Rapporter om välfärdsbrott inom assistans och ungas hälsa 2026

[Inkomna rapporter till nämnden.pdf] Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning Nämndkansliet Telefonvägen 30 plan 9 Box 490 129 04 Hägersten Telefon 08-508 23 017 Växel 08-508 22 000 camilla.hoglund@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (1) Inkomna rapporter till nämnden Rapporter eller ärenden som behandlats av annan nämnd, tar ni del av på eDokMeetings under respektives sammanträde. 1. Personlig assistans - en granskning av arbetet mot välfärdsbrott Stadsrevisionens revisionsrapport 2026/70 2. Stockholmsenkäten 2026, stadsövergripande resultat Socialnämnden 29 september 2026, § 9 Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning Nämndkansliet Anmälan Telefonvägen 30 plan 9 Box 490 129 04 Hägersten Telefon 08-508 23 017 Växel 08-508 22 000 camilla.hoglund@stockholm.se start.stockholm Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 2026-10-22 --- [1 Revisionsrapport 2026 Personlig assistans - En granskning av arbetet mot välfärdsbrott.pdf] Personlig assistans En granskning av arbetet mot välfärdsbrott Stadsrevisionen Dnr RVK 2026/70 Stadsrevisionen Hantverkargatan 3d 105 35 Stockholm Växel: 08-508 29 000 revision.rvk@stockholm.se start.stockholm/revision Stadsrevisionen Dnr: RVK 2026/70 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd Socialnämnden Personlig assistans Revisorsgrupp 1 har den 29 september 2026 behandlat bifogad revisionsrapport. Personlig assistans bedöms vara en riskbransch för ekonomisk brottslighet enligt flera myndigheter. Staden har påbörjat ett arbete för att motverka välfärdsbrottslighet inom området. Sedan juli 2024 har endast fem misstänkta fall av välfärdsbrottslighet hos assistansanordnare rapporterats från staden till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) och/eller Polismyndigheten. Vår granskning visar att kontroller inte genomförs i tillräcklig omfattning. Vi revisorer bedömer därför att stadens arbete för att motverka felaktiga utbetalningar till oseriösa aktörer behöver förstärkas. Vi hänvisar i övrigt till rapporten och överlämnar den till socialnämnden samt stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Järva och Skärholmen. Rapporten skickas även för kännedom till kommunstyrelsen och övriga stadsdelsnämnder. Beslutat yttrande och protokollsutdrag ska ha inkommit till revisors- grupp 1, revision.rvk@stockholm.se, senast den 12 januari 2027. På revisorernas vägnar. Björn Jansson Ordförande Therese Kandeman Sekreterare Innehåll 1. Samlad bedömning ........................................................................ 1 2. Granskningens upplägg ................................................................ 4 2.1 Motiv till granskning ......................................................................... 4 2.2 Syfte och revisionsfrågor ................................................................. 5 2.3 Avgränsning ..................................................................................... 5 2.4 Revisionskriterier ............................................................................. 6 2.5 Metod ............................................................................................... 7 3. Stadens arbete med att förebygga välfärdsbrott ........................ 8 3.1 Socialnämndens arbete ................................................................... 8 3.2 Granskade stadsdelsnämnders arbete ............................................ 8 3.3 Väsentlighets- och riskanalys .......................................................... 9 3.4 Revisionskontorets slutsats ............................................................. 9 4. Handläggning av personlig assistans ....................................... 10 4.1 Organisation ................................................................................... 10 4.2 Utredning ........................................................................................ 10 4.3 Uppföljning ..................................................................................... 11 4.4 Egenkontroller ................................................................................ 12 4.5 Revisionskontorets slutsats ........................................................... 12 5. Utbetalning av ersättning ............................................................ 14 5.1 Information till brukaren eller dess ombud ..................................... 14 5.2 Assistansanordnare och dess anställda ........................................ 14 5.3 Ekonomisk ersättning ..................................................................... 15 5.4 Sjuklöner ........................................................................................ 16 5.5 Revisionskontorets slutsats ........................................................... 18 6. Informationsdelning mellan nämnder och myndigheter ......... 20 6.1 Revisionskontorets slutsats ........................................................... 22 Personlig assistans Sida 1 (22) 1. Samlad bedömning Personlig assistans räknas enligt flera myndigheter som en risk- bransch för ekonomisk brottslighet. Enligt myndigheter finns en utbredd problematik där assistansersättning används på ett felaktigt sätt eller i kriminellt syfte. Under 2024 beslutade kommunfullmäk- tige om riktlinjer för att motverka felaktiga utbetalningar inom personlig assistans. Revisionskontoret har granskat arbetet för att motverka välfärds- brott inom insatsen personlig assistans. Granskningen har omfattat socialnämnden samt stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Järva och Skärholmen. Socialnämnden ansvarar för samordning av stadens arbete mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Stads- delsnämnderna ansvar för myndighetsutövning och utbetalning av ersättning för personlig assistans. Granskningen visar att socialnämnden och granskade stadsdels- nämnder har påbörjat ett arbete för att minska risken för välfärds- brott inom personlig assistans i enlighet med fullmäktiges inten- tioner. Revisionskontoret bedömer att socialnämnden och Järva stadsdelsnämnd i huvudsak lever upp till både lagkrav och fullmäkt- iges riktlinjer. Vidare bedömer revisionskontoret att Enskede-Årsta-Vantörs och Skärholmens stadsdelsnämnder behöver stärka arbetet, bland annat genom att utveckla sina kontroller inför utbetalning av ersättning för personlig assistans i enlighet med fullmäktiges riktlinjer. Båda stadsdelsnämnderna behöver utveckla kontroller avseende tid- rapporter och Enskede-Årsta-Vantör behöver även utveckla hand- läggningen av ersättning för sjuklöner. I fullmäktiges riktlinjer framgår inte hur ofta en insats om personlig assistans ska följas upp. Dock anges att antal uppföljningar under en beslutsperiod ska bedömas i varje enskilt fall. För övriga insatser som ges till individer med funktionsnedsättning anges att uppfölj- ning ska ske årligen. Granskningen visar att granskade stadsdels- nämnder inte genomför uppföljning under pågående beslut i ärend- en om personlig assistans. Det innebär att det kan dröja flera år innan nämnderna säkerställer att brukaren får sina behov tillgodo- sedda och har ett fortsatt behov av det beviljade stödet. Det medför även en risk att eventuella felaktiga utbetalningar fortgår och att välfärdsbrottslighet inte upptäcks i tid. Revisionskontoret bedömer därför att socialnämnden behöver förtydliga hur ofta uppföljning bör ske. Stadsdelsnämnderna bör också överväga att följa upp insatser om personlig assistans under pågående beslut. Personlig assistans Sida 2 (22) Vidare visar granskningen att socialnämnden behöver förtydliga hur ansökan, handläggning och kontroller inför utbetalning av ersätt- ning för sjuklöner bör ske. I granskningen framkommer att kontroll- en av ansökningar för ersättning ser olika ut i de granskade stads- delsnämnderna samt att hanteringen är personberoende. I intervjuer lyfter stadsdelsförvaltningarna ett behov av stadsgemensamma mallar för ansökan och beslutsfattande avseende ersättning för