Näringslivsrådet diskuterar företagsstöd, trygghet och utveckling i Järva
Protokollet från Järva stadsdelsnämnds näringslivsråd den 29 september anmäls. Rådet diskuterade stadens stöd till företag, trygghet och stölder i Tensta, enklare tillstånd för marknader samt utvecklingen av bland annat Tenstagaraget och IBM-huset i Kista.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-10-29. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.
Från originalhandlingen
Protokoll från den 29 september anmäls.
[(Signerad) Protokoll Järva Näringslivsråd 2026-09-29 .pdf]
Område: Strategi och samordning
Trygghet och beredskap
Elinsborgsbacken 3 Spånga
Box 4066
16364 Spånga
start.stockholm
Sida 1 (4)
Protokoll – Järva stadsdelsnämnds
näringslivsråd 2026-29-09
Närvarande:
Elvir Kazinic (S), ordförande
Mats Rydelius (M), vice ordförande
Bengt Ohlsson (S)
Helene Wildner (V)
Ira Kolehmainen (M)
Tommy Elofsson, Spånga företagarförening
Thomas Fröberg, Spånga företagarförening
Mehmet Ali Coskun, Chef Matvärlden
Tensta/Veddesta/Kungenskurva
Ahmed Aden, Järva företagarförening
Toni Mellblom, stadsdelsdirektör
Ylva Matthew, enhetschef
Emma Sundberg, lokal näringslivsutvecklare
Katarina Bexar, stadsledningskontoret
Tidpunkt:
Den 29 september 2026, kl. 17.30 - 19.00
Plats:
Elinsborgsbacken 3, Tensta
1. Ordförande förklarar sammanträdet för öppnat
Ordförande Elvir Kazinic hälsade alla välkomna och
öppnade sammanträdet.
Järva stadsdelsförvaltning
Protokoll
2026-29-09
Elinsborgsbacken 3 Spånga
Box 4066
16364 Spånga
start.stockholm
Protokoll
Sida 2 (4)
Protokoll – Järva stadsdelsnämnds
näringslivsråd 2026-29-09
Deltagarna presenterade sig kort.
2. Val av justeringsperson
Ira Kolehmainen vals som justeringsperson
3. Godkännande av föredragningslistan
Föredragningslistan godkändes.
4. Lokal näringslivsutvecklare
Katarina Bexar, näringslivschef vid stadsledningskontoret,
presenterar stadens lokala näringslivsarbete och redogör för
Stockholms stads näringslivspolicy, som beskriver hur
staden ska arbeta med näringslivet, både internt inom
stadens organisation och i kontakten med företag och
näringsliv. Vikten av en gemensam förståelse inom stadens
organisation för hur Stockholm ska fungera som stad och
hur olika verksamheter kan bidra till ett bättre företagsklimat
lyfts fram.
Presentationens fokus är Stockholms stads näringslivspolicy
och de sju ramvillkoren. Ramvillkoren beskriver områden
där staden kan påverka förutsättningarna för ett gott
företagsklimat och bidra till att stärka företagsklimatet i
staden.
Avslutningsvis presenteras det lokala näringslivsuppdraget
och rollen som lokal näringslivsutvecklare, med fokus på att
stärka dialogen mellan staden och det lokala näringslivet
samt att fånga upp företagens behov och förutsättningar.
Emma Sundberg, lokal näringslivsutvecklare med
områdesansvar för Järva, Hässelby-Vällingby och Bromma,
presenterar sig och berättar om sin yrkesbakgrund. Hon har
tidigare arbetat inom arbetsmarknadsförvaltningen, bland
annat på Jobbtorg Kista i Järva, samt med näringslivs- och
utvecklingsfrågor i Värmdö kommun.
Emma framhåller att hon ser fram emot att samverka med
det lokala näringslivet och bidra till dess fortsatta
utveckling.
5. Aktuell information från stadsdelen
Stadsdelen informerar om utvecklingen av tryggheten i
Järva. Stockholm stads trygghetsmätningar visar en positiv
utveckling, med en tydlig minskning av den upplevda
otryggheten. Resultatet ses som en del av det gemensamma
och långsiktiga trygghetsarbete som bedrivs av stadsdelen
Protokoll
Sida 3 (4)
Protokoll – Järva stadsdelsnämnds
näringslivsråd 2026-29-09
tillsammans med andra berörda aktörer. Sammantaget
konstateras en positiv utveckling i området.
Vidare informeras om att Stockholm Parkering har köpt
Tenstagaraget och tar över driften av parkeringshuset den 1
november.
Det informeras även om att Nobel Week Lights återkommer
till Tensta den 5–13 december.
6. Företagarföreningarna presenterar sin verksamhet
samt får tillfälle att ta upp aktuella frågor (max 10
minuter per förening)
Tensta
Mehmet Ali Coskun, Matvärlden Tensta, informerar om att
situationen gällande snatteri och stölder inte har förändrats
sedan föregående näringslivsråd. Matvärlden har
butikskontrollanter på plats två dagar i veckan, vilket
medför ökade kostnader. Mehmet uppger samtidigt att de
inte har uppmärksammat någon ökad rondering av väktare
utanför butiken.
Stadsdelen tar frågan vidare och ser över ronderingen och
väktarnärvaron i området. Sammantaget upplevs centrum
som lugnare, vilket ses som en positiv utveckling.
Järva företagsförening
Föreningen presenterar sig som en intresseorganisation med
fokus på att stärka det lokala näringslivet och skapa bättre
förutsättningar för småföretagare i området.
Föreningen lyfter vikten av att minska konflikter och skapa
en bättre dialog mellan företagare, staden och andra berörda
aktörer. Ett samordnat arbete och närvaro på plats framhålls
som viktigt för att bygga relationer samt fånga upp
företagens behov och utmaningar.
Utbildning och kompetensförsörjning lyfts fram som viktiga
frågor för företagandet och det lokala näringslivets
utveckling.
Spånga Företagarförening
Föreningen informerar om sitt arbete och genomförda
aktiviteter. Under höstmarknaden deltog flera politiker på
torget och evenemanget präglades av god stämning.
Föreningen lyfter vikten av att förenkla processen kring
tillstånd för marknader. Marknadstillstånd hanteras av
trafikkontoret.
Protokoll
Sida 4 (4)
Protokoll – Järva stadsdelsnämnds
näringslivsråd 2026-29-09
Föreningen är i dag en centrumbaserad företagsförening
med cirka 60 medlemmar och arbetar för att bredda
verksamheten genom att inkludera fler företagare samt
skapa samverkan även utanför centrum. En viktig del av
föreningens arbete är att skapa kontakter och knyta
företagare till varandra.
Thomas Fröberg lyfter fram Bromstensstaden som ett
positivt exempel på stadsutveckling, där insatser har bidragit
till ökad trygghet och en positiv utveckling i området.
Föreningen lyfter även initiativet att uppmärksamma och
lyfta fram årets småföretagare.
7. Rapporter
Inga rapporter.
8. Övrigt
Helene Wildner lyfte frågan om vad som händer med IBM-
huset i Kista, stadsdelsdirektör Toni Mellblom svarar att det
är ett komplext projekt men att staden arbetar med frågan.
Stadsdelsförvaltningen återkommer med datum för nästa
näringslivsråd.
9. Sammanträdet avslutades
Ordförande tackade deltagarna och avslutade sammanträdet.
Vid protokollet: Emma Sundberg
Bilagor
1. Katarina Bexars presentation gällande lokalt näringslivsarbete
2. Stockholms stads näringslivspolicy
Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera
---
[stockholms-stads-naringslivspolicy-och-etableringsstrategi (1).pdf]
Näringslivspolicy och
etableringsstrategi
Beslutat av kommunfullmäktige 2025-12-01
Innehåll
Inledning ............................................................................................................................ 1
Näringslivets betydelse för Stockholm
2
Målet för stadens näringslivsarbete .......................................................................... 3
Stadens roll för Stockholms företagsklimat ............................................................. 3
Sju ramvillkor för ett gott företagsklimat ................................................................ 4
Organisation ................................................................................................................... 13
Ansvarsfördelning och styrning ................................................................................ 13
Genomförande och uppföljning av näringslivspolicyn ...................................... 14
Uppföljning av stadens företagsklimat .................................................................. 15
Bilaga: Strategi för etableringsfrämjande arbete ............................................... 16
1
Inledning
Stockholm har med sina 800 år på nacken alltid varit en stad i rörelse. En stad som samlar
ambitioner, viljor, förväntningar och nya sätt att tänka och att leva. Huvudstaden är alltid i
förändring, aldrig färdig. En viktig drivkraft i staden har varit och är näringslivet. Stockholm
är Sveriges tillväxtmotor, ett nav för entreprenörskap och företagande och en etablerad
världsstad med stark profil inom innovation och hållbarhet.
