More youth enjoying city centers, boost for girls

Genom kvalitetsrapporten för Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar följer kulturnämnden årligen upp hur strategin implementeras i stadens verksamheter och identifierar utvecklingsområden.Kvalitetsrapporten visar att antalet besök på stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 14 procent mellan 2024 och 2025. Mellan år 2023 och 2025 ökade besöken med drygt 39 procent. Antalet tjejer som besöker stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 26 procent sedan 2023. Andelen tjejer var, precis som tidigare år, 36 procent under 2025.Rapporteringen från stadsdelsförvaltningarna visar att princip samtliga stadsdelar har ökat antalet årsanställd personal på fritidsgårdarna jämfört med 2024.Unga som besökt fritids- och ungdomsgårdar under 2025 ger höga betyg för såväl nöjdhet, som trygghet och delaktighet.Resultaten för 2025 visar stor variation mellan stadsdelarna gällande antal besök, andel tjejer och andelen utbildade medarbetare.De viktigaste framgångsfaktorerna för att bibehålla ett ökat antal besök samt för att öka andelen tjejer är: ett attraktivt aktivitetsutbud, verksamheter som är anpassade efter målgruppernas behov, stärkt delaktighet och inflytande, riktade kommunikationsinsatser, en ökad andel utbildad personal, samt välfungerande uppföljningssystem. [Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 2025 - Tjänsteutlåtande.pdf] Kulturförvaltningen Tjänsteutlåtande Kulturstrategiska staben Dnr KUL 2026/334 2026-03-13 Sida 1 (4) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Moa Almerud Kulturnämnden Telefon: 08-50831913 2026-03-24 Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 2025 Förvaltningens förslag till beslut 1. Kulturnämnden godkänner förvaltningens kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 2025 2. Kulturnämnden överlämnar rapporten till stadsdelsnämnderna och idrottsnämnden för kännedom Sammanfattning Genom kvalitetsrapporten för Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar följer kulturnämnden årligen upp hur strategin implementeras i stadens verksamheter och identifierar utvecklingsområden. Kvalitetsrapporten visar att antalet besök på stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 14 procent mellan 2024 och 2025. Mellan år 2023 och 2025 ökade besöken med drygt 39 procent. Antalet tjejer som besöker stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 26 procent sedan 2023. Andelen tjejer var, precis som tidigare år, 36 procent under 2025. Rapporteringen från stadsdelsförvaltningarna visar att princip samtliga stadsdelar har ökat antalet årsanställd personal på fritidsgårdarna jämfört med 2024. Unga som besökt fritids- och ungdomsgårdar under 2025 ger höga betyg för såväl nöjdhet, som trygghet och delaktighet. Resultaten för 2025 visar stor variation mellan stadsdelarna gällande antal besök, andel tjejer och andelen utbildade Kulturförvaltningen medarbetare. Kulturstrategiska staben Askebykroken 13 De viktigaste framgångsfaktorerna för att bibehålla ett ökat antal Box 8100 163 08 Spånga besök samt för att öka andelen tjejer är: ett attraktivt aktivitetsutbud, Växel 08-50831900 Fax verksamheter som är anpassade efter målgruppernas behov, stärkt kultur@stockholm.se https://start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr KUL 2026/334 Sida 2 (4) delaktighet och inflytande, riktade kommunikationsinsatser, en ökad andel utbildad personal, samt välfungerande uppföljningssystem. Ärendet Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar antogs av kommunfullmäktige den 13 juni 2022 (dnr 1.1/3954/2020). Enligt strategin ska kulturförvaltningen årligen ta fram en kvalitetsrapport. Rapporten ska ge en samlad bild av stadens arbete med strategin och utgår från strategins fem målområden. Ärendets beredning Ärendet har beretts av kulturstrategiska staben med underlag från stadsdelsförvaltningarnas utvecklingsplaner samt uppföljning i ILS. Underlag har även inhämtats genom tidigare rapporter och annan omvärldsbevakning. Förvaltningens synpunkter och förslag Antalet besök på stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 14 procent mellan 2024 och 2025. Mellan år 2023 och 2025 var ökningen drygt 39 procent. Antalet tjejer som besöker stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 26 procent sedan 2023, från drygt 73 000 till drygt 92 000. Andelen tjejer var, precis som tidigare år, 36 procent under 2025. Kvalitetsrapporten visar att unga som besökt fritids- och ungdomsgårdar under 2025 ger höga betyg för såväl nöjdhet, som trygghet och delaktighet För att sänka trösklarna för deltagande och nå fler unga har stadsdelsförvaltningarna sett över och anpassat fritidsgårdarnas öppettider efter målgruppens behov. Stadsdelsförvaltningarna har även testat nya former av fritidsgårdar. Exempel på detta är digitala fritidsgårdar samt platsobundna och mobila fritidsgårdar. Under året genomförde staden två omfattande informationssatsningar för fritids- och ungdomsgårdar. De syftade till att öka kännedomen om verksamheterna och vad de erbjuder. Resultatet var lyckat och innebar, bland annat 2 miljoner exponeringar på sociala medier. Stadsdelsförvaltningarna har arbetat brett för att öka tryggheten på fritidsgårdarna. Drygt 90 procent av besökarna uppger att de känner sig trygga på gårdarna. Flera stadsdelsförvaltningar har stärkt samverkan mellan fritidsverksamhet, fältassistenter och socialtjänst. Kvalitetsrapport kopplad till Stockholms stads strategi för fritidsgårdar Tjänsteutlåtande Dnr KUL 2026/334 Sida 3 (4) Nästan alla stadsdelsförvaltningar har ökat antalet årsanställd personal. Andelen av personalen på fritids- och ungdomsgårdar som har relevant