sjuklöner. Under 2025 betalade staden ersättning för personlig assistans till över 150 assistansanordnare. Dessa anordnare kan även vara verk- samma inom andra insatser, exempelvis hemtjänst. Lagstiftning samt fullmäktiges budget ställer tydliga krav på att ersättning endast får betalas ut till assistansanordnare som bedöms vara seriösa aktör- er. Tillstånd ska finnas från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och särskilda krav ska vara uppfyllda avseende assistenter. I granskningen framkommer att kontroller av assistansanordnarens IVO-tillstånd inte har dokumenterats fullt ut av stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör och Skärholmen. IVO genomför riskbaserad tillsyn av assistansanordnare. Det kan medföra att vissa assistansanordnare sällan eller aldrig omfattas av tillsyn. Revisionskontoret anser därför att det är viktigt att stadsdels- nämnderna löpande och systematiskt genomför ytterligare seriosit- etskontroller för att säkerställa att medel inte betalas ut till oseriösa aktörer. Vidare att socialnämnden behöver förtydliga vilka seriosit- etskontroller stadsdelsnämnderna bör genomföra, utöver kontroll av IVO-tillstånd. Sedan juli 2024 har staden rapporterat fem misstänkta fall av väl- färdsbrottslighet hos assistansanordnare till IVO och/eller Polis- myndigheten. Granskningen visar att det finns en osäkerhet kring vilken allvarlighetsgrad i misstanken som behöver finnas för att stadsdelsnämnderna ska agera och anmäla enligt de olika lagkraven. Revisionskontoret bedömer att det därmed finns risk för att stads- delsnämnderna inte uppmärksammat förekomsten av välfärdsbrott i tillräcklig utsträckning. Socialnämnden rekommenderas att: • Tydliggöra hur ofta insatsen personlig assistans bör följas upp. • Tydliggöra hur ansökan, handläggning och kontroller inför utbetalning av ersättning för sjuklöner bör ske. • Tydliggöra hur seriositetskontroller av assistansanordnare bör genomföras. Personlig assistans Sida 3 (22) Stadsdelsnämnderna rekommenderas att: • Säkerställa att det för respektive brukare görs en bedömning av antal uppföljningar under en beslutsperiod i enlighet med riktlinjerna. Stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör och Skärholmen rekommenderas att: • Säkerställa att kontroller inför utbetalning av ersättning för personlig assistans genomförs och dokumenteras i enlighet med riktlinjerna. Personlig assistans Sida 4 (22) 2. Granskningens upplägg 2.1 Motiv till granskning Personlig assistans är enligt Åklagarmyndigheten och Nationellt underrättelsecentrum ett riskområde för välfärdsbrott. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, uppger att mer än två tredjedelar av ansökningarna om nytt tillstånd för assistansanordnare avslogs år 2025. Avslagen beror på att IVO bedömer bolagen som oseriösa aktörer eller att de har bristande kompetens inom vård och omsorg. Nationellt underrättelsecentrum beskriver hur brottsligheten inom personlig assistans skapas genom att bland annat överdriva vård- behov för brukaren, assistenter som inte utför sitt arbete, assistenter som tvingas återbetala sin lön, brukare och assistenter som saknar rätt att vistas i Sverige samt falska dokument från arbetsterapeuter, läkare och andra professioner. Många brukare är närstående till aktiva kriminella, eller med koppling till dem och nästan alla brukare har anhörigassistans. Stockholms stad och Försäkringskassan delar på ansvaret för personlig assistans för kommunens invånare. Vem som är huvud- man beror på omfattningen av brukarens grundläggande behov, det vill säga behov av stöd för att kunna andas, äta och sköta den personliga hygienen. Stadsdelsnämnderna ansvarar för myndighets- utövning för brukare som har ett grundläggande behov som bedöms vara mindre än 20 timmar i veckan. I staden hade år 2025 175 vuxna och 81 barn beslut om insatsen personlig assistans enligt LSS. Under 2025 betalade staden ut totalt 176 mnkr för ersättning för personlig assistans till runt 160 assistansanordnare. Under 2024 beslutade fullmäktige om riktlinjer för att motverka felaktiga utbetalningar inom personlig assistans. Riktlinjerna syftar till att ge vägledning om vilka kontroller som ska utföras för att minska risken för välfärdsbrott. En assistansanordnare kan ses som en leverantör till kommunen eftersom den levererar en social välfärdstjänst. Dock är det juridiska förhållandet annorlunda i och med att brukaren tecknar avtal med anordnaren. I fullmäktiges budget 2026 framhålls att i arbetet för att motverka välfärdsbrottslighet är det viktigt att kontroll och upp- följning av leverantörer ingår i nämndernas internkontrollarbete. Detta ska bedrivas strategiskt och systematiskt. Om en leverantör har gjort sig skyldig till allvarliga oegentligheter såsom korruption, mutbrott eller annan form av brottslighet, ska staden använda alla tillgängliga medel för att utesluta dessa leverantörer från att utföra uppdrag åt staden. Personlig assistans Sida 5 (22) Mot bakgrund av ovan har revisorerna beslutat att granska stadens handläggning inför beslut om insatsen personlig assistans samt kontroller vid utbetalning av ersättning till assistansanordnaren. 2.2 Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om socialnämnden samt stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Järva och Skärholmen har ett förebyggande, upptäckande och åtgärdande arbete för att minska risken för felaktiga utbetalningar inom personlig assistans. Granskningen har besvarats med följande revisionsfrågor: • Har nämnderna i sina riskanalyser beskrivit hur de förebygger, upptäcker och hanterar välfärdsbrott inom personlig assistans? • Har nämnderna en handläggningsprocess inför beslut som förebygger välfärdsbrott? • Följer nämnderna löpande upp hur beviljad assistans används för att säkerställa att den enskilde har ett fortsatt behov av beviljat stöd? • Finns en tillräcklig intern kontroll avseende utbetalning av ersättning för personlig assistans samt sjuklöner? • Finns samordning av information inom Stockholms stad när assistansanordnare har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller Polismyndigheten? 2.3 Avgränsning Granskningen omfattar stadsdelsnämndernas ansvar för individ och ekonomi avseende insatsen personlig assistans. Granskningen om- fattar inte kvaliteten i utförandet av personlig assistans samt om insatserna tillgodoser den enskildes behov. De tre stadsdelsnämnder som omfattas av granskningen är, enligt 2024 års socialtjänstrapport, de nämnder där flest antal personer fått beslut om personlig assistans enligt LSS. Stadsdelsnämnderna Järva och Skärholmen har även en större andel personer med insatsen personlig assistans jämfört med övriga stadsdelsnämnder. Personlig assistans Sida 6 (22) 2.4 Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som revisionen utgår ifrån vid analys och bedömning. Följande revisionskriterier har tillämpats i granskningen: • 6 kap. 6§ Kommunallagen. Nämnderna ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Nämnderna ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten. • Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade, LSS. Där beskrivs bland annat vilka krav som ställs på assistansanordnare och assistenter. Även anmäl- ningsplikt till myndigheter beskrivs i lagen. • Lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Myndigheter är skyl- diga att informera varandra vid misstanke om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. • Reglemente för socialnämnden (KFS 2024:16). Socialnämnden ansvarar för kommunövergripande frågor rörande funktionsnedsättning samt samordning av stadens arbete med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. • Reglemente för stadsdelsnämnder (KFS 2024:18). Ansvarar för myndighetsutövning av insatser för personer med funk- tionsnedsättning. • Stockholms stads budget 2026. Anger krav på att nämnderna ska ha en intern kontroll som fångar upp och motverkar oseriösa leverantörer. • Riktlinjer för att motverka felaktiga utbetalningar inom personlig assistans (Dnr. KS 2023/1333). • Riktlinjerna för handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning (Dnr. KS 2023/1333). • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lednings- system för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Anger att egenkontroller ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att den som bedriver verksam- het enligt LSS ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokum- entation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5). Anger dokumentationskrav vid myndighetsutövning. Personlig assistans Sida 7 (22) 2.5 Metod Revisionskontoret genomförde granskningen under perioden mars till augusti 2026. Granskningen har utförts i enlighet med SKYREV:s vägledning för verksamhetsrevision. Rapporten har faktakontrollerats av de granskade nämndernas förvaltningar. I granskningen har revisionskontoret intervjuat cirka 30 tjänste- personer som arbetar inom området personlig assistans vid de granskade nämnderna. Tjänstepersonerna har olika roller såsom avdelningschef, områdeschef, gruppledare, enhetschef, bistånds- handläggare, ekonomiadministratörer samt utredare. Revisionskontoret har tagit del av skriftliga rutiner, verksamhets- planer samt verksamhetsberättelser. Vidare har en stickprovs- granskning genomförts av stadsdelsnämndernas sociala dokument- ation av insatser i enlighet med LSS, både för ärenden som berör barn och som berör vuxna. Granskningen har omfattat journal- anteckningar, utredning, beslut och dokument som härrör till assistansordnaren. Ekonomiska transaktioner för så kallade sjuk- löner har granskats avseende beslut och faktura. Personlig assistans Sida 8 (22) 3. Stadens arbete med att förebygga välfärdsbrott Fullmäktige har under flera år betonat vikten av att motverka välfärdsbrott, bland annat inom personlig assistans. 3.1 Socialnämndens arbete Kommunstyrelsen har under de senaste åren arbetat för att motverka välfärdsbrott inom området personlig assistans. Socialnämnden har ett övergripande ansvar att samordna arbetet. Arbetet mynnade år 2024 ut i fullmäktiges beslut om särskilda riktlinjer inom området, Riktlinjer för att motverka felaktiga utbetalningar inom personlig assistans, vilka fortsättningsvis i rapporten benämns riktlinjerna. Till dessa finns även tillhörande stödmaterial. Inom området finns även ett stadsövergripande nätverk. Via nätverket, där socialförvaltningen och samtliga stadsdelsförvalt- ningar ingår, bedrivs det fortsatta arbetet gällande att motverka välfärdsbrott inom personlig assistans. 3.2 Granskade stadsdelsnämnders arbete Det lokala arbetet är framförallt intensivt vid Järva stadsdelsnämnd. Nämnden har sedan några år en tjänsteperson med uppgift att kontrollera och utreda misstankar om välfärdsbrott inom personlig assistans. Tjänstepersonen arbetar nära handläggarna och ger stöd. De intervjuade berättar att utredningarna i flera fall medfört att nämnden både stoppat redan beviljad ersättning för personlig assistans samt fattat beslut om avslag. Vid intervjuer framhålls att utredning av misstankar om välfärdsbrott inom personlig assistans är komplext och att grundliga kontroller måste göras för att fånga upp risker och uppmärksamma välfärdsbrott. Det understryks att det är viktigt att ge konkret stöd till handläggarna för att möjliggöra att dessa ska kunna upptäcka risker för välfärdsbrott och felaktiga utbetalningar. I Enskede-Årsta-Vantörs och Skärholmens stadsdelsnämnder finns det tjänstepersoner på central nivå som har i uppdrag att samordna det förvaltningsövergripande arbetet mot välfärdsbrott. Däremot finns det inte några specifika tjänstepersoner utsedda att utreda misstankar om välfärdsbrott inom personlig assistans. Personlig assistans Sida 9 (22) 3.3 Väsentlighets- och riskanalys I kommunallagen anges att nämndernas interna kontroll ska vara tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten. I samband med beslut om verksamhetsplan ska nämnderna genom- föra och dokumentera en väsentlighets- och riskanalys med tillhörande internkontrollplan. Som ett led i att stärka internkontrollarbetet reviderades under år 2025 stadsledningskontorets anvisningar för nämndernas arbete med intern kontroll. Nämnderna ska i väsentlighets- och risk- analysen beskriva hur de förebygger, upptäcker och hanterar välfärdsbrott. De granskade nämnderna beskriver processerna på övergripande nämndnivå i väsentlighets- och riskanalysen 2026. Däremot finns det inga dokumenterade risker inom området personlig assistans på övergripande nämndnivå. Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsnämnd har dock identifierat risker avseende hantering av sjuklöner på enhetsnivå och planerar åtgärder under 2026. 3.4 Revisionskontorets slutsats Revisionskontoret bedömer att nämnderna behöver identifiera och dokumentera risker inom personlig assistans för att kunna före- bygga, upptäcka och åtgärda välfärdsbrott i enlighet med kommunallagens krav och stadsledningskontorets anvisningar. Detta är av vikt i och med att verksamhetsområdet personlig assistans bedöms som ett högriskområde för välfärdsbrott, både av fullmäktige och av flera myndigheter. Personlig assistans Sida 10 (22) 4. Handläggning av personlig assistans Fullmäktiges riktlinjer för att motverka felaktiga utbetalningar ska tillämpas under hela handläggningsprocessen. 4.1 Organisation De granskade stadsdelsnämnderna har organiserat myndighets- utövningen av insatsen personlig assistans inom så kallade assist- ansgrupper. Assistansgrupperna består av ett antal handläggare samt den enhetschef, alternativt gruppledare, som har delegation att fatta beslut om insatsen. Stadsdelsnämnderna arbetar även med med- handläggarskap, vilket innebär att det oftast är flera handläggare som är involverade i ett ärende som rör personlig assistans. Assist- ansgrupperna träffas regelbundet för gemensamma möten där hand- läggarna får möjlighet att diskutera aktuella assistansärenden i så kallade ärendedragningar. Av intervjuer framgår att arbetet i assistansgrupperna upplevs bidra till en mer rättssäker hand- läggning. 4.2 Utredning Riktlinjerna beskriver att mötet med den enskilde är en utgångs- punkt i utredningen inför beslut om insatser inom personlig assist- ans. De intervjuade uppger att mötet utgör en viktig del i arbetet att förebygga och upptäcka risker för välfärdsbrott. Mötet med den enskilde, vid den första utredningen, bör enligt riktlinjerna ske genom hembesök. Hembesöket är ett tillfälle för handläggaren att göra egna observationer av den enskildes hjälpbehov. Vid intervju- erna framkommer att de granskade stadsdelsnämnderna inte har några dokumenterade rutiner för hembesök. Under utredningen så observerar även handläggaren den enskilde vid de aktiviteter den genomför under dagtid, exempelvis i förskolan, i skolan eller vid daglig verksamhet. Revisionskontorets aktgranskning visar att Järva och Skärholmens stadsdelsnämnder efterlever riktlinjerna och alltid genomför hem- besök. I Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd träffar handlägg- arna den enskilde initialt, dock inte alltid i hemmiljön. De intervjua- de uppger att i sådana fall ska hembesök genomföras vid uppfölj- ning av insatsen. För att kunna utreda om den enskilde har rätt till personlig assistans behöver handläggaren ta del av läkarintyg och andra underlag rör- ande den enskildes funktionsnedsättning. Handläggarens egna observationer vid mötet med den enskilde och hemmiljön jämförs med uppgifter i inskickade intyg. Intervjuade beskriver hur de på Personlig assistans Sida 11 (22) flera sätt arbetar med att granska inskickade intyg och att det generellt handlar om att ha ett kritiskt förhållningssätt till intyg och andra underlag. En viktig del i detta uppges att vara observant på hur informationen i intyget har inhämtats, om det skett via observa- tioner av den enskilde eller om intyget endast bygger på uppgifter från den enskilde eller anhöriga. Intyg från skola och daglig verk- samhet anses generellt tillförlitliga. Arbetssättet som beskrivs i intervjuer överensstämmer med riktlinjernas krav på att säkerställa att underlagen i utredningen är tillförlitliga. 