då små kolpartiklar absorberade kemikalierna bra medan kol av större storlek med mikroporer framförallt kopplades till att resistensrelaterade gener minskade. Paul Löffler (2025) studerade i sin avhandling på ett systematiskt sätt vilka antimikrobiella transformationsprodukter som är vanligast i ytvatten globalt (56 olika) och kunde identifiera kunskapsluckor som med vidare provtagning i sex länder kunde identifiera ytterligare 27 transformationsprodukter. I studien kunde visas att flera av dem är stabila i miljön, de bröts till exempel inte när nämnvärt av solljus, och därför utvecklades också ett beräkningsverktyg för att kunna ta hänsyn till både ekologiska och resistensrelaterade risker utan behovet av omfattande laboratorietester. Flera av nedbrytningsprodukterna från mediciner visade sig i laboratorieförsök ha egenskaper liknande sina modermolekyler. Båda avhandlingarna visar på vikten att undersöka och behandla nedbrytnings - produkter från antimikrobiella läkemedel eftersom de når ut i miljön, består i ytvatten och där utgör en risk för vattenlevande organismer samt att eftersom de i vissa fall behåller sin antimikrobiella aktivitet kan leda till att mikroorganismer kan blir resistenta mot de läkemedel vi behöver för att bekämpa många sjukdomar. 7.2 Resultat om åtgärdssamordning, våtmarker och näringstransport 7.2.1 Nuläge, utmaningar och behov för att kunna accelerera vattenvårdsåtgärder En enkät - och intervjustudie riktad till personer som arbetar med åtgärdssamordning av vattenvårdsåtgärder lokalt i Sverige har gjorts av SLU (Eriksson & Geranmayeh 2025). Den har gjorts för att stärka samverkan och kapacitet för genomförandet av vattenvår dsåtgärder i Östersjöregionen med syftet att synliggöra vad som görs på lokal nivå för att identifiera vad som behövs för att förbättra och långsiktigt stärka åtgärdssamordningsfunktionen så att genomförandet av åtgärder kan accelereras. Resultaten visade att rollen är bred och komplex och att ofta bara en person inom organisationen arbetar med denna typ av uppdrag vilket gör att kollegialt lärande och nationell samordning blir centralt. Genomgående är det ett stort problem med långsiktig finansiering både för att behålla kompetensen i form av personal samt för att kunna genomföra större åtgärder. Tydliga mallar, utbildningar och en samlad plattform för resurser och erfarenhetsutbyte efterfrågas som kan fungera som stödstruktur och kunskapsnod. Det starka engagemang och 44 praktiska kunnande som finns hos Sveriges åtgärdssamordnare behöver alltså strukturellt stöd för att kunna tas tillvara på fullt ut. 7.2.2 Våtmarksskapande i olika perspektiv Svenska lantbruksrådgivare deltog i en intervjustudie för att ta reda på hur de uppmanar markägare att skapa och sköta om våtmarker och vilka hinder de ser för att skapa fler våtmarker (Geranmayeh et al. 2025) . Markägare motiverades oftast att skapa våtmarker av rekreationella och kulturella ekossys temtjänster, av de ekosystemtjänster som finns . De var lättare att motivera om det redan fanns ett långvarigt samarbete med rådgivaren och att man redan litade på varandra. Strukturella hinder var onödigt komplicerad byråkrati, uppehåll i bidrag och dåligt helhetsperspektiv på vad som hindrar att en våtmark kan skapas. I en annan studie användes skillnaderna mellan Enköpingsåns och Hågaåns avrinningsområden för att göra ett holistiskt beslutsstödsramverk för att optimera våtmarksplaceringar (Rezvani et al. 2025). Man använde sig av modellering av hur sediment rör sig, hydrologiska bedömningar och intressenters kunskap och prioriteringar. Genom att använda sig av detta ramverk för hela avrinningsområdet kan mer strategiska val göras när det gäller planering av våtmarker. 7.2.3 Hitta platser att lagra vatten vid skyfall Extrema väderhändelser blir allt vanligare till följd av klimatförändringarna. Vid sådana händelser kan stora mängder näringsämnen, som fosfor, spolas bort från åkermark, vilket också riskerar att minska effekten av olika åtgärder som lantbrukare gör för att minska näringsförluster. I den här studien undersökte Djodjic med flera (2025) om vatten som bromsas upp och lagras i skogs - och våtmarksområden längre upp i landskapet kan minska problem med översvämningar nedströms, på jordbruksmark. Om mindre vatten rinner på åkrarna vid skyfall kan också fosforförlusterna minska. För att göra detta användes detaljerade kartor över jordarter, markanvändning och höjddata, tillsammans med modeller som visar hur vatten rör sig i landskapet. Med hjälp av dessa beräknas var och hur mycket vatten som skulle kunna hållas kvar i till exempel tillfälliga vattenmagasin i skog och våtmarker, och hur mycket fosfor som därmed kan sparas. I tre av fyra undersökta avrinningsområden i Mälardalen (som var mellan 119 och 915 kvadratkilometer stora) visade beräkningarna att det finns tillräcklig kapacitet för att hålla kvar mycket stora vattenvolymer – mellan 0,7 och 3,6 miljoner kubikmeter. Det motsvarar den mängd vatten som normalt skulle rinna ut vid ett kraftigt 50-årsregn. Studien visar också att mellan 9 och 57 procent av de årliga minskningarna av fosforförluster från åkermark som behövs enligt vattendirektivet, skulle kunna uppnås, om det lagrade vattnet leds förbi åkermarken utan att orsaka 45 översvämning. Eftersom möjligheten att lagra vatten varierar mycket mellan olika platser, behövs tydliga kriterier för var sådana åtgärder gör mest nytta. Detta bör tas fram i samarbete med markägare, lantbrukare och andra berörda för att lösningarna ska bli både effektiva och kostnadseffektiva. 7.3 Samspel mellan olika organismer i sjöar 7.3.1 Infektioner som minskar sjögulls utbredning Att invasiva arter går igenom populationskrascher är väl känt och den näckrosliknande invasiva vattenväxten sjögull rapporterades dö av i stor skala i Mälaren under 2023. Prover som togs av växten under 2023 var redan infekterade av många nedbrytande mikroorganismer så det var svårt at t fastställa om det var frågan om en infektion. I en rapport (Anderson & Wang 2025) visades att det från andra länder finns rapporter om att olika mikroorganismer kan infektera växten och leda till liknande minskningar i yttäckning av sjögull. Resultaten visade att liknande massdöd hos sjögull rapporterats från Asien men inte tidigare från Europa. Olika typer av patogener verkar drabba sjögull i Sverige men det är oklart om hela plantan dör, om vissa blad tappas som respons på en infektion eller om de bara blir svaga av infektionen. Femton olika patogener kunde hittas i insamlade blad från sjögull i Sverige och Septoria villarsiae en patogen som orsakat allvarlig sjögullsförödelse i t.ex. Sydkorea dokumenterades för första gången för Sverige i dessa prover. Det är oklart hur starkt sjukdomsframkallande Septoria- varianten som finns i Sverige är samt om olika kloner av sjögull är olika känsliga vilket skulle kunna påverka kommande utbredning av mindre känsliga kloner av sjögull. Det är också oklart om Septoria kan infektera andra växter i vatten eller på land. Oavsett, naturligt förekommande patogener som påverkar populationer av sjögull kan hjälpa till i arbetet med att få bort denna invasiva växt från Mälaren. Blommande sjögull. Foto: Tina Kyrkander via Artportalen 46 7.3.2 Ett djurplankton som verkar gilla att äta giftiga cyanobakterier En gästforskare på SLU har studerat en art av djurplankton som ofta dominerar i sjöar med cyanobakterieblomningar och visat att denna art Chydorus sphaericus äter den cyanobakterien Microcystis trots att den inte var dominerande växtplankton (Agasild et al. 2025). I studien kunde de även visa att den gen som producerar toxinet microcystin fanns i djurplanktonens magar. Detta djurplankton skulle kunna vara en viktig vektor för att föra över toxin till högre nivåer i födoväven. Detta är spännande resultat som vi behöver jämföra vidare i Mälaren då båda arterna är vanliga i sjön, djurplanktonet Chydorus sphaericus påträffas ofta i prover från Granfjärden. Chydorus sphaericus är ett svagsimmande djurplankton som är lika vanligt bottenlevande som plankton. SLU:s djurplanktonexpert Tobias Vrede berättar att djurplankton som äter på kolonilevande cyanobakterier, som i sin tur kan reglera sin lyftförmåga, kan utnyttja dessa för att komma närmare vattenytan trots att de inte kan simma så bra. Hinnkräftan Chydorus sphaericus. Foto: Oscar Josefsson, Linköping via Artportalen 47 7.3.3 Svampdjur kan filtrera bort sporer av parasiter som annars angriper laxfiskars njurar Parasiten Tetracapsuloides bryosalmonae angriper olika arter i den stora laxfamiljen och leder till njurproblem hos fisken. Förhållanden mellan värddjuren och deras parasiter, påverkas både av miljöfaktorer som temperatur och övergödning och av biotiska faktorer som predation. Denna studie undersökte om svampdjur kunde äta upp sporer från parasiten som frisläpptes från infekterade öringar som en del av parasitens livscykel (Saks et al. 2025) . Med DNA-metodik kunde de se att halten av parasitens DNA minskade snabbt i vattnet om det också fanns svampdjur av arten Ephydatia muelleri som alltså har en viktig funktion att minska risken för att nya laxfiskar infekteras av parasiten. Det grönaktiga svampdjuret Ephydatia muelleri på en sten upptagen ur vattnet. Foto: Stephen Manktelow, Uppsala via Artportalen 48 Agasild H, Tõnno I, Gonzales Ferraz ME, Nõges P, Zingel P, Tuvikene L, Freiberg R, Nõges T & Panksep K (2025) Cladoceran Chydorus sphaericus and colonial cyanobacteria: potentially a toxic relationship? Toxins 17(6): 298. https://doi.org/10.3390/toxins17060298 Anderson J & Wang Z (2025) Investigative collaboration to find cause and effect of mysterious mass die-off of the invasive alien species Fringed Water Lily (Nymphoides peltata) Zenodo. https://doi.org/10.5281/zenodo.16538285 Bergenstråhle S (2025) Blågröna skyfallslösningar för Håbo kommun: en litteraturstudie. Grundnivå, G2E. Uppsala: SLU, Institutionen för vatten och miljö. https://stud.epsilon.slu.se/21679/ Bonnet B (2025) Development of innovative treatment techniques for infrastructure contaminated with per- and polyfluoroalkyl substances. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2025:22. https://pub.epsilon.slu.se/36668/1/bonnet-b- 20250312.pdf Celma A, Eriksson V, Golovko O & Wiberg K (2025) Wide-scope screening of micropollutants in stormwater ponds within Swedish urban catchments. Environment International 202: 109691. https://doi.org/10.1016/j.envint.2025.109691 Djodjic F, Geranmayeh P, Lannergård EE & Futter M (2025) Estimating landscape-level water storage potential as a tool to mitigate floods and nutrient losses. Journal of Environmental Management. 388: 126055. https://doi.org/10.1016/j.jenvman.2025.126055 Drakare S, Olsson P & Segersten J (2025) Var har Mälarens vitmärlor tagit vägen? SLU Vatten och miljö, rapport 2025:04. pub.epsilon.slu.se/37178/1/drakare-s-et-al- 20250520.pdf Geranmayeh P, Wennerholm M, Futter M & Blicharska M (2025) Farm advisors’ perspectives on barriers and opportunities for wetland creation– the view from Sweden. Journal of Environmental Planning and Management 68(12): 2938- 2956. https://doi.org/10.1080/09640568.2024.2332386 Lindblad S (2025) Effect-directed analysis and suspect screening to identify potential toxic drivers in water. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2025:73. https://pub.epsilon.slu.se/38504/1/lindblad-s-20250924.pdf Lundin, P (2025) Population trends of ospreys Pandion haliaetus in Central Sweden: dynamics and driving factors. Grundnivå, G2E. Uppsala: SLU, Institutionen för ekologi. https://stud.epsilon.slu.se/21098/ Löffler P (2025) Impact of antimicrobial transformation products on aquatic environments. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2025:82. https://pub256.epsilon.slu.se/38631/1/loffler-p-20251014.pdf Referenser 49 Pilotto F, Golovko O & Hultberg M (2025) Water quality and pesticide contamination in agricultural streams: assessing white-rot fungi and biochar treatments as remediation strategies. Journal of Environmental Management 394: 127282. https://doi.org/10.1016/j.jenvman.2025.127282 Rezvani A, Cavalli M, Crema S, Djodjic F, Futter M, Santos Ferreira CS, Haozhi P & Kalantari Z (2025) A holistic framework for wetland placement and ecosystem service delivery by integrating landscape connectivity and participatory decision analysis in two Swedish catchments. Journal och Hydrology: Regional Studies 61: 102669. https://doi.org/10.1016/j.ejrh.2025.102669 Rogell B & Yngwe R (2026) Pelagisk fisk i Mälaren 2025. Aqua notes 2026:20. Uppsala: Institutionen för akvatiska resurser, SLU. https://doi.org/10.54612/a.79h3fvtuvp Saks L, Puuk L, Kahar S, Lauringson M & Vasemagi A (2025) Rapid clearance of Tetracapsuloides bryosalmonae spores by freshwater sponge Ephydatia muelleri: Potential implications for controlling proliferative kidney disease in salmonids. Journal of Fish Diseases 0:e70102. https://doi.org/10.1111/jfd.70102 Sokolova E, Prajapati P, Ekman F, Maharjan N, Lindqvist S, Kjellin J, Karlsson A, Bondelind M, Ahrens L & Köhler S (2025) Modelling PFAS transport in Lake Ekoln: Implications for drinking water safety in the stockholm region. Environmental Pollution 367: 125581. https://doi.org/10.1016/j.envpol.2024.125581 SVOA (2025) Nyhet från Stockholm Vatten och Avfall, 2025-08-15. https://www.stockholmvattenochavfall.se/artiklar-listsida/nyheter/spara-vatten/ Säve-Söderberg M, Gyllenhammar I, Schillemans T, Lindfeldt E, Vogs C, Donat-Vargas C, Halldin Ankarberg E, Glynn A, Ahrens L, Helte E & Åkesson A (2025a) Fetal exposure to perfluoroalkyl substances (PFAS) in drinking water and congenital malformations: A nation-wide register-based study on PFAS in drinking water. Environment International 198: 109381. https://doi.org/10.1016/j.envint.2025.109381 Säve-Söderberg M, Gyllenhammar I, Schillemans T, Lindfeldt E, Vogs C, Donat-Vargas C, Helte E, Ankarberg E, Glynn A, Ahrens L & Åkesson A (2025b) Per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) in drinking water, gestational diabetes mellitus, hypertension and preeclampsia: A nation-wide register-based study on PFAS in drinking water. Environment International 198: 109415. https://doi.org/10.1016/j.envint.2025.109415 Vuillemin A, Coolen MJL, Kallmeyer J, Liebner S & Bertilsson S (2023) Bacterial and archeal DNA from lake sediments. Chapter 4 In: Capo E, Barouillet C, Smol JP (eds) Tracking Environmental Change Using Lake Sediments. Developments in Paleoenvironmental Research, vol 21. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-031-43799-1_4 Ugolini V (2025) Antimicrobial resistance in on-site sewage facilities: Environmental impact on receiving waters and mitigation strategies. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2025:16. https://pub.epsilon.slu.se/37162/1/ugolini-v- 20250516.pdf 50 Publiceras senare under 2026: Rogell B. Nätprovfisket i Mälaren 2025. | Rogell B, Persson J & Bohman P. Övervakning av signalkräfta i stora och små sjöar – Resultat efter 2025 års provfiske och provtagning. 51 Övervakningsstationer (ÖS) och provplatser (PP) enligt nationella stationsregistret som används från 2026 för övervakning av fysikalisk -kemiska parametrar och biologiska parametrar (exkl. fisk) i Mälaren. Koordinatangivelser är enligt formatet SWEREF 99 TM . Sorterade i bokstavsordning efter övervakningsstation. Övervaknings- station ÖS-ID Provplats PP-ID PP koordinat N/X PP koordinat E/Y 1 Mälaren, Arnöfjärden 241429 Mälaren, Arnöfjärden 165801 6593256 626224 2 Mälaren, Blacken 262855 Mälaren, Blacken 119918 6593806 587499 3 Mälaren, Brobyviken 241430 Mälaren, Brobyviken 165806 6588982 571937 4 Mälaren, Ekoln 262713 Mälaren, Ekoln Vreta Udd 119932 6626576 646548 Mälaren, N. Ekoln 30m (endast bottenfauna) 120003 6629541 647831 5 Mälaren, Fiskarfjärden 243100 Mälaren, Fiskarfjärden 152264 6578302 668207 6 Mälaren, Freden 303926 Mälaren, Freden 303927 6597949 572254 7 Mälaren, Galten 262854 Mälaren, Galten 119949 6590333 567347 8 Mälaren, Garnsviken 357071 Mälaren, Garnsviken 394839 6613840 654931 9 Mälaren, Gisselfjärden 304156 Mälaren, Strängnäsfjärden 120039 6587953 612232 10 Mälaren, Gorran 244210 Mälaren, Oxen (ny, gamla heter Mälaren, Gorran) 441820 6620387 641606 11 Mälaren, Granfjärden 244517 Mälaren, Granfjärden Djurgårds udde 119957 6596473 602857 12 Mälaren, Gripsholmsviken 357029 Mälaren, Gripsholmsviken 303921 6574968 631783 13 Mälaren, Görväln 243606 Mälaren, Görväln S 119972 6589962 655471 14 Mälaren, Hilleshögviken 215219 Mälaren, Hilleshögviken 160653 6586654 653931 15 Mälaren, Köpingsviken 241494 Mälaren, Köpingsviken (tidigare Mälaren, Galten NV 119952 6594386 560240 16 Mälaren, Långtarmen 357037 Mälaren, Långtarmen 166092 6576755 655979 Bilaga 1 Lista över övervakningsstationer och provplatser 52 Övervaknings- station ÖS-ID Provplats PP-ID PP koordinat N/X PP koordinat E/Y 17 Mälaren, Lårstaviken 244207 Mälaren, Lårstaviken 303917 6624212 637740 18 Mälaren, Mariefredsfjärden 244512 Mälaren, Mariefredsfjärden 165800 6570747 627753 19 Mälaren, Oxfjärden 244501 Mälaren, Oxfjärden 165627 6602954 608582 20 Mälaren, Prästfjärden 262860 Mälaren, Prästfjärden 120010 6590106 637663 21 Mälaren, Rödstensfjärden 215259 Mälaren, Rödstensfjärden 120017 6572618 659300 22 Mälaren, Skarven 257648 Mälaren, Skarven 120024 6605058 658667 23 Mälaren, Skofjärden 244214 Mälaren, Skofjärden (ny, gamla stationen heter nu Mälaren, Skofjärden södra) 441821 6618580 648326 24 Mälaren, Stora Ullfjärden 241335 Mälaren, Stora Ullfjärden 165460 6611855 641900 25 Mälaren, Svinnegarnsviken 441622 Mälaren, Svinnegarnsviken 120044 6606543 615498 26 Mälaren, Södra Björkfjärden 441624 Mälaren, S. Björkfjärden 120019 6575967 642256 Mälaren, S. Björkfjärden 45m (endast bottenfauna) 120020 6575571 642877 27 Mälaren, Sörfjärden 357045 Mälaren, Sörfjärden 303923 6586220 604316 28 Mälaren, Ulvhällsfjärden 441625 Mälaren, Ulvhällsfjärden 120051 6582814 616796 29 Mälaren, Ulvsundasjön 357039 Mälaren, Ulvsundasjön 152266 6581964 670276 30 Mälaren, Väsbyviken 303924 Mälaren, Väsbyviken 303925 6589946 580695 31 Mälaren, Västeråsfjärden N 262898 Mälaren, Västeråsfjärden N 120054 6607085 587658 32 Mälaren, Västeråsfjärden S 357065 Mälaren, Västeråsfjärden S 303929 6600523 591909 33 Mälaren, Årstaviken 303918 Mälaren, Årstaviken 303919 6577895 674098 53 Ytvattnets temperatur i Mälaren under 2025 jämfört med två normalperioder på vardera 30 år. Data från 11 provplatser med längsta tidsserierna. Ytvattnets temperatur mäts vid 0,5 m djup. Färgskalan visar blått för temperatur kallare än normalperioden, grönt för 0 –1 °C varmare jämfört normalperioden, gult för 1–2 °C varmare, orange för 2–3 °C varmare och rött 3–4 °C. * Denna tidsserie har endast 10 år med data. Provplats 1964–1993 1994–2023 2025 Skillnad mot 1964–1993 Skillnad mot 1994–2023 01 Galten Feb/Mar 0,8 1,0 0,6 -0,2 -0,4 Maj 11,2 13,0 12,4 1,2 -0,6 Jul 19,0 20,2 21,5 2,5 1,3 Aug 18,2 19,6 18,7 0,5 -0,9 Sep 14,0 14,7 16,9 2,9 2,2 02 Blacken Feb/Mar 0,7 0,7 0,5 -0,2 -0,2 Maj 8,6 11,0 9,5 0,9 -1,5 Jul 18,2 19,4 20,2 2 0,8 Aug 17,9 19,5 19,1 1,2 -0,4 Sep 15,1 15,7 17,2 2,1 1,5 03 Västeråsfjärden N Feb/Mar 1,2 0,8 0,7 -0,5 -0,1 Maj 10,5 11,9 11 0,5 -0,9 Jul 19,1 20,5 18,7 -0,4 -1,8 Aug 18,5 20,0 19,1 0,6 -0,9 Sep 14,8 15,4 17,3 2,5 1,9 04 Granfjärden Feb/Mar 0,8 0,8 1,0 0,2 0,2 Maj 9,2 10,9 12,7 3,5 1,8 Jul 18,4 19,8 20,9 2,5 1,1 Aug 18,5 19,7 19,4 0,9 -0,3 Sep 15,0 15,7 17,4 2,4 1,7 05 Svinnegarnsviken Feb/Mar 0,9 0,8 1,1 0,2 0,3 Maj 10,8 11,9 9,7 -1,1 -2,2 Jul 17,9 20,2 17,7 -0,2 -2,5 Aug 17,9 20,0 18 0,1 -2 Sep 14,3 15,0 17 2,7 2 06 Ulvhällsfjärden Feb/Mar *1,5 0,9 0,4 -1,1 -0,5 Maj 10,1 12,3 13,4 3,3 1,1 Jul 19,0 20,3 21,1 2,1 0,8 Aug 18,5 20,0 19,9 1,4 -0,1 Sep 14,7 15,7 17,8 3,1 2,1 Bilaga 2 Elva provplatsers yttemperatur 2025 jämfört med två tidigare 30-årsperioder 54 Provplats 1964–1993 1994–2023 2025 Skillnad mot 1964–1993 Skillnad mot 1994–2023 07 Prästfjärden Feb/Mar 0,7 0,8 0,8 0,1 0 Maj 6,8 9,6 9,2 2,4 -0,4 Jul 17,7 19,4 18 0,3 -1,4 Aug 17,7 19,5 18,6 0,9 -0,9 Sep 14,5 15,2 16,8 2,3 1,6 08 Södra Björkfjärden Feb/Mar 0,8 0,9 1,0 0,2 0,1 Maj 6,5 9,0 9,0 2,5 0 Jul 17,9 18,9 19,3 1,4 0,4 Aug 17,8 19,3 20,4 2,6 1,1 Sep 14,7 15,5 16,9 2,2 1,4 09 Ekoln Feb/Mar 1,0 1,1 1,2 0,2 0,1 Maj 7,8 9,7 11,5 3,7 1,8 Jul 18,8 19,9 18,9 0,1 -1 Aug 18,4 19,8 20,4 2 0,6 Sep 14,7 15,1 15,7 1 0,6 10 Skarven Feb/Mar 1,0 1,2 1,2 0,2 0 Maj 9,0 10,6 9,4 0,4 -1,2 Jul 19,1 20,4 21,7 2,6 1,3 Aug 18,7 19,9 20,9 2,2 1 Sep 14,9 15,6 17,3 2,4 1,7 11 Görväln Feb/Mar 1,0 1,0 0,7 -0,3 -0,3 Maj 7,7 9,8 9,6 1,9 -0,2 Jul 18,6 19,9 20,9 2,3 1 Aug 18,3 19,8 20,2 1,9 0,4 Sep 15,0 15,4 17,4 2,4 2 55 56 --- [11 2026-20572 Bilaga 2 Verksamhetsberättelse 2025 Tyresåns vattenvårdsförbund.pdf] VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 Tyresåns vattenvårdsförbund Version 2026-03-18 Förord När vi nu summerar verksamhetsåret 2025 kan vi blicka tillbaka på ett år där Tyresåns vattenförbund fortsatt sitt viktiga arbete med att vårda och utveckla vårt gemensamma sjösystem. Vattnet känner inga kommungränser, och det är just i samarbetet mellan medlemmar, myndigheter och närboende som vår styrka ligger. Under det gångna året har vi lagt stort fokus på att möta de utmaningar som ett föränderligt klimat innebär för vår vattenkvalitet. Genom systematiskt miljöarbete och ett stärkt engagemang kring biologisk mångfald har vi tagit viktiga steg mot att säkra Tyresåns värden – inte bara för dagens invånare, utan även för framtida generationer. Vår verksamhetsberättelse vittnar om ett år präglat av både praktiska naturvårdsinsatser och strategisk planering. Det är min förhoppning att ni vid läsningen ser den passion och expertis som genomsyrar förbundets arbete. Tack till alla er som bidrar till att hålla Tyresån levande. Anders Lönroth (Mp) Ordförande Innehåll Bakgrund ................................................................................................................................................. 1 Uppföljning av verksamheten 2025 ........................................................................................................ 1 A. Miljöövervakning och åtgärdssamordning ...................................................................................... 1 Basprogrammet för vattenkemi i sjöar ............................................................................................... 1 Vattenkemi i Tyresåns utlopp .............................................................................................................. 2 Sedimentundersökning i sjöar ............................................................................................................. 2 Elfiske i Tyresåns utlopp ...................................................................................................................... 2 Årlig uppföljning av miljön .................................................................................................................. 3 Åtgärdsförslag för restaurering av vattendrag .................................................................................... 3 Biotopvård Follbrinksströmmen .......................................................................................................... 3 B. Information ...................................................................................................................................... 3 Webb ................................................................................................................................................... 3 Sociala medier ................................................................................................................................. 3 Samverkan – externa träffar, konferenser och presentationer .......................................................... 4 Dataskyddsanalys och GDPR ............................................................................................................... 4 C. Administration ................................................................................................................................. 4 Årsredovisning ..................................................................................................................................... 4 Verksamhetsplan ................................................................................................................................. 4 Personal, arbetsgrupp och styrelse ..................................................................................................... 5 Administration av styrelse- och arbetsgruppsmöten, projektgrupper samt förbundsmöte .............. 5 Remisser .............................................................................................................................................. 6 D. Ekonomi ........................................................................................................................................... 