Den höga livskvaliteten, befolkningstillväxten och värderingar som öppenhet, tolerans och
frihet stärker stadens attraktionskraft för invånare, besökare företag och investerare. Här finns
ett rikt och brett näringsliv, en god kommunal service och välfärd, ett starkt system för
utbildning, forskning och innovation, ett rikt nöjesliv, idrottsliv och kulturliv, tillgång till
välfungerande infrastruktur, bra bostäder och god livsmiljö.
För att Stockholm fortsatt ska utvecklas och uppnå en hållbar tillväxt krävs en stark
ekonomisk utveckling och hög sysselsättning. Går det bra för företagen i Stockholm skapas
arbetstillfällen, välstånd och skatteintäkter till den gemensamma välfärden, vilket i sin tur är
en förutsättning för att staden ska kunna fullfölja sina åtaganden gentemot stockholmarna.
För att Stockholm ska behålla och stärka sin roll som en ledande tillväxtstad behövs stabila
och långsiktigt goda förutsättningar för små, medelstora och stora företag. De förutsättningar
som påverkar företagens möjlighet att etablera sig, växa och utvecklas benämns i stadens
näringslivspolicy som ramvillkor. Det är faktorer som på olika sätt påverkar näringslivet, som
staden har rådighet över att utveckla i syfte att förbättra företagsklimatet.
Det som är viktigt för företagen är även till stor del viktigt för stockholmarna. Det handlar
exempelvis om professionell och effektiv myndighetsutövning och service, bra framkomlighet
och tillgänglighet, en attraktiv och trygg stadsmiljö, tillgång till utbildning som ger jobb, och
en god livskvalitet.
För Stockholms stad är det viktigt att staden lever upp till dessa ramvillkor och anpassar
åtgärder för att förbättra för företagen. Näringslivpolicyn tar sin utgångspunkt i företagens
förutsättningar och behov. Genom ramvillkoren framträder en bild av vad som är viktigt att
prioritera och utveckla för stadens nämnder och bolagsstyrelser.
Näringslivspolicyn kompletteras med en etableringsstrategi som beskriver Stockholms
position, styrkor och prioriteringar som vägleder i arbetet med företagsetableringar,
investeringar och omlokaliseringar.
2
Näringslivspolicyns syfte och omfattning
Näringslivspolicyn är ett internt styrdokument för Stockholms stad och målgruppen är alla
medarbetare i stadens verksamheter. Syftet med näringslivspolicyn är att skapa en förståelse
för vilka grundläggande förutsättningar som har betydelse för ett gott företagsklimat. Policyn
ska bidra till utvecklingen av organisation och arbetssätt samt ska vägleda verksamheter med
att prioritera insatser som underlättar för företag att starta, verka och växa i Stockholm.
Näringslivspolicyn tydliggör nämnders och bolagsstyrelsers ansvar och roller liksom behoven
av samverkan för att främja ett gott företagsklimat.
Utöver att vägleda stadens nämnder och bolagsstyrelser i det dagliga arbetet utgör
näringslivspolicyn en grund för långsiktiga beslut och prioriteringar.
Som en bilaga till näringslivspolicyn finns stadens etableringsstrategi för stadens
etableringsfrämjande arbete.
Näringslivets betydelse för Stockholm
Stockholmsregionens näringsliv är centralt för hela Sveriges företagande och hållbara tillväxt.
Stockholms stad utgör kärnan genom det täta utbudet av huvudkontor, kunskapsintensiva och
högproduktiva företag liksom en bredd av små och medelstora företag och är en
gravitationskraft som håller samman regionens arbetsmarknad.
Det går idag inte att separera Stockholm från dess kranskommuner. Staden har vuxit samman
med de närmaste kommunerna och med ett antal pendlingskommuner från Trosa i söder till
Tierp i norr finns omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning. Förtätning och utvecklad
infrastruktur gör det möjligt för fler människor att ta del av arbetsmarknadens utbud och
regionens produktivitet stiger.
Stockholm är en stad präglad av företagsamhet med ett starkt näringsliv och står sig väl i den
internationella konkurrensen som attraktiv och företagsvänlig storstad. Näringslivet är
diversifierat och består av en mångfald av branscher där drygt 80 procent av Sveriges
samtliga näringsgrenar finns representerade. I Stockholm är den privata sektorn störst. Den
största näringsgrenen är företagstjänster där till exempel juridik, ekonomi, vetenskap och
teknik ingår. Därefter följer handel, tillverkning, finansiell verksamhet samt information och
kommunikation. Totalt finns cirka 92 000 arbetsställen i staden. De flesta företag är små,
cirka 41 procent har 1–4 anställda. Ett 40-tal företag har över 1 000 anställda och står för en
fjärdedel av jobben i Stockholm.
Majoriteten av alla företag i Sverige, liksom i Stockholm, är små och medelstora företag med
färre än 250 anställda. Småföretagen är en viktig motor för tillväxt i staden, inte minst då det
är inom de befintliga små och medelstora företagen i Stockholm som potentialen för nya jobb
är som störst.
3
De stora kunskaps- och teknikintensiva företagen och internationella huvudkontoren har
tillsammans med det stora antalet startupföretag en väsentlig roll för Stockholms globala
position som innovativ storstadsregion. Huvudkontoren är en viktig faktor i den växande
exportekonomin som utvecklats i Stockholmsregionen. Här växer bland annat specialiserade
tjänster inom exempelvis life-science, IT och tech fram.
Näringslivet är en partner och möjliggörare för att möta flera av Stockholms stads ambitioner
och utmaningar. Företagen bidrar som leverantör, utförare eller anordnare av vissa
kommunala verksamheter, som byggaktör för bostäder, arbetsplatser och infrastruktur och
som en innovationskraft för att möta Stockholms stads ambitioner inom exempelvis miljö-
och klimatområdet. Näringslivet spelar också en viktig roll i stadsutvecklingsprocesser och
bidrar genom sin närvaro och verksamhet till att göra staden levande och attraktiv och till att
öka tryggheten i hela staden. Genom skatteintäkterna från företag och människor i arbete kan
staden möta behoven i välfärden och göra de investeringar som krävs för att fortsätta bygga
en växande och hållbar stad.
Företag spelar även en central roll i Sveriges beredskap, då många samhällsviktiga funktioner
drivs av privata aktörer. Ett väl fungerande näringsliv är avgörande för att staten ska kunna
upprätthålla försörjningsberedskapen vid kriser och krig.
Målet för stadens näringslivsarbete
Stockholm ska vara Europas ledande stad för tillväxt och innovation med ett internationellt
konkurrenskraftigt företagsklimat. Staden ska underlätta för företag att starta, verka och växa
och har en god dialog, samt ett serviceinriktat och förtroendefullt bemötande gentemot
företagen. Stadens näringslivsarbete ska vara ett strategiskt och operativt verktyg för att
Stockholms stad ska ha ett långsiktigt stabilt och starkt företagsklimat och möjliggöra att vara
en attraktiv plats för företag och att den tillväxtkraft som finns i staden ska tas tillvara och
förstärkas. Nya företag ska startas, fler företag ska vilja etablera sig här och företag som redan
finns i staden ska vilja stanna kvar och växa.
Staden ska klara av att möta företagen i deras frågor och lösa det som staden kan och bör lösa.
Företagen ska uppleva att Stockholm har ett företagsklimat som möter och speglar hela
näringslivets bredd och behov och som främjar olika former av näringslivsverksamhet. Ett
företagsklimat ska vara anpassat till Stockholms unika förutsättningar och behov liksom till
stadens position i Sverige och internationellt. Näringslivet ska uppleva att de är en viktig
partner till staden och bidrar till att utveckla staden, göra den levande och attraktiv och att de
bidrar till att möta flera av stadens utmaningar.
Stadens roll för Stockholms företagsklimat
Att skapa förutsättningar för näringslivet är ett kontinuerligt utvecklingsarbete där
förändringar i omvärlden genererar behov av att bibehålla, utveckla och förstärka insatser och
4
åtaganden. Staden anpassar och förbättrar kontinuerligt sina strategier och arbetssätt för att
möta nya utmaningar och möjligheter.
Stockholms stads näringslivsarbete utgår ifrån företagens behov, stadens grundläggande
styrning, såsom den kommunala lagstiftningen och kompetensen, samt stadens vision,
översiktsplan och Agenda 2030. Stadens budget fastställer uppdrag, prioriteringar och
ekonomiska förutsättningar. Arbetet påverkas även av stadsövergripande styrdokument inom
kvalitet, miljö och klimat, inköp, personal, infrastruktur och stadsutveckling, kultur och
evenemang, kommunikation, samt trygghet och säkerhet. Det gäller även styrdokument på
regional nivå som exempelvis Regional utvecklingsplan för Stockholm, RUFS 2050.