4.3 Uppföljning Både i riktlinjerna för handläggning av insatser enligt LSS och i riktlinjerna för att motverka felaktiga utbetalningar anges att stads- delsnämnderna ska följa upp beviljade insatser för att säkerställa att de utförs och tillgodoser den enskildes behov. Det framgår inte av riktlinjerna hur ofta ett beslut om personlig assistans ska följas upp. Dock anges att antal uppföljningar under en beslutsperiod ska be- dömas i varje enskilt fall. Antal uppföljningar under en besluts- period kan variera beroende på beslutets längd. För övriga insatser som ges till individer med funktionsnedsättning anges att uppfölj- ning ska ske årligen. I socialnämndens anvisningar för utredning av insatser till funk- tionsnedsatta, så kallad DUR-utredning, beskrivs att uppföljning kan ske av ett pågående beslut eller i samband med att ett beslut löper ut. I det första fallet så ställs frågor om brukarens situation och om hur insatsen fungerat. Däremot behöver inte handläggaren skriva en utredning. Om ett beslut däremot löper ut och en ny an- sökan blir aktuell krävs en uppdaterad fullständig DUR-utredning. De granskade stadsdelsnämnderna följer upp brukarnas insatser inför att ett beslut löper ut. I de ärenden som revisionskontoret granskat är samtliga tidsbegränsade, beslutstiden varierar mellan några månader upp till tre år. Samtliga intervjuade framhåller att denna typ av uppföljning är tidskrävande på grund av att en ny DUR-utredning upprättas och i vissa fall inhämtas nya intyg. De framhåller även att detta blir en stressfylld och otrygg situation för brukaren som kan vara orolig för att insatsen ska förändras. Stockholms stads funktionshindersinspektörer har under våren 2026 granskat handläggningstider. I rapporten anges att stadsdelsnämnd- ernas ansvar att följa upp beslutet i syfte att försäkra sig om att den enskilde får sina behov tillgodosedda inte ska förväxlas med tids- begränsning av ett beslut. Inspektörerna framförde att stadsdels- nämnderna behöver ha rutiner som säkerställer att uppföljning sker kontinuerligt oavsett beslutets giltighetstid. Personlig assistans Sida 12 (22) Socialstyrelsens föreskrifter 5 kap. 23§ SOSFS 2014 anger att en uppföljning ska dokumenteras. Revisionskontorets aktgranskning visar att Enskede-Årsta-Vantörs och Järva stadsdelsnämnder efter- lever dokumentationskravet. Skärholmens stadsdelsnämnd efter- lever inte dokumentationskravet fullt ut. 4.4 Egenkontroller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) anger att egen- kontroller ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att den som bedriver verksamhet enligt LSS ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Egenkontrollerna kan exempelvis innefatta granskning av journaler, personakter och annan dokumentation. I Järva stadsdelsnämnd arbetar handläggarna i assistansgruppen med kollegial granskning av ärenden två gånger per år. Utifrån ett frågeformulär granskas kvaliteten i den sociala dokumentationen. Bland annat kontrolleras att det finns dokumentation huruvida hand- läggaren har träffat den enskilde i samband med utredningen, om hembesök genomförts samt vilken information handläggaren har lämnat till den enskilde. Motsvarande arbetssätt finns inte för närvarande i Skärholmens och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdels- nämnder. I intervjuer uppges att utvecklingsarbete kring bland annat aktgranskning pågår och ska genomföras under året. 4.5 Revisionskontorets slutsats Revisionskontoret bedömer att stadsdelsnämnderna i huvudsak har en handläggningsprocess inför beslut som förebygger oegentligheter och välfärdsbrott. Det finns till exempel etablerade arbetssätt att träffa den enskilde och för att granska intyg och andra underlag. I fullmäktiges riktlinjer framgår inte hur ofta en insats om personlig assistans ska följas upp. Dock anges att antal uppföljningar under en beslutsperiod ska bedömas i varje enskilt fall. Granskningen visar att stadsdelsnämnderna inte genomför uppföljning under pågående beslut. Det innebär att det kan dröja flera år innan nämnderna säker- ställer att brukaren får sina behov tillgodosedda och har ett fortsatt behov av det beviljade stödet. Det medför även en risk att event- uella felaktiga utbetalningar fortgår och att välfärdsbrottslighet inte upptäcks i tid. Revisionskontoret bedömer att socialnämnden be- höver förtydliga hur ofta uppföljning bör ske för att på ett bättre sätt vägleda stadsdelsnämnderna i individuppföljningen. Vidare att stadsdelsnämnderna bör överväga att följa upp insatser om person- lig assistans under pågående beslut. Personlig assistans Sida 13 (22) Uppföljning av beslut ska dokumenteras. Revisionskontoret bedömer att Skärholmens stadsdelsnämnd bör stärka dokument- ationen för att efterleva kravet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Personlig assistans Sida 14 (22) 5. Utbetalning av ersättning I LSS framgår vilka krav som måste vara uppfyllda för att kommun- erna ska betala ut ersättning för kostnad för personlig assistans. Dels måste assistansanordnaren ha tillstånd från IVO, dels ska assistansen utföras av en person som fyllt 18 år, är bosatt inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt ha förmåga att utföra arbetet. Arbetstidslagen måste också uppfyllas. I riktlinjerna anges att om stadsdelsnämnden bedömer att assistans- anordnaren är en oseriös aktör kan betalningar stoppas. Det kan även finnas skäl att stoppa utbetalningen till en assistansanordnare som har fått sitt tillstånd indraget av IVO eller då en anmälan gjorts till Polismyndigheten eller IVO. 5.1 Information till brukaren eller dess ombud Riktlinjerna beskriver att handläggaren ska informera brukare eller eventuellt ombud om de krav som anges i LSS. Information ska även lämnas om bidragsbrottslagen. Där anges att om oriktiga uppgifter lämnas till staden, exempelvis felaktiga tidrapporter, kan det bedömas som ett brott. I riktlinjerna anges att stadsdelsnämnd- erna ska dokumentera i journalanteckning när informationen lämn- ats till den enskilde eller dess ombud. De intervjuade anger att in- formation lämnas, men revisionskontorets aktgranskning visar att dokumentationskravet inte efterlevs fullt ut. 5.2 Assistansanordnare och dess anställda När en brukare fått beslut om insatsen personlig assistans får hen själv välja vem som ska utföra assistansen. I granskningen fram- kommer att det är vanligast att brukaren väljer ett assistansbolag som anordnare och där brukarens anhöriga anställs som assistenter. Avtal tecknas mellan brukaren och assistansanordnaren. Assistans- anordnaren tecknar anställningsavtal med assistenterna. Assistansanordnaren måste ha tillstånd av IVO. Vid ansökan om nytt tillstånd utreds och bedöms alla verksamhetens delar. IVO prövar om aktörens företrädare har insikt och är lämpliga, om aktör- en har de ekonomiska förutsättningar som krävs för att bedriva verksamhet samt om verksamheten har förutsättningar att bedrivas med god kvalitet. IVO genomför ingen återkommande uppföljning av assistansanordnares tillstånd. Om assistansanordnaren anmäler ändringar av exempelvis ägar- och ledningskretsen omprövar IVO den delen av tillståndet. Däremot genomför IVO riskbaserad tillsyn samt riktade tillsynsinsatser vid misstankar om missförhållanden Personlig assistans Sida 15 (22) eller brister. Därav framhåller IVO att det är viktigt att anmälningar inkommer vad gäller brister hos assistansanordnare. Riktlinjerna anger att det är av vikt att handläggarna kontrollerar att assistansanordnaren och assistenterna uppfyller de krav som ställs i LSS. De intervjuade anger att kontroller utförs, men revisions- kontorets aktgranskning visar att eventuella kontroller generellt inte dokumenteras. Dock framgår i aktgranskningen att Järva stadsdels- nämnd har dokumenterat och kontrollerat att assistansanordnaren har IVO-tillstånd. I granskningen framkommer vidare att de granskade stadsdels- nämnderna inte genomför någon ytterligare systematisk och löpande seriositetskontroll av assistansanordnare. Exempelvis kontroller av att bolaget betalar skatter korrekt, vilka som är verkliga huvudmän för bolaget, vilka övriga verksamheter som bedrivs i bolaget och ekonomiska förutsättningar. I riktlinjerna för handläggning anges att det är obligatoriskt att genomföra registerkontroll ur belastningsregistret för assistenter som arbetar med barn. Föräldrar som anställs som assistenter behöver inte kontrolleras. Av intervjuer framgår att handläggarna inte genomför sådana kontroller. De granskade stadsdelsnämnderna förutsätter att kontrollerna genomförs av utföraren, men underlag inhämtas inte för att kontrollera efterlevnad av reglerna. 