169 nya bostäder i kvarteret Mangon på Södermalm anmäls

[Tjänsteutlåtande Övriga anmälningsärenden.pdf] Stockholms Stadshus AB 105 35 Stockholm Telefon: 08-508 290 00 E-post: info@stadshusab.se Sida 1 (2) Övriga anmälningsärenden Härmed anmäls följande ärenden. 1. Slutrapport avseende AB svenska Bostäders nyproduktion av bostäder inom fastigheten kv Mangon 1, Södermalm. Dnr SSAB 2026/130 2. Lokala anvisningar för att säkerställa moder- bolaget Stockholms Stadshus ABs efterlevnad av Stockholms stads riktlinjer om representation, mutor och jäv. Dnr SSAB 2026/117 3. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Slutbetänkande Ett investeringsprogram för kultur (SOU 2026:31)”. Dnr SSAB 2026/106 4. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Regler om livscykel-GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan”. Dnr SSAB 2026/108 5. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Att säga ja! Kommunernas förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner (SOU 2026:32). Dnr SSAB 2026/110 6. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Program för stadsnära odling”. Dnr SSAB 2026/59 7. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Samråd om förslag till avgränsning av strategisk miljöbedömning av fyra planer om utbyggd avloppsrening”. Dnr SSAB 2026/119 8. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar”. Dnr SSAB 2026/112 9. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Statens energimyndighets redovisning av uppdrag att analysera utveckling av Klimatpremien till miljöarbetsmaskiner”. Dnr SSAB 2026/114 Handläggare Tuula Seger Telefon: 08-50829341 Till Koncernstyrelsen Tjänsteutlåtande Koncernstyrelsen 2026-10-19 Dnr SSAB 2026/3 2026-10-01 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SSAB 2026/3 Sida 2 (2) Övriga anmälningsärenden 10. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Promemorian Energiplanering i kommuner och regioner och en mer energieffektiv offentlig sektor”. Dnr SSAB 2026/115 11. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av SMHI:s rapport Översyn av förordningen om myndigheters klimatanpassningsarbete”. Dnr SSAB 2026/118 12. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Betänkandet Vägen mot utfasning (SOU 2026:33)”. Dnr SSAB 2026/113 Handlingarna finns elektroniskt på edok.meetings.stockholm.se --- [Slutrapport avseende AB Svenska Bostäders nyproduktion av bostäder inom fastigheten kv Mangon 1 Södermalm.pdf] 1 Styrelseärende Styrelsen 2026-06-04 Ärende 9 Dnr SB 2026/522 Handläggare: Johanna Ekblad Telefon: 0850837182 Projektledare: Emma Eklund Rosell Telefon: 0850837155 Till styrelsen Slutredovisning, nyproduktion av bostäder inom fastigheten Mangon 1, Södermalm VD:s förslag till beslut Styrelsen för Svenska Bostäder beslutar följande. 1. Slutredovisning avseende projekt Mangon 1, i stadsdelen Södermalm, godkänns. 2. Slutredovisningen överlämnas för kännedom till Stockholms Stadshus AB och Kommunfullmäktige. Stefan Sandberg Anton Leigard VD Fastighetschef Sammanfattning Ny bebyggelse har uppförts inom fastigheten Mangon 1 på Södermalm, ett nytt kvarter med bostäder och lokaler. Produktionen utfördes i två delentreprenader. Totalentreprenören i den sista delentreprenaden fick ekonomiska problem och hade problem med att hålla tidplanen. Energimässigt sett ser projektet ut att klara stadens mål. Avseende mål för kundnöjdhet och miljö nås målen delvis. Ekonomiskt sett föll projektet ut mycket väl. 2 Bakgrund Detta ärende syftar till att slutredovisa projektet och ligga till grund för beslut av Svenska Bostäders styrelse samt kommunfullmäktige. AB Svenska Bostäder erhöll 2004 markanvisning för projektet som ligger på östra Södermalm. Projektet har ett attraktivt läge och gränsar till kv. Fikonet som ägs och förvaltas av Svenska Bostäder. Inriktningsbeslut fattades av Svenska Bostäders styrelse 8 juni 2017 och av Kommunfullmäktige 16 oktober 2017. Genomförandebeslut togs av koncernstyrelsen 23 mars 2020 och av Kommunfullmäktige 4 maj 2020. Investeringsvolymen i ärendet omfattade 682 mnkr. Investeringen avser nyproduktion av 169 lägenheter samt kommunal förskola och två kommersiella lokaler. Genom rivning av ett bussgarage och spårvagnsmuseum har staden möjliggjort byggnation och utveckling av ett stort område i östra Södermalm. Svenska Bostäder har genom denna markanvisning, fått förtroendet att tillskapa moderna lägenheter med hög kvalitet i ett attraktivt område av staden. För att möjliggöra exploateringen har Bondegatan förlängts genom kvarteret och skapat kommunikation till Tegelviksgatan. I det nya området har anlagts en park. Flera busslinjer trafikerar området. Bild 1, vy från nya parken 3 Projektbeskrivning Projekt Mangon består av ett kvarter med 169 lägenheter fördelade på åtta trapphus. I projektet ingår fyra mindre servicelägenheter åt Södermalms Stadsdelsförvaltning. Byggnadshöjden varierar mellan sex till nio våningar och är anpassat längs den kuperade terrängen i kvarteret. En förskola i två plan med sex avdelningar vetter mot parken. Två lokaler avsedda för butik eller kontor finns i hörnlägen i andra norra delen av kvarteret. Fasaderna är putsade med en sockel i sten. Kv Mangon 1 har en privat innergård för hyresgästerna. Parkeringsbehovet löstes med garage i två plan under kvarteret där även teknikutrymmen, cykelrum samt ett skyddsrum avsett för 110 personer ingår. Lägenhetsfördelning Projektet innehåller totalt 169 lägenheter med följande fördelning: 1–1,5 rok 40–71 kvm 28 st 17 % 2–2,5 rok 52–87 kvm 79 st 47 % 3–3,5 rok 76–104 kvm 43 st 25 % 4 rok 96–104 kvm 18 st 11 % 6 rok 152 kvm 1 st 1 % Lokaler En förskola på totalt 1008 kvm i två våningar med sex avdelningar samt mottagningskök. Två lokaler avsedda för kontor/handel på 73 resp 96 kvm. P-garage Hyrs av Stockholm Parkering. Ytan är2 707 kvm och har 75 p-platser Summering av ytor Bruttoarea, BTA 20 288 kvm Boarea, BOA 11 991 kvm Lokalarea, LOA 1 177 kvm 4 Bild 2, innergården under uppförandet Projektspecifika mål Kundnöjdhet Ca sex månader efter inflyttning mäts kundnöjdheten i samarbete med Aktiv Bo. Nyproduktionsindex mättes vid tre tillfällen då hyresgästerna flyttade in etappvis. Etapp 1 gav 75,6%, etapp 2 68,8 %, etapp 3 83,6%. Mål för nyproduktionsindex var vid projektstart 83%. Generellt var hyresgästerna mycket nöjda med lägenheten och dess utformning. Variationen mellan etapperna visar att hyresgästerna var mindre nöjda med sophantering och trygghet i de inledande etapperna. Vid inflyttning i de två första etapperna omringades kvarteret till större delen av byggarbetsplatser och att det var problem med inbrott i området. Omkringliggande gata ej var färdigställd vi inflytt i etapp 1 och 2 och pga. detta fanns inget fungerande miljörum. Sopsugen i kvarteret var inte heller i drift i de inledande etapperna. Avfall slängdes i fastighetens container på gatan. Insikten från kunduppföljningen är att lösningen inte fungerade tillfredsställande. Lösningen förbättrades under projektets avslutande etapp. 5 Under hösten 2024 inkom ärenden till miljöförvaltningen och bolaget har utfört betydande utredning. Några hyresgäster upplevde hälsoproblem såsom huvudvärk, irritation i ögon, näsa och hals, luftvägsbesvär och hosta pga. inomhusmiljön. Utredningen visar att byggnaden möter de normer som finns, inga fel eller brister har påvisats. Miljöförvaltningen har stängt ärendena efter kommunikation med de klagande. Energi: Projektet har olika mål för energianvändning Kravet på specifik energianvändning enligt BBR29 är 75 kWh/m2Atemp, år Stockholms stads krav på energianvändning är 55 kWh/m2Atemp, år. Stadens reviderade energikrav är 25 % bättre än BBR vilket betyder energiklass B. Krav för uppfyllande av energianvändning enligt Miljöbyggnad silver 3.0 är 60 kWh/m2Atemp, år. Beräknad energiprestanda vid projektering är 58,2 kWh/ m2Atemp, år. Preliminärt uppmätt energiprestanda är 58,4 kWh/ m2Atemp p, år Byggnaden möter BBR kraven och uppnår preliminärt Energiklass B. Mätperioden är kort, vilket gör resultatet osäkert. Fortsatt arbete kommer ske med uppföljning och injustering. Hållbarhetsaspekter Ekologisk hållbarhet Då fastigheten tidigare varit industri fanns förorenande ämnen i marken. Provtagningar utfördes innan arbeten påbörjades samt även under schaktning för att säkerställa rätt hantering av eventuella miljögifter. Bly och PCB inom området har sanerats. Projektet saknade projektspecifikt mål för klimatutsläpp och omfattades inte av lagkravet om klimatdeklaration. Någon projektspecifik Livscykelanalys (LCA) i enlighet med stadens anvisningar har inte genomförts då det är ett äldre projekt. Nybyggnationen inkluderades i bolagets klimatbokslut 2024 med utsläpp på 460 kg CO2e/m2 BTA enligt schablon. Solpaneler har installerats i kvarteret. Effekten av dess är 66 kWp. 6 Persienner finns i samtliga fönster i kvarteret för att motverka övertemperaturer inomhus. Garaget innehåller 75 p-platser där samtliga har möjlighet till laddning. Det innehåller även 12 st förhyrbara cykelskåp med ladd-möjligheter samt en lättillgänglig cykelverkstad. Material Krav på att använda Byggvarubedömningen för att styra mot giftfria material ställdes i projektet. Brister i arbetet upptäcktes i samband med att entreprenören drabbades av ekonomiska problem. Det medförde att vissa byggvaror som inte uppfyllde kraven i kategorin rekommenderas och accepteras, hade byggts in utan godkänd avvikelse. Svenska Bostäder säkerställde i det skedet att inbyggda varor kunde accepteras och att rätt dokumentation skedde. Loggboken innehåller 699 produkter varav 56 produkter inte uppnår Byggvarubedömningens nivåer för accepteras/rekommenderas. Det är en något högre andel avvikelser än i jämförbara projekt. Avvikelserna anses efter bedömning i bolaget som hanterbara och att byggnaden når en god nivå. Avfall 39 kg/kvm BTA byggavfall har genererats i projektet. Stockholms stads mål för byggavfall var max 40kg byggavfall/BTA år 2024. Fastigheten är ansluten till en sopsugsanläggning. Den fanns redan i området och byggdes till för att klara av fler anslutningar. Sopsugen hanterar restavfall medan återvinningsbart avfall och matavfall samlas in i miljörum i kvarteret. Förskolan och de två lokalerna har separata miljörum. Utemiljö Utemiljön vid kv. Mangon består av förskolegården som angränsar Tvätt- Malins park, bostadsgården som ligger upphöjd på bjälklag samt mindre förgårdsmark som möter Hennings gata. Gården har försetts med ett konstverk, en mango i glasmosaik med inbyggd belysning, som tänds vid mörkrets inbrott. Förskolegården ligger i marknivå och har ett väldigt högt slitagetryck och där har det anlagts hybridgräsytor. På förskolegården har sju träd samt ett mindre lekbuskage planterats. Träden levererar viktiga ekosystemtjänster, 7 exempelvis skuggar och reglerar de lokaltemperaturen, bidrar till luftrening och bidrar till den biologiska mångfalden. På innegården som ligger på bjälklag fanns begränsade möjligheter att plantera träd. Två träd och flertalet buskträd har planterats. Därutöver användes ett differentierat växtmaterial med buskar och perenner på innergården samt förgårdsmarken. Val av sorter har gjorts med stor hänsyn till ståndort och pollinerande insekter. Växter har planterats som har bär och frukter så att fåglar och insekter gynnas. Klimatanpassningsåtgärder har genomförts genom att takavvattning tas om hand i ett passivt bevattningssystem som ligger i botten på planteringsytorna samt under gräsytan. På så sätt kan dagvatten nyttjas av växterna. Vid större regn breddar systemet över till magasin som är placerade på förskolegården vilket medför en betydande fördröjning så att belastningen på dagvattennätet minskar. På förskolans gård är lekytorna nedsänkt jämfört med omgivande mark, för att kunna ta emot större regnmängder om dagvattenbrunnarna bräddar över. Social hållbarhet Sysselsättningskrav ställdes i upphandlingen av Totalentreprenören. Två personer skulle erbjudas praktik/anställning. Tyvärr lyckades inte matchningen mellan entreprenören och de personer som arbetsmarknadsförvaltningen valde ut så ingen person erbjöds praktik eller anställdes av entreprenören. En förutsättning för att gården ska vara jämställd är att den är tillgänglig och upplevs som trygg och omhändertagen. God tillgänglighet säkerställs så att alla kan nyttja innergården. En mindre lekyta och en sammanhållen gräsyta finns för fri lek. Sittplatser finns vid lekytan samt grupper av stolar och bord avgränsad med spaljéer och planteringar. Belysning är planerad för att skapa en trygg och trivsam miljö. Bolaget har skapat uteplatser för de lägenheter som ligger i gårdsnivå och dessa har omgärdats av upphöjda planteringsytor. Som medlemmar i Rättvist Byggande arbetar bolaget för att stoppa oseriösa bolag som fuskar med skatter, svart arbetskraft och utnyttjande av människor. Det gjordes revisioner vid ett tillfälle under den första delentreprenaden för markarbeten och vid tre tillfällen under den andra delentreprenaden för husentreprenaden. I besöken följs anordnandet och 8 efterlevnad av skalskydd upp. Föranmälning av bolag följs upp. Rätten att arbeta i Sverige följa upp. De anmärkningar som uppmärksammades vid inspektion kunde avskrivas efter komplettering och åtgärd av arbetssätt. Ett tillbud inträffade under markarbetena med en sprängsten som tog sig utanför byggstängslet. Fyra olyckor inträffade under husproduktionen med skador på händer. Vid samtliga tillfällen har personal, ledning och beställare informerats om händelserna. Tidplan • Markanvisning 2004 • Inriktningsbeslut fattades av Svenska Bostäders styrelse 2017-06-08 och av Kommunfullmäktige 2017-10-16. • Detaljplan har erhållits och vann laga kraft 2018-01-18 • Genomförandebeslut i KF Q2 2020. Upphandling av första delentreprenaden (DE1) skedde Q2 2020. • Uppstart arbetsplats Q3 2020 • Produktionsstart skedde Q4 2020 • Inflyttning startade Q3 2023 Upphandling skedde i två steg då projektet delades i två entreprenader, DE1 samt DE2. Produktion kunde starta i september 2020 enligt tidplan. DE1 omfattade sprängning, grundläggning och platta och handlades upp som en utförandeentreprenad i gemensam upphandling tillsammans med Stockholmshem. Upphandling och genomförande följde tidplanen. DE2 omfattades av resterande byggnation i en totalentreprenad. Upphandlingen gjordes felaktigt vid första tillfället och behövde göras om vilket försenade projektet flera månader och entreprenadtiden kortades något. I spåren av en pandemi och att det utbröt krig i vårt närområde, drabbades entreprenören av leverans- och ekonomiska problem. Flera av entreprenörens underentreprenörer drabbades likaledes och två av dem gick i konkurs. Entreprenörens personal blev varslade eller valde att säga upp sig. Platsorganisationen byttes ut flera gånger under entreprenadtiden. 