Stockholms företagsklimat är också sammanflätat med faktorer som exempelvis rådande
konjunkturläge, omvärldsfaktorer samt beslut på regional, nationell och internationell nivå
från myndigheter och politisk nivå. Genom att delta och påverka inom internationella och
nationella samverkansytor kan staden påverka förutsättningarna för företagsklimatet.
Sju ramvillkor för ett gott företagsklimat
De övergripande strukturer som påverkar företagens möjlighet att etablera sig, växa, utveckla
och anpassa sig till förändrade förutsättningar benämns i stadens näringslivspolicy som
ramvillkor. Stockholms stad pekar ut sju ramvillkor, som påverkar näringslivet och som alla
kan utvecklas i syfte att förbättra företagsklimatet. De tar hänsyn till stadens rådighet och de
uppdrag som ligger inom stadens nämnder och bolagsstyrelser, samt Stockholms position i
Sverige och internationellt. Syftet är att integrera företagens behov i stadens
näringslivsfrämjande arbete.
Näringslivspolicyns sju ramvillkor är:
1. Effektiv myndighetsutövning och god företagsservice
2. Tillgång till efterfrågad kompetens
3. Trygg och attraktiv stadsmiljö
4. God infrastruktur, bra framkomlighet och internationell tillgänglighet
5. Innovationsklimat som främjar hållbarhet
6. God livskvalitet
7. Internationell positionering och marknadsföring
Nedan beskrivs ramvillkoren utifrån målbild, åtgärder, organisation och ansvar. Målbilderna
tydliggör den övergripande riktningen för stadens arbete och inom varje ramvillkor pekas ett
antal förbättrings- och samverkansåtgärder ut för att nämnder och bolagsstyrelser tillsammans
ska uppnå och bibehålla den önskade målbilden. Övergripande organisationsbeskrivningar
återfinns avslutningsvis.
5
1. Effektiv myndighetsutövning och god företagsservice
Ett framgångsrikt näringslivsfrämjande arbete kräver god service och ett lösningsorienterat
arbetssätt som genomsyrar alla nämnder och bolagsstyrelser.
Stadens förmåga att erbjuda effektiv myndighetsutövning och god service till företagen spelar
en stor roll i hur företagsklimatet uppfattas. Det handlar om hur företagen upplever stadens
service, hur staden samverkar och tar helhetsansvar för företagens tillstånds- och
tillsynsärenden, hur tydliga staden är i sin information och kommunikation samt hur enkelt
det är att delta i stadens upphandlingar.
Samtliga nämnder och bolag möter någon gång näringslivet antingen som myndighetsutövare,
servicegivare, avtalspart eller samarbetspartner. Det innebär att alla har ett ansvar för att
stadens åtagande om god företagsservice fullgörs. Därför behövs en förståelse för företagens
vardag och lyhördhet inför företagens behov.
Myndighetsutövning spelar en avgörande roll i att motverka illegal ekonomi och organiserad
brottslighet. Stadens arbete med tillståndsgivning och tillsyn är ett av de mest effektiva
verktygen för att motverka osund konkurrens och säkerställa lika villkor och förutsättningar
för företagen. Efter upphandling och vid inköp ska staden endast anlita seriösa leverantörer
och bedriva ett systematiskt arbete för att motverka välfärdsbrott. Genom riskbedömningar,
kravställning och uppföljning ska oseriösa aktörer stängas ute. Detta stärker stadens
attraktivitet och företagsklimat.
Målbild
I Stockholm är det enkelt att starta och driva företag. Stadens företagsservice hjälper
företagare att snabbt få svar på sin fråga eller hitta rätt kontaktväg och instans i staden.
Stadens verksamheter erbjuder god service, effektiv, rättssäker och snabb handläggning i all
6
kontakt med företag och entreprenörer. Företagen tycker att det är lätt att göra rätt och svårt
att göra fel. Staden förstår och förhåller sig till företagens behov och perspektiv, och har
kunskap om stadens möjligheter att underlätta företagens vardag. Stadens digitala tjänster är
enkla och tydliga, informationen är lättillgänglig och upphandlingsprocesserna är effektiva
och ställer relevanta krav. Staden främjar ett gott företagsklimat genom att förebygga och
motverka organiserad brottslighet och otrygghet. Genom ett samordnat tillstånds- och
tillsynsarbete bidrar staden till att företag kan verka under sund konkurrens, i ett tryggt
system och under lika villkor.
För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser:
• säkerställa att medarbetare har god kunskap om företagens vardag och att insikt om
företagens villkor, behov och betydelse är en naturlig del av stadens arbete
• erbjuda lättillgänglig och lättbegriplig företagsservice och information om stadens
tillstånd, regler och tillsyn för att säkerställa god service samt effektiv, rättssäker och
snabb handläggning i all kontakt med företag och entreprenörer
• tillhandahålla tydliga kontaktvägar in i staden och samverka internt för att underlätta
för företag som vill etablera eller omlokalisera sig i Stockholm
• höja kunskapsnivån om välfärdsbrottslighet och systemhotande brottslighet samt
arbeta med insatser som förebygger och motverkar brott
• samordna tillsyns- och tillståndsprocesser inom stadens myndighetsutövning för att
effektivisera och underlätta för företagen och främja sund konkurrens
• utveckla digitala kontaktvägar och e-tjänster för att effektivisera handläggning av
tillståndsärenden och erbjuda en sammanhållen service till företagen
• möjliggöra att en mångfald av företag ser staden som en attraktiv affärspartner och
väljer att delta i stadens upphandlingar
Organisation
Miljö- och hälsoskyddsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden
ansvarar för stadens tillstånds- och tillsynsarbete. Dessa nämnder säkerställer att lagar och
regler följs inom områden så som livsmedelssäkerhet, hygienverksamhet, framkomlighet,
serveringstillstånd och bygglov. Förskolenämnden är tillsynsmyndighet för fristående
förskola och pedagogisk omsorg. Stadens myndighetsutövning är avgörande för ett gott
företagsklimat där företag kan verka under sund konkurrens, i ett tryggt system och under lika
villkor. Myndighetsutövande nämnder ansvarar för att tillhandahålla tillgänglig information
och e-tjänster kopplade till tillstånd och tillsyn.
I staden är det miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden,
stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden som i samverkan med Stockholm Business
Region och kommunstyrelsen vidareutvecklar stadens myndighetsutövning. Detta sker bland
annat genom att årligen mäta nöjd kund index (myndighetsutövning) och nöjd upphandlings
index (upphandling). Stockholm Business Region (SBR) leder ett regionalt samarbete inom
Stockholm Business Alliance (SBA). Inom SBA bedrivs verksamhet med syfte att attrahera
utländska investeringar till regionen, marknadsföra regionen internationellt och förbättra
näringslivsservicen vid kommunernas myndighetsutövning.
7
Samtliga nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att lotsa företag till rätt instans, eller till
stadens företagsservice, för vidare hjälp i företagens kontakter med staden. Servicenämnden
svarar på frågor som kommer in via företagsservice och ger kostnadsfri och behovsanpassad
rådgivning i frågor som rör exempelvis tillstånd, nyföretagande och upphandling.
2. Tillgång till efterfrågad kompetens
En fungerande kompetensförsörjning bidrar till ökad välfärd och en socialt hållbar stad.
Tillgången till arbetskraft med relevant kompetens är en viktig förutsättning för företagens
tillväxt och utveckling och behovet av kvalificerad arbetskraft är inom vissa branscher stort.
Staden stärker det lokala utbudet av kompetens genom sitt utbildningsutbud. En nära,
kontinuerlig och omfattande dialog med branscher och enskilda företag är centralt för att
staden ska kunna bidra med rätt utbildningsmöjligheter. Staden bidrar också till företagens
kompetensförsörjning genom att attrahera internationella talanger.
Målbild
I Stockholm har näringslivet god tillgång till den kompetens de behöver. Utbudet av
utbildningar och insatser speglar näringslivets behov. Här finns en utbildnings- och
forskningsmiljö, som attraherar spetskompetens och främjar innovationer, entreprenörskap
och förnyelse inom befintligt näringsliv. Det gör att både företag och kompetens söker sig till
och stannar i Stockholm som står sig starkt i den hårda konkurrensen om talanger.
Stockholms arbetsmarknad präglas av inkludering och mångfald, där alla människor, oavsett
bakgrund och förmåga, ges möjlighet att bidra till samhället genom att arbeta. Här finns
möjlighet att byta yrkesinriktning och skola om sig under sitt yrkesliv. Här finns framtidens
kompetens, den som krävs för att möta utmaningar till följd av exempelvis
klimatförändringar, digitalisering och demografiska förändringar.