5.3 Ekonomisk ersättning Brukaren får välja om hen vill ha ersättning för personlig assistans utbetalad till sig själv eller till sin assistansanordnare. I intervjuer framkommer att brukaren som regel väljer att utbetalning ska ske till assistansanordnaren, vilket i de flesta fall är ett bolag. Bolaget ska i dessa fall skicka in en tidrapport för utförd tid och en faktura. Stadsdelsnämnderna ska kontrollera fakturan och underlaget. I rikt- linjerna anges att granskning av tidrapporter är ett viktigt verktyg för att uppmärksamma eventuell feldebitering. I granskningen framkommer, via intervjuerna, att det finns olika syn på huruvida kontrollen av tidrapporterna kan fånga in misstankar om välfärdsbrott. Vissa intervjuade uppger att detta är ett viktigt kontrollmoment för att fånga upp signaler på välfärdsbrott. Medan vissa intervjuade anger att kontrollerna inte har någon funktion i och med att tidrapporterna upplevs vara fabricerade, inte visa på verklig utförd tid och inte heller vem som verkligen utfört assistansen. Personlig assistans Sida 16 (22) Stadsdelsnämnderna har organiserat och utför kontroller av tid- rapporter på olika sätt. Järva stadsdelsnämnd har en dokumenterad rutin medan Enskede-Årsta-Vantörs och Skärholmens stadsdels- nämnder inte har dokumenterade rutiner för hur tidrapporter ska granskas. I Skärholmen kontrolleras tidrapporter av ekonomienheten. Ekonomienheten kontrollerar övergripande att totalt utförda timmar motsvarar timmarna enligt beslutet samt att det är rätt assistans- anordnare som anges på tidrapporten. Kontrollen dokumenteras inte i journalanteckning i personakterna. I Enskede-Årsta-Vantörs och Järva stadsdelsnämnder genomför biståndshandläggarna fördjupade kontroller av tidrapporterna gällande utförd tid. Exempelvis uppges i Järva stadsdelsnämnd att assistenternas ålder, anställningsavtal och folkbokföring kontroll- eras. Vidare granskas utförda tider och dagar samt att den lag- stadgade rätten till veckovila uppfylls. Handläggarna i Järva och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnder ska, enlig de intervjuade, dokumentera sitt godkännande av tidrapport i journalanteckning. I revisionskontorets granskning av den sociala dokumentationen noteras dock att detta inte efterlevts vid Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd. 5.4 Sjuklöner Vid ordinarie personlig assistents sjukdom väljer brukaren om hen vill begära bistånd med personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans (fortsatt beskrivs detta som ersättning för sjuklön). En ansökan ska göras av brukaren för varje tillfälle den ordinarie personlige assistenten är sjuk. Brukaren kan också genom fullmakt uppdra åt någon annan, exempelvis assistans- anordnaren, att ansöka hos stadsdelsnämnden. Vid intervjuerna framkommer att det som regel alltid är assistansanordnaren som ansöker om ersättning för sjuklön. När ansökan inkommit ska kommunen utreda begäran och fatta beslut om insats enligt 9 § 2 LSS. Stadsdelsnämnderna är även ansvarig för att hantera ansökningar om ersättning för sjuklöner för de brukare som Försäkringskassan ansvarar för. Ersättningar för sjuklönerna uppgår till relativt låga belopp, men är en transaktionsintensiv process i och med att många fakturor inkommer. Exempelvis uppger Järva stadsdelsnämnd att under år 2025 betalades över 570 fakturor uppgående till ett totalt belopp om 3,3 mnkr, dvs. en faktura uppgår till ett snitt runt 5 000 kr. Beloppen per faktura kan variera från ca 100 kr till 15 000 kr. Personlig assistans Sida 17 (22) Det finns inga stadsgemensamma mallar för ansökan eller besluts- fattande av ersättning för sjuklöner. Vid intervjuerna lyfts att det finns ett behov av sådana, bland annat i syfte att handläggningen ska bli mer likvärdig. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tagit fram en rutin för hur ansökningar om ersättning av sjuklöner kan kontrolleras. I riktlinjerna anges att stadsdelsnämnderna rekommenderas att följa SKRs rutin, vilket de intervjuade uppger att så sker. Stadsdelsnämnderna har organiserat handläggning av sjuklöner på liknande sätt, de har en tjänsteperson inom stadsdelsnämnden som hanterar sjuklöner. Handläggarna av sjuklöner uppger att de känner sig ensamma i sin roll och det lyfts ett behov av stadsövergripande stöd för området. Vid intervjuerna informeras att stadsdelsförvalt- ningarna därför har startat ett eget sjuklönenätverk där de kan diskutera olika frågeställningar. I intervjuerna framgår även att under hösten 2025 bjöd socialnämnden in stadsdelsnämnderna, via det stadsövergripande nätverket, till ett digitalt seminarium där Eslövs kommun informerade om deras arbete med att motverka välfärdsbrott kopplat till sjuklöner. Vid intervjuer med handläggare för sjuklöner framkommer att dessa ofta ser risker för välfärdsbrott i samband med utredning av ansök- ningarna. Vid en stadsdelsnämnd har det uppmärksammats i hand- läggningen att cirka en tredjedel av ansökningarna inte är kompletta eller misstänks vara felaktiga. Det uppges vara av vikt att avslå alternativt stoppa betalning av fakturor när misstanke om oegentlig- heter finns. Vid fördjupade kontroller kan handläggarna identifiera olika typer av fel som kan indikera på välfärdsbrott. Exempel som ges kan vara att: • Anordnaren är registrerad för F-skatt men har det facto inte betalat eller deklarerat arbetsgivaravgifter till Skatteverket. • Läkarintygen är maskade. Vid kontroller av innehållet kan det framkomma att sjukskrivning avser annat arbete som personen utfört. Sjukskrivningen bedöms inte påverka arbetet som personlig assistent. • Anordnare misstänks kringgå reglerna för sjukintyg. Vid färre antal sjukdagar så krävs inte sjukintyg. Dock kan den sammanlagda tiden för sjukdagar för en assistent under ett års tid vara omfattande till antal. • Efterkonstruerade tidscheman. • Tidrapporter som inte stämmer mot vikarielista. • Angiven timlön är högre än vad som framgår i anställnings- avtalet. Personlig assistans Sida 18 (22) • Brukaren kringgår reglerna för IVO-tillstånd. Brukaren uppger att den har anställda assistenter, men i verkligheten utförs assistansen av ett bolag som inte har tillstånd från IVO. Revisionskontoret har genomfört stickprov av sjuklönefakturor. Granskningen visar att Järva och Skärholmens stadsdelsnämnder har tydliga beslutsformuleringar där beslutat belopp och sjuklöne- period framgår. Beslutat belopp stämmer mot fakturan. Fakturan är betald efter beslut är taget. Stickprovsgranskningen av Enskede-Årsta-Vantörs hantering av sjuklöner visar på brister. Det framkommer att brukarna har års- långa beslut som ligger till grund för utbetalning av sjuklöner. Beslut har således tagits långt innan eventuell ansökan har in- kommit. Det framgår inte beloppsnivåer i beslutsformuleringarna. Det framkommer att fakturor betalats innan ansökningar av sjuk- löner har handlagts. I enhetens verksamhetsplan 2026 anges att förvaltningen ska åtgärda hanteringen och påbörja ett utvecklings- arbete för att stärka kontrollerna. 