9 Entreprenören la ner sin projektverksamhet i Stockholmsområdet och projektet slutfördes av medarbetare från verksamheten i Västerås. Hyresgästerna fick tillgång till sina lägenheter 2–5 månader efter tänkt tillträde. Tidplanen följdes upp så att besked om ändrat tillträde kunde ges i tid och att ingen skulle behöva stå utan bostad pga. förseningen. Inflyttning skedde trapphusvis från augusti 2023 till september 2024. Förskoleverksamheten fick tillträde till lokalen i augusti 2024 enligt önskemål och tidplan. Övriga två lokaler var ej uthyrda vid färdigställandet och påverkades inte. De är uthyrda i dagsläget. Garaget färdigställdes två månader efter tänkt tillträde. Stockholm Parkering tog över driften av garaget i september 2024. Ekonomi Beslutad investeringsutgift var 682 mnkr. Projektets slutkostnad är 510 mnkr (38 730 kr/kvm BOA+LOA). Fastighetens marknadsvärde år 2026, är 778 mnkr (58 952kr/kvm BOA+LOA). Investeringens direktavkastning år 1 efter investering är 5,58 %. Den positiva avvikelsen är kopplad till lägre inköpskostnad i samband med upphandling av entreprenaddelarna. Utöver investeringsutgiften har fastigheten haft hyresförluster under projektets gång motsvarande 7 mnkr på grund av försenad inflyttning. På grund av försenat överlämnande har ett förseningsvite fallit ut som är i linje med de extra kostnader som uppstod vid överlämning. Investeringen har genererat ökade intäkter till Svenska Bostäder i form av högre hyresintäkter. Hyresnivån är förhandlad med Hyresgästföreningen och ligger på år 2026 till 2746 kr/kvm. Risk Riskanalys inför genomförandet omfattade bl.a. följande risker: Logistiska utmaningar Risk för begränsad framkomlighet då flera byggaktörer bedriver arbeten i området samtidigt och att det finns befintliga hyreshus på nära avstånd. Genom samordningsmöte och noga planering förebyggdes risken med hjälp av stadens samordnare. 10 Störningar för kringboende Risk för missnöje och dålig publicitet genom att störa Svenska Bostäders befintliga hyresgäster i Kv. Fikonet, grannkvarter med arbetsplatsen. Risken förebyggdes genom tydlig och tät information i samarbete med förvaltningen och övriga byggaktörer. Ett tiotal klagomål inkom till projektledaren främst i samband med sprängnings- och anläggningsarbeten. Fel i förfrågningsunderlag Risk för kostsamma ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA). Risken förebyggdes med väl genomarbetade handlingar och risken föll inte ut. Höga byggkostnader och budgetöverdrag Risk för osäkerheter i investeringskalkylen, till exempel produktionskostnad (i upphandling), hur avkastningskraven för bostäder skulle utvecklas, och hur hyresförhandlingen skulle falla ut. Risken föll inte ut. Projektet hade dock utmaning med konkurser i UE-led och personalomsättning hos huvudentreprenör på grund av uppsägningar. Det gav påverkan på genomförandetid men den ekonomiska påverkan blev låg. Fel vid inflyttning och under garantitid Risk för missnöjda hyresgäster och fel som är kostsamma att avhjälpa. Risken förebyggdes med avstämningar och besiktningar, men entreprenören gjorde planeringsmissar vilket ledde till t.ex. avsaknad av skjutdörrsgarderober vid inflytt. Dialog och information till drabbade hyresgäster förebyggde ytterligare problem och missnöje. Under garantitid finns en utarbetad rutin som fungerar bra. Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Stefan Sandberg, VD 2026-06-04 Anton Leigard, Fastighetschef 2026-06-04 --- [Stockholms Stadshus ABs remissvar på Slutbetänkande Ett investeringsprogram för kultur.pdf] Stockholms Stadshus AB Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Info@stadshusab.se Sida 1 (2) skuru Remiss av Slutbetänkande Ett investeringsprogram för kultur (SOU 2026:31) Svar på remiss från kommunstyrelsen KS 2026/753 Sammanfattning av remissen Regeringen tillsatte i juni 2025 en utredning med uppdrag att ta fram förslag på hur den icke-offentliga finansieringen av kultur kan öka genom ekonomiska incitament. Utredningens slutbetänkande innehåller i huvudsak följande förslag som föreslås träda i kraft 1 juli 2027: • Att regeringen tar fram ett övergripande investeringsprogram för kultur med fokus på offentlig-privat samverkan och att regeringen skjuter till en miljard kronor per år under en fyraårsperiod • Att gåvor till kultur på upp till en miljon kronor omfattas av skattereduktion • Att myndigheter, regioner, kommuner och kommunalförbund samt offentligt ägda aktiebolag som bedriver allmännyttig kulturverksamhet som är öppen för allmänheten godkänns som gåvomottagare för gåvor som ger rätt till skattereduktion • Att införa ett matchningssystem där det offentliga åtar sig att förstärka enskilda gåvor enligt en viss proportion Beredning Kommunstyrelsen har remitterat Slutbetänkande Ett investeringsprogram för kultur (SOU 2026:31) till bland annat Stockholms Stadshus AB, som i sin tur remitterat vidare till dotterbolaget Kulturhuset Stadsteatern AB. Koncernledningens synpunkter Koncernledningen instämmer i huvudsak med slutbetänkandets förslag. Koncernledningen menar att det är viktigt att den miljard som utredningen föreslår ska satsas inom ramen för det föreslagna Handläggare Johanna Magnusson Telefon: 08-50829762 Till Kommunstyrelsen Stockholm Stadshus AB Remissvar Dnr SSAB 2026/106 2026-08-12 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Remissvar Dnr SSAB 2026/106 Sida 2 (2) investeringsprogrammet är ett tillskott av nya medel och inte en omfördelning från andra befintliga satsningar på kultur. Koncernledningen delar dotterbolaget Kulturhuset Stadsteaterns synpunkter. Underremisser Kulturhuset Stadsteaterns remissvar har i huvudsak följande lydelse: Kulturhuset Stadsteatern är positivt till förslagen i slutbetänkandet. Bolaget menar att den föreslagna försöksperioden på fyra år är för kort samt att det bör utredas ytterligare vilken effekt de föreslagna åtgärderna kan få för kulturverksamhet som inte bedrivs i aktiebolagsform. Anette Scheibe Lorentzi Vice VD Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Anette Scheibe Lorentzi 2026-08-20 --- [Stockholms Stadshus ABs remissvar på Att säga ja! Kommunernas förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar och företagsxpansioner.pdf] Stockholms Stadshus AB Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Info@stadshusab.se Sida 1 (2) Remiss av Att säga ja! Kommunernas förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner (SOU 2026:32) Svar på remiss från kommunstyrelsen KS 2026/843 Sammanfattning av remissen Regeringen tillsatte år 2024 ”Kommittén Accelerationskontor för att underlätta industrins omställning” (”Accelerationskontoret”), med uppdrag att öka tempot i industrins gröna omställning. Uppdraget utökades under år 2025 med frågor om kommunernas förutsättningar att attrahera och ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner. Accelerationskontorets delbetänkande analyserar bland annat kommunernas ekonomiska incitament och risker, behovet av statligt stöd och rådgivning samt utmaningar kopplade till investeringsfrämjande, bostadsbyggande, infrastruktur och kompetensförsörjning. Accelerationskontoret föreslår ett antal statliga åtgärder för att förbättra kommunernas förutsättningar och minska riskerna och därmed kunna stärka kommunernas förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner. Beredning Kommunstyrelsen har remitterat Att säga Ja! Kommunernas förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner till bland annat Stockholms Stadshus AB, som i sin tur remitterat vidare till dotterbolaget Stockholm Business Region AB (SBR). Nedan följer koncernledningens samlade bedömning samt en sammanfattande redovisning av dotterbolagets remissvar. Dotterbolagets svar återfinns i sin helhet i bilaga. Handläggare Johanna Magnusson Telefon: 08-50829762 Till Kommunstyrelsen Stockholm Stadshus AB Remissvar Dnr SSAB 2026/110 2026-08-27 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Remissvar Dnr SSAB 2026/110 Sida 2 (2) Koncernledningens synpunkter Koncernledningen delar i huvudsak analysen i delbetänkandet. Om Sverige ska vara lyckosamma med att attrahera företag är det också viktigt att det investerande företaget får tydliga besked och att staten, regioner och kommuner är samordnade. Koncernledningen menar att det är viktigt att staten tar ansvar för att minska kommunernas ekonomiska risk i samband med nödvändiga investeringar för att attrahera företagsetableringar och företagsexpansioner. Underremisser Stockholm Business Regions remissvar har följande lydelse: Stockholm Business Region AB (SBR) välkomnar Accelerationskontorets delbetänkande. Bolaget delar i huvudsak utredningens analys av kommunernas utmaningar och incitament när det gäller att attrahera och ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner. SBR tillstyrker huvudinriktningen i utredningens förslag. Staten behöver ta ett större ansvar för att minska den ekonomiska risk som kommuner tar i samband med strategiskt viktiga investeringar, förbättra samordningen mellan statliga, regionala och kommunala aktörer samt stärka förutsättningarna för kompetensförsörjning, bostadsbyggande och nödvändig infrastruktur. SBR framhåller att flera av förslagen måste utvecklas för att få tillräcklig effekt. Finansieringen behöver vara långsiktig och dimensionerad för stora investeringar, ansvarsfördelningen inom investeringsfrämjandet tydliggöras, åtgärderna för kompetensförsörjning måste i större utsträckning utgå från företagens rekryteringsbehov och frågor om el- och effektförsörjning samt Sveriges konkurrenskraftiga erbjudande till internationella investerare ges större utrymme. SBR menar även att tidsaspekten och det proaktiva arbetet med talangattraktion behöver lyftas fram som centrala konkurrensfaktorer. SBR:s remissvar återfinns i sin helhet i bilaga 1. Anette Scheibe Lorentzi Vice VD Bilaga 1. SBR:s yttrande avseende remiss av Att säga Ja! Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Anette Scheibe Lorentzi 2026-09-02 --- [Stockholms Stadshus ABs remissvar på Regler om livscykel-GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.pdf] Stockholms Stadshus AB Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Info@stadshusab.se Sida 1 (7) Remiss av Regler om livscykel-GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan, Svar på remiss från kommunstyrelsen KS 2026/798 Sammanfattning av remissen Boverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda och lämna förslag till hur Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 om byggnaders energiprestanda (EPBD) ska genomföras i svensk rätt när det gäller krav på beräkning och redovisning av byggnaders klimatpåverkan samt införande av gränsvärden för växthusgasutsläpp. Syftet är att minska klimatpåverkan från nya byggnader genom att införa krav på beräkning och redovisning av byggnaders globala uppvärmningspotential (livscykel-GWP) under hela livscykeln samt att från 2030 införa gränsvärden för klimatpåverkan från byggskedet. Boverket föreslår att nuvarande lagstiftning om klimatdeklaration för byggnader upphävs och ersätts med ett nytt tekniskt egenskapskrav i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Kraven ska omfatta alla nya bygglovspliktiga byggnader som omfattas av energideklaration och innebära att livscykel-GWP ska redovisas i byggnadens energideklaration samt att byggnader ska uppfylla fastställda gränsvärden för klimatpåverkan från byggskedet. Beredning Kommunstyrelsen har remitterat Regler om livscykel-GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan till bl.a. Stockholms Stadshus AB, som i sin tur remitterat vidare till dotterbolagen AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, Handläggare Carolina Tillborg Telefon: 08-50829739 Till Kommunstyrelsen Stockholm Stadshus AB Remissvar Dnr SSAB 2026/108 2026-09-01 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Remissvar Dnr SSAB 2026/108 Sida 2 (7) Micasa Fastigheter i Stockholm AB och Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB). Nedan följer koncernledningens samlade bedömning samt en sammanfattande redovisning av dotterbolagens remissvar. Koncernledningens synpunkter Förslaget som syftar till att minska byggnaders klimatpåverkan innebär en betydande utvidgning av dagens klimatdeklaration. För stadens bostadsbolag, SISAB och Micasa Fastigheter innebär detta därmed ökade krav på klimatberäkningar, produktdata, projektering, upphandling och uppföljning med eventuellt ökade kostnader som följd. Koncernledningen påtalar vikten av att reglerna blir tydliga, enhetliga och förutsägbara, särskilt vad gäller klassificering av vård- och omsorgsbostäder, specialbostäder, gränsdragning för tekniska installationer samt möjligheten till anpassade gränsvärden för byggnader med särskilda funktions- och säkerhetskrav. Koncernledningen vill i detta avseende särskilt lyfta fram Micasa Fastigheters svar vad gäller vård- och omsorgsboendens särskilda förutsättningar samt övriga bolags medskick och synpunkter på förslaget. Underremisser Svenska Bostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse: Svenska Bostäder är generellt positiva till förslaget. Bolaget stödjer att överträdelser av gränsvärden kan medföra sanktioner, men anser att avgiften bör stå i proportion till avvikelsens storlek och ta hänsyn till felmarginaler i klimatberäkningarna. Samtidigt bör avgifterna vara tillräckligt höga för att skapa incitament att följa kraven. Bolaget delar Boverkets uppfattning att gränsvärdet bör omfatta byggskedet och inte hela byggnadens livscykel, men anser att det föreslagna gränsvärdet för 2030 är för högt och bör skärpas. Svenska Bostäder anser även att gränsvärden inte bör anges direkt i lagstiftningen utan exempelvis i Boverkets föreskrifter, så att nivåerna enklare kan justeras över tid. Svenska Bostäder ser positivt på möjligheten till undantag för vissa typer av byggnader, men anser att reglerna behöver förtydligas. Undantag bör även kunna beakta delar av byggnader med särskilda krav, exempelvis skyddsrum, samt äldre detaljplaner och markanvisningar som medför förutsättningar som väsentligt ökar byggnadens klimatpåverkan. Remissvar Dnr SSAB 2026/108 Sida 3 (7) Familjebostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse: Familjebostäder är i huvudsak positivt till förslaget och bedömer att det är genomförbart. Bolaget anser att det är rimligt att överträdelser av gränsvärdet kan medföra byggsanktionsavgift, men framhåller att regleringen behöver ta hänsyn till avvikelsens storlek. Eftersom klimatberäkningar kan innehålla felmarginaler bör det tydliggöras vilka avvikelser som kan accepteras och vid vilken nivå full byggsanktionsavgift ska tas ut. Bolaget delar Boverkets bedömning att gränsvärdet bör omfatta klimatpåverkan från byggskedet, modul A1–A5 och inte byggnadens hela livscykel. Det innebär att gränsvärdet kan verifieras i samband med slutbesked och att åtgärderna fokuseras på utsläpp som sker i närtid. Familjebostäder anser att Boverkets föreslagna gränsvärde för 2030 är för högt och föreslår ett gränsvärde på 190 kg CO₂e/m² BTA, motsvarande en minskning med 55 procent jämfört med 2020. Bolaget bedömer att detta bättre överensstämmer med EU:s mål om klimatneutralitet, byggbranschens färdplan och bolagets egna klimatmål. Bolaget förespråkar även en jämnare minskning av gränsvärdena fram till 2040, i stället för att en stor del av utsläppsminskningen ska ske efter 2030. Stockholmshems remissvar har i huvudsak följande lydelse: Stockholmshem är i huvudsak positivt till förslaget men efterfrågar flera förtydliganden för att reglerna ska bli förutsebara och möjliga att tillämpa i nyproduktionsprojekt. Nedan presenteras de synpunkter som AB Stockholmshem har på förslagets skrivningar med följande sidhänvisningar. 