För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser:
• stärka samverkan med näringslivet och andra relevanta aktörer för att matcha
tillgången på utbildningar med behovet av kompetens
• samverka med arbetsgivare och branschorganisationer för att säkerställa
attraktionskraft för stadens vuxenutbildningar
• stärka samverkan mellan berörda nämnder och bolag för att inkludera
kompetensförsörjningsfrågorna i stadens arbete med större företagsetableringar
• verka och underlätta för internationell kompetensförsörjning och talangattraktion
utifrån näringslivets behov
• stärka samverkan med universitet och högskolor för att stärka Stockholms position
som universitetsstad
Organisation
Arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden och Stockholm Business Region är centrala
aktörer inom kompetensförsörjning. Arbetsmarknadsnämnden arbetar för att matcha
företagens kompetensbehov och utbildningar samt för att främja social hållbarhet.
Arbetsmarknadsnämnden ansvarar också för vuxenutbildning: sfi, komvux och
8
yrkeshögskola. Utbildningsnämnden bidrar med yrkesprogram som adresserar bristyrken och
främjar ett entreprenöriellt lärande samt innovation och forskning. Stockholm Business
Region arbetar för att attrahera talanger till Stockholm.
3. Trygg och attraktiv stadsmiljö
Det är viktigt att skapa förutsättningar för en levande stadsmiljö som lockar både
stockholmare och besökare och som möter företagens olika behov. Trygg och attraktiv
stadsmiljö handlar om den fysiska miljön och företagens möjligheter att verka i en tilltalande
och ändamålsenlig stadsmiljö under trygga förhållanden. Det är en förutsättning att alla
företagare, oavsett var i staden de verkar, ges möjlighet att bedriva sin verksamhet på ett
tryggt och säkert sätt. Grundläggande är att renhållning, tillgänglighet, snöröjning, och
skyltning fungerar väl, att problem åtgärdas snabbt samt att gator, platser och torg upplevs
trygga, attraktiva och levande. En attraktiv stadsmiljö är ett resultat av ett samskapande där
staden har en roll och där olika företag och andra aktörer skapar innehåll och liv i platser som
kan utvecklas över tid. Det välfungerande kollektivtrafiksystemet och hållbara
pendlingsalternativ som gångtrafik, cykeltrafik och kollektivtrafik gör staden enkel att
uppleva och bidrar till en mer attraktiv, tillgänglig, klimatsmart och dynamisk stad för både
företag och besökare.
Målbild
I Stockholm finns trygga och attraktiva lägen och miljöer för olika typer av företag i alla delar
av staden. Staden främjar aktiviteter som stärker trygghet och stimulerar flödet av människor.
Företagens närområden karaktäriseras av värden som underlättar för dem att attrahera både
kunder och kompetens, så som levande stadsmiljö, trygga och säkra platser, och god
framkomlighet för varutransporter. Det finns väl fungerande kollektivtrafik och hållbara
pendlingsalternativ som gångtrafik och cykeltrafik samt närhet till grönska. Här samverkar
staden med polis, näringsliv och civilsamhället för att förebygga och minska brott och skapa
trygga, tillgängliga och attraktiva stadsmiljöer.
För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser:
• stärka arbetet med platssamverkan och skapa långsiktigt samarbete med näringslivet i
trygghetsskapande, brottsförebyggande och trivselskapande åtgärder
• stärka arbetet med platsutveckling för att bidra till en attraktiv stadsmiljö för
näringslivet i stadsdelsområdena
• stärka företagarperspektivet i stadens strategiska trygghetsarbete
• integrera näringslivets betydelse och behov i plan- och stadsutvecklingsprocesserna
genom dialog med företagen och näringslivskonsekvensanalyser
• säkerställa tillgången till renodlade verksamhetsområden och deras betydelse för logistik,
servicefunktioner och strategisk försörjningsförmåga
• stärka hållbara pendlingsalternativ
• göra platser levande genom att främja och attrahera etableringar av företag, kulturell
verksamhet och evenemang till prioriterade områden
• främja god tillgång till lokaler till villkor som möjliggör etablering och utveckling för
en bredd av verksamheter och kulturella och kreativa branscher
9
Organisation
Exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden är
centrala för utvecklingen av stadens fysiska miljö. Exploateringsnämnden och
stadsbyggnadsnämnden ansvarar för att skapa attraktiva lägen för företag genom
stadsutveckling och fysisk planering, medan fastighetsnämnden och stadens mark- och
fastighetsägande bolag erbjuder de faktiska lokalerna.
Trafiknämnden bidrar genom att ansvara för stadens gator, torg och vissa kajer. Deras arbete
är avgörande för att staden ska kunna erbjuda attraktiva och trygga offentliga rum och en
välfungerande närmiljö som underlättar för boende, besökare och företag.
Flera av stadens verksamheter bidrar till att möjliggöra för etableringar och evenemang som
ökar platsers attraktivitet, däribland kulturnämnden, Stockholm Business Region och
tillståndsgivande nämnder.
Samtliga nämnder har ett ansvar för stadens trygghetsarbete. Stadsdelsnämnderna har en
viktig roll för det lokala näringslivet genom att fungera som en brygga mellan företag och
staden. De arbetar också med platssamverkan och samordnar det lokala trygghetsarbetet i
samverkan med andra nämnder, polisen och företag, vilket bidrar till att öka attraktionskraften
i olika områden.
4. God infrastruktur, bra framkomlighet och
internationell tillgänglighet
Internationell tillgänglighet, välfungerande infrastruktur och god framkomlighet är en
grundläggande förutsättning för hållbar tillväxt och besöksnäring i Stockholm. Att kunna ta
sig till och från Stockholm från andra delar av världen, liksom att framkomligheten för både
människor och varuleveranser är god inom staden är avgörande faktorer, som tillsammans
med en hållbar energiförsörjning stärker attraktionskraften för internationella företag och
huvudkontor att etablera sig i Stockholm. Stadens rådighet inom området är delvis begränsad,
vilket gör att samverkan med aktörer på regional, nationell och internationell nivå är
väsentlig.
Målbild
Stockholm har god internationell tillgänglighet, kapacitetsstark, robust och hållbar
infrastruktur och framkomligheten i staden matchar företagens behov. Det är lätt att ta sig till
och från Stockholm på ett hållbart sätt, och inom staden kan både människor, tjänster och
varor förflyttas smidigt med god framkomlighet dygnet runt. Staden är öppen för innovativa
transportlösningar och energilösningar för att utveckla Stockholm som en attraktiv stad med
en tydlig miljö- och klimatprofil.
10
För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser:
• säkerställa näringslivets framkomlighetsbehov i planeringen och kommunikationen av
förändringar i trafikmiljön och det offentliga rummet
• främja innovativa och effektiva lösningar för arbetsresor och tjänste- och
varuleveranser
• arbeta för en god internationell tillgänglighet som stärker attraktionskraften att locka
företag, besökare och huvudkontor till Stockholmsregionen
• utveckla och stärka samarbeten med andra relevanta aktörer för att främja hållbart
resande inom flera trafikslag
• arbeta för ökad elektrifiering och utbyggnad av laddinfrastruktur
• förbättra gång, cykel och kollektivtrafikens attraktivitet och tillförlitlighet genom
upprustning, förnyelse och effektivisering
• verka för goda sjöförbindelser samt järnvägsförbindelser med övriga nordiska länder
och mot kontinenten
• utveckla och stärka hamnens roll för försörjning, handel och besöksnäring
• säkerställa att stadens infrastruktur, såsom energiförsörjning, IT,
dricksvattenförsörjning, avloppshantering och avfallshantering fortsatt underhålls,
förnyas och utvecklas
Organisation
Det är flera nämnder och bolagsstyrelser som ansvarar för att förbättra framkomligheten till
och inom staden. Exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden samt
Stockholms Stads Parkering AB, Stockholm Hamn AB och Stockholm Business Region är
viktiga aktörer för att utveckla Stockholms transportsystem och tillgänglighet.
Trafiknämnden har även ett fokus på elektrifiering av transportsektorn i samarbete med både
offentliga och privata aktörer.
5. Innovationsklimat som främjar hållbarhet
För att Stockholm ska kunna växa hållbart krävs innovation och nytänkande. Staden spelar en
central roll i att främja ett starkt innovationsklimat både som stödjare, ekosystembyggare och
skapande av mötesplatser för talanger och idéer.
