Funktionshinderrådets protokoll om LSS, gode män och äldreomsorg

[Protokoll funktionshinderrådet 2026-10-15.pdf] Socialförvaltningen Besöksadress: Storforsplan 36 Postadress: Box 44, 123 21 Farsta E-post: socialforvaltningen@stockholm.se Telefon: 08-508 25 000 Sida 1 (13) chat Protokoll funktionshinderrådet Närvarande: Ordförande Nils Duwähl (DHR) Ledamöter Christer Jerström (ÅSS) Niklas Bjurström (FRS/Epilepsi föreningen i Stor-Stockholm) Micaela Kedhammar (Attention/FRS) Gunilla Antemar (FRS/Neuro) Henrik Sundqvist (SDF) Tjänstemän Veronica Carstorp Wolgast, socialförvaltningen Jonna Hermansson, äldreförvaltningen Adam Ekström Nordgren, överförmyndarförvaltningen Jessica Lundkvist, socialförvaltningen Annica Mårtensson, socialförvaltningen Philip Stewén, borgarrådssekreterare Sekreterare Therese Englund, socialförvaltningen Tina Lutti, socialförvaltningen Frånvarande Gunnar Sandström (SRF) Tidpunkt: Den 15 oktober 2026 klockan 14:00-16:00 Plats: Digitalt, Zoom SOCIALNÄMNDEN ÄLDRENÄMNDEN ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Rådet förfunktionshinderfrågor Protokoll 2026-10-15 Protokoll Sida 2 (13) Protokoll funktionshinderrådet 1. Godkännande av föredragningslista Den utsända dagordningen godkändes. Protokoll Sida 3 (13) Protokoll funktionshinderrådet 2. Val av justerare och tid för justering Gunilla Antemar och Christer Jerström utsågs att justera dagens protokoll. Justeringar ska vara klar måndag förmiddag den 19 oktober 2026. Protokoll Sida 4 (13) Protokoll funktionshinderrådet 3. Jessica Lundkvist och Annica Mårtensson (utredare, socialförvaltningen) Jessica Lundkvist och Annica Mårtensson informerar om arbetet med att införa en enhetlig yrkestitulatur i stadens LSS-verksamheter. Sedan 2021 har en färdplan för detta arbete antagits, och man har infört titlarna stödassistent, stödpedagog och stödbiträde. Stödpedagog kräver minst 200 yrkeshögskolepoäng eller 60 högskolepoäng med specialisering inom funktionshinderområdet, alternativt motsvarande två terminers helstudier. Stödassistent kräver vård- och omsorgsprogrammet eller barn- och fritidsprogrammet med inriktning mot socialt eller pedagogiskt arbete. Stödbiträde är en samlingstitel för medarbetare som inte når upp till kompetenskraven för stödassistent. En validering av medarbetarnas kompetens har genomförts, och cirka 51 procent av stadens medarbetare når nu upp till kompetenskraven för stödassistent eller stödpedagog. Från och med 2026 ingår även bostäder med särskild service i äldreomsorgslyftet, vilket möjliggör fler utbildningar, såsom SFI-express och en egen stödpedagogutbildning. Jessica Lundkvist och Annica Mårtensson informerar också om ett nytt budgetuppdrag som handlar om att samordna praktikplatser (APL) för stadens LSS-verksamheter och socialpsykiatriska verksamheter. Rådet frågar om skillnaden mellan personlig assistent och stödassistent och om titlarna är tänkta att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden. Rådet undrar också om utbildningarna är tillgängliga för redan anställda i staden, om de får betald arbetstid för att gå utbildningen och om det finns avtal som binder dem till staden efter utbildningen. Vidare frågar rådet om satsningen är ett pilotprojekt som kan spridas till andra kommuner och hur många som går utbildningen i staden. Jessica Lundkvist och Annica Mårtensson svarar att personlig assistent är en etablerad yrkestitel som behållits, medan stödassistent, stödbiträde och stödpedagog gäller för LSS-verksamheter som bostad med särskild service, daglig verksamhet och korttid. De förklarar att titlarna underlättar statistikföring och planering, exempelvis för att se hur många som kommer att gå i pension. De bekräftar att utbildningarna är tillgängliga för redan anställda i staden och att de får betald arbetstid för att gå utbildningen. Jessica Lundkvist och Annica Mårtensson meddelar att det inte finns några avtal som binder medarbetarna till staden efter utbildningen, men att man hoppas att de känner sig satsade på och stannar kvar. Protokoll Sida 5 (13) Protokoll funktionshinderrådet Vidare berättar de att satsningen är specifik för Stockholms stad, men att man delar erfarenheter med andra kommuner. De uppger att cirka 28 personer startar varje utbildning och att utbildningstiden varierar beroende på förkunskaper, från en månad till sju månader. Rådet tackar Jessica Lundkvist och Annica Mårtensson för att de kom och