6 1 Bakgrund Samarbetet inom Tyresån med de kommuner som ingår i vattensystemet har en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1990-talet. Det första åtgärdsprogrammet för att förbättra vattenkvaliteten i Tyresåns sjöar och vattendrag togs fram 1996, redan innan EU:s vattendirektiv antogs år 2000 vars syfte är att uppnå god status i EU:s alla vatten. Sedan starten har vattenkvaliteten i Tyresån förbättrats, där halten av totalfosfor i utloppet har halverats. De senaste åren har vattenkvaliteten i vattensystemets mest övergödda sjöar också förbättrats, tack vare genomförda åtgärder1. Samtidigt kvarstå fortfarande utmaningar med att nå god ekologisk och kemisk status. Förbundets nuvarande arbete för att nå detta konkretiseras i förbundets Samverkansprogram 2024–20292. Uppföljning av verksamheten 2025 A. Miljöövervakning och åtgärdssamordning Sedan 2024 har förbundet ett miljöövervakningsprogram (MÖ3) som sträcker sig till 2029. I programmet samlas all övervakning som pågår inom avrinningsområdet, både i förbundets regi och det som genomförs av kommunerna, Stockholm Vatten och Avfall och Länsstyrelsen själva. Syftet med miljöövervakningen är dels att beskriva och följa vattnets tillstånd och långsiktiga förändringar i vattenmiljön, s.k. kontrollerande miljöövervakning, men även att följa upp effekten av genomförda åtgärder och ge underlag för statusklassificering, s.k. operativ miljöövervakning. Miljöövervakningen är ett viktigt stöd för att följa upp förbundets tio miljömål och vattenförvaltningens krav på god vattenstatus. Undersökningarna som utförts inom ramen för MÖ beskrivs kort nedan. Basprogrammet för vattenkemi i sjöar I basprogrammet genomförs synoptisk (samtidig) provtagning i ytvatten i augusti månad med hjälp av helikopter, sjöflyg eller båt där flygtillstånd ej medges. De allra flesta sjöar i Tyresån provtas i basprogrammet, även mindre sjöar som inte omfattas av bindande miljökvalitetsnormer. Syftet med provtagningen är att se långsiktiga förändringar av vattenkvalitet, bland annat näringshalt och siktdjup. Länsstyrelsen 1 Mer information om status och vattenkvalitet i Tyresåns vatten finns att läsa i förbundets årliga Miljöuppföljning som publiceras på hemsidan under Miljödataportal - Tyresån 2 Samverkansprogram för Tyresåns avrinningsområde 2024-2029 3 Miljöövervakning i Tyresåns avrinningsområde 2024-2029 2 upphandlar uppdraget åt flera beställare, varpå Tyresån gör avrop på uppdraget. Under 2025 gjorde länsstyrelsen en ny upphandling för uppdraget, där samma leverantör tilldelades uppdraget. Resultaten från provtagningen sammanställs i förbundets årliga miljöuppföljning. 2025 provtogs 23 sjöar i Tyresåns avrinningsområde. Prov från botten har fortsatt tagits vid flertal sjöar, för att undersöka om det finns ett läckage av fosfor från botten (internbelastning). Provtagningen gick som planerat. Resultat från den synoptiska provtagningen återfinns på förbundets Miljödataportal4 och ingår i Miljöuppföljningen för 2025. Vattenkemi i Tyresåns utlopp Länsstyrelsen utför provtagning av vattenkemi i Tyresåns utlopp en gång per månad sedan 1998. Detta är den mest gedigna provtagningsserien i avrinningsområdet. Sedan 2020 har den befintliga provtagningsstationen i Uddbyviken kompletterats med en station i Follbrinkströmmens övre lopp vid Fatbursdammen och mätningarna har skett parallellt under två år. Sen 2022 pågår mätningarna endast i Follbrinksströmmen. Kiselalger undersöks enligt avtal en gång årligen under augusti månad. Kiselalger har olika preferens och tolerans för olika miljöförhållanden, exempelvis halter av näringsämnen, surhet och lättnedbrytbara organiska föreningar. Detta gör att kiselalger är lämpliga indikatorer på vattenkvalitet och används såväl inom EU som i stora delar av världen. Resultaten från kiselalgsundersökningen är klara 2026 och laddas upp på förbundets Miljödataportal. Sedimentundersökning i sjöar SGS Analytics har under 2025 genomfört en sedimentundersökning i 12 sjöar inom Tyresåns avrinningsområde. Sediment provtogs från sjöarnas botten och analyserades för flertalet metaller och organiska miljögifter. Syftet med undersökningen var att få en översiktlig bild över miljökvaliteten och föroreningssituationen i sjöarnas sediment samt en i bedömning av sjöarnas kemiska och ekologiska status. Resultaten presenteras i Miljöuppföljningen. Ytsedimentprovtagning med Ekmanhämtare (t.v.) samt blandning av delprov till samlingsprov (t.h.) från sjön Drevviken i september 2025. Foto: SGS. Elfiske i Tyresåns utlopp I två lokaler i Tyresåns utlopp (Follbrinksströmmen och Nyfors) har en undersökning av fiskbeståndet gjorts med elfiske. Undersökningen utfördes för flertalet vattendrag 2023, och upprepas i Tyresåns 4 https://tyresan.se/miljodataportal/?category=vattenkemi 3 utlopp varje år enligt MÖ för att bland annat följa upp effekten av reglering och planerad dammutrivning i Nyfors. Årlig uppföljning av miljön Förbundets 10 miljömål och indikatorer följdes upp med hjälp av miljöövervakningsdata och rapportering av utförda åtgärder från kommunerna. Miljöuppföljningen presenterades på förbundsmötet 2025-04-24. Åtgärdsförslag för restaurering av vattendrag Under hösten har en projektplan för arbete med restaurering av vattendrag tagits fram som förbundet ska arbeta med de kommande åren. Som en första del i projektet har en utredning om åtgärdsförslag tagits fram, som syftar till att gynna den biologiska mångfalden och god ekologisk status i avrinningsområdets vattendrag. Ekologigruppen AB gavs i uppdrag att sammanställa och studera information från befintliga undersökningar (bl.a. biotopkartering från 2012) och uppdatera prioriteringar av åtgärdsförslagen i vattendrag samt en grov kostnadsuppskattning per typ av åtgärd. Åtgärdsförslagen som listats är bland annat biotopvård, återmeandring, utrivning av vandringshinder, skydds- och kantzoner. Denna första del av utredningen ger förbundets arbetsgrupp åtgärdsunderlag att arbeta vidare med under 2026. Biotopvård Follbrinksströmmen Förbundet har tillsammans med Tyresö kommun, Tyresö fiskevårdsförening och Stockholms stads fiskevård tagit fram en projektplan och ansökt om restaureringsbidrag från Länsstyrelsen, för att utföra biotopvård i Follbrinksströmmen enligt åtgärdsförslag som finns i utredningen Fritt fram i Tyresån från 20175. Tyresö kommun står som sökande för bidraget och förbundets projektledare är en samordnade part i projektet. Erhålls bidraget kommer biotopvård att utföras i slutet av sommaren 2026. B. Information Webb Webbsidan är fortsatt förbundets viktigaste plattform för att informera och nå ut till allmänheten. Under 2025 har hemsidans karta uppdaterats med nya underlag. 2025 besöktes webbsidan ca 3000 gånger. Webbsidan användes under 2025 för att: • Tillhandahålla en prenumerationsfunktion där de anslutna kan välja vilken typ av nytillkommet innehåll de vill ta emot och få aviseringar via mejl. • Tillgängliggöra innehåll via en användarvänlig miljödataportal. • Styrelse och arbetsgrupp kan nå internt underlag via eget inlogg. • Visualisera avrinningsområdet med hjälp av en interaktiv karta där besökaren kan klicka fram ett antal olika lager med betydelse för vattenvård. • Översiktligt arkivera handlingar med koppling till verksamheten. • Skriva nyhetsinlägg om det pågående arbetet. • Tillhandahålla information om Tyresåns vatten. Sociala medier Facebook är ett enkelt sätt för förbundet kommunicera pågående åtgärder, sprida nyheter från hemsidan med anknytning till avrinningsområdet samt lägga ut bilder som bjuder in till besök i 5 https://tyresan.se/miljodataportal/?category=fisk&page_num=1#fritt-fram-i-tyresan 4 Tyresån. Tyresåns Facebooksida (www.facebook.com/tyresansvvf) hade i slutet av 2025 471 följare vilket visar intresset för förbundets arbete och att vi når ut till allt fler människor via sociala medier. I januari 2019 startades förbundets Instagramkonto www.instagram.com/tyresans.vattenvardsforbund/) som kompletterar förbundets Facebook- aktivitet. Instagram bjuder in till mer spontana uppdateringar när förbundet är ute i fält och arbetar. I slutet av 2025 hade förbundet 204 följare på Instagram. Inga nya videofilmer har laddats upp på förbundets Vimeoportal under året. (www.vimeo.com/tyresansvvf). Samverkan – externa träffar, konferenser och presentationer Under året har förbundet deltagit i ett antal externa träffar och konferenser: • Samverkansträff för lokala åtgärdssamordnare i Stockholms län hos Länsstyrelsen • Presentation om förbundets arbete och sjönivåer i Natur- och stadsmiljönämnden, Huddinge kommun. • Miljöövervakning av ytvatten i Stockholm – samverkan för miljöövervakning inom länet med Länsstyrelsen (två tillfällen) • Svealands kustvattenvårdsförbund – årsstämma, Svealandskustdagen och kontaktombudsmöte I december anordnade förbundet en workshop för medlemskommunerna med tema miljökvalitetsnormer i vatten och miljötillsyn i Tyresåns avrinningsområde. Syfte med workshopen var att främja samverkan inom och mellan kommunerna och vattenvårdsförbundet gällande miljökvalitetsnormer i vatten och miljötillsyn, med fokus på det nationella åtgärdsprogrammet för vatten. Deltagande var förbundets arbetsgrupp och tjänstemän från medlemskommunernas tillsynsavdelningar. Dataskyddsanalys och GDPR Förbundet har under året genomfört en övergripande dataskyddsanalys för att se över verksamhetens regelefterlevnad av GDPR, den allmänna dataskyddsförordningen. En plan för att adressera grundläggande åtgärder har tagits fram för att etablera en långsiktig struktur för ett systematiskt dataskyddsarbete. C. Administration Årsredovisning Årsredovisningen för 2024 godkändes av förbundsstämman i april 2025. Verksamhetsplan Fördelningsnyckel för medlemsavgifterna har under året uppdateras enligt förbundets stadgar § 5. Fördelningsnyckeln baseras generellt på kommunernas andel areal av det totala tekniska avrinningsområdet för Tyresån och befolkningsmängd, där uppdaterad befolkningsstatistik beställes från Statistiska Centralbyrån. Verksamhetsplan och budget för år 2026–2028 godkändes av förbundsstämman i april 2025. Styrelsen har under året arbetat med att se över förbundets stadgar. Ett förslag på ändringar tas upp för beslut på förbundsmötet 2026. En arbets- och delegationsordning har tagits fram och beslutats av styrelsen, som beskriver arbetsgång och beslutsprocesser inom förbundet. 5 Personal, arbetsgrupp och styrelse Arbetsgrupp och styrelse var sammansatt som följande: Arbetsgruppen 2025 Kommun Tjänsteman Haninge Emma Denbaum, Vattenstrateg Huddinge Kristin Lundvall, Ekolog Fanny Rybak, Miljöstrateg Stockholm stad Hillevi Virgin, Projektledare Stockholm Vatten och Avfall Fred Erlandsson, Limnolog Tyresö Anna Engström, Kommunekolog Hanna Portin, Vattenstrateg Botkyrka Dan Arvidsson, Miljöutredare Tyresåns vattenvårdsförbund Jovana Jönsson, projektledare Styrelsen 2025 Kommun Ordinarie ledamot Ersättare Haninge Nonna Karnova (M) Göran Svensson (S) Huddinge Anders Lönroth (Mp) Björn Karlsson (M) Stockholm Vatten och Avfall Gabrielle Gjerswold (Mp) Bertil Timan (M) Tyresö Mats Lindblom (L) Fredrik Bergquist (M) Botkyrka Inger Grönberg (Mp) Lennart Lauberg (M) Administration av styrelse- och arbetsgruppsmöten, projektgrupper samt förbundsmöte Under 2025 har arbetsgruppen sammanträtt fyra gånger. Därutöver har fler distansmöten med medlemskommunerna skett i enskilda frågor samt i enskilda LÅP-grupper (Lokala åtgärdsprogram). Styrelsen har sammanträtt vid sex tillfällen varav ett digitalt möte. De fysiska mötena har roterat ute hos de olika medlemskommunerna. Styrelseprotokollen finns att ta del av på förbundets hemsida6 Förbundsmötet hölls 2025-04-24 på Stockholm Vatten och Avfalls huvudkontor, under ledning av Eeva Laine från Huddinge kommun. Förbundets projektledare presenterade förbundets årliga miljöuppföljning och presentation för en del av 2024 års miljöövervakning, bottenfaunaundersökning i vattendrag, hölls av konsulter å Sweco. Haninge kommun var värd för årets sommarmöte som hölls vid Haninge kommunhus den 4 juni. I vanlig ordning hölls ett ordinarie styrelsemöte tillsammans med arbetsgruppen. Under mötet hölls presentation av Emma Denbaum (vattenstrateg) om kommunens arbete. Därefter följde flera fältbesök; Haninge Alpen i Tyresta nationalpark, planerad dagvattendamm vid Jutskåran och Lyckebyån. 6 https://tyresan.se/arkiv/ Styrelsen och arbetsgruppen vid Lyckebyån. 6 Remisser Under 2025 har Tyresåns vattenvårdsförbund fått fem remissförfrågningar, och svarat på två remisser. D. Ekonomi Tyresåns bokföring och bokslut hanteras av auktoriserad revisor Talenom Consulting AB. För verksamhetsåret 2025 granskar revisor Gunnar Söderholm förbundets verksamhet och räkenskaper. Årsredovisningen finns i bilaga 1. Verksamhetsberättelsen godkänns. Beslut om eget kapital tas vid 2026 års förbundsstämma. Styrelsen för Tyresåns Vattenvårdsförbund Anders Lönroth (Mp) ordförande Gabrielle Gjerswold (Mp) vice ordförande Huddinge kommun Stockholm Vatten och Avfall Mats Lindblom (L) Nonna Karnova (M) Tyresö kommun Haninge kommun Inger Grönberg (Mp) Botkyrka kommun Årsbokslut för Tyresåns Vattenvårdsförbund 802449-1626 Räkenskapsåret 2025 Bilaga 1 Tyresåns Vattenvårdsförbund Org.nr 802449-1626 2 (5) Resultaträkning Not 2025-01-01 -2025-12-31 2024-01-01 -2024-12-31 Föreningens intäkter Medlemsavgifter 2 042 000 2 042 000 Summa föreningens intäkter 2 042 000 2 042 000 Föreningens kostnader Övriga externa kostnader -2 101 076 -1 780 758 Personalkostnader -10 421 0 Summa föreningens kostnader -2 111 497 -1 780 758 Rörelseresultat -69 497 261 242 Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 255 4 805 Räntekostnader och liknande resultatposter -257 0 Summa finansiella poster 998 4 805 Årets resultat -68 499 266 046 Tyresåns Vattenvårdsförbund Org.nr 802449-1626 3 (5) Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kassa och bank Kassa och bank 612 689 762 805 Summa kassa och bank 612 689 762 805 Summa omsättningstillgångar 612 689 762 805 SUMMA TILLGÅNGAR 612 689 762 805 Tyresåns Vattenvårdsförbund Org.nr 802449-1626 4 (5) Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat resultat 673 876 407 830 Årets resultat -68 499 266 046 Eget kapital vid räkenskapsårets slut 605 377 673 876 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 7 312 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 88 929 Summa kortfristiga skulder 7 312 88 929 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 612 689 762 805 Tyresåns Vattenvårdsförbund Org.nr 802449-1626 5 (5) Noter Not 1 Redovisningsprinciper Allmänna upplysningar Årsbokslutet är upprättat i enlighet med bokföringslagens regler om årsbokslut och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2017:3) om årsbokslut. Tyresåns Vattenvårdsförbund 1 (1) 802449-1626 Utskriven: 2026-02-13, 16:14 2025-01-01 - 2025-12-31 T o m ver nr: A 27, C 71, I 4, INV 1, V 5, W 39 Balansrapport 2025-01-01 Förändring 2025-12-31 TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kassa och bank 1920 PlusGiro 350 170,47 -151 370,95 198 799,52 1940 Övriga bankkonton 412 634,71 1 255,07 413 889,78 Summa kassa och bank 762 805,18 -150 115,88 612 689,30 Summa omsättningstillgångar 762 805,18 -150 115,88 612 689,30 SUMMA TILLGÅNGAR 762 805,18 -150 115,88 612 689,30 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 2067 Balanserad vinst eller förlust/balanserat -407 830,00 -266 046,00 -673 876,00 2069 Årets resultat -266 046,18 334 544,88 68 498,70 Eget kapital vid räkenskapsårets slut -673 876,18 68 498,88 -605 377,30 Kortfristiga skulder 2440 Leverantörsskulder 0,00 -7 312,00 -7 312,00 2990 Övriga upplupna kostnader och förutbetal -88 929,00 88 929,00 0,00 Summa kortfristiga skulder -88 929,00 81 617,00 -7 312,00 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER -762 805,18 150 115,88 -612 689,30 Tyresåns Vattenvårdsförbund 1 (2) 802449-1626 Utskriven: 2026-02-13, 16:14 2025-01-01 - 2025-12-31 T o m ver nr: A 27, C 71, I 4, INV 1, V 5, W 39 Resultatrapport 2025-01-01 2025-12-31 2024-01-01 2024-12-31 Föreningens intäkter Medlemsavgifter 3010 Medlemsavgifter 2 042 000,00 2 042 000,00 Summa medlemsavgifter 2 042 000,00 2 042 000,00 Nettoomsättning 3740 Öres- och kronutjämning 0,18 -0,44 Summa nettoomsättning 0,18 -0,44 Summa föreningens intäkter 2 042 000,18 2 041 999,56 Föreningens kostnader Övriga externa kostnader 5460 Förbrukningsmaterial -955,00 -1 045,00 5800 Resekostnader (gruppkonto) 0,00 -102,00 5831 Kost och logi i Sverige 0,00 -1 780,80 6070 Representation 0,00 -13 064,60 6250 Postbefordran 0,00 -18,00 6530 Redovisningstjänster -26 641,00 -45 661,00 6540 IT-tjänster -36 656,82 -36 447,54 6551 Miljöövervakning -776 263,25 -695 656,00 6553 Åtgärdssamordning, uppföljning -101 375,00 0,00 6560 Serviceavgifter till branschorganisationer -4 750,00 -3 750,00 6570 Bankkostnader -1 286,10 -1 273,15 6800 Inhyrd personal (gruppkonto) -1 131 563,00 -976 860,00 6901 Konferensavgifter -7 218,00 -4 000,00 6903 Samverkan, studiebesök, seminarieverksamhet -4 368,00 0,00 6980 Föreningsavgifter 0,00 -1 100,00 6991 Övriga externa kostnader, avdragsgilla -10 000,00 0,00 Summa övriga externa kostnader -2 101 076,17 -1 780 758,09 Personalkostnader 7632 Personalrepresentation, ej avdragsgill -10 420,52 0,00 Summa personalkostnader -10 420,52 0,00 Summa föreningens kostnader -2 111 496,69 -1 780 758,09 Rörelseresultat -69 496,51 261 241,47 Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8314 Skattefria ränteintäkter 1 255,07 4 804,71 Summa övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 255,07 4 804,71 Räntekostnader och liknande resultatposter 8422 Dröjsmålsräntor för leverantörsskulder -257,26 0,00 Summa räntekostnader och liknande resultatposter -257,26 0,00 Summa finansiella poster 997,81 4 804,71 Tyresåns Vattenvårdsförbund 2 (2) 802449-1626 Utskriven: 2026-02-13, 16:14 2025-01-01 - 2025-12-31 T o m ver nr: A 27, C 71, I 4, INV 1, V 5, W 39 Resultatrapport 2025-01-01 2025-12-31 2024-01-01 2024-12-31 Summa finansiella poster 997,81 4 804,71 Resultat efter finansiella poster -68 498,70 266 046,18 Årets resultat -68 498,70 266 046,18 --- [11 2026-20572 Bilaga 3 Miljöuppföljning 2025 Tyresåns vattenvårdsförbund.pdf] Årsrapport och miljömålsuppföljning för Tyresåns avrinningsområde 2025 Tyresåns vattenvårdsförbund Version 2026-04-02 Miljöuppföljningen sammanställd av: Jovana Jönsson Version: 2026-04-02 Innehåll 2025 års miljöövervakning ...................................................................................................................... 1 Näringsämnen ..................................................................................................................................... 1 Sedimentundersökning i sjöar ............................................................................................................. 3 Elfiske i Follbrinkströmmen och Nyfors ............................................................................................... 4 Miljömål ................................................................................................................................................... 5 Del I - Indikatorer ..................................................................................................................................... 6 Mål 1 - Minskad dagvattenbelastning ................................................................................................. 6 Mål 2 – Mindre spillvatten i dagvattennätet ....................................................................................... 8 Mål 3 – Antalet enskilda avlopp minskas .......................................................................................... 12 Mål 4 – Fler naturliga bäckar, åar och vatten .................................................................................... 13 Mål 5 – Fria vandringsvägar .............................................................................................................. 13 Mål 6 – Ökad andel skyddad natur .................................................................................................... 13 Del II – Tillstånd ..................................................................................................................................... 14 Mål 7 – Ytvatten följer miljökvalitetsnormer för ekologisk status .................................................... 14 Mål 8 – Ytvatten följer miljökvalitetsnormer för kemisk status ........................................................ 17 Mål 9 – Grundvatten följer miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status ........................ 17 Mål 10 – Badplatser med god vattenkvalitet .................................................................................... 18 Övriga åtgärder ...................................................................................................................................... 21 Förteckning av sjöar som följs upp årligen ............................................................................................ 21 Ordförklaringar ...................................................................................................................................... 22 1 2025 års miljöövervakning Tyresåns vattenvårdsförbunds uppdrag är att verka för god vattenvård inom Tyresåns avrinningsområde. Miljöövervakning är en central del av förbundets arbete, för att följa upp tillståndet i våra sjöar och vattendrag. Förutom förbundets miljöövervakning bedriver Länsstyrelsen, Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) och de enskilda medlemskommunerna övervakning i valda delar. Nedan beskrivs ett utdrag av resultaten från undersökningarna. Näringsämnen I Tyresåns utlopp provtas vattenkemi varje månad och kiselalger en gång per år sedan 1998. Årsmedelhalterna av totalfosfor visar att halterna inledningsvis minskat (Figur 1), men att denna minskning avstannat de senaste 15–20 åren. 2022–2024 minskar halterna till måttligt låga halter till följd av minskade halter i uppströms sjöar efter utförda åtgärder. Under 2025 har halterna dock börjat öka igen. Sjöarna i avrinningsområdet provtas för bland annat näringsämnen och siktdjup en gång per år i augusti av förbundet, genom den s.k. synoptiska provtagningen, genom kommunernas egna provtagningsprogram och genom SVOAs recipientkontroll. För de mest övergödda sjöarna har halterna av totalfosfor de senaste tre åren minskat (Figur 2). För Trehörningen-Sjödalen och Orlången har halterna minskat markant, även om halten för Trehörningen-Sjödalen fortfarande ligger på höga nivåer. Minskningen i Trehörningen-Sjödalen, Orlången, Magelungen och Drevviken är till följd av de senaste årens genomförda åtgärder med fosforfällningar, något som även syns i halterna i sjöarna i nedre delen av avrinningsområdet och i Tyresåns utlopp. Tillståndsklassningen för totalfosfor för samtliga sjöar visas i Figur 3. Extremt höga halter >96 µg /l Mycket höga halter 45–96 µg /l Höga halter 23–45 µg /l Måttligt höga halter 12–23 µg /l Låga halter <12 µg /l För halterna av totalfosfor görs en bedömning enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder och visas i ovanstående tabell. Färgkoderna i graferna nedan motsvarar klassningen enligt tabellen. Figur 1. Medelhalter av totalfosfor i Tyresåns utlopp. Figur 2. Treårsmedelvärden för totalfosfor i utvalda sjöar. 2 Figur 3. Tillstånd av totalfosfor baserat på treårsmedelvärde av fosfor för åren 2023–2025. 3 Sedimentundersökning i sjöar1 Sjösediment provtogs under hösten 2025 med en så kallad Ekmanhämtare (se bild till höger). Sedimentprover (ytsediment från 0-2 cm) analyserades för ett antal förorenade ämnen, såsom tungmetaller och organiska miljögifter. Till skillnad från analys av vattenprover som återspeglar föroreningar som nyligen belastat sjön, visar analyser i ytsediment föroreningspåverkan från hela av- rinningsområdet som ackumulerats över en längre tid i sjön, generellt över 10 år men det kan variera beroende på t.ex. hur snabbt partiklar sedimenterar i sjön. Vid bedömning av analysresultaten överskreds bedömningsgrunderna och/eller gränsvärdet för kemisk status av ett eller flera ämnen i: • Kvarnsjön-Gladö Gränsvärdet för tributyltenn (TBT) gällande kemisk ytvattenstatus överskreds i Kvarnsjö- Gladö, • Magelungen I Magelungen M2 överskreds bedömningsgrunden för det särskilt förorenande ämnet koppar och i M2-M5 överskreds gränsvärdet för tributyltenn gällande kemisk ytvatten-status, • Drevviken (D3-D5) Gränsvärdet för tributyltenn gällande kemisk ytvattenstatus överskreds i Drevviken (D3-D5), • Långsjön Gränsvärdet för tributyltenn gällande kemisk ytvattenstatus överskreds i Långsjön. De provpunkter där resultaten överskred bedömningsgrund och/eller gränsvärde har rödmarke- rats i Figur 4. 1 Utdrag ur SGS rapport ” Sedimentundersökningar i sjöar inom Tyresåns avrinningsområde år 2025” Ytsedimentprovtagning med Ekmanhämtare (SGS, 2025) Figur 4. Provpunkterna inom ytsedimentundersökningen (0-2 cm) i sjöar inom Tyresåns avrinningsområde som utfördes hösten 2025. Röda markeringar visar på analysresultat som överskrider gällande gränsvärde och/eller bedömningsgrunder enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2019:25. Gröna markeringar under- skrider föreskriftens gränsvärden och bedömningsgrunder. (figur 1 i SGS rapport). 