Både stadens och näringslivets ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhet är beroende av
en stark innovationskapacitet. Genom nya arbetssätt och samarbeten mellan olika aktörer som
näringsliv, akademi och offentlig sektor främjas innovation. Internationella samarbeten
stärker stadens och näringslivets position i den globala konkurrensen. Stockholms digitala
infrastruktur, universitet, innovationshubbar samt förmåga att attrahera talanger och kapital
bidrar till stadens dynamiska startupscen. Stockholms stads ambitiösa miljö- och klimatarbete
är en viktig utgångspunkt för stadens innovationsarbete och en grogrund för framtidens
företag.
11
Målbild
I Stockholm finns ett av världens bästa ekosystem för kunskapsintensiva företag, med tillgång
till universitet och inkubatorer, kapital, kompetens och mötesplatser. Stockholms öppenhet för
nya idéer är en konkurrensfördel som bidrar till ett starkt innovationsklimat. Staden skapar
förutsättningar för näringslivet att utveckla innovativa och hållbara lösningar och affärsidéer.
Staden arbetar tillsammans med akademin för att framgångsrika företagskluster stärks,
utvecklas och skapas där företag och näringslivsaktörer samverkar och utbyter erfarenheter
för att förbättra sina förutsättningar att utvecklas och nå framgång. Den digitala
infrastrukturen förstärker Stockholms position som en ledande innovationsregion. Stadens
upphandlingar är innovationsdrivande, vilket stärker Stockholms attraktionskraft för företag
och investeringar.
För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser:
• främja samverkan inom innovationsekosystemet mellan offentliga aktörer, näringsliv,
akademi och civilsamhälle för att underlätta för entreprenörskap och innovation.
• utveckla och stärka stadens innovationskluster med stark attraktionskraft för företag
inom tech, life science, finans, företagstjänster, miljöteknik, besöksnäring och kulturella
och kreativa branscher
• säkerställa att stadens upphandlingar främjar innovationer och utveckling och
införande av nyskapande och bärkraftiga lösningar
• skapa en innovativ och smart stad genom ett fortsatt aktivt digitaliseringsarbete
• utbilda och attrahera kompetens som kan bidra till företagens behov av arbetskraft i
den gröna omställningen
Organisation
Samtliga nämnder och bolagsstyrelser har ansvaret att bidra till ett starkt innovationsklimat
utifrån stadens styrdokument och genom upphandling. Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar
för att främja delning av öppna data när så är möjligt både inom staden och med externa
aktörer i form av öppna data som möjliggörare av innovationer. Stokab tillhandahåller den
digitala infrastrukturen som är nödvändig för att företag ska kunna utveckla nya tekniker och
tjänster. Stadens innovationsförmåga är beroende av ett nära samarbete med andra aktörer
inom offentlig sektor, näringsliv och akademi.
Staden arbetar med att utveckla samarbetet med akademin och har partnerskapsavtal med
bland annat Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm
Business Region främjar investeringar och etableringar inom prioriterade innovationsdrivna
och kunskapsintensiva branscher såsom tech, life science och företag inom grön omställning.
6. God livskvalitet
Stockholm behöver säkerställa en god livskvalitet för stockholmarna och för de som
överväger att flytta hit. En god livskvalitet skapar också förutsättningar för att attrahera
besökare och kompetens. Tillgång till väl fungerande kommunal service och allmän välfärd
utgör viktiga delar av en god livskvalitet, liksom god tillgång till efterfrågade bostäder, ett
attraktivt serviceutbud, arbetstillfällen, kultur och nöjesliv. Grönområden, ren luft och närhet
till svalka och badbart vatten är också avgörande. Att fortsätta bygga staden med bostäder,
12
företag och service utifrån invånarnas behov är avgörande för en god livskvalitet och attraktiv
plats för näringslivet.
Målbild
Stockholms stad garanterar invånarna en hög kvalitet på välfärden, tillgång på efterfrågade
bostäder och erbjuder en god livskvalitet. Här kan människor enkelt leva hållbart och
näringslivet ges förutsättningar att lösa globala utmaningar och driva hållbara företag. Alla
stockholmare har tillgång till en trygg stad full av liv med bostäder, företag, service och
kultur. Det finns närhet till grönska, natur, vatten och svalka i alla delar av staden.
Evenemang av många olika slag skapar gemenskap och härliga möten mellan människor som
upplever något tillsammans.
För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser:
• säkerställa hög takt i bostadsbyggandet för ett varierat bostadsutbud med attraktiva
efterfrågade och ändamålsenliga bostäder som motsvarar olika behov och efterfrågan i
hela Stockholm
• samverka med näringslivet och akademi för att möta utmaningar som följer av
klimatförändringar och för att nå stadens miljö- och klimatmål
• upprätthålla god kvalitet i kommunal kärnverksamhet och viktiga välfärdsuppdrag
som exempelvis skola, förskola och äldreomsorg
• säkerställa lokaler för konstnärlig produktion och kulturetableringar
• underlätta för arrangemang och evenemang samt bidra till en kultur-och
nöjeslivsvänlig stad
• förstärka trygghetsarbetet genom att fortsätta involvera det lokala näringslivet i
platssamverkan, trygghetsinvesteringar och trygghetsskapande insatser
Organisation
Flera nämnder och bolagsstyrelser har ansvaret att bidra till en god livskvalitet i arbetet med
att utveckla områden för bostäder, arbetsplatser, service, kultur, motion och rekreation,
evenemang, en frisk och hälsosam miljö samt grönområden. I detta arbete är
stadsdelsnämnderna centrala i nära samverkan med exploateringsnämnden,
stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, idrottsnämnden
och kulturnämnden.
För att skapa en hållbar och hälsosam miljö i Stockholm samarbetar miljö- och
hälsoskyddsnämnden, Stockholm Exergi och Stockholm Vatten och Avfall för att säkerställa
ren luft, rent vatten, energiåtervinning och avfallshantering, vilket bidrar till både ekologisk
och social hållbarhet och till den goda livskvaliteten.
7. Internationell positionering och marknadsföring
Stockholms nationella och internationella konkurrenskraft handlar om förmågan att behålla
och attrahera nya invånare, besökare, kompetens, investeringar och etableringar. Stockholm
har goda förutsättningar att konkurrera med andra storstadsregioner i Europa och världen. Att
13
stärka bilden av Stockholm är viktigt för att öka kännedomen om och befästa Stockholm som
internationell världsstad. Stockholm utmärker sig, bland annat med sin öppenhet, tolerans och
frihet, livskvalitet, innovation, kulturutbud och hållbarhet. Stockholms konkurrensfördelar
tillsammans med positioneringen av staden är avgörande för en hög nationell och
internationell konkurrenskraft.
Målbild
Stockholm är en attraktiv och internationellt välkänd stad som lockar investeringar, företag,
talanger och besökare. Människor flyttar hit för att ta del av stadens höga livskvalitet och de
möjligheter som finns för ett hållbart liv och företagande. Stadens öppenhet för nya idéer är
en tydlig konkurrensfördel och bidrar till att Stockholm fungerar som en internationell hub för
stora företag, huvudkontor och innovation. Här främjas möten mellan olika kompetenser för
skapande, nytänkande och lösningar på globala utmaningar. Stockholm erbjuder
välutvecklade nätverk för samarbete mellan näringsliv, akademi och stad. Stockholms starka
position som innovativ och kreativ stad återspeglas i en positiv internationell bild och en hög
global kännedom.
För att nå målbilden behöver nämnder och bolagsstyrelser:
• säkerställa en öppen, välkomnande företagskultur genom effektiv myndighetsutövning
och förståelse för företagandets villkor i stadsplanering, utbildning och upphandling.
• positionera Stockholm tillsammans med näringsliv och andra aktörer samt fortsätta
marknadsföra och öka kännedomen om Stockholms unika styrkor, nationellt och
internationellt
• utveckla nätverk för samarbete mellan näringsliv, akademi och stad
• öka och nyttja kraften i regional samverkan för att kunna stärka konkurrenskraften och
säkra långsiktig hållbar tillväxt
• attrahera stora internationella och nationella evenemang, möten och kongresser i
samarbete med näringslivet
Organisation
Positioneringen av Stockholm engagerar flera nämnder inom staden. Stockholm Business
Region ansvarar för att utveckla och marknadsföra Stockholm som etablerings- och
besöksdestination internationellt och nationellt. Kommunstyrelsen samverkar med nämnder
och bolagsstyrelser kring stora evenemang för att bidra till stadens utbud av upplevelser och
skapa mervärden för stockholmare och lokalt näringsliv. SGA Fastigheter ansvarar för att ha
internationellt attraktiva och konkurrenskraftiga arenor som attraherar evenemang till
Stockholm.