1. ”Beräkningen och redovisningen ska göras senast den 1 januari 2028…” samt ”Enligt EPBD ska det också införas gränsvärden för nya byggnaders avgivning av växthusgaser senast den 1 januari 2030”. (sid 5) Stockholmshem påtalar att det senare i remissen står det ”från och med”, inte ”senast”. Om ”senast” är den avsedda formuleringen skapar detta en otydlighet tidsmässigt för bolaget som gör det svårt att planera nyproduktion, då det inte är känt när dessa regler kommer att träda i kraft. 2. ”Byggnadsnämnden får ansvar för att inom ramen för bygglovs- och tillsynsprocessen enligt PBL kontrollera redovisningen av livscykel-GWP och gränsvärden. Remissvar Dnr SSAB 2026/108 Sida 4 (7) Boverkets ansvar för tillsyn av klimatdeklarationer enligt nuvarande lagstiftning upphör...” ”bland annat behöver Boverkets klimatdatabas utvecklas. Boverket föreslår också att staten, via Boverket, tar fram och förvaltar ett systemstöd för digital hantering av klimatberäkningar som kommunerna kan använda på frivillig basis.” (s 5-6) Bolaget anser att gränsdragningen riskerar att skapa otydlighet. Medan byggnadsnämnden ansvarar för tillsyn, ligger ägarskapet och utvecklingen av klimatdatabasen, inklusive beräkningskompetens på byggdels- och materialnivå, hos Boverket. Bolaget anser att en mer sammanhållen lösning vore att låta en och samma instans, exempelvis Boverket, hantera både databas och tillsyn i syfte att öka effektivitet och tydlighet. 3. ”För byggnader med specifika, klimatdrivande förutsättningar finns möjlighet till ett påslag på gränsvärdet i det enskilda fallet.”(s 6) För att förhindra missbruk och säkerställa likvärdiga klimatkrav bör en tydlig lista med exempel på klimatdrivande förutsättningar fastställas i förväg. Det bör även klargöras om projekt med sådana förutsättningar helt undantas från gränsvärden, eller får justerade gränsvärden (t.ex. 270 kg/BTA istället för 235 kg/BTA). Ju tydligare det är beskrivet kring ”klimatdrivande förutsättningar”, desto bättre förutsättningar för att planera och genomföra byggprojekt i enlighet med ny lagstiftning. 4. ”Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader ska upphöra att gälla vid utgången av mars 2027.” (s 7) Den snäva tidplanen riskerar att medföra utmaningar för byggnadsnämndens möjligheter att etablera effektiva rutiner för tillsyn på plats. Dessutom behöver hanteringen av bygglov och andra processer mellan mars 2027 och januari 2028 tydliggöras för att säkerställa en smidig övergång. 5. ”…”Flerbostadshus: 235.” (s 23) Stockholmshem anser att gränsvärdet på 235 kg CO₂e/BTA för flerbostadshus år 2030 är rimligt om typiska data tillåts. Om konservativa data måste användas för mindre materialposter där EPD:er inte är praktiskt möjliga, ser bolaget att gränsvärdet kan bli Remissvar Dnr SSAB 2026/108 Sida 5 (7) mycket svårt att uppnå, i synnerhet med hotet om byggsanktionsavgifter. Såväl klimatoptimering som avgifter kan då riskera att göra nybyggnadsprojekt dyrare, och kanske rentav äventyra projektens genomförbarhet. 6. ”I Sverige finns regler om vilka data som får användas enligt reglerna om klimatdeklaration för byggnader. Det är tillåtet att använda generiska klimatdata från Boverkets klimatdatabas och produktspecifika klimatdata från en EPD som är tredjepartsgranskade eller motsvarande.” (s 38) Bolaget ser att detta är ett lämpligt tillfälle att övergå från konservativa till typiska data för klimatberäkning med följande motiveringar: • När lagen om klimatdeklaration bereddes 2019, var osäkerheten stor kring klimatdata för byggmaterial, och branschen relativt oerfaren i att klimatberäkna. Då fanns endast ca 1000 EPD jämfört med dagens 22 000. Ett av de av Boverket uttalade målen med konservativa data, att driva på branschens framtagande av EPD, är därmed uppnått. • Typiska data är idag tillförlitliga. Schablonvärden för huvudbyggdelarna 2–8 har successivt reviderats ner som ett bevis på detta. • De allra flesta klimatberäkningar som utförs, görs av andra anledningar än klimatdeklaration. Företag har klimatmål, och alla använder typiska data för redovisning. Klimatdeklarationen blir därför en separat, kostsam beräkning då alla vet att konservativa data ligger 25% för högt. • Gränsvärdena blir tuffa att nå, om konservativa data skall användas. Även om samtliga byggprodukter skulle ha en EPD skulle de ändå inte användas. EPD-koppling i en klimatberäkning kräver handpåläggning, som någon behöver betala för. Med en flora av olika beräkningsverktyg (och att utbudet av EPD ständigt ändras) kommer det sannolikt alltid att kvarstå en ansenlig handpåläggning. Att Boverket då fortsätter förorda användningen av konservativa data innebär därmed bara att klimatberäkningar är/blir dyrare utan att föra branschen vidare. Stockholmshem lämnar följande förslag på ny formulering: ”I Sverige finns regler om vilka data som får användas enligt reglerna om klimatdeklaration för byggnader. Boverket förordar i detta lagförslag att typiska data från Boverkets klimatdatabas används, alternativt produktspecifika klimatdata från en EPD som är tredjepartsgranskade eller motsvarande.” Remissvar Dnr SSAB 2026/108 Sida 6 (7) 7. ”Boverket bedömer att scenarier för framtida klimatpåverkan behöver fastställas i Boverkets föreskrifter eller genom Boverkets klimatdatabas.” (s 41) Stockholmshem anser att Boverkets fastställande av klimatscenarier bör ta hänsyn till regionala förutsättningar för att säkerställa rättvis och jämförbar bedömning av byggprojekts klimatprestanda. Om scenarierna inte anpassas efter lokala energisystem, emissions- faktorer och andra regionala variationer, finns en risk att klimatberäkningar för nybyggnadsprojekt i vissa regioner (t.ex. Stockholm) framstår som bättre än de faktiskt är. 8. ”Sverige har sedan 2022 regler som kräver klimatdeklaration för byggskedet (modul A1–A5) men behöver nu både utvidga klimatredovisningens omfattning till hela byggnadens livscykel och införa nationella gränsvärden.” (s 98) Ett gränsvärde skulle kunna inrymma även modulerna B (användning) och C (sluthantering), utifrån regionala förutsättningar, så att beräkningar av dessa moduler får en högre relevans. I nuläget upplevs beräkningarna av B och C främst som en administrativ uppgift, vilket medför högre kostnader utan motsvarande klimatnytta. Konsekvensen för bolaget blir högre kostnader för klimatberäkning utan att det ger en klimatpositiv effekt. Micasa Fastigheters remissvar har i huvudsak följande lydelse: Micasa Fastigheter vill särskilt framföra att att vård- och omsorgsboende ska omnämnas specifikt i tabell 3 – ”Förslag på gränsvärden enligt alternativ 2 för år 2030 och för olika byggnadskategorier” (del1 s.64). Det finns annars en risk att denna typ av byggnader får missvisande gränsvärden och därmed höga kostnader, i samband med bygglov. Vård- och omsorgsboenden skiljer sig från vanliga flerbostadshus genom bland annat särskilda krav på tillgänglighet, personal- och gemensamhetsutrymmen, byggnadsvolym, temperatur och hygien. Om byggnadstypen inte regleras tydligt finns enligt bolaget en risk för att missvisande gränsvärden tillämpas, vilket kan medföra ökade kostnader. Micasa Fastigheter föreslår därför att vård- och omsorgsboenden omfattas av kategorin övriga byggnader, alternativt att Boverket i dialog med berörda aktörer tar fram särskilda gränsvärden. Micasa anser vidare att Boverkets klimatdatabas enbart bör innehålla typiska klimatdata och inte konservativa generella klimatdata med ett utsläppspåslag. Bolaget bedömer att behovet av sådana konservativa data har minskat eftersom branschens Remissvar Dnr SSAB 2026/108 Sida 7 (7) efterfrågan på produktspecifika klimatdata och EPD:er har ökat och ytterligare kommer att förstärkas genom kommande krav på digitala produktpass. SISABs remissvar har i huvudsak följande lydelse: SISAB är i huvudsak positivt till förslaget och ser särskilt positivt på att tillsynen samlas hos färre myndigheter och att det tidigt i byggprocessen fastställs vilket gränsvärde som gäller för byggnaden. Bolaget efterfrågar tydligare regler och vägledning från Boverket om hur de olika klimatberäkningarna ska genomföras och vilka klimatdata som ska användas. SISAB framhåller att den utökade klimatberäkningen, som från 2028 även omfattar bland annat invändiga ytskikt och tekniska installationer, medför ökade krav på kompetens samt tillgång till material-, mängd- och klimatdata. De nya reglerna innebär också att klimatfrågan behöver integreras tidigare i projekteringen och kan medföra ökade krav på klimatoptimerade material och resurseffektiva konstruktionslösningar. SISAB konstaterar samtidigt att bolaget redan har påbörjat detta arbete utifrån stadens klimatmål. SISAB bedömer att regelverket kan medföra ökade administrativa och ekonomiska kostnader för bland annat nya rutiner, kompetensutveckling, konsultstöd, datainsamling och kvalitetssäkring. Samtidigt kan kraven bidra till ökad efterfrågan på material med lägre klimatpåverkan och därigenom driva marknaden mot mer klimatvänliga och kostnadseffektiva lösningar. Anette Scheibe Lorentzi Vice vd Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Anette Scheibe Lorentzi, Vice vd 2026-09-04 --- [Lokala anvisningar om representation, mutor och jäv m.m. Stockholms Stadshus AB.pdf] Stockholms Stadshus AB Info@stadshusab,se Lokala anvisningar för att säkerställa efterlevnad av Stockholms stads riktlinjer om representation, mutor och jäv För moderbolaget Stockholms Stadshus AB Lokala anvisningar Fastställda av vice vd 2026-09-24 Dnr: SSAB 2026/117 Stockholms Stadshus AB Info@stadshusab,se Innehåll 1. Inledning ......................................................................................... 2 2. Representation ............................................................................... 2 2.1 Gåvor och uppvaktningar ................................................................. 3 3. Mutor ............................................................................................... 5 3.1 Hur bedöms om en förmån är otillbörlig? ......................................... 6 3.2 Särskilda riskgrupper ...................................................................... 6 4. Intressekonflikter (Jäv) .................................................................. 7 5. Bisysslor ......................................................................................... 8 5.1 Beslut om förbud mot bisyssla ......................................................... 9 6. Stadens visselblåsarfunktion ....................................................... 9 7. Vid misstanke om brott eller allvarliga oegentligheter ............ 10 7.1 Polisanmälan.................................................................................. 10 7.1.1 Avvägning ................................................................................. 10 7.1.2 Den interna utredningens omfattning ....................................... 10 7.1.3 Vem gör anmälan? ................................................................... 10 7.2 Arbetsrättsliga utredningar ............................................................. 11 8. Kompetensutveckling .................................................................. 11 Lokala anvisningar Sida 2 (11) Lokala anvisningar 1. Inledning Detta dokument är en komplettering och konkretisering av Stockholms stads Riktlinjer om representation, mutor och jäv m.m. (riktlinjerna) för Stockholms Stadshus AB. Denna lokala anvisning gäller för samtliga anställda i Stockholms Stadshus AB. Den gäller även för inhyrd personal och andra uppdragstagare som kan jämställas med anställda. I tillämpliga delar gäller anvisningen även för bolagets styrelseledamöter och verkställande direktör. Samtliga nämnda personkategorier kallas nedan gemensamt för medarbetare, och är det ”vi” som åsyftas när den beteckningen används. Den lokala anvisningen följer samma disposition som riktlinjerna. Stockholms Stadshus AB verkar i aktiebolagsform. Det innebär att vissa rättsregler skiljer sig från nämndorganisationen, särskilt i fråga om jäv. I denna anvisning används därför begreppet intressekonflikt som ett samlande begrepp för situationer där opartiskhet kan ifrågasättas. Den lokala anvisningen följer samma disposition som riktlinjerna och syftar till att: • säkerställa ett affärsmässigt och korrekt agerande • motverka korruption och förtroendeskador • ge stöd i konkreta situationer i det dagliga arbetet 2. Representation Enligt Skatteverkets regler är gåvor och förmåner från arbetsgivare generellt skattepliktiga, med vissa undantag. Utgångspunkten för staden är att en anställd inte ska få en skattepliktig förmån eller gåva från sin arbetsgivare. Arbetsluncher får som regel inte förekomma. Det vill säga, om en måltid intas i samband med ett möte ska den bekostas av den anställde själv. Återkommande extern och/eller intern representation med en och samma person eller grupp av personer får inte förekomma. Med återkommande representation avses löpande möten och sammanträden där representanter från bolaget deltar, exempelvis styrelsesammanträden och projektmöten. Notera att enklare förtäring som inte anses som måltid får förekomma. Återhållsamhet bör iakttas, i synnerhet vad gäller bruk av alkohol. Som huvudregel bekostas inga alkoholhaltiga drycker andra än Lokala anvisningar Sida 3 (11) Lokala anvisningar lättöl eller motsvarande. Undantag gäller vid representationsmottagningar för gästande konferenser med övervägande internationellt deltagande, måltider i samband med officiella besök. Notera även att särskilda regler gäller för avdrag av moms för mat och dryck. Även syfte och deltagarförteckning ska dokumenteras. Dricks är inte tillåtet. Egen representation ska alltid attesteras av närmast överordnad chef. Notera att den som deltar i representationen ska inte beslutsattestera. Gäller ej ringa förtäring såsom enklare fika. 2.1 Gåvor och uppvaktningar Notera att kostnad för administration och transport/frakt till mottagaren inte ska räknas in i gåvans värde. Inte heller den omständigheten att gåvan ges i form av ett paket med tillhörande kort till mottagaren påverkar gåvans värde. Händelse Anvisning Kommentar Nyanställning Välkomstblomma för max 300 kr inklusive moms ställs vid arbetsplatsen. Det är inte tillåtet att arbetsgivaren bjuder på lunch. Personalfest/samma nkomst, jullunch och motsvarande