4 Elfiske i Follbrinkströmmen och Nyfors I Tyresåns utlopp har en undersökning av fiskbeståndet gjorts med elfiske på fyra lokaler, tre i Follbrinkströmmen och en i Nyfors. I Follbrinkströmmen fångades abborre, gädda, sutare, mört och öring, och i Nyfors fångades abborre, mört, lake och benlöja. Vid en av lokalerna i Follbrinksströmmen där elfiske utförts sen 1995 finns en minskande trend i antalet fångade fiskar sen starten, med historiskt låga antal i årets fiske. Undersökningarna finns att läsa i sin helhet på förbundets miljödataportal på hemsidan www.tyresan.se. Fiskar fångade vid Follbrinkströmmen (Naturvatten AB, 2025) 5 Miljömål Tyresåns vattenvårdsförbund har antagit tio miljöanknutna mål som dels handlar om påverkan och åtgärdsarbete, dels om det aktuella tillståndet i sjöar, vattendrag och grundvatten. Miljömålen följs upp årligen för att säkerställa att utvecklingen går åt rätt håll. Vattenmiljön i Tyresåns avrinningsområde påverkas av många faktorer. Hårdgjorda ytor och exploateringar medför exempelvis ökad belastning av näringsämnen och miljögifter. Spillvattennätet kan brädda i sjöar och vattendrag vid tekniskt fel eller hög belastning. Fysisk påverkan i form av strandexploatering, rätningar av vattendrag, vandringshinder och regleringspåverkan har en negativ inverkan på den biologiska mångfalden. I Norra Östersjöns vattendistrikt är övergödningen det mest prioriterade miljöproblemet med avseende på antalet påverkade vattenförekomster2. Dagvatten, bräddat och felanslutet spillvatten, intern belastning och enskilda avlopp är de största övergödningskällorna i Tyresån. Förbundets tio miljömål följs upp med hjälp av tolv indikatorer. Under 2023 gjorde förbundets arbetsgrupp en översyn av målen och indikatorerna. Mål 4 Fler naturliga bäckar och åar, inkluderar nu även vatten för att följa upp återställda våtmarker och småvatten, som har positiv inverkan på den biologiska mångfalden, minskning av näringsämnen och som skydd mot översvämningar. Vissa indikatorer följs upp mer sällan, då vissa av åtgärderna tar längre tid att genomföra eller då effekten av åtgärderna kommer över längre tid. I år följs följande mål/indikatorer inte upp; mål 4–6, mål 7 (Ytvatten följer miljökvalitets-normer för ekologisk status – Beslutade miljökvalitetsnormer nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god ekologisk status) samt mål 8 och 9 (Ytvatten följer miljökvalitets-normer för kemisk status och Grundvatten följer miljökvalitets-normer för kemisk och kvantitativ status), då Vattenmyndigheternas statusklassning uppdateras var sjätte år och nästa gång 2027 (2026 års uppföljning). Dessa indikatorer kommer därför att följas upp var sjätte år. Mål 4 Fler naturliga bäckar och åar, 5 Fria vandringsvägar och 6 Ökad andel skyddad natur följs upp nästa gång år 2026. Indikatorernas utfall visar på vilken riktning utvecklingen och åtgärdstakten går. De klassificeras enligt tre bedömningar: Positiv riktning Neutral riktning Negativ riktning Tyresåns avrinningsområde är ett tätbefolkat område som ständigt växer, vilket också medför höga krav på god samhällsplanering och bred samverkan för att värna om vårt gemensamma vatten. Resultatet för miljöuppföljningen 2025 visar på tre indikatorer med positivt utfall, två indikatorer med neutralt utfall och en indikator med negativt utfall. Trots att utvecklingen på sina håll går i rätt riktning visar uppföljningen att det krävs omfattande arbete och en ökad åtgärdstakt för att uppnå vattendirektivets krav på god vattenkvalitet. För att förbundet ska kunna nå dess tio miljömål och säkerställa friska sjöar och vattendrag för kommunernas medborgare krävs att kommunerna prioriterar vattenvårdande åtgärder och tryggar tillräckliga resurser för detta. 2 Förvaltningsplan för vatten 2022–2027 Norra Östersjöns vattendistrikt – Vattenmyndigheten Norra Östersjön 6 Del I - Indikatorer Mål 1 - Minskad dagvattenbelastning Indikator Utfall Förorenade dagvattenutsläpp till sjöar och vattendrag begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs Under 2025 har tre åtgärder genomförts, en påbörjats och tolv utredningar, varav fem startats föregående år, enligt medlemskommunernas återrapportering (Tabell 1). För 2025 bedöms utfallet för den här indikatorn som positiv. Tabell 1. Genomförda och påbörjade åtgärder samt utredningar under 2025. Åtgärd Typ av åtgärd Tillrinnings- område Utförare (kommun) Mer info förväntad effekt, åtgärdsstatus, etc. Sedimenttömning kolardammarna Genomförd åtgärd Fnyskbäcken/Albysjön Tyresö kommun Reningseffekt förväntas återställas. Åtgärden är nu färdigställd. Södra Wättinge dammen färdigställd. Genomförd åtgärd Albysjön och TyresöFlaten Tyresö kommun Södra Wättinge dammen är nu färdigställd. I och med detta har delar av avrinningsområdet som tidigare belastade Kolardammarna och därefter Albysjön kopplats om. Vattnet från det omkopplade delavrinningsområdet leds nu genom ett reningssteg i den nya dagvattendammen och därefter via Prästängsdammarna ned till TyresöFlaten. Utvidgning av Kräppla dammarna Genomförd åtgärd Magelungen SVOA Finns med i LÅP Magelungen-Forsån. Beräknas avskilja 47 kg fosfor/år Jutskåran dagvattendamm Påbörjad åtgärd Drevviken Haninge kommun Reningseffekt 15-25 kg fosfor. Finns med i LÅP Drevviken men i en annan utformning. PFAS- och tungmetall- undersökning i dagvatten i Tyresö kommuns dagvattendammar, Hanvikensvikens strand och Fnysbäcken. Utredning Drevviken, Långsjön, TyresöFlaten och Albysjön Tyresö kommun Syftet med undersökningen var ge en tydligare bild av hur PFAS och metaller fördelar sig i dagvattnet under stabila förhållanden." Kontakt med brandförsvaret gällande möjliga PFAS -punktkällor inom avrinningsområdet i form av exempelvis platser där bränder har släckts samt vilket typ av släckningsmedel som använts. Utredning Tyresån inom Tyresö kommun Tyresö kommun Finns i LÅP Reningsåtgärder i Hanvikensviken Utredning Drevviken Tyresö kommun Utredning har lämnats vidare till projekteringsenheten. Tidplan är ej fastställd. 7 Åtgärd Typ av åtgärd Tillrinnings- område Utförare (kommun) Mer info förväntad effekt, åtgärdsstatus, etc. Fårdala dammar Utredning Albysjön Tyresö kommun Systemhandling för nya dagvattendammar har tagits fram. Fortsatt utredning från förra året. Underjordiskt magasin Gladö Industriområde Utredning Orlången SVOA Föreläggande Huddinge Kommun. Beräknas avskilja 4,9 kg fosfor/år. Utredning pågår fortfarande, ny plats behöver utredas Ombyggnad magasin Sommarnatten Utredning Drevviken SVOA Befintlig anläggning, utreds hur/om rening kan förbättras. Utredning pågår fortfarande. Ombyggnad magasin Skrubba industriområde Utredning Drevviken SVOA Finns med i LÅP Drevviken. Beräknas avskilja 3-6 kg fosfor / år. Utredning pågår fortfarande. Försedimentering innan skärmbassäng Magelungen Utredning Magelungen SVOA Beräknas avskilja 2kg fosfor / år enligt första rapport. Utredning pågår fortfarande Dagvattenreningsanläggning Trehörningen Utredning Trehörningen SVOA Beräknas avskilja 170 kg fosfor / år enligt senaste rapport och utformning. Dagvattenreningsanläggning Solfagradiket Utredning Trehörningen SVOA Utredning påbörjad. Avskiljande förmåga ej kvantifierad än. Dagvattenreningsanläggning Torpstugevägen Utredning Drevviken SVOA Beräknas avskilja 9 kg fosfor/år. Utredning pågår men verkar svårt att få till. Dagvattenreningsanläggning Kastellet Utredning Drevviken SVOA Utredning pågår men verkar svårt att få till åtgärd. Avskiljande förmåga ej kvantifierad än. Underhåll i enlighet med egenkontrollprogram med länsbyte, klippning mm i dagvattendammarna. Övrigt Tyresån inom Tyresö kommun Tyresö kommun 8 Mål 2 – Mindre spillvatten i dagvattennätet Indikator Utfall Utsläpp av spillvatten som beror på bräddningar, felanslutningar och läckande ledningar begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs Förbundet följer årligen upp utsläpp av spillvatten på grund av bräddar till recipienterna. De bräddade volymerna som följs upp är baserade på: 1) beräkningsmodeller för kraftiga regn – vid höga regnmängder hinner ledningsnätet inte ta emot allt spillvatten och en brädd sker till närmsta recipient. Spillvattnet är i det fallet utspätt med regnvatten och innehåller relativt mindre kväve och fosfor per enhet i förhållande till 2) enskilda incidenter på grund av tekniska fel som elavbrott och igensatta pumpar. Dessa bräddar innehåller mer koncentrerat spillvatten. Sett till tidigare år har inte alltid bräddad volym p.g.a. tekniska fel kunnat redovisas från Stockholm Vatten och Avfalls (SVOA) ledningsnät, vilket då medför att de faktiska volymerna bakåt i tiden sannolikt är högre än vad som visas i Figur 5. Hittills har rapportering skett av totalvolym av bräddar. Då den totala volymen som innehåller spillvatten utspätt med regnvatten inte har samma belastning av föroreningar är det relevant att också följa upp volymen av enbart spillvatten. Från och med 2023 har därför rapportering skett för både totalvolym och spillvattenvolym. För 2025 har det totalt bräddat 1528 m3 till recipienterna, varav 1030 m3 spillvatten som motsvarar ca 70% av totalvolymen (Figur 5). Detta är en minskning i totalvolym och spillvattenvolym från föregående år (4413 och 3690 m3). I år har det även rapporterats brädd till Tyresöflaten. Likt förra året har merparten av bräddarna till Drevviken varit från Haninge kommun. Utöver modellerade bräddningar på ledningsnätet har även flertalet bräddtillfällen registrerats från SVOA:s (Stockholm och Huddinge) avloppspumpstationer under 2025. Dock finns inga volymer utan endast bräddad tid och orsaken till dessa bräddningar är ofta nederbörd. Den totala bräddade volymen är därför möjligtvis något större än redovisat nedan. I Tabell 2 listas även andra åtgärder för att minska påverkan av spillvatten i dagvattennätet, exempelvis identifierade och åtgärdade felanslutningar som har en stor inverkan på vattenkvaliteten. För 2025 bedöms utfallet för den här indikatorn som positiv. Bräddvolymerna har minskat de senaste åren, dock har volymerna de senaste åren (2021 och 2023) varit historiskt höga. Antalet åtgärdade felanslutningar är i år positivt, särskilt om man ser till de uppskattade mängderna fosfor som felanslutningarna bidragit med till recipienten (Tabell 2). 9 Figur 5. Bräddad mängd 2025 (m3) fördelat på recipient. Notera att bräddad volym till Orlången visas fr.o.m. 2018 och Tyresöflaten sen 2025, dessa finns inte representerat åren före. Tabell 2. Andra åtgärder som bidrar till minskad negativ påverkan. Åtgärd Typ av åtgärd Tillrinnings- område Utförare (kommun) Mer info förväntad effekt, åtgärdsstatus, etc. Åtgärdade felanslutningar 7st Genomförd åtgärd Drevviken Fastighetsägaren/ Haninge kommun Anmoda omkoppling Åtgärdat felkoppling från spill till dagvatten. Genomförd åtgärd Drevviken Tyresö kommun En fastighet på Sofiebergsvägen har under ca 5 års tid haft spillvattnet felaktigt inkopplat 95 1950 809 1143 1301 13027 12037 4503 324 2087 2578 1412 49374 2181 22447 8055 44133690 15281030 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000m3 Totalvolym 2009-2022 Trehörningen Orlången Magelungen Drevviken TyresöFlaten Albysjön 10 Åtgärd Typ av åtgärd Tillrinnings- område Utförare (kommun) Mer info förväntad effekt, åtgärdsstatus, etc. på dagvattenledning. Felkopplingen upptäcktes och åtgärdades 2025. Två åtgärdade felanslutningar Genomförd åtgärd Magelungen SVOA Beräknat till 65,9 kg fosfor per år. En åtgärdad felanslutning Genomförd åtgärd Orlången (Flemingsbergsviken) SVOA Beräknat till 1,1 kg fosfor per år. En åtgärdad felanslutning och ett överläckage Genomförd åtgärd Trehörningen- Sjödalen SVOA Beräknat till 2,7 kg fosfor per år. Identifierad felkoppling ej åtgärdad 1 st. Påbörjad åtgärd Drevviken Haninge kommun Relining av spillvattenledningar i Fornuddsparken. Påbörjad åtgärd Drevviken Tyresö kommun Uppstart relining Fornuddsparken (majoriteten av arbetet under 2026), minskar risk för bräddning till Drevviken. Trädgårdsvägen - Åtgärd av inläckage i spillvattenledning. Påbörjad åtgärd Drevviken Tyresö kommun Ett inläckage i spillvattenledning har konstaterats vid snöupplag - hundrastgård Trädgårdsvägen. Detta medför viss ökad risk för bräddning. Åtgärdas under 2026. Föreläggande om att åtgärda felkoppling - två privata fastigheter. Tillsynsåtgärd Drevviken Tyresö kommun Två fastigheter har haft dagvatten kopplat på spillvattenledning. Fastigheterna har fått föreläggande om att koppla rätt. Felanslutningarna medför en liten ökning i risk för bräddning. Utredning av tillskottsvatten i syfte att minska bräddad volym Utredning Drevviken Haninge kommun Samarbete mellan utredningsenheten och rörnätsenheten på kommunen. Utredning Stadsparken felkopplat Utredning Albysjön Tyresö kommun I stadsparken finns felkoppling som ger viss ökad risk för 11 Åtgärd Typ av åtgärd Tillrinnings- område Utförare (kommun) Mer info förväntad effekt, åtgärdsstatus, etc. dagvatten till spillvatten bräddning Bollmora pst - Fnyskdiket. Utredning slutförs i år och kommer därefter åtgärdas. Utredning av ledningsnät - Krusboda, Farmarstigen, Fårdala och Wättingestråket. Utredning Albysjön och TyresöFlaten Tyresö kommun Ledningsnätet i Krusboda, Fårdala, Farmarstigen och Wättingestråket har utretts. Totalt har ca 29 000 m spillvattenledning filmats varav ca 28 000 m berör Tyresån. Majoriteten av utredda ledningar ser bra ut med hänsyn till recipient. Även 4 km dagvattenledning har filmats. Relining av spillvattenledning Utredning Albysjön Tyresö kommun Spillvattenledning Wättingestråket har kraftigt försämrad funktion - dagvatten läcker in - ska relinas under 2026. 12 Mål 3 – Antalet enskilda avlopp minskas Indikator Utfall Påverkan från enskilda avlopp minskar så att miljökvalitetsnormerna följs Antalet enskilda avlopp har minskat med 116 stycken under 2025 (Tabell 3 och Figur 6). Majoriteten av dessa var belägna i Huddinge kommun. 2024 gjordes en översyn över det totala antalet enskilda avlopp som finns kvar, där de enskilda kommunerna rapporterat in totalt ca 2540 st. Det totala antalet enskilda avlopp fortsätter att minska och utfallet för indikatorn bedöms som positivt. Tabell 3. Enskilda avlopp som anslutits till det kommunala avloppsnätet under 2025. Antal anslutningar Område Recipient Utförare (kommun) 72 Vidja, Högmora, Gladö Kvarn Kvarnsjön-Gladö, Orlången, Magelungen Huddinge, SVOA 22 Hermanstorp Drevviken Haninge kommun 20 Raksta Albysjön Tyresö kommun 1 Nyfors TyresöFlaten Tyresö kommun 1 Fornudden Drevviken Tyresö kommun Figur 6. Enskilda avlopp i Tyresån. 380 130 110 75 207 115 176 205 51 111 170 195 116 2600 2470 2360 2285 2078 1963 1787 1582 1531 1420 1250 2540 2424 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Antal anslutna Kvar att ansluta (ungefär) 13 Mål 4 – Fler naturliga bäckar, åar och vatten Indikator Utfall Andelen restaurerad vattendragssträcka och våtmarker ökar i syfte att nå miljökvalitetsnormerna Följs upp 2026 Mål 5 – Fria vandringsvägar Indikator Utfall Förekomst av vandringshinder minskar så att miljökvalitetsnormerna följs Följs upp 2026 Mål 6 – Ökad andel skyddad natur Indikator Utfall Arealen skyddad natur ökar med syfte att värna om och utveckla naturen med särskilt fokus på förmågan att ta hand om vattnet i landskapet, livsmiljöerna för den biologiska mångfalden, värden för rekreation, kulturmiljö och friluftsliv Följs upp 2026 14 Del II – Tillstånd Mål 7 – Ytvatten följer miljökvalitetsnormer för ekologisk status Indikator Utfall Indikator 1: Beslutade miljökvalitetsnormer nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god ekologisk status Följs upp 2027 Indikator 2: Antal näringsfattiga sjöar som har lägre eller samma näringshalt jämfört med målvärdet 2000–2009 Indikator 3: Antal näringsrika sjöar som har lägre eller samma näringshalt jämfört med målvärdet 2000–2009 Indikator 1 Denna indikator följs upp 2027, i linje med Vattenmyndigheternas tidplan för ny statusklassning. Indikator 2 Indikatorn för näringsfattiga sjöar utgår från rullande treårsmedelvärden av totalfosfor i ytvattnet. Mätvärden kommer ifrån den årliga synoptiska augustiprovtagningen, SVOA:s recipientkontroll samt Huddinge kommuns mätningar av vattenkemi i vissa sjöar. Indikatorn utvärderas efter hur många sjöar som når målvärdet3. För 2025 når 6 av 15 sjöar målvärdet, två mindre än föregående år (Figur 7). Gömmaren och Ådran har lägst treårsmedel för 2025 med ett värde på 11,7 respektive 12,4 µg/l. Över tid har näringshalterna för samtliga näringsfattiga sjöar legat på en hyfsat stabil nivå (Figur 8). Det är trots det viktigt att alltjämt följa utvecklingen för de enskilda sjöarna för att upptäcka upp- eller nedåtgående trend. Över tid är trenden för måluppfyllnad för nuvarande negativ (Figur 7), då antalet sjöar som har samma eller lägre näringshalt som målvärdet minskar. Utfallet för den här indikatorn bedöms som negativ. I arbetsgruppens översyn av miljömålen och indikatorerna har det resonerats om vattenförvaltningens s.k. referensvärden är mer relevanta att använda som målvärde för sjöarna. Referensvärden finns framtagna för flertalet parametrar, ex. totalfosfor, och motsvarar kortfattat ett tillstånd som innebär att sjön inte skulle vara påverkad negativt av människan, och uppfyller tillståndet god ekologisk status. Nuvarande målvärde som baseras på medelvärde av mätningar från 2000–2009 motsvarar nödvändigtvis inte en vattenkvalitet i sjön som är god. Referensvärden för totalfosfor finns framtagna för nästan samtliga sjöar i VISS4, men kan också räknas fram om man har mätt ett visst antal parametrar, genom ett verktyg som SLU tagit fram. 2025 har endast 1 sjö samma eller lägre halt totalfosfor som det beräknade referensvärdet (Trehörningen-Hanveden). Det har dock inte varit möjligt att beräkna ett referensvärde för samtliga sjöar då beräkningsverktyget ändrats 2025. 3 Medelvärde från mätningar 2000–2009 4 https://viss.lansstyrelsen.se/ 15 Figur 7. Måluppfyllnad över tid för näringsfattiga sjöar. Figur 8. Utveckling av alla näringsfattiga sjöars treårsmedelvärde. 12 10 10 8 10 9 9 8 8 10 7 6 8 6 80% 67% 63% 50% 63% 56% 56% 53% 53% 67% 47% 40% 53% 40% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0 5 10 15Antal sjöar Antal näringsfattiga sjöar som har lägre eller samma näringshalt jämfört med målvärdet Måluppfyllnad % Linjär (Måluppfyllnad %) 14 15 15 15 15 15 16 16 16 16 17 18 17 18 0 20 40 60 80 100 120 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Tot-P ug/l Rullande treårsmedelvärden Näringsfattiga sjöars utveckling över tid Alla medel 16 Indikator 3 Även indikatorn om näringsrika sjöar utgår från rullande treårsmedelvärden av fosfor i ytvattnet. Mätvärden kommer ifrån den årliga synoptiska augustiprovtagningen, SVOA:s recipientkontroll samt Huddinge kommuns mätningar av vattenkemi i vissa sjöar. För 2025 når 10 av 12 sjöar målvärdet (Figur 9) jämfört med 11 sjöar 2024. Jämfört med de s.k. referensvärdena för totalfosfor (se information under Indikator 2) har en sjö samma eller lägre halt av totalfosfor som referensvärdet (Hacksjön). Trehörningen-Sjödalen visar högst treårsmedel med ett värde på 42,8 µg/l. Årshalten har sjunkit från 2020 till följd av fosforfällningen som utfördes samma år, och uppmättes i år till 44,1 µg/l. Över tid ser näringshalterna för samtliga näringsrika sjöar ut att öka något fram till 2018 för att minska från år 2020 fram till 2024 (Figur 10). I år har halten dock ökat igen. För avrinningsområdets mest påverkade ytvatten är det fortsatt viktigt att noggrant följa utvecklingen för de enskilda sjöarna, dels för att upptäcka upp- eller nedåtgående trender men också för att utvärdera effekten av genomförda åtgärder. Detta gäller särskilt för de sjöar där en aluminiumfällning utförts. Utfallet för den här indikatorn bedöms som neutral. Figur 9. Måluppfyllnad över tid för näringsrika sjöar. 7 6 7 5 7 5 6 6 7 5 7 10 11 10 54% 46% 54% 42% 54% 42% 50% 50% 58% 42% 58% 83% 92% 77% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0 2 4 6 8 10 12Antal sjöar Antal näringsrika sjöar som har lägre eller samma näringshalt jämfört med målvärdet Måluppfyllnad % Linjär (Måluppfyllnad %) 17 Figur 10. Utveckling av alla näringsrika sjöars treårsmedelvärde. Mål 8 – Ytvatten följer miljökvalitetsnormer för kemisk status Indikator Utfall Beslutade miljökvalitetsnormer nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god kemisk status Följs upp 2026 Mål 9 – Grundvatten följer miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status Indikator Utfall Beslutade miljökvalitetsnormer nås/bibehålls i grundvatten Följs upp 2026 41 41 41 41 40 43 46 46 42 39 35 32 29 30 0 20 40 60 80 100 120 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Tot-P ug/l Rullande treårsmedelvärden Näringsrika sjöars utveckling över tid Alla medel 18 Mål 10 – Badplatser med god vattenkvalitet Indikator Utfall De badplatser där kommunerna tar prov av badvattenkvalitet har godkända prov under säsongen Förbundet följer upp badvattenkvalitet vid ca 30 badplatser där kommunerna regelbundet tar prover (Figur 12). Provtagningsresultaten publiceras på Havs- och vattenmyndighetens webb ”Badplatsen” 5. Av dessa 30 är tio stycken s.k. EU-bad där det ställs högre krav på provtagningsfrekvens och uppföljning av badvattenkvaliteten. För övriga bad, beslutar kommunerna provtagningsfrekvensen på egen hand. Badvattenkvalitet kan klassificeras som utmärkt, bra, tillfredsställande eller dåligt. Denna klassning bygger på provtagningsresultat fyra år bakåt i tiden. De uppdaterade klassningarna meddelas på ”Badplatsen” innan badsäsongen börjar6, men är inte tillgängliga då denna uppföljning tas fram. Nedan visas därför resultaten från individuella provtagningar som klassats som tjänliga, tjänliga med anmärkning eller otjänliga med avseende på bakteriehalter. För 2025 visade 57% av badplatserna tjänligt resultat utan anmärkning med avseende på bakteriehalter vid de tillfällen som vattenprov togs (Figur 11). Totalt 13 bad visade anmärkning för tarmbakterier enligt Tabell 4, flertalet hade dock anmärkning endast en eller ett fåtal gånger. Det bör påpekas att Farsta strandbad i Magelungen samt Sköndalsbadet vid Drevviken visar anmärkning för tarmbakterier vid något provtillfällle nästan varje badsäsong, vilket indikerar att det kan förekomma läckage eller felanslutningar från spilledningsnätet i anslutning till badplatsen. Antalet badplatser utan anmärkning har minskat de senate åren, med en svag nedåtgående trend. Antal provtagningar varierar från år till år på badplatserna vilket gör att trenden är osäker, därav bedöms indikatorns utfall därför som neutral. Figur 11. Antal provtagna badplatser, badplatser utan anmärkning samt procentuell måluppfyllnad för varje år mellan 2005–2025. Källa: Badplatsen, Havs och vattenmyndigheten (https://www.havochvatten.se/badplatser-och- badvatten.html) 5 https://badplatsen.havochvatten.se/badplatsen/karta/ 6 https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/badvatten/fragor-och-svar-om-badvatten.html 19 Tabell 4. Provresultat för 2025 från samtliga badplatser. Källa: Badplatsen, Havs och vattenmyndigheten (https://www.havochvatten.se/badplatser-och-badvatten.html) 20 Figur 12. Kommunala badplatser och EU-bad i Tyresåns avrinningsområde. 21 Övriga åtgärder Dessa åtgärder som kommunerna har rapporterat in (Tabell 5) faller något utanför uppföljningen av beslutade miljömål och indikatorer som följs upp i år, men har positiv inverkan på Tyresåns vatten. Tabell 5. Övriga åtgärder. Åtgärd Recipient Utförare (kommun) Mer info Förväntad effekt, åtgärdsstatus, etc. Skräpnätstest Fnyskbäcken Fnyskbäcken/Albysjön Tyresö kommun Kommunen testade att sätta ett skräpnät för att fånga upp skräp från ett av de största tekniska avrinningsområdena i Tyresö. Förteckning av sjöar som följs upp årligen Näringsrika Näringsfattiga TREHÖRNINGEN-SJÖDALEN GÖMMAREN MÖRTSJÖN KVARNSJÖN-GLADÖ HACKSJÖN FLATEN KÄRRSJÖN TREHÖRNINGEN-HANVEDEN ORLÅNGEN RUDTRÄSKET ÅGESTASJÖN ÅDRAN MAGELUNGEN KVARNSJÖN-LISSMA DREVVIKEN NEDRE RUDAN LÅNGSJÖN ÖVRE RUDAN TYRESÖ-FLATEN BYLSJÖN ALBYSJÖN SVARTSJÖN FATBUREN RAMSJÖN LYCKSJÖN BARNSJÖN GRÄNDALSSJÖN 22 Ordförklaringar Miljökvalitetsnormer (MKN) En miljökvalitetsnorm är ett kvalitetskrav som tar sikte på tillståndet i miljön. Varje vattenfö rekomst får en miljökvalitetsnorm som anger vilken status den ska ha vid en viss tidpunkt. Om en miljökvalitetsnorm inte följs eller riskerar att inte följas behövs en samlad bild för att kunna avgöra vilka källorna till påverkan är och hur påverkan från dessa kan minskas. Miljökvalitetsnormerna ska normalt vara uppnådda år 2027. I många fall har vattenförekomsterna av olika skäl fått tidsundantag till år 2033. Ekologisk, kemisk och kvantitativ status Målet med Vattendirektivet är att alla ytvatten i EU-länderna skall ha åtminstone god ekologisk status och god kemisk status och att alla grundvatten skall ha god kemisk status och god kvantitativ status. God ekologisk status innebär att ytvattnets växt- och djurliv, vattnets vägar och flöden, vattenkemi och struktur på bottnar och stränder ska vara nära naturliga förhållanden. De tre kvalitetskategori erna sämre än god status är måttlig, otillfredsställande eller, som sämst, dålig status. Kategorin över god status är hög status. God kemisk status innebär att en vattenförekomst inte får ha högre halter av förorenande ämnen än vad som gäller enligt Vattendirektivets gränsvärden. Kemisk status klassas till god eller uppnår ej god. För att uppnå god kvantitativ status för grundvatten får man, enligt Vattendirektivet, inte långsiktigt ta ut mer vatten ur en grundvattenförekomst än vad som kan kompenseras genom nybildning av vatten. Dagvatten Nederbördsvatten som ytligt avrinner från gårdar, tomter, gator, vägar och taktäckta ytor. Beroende på källa kan det innehålla olika höga mängder av näringsämnen och miljöskadliga ämnen. Spillvatten Vatten som transporteras i ledning för att renas i reningsverk. Vattnet kommer från toalett, bad, disk, tvätt, industriverksamhet och lakvatten från deponi. Från Tyresåns tillrinningsområde går allt spillvatten till Henriksdals reningsverk. Spillvattnet kan blandas med dagvatten, se Bräddning och Felanslutningar. Bräddning Mer eller mindre utspätt avloppsvatten från ett överbelastat ledningsnät som avleds direkt ti ll sjö eller vattendrag. Bräddningar kan ske vid strömavbrott, så kallad nödbrädd, eller mer eller mindre regelmässigt vid stora flöden. Felanslutningar I det här fallet avses spillvatten som kopplats på dagvattennätet, antingen av historiska orsaker e ller av misstag. Det gör att föroreningar från spillvattnet leds tillsammans med dagvattnet till en sjö eller ett vattendrag. Enskilt avlopp Avloppsanläggning för fastighet utan anslutning till kommunalt reningsverk. Norra Östersjöns vattendistrikt Sverige är indelat i fem vattendistrikt och en länsstyrelse i varje område är utsedd till vattenmyndighet. Tyresån är ett av flera huvudavrinningsområden i Norra östersjöns distrikt. --- [11 2026-20572 Bilaga 4 Svealandskusten 2026.pdf] 1 Årsrapport 2011 • SVEALANDS KUSTVATTENVÅRDSFÖRBUND Svealandskusten Gäddans återkomst? Miljötillståndet längs kusten Främmande musslor Trosa – skärgårdskommun med vattenfokus 2026 2 SVEALANDS KUSTVATTENVÅRDSFÖRBUND • Årsrapport 2011 Svealandskusten 2026 ges ut av Svealands kust- vattenvårdsförbund, en ideell medlemsstyrd förening som arbetar för renare vatten längs Svealands kust. Årsrapporten produceras av förbundets miljöanalys- funktion vid Stockholms universitet. Produktion och redaktion: Jakob Walve och Caroline Raymond, Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet, samt Maria Lewander/Grön idé. Beställ rapporten: Svealands kustvattenvårdsförbund Kvarngatan 2 118 47 Stockholm skvvf.se Grafisk form och original: Maria Lewander/Grön idé Omslagsfoto: John Nilsson/Shutterstock (Jutholmen). Tryck: Lenanders grafiska, april 2026. Tryckt i 2300 exemplar på FSC-märkt papper. ISSN 2000-9240 ISBN 978-91-987871-4-6 INNEHÅLL 2 14 18 Förord: Nya krafter och ljusning för gäddan …………………………………………………………………… 1 Tillståndet i kustvattnet – resultat från förbundets mätprogram …………………………… 2 Är gäddan tillbaka? ………………………………………………………………… 14 Medlemspresentation: Trosa kommun – liten men med stort engagemang ………………………………… 18 Nya musselarter hittas på fler platser ……………………………20 Fart på åtgärderna! Möt Anna Ehn ………………………………… 23 Notiser ……………………………………………………………………………………… 24 Så påverkas kusten av Östersjön ………………………………………28 Samordnad recipientkontroll – stort mervärde för medlemmar …………………………………… 31 Resultat från karteringar, tabell ……………………………………… 34 Provtagningsprogram och karta ………………………………………… 36 1 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 Det känns både roligt och inspirerande att åter vara ordförande och få arbeta med de viktiga och angelägna vattenfrågorna. Som boende i skärgården engagerar också kustvattenvårdsförbundets arbete mig lite extra. Under hösten 2025 har vi anställt en åtgärdssamordnare, Anna Ehn, som jag vill hälsa varmt välkommen till förbundet och arbetet i nära samverkan med våra medlem- mar. I årets rapport presenterar Anna sig och sitt arbete lite närmare. Förbundet har även flyttat sitt kansli, som fortfarande är centralt beläget i Stockholm. Trots perioder av ostadigt väder kunde förbundets vattenprovtagningar 2025 ge- nomföras enligt plan under två sommarveckor i juli och augusti. Det blåsiga vädret ser intres- sant nog ut att ha bidragit till att ytvattnet var kallare än normalt, men att det var varmare än normalt på större djup. Förbundets mätningar har som vanligt samordnats med ett antal kontrollprogram på uppdrag av flera medlemmar. I årets rapport presenteras dessutom lovande nyheter för gäddan , som i provfisken 2025 fångats i större antal än tidigare. Ett par nya musslor sprider sig också enligt de rapporter som kommer in. Vi får hoppas att det inte blir någon skadlig invasiv utveckling av dessa arter. Under 2026 ser förbundet bland annat fram emot nya bra möten med styrelse, beredningsgrupp och kontaktombud – inte minst Svealandskustdagen den 1 juni i T rosa, där rapportresultaten också presenteras närmare. Trevlig läsning! KJELL JANSSON Förbundsordförande Foto: Peder W ennlund Nya krafter och ljusning för gäddan Kjell Jansson bor i skärgården på Blidö. Femte generationens skärgårdsbo, tidigare företagare i byggbran- schen och kommunalråd. Numera riksdagsledamot. Har skärgård och golf som fritidsintressen. 