Ansvarsfördelning och styrning
Stadens näringslivsarbete innebär att skapa goda förutsättningar för företag att starta, verka
och växa i Stockholm. Det utförs inom ramen för nämnders och bolagsstyrelsers uppdrag.
14
Alla nämnder och bolag möter någon gång näringslivet antingen som myndighetsutövare,
servicegivare, samarbetspartner eller avtalspart. Stadens nämnder och bolagsstyrelser har
därför ett gemensamt ansvar i förverkligandet av stadens näringslivspolicy.
Näringslivspolicyn definierar inriktning och på en övergripande nivå ansvarsområden för
stadens näringslivsarbete. Policyn tydliggör hur samordning och samverkan ska ske för att
stadens nämnder och bolagsstyrelser gemensamt ska bidra till ett gott företagsklimat i
Stockholm.
Kommunstyrelsen har en central roll i att på strategisk nivå styra, samordna och följa upp
stadens näringslivsarbete och de utpekade ramvillkoren i näringslivspolicyn. Stockholm
Business Region har som stadens näringslivsbolag en viktig roll att i nära samarbete med
kommunstyrelsen bidra till nämnders och bolags näringslivsarbete.
Kommunstyrelsen ansvarar tillsammans med Stockholm Business Region för
implementeringen och förankring av näringslivspolicyn och stöttar nämnder och
bolagsstyrelser i deras arbete.
Samtliga nämnder och bolagsstyrelser har en viktig uppgift i att säkerställa att deras arbetssätt
genomsyras av ett näringslivsperspektiv samt att utifrån sina uppdrag och åtaganden möta
kommunstyrelsen och Stockholm Business Region i näringslivsfrågor som berör deras
verksamhet.
Genomförande och uppföljning av näringslivspolicyn
Näringslivspolicyn är ett stadsövergripande styrdokument som beslutas av
kommunfullmäktige och förvaltas av stadsledningskontoret. Vid behov genomförs och
beslutas om uppdateringar av policyn i samband med stadens årliga budget. Utvecklingen av
näringslivsarbetet konkretiseras i nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner
utifrån den riktning som näringslivspolicyn pekar ut.
Där det finns behov av extra samordningsinsatser tas särskilda handlingsplaner fram av
nämnder och bolagsstyrelser i samverkan med varandra och med kommunstyrelsen.
Näringslivspolicyn kommer att implementeras i stadens verksamheter genom
utbildningsinsatser med fokus på att vidareutveckla en tillgänglig, stödjande och
lösningsorienterad organisation som har näringslivets perspektiv, behov och upplevda
verklighet i all relevant verksamhet.
Uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas arbete sker i den ordinarie styrningen och
uppföljningen, och utifrån dessa sammanställer kommunstyrelsen en årlig stadsövergripande
rapport av stadens näringslivsfrämjande arbete.
15
Uppföljning av stadens företagsklimat
För att följa hur företagen uppfattar Stockholms företagsklimat, vilka utvecklingsområden och
framgångsfaktorer som staden har, så utvärderas de olika ramvillkoren genom relevanta
rapporter, rankningar och undersökningar. Stadens service mäts exempelvis genom
undersökningen servicemätningen Insikt som ger ett nöjd-kund-index (NKI).
Staden trygghetsundersökningar och varumärkesmätningar ger också indikationer som är
viktiga för ett gott företagsklimat. Ett antal internationella mätningar och rankningar ger
bilden av hur Stockholm uppfattas av omvärlden liksom hur väl Stockholm står sig när det
exempelvis gäller innovationsklimat eller att attrahera talanger.
För att få en detaljerad bild av Stockholms företagsklimat ska varje stadsdelsnämnd göra en
analys och inhämta kunskap om det lokala företagsklimatet utifrån ramvillkoren i
näringslivspolicyn i samband med årlig planering för de kommande åren. Dessa analyser ger
insikter om utmaningar och möjligheter på lokal nivå.
Att utvärdera företagsklimatet både utifrån nämndernas analyser, företagsdialoger, adekvata
undersökningar och rankningar ger staden både en översiktlig och en detaljerad förståelse för
vilka åtgärder som ska prioriteras för att hela Stockholm ska vara attraktivt för företag att
verka och växa i. Utvärdering av företagsklimatet sker och redovisas löpande under året och i
samband med framtagande av årlig näringslivsrapport presenteras en sammanhållen
utvärdering.
16
Bilaga: Strategi för etableringsfrämjande arbete
Näringslivspolicyn kompletteras med denna etableringsstrategi som beskriver
Stockholms position, styrkor och prioriteringar för att främja nya etableringar.
Näringslivspolicyn och etableringsstrategin samspelar och bygger ömsesidigt på
varandra. Etableringsstrategin fastställer prioriteringar som vägleder i arbetet
med företagsetableringar, investeringar och omlokaliseringar. Den är även viktig
för en strategisk och effektiv planering av stadens markanvändning kopplad till
näringslivsutveckling.
Stockholmsregionen är central för hela Sveriges företagande och tillväxt. Stockholms stad
utgör kärnan i en region som genom sin storlek och innovationskraft konkurrerar globalt om
internationella investeringar. Stockholms kunskapsintensiva och dynamiska näringsliv samt
stora branschbredd ger staden en unik position nationellt och i Norden och förväntningarna på
Stockholm som tillväxtmotor är höga.
Samtidigt står Stockholm inför en ökad global konkurrens om talanger, kompetens,
investeringar och besökare i relation till konkurrerande internationella huvudstäder med
liknande förutsättningar. Stockholm behöver därför fortsatt stärka sin position som en ledande
europeisk tillväxtregion genom att attrahera företag inom strategiskt viktiga sektorer, såsom
tech och life science samt företag som bidrar till den hållbara omställningen.
Att nya företag startas eller etablerar sig i Stockholm och att befintliga företag verkar och
växer stärker konkurrenskraften och bidrar till ökad tillväxt och hållbar utveckling, fler
arbetstillfällen och trygga levande stadsdelar.
Genom ökade skatteintäkter från företag och människor i arbete kan staden finansiera
välfärden och de investeringar som krävs för en stad som fortsätter att utvecklas. Att främja
och attrahera etableringar är därför ett viktigt åtagande för staden.
Näringslivspolicyns sju ramvillkor pekar på vad som viktigt för att Stockholm ska fortsätta att
vara ett attraktivt alternativ för företag att etablera sig och växa och utvecklas.
Målet för stadens etableringsarbete
Det övergripande målet för stadens etableringsfrämjande arbete är att Stockholms stad ska
vara den attraktivaste staden i Europa för företagsetableringar. Hela Stockholm ska attrahera
fler företagsetableringar, investeringar och växande företag samt behålla befintliga företag.
Företag som önskar investera, expandera, etablera eller omlokalisera sig i Stockholm ska
uppleva att staden har en tillmötesgående och problemlösande inställning till företagens
etablering och utveckling. Nya företagsetableringar är viktiga för ökad tillväxt. Det leder i sin
tur till fler anställningsmöjligheter och ökade intäkter för den offentliga välfärden, hållbar
utveckling och trygga levande stadsdelar.
17
Stockholms position
en övergripande bild
Stadens roll på den globala arenan har stärkts över tid, vilket avspeglas i höga placeringar i
internationella index, vilket i sin tur visar på en stark och förbättrad konkurrenskraft
Stockholm utmärker sig särskilt inom hållbar stadsutveckling och står stark i jämförelse med
såväl nordiska huvudstäder som Oslo, Köpenhamn och Helsingfors som globala metropoler
som Seoul och Sydney. Stadens profil inom innovation och entreprenörskap är tydlig, med
ledande positioner inom tech, biotech, life science, fintech samt kulturella och kreativa
branscher.
Universitet som Kungliga Tekniska högskolan, Karolinska Institutet och Stockholms
universitet spelar en central roll i att tillhandahålla kvalificerad arbetskraft och bedriva
världsledande forskning. Dessa lärosäten samt Stockholm stora samlade utbud av högskolor
med särskilda inriktningar inom en bredd av områden, exempelvis Handelshögskolan, bidrar
väsentligt till stadens attraktionskraft.
För att ytterligare stärka sin roll som ledande global stad krävs fortsatt utveckling av dessa
styrkor, parallellt med en strategisk hantering av utmaningar – särskilt vad gäller synlighet,
berättelsen om staden och konkurrenskraft i en internationell jämförelse med andra
huvudstäder.
Stockholms styrkor
en övergripande bild
Stadens attraktionskraft vilar på en kombination av innovation, hållbarhet, kreativitet och ett
gynnsamt näringslivsklimat där hög livskvalitet, växande befolkning och värderingar som
jämställdhet, frihet, öppenhet och social hållbarhet gör Stockholm till en attraktiv plats för
både invånare och företag. Stockholm har länge haft en stark befolkningstillväxt, vilket
indikerar en attraktiv region för människor att bo och arbeta i och är navet i en större region
som skapar ekonomisk styrka och stor branschbredd i näringslivet.