Personalfester inklusive avdelningsfest, jullunch/middag ska bara förekomma högst två gånger per år. Återhållsamhet bör iakttas avseende värdet på måltiden. Notera även att särskilda regler gäller för avdrag av moms för mat och dryck. Julklapp Värdet på eventuella julgåvor får uppgå till max 600 kr inklusive moms, vilket motsvarar Skatteverkets angivna gränsvärde för skattefria julgåvor. Julklappen ska vara densamma för alla medarbetare på bolaget. Lokala anvisningar Sida 4 (11) Lokala anvisningar Händelse Anvisning Kommentar Jämn födelsedag från och med 30 år Om jubilaren vill bli firad kan arbets- givaren bjuda på kaffe och tårta. En blombukett (värde max 450 kr inklusive moms) får ges. Om kollegor önskar är det möjligt att ordna med en insamling. (OBS! Det förutsätter ett frivilligt deltagande och en frivillig summa på bidraget.) - Tillökning i familjen - Vigsel - Långtidssjuk- skrivning - Kondoleans Blombukett skickas hem. En blombukett (värde max 450 kr inklusive moms) får ges. Välj den varianten som passar för det aktuella tillfället. Frakt får tillkomma. Hedersbelöning Räknas som minnesgåva*. Staden delar ut hedersbelöningar till anställda som tack för lång och trogen tjänst. Den anställde får även en inbjudan till S:t Eriksmiddag i Stadshuset. För att få heders- belöningen ska man ha varit anställd i staden/bolagskoncerne n minst 30 år eller varit anställd i 25 år när man går i pension. Lokala anvisningar Sida 5 (11) Lokala anvisningar Händelse Anvisning Kommentar Upphörande av anställning och pensionsavgång Om den anställde arbetat minst 6 år och lämnar bolaget får en individuell minnesgåva* ges. Återhållsamhet ska iakttas och en betydligt lägre beloppsgräns än vad som anges i inkomstskattelagen ska tillämpas. En blombukett (värde max 450 kr inklusive moms) får ges om anställningen varat kortare än 6 år. Arbetsgivaren kan bjuda på kaffe och tårta. Det är inte tillåtet att arbetsgivaren bjuder på lunch. Om kollegor önskar är det möjligt att ordna med en insamling. (OBS! Det förutsätter ett frivilligt deltagande och en frivillig summa på bidraget.) * Minnesgåvan får endast ges vid ett tillfälle utöver när anställningen upphör eller vid pensionsavgång. I samband med inköp ställs ibland frågan om att ”runda upp” för att skänka pengar till välgörenhet. Om arbetsgivaren bekostar inköpet är det inte tillåtet. Vid gåvor eller kondoleanser får inte penninggåva till välgörande ändamål/insamlingar lämnas. 3. Mutor Staden har ett tydligt förhållningssätt som innebär att vi ska tillämpa försiktighetsprincipen när vi erbjuds förmåner av olika slag från personer och företag som vi har kontakt med i våra arbeten. Syftet med förhållningssättet är att upprätthålla förtroendet för staden och dess medarbetare och att ingen ens ska kunna misstänkas för mutbrott. Det kan ibland vara osäkert var gränsen mellan det tillåtna och det otillåtna går. Vid tveksamhet ska vi tacka nej eller rådgöra med vår närmaste chef. Lokala anvisningar Sida 6 (11) Lokala anvisningar 3.1 Hur bedöms om en förmån är otillbörlig? Om en medarbetare erbjuds något av en utomstående kan följande kontrollfrågor vara till hjälp för att ta ställning till om det är otillåtet att acceptera erbjudandet. • Är detta en förmån och varför erbjuds den mig? • Finns det en koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning? • Hur är förmånen beskaffad och vad är den värd? • Vilket inflytande har jag på min arbetsgivares relation med den som erbjuder förmånen? Även om en förmån inte är otillbörlig behöver staden och dess medarbetare beakta hur mottagandet av förmånen kan uppfattas av utomstående och hur förtroendet för staden därmed kan påverkas. Om värdet är mycket lågt kan det vara tillåtet att ta emot en förmån Det måste dock stå helt klart att den inte kan uppfattas som muta. Rena penninggåvor ska aldrig tas emot även om det skulle vara fråga om ett mycket lågt belopp. 3.2 Särskilda riskgrupper Vissa medarbetare har arbetsuppgifter av en sådan art som gör dem särskilt utsatta för försök till otillbörlig påverkan utifrån. Inom bolagskoncernen gäller sådana risker framförallt medarbetare med arbetsuppgifter inom offentlig upphandling eller som är delaktiga i avtalsförhandlingar eller på annat sätt har kontakt med leverantörer eller motsvarande, eller deltar i kundevent och sponsring. På samma sätt kan styrelseledamöter och andra ledande befattningshavare vara särskilt utsatta för försök till otillbörlig påverkan i egenskap av beslutsfattare och företrädare för bolaget i olika sammanhang. Inte sällan kan staden få inbjudningar till olika evenemang och tillställningar. Samtidigt som det är angeläget att staden är representerad, och företrädare för staden därför deltar i olika sammanhang, behöver respektive företrädare överväga om det finns ett naturligt samband med arbetet. Om man får inbjudan, i egenskap av medarbetare i staden, och väljer att delta i evenemanget/ tillställningen ska man ha gjort en avvägning att man har en representationsroll för staden i sammanhanget. Man ska aldrig be om ytterligare inbjudningar för till exempel vänner eller familjemedlemmar. Lokala anvisningar Sida 7 (11) Lokala anvisningar 4. Intressekonflikter (Jäv) Reglerna om jäv i kommunallagen och förvaltningslagen gäller inte för anställda i kommunala bolag. Det innebär dock inte att kraven på saklighet, opartiskhet och ett förtroendeskapande agerande är lägre. Tvärtom är det av central betydelse att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att bolagets affärsmässighet och integritet inte kan ifrågasättas. För att uppnå detta ska situationer där en medarbetares opartiskhet kan påverkas, eller kan uppfattas påverkas, identifieras och hanteras. I dessa anvisningar används begreppet intressekonflikt som ett samlande begrepp för sådana situationer. En intressekonflikt föreligger när en medarbetares personliga, ekonomiska eller andra intressen sammanfaller med bolagets intressen på ett sätt som kan påverka, eller ge intryck av att påverka, tjänsteutövningen. Det avgörande är inte enbart om medarbetaren faktiskt påverkas, utan om det objektivt sett finns en risk för att opartiskheten kan ifrågasättas av utomstående. Intressekonflikter kan uppstå i en rad olika situationer. Det kan exempelvis handla om att en medarbetare deltar i handläggning av ett ärende som rör en närstående, såsom vid rekrytering eller andra personalärenden. Det kan också röra situationer där medarbetaren har ekonomiska intressen i en leverantör, kund eller annan affärspart, eller där en bisyssla har koppling till bolagets verksamhet. Även uppdrag i andra bolag eller organisationer kan ge upphov till intressekonflikter, särskilt om dessa har affärsrelationer med bolaget. Vidare kan intressekonflikter uppstå i situationer där personliga relationer, vänskap eller andra lojalitetsband kan påverka, eller uppfattas påverka, bedömningar och beslut. Särskild uppmärksamhet kan behöva iakttas om bolaget använder sig av olika former av mellanhänder, där motstående intressen kan göra sig gällande. Med mellanhand avses någon som ett företag har utsett att företräda företaget för viss angelägenhet och till vilken företaget tillhandahåller pengar eller andra tillgångar. Det avgörande är inte vad mellanhanden kallas utan mellanhandens faktiska funktion. Mellanhänder kan vara t.ex. agenter, konsulter, ombud, mäklare eller affärsförmedlare. Risker kopplade till mellanhänder behöver i förekommande fall utvärderas och analyseras. När en intressekonflikt föreligger, eller när det finns en risk för att en sådan kan uppstå, ska medarbetaren omedelbart informera sin närmaste chef. Medarbetaren ska då inte delta i handläggning, beredning eller beslut i det aktuella ärendet. Chef ansvarar för att bedöma situationen och vid behov utse annan handläggare. Vid Lokala anvisningar Sida 8 (11) Lokala anvisningar tveksamhet ska försiktighetsprincipen tillämpas, vilket innebär att medarbetaren bör avstå från att delta i ärendets hantering. För styrelseledamöter och verkställande direktör gäller särskilda bestämmelser om jäv enligt aktiebolagslagen. Dessa innebär bland annat att en styrelseledamot eller verkställande direktör som huvudregel inte får delta i handläggning av frågor som rör avtal mellan honom eller henne själv och bolaget, eller mellan bolaget och tredje man där styrelseledamoten eller den verkställande direktören har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets. Undantag görs för bolag som ingår i samma koncern, så att styrelseledamot kan ha uppdrag i flera styrelser inom Stockholms Stadshus AB-koncernen innebär inte i sig att styrelseledamoten blir jävig. Inte heller uppdrag i Stockholms stads nämnder eller kommunfullmäktige medför i sig att styrelseledamoten blir jävig. Även om en situation inte omfattas av aktiebolagslagens jävsregler ska motsvarande försiktighet iakttas. Utgångspunkten är att bolagets beslut och åtgärder alltid ska tåla insyn och inte ge upphov till misstankar om otillbörlig påverkan eller bristande objektivitet. Den anställde eller styrelseledamoten förväntas själv uppmärksamma och tillkännage om det föreligger en situation där det kan vara fråga om en intressekonflikt eller jäv. 5. Bisysslor Som huvudregel gäller att bisysslor är tillåtna under förutsättning att bisysslan inte är arbetshindrande, konkurrerande eller påverkar arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren. Medarbetaren ska lämna de uppgifter som arbetsgivaren behöver för att avgöra om bisysslan är tillåten. Bisysslor är, i princip, alla tillfälliga eller stadigvarande sysslor som utövas vid sidan av anställningen och som inte kan hänföras till privatlivet. En bisyssla kan vara en anställning, ett uppdrag eller egen verksamhet. Bisysslan förutsätter inte en viss omfattning och inte heller att det är fråga om förvärvsverksamhet. Bisysslan kan vara avlönad eller oavlönad. Varje medarbetares bisyssla bedöms var för sig. Det innebär att en bisyssla kan vara tillåten för en anställd, men för en annan anställd kan samma bisyssla vara otillåten, beroende på vilket uppdrag medarbetaren har. Vid förändrade anställningsförhållanden, ex byte av tjänst, eller förändring av bisysslans omfattning och/eller karaktär är medarbetaren skyldig att meddela närmaste chef och göra en förnyad anmälan om bisyssla. Lokala anvisningar Sida 9 (11) Lokala anvisningar Blankett för anmäld bisyssla ska läggas i personalakten och utgör en bevarandehandling. Chef ska årligen påminna om att det är medarbetaren själv som ska ta initiativ till att anmäla bisyssla. 5.1 Beslut om förbud mot bisyssla Som utgångspunkt kan arbetsgivaren förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan inverka hindrande för arbetsuppgifterna, innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens eller påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren1. Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla. Beslut om att en medarbetare ska upphöra med eller inte åta sig en bisyssla ska vara skriftlig och innehålla en motivering. Beslutsblanketten med motivering förvaras i personalakt. Eventuellt avsteg från principen att VD inte äger bedriva verksamhet (inneha bisyssla) vid sidan av sin anställning i bolaget (jfr bland annat 8 kap 34 § ABL) hanteras i enlighet med bolagets arbetsordning och VDs anställningsavtal. Förbud mot arbetshindrande eller konkurrerande bisyssla ska föregås av förhandling enligt 11-14 §§ MBL. Vid förbud mot bisyssla bör skälig tid för avveckling ges. Beslutet registreras och förhandlingsprotokoll sparas i personalakt. 6. Stadens visselblåsarfunktion Stadens visselblåsarfunktion är gemensam för stadens samtliga förvaltningar och de av stadens bolag och stiftelser med 50 eller fler anställda som har anslutit sig till funktionen. Information om visselblåsarfunktionen ska vara en del av varje ny medarbetares introduktion. Inom ramen för introduktionen av nya chefer ska en mer fördjupad information ges, som särskilt betonar de sekretessbestämmelser samt efterforsknings- och repressalieförbuden som gäller i visselblåsarärenden. Vem och vad som kan anmälas till stadens visselblåsarfunktion framgår på stadens webbsida. För många typer av ärenden finns 1 Avvikande bestämmelser kan finnas i tillämpligt kollektivavtal. Lokala anvisningar Sida 10 (11) Lokala anvisningar andra interna kanaler som medarbetare i första hand bör vända sig till såsom närmaste chef, hr-funktion eller skyddsombud. 7. Vid misstanke om brott eller allvarliga oegentligheter 7.1 Polisanmälan 7.1.1 Avvägning Mutor och oegentligheter är företeelser som kan få stora konsekvenser för den enskilde, en förvaltning eller ett bolag eller för staden i stort. Med anledning av detta ska en polisanmälan göras om det finns något konkret som objektivt pekar på att något brottsligt kan ha skett. Rykten eller tomma anklagelser utan underliggande konkret omständighet ska inte polisanmälas. Eventuellt material som finns tillgängligt kopplat till grunden för polisanmälan ska bifogas denna. 7.1.2 Den interna utredningens omfattning Omfattningen av den interna utredning som föregår en polisanmälan är viktig att bedöma från fall till fall. Utgångspunkten är att det är brottsbekämpande myndigheters roll att utreda brott. Intern utredning kan komma att verka hämmande för en polisutredning genom exempelvis förstörda bevis eller en misstänkt som uppmärksammas på att denne är påkommen i sina handlingar. För att erhålla stöd i bedömningen avseende den interna utredningens omfattning kontaktas verksamhetsskyddsenheten på stadens säkerhetsavdelning. 7.1.3 Vem gör anmälan? Om en anställd upplever sig ha blivit utsatt för någon typ av korruptionsbrott ska den anställde få stöd av sin närmaste chef med att upprätta polisanmälan om det verkar troligt att brott kan ha begåtts. Om en anställd misstänks ha begått brott i tjänsten ansvarar den anställdes närmaste chef för ställningstagande till om polisanmälan ska göras samt för eventuell polisanmälan. I samtliga fall som avser polisanmälan kan verksamhetsskyddsenheten på säkerhetsavdelningen kontaktas för stöd. Lokala anvisningar Sida 11 (11) Lokala anvisningar 7.2 Arbetsrättsliga utredningar Parallellt med en eventuell polisanmälan mot en medarbetare kan arbetsrättsliga utredningar vara påkallade. I dessa fall ska bolagets hr-funktion involveras. 