2 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund Tillståndet i kustvattnet – resultat från förbundets mätprogram Sommaren 2025 slogs en rad rekord, med ovanligt varmt vatten på stora djup, dåliga syreförhållan- den i de allra djupaste fjärdarna och ovanligt höga halter närsalter i ytvattnet. Under högsommaren blev det en kraftig algblomning. Glädjande nog verkar påverkan från lokala utsläpp av närings- ämnen vara oförändrade eller rentav minskande. F örsommaren 2025 upplevde nog många som ovanligt kylig. Men luftmedeltemperaturen var faktiskt normal under maj och juni. Det förekom dock inte någon period med lite varmare väder, vilket är ovanligt. Därefter följde kyligare väder än nor - malt i första halvan av juli. I mitten av juli kom dock som- marvärmen, med soligt och lugnt väder. Det avbröts sen plötsligt av det polska ovädret Karl-Heinz som drog in från öster den 29 juli med starka vindar och mycket nederbörd. Vid mätbojen i öppet hav öster om Huvudskär förekom vågor på tre meter som slog in mot kusten. En vecka senare var det dags för den brittiska stormen Floris med starka sydvästliga vindar, med våghöjder på 2,5 meter vid samma mätboj. Den kyliga och blåsiga inledningen på sommaren var troligen orsaken både till att ytvattnet var rätt kallt med- an vattnet på större djup var ovanligt varmt i juli, jämfört med vad det brukar vara. Kyligt ytvatten är gynnsamt för omblandning då densitetsskillnaden mot det ännu kallare djupvattnet blir mindre. Vid blåsiga förhållanden kan vär - me då faktiskt föras ner på större djup än vanligt. I augusti hade djupvattenströmmar fört in saltare och kallare vat- ten på många håll (se figur sidan 4). T roligen drevs dessa strömmar bland annat av stormen Floris. I mer skyddade ✒ Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Söderarms skärgård Norrtäljeviken Skarpöfjärden Möja Söderfjärd Nämdöfjärden Mysingen Kalvfjärden Trälhavet Saxarfjärden Temperatur (°C) juli 2025 Foto: Maria Lewander/Grön idé TEMPERATUR SVEALANDSKUSTEN W Vid provtagningen i juli var temperaturen fortfarande ganska låg i ytvattnet i yttre delarna av kusten, men hög- trycket värmde snabbt på de inre mer skyddade delarna. I innerskärgården närmare Stockholm var kontrasterna stora mellan olika fjärdar och vikar, vilket inte är ovanligt. Närmast Stockholm väller ett kallare djupvatten upp drivet av Mälarens utflöde, men i grundare delar som Brunnsviken, Edsviken och vikarna innanför Vaxholm värms vattnet upp snabbt. Bild från Söderarms skärgård. 3 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 Y Temperaturprofilerna i juli 2025 avvek tydligt från övriga år (2010-2024). Särskilt på de yttre stationerna fanns ett djupare omblandat övre vattenskikt, ända ner till 30 meters djup. På andra mer skiktade stationer var det ovanligt varmt i djupvattnet. Det är dock inte helt lätt att avgöra om det beror på att ovanligt varmt vatten flödat inåt i skärgården så pass djupt eller om det är tidigare vindomblandning av vattnet som fört ner värme. Se fjärdarna i kartan till vänster . OVANLIGT VARMT DJUPVATTEN Y Signifikant våghöjd vid Huvudskärsbojen juli-augusti 2025. De blå strecken visar varifrån vågorna kommer . Vid lågtrycket Karl-Heinz den 29 juli kom vågor från öster . Vid stormen Floris en vecka senare kom vågorna från sydväst. Även senare i au- gusti förekom flera blåsiga, och vågiga, perioder . HÖGA VÅGOR VID HUVUDSKÄR 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 1juli 8 juli 15 juli 22 juli 29 juli 5 aug 12 aug 19 aug 26 aug 0 5 10 15 20 25 30 35 40 0 5 10 15 20 25 0 10 20 30 40 50 60 70 80 0 5 10 15 20 25 0 10 20 30 40 50 60 70 0 5 10 15 20 25 0 10 20 30 40 50 60 70 0 5 10 15 20 25 0 10 20 30 40 50 60 70 0 5 10 15 20 25 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 25 0 10 20 30 40 50 60 70 0 5 10 15 20 25 Norrtäljeviken Söderarms skärgård Trälhavet Saxarfjärden Skarpöfjärden Kalvfjärden Mysingen djup (m) djup (m) djup (m) temperatur (°C)temperatur (°C) Foto: Maria Lewander/Grön idé Foto: NASA Ovädret Floris på väg mot Skandinavien i augusti 2025. 4 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund W Förändringar i temperatur och salthalt, juli – au- gusti i Söderarms skärgård (S17b). Det syns tydligt hur det tryckts in ett kallare och saltare vatten på djup större än 15 meter . En liknande förändring, juli – augusti syntes på många andra stationer längs hela kusten. TEMPERATUR OCH SALTHALT I SÖDERARMS SKÄRGÅRD 0 10 20 30 40 50 60 70 4 5 6 7 8 Salthalt juli 0 10 20 30 40 50 60 70 0 5 10 15 20 25 Temperatur augusti 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 10 20 30 40 50 60 70 4 5 6 7 8 Salthalt augusti 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 10 20 30 40 50 60 70 0 5 10 15 20 25 Temperatur juli djup (m) (°C) djup (m) (°C) (psu)(psu) VAD SÄGER EN CTD-PROFIL? Mätningar med en så kallad CTD-sond (Conductivity, Tem- perature, Depth) sker genom att sonden sänks ner mot botten. På vägen ner registrerar sonden salthalt, temperatur, och tryck ungefär var 30:e centimeter . Den CTD-sond som används under förbundets mätningar är dessutom utrustad med en optisk syresensor . Det visar hur alla dessa mätvärden varierar på väg från ytan ner mot botten. Så påverkas ytvattnet Djupet beräknas med hjälp av tryckmätning. Salthalten beräknas från vattnets elektriska ledningsförmåga (konduk- tivitet). Vattnets densitet bestäms av, och beräknas från, både temperatur och salthalt. Ju varmare och sötare vatten, desto lägre densitet. Hur salt-, temperatur- och densitetsprofilerna ser ut speglar tidigare och rådande uppvärmning eller nedkylning, samt vind- och strömförhållanden. Under vår och sommar när ytvattnet värms upp av luften och solen blir det lättare och stannar vid ytan. Vinden blandar dock om i vattnet så att det varmare ytvattnet blandas ner och temperaturen jämnas ut. Denna omblandning sker oftast ändå bara i ytligare vattenskikt. Exakt hur djupt beror av hur mycket det blåser och hur mycket vinden lyckas skapa omblandning. Ju mer vindskyddad fjärd, desto grundare brukar ombland- ningen bli. Eft- erhand bildas ofta ett tydligt temperatur- språngskikt, som avskiljer det varmare, lättare och vindomblandade ytvattnet från djupare, kallare och tyngre vatten. Sötvattenutflöden från land hamnar också ytligt och blandas med det varmare ytliga vattnet, vilket förstärker densitetsskillnaden mot djupare vatten. Djupströmmar komplicerar I kustvattnet kompliceras bilden av vattenströmmar på olika djup. Det är vanligt att det lättare, sötare och varmare ytvattnet strömmar ut från kusten, medan det finns djup- strömmar av tyngre, saltare och kallare vatten in mot kusten. Eftersom flera faktorer inverkar är det inte alltid helt lätt att tolka vad som är orsak till att en djupprofil ser ut på ett visst sätt. Ett tyngre, saltare vattenskikt kan ha legat kvar sen vintern, men också ganska nyligen ha förts in med djup- strömmar . Förändringar mellan två mättillfällen är därför alltid enklare att tolka. En ökning av salthalten i djupvattnet måste betyda någon form av djupströmmar . En minskning av salthalten beror oftast på omblandning av vattnet. En ökning av temperatur kan ske genom enbart ren värmeledning, vilket går långsamt, eller snabbare genom vattenomblandning eller djupströmmar . Inte sällan kan ett salt och därmed tungt vat- ten vara något varmare än det vatten det ersätter . Trösklar hinder Där djupströmmar hindras av grundare trösklar kan vattnet från vintern bli stående under temperatur- och saltsprång- skikt hela sommaren eller ibland flera år . Det är fenomen som är tydligt i flera djupa trösklade vikar, till exempel Kalvfjärden, Säbyviken, Björnöfjärden, och Edsviken. Påverkar syre och näring Vattnets omblandning och skiktning har stor betydelse för utveckling av syrebrist och hur näringsämnena fosfor och kväve blandas upp mot ytligare vattenlager där växtplankton kan tillväxa. Särskilt gäller detta fosfor som frigörs kemiskt från sediment vid dåliga syreförhållanden och kan få höga koncentrationer i djupvattnet. Det frigörs också fosfor och kväve från nedbrytning av organiskt material som tidigare sjunkit till botten i form av döda plankton. FAKTA Foto: Jakob Walve Förbundet provtar med CTD-sond. 5 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 och trösklade vikar (som Kalvfjärden), låg dock det varmare vattnet kvar även i augusti. Provtagning i juli och augusti Förbundets första provtagningsvecka inleddes den 10 juli, vilket var i slutet av den kyliga och blåsiga första delen av juli och vädret stabiliserades under provtagningens gång. När den andra provtagningen inleddes den 8 augusti hade både Karl-Heinz och Floris hunnit passera och provtag- ningen kunde genomföras under lugna förhållanden, innan nya lågtryck gav blåsigt väder andra halvan av augusti. Låga syrehalter i de djupaste fjärdarna Syresituationen i skärgården har uppmärksammats i flera tidigare rapporter, till exempel 2014, 2019, 2020 och 2022. I de allra djupaste fjärdarna påverkas syreförhållandena tydligt av inströmmande syrefattigt djupvatten med hög salthalt från Östersjön. På samma sätt som ute i Östersjön bildas i dessa fjärdar ett så kallat saltsprångskikt (haloklin) på 50–60 meters djup. Djupvattnet därunder har en betyd- ligt högre salthalt (ofta 9–10 promille) jämfört med ytligare vatten (5-7 promille). I alla de yttersta områdena Kobbfjär- den (S56), Björkskärsfjärden (S58) och Skarpöfjärden (S50) har djupvattnet alla år varit syrefattigt eller helt syrefritt. I den ännu djupare Möja Söderfjärd (S60b, 120 m djup) varierar syreförhållandena betydligt mer år från år. Vid provtagningen 2025 var det helt syrefritt, vilket inte obser- verats tidigare. Två huvudfaktorer kan förklara den stora variationen. För det första har det betydelse hur stora inflödena är av syrefattigt djupvatten från de yttre fjärdarna. Det är vatten som periodvis transporteras genom de 40–50 meter djupa sunden öster om Möja. För det andra kan syreförhållandena påverkas av hur mycket djupvattnet, som finns i Möja Söderfjärd, syresätts genom vertikal omblandning på hösten, vintern och våren, eller om det får ligga ostört, med ytterligare syreminskning som följd. Vertikal omblandning innebär samtidigt att salt- halten i djupvattnet minskar. Ett saltare vatten kan alltså hänga ihop med både större inflöde och begränsad omblandning. Omblandning sker normalt under perioden höst till vår. På sommaren bildas grunda temperaturskiktningar som hindrar vertikal om- blandning till dessa stora djup. Vissa vintrar bildas ett is- täcke som minskar omblandning. De ytligaste delarna av djupvattnet i Möja Söderfjärd strömmar sen vidare söderut över cirka 50 meter djupa trösklar innan det når Nämdö- och Jungfrufjärden. T rösk- larna gör att det saltaste och syre-fattigaste vattnet i Mö- jafjärdens djup inte når vidare mot dessa sydligare fjärdar. Det vatten som ändå strömmar söderut förlorar en del yt- terligare syre under sin färd längs bottnarna. Isvintrar kan bidra till syrebrist När isen lägger sig som ett lock över en fjärd hindras effek- tivt vindomblandning av vattenmassan. I bästa fall har ett syrerikt vatten hunnit blandas ner under den senare delen av hösten eller tidig vinter. När isen väl smälter till våren Y Under 2025 uppmättes de hittills lägsta nivåerna av syre i Möja Söderfjärd (S60b) och i Nämdöfjärden (S97). Det sammanfaller med den näst högsta salthalten hittills. Sett till alla år finns det ett tydligt samband mellan syre- och salthalt. Det som alltså i första hand är avgörande för syresituationen är hur mycket salt, syrefattigt vatten som strömmar in, och som också ligger kvar, i fjärdarnas djup- områden. (Punkter mellan juli och augusti är förbundna med grå linje). Mellan juli och augusti sjunker normalt syrehalten, vilket i Möjafjärden ser ut att bero på syretäring i djup- vattnet under sommaren, eftersom salthalten inte ökar . I augusti 2025 var det helt syrefritt i Möjafjärdens djupaste del. Vattnet från Möjafjärden måste strömma över grundare trösklar innan det når djupvattnet i Näm- döfjärden och Jungfrufjärden (S114), vilket gör att vattnet som kan ta sig till dessa södra fjärdar inte är lika salt och syrefattigt. På vägen har det också förbrukats en del syre. I Nämdöfjärden var syrehalterna ändå såpass låga att de påverkar bottendjurs trivsel, och för första gången klassas djupvatten i i den intilliggande Jungfrufjärden som syrefattigt, med än större problem för bottendjur, samtidigt som fosfor i högre grad kan läcka från bot- tensedimenten. 0 20 40 60 80 100 120 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Syre (mg/l) Augusti 0 20 40 60 80 100 120 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Syre (mg/l) Augusti 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Möja Söderfjärd Nämdöfjärden djup (m) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 6 7 8 9 10 syrehalt (mg/l) salthalt (psu) Korrelation syre och salt, juli-aug över 90 m djup juli över 90 m djup augusti över 80 m djup juli över 80 m djup augusti Möja Söderfjärd Nämdöfjärden 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 djup (m) SYRE OCH SALT I MÖJA SÖDERF JÄRD OCH NÄMDÖF JÄRDEN 6 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund SYRE I DJUPVATTEN NÄRA STOCKHOLM Höggarnsfjärden 0 1 2 3 4 5 6 7 8 0 1 2 3 4 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 2010 2015 2020 2025 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Variation syrehalt, djup större än 30 m Variation syrehalt, djup större än 40 m Baggensfjärden Korrelation syre och temperatur, djup större än 40 m syrgashalt (mg/l) syrgashalt (mg/l)syrgashalt (mg/l) temperatur (°C) 2010 2015 2020 2025 juli augusti juli augusti juli augusti 0 10 20 30 40 50 60 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Syre (mg/l) Augusti 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 djup (m) Y De djupaste fjärdarna i innerskärgården närmast Stockholm är numera oftast inte syrefattiga (se historik i Svealandskusten 2018). Ibland ser vi, i Höggarnsfjärden (S77) som ligger centralt i innerskärgården och som ingår i vattenförekomsten Askrikefjärden, lite sämre med syre allra närmast botten, medan djupvattnet överlag är förhållandevis syrerikt. Det finns en viss tendens till minskande syrehalt i juli, men också att syretäringen mellan juli och augusti har minskat. Samma mönster syns i Lilla Värtan (S78b), Torsby- fjärden (S52) och Solöfjärden (S66). Y Ett intressant mönster uppträder i den 55 meter djupa Baggensfjärden (S102). De flesta år är det gott om syre i bottenvattnet, men vissa år, som 2010, 2013, 2018 och 2024 var det syrebrist. Detta visar sig vara somrar som följer efter isvintrar . Sommaren 2011 är ett undantag, då det var var hög syrehalt efter en en kall vinter . Lite paradoxalt kan tyckas, så är detta också år med lite varmare bottenvatten. Troligen hindrar isen nedblandning av ett kallt syrerikt ytvatten och ett lite varmare och syrefattigare djupvatten ligger kvar i fjärden. Mellan juli och augusti sker bara en marginell upp- värmning med någon tiondels grad. Ett liknande mönster syns i den djupa fjärden Tvären (Sö23). frigörs sötvatten, eftersom saltet i stor utsträckning frusit ut från isen när den bildats. Tillsammans med avrinning av smältvatten från land kan det bidra till skiktningar som gör att omblandningen av vattnet kan bli begränsad under våren. Om djupvattnet därefter inte trycks undan av djup- strömmar ligger det kvar under sommaren. I den stora Baggensfjärden (S102) lägger sig inte isen varje år i dagens klimat eller bara under en begränsad tid. Isfria vintrar ser ut att gynna omblandning och syresättning och detta syrerika djupvatten blir då kvar över sommaren utan att syret hinner förbrukas. År med syrefattigt vatten på sommaren sammanfaller is- tället med riktiga isvintrar, när isen täckt fjärden över en längre period. Samma fenomen kan även påverka djupare fjärdar längre ut, som Nämdöfjärden (S97), men här är is- täcket inte lika långvarigt och djupströmmar med syrefat- tigt vatten har också betydelse och skapar variation. Särskilt under vintrarna 2010 och 2013 tycks is ha påverkat syresi- tuationen i Nämdöfjärden. Gott om syre i innerskärgården närmast Stockholm De största fjärdarna närmast Stockholm är inte fullt lika djupa som de i ytterskärgården, men likväl har många av dem djup på omkring 30-50 meter. Genom sina stora vo- lymer djupvatten och ganska goda vattenomsättning med så kallad ”estuarin cirkulation” har dessa fjärdar generellt hyfsat bra förutsättningar för bra syreförhållanden. Den estuarina vattencirkulationen drivs av Mälarens utflöde vilket skapar ett motriktat djupvatteninflöde till innerskärgården över den cirka 20 meter djupa tröskeln i Oxdjupet. Det är normalt ett syrerikt vatten som förs över tröskeln från T rälhavet, vilket motverkar syrebrist i in- nerskärgården. Tidigare var fjärdarna här ändå ofta drab- bade av utbredd syrebrist och bottendöd, orsakad av stora utsläpp av övergödande fosfor och kväve (Läs mer i Svea- landskusten, 2018). Idag har minskad belastning förbättrat situationen, och bottenvattnet har numera bra syreförhållanden i augusti. En säsongsvis minskning av syrehalten fram till oktober förekommer dock ofta i detta område. Mälarens sötvat- tenflöde bidrar inte bara till inflödet utan skapar också en salthaltsskiktning som hindrar vertikal omblandning, trots att ytvattnet kyls ner. Syrehaltens utveckling under hösten följs upp av de mätningar som Stockholm vatten och avfall genomför. Höggarnsfjärden 0 1 2 3 4 5 6 7 8 0 1 2 3 4 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 2010 2015 2020 2025 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Variation syrehalt, djup större än 30 m Variation syrehalt, djup större än 40 m Baggensfjärden Korrelation syre och temperatur, djup större än 40 m syrgashalt (mg/l) syrgashalt (mg/l)syrgashalt (mg/l) temperatur (°C) 2010 2015 2020 2025 juli augusti juli augusti juli augusti 0 10 20 30 40 50 60 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Syre (mg/l) Augusti 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 djup (m) Foto: Jakob W alve Under kraftiga isvintrar kan syresituationen i fjärdarna försämras. 7 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 DEN SENASTE OFFICIELLA KLASSNINGEN av kustvatt- nens övergripande ekologiska status omfattar perioden 2016–2021. Sådana klassningar ska enligt vattendirektivet genomföras vart sjätte år, och detta är den tredje som ge- nomförts hittills. Enligt vattendirektivet ska alla vatten ha en status som är minst god, det vill säga grön eller blå färg på kartan. I annat fall skall ett åtgärdsprogram upprättas. Den officiella klassningen har genomförts av Länssty- relsernas beredningssekretariat på uppdrag av vattenmyn- digheterna. För de flesta av Svealands vattenförekomster har kloro- fyllhalten blivit avgörande för statusbedömningen, efter - som andra biologiska data saknas. Även om klorofyll i några områden visar på god status har den sammanvägda ekolo- giska statusen för dessa områden ändå klassats som mått- lig, eftersom halterna av näringsämnen varit för höga. En måttlig eller sämre status för kväve och fosfor sänker näm- ligen alltid den sammanvägda bedömningen till måttlig. I vissa områden har även undersökningar av bottenfauna och biovolym för växtplankton påverkat statusen. Den ökande fosforhalten längs Svealandskusten gör att det blir allt svå- rare att nå god status. Kartor och detaljerade underlag för statusklassningen finns tillgänglig genom VISS, Vatteninformationssystem Sverige, www.viss.lansstyrelsen.se. Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig EKOLOGISK STATUS 2016 – 2021 Foto: Jakob W alve Trender för större områden På de följande sidorna finns diagram som visar förändringar över tid för större områden. Kartan här bredvid visar vilka kustvattenförekomster som grupperats för des- sa diagram. Färgerna på kartan motsvarar färgerna på linjerna i diagrammen. I diagrammen har mätvärden från varje vattenförekomst vägts ihop till ett årsvis medelvärde för det större området så att enstaka saknade eller avvikande värden i områden inte får så stor inverkan på resultatet. typområde 16&17 typområde 12a&15 typområde 12b&14 typområde 24 Områden trenddiagram FAKTA Förbundets provtagningar görs två gånger per sommar på närmare 180 platser längs Svealands kust. Samtliga provtagningsstationer visas i tabeller och i en karta på rap- portens sista sidor. Tidsserier från alla fjärdar finns också att se i samlade diagram på www.skvvf.se. TILLSTÅNDSBESKRIVNINGAR 8 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund SIKTDJUP DET STÖRSTA SIKTDJUPET längs Svealandskusten åter - finns normalt i ytterskärgården även om det minskar påtag- ligt när algblomningar ökar grumligheten. De största siktdjupen i juli 2025 uppmättes i Stockholms norra ytterskärgård där det var 7,5 till 8,5 meter. Det allra största på 8,6 meter noterades i Vårgärdssjön, det största hittills i denna vik. En annan vik med överraskande stort siktdjup i juli var Brunnsviken, 6,5 meter är ett par meter mer än det brukar vara. I augusti var siktdjupet mer mått- liga 4 meter. I andra delar av skärgården var det istället riktigt låga siktdjup i juli. I södra Mysingen (S110b) brukar siktdjupet vara 4-7 meter, men i juli 2025 var det bara 2,5 meter. I Nynäsviken var siktdjupet rekordlåga 2,1 meter. I Baggen- sfjärden (S102), Erstaviken (S100) och Ingaröfjärden (S99) har trenden under många år gått mot ett allt klarare vat- ten, med siktdjup på 5-6 meter de senaste åren, men i juli 2025 var det mindre än 4 meter och även i augusti var det här mindre än normalt. De låga siktdjupen i södra Stock- holms skärgård sammanföll med rekordhöga fosfor, kväve och klorofyllhalter och blomningar av cyanobakterier (se följande avsnitten). I augusti var det ovanligt grumligt vatten i Norrtäljevi- ken (2,1 meter på S10) och Björköfjärden (3,3 meter på S3). I den centrala delen av mellanskärgården, som bland annat Västra och Östra Saxarfjärden (S42 och S41/S39) har det skett en tydlig successiv förbättring av siktdjupet sen 2008, då det var som sämst i förbundets tidsserie. Allt mindre näring från reningsverksutsläppen vid Stockholm verkar nå den här delen av skärgården sommartid (se även rapport 2021). Marsviken Nynäsviken B o t t e n h a v e t Å lands ha v E gen tliga Öst ersjön O XEL ÖSUND S T O C K H O L M NORR T ÄL JE SÖDER T ÄL JE Baggensfjärden Galtfjärden Gälnan Hallsfjärden Björnöfjärden Vårgärdssjön Saxarfjärden Mätvärden Siktdjup (m) juli 2025 Medelvärden siktdjup (m) 2020 – 2025 Ekologisk status Siktdjup 2020 – 2025 Y Medelsiktdjupet i den mellersta (12a&15) och norra (16&17) delen av kusten skärgården var 2025 något lägre än genomsnittligt för tidsperioden. I Stockholm inre skärgård (24) var årsmedelvärdet istället högre än ge- nomsnittligt, och perioden med större siktdjup som inleddes 2015 fortsätter alltså. 