5.5 Revisionskontorets slutsats Revisionskontoret bedömer att Järva stadsdelsnämnd i huvudsak har en tillräcklig intern kontroll avseende utbetalning av ersättning för personlig assistans inklusive sjuklöner utifrån gällande riktlinjer. Skärholmens och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnder behöver utveckla den interna kontrollen. När det gäller Skärholmen behöver granskning av tidrapporter stärkas samt kontroller av IVO-tillstånd dokumenteras. Enskede-Årsta-Vantör behöver utveckla kontroller av ersättning för sjuklöner samt dokumentera kontroller av IVO- tillstånd och tidrapporter för att säkerställa att riktlinjerna efterlevs. Under 2025 betalade staden ersättning för personlig assistans till över 150 assistansanordnare. Dessa anordnare kan även vara verk- samma inom andra insatser inom staden, exempelvis hemtjänst. I granskningen framkommer att stadsdelsnämnderna inte kan förlita sig på IVO:s kontroller fullt ut eftersom dessa är riskbaserade och det därmed finns en risk att vissa assistansanordnare inte kommer omfattas av IVO tillsyn under flera år. Revisionskontoret bedömer därför att det är viktigt att stadsdelsnämnderna löpande och system- atiskt genomför ytterligare seriositetskontroller för att säkerställa att medel inte betalas ut till oseriösa aktörer. Revisionskontoret bedöm- er vidare att socialnämnden behöver förtydliga vilka övriga seriosit- etskontroller som bör göras. Personlig assistans Sida 19 (22) I granskningen har framkommit att kontrollen av ansökningar för ersättning för sjuklöner är personberoende. Det finns inga stads- gemensamma mallar för ansökan eller beslutsfattande avseende ersättning för sjuklöner. Revisionskontoret anser att det är av vikt att socialnämnden tydliggör anvisningar avseende detta. Personlig assistans Sida 20 (22) 6. Informationsdelning mellan nämnder och myndigheter Det finns flera lagar som beskriver hur informationsdelning ska ske mellan myndigheter. I lagen om underrättelseskyldighet vid felakt- iga utbetalningar från välfärdssystemen anges att om det ”finns anledning att anta” att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp, ska underrättelse om detta lämnas till den myn- dighet som har fattat beslutet. I LSS anges att kommunen ska anmäla till IVO om det ”finns an- ledning att anta” att en verksamhet bedrivs utan IVO-tillstånd eller om en tillståndshavares lämplighet kan ifrågasättas. I bidragsbrottslagen anges att kommunen ska göra en polisanmälan om det ”finns misstanke” om bidragsbrott. I riktlinjerna beskrivs att av förarbetena framgår att anmälan bör ske när det finns en väl- grundad anledning att anta att brott har begåtts. I riktlinjerna anges att stadsdelsnämnderna ska utgå ifrån sitt befintliga material/utred- ning när de bedömer att det ”finns anledning att anta” att ett miss- tänkt brott enligt bidragsbrottslagen har begåtts. Några särskilda utredningsåtgärder ska alltså inte vidtas med anledning av det miss- tänkta brottet. Det framkommer i intervjuer att det finns en osäkerhet kring all- varlighetsgrad i misstanken, när stadsdelsnämnden ska agera och anmäla enligt de olika lagkraven. Socialnämnden anger att de upp- manar stadsdelsnämnderna att anmäla vid misstankar. Vid intervju- erna med stadsdelsnämnderna anges att de ibland stämmer av med stadsledningskontorets juridiska avdelning när de överväger en an- mälan till Polismyndigheten. Handläggarna uppger att det är sällan det finns en hotbild från anordnare mot handläggare. Samtliga stadsdelsnämnder anger att det är chefer som har till uppgift att hantera eventuell anmälan. Vid intervjuerna med vissa chefer har det framkommit att det kan finnas en viss känsla av obehag att uppge sitt namn på anmälningar. Socialnämnden har ansvar för att samordna information till stads- delsnämnderna när anmälan har skett till IVO eller Polismyndig- heten. Syftet med informationsdelningen är att uppmärksamma samtliga stadsdelsnämnder eftersom den anmälda assistansanord- naren kan vara verksam hos andra stadsdelsnämnder än den som anmält. De stadsdelsnämnder som har brukare som har avtal med anordnaren får själva överväga om de ska genomföra fördjupade kontroller med anledning av informationen. Personlig assistans Sida 21 (22) Socialnämnden ansvarar även för att meddela stadsdelsnämnderna när IVO rapporterat till Stockholms stad att de återkallat en assist- ansanordnares IVO-tillstånd. Vid intervjuer framgår att denna informationsdelningsrutin fungerar. Socialförvaltningen rapporterar årligen till socialnämnden antal anmälningar till IVO och Polismyndigheten kopplat till felaktiga utbetalningar och välfärdsbrott inom personlig assistans. Sedan riktlinjernas införande har fem ärenden rapporterats. I intervjuer framkommer att det finns ett behov av att dela inform- ation mellan stadsdelsnämnderna i ett tidigt skede, trots att anmälan ännu inte gjorts till exempelvis IVO eller Polismyndigheten. Inter- vjupersonerna är dock osäkra på om informationen omfattas av sekretess eller inte. Under 2026 kommer socialnämnden vidare- utveckla arbetssätt tillsammans med stadsdelsnämnderna och vidta gemensamma åtgärder för att anordnare av personlig assistans ska kunna följas upp på ett samordnat och effektivt sätt. Personlig assistans Sida 22 (22) 6.1 Revisionskontorets slutsats Revisionskontoret bedömer att det finns samordning av information inom Stockholms stad när assistansanordnare har anmälts till IVO eller Polismyndigheten. Sedan juli 2024 har fem misstänkta fall av välfärdsbrottslighet hos assistansanordnare rapporterats till IVO och/eller Polismyndigheten. Det framkommer i granskningen att det finns en osäkerhet kring vilken allvarlighetsgrad i misstanken som behöver finnas för att stadsdelsnämnderna ska agera och anmäla enligt de olika lagkraven. Revisionskontoret anser att det därmed finns risk för att stadsdels- nämnderna inte uppmärksammat förekomsten av välfärdsbrott i tillräcklig utsträckning. Eftersom IVO:s tillsyn av assistansanord- nare inleds i huvudsak utifrån inkomna anmälningar blir det särskilt viktigt att stadsdelsnämnderna anmäler misstankar om välfärdsbrott. Granskningen visar att det finns behov att öka informationsdel- ningen när det misstänks välfärdsbrott hos en assistansanordnare, vilket även är ett arbete som socialnämnden enligt intervjuer kommer driva under 2026. Den 1 december 2025 trädde en ny generell sekretessbrytande bestämmelse i kraft (10 kap. 15 a § offentlighets- och sekretesslagen) som förenklar möjligheten för myndigheter att dela information med varandra i syfte att före- bygga, förhindra, upptäcka och utreda felaktiga utbetalningar och välfärdsbrott. Att dela information om en assistansanordnare torde dock inte vara att likställa med att dela information om en enskild brukare, vilket omfattas av sekretess. Det är därför viktigt att socialnämnden utreder vilken typ av information avseende en assistansanordnare som kan delas mellan nämnderna. --- [2 Stockholmsenkäten 2026 Stadsövergripande resultat 2026.pdf] • Stockholmsenkätens syften • Genomförande av 2026 års undersökning • Deltagande Stockholms stad • Resultat 2026 o Huvudfynd 2026 o Psykisk hälsa o Tobaks- och nikotinprodukter, alkohol, narkotika, doping samt spel om pengar o Otrygghet o Utsatthet för brott och våld o Brott och våld Kartläggning över tid Kartlägger och följer utvecklingen av ungdomars levnadsvanor och livsvillkor över tid. Underlag för insatser Används som kunskapsunderlag för stadens främjande och förebyggande arbete. Lokala data Förser stadsdelsförvaltningar och skolor med lokala data om ungas situation. Forskning & kunskap Används som underlag för praktiknära forskning och kunskapsutveckling. • Målpopulation är elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans år 2. • Undersökningen genomfördes under vecka 10–13. • Enkäten består av ca 100 frågor. • Enkäten besvaras anonymt under lektionstid i skolan, under översyn av ansvarig vuxen. • Enkäten besvaras digitalt. • Undersökningen genomförs även i 24 andra kommuner i Stockholms län. • Kommunala skolor är bundna att delta i undersökningen, fristående skolor deltar frivilligt. • Anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola blir tillfrågade om deltagande. • Antal deltagande skolor: 184. • Andel deltagande fristående skolor av totalt antal fristående skolor: 61 procent (60 % år 2024, 60 % år 2022). • Svarsfrekvens bland elever på deltagande skolor: 76 procent (79 % år 2024, 77 % år 2022). • Antal svarande bland elever boende i Stockholms