Branschbredd
Näringslivet i Stockholm är diversifierat och består av en mångfald av branscher där drygt 80
procent av Sveriges samtliga näringsgrenar finns representerade. En stor branschbredd är
viktigt för en storstads arbetsmarknad eftersom den erbjuder arbetstillfällen för olika
kompetenser.
En större mångfald av näringsgrenar bidrar till innovation då kunskap och lösningar kan
spridas mellan företag i olika branscher. Branschbredden ger staden en stabil grund att stå på
och gör Stockholm mindre känslig för olika branschers upp- och nedgångar.
18
Styrkeområden
Stockholm har ett antal starka kluster och branscher som står för en stor del av ekonomin och
sysselsättningen i staden.
Stockholms stads styrkeområden finns inom tech, life science, finans, företagstjänster,
miljöteknik, fastighetssektorn och byggsektorn, besöksnäring, handel och kulturella och
kreativa branscher. Dessa utgör viktiga delar av sysselsättningen och ekonomin i staden,
vilket ger potential att driva en hållbar och långsiktig tillväxt.
Utmaningar och utvecklingsbehov
Trots framgångarna finns utmaningar då Stockholm möter ökande konkurrens från andra
städer. Den innovativa bilden av Stockholm återspeglas inte alltid i omvärldens uppfattning
om stadens företagsklimat. Negativa effekter av stadens framgångsrika utveckling som
exempelvis höga levnadskostnader påverkar upplevelsen av livskvalitet och stadens
attraktionskraft för talanger.
Den nordiska regionen utvecklas snabbt och städer som Oslo, Helsingfors och Köpenhamn
har alla gjort framsteg när det gäller att förbättra sin livskvalitet och konkurrenskraft.
Stockholm måste därför fortsätta att utveckla sin profil och sitt erbjudande för att behålla sin
position som en av världens mest attraktiva och konkurrenskraftiga städer. För att bibehålla
Stockholms position i den globala konkurrensen om investeringar, företagsetableringar och
arbetskraft behövs samverkan som bidrar till innovationer. Det behöver ske både i stadens
egen verksamhet och i samarbete med andra aktörer i regionen. En avgörande del i arbetet är
att samarbeta med såväl kommuner och regioner som akademi och näringsliv.
Den gröna omställningen erbjuder både möjligheter och utmaningar, där tillgången till grön energi
är avgörande för regionens framgång. Utmaningar som ojämn fördelning av arbetsplatser,
samhällsfunktioner, stadskvaliteter och livskvaliteter visar sig genom stora variationer mellan
stadsdelsområden avseende möjligheterna till arbete, försörjning och företagande.
Stadens översiktsplan, näringslivspolicy och analysarbete är centrala strategiska verktyg i
etableringsarbetet. Genom att adressera strukturella utmaningar och bygga vidare på sina
styrkeområden kan Stockholm fortsätta att vara en av världens mest attraktiva och
konkurrenskraftiga storstäder.
Analys och kartläggning
Ett etableringsfrämjande arbete för långsiktig hållbar tillväxt kräver ett strukturerat
kartläggnings-och analysarbete med kontinuerliga uppdateringar för att identifiera stadens och
specifika stadsdelars styrkeområden, behov och utmaningar. Kartläggnings- och analysarbetet
ska systematiseras och kopplas samman med stadsdelarnas lägesbilder och områdesanalyser
för att synliggöra det lokala behovet av stöd i arbetet med att förbättra företagsklimatet och
etableringsarbetet med hänsyn till omvärldsförändringar. Analyserna ska utgöra underlag för
prioriteringar och beslut i det etableringsfrämjande arbetet.
19
Kartläggningarna ska kompletteras med branschaktuella rapporter och omvärldsinformation
av värde för att ha aktuell kunskap om vilka branscher som växer och deras behov samt vilka
globala trender som påverkar staden. Staden behöver också ha god kännedom och bevakning
av företags omlokaliseringar och verksamhetsförflyttningar nationellt och regionalt.
Stadens prioriteringar för etableringar
Stockholms attraktionskraft vilar på ett diversifierat, kunskapsintensivt och innovationsdrivet
näringsliv med goda förutsättningar för hållbar tillväxt. För att stärka stadens position i en
globalt konkurrensutsatt kontext pekar strategin på prioriteringar i etableringsarbetet. Dessa
prioriteringar har påverkan på stadens tillväxt och utveckling.
Tech och life science är exempel på områden där Stockholm har särskilt starka förutsättningar
för framtida tillväxt, med etablerade ekosystem, internationell konkurrenskraft och stark
koppling till forskning och högre utbildning. Dessa ges särskilt fokus inom etableringsarbetet.
Samtidigt är ett brett och livskraftigt näringsliv avgörande för stadens långsiktiga utveckling.
Etableringar av små och medelstora företag inom olika branscher spelar en viktig roll för
sysselsättning, lokal utveckling och stadens attraktivitet, dessa etableringar bidrar till helheten
och diversifieringen av Stockholms näringsliv.
Etableringsarbetet behöver därför bygga på både spets och bredd med strategiskt fokus där
staden har särskilt goda tillväxtförutsättningar.
Tre inriktningar för etableringsfrämjande arbete har identifierats för att möta stadens
möjligheter och utmaningar. Etableringar ska prioriteras som:
• främjar hållbar tillväxt, innovation, konkurrenskraft och arbetstillfällen
• främjar hållbar stadsutveckling, grön omställning och cirkularitet
• främjar en trygg, sammanhållen och attraktiv stad
Stockholms mångfald av näringsgrenar och branschbredden ska värnas samtidigt som det
proaktiva och aktiva attraktions- och etableringsarbetet särskilt ska prioritera startups och
företag inom:
• tech
• life science
• grön omställning
• besöksnäring
Samtidigt ska Stockholms branschbredd värnas och särskilt utpekade verksamhetsområdens
betydelse för logistik, servicefunktioner och strategisk försörjningsförmåga beaktas.
Prioriteringarna fungerar som vägledning vid företagsetableringar, investeringar och
omlokaliseringar av befintliga verksamheter. De är också centrala för en strategisk och
långsiktigt effektiv planering av stadens markanvändning för näringslivets utveckling.
20
Centrala styrdokument som översiktsplanen och näringslivspolicyn ger inriktning för hur
staden ska arbeta för att skapa goda förutsättningar för etableringar. Etableringsarbetet
kopplar också till andra styrdokument såsom miljöprogram, trygghetsprogram och regionala
utvecklingsplaner.
Etableringar som främjar hållbar tillväxt, innovation,
konkurrenskraft och arbetstillfällen
Företag inom tech, finans, life science och digital infrastruktur är centrala för att driva
innovation och skapa sysselsättning samt stärka stadens ledande position. Dessa branscher
matchar Stockholms styrkeområden och drar nytta av stadens starka startup-ekosystem och
högkvalitativa utbildningsmiljöer och gör att Stockholm kan bygga vidare på sin redan starka
position. Den globala efterfrågan på innovativa lösningar inom hälsa och medicin gör detta till
en strategisk tillväxtmöjlighet.
Stockholm ska stärka sin roll som ett globalt centrum för innovation och miljöteknik för att
attrahera företag med hög innovationsförmåga och hållbara idéer. Genom att fokusera på
tillväxtkluster i strategiska områden eller i anslutning till dem som Kista Science City och
Hagastaden, kan staden skapa förutsättningar för utvecklingen av framtidens innovationer.
Dessa kluster är motorer för att driva ekonomisk hållbar tillväxt och förstärka stadens globala
konkurrenskraft.
Arbetet med insatser för att Stockholm ska vara en ledande klimat-miljömässigt- och socialt
hållbar evenemangs- och upplevelsestad ska fortsätta och staden ska attrahera internationella
och nationella evenemang och möten till Stockholm.
Etableringar som främjar hållbar stadsutveckling,
grön omställningen och cirkularitet
Miljöprogrammet och tillhörande handlingsplaner utgör en viktig grund för att attrahera
företag och investerare som delar stadens ambitioner om hållbar utveckling. För att ytterligare
stärka detta arbete ska staden aktivt bidra med näringslivsperspektiv i klimatarbetet och stödja
framväxten av gröna företag, hållbara innovationer och kompetens inom klimatomställningen.
Företag inom hållbar stadsutveckling, inklusive förnybar energi, cirkulär ekonomi och gröna
byggnadsteknologier, stärker Stockholms position som en global föregångare inom hållbarhet.
Genom detta arbete bidrar staden till att stimulera fler aktörer att ställa om samtidigt som
arbetet bidrar till att stärka Stockholms position.