0 5 10 15 20 25 30 35 40 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2000 2005 2010 2015 2020 2025 16&17 Typområden (se karta s.9): 12a&15 24 12b&14 16&17 Typområden (se karta s.9): 12a&15 24 12b&14 16&17 Typområden (se karta s.9): 12a&15 24 12b&14 250 300 350 400 450 500 550 2000 2005 2010 2015 2020 2025 16&17 Typområden (se karta s.9): 12a&15 24 12b&14 Siktdjup 2001–2025 Totalfosfor 2001–2025 Klorofyl 2001–2025l Totalkväve 2001–2025 STATUSBEDÖMNING OCH TRENDER Siktdjup 2001–2025 (m) Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig 9 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 SIKTDJUP SIKTDJUP E gen tliga Öst ersjön S T O C K H O L M NORR T ÄL JE SÖDER T ÄL JE Gälnan Saxarfjärden Sandöfjärden Östharmmarsfjärden Erstaviken Ingaröfjärden L a n d s o r t B o t t e n h a v e t Å lands ha v S v ar tlöga- fjärden Singö N ynäs- viken NYK ÖPING M öja Blidö Nämdö T r o s a Ljust e r ö KLOROFYLL ANVÄNDS SOM ETT MÅTT på mängden mik- roskopiska alger och cyanobakterier i vattnet. Blomningen av cyanobakterier i juli gav rekordhöga klorofyllhalter i ett antal fjärdar, särskilt Gälnan (S44) och T räsköfjärden (S46) och Skagsfjärden (S61) i norr, och Ingaröfjärden (S99), Erstaviken (S100), Horsfjärden (S108) och Mysing- en (S110b) längre söderut. Blomningen påverkade då inte Stockholms norra ytterskärgård (S50, S58, S56, S53) där klorofyllhalterna snarare var lägre än normalt. Det sam- manföll med kyligare vatten i dessa fjärdar, vilket indikerar mer vattenomblandning och vattenströmmar som tryckt undan vatten med algblomning. Resten av juli dominerades av ett högtryck med lugnt soligt väder och svaga nordostliga och växlande vindar. Algblomningen fortsatte då att driva in mot den södra de- len av Svealandskusten och lokalt ansamlades alger i tjocka mattor. I slutet av juli började blomningen lösas upp och ovädret Karl-Heinz som drog in österifrån blev slutet för algblomningen. Vid provtagningen i augusti hade klorofyllhalterna minskat till normala nivåer i den yttre skärgården. Som vanligt var det både i juli och i augusti höga halter i de grunda fjärdarna vid Östhammar och Nyköping. I den centrala delen av Stockholms skärgård är det generellt relativt låga klorofyllhalter, vilket även får ge- nomslag på 6-årsmedelvärden och i statusklassningen. I Västra och Östra Saxarfjärden (S42, S39, S41) och i Grin- da-Sandöfjärden klassas klorofyll till god eller hög status utifrån de senaste sex årens mätningar. Även i stora delar av innerskärgården har statusen förbättrats, från otillfreds- ställande till måttlig när man jämför sexårsperioder. KLOROFYLL & BIOVOLYM Mätvärden Klorofyll (µg/l) juli 2025 STATUSBEDÖMNING OCH TRENDER Medelvärden klorofyll (µg/l) 2020 – 2025 Ekologisk status Klorofyll 2020 – 2025 Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig Y Statusen för klorofyll har tydligt förbät- trats i Stockholms inner- och mellan- skärgård under den senaste sexårsperi- oden. Även isolerade djupa vikar med liten tillrinning, som Säbyviken (S73) och den sedimentbehandlade Björnöfjärden (S98c) klarar god status. Växtplanktons biovolym mäts med mi- kroskopanalyser på ett 30-tal stationer . Det är ett bättre mått än klorofyll, men mer arbetskrävande. Resultat finns med i tabellen i slutet av rapporten. 0 5 10 15 20 25 30 35 40 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2000 2005 2010 2015 2020 2025 16&17 Typområden (se karta s.9): 12a&15 24 12b&14 16&17 Typområden (se karta s.9): 12a&15 24 12b&14 16&17 Typområden (se karta s.9): 12a&15 24 12b&14 250 300 350 400 450 500 550 2000 2005 2010 2015 2020 2025 16&17 Typområden (se karta s.9): 12a&15 24 12b&14 Siktdjup 2001–2025 Totalfosfor 2001–2025 Klorofyl 2001–2025l Totalkväve 2001–2025 Klorofyll 2001–2025 (µg/l) 10 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund ALGBLOMNING FRÅN RYMDEN I JULI 2025 Y Trots kyligt vatten i hela Östersjön började sommarens blomning av cyanobakterier utvecklas tidigt i det soliga vädret redan i juni. Här visas dagliga satellitbilder från 1 juli till 1 augusti, med ytvattentemperaturen vid Huvudskärsbojen i varje bild. I början av juli syns tydligt hur strömmar trycker undan algblomningen från Svealandskusten. Den 10 juli fanns dock redan tydlig algblomning i Mysingen, och den 17 juli fanns kraftig algblomning i bland annat Gälnan, Ingaröfjärden, Erstaviken, Horsfjärden och Mysingen, där rekordhöga klorofyllhalter uppmättes. Den 29 juli satte ovädret Karl-Heinz punkt för sommarens algblomning (notera temperatursänkningen detta datum), som inte återkom i Östersjön i det blåsigare vädret i augusti. Satellitbilderna visar också något typiskt, som begränsar deras användbarhet: De flesta dagar skyms sikten helt eller delvis av moln eller dis, och detta gäller särskilt vid kusten, medan det oftare är molnfritt över öppet hav. ÄNDRINGAR I PROVTAGNINGSPROGRAMMET 2025 LÄNSSTYRELSERNA HAR UNDER ÅREN utökat förbun- dets grundprogram med 62 ytterligare stationer för att ge en mer heltäckande bild och underlag för statusbedömning, till en marginalkostnad för extra analyser och extra prov- tagningstid. Merparten av utökningen finns kvar men av besparingsskäl har provtagningar på ett antal stationer nu avslutats eller reducerats till vartannat år. Urvalet av statio- ner har utretts noga för att minska den negativa effekten av nedskärningen. Några stationer har bedömts som så pass viktiga att de tills vidare tas över av förbundet, vilket kom- penserats med vissa andra besparingar. I tabellen listas, från norr till söder, de stationer med avslutad eller minskad provtagning eller som övertagits av förbundet från Länsstyrelserna i Stockholm, Sörmland och Uppsala. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1 Foto: Svealands kustvattenvårdsförbund 11 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 Y Satellitbilderna illustrerar hur kringdrivande algblomning plötsligt kan påverka olika delar av kusten. Den populära sandstranden Storsand på norrsidan av Askö var till exempel olämplig för bad den 24 juli. Den 26 juli var istället sydsidan av Askö drabbad av alger . I viken vid Askölaboratoriet hade stora mängder cyanobakterier hade under bara några dagar i slutet av juli drivit in från havet och ans- amlats i tjocka lager vid ytan. Den 29 juli drog ovädret Karl-Heinz in och satte punkt för sommarens algblomning. ALGBLOMNING VID ASKÖ 28 juli 2025 24 juli 2025 Foto: Rachel Foster ÄNDRINGAR I PROVTAGNINGSPROGRAMMET 2025 Stations- kod Län Vattenförekomst Ändring Annan station i samma område U21 C Öregrunds kust- vatten Ojämna år U20 C Gällfjärden Ojämna år U22 C Granfjärden SKVVF/SRK U9 C Ängsfjärden Struken U8 U10 C Raggaröfjärden Ojämna år U16 AB Ortalaviken Struken U16a, U16b S6 AB N Lidöfjärden Jämna år S8 AB Björköfjärden SKVVF S30 AB Blidösund Ojämna år S45 AB Edöfjärden Struken S46 S50 AB Skarpöfjärden SKVVF S19 AB S Edsviken SKVVF S19c AB Brunnsviken SKVVF S82 AB Älgöfjärden Struken S84 Storsand 26 juli 2025 Viken vid Askölaboratoriet Stations- kod Län Vattenförekomst Ändring Annan station i samma område S120 AB Gränöfjärden Jämna år S108 AB Horsfjärden SKVVF S118 AB Dragfjärden Struken S125, S124b S125b AB Dragfjärden Struken S125, S124b S127 AB Näslandsfjärden Struken H6 S131 (H9) AB Kaggfjärden Ojämna år Sö29 D Gillsviken Ojämna år Sö28b D Hållsviken Ojämna år Sö26 D Gunnarbolfjärden Ojämna år Sö20 D Kråkfjärden Ojämna år Sö16 D Risöområdet Struken Sö18 Sö11 D Sjösafjärden SKVVF/SRK Sö1 D Marsviken SKVVF, endast syre Sö2 Sö3 D Marsviken Struken Sö2 I viken vid Askölaboratoriet bildade algblomningen en tjock matta av indrivande alger i slutet av juli 2025. 12 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund S ör mlandsk ust en Bottenhavet Å lands ha v E gen tliga Öst ersjön Singö NYK ÖPING S T O C K H O L M NORR T ÄL JE SÖDER T ÄL JE Östhammarsfjärden Karlholmsfjärden Himmerfjärden ANALYSER AV VATTNETS TOTALFOSFORHALT görs på ett sätt så att alla former av fosfor som finns i vattnet kom- mer med i analysen. Det är fosfor bundet i plankton, i andra partiklar och i lösta organiska ämnen, samt löst fosfat, som dessutom analyseras separat. T otalfosforhalten är generellt högre ju längre söderut man kommer längs Svealandskus- ten. Detta beror på påverkan från den relativt fosforrika Egentliga Östersjön. Bottenhavet har i genomsnitt betyd- ligt lägre halter, och de sydgående strömmarna därifrån skapar en nord-sydlig fosforgradient längs Svealandskusten. Påverkan från Östersjön har tydligt ökat, och stora delar av kustvattnet har en påtagligt förhöjd fosfornivå sedan 2014. Det mönstret ser ut att hålla i sig, och 2025 års halter var högst i hela tidsserien, eller iallafall tangerar det de tidigare högsta halterna. I juli 2025 var det rekordhöga totalfosforhalter i de delar av skärgården som var drabbad av algblomning. I statusklassningen för den senaste sexårsperioden kla- rar inga vattenförekomster gränserna för god fosforstatus. Många har otillfredsställande eller till och med dålig sta- tus för totalfosfor. Det gäller till exempel fjärdarna kring Mörkö och vid Nyköping. För de flesta fjärdar kommer lokala åtgärder knappast kunna förbättra statusen för fosfor. Storskaliga förbätt- ringar i Östersjön måste till för detta. Undantag kan vara de fjärdar som har mest betydande lokal näringsbelastning, vilket är de fjärdar som också har otillfredsställande eller dålig status för kväve och klorofyll. FOSFOR Mätvärden Totalfosfor (µg/l) juli 2025 STATUSBEDÖMNING OCH TRENDER Medelvärden totalfosfor (µg/l) 2020 – 2025 Ekologisk status Totalfosfor 2020 – 2025 Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig Y Efter att ha ökat år 2014 är fos- fornivåerna förhöjda längs mellersta (område 12n, 15) och södra delarna (12s,14) av Svealandskusten jämfört med första delen av tidsserien. Den norra delen av kusten (16,17) har en viss förhöjd fosfornivå från 2018. I Stockholms innerskärgård (24) syns dock ingen ökning förutom ett par år (2016-17) med tillfälligt högre halter . 0 5 10 15 20 25 30 35 40 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2000 2005 2010 2015 2020 2025 16&17 Typområden (se karta s.9): 12a&15 24 12b&14 16&17 Typområden (se karta s.9): 12a&15 24 12b&14 16&17 Typområden (se karta s.9): 12a&15 24 12b&14 250 300 350 400 450 500 550 2000 2005 2010 2015 2020 2025 16&17 Typområden (se karta s.9): 12a&15 24 12b&14 Siktdjup 2001–2025 Totalfosfor 2001–2025 Klorofyl 2001–2025l Totalkväve 2001–2025 Totalfosfor 2001–2025 (µg/l) 13 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 S ör mlandsk ust en Bottenhavet Å lands ha v E gen tliga Öst ersjön Singö NYK ÖPING S T O C K H O L M NORR T ÄL JE SÖDER T ÄL JE Östhammarsfjärden Karlholmsfjärden Himmerfjärden KVÄVE PÅ MOTSVARANDE SÄTT SOM FÖR TOTALFOSFOR inne- fattar analysmetoden för totalkväve olika former av kväve, varav ammonium och nitrat också analyseras separat. Dock ingår inte kvävgas, som alltid finns löst i vattnet i stora mängder. Kvävgas är visserligen en källa till kväve för kvä- vefixerande cyanobakterier, men tillgången på kvävgas är i sig ändå inte styrande för övergödningssituationen. T otalkvävehalterna speglar normalt påverkan från lo- kala utsläpp på ett tydligare sätt än vad som är fallet för fosfor. Kväverening är visserligen införd på reningsverken, men är inte lika effektiv som reningen av fosfor. Kvävehal- terna i det vatten som förs med strömmar mot kusten från öppna Östersjön är ofta också förhållandevis låga, jämfört med fosfor där Östersjön har större betydelse, även om vat- ten med mycket cyanobakterier kan vara ett undantag och innehålla mycket kväve. Inre Stockholms skärgård och området kring Himmer - fjärden, som båda påverkas tydligt av kväveutsläpp, hade ungefär normalt förhöjda totalkvävehalter i juli och augusti 2025. Längre ut från kusten, där påverkan av lokala utsläpp är mer begränsad, bidrog blomningen av cyanobakterier till lika höga totalkvävehalter i ytvattnet som i mer utsläppspå- verkade områden, men kontrasterna var stora mellan olika delar av ytterskärgården. Det var ovanligt låg halt totalkvä- ve i den yttre norra delen av Svealandskusten, och rekord- höga halter i de delar där det var mycket cyanobakterier, som i till exempel Mysingen. I utsläppspåverkade områden är kvävehalterna istäl- let oförändrade eller till och med minskande. Ytterligare minskningar är att förhoppningsvis vänta i och med om- byggnaderna som pågår i flera av de stora reningsverken. Mätvärden Totalkväve (µg/l) juli 2025 Y Tidstrenderna för kväve i de yttre områdena påverkas av ökande cyanobakterieblomningar, men i område 24 är det oförändrade halter . Kvävehalterna i inre skärgården är van- ligtvis höga på grund av tillförsel från vatten- drag och reningsverk, och minskar ju längre ut från kusten man kommer . Statusklass- ningen tar hänsyn till dessa skillnader, som delvis är naturliga. Det görs dels genom att olika kustområden har olika referensvärden och dels genom att man utifrån salthalten kompenserar för det uppskattade naturliga tillskottet av kväve som kommer med tillrin- nande sötvatten. Ekologisk status Totalkväve 2020 – 2025 Medelvärden totalkväve (µg/l), 2020 – 2025 STATUSBEDÖMNING OCH TRENDER Totalkväve 2001–2025 (µg/l) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2000 2005 2010 2015 2020 2025 16&17 Typområden (se karta s.9): 12a&15 24 12b&14 16&17 Typområden (se karta s.9): 12a&15 24 12b&14 16&17 Typområden (se karta s.9): 12a&15 24 12b&14 250 300 350 400 450 500 550 2000 2005 2010 2015 2020 2025 16&17 Typområden (se karta s.9): 12a&15 24 12b&14 Siktdjup 2001–2025 Totalfosfor 2001–2025 Klorofyl 2001–2025l Totalkväve 2001–2025 Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig 14 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund Är gäddan tillbaka? ✒ Henrik C Andersson, Länsstyrelsen Stockholms län År 2017 startades projektet Refisk för att stärka skyddet för kustnära fiskbestånd och utreda för- utsättningarna för fler fredningsområden längs ostkusten. Hur gick det? Nu, snart 10 år senare berättar projektledaren att gäddan ser ut att vara på väg tillbaka i skärgårdens inre delar, men att det är sämre ställt i de yttre. Det visar uppfölj- ningar 2025 inom projektet Levande vikar. G ädda är en viktig rovfisk i ostkustens skärgårdar och bestånden har minskat kraftigt under de se- naste decennierna. Därför blev gäddan huvud- sakliga målarten för projektet. En viktig fråge- ställning var att utvärdera de fredningsområden för fisk som avsatts i Stockholms skärgård under början av 00-talet. Ny metod Den vanligaste metoden att övervaka kustfiskbestånden är med standardiserade nätprovfisken med så kallade över - siktsnät. Men gäddan är en bakhållsjägare som mestadels står still och väntar på att ett byte ska komma i närheten. Fångsterna i översiktsnät blir därför små och slumpmäs- siga (se artikel i Svealandskusten 2025 om resultat från nätprovfiske). Inom ramen för projektet utvecklades därför en ny provfiskemetod där mängden gädda skattades med hand- redskapsfiske. Undersökningarna ägde rum på våren då gäddorna ansamlas i lekvikar. De lades upp som parvisa jämförelser där ett fredningsområde fiskades fyra timmar på förmiddagen och en referensvik fiskades fyra timmar på eftermiddagen (se figur sidan 16). Dagen efter upprepades samma procedur fast i omvänd ordning. Efter en vecka upprepades undersökningen av två andra fiskare och det totala antalet ansträngningar var 32 spöfisketimmar per vik. Referenserna valdes med utgångspunkt att vara så lika fredningsområdena som möjligt. De skulle vara ungefär lika stora, ha samma karaktär samt ligga i samma skär - gårdsområde. Projektledaren Henrik C. Andersson fick inspiration till gädd - projektet för tolv år sedan när han var i Kanada på en konferens som ägnades åt gäddans nordamerikanska, lite större släkting ”muskie”. Under konferensen slogs Henrik av det goda utbytet mellan sportfiskarna och forskarvärlden och ville medverka till något liknande i Sverige. Några år senare initierade han projek- tet ReFisk och resultaten har nu följts upp i projektet Levande vikar. Här syns Henrik med en ståtlig, nymärkt gädda från kusten i Uppsala län våren 2025. Märkningen syns som en smal gul tråd vid ryggfenan. Alla fiskar vägdes, mättes och könsbestämdes, och det togs även prov för genetiska analyser. Foto: Daniel Brelin 15 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 W Referensvikar öppna för fiske (gröna fyrkanter) och fiskefre- dade vikar (röda trianglar) som provfiskades med spö som del av förstudier i projektet ReFisk 2019-2020 och som följdes upp i pro- jektet Levande vikar 2025. Kartan visar också samtliga vårfred- nings- och helårsfredningsområden (mindre mörkröda punkter). Höstfredningsområden är inte med på kartan. Bottenhavet Å lands ha v Singö NYK ÖPING S T O C K H O L M NORR T ÄL JE SÖDER T ÄL JE Östhammarsfjärden Karlholmsfjärden Himmerfjärden REFERENSVIKAR OCH FISKEFREDADE VIKAR Y Metoden och urvalet av vikar illustreras här av ett vikpar på Svartnö nära Furusund. Det är dels fredningsområdet Söder- fladen och dels referensen Eknöviken (som sedan 2021 också är ett fredningsområde). Vikarna är lika till karaktären och ligger i samma skärgårdsområde. Foto: Jack Perks/Shutterstock Fredningsområden är områden där fiske begränsats eller helt förbjudits. 16 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund FAKTA ReFisk Projektet ReFisk tog avstamp i Havs- och vattenmyndighet- ens åtgärdsprogram ”God havsmiljö 2020 – Marin strategi för Nordsjön och Östersjön”. Det var från början ett tvåårigt projekt (2017–2018), men förlängdes ytterligare två år (2019–2020). Det geografiska området var längs ostkusten från Uppsala i norr till Kalmar län i söder och det första året ingick även Gävleborg. Länsstyrelsen i Stockholm ledde projektet, som även involverade länsstyrelserna i Uppsala-, Söderman- lands-, Östergötlands-, och Kalmar län, Havs- och vatten- myndigheten, Linneuniversitetet, Stockholms universitet, Östersjöcentrum, SLU-aqua samt Fiskeribyrån, Ålands landskapsregering. Utöver viktiga omvärldsfaktorer som temperatur, väder, vattenstånd m.m., gjordes detaljerade noteringar av varje fångad fisk. Samtliga gäddor märktes och det togs även prover för genetisk analys av minst 25 individer per lokal. Fler gäddor i fredade områden I Stockholms skärgård genomfördes undersökningar i 24 vikar (12 par) under åren 2017–2018. T otalt fångades 796 gäddor, vilket motsvarade cirka 1,5 gädda per spötimme i de fredade områdena, och cirka 0,5 gäddor per spötimme i referensområdena (se figur). Det var däremot ingen skill- nad i storlek på fisken i fredningsområdena i förhållande till referensvikarna. Resultaten ledde fram till ett omfattande underlag med förslag på nya fredningsområden längs ostkusten, som pre- senterades för Havs- och vattenmyndigheten efter de för - sta åren av projektet. Det resulterade i att det under 2021 tillkom 59 nya fredningsområden för vårlekande fisk, som exempelvis gädda, längs ostkusten. I Stockholms skärgård finns för närvarande 84 fredningsområden för fisk där 55 avser fredning på våren, 12 gäller året runt och 17 är höst- fredning utanför havsöringsförande vattendrag. Uppföljande studier Under åren 2019–2020 genomfördes förstudier i de om- råden som sedan kom att avsättas som fredningsområden 2021. T otalt undersöktes 16 vikar (8 par) från Långören/ Hatten i norra Uppsala län ner till Rassa Vikar/Nynäsviken i södra Stockholms skärgård. BalticWaters-projektet Levande vikar pågår under åren 2020–2027 och testar olika metoder för att restaurera vikar längs ostkusten. En åtgärd som utvärderas är fredningsom- råden för fisk. Under 2025 har därför ReFisk-undersök- ningar upprepats i samma områden som ovan. Betydligt fler gäddor 2025 Resultaten från 2025 års undersökningar visar på kraftigt ökade provfiskefångster i samtliga undersökta vikar. Vid förstudierna 2019–2020 fångades mer gädda i referensom- rådena än i de potentiella fredningsområdena, som avsattes 2021 (se figur). Vid uppföljningen fem år efter fredning var emellertid fångsterna större i fredningsområdena och upp- gick i medeltal till inte mindre än 1,9 gäddor per spötimme Y Resultat från ReFisk-provfisken i de vikar som ingår i BalticWaters projekt Levande vikar, där det gjordes förstudier 2019–2020, samt uppföljning 2025. Fång- sterna ökade i områden som fredades 2021. Y Provfiskefångster med ReFisk-metoden vid Jung- fruskär och Villinge som ligger relativt långt ute i Stockholms skärgård. Vid Villinge fångades ingen gädda alls, vid Jungfruskär var det låga fångster . Y Fångst per spötimme i fredningsområden i jämförelse med parade referensvikar . Dessa resultat avser enbart de vikar (12 fredningsområden och 12 parade referensvikar) som undersöktes i Stockholms skärgård under 2017-2018. Fredningsområdena avsattes under början av 00-talet. FÅNGST I REFERENSVIKAR, FREDNINGS- OMRÅDEN OCH YTTRE SKÄRGÅRDEN 2025202120202019 antal gäddor per spötimme 2,0 1,5 1,0 0,5 Ej fredat Fredat 2021 20252020201920182017 antal gäddor per spötimme Jungfruskär Villinge fredningsområde JaNej antal gäddor per spötimme2,0 1,5 1,0 0,5 0 Fångst i 12 fredningsområden och 12 referensvikar, 2017–2018 Prov/f_isken i fredningsområden, projekt Levande vikar Prov/f_isken i yttre skärgården 0 2,0 1,5 1,0 0,5 0 2025202120202019 antal gäddor per spötimme 2,0 1,5 1,0 0,5 Ej fredat Fredat 2021 20252020201920182017 antal gäddor per spötimme Jungfruskär Villinge fredningsområde JaNej antal gäddor per spötimme2,0 1,5 1,0 0,5 0 Fångst i 12 fredningsområden och 12 referensvikar, 2017–2018 Prov/f_isken i fredningsområden, projekt Levande vikar Prov/f_isken i yttre skärgården 0 2,0 1,5 1,0 0,5 0 2025202120202019 antal gäddor per spötimme 2,0 1,5 1,0 0,5 Ej fredat Fredat 2021 20252020201920182017 antal gäddor per spötimme Jungfruskär Villinge fredningsområde JaNej antal gäddor per spötimme2,0 1,5 1,0 0,5 0 Fångst i 12 fredningsområden och 12 referensvikar, 2017–2018 Prov/f_isken i fredningsområden, projekt Levande vikar Prov/f_isken i yttre skärgården 0 2,0 1,5 1,0 0,5 0 17 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 medan motsvarande var 1,6 gäddor per spötimme i refe- rensvikarna. De högsta fångsterna börjar faktiskt närma sig metodens övre gräns. Hanteringen av den fångade fisken, och inte hur mycket det nappar, begränsar hur många gäd- dor man kan fånga när fångsterna överstiger cirka två gäd- dor i timmen. Det innebär alltså att man fångar 32 gäddor (!) på åtta timmar och två fiskande. Av de 8 vikparen var det enbart ett, Myttingeviken (re- ferens) och Ekefjärd (fredningsområde), där fångsterna var större i referensviken än i fredningsområdet. Det ska då tilläggas att fångsterna var små (bara 0,03 gäddor per spö- timme) vid förstudierna i Ekefjärd och att de vid 2025 års undersökning hade ökat till så mycket som 2 gäddor per spötimme, vilket är att anse som mycket bra. Utöver provfiskena efter gädda har även ekosystemens funktion i olika vikar studerats med hjälp av provfisken med översiktsnät, vegetationskarteringar, fiskyngelunder - sökningar med små detonationer med mera. Resultaten från dessa studier håller på att sammanställas. Sämre i skärgårdens yttre delar Resultaten från 2025 års undersökningar inom projektet Levande vikar visar alltså glädjande nog på kraftiga ök- ningar av gäddfångsterna i de vikar som undersöktes med ReFisk-metoden. Samtliga dessa vikar låg emellertid rela- tivt långt in i skärgården, där fiskbestånden inte haft lika dramatiska minskningar som i yttre mellanskärgård och ytterskärgården. Vid undersökningarna 2017 gjordes även studier långt ute i skärgården och där var fångsterna av gädda minst sagt mediokra. År 2025 upprepades provfiskena i vikparet Vil- linge, som avsattes som fredningsområde 2004, och Jung- fruskär, som tidigare var referens till Villinge men som blev fredningsområde 2021. Båda dessa vikar ligger relativt långt ute i Stockholms skärgård. Resultaten från dessa un- dersökningar var nedslående. Vid Villinge fångades ingen gädda överhuvudtaget och vid Jungfruskär noterades låga fångster (se figur sidan 16). De positiva resultaten från studien inom Levande vikar går alltså inte att generalisera för hela Stockholms skär - gård. I de inre delarna av skärgården finns tecken på för - bättrad status när det gäller förekomsten av gädda, men i de yttre delarna fortsätter gäddan att försvinna. Studierna indikerar att gradienten mellan fungerande rekrytering i innerskärgården och icke fungerande rekrytering i de yttre delarna av skärgården har förstärkts. LÄS MER: Midwood, J.D., Kerr, S.J., Levick, P . et al. Conference report: muskellunge science and management: progress through partnerships. Environ Biol Fish 98, 2031–2035 (2015). https://doi.org/10.1007/s10641-015-0417-1 Niemi, N., J. P . Hansen, J. S. Eklöf, B. K. Eriksson, H.C. Andersson, U. Bergström & Ö. Östman, 2023. Influence of reed beds (Phragmites austra- lis) and submerged vegetation on pike (Esox lucius). Fisheries Research 261: 106621. Eklöf, J., B.K. Eriksson, Ö. Östman, Å. Austin, C. Yanos, R. Fredriksson, U. Bergström, and H.C. Andersson. 2023. Effects of seasonal spawning clo- sures on pike (Esox lucius L.) and perch (Perca fluviatilis L.) catches and coastal food webs in the western Baltic Sea. Fisheries Research 263: 106674. Karlsson, K., H.C. Andersson and G. Sundblad. 2025. Estimating pike (Esox lucius) population dynamics and capture probability by recreational angling using spatial capture-recapture models in a Baltic Sea spawning area. T ransac- tions of the American Fisheries Society, 2025, 00, 1–17, vnaf053. Kan fiskefredning förbättra miljöstatusen i våra grunda havsvikar? BalticWa- ters. balticwaters.org/kan-fiskefredning-forbattra-miljostatusen-i-vara- grunda-havsvikar/ Filmtips! ReFisk på YouTube: • Nya fiskeregler för ostkusten • Är gäddan tillbaka? Foto: Andrij Medvediuk/Shutterstock Fångsterna i fredningsområdena uppgick till inte mindre än 1,9 gäddor per spötimme. 