stad (varav 266 IM-elever 2026): 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Antal svar 4 411 8 001 8 375 8 773 9 920 10 716 11 210 10 307 8 997 10 074 8 931 9 575 11 546 12 766 Sammanfattning från stadens övergripande resultat, årskurs 9 och gymnasiet år 2 1 Psykisk hälsa Pojkar rapporterar högre välbefinnande än flickor Ångest, oro, nedstämdhet, skolstress och psykosomatiska besvär, vanligare bland flickor än pojkar Kompis att lita på 89-96 % har en kompis att lita på, högst bland gymnasieflickor 2 Alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar Minskat Narkotikaanvändning Lustgas Ökat Spel om pengar bland gymnasiepojkar Andel som dricker alkohol och storkonsumerar minst en gång i månaden Rökning, både cigaretter och e-cigaretter Vitt snus, dagligbruk 3 Minskat Pojkars otrygghet Ökat Flickors otrygghet i bostadsområdet på kvällen 4 Fysiskt våld som slag och sparkar högst bland pojkar åk 9 Rån minskar, att bli bestulen ökar Sexuella övergrepp och tvingad till sex högst bland flickor Kränkande behandling i skolan ökar för flickor Bevittnat psykiskt våld i familjen högre bland flickor 5 Brott och våld Minskat Allvarliga egendomsbrott Bära vapen Ökat Oroande utveckling / gap Positiv utveckling Neutralt/beskrivande Andelen flickor i årskurs 9 som använt hot eller våld Otrygghet Utsatthet för brott och våld 72 63 70 63 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Indexvärdet löper mellan 0–100, där 100 motsvarar den högsta graden av välbefinnande. Indexet baseras på hur eleverna har besvarat följande frågor: ”Under de senaste 30 dagarna, hur ofta har du känt lycka och glädje?; ”Under de senaste 30 dagarna, hur ofta har du känt dig nöjd med livet som det är just nu?”; ” Under de senaste 30 dagarna, hur ofta har du känt att livet är härligt att leva?”. 25 21 46 37 26 23 46 35 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ångest/Oro Nedstämdhet Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Indexvärdena löper mellan 0–100, där 100 motsvarar den högsta graden av Ångest/Oro respektive Nedstämdhet. Indexet Ångest/Oro baseras på följande frågor eleverna har fått besvara om de senaste 2 veckorna: ”Känt dig nervös, orolig eller spänd”; ” Haft svårt att sluta oroa dig eller kontrollera din oro”. Indexet Nedstämdhet baseras på följande frågor eleverna har fått besvara om de senaste 2 veckorna: ”Minskat intresse eller glädje att göra saker”; ”Känt dig nedstämd eller upplevt en känsla av hopplöshet”. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Indexvärdet löper mellan 0–100, där 100 motsvarar den högsta graden av god psykosomatisk hälsa. Indexet baseras på hur eleverna har besvarat följande frågor: "Under detta läsår, hur ofta har du haft huvudvärk?"; "Under detta läsår, hur ofta har du haft dålig aptit?"; "Under detta läsår, hur ofta har du haft "nervös mage" (t.ex. magknip, magkramper, orolig mage, illamående, gaser, förstoppning eller diarré)?"; "Under detta läsår, hur ofta har du haft svårt att somna?"; "Under detta läsår, hur ofta har du sovit oroligt och vaknat under natten?". 24 56 24 54 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Avser andel elever som uppgett att de känner sig mycket stressade eller extremt stressade på frågan ”Hur stressad brukar du känna dig av ditt skolarbete?”. 89 92 92 96 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Avser andel elever som svarat ’Ja, flera’ eller ’Ja, en’ på frågan ”Har du någon kompis du kan lita på och berätta personliga saker för?”. 72 vs 63 Välbefinnande (index) Pojkar har högre värde än flickor, åk 9 46 vs 26 Ångest/oro (index) Flickor högre värde än pojkar 55% vs 24% Stressade av skolarbetet Flickor mer än dubbelt så ofta jämfört med pojkar 89–96% Har en kompis att lita på högst bland gymnasieflickor Genomgående mönster • Flickor rapporterar högre nivåer av nedstämdhet, ångest/oro och skolstress än pojkar. • Pojkar rapporterar högre välbefinnande än flickor. • Psykosomatisk hälsa är i stort sett oförändrad jämfört med föregående mätning, med en viss försämring bland flickor i årskurs 9. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Under åren 2002–2022 ställdes frågan ”Röker du?”. År 2024 ändrades frågan till ”Röker du cigaretter (räkna inte med e-cigaretter)?” och år 2026 ställdes frågan ”Har du någon gång rökt cigaretter? (Räkna inte med vejp)” 0 10 20 30 40 50 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Under åren 2022–2024 ställdes frågan ”Röker du e-cigaretter (elektronisk cigarett som omvandlar vätska till vattenånga)?”. År 2026 ändrades frågan till ” Har du någon gång rökt vejp (elektronisk cigarett som omvandlar vätska till vattenånga)?”. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Under åren 2002–2020 ställdes frågan ”Snusar du?”. År 2022 ändrades frågan till ”Snusar du traditionellt snus med tobak?” och år 2026 ställdes frågan ”Har du någon gång snusat tobak?”. 0 10 20 30 40 50 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Med vitt snus avses tobaksfritt snus med nikotin (nikotinpåsar). 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Baserat på elever som röker/snusar dagligen, ibland eller har rökt/snusat 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Avser andel elever som har druckit alkohol senaste 30 dagarna och har varit berusade minst en gång eller fler. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Med narkotika avses t.ex. hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB. 0 10 20 30 40 50 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Med narkotika avses t.ex. hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB. 0 10 20 30 40 50 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor År 2024 förtydligades frågan ”Har du sniffat/boffat någon gång?” med hjälptexten ”T.ex. använt lustgas, butangas från tändare, drivgas från sprayburkar”. 26 2 7 0 34 2 8 1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kosttillskott som påstås vara prestationshöjande som t.ex. PWO Anabola androgena steroider Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Under åren 2006–2018 ställdes frågan ”Har du någon gång under de senaste 12 månaderna köpt lotter eller satsat pengar på spel? (Trisslott, bingolotto, kasinospel, poker, tips, spel på hästar eller liknande)”. År 2020 ändrades frågan till: ”Har du någon gång under de senaste 12 månaderna satsat pengar på spel? (Exempel: kasinospel, pokerspel, spelautomater, loot-lådor, tips, lotter, vadslagning eller liknande)”. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Avser andel elever som uppgett att de under de senaste 12 månaderna försökt minska sitt spelande, känt sig rastlösa och irriterade om de inte kunnat spela, eller ljugit om hur mycket de har spelat. Alkohol lika vanligt bland pojkar och flickor 40 % i åk 9 och 70 % år 2 på gymnasiet dricker alkohol Ökat Rökning (Cigaretter + e-cigaretter) Andel som dricker alkohol Andel som storkonsumerar alkohol Minskat Narkotikaanvändningen är på lägsta nivån sedan mätningarna startade Ökat kraftigt Spel om pengar bland gymnasiepojkar Övriga observationer • E-cigarettrökning ökar tydligast bland gymnasieelever, medan vitt snus och tobakssnus ligger stabilt. • Bruket av rökning (cigaretter och e-cigaretter) och vitt snus skiljer sig, vitt snus används dagligen medan rökningen sker ibland. • Sniffning/boffning har minskat igen efter förra mätningens uppgång. • Fler flickor som spelar om pengar upplever problem kopplade till spel om pengar. • Andelen minderåriga elever som själva köper tobaks- eller nikotinprodukter i butik har minskat bland åk 9-flickor sedan 2024 men är relativt oförändrat bland övriga grupper • Var tredje pojke i båda årskurserna använder regelbundet prestationshöjande kosttillskott. 86 81 78 67 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Avser andel som svarat 'Flera gånger i veckan' eller '1 gång i veckan' på någon av alla svarsalternativ i "Hur ofta brukar du delta i någon ledarledd fritidsaktivitet eller träning?” 