utbildning varierar dock stort mellan stadsdelsområdena. Kulturförvaltningen har erbjudit utbildningsinsatser för all personal på fritids- och ungdomsgårdarna. Temat för utbildningarna var under 2025 ungas inflytande och delaktighet. Detta är en aspekt på fritiden som forskning visar är extra viktig för att unga ska känna sig välkomna och inkluderade i verksamheterna. Det gäller särskilt för tjejer. Kulturförvaltningen bedömer att stadens strategi för verksamhetensområdet har bidragit till att öka antalet besök både bland killar och tjejer. Ett gemensamt syfte, uppdragsbeskrivning och målområden bidrar till ett ökat fokus på aktiviteter och insatser som gör verksamheterna mer attraktiva. Bredden av lokala insatser i kombination med stadsövergripande samordning och styrning, kompetensutveckling och kommunikationsinsatser har bidragit till en positiv utveckling. Kulturförvaltningen gör bedömningen att arbetet med att utveckla stadens ungdoms- och fritidsgårdar är på rätt spår och det fortsatta arbetet till stor del behöver fokusera på att utveckla och bygga vidare på det arbete som redan pågår. Kulturförvaltningen har identifierat ett antal framgångsfaktorer för att skapa attraktiva fritids - och ungdomsgårdar som når fler unga, och särskilt fler unga tjejer. Framgångsfaktorerna är: 1. ett attraktivt aktivitetsutbud 2. verksamheter som är anpassade efter målgruppernas behov 3. stärkt delaktighet och inflytande 4. riktade kommunikationsinsatser 5. en ökad andel utbildad personal, 6. uppföljningssystem som ger det underlag som krävs för att utveckla verksamheterna Dessa områden utgör prioriteringar för arbetet under 2026. Maria Jansén Patrik Liljegren Förvaltningschef Avdelningschef Kulturförvaltningen Kulturförvaltningen Kvalitetsrapport kopplad till Stockholms stads strategi för fritidsgårdar Tjänsteutlåtande Dnr KUL 2026/334 Sida 4 (4) Bilagor 1. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar Kvalitetsrapport kopplad till Stockholms stads strategi för fritidsgårdar --- [Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 2025.pdf] Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 2026 start.stockholm Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar Dnr: KUL 2026/334 Utgivningsdatum: Klicka här för att ange utgivningsdatum Utgivare: Kulturförvaltningen, Stockholms stad Kontaktperson: Linda Lengheden, kulturstrategiska staben Illustrationer: Layout och produktion: Klicka här för att ange produktion Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 2 (21) Sammanfattning Genom kvalitetsrapporten för Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar följer kulturnämnden årligen upp hur strategin implementeras i stadens verksamheter samt identifierar utvecklingsområden. Antalet besök på stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 14 procent mellan 2024 och 2025. Mellan år 2023 och 2025 var ökningen drygt 39 procent. Antalet tjejer som besöker stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 26 procent sedan 2023, från drygt 73 000 till drygt 92 000. Andelen tjejer var, precis som tidigare år, 36 procent under 2025. Kvalitetsrapporten visar att unga som besökt fritids- och ungdomsgårdar ger höga betyg för såväl nöjdhet, som trygghet och delaktighet. För att sänka trösklarna för deltagande och nå fler unga har stadsdelsförvaltningarna sett över och anpassat fritidsgårdarnas öppettider efter målgruppens behov. Stadsdelsförvaltningarna har även testat nya former av fritidsgårdar. Exempel på detta är digitala fritidsgårdar samt platsobundna och mobila fritidsgårdar. Under året genomförde staden två omfattande informationssatsningar för fritids- och ungdomsgårdar. De syftade till att öka kännedomen om verksamheterna och vad de erbjuder. Resultatet var lyckat och innebar, bland annat 2 miljoner exponeringar på sociala medier. Stadsdelsförvaltningarna har arbetat brett för att öka tryggheten på fritidsgårdarna. Drygt 90 procent av besökarna uppger att de känner sig trygga på gårdarna. Flera stadsdelsförvaltningar har stärkt samverkan mellan fritidsverksamhet, fältassistenter och socialtjänst. Nästan alla stadsdelsförvaltningar har ökat antalet årsanställd personal. Andelen av personalen på fritids- och ungdomsgårdar som har relevant utbildning varierar dock stort mellan stadsdelsområdena. Kulturförvaltningen har erbjudit utbildningsinsatser för all personal på fritids- och ungdomsgårdarna. Temat för utbildningarna var under 2025 ungas inflytande och delaktighet. Detta är en aspekt på fritiden som forskning visar är extra viktig för att unga ska känna sig välkomna och inkluderade i verksamheterna. Det gäller särskilt för tjejer. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 3 (21) Kulturförvaltningen bedömer att stadens strategi för verksamhetensområdet har bidragit till att öka antalet besök både bland killar och tjejer. Ett gemensamt syfte, uppdragsbeskrivning och målområden bidrar till ett ökat fokus på aktiviteter och insatser som gör verksamheterna mer attraktiva. Bredden av lokala insatser i kombination med stadsövergripande samordning och styrning, kompetensutveckling och kommunikationsinsatser har bidragit till en positiv utveckling. Kulturförvaltningen gör bedömningen att arbetet med att utveckla stadens ungdoms- och fritidsgårdar är på rätt spår och det fortsatta arbetet till stor del behöver fokusera på att utveckla och bygga vidare på det arbete som redan pågår. Kulturförvaltningen har identifierat ett antal framgångsfaktorer för att skapa attraktiva fritids. - och ungdomsgårdar som når fler unga, och särskilt fler unga tjejer. Framgångsfaktorerna är: 1. ett attraktivt aktivitetsutbud 2. verksamheter som är anpassade efter målgruppernas behov 3. stärkt delaktighet och inflytande 4. riktade kommunikationsinsatser 5. en ökad andel utbildad personal 6. uppföljningssystem som ger det underlag som krävs för att utveckla verksamheterna Dessa områden utgör prioriteringar för arbetet under 2026. Bakgrund till kvalitetsrapporten Kulturförvaltningen har sedan 2022 uppdraget att samordna stadens arbete med fritids- och ungdomsgårdar. En del i detta är att stödja stadsdelsförvaltningarna i utvecklingen av verksamheterna. Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar (KS 2022/243) fastställdes i sin första version av kommunfullmäktige 2022. Strategin har reviderats under 2025. Enligt strategin ska kulturförvaltningen årligen ta fram en kvalitetsrapport. Syftet är att förmedla en stadsövergripande bild av verksamhetsområdet, sammanfatta relevanta resultat samt att analysera effekterna av strategin. Rapporten ska lyfta goda exempel från olika stadsdelsområden och belysa omvärldsbevakning som har koppling till unga och fritid. Sammantaget ger det vägledning inför det kommande arbetet. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 4 (21) Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar pekar på fem målområden som är särskilt angelägna att arbeta med för att utveckla verksamheterna. Dessa områden är: 1. Fritids- och ungdomsgårdarna stärker unga och bidrar till deras utveckling 2. Fritids- och ungdomsgårdarna bidrar till jämlika och jämställda uppväxtvillkor 3. Fritids- och ungdomsgårdarna arbetar med ungas delaktighet och inflytande 4. Fritids- och ungdomsgårdarna erbjuder kvalitativ och attraktiv verksamhet 5. Fritids- och ungdomsgårdarna arbetar med fritidens egenvärde och som skyddsfaktor Kvalitetsrapporten inleds med en uppföljning utifrån strategins fem målområden. Målkapitlet följs av en analys och avslutas med prioriteringar för arbetets nästa steg. Måluppfyllelse utifrån strategins fem målområden Detta avsnitt beskriver fritidsgårdsstrategins fem målområden utifrån kulturförvaltningens insatser inom ramen för samordningsuppdraget, information som stadsdelsförvaltningarna rapporterat till kulturförvaltningen i form av statistik och beskrivande exempel samt utifrån omvärldsbevakning. 1. Fritids- och ungdomsgårdar stärker unga och bidrar till deras utveckling Målområdet slår fast att stadens fritids- och ungdomsgårdar ska bidra till att unga ska leva under trygga och utvecklande förhållanden och att verksamheterna ska understödja ungas personliga utveckling. Aktiviteter som anordnas ska vara väl kända i målgruppen. Det är viktigt att staden arbetar för att minska andelen unga som står utanför en organiserad fritidsverksamhet. De senaste forskningsresultaten från studien Ung livsstil visar att barn och unga som deltar i fritidsaktiviteter skattar sin hälsa högre. Samma studie visar att 81 procent av tjejer och 66 procent av killar på högstadiet Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 5 (21) tycker att det behövs fritids- och ungdomsgårdar i Stockholm där de har möjlighet att göra olika aktiviteter och bara vara. Resultaten visar också att andelen unga vill besöka verksamheten mer än vad de gör, i synnerhet tjejer.1 Nuläge Antal fritids- och ungdomsgårdar Tabell 1. Antal fritids- och ungdomsgårdar Antal boende i Antal unga per Stadsdelsområde Antal fritids- och stadsdelsområdet fritidsgård ungdomsgårdar 13–19 år 13–19 år Bromma 1 7 063 7 063 Enskede-Årsta-Vantör 8 8 108 1 014 F arsta 6 5 175 863 Hägersten-Älvsjö 4 9 954 2 489 Hässelby-Vällingby 5 7 277 1 455 Järva 13 8 993 692 Kungsholmen 1 3 663 3 663 Norra innerstaden 2 8 563 4 282 Skarpnäck 3 3 582 1 194 Skärholmen 4 3 481 870 Södermalm 3 8 190 2 730 Hela staden 50 74 049 1 481 Stadens bestånd av fritidsgårdar är relativt stabilt. Farsta avslutade under året en fritidsgård på uppdrag av stadsdelsnämnden, men öppnade en ny i Sköndal. Björkhagens fritidsgård och Tegelhögen i Vällingby har varit stängda under längre perioder 2025, på grund av vattenläckage i verksamheterna. I Hässelby-Vällingby öppnade verksamheten Växthuset som riktar sig till unga 16–19 år. Antal 1 Blomdahl, Elofsson, S. (2025). Barn och ungdomars nyttjande av Stockholms stads satsningar på idrott, kultur och andra fritidsverksamheter – En studie om jämställdhet och jämlikhet. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 6 (21) fritidsgårdar varierar från 13 på Järva till 1 i Bromma respektive på Kungsholmen. Detta innebär en stor variation mellan olika stadsdelsområden vad gäller antal unga boende i stadsdelsområdet per fritidsgård. Antalet besök ökar Antalet besök på stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat sedan den första kvalitetsrapporten 2023. Besökarna på stadens fritidsgårdar har ökat med 14 procent mellan 2024 och 2025. Mellan år 2023 och 2025 var ökningen drygt 39 procent. I Farsta har en verksamhet stängt ner och i Hässelby-Vällingby har en fritidsgård varit tillfälligt stängd, vilket har påverkat antalet besök. Tabell 2. Antal besök på fritids- och ungdomsgårdar per stadsdelsområde 2023, 2024, 2025 Stadsdelsområde Totalt antal Totalt antal Totalt antal besök 2023 besök 2024 besök 2025 Bromma 8 797 3 050 6 390 Enskede-Årsta-Vantör 19 891 24 765 26 100 Farsta 18 570 23 254 19 752 Hägersten-Älvsjö 5 983 9 899 11 040 Hässelby-Vällingby 14 046 20 422 17 398 Järva 85 277 112 412 136 242 Kungsholmen 1 986 1 107 773 Norra innerstaden 4 559 9 462 10 418 Skarpnäck 7 561 6 086 8 656 Skärholmen 8 808 13 127 19 032 Södermalm 19 122 15 433 15 641 Hela staden 194 600 239 017 271 442 Insatser för att nå nya målgrupper Flera stadsdelsförvaltningar har sett över och anpassat fritidsgårdarnas öppettider efter målgruppens behov för att skapa bättre möjligheter för deltagande. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 7 (21) Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har fritidsledare arbetat relationsskapande och socialt uppsökande tillsammans med fältassistenterna för att få fler unga att delta i fritidsverksamheter. I Enskede-Årsta-Vantör har fritidsledare under skolloven besökt SHIS-boenden för att lotsa in nyanlända barn och unga i en meningsfull fritid. Genom återkommande aktiviteter har fritidsledarna byggt upp en stark närvaro och tillit bland nyanlända familjer som bor på SHIS-boenden. Nya former av fritidsgårdar Under året har nya arbetssätt testats av vissa fritidsgårdar för att nå ut till fler unga och sänka trösklarna för deltagande. För att möta ungas beteendemönster i digitala miljöer har Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning startat upp en digital fritidsgård. Den digitala fritidsgården "Glitch" är öppen varje tisdag kl. 16-18 och modereras av fritidsledare. Forumen på Glitch erbjuder bland annat spel och tutorials i hur unga kan skapa rollspelskaraktärer. Även Södermalms stadsdelsförvaltning har under 2025 påbörjat arbetet med en pilot för digital fritidsgård. Hässelby-Vällingby har en digital fritidsgård sedan en tid tillbaka. Stadsdelsförvaltningarna stöttar varandra med utvecklingen av den digitala verksamheten. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning har under året startat upp den nya fritidsverksamhet Växthuset som riktar sig till ungdomar i åldern 16–19 år. Sedan september 2025 deltar cirka 100 unga i målgruppen och 10 - 20 besökare deltar vid varje öppet tillfälle. Verksamheten har bland annat lett till att fjorton unga har vägletts in i arbete. Växthusets verksamhet är delvis mobil. Den mobila verksamheten utgår från mötesplatsen Växthuset i Vällingby men verkar över hela stadsdelsområdet. Syftet är att nå ungdomar som inte besöker de traditionella mötesplatserna samt att skapa nya trygga arenor utifrån ungas egna rörelsemönster. Fritidsledare vistas på platser där unga samlas, exempelvis i centrumområden. Norra innerstaden har under hösten startat upp en platsobunden verksamhet för unga i Hjorthagen. Aktiviteterna bestäms av målgruppen själva och går ut på att prova nya aktiviteter runt om i staden. Fritidsledarna möter högstadieungdomar på en skola, lotsar deltagarna fram och tillbaka samt deltar på aktiviteten med målgruppen. Den platsobundna verksamheten syftar till att unga ska Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 8 (21) ha möjlighet att upptäcka nya fritidsintressen, möta kompisar och se fler delar av staden. Kommunikationsinsatser och marknadsföring En viktig aspekt för att komma i kontakt med unga stockholmare är riktad marknadsföring. Fritids- och ungdomsgårdarna kommunicerar digitalt, genom skolbesök, via affischering samt i samtal med unga, samverkanspartners och vårdnadshavare. Fritids- och ungdomsgårdarnas digitala plattformar är generellt sett bra och möter unga med aktuellt innehåll. För att öka kännedomen om stadens fritidsgårdar och vad unga kan göra där har kulturförvaltningen genomfört en omfattande informationsinsats runt om i staden. Informationssatsningens primära målgrupp var tjejer 13–16 år, men även vårdnadshavare. Ungdomar var med och guidade för rätt tonalitet och uttryck. Genom ett nära samarbete med stadsdelsförvaltningarnas kommunikatörer, stadsledningskontorets kommunikationsavdelning och med fritidschefer blev kampanjen framgångsrik. 550 informationstavlor i Stockholms stad visade kampanjen under två perioder under 2025. Kampanjen ledde till 14 200 klick vidare från annonserna och 2 miljoner exponeringar på sociala medier. 2. Fritids- och ungdomsgårdar bidrar till jämlika och jämställda uppväxtvillkor Målområdet innebär att fritids- och ungdomsgårdar ska verka för en jämn könsfördelning samt att nå grupper som idag inte tar del av verksamheternas aktiviteter. I Stockholm ska det finnas trygga arenor, anpassade aktiviteter och verksamheter för specifika målgrupper såsom tjejer, ungdomar med funktionsnedsättning och unga som identifierar sig som hbtqi+- personer. Nuläge Jämställdhet Fritids- och ungdomsgårdar i Stockholms stad och i Sverige har arbetat för en jämn könsfördelning i decennier. Erfarenheter och analyser visar att när aktiviteter på gårdarna planeras i förväg och Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 9 (21) kommuniceras väl tenderar tjejer att delta i högre grad. Målgruppen vill veta vad som ska göras, tidsomfång, om det finns behov av förkunskaper och gärna veta vilka ledare som håller i aktiviteten. Antalet tjejer som besöker stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 26 procent sedan 2023, från drygt 73 000 år 2023 till drygt 92 000 år 2025. Tabell 3. Antal besök på fritids- och ungdomsgård 2025 uppdelat på killar och tjejer 13–19 år 2023 2024 2025 Stadsdelsområde Killar Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer Bromma 6 036 2 761 2 097 953 4 942 1 448 Enskede-Årsta-Vantör 12 360 7 531 14 774 9 991 15 360 10 740 Farsta 10 550 8 020 12 719 10 535 11 013 8 739 Hägersten-Älvsjö 3 185 2 798 6 300 3 599 6 580 4 460 Hässelby-Vällingby 10 841 3 205 15 861 4 561 11 819 5 579 Järva 52 278 32 999 71 447 40 965 94 095 42 147 Kungsholmen 1 179 807 615 492 395 378 Norra innerstaden 3 415 1 144 6 793 2 669 7 434 2 984 Skarpnäck 4 905 2 656 4 293 1 793 5 583 3 073 Skärholmen 5 708 3 100 7 930 5 197 12 305 6 727 Södermalm 11 087 8 035 9 306 6 127 9 609 6 032 Hela staden 121 544 73 056 152 135 86 882 179 135 92 307 Antalet tjejer ökar på stadens fritidsgårdar, men eftersom antalet killar också ökar förändras inte andelen tjejer. Killar utgör fortsatt en majoritet av besökarna. Andelen tjejer bland besökarna ligger på 36 procent i staden som helhet sedan 2023. I vissa stadsdelsområden har fler tjejer än tidigare besökt gårdarna, men då även killarna blivit ännu fler är andelen tjejer mindre än tidigare. Detta gäller exempelvis för Järva. Andelen tjejer varierar mellan stadsdelsområdena, från 49 procent på Kungsholmen till 23 procent i Bromma. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 10 (21) Tabell 4. Andel besök av tjejer (13–19 år) på fritids- och ungdomsgårdar Stadsdelsområde Andel tjejer Andel tjejer Andel tjejer 2023 2024 2025 Bromma 31 31 23 Enskede-Årsta-Vantör 38 40 41 Farsta 43 45 44 Hägersten-Älvsjö 47 36 40 Hässelby-Vällingby 23 22 32 Järva 39 36 31 Kungsholmen 41 44 49 Norra innerstaden 25 28 29 Skarpnäck 35 29 36 Skärholmen 35 40 35 Södermalm 42 40 39 Hela staden 36 36 36 Stadsdelsförvaltningarna har genomfört ett flertal olika insatser för att öka andelen tjejer som besöker fritids- och ungdomsgårdarna. Arbetssätten omfattar en kombination av riktade aktiviteter, trygghetsskapande insatser, målgruppsanpassning, samverkan med andra aktörer för att öka antalet tjejer i verksamheterna. I Hässelby Vällingby har andelen tjejer ökat med 10 procentenheter, från 22 procent 2024 till drygt 32 procent 2025. Stadsdelsförvaltningen uppger att en tidigare minskning av flickors deltagande delvis har varit kopplad till upplevd otrygghet i närområdet och tillfälliga stängningar av fritidsgårdar. Siffror visar nu att andelen flickor som deltar i planerade och ledarledda aktiviteter ökar, även om de fortfarande i lägre utsträckning än pojkar deltar vid spontana drop-in-besök. Under året har Hässelby-Vällingby även genomfört en tydligare målgruppsindelning i fritidsverksamheterna. Fritidsgårdarna riktar sig nu till högstadieungdomar medan den nyetablerade mobila fritidsverksamheten riktar sig mot ungdomar i åldern 16–19 år. Detta har bidragit till att fler tjejer kommer till fritidsgården. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 11 (21) Kungsholmen har haft en stadig ökning av andelen tjejer bland besökarna från 2023–2025. Anledningar som nämns är en positiv spiral med några grupper av tjejer som alltid kommer och som vågar ta plats. Det underlättar även för andra tjejer att komma. Att besökarna är relativt unga samt småskaliga verksamheter där det är lätt att involvera ungdomarna lyfts också som framgångsfaktorer. Jämlikhet Jämlikhet handlar om fler maktordningar än kön/genus. Begreppet inkluderar exempelvis funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning och bostadsort. Oavsett bakgrund och förmåga ska alla unga ha lika rättigheter och tillgång till en meningsfull fritid. Kulturförvaltningens kartläggning av stadens profilverksamheter Under året har kulturförvaltningen kartlagt befintliga profilverksamheter för unga med funktionsnedsättning samt för unga inom hbtqi på stadens 50 fritids- och ungdomsgårdar. Profilverksamhet innebär att verksamheten är riktad till en viss målgrupp, eller att en specifik inriktning präglar verksamheten. Syftet med kartläggningen var att ge en översiktlig nulägesbild samt utreda eventuella utvecklingsbehov. Kartläggningen visar att åtta stadsdelsförvaltningar erbjuder profilverksamhet inom hbtqi och sju stadsdelsförvaltningar, samt idrottsförvaltningen, erbjuder profilverksamhet för unga med funktionsnedsättning. Det finns inga tydliga behov av nya profilverksamheter, då det existerande utbudet av profilverksamhet erbjuder både bredd och geografisk spridning. Stadsdelsförvaltningarnas profilverksamheter når unga i hela staden och i vissa fall hela regionen. Kartläggningen visar att utbudet av aktiviteter för profilverksamheterna är varierad och likvärdig med den övriga öppna fritidsverksamheten. Många insatser sker tack vare Stockholms stadsövergripande nätverk Fritid för alla som verkar för att utveckla fritidsaktiviteter anpassade för barn och unga med funktionsnedsättningar. Bland annat anordnas dagkollo på sommaren och under terminerna görs utflykter, ungdomsfester och hälsofrämjande idrottsaktiviteter samt den välbesökta Fritids- och framtidsmässan. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 12 (21) Profilverksamheterna behöver dock, precis som övrig verksamhet, stärkas och utvecklas genom att bredda aktivitetsutbudet, kompetensutveckling av personalen samt förbättrad kommunikation mot målgruppen. Kartläggningen visar även att det finns behov av en bredare representation av stadsdelsförvaltningar inom nätverket Fritid för alla. Arbete för unga med funktionsnedsättning Ett flertal fritidsgårdar har målgruppsanpassats och öppettider har setts över för att bättre möta behoven hos barn och unga med funktionsnedsättning. Exempelvis har Bromstens ungdomsgård på Järva infört särskilda tider i veckan för ungdomar med funktionsnedsättning som önskar en separat mötesplats. Personalen på Järva har fått utbildning och deltagit i workshopserier om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att höja kunskapen och förbättra tillgängligheten i verksamheterna. Verksamheten Backstage i Hässelby-Vällingby riktar sig specifikt till barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning. Antalet unga som besöker verksamheten ökar. Analysen visar att det kan vara ett resultat av riktade informationsinsatser och förbättrad samverkan med civilsamhället. Verksamheten Träffstugan har under året inlett samverkan med Kulturhuset stadsteaterns verksamhet Lava. Syftet med samverkan är att bredda ungdomarnas valmöjligheter när det gäller fritidsaktiviteter och samtidigt skapa möjligheter för Lava att i ökad utsträckning nå unga med funktionsnedsättning. Kungsholmens stadsdelsförvaltning har genomfört studiebesök på Träffstugan och ser nu över sin verksamhet för att i framtiden kunna erbjuda