gästade rådet. Protokoll Sida 6 (13) Protokoll funktionshinderrådet 4. Adam Ekström Nordgren (handläggare, överförmyndarförvaltningen) Adam Ekström Nordgren informerar om rekrytering av ställföreträdare, vilket inkluderar både ideella personer och matchning av ställföreträdare till uppdrag. En digital plattform, används för att matcha ställföreträdare med uppdrag, och för brådskande uppdrag tillämpas direktrekrytering. För särskilt krävande uppdrag finns en förvaltarenhet med anställda ställföreträdare. En ny lagstiftning som trädde i kraft 1 juli 2026 har lett till att förvaltningen nu kan anordna otvistiga godmanskap, vilket har ökat ärendemängden och medfört merarbete. Han berättar också att man arbetar med att digitalisera utbildningar för ställföreträdare och att lämplighetskontroller genomförs för alla nya ställföreträdare. Rådet frågar om förvaltningen har hunnit ikapp efter den nya lagen och om väntetiderna för att få en god man har minskat. Rådet lyfter också svårigheterna med att hitta god man till personer som använder teckenspråk och föreslår att förvaltningen skulle kunna anställa någon med teckenspråkskompetens. Rådet undrar hur det fungerar med tolk vid möten med ställföreträdare och framhåller vikten av att god man även företräder huvudmannens sociala rättigheter, exempelvis i möten med sjukvården. Adam Ekström Nordgren svarar att man inte har hunnit ikapp med ärendemängden efter den nya lagen, men att rekrytering av nya medarbetare pågår. Han förklarar att väntetiderna beror på flera faktorer, såsom kompletta ansökningar och handläggningstider hos tingsrätten för ärenden som redan låg där före lagändringen. När det gäller teckenspråk framhåller tjänstepersonerna att det är svårt att hitta ställföreträdare med denna kompetens, men att man försöker matcha när sådana finns. Han meddelar att tolk kan användas vid möten, men att tillgången är begränsad. Adam Ekström Nordgren bekräftar att god man har i uppdrag att företräda huvudmannens sociala rättigheter och att den nya lagstiftningen tydliggör detta genom att slå ihop bevaka rätt och sörja för person till sociala angelägenheter. Han informerar också om att man har infört en ny redovisningsmodell där den sociala delen redovisas i en årsberättelse. Rådet tackar Adam Ekström Nordgren för att han kom och gästade rådet. Protokoll Sida 7 (13) Protokoll funktionshinderrådet 5. Genomgång av föregående protokoll Protokollet läggs till handlingarna. Protokoll Sida 8 (13) Protokoll funktionshinderrådet 6. Äldrenämnden 6.1 Föredragningslista äldrenämnden 6.1.11. Redovisning av ej verkställda beslut, kvartal 2 2026 Rådet frågar om det har genomförts undersökningar för att säkerställa att rätt tjänster erbjuds och om boendena är placerade på lämpliga platser. Rådet undrar också om det är möjligt att utvidga stadens Fixar-tjänst för att underlätta flytt mellan särskilda boenden. Vidare lyfter rådet frågan om hyresnivåer kan vara en anledning till att personer tackar nej till boenden och om det görs uppföljningar kring varför personer avböjer erbjudanden. Rådet efterfrågar också information om hur insatser för äldres hälsa, såsom träningsprogram, marknadsförs för att nå fler målgrupper. Jonna Hermansson svarar att uppföljningar görs kring varför personer tackar nej till erbjudna platser, men att det är en komplex fråga med många olika anledningar. Hon förklarar att hyresnivåer generellt inte bedöms vara en avgörande faktor, eftersom information om kostnader finns tillgänglig redan när man ställer sig i kö. Vidare informerar de om att en betydande andel av de ej verkställda besluten beror på att personer tackar nej till erbjudna platser på särskilda boenden, särskilt i Stockholms innerstad där köer och möjligheten att stå i kö till flera boenden samtidigt gör att personer avböjer erbjudanden i väntan på en mer önskvärd plats. Behoven kan tillgodoses, men inte alltid på den plats som den enskilde önskar. Vanliga skäl till avböjande är närhet till anhöriga eller önskan att bo kvar i en viss stadsdel. Tjänstepersonerna framhåller också att innerstaden har en lång historia av brist på parkeringsplatser, vilket kan påverka tillgängligheten. För att stimulera socialt umgänge, som är en viktig del av stadens hälsomodell, försöker man tillgodose detta på olika sätt inom ramen för särskilt boende. Fixar-tjänsten omfattar inte flytt mellan särskilda boenden, utan är avsedd för personer som bor i ordinärt boende. När det gäller marknadsföring av hälsoinsatser sprids information via olika kanaler, såsom stadsdelarnas ansvar, idrottsförvaltningen och lokaltidningar, men det är en utmaning att nå ut till alla målgrupper. Jonna Hermansson betonar vikten av att fortsätta utveckla sätt Protokoll Sida 9 (13) Protokoll funktionshinderrådet att nå ut med information, exempelvis genom en väg in och öppna platser där personer kan få hjälp utan att först behöva identifiera sitt behov. 