'Individuell sport (t.ex gymnastik, ridning, simning)’, 'Lagsport (t.ex. fotboll, basket, innebandy)’, 'Kulturaktiviteter (musik, sång, teater och dans)', 'Religiösa aktiviteter (t.ex bönemöten, körsång och ungdomsgrupper)’, 'Friluftsaktiviteter (t.ex scouterna, sportfiskarna och 4H-gårdar)', 'Aktiviteter i en ungdomsorganisation (t.ex politik och RFSL ungdom)', 'Annat’. 85 81 84 83 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Indexvärdet löper mellan 0–100, där 100 motsvarar den högsta graden av positivt föräldraskap. Indexet baseras på hur eleverna har besvarat följande frågor: "Hur ofta tycker du att du kan prata med någon av dem om nästan allt?"; "Hur ofta tycker du att någon av dem tar sig tid att lyssna på dig?"; "Hur ofta tycker du att du kan lita på någon av dem om du verkligen behöver?”. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Avser andel elever som uppgett att de känner sig mycket eller ganska otrygga att gå ut ensamma sent en kväll i sitt bostadsområde eller som uppgett att de ej går ut på kvällen av oro för att utsättas för brott. De som svarat att de inte går ut av andra orsaker ingår inte i basen. 97 96 92 96 93 96 94 85 90 80 97 96 94 94 92 97 96 92 92 83 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 I hemmet I mitt bostadsområde på dagen I skolan På väg till eller ifrån skolan På internet % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Avser andel elever som svarat ’Alltid’ eller ’Ofta’ på frågan Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen:”. Ökad otrygghet Flickors otrygghet på kvällen i bostadsområdet är den högsta sedan mätningarna startade 2010. Hög trygghet I hemmet och i bostadsområdet på dagen för alla grupper. Ojämlik trygghet Trygghet i skolan skiljer sig mellan könen, flickor i årskurs 9 upplever lägst trygghet. Lägst trygghet Trygghet på internet lägst av alla miljöer. Övriga observationer • Pojkars otrygghet har legat stabilt kring 10–15 procent över tid, medan flickors otrygghet konsekvent är högre • Grundskoleflickor uppger lägst trygghet i skolan, 85 procent jämfört med 92–94 procent i övriga grupper. • På internet är tryggheten lägst av alla de undersökta miljöerna. Grundskoleflickor sticker ut med lägst andel – 80 procent – jämfört med 83–93 procent i övriga grupper. 9 8 8 7 0 10 20 30 40 50 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % 0 10 20 30 40 50 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor 0 5 10 15 20 25 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor 16 9 8 4 0 10 20 30 40 50 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Avser andel elever som svarat ’Ja’ på någon av följande frågor fler än 2 gånger eller om man blivit utsatt för minst två av dem 1–2 gånger. "Har du någon gång känt dig utfryst?"; "Har du någon gång känt dig trakasserad, kränkt eller förnedrad?"; "Har du någon gång blivit utsatt för ryktesspridning?"; "Har du någon gång känt dig hotad?"; "Har du någon gång blivit slagen, sparkad eller dragen i håret?"; "Har någon stulit fråndig någon gång?”. 2 2 1 2 0 5 10 15 20 25 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Avser andel elever som svarat ’Ja’ senaste 12 månaderna på frågan ”Har du varit med om att en vuxen i din familj utsatt någon annan i familjen (t.ex. en annan förälder eller syskon) för fysiskt våld (t.ex. gett en örfil, dragit i håret, slagit eller sparkats)?”. 3 6 4 6 0 5 10 15 20 25 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Avser andel elever som svarat ’Ja’ senaste 12 månaderna på frågan ”Har du varit med om att en vuxen i din familj utsatt någon annan i familjen (t.ex. en annan förälder eller syskon) för psykiskt våld (t.ex. trakasserat, förnedrat, kränkt eller hotat)?”. Begränsningar och hedersrelaterat våld och förtryck: Andel som svarat ja på både fråga 75 (Har du någon gång känt dig begränsad eller kontrollerad gällande val av partner, umgänge, klädsel eller fritidsaktiviteter?) och 82 (Har du förväntningar på dig från familj och släkt att du ska vänta med sex tills du gifter dig?) 1 3 1 3 0 5 10 15 20 25 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % 5 12 4 14 0 10 20 30 40 50 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Avser andel elever som svarat ’Ja’ 12 månaderna på frågan ”Har du någon gång mot din vilja varit med om att någon har blottat sig, att någon tafsat på dig eller att du mot din vilja tagit emot eller skickat avklädda bilder?” 1 3 2 4 0 5 10 15 20 25 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Avser andel elever som svarat ’Ja’ senaste 12 månaderna på frågan ”Har du någon gång haft sex fast du inte ville det?” 4 2 4 1 0 10 20 30 40 50 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Fysiskt våld Vanligast bland pojkar åk 9 att utsatta för fysiskt våld som slag och sparkar. Sexuellt våld Flickor är i högre grad utsatta för sexuella handlingar mot sin vilja (~13 procent), men även pojkar är utsatta (~ 5 procent). Hedersrelaterat våld Är högre bland flickor än pojkar. Var tionde elev av båda könen uppger att de förväntas vänta med sex till efter giftermål. Låga nivåer Andelen som blir rånade fortsätter att minska och ligger nu på lägsta nivån sedan mätningarna startade. Övriga observationer • Utsatthet för stöld har ökat sedan 2024 och ökningen är störst bland pojkar i årskurs 9. • Andelen elever som är utsatta för kränkande behandling i skolan har ökat bland grundskoleflickor och är nu på den högsta nivån sedan mätningarnas start. • Flickor rapporterar i högre utsträckning än pojkar att de har bevittnat fysiskt och psykiskt våld inom familjen. • Pojkar har i högre utsträckning än flickor blivit kontaktade av någon som vill att de ska begå brott, 4 procent jämfört med 1-2 procent bland flickor. 12 8 8 5 0 10 20 30 40 50 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Avser andel elever som uppgett att de under de senaste 12 månaderna har snattat eller stulit en cykel. 0 10 20 30 40 50 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Avser andel elever som uppgett att de under de senaste 12 månaderna har stulit en moped, motorcykel eller bil eller gjort inbrott i en bil eller byggnad. 2024 och tidigare år bestod variabeln av 3 frågor, de som senaste tolv månaderna “stulit moped eller motorcykel” eller ”stulit bil” eller ”gjort inbrott i bil, affär, kiosk eller byggnad”. 0 10 20 30 40 50 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Ny definition 2026: Avser andel elever som uppgett att de under de senaste 12 månaderna har hotat någon, begränsat eller kontrollerat någon gällande val av partner, umgänge, klädsel eller fritidsaktivitet, rånat någon, slagit, sparkat eller dragit någon i håret. Tidigare: Burit vapen, med avsikt slagit någon så att denne förmodligen behövt sjukvård, eller tvingat någon att ge dem pengar, mobiltelefon eller något annat värdefullt. 0 10 20 30 40 50 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 % Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor Avser andel elever som uppgett att de under de senaste 12 månaderna har Burit vapen (t.ex. kniv, skjutvapen eller sprängmedel)?. 2024 och tidigare år löd frågan ”Burit vapen (t.ex. kniv eller knogjärn)?”. Tillägg av sprängmedel i frågan 2026 har gett frågan en ny dimension. 1 0 1 0 0 5 10 15 20 25 Åk 9 grundskola pojkar Åk 9 grundskola flickor År 2 gymnasiet pojkar År 2 gymnasiet flickor % Snattat/stulit Pojkar i årskurs 9 har snattat eller stulit i högre utsträckning än övriga grupper, 12 procent jämfört med 7 procent. Minskat över tid Allvarligt egendomsbrott och andelen som har burit vapen har minskat över tid sedan mätningarna började. Ökat Andelen flickor i årskurs 9 som har använt hot eller våld har ökat från 5 (2024) till 7 procent (2026), övriga grupper är oförändrade. Övriga observationer • Sammantaget minskar flera brottstyper eller ligger stabilt över tid, med undantag för stöld bland grundskolepojkar och hot/våld bland flickor i åk 9 som har ökat. • Endast pojkar uppger att de har sålt narkotika, om än i liten omfattning (1 procent) Mejla gärna vår funktionsbrevlåda: stockholmsenkaten@stockholm.se Läs mer på: Undersökning om ungdomars levnadsvanor – Stockholmsenkäten - Stockholms stad