18 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund Foto: T rosa kommun Foto: T rosa kommun Trosa är en liten kommun, vars yta till mer än hälften består av vatten. Historiskt var Trosa en viktig hamn för yrkesfiskare, men idag är det framför allt skärgårdsliv, båtliv och fritidsfiske som lockar både bofasta och turister. Kopplingen till vattnet är fortsatt stark och det finns ett en- gagemang kring att bevara och vårda vattenmil- jöerna. R edan 1994 blev T rosa en Ekokommun, vilket innebär en politik som styr mot hållbar utveck- ling med ett ekosystem i balans som utgör basen för en hållbar ekonomisk och social utveckling. Detta ledde till att det idag, bland mycket annat, pågår ett aktivt vattenvårdsarbete i kommunen. Tidigt miljöarbete i Trosas vatten T rosa kommun var tidigt ute med att skaffa en båtbotten- tvätt. Den gör att båtägare kan hålla båtskrovet rent från alger och havstulpaner utan användning av giftiga färger. Tvätten har varit populär och 2019 investerades i en ny modernare, sluten tvätt som minskar risken att färgrester kan sprida sig. När kommunen 2018 tog över förvaltningen av skär - gårdsreservatet Kråmö från Länsstyrelsen ombildade man det till ett marint naturreservat med särskilt fokus på att be- vara de värdefulla ålgräsängar och musselbankar som finns under ytan. Samarbete centralt Som liten kommun utan egen vattenstrateg och eftersom vattnets naturliga avrinningsområden sträcker sig utanför kommunen, är samarbeten en nödvändighet. I T rosaåns vattenvårdsförbund samarbetar T rosa, Gnesta och Söder- tälje kommun tillsammans med flera ideella aktörer för att uppnå god vattenkvalitet inom avrinningsområdet. Det på- går också vattenvårdsprojekt med fokus på våtmarker och biotopvård tillsammans med bland annat Sportfiskarna och Sörmlands naturbruk. Trosa kommun – liten men med stort engagemang ✒ Elin van Dooren, kommunekolog MEDLEMSPRESENTATION Foto: T rosa kommun 19 Foto: T rosa kommun Rik undervattensmiljö vid Kråmö i Trosa skärgård. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Krabbfjärdens kustvatten Svärdsfjärden Tvären Gälöfjärden Gupafjärden Asköfjärden Kränkfjärdens kustvatten Eköfjärden Fifångsdjupet Risöområdet Dragfjärden Hållsviken Fågelö- fjärden Kråkfjärden Himmerfjärden S Konabbs- fjärden Fållnäsviken Ringsöfjärden Dragviksfjärden Skettnefjärden Trosafjärden Gillsviken N Konabbs- fjärden Bergöområdet Gunnarbofjärden Stavbofjärden TROSA VAGNHÄRAD Sillen KUSTVATTEN VID TROSA FAKTA Trosa skärborgare Närheten till skärgården har präglat livet i Trosa genom his- torien. Skärborgare var en benämning på de fiskare i Trosa som under 1600- till 1800-talet tillhörde ett särskilt skrå med vissa privilegier att fiska i kungliga allmänningsvatten. De var organiserade i skärlag och fiskade långt ut till havs, bland an- nat efter strömming och torsk. Under sommarhalvåret flyttade hela familjer ut till fiskelägen som Askö och Landsort, medan de bodde i Trosa under vintern. Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 Y Kommunens kustvatten sträcker från de grunda vikarna Gälö-, Trosa- och Fågelöfjärden i norr ner till den djupa fjärden Tvären i söder . De grunda vikarna vid Trosa präglas av Trosaåns tillflöde av sötvatten. Ån avvattnar ett stort område med mycket sjöar, som till största delen ligger inom Gnesta kommun. I Trosa kommun rinner ån från sjön Sillen via Vagnhärad och mynnar i Trosa. De vindskyddade vikarna vid Trosa går söder om Askö snabbt över i ytterskärgårdens vind- och vågutsatta kobbar och skär . De färgade punkterna ingår i provtagningsprogrammet, se sidan 36. VÄL UNDERSÖKT KUSTVATTEN På Askö, ungefär 10 km söder om Trosa, ligger Askölaboratoriet, en marin forskningsstation som drivs av Stockholms universitets Östersjöcentrum. Utanför labbet finns en av de längsta sam- manhållna tidsserierna av provtagning av växt- och djurplankton och näringsämnen i vattnet. Även djur på mjuka sedimentbottnar och växtlighet på grunda hårdbottnar övervakas regelbundet (se Svealandskusten 2024). I Asköfjärden, norr om Askö, bedrivs årligen provfiske för att följa utvecklingen av varmvattenarter av kustfiskarter, som abborre och mört (se Svealandskusten 2025). Alla tolv så kallade kustvattenförekomster inom kommunen provtas av Svealands kustvattenvårdsförbund. Utvecklingen av kustvattnets miljötillstånd präglas till stora delar av den negativa utvecklingen i Östersjön i stort, med framförallt ökande halter fosfor och förekomst av cyanobakterier (se avsnittet om status på sidorna 2–13). Fiskpassager gynnar mångfald En av kommunens största satsningar på biologisk mång- fald har varit att återställa fiskars naturliga vandringsvägar i T rosaån. Under 2022 färdigställdes här tre fiskpassager. Vid en av passagerna har en fiskkamera installerats där man kan gå in och se vilka fiskar (och andra djur) som passerar. Redan första året simmade 35 000 fiskar förbi och andra året närmre 90 000, däribland hotade arter som vimma, lake och ål. Ny avloppslösning Just nu pågår ett annat stort projekt med en ny avlopps- lösning, som innebär att en överföringsledning byggs och leder avloppsvattnet från T rosa ända till Syvab och Him- merfjärdsverket. Det innebär på sikt att reningsverken i kommunen läggs ner. Himmerfjärdsverket har höga re- ningskrav och när det renade avloppsvattnet når Östersjön kommer det att vara renare än idag. Samtidigt avlastas de grunda kustvattnen vid T rosa från dessa näringsämnen, som tidigare följde med T rosaån där de nuvarande renings- verkens utsläpp sker. Överföringsledningen beräknas tas i bruk under 2027. Foto: T rosa kommun Fiskpassagen vid Husby park. Här kan nu fiskarter som havsöring och ål vandra vidare upp mot sjön Sillen. 20 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund Östersjöns bräckta vatten medför att ekosyste- met är relativt artfattigt, men på senare år har allt fler främmande arter påträffas. För 15 år se- dan gjordes de första fynden av trekantig brack - vattensmussla utanför Forsmark, och några år senare hittades amerikansk trågmussla i Bråvi- ken. Nu kan dessa arter hittas på allt fler stäl- len. En viktig fråga vi försöker svara på är om det finns konkurrens med inhemska musselarter, som har en liknande ekologisk nisch F örsta gången trekantig brackvattensmussla (Myti- lopsis leucophaeta) observerades i Sverige var 2011 vid Forsmarks kylvattenutsläpp. Några år senare började den hittas längre söderut i Uppsala län och 2021 påträffades den i Stockholms skärgård. De första fynden av amerikansk trågmussla (Rangia cuneata) gjordes i mörtmagar vid vetenskapligt provfiske 2014 utanför Ny- köping, och levande individer började påträffas i Bråviken 2016 för att sedan också rapporteras utanför Östhammar 2018. Under 2021 rapporterades flertalet fynd av ameri- kansk trågmussla vid Svealandskusten, dels mellan T rosa och Södertälje och dels norr om Hallstavik. Både trekantig brackvattensmussla och amerikansk tråg- mussla presenterades i ”Svealandskusten 2024” och allmän- heten uppmuntrades att rapportera in fynd till Artportalen eller via Rappen. Här rapporterar vi nu om forskning som gjorts sedan dess och det vi vet om utbredningen av båda arterna längs Svealandskusten. Likheter med inhemska arter T rekantig brackvattensmussla är lik blåmusslan (Mytilus edulis), men har en mer långsmal skalform i brunaktig färg och med grovt ruggad yta. Små musslor har ett randigt mönstrat skal. T rekantig brackvattensmussla lever, liksom blåmusslan, på klippbottnar eller andra hårda substrat som exempelvis bryggor, badstegar och båtbottnar. Båda arterna har en liknande födonisch genom att de filtrerar växtplank- ton. Amerikansk trågmussla har ett kraftigt skal som kan variera i färg från brunt till nästan vitt, och kan bli upp till 5–6 cm, ibland faktiskt 9 cm. Små individer med vita Nya musselarter hittas på fler platser ✒ Agnes Karlsson, Nils Kautsky & Caroline Raymond, Stockholms universitet Provtagning av amerikansk trågmussla. Foto: Agnes Karlsson Amerikansk trågmussla (Rangia cuneata) Foto: Smithsonian Institution 21 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 skal kan likna östersjömussla (Macoma balthica), men kan också förväxlas med sötvattenlevande musslor såsom Klot- mussla (Sphaerium) och ärtmussla (Pisidium). Amerikansk trågmussla lever nedgrävda i sedimentet i likhet med de in- hemska arterna östersjömussla, hjärtmussla och sandmuss- la. Den filtrerar växtplankton från det överliggande vattnet. Provtagning av amerikansk trågmussla År 2021 gjordes en riktad provtagningskampanj av ameri- kansk trågmussla vid några grunt belägna lokaler i norra delen av Svealandskusten. Den visade att samtliga musslor var av samma storleksklass och ålder (maxålder sju år) och mycket få individer var små. Detta tyder på att de flesta musslorna är resultatet av en lyckad reproduktion under 2014/2015. Detta visar också att de fanns i ekosystemet långt innan de första fynden rapporterades 2016. Liten eller ingen födokonkurrens T rågmusslorna analyserades även på sitt innehåll av stabila isotoper av kol och kväve samt fettsyror för att bedöma om deras diet överlappar med inhemska musselarter, som också samlats in. T rågmusslan hade både en avvikande samman- sättning av isotoper (se figur sid 22) och fettsyror jämfört med de inhemska arterna . Det indikerar att musslorna liv- när sig av olika födokällor, och inte konkurrerar om samma föda. Fettsyreanalyserna visar också att trågmusslan ätit en hel del cyanobakterier under sommaren, medan östersjömuss- lan hade tydligare signal av kiselalger, som är vanliga under vårblomningen, i dieten. Detta kan bero på att trågmuss- lan, som har ett tropiskt ursprung, tillväxer mest vid höga vattentemperaturer under sommaren, medan den kalltem- pererade östersjömusslan bygger upp sin biomassa framför allt i samband med vårblomningen av plankton. T rågmusslor har huvudsakligen inventerats genom gräv- ning på grunda sedimentbottnar (upp till 1 meters vatten- djup). Det vore intressant med systematisk provtagning från båt med sedimenthuggare för att kartlägga förekom- Y Både trekantig brackvattenmussla (Mytilopsis leucophaeata) och trågmusslan (Rangia cuneata) har sitt ursprung i den tropiska Mexikanska golfen och har kommit hit till Europa i ballastvat- ten eller som påväxt på fartygsskrov. De har med tiden lyckats etablera sig i den allt varmare Östersjön. Båda arterna tål låga salthalter och trågmusslan verkar dessutom vara beroende av sötvattenutflöde för sin lek. Y Trekantig brackvattensmussla (röda trianglar) hittats fram- förallt i Stockholms inner- och mellanskärgård, men även längs Uppsala läns kust. Totalt finns idag 51 fyndplatser av trekantig brackvattensmussla rapporterade i Artportalen varav alla är från Svealandskusten. Amerikansk trågmussla (gula cirklar) har påträffats i norra och södra delarna av Svealandskusten, men inte i Stockholms skärgård. Detta beror förmodligen på att inven- teringarna fokuserats just där . Totalt finns idag 174 fyndplatser rapporterade i Artportalen, förutom i Svealandskusten finns fynd från Bråviken, söder om Oskarshamn och utanför Åhus. Ett fynd finns också från Göteborgs inre hamn. Flertalet av observation- erna utgörs av länsstyrelsens inventeringar men även av studen- tarbeten från Stockholms universitet samt av allmänheten. Båda arterna har högst troligen ett mycket större utbredningsområde än vad som syns i kartan, men rapporter om förekomst saknas. FAKTA Främmande eller invasiv? En främmande art har, antingen medvetet eller av misstag, flyttats från sin naturliga miljö till en ny miljö. En främ- mande art kan leva ihop med inhemska arter utan att störa balansen i ekosystemet. En invasiv art är en främmande art som sprider sig kraftigt och med en negativ påverkan på miljön eller orsa- kar ekonomisk skada, ibland kallad invasiv främmande art (IAS). En invasiv art kan tränga undan inhemska arter eller sprida sjukdomar och på så sätt förändra hela ekosystemet, och är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Många marina arter sprider sig genom fartygens bal- lastvatten. Ofta påträffas därför de första fynden nära stora hamnar och områdena runt omkring, för att sedan spridas vidare i omgivande miljö t.ex. med hjälp av strömmar . Läs mer om invasiva arter i Havsutsikt 2/2025. FYND AV FRÄMMANDE MUSSLOR LÄNGS SVEALANDSKUSTEN FRÅN MEXIKANSKA GOLFEN Bild: Omer F aruk/Shutterstock 22 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund sten på lite djupare vatten, i första hand utanför lokaler där musslorna hittats närmare stranden. Trekantig brackvattensmussla konkurrerar När det gäller trekantig brackvattensmussla och dess po- tentiella överlapp i diet med blåmussla är verkligheten en annan. Ett nyligen genomfört examensarbete (s.k. master- uppsats) vid Stockholms universitet visar nämligen att överlappet mellan dessa musslors kol- och kväveisotoper var betydande vid många undersökta platser i Stockholms skärgård . Detta innebär att om mängden föda – huvudsak- ligen växtplankton – blir begränsande i de täta populatio- ner som dessa musslor ofta lever i, så kan arterna komma att konkurrera med varandra om föda. Även konkurrens om plats kan vara relevant att studera framöver. Det fanns lokaler där endast trekantig brackvattensmussla hittades och lokaler med enbart blåmussla. Återbesök på lokalerna framöver kommer kunna svara på om samexistens är möj- lig, dvs. om musslorna lever på samma plats och funnit olika nischer. Fortsatt spridning trolig Båda arterna kommer säkerligen att fortsätta breda ut sig i takt med att havet blir varmare. Mer data vore önskvärt för att avgöra i vilken mån de ställer till skada och skall klassas som invasiva, eller om de istället bidrar till en ökad biologisk mångfald. Idag ingår grunda mjukbottnar under 6 m inte i något miljöövervakningsprogram vilket medför att utbredning av t.ex. amerikansk trågmussla till stor del är förbisedd. Här kan medborgarforskning bidra med att öka vår kunskap! LÄS MER: Karlson, A.M.L., Kautsky, N., Granberg, M. et al. Resource partitioning of a Mexican clam in species-poor Baltic Sea sediments indicates the existence of a vacant trophic niche. Sci Rep 14, 12527 (2024). https://doi.org/10.1038/ s41598-024-62832-3 Emir Dal (2025) MSc thesis Stockholms universitet Y De tre figurerna representerar olika scenarier för möjlig födokonkurrens mellan en inhemsk art (svarta symboler) och en främ- mande art (röda symboler). Varje symbol är en individ och dess position representerar utnyttjandet av två födoresurser (mätt som kol- och kväveisotoper). Om den främmande arten utnyttjar andra födokällor än den inhemska arten blir födoöverlappet mindre och därmed också risken för negativa effekter i födoväven. Ju bredare födonisch (generalist) desto större risk för överlapp, men det är också möjligt för den nya arten att undvika konkurrens genom att fokusera på föda som den inhemska arten inte äter . FAKTA Rapportera fynd av musslor Rapportering av fynd kan göras antingen via Rappen.nu (be- hövs inget konto men kräver bild på organismen) eller genom Artportalen.se (behövs inloggning så börja med att skapa ett konto) • Obligatoriskt med art, datum och plats. Art, datum och plats måste anges, ju mer information du kan ge om fyndet desto värdefullare blir uppgifterna • Foto. Fyndet kan verifieras av expert om det finns en bild (via Rappen är bild obligatoriskt men valfritt i Artportalen. se) • Antal och miljön. Fyll i annan information, t.ex. antal och i vilken miljö fyndet är hittat (sand, under brygga, djup etc.) • Viktigt att rapportera rätt. Det är viktigt att du rapporterar rätt art med så god geografisk precision som möjligt för att informationen ska kunna göra nytta i naturvårdsarbetet • Dina fynd visas öppet. Fynduppgifterna kommer att visas öppet och vara sökbara i Artportalen och via andra ap- plikationer som visar Artportalens data • Tack till alla som rapporterar! Ju fler rapporter, desto bättre förståelse får vi om förändringar i vår miljö • Fler vattenlevande främmande arter. På Havochvatten.se kan du läsa om invasiva främmande arter i vattnet SCENARIER FÖDOKONKURRENS G eneralist, delvis överlapp Specialist utan överlapp Specialist m ed överlapp δ¹³C δ/one.sups/five.supsN Trekantig brackvattenmussla (Mytilopsis leucophaeata) Foto: Emir Dal 23 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 Under 2025 anställde förbundet en egen åtgärds- samordnare, Anna Ehn. Rapportens redaktion har mött Anna för att prata lite om det finns några extra stora utmaningar hon ser framför sig och vad som är allra roligast med jobbet. F örbundet vill verka för att det genomförs fler och mer effektiva åtgärder för att förbättra kust- och havsmiljön i regionen. Det är här Anna Ehn kom- mer in i bilden. Sedan i september har hon börjat sätta sig in vad rollen innebär. Hur ser din roll som åtgärdssamordnare ut? Min uppgift är att samordna och stödja medlemmarnas arbete – i första hand kommunernas åtgärdsarbeten och projekt. På så sätt kan jag bidra till att stärka kommunernas kapacitet, särskilt där tillräckliga resurser inom vattenfrå- gor saknas. Blir det någon skillnad ute hos kommunerna? Det innebär en viktig förstärkning, inte minst för de kom- muner som har begränsad bemanning. Genom samordning och stöd kan arbetet bli mer effektivt och bättre strukture- rat. Istället för att varje kommun arbetar isolerat och paral- lellt med liknande frågor, kan erfarenheter, data och meto- der delas, vilket sparar tid och resurser. Det skapar också bättre förutsättningar för att prioritera rätt åtgärder och faktiskt genomföra dem i praktiken. Vad gör en åtgärdssamordnare? Jag kommer att arbeta brett med flera olika delar. Bland annat handlar det om att skapa och driva nätverk för med- lemmarnas kontaktombud inom olika åtgärdsområden. Det kommer att bli en hel del besök i fält för att se och förstå de förutsättningar och utmaningar som finns på plats. Jag kommer också att samarbeta med medlemmarna i ansökningar om finansiering för åtgärder och bistå med projektledning. En annan viktig del är att ge stöd i olika frågor, till exem- pel sakfrågor, upphandlingar och kontakter med myndig- heter. Dessutom ingår omvärldsbevakning och samverkan med andra åtgärdssamordnare i olika avrinningsområden och medlemskommuner. Hur ser du på rollen framåt? Jag ser det som en viktig funktion för att skapa bättre sam- arbete och mer effektiva insatser. Genom att knyta ihop ak- törer och stötta kommunerna kan vi bidra till en långsiktigt förbättrad kust- och havsmiljö. I praktiken handlar det om att lyssna in vad våra medlemmar har för behov av stött- ning och sedan realisera det – genom att samordna insatser, tillgängliggöra kunskap och driva konkreta åtgärder. 5 FRÅGOR Fem frågor till Anna Ehn 1. Utbildning? Jag har pluggat marinbiologi vid NTNU (Norges tekniska och naturvetenskapliga unviersitet) i Trondheim och har alltid varit intresserad av allt som finns under vattenytan. 2. Tidigare jobb? 20 år med projektledning, samordning och som sakkunnig inom miljö, hållbarhet och biologisk mångfald. 3. Smultronställe? Lagunen vid Tärnskär, Huvudskär, Storsand på Nåttarö, i Stockholms skärgård. 4. Favoritbok? Djurliv i havet av Frank Erik Moen 5. Största utmaningen med jobbet? Det är att gå från kunskap till konkreta åtgärder i en komplex verklighet där många aktörer med olika mål, resurser och man- dat behöver samverka. Det handlar också om att säkra långsiktig finansiering, prioritera rätt insatser bland många behov samt skapa engagemang och förankring hos berörda parter . Samtidigt är det en mycket givande roll där man har stor möjlighet att göra verklig skillnad för havsmiljön. Fart på åtgärderna! ✒ Maria Lewander, redaktionen Foto: Anna Ehn 24 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund NOTISER I SEPTEMBER 2025 INVIGDES Sveriges första marina na- tionalpark i Östersjön – Nämdöskärgårdens nationalpark. Invigningen firades under en dryg vecka med aktiviteter för allmänhet och skolor som anordnades av föreningar, organisationer och privatpersoner i samverkan med Läns- styrelsen Stockholm. På fredagen den 5 september hölls en formell invigningsceremoni i strålande solsken med kli- mat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Nämdöskärgårdens nationalpark omfattar cirka 25 300 hektar, varav hela 97 procent består av vatten. Området ut- görs av karaktäristisk mellan- och ytterskärgård med höga biologiska värden och är även ett uppskattat besöksmål. Bland de värdefulla marina miljöerna finns grunda vikar med kärlväxt- och kransalgsängar. På hårdbottnarna finns rikligt med blåmusslor. Området är också värdefullt för fågellivet, med viktiga lokaler för rastande och häckande sjöfågel. På land kan du uppleva allt från skogar till släta kalspolade klippor. Det finns också ett bevarat kulturland- skap med äldre bebyggelse, betes- och slåtterytor på några av de större öarna. MER INFORMATION: Webbplatsen för Sveriges nationalparker Sveriges nationalparker Foto: Länsstyrelsen Stockholm NY MARIN NATIONALPARK I ÖSTERSJÖN ROVFISK HAR SUCCESSIVT FÖRSVUNNIT från Stockholms skärgård de senaste decennierna och är nu särskilt ovanliga i ytterskärgården. Tillståndet är alarmerande och kräver flera åt- gärder, inte minst en permanent utflyttad trålgräns och åtgärder mot säl och skarv. Andra lokala restaureringsåtgärder kommer också behövas. För att öka kunskapen om restaureringsåtgärder har Läns- styrelsen i Stockholm med stöd av WWF genomfört ett fem år långt projekt där olika åtgärder provades i ett ytterskärgårdsom- råde. Avsikten var att försöka se vilka effekter olika åtgärder har på ekosystemet och hur lokala rovfiskbestånd skulle kunna restaureras på ett kostnadseffektivt sätt. Försöken visade bland annat: • Det går att restaurera lokala gäddbestånd genom utsättnin- gar av större yngel. Däremot är det svårt att få fram yngel att sätta ut och effekten verkar bara lokal. • Risvasar kan vara en mycket effektiv metod att stötta lokala abborrpopulationer . • Det finns potential att utveckla tekniker att flytta abborrom till områden där populationer har försvunnit. Undersökningarna visade att gädda har brist på fungerande lek- och uppväxtplatser i försöksområdet. Grunda produktiva laguner är ovanliga, vegetation saknas på våren och vattenkvalitén är periodvis dålig. Miljöerna kan därför behöva lokala insatser . Åtgärdsförsöken visade bland annat att: • Det är svårt och dyrt att restaurera vass som lekplats. Därför behöver befintliga strandnära miljöer vårdas och förvaltas bättre. • Naturlig kornhalm visade preliminärt positiva effekter som ”behandling” mot lokal algblomning. Detta bör undersökas vidare. Undersökningarna visade också att olika typer av förvaltnings- verktyg, exempelvis fiskeregleringar, områdesskydd och åtgärder mot säl behöver stötta direkta restaureringsinsatser om de ska få effekt. LÄS MER: Rapporten Restaurering av rovfiskbestånd i Stockholms ytterskärgård. Länsstyrelsen Stockholm Hemsidan: Fiskevård och bidrag | Länsstyrelsen Stockholm Projekt Gäddhäng 9 Bild 7. Lokala rovfiskar som gädda (här väl kamouflerad i vegetationen) är viktiga för balansen i ekosystemet. Foto: Ingrid Nordemar Projektområde Utsättning av fisk och lokalt stärkta fiskbestånd kan locka till sig människor som inte har fiskens bästa i fokus. Om inte annat ses detta som en risk. Därför är det viktigt både för oss och fastighetsägare i projektområdet att åtgärdslokalerna förblir hemliga för allmänheten. Vi är medvetna om att predatorer som säl och skarv också kan lockas av stärkta fiskbestånd och påverka resultatet, men de är svårare att hindra. Behov av eventuella åtgärder kopplat till predatorer utvärderades vid projektets avslut. Den generella beskrivningen av det hemliga projektområdet (bild 8) som vi kan förmedla är: • Det är karg ytterskärgård i Stockholms län. • Det övergripande området består av tre delområden med lite olika karaktär. Foto: Ingrid Nordemar Rovfiskar är viktiga för balansen i ekosystemet. Här en väl kamouflerad gädda. 