en riktad verksamhet till unga med funktionsnedsättning. Arbete för Hbtqi-ungdomar Stadsdelsförvaltningarna har vidtagit flera åtgärder för att skapa mer inkluderande och attraktiva fritidsgårdar för unga hbtqi-personer. Åtgärderna omfattar Hbtqi-certifiering, att involvera unga hbtqi- personer i utformningen av verksamheten, att marknadsföra verksamheterna mer riktat samt samverkan med civilsamhället och Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 13 (21) andra aktörer för att skapa inkluderande och trygga miljöer för hbtqi-personer. Skärholmens stadsdelsförvaltning genomförde 2024 en hbtqi- certifiering av fritidsgårdsverksamheten och implementerar sedan dess en handlingsplan som sträcker sig över tre år. Järva stadsdelsförvaltning har beviljats statsbidrag för att främja hbtqi- personers situation. Stadsdelsförvaltningen har under hösten genomfört stadens hbtqi-diplomering av fritidsverksamheten. I Södermalms stadsdelsområde sker samverkan mellan fritids- och hemgårdar i hbtqi-frågor. I Bromma har stadsdelsförvaltningen genomfört strategiska kommunikationsinsatser för att nå ut till hbtqi-ungdomar. Ett exempel på detta är deras Instagram-konto för hbtqi-mötesplatsen Indigo. 3. Fritidsgårdarna arbetar med ungas delaktighet och inflytande Målområde tre pekar på att fritids- och ungdomsgårdar ska arbeta med ungas inflytande och att stärka deras delaktighet. Det gäller såväl den enskilda verksamheten i lokalsamhället och staden som helhet. Mål tre omfattar också att fritids- och ungdomsgårdarna ska bidra till att guida unga i att hitta intressen, förädla kunskaper samt att unga på egen hand eller tillsammans med fritidsledare planerar och genomför aktiviteter. Nuläge Stadsdelsförvaltningarna undersöker årligen besökarnas upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet. Resultaten från undersökningarna visar på en hög upplevd nöjdhet och trygghet bland besökarna. Precis som tidigare år är drygt 90 procent av respondenterna nöjda med verksamheten och känner sig trygga där. Även andelen som anser att de kan vara delaktiga är hög, om än inte lika hög. Ungefär 80 procent anser detta. Stadsdelsnämnderna hade i budgetuppdrag 2025 att stärka ungas delaktighet och inflytande. Ett flertal stadsdelsförvaltningar har under året upprättat olika former av ungdomsråd. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning har under året inrättat en ungdomspanel för ungdomar i åldern 13–20 år. Inom ramen för panelen genomförs en enkät som sprids på fritidsgårdar, skolor och sociala medier. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 14 (21) Farsta stadsdelsförvaltning har ökat antalet ledarledda aktiviteter och utökat öppettiderna på fritidsgårdarna, efter dialog med ungdomarna. Aktiviteterna tas fram i dialog med målgruppen, vilket innebär att unga får direkt inflytande över verksamhetens innehåll. I Enskede-Årsta-Vantör har fritidsgårdarna infört en rutin som gör det möjligt för besökare att skapa egna projekt. Under 2025 pågick tre ungdomsprojekt inom screentryck, foto och modeshow, vilket ger unga praktiskt inflytande över verksamheten och dess innehåll. Stadsdelsförvaltningen får finansiering via kulturförvaltningens stödform Stöd till ungas egna kulturprojekt. Ungas egna kulturprojekt Sedan 2023 har drygt 20 organisationer årligen beviljats stöd, både från civilsamhället och stadens egna förvaltningar och bolag. Under 2025 genomfördes 214 kulturprojekt, vilket är en ökning från 2024. 69 av de kulturprojekten 2025 genomfördes på stadsdelarnas fritidsverksamheter för unga. De unga har, bland annat, planerat och genomfört konsertkvällar, dans-workshops, halloweendiscon. Förutom kulturprojektens egna värdeskapande bidrar de till att unga lär sig att samarbeta, och driva projekt. 4. Fritidsgårdarna erbjuder kvalitativ och attraktiv verksamhet Målområde fyra pekar på att fritids- och ungdomsgårdar ska erbjuda aktiviteter som utmanar, utvecklar och bidrar till gemenskap samt ska vara arenor för demokrati, kultur och bildning. Det syftar till att unga från olika ungdomskulturer och intresseområden ska hitta aktiviteter som passar dem på stadens fritids- och ungdomsgårdar. Nuläge Antal anställda och andel utbildade fritidsledare Som en del av att mäta kvaliteten på fritids- och ungdomsgårdar anger stadsdelsförvaltningarna antal årsanställda medarbetare uppdelat efter kön samt andelen fritidsledare med relevant utbildning. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 15 (21) Rapporteringen från stadsdelsförvaltningarna visar att princip samtliga stadsdelar har ökat antalet årsanställd personal på fritidsgårdarna jämfört med 2024. Andelen kvinnor bland medarbetarna uppgår till 43 procent. I sju av elva stadsdelsområden har andelen personal med relevant utbildning ökat från 2024 till 2025. Andelen av personalen på fritids- och ungdomsgårdar som har relevant utbildning varierar dock från 20 procent till 100 procent i olika stadsdelsområden. Andelen med utbildning varierar även inom olika stadsdelsområden från år till år. Tabell 5: Andel (%) av personal på fritidsgårdarna (fast anställda, timanställda, deltid etc.) som har minst två år för arbetet relevant eftergymnasial utbildning. Stadsdelsområde 2023 2024 2025 Bromma 33 33 33 Enskede-Årsta-Vantör 57 47 55 Farsta 39 33 50 Hägersten-Älvsjö 62 47 83 Hässelby-Vällingby 80 88 95 Järva 52 33 62 Kungsholmen 80 57 100 Norra innerstaden 57 70 40 Skarpnäck 23 36 20 Skärholmen 29 21 30 Södermalm 31 25 70 Kompetensutveckling Under året som gått har kulturförvaltningen, precis som tidigare år, erbjudit utbildningsinsatser för all personal på fritidsgårdarna. Temat för årets stadsövergripande utbildningar har varit ungas inflytande och delaktighet i verksamheterna. Kulturförvaltningens introduktionsutbildning för nyanställda samlade första gången medarbetare från både parklek och fritidsgårdar, omkring 30 personer deltog. Kulturförvaltningen har under året inlett en dialog med arbetsmarknadsförvaltningen om att presentera ett vidareutbildningspaket för stadens fritidsledare. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 16 (21) Stadsdelsförvaltningarna har även genomfört egna lokala insatser för att höja kompetensen hos personalen på fritidsgårdarna. Utbildningsinsatserna spänner över många olika områden från våldsprevention till kultur och eget skapande. Aktiviteter på gårdarna Stadsdelsförvaltningarnas rapportering visar att de erbjuder en mängd olika aktiviteter varje vecka. Särskilt många aktiviteter äger rum under skolloven. En majoritet av stadsdelsförvaltningarna har ökat antalet planerade och ledarledda aktiviteter jämfört med tidigare år. Majoriteten av gårdarna har veckoprogram som kommuniceras på anslagstavlor och i sociala medier. Fritids- och ungdomsgårdarna samverkar ofta med andra aktörer för att kunna erbjuda ett bredare och mer inkluderande utbud av aktiviteter för sina målgrupper. En mindre kartläggning som kulturförvaltningen har genomfört under året visar att åtta av elva stadsdelsförvaltningar har samarbeten kring aktiviteter på fritidsgårdarna. Fritids- och ungdomsgårdarna utvecklar samarbetet med skolor för att främja en meningsfull fritid för fler barn och unga. Från och med 2025 bedriver Skärholmens fritidsgård verksamhet tillsammans med Kulturhuset Stadsteatern i nya, tillgänglighetsanpassade och attraktiva lokaler. Detta skapar goda möjligheter till samarbete och fler kulturaktiviteter. Med anledning av att Stockholm haft en barnombudsperson i tio år samt att barnkonventionen varit svensk lag i fem år anordnades en barnrättsvecka i november 2025. Flera fritidsgårdar arbetade under veckan med barnrättsfrågor och lyfte barnkonventionens artiklar i samtal och diskussioner. 5. Fritidsgårdarna arbetar med fritidens egenvärde och skyddsfaktorer Strategin slår fast i målområde fem att fritids- och ungdomsgårdarnas främjande arbetssätt ska genomsyra verksamheterna. På så sätt skapas en förebyggande effekt på sikt. Den främjande metodiken bygger på att ledare har en positiv förväntan på unga samt arbetar med att vidga möjlighetshorisonter och friskfaktorer hos individen. Fritiden är en viktig skyddsfaktor Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 17 (21) vid sidan av skola och familj som kan ge positiva sammanhang, trygga vuxna och möjliggör för unga att växa. Den nya socialtjänstlagen (SoL), som trädde i kraft den 1 juli 2025, har ett tydligt fokus på att stärka och utöka det förebyggande arbetet inom socialtjänsten. En central del av detta förebyggande arbete är att erbjuda trygga och jämlika uppväxtvillkor för barn och unga, där tillgång till meningsfull fritid är en viktig komponent. Detta ställer nya krav på samverkan, exempelvis mellan fritidsverksamheter och den lokala socialtjänsten för stöttning vid orosanmälningar. Nuläge Stadsrevisionens granskning av tryggheten Under 2025 har stadsrevisionen granskat om Stockholms stads fritidsgårdar är trygga miljöer för barn och unga att vistas i. Granskningen visar att utbildningsinsatser för att förhindra och hantera hotfulla situationer genomförs regelbundet vid fritidsgårdar i kommunal regi. Rutiner finns för att inrymma/utrymma lokaler. Rutinerna har dock inte övats. I intervjuer uppges att kontroller ur Polismyndighetens belastningsregister vid rekrytering av personal genomförs. Kontrollerna dokumenteras dock inte. Slutligen noterar stadsrevisionen att det finns stadsdelsförvaltningar som i låg utsträckning anmäler oro vid kännedom eller misstanke om att barn far illa. Det kan tyda på att det finns behov av utbildningsinsatser om anmälningsplikten. MVP Fritid Mentorer för Våldsprevention Fritid (MVP Fritid) är en metod anpassad för öppen ungdoms- och fritidsverksamhet. Utbildningsmaterialet tar utgångspunkt i metoden Mentorer för Våldsprevention (MVP), som i huvudsak riktas till skolans värld. Metoden syftar till att synliggöra och öka kunskapen om olika sorters våld samt problematiserar kring normer, genus och åskådarperspektiv. Utbildningar inom MVP Fritid har under 2025 fortsatt i samverkan med Länsstyrelsen och under hösten deltog 50 fritidsledare för att lära sig arbeta med metoden för att minska och förebygga olika sorters våld. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 18 (21) Trygghetsarbete på fritids- och ungdomsgårdarna Stadsdelsförvaltningarna har arbetat brett för att öka tryggheten på fritidsgårdarna genom samverkan, kompetensutveckling, fysiska trygghetsåtgärder, ökad närvaro av vuxna, och genom att involvera både unga själva och civilsamhället i trygghetsarbetet. Enligt flera stadsdelsförvaltningar har samverkan mellan fritidsverksamheten, fältassistenter och socialtjänsten fördjupats. Syftet är att stärka det förebyggande arbetet och tidigt upptäcka och lotsa barn och ungdomar med riskbeteenden till rätt stöd. Ett konkret exempel från Skarpnäck är att ungdomar från fritidsgårdarna, tillsammans med fritidsledare, har deltagit i trygghetsvandringar och bidrar med sina perspektiv på närområdet. I Hässelby Vällingby har tydligare schemaläggning, målgruppsindelning och ansvarsfördelning införts för att skapa struktur, kontinuitet och ett mer sammanhållet trygghetsarbete. Revidering av strategin för fritids- och ungdomsgårdar Stadens strategi för fritids- och ungdomsgårdar har reviderats och antagits i kommunfullmäktige under 2025 Den uppdaterade versionen har vissa omskrivna texter som är mer träffsäkra och kortfattade. Indikatorerna i styr- och uppföljningssystemet har stramats åt med färre men mer specifika nyckeltal, särskilt kring personal- och besöksdata. Den reviderade strategin ställer tydligare krav på utbildad personal, årliga kvalitetsrapporter och samordnad kompetensutveckling samt har ett tydligare fokus på underrepresenterade grupper. Med anledning av den nya socialtjänstlagen innehåller den uppdaterade strategin en ny skrivning som förtydligar vad ett förebyggande arbete kan innebära i praktiken, vikten av att ha goda relationer med socialtjänsten samt att uppmärksamma normbrytande beteende hos unga. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 19 (21) Analys Kulturförvaltningen ser att stadens strategi för verksamhetensområdet har en positiv utveckling i att öka antalet besök både bland killar och tjejer. Med stadens gemensamma strategi har stadsdelarna/gårdarna ett gemensamt syfte, uppdragsbeskrivning och målområden som bidrar till att fokusera aktiviteter och insatser för att bli mer attraktiva. Kvalitetsrapporten visar att Stockholms stads fritids- och ungdomsgårdar bedriver en mångfald av fritidsverksamheter där olika aktiviteter, samverkan och utveckling står i centrum. Bredden av lokala insatser på fritids- och ungdomsgårdarna i kombination med stadsövergripande samordning, kompetensutveckling och kommunikationsinsatser har bidragit till en positiv utveckling av antal besök. Resultaten visar att fritids- och ungdomsgårdar bidrar till meningsfulla sammanhang, värdefulla kontaktnät och ungas möjlighet att växa som individer. De som besöker stadens fritids- och ungdomsgårdar är mycket nöjda med verksamheten och känner sig trygga där. Samtidigt kvarstår utmaningarna med att skapa verksamheter och aktiviteter som i ännu högre grad attraherar tjejer, att implementera metoder som på ett konkret sätt främjar deltagande och inflytande, öka andelen utbildad personal samt att se till att verksamheterna är trygga, säkra och attraktiva för fler. Intresset för fritids- och ungdomsgårdar i staden är stort. Många unga vill besöka gårdarna mer än de gör idag och det finns potential att nå fler unga, särskilt tjejer. Kulturförvaltningen bedömer sammantaget att arbetet med att utveckla stadens ungdoms- och fritidsgårdar är på rätt spår och att det fortsatta arbetet till stor del handlar om att utveckla och bygga vidare på det arbete som redan pågår. Prioriteringar i nästa steg Den övergripande målsättningen för 2026 är att öka antalet besök på Stockholms stads fritids- och ungdomsgårdar, och särskilt öka Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 20 (21) andelen tjejer. För att lyckas med detta har kulturförvaltningen identifierat ett antal prioriteringar för nästa steg i arbetet. Utökat aktivitetsutbud och anpassning En avgörande faktor för att öka andelen tjejer och för att nå fler besökare till gårdarna är fler programaktiviteter med fokus på unga tjejers preferenser. Kulturförvaltningen ser också i analysen att frågor som handlar om ledarskap, trygghet, öppettider, lokalers utformning och andelen kvinnliga fritidsledare är viktiga inslag i arbetet att nå fler tjejer. Stärkt delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande stod i fokus för de stadsövergripande utbildningsinsatserna under 2025. Under 2026 behöver kunskapen tas vidare och implementeras i verksamheterna. En målsättning är att varje stadsdelsförvaltning ska ha ett aktivt arbete med att skapa plattformar för ungas egna idéer, projekt och lärande. Kommunikation Ett stadsgemensamt uttryck i rätt kanaler är en framgångsfaktor. Fler fritids- och ungdomsgårdar bör använda det stadsgemensamma manéret i sina inlägg på sociala plattformar. Samverkan mellan stadsdelsförvaltningarnas kommunikatörer och kulturförvaltningen bör fortgå. Öka andelen utbildad personal Det finns fortsatt stort ett behov av att öka andelen utbildad personal inom den öppna fritidsverksamheten. Under 2026 ska kulturförvaltningen se över förutsättningar, behov och former för ett vidareutbildningspaket för personalen. Stadsrevisionens rapport om trygghet på gårdarna samt den nya socialtjänstlagen ställer nya krav på kompetensutveckling. Det finns behov av utbildningsinsatser kopplat till orosanmälningar vid misstanke om att barn far illa samt för att uppmärksamma normbrytande beteende hos unga. Detta bör ske på lokal nivå eftersom kontakt med de förebyggande instanserna som fältassistenter och socialtjänst lättare kan ske där. Kvalitetsrapport för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 21 (21) Ett nytt verksamhetssystem för att möta behovet av uppföljning och analys Välfungerande uppföljning och analys är en förutsättning för precisa, effektiva och målorienterade insatser och förändringar i fritids- och ungdomsgårdarnas verksamhet. En likvärdig uppföljning är dock fortsatt ett utvecklingsbehov. Kulturförvaltningen har i budgetuppdrag under 2026 att införa ett stadsgemensamt system för dokumentation och uppföljning inom stadens öppna fritidsverksamheter; fritids- och ungdomsgårdar samt parklekar. Målet är att stadsdelsförvaltningarna och staden som helhet ska få bättre verktyg att utveckla sin fritidsverksamhet. Systemet ska vara användarvänligt, effektivt och bidra till det underlag som analys och vidareutveckling kräver. Ett nytt system kommer att ställa krav på kompetensutveckling av personalen. Metod Kvalitetsrapporten bygger på omvärldsbevakning och rapportering från stadsdelsförvaltningarna kopplat till fritidsgårdsstrategins målområden. Enligt strategin följs ett antal indikatorer upp såsom antal verksamheter, könsfördelning, riktad verksamhet samt besökares upplevda nöjdhet, delaktighet och trygghet. Underlaget bygger även på löpande inspel från stadens fritidschefnätverk.