8. Kompetensutveckling En förutsättning för att stockholmarna ska ha förtroende för oss som verkar i staden är att vi utför vårt arbete med omdöme och att vi följer gällande lagar och regler. Riktlinjer om representation, mutor och jäv m.m. är ett centralt styrdokument i stadens arbete mot korruption. Den lokala anvisningen är en komplettering och konkretisering av riktlinjerna och ska vara ett stöd för att hantera de situationer som kan uppstå i det dagliga arbetet. Den som har en ledande position har en särskilt viktig roll i arbetet med implementeringen av riktlinjerna och den lokala anvisningen. Det handlar bland annat om att som chef känna till vilka korruptionsrisker som finns och att ledningen skapar organisatoriska förutsättningar som säkerställer ordning och struktur. Åtgärderna behöver bli en integrerad del av den löpande verksamheten så långt det är möjligt. Genom utvecklade arbetssätt som inkluderar medarbetare i samtal om risker, om de faktorer som påverkar dessa och om rollen som offentligt anställd blir varje medarbetare en central del i förvaltningens skydd mot korruption. Ansvarig chef säkerställer att det vid all nyanställning sker genomgång av de områden som beskrivs i stadens Riktlinjer om representation, mutor, jäv m.m. och som specificerats närmare i dessa lokala anvisningar. Det ska även finnas med som ett årligen återkommande tema på APT eller liknande. Riskgrupper (se punkt 3.2 ovan) ska årligen genomgå utbildning inom dessa områden. Övriga anställda ska genomgå samma utbildning minst vart fjärde år. Även styrelseledamöter ska erbjudas informations- och utbildningsinsatser kring detta i samband med ny mandatperiod. --- [Stockholms Stadshus ABs svar på Remiss av Program för stadsnära odling.pdf] Stockholms Stadshus AB Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Info@stadshusab.se Sida 1 (4) Remiss av Program för stadsnära odling Svar på remiss från kommunstyrelsen KS 2026/354 Sammanfattning av remissen Stockholms stads Program för stadsnära odling är ett stadsövergripande styrdokument som gäller för stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Det övergripande målet är att den stadsnära odlingen ska bidra till Stockholms attraktivitet och långsiktiga hållbarhet. Programmet ska fungera som ett stöd för stadens interna arbete och visa invånare och intressenter stadens intentioner för hur stadsnära odling ska utvecklas och förvaltas långsiktigt. Programmet fokuserar på den stadsnära odling som staden själv har rådighet över och på den samverkande roll staden kan ta för att nå fler aktörer. Beredning Kommunstyrelsen har remitterat Program för stadsnära odling (KS 2026/354) till bl.a. Stockholms Stadshus AB, som i sin tur remitterat vidare till dotterbolagen AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB), Stockholm Vatten och Avfall AB samt Stockholm Business Region AB (SBR). Nedan följer koncernledningens samlade bedömning samt en sammanfattande redovisning av dotterbolagens remissvar. Koncernledningens synpunkter Koncernledningen ställer sig i huvudsak bakom framtaget program för stadsodling. Bolaget bedömer att programmet på ett tydligt sätt beskriver de värden som stadsnära odling bidrar med och hur dessa kan stärka Stockholms attraktivitet och långsiktiga hållbarhet. Bolaget vill samtidigt lyfta delar av de synpunkter som inkommit från dotterbolagen. Däribland behovet av att tydliggöra ansvar och Handläggare Magnus Thulin Telefon: 08-50829938 Till Kommunstyrelsen Stockholm Stadshus AB Remissvar Dnr SSAB 2026/59 2026-08-27 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Remissvar Dnr SSAB 2026/59 Sida 2 (4) ekonomisk fördelning mellan SISAB och verksamhetsutövare, samt att programmet också bör ta hänsyn till SVOAs synpunkter avseende formuleringar om bolagets jordbruk vid Bornsjön. Underremisser Svenska Bostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse: Bolaget ser positivt på att staden tar fram ett program för stadsnära odling. Bolagets synpunkter har omhändertagits under framtagandet av programmet i samband med tidigare kontorsremisser och bolaget har inget övrigt att tillägga. Familjebostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse: Bolaget tillstyrker i stort programmets innehåll, men vill poängtera att det kan saknas möjlighet till stadsodling i vissa fastigheter i bolagets bestånd, eftersom gårdsytan kan vara väldigt begränsad till sin storlek och befintlig tomtmark kan behövas nyttjas för andra ändamål. Därför anser bolaget att avsnittet om odling för alla på bostadsbolagens gårdar bör tydliggöra att detta efterlevs där så är möjligt. Bolaget välkomnar särskilt att en central resurs för samordning av stadsnära odling inrättas. Stockholmshems remissvar har i huvudsak följande lydelse: Bolaget välkomnar stadens Program för stadsnära odling och har inga synpunkter på dess innehåll. Micasa Fastigheters remissvar har i huvudsak följande lydelse: Bolaget tillstyrker det föreslagna programmet för stadsnära odling. Bolaget uppskattar att programmet tydliggör vad staden vill och ser att innehållet kommer att bidra till utveckling av verksamhetens redan pågående arbete med utemiljöer för ökat välmående och planteringsbäddar för aktiv odling. Programmets syfte, att bidra till stadens attraktivitet och långsiktig hållbarhet, anser bolaget är övergripande beskrivning som vinner på att formuleras tydligare. Förslagsvis skulle beskrivningen av syftet även inkludera att bidra till klimatomställningen, till välmående i nutid, och till beredskap inför framtiden. SISABs remissvar har i huvudsak följande lydelse: Bolaget värdesätter att programmet stärker och går i samklang med stadens lekvärdesriktlinjer och mål om klimatanpassning samt åtgärder mot värmebölja. Bolaget tycker det är positivt med mer odling i staden, men det finns aspekter kopplat till skolor- och förskolor som man bör ha med sig i planeringen framåt. Grundläggande är att det är verksamheten (det vill säga utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna) som ansvarar för odling och skötsel av Remissvar Dnr SSAB 2026/59 Sida 3 (4) denna. Det är därför viktigt att det finns personal på skolor och förskolor som är engagerade i arbetet med odling och att det finns en plan hos verksamheten för skötsel även under sommartid. Bolaget ser därmed ett behov av att ansvarsområden och ekonomisk fördelning är tydliga för att skapa möjlighet för den långsiktiga förvaltningen av exempelvis odlingsbäddar, med förvaltningsansvar under skollov med mera. För att odling ska fungera långsiktigt behövs en genomtänkt planering och förvaltning. Hur odlingarna sköts och vattnas under odlingssäsong, vad som kan odlas för att fungera för målgruppen samt hur och var odlingsplatserna anläggs i förhållande till övriga funktioner som skol- och förskolegårdarna ska ge förutsättningar för så som lek, pedagogik, rörelse mm. Ett förslag skulle kunna vara att staden tillskapar utvalda platser i t.ex. närliggande parkutrymme för trädgårdslotter dedikerade till skolor och förskolor. Bolaget ser också att det är viktigt att plantering av fruktträd och bärbuskar sker med varsamhet utifrån allergiperspektiv. Bolaget ser dessutom en möjlighet att samplanera odlingsbäddar och skyfallsåtgärder. Stockholm Vatten och Avfalls remissvar har i huvudsak följande lydelse: Bolaget är generellt sett positiv till programmet för stadsnära odling. På sidan 9 beskrivs SVOAs jordbruk vid Bornsjön. Här tas också möjligheten upp för att vara förebild och kunskapskälla. Bolaget vill påtala att det finns en avsevärd skillnad mellan stadsodling, som programmet avser, och ett fullskaligt jordbruk. Bolaget ser naturligtvis positivt på att arbetet vid Bornsjön lyfts som ett positivt exempel. Odlingen vid Bornsjön skiljer sig dock från den övriga odlingen som beskrivs i programmet. På Bornsjöområdet odlas spannmål och vall i full skala. Bornsjöenheten tar emot studiebesök i begränsad omfattning, men bedriver idag ingen utbildningsverksamhet. Sommarhalvåret är en intensiv tid i arbetet och då finns mycket begränsat med tidsresurser för att ta hand om besökare. Referenslistan i slutet av dokumentet bör kompletteras med en hänvisning till stadens riktlinjer för invasiva arter som tas upp på sidan 18. Remissvar Dnr SSAB 2026/59 Sida 4 (4) Stockholm Business Regions remissvar har följande lydelse: Bolaget ställer sig positivt till förslaget om Program för stadsnära odling. Bolaget bedömer att programmet på ett tydligt sätt beskriver de värden som stadsnära odling bidrar med och hur dessa kan stärka Stockholms attraktivitet och långsiktiga hållbarhet. Särskilt positivt är programmets helhetsperspektiv där sociala, ekologiska och kulturella värden integreras med frågor om hälsa, gemenskap, biologisk mångfald och beredskap. Ur bolagets perspektiv bidrar stadsnära odling till att utveckla attraktiva och levande stadsmiljöer, där odlingarna kan skapa identitet, skönhetsvärden och lokala mötesplatser som stärker platsers attraktivitet. Detta är i linje med stadens ambitioner inom hållbar stadsutveckling och ökad resiliens, vilket även gynnar Stockholms attraktivitet och därmed adderar värden till besökare och stockholmare. Bolaget ser särskilt positivt på programmets inriktning att utveckla arbetet genom samverkan mellan stadens nämnder, bolag, civilsamhälle och näringsliv samt att skapa förutsättningar för innovation och nya former av stadsnära odling. Slutligen ställer sig bolaget positivt till programmets fokus på klimat- och miljösmarta lösningar inom odling. Genom att främja hållbara odlingsmetoder kan Bolaget bidra till att stärka Stockholms position som en ledande hållbar stad, vilket är centralt för att attrahera investeringar och etableringar inom grön teknik och innovation. Anette Scheibe Lorentzi Vice vd Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Anette Scheibe Lorentzi, Vice vd 2026-09-08 --- [Stockholms Stadshus ABs remissvar samråd om förslag till avgränsning av strategisk miljöbedömning av fyra planer om utbyggd avloppsrening.pdf] Stockholms Stadshus AB Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Info@stadshusab.se Sida 1 (3) Samråd om förslag till avgränsning av strategisk miljöbedömning av fyra planer om utbyggd avloppsrening Svar på remiss från kommunstyrelsen KS 2026/875 Sammanfattning av remissen Naturvårdsverket genomför ett avgränsningssamråd för miljöbedömning av fyra nationella planer inom avloppsrening. Två av planerna avser områden känsliga för mikroföroreningar i avloppsvatten och utbyggnad av kvartär rening. De två övriga avser områden känsliga för övergödning och utbyggnad av tertiär rening. Utbyggnadsplanerna omfattar avloppsreningsverk över 150 000 personekvivalenter. De omfattar även avloppstätorter över 10 000 personekvivalenter som släpper avloppsvatten till känsliga områden. Beredning Kommunstyrelsen har remitterat rubricerad remiss till bl.a. Stockholms Stadshus AB, som i sin tur remitterat vidare till dotterbolaget Stockholm Vatten och Avfall AB. Nedan följer koncernledningens samlade bedömning samt dotterbolagets synpunkter i huvudsak. Koncernledningens synpunkter Koncernledningen delar Stockholm Vatten och Avfall AB:s bedömning att det är viktigt att Naturvårdsverket så snart som möjligt genomför miljökonsekvensbedömningen och redovisar underlag för utbyggnadsplaner fram till 2045 för att avloppsreningsverken ska ha förutsättningar att bygga kvartär rening inom de tidplaner som finns i avloppsdirektivet. Koncernledningen delar även bolagets bedömning att planeringshorisonten för att ha en fullskalig kvartär rening i drift bör vara åtminstone 10–15 år framåt. Även miljökonsekvensbeskrivningarna bör utgå från ett Handläggare Peter Dahlberg Telefon: 08-50829323 Till Kommunstyrelsen Stockholm Stadshus AB Remissvar Dnr SSAB 2026/119 2026-08-31 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Remissvar Dnr SSAB 2026/119 Sida 2 (3) avrinningsområdes- och recipientperspektiv snarare än ett kommunperspektiv. Miljöeffekterna följer vattenomsättningen och recipienternas hydrologiska samband, inte kommungränserna. Miljönyttan bör också bedömas utifrån recipienternas känslighet och förutsättningar, inte enbart utifrån anläggningarnas storlek eller den förväntade utsläppsreduktionen. Den faktiska belastningen på recipienterna består av flera VA- relaterade och andra flöden och bör därför bedömas utifrån den samlade, kumulativa VA-påverkan. Det omfattar bland annat utsläpp från avloppsreningsverk, bräddningar och dagvatten, men även andra punktkällor och diffusa källor behöver vägas in för att den totala belastningen på recipienten ska kunna bedömas. Miljökonsekvensbedömningen bör även beskriva föroreningarnas hela flöde genom reningsprocessen och inte enbart utsläppen till recipienten. När det gäller mikroföroreningar och recipienter såsom Mälaren eller andra stora råvattentäkter är konsekvenser för råvattentäkter och dricksvattenproduktion särskilt viktiga att beakta. Koncernledningen delar bolagets syn att även det kommande samrådet om områdesförteckningarna och utbyggnadsplanerna bör remitteras till Stockholms stad för synpunkter. Underremisser Stockholm Vatten och Avfall AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse: Det är viktigt att Naturvårdsverket så snart som möjligt genomför miljökonsekvensbedömningen och redovisar underlag för utbyggnadsplaner ända fram till 2045 för att avloppsreningsverken ska ha förutsättningar att bygga kvartär rening inom de tidplaner som finns i avloppsdirektivet. Bolaget bedömer att planeringshorisonten för att ha en fullskalig kvartär rening i drift bör vara åtminstone 10–15 år framåt. I de fall områdesförteckningar beslutas först 2030 kommer det att innebära en stor utmaning för avloppsreningsverk att hinna bygga ut kvartär rening innan kraven börjar gälla. Miljökonsekvensbeskrivningarna bör utgå från ett avrinningsområdes- och recipientperspektiv snarare än ett kommunperspektiv. Miljöeffekterna följer vattenomsättningen och recipienternas hydrologiska samband, inte kommungränserna. Remissvar Dnr SSAB 2026/119 Sida 3 (3) Miljönyttan bör också bedömas utifrån recipienternas känslighet och förutsättningar, inte enbart utifrån anläggningarnas storlek eller den förväntade utsläppsreduktionen. Den faktiska belastningen på recipienterna består av flera VA- relaterade och andra flöden och bör därför bedömas utifrån den samlade, kumulativa VA-påverkan. Det omfattar bland annat utsläpp från avloppsreningsverk, bräddningar och dagvatten, men även andra punktkällor och diffusa källor, såsom jordbruk, behöver vägas in för att den totala belastningen på recipienten ska kunna bedömas. Den föreslagna avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningarna är annars i huvudsak rimlig i båda dokumenten. Miljöaspekten ”vatten” i tabell 1 under avsnitt 4.2.4 är dock alltför övergripande formulerad. Miljökonsekvensbeskrivningarna bör tydligare omfatta recipienternas känslighet, miljökvalitetsnormer, kumulativ VA- påverkan, bräddningar, nedströmseffekter, konsekvenser för råvattentäkter och dricksvattenproduktion samt förändringar i recipienternas näringsbalans. Konsekvenser för råvattentäkter och dricksvattenproduktion är särskilt viktiga att beakta när det gäller mikroföroreningar och recipienter såsom Mälaren eller andra stora råvattentäkter. Rening av dessa föroreningar vid källan, exempelvis vid avloppsreningsverk, är betydligt effektivare än att rena dessa föroreningar vid dricksvattenverk. Vid bedömningen av tertiär rening bör även konsekvenserna av förändringar i recipienternas näringsbalans belysas särskilt. Miljökonsekvensbedömningen bör beskriva föroreningarnas hela flöde genom