25 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 NOTISER UTANFÖR ASKÖ HAR PROVTAGNING av plankton pågått inom den nationella miljöövervakningen sedan 1970-talet. I november 2024 upptäcktes en ovanligt stor blomning av potentiellt skadliga så kallade häft- alger (Prymnesiales) vid Askö och i Himmerfjärden. Senast de förekom i stort antal var på våren 2008. Ibland kan någon stressfaktor, till exempel förändrad temperatur eller tillgång på näring eller ljus, trigga produk- tion av gift och då är det framför allt fisk som påverkas. Det var en art inom denna grupp, Prymnesium polylepis (tidigare Chryso- chromulina polylepis) som dödade stora mängder fisk i Skagerrak 1988. I december 2024 observerades för första gången kiselalgen Dactyliosolen fragilissimus, en art som är vanlig i Kattegatt, men ibland påträffas i södra Östersjön. Att den nu förekom vid Askö, och även i andra delar av egentliga Östersjön, kan tyda på ett inflöde från Kattegatt eller att andra faktorer kommit att gynna arten. Den observerades även under hösten 2025. Hösten 2025 studerade Marina läroverket bottnen utanför Siaröfortet i Stockholms skärgård. Där hittade de en randig tanaid (Tanaidacea) – ett litet, långsmalt, cirka fem millimeter långt kräftdjur . Fynden sparades i etanol och bestämdes till den främmande arten Sinelobus vanhaareni. Senare under hösten hittades det lilla kräftdjuret även i prover från nationella miljöövervakningen vid Askö, samt vid Gotland och Blekinge. Arten lever främst i grunda blåstångsbälten men har också rapporter- ats från ålgräsängar längs Finska kusten. VARFÖR ÄR ÖSTERSJÖN SÅ FÖRORENAT och hur får vi till ett hållbart fiske? Det och mycket annat kan man lära sig i Lektionsbanken om Östersjön, en undervisningsresurs från Stockholms universitets Östersjöcentrum. Lektions- banken har just fått två nya delar, en om miljögifter och en om fiskar och fiske. Materialet är utvecklat av forskare, vetenskapskommunikatörer, policyanalytiker och didakti- ker vid Stockholms universitet, i samarbete med pedagoger på Baltic Sea Science på Skansen. Det riktar sig främst till gymnasieskolan, men kan användas av alla som är nyfikna på havet. AMBITIONEN ÄR ATT GÖRA DET LÄTT för lärare att un- dervisa om hållbar utveckling, med Östersjön som exempel. Förutom faktaunderlag där man kan läsa in sig finns ett rikt bildmaterial, korta filmer och flera övningar, där man till exempel får utforska förorenade områden i sin egen närhet eller diskutera fiskepolitik ur olika intressenters perspektiv. ALLT MATERIAL BYGGER PÅ den senaste forskningen och på autentiska och aktuella exempel. Det finns fritt tillgängligt här: www.su.se/lektionsbanken-om-ostersjon. Dyk gärna ner själv och tipsa lärare du känner! De första delarna i Lektionsbanken om Östersjön kom i början på 2024 och i dem kan du lära dig om Östersjöns geografi och historia, om innanhavets olika livsmiljöer och alla organis- mer som lyckats anpassa sig till de spe- ciella förhållandena som råder, och om övergödningen och hur man kan få bukt med den. De nya delarna om miljögifter och fiske har utvecklats med finansiering av forskningsrådet Formas. Foto: M arika Huldt Lär dig om miljögifter och fiske med Lektionsbanken om Östersjön! Gymnasieskola upptäckte främmande art: Sinelobus vanhaareni EN GIFTIG OCH EN NYKOMLING UPPTÄCKTA VID ASKÖ Häftalg (Prymnesiales). Cellen är drygt 10 µm i diameter. Dactyliosolen fragilissimus. Cellerna brukar vara 30–60 mikrometer långa. Foto: Helena Höglander, Stockholms universitet 26 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund NOTISER Nytt fiskforskningslaboratorium med Östersjön i fokus STRAX UTANFÖR NYKÖPING etablerar stiftelsen BalticWaters ett nytt fiskforskningslaboratorium – det första av sitt slag i Östersjöregionen. Laboratoriet gör det möjligt att studera fisk i alla livsstadier, från ägg till vuxen fisk, med målet att bidra med kunskap om Östersjöns hårt pressade fiskbestånd. Här testas också nya tekniker för hållbar landbaserad fiskodling och metod- er för stödutsättning för att hjälpa fisken i havet att återhämta sig. Laboratoriet är öppet för forskare och företag från hela världen som vill arbeta med Östersjöns kallvattenlevande fiskar . LÄS MER: balticwaters.org/project/balticwaters-fish-laboratory/ Illustration: Louisa Juvall Molin SKÄRGÅRDSRAPPORTEN 2025 SKÄRGÅRDSRAPPORTEN presenterar resultat av den samordnade recipientkontroll som har fokus på Stock- holms skärgård som mottagare för renat avloppsvatten från de tre stora reningsverken Henriksdal, Bromma och Käppala. Resultaten visar att förhållandena un- der 2025 överlag var stabila och nära det normala, att utsläppen från de stora reningsverken var lägre än normalt, men att Mälarens utflöde bidrog till stora näringstransporter. Växtplanktonundersökningarna vi- sade samtidigt att flera områden fortfarande är känsliga för påverkan. LÄS MER: Rapporten finns att ladda ner på SVOA:s hemsida: Undersökningar i Stockholms skärgård 2025. Vattenkemi och plankton. www.svoa.se 27 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 Svealandskustdagen 2026 SVEALANDS KUSTVATTENVÅRDSFÖRBUND arrangerar ett seminarium om miljötillståndet längs Svealands kust. Ett komplement till och en fördjupning av rapporten. Den 1 juni kl. 10.00. Mer info: skvvf.se Foto: John Nilsson/Shutterstock NOTISER EN NY FORSKNINGSSTUDIE har undersökt sambandet mellan årsungar av strömming och cyanobakterieblom- ningen i Stockholms södra skärgård. Studien gjordes på två lokaler där andra frekventa undersökningar genomförs; utanför Askö (nationella miljöövervakningen) och i Him- merfjärden (recipientövervakningen av Syvabs avloppsre- ningsverk). T ack vare denna samordning fick forskarna in data för fördjupade analyser. 30 procent från cyanobakterier Analyser av växtplanktonsammansättningen varannan vecka under hela sommaren visade tydligt att både den totala mängden och andelen kvävefixerande cyanobakte- rier var högre i Himmerfjärden än utanför Askö. För att beräkna i vilken utsträckning cyanobakterier bidrog till strömmingsungars tillväxt samlades dessa små fiskar (25- 80 mm) in regelbundet i de två områdena. Vävnadsprover analyserades för s.k. spårisotoper av kväve. När blomningen nådde sitt maximum visade det sig att mer än 30 procent av kvävet i fiskens protein härstammade från cyanobakterier. Cyanobakterier, som många felaktigt tror är något onaturligt och som kan upplevas som ett gis- sel, bidrar alltså till fiskars tillväxt under den period i livet när den naturliga dödligheten är som högst, där en snabb tillväxt ökar chansen att överleva. Detta är viktig kunskap eftersom klimatförändringarna gynnar cyanobakterier mer än många andra arter av växtplankton. Studien finansierades av Formas men hade inte kunnat göras utan den nationella miljöövervakningen (finansierad av Havs- och vattenmyndigheten) och Syvabs recipient- övervakning av växtplanktonsamhället (finansierat av Sy- vab AB). STRÖMMINGSUNGAR LEVER GOTT PÅ CYANOBAKTERIER …DNA-prover samlades in under förra som- marens ordinarie provtagning längs Svea- landskusten. Proverna ska användas för att ta reda på vilka mikroorganismer som finns på olika platser och vad de sysslar med. Havets minsta invånare – bakterier, arkéer och virus – spelar nyckelroller i många livsviktiga pro- cesser som påverkar födoväv, vattenkvalitet och klimat. Och nu finns äntligen ny tekno- logi som gör det möjligt att undersöka dessa pyttesmå varelser. Emma Bell från Stockholms universitet/ forskningsprojektet SeaLab blev väldigt glad när hon hörde om förbundets provtag- ningar och så enkelt få många prover från platser som man redan vet mycket om. 400 Insamlade årsungar av strömming analyserades för s.k. spår - isotoper av kväve som indikerar hur stor andel av strömmingens tillväxt som beror av cyanobakterier. Foto: John T aylor/SLU 28 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund Östersjöns förhöjda kväve- och fosforhalter på- verkar även kustens miljöstatus. Genom att räk - na bort den är det lättare att se var kustnära åt- gärder behövs. S om kartorna visar i artikeln Tillståndet längs kus- ten (sidan 2) är den ekologiska statusen i de yttre kustvattnen i egentliga Östersjön långt ifrån god. Särskilt tydligt är detta för fosfor, men även kvä- vehalterna är så pass höga att statusen ofta som bäst blir måttlig. Påverkan från det yttre kustvattnet har betydelse även för hur det står till med vattnet närmare kusten. Ge- nom så kallad ”utsjökorrektion” (se fakta) går det att göra en grov bedömning av denna påverkan. Det gör att man lättare kan se vilka kustnära områden som inte uppnår god status av andra skäl än påverkan från yttre kustvatten, till exempel beroende på lokala utsläpp eller internbelastning, dvs. näringstillförsel från bottnarna vid kusten. Kompensation för utsjöstatus Ett antal stationer i yttre kustbandet (NR, S17b, S53, S56, S87, S90, B1, Sö25) valdes ut som jämförelsestationer för olika kustavsnitt. Med den beräkningsmodell som finns i bedömningsgrunden för status för näringsämnen har hal- terna på alla inre stationer därefter korrigerats för den upp- skattade inblandningen av havsvatten från yttre kusten. På så vis tas hänsyn till påverkan av förhöjda kväve- och fos- forhalter från de yttre kustvattnen. Scenariot var att vattenkvaliteten i de yttre kustvattnen motsvarar en statusklassning på gränsen mellan god och hög, dvs. relativt låga halter av näringsämnen. I beräkning- en användes medelvärden för den senaste sexårsperioden (2020–2025). De framräknade korrigerade halterna för inre kusten har därefter statusklassats. Påverkan på statusen I relativt stora delar skärgården påverkas statusen ordent- ligt av det scenariot där bra vattenkvalitet i yttre kustvatten höjer statusen för vattnet närmare kusten. I många områ- den handlar det om en statusklass, dvs. ett steg. Resulta- ten lyfter samtidigt fram de delar av skärgården där andra faktorer än försämringar av Östersjöns allmänna tillstånd har betydelse för statusen. I de kustnära vatten med allra högst halter av näringsämnen skulle förbättringen bli gan- ska liten. Det beror dels på mindre andel utsjövatten vid låg salthalt men framförallt att halterna där är så pass mycket högre av andra orsaker. Förändringar att vänta för kväve Att förhöjda kvävehalter trots korrektion ger måttlig eller till och med sämre status i vissa områden är inte så förvå- nande eftersom de påverkas av utsläpp från avloppsrenings- verk och tillförsel från land via vattendrag. I flera avlopps- reningsverk pågår åtgärder som troligen kommer innebära förbättringar inom de närmsta åren. Särskilt grunda kust- områden påverkas också av att bedömningsgrunden inte tar hänsyn till naturlig återcirkulation från bottnar, vilket naturligt ger en något högre koncentration än längre ut, när näringen fördelas i relativt små vattenvolymer. Det är svårt att veta hur stor den effekten är, men forskning pågår. Försämringar för fosfor Som beskrivs på sidan 12 så har det skett en tydlig generell statusförsämring för fosfor de senaste tio åren. Försäm- ringen gäller längs hela kuststräckan från södra Stockholms skärgård och hela Södermanlands kustvatten. Även med en ”utsjökorrektion” som vi här beskrivit har kustvattnen på gränsen mellan Stockholms och Södermanlands län en sta- tusklassning för fosfor som är otillfredsställande eller dålig. Mest troligt är att fosforn ändå främst transporteras utifrån Östersjön med djupare, fosforrika strömmar, och att sedi- menten bidrar till förhöjda halterna på sommaren genom att återcirkulera fosfor. Det kan dock inte helt uteslutas att fosforbidrag från land också påverkar statusen, till exempel i Stavbofjärden, som har en del lokal belastning. Mycket fosfor även norröver Även norrut, på gränsen mellan Stockholms och Uppsala läns vatten, är fosforstatusen måttlig eller dålig, trots utsjö- korrektionen. Här är det yttre kustvattnet fortfarande re- lativt rent, sett till innehållet av fosfor. Däremot är många fjärdar grunda vilket skapar förutsättningar för högre fos- forhalter, eftersom det är mindre vattenvolym som fosfor frisläppt från bottnar blandas in i. Dessutom gynnar kvä- veutsläpp att fosfor hålls kvar och omsätts i kustvattnet ge- nom upptag i växtplankton, särskilt vårblomningen. Dessa plankton sedimenterar sedan och lagrar tillfälligt fosfor i sedimenten, som sedan återcirkulerar till vattenmassan. Så påverkas kusten av Östersjön ✒ Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet 29 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 Y Får man ner halterna i yttre kustvattnen så de motsvarar ett önskat tillstånd för Östersjön så skulle statusen förbättras tydligt i stora delar av kustvattnet. Det är främst i de mer näringsbelastade inre delarna det fortfarande skulle vara måttlig status eller sämre. För fosfor påverkar troligen internbelastning från sedimenten statusen i dessa delar . Hur mycket av detta som är naturligt är oklart. Troligen har en ökande del av även denna fosfor sitt ursprung i öppet hav, där halterna ökat de senaste 10 åren. STATUSKLASSNING MED UTSJÖKORRIGERADE NÄRSALTSHALTER TotalfosforTotalkväve FAKTA Metod för beräkning med”utsjökorrektion” Så kallad utsjökorrektion är en skattning av hur mycket statusen i ett inre kustvatten påverkas av att det inte är god status i yttre kustvatten, som i sin tur påverkas mest av förhållandena i öppna Östersjön. För detta används data från lämpliga jämförelsestationer i yttre kustvatten. Dessa antas vara opåverkade av lokala utsläpp och representativa för vat- tenutbyte med inre kustvatten. Linjär blandningsmodell Vid beräkning av referensvärden, i en saltgradient enligt bedömningsgrunden, antas en linjär blandningsmodell gälla mellan sötvatten och yttre kustvatten. Samma blandningsmo- dell kan tillämpas för att bedöma hur de faktiskt observerade halterna i yttre kustvatten bör höja nivåerna i inre kustvatten. Graden av inblandning av havsvatten kan bedömas med hjälp av salthalten. Exempel Här visas ett hypotetiskt exempel med gränser för status- klassning för kväve, ett mätvärde för en referensstation med salthalten 6 och ett mätvärde för en inre kuststation med salthalten 4 (svarta punkter). Med dessa mätvärden klassas statusen som måttlig vid referensstationen och otillfredsstäl- lande vid den inre kuststationen (se svarta punkter i förhål- lande till gränsvärdena). Om kvävehalten vid referensstationen skulle sänkas till motsvarande god status (blå triangel) skulle halten vid den inre kuststationen sjunka motsvarande 4/6=67% av minskningen vid referensstationen, dvs. motsvarande graden av havsvatteninblandning. Om det korrigerade mätvär- det för inre kusten (blå triangel) klassas blir statusen måttlig. Som framgår av exemplet påverkas inte halten i det tillrin- nande sötvattnet (som i detta fall är 740 µg/l) eftersom bara utsjöhalten sänkts. För att lyckas uppnå god status på den inre kuststationen måste det till även lokala åtgärder som sänker kvävehalten i sötvattentillrinningen (och annan lokal tillförsel). För korrektion av klorofyll, biovolym och siktdjup har de i bedömningsgrunden fastställda sambanden till totalkväve använts. Sambandet har använts för att räkna ut skillnaden mellan det beräknade värde som erhålls för en utsjökorrigerad och en uppmätt totalkvävehalt. Den skillnaden har dragits bort från mätvärdet som därefter statusklassats. 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 0 1 2 3 4 5 6 7 totalkväve (µg/l) salthalt Princip utsjökorrektion: Referensvärde på referensstation hög god måttlig otillfredsställande dålig Mätvärde Korrigerat mätvärde Linjär (mätvärde) Linjär (korrigerat mätvärde) 30 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund Fosfor återcirkuleras från sedimenten Återcirkulation av fosfor kan vara mer eller mindre uttalat olika år, beroende på graden av syrebrist. Vid syrebristen 2022 i Himmerfjärden blev det till exempel extremt höga fosforhalter efterföljande höst och tidig vinter. Men gene- rellt så återcirkulerar kustsediment alltid en hel del fosfor under delar av året. Att en del av denna koncentrations- höjande återcirkulation är naturlig är dock inte något som bedömningsgrunden tar hänsyn till. I Svealandskusten 2025 visades att det ofta finns en fosforgradient kopplad till salthalt i kustvattnet på sommaren, men att den inte kan kopplas till utsläppen från land utan har att göra med de faktorer som nämnts här. LÄS MER: Slut på gamla synder – om fosforflöden i Stockholms inneerskärgård”, Svea- landskusten 2018. STATUSÖKNING VID UTSJÖKORREKTION PER VATTENFÖREKOMST Y De små grå cirklarna i diagrammen visar nuvarande statusklassning. Trianglarna visar en hypotetisk status om man antar kväve- och fosforhalter som motsvarar gränsen för hög till god status på ett antal jämförelsestationer i yttre kustvattnet. Detta ger statusför- bättringar på ungefär en klass i många områden. I de mest näringspåverkade områdena med sämst status skulle effekten dock inte bli så stor på grund av betydligt högre halter i dessa områden. För några områden har namn nyligen uppdaterats, men här är gamla indelningen använd. Tabellen i slutet av rapporten anger uppdaterade namn. Totalkväve (kvalitetskvot) Totalfosfor (kvalitetskvot) 1 Lövstabukten 2 Karlholmsfjärden 3 Öregrundsgrepen 4 Gällfjärden 5 Kallriga Fjärden 6 Ängsfjärden 7 Raggaröfjärden 8 Norrfjärden 9 Östhammarfjärden 10 Hargsviken 11 Galtfjärden 12 Edeboviken 13 Singöfjärden 14 Ortalaviken 15 Öregrunds kustvatten 16 Östhammars kustvatten 17 Norrtäljeviken 18 Vätösundet 19 Björköfjärden 20 N Lidöfjärden 21 Kapellskärsområdet 22 Ålandsfjärden 23 Bergshamraviken 24 Yxlaområdet 25 Skatfjärden 26 Blidösund 27 Svartlögafjärden 28 Norrfjärden 29 Gälnan 30 Kallskärsfjärden 31 Trälhavet 32 Västra Saxarfjärden 33 Östra Saxarfjärden 34 Sandöfjärden 35 Träsköfjärden 36 Skagsfjärden 37 Sollenkrokafjärden 38 Kanholmsfjärden 39 Möja söderfjärd 40 Eknösundet 41 Älgöfjärden 42 Kolström 43 Grisslingen 44 Tranaröfjärden 45 Breviken 46 Nämdöfjärden 47 Neglingeviken 48 Vårgärdssjön 49 Baggensfjärden 50 Erstaviken 51 Ingaröfjärden 52 Björnöfjärden 53 Kalvfjärden 54 Ällmorafjärden 55 Vissvassfjärden 56 Gränöfjärden 57 Jungfrufjärden 58 Norrfjärden 59 Hanstensfjärden 60 Sandemars fjärd 61 Fåglaröfjärden 62 Edsviken 63 Brunnsviken 64 Strömmen 65 Lilla Värtan 66 Stora Värtan 67 Askrikefjärden 68 Torsbyfjärden 69 Solöfjärden 70 Säbyvik 71 Överbyfjärden 72 Tallaröfjärden 73 Södra Vaxholmsfjärden 74 Norra Vaxholmsfjärden 75 Kodjupet 76 Skurusundet 77 Igelstaviken 78 Hallsfjärden 79 Näslandsfjärden 80 Stavbofjärden 81 Kaggfjärden 82 Himmerfjärden 83 Svärdsfjärden 84 Gälöfjärden 85 Trosafjärden 86 Fågelöfjärden 87 Fifångsdjupet 88 Gillsviken 89 Asköfjärden 90 Fållnäsviken 91 Dragfjärden 92 Nynäsviken 93 Horsfjärden 94 Mysingen 95 Gårdsfjärden 96 Hållsviken 97 Skettnefjärden 98 Gunnarbofjärden 99 Gupafjärden 100 Tvären 101 Dragviksfjärden 102 Kråkfjärden 103 Risöområdet 104 Stadsfjärden 105 Mellanfjärden 106 Sjösafjärden 107 Örsbaken 108 Ålöfjärden 109 Inre Ålöfjärden 110 Hasselöområdet 111 Oxelösunds hamnområde 112 Marsviken 113 Sillöfjärden 114 Havssvalget 115 Söderarms skärgård 116 Vidingefjärden 117 Kobbfjärden 118 Björkskärsfjärden 119 Krabbfjärden Numrering vikar (vattenförekomster) 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 105 110 115 120 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 105 110 115 120 31 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 Flera av förbundets medlemmar bedriver verk - samheter som kräver särskild uppföljning av hur de påverkar vattnet. Förbundets miljöanalys- funktion vid Stockholms universitet ansvarar för sex olika samordnade mätprogram i kustvattnet, för att kunna följa påverkan. R ecipientkontroll är en verksamhets egenkontroll av hur man på olika sätt påverkar vattnet där ut- släppen sker (recipienten). Av både praktiska och ekonomiska skäl är det flera av förbundets med- lemmar som får sina provtagningar utförda i ett samordnat provtagningsprogram. Det finns flera fördelar med en sådan samordning. Man får bra, samtidiga data för jämförelse med utanför- och in- tilliggande fjärdar vilket gör att man bättre kan bedöma sin egen påverkan. Det blir också kostnadseffektivare eftersom delar av provtagningen kan göras samtidigt med annan provtagning, till exempel förbundets miljöövervakning. Upplägget på den samordnade recipientkontrollen skil- jer sig en del åt för olika medlemmar beroende på faktorer som utsläppens storlek, recipientens vattenomsättning med mera. Komplexa mätningar i Oxelösund Den mest komplexa kontrollen görs vid SSAB i Oxelösund. Där mäts inte bara näringsämnen som kväve och fosfor utan även metaller i vatten och PAH-föreningar och me- taller i sediment, musslor och fisk. Vartannat år undersöks även artsammansättning och biomassan av bottendjur i se- dimenten. I Oxelösund har kontrollen också samordnats med mätningar åt Oxelö energi, som ansvarar för renings- Samordnad recipientkontroll – stort mervärde för medlemmar ✒ Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Vid SSAB i Oxelösund mäts inte bara näringsämnen utan även organiska föreningar och metaller i sedi - ment, musslor och fisk, samt även artsammansättning och biomassan av bottendjur i sedimenten. Foto: SSAB 32 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund verk och våtmark i Oxelösunds kommun, vilket påverkar en liten vik i fjärden Örsbaken. Extra mätningar åt Nyköping vatten Strax norr om Oxelösund görs extra mätningar åt Nykö- ping vatten, som driver Brandholmens avloppsreningsverk i Nyköping. En mätstation har lagts till i Nyköpingsån och en i Stadsfjärden, närmast Nyköping. I området genomförs även tre ytterligare provtagningar under juli och augusti, utöver de två ordinarie tillfällena, då förbundet genomför karteringar längs hela kusten. Man bekostar även analyser av bottenvattnet och växtplankton vid en station, liksom mätningar av slamhalt och grumlighet. Det gör att man får extra bra koll på statusen och möjlighet att beräkna flöden av näring, och därmed vilken påverkan utsläppen har. Mät- ningarna fokuserar på sommaren då verksamheten bedöms ha störst betydelse, eftersom vattenflödet från Nyköpings- ån, Kilaån och Svärtaån då är som lägst. Intensiv provtagning vid Himmerfjärdsverket Det troligen mest intensiva kontrollprogrammet längs hela kusten genomförs för att följa upp utsläppen från Himmer- fjärdsverket, ett avloppsreningsverk som drivs av Syvab. Här tas prover minst 22 gånger per år för att följa förlop- pen av vår- och sommarblomningarna av växtplankton och bedöma betydelsen av verksamhetens kväve- och fosforut- släpp. Mätningarna har under lång tid bedrivits i samver - kan med Stockholms universitet kopplat till forskningen om kväve- och fosforutsläpp. Samordningen inom förbun- det innebär att det i juli och augusti tas ytprover för kloro- fyll och att prover i den angränsande Kaggfjärden (S131) tas samtidigt med proverna utanför Himmerfjärdsverket. Reningsverken i Nynäshamn Nynäshamns kommun driver tre avloppsreningsverk. Marsta tar emot avloppsvatten från samhället Stora Vika, utsläppet av det renade vattnet påverkar Fållnäsviken. Ut- släppet från det större Nynäshamns avloppsreningsverk renas ytterligare i våtmarken Alhagen innan det når Nor - vikfjärden, som är en del av Mysingen. I Fållnäsviken har en extra provpunkt lagts till och i Norvikfjärden sju prov- punkter. Prover tas dock enbart i samband med förbundets karteringsprovtagningar i juli och augusti. Nytt reningsverk i Fors Haninge kommuns minsta avloppsreningsverk finns på Muskö och renar avloppsvatten från cirka 150 personer. Mätningar görs i juli och augusti i Hammarviken, där ut- släppet mynnar via ett dike. Det betydligt större Fors av- loppsreningsverk belastar nu Hågaån och Vitsån, men en fem kilometer lång avloppsledning planeras så att utsläppet sker direkt i Horsfjärden. Detta i samband med att ett nytt avloppsreningsverk byggs i Fors. Fördelen med detta är att vattnet snabbt späds ut, istället för att som nu särskilt under torrperioder haft stor påverkan på livet i åarna. Ingen sär - skild recipientkontroll görs i själva Horsfjärden, utöver för- bundets ordinarie mätningar. Dessa blir därför extra viktiga i detta område. ÖSTHAMMAR Himmerfjärsverket STOCKHOLM NACKA Norvik (Nynäs- hamn) Fållnäsviken (Nynäshamn) Muskö (Haninge) NYKÖPING OXELÖSUND OMRÅDEN MED UTÖKAD PROV- TAGNING Flera av förbundets medlem- mar har behov av särskilt omfattande uppföljning av verksamheternas påverkan på kustvattnet. Det görs inom så kallad recipientkontroll som samordnats med förbun- dets provtagningar . Utanför Himmerfjärdsverket genomförs provtagningar minst 22 gånger per år för att följa utsläppen. Foto: VeidekkeFoto: Niklas Storm/Shutterstock I Nyköpingsån har en mätstation lagts till i programmet. 