Etableringar som främjar en trygg, sammanhållen och attraktiv stad
Fler företag, fler arbetstillfällen och fler invånare är nyckelfaktorer för att skapa ett tryggare,
mer attraktivt och sammanhållet Stockholm. Stadens arbete med att främja
företagsetableringar bidrar till att utveckla levande platser med tillgång till kommersiell
service, vilket stärker både den sociala och ekonomiska hållbarheten.
21
Stockholm växer snabbt och staden behöver fler arbetsplatser, särskilt i Söderort, där
befolkningen ökar medan arbetsplatserna är färre. En hållbar tillväxt fokuserar på att skapa
balans mellan arbetsplatser och bostäder i hela staden, vilket bidrar till ett mer inkluderande
samhälle.
I linje med översiktsplanen ska staden främja näringslivets utveckling i strategiska områden
som Järva och Söderort. Exploateringsprojekt ska prioritera ytterstaden för att öka antalet
arbetsplatser och skapa funktionsblandade stadsmiljöer där kontor och verksamheter
integreras med bostäder.
Genom att förbättra offentliga miljöer och samarbeta med fastighetsägare kan staden höja
områdens attraktivitet och minska otrygghet. Ett nära samarbete med företag, fastighetsägare
och andra aktörer, kombinerat med tydlig kommunikation, är avgörande för att fylla tomma
lokaler och undvika att områden utvecklas negativt.
Etableringar som främjar besöksnäringen och de kreativa och kulturella näringarna spelar
också en central roll. De skapar fler reseanledningar och stärker stadens attraktionskraft både
för invånare och besökare, vilket ytterligare bidrar till en levande och trygg stadsmiljö samt
främjar det lokala näringslivet.
Organisation och styrning
Stockholms förvaltningar och bolag tar emot etableringsförfrågningar på många olika sätt när
det gäller lediga lokaler, markköp, kontakter med byggaktörer, arrenden, internationella
investeringar eller expansion av befintliga företag.
För att skapa effektivitet och ge en god service till företagen är det avgörande att staden har
tydliga arbetssätt, samverkan och kommunikation kring etableringar.
För en effektiv och samordnad hantering av etableringsförfrågningar ska nedanstående
struktur följas:
• etableringar utan behov av samordning hanteras direkt inom respektive förvaltning
och rapporteras till Stockholm Business Regions samordningsforum. Om ytterligare
kontakt behövs slussas förfrågan till rätt verksamhet och utsedd kontaktperson.
• etableringar som kräver samordning med flera berörda nämnder hanteras i
samordningsforum under ledning av Stockholm Business Region.
• strategiskt komplexa etableringar med stor påverkan som berör flera nämnder och som
kräver extra samordningsinsatser lyfts till stadsdirektören för stadsövergripande
samordning.
Om staden inte kan tillgodose företagets behov ska snabba, klara och konstruktiva besked ges.
En effektiv service och ett gott bemötande ska prägla hela etableringsarbetet.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen ansvarar i nära samarbete med Stockholms Stadshus AB för styrning,
samordning och uppföljning av näringslivsfrågor på en strategisk nivå. Kommunstyrelsen
22
samordnar, följer upp och stödjer nämnder och bolag i implementeringen av stadens
näringslivspolicy och etableringsstrategi. Kommunstyrelsen ansvarar för att i samråd med
stadsdelsnämnderna ta fram kartläggning och behovsanalyser för stadsdelarna.
Stockholm Business Region
Stockholm Business Region arbetar med att marknadsföra och positionera Stockholm
internationellt samt arbetar uppsökande i stadens alla stadsdelar för att stärka
attraktionskraften i stadens prioriterade områden genom entreprenörsskapsinsatser, strategisk
platsattraktion och proaktivt etableringsarbete. Bolagets roll och funktion ger förutsättningar
för staden att bedriva ett aktivt och proaktivt näringslivs- och etablerings arbete i nära dialog
och samverkan med aktörerna i Stockholm.
Stockholm Business Region är stadens primära ingång för etableringar och utgör stadens
primära funktion inom etableringsarbetet som samordnar stadens etableringsforum.
Stockholm Business Region tar fram analyser rörande etableringsrelaterade frågor och
branschaktuella rapporter och omvärldsinformation för att ha aktuell kunskap om vilka
branscher som växer och deras behov samt vilka globala trender som påverkar staden.
Stockholm Business Region samverkar med stadsdelsnämnderna i deras lokala
näringslivsuppdrag. Stockholm Business Region ansvarar också för samarbetet SBA:s
(Stockholm Business Alliance) etablerings- och investeringsarbete och utgör regional
Investment Promotion Agency för i dagsläget 55 kommuner i den större Mälardalen.
Exploateringsnämnden
Exploateringsnämndens arbete syftar till att främja långsiktig hållbar utveckling och
säkerställa att mark och verksamhetsområden används effektivt för att stärka Stockholms
konkurrenskraft. Exploateringsnämnden har en central roll i att samordna och styra stadens
utveckling av renodlade verksamhetsområden, där det ingår att främja etablering av kontor
och arbetsplatser. Nämnden arbetar aktivt för att skapa förutsättningar för företagsetableringar
genom att utveckla områden som är strategiskt viktiga för Stockholms näringsliv. Nämnden
ingår i samordningsforum för etableringar.
Kulturnämnden
Kulturnämnden ska arbeta aktivt för att Stockholm ska ha scener och produktionsplatser inom
alla konstområden på geografiskt strategiska platser. När staden växer och
befolkningsmängden ökar uppstår nya behov som behöver mötas. Nya etableringar av scener
och mötesplatser samt kulturlotsningens arbete med att behålla strategiskt viktiga scener ska
säkerställa stockholmarnas tillgång till publika möten med en mångfald av konstnärliga
uttryck. Nämnden ingår i samordningsforum för etableringar.
Stadsdelsnämnderna
Stadsdelsnämnderna ska utifrån sitt lokala näringslivsarbete och kunskap bidra till att främja
etableringar och skapa ett attraktivt företagsklimat som stärker lokalt näringsliv och lockar
nya företag. Stadsdelsnämnderna ska samverka med lokala företagarföreningar, stödja
23
arbetsmarknadsnämndens arbete med att starta eget-träffar och främja etableringar på viktiga
platser. Stadsdelsnämnderna ska samverka med Stockholm Business Region i deras lokala
näringslivsuppdrag.
Stadsbyggnadsnämnden
Nämnden arbetar för att skapa förutsättningar för företagsetableringar genom att utveckla
områden som är strategiskt viktiga för Stockholm. Stadsbyggnadsnämnden arbetar utifrån
översiktsplanens inriktning, medverkar i utvecklingen av stadens renodlade
verksamhetsområden samt arbetar för en effektiv myndighetsutövning och kortare ledtider för
företag som vill etablera sig i Stockholm. Nämnden ingår i samordningsforum för
etableringar.
Bostadsbolagen
Bostadsbolagen främjar stadens etableringsarbete genom att äga, förvalta och utveckla nya
bestånd som hyrs ut till företagsetableringar.
Genomförande och uppföljning
Utvecklingen av etableringsarbetet enligt etableringsstrategin ska konkretiseras i de berörda
nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner. Etableringsstrategin utgör ett stöd för
nämnders och bolagsstyrelsers arbete. Där det finns behov ska särskilda handlingsplaner tas
fram.
Arbetet med etableringsstrategin följs kontinuerligt upp inom stadens etablerade strukturer,
genom tertialrapporter och verksamhetsberättelser. Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för
att identifiera vilka undersökningar och mätningar som krävs för att utvärdera och följa upp
insatser och resultat effektivt.
Stockholms stads etableringsstrategi utgår från Stockholms stads vision, näringslivspolicy,
översiktsplan samt andra styrande dokument på stadsövergripande nivå. Stockholms stads
nämnder och bolagsstyrelser har gemensamt ansvar för att strategin genomförs, men
samordningen utgår ifrån Stockholm Business Region och kommunstyrelsen. Uppföljning av
etableringsstrategin sker genom mätning av antalet etableringar, investeringar och
omlokaliseringar i staden, resultatuppföljning av handlingsplaner och prioriterade insatser.
---
[Presentation Katarina Bexar näringslivsråd 260929.pdf]
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
➢
➢
➢
➢
Lokal
näringslivs-
utveckling
SBR
Stödjer
Bolagens
uppdrag
SLK stödjer
Förvaltning-
arnas
uppdrag
•
•
•
•
•
•
•
Underlag till
budget
”Fleråring”
SBR, insikter, rapporter,
företagsdialoger,
mätningar,
näringslivsfakta
Stadsdelens
underlag
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.