reningsprocessen och inte enbart utsläppen till recipienten. Annars finns en risk att miljöbelastningen i praktiken endast flyttas från vattenfasen till exempelvis slam eller andra avfallsströmmar. Det bör även beaktas att de tekniker som idag är mest vedertagna för rening av mikroföroreningar, kvartär rening, är aktivt kol och/eller ozon, vilka båda har en negativ klimatpåverkan. Bolaget önskar att även det kommande samrådet om områdesförteckningarna och utbyggnadsplanerna remitteras till Stockholms stad för synpunkter. Anette Scheibe Lorentzi Vice vd Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Anette Scheibe Lorentzi, Vice vd 2026-09-08 --- [Stockholms Stadshus ABs remissvar Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar.pdf] Stockholms Stadshus AB Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Info@stadshusab.se Sida 1 (4) Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar Svar på remiss från kommunstyrelsen KS 2026/780 Sammanfattning av remissen Naturvårdsverket föreslår reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar. Syftet är att göra ersättningen mer träffsäker samt att ersättningen bättre anpassas till förändringar i insamlingssystemen för förpackningsavfall som träder i kraft från den 1 januari 2027. Förslaget omfattar bland annat förändringar av ersättningen för omlastning och överlämning samt för insamling via gemensamma behållare och från upphämtningsplatser, liksom förändringar av indexeringen. Förslaget innebär även att ersättningen för fastighetsnära insamling från den 1 januari 2029 inte längre ska differentieras utifrån förpackningsmaterial. Beredning Kommunstyrelsen har remitterat Förslag till reviderade föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar till bl.a. Stockholms Stadshus AB, som i sin tur remitterat vidare till dotterbolaget Stockholm Vatten och Avfall AB. Nedan följer koncernledningens samlade bedömning samt en redovisning av dotterbolagets remissvar i huvudsak. Koncernledningens synpunkter Koncernledningen instämmer i Stockholm Vatten och Avfall AB:s synpunkter. Ersättningsmodellen behöver ta hänsyn till de särskilda förutsättningar som finns i en tät stadsmiljö. Begränsad marktillgång, bebyggelsestruktur och utrymmesbrist i eller vid fastigheter innebär att det inte alltid är praktiskt möjligt att Handläggare Peter Dahlberg Telefon: 08-50829323 Till Kommunstyrelsen Stockholm Stadshus AB Remissvar Dnr SSAB 2026/112 2026-08-31 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Remissvar Dnr SSAB 2026/112 Sida 2 (4) samlokalisera samtliga fraktioner eller anordna fastighetsnära insamling för samtliga förpackningsfraktioner. Den fasta ersättningen för överlämning av förpackningsavfall på omlastningsstationer bör indexregleras. Det behöver även tydliggöras hur kostnadsutvecklingen för de delar som inte omfattas av indexering ska hanteras över tid. Krav på samlokalisering av samtliga fraktioner vid gemensamma behållare är inte alltid praktiskt genomförbart. Koncernledningen avstyrker, i likhet med bolaget, kravet på att samtliga fraktioner ska samlas in på samma plats för att ersättning för insamling från upphämtningsplatser ska utgå. Det behöver vara möjligt med ersättning för olika praktiska lösningar där samlokalisering inte är möjlig. Koncernledningen avstyrker vidare förslaget att ersättningen för fastighetsnära insamling inte ska differentieras utifrån förpackningsmaterial från den 1 januari 2029. Har en fastighet endast plats för ett par förpackningsfraktioner är det bättre att denna insamling kan ordnas än att fastigheten fullt ut hänvisas till andra insamlingslösningar. En ersättningsmodell som inte medger detta riskerar att leda till sämre utsortering av förpackningsmaterial och därmed motverka intentionen att samla in fler förpackningar. Underremisser Stockholm Vatten och Avfall AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse: Bolaget tillstyrker i huvudsak att överlämning och omlastning av förpackningsavfall särredovisas som en egen kategori i ersättningsföreskriften. Bolaget motsätter sig dock att fast ersättning för överlämning av förpackningsavfall på omlastningsstationer inte indexregleras. För kommuner som upphandlar tjänsten kommer med största sannolikhet indexering av avtalen att fortsätta. Bolaget framhåller även att en kommun fortsatt bör kunna få ersättning per omlastningsstation, i de fall som en kommun använder sig av flera sådana stationer. I större städer kan det kapacitetsmässigt och logistiskt vara omöjligt att inrymma samtliga mängder på en anläggning. Bolaget tillstyrker i huvudsak införandet av en ersättning för tät bebyggelse vad gäller insamling via lättillgänglig insamlingsplats. Detta speglar bättre bolagets kostnadsbild för att uppfylla ställda krav. Även om full kostnadstäckning inte uppnås med förslaget ger det en mer korrekt nivå i täta stadsmiljöer. Bolaget anser dock att Remissvar Dnr SSAB 2026/112 Sida 3 (4) den nedsättning med 20 procent som Naturvårdsverket föreslår först bör införas på sikt när systemet är fullt utbyggt. Bolaget delar Naturvårdsverkets bedömning att det finns ett behov av vägledning vad gäller förhållandet mellan lättillgänglig insamlingsplats och gemensam upphämtningsplats. Bolaget framhåller att det i Stockholm finns utmaningar att anordna fastighetsnära insamling för alla, exempelvis i K-märkta fastigheter eller på grund av utrymmesbrist i eller vid fastigheten. Bolaget framhåller att en sänkning av ersättning för insamling på återvinningscentraler inte återspeglar bolagets kostnader. Kostnaden för att uppföra återvinningscentraler, speciellt i kommuner med begränsad marktillgång och tät bebyggelse, har stigit markant under de senaste årtiondena. Att utöka sortimentet på återvinningscentraler har höga reella kostnader både finansiellt och i alternativnytta. Bolaget vill i sammanhanget uppmärksamma Naturvårdsverket på att återkommande föreskriva tillkommande fraktioner på återvinningscentraler får betydande kostnadseffekter för kommunala renhållare. Bolaget framhåller att krav på samlokalisering av samtliga fraktioner inklusive rest- och matavfall för insamling från gemensamma behållare inte alltid är praktiskt genomförbart. Bolaget är verksamt i en kommun där bebyggelsestrukturer och marktillgång i vissa fall kan omöjliggöra samlokalisering av gemensamma behållare för samtliga fraktioner på en och samma plats. Det behöver därmed vara möjligt med ersättning för gemensamma behållare för samtliga fraktioner, där behållarna är placerade på olika platser. Bolaget anser även att det bör vara möjligt med ersättning i de fall då vissa fraktioner samlas in fastighetsnära och andra fraktioner samlas in i gemensamma behållare på annan plats. Det kan exempelvis, på grund av begränsade utrymmen och kundbehov, vara nödvändigt att fortsatt samla in mat- och restavfall vid varje en- och tvåbostadshus, medan förpackningsavfall samlas in i gemensamma behållare för flera fastigheter på annan plats. Bolaget noterar att föreslagen ersättningsnivå för villa är låg sett till att volymerna kommer vara större än från flerbostadshus. Bolaget avstyrker kravet på att samtliga fraktioner ska samlas in på samma plats för att ersättning för insamling av förpackningsavfall från upphämtningsplatser ska utgå. En upphämtningsplats kan vara aktuell även för flerbostadshus och då insamlingskravet enligt avfallsförordningen 3 kap. 36 § undantar krav på samlokalisering av samtliga fraktioner för flerbostadshus bör rimligen även Remissvar Dnr SSAB 2026/112 Sida 4 (4) ersättningsmodellen spegla detta och ha samma bestämmelse både för flerbostadshus och en- och tvåbostadshus. Bolaget menar att det är orimligt att behöva flytta ut restavfallet från fastigheten till en upphämtningsplats mer än 400 meter från fastigheten, vilket annars skulle vara konsekvensen. Bolaget ställer sig frågande till varför den fasta ersättningen för omlastning, merersättningen för låg befolkningstäthet samt ersättningen för information och överlämning inte omfattas av indexering. Av remissunderlaget framgår inte vilka skäl som ligger till grund för förslaget att undanta dessa ersättningar från indexering. Bolaget anser att det behöver tydliggöras hur kostnadsutvecklingen för dessa delar ska hanteras över tid. Bolaget avstyrker förslaget att ersättningen för fastighetsnära insamling inte ska differentieras från den 1 januari 2029 då det i kommunen finns ett betydande fastighetsbestånd som saknar praktisk möjlighet att inrymma samtliga fraktioner. Bolaget bedömer att detta kan omfatta upp till femton procent av lägenheterna i flerfamiljshus, det vill säga över sjuttiotusen lägenheter. Nuvarande lösning ger möjlighet för fastighetsägare att inrätta fastighetsnära insamling för vad som får plats inom fastigheten och få ersättning för denna insamling. Motivationen för dessa fastighetsägare att inrätta eller vidmakthålla en sådan lösning efter 2029 minskar utan ersättning. Bolaget anser att undantaget för flerbostadshus avseende samlokalisering i 3 kap. 36 § avfallsförordningen ska vara tillämpligt även för ersättningsmodellen. Bolaget ser betydande risker för sämre utsortering av förpackningsmaterial om så inte är fallet, vilket direkt skulle motverka lagstiftarens intention att samla in fler förpackningar. Har en fastighet endast plats för ett par förpackningsfraktioner är det ändå bättre att man ordnar denna insamling än ingenting. Bolaget anser slutligen att även det förpackningsmaterial som sorterats ut i en eftersorteringsanläggning ska ersättas per ton i paritet med tonersättningen för övriga förpackningsfraktioner. Eftersom förpackningarna som sorteras ut i denna typ av anläggningar går till efterföljande återvinning i samma system som övriga förpackningar bör de ersättas på samma sätt. Anette Scheibe Lorentzi Vice vd Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Anette Scheibe Lorentzi, Vice vd 2026-09-08 --- [Stockholms Stadshus ABs Remissvar av Statens energimyndighets redovisning av uppdrag att analysera utveckling av Klimatpremien.pdf] Stockholms Stadshus AB Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Info@stadshusab.se Sida 1 (3) Remiss av Statens energimyndighets redovisning av uppdrag att analysera utveckling av Klimatpremien till miljöarbetsmaskiner Svar på remiss från kommunstyrelsen KS 2026/825 Sammanfattning av remissen Statens energimyndighet har på regeringens uppdrag analyserat hur Klimatpremien för miljöarbetsmaskiner kan utvecklas för att bli mer attraktiv och påskynda marknadsintroduktionen av utsläppsfria arbetsmaskiner. Redovisningen innehåller förslag till en ny, separat förordning om stöd till vissa eldrivna arbetsmaskiner och tillhörande infrastruktur för laddning eller tankning med vätgas. Energimyndigheten föreslår bland annat höjda stödnivåer, möjlighet för företag att få stöd vid leasing samt en kombination av löpande stödgivning och riktade utlysningar. Även ladd- och tankinfrastruktur föreslås bli stödberättigad. Avgränsningen av vilka arbetsmaskiner som kan få stöd föreslås samtidigt ändras från minst 10 kW kontinuerlig motoreffekt till minst 1 000 kg i tjänstevikt. Myndigheten föreslår därutöver krav på registrering eller tredjepartsverifiering av maskinerna samt en tillämpning av kriterierna i EU:s förordning om nettonollindustrin som kan ge en högre stödnivå. Beredning Kommunstyrelsen har remitterat Statens energimyndighets redovisning av uppdraget att analysera utveckling av Klimatpremien till miljöarbetsmaskiner till bland annat Stockholms Stadshus AB, som i sin tur remitterat ärendet vidare till dotterbolagen AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder och Stockholms Hamn AB. Bolag AB Stockholmshem och AB Svenska Bostäder har inget att erinra varför bolagen valt att inte svara på remissen. Nedan följer Handläggare Krister Stralström Telefon: 08-50829758 Till Kommunstyrelsen Stockholm Stadshus AB Remissvar Dnr SSAB 2026/114 2026-09-01 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Remissvar Dnr SSAB 2026/114 Sida 2 (3) koncernledningens samlade bedömning samt en sammanfattande redovisning av dotterbolagens remissvar. Koncernledningens synpunkter Koncernledningen tillstyrker Energimyndighetens förslag till utveckling av stödet för eldrivna arbetsmaskiner. Arbetsmaskiner används i flera av koncernens bolagsverksamheter och i upphandlade entreprenader. Elektrifiering kan bidra till minskade utsläpp, lägre buller och en förbättrad arbetsmiljö. Samtidigt är eldrivna arbetsmaskiner ofta dyrare än motsvarande dieseldrivna maskiner och utbudet är fortfarande begränsat. Ett ändamålsenligt stöd kan därför sänka trösklarna för investeringar och bidra till ett större utbud. Koncernledningens synpunkter på de enskilda förslagen redovisas nedan med utgångspunkt i rapportens avsnittsindelning. 4.1–4.5 Stödets utformning Koncernledningen tillstyrker att stödet regleras i en separat förordning för eldrivna arbetsmaskiner. Koncernledningen är även positiv till höjda stödnivåer samt till att stöd ska kunna lämnas vid såväl köp som leasing. Möjligheten att kombinera löpande stödgivning med riktade utlysningar bedöms kunna underlätta elektrifieringen av maskinkategorier som befinner sig längre från marknadsintroduktion. Koncernledningen ser särskilt positivt på att även ladd- och tankinfrastruktur föreslås bli stödberättigad. Tillgången till ändamålsenlig energiförsörjning är en grundläggande förutsättning för att eldrivna arbetsmaskiner ska kunna användas i praktisk drift. 4.6–4.8 Avgränsning och kontroll Koncernledningen tillstyrker att gränsen om minst 10 kW kontinuerlig motoreffekt ersätts med en tjänstevikt om minst 1 000 kg. Tjänstevikt är en mer lättillgänglig och verifierbar uppgift och avgränsningen bedöms omfatta de maskintyper som är mest relevanta för berörda bolag. Koncernledningen tillstyrker även att arbetsmaskiner som beviljas stöd ska registreras eller tredjepartsverifieras. Kontrollkraven bör dock utformas så att den administrativa belastningen för de sökande begränsas. Det begränsade utbudet av eldrivna arbetsmaskiner som uppfyller verksamheternas krav är fortfarande ett betydande hinder. För att stödet ska få avsedd effekt behöver det vara långsiktigt och Remissvar Dnr SSAB 2026/114 Sida 3 (3) förutsebart samt samspela med teknikutveckling, utbyggnad av laddinfrastruktur och klimatkrav i upphandlingar. Underremisser Familjebostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse: AB Familjebostäder tillstyrker i huvudsak förslaget. Bolaget konstaterar att det sedan flera år ställs höga miljökrav på arbetsmaskiner i entreprenader genom de gemensamma miljökrav som tagits fram av Trafikverket samt Stockholms, Göteborgs och Malmö stad. Trots detta är eldrivna arbetsmaskiner fortfarande ovanliga i bolagets byggprojekt. I de fall bolaget har ställt krav på eldrift har kraven inte alltid kunnat uppfyllas, bland annat på grund av att tillräckligt många eldrivna maskiner inte finns tillgängliga på marknaden. Bolaget välkomnar därför ett förbättrat ekonomiskt stöd som kan bidra till ett större utbud av eldrivna arbetsmaskiner. Stockholms Hamns remissvar har i huvudsak följande lydelse: Stockholms Hamn AB är positivt till att arbetsmaskiner bryts ut ur Klimatpremien och att stödet inriktas på eldrivna arbetsmaskiner. Bolaget bedömer att den föreslagna avgränsningen utifrån tjänstevikt innebär att de fordonstyper som används i hamnverksamheten kan omfattas, både för godshantering och för kringverksamheter som exempelvis avfallshantering. Bolaget välkomnar även möjligheten till stöd vid leasing. Stockholms Hamn AB framhåller samtidigt att det är en stor utmaning att anskaffa eldrivna terminaltraktorer som uppfyller hamnverksamhetens krav. De aktuella fordonen är stora, tunga och fyrhjulsdrivna och behöver bland annat klara lutningar vid körning ombord på fartyg. Bolaget avser att prova och utvärdera nya eldrivna terminaltraktorer och bedömer att en första leverans kan bli möjlig under 2027 om fordonen uppfyller verksamhetens krav. Bolaget ser därför positivt på att den föreslagna förordningen kan bidra till ett ökat utbud av eldrivna fordon på marknaden. Anette Scheibe Lorentzi Vice vd Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Anette Scheibe Lorentzi, Vice cd 2026-09-08 --- [Stockholms Stadshus ABs Remissvar av Promemorian Energiplanering i kommuner och regioner och en mer energieffektiv offentlig sektor.pdf] Stockholms Stadshus AB Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Info@stadshusab.se Sida 1 (7) Remiss av Promemorian Energiplanering i kommuner och regioner och en mer energieffektiv offentlig sektor Svar på remiss från kommunstyrelsen KS 2026/840 Sammanfattning av remissen Klimat- och näringslivsdepartementet har tagit fram en promemoria med förslag till nya regler om energiplanering i kommuner och regioner. Förslagen syftar till att modernisera den nuvarande regleringen och genomföra delar av EU:s omarbetade energieffektivitetsdirektiv. Kommunernas energiplaner föreslås bland annat omfatta behovet av energi och effekt samt förutsättningarna för produktion, distribution och lagring av energi. För större kommuner ska energiplanen även innehålla en värme- och kylaplan. Promemorian innehåller också förslag om att kommuner och regioner ska redovisa planerade energieffektiviseringsåtgärder och rapportera den årliga energianvändningen i verksamheter som bedrivs av offentliga organ. Vidare föreslås att principen om energieffektivitet först ska beaktas vid vissa större investeringar och planer samt vid upphandlingar över tillämpliga tröskelvärden. Upphandlande myndigheter och enheter ska i vissa fall ställa krav på energieffektivitet vid köp av varor, tjänster, byggentreprenader och byggnader samt vid hyra av byggnader och lokaler. Författningarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 mars 2027. Bestämmelserna om offentliggörande av energiplaner och långsiktig planering av energieffektiviseringsåtgärder föreslås träda i kraft den 1 januari 2028. Beredning Kommunstyrelsen har remitterat promemorian till bland annat Stockholms Stadshus AB, som i sin tur har remitterat den till AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, Micasa Fastigheter i Stockholm AB och Skolfastigheter i Handläggare Krister Stralström Telefon: 08-50829758 Till Kommunstyrelsen Stockholm Stadshus AB Remissvar Dnr SSAB 2026/115 2026-09-09 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Remissvar Dnr SSAB 2026/115 Sida 2 (7) Stockholm AB (SISAB). Samtliga bolag har lämnat synpunkter. Nedan följer koncernledningens samlade bedömning samt en sammanfattande redovisning av bolagens remissvar. Koncernledningens synpunkter Koncernledningen tillstyrker i huvudsak inriktningen i promemorians förslag, men framhåller att förslagen behöver utvecklas och att de samlade konsekvenser i nuläget är svåra att överblicka. En mer sammanhållen energiplanering och tydligare krav på energieffektivitet kan bidra till en tryggare energiförsörjning och en effektivare användning av energi och effekt. Kraven på bland annat planering, datainsamling, rapportering, upphandling och uppföljning kan samtidigt medföra en ökad arbetsbörda och högre kostnader för kommuner, kommunala bolag och leverantörer. Kommunernas faktiska rådighet över energisystemet varierar. I många kommuner ägs energiproduktion och distributionsnät helt eller delvis av externa eller samägda aktörer. I Stockholm äger staden inte elnätet och har, genom sitt 50-procentiga ägande i Stockholm Exergi, inte heller ensam rådighet över den huvudsakliga produktionen och distributionen av fjärrvärme och fjärrkyla. Kommunen kan påverka genom fysisk planering, ägarstyrning, upphandling och samverkan, men kan inte ensam besluta om exempelvis investeringar i nät och produktionsanläggningar. Kraven bör därför utformas så att ansvar och faktisk rådighet hänger samman och så att energiplaneringen kan samordnas med berörda nätägare och energiföretag. Eftersom flera centrala frågor återstår att precisera bör konsekvensanalysen kompletteras och nödvändiga föreskrifter, mallar och vägledningar finnas på plats i god tid före ikraftträdandet. 4.3 Kommunala energiplaner Koncernledningen tillstyrker i huvudsak inriktningen att den kommunala energiplanen ska omfatta tillförsel, distribution, lagring och användning av energi samt kommunens behov av energi och effekt, men framhåller att ansvarsfördelningen mellan kommunen och de aktörer som äger energiproduktion och distributionsnät behöver beaktas i den fortsatta utformningen. Energiplaneringen behöver omfatta både energi och effekt för att ge ett tillräckligt underlag för kommunens långsiktiga planering. I en växande storstad är samspelet mellan elförsörjning, fjärrvärme, fjärrkyla, energilagring och fysisk planering särskilt viktigt. En samlad planering kan också tydliggöra vilka åtgärder som krävs för att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter vid störningar i energiförsörjningen. Remissvar Dnr SSAB 2026/115 Sida 3 (7) 4.4 En energiplan ska vara aktuell och offentliggöras Koncernledningen tillstyrker i huvudsak inriktningen att en aktuell energiplan ska offentliggöras, men anser att det behöver förtydligas hur kravet ska förenas med bestämmelserna om sekretess och säkerhetsskydd. Öppenhet om kommunens långsiktiga energiplanering är positiv. Planeringen kan samtidigt behöva bygga på uppgifter om energiförsörjning, reservlösningar och samhällsviktiga verksamheter som omfattas av sekretess eller behöver skyddas av säkerhetsskäl. Det bör därför tydligt framgå av kommande föreskrifter och vägledning hur kravet på offentliggörande ska förenas med bestämmelserna om sekretess och säkerhetsskydd samt hur en offentlig version av planen vid behov ska avgränsas. 4.7 Minskad energianvändning i offentlig sektor Koncernledningen tillstyrker i huvudsak inriktningen att kommuner och regioner ska rapportera den årliga energianvändningen i verksamheter som bedrivs av offentliga organ, men anser att förslagets avgränsning och formerna för rapporteringen behöver förtydligas. Promemorian anger att det behöver göras en bedömning från fall till fall av vilka kommunala bolag som är offentliga organ. Avgränsningen är central eftersom definitionen är snävare än begreppet upphandlande myndighet. Energimyndigheten bör därför i god tid före den första rapporteringen ge tydlig vägledning om vilka kommunala bolag och verksamheter som omfattas. Rapporteringen bör samordnas med befintlig energi- och miljörapportering inom kommuner och kommunala bolag. Ett enhetligt nationellt format, tydliga definitioner och möjlighet att återanvända redan rapporterade uppgifter minskar risken för dubbelrapportering och onödig administration. 6.3 Skyldigheten att ställa krav på energieffektivitetsprestanda gäller vissa varor, tjänster och byggnader Koncernledningen tillstyrker i huvudsak inriktningen att upphandlande myndigheter och enheter i vissa fall ska ställa krav på energieffektivitetsprestanda, men anser att kraven och möjligheterna till undantag behöver utformas så att reglerna kan tillämpas proportionerligt och med hänsyn till tekniska och ekonomiska förutsättningar. Kraven kan bidra till minskad energianvändning och till att energieffektiva produkter och lösningar får en starkare ställning på marknaden. Regleringen behöver samtidigt vara tydlig när energieffektivitet ska vägas mot livscykelkostnad, klimatpåverkan, cirkularitet, teknisk funktion, försörjningsberedskap och konkurrens. Det gäller särskilt eftersom nuvarande möjligheter till Remissvar Dnr SSAB 2026/115 Sida 4 (7) undantag med hänsyn till bland annat kostnadseffektivitet, ekonomisk genomförbarhet och hållbarhet i vidare bemärkelse föreslås tas bort. Vid köp och hyra av befintliga byggnader kan kravet på nära- nollenergiprestanda begränsa utbudet och medföra betydande kostnader. Det bör tydliggöras hur teknisk genomförbarhet ska bedömas för befintliga byggnader och hur undantagen ska tillämpas. Det bör även uttryckligen framgå att kravet vid hyresavtal avser den upphandlande myndigheten eller enheten i egenskap av hyresgäst och inte ett kommunalt bostadsbolags uthyrning i egenskap av hyresvärd. För byggentreprenader behöver det finnas ett praktiskt användbart sätt att ange och verifiera energiprestandan under projektering, genomförande och uppföljning. Energideklarationen upprättas normalt först när byggnaden är färdig. Det behöver därför klargöras vilket underlag som ska användas i upphandlingen och vad som gäller om den färdiga byggnaden inte når avtalad prestanda. Även kravet på vilka nya varor en tjänsteleverantör får köpa för att utföra en tjänst behöver avgränsas, bland annat i fråga om underleverantörer och uppföljning. 6.4 Beaktande av principen om energieffektivitet först i upphandling Koncernledningen tillstyrker i huvudsak inriktningen att principen om energieffektivitet först ska beaktas vid upphandling, men anser att analyskravens omfattning och förhållandet till andra relevanta ekonomiska, tekniska och miljömässiga hänsyn behöver förtydligas. Skyldigheten omfattar upphandlingar över tillämpliga tröskelvärden och gäller även andra varor och tjänster än dem som omfattas av särskilda energiprestandakrav. Det behöver framgå hur omfattande analysen ska vara i förhållande till upphandlingens art, värde och energipåverkan. Analysen bör kunna väga samman energieffektivitet med livscykelkostnad, klimatpåverkan, cirkularitet, teknisk funktion, robusthet och investeringskostnad. Gemensamma analyser från exempelvis en inköpscentral bör kunna återanvändas när förutsättningarna är jämförbara. 6.5 Undantag från skyldigheten att ställa krav på energieffektivitetsprestanda och att tillämpa principen om energieffektivitet först Koncernledningen konstaterar att energieffektivitetsdirektivet begränsar utrymmet för nationella undantag, men anser att förslaget behöver kompletteras med tydligt stöd för proportionerliga bedömningar. Regeringen bör inom direktivets utrymme säkerställa att kommande föreskrifter och vägledning ger ett tillräckligt stöd för Remissvar Dnr SSAB 2026/115 Sida 5 (7) proportionerliga bedömningar och för situationer där ett energikrav leder till högre totalkostnad, minskad konkurrens eller sämre samlad miljö- och klimatnytta. 6.6 Användning av avtal om energiprestanda Koncernledningen tillstyrker i huvudsak inriktningen att upphandlande myndigheter och enheter ska bedöma möjligheten att använda avtal om energiprestanda vid tjänstekontrakt med betydande energianvändning, men anser att tillämpningsområdet samt kraven på bedömning och dokumentation behöver förtydligas. Begreppet tjänster med betydande energianvändning behöver avgränsas närmare. Eftersom skyldigheten gäller oavsett kontraktsvärde bör Energimyndigheten även ange en proportionerlig metod för bedömning och dokumentation. Kravet bör kunna uppfyllas utan omfattande utredningar när energianvändningen är begränsad eller när ett energiprestandaavtal uppenbart inte är lämpligt. 6.8 Uppgiftsskyldighet Koncernledningen tillstyrker i huvudsak inriktningen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna meddela föreskrifter om uppgiftsskyldighet, men anser att rapporteringens omfattning, format och tidpunkter behöver klargöras i god tid före ikraftträdandet. En nationell rapporteringsmall och tydliga anvisningar om vilka uppgifter som ska registreras, i vilket format de ska lämnas och hur ofta rapportering ska ske bör finnas tillgängliga i god tid före ikraftträdandet. Uppgifterna behöver annars registreras utan att de upphandlande organisationerna vet vilken dokumentation som senare kommer att begäras. Rapporteringskraven bör så långt möjligt bygga på uppgifter som redan finns i upphandlingssystem och avtalsuppföljning. 8.7 Konsekvenser för upphandlande myndigheter och enheter Koncernledningen bedömer att promemorian underskattar de administrativa och ekonomiska konsekvenserna för andra upphandlande myndigheter och enheter än statliga myndigheter. För kommunala fastighetsbolag innebär förslagen arbete med behovsanalyser, tekniska bedömningar, kravformulering, verifiering, avtalsuppföljning och rapportering. Leverantörernas kostnader och den möjliga påverkan på konkurrensen behöver också analyseras närmare. Konsekvensanalysen bör därför kompletteras och nödvändiga föreskrifter, mallar och vägledningar bör finnas på plats med tillräcklig framförhållning. Remissvar Dnr SSAB 2026/115 Sida 6 (7) 8.11 Konsekvenser för klimatet och miljön Koncernledningen anser att den samlade klimat- och miljöpåverkan bör få en tydligare plats vid tillämpningen av reglerna. En åtgärd som minskar energianvändningen kan samtidigt orsaka utsläpp genom tillverkning, transport och installation av nya material och produkter. Vid val mellan olika lösningar bör därför energieffektiviseringens nytta kunna bedömas ur ett livscykelperspektiv och tillsammans med möjligheten till återbruk och längre teknisk livslängd. Underremisser Svenska Bostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse: Svenska Bostäder är positivt till en moderniserad energiplanering och förbättrad energirapportering. Bolaget anser att klimatnytta och kostnadseffektivitet bör beaktas tydligare när åtgärder väljs. Det bör också förtydligas att reglerna om hyresavtal avser en upphandlande organisation som hyresgäst, inte ett kommunalt bostadsbolag som hyresvärd. Familjebostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse: Familjebostäder tillstyrker att den kommunala energiplanen även ska omfatta lagring av energi och effektanvändning. Bolaget är också positivt till höga energikrav vid nyproduktion men framhåller att nära-nollenergikravet kan vara svårt att uppfylla för befintliga byggnader. Kraven bör därför anpassas till byggnadernas tekniska förutsättningar. Stockholmshems remissvar har i huvudsak följande lydelse: Stockholmshem är positivt till energieffektivitetskrav vid upphandling men ser behov av flera förtydliganden. Bolaget efterfrågar vägledning om analysens omfattning och om hur energieffektivitet ska vägas mot livscykelkostnad, klimatpåverkan, cirkularitet och teknisk funktion. Begränsade undantagsmöjligheter kan enligt bolaget leda till högre kostnader, färre anbud och målkonflikter. Det behövs även tydliga regler för verifiering vid nybyggnation, tjänsteleverantörers inköp, tjänster med betydande energianvändning och rapportering. Bolaget bedömer att konsekvensanalysen underskattar arbetet och kostnaderna för kommunala bostadsbolag och deras leverantörer. Micasa Fastigheters remissvar har i huvudsak följande lydelse: Micasa Fastigheter är positivt till promemorians inriktning. Bolaget är certifierat enligt ISO 50001 och har redan energihandlingsplaner och energikrav vid inköp. De nya kraven bör samordnas med Remissvar Dnr SSAB 2026/115 Sida 7 (7) befintliga processer för att undvika dubbelrapportering och onödig administration. Bolaget är positivt till ökad öppenhet men anser att uppgifter om energiförsörjning vid kris eller höjd beredskap behöver skyddas. Höga krav på energiprestanda och renovering kan även medföra betydande kostnader. SISABs remissvar har i huvudsak följande lydelse: SISAB bedömer att stadens rapportering av energianvändning kan bygga vidare på de energidata som bolaget redan rapporterar centralt. Rapporteringsformatet behöver dock fastställas. Möjligheten att använda energiprestandaavtal behöver också beaktas i berörda renoveringsprojekts ekonomi och kravställning. De föreslagna upphandlingsreglerna får stor påverkan på bolagets fastighetsaffärer, entreprenader, tekniska installationer samt drift- och servicetjänster. Standardkrav, tekniska anvisningar och upphandlingsmallar behöver därför ses över. Bolaget efterfrågar även tydlighet om hur principen om energieffektivitet först förhåller sig till den kommunala styrningen av större investeringar. Anette Scheibe Lorentzi Vice vd Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Anette Scheibe Lorentzi, Vice vd 2026-09-17 --- [Stockholms Stadshus ABs Remissvar av SMHI:s rapport Översyn av förordningen om myndigheternas klimatanpassningsarbete..pdf] Stockholms Stadshus AB Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Info@stadshusab.se Sida 1 (2) Remiss av SMHI:s rapport Översyn av förordningen om myndigheters klimatanpassningsarbete Svar på remiss från kommunstyrelsen KS 2026/870 Sammanfattning av remissen SMHI har på regeringens uppdrag sett över förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete. Rapporten föreslår att ytterligare tio myndigheter ska omfattas av förordningen, att myndigheternas klimat- och sårbarhetsanalyser ska avse hela ansvarsområdet samt att kraven på mål, handlingsplaner och uppföljning förtydligas. Vidare föreslås att länsstyrelsernas regionala uppdrag breddas till samverkan med och stöd till regioner och andra berörda aktörer. Förslagen gäller statliga myndigheter och länsstyrelser och medför inte några direkta skyldigheter för kommuner eller kommunala bolag. Beredning Kommunstyrelsen har remitterat SMHI:s rapport Översyn av förordningen om myndigheters klimatanpassningsarbete till bl.a. Stockholms Stadshus AB, som i sin tur remitterat vidare till dotterbolagen Stockholms Hamn AB och Stockholm Vatten och Avfall AB Stockholms Hamn AB har inget att erinra varför bolaget valt att inte svara på remissen. Nedan följer koncernledningens samlade bedömning samt en sammanfattande redovisning av Stockholm Vatten och Avfall ABs remissvar. Handläggare Krister Stralström Telefon: 08-50829758 Till Kommunstyrelsen Stockholm Stadshus AB Remissvar Dnr SSAB 2026/118 2026-09-16 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Remissvar Dnr SSAB 2026/118 Sida 2 (2) Koncernledningens synpunkter Koncernledningen tillstyrker SMHI:s förslag. Förslagen riktar sig till statliga myndigheter och länsstyrelser och innebär inte några direkta nya krav på koncernens bolag. Stärkta klimat- och sårbarhetsanalyser hos berörda myndigheter samt ett bredare samordnings- och stöduppdrag för länsstyrelserna kan samtidigt ge kommuner och kommunala bolag bättre kunskapsunderlag och stöd i det egna klimatanpassningsarbetet. Detta är särskilt relevant för samhällsviktiga verksamheter och frågor som rör skyfall, översvämning, vattenförsörjning och avloppssystem. Koncernledningen ser därför positivt på en stärkt samverkan med berörda myndigheter och länsstyrelsen. Underremisser Stockholm Vatten och Avfalls remissvar har i huvudsak följande lydelse: Stockholm Vatten och Avfall AB är positivt till att fler myndigheter ska genomföra klimat- och sårbarhetsanalyser och till att länsstyrelsens uppdrag breddas mot samverkan och stöd. Bolaget bedömer att detta kan ge bättre underlag för riskbedömning och planering samt öka dialogen i frågor om bland annat skyfall, översvämning, vattenförsörjning och avloppssystem. Anette Scheibe Lorentzi Vice vd Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Anette Scheibe Lorentzi, Vice vd 2026-09-18 --- [Stockholms Stadshus ABs remissvar av Betänkandet Vägen mot utfasning (SOU 2026:33).pdf] Stockholms Stadshus AB Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Info@stadshusab.se Sida 1 (5) Remiss av Betänkandet Vägen mot utfasning (SOU 2026:33) Svar på remiss från kommunstyrelsen KS 2026/837 Sammanfattning av remissen Utredningen om styrmedel för ett fossilfritt samhälle har haft i uppdrag att föreslå styrmedel för att fasa ut fossila bränslen i de sektorer som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR), där bland andra transportsektorn ingår. Förslagen ska bidra till att Sverige uppfyller sina EU-åtaganden till 2030 och det långsiktiga klimatmålet till 2045 på ett kostnadseffektivt, samhällsekonomiskt effektivt, säkert och acceptabelt sätt. Utredningen bedömer att nu beslutade styrmedel inte är tillräckliga. Betänkandet innehåller därför ett samlat paket med en successivt höjd och förändrad reduktionsplikt, förstärkta incitament för elektrifiering, förlängda klimatpremier för tunga fordon och arbetsmaskiner samt förändringar av energi- och fordonsbeskattningen. Reduktionsplikten föreslås uppgå till 21 procent 2028, 23 procent 2029 och 25 procent 2030 och därefter anpassas genom återkommande kontrollstationer. Förslagen omfattar även subkvoter för avancerade biodrivmedel och förnybara drivmedel av icke-biologiskt ursprung, framtida inkludering av rena och höginblandade förnybara drivmedel i reduktionsplikten, sänkt energiskatt på el samt förenklade regler för miljözoner. Lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, den så kallade pumplagen, föreslås upphöra vid utgången av 2027. Beredning Kommunstyrelsen har remitterat Betänkande Vägen mot utfasning till bl.a. Stockholms Stadshus AB, som i sin tur remitterat vidare till dotterbolagen AB Familjebostäder, Stockholms Stads Parkerings AB, Stockholms Hamn AB samt Stockholm Vatten och Avfall AB Handläggare Krister Stralström Telefon: 08-50829758 Till Kommunstyrelsen Stockholm Stadshus AB Remissvar Dnr SSAB 2026/113 2026-09-11 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Remissvar Dnr SSAB 2026/113 Sida 2 (5) Bolag Stockholms Stads Parkerings AB och Stockholms Hamn AB har inget att erinra varför bolagen valt att inte svara på remissen. Nedan följer koncernledningens samlade bedömning samt en sammanfattande redovisning av dotterbolagens remissvar. Koncernledningens synpunkter Koncernledningen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag och delar bedömningen att styrningen behöver bli mer långsiktig, förutsägbar och sammanhållen för att Sverige ska kunna uppfylla sina klimatåtaganden. En kombination av elektrifiering och hållbara förnybara drivmedel behövs under omställningen. Styrmedlen bör utformas så att investeringar i fordon, arbetsmaskiner, laddinfrastruktur och produktion av förnybara drivmedel kan planeras med tillräcklig framförhållning. Utfasningen behöver samtidigt genomföras så att samhällsviktiga kommunala verksamheter kan upprätthålla driftsäkerhet, kontinuitet och beredskap. Elektrifiering är en central del av omställningen, men är inte i alla användningsfall tillräcklig med dagens teknik och tillgång till nätkapacitet och laddinfrastruktur. För verksamheter som måste fungera även vid längre elavbrott eller andra störningar behöver styrningen ge utrymme för redundans och flera fossilfria eller förnybara energibärare. Koncernledningen framhåller vidare vikten av nationell samordning av miljökrav i offentlig upphandling. Gemensamma definitioner, långsiktiga kravnivåer och praktiskt användbar vägledning minskar risken för att kommuner och kommunala bolag behöver utveckla egna modeller. Kraven behöver även kunna anpassas till de särskilda förutsättningarna för samhällsviktig verksamhet, tunga transporter och arbetsmaskiner. 9.2 och 9.3 Stöd till tunga fordon och arbetsmaskiner med nollutsläpp Koncernledningen tillstyrker att klimatpremierna för tunga lastbilar och arbetsmaskiner förlängs och att stödet för arbetsmaskiner samordnas. Inköpskostnaden är fortfarande hög och utbudet begränsat inom flera maskinkategorier. Stöden bör vara långsiktiga och teknikneutrala samt följas upp mot fordonens och maskinernas totalkostnad, tekniska mognad och faktiska användningsförutsättningar. Omställningen är beroende av att laddinfrastruktur och tillräcklig nätkapacitet finns där tunga fordon och arbetsmaskiner utgår från och används. Planering och stöd bör därför omfatta hela systemet, inte enbart inköpet av fordonet eller maskinen. Samhällsviktig Remissvar Dnr SSAB 2026/113 Sida 3 (5) verksamhet och dess logistik bör uttryckligen beaktas. Vid utformningen av miljözoner behöver det samtidigt säkerställas att nödvändiga arbeten för exempelvis reparation och underhåll av exempelvis vatten- och avloppsinfrastruktur kan utföras även när tillgången till utsläppsfria arbetsmaskiner är begränsad. 10 Reduktionsplikten och förnybara drivmedel Koncernledningen tillstyrker inriktningen att successivt höja reduktionsplikten och samtidigt göra systemet mer flexibelt och kostnadseffektivt. Återkommande kontrollstationer, utökade möjligheter att spara utsläppsminskningar mellan år samt mekanismer för att hantera allvarliga marknadsstörningar kan bidra till ökad förutsägbarhet. Förändringar bör dock kommuniceras med god framförhållning så att berörda aktörer kan anpassa investeringar, upphandlingar och avtal. Biogas som produceras av avloppsslam, matavfall och andra kommunala restflöden bidrar både till minskad användning av fossila bränslen och till en resurseffektiv och cirkulär hantering av avfall. Förutsättningarna för sådan produktion påverkas direkt av efterfrågan, skatteregler och utformningen av reduktionsplikten. Koncernledningen är därför positiv till att avancerade biodrivmedel och biogas ges särskilda incitament, men anser att konsekvenserna för kommunala biogasproducenter behöver analyseras mer utförligt. Eventuella förändringar i styrningen av energigaser, rena biodrivmedel och höginblandade biodrivmedel behöver beredas i dialog med producenter och användare. Det bör säkerställas att det inte uppstår ett glapp mellan stöd- och skattesystem och att lokalt producerad biogas från restprodukter inte missgynnas. Styrningen bör utgå från den samlade klimat- och resursnyttan och ge förutsättningar för fortsatt användning av förnybara drivmedel där elektrifiering är tekniskt svår eller där beredskapsskäl motiverar alternativa energibärare. 12 Trygg försörjning av flytande drivmedel under utfasningen Koncernledningen instämmer i att en trygg försörjning av flytande drivmedel behöver säkerställas under utfasningen. Beredskapsplaneringen behöver omfatta även rena biodrivmedel, såsom HVO100 och B100, och beakta att elförsörjningen kan vara störd vid höjd beredskap. Lokal produktion av biogas och andra förnybara drivmedel kan samtidigt bidra till minskat importberoende och stärkt energiberedskap. Koncernledningen motsätter sig inte att pumplagen upphävs, men framhåller att konsekvenserna för tillgången till HVO100, biogas och andra rena förnybara drivmedel behöver följas. Kommunala bolag har fordon och upphandlade transporttjänster där sådana Remissvar Dnr SSAB 2026/113 Sida 4 (5) drivmedel följer av stadens miljökrav. Om tillgången minskar behöver nationella styrmedel och kommunala krav kunna anpassas samordnat och med rimlig övergångstid. 14 Konsekvensanalys Koncernledningen anser att konsekvensanalysen bör kompletteras i fråga om kommuner och kommunala bolag som producenter av biogas, beställare av transporter och entreprenader samt ansvariga för samhällsviktig verksamhet. Analysen behöver omfatta effekter på investerings- och driftskostnader, leveranstrygghet, tillgång till entreprenörer samt behovet av reservlösningar och alternativa energibärare. Styrmedlen för utsläpp inom ESR-sektorn behöver även samordnas med styrningen inom EU:s utsläppshandelssystem ETS 1. För avfallsområdet bör avfallshierarkin och utsortering av fossil plast fortsatt vara utgångspunkten. Koldioxidavskiljning kan hantera kvarvarande utsläpp från den förbränning som ändå sker, men bör inte utformas så att incitamenten för förebyggande, återanvändning och materialåtervinning försvagas. Underremisser Stockholm Vatten och Avfall AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse: Stockholm Vatten och Avfall AB är positivt till utredningens ambition. Bolaget framhåller att biogas från kommunala restflöden behöver stabila ekonomiska villkor och att konsekvenserna för kommunala biogasproducenter behöver analyseras närmare. Styrningen bör premiera samlad klimatnytta och cirkulära lösningar samt undvika glapp mellan stöd- och skattesystem. Omställningen behöver enligt bolaget förenas med kontinuitet och beredskap. Beredskapslagring bör omfatta rena biodrivmedel, lokal biogasproduktion bör främjas och laddinfrastruktur och nätkapacitet planeras utifrån samhällsviktiga behov. Bolaget efterfrågar även nationellt samordnade upphandlingskrav, långsiktigt stöd till arbetsmaskiner och miljözonsregler som möjliggör nödvändigt underhåll av vatten- och avloppsledningsnätet. Inom avfallsområdet bör materialåtervinning och utsortering av fossil plast prioriteras, medan koldioxidavskiljning inriktas mot kvarvarande utsläpp. AB Familjebostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse: AB Familjebostäder tillstyrker en höjd reduktionsplikt som ett realistiskt och kostnadseffektivt sätt att minska transportsektorns utsläpp. Bolagets egna fordon är eldrivna, medan andelen elbilar bland hyresgästerna är cirka sex procent. Bolaget bedömer att Remissvar Dnr SSAB 2026/113 Sida 5 (5) klimatnyttan av att avskaffa pumplagen kan kompenseras genom reduktionsplikten, men att tillgången till HVO100 kan minska. Det kan påverka fordon och transporttjänster som har upphandlats med HVO100 enligt stadens miljökrav, vilka behöver uppdateras genom ett nytt beslut om förslaget genomförs. Anette Scheibe Lorentzi Vice vd Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Anette Scheibe Lorentzi, Vice vd 2026-09-22