33 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 NÅGRA RESULTAT FRÅN RECIPIENT- KONTROLLPROGRAMMET Extra i Nacka Nacka kommun bekostar extra provtagningar i juli och augusti i vikarna Vårgärdssjön och Neglingeviken, som främst påverkas av dagvatten. Särskilt Stockholmsprogram Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) och Käppalaförbun- det, som driver de stora avloppsreningsverken Henriksdal, Bromma och Käppala, har ett särskilt samordnat kontroll- program med månadsvis provtagning. Programmet fokuse- rar på huvudströmmen genom skärgården längs farleden ut mot Kanholmsfjärden, medan förbundets mätningar även innebär provtagning i närliggande, mindre fjärdar och vi- kar. Förbundets mätningar i de djupa fjärdarna i yttre mel- lanskärgården och ytterskärgården har också betydelse för att kunna tolka påverkan i området. Att vissa delar överlap- par mellan de olika aktörer gör det möjligt att kvalitets- säkra resultaten. Nytt program i Östhammar Ett av de nyaste samordnade kontrollprogrammen görs åt Östhammar Vatten. Här sker nu samordnade mätningar året runt i anslutning till Östhammar. Djupprofiler av nä- ringsämnen och syrehalter mäts på alla stationer, medan artsammansättningen av växtplanktonen analyseras på två. Y Årsmedelvärden av klorofyll a från provtagningar i juli och augusti på fyra stationer i Fållnäsviken i Nynäshamns kom- mun. S123b och S123 ligger i inre delen och S122 och S121 i den yttre delen av viken. Trots algblomningar som drev in i Svärdsfjärden och Mysingen blev 2025 ett år med lägre kloro- fyllhalt i Fållnäsviken, som annars upplevt ökande algmäng- der på senare år . Y Långtidsutveckling från 1980 av siktdjup (mätningar i juli- september) i Mellanfjärden vid Nyköping (Sö12 och tidigare station BR). Siktdjupet har idag ökat en del om man jämför hur det såg ut på 1980-1990-talet. Y De högsta fosforhalterna i ytvatten längs hela Svealands- kusten finns i den grunda Granfjärden (U22) i Östhammars kommun. Här och i Östhammarsfjärden (U23, U18) och Hun- saren (U14b) bedrivs ett kontrollprogram åt Östhammar vatten. År 2025 togs extra många prover på uppdrag av Östhammars kommun som en del av förstudier om åtgärder mot internbe- lastning av fosfor . De högsta halterna 2025 uppmättes i slutet av september . FAKTA SRK – samordnad recipientkontroll Flera av förbundets medlemmar har behov av särskilt omfattande uppföljning av verksamheternas påverkan på kustvattnet. Det görs inom så kallad recipientkontroll som samordnats med förbundets provtagningar . Vinterprovtagning på Granfjärden i Östhammars kommun. Foto: Jakob W alve 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 siktdjup (m) 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 2021 2022 2023 2024 2025 2026 totalfosfor (µg/l) 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 2000 2005 2010 2015 2020 2025 klorofyll a (µg/l) Klorofyll a i Fållnäsviken, Nynäshamn Siktdjup i Mellanfjärden, Nyköping Totalfosfor, Östhammar Granfjärden Östhammarsfjärden (U23) Östhammarsfjärden (U18) Hunsaren Station BR Station Sö12 yttre delen (S121) yttre delen (S122) inre delen (S123) inre delen (123b) 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 siktdjup (m) 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 2021 2022 2023 2024 2025 2026 totalfosfor (µg/l) 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 2000 2005 2010 2015 2020 2025 klorofyll a (µg/l) Klorofyll a i Fållnäsviken, Nynäshamn Siktdjup i Mellanfjärden, Nyköping Totalfosfor, Östhammar Granfjärden Östhammarsfjärden (U23) Östhammarsfjärden (U18) Hunsaren Station BR Station Sö12 yttre delen (S121) yttre delen (S122) inre delen (S123) inre delen (123b) 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 siktdjup (m) 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 2021 2022 2023 2024 2025 2026 totalfosfor (µg/l) 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 2000 2005 2010 2015 2020 2025 klorofyll a (µg/l) Klorofyll a i Fållnäsviken, Nynäshamn Siktdjup i Mellanfjärden, Nyköping Totalfosfor, Östhammar Granfjärden Östhammarsfjärden (U23) Östhammarsfjärden (U18) Hunsaren Station BR Station Sö12 yttre delen (S121) yttre delen (S122) inre delen (S123) inre delen (123b) 34 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund Typområde H-ID Havsområdesnamn / Station 2001 2004 2005 2025 juli 2025 aug 2020-25 2001 2004 2005 2025 juli 2025 aug 2020-25 2001 2004 2005 2025 juli 2025 aug 2020-25 2001 2004 2005 2024 juli 2024 aug 2020-24 2001 2004 2005 2025 juli 2025 aug 2020-25 16 2 Lövstabukten U3 285 244 311 14 11 15 3,5 3,6 3,4 3,9 6,2 4,4 16 3 Karlholmsfjärden U4, U4b 560 445 522 31 22 29 11 9,4 7,7 1,0 1,7 1,2 2,0 2,6 1,9 16 4 Öregrundsgrepen U5d, U7 273 296 288 12 15 14 2,0 2,5 2,8 0,7 0,4 0,5 5,2 4,4 4,8 16 5 Gällfjärden U20 276 299 291 14 16 14 2,4 3,0 3,2 3,5 4,6 4,6 16 6 Kallrigafjärden U6b 399 311 378 30 19 22 3,3 3,0 3,2 0,3 0,2 0,3 1,6 3,0 2,4 16 7 Ängsfjärden U8 266 290 307 15 16 16 2,5 2,7 3,5 4,4 4,0 4,2 16 9 Raggaröfjärden U10 265 355 325 17 20 17 2,7 3,3 2,8 3,5 3,8 4,3 16 10 Norrfjärden U17 277 342 305 17 20 16 2,3 2,1 2,6 4,2 4,4 4,8 16 191 Granfjärden U22 1385 1687 1826 99 ## 114 65 82 110 15 18 19 0,7 0,7 0,6 16 11 Östhammarsfjärden U18 890 1024 957 70 66 59 28 55 38 5,5 11 7,1 1,0 1,0 1,1 16 192 Hunsaren U14 428 634 509 33 45 33 6,4 12 10 1,8 1,5 1,7 16 170 Hargsviken U13 384 342 399 27 30 25 5,0 1,3 4,5 0,4 0,2 0,4 2,2 4,0 2,8 16 13 Galtfjärden U11 343 334 349 22 19 18 4,1 3,1 3,6 3,0 5,4 4,6 16 14 Edeboviken U12 382 372 417 27 32 29 4,8 2,5 4,9 1,0 0,3 0,4 2,3 4,4 3,4 16 15 Singöfjärden U15 306 334 327 17 20 16 4,1 5,0 3,8 0,6 0,4 0,5 4,1 4,2 4,9 16 16 Ortalaviken (U16), U16a, U16b 383 433 399 26 27 22 5,1 7,6 5,2 2,4 3,0 3,6 17 18 Öregrunds kustvatten (U5), U21 259 322 289 12 13 13 2,4 2,1 3,1 4,9 6,1 5,8 17 172 Östhammars kustvatten NR 245 243 276 12 12 12 2,3 2,0 2,6 0,2 0,4 0,5 6,6 11 7,3 12 20 Norrtäljeviken S10 315 345 372 23 27 22 4,4 12 5 0,8 0,4 0,5 3,3 2,1 3,3 12 21 Vätösundet S4b 303 324 354 22 21 21 3,2 2,4 4,2 2,9 3,6 4,1 12 22 Björköfjärden S1, S3, S8 287 355 353 20 25 22 2,8 5,5 4,4 3,7 2,9 3,9 12 23 N Lidöfjärden S6 292 15 3,7 5,6 12 176 Kapellskärsområdet S17, S15 269 277 295 16 16 15 3,2 3,0 3,2 5,3 5,2 5,3 12 28 Ålandsfjärden S20, S24 306 401 353 19 24 21 2,3 5,4 4,7 4,2 3,2 4,0 12 31 Bergshamraviken S37 558 567 585 38 45 33 12 9,2 10 3 2 2,7 12 32 Yxlaområdet S27, S32, S38 310 369 350 18 22 19 2,4 4,2 4,4 3,8 3,7 4,0 12 33 Skatfjärden S31 392 331 346 19 22 18 6,1 1,9 4,1 4,3 6 4,9 12 34 Blidösund S30 304 341 322 16 21 18 3,3 2,6 3,9 4,6 4,8 4,9 12 35 Svartlögafjärden S49 313 324 320 19 22 18 3,9 4,3 4,0 0,3 1,2 0,6 7,0 4,5 5,7 12 36 Östanåområdet S38b 340 343 340 21 19 18 3,8 2,2 3,3 3,7 4,1 4,6 12 37 Gälnan S44 401 357 358 34 27 22 15 3,1 5,7 0,3 0,5 0,5 3,9 3,5 4,5 12 38 Skarpöfjärden S50 279 302 315 17 19 16 3,6 2,6 3,8 8,5 5,5 6,4 12 39 Trälhavet S43 353 380 367 20 18 18 2,0 3,2 3,4 0,2 0,2 0,4 4,5 5,3 4,7 12 40 Västra Saxarfjärden S42 365 354 346 17 18 16 1,6 1,6 2,4 4,7 5,4 5,1 12 42 Östra Saxarfjärden S39, S41 333 348 338 17 18 16 2,7 1,4 2,2 4,2 5,7 5,7 12 43 Grinda-Sandöfjärden S63b 329 336 331 18 18 16 3,1 2,1 2,6 0,1 0,1 0,3 4,6 5,4 5,6 12 44 Edöfjärden S45, S46 381 344 339 27 19 19 12 2,3 4,1 4,0 5,3 5,3 12 45 Skagsfjärden S61 383 339 330 24 18 17 9,0 2,2 3,8 3,6 5,6 5,7 12 47 Gällnöbank S63 353 342 339 20 18 17 3,6 3,5 3,1 4,6 6,0 5,6 12 48 Kanholmsfjärden S86 330 325 318 18 17 17 7,6 2,8 3,7 0,4 0,4 0,4 4,7 5,6 6,0 12 49 Möja söderfjärd S60b 334 316 330 22 18 18 7,2 1,9 4,4 6,6 5,5 5,7 12 50 Eknösundet S87 321 326 320 21 19 18 5,8 2,3 4 5,6 5,1 5,9 12 51 Älgöfjärden S82, S84 355 345 350 18 18 18 4,8 2,5 3,1 4,0 5,2 5,5 12 53 Grisslingen S96 420 404 410 26 24 24 7,5 2,5 4,9 3,1 4,2 12 55 Våmfjärden 385 378 397 23 17 19 2,3 2,2 3,0 5,5 5,0 4,6 12 57 Tranaröfjärd S94, S95 385 383 382 21 21 20 4,1 1,8 2,9 4,1 4,4 4,9 12 58 Breviken S85 381 435 353 20 33 19 6,3 2,5 3,1 3,1 5,0 5,1 12 59 Nämdöfjärden S97 390 342 324 22 17 17 5,9 2,9 3,7 5,6 5,4 6,1 12 61 Neglingeviken S102c 380 420 428 24 29 27 2,7 4,2 5,1 2,7 2,5 3,2 12 62 Vårgärdssjön S101b 361 373 381 16 17 17 1,3 2,6 3 8,6 7,1 6,2 12 63 Baggensfjärden S102 400 375 366 22 19 18 3,2 3,5 3,3 0,2 0,4 0,4 3,5 4,0 5,0 12 64 Erstaviken S100 503 337 343 31 17 17 14 4,8 4,1 0,4 0,2 0,3 3,6 4,4 5,5 12 65 Ingaröfjärden S99 484 360 345 30 19 18 11 5,9 4,3 4,0 4,2 5,6 12 66 Björnöfjärden S98c 419 416 416 20 17 16 2,2 2,5 2,2 6,4 6,5 6,2 12 67 Kalvfjärden S105 417 416 410 22 22 20 4,7 2,0 3,7 3,4 3,8 4,3 12 68 Ällmorafjärden S104 394 372 379 22 21 20 5,4 4,3 4,1 4,1 4,0 4,7 12 69 Vissvassfjärden S103 389 383 370 22 26 20 6,2 3,2 3,8 3,9 4,3 4,9 12 71 Gränöfjärden S120 325 17 3,0 6 12 72 Jungfrufjärden S114 368 341 329 22 19 17 7,3 1,9 3,8 0,4 0,2 0,4 5,3 4,8 6 12 73 Pilkobbsfjärden S90 356 338 325 25 18 18 6,6 3,5 3,8 0,6 0,4 0,4 6,2 4,5 5,9 12 74 Hanstensfjärden S90b 346 345 326 21 18 18 7,2 1,9 3,8 5,5 5,0 6,1 12 75 Sandemars fjärd S112 367 373 332 24 23 20 7,9 6,0 4,3 4,1 2,9 4,6 12 76 Fåglaröfjärden S111 429 376 342 29 23 20 13 4,6 4,6 3,8 2,7 5 24 77 S Edsviken S19 492 509 518 31 39 31 3,8 2,7 9,1 4,4 6,0 3,4 24 78 Brunnsviken S19c 586 609 521 38 44 25 3,1 5,2 6,6 6,5 4,0 3,5 24 80 Strömmen S79b 625 708 672 26 38 37 3,9 4,1 15 4,1 4,8 3,2 24 81 Lilla Värtan S78b, S80 542 595 572 21 32 29 6,6 7,4 10 2,2 0,3 2,0 3,4 4,6 3,3 24 82 Stora Värtan S75 419 456 466 21 24 23 3,3 5,9 6 4,1 3,5 3,6 24 83 Askrikefjärden S77 467 528 472 18 21 20 5,2 3,6 6,6 0,8 0,3 0,8 4,1 5,0 3,9 24 84 Torsbyfjärden S52 405 424 410 19 20 18 3,3 3,1 4,9 4,1 4,6 4,4 24 85 Solöfjärden S66 406 432 402 21 23 20 2,6 2,6 3,8 0,5 0,2 0,8 4,8 4,4 4,5 24 86 Säbyvik S73 357 362 371 22 23 19 1,8 2,8 2,7 5,2 5,5 5,4 24 87 Överbyfjärden S72 373 400 387 23 25 21 2,5 5,0 3,6 3,9 3,6 4,4 24 88 Tallaröfjärden S71 426 397 441 26 18 22 2,8 2,9 5,0 3,6 4,6 4,1 24 89 Södra Vaxholmsfjärden S68 397 408 410 20 20 20 3,2 3,8 4,3 3,9 3,7 4,0 24 90 Norra Vaxholmsfjärden S69 448 414 431 22 20 20 5,3 3,4 4,8 3,1 3,8 4,0 24 91 Kodjupet S70 387 463 430 22 29 23 3,9 5,2 5,1 2,8 3,6 3,4 24 93 Skurusundet S81 453 522 502 20 22 24 6,3 8,0 8,1 3,4 4,5 4,1 24 198 Södertälje kanal S132 504 509 507 25 26 32 4,0 3,4 4,9 2,9 2,5 2,5 24 178 Igelstaviken S130 439 461 496 22 26 35 3,4 2,7 7,5 3,3 4,0 3,8 24 179 Hallsfjärden S129, S128/H7 389 457 434 19 29 29 3,2 4,9 4,9 3,2 4,9 4,7 12 95 Näslandsfjärden H6 425 387 467 29 26 35 6,1 2,3 6,0 0,6 0,6 0,6 2,7 4,9 3,6 12 96 Stavbofjärden S126 395 403 444 27 38 42 4,0 3,2 6,9 1,1 1,2 0,6 2,7 2,8 2,7 12 97 Kaggfjärden S131 446 381 457 27 25 31 8,1 3,8 7,0 1,1 0,5 0,9 2,6 5,0 3,6 12 98 Himmerfjärden H4, H5 438 367 455 30 23 31 8,9 3,4 7,0 0,9 0,5 0,9 2,8 5,1 3,4 12 99 Svärdsfjärden H2, H3 412 385 410 28 25 26 8,0 5,2 6,2 0,6 0,4 0,7 3,2 3,0 3,3 12 100 Gälöfjärden Sö32 386 413 417 31 41 31 5,3 8,0 7,2 2,6 2,0 2,7 12 101 Trosafjärden Sö30 517 459 475 47 53 45 10 9,5 8,6 1,4 1,4 1,5 12 102 Fågelöfjärden Sö31 386 429 394 31 43 32 4,9 7,2 5,7 0,3 0,1 0,4 2,4 1,8 2,3 12 103 Fifångsdjupet Sö36 454 414 397 25 37 27 7,1 4,1 5,7 2,8 2,2 3,4 12 104 Gillsviken Sö29 394 403 371 30 39 30 5,0 6,4 4,7 3,0 2,4 3,8 12 105 Asköfjärden Sö37 414 412 387 26 34 25 10 4,4 6,3 3,5 2,4 3,7 12 106 Fållnäsviken S122, S123 407 421 482 31 40 39 6,8 5,5 9,1 2,1 1,4 1,7 12 107 Dragfjärden S125b-c, S118, S124b 436 452 454 26 35 28 6,7 6,5 6,2 0,3 0,3 0,5 3,2 2,0 2,7 12 108 Nynäsviken S116 730 467 475 41 33 27 21 5,7 6,9 2,1 2,7 3,0 12 109 Horsfjärden S108, S109 502 377 346 38 21 19 19 4,0 4,7 2,9 2,9 3,9 12 180 Mysingen S107, S110b 480 356 340 35 20 19 17 3,4 4,8 3,5 3,9 5,0 12 111 Gårdsfjärden S115 463 329 322 30 20 18 13 1,8 3,3 3,5 3,6 5,4 12 114 Hållsviken (Sö28) Sö28b 534 336 362 40 28 25 12 1,5 4,7 2,6 3,4 5,3 12 115 Skettnefjärden Sö27 515 350 360 37 29 24 13 3,6 4,6 3,4 3,9 5,4 12 116 Gunnarbofjärden Sö26 396 338 347 29 32 24 4,8 2,9 3,7 5,0 3,5 5,4 12 117 Gupafjärden Sö25 362 340 329 24 28 22 4,9 2,0 3,8 5,0 4,2 5,8 12 118 Tvären Sö23 314 371 354 23 31 23 3,9 2,5 4,3 0,3 0,2 0,4 5,4 4,9 5,1 12 121 Dragviksfjärden Sö21 387 359 338 30 36 25 6,8 2,5 3,6 5,3 4,5 5,4 12 122 Kråkfjärden Sö20 305 356 330 22 37 25 2,8 2,6 3,1 5,8 4,5 5,7 12 123 Risöområdet Sö16, (Sö17), Sö18 301 378 330 24 47 28 2,6 4,5 3,2 0,1 0,4 0,4 4,6 4,5 5,5 12 124 Stadsfjärden Sö13 947 926 876 80 78 65 24 19 26 1,2 1,4 1,3 12 125 Mellanfjärden Sö12 803 774 742 51 61 49 17 11 16 1,5 2,5 3,6 1,5 1,5 1,4 12 126 Sjösafjärden Sö11 735 769 721 43 59 51 16 11 15 1,6 1,3 1,3 12 127 Örsbaken Sö8 377 400 342 28 38 27 6,4 3,3 3,6 3,5 3,7 5,7 12 182 Ålöfjärden Sö7 359 340 325 26 29 26 4,1 3,9 3 3,7 4,6 6 12 183 Stålhamnen Sö6b, Sö7b 391 339 334 29 29 27 7,3 3,0 3,3 3,1 4,0 5,3 12 184 Hasselösundet Sö6 384 304 324 27 22 24 4,4 2,2 2,7 4,3 6,1 5,6 12 186 Oxelösunds hamnområde Sö5/5b 364 318 316 28 25 25 5,3 1,8 2,8 3,5 5,0 5,9 12 131 Marsviken Sö1, Sö2, Sö3 372 457 437 26 37 29 4,8 5,1 6,1 0,1 0,1 0,7 3 2,5 3,0 12 132 Sillöfjärden Sö4 340 322 336 30 22 25 4,4 1,3 3,1 3,9 5,8 5,6 15 135 Havssvalget S5b 268 270 284 14 15 14 3,4 1,9 3,1 5,9 7,5 6,5 15 136 Söderarms skärgård S17b 257 267 293 14 16 15 3,3 2,8 3,6 6,2 6,0 6,0 15 138 Vidingefjärden S53 265 299 299 16 16 16 2,9 2,5 3,4 6,5 5,5 6,1 15 144 Kobbfjärden S56 254 299 302 15 17 16 5,6 1,8 3,8 7,5 6,0 6,2 15 148 Björkskärsfjärden S58 261 291 299 17 17 16 3,3 2,7 3,4 0,3 0,4 0,5 8,0 7,4 6,6 14 157 Krabbfjärdens kustvatten B1 354 335 327 23 27 21 7,7 3,7 3,6 0,3 0,1 0,4 4,2 4,8 5,4 2023 2023 2023 2022 2023 2009 2008 2007 2006 2014 2013 2012 2011 2010 2019 2018 2017 2016 2015 2022 2022 2021 2020 2017 2018 2019 2020 2018 2019 2020 2021 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2021 2013 2014 2015 2016 2017 2007 2006 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2012 2011 2010 2009 2008 2017 2016 2015 2014 2013 2022 2021 2020 2019 2018 Totalkväve (µg/l) Totalfosfor (µg/l) Klorofyll a (µg/l) Biovolym växtplankton (mm3/l) Siktdjup (m) 2023 2024 2024 2024 2024 2009 2008 2007 2006 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Resultat från förbundets omfattande provtagningar längs Svealandskusten. Stationerna är sorterade från norr till söder efter de typområden som visas i kartan på sidan 7. Stationerna framgår av kartan på sidan 36. Resultaten visas för varje provtagning, samt som medel- värde för den senaste sexårsperioden. Färgerna visar statusklassning enligt vattendirektivets nya bedömningsgrunder från 2019. Varje station och samtliga tidsserier finns också att se i överskåd- liga diagram på www.svealandskusten.se. Tabellen finns också som excelfil på www.skvvf.se hög god måttlig otillfredsställande dålig Ekologisk status RESULTAT FRÅN KARTERINGAR 2001–2025 35 Svealands kustvattenvårdsförbund • SVEALANDSKUSTEN 2026 Typområde H-ID Havsområdesnamn / Station 2001 2004 2005 2025 juli 2025 aug 2020-25 2001 2004 2005 2025 juli 2025 aug 2020-25 2001 2004 2005 2025 juli 2025 aug 2020-25 2001 2004 2005 2024 juli 2024 aug 2020-24 2001 2004 2005 2025 juli 2025 aug 2020-25 16 2 Lövstabukten U3 285 244 311 14 11 15 3,5 3,6 3,4 3,9 6,2 4,4 16 3 Karlholmsfjärden U4, U4b 560 445 522 31 22 29 11 9,4 7,7 1,0 1,7 1,2 2,0 2,6 1,9 16 4 Öregrundsgrepen U5d, U7 273 296 288 12 15 14 2,0 2,5 2,8 0,7 0,4 0,5 5,2 4,4 4,8 16 5 Gällfjärden U20 276 299 291 14 16 14 2,4 3,0 3,2 3,5 4,6 4,6 16 6 Kallrigafjärden U6b 399 311 378 30 19 22 3,3 3,0 3,2 0,3 0,2 0,3 1,6 3,0 2,4 16 7 Ängsfjärden U8 266 290 307 15 16 16 2,5 2,7 3,5 4,4 4,0 4,2 16 9 Raggaröfjärden U10 265 355 325 17 20 17 2,7 3,3 2,8 3,5 3,8 4,3 16 10 Norrfjärden U17 277 342 305 17 20 16 2,3 2,1 2,6 4,2 4,4 4,8 16 191 Granfjärden U22 1385 1687 1826 99 ## 114 65 82 110 15 18 19 0,7 0,7 0,6 16 11 Östhammarsfjärden U18 890 1024 957 70 66 59 28 55 38 5,5 11 7,1 1,0 1,0 1,1 16 192 Hunsaren U14 428 634 509 33 45 33 6,4 12 10 1,8 1,5 1,7 16 170 Hargsviken U13 384 342 399 27 30 25 5,0 1,3 4,5 0,4 0,2 0,4 2,2 4,0 2,8 16 13 Galtfjärden U11 343 334 349 22 19 18 4,1 3,1 3,6 3,0 5,4 4,6 16 14 Edeboviken U12 382 372 417 27 32 29 4,8 2,5 4,9 1,0 0,3 0,4 2,3 4,4 3,4 16 15 Singöfjärden U15 306 334 327 17 20 16 4,1 5,0 3,8 0,6 0,4 0,5 4,1 4,2 4,9 16 16 Ortalaviken (U16), U16a, U16b 383 433 399 26 27 22 5,1 7,6 5,2 2,4 3,0 3,6 17 18 Öregrunds kustvatten (U5), U21 259 322 289 12 13 13 2,4 2,1 3,1 4,9 6,1 5,8 17 172 Östhammars kustvatten NR 245 243 276 12 12 12 2,3 2,0 2,6 0,2 0,4 0,5 6,6 11 7,3 12 20 Norrtäljeviken S10 315 345 372 23 27 22 4,4 12 5 0,8 0,4 0,5 3,3 2,1 3,3 12 21 Vätösundet S4b 303 324 354 22 21 21 3,2 2,4 4,2 2,9 3,6 4,1 12 22 Björköfjärden S1, S3, S8 287 355 353 20 25 22 2,8 5,5 4,4 3,7 2,9 3,9 12 23 N Lidöfjärden S6 292 15 3,7 5,6 12 176 Kapellskärsområdet S17, S15 269 277 295 16 16 15 3,2 3,0 3,2 5,3 5,2 5,3 12 28 Ålandsfjärden S20, S24 306 401 353 19 24 21 2,3 5,4 4,7 4,2 3,2 4,0 12 31 Bergshamraviken S37 558 567 585 38 45 33 12 9,2 10 3 2 2,7 12 32 Yxlaområdet S27, S32, S38 310 369 350 18 22 19 2,4 4,2 4,4 3,8 3,7 4,0 12 33 Skatfjärden S31 392 331 346 19 22 18 6,1 1,9 4,1 4,3 6 4,9 12 34 Blidösund S30 304 341 322 16 21 18 3,3 2,6 3,9 4,6 4,8 4,9 12 35 Svartlögafjärden S49 313 324 320 19 22 18 3,9 4,3 4,0 0,3 1,2 0,6 7,0 4,5 5,7 12 36 Östanåområdet S38b 340 343 340 21 19 18 3,8 2,2 3,3 3,7 4,1 4,6 12 37 Gälnan S44 401 357 358 34 27 22 15 3,1 5,7 0,3 0,5 0,5 3,9 3,5 4,5 12 38 Skarpöfjärden S50 279 302 315 17 19 16 3,6 2,6 3,8 8,5 5,5 6,4 12 39 Trälhavet S43 353 380 367 20 18 18 2,0 3,2 3,4 0,2 0,2 0,4 4,5 5,3 4,7 12 40 Västra Saxarfjärden S42 365 354 346 17 18 16 1,6 1,6 2,4 4,7 5,4 5,1 12 42 Östra Saxarfjärden S39, S41 333 348 338 17 18 16 2,7 1,4 2,2 4,2 5,7 5,7 12 43 Grinda-Sandöfjärden S63b 329 336 331 18 18 16 3,1 2,1 2,6 0,1 0,1 0,3 4,6 5,4 5,6 12 44 Edöfjärden S45, S46 381 344 339 27 19 19 12 2,3 4,1 4,0 5,3 5,3 12 45 Skagsfjärden S61 383 339 330 24 18 17 9,0 2,2 3,8 3,6 5,6 5,7 12 47 Gällnöbank S63 353 342 339 20 18 17 3,6 3,5 3,1 4,6 6,0 5,6 12 48 Kanholmsfjärden S86 330 325 318 18 17 17 7,6 2,8 3,7 0,4 0,4 0,4 4,7 5,6 6,0 12 49 Möja söderfjärd S60b 334 316 330 22 18 18 7,2 1,9 4,4 6,6 5,5 5,7 12 50 Eknösundet S87 321 326 320 21 19 18 5,8 2,3 4 5,6 5,1 5,9 12 51 Älgöfjärden S82, S84 355 345 350 18 18 18 4,8 2,5 3,1 4,0 5,2 5,5 12 53 Grisslingen S96 420 404 410 26 24 24 7,5 2,5 4,9 3,1 4,2 12 55 Våmfjärden 385 378 397 23 17 19 2,3 2,2 3,0 5,5 5,0 4,6 12 57 Tranaröfjärd S94, S95 385 383 382 21 21 20 4,1 1,8 2,9 4,1 4,4 4,9 12 58 Breviken S85 381 435 353 20 33 19 6,3 2,5 3,1 3,1 5,0 5,1 12 59 Nämdöfjärden S97 390 342 324 22 17 17 5,9 2,9 3,7 5,6 5,4 6,1 12 61 Neglingeviken S102c 380 420 428 24 29 27 2,7 4,2 5,1 2,7 2,5 3,2 12 62 Vårgärdssjön S101b 361 373 381 16 17 17 1,3 2,6 3 8,6 7,1 6,2 12 63 Baggensfjärden S102 400 375 366 22 19 18 3,2 3,5 3,3 0,2 0,4 0,4 3,5 4,0 5,0 12 64 Erstaviken S100 503 337 343 31 17 17 14 4,8 4,1 0,4 0,2 0,3 3,6 4,4 5,5 12 65 Ingaröfjärden S99 484 360 345 30 19 18 11 5,9 4,3 4,0 4,2 5,6 12 66 Björnöfjärden S98c 419 416 416 20 17 16 2,2 2,5 2,2 6,4 6,5 6,2 12 67 Kalvfjärden S105 417 416 410 22 22 20 4,7 2,0 3,7 3,4 3,8 4,3 12 68 Ällmorafjärden S104 394 372 379 22 21 20 5,4 4,3 4,1 4,1 4,0 4,7 12 69 Vissvassfjärden S103 389 383 370 22 26 20 6,2 3,2 3,8 3,9 4,3 4,9 12 71 Gränöfjärden S120 325 17 3,0 6 12 72 Jungfrufjärden S114 368 341 329 22 19 17 7,3 1,9 3,8 0,4 0,2 0,4 5,3 4,8 6 12 73 Pilkobbsfjärden S90 356 338 325 25 18 18 6,6 3,5 3,8 0,6 0,4 0,4 6,2 4,5 5,9 12 74 Hanstensfjärden S90b 346 345 326 21 18 18 7,2 1,9 3,8 5,5 5,0 6,1 12 75 Sandemars fjärd S112 367 373 332 24 23 20 7,9 6,0 4,3 4,1 2,9 4,6 12 76 Fåglaröfjärden S111 429 376 342 29 23 20 13 4,6 4,6 3,8 2,7 5 24 77 S Edsviken S19 492 509 518 31 39 31 3,8 2,7 9,1 4,4 6,0 3,4 24 78 Brunnsviken S19c 586 609 521 38 44 25 3,1 5,2 6,6 6,5 4,0 3,5 24 80 Strömmen S79b 625 708 672 26 38 37 3,9 4,1 15 4,1 4,8 3,2 24 81 Lilla Värtan S78b, S80 542 595 572 21 32 29 6,6 7,4 10 2,2 0,3 2,0 3,4 4,6 3,3 24 82 Stora Värtan S75 419 456 466 21 24 23 3,3 5,9 6 4,1 3,5 3,6 24 83 Askrikefjärden S77 467 528 472 18 21 20 5,2 3,6 6,6 0,8 0,3 0,8 4,1 5,0 3,9 24 84 Torsbyfjärden S52 405 424 410 19 20 18 3,3 3,1 4,9 4,1 4,6 4,4 24 85 Solöfjärden S66 406 432 402 21 23 20 2,6 2,6 3,8 0,5 0,2 0,8 4,8 4,4 4,5 24 86 Säbyvik S73 357 362 371 22 23 19 1,8 2,8 2,7 5,2 5,5 5,4 24 87 Överbyfjärden S72 373 400 387 23 25 21 2,5 5,0 3,6 3,9 3,6 4,4 24 88 Tallaröfjärden S71 426 397 441 26 18 22 2,8 2,9 5,0 3,6 4,6 4,1 24 89 Södra Vaxholmsfjärden S68 397 408 410 20 20 20 3,2 3,8 4,3 3,9 3,7 4,0 24 90 Norra Vaxholmsfjärden S69 448 414 431 22 20 20 5,3 3,4 4,8 3,1 3,8 4,0 24 91 Kodjupet S70 387 463 430 22 29 23 3,9 5,2 5,1 2,8 3,6 3,4 24 93 Skurusundet S81 453 522 502 20 22 24 6,3 8,0 8,1 3,4 4,5 4,1 24 198 Södertälje kanal S132 504 509 507 25 26 32 4,0 3,4 4,9 2,9 2,5 2,5 24 178 Igelstaviken S130 439 461 496 22 26 35 3,4 2,7 7,5 3,3 4,0 3,8 24 179 Hallsfjärden S129, S128/H7 389 457 434 19 29 29 3,2 4,9 4,9 3,2 4,9 4,7 12 95 Näslandsfjärden H6 425 387 467 29 26 35 6,1 2,3 6,0 0,6 0,6 0,6 2,7 4,9 3,6 12 96 Stavbofjärden S126 395 403 444 27 38 42 4,0 3,2 6,9 1,1 1,2 0,6 2,7 2,8 2,7 12 97 Kaggfjärden S131 446 381 457 27 25 31 8,1 3,8 7,0 1,1 0,5 0,9 2,6 5,0 3,6 12 98 Himmerfjärden H4, H5 438 367 455 30 23 31 8,9 3,4 7,0 0,9 0,5 0,9 2,8 5,1 3,4 12 99 Svärdsfjärden H2, H3 412 385 410 28 25 26 8,0 5,2 6,2 0,6 0,4 0,7 3,2 3,0 3,3 12 100 Gälöfjärden Sö32 386 413 417 31 41 31 5,3 8,0 7,2 2,6 2,0 2,7 12 101 Trosafjärden Sö30 517 459 475 47 53 45 10 9,5 8,6 1,4 1,4 1,5 12 102 Fågelöfjärden Sö31 386 429 394 31 43 32 4,9 7,2 5,7 0,3 0,1 0,4 2,4 1,8 2,3 12 103 Fifångsdjupet Sö36 454 414 397 25 37 27 7,1 4,1 5,7 2,8 2,2 3,4 12 104 Gillsviken Sö29 394 403 371 30 39 30 5,0 6,4 4,7 3,0 2,4 3,8 12 105 Asköfjärden Sö37 414 412 387 26 34 25 10 4,4 6,3 3,5 2,4 3,7 12 106 Fållnäsviken S122, S123 407 421 482 31 40 39 6,8 5,5 9,1 2,1 1,4 1,7 12 107 Dragfjärden S125b-c, S118, S124b 436 452 454 26 35 28 6,7 6,5 6,2 0,3 0,3 0,5 3,2 2,0 2,7 12 108 Nynäsviken S116 730 467 475 41 33 27 21 5,7 6,9 2,1 2,7 3,0 12 109 Horsfjärden S108, S109 502 377 346 38 21 19 19 4,0 4,7 2,9 2,9 3,9 12 180 Mysingen S107, S110b 480 356 340 35 20 19 17 3,4 4,8 3,5 3,9 5,0 12 111 Gårdsfjärden S115 463 329 322 30 20 18 13 1,8 3,3 3,5 3,6 5,4 12 114 Hållsviken (Sö28) Sö28b 534 336 362 40 28 25 12 1,5 4,7 2,6 3,4 5,3 12 115 Skettnefjärden Sö27 515 350 360 37 29 24 13 3,6 4,6 3,4 3,9 5,4 12 116 Gunnarbofjärden Sö26 396 338 347 29 32 24 4,8 2,9 3,7 5,0 3,5 5,4 12 117 Gupafjärden Sö25 362 340 329 24 28 22 4,9 2,0 3,8 5,0 4,2 5,8 12 118 Tvären Sö23 314 371 354 23 31 23 3,9 2,5 4,3 0,3 0,2 0,4 5,4 4,9 5,1 12 121 Dragviksfjärden Sö21 387 359 338 30 36 25 6,8 2,5 3,6 5,3 4,5 5,4 12 122 Kråkfjärden Sö20 305 356 330 22 37 25 2,8 2,6 3,1 5,8 4,5 5,7 12 123 Risöområdet Sö16, (Sö17), Sö18 301 378 330 24 47 28 2,6 4,5 3,2 0,1 0,4 0,4 4,6 4,5 5,5 12 124 Stadsfjärden Sö13 947 926 876 80 78 65 24 19 26 1,2 1,4 1,3 12 125 Mellanfjärden Sö12 803 774 742 51 61 49 17 11 16 1,5 2,5 3,6 1,5 1,5 1,4 12 126 Sjösafjärden Sö11 735 769 721 43 59 51 16 11 15 1,6 1,3 1,3 12 127 Örsbaken Sö8 377 400 342 28 38 27 6,4 3,3 3,6 3,5 3,7 5,7 12 182 Ålöfjärden Sö7 359 340 325 26 29 26 4,1 3,9 3 3,7 4,6 6 12 183 Stålhamnen Sö6b, Sö7b 391 339 334 29 29 27 7,3 3,0 3,3 3,1 4,0 5,3 12 184 Hasselösundet Sö6 384 304 324 27 22 24 4,4 2,2 2,7 4,3 6,1 5,6 12 186 Oxelösunds hamnområde Sö5/5b 364 318 316 28 25 25 5,3 1,8 2,8 3,5 5,0 5,9 12 131 Marsviken Sö1, Sö2, Sö3 372 457 437 26 37 29 4,8 5,1 6,1 0,1 0,1 0,7 3 2,5 3,0 12 132 Sillöfjärden Sö4 340 322 336 30 22 25 4,4 1,3 3,1 3,9 5,8 5,6 15 135 Havssvalget S5b 268 270 284 14 15 14 3,4 1,9 3,1 5,9 7,5 6,5 15 136 Söderarms skärgård S17b 257 267 293 14 16 15 3,3 2,8 3,6 6,2 6,0 6,0 15 138 Vidingefjärden S53 265 299 299 16 16 16 2,9 2,5 3,4 6,5 5,5 6,1 15 144 Kobbfjärden S56 254 299 302 15 17 16 5,6 1,8 3,8 7,5 6,0 6,2 15 148 Björkskärsfjärden S58 261 291 299 17 17 16 3,3 2,7 3,4 0,3 0,4 0,5 8,0 7,4 6,6 14 157 Krabbfjärdens kustvatten B1 354 335 327 23 27 21 7,7 3,7 3,6 0,3 0,1 0,4 4,2 4,8 5,4 2023 2023 2023 2022 2023 2009 2008 2007 2006 2014 2013 2012 2011 2010 2019 2018 2017 2016 2015 2022 2022 2021 2020 2017 2018 2019 2020 2018 2019 2020 2021 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2021 2013 2014 2015 2016 2017 2007 2006 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2012 2011 2010 2009 2008 2017 2016 2015 2014 2013 2022 2021 2020 2019 2018 Totalkväve (µg/l) Totalfosfor (µg/l) Klorofyll a (µg/l) Biovolym växtplankton (mm3/l) Siktdjup (m) 2023 2024 2024 2024 2024 2009 2008 2007 2006 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 36 SVEALANDSKUSTEN 2026 • Svealands kustvattenvårdsförbund Sö5 U16b U6b U22 U10 U12 U4 NR U4b U5d U7 U21 U3 U20 S36 S38b S49 S38 S58 S31 S56 S37 S32 S27 S30 S24 S20 U16a U13 U14U18 U17 U11 U15 U8 S39 S60b S63 S44 S61 S53 S15 S17b S3 S4b S10S13 S6 S5b S1 S8 B1 BY31 S123 S123b S121 S124b S110bS125S122 S115 S116 S109 S107b Sö32 Sö28b S108 Sö31 Sö29 Sö30 Sö25 Sö27 Sö26 Sö13 Sö4 Sö2 Sö11Sö12 Sö10 Sö11b Sö7 Sö8 Sö6 Sö20 Sö23 Sö18 Sö21 H5 H2 H3 H4 H6 Sö36 S126 Sö37 S129 S132 S130 S131(H9) S128 (H7) S111 S112 S107 S90b S42 S79b S78b S75 S19c S80 S19 S63b S43 S70 S68 S77 S69 S73 S104 S103 S120 S99 S98cS100 S97 S102 S105 S81 S101b S114 S102c S90 S71 S72 S96b S96 S85S95 S87S84 S50 S66 S52 S41 S86 S46 Alh9 U14b U23 OM PROVTAGNINGEN Varje station besöks två gånger, i juli och augusti. Provtagningen är utformad för att kunna statusklassificera enligt vattenförvaltningens bedömningsgrunder (HVMFS 2019:25) för klorofyll, siktdjup, totalkväve och totalfosfor . Dessutom mäts salthalt, temperatur, oorganiska närings- ämnen (ammoniumkväve, nitrit+nitrat-kväve, fosfat-fosfor, silikat-kisel) samt syrgashalter på djupare stationer . På ett urval stationer provtas även växtplankton. År 2025 bestod programmet av: • Ordinarie stationer (86 röda punkter) • Tilläggsstationer, bekostade av respektive länsstyrelse (52 orange punkter) • Samordnade stationer, från den nationella miljööver- vakningen samt den samordnade recipientkontrollen i Östhammar, Oxelösunds, Nynäshamns, Nacka, Haninge och Nyköpings kommun (21 gula punkter) • Särskilt uppdrag för Björnöfjärden (2 gröna punkter) Detaljerade resultat från provtagningarna finns i tabellen på föregående sidor, och ännu mer detaljerat på www.svealandskusten.se KARTERINGSPROVTAGNINGAR 3 Årsrapport 2011 • SVEALANDS KUSTVATTENVÅRDSFÖRBUND Svealands kustvattenvårdsförbund är en ideell förening, vars medlemmar utgörs av kommuner, länsstyrels- er, regioner, företag och intresseföreningar i området. Förbundet verkar för en god vattenvård genom • att bygga upp en kunskapsbas om kustvattnets kvalitet och orsaker till påverkan • en samordnad övervakning vars resultat är tillgängliga och av hög kvalitet • att verka för en samsyn om tolkningen av tillståndet i kustvattnet och om behovet av åtgärder. KOMMUNER I STOCKHOLMS LÄN: Botkyrka Danderyd Haninge Lidingö Nacka Norrtälje Nynäshamn Sollentuna Solna Stockholm Södertälje Tyresö Täby Vaxholm Värmdö Österåker KOMMUNER I UPPSALA LÄN: Tierp Älvkarleby Östhammar KOMMUNER I SÖDERMANLANDS LÄN: Nyköping Oxelösund Trosa REGIONALA OCH STATLIGA MYNDIGHETER: Region Stockholm Region Uppsala Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län (stödjande) FÖRETAG: AstraZeneca Käppalaförbundet Nynas AB PreZero AB Rederiaktiebolaget Eckerö Roslagsvatten AB SSAB Oxelösund AB Stockholm Vatten och Avfall Svensk Kärnbränslehantering AB Syvab Östhammar Vatten AB VATTENVÅRDSFÖRBUND: Mälarens vattenvårdsförbund Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Tyresåns vattenvårdsförbund ÖVRIGA: Föreningen för friskare vatten i Östhammars fjärdar Föreningen Levande Fållnäsvik Himmerfjärdens naturvårdsförening SIKO (Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation) Skärgårdsstiftelsen Stockholms universitets Östersjöcentrum VAS-rådet (Rådet för vatten- och avloppsamverkan i Stockholms län) Östra Svealands Fiskevattenägareförbund KONTAKTA FÖRBUNDET: Svealands kustvattenvårdsförbund Kvarngatan 2 118 47 Stockholm skvvf.se Ingela Bäckström, förbundssekreterare 076-502 21 02 / ingela.backstrom@skvvf.se MEDLEMMAR I SVEALANDS KUSTVATTENVÅRDSFÖRBUND 4 SVEALANDS KUSTVATTENVÅRDSFÖRBUND • Årsrapport 2011 Utgiven i samarbete med SVEALANDSKUSTEN 2026 sammanfattar miljötillståndet i kustvattnen från Dalälvens mynning i norr till Bråviken i söder. Rapporten innehåller både resultat från de undersökningar som bedrivs i Svealands kustvattenvårdsförbunds egen regi och artiklar från andra aktörer i regionen. FÖRBUNDETS OMFATTANDE UNDERSÖKNINGAR av vatten­ kvaliteten längs kusten redovisas med kartor, texter och statusbedömningar för alla områden. Trots perioder av ostadigt väder kunde förbundets vattenprovtagningar ge­ nomföras enligt plan och det blåsiga vädret tycks ha bidragi t till att yt vattnet var kallare än normalt, samtidigt som temperaturern a i djupvattnet var högre. I ÅRETS MEDLEMSPRESENTATION berättar Trosa kommun om sitt vattenarbete där bland annat fiskpassager och nya avlopps lösningar finns med. GÄDDAN TILLBAKA? I årets rapport presenteras även positiva nyheter för gäddbeståndet, då provfisken under 2025 visat på större fångster än tidigare. FRÄMMANDE MUSSELARTER är på frammarsch längs kusten. Men vad innebär det för de inhemska arterna? En artikel dyker på djupet i två nya musselarters etablering. SVEALANDS KUSTVATTENVÅRDSFÖRBUND KVARNGATAN 2 118 47 STOCKHOLM