6.2 Fråga från rådet till förvaltningen Rådet frågar när den anställda teckenspråkiga äldrevägledaren börjar och om det kommer att bli två anställda i slutändan. Rådet uttrycker också en önskan om bättre information kring planerna för tjänsten och framhåller vikten av att det blir en permanent befattning framöver. Rådet betonar att uppfattningen om vilken kompetens som behövs och vilka krav som ställs kan skilja sig mellan Stockholms stad och intresseorganisationer. Jonna Hermansson svarar att arbetet med den teckenspråkiga äldrevägledaren redan är igång och att detta har kommunicerats i ett brev. Hon informerar om att Stockholms stad har anställt en teckenspråkig äldrevägledare som en del av en satsning som beslutades för 2026. Processen har dragit ut på tiden, men nu har en person anställts och arbetet har kommit igång. Ursprungligen var tanken att det skulle finnas två tjänster för att ge stöd och möjliggöra uppföljningskompetens, men på grund av svårigheter att hitta rätt kompetens har man prioriterat att komma igång med en tjänst. Den andra tjänsten har tills vidare ersatts med befintlig utredarkompetens på äldreförvaltningen. Protokoll Sida 10 (13) Protokoll funktionshinderrådet 7. Socialnämnden 7.1 Föredragningslista socialnämnden 7.1.11. Insats utan behovsprövning - Våldspreventiv samtalsgrupp för personer med funktionsnedsättning Rådet frågar hur insatser utan behovsprövning marknadsförs och om det kan vara aktuellt att publicera information i tidningar. Rådet undrar också hur den våldspreventiva samtalsgruppen fungerar, om den ska finnas över hela staden och vem som håller i samtalen. Veronica Carstorp Wolgast svarar att insatser utan behovsprövning marknadsförs på olika sätt för att nå ut till så många som möjligt. En undersökning har genomförts där 10 000 medborgare i Stockholms stad tillfrågades om hur de vill ha information. Resultaten visar att preferenserna varierar stort. En del vill ha utskick i brevlådan, andra föredrar information på en hemsida. Förvaltningen arbetar med att hitta flera sätt att nå ut med information, bland annat genom olika typer av kampanjer, och bekräftar att publicering i tidningar kan vara aktuellt. Insatserna finns på stadens hemsida, men man vill nå ut på fler sätt. I vissa stadsdelar har man byggt upp möjligheten att komma till medborgarkontor eller drop-in-ställen utan att först behöva identifiera sitt behov. När det gäller den våldspreventiva samtalsgruppen förklarar Veronica Carstorp Wolgast att den har funnits på Södermalm och nu byggs upp i Farsta. Under 2027 ska insatsen följas noggrant för att bedöma om den är bra och om den ska spridas vidare. Tjänstepersonerna framhåller att man vill testa insatsen i olika typer av stadsdelar, inklusive ytterstaden och innerstaden, samt i Järvaområdet. Samtalen hålls av medarbetare på stadsdelsförvaltningen, exempelvis personal inom öppenvården, med metodstöd för att leda samtalen. Veronica Carstorp Wolgast betonar att det är ett försök och att man ska utvärdera om gruppformatet fungerar eller om enskilda samtal är att föredra. Protokoll Sida 11 (13) Protokoll funktionshinderrådet 7.1.12. Rapportering av ej verkställda beslut enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Socialtjänstlagen (SoL), kvartal 2 år 2026 Rådet efterfrågar vad som avses med begreppet ”Annat bistånd” i tabell 2 på sida 3 i tjänsteutlåtandet. Veronica Carstorp Wolgast meddelar att frågan noteras och att ett skriftligt svar kommer att skickas till rådet via e-post när besked har inhämtats. Protokoll Sida 12 (13) Protokoll funktionshinderrådet 8. Överförmyndarnämnden 8.1 Föredragningslista överförmyndarnämnden 8.1.9. Månadsrapport 2026 Rådet har inga kommentarer. Protokoll Sida 13 (13) Protokoll funktionshinderrådet 9. Övrigt Nästa sammanträde är torsdagen den 19 november och kommer att vara ett fysiskt sammanträde på plats i Farsta. Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera