Ny förskola i kvarter Foxen på Årstafältet utreds

Detta inriktningsärende är för en förskola med fyra avdelningar inom kvarter Foxen, som ligger i Årstafältets första etapp. Kvarteret angränsar till den planerade parken på Årstafältet. Förskolan är integrerad i ett flerbostadshus med bostadsrätter som byggaktören Klövern kommer att upprätta. Eftersom det är ett bostadsrättsprojekt kommer fastighetskontoret först att köpa lokalen av byggaktören. Därefter hyr stadsdelsförvaltningen lokalen direkt av fastighetskontoret.Stadsdelsförvaltningens samlade bedömning är att det finns behov av att bygga förskolan. Förskolegården är liten och det är svårt att tillmötesgå de flesta direktiv från stadens lekvärdesriktlinjer, men i lekvärdesriktlinjerna finns det ett stycke med övergångsregler som reglerar att projekt inom detaljplaner som har passerat samråd ska fullföljas.Stadsdelsförvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ger förvaltningen i uppdrag att fortsätta utreda en ny förskola i kvarter Foxen, inom Årstafältet etapp 1. [Tjänsteutlåtande: Inriktningsärende - Ny förskola inom kvarter Foxen, Årstafältet etapp 1 (byggaktör Klövern).pdf] Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Slakthusplan 8 A Box 81 121 22 Johanneshov Växel 08-508 14 000 Fax eav@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (7) Inriktningsärende – Ny förskola inom kvarter Foxen, Årstafältet etapp 1 (byggaktör Klövern) Inriktningsärende Förvaltningens förslag till beslut Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ger förvaltningen i uppdrag att fortsätta utreda en ny förskola i kvarter Foxen, inom Årstafältet etapp 1. Sammanfattning Detta inriktningsärende är för en förskola med fyra avdelningar inom kvarter Foxen, som ligger i Årstafältets första etapp. Kvarteret angränsar till den planerade parken på Årstafältet. Förskolan är integrerad i ett flerbostadshus med bostadsrätter som byggaktören Klövern kommer att upprätta. Eftersom det är ett bostadsrättsprojekt kommer fastighetskontoret först att köpa lokalen av byggaktören. Därefter hyr stadsdelsförvaltningen lokalen direkt av fastighetskontoret. Stadsdelsförvaltningens samlade bedömning är att det finns behov av att bygga förskolan. Förskolegården är liten och det är svårt att tillmötesgå de flesta direktiv från stadens lekvärdesriktlinjer, men i lekvärdesriktlinjerna finns det ett stycke med övergångsregler som reglerar att projekt inom detaljplaner som har passerat samråd ska fullföljas. Stadsdelsförvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ger förvaltningen i uppdrag att fortsätta utreda en ny förskola i kvarter Foxen, inom Årstafältet etapp 1. Bakgrund Årstafältet är ett omfattande stadsutvecklingsprojekt i stadsdelen Östberga, med planer på cirka 8 000 nya bostäder. Utbyggnaden är uppdelad i sju etapper och inom den första etappen ingår cirka 1 000 lägenheter, park, dagvattendammar och förskolor. Enligt exploateringskontorets gällande tidplan kommer bostäder och förskolor inom etappen att byggas mellan åren 2027 och 2030. Exploateringskontoret justerade under år 2026 den övergripande tidplanen för stadsutvecklingsprojektet, vilket innebär att etapp 1 till Handläggare Eskil Swerkersson Telefon: 08-50814020 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 2026-10-22 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Dnr EÅV 2026/684 2026-08-28 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr EÅV 2026/684 Sida 2 (7) Inriktningsärende – Ny förskola inom kvarter Foxen, Årstafältet etapp 1 (byggaktör Klövern) etapp 5 södra löper på enligt plan medan etapper efter det är pausade tills vidare. Det finns idag ingen externt kommunicerad tidplan för de etapperna. Stadsdelsförvaltningens fortlöpande planeringsarbete för förskolor utgår från direktiv från verksamhetsplanen om effektiv lokalförsörjning. Varje år sammanställer stadsdelsförvaltningen en lokalförsörjningsplan som styr planeringen av lokaler för kommunala verksamheter. Stadens befolkningsprognos, som tas fram årligen, ligger till grund för behovsbedömningen över tid. I planeringen av förskolor på Årstafältet beaktar stadsdelsförvaltningen behovsutvecklingen i hela stadsdelen Östberga, såväl som i andra angränsande stadsdelar. En övergripande trend med sjunkande födelsetal de senaste åren leder till ett minskat behov av förskoleplatser kopplat till befintliga bostäder. Inom Enskede-Årsta-Vantör finns däremot flera större stadsutvecklingsprojekt, bland annat Årstafältet, som motverkar utvecklingen med mindre barn i förskoleålder. Bild 1. Behov av avdelningar i Östberga 2026- 2035. Källa: Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsförvaltning 2026. Stadsdelsförvaltningens planering för förskolor i Östberga motsvarar behovet fram till år 2035 relativ. Övergripande bedömningen är att det finns behov av samtliga inplanerade förskolor på Årstafältet. Det finns inte något bedömt överskott av förskoleplatser i närliggande stadsdelar som är tillräckligt stort för att kunna tillgodose det ökade behovet kopplat till nya bostäder på Årstafältet. Några projekt på Årstafältet, bland annat stadsdelsförvaltningens planerade förskola Molnet i etapp 1, har utmaningar kopplat till 0 10 20 30 40 50 60 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Behov befintlig bebyggelse Behov nybyggnation Antal kommunala avdelningar Antal privata avdelningar Östberga, behov av förskoleavdelningar 2026-2035 Tjänsteutlåtande Dnr EÅV 2026/684 Sida 3 (7) Inriktningsärende – Ny förskola inom kvarter Foxen, Årstafältet etapp 1 (byggaktör Klövern) genomförande. Det är därför angeläget att genomförande av övriga förskolor på Årstafältet är prioriterade. Ärendet Detta inriktningsärende är för en förskola med fyra avdelningar inom kvarter Foxen, som ligger i Årstafältets första etapp. Kvarteret angränsar till den planerade parken på Årstafältet. Förskolan är integrerad i ett flerbostadshus med bostadsrätter som byggaktören Klövern kommer att upprätta. Eftersom det är ett projekt med bostadsrätter kommer fastighetskontoret att köpa lokalen från byggaktören och stadsdelsförvaltningen hyr sedan direkt från dem. Bild 2. Karta där kvarteret med förskolan är markerad med en cirkel. Källa: DpMap 2026. Förskolan kommer att ligga i nära anslutning till Årstafältets planerade tunnelbanestation samt till Årstafältets tvärbanestation. Därutöver ligger förskolan utmed huvudnätet från stadens cykelplan, som ansluter till primära stråk i Årstafältets utkanter. Utformning Förskolan ska enligt detaljplan inrymmas i byggnadens bottenvåning och i våningen ovanför. Entréer till förskolan är belägna utmed huvudgatan, lokalgatan samt från förskolegården. Det finns en tillgänglig ramp från lokalgatan till förskolans gård som stadsdelsförvaltningen bedömer kommer att vara den huvudsakliga entrén för vårdnadshavare och barn vid hämtning och lämning. Tjänsteutlåtande Dnr EÅV 2026/684 Sida 4 (7) Inriktningsärende – Ny förskola inom kvarter Foxen, Årstafältet etapp 1 (byggaktör Klövern) Bild 3. Planritning som visar förskolans första våning och entréer från förskolegård, huvudgata samt lokalgata. Källa: Klövern 2026. Förskolegård Förskolegården är placerad på kvarterets innergård och den totala ytan är ungefär 254 kvadratmeter, vilket motsvarar 4 kvadratmeter per barn. Byggaktören har tagit del av stadens lekvärdesriktlinjer och de kommer vara styrande i planeringen av gården framöver. Bild 4. Ritning som visar möjlig utformning av förskolans gård (inom streckad linje) samt gård för bostäder. Källa: Klövern 2026 Tjänsteutlåtande Dnr EÅV 2026/684 Sida 5 (7) Inriktningsärende – Ny förskola inom kvarter Foxen, Årstafältet etapp 1 (byggaktör Klövern) Stadens lekvärdesriktlinjer belyser att förskolegårdars friyta är den viktigaste förutsättningen för att uppnå höga lekvärden. Friyta är delar av en gård där barn kan leka. Enligt riktlinjerna ska utgångspunkten vid planering av nya förskolor vara en sammanhängande friyta på minst 3 000 kvadratmeter och minst 20 kvadratmeter per barn. Kvarteret med förskolan angränsar till den planerade parken på Årstafältet och det kommer att vara möjligt för verksamheten att ta sig dit utan att korsa trafikerade bilvägar. Närheten till Årstältets park erbjuder tillgång till alternativa lekmiljöer för framtida barn på förskolan. Bild 5. Illustration som visar möjlig utformning av parken som ligger i anslutning till förskolan. Förskolan kommer att ligga i byggnadsvolymerna som ligger till höger om parken i bilden. Källa: Exploateringskontoret 2026. Ekonomi Stadsdelsförvaltningen mottog den 28 augusti 2026 en hyreskalkyl för förskolan från fastighetskontoret (se bilaga 1). Det hyresgrundande beloppet uppgår enligt kalkylen till 10 623 396 kr. Det motsvarar en årshyra på 2 531 407 kr det första året vilket innebär en månadshyra på 35 158 kr per barn. Hyreskalkylen utgår från en avskrivningstid på 20 år för förskolelokalen. Tidplan Detaljplanen för etapp 1 på Årstafältet (dnr 2011-11775) vann laga kraft den 24 maj 2017. Utbyggnad av kvarteret med förskolan från detta inriktningsärende kommer enligt gällande tidplan pågå mellan åren 2027 och 2029. Tjänsteutlåtande Dnr EÅV 2026/684 Sida 6 (7) Inriktningsärende – Ny förskola inom kvarter Foxen, Årstafältet etapp 1 (byggaktör Klövern) Ärendets beredning Ärendet har beretts inom Avdelning ekonomi och lokaler i samråd med Avdelning förskola. Förvaltningens synpunkter och förslag Behov Stadsdelsförvaltningens samlade bedömning är att det finns behov av att bygga förskolan från detta inriktningsärende. Förskolegård Stadsdelsförvaltningen kan konstatera att förskolegården är liten och att det är svårt att tillmötesgå de flesta direktiv från stadens lekvärdesriktlinjer. Det går till exempel inte att få plats med olika zoner och ytan är inte tillräckligt stor för att äldre barn ska kunna springa eller för att kunna utöva ytkrävande lekar, så som bollsporter. Stadens lekvärdesriktlinjer började gälla när kommunfullmäktige antog dem i december 2025. I lekvärdesriktlinjerna finns det däremot ett stycke med övergångsregler. De reglerar att projekt inom detaljplaner som har passerat samråd ska fullföljas även om de inte ligger i linje med direktiv från lekvärdesriktlinjerna. Vidare står det att avsteg från lekvärdesriktlinjerna kan göras för att säkerställa att barn har tillgång till förskolor nära hemmet. Stadsdelsförvaltningen bedömer att förskolan är viktig för att säkerställa att framtida boende på Årstafältet har nära till förskolor och kan konstatera att det saknas alternativa platser, på Årstafältet eller i närområdet, där det är möjligt att kompensera för det bortfall i kapacitet som ett avbrytande av detta projekt skulle föranleda. Stadsdelsförvaltningen kan vidare konstatera att detaljplanen vann laga kraft flera år innan lekvärdesriktlinjerna började gälla och att det därför är aktuellt att tillämpa övergångsreglerna. Jämställdhetsanalys Stadens lekvärdesriktlinjer anger att gröna förskolegårdar skapar förutsättningar för en jämställd lek. Enligt riktlinjerna föredrar flickor ofta gröna och avgränsade platser på förskolegårdar, utan större konkurrens om yta. Den planerade förskolegården är begränsad i storlek och har relativt låga gröna värden. Detta ställer krav på den framtida verksamheten att använda närliggande parker och grönområden, och på så sätt främja en jämställd och överlag stimulerande utomhusvistelse för förskolans barn. Tjänsteutlåtande Dnr EÅV 2026/684 Sida 7 (7) Inriktningsärende – Ny förskola inom kvarter Foxen, Årstafältet etapp 1 (byggaktör Klövern) Barnrättsperspektiv Stadsdelsförvaltningen bedömer att förskolan från detta inriktningsärende är nödvändig för att kunna garantera förskoleplats för framtida barn på Årstafältet. Tillgänglighet Stadsdelsförvaltningen kommer att bevaka att tillgängligheten för förskolan är i linje med gällande lagstiftning i det fortsatta arbetet. Klimat- och miljöperspektiv Stadsdelsförvaltningen bedömer att förskolans läge, i ett område med mycket bostäder och närhet till kapacitetsstark kollektivtrafik samt cykelinfrastruktur, skapar goda förutsättningar för föräldrar och barn att ta sig till och från förskolan till fots eller med cykel. Detta kan bidra till minskad klimatpåverkan från biltrafik i Stockholm. Förvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ger förvaltningen i uppdrag att fortsätta utreda en ny förskola i kvarter Foxen, inom Årstafältet etapp 1. Anna Larsson Stadsdelsdirektör Avdelningschef Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Bilagor 1. Hyreskalkyl förskola i bostadsrättsform Årstafältet 2. Lekvärdesriktlinjer --- [Bilaga 1- Hyreskalkyl förskola i bostadsrättsform Årstafältet.pdf] Hyreskalkyl förskola i bostadsrättsform Årstafältet Förutsättningar Förskola Inköpspris (anpassning+grundinvestering) 36 632 400 kr Antal avdelningar 4 <- SDF inkommer med uppgift Anpassning av lokal (materiell tillgång) 10 623 396 kr Antal barn 70 <- SDF inkommer med uppgift (påverkar hyra per år och barn) Grundinvestering (anläggningstillgång) 26 009 004 kr Kvm per barn 10 Insats per kvm 53 400 kr <- Framförhandlat med byggherre Ränta (stadsintern) 2,8% <- kan förändras Yta (kvm) 686 Avgift per kvm 900 kr Schablon administration/drift/underhåll (ex KPI) 201 kr 274 kr <- efter år 10 höjs schablonen Avskrivning (anpassning av lokal) Andel av inköpspris 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Storkök (utrustning) 2% 732 648 kr 69 357 kr 67 990 kr 66 622 kr 65 255 kr 63 887 kr 62 519 kr 61 152 kr 59 784 kr 58 416 kr 57 049 kr 55 681 kr 54 314 kr 52 946 kr 51 578 kr 50 211 kr Storkök (ytskikt) 3% 1 098 972 kr 104 036 kr 101 985 kr 99 933 kr 97 882 kr 95 830 kr 93 779 kr 91 728 kr 89 676 kr 87 625 kr 85 573 kr 83 522 kr 81 470 kr 79 419 kr 77 368 kr 75 316 kr Lokal (ytskikt) 7% 2 564 268 kr 242 751 kr 237 964 kr 233 177 kr 228 391 kr 223 604 kr 218 818 kr 214 031 kr 209 244 kr 204 458 kr 199 671 kr 194 884 kr 190 098 kr 185 311 kr 180 524 kr 175 738 kr Våtutrymmen 5% 1 831 620 kr 173 393 kr 169 974 kr 166 555 kr 163 136 kr 159 717 kr 156 298 kr 152 879 kr 149 460 kr 146 041 kr 142 622 kr 139 203 kr 135 784 kr 132 365 kr 128 946 kr 125 527 kr Ventilation 5% 1 831 620 kr 142 866 kr 140 302 kr 137 738 kr 135 174 kr 132 609 kr 130 045 kr 127 481 kr 124 916 kr 122 352 kr 119 788 kr 117 224 kr 114 659 kr 112 095 kr 109 531 kr 106 967 kr 104 402 kr 101 838 kr 99 274 kr 96 710 kr 94 145 kr Fettavskilljare 1% 183 162 kr 17 339 kr 16 997 kr 16 656 kr 16 314 kr 15 972 kr 15 630 kr 15 288 kr 14 946 kr 14 604 kr 14 262 kr 13 920 kr 13 578 kr 13 237 kr 12 895 kr 12 553 kr Avfallskvarn 1% 183 162 kr 17 339 kr 16 997 kr 16 656 kr 16 314 kr 15 972 kr 15 630 kr 15 288 kr 14 946 kr 14 604 kr 14 262 kr 13 920 kr 13 578 kr 13 237 kr 12 895 kr 12 553 kr Fast inredning 6% 2 197 944 kr 281 337 kr 275 183 kr 269 028 kr 262 874 kr 256 720 kr 250 566 kr 244 411 kr 238 257 kr 232 103 kr 225 949 kr Summa 29% 10 623 396 kr 1 048 419 kr 1 027 392 kr 1 006 365 kr 985 338 kr 964 311 kr 943 284 kr 922 257 kr 901 230 kr 880 203 kr 859 176 kr 618 355 kr 603 482 kr 588 609 kr 573 737 kr 558 864 kr 104 402 kr 101 838 kr 99 274 kr 96 710 kr 94 145 kr Avskrivning (kr per kvm) 15 497 kr 1 529 kr 1 499 kr 1 468 kr 1 437 kr 1 407 kr 1 376 kr 1 345 kr 1 315 kr 1 284 kr 1 253 kr 902 kr 880 kr 859 kr 837 kr 815 kr 152 kr 149 kr 145 kr 141 kr 137 kr Hyra enligt beslut i Budget 2020 År 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Fastighetskontoret står för drift/underhåll Preliminär årshyra 2 531 407 kr 2 510 380 kr 2 489 353 kr 2 468 326 kr 2 447 299 kr 2 426 272 kr 2 405 245 kr 2 384 218 kr 2 363 191 kr 2 342 164 kr 2 151 384 kr 2 136 511 kr 2 121 639 kr 2 106 766 kr 2 091 893 kr 1 637 431 kr 1 634 867 kr 1 632 303 kr 1 629 739 kr 1 627 174 kr Hyra per kvm 3 693 kr 3 662 kr 3 631 kr 3 601 kr 3 570 kr 3 539 kr 3 509 kr 3 478 kr 3 447 kr 3 417 kr 3 138 kr 3 117 kr 3 095 kr 3 073 kr 3 052 kr 2 389 kr 2 385 kr 2 381 kr 2 377 kr 2 374 kr Hyra per år och barn 36 163 kr 35 863 kr 35 562 kr 35 262 kr 34 961 kr 34 661 kr 34 361 kr 34 060 kr 33 760 kr 33 459 kr 30 734 kr 30 522 kr 30 309 kr 30 097 kr 29 884 kr 23 392 kr 23 355 kr 23 319 kr 23 282 kr 23 245 kr Avg för varmvatten tillkommer med en uppskattad summa om ca 130'kr/år. Avräkna från brf:en och faktueras via hyresavin. 15 15 10 Avskrivningstid (år) 15 15 15 15 20 --- [Bilaga 2- Lekvardesriktlinjer.pdf] Lekvärdesriktlinjer Utformning av förskole- och skolgårdar Lekvärdesriktlinjer Utformning av förskole- och skolgårdar Lekvärdesriktlinjer har tagits fram på uppdrag av utbildningsförvaltningen, förskoleförvaltningen och Skolfastigheter i Stockholm AB i samarbete med representanter från stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret, miljöförvaltningen samt från stadens stadsdelsförvaltningar. Konsult Landskapslaget genom Lise Strand Hellström Ida-Maria Classon Frangos P atrik Glansholm Gunnel Sandestedt Bildreferenser Bilder: Landskapslaget, alternativt St ockholms stad eller SISAB, där ej annat anges. Framsidebild: Rashid Sadykov. Illustrationer: Landskapslaget och Max Goldstein. Förord Stockholm ska vara en stad som ger plats åt barn och unga. I enlighet med barnkonventionen ska staden säkerställa alla barns rätt till en god uppväxtmiljö. Lekvärdesriktlinjerna är ett verktyg för att uppfylla det ansvaret. Förskolegården och skolgården är platser där barn tillbringar en betydande del av sin uppväxt. Den har flera viktiga funktioner för såväl individ som samhälle men fram för allt är gården en viktig plats för rörelse, lek och återhämtning. Endast två av tio barn i Sverige når upp till WHO:s rekom menderade nivå av en timmes pulshöjande aktivitet per dag. Förskolan och skolan spelar en central roll för att främja fysisk aktivitet, bryta det ökade stillasittandet och väcka rörelseglädje. Utomhusvistelse med lek och rörelse spelar en avgörande roll i barns motoriska utveckling, stärker deras inlärningsförmåga, minskar stress och ökar välmåendet. - - Stockholms stad ska skapa förutsättningar för att utemiljön vid förskolor och grund skolor utformas så att alla barn och unga – oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, intresse eller personlighet – har möjlighet till lek, fysisk aktivitet, socialt samspel och lärande. - För att uppnå det ska stadens förskole gårdar och skolgårdar bli grönare. Träd, - buskar och annan växtlighet ökar möjlig­ heten för variation i lek och rörelse, bidrar till bättre luftkvalitet och svalka i ett varmare klimat. I en tät och sammanhållen stad bidrar de gröna gårdarna även till att Stockholm blir en mer motståndskraftig, klimatsmart stad. Gårdarna ska vara barnens plats i staden och fungerar som mötesplatser för familjer även utanför skoltid. Gröna gårdar bidrar till att göra Stockholm till en attraktiv stad för familjer att bo i. Lekvärdesriktlinjerna är ett led i arbetet att uppfylla dessa ambi tioner. - Lekvärdesriktlinjerna ska användas av samtliga nämnder, bolag och privata aktörer vid planering av placering, storlek och utformning av förskolegårdar och skolgårdar. Riktlinjerna ska användas vid planering av nya gårdar och vid upprust ningar av befintliga gårdar för att skapa mångfunktionella, gröna och hälsosamma miljöer för dagens och morgondagens barn i Stockholm. - Emilia Bjuggren Skol-, arbetsmarknads och personalborgarråd Alexandra Mattsson F örskole-, barn- och fritidsborgarråd - Innehåll INTRODUKTION 5 Avgränsningar och läsanvisning 6 1. DET HÄR VET VI 8 Barn och lek 10 Gårdens värde 12 Gårdens egenskaper 16 2. DET HÄR VILL VI 22 Förskola och skola tar plats i staden 24 Grönare gårdar 25 Mer rörelse och aktivitet 26 Variation för en inkluderande lekmiljö 28 Skötsel och drift bidrar till lekvärden 29 Trygga och säkra gårdar 30 Barn är delaktiga 33 3. SÅ HÄR GÖR VI 34 Lekvärden i planeringsprocessen 36 Tillräckliga friytor 38 Flera olika zoner för ökad variation 39 Praktisk tillämpning 46 Översikt lekvärden 50 Beskrivning av lekvärden 52 4. LITTERATUR- OCH KÄLLISTA 62 5Introduktion Introduktion Avgränsningar och läsanvisning Lekvärdesriktlinjerna omfattar friytan – den fysiska utemiljön vid skolor och förskolor som är avsedd för barn och elever. Lekvärdesriktlinjer ska säkerställa att Stock holms förskole­ och skolgårdar uppnår de goda lekvärden som staden eftersträvar och att de samhällsviktiga synergier som gårdarna skapar når sin fulla potential. En beräkning med hjälp av lekytefaktor (LYF) ska göras av alla aktörer som planerar och bygger förskola eller skola, såväl privata som kommunala. Riktlinjerna kommer kunna nyttjas även på det befintliga beståndet för att identifiera vilka lekvärden som saknas på gården. Vil ken ambitionsnivå staden väljer att rusta upp det befintliga beståndet till, är inte reglerat i riktlinjerna utan de ger inriktning i gestalt ning och en hjälp till prioritering. Nivån på upprustningen bestäms av beställaren utifrån resurser, behov och prioriteringar. Lekvärdesriktlinjerna beskriver förutsätt ningar för hur friytan (i detta dokument även kallat gården) på bästa sätt kan erbjuda möjligheter till lek, rörelse och återhämtning för barn och unga. Friyta är den term som an vänds för att beskriva den yta av en förskole eller skolgård som barnen eller eleverna kan vistas på. Barnvagnsförråd, bil­ och cykel parkering samt ytor för lastning och lossning ingår inte i friytan. Med lekvärden menas hur väl en lekmiljö tillgodoser barnens lekbehov. ­ - - - - - - Lekvärdesriktlinjerna behandlar inte frågor om skolornas inomhusmiljö, verksamhet ens organisering och arbetssätt eller fysiska förutsättningar för sophantering, angöring, gårdens omgivningar eller liknande. - Implementering, uppföljning & uppdatering Utbildningsförvaltningen, förskoleförvalt ningen, stadsdelsförvaltningarna, stadsbygg nadskontoret, exploateringskontoret och Stockholms Stadshus AB, Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) ansvarar för imple mentering av Lekvärdesriktlinjerna. Detta görs inom ramen för ordinarie planering och uppföljning av verksamheten. I verksamhets planerna ska nämnder och bolagsstyrelser pre cisera hur de arbetar med lekvärdesriktlinjerna samt i sina verksamhetsberättelser synliggöra resultat och utmaningar i arbetet. Som ett stöd i implementeringsarbetet ska de nämnder och bolagsstyrelser som beställer eller genomför gestaltning av gårdar använda stödmaterialet Så här gör vi - stöd vid utformning. - - - - - Kommunstyrelsen ansvarar för att årligen besluta om lekytefaktorn (LYF), med eventu ella revideringar, i lokalresursplanen (LRP) i samråd med berörda nämnder och bolag. En första utvärdering av Lekvärdesriktlinjer bör genomföras senast år 2030. - Introduktion 6 LEKVÄRDESRIKTLINJER BESTÅR A V TRE DELAR Del 1. Det här vet vi Beskriver kunskapsläge och grundläggande förutsättningar för att skapa goda lekmiljöer utomhus. Här finns även sammanställd forsk ning om hur förskolor och skolors utemiljöer påverkar eleverna. - Del 2. Det här vill vi Beskriver Stockholms stads ambitioner med lekvärdesriktlinjer för utformning av friytor på förskole­ och skolgårdar. Del 3. Så här gör vi Beskriver hur gårdarnas friytor ska disponeras och utformas för att uppnå goda lekvärden. Beskriver beräkningsverktyget Lekytefaktorn (LYF) och de lekvärden som ingår i detta. Introduktion 7 8 Del 1. Det här vet vi 1 Det här vet vi Forskningen är tydlig när det gäller barns behov av plats för lek och rörelse utomhus i samband med skoldagen. Den visar att förskole- och skolgårdar spelar en avgörande roll för barnens fysiska och sociala utveckling samt påverkar deras hälsa och inlärningsförmåga. Lekvärdesriktlinjerna baseras på forskning och beprövade erfarenheter av gårdens betydelse för individ och samhälle. Del 1. Det här vet vi 9 Barn och lek Lekens betydelse Lek är lika nödvändigt för ett barn som att äta och sova. Leken stärker kreativiteten, utvecklar fantasin och övar barnet att uttrycka och bearbeta känslor och tankar. Ofta är leken förknippad med någon form av rörelse. Den fysiska aktiviteten gynnar inte bara den motoriska utvecklingen, den påverkar även den psykosociala och kognitiva förmågan. Leken kan också, om rätt förutsättningar finns, bidra till återhämtning. Med möjlighet till fri lek i samspel med andra, läggs grunden för våra sociala färdigheter. Leken bidrar till att utveckla empati, respekt för andra, förståelse för rättvisa, samarbetsvilja och att öva kompromissförmågan. Barn i förskoleåldern föredrar generellt aktiv lek med mycket rörelse när de vistas utomhus. Ju äldre barnen blir desto mer bygger deras utevistelse på att det finns attraktiva sociala platser på skolgårdarna. När barnen kommer upp i tonåren blir de sociala aspekterna allt viktigare, samtidigt som behovet av att vara fysiskt aktiv under skoltid finns kvar. Forskning visar att barns tillgång till rika och stimulerande miljöer påverkar folkhälsan även i vuxen ålder. Variation är därför avgörande. På en gård ska det finnas något för alla, även om allt inte är för alla. Barnkonventionen FN:s konvention för barnets rättigheter är lag i Sverige sedan år 2020. Det innebär att alla beslut, processer och verksamheter i Stockholms stad ska utgå från barn som rättighetsbärare där rättigheterna är formulerade i 54 artiklar. Som stad är vi ålagda att utreda och beakta barns bästa samt göra barn (0­18 år) delaktiga och organisera staden så att barnen får inflytande. Alla barn och unga har rätt god hälsa, utbildning, lek, vila och trygghet. Stadens uppdrag är att utforma skol­ och förskolegårdar där alla barn trivs, oavsett behov, rörelseförmåga, intresse, personlighet eller preferens så att dessa rättigheter blir tillgodosedda. En gård för alla Variationen i åldrar, behov, erfarenheter, intressen, humör och förutsätt ningar, innebär att barn måste förstås som en mycket heterogen grupp. För att planera utemiljöer så att de blir en integrerad del av förskolans respek tive skolans verksamheter, är det viktigt att förstå olika gruppers förutsätt ningar och villkor. Barn tillbringar en stor del av sin uppväxt i förskolan och skolan. I Sverige råder skolplikt, vilket innebär att barnen inte kan välja bort att vistas i skolmiljön. Det är därför viktigt att skolornas utemiljöer är utformade med omsorg om alla barns bästa med målsättningen att passa och fungera för alla. En gård som är flexibel och mindre programmerad har större möjlighet att rymma barns olika behov av lek. Barnen ges också bättre förutsättningar att tillgodogöra sig leken på en sådan gård, än på en gård som är programmerad med förutbestämda aktiviteter. - - - 0–18 år Definition av ett barn VILL DU VETA MER OM UNIVERSELL UTFORMNING A V LEKMILJÖER? Läs mer i Inkluderande lekmiljöer – praktisk till lämpning av universell utformning i en lekkontext av Lev ande leklandskap, Myndigheten för delaktig het, Örebro kommun, och Örebro universitet, 2024. - - Del 1. Det här vet vi 10 Olika platser ger olika förutsättningar för lek. Här skapar grönska rum för fantasilek, rollek och kreativ lek. 10 KATEGORIER A V LEK. Den vanligaste definitionen av olika sätt att leka, både inom svensk och internationell forskning. 1. Motorisk lek, där den fysiska aktiviteten och rörelseglädjen står i centrum, som till exempel att klättra, balansera, kana och rulla. 2. Utforskande lek , där barn använder sina sinnen för att undersöka hur världen fungerar – hur saker luktar, smakar, k änns, och hur man kan använda och manipulera material och saker. 3. Rollek , där barn utforskar och bearbetar sätt att vara och olika sociala situationer, som till exempel att leka familj, tjuv & polis med mera. 4. Fantasilek, lek där den vanliga världens regler inte längre styr, utan allt är möjligt. 5. Kreativ lek, då barn skapar och experimenterar med hjälp av olika sorters material och verktyg. 6. Regellekar, social lek utifrån bestämda regler som kan vara förutbestämda eller som omför- handlas av de barn som deltar i leken. 7. Bråklek (på engelska rough-and-tumble) som inte har så mycket med bråk att göra, utan mer om kroppslig närhet, brottning, kittling, att mäta sin styrka mot andras. I den fysiska leken lär sig barn bland annat var deras egna och andras gränser går. 8. Närma sig fara (på engelska deep play), där barn utmanar sig själva och utforskar situationer eller element som till exempel hög höjd, eld, eller insekter som ser läskiga ut. Genom dessa erfar enheter lär sig barn om sina reaktioner i skrämmande eller spännande situationer och att hantera sin egen rädsla. 9. Lek genom kommunikation, att prata, skoja, skämta, dramatisera med mera. 10. Vidlyftig lek, benämning på både fysisk, fantasifull och social lek där barns lek flödar fram och tillbaka i ett landskap och där barnen tillsammans hittar på och dr amatiserar vad som händer. Del 1. Det här vet vi 11 Gårdens värde Alla barn och unga har rätt till god hälsa, utbildning, lek, vila och trygghet. Det är staden som ansvarar för att utforma skol­ och förskolegårdar så att dessa rättig heter blir tillgodosedda. Skola och förskola är viktiga samhällsinstitutioner med stora möjligheter att bidra till lösningar på flera av stadens utmaningar och behov. En väl placerad och utformad skoltomt kan till exempel bidra till bättre klimatanpassning, ökad biologisk mång fald och en mer attraktiv livsmiljö i ett bostadsområde. Men framför allt är den viktig i relation till barnens och elevernas utveckling, hälsa och välmående. - - Placering av förskolor och skolor i staden Oavsett var i staden skolan eller förskolan byggs är tomtens relation till omgivningen viktig. Här finns många parametrar att ta hänsyn till; trafiksäkerhet, ren mark utan föroreningar, goda kopplingar till gång­ cykelstråk och kollektivtrafik, närhet till natur och grön­ områden, platsens bullerförhållanden och luftkvalitet, möjlighet för varutransporter och angöring bland annat. Friytor kan placeras, planeras och utformas så de ger höga lekvärden och samtidigt hjälper staden att svara upp mot andra krav som till exempel ytor för hantering av skyfall, ekosystemtjänster och ökad biologisk mång fald. Tomtens placering kan också bidra till sociala värden, till exempel genom att fungera som mötesplats och park utanför verksamhetstid, på kvällar, helger och lov. - Förgårdsmark kan bidra till ett grönare gaturum och markera förskolor och skolors plats i staden. Bullernivåer, luftkvalitet och elevernas möjlighet att gå eller cykla till skolan påverkas av trafiksituationen Del 1. Det här vet vi 12 runt om gården. Barn och elevers möjligheter att gå till skolan främjas enligt forskning när det finns flera alternativa vägar, med lugn trafik, som leder till försko lan eller skolan. Barn, som är kortare än vuxna, är mer exponerade för miljöföroreningar. Enligt Boverket växer cirka 600 unga per årskull upp med påtagligt sänkt lungfunktion orsakat av dålig luftkvalitet i sin närmiljö. FRIYTA, EN DEL A V TOMTEN. ”En friyta är yt an som går att leka på och som är tillgänglig för barnen i huvudsak under skoltid men även i viss mån på fritiden. Förrådsby ggnader, bil- och cykelparkering samt ytor för lastning och lossning är otillgängliga för barnen och ingår därmed inte i friytan. Takterrasser har begränsad tillgänglighet och betraktas därför som kompletterande ytor och ingår därmed inte heller i friytan.” Boverket, 2024 - Samnyttjande Att samnyttja samhällsfastigheter är resurseffektivt. Så väl lokaler som ytor för spontanidrott, pulkabackar och andra utomhusmiljöer är funktioner som kan samnyttjas i en förskola eller skola. Gårdens relation till omgiv ningen avgör förutsättningarna för samnyttjandet. En gård som syns från gator, stråk och bostäder, och som används av lokalsamhället på kvällar och helger, löper mindre risk bli nyttjad för olika typer av lagöverträdel ser och istället bidra till att öka tryggheten i området. - - - Skolgårdar och förskolegårdar är en del av stadens utemiljö och bidrar till den sammanhängande struktu ren av öppna, gröna och tillgängliga ytor i stadsväven. Utemiljöer av olika slag kompletterar varandra och ska betraktas som arenor som barn och unga ska kunna tillgodogöra sig, och upptäcka i egen takt. - I Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) faktablad Lekens natur står att utemiljön ska ”locka till utma ningar, lek och uppmuntra och tillåta unga och barn att utforma och skapa platser och aktiviteter på deras egna villkor”, här kompletterar skolgårdar och förskolegår dar stadens övriga parker och naturområden. Utöver det kan tomten också bidra till sociala värden i mötet med intilliggande kvarter, gator och parker. - - Gårdens betydelse för fysisk aktivitet och hälsa Sverige har idag en av världens mest stillasittan- de befolkningar. Endast två av tio barn når, enligt Folkhälsomyndigheten, upp till WHO:s rekommende rade nivå av en timmes pulshöjande aktivitet per dag. Omkring en tredjedel tillbringar mycket eller nästan all sin fritid sittande eller liggande, det gäller både pojkar och flickor. - Forskning visar att vardagsrörelsen – den rörelse som vi gör varje dag, som blir av och går av sig själv – har större betydelse för hälsa och välbefinnande än man tidigare trott. Ökad rörelse i vardagen minskar risken för en rad sjukdomar, ger ökad koncentrationsförmåga, ökad livs kvalitet och livslängd. - Barn och unga som är fysiskt aktiva och har en god kondition trivs och lyckas bättre i skolan än elever med sämre kondition. Fysiskt aktiva barn och unga sover bättre, mår bättre och presterar bättre. Forskning visar att tjugo minuters vardagsrörelse på rasten ökar bar nens inlärnings­ och koncentrationsförmåga. Elever som känner hög skolstress har mer inaktiv tid, både totalt sett och under skoltid, än de som känner mindre skolstress. I ett flertal studier har forskare konstaterat att rörelsesatsningar i skolan lett till förbättrade skolresul tat. Vid uppföljningar uppger många skolor att det även bidragit till förbättrad arbetsro och trygghet. - - Boverket konstaterar att skol­ och förskolegårdar kan ge en tredjedel av barns dagliga behov av fysisk akti vitet. Om barnen är beroende av personal för att ta sig till sin lekmiljö riskerar detta att dra ned aktivitetsnivån kraftigt. - Förutom att gården har betydelse för fysisk aktivitet bidrar även säkra skolvägar till att öka barnens rörelse. Ett effektivt sätt att bryta stillasittandet är enligt forsk ningen att etablera vanan att gå, cykla, rulla eller åka - Del 1. Det här vet vi 13 kollektivt till olika målpunkter i vardagen. För barn och unga är den viktigaste målpunkten i regel försko lan eller skolan. Att uppmuntra elever att gå eller cykla till förskolan och skolan är därför ett bra sätt att öka möjligheten för målgruppen att nå rekommenderade nivåer av daglig fysisk aktivitet. Bild: Lennart Johansson - Klimatanpassning Med ökad urbanisering är grönare skolgårdar och förskolegårdar en viktig resurs i arbetet med klimatom ställning. En grönare gård med mindre andel hårdgjor da ytor kan enligt forskning skapa bättre lokalklimat vid värmeböljor, bidra till att sänka temperaturen och uv­strålning betydligt samt hantera en större mängd regnvatten vid eventuella skyfall. Klimatanpassning styrs i Stockholms stad till exempel genom grönyte faktorn, vilken varje gård som byggs på stadens mark ska uppnå. Grönytefaktorn ställer ökade krav på bland annat krontäckning, d.v.s. att träden skuggar tomten. - - - På små gårdar innebär barnens utforskande lek och spring att jorden kompakteras, vilket leder till att syre och vatten inte når rötterna och växterna får svårt att utvecklas eller till och med överleva. Grönska kräver yta för att kunna etablera sig och frodas. Om en yta är liten och växterna få blir också det fysiska slitaget på växterna stort, vilket innebär en förlust av biomassa och förutsättningar för lek när bl.a. skuggning försämras. Klimatanpassningsåtgärder som hantering av dagvatten och skyfall samt rening av dagvatten regleras i plan­ och bygglagen och miljöbalken. Ekosystemtjänster och biologisk mångfald Det pågår en kraftig minskning av biologisk mångfald i Sverige. Åtgärder för att stärka grönstrukturer och förbättra den biologiska mångfalden blir allt mer akut. En stads samtliga grönytor är värdefulla resurser och gårdarna är, om de anpassas rätt, en del av den värde fulla strukturen. - I regeringens Strategi för levande städer anges att alla kommuner i Sverige, senast 2025, ska integrera eko systemtjänster och stadsgrönska vid planering, byggan de och förvaltning. Förskole­ och skolgårdar är platser som har goda förutsättningar att bidra till exempelvis ökad biologisk mångfald och kan fungera som en kol sänka i staden. - - - Forskning visar att ökad biologisk mångfald, genom tillförsel av mer och varierad grönska, på förskole­ och skolgårdar även bidrar till lek, ökad fysisk aktivitet, välmående, sensoriska upplevelser och lärande. 14 Del 1. Det här vet vi Det finns goda sätt att ta hand om dagvatten och stärka ekosystemtjänster som är både lärorika och säkra för barnen. Del 1. Det här vet vi 15 Gårdens egenskaper 3 000 kvm ...är Boverkets bedömning av minsta yta för att fylla behovet av lek och sociala ytor. 10 000 kvm ...är Boverkets bedömning av behovet av yta för att gården ska ge förutsättningar för fysisk aktivitet. Friytans storlek Gårdarna ska skapa möjlighet till varierad lek samt främja socialt liv och fysisk aktivitet. De ska också ge naturkontakt, förutsättningar för lärande och möjlighet till återhämtning.. En förutsättning för detta är enligt forsk ning att friytan är tillräckligt stor. - SLU har gjort en fördjupad analys om yta för förskole­ och skolgårdar. Den visar följande samband kopplat till friytans storlek: • Större lekyta leder till högre fysisk aktivitet hos barn. • Begränsad yta, både inomhus och utomhus, leder till att barn kan bli mer ängsliga, upphetsade, stressade, irriterade och få svårt att fokusera. • Ytan påverkar möjligheten till avkoppling. Gårdar ner mot 10 kvm per barn kan leda till att barn kan bli överstimulerade, vilket enligt studier ger konsekvenser för deras sociala samspel. På mindre gårdar ökar slitaget och därmed kostnader för underhåll och drift. Gårdar med över 40 kvm/barn innebär ett begränsat slitage. På gårdar mellan 30–40 kvm/barn är det svårt att få till naturligt gräs som markmaterial, gårdar under 30 kvm/barn innebär omfattande slitage. I Sverige är den genomsnittliga friytan i grundskolan 45,9 kvm/barn, i snitt har en grundskola i Sverige idag 261 elever per skola. Måttet kvm/ barn måste balanseras mot gårdens totala friyta. Boverket hänvisar till forskning att förskolegården helst bör överstiga 3000 kvm för att utveckla lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser barnens behov. I SLU:s sammanställning anges att förskolegårdar som är över 6000 kvm, och skolgårdar som är över 10 000 kvm, har markant högre nivåer av fysisk aktivitet och kan rymma fler önskvärda funktioner. Tillräckligt stor yta och variation är en förutsättning för att skapa möjlig heter till fysisk aktivitet, vila, god gruppdynamik och möjlighet för barn och unga att utvecklas. - Del 1. Det här vet vi 16 Bild: Thomas Henrikson FÖRSKOLANS OCH SKOLANS UTE- MILJÖ SKA GE MÖJLIGHET TILL: • Varierad lek • Socialt liv • Fysisk aktivitet • Naturkontakt • Lärande • Återhämtning FRIYTORNA MINSKAR! Friytan för grundskole- elever minskar i nästan hela Sverige. Mellan 2014 och 2020 minskade friytan med cirka 1,5 kvadratmeter per elev i Stockholm. Del 1. Det här vet vi 17 Del 1. Det här vet vi Zonuppdelning För att skapa en variation av lekmiljöer med olika karaktär, och funktioner som möter barnens skiftande behov ska gårdar utformas med olika zon­uppdel ningar. Målsättningen är att zonerna tillsammans ska tillgodose alla de aktiviteter, ytor och funktioner som krävs för att uppnå en god utemiljö. I Stockholms stad är det vanligt att arbeta med tre zoner för förskola och fem zoner för grundskola. - Variation En varierad gårdsyta med många olika funktioner skapar både möjligheter för individer att utvecklas och en mer socialt välfungerande grupp. Om det bara finns utrymme för en typ av funktion, till exempel motions inriktad lek, kan barn delas upp på grund av varierande förmågor. Det gäller både för barn inom samma ålders­ - grupp och för blandade åldersgrupper. Ett exempel är när yngre barn känner sig otrygga och rädda när äldre barn spelar boll på en yta ämnad för flera olika aktivi teter. - Studier visar att både fast utrustning, som gungor och klätterställningar, och öppna flexibla ytor leder till att barn rör sig mer. Olika typer av platser främjar rörel seglädjen och har goda effekter för den fysiska akti viteten. De lekobjekt som finns tillgängliga påverkar barnens möjlighet till utveckling och utmaningar. Lösa lekobjekt ger förutsättningar för fantasilek, rollekar och kreativ lek, och kompletterar den motoriska leken. - - LÄS MER OM hur naturmiljö påverkar återhämtning, koncentration och inlärning: - Elevers koncentrationsförmåga ökar efter 20 min promenad i parkmiljö (F aber Taylor et al 2009) - Förskolegårdar med inslag av natur miljö gör bland annat att det är lättare att behålla koncentrationen under en aktivit et (Grahn et al 2009) - PLAN- OCH BYGGLAGEN, PBL anger att friytor måste vara tillr äckligt stora och ska vara lämpliga för lek och utevistelse. Vad som anses vara tillräcklig friyta är upp till varje enskild kommun att bedöma. Behovet av yta måste finnas med som en grundförutsättning vid planläggningen. En slänt med tallar är skolans bästa plats för att leka kull. 18 Plan- och bygglagen anger att friytor måste vara tillräckligt stora och ska vara lämpliga för lek och utevistelse. Vad som anses vara tillräcklig friyta är upp till varje enskild kommun att bedöma. Behovet av yta måste finnas med som en grundförutsättning vid planläggningen 19Del 1. Det här vet vi Naturkontakt och grönska Det finns enligt forskning starka samband mellan barns utveckling och tillgång till grönska. Egenskaper och funktioner som kognitiv förmåga, självreglering, kon centrationsförmåga, varierad lek, ökad fysisk aktivitet, ökade sensoriska upplevelser, lärande och allmänt psykiskt välmående kan kopplas till mängden grönyta, andel träd och biologisk mångfald som barn har till gång till under uppväxten. Träd och större buskar ger även ett behagligt lokalklimat som skyddar mot solljus och gör gårdarna användbara även under varma dagar. - - Barn kan återhämta sig och hålla uppe koncentrations förmågan bättre i naturliga miljöer jämfört med i en byggd miljö. Detta beror delvis på att återhämtning och barnens egna platser oftare går att finna i gröna miljöer. - Pedagogik och lärande Egenskaper som kreativitet och samarbete främjas av att barn vistas i gröna miljöer. Kombinationen mellan lärande inomhus och utomhus utmanar barn på flera plan på ett positivt sätt. För att stärka pedagogiska aspekter av utemiljön kan till exempel skärmtak underlätta vistelse ute. Genom att planera så att ute miljön är synlig inifrån kan barnen ta del av grönska, årstidsväxlingar och djurliv även inifrån. - Utemiljön kan med fördel användas i undervisningen och kan bli en viktig arena för pedagogik, i synnerhet för fritidspedagogik. Det underlättas om det redan i planeringen av en skola eller förskola görs en med­ veten utformning som främjar utomhusundervisning. ­ Multifunktionella ytor så som en upphöjd scen kan användas inom undervisning, som sittyta, för fram trädanden och för sommaravslutningar. Att bevara kulturhistoriska eller naturhistoriska värden när gården byggs bör vara en förutsättning vid planeringen. Variation och upptäckarglädje är en bra grund för ute­ pedagogik. Vattenlek, odling och kompost är exempel på aktiviteter för lärande tillsammans med upplevel ser som att dofta, smaka och känna på olika typer av material. Bild: Dennis Ersoz - En viktig förutsättning för att pedagogiskt arbete ska kunna bedrivas utomhus är att gården har en god bul lernivå. Buller påverkar barns hälsa och inlärningsför måga. Därför ska gårdens ytor för lek, vila och pedago gik ha så goda bullervärden som möjligt. Riktlinjer för acceptabla bullernivåer från Naturvårdsverket ska föl jas, och placering av byggnad med mera ska eftersträva att skapa en så god ljudnivå som möjligt på gården. - - - - Trygghet Förskole- och skolgården ska vara en trygg och säker miljö för barn och unga. Trygghet är utifrån hur barn upplever sin utemiljö och utgår därför från barnets egna perspektiv. Säkerhet är utifrån vuxnas perspektiv på utemiljön och ska säkerställa att gården inte innebär fara för hälsa och liv. Alla risker går inte att förutspå eller bygga bort. En viss typ av risker är bra för bar nens motoriska utveckling då de lär sig att utmana sina fysiska förmågor. Riskerna ska då vara förutsägbara för - barnen och de ska öka i takt med förmåga och ålder. På så vis tränar sig barnen på att analysera och identifiera möjliga faror. För att uppnå det behöver gården utformas på ett klokt sätt. Hela gården kan inte vara överblickbar från en punkt. Personalen behöver vara i rörelse för att kunna hålla koll över hela gården. I de fall det förekommer rymningsbenägna barn kan det vara motiverat att sätta upp någon typ av avgränsning på gården. Den avgrän sade ytan ska innehålla flera karaktärer och zoner och vara tillgänglig för hela verksamheten. Syftet med avgränsningen är att underlätta för personalen som då kan bevaka enstaka öppningar istället för stora ytor. - Socialt stödjande och trygga platser kan finnas på olika delar av gården men är ofta förknippade med vege tation och olika slags rumsbildningar där barnen kan välja att umgås med andra eller kan vara för sig själva. Obefolkade, öde och hårdgjorda platser upplevs i högre grad som otrygga. - Belysning som säkrar framkomlighet ska kompletteras med så kallad social belysning. Social belysning skapar 20 Del 1. Det här vet vi miljöer som är lugna och trygga, vilket är positivt både för barn och vuxna, men som är särskilt viktigt för de individer som är känsliga för intryck och kan bli stresspåverkade av stark belysning. Med social belysning kan hela gården nyttjas hela dygnet, året om. En belyst gård drabbas mindre av skadegörelse. Att gårdarna upplevs trygga utanför verksamhetstid är också viktigt. TILLGÄNGLIGHET? Tillgänglighet definieras utifrån det möte som sker mellan en individs funktionella kapacitet och den fysiska miljöns krav och utformning (Holmberg et al 2008). Användbarhet definieras utifrån att ”individen ska kunna ta sig till/från och kunna använda, det vill säga förflytta sig, vistas i och bruka den fysiska miljön på samma villkor som andra” (Iwarsson 2003). Gårdar för delaktighet Barn ska få utvecklas utan att begränsas av könstill hörighet eller funktionsnedsättning. Flera studier visar på skillnader mellan hur flickor och pojkar an vänder skolgårdar. Flickor använder i högre grad grö na och mer avgränsade platser i gårdens utkant med mindre trängsel. En grönare miljö och okodade rums ligheter leder till att flickors fysiska aktivitet ökar samtidigt som dessa miljöer främjar en mer jämställd och gemensam lek mellan flickor och pojkar. Medan pojkar i högre utsträckning använder sportplaner och hårdgjorda ytor så gynnas flickornas fysiska aktivitet både av grönska och av fasta lekobjekt såsom gungor där syftet inte är att tävla. Lösa material, och platser - - - som till exempel ett stort sandlandskap, erbjuder lek miljöer där fler kan vara samtidigt med varandra och leka parallellt utifrån sina egna förmågor. - Barn och unga med en funktionsnedsättning trivs många gånger sämre i skolan än sina klasskamrater. En bidragande faktor är att den fysiska miljön skapar hinder att delta i leken på jämlika villkor. Variation i platser, lösa material, ombonade, grönskande miljö er, platser som kan nås på flera sätt, eller platser där många kan leka bredvid varandra utan krav på social interaktion minskar hinder för barns deltagande i den fysiska miljön. Vid nybyggnation finns det möjlighet att tänka rätt från början. På befintliga gårdar kan anpassningar behöva göras i den fysiska miljön för att undanröja hinder som motverkar delaktighet. - Del 1. Det här vet vi 21 2 Det här vill vi 22 Del 2. Det här vill vi 2 Det här vill vi För Stockholm är skolor och förskolor en viktig tillgång. Med hjälp av lekvärdesriktlinjerna vill staden skapa grönare gårdar med tillräcklig friyta, högre pedagogisk kvalitet och möjlighet till mer rörelse. Syftet är att värna alla barns rätt till hälsa och goda uppväxtmiljöer. Del 2. Det här vill vi 23 Förskola och skola tar plats i staden Förskole- och skolbyggnader bidrar till att ta ner skalan i stadsdelar med hög bebyggelse, och skapar variation. Gårdens grönska skapar kvaliteter i gaturummet. Förgårdsmark stärker gaturummet.En förskola eller skola bidrar till gatulivet i stadsdelen, särskilt om gården och byggnaderna samnyttjas under kvällstid. För Stockholm är skolor och förskolor en viktig tillgång i staden som bidrar till upplevelsen av våra olika stadsdelar. En skola eller förskola har ett viktigt symbolvärde. De signalerar det offentligas närvaro och visar att lärande och kunskap värderas i samhället. En förskola eller skola kan bidra till småskalighet i övrigt storskaliga strukturer, och kan skapa variation i en urban miljö med bostäder, kontor och handel. Våra förskolor och skolor kan med fördel ha en öppen och tydlig gräns mot omgivande kvarter. Det ska vara tydligt vem som får vistas här och när, men de ska samtidigt bjuda in och signalera att gården är en plats där man får vistas utanför verksamhetstid. Att bygga en skola eller förskola är en stor investering. Om gården samnyttjas med andra används samhällets resurser mer effektivt. Samnyttjande och delning av stadens gemensamma resurser är positivt, t.ex. att en skolgård kan användas för lek på helgerna. Att platsen befolkas av flera olika grupper utanför verksamhetstid kan också bidra till trygghet. När en ny förskola eller skola planeras ska ambitionen vara att även bidra till urbana kvaliteter. En god place ring av förskola eller skola kan stärka gaturummet, till exempel med en väl utformad förgårdsmark eller med olika typer av grönska på gården. En gård med träd mot gatan gör att fler får möjlighet att uppleva grönska. Gårdens förhållande till trafiken är viktig att bevaka när en förskole­ eller skoltomt ska placeras i stadsdelen, så att även skolvägarna blir säkra för barnen. Förskolans och skolans placering har stor betydelse för barns möj lighet till självständig rörelse, något staden vill stärka. - - Del 2. Det här vill vi 24 Grönare gårdar PÅ EN RETRÄTTPLATS KAN MAN reflektera och vila från skolarbetet eller från leken. En reträttplats ska ge kravlös sinnesstimulans, känslan av att befinna sig i en egen värld samt möjlighet att läsa av platsen och orientera sig (restorativa kvalitéer). En reträttplats med restorativa kvaliteter är kringgärdad av grön ska, och kompletteras gärna med vatten och natursten (Olsson 1998). - Stockholms stad vill att förskole­ och skolgårdarna ska bidra till att öka grönskan i staden. Grönskan är en central funktion för kvaliteten på barnens lekmiljöer och reträttplatser. Den ska därför i så hög utsträckning som möjligt utgöra basen för förskole­ eller skolgårdars utformning. Ambitionen är att gårdarna ska vara så gröna som möjligt med träd, buskar och annan vegetation. Om lekmiljöerna kompletteras med lekutrustning bör den, samt gårdens möbler, vara i naturliga material som är bra för barnens hälsa och miljö. Målet är att låta naturliga material och miljöer spela en större roll i utformningen av skol­ och förskolegårdarna än vad de gör i dagsläget. Grönska bidrar till att skapa platser för ro och avskildhet, och uppmuntrar samtidigt till att klättra och balansera. Del 2. Det här vill vi 25 Mer rörelse och aktivitet Stadens förskole­ och skolgårdar ska vara platser där det finns goda möjligheter för eleverna att röra sig fritt. Gårdarna behöver innehålla ytor där det går att få upp fart för att springa och möjlighet att utveckla både grov­ och finmotorik. Gårdar ska i möjligaste mån utformas med naturligt markmaterial och ha ytor där barnen utmanas och uppmuntras att använda hela krop pen. Det ska finnas möjligheter till att gå, snurra och springa och röra sig mellan gårdens olika zoner. Det ska finnas fasta redskap att klättra på, nivåskillnader i marken, markeringar och kanter att balansera på och olika typer av markmaterial och ojämnheter. Att skapa rörelse är ett viktigt mål med utformningen och utifrån olika behov behövs många olika angreppssätt för att stimulera rörelse. - Slingor som kopplar ihop lugnare områden med mer aktiva erbjuder barn med sociala trösklar möjlighet att utforska de mer aktiva delarna av gården. Bild: Liselotte van der Meijs Del 2. Det här vill vi 26 Bild med barn i rörelse Olika typer av rörelser utmanar barnen och ger kroppskontroll. Balansera, snurra, vippa och gunga och kunna få upp farten är särskilt avgörande aspekter för barns motoriska utveckling. Bild: Rashid Sadykov Del 2. Det här vill vi 27 Grönska bidrar till variationen på gården. Dels för att den erbjuder en variation av lekmöjligheter och kräver att barnen använder sin fantasi, dels för att den varierar över året. Variation för en inkluderande lekmiljö Friytorna ska vara tillräckligt stora för att rymma alla funktioner som stödjer verksamhetens och barnens behov. En variation av olika typer av platser, med olika karaktär, storlek och olika innehåll ger den bästa förutsättningen för alla barns utveckling. Mellan ytor och zoner finns det möjlighet att planera in sociala bryn som kan bidra till variationen ytterligare. Att minska konkurrensen om ytor och lekredskap är viktigt för att möjliggöra en varierad lek. Ett stort sand landskap där många kan leka bredvid varandra är exempelvis bättre än att ha en liten sandlåda och en enda gunga. Oprogrammerade och naturliga miljöer, med varierad topografi, är att föredra framför lekred skap med bara en funktion. Miljöer där det går att både balansera, vippa, gunga och snurra bidrar till barns motoriska utveckling. Plana ytor, som kan vara runda, för spring­ och bollekar bidrar också till variationen. Tillgängliga slingor hjälper barnen att röra sig på olika sätt på gården och att upptäcka gårdens alla delar efter eget intresse. Till exempel kan barn med stora kroppar ha behov av liten lek, det vill säga äldre barn som har behov av lek som vanligen leks av yngre barn. Sociala bryn mellan zoner är platser med över gångar mellan olika aktiviteter, till exempel hängplatser, lekytor i grönska eller topografiska skillander. Bild nedre vänster: Dennis Ersoz - - - Platser för ro och återhämtning behövs också. Små gårdar är extra utsatta för höga ljudvolymer och inten siv aktivitet. Där är det extra viktigt att värna plats för möjlighet att dra sig undan, i vissa fall skylta upp att det är en plats för ro, en pausplats. För intryckskänsliga barn kan återhämtning på gården också underlätta att vara delaktig i undervisningen. - En utemiljö med grönska förändras över tid av sig självt. Vegetationen växer och utvecklas, årstiderna innebär olika upplevelser beroende på temperatur, sol, snö och regn samtidigt som barnen utvecklas och växer som individer. Grönskan ger dem tillgång till nya upp levelser och utmaningar. - Del 2. Det här vill vi 28 Skötsel och drift bidrar till lekvärden Gårdens delar ska vara möjliga att sköta om, reparera och laga på ett resurssnålt sätt. Vid planering av gröna miljöer är det extra viktigt att göra på rätt sätt från början och tänka långsiktigt. Storleken på gården påverkar behovet av skötsel och underhåll, en liten gård slits snabbt och måste under hållas mer, vilket är kostnadsdrivande. En större gård kan ha områden där skötseln inte är lika intensiv. Går darna ska planeras så att de har en flexibel och robust stomme som håller. Det bidrar till att hushålla med våra ekologiska och ekonomiska resurser. - - Stadens mål om grönare gårdar samt lekvärden som är starkare kopplat till naturliga miljöer innebär att nya skötselmetoder kan behöva tas fram. Ekologi och biologisk mångfald ska vara nyckelbegrepp i stadens skötsel. Exempel på förändrade skötselrutiner på för skole­ och skolgårdar kan vara att skapa mer ängsytor och blomsterängar i stället för kortklippt gräs. - En viss förståelse för betydelsen av naturens lekvärden kan ingå i skötseln av gården. Till exempel kan snö nyttjas som en resurs i form av exempelvis högar att glida nerför. Löv, som också har ett stort lekvärde, kan sparas i buskage och i naturmarken och som kompost. Detta lekvärde är både gratis och förnybart. SNÖRÖJNING kan ske så att det stimulerar till lek genom att lagom stora snöhögar plogas ihop i stället för att fraktas bort. Löv och lövhögar lämnas för att användas i lek. Del 2. Det här vill vi 29 Trygga och säkra gårdar Förskole- och skolgårdar ska vara trygga och säkra för barnen. Samtidigt behöver gårdarna också få vara ”roligt­läskiga” och erbjuda möjligheter för barn att utmana sig fysiskt genom att klättra, hoppa, balansera etcetera. Det ska finnas möjlighet att öka graden av utmaning i takt med att barnens färdigheter utvecklas. De risker som finns ska locka barnen att pröva igen om man inte lyckats. Det bidrar till att stärka barnets förmåga att bedöma risker vilket är positivt för välbefinnande, delaktighet och fysisk aktivitet, samt till att utveckla motoriska färdigheter. Gården ska aldrig innebära fara för hälsa och liv. Personalen ska också kunna ha uppsikt över utemiljön och vad barnen gör. En gård behöver därför utformas så att barnen kan försvinna in i fantasilekar medan personalen kan ha uppsikt från, och när de rör sig mellan, olika ankarpunkter runt om på gården. Förskolegårdar ska alltid avgränsas med staket och säkra grindar. Skolgårdar ska vara tryggt avgränsade, hur avgränsningarna utformas kan variera beroende på läge och omgivningar. Om det är en intensiv och stimmig situation utanför skolgården kan en intryck skyddande avgränsning t.ex. en buskhäck komplettara ett utspringsskydd. Entréer ska placeras och utformas välkomnande och ombonat. - För att gården ska kännas trygg året runt är det viktigt med belysning som både är funktionell och social, som gör gården trygg och säker kvällstid och som gör det möjligt att nyttja hela gården vintertid, utan att perso nalen tappar uppsikt. - Bild: Per Olsson Del 2. Det här vill vi 30 Bild: Liselotte van der Meijs En gård förändras över året och erbjuder olika sorters risker och glädjefyllda aktiviteter beroende på väderlek. RISKY PLA Y ÄR ETT BEGREPP som kan användas för att beskriva barns behov av att utmanas i sin lek. Utmaningarna ska alltid vara lagom, och ska öka i takt med att barnet utvecklas. I leken lär sig barnet förstå sina färdigheter och att bedöma risker utifrån sin nivå. En av de forskare som blivit tongivande i frågor som berör riskfull lek är Ellen Beate Sandseter, professor vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universi tet i Trondheim. I sin forskning har Sandseter beskrivit åtta olika typer av ”risky play” som alla har fokus på motorisk lek: - 1. Lek med höga höjder 2. Lek med hög fart 3. Lek med potentiellt f arliga verktyg 4. Lek med riskfulla element som eld eller vatten 5. Bråklek (rough-and-tumble) 6. Komma-bort-lek (gömma sig, låtsas vara vilse) 7. Lek med kraft er och kollisioner 8. Risk genom ombud – att observera andra barns risktagande och dela dessa k änslor Del 2. Det här vill vi 31 Det är viktigt att skapa ytor där det är möjligt att hoppa in och ut ur leken utan att vara inbjuden. Del 2. Det här vill vi 32 Barn är delaktiga En gård med utrymme att utforska och göra egna avtryck bidrar till att barnens delaktighet ökar.Enligt barnkonventionen ska barn alltid involveras i beslut som rör dem. När, och på vilket sätt, ska be dömas utifrån situationen och barnens förutsättningar. Ökad delaktighet i utformningen av miljön där barn vistas bidrar till ansvarskänsla och lärande vilket är viktigt för barns utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att vara delaktiga i utform ningen av stadens förskole­ och skolgårdar. Barnens erfarenheter och kunskaper är viktiga utgångspunkter i arbetet. Vid upprustningar eller förändringar av befint liga gårdar är det givetvis enklast och mest logiskt att involvera eleverna på skolan eller barnen på förskolan. Vid planeringen av en ny förskola eller skola är det barnen som berörs av byggnationen som i första hand engageras. Om projektet är i ett tidigt planeringsskede kan dagens barn som bor eller vistas i området visa på värden och möjligheter, utifrån sitt perspektiv, som är värda att ta med i planeringen. 33Del 2. Det här vill vi - - - 34 Del 3. Så här gör vi 3 Så här gör vi 35Del 3. Så här gör vi Lekvärdesriktlinjerna är baserade på forskning, erfarenhet och goda exempel. Här beskrivs hur staden konkret ska arbeta för att tillföra fler lekvärden på våra förskole- och skolgårdar med beräkningsverktyget lekytefaktor. 36 Del 3. Så här gör vi - - ­ Lekvärden i planeringsprocessen Förutsättningar för goda lekvärden För att säkerställa att Stockholm skapar bra utemiljöer med stora lekvärden för förskola och skola så använder staden beräkningsverktyget Lekytefaktor (LYF). Det säkerställer tillräckliga friytor och goda förutsättningar för variation, med ökad grönska och mer pedagogiska utemiljöer. Tillräcklig friyta med stor variation ger förutsättningar för barn att tillgodogöra sig lek och lärande i ute miljön. Variationen är viktig eftersom barns intressen och behov är olika och de har olika individuella förutsätt ningar. Bedömning av lekvärden Beräkningsverktyget LYF inleds med bedömning av tomtens friyta och förutsättningar för många och varie rade lekvärden. Därefter bedöms möjliga zoner, värden som topografi, grönska och lokalklimat, samt möjlig heten till platser för alla, varierad lek, förutsättningar för pedagogik och övriga frågor som materialförvaring. LYF som helhet ska därmed säkerställa att Stockholms förskole­ och skolgårdar uppnår de goda lekvärden som staden eftersträvar och att de samhällsviktiga synergier som gårdarna skapar når sin fulla potential. En beräkning med hjälp av LYF ska göras av alla aktörer som planerar och bygger förskola eller skola, såväl privata som kommunala. LYF­modellen ska även användas för att förbättra lekvärden på befintliga gårdar som ska rustas upp eller för att göra avvägningar vid behov av nedläggning av förskola eller skola. 37Del 3. Så här gör vi Tillräckliga friytor Tillräcklig friyta är den enskilt mest avgörande för utsättningen för att främja lekvärden på gården. Det handlar både om tillräckligt många kvm/barn och att ha en stor sammanhängande yta. Målet är att alla elever ska kunna vara ute samtidigt utan att det uppstår trängsel. En tillräcklig friyta är en förutsättning för att kunna disponera gården i olika zoner, samt för att skapa och behålla grönska. Planera för tillräcklig friyta I ett tidigt skede ska utgångspunkten vara att friytan för förskolegårdar ska vara minst 3 000 kvm och för skolgårdar minst 10 000 kvm. Utgångspunkten är även en friyta som medger minst 20 kvm/barn för förskola och minst 15 kvm/elev för skola. Med dessa förut sättningar finns möjlighet att skapa gårdar med höga lekvärden. Antal kvadratmeter per barn är också ett viktigt mått. Om gården är stor och innehåller en bra mängd lekvärden kan det väga upp ett lägre antal kvm/barn. Yta är en faktor som inte går att förändra i efterhand. Det är därför klokt att planera in en förskole­ eller skoltomt med en friyta som är dimensionerad för dess maximala kapacitet. Ändras behovet är det lättare att göra en mindre tomt framöver än tvärtom. Vid ny byggnation är det inte lämpligt med utsläppsgårdar. Friliggande skolor och förskolor har bäst förutsättningar En friliggande förskola eller skola ger bättre förut sättningar till att planera gården utifrån barnens och verksamhetens behov utan att kompromissa med andra verksamheters behov. När ytan delas med andra minskar barnens möjlighet att känna ägandeskap över sin gård. En friliggande byggnad med tillhörande gård skapar också bättre förutsättningar för grönska och vegetation då friytan oftare blir större och mer sällan förlagd på bjälklag. En friliggande gård ger således bättre förutsättningar att kunna uppnå tillräcklig friyta, mer grönska och hög pedagogisk kvalitet än vad en gård som delar utrymme med andra har. Disponera friytan klokt ­ - - För att åstadkomma en friyta som rymmer alla nöd vändiga kvaliteter är tomtens planering viktig. Angöring, cykelparkering och andra tillhörande funktioner ska ske på tomten, men utanför friytan. Friytan ska under verksamhetstid endast vara för barnen och för verksamheten. Byggnadens placering påverkar lekvärden – skugga, relationen mellan inne och ute, att rinnvägar för dagvatten inte blockeras och att partikel- och bullernivåerna är acceptabla. Friytans lokalklimat och förutsättningar för hälsa Förskole­ och skolgårdar ska ha ett gott lokalklimat med sol och skugga, en god ljudmiljö och god luft kvalitet. Barnens vistelse ska kunna ske i både sol och skugga, och de ska inte utsättas för stark uv­strålning. Lövskugga ger lägre temperaturer och skapar möjlig het för barnen att välja sol eller skugga. Platser som är kraftigt utsatta för buller, partiklar och andra hälso­ och säkerhetsrisker, eller tomter med markföroreningar, bör inte föreslås som markanvändning till förskolor och skolor. Del 3. Så här gör vi - - - - 38 39Del 3. Så här gör vi - Flera olika zoner för ökad variation Zonering innebär att gården disponeras i miljöer med olika karaktär som kompletterar varandra och ger för utsättningar för olika typer av användning och lek. Förskolegårdens zoner Förskolegårdar ska disponeras i tre olika zoner; • den trygga (ex sittplatser och bord nära byggnad) • den aktiva (ex klättring, balans, kullekar och spring) • den vilda zonen (ex kuperad terräng och natur) Skolgårdens zoner Skolgårdar ska disponeras i fem olika zoner; • den trygga (ex sittplatser och bord nära byggnad) • den aktiva (ex klättring och balans) • den vilda zonen (ex kuperad terräng och natur) • den ytkrävande (ex boll-lek och spring) • den öppna (flexibel, ex kullekar) AKTIV ZON TRYGG ZON VILD ZON TRYGG ZON ÖPPEN/FRI ZON YTKRÄ V ANDE/ IDROTTSZON VILD ZON AKTIV ZON 40 Del 3. Så här gör vi Förskolegårdens tre zoner kompletterar varandra och möjliggör flera sorters lek. 41Del 3. Så här gör vi TRYGG ZON ÖPPEN/FRI ZON YTKRÄ V ANDE/ IDROTTSZON AKTIV ZON VILD ZON TRYGG ZON ÖPPEN/FRI ZON YTKRÄ V ANDE/ IDROTTSZON AKTIV ZON VILD ZON TRYGG ZON ÖPPEN/FRI ZON YTKRÄ V ANDE/ IDROTTSZON AKTIV ZON VILD ZON - - - - ­ - - - TRYGG ZON ÖPPEN/FRI ZON YTKRÄ V ANDE/ IDROTTSZON AKTIV ZON VILD ZON TRYGG ZON ÖPPEN/FRI ZON YTKRÄ V ANDE/ IDROTTSZON AKTIV ZON VILD ZON Den trygga zonen närmast byggnaden och dess entréer är en yta för barnen att utgå från, eller återvända till när de vill ha lugn och ro eller vara nära vuxna.”Icke­lek” så som betraktande eller konverserande aktiviteter är typiska för zonen. Aktiviteter som fungerar som en koppling mellan utomhus­ och inomhusaktivitet lämpar sig också i den trygga zonen, exempelvis pyssel, läsning, experiment och skapande uppgifter. Även aktiviteter som leds av vuxna är lämpliga här, t.ex. odling, snickrande, uteateljéer, grupp arbeten och på förskolor utesovplatser. Ett större sandlandskap i denna zon är bra på förskolor och lågstadium. Den ytkrävande zonen (skolgårdar) rymmer plats för till exempel bollek av olika slag, hinderbana eller liknande. Även regellekar är lämpliga. Zonen har stor betydelse för att få barnen i rörelse och hur den utformas spelar roll för vilka som vistas här. Genom rätt utformning ryms möjlighet att betrakta det som pågår och ytor för att testa aktiviteter utan att vara i allas blickfång. Då kan flera grupper engageras att delta, inte bara de som känner sig mest säkra på hur aktiviteten eller sporten ska utföras. Den vilda zonen ger barn en känsla av rörelse frihet. Här kan barnen hitta sina egna platser för att ta en paus, utan att känna sig övervakade. Här är det möjligt att förlora sig in i fantasilekar och rollekar. Det bör även finnas en samlings plats för en barngrupp. Det ska finnas vegeta tion att leka vid, med eller i. Löst material och platser för naturpedagogik finns här. Den aktiva zonen lämpar sig för rörelse, dyna mik och flexibilitet. Tummel eller kull­lek är exempel på lekar för den aktiva zonen. En klät terställning placeras lämpligen här. Med hjälp av en variation av lekvärden, höjdskillnader och vegetation, samt en blandning mellan öppna och slutna ytor så kan ett attraktivt leklandskap med många möjligheter skapas. Solskydd, med hjälp av krontäckning, är extra viktigt i denna zon. Den öppna, fria zonen (skolgårdar) är place rad centralt på gården och är en plan yta med plats för temporära aktiviteter och möjlighet för barnen att få upp farten. Pedagogledda rörelse aktiviteter platsar i den öppna zonen, liksom gå på styltor, hjula, tillfälliga byggen och kull. 42 Del 3. Så här gör vi -ON-STAGE – OFF-STAGE – BACKSTAGE är en designprincip med syfte att in kludera fler på en plats där någon f orm av aktivitet utövas, till exempel på gårdens bollplan. Bollplanen utgör då scenen där de som spelar boll gör det on-stage. Off-stage kan andra sitta och betrakta vad som sker on-stage och bli intresserade, och lära sig av de som känner sig kunniga och bekväma on-stage. För många är det ett stort steg att göra något för första gången, i centrum där man kan bli betraktad, för dem finns ett backstage-område där de kan träna. Utformning med tydlig struktur Bearbetade gränser mellan zoner gör att gården går att läsa av och förstå. Gränser tydliggör skillnaderna mel lan olika platser och zoner. De kan vara utformade på ett sådant sätt att de bjuder in över gränsen och skapar interaktion mellan olika områden. Om gränsen sling rar eller knixar sig fram blir ”brynet” mellan zonerna längre. Det innebär att det skapas flera mindre ”rum i rummet”. Dessa mellanrum fungerar som dragspel mellan det sociala och det oväntade, där flera grupper kan vara och olika aktiviteter kan pågå samtidigt. De blir också en yta där barn kan observera leken innan de själv vågar testa på, i enlighet med on­stage – off­stage – backstage. Avgränsningar ska inte användas mellan zoner. Det kan förekomma fall där avgränsning med exempelvis stängsel är motiverat. I dessa fall ska avgränsningens placering inte hindra lek på gårdens alla ytor och ingen del ska vara mindre än 3000 kvadratmeter. Syftet med avgränsning ska vara att underlätta för personalen att ha uppsikt över rymningsbenägna barn, till exempel vid anpassad grundskola. På gården bör det vara möjligt att röra sig genom de olika zonerna och inom dem. Olika typer av slingor kan komplettera zoneringen. Slingorna ska skapa ett rörelsemönster som gör att skolgården kan upplevas i olika sekvenser där man rör sig mellan aktivt och lugnt, vilt och ordnat, öppet och mer slutet. De kan också fungera som gå­klassrum. En slinga bör vara kontinuerlig, som en åtta eller som en bana utan början och slut, och byta karaktär beroende på vilken zon den passerar. Denna utformning gör också att gården blir tydlig, lättare att tolka och underlättar för barn att röra sig vidare till nya oupptäckta platser, minst en slinga ska vara fysiskt framkomlig med hjälpmedel. I synner het för de barn som har svårt att överblicka platser och sortera intryck, och behöver hjälp med den rumsliga förståelsen. 43Del 3. Så här gör vi - - - 44 Del 3. Så här gör vi Skolgårdens fem zoner kompletterar varandra och möjliggör för flera sorters lek. 45Del 3. Så här gör vi 46 Del 3. Så här gör vi Praktisk tillämpning Lämpliga ytor enligt PBL Processen för att identifiera lämpliga ytor för förskolor och skolor sträcker sig över flera planeringsskeden och olika kompetenser. Enligt Plan­ och bygglagen (PBL) ska det för förskola och skola på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Det är upp till varje kommun att bedöma vad som är en lämplig yta och ett lämpligt innehåll. I Stockholms stad ska lekytefaktor (LYF) användas som ett verktyg att bedöma att ytorna som avses blir lämpliga för lek och utevistelse. Arbetsmetod Stadens förvaltningar och bolag ansvarar för att imple mentera lekvärdesriktlinjerna i sin planering av skol och förskolegårdar. Metoden används vid: • planering och uppförande av nya förskolor och skolor, • ändring av befintlig fastighet från annan verksamhet till förskola eller skola, • upprustning av befintlig fastighet för förskola eller skola. Steg 1 I steg 1 görs en övergripande bedömning om en fastighet har förutsättningar att uppnå tillräckliga värden i LYF. Stadens förvaltningar och bolag ska utifrån sina uppdrag, använda steg 1 för att förstå vilken placering av förskolan eller skolan som är lämplig och att tillräcklig yta avsätts. Steg 1 bedömer de lekvärden som behöver säkras innan projektet startar, så som storlek på friytan, topografi och befintlig naturmark. Syftet är att tidigt kunna bedöma om det är ett lämpligt projekt. Resultatet från steg 1 bedöms i tre nivåer: Goda förutsättningar att uppnå LYF - Föreslagen tomt har god förutsättning att få till en friyta med bra lekvärden. Förutsättningar finns att uppnå LYF - Kostnader och komplexi tet ökar om man går vidare med denna förutsättning. Inga förutsättningar att uppnå LYF - Föreslagen tomt har inte förutsättning att få till en friyta med bra lekvärden. Staden ska inte gå vidare med resultat i den röda nivån, dvs inga förutsättningar att uppnå LYF. Eventuellt behov av avsteg kräver beslut (se förtydligande om avsteg på nästa sida). Steg 2 Går förslaget vidare till genomförande används både steg 1 och 2 för att bedöma gårdens LYF. Det är i detta skede den fullständiga lekytefaktorn kan beräknas. - - - L Y FFriyta + + = Steg 1 Steg 2 LekvärdenLekvärden Tidig bedömning 47Del 3. Så här gör vi Processbeskrivning I NY A PROJEKT 1. Tidigt i planprocessen använder staden LYF steg 1 för att göra en bedömning av placering av f örskole- och skoltomter. När exploateringsnämnden beslutar om markanvisning för förskola eller skola ska godkänt värde av LYF steg 1 redovisas. Utbildningsförvaltningen eller aktuell stadsdelsförvaltning, tillsammans med byggaktören, ansvarar för att säkerställa att godkänt värde av LYF steg 1 uppnås. Har eventuella avsteg gjorts ska dessa redovisas i samband med beslut om markanvisning till exploateringsnämnd. 2. Stadsbyggnadskontoret beaktar lekvärdesriktlinjerna inför och under arbetet med n y detaljplan för skola eller förskola för att bedöma markens lämplighet. 3. När den planerande förskolan eller skolan bedrivs i kommunal regi ska projektet r edovisa att LYF steg 1 och steg 2 når godkända värden i beslut till utbildningsnämnd eller aktuell stadsdelsnämnd, har eventuella avsteg gjorts från LYF ska de redovisas. Aktuell stadsdelsförvaltning och utbildningsförvaltningen ansvarar för att inhämta uppgifter av byggaktören med redovisad LYF steg 1 och steg 2. P Å BEFINTLIGA FÖRSKOLOR OCH SKOLOR 1. Vid upprustning av befintliga gårdar som bedrivs i kommunal regi används både steg 1 och steg 2 i LYF:en. Som första steg ansvarar aktuell stadsdelsförvaltning och utbildningsförvaltningen för att en bedömning görs av nuläget och vilka lekvärden som finns på gården. Detta resulterar i ett LYF värde. 2. Därefter analyseras vilka kategorier som har uppnått låga poäng och vilka lekv ärden som därmed bör utvecklas. 3. Ett förslag till upprustning av gården tas fram i samråd med fastighetsägaren. 4. En LYF-beräkning av det nya förslaget görs för att synliggöra vilka nya lekv ärdeskvaliteter gården har fått. ÖVERGÅNGSREGLER Lekvärdesriktlinjerna gäller från och med när beslut fattats i kommunfullmäktige. F ör projekt med planerade förskolor och skolor där planprocessen passerat samråd eller där exploateringsnämnden tidigare beslutat om markanvisning fullföljs fattade beslut och ingångna avtal. A VSTEG Det kan finnas tillfällen när staden behöver besluta om förskolor och grundskolor som int e uppnår en godkänd LYF. Staden ska t.ex. erbjuda alla barn en förskola eller skola nära hemmet. I de delar av staden som redan är tätbebyggda kan avsteg behöva göras från LYF för att kunna garantera det. Ibland behöver staden bygga upp tillfälliga lokaler på förskolegården eller sk olgården för att kunna möta ett tillfälligt ökat behov av barn- eller elevplatser eller för att delar av en förskola eller skola behöver renoveras eller byggas om. I dessa fall kan det vara bättre att friytan minskar tillfälligt än att barnen blir hänvisade till en annan förskola eller skola längre bort. Innan avsteg från LYF görs ska andra alternativ undersökas och en samman¬vägd bedömning av barnens bästa göras. Exploateringsnämnden ska redovisa möjligheterna att leva upp till lekytefaktorn i samband med be slut om markanvisning. Behöver avsteg göras ska även detta beskrivas. Avsteg redovisas och beslutas i utbildningsnämnd eller aktuell stadsdelsnämnd i samband med beslut om ny förskola eller skola, se ovan processbeskrivning. 48 Del 3. Så här gör vi INOM STOCKHOLMS STAD HAR EN RAD OLIKA FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG ANSVAR FÖR ARBETET MED LYF. Exploateringskontoret: Utvecklar och förvaltar stadens sam lade markinnehav och markanvisar tomter till skolfastighetsbolag. Förskoleförvaltningen: Förskoleförvaltningen ansvarar för att samordna och leda det stadsövergripande kvalitetsarbetet för förskolor. SISAB: Skolfastigheter i Stockholm AB, äger förskolor och skolor. De uppför och förvaltar kommunala skolfastigheter. Stadsbyggnadskontoret: Ansvarar för stadens fysiska planering och prövar lämpligheten att uppföra förskolor och skolor i planprocess enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Stadsdelsförvaltningarna: Ansvarar för kommunala förskolor inom sin stadsdel. Utbildningsförvaltningen: Ansvarar för kommunala grund och gymnasieskolor, inkl. anpassad grund­ och gymnasieskola samt fritidsverksamhet. Beräkning av L YF Beräkningen av LYF utgår från gårdens friyta, antal barn och tomtens förutsättningar för lek. Enkelt beskrivet så bygger LYF på att det ska finnas en variation av lekvärden på en tillräckligt stor gård. Det finns inga absoluta gränstal på storlek eller kvm/barn utan den ger en samlad bedömning där de faktorerna vägs samman med vilka förutsättningar för olika lekvärden gården har. Olika kategorier av lek ska vara representerade och i balans för att LYF ska bli godkänd. Beräkning av LYF ska utföras av relevant kompetens. - ­ 49Del 3. Så här gör vi BERÄKNINGSVERKTYGETS UTFORMNING OCH INNEHÅLL Lekvärden - tre flikar för olika gårdar Beräkningsverktyget innehåller tre olika flikar, en för respektive: • förskola • skola, åk F­9 • endast högstadieskola, åk 7­9 Flikarna bygger på samma modell men beroende på barnens ålder ställs ibland olika krav, till exempel på den totala friytan. Vissa lekvärden blir mer eller mindre betydel sefulla när barn blir äldre varför vissa lekvärden viktas olika mellan de olika flikarna/ skoltyperna. Det är endast fälten i kolumnen VÄRDE som ska fyllas i. Obligatoriska fält I beräkningsverktyget finns ett antal celler som visar de värden stadens gårdar måste ha. Det gäller till exempel förutsättningar för vegetation samt att det ska finnas ytor både för sol och skugga. Alla lekvärden som är obligatoriska behöver uppfyllas för att gården ska bedömas som lämplig. Balansering För att uppnå godkänd LYF ställs också krav på att respektive kategori av lekvärden ska uppnå en viss poäng. Detta för att gården ska få en god blandning av lekvärden. - Översikt lekvärden Nedan redovisas en översikt över alla poänggivande kriterier i LYF­beräkningen. Under nästa avsnitt beskrivs alla kriterier en och en hur de bedöms och hur de ska fyllas i, i Lekyte-faktor - beräkningsverktyg. För samtliga lekvärden beskrivs i löptext kraven för att lekvärdet ska uppfyllas. Obligatoriska lekvärden är markerade i tabellen nedan samt vid respektive be­skrivning av lekvärdet. KATEGORI STEG 1 LEKV ÄRDEN OBLIGATORISKT V ÄRDE 1. F riyta 1.1 Gårdens friyta 1.2 Kvadratmeter friyta/barn 1.3 Byggnaden är friliggande 2. Lekvärden - tidig bedömning 2.1 Gården är sammanhängande 2.2 Det finns en plan, öppen yta där det går att få upp fart 2. 3 Gården har en varierad topografi 2.4 Del av gården har befintlig naturkaraktär STEG 2 LEKV ÄRDEN 3. Zonering 3.1. Antal zoner 4. Topografi 4.1 Det finns kulle och/ eller slänt som lämpar sig för lek 4.2 Lekutrustning nyttjar topografin 4.3 Gården innehåller topografiska element 5. Grönska 5.1 Del av gården har anlagd naturkaraktär 5.2 Det finns en stor variation av växtarter 5.3 Vegetationen skapar rumsligheter 5.4 Det finns minst ett stort befintligt träd 5.5 Det finns minst ett befintligt, eller planeras för minst ett, stort träd 6. Lokalklimat 6.1 Ytor för lek och reträtt-/pratplatser finns i sol och i skugga 6.2 V egetation ger skugga i alla gårdens zoner 6.3 Det finns platser med väderskydd 6.4 Skärmtak kompletterar lövskugga 50 Del 3. Så här gör vi KATEGORI STEG 2 LEKV ÄRDEN OBLIGA TORISKT V ÄRDE 7 . Platser för alla 7 .1 Det finns reträttplatser 7 .2 Det finns icke-programmerade ytor 7 .3 Det finns områden enligt on-, off-, backstage-principen 7 .4 Det finns en scen 7 .5 Det finns skyddade sittplatser i den trygga zonen 7 .6 Det finns pratplatser 7 .7 Det finns lugna pausplatser tillgängliga med hjälpmedel 7 .8 Det finns platser f ör aktiv lek tillgängliga med hjälpmedel 8. Förutsättningar för varierad lek 8.1 Det finns v arierade platser för lek/ aktivitet 8.2 Det finns plank 8.3 Gården innehåller naturliga element 8.4 Det finns en yta med formbar sand 8.5 Markmaterial är varierat 8.6 Det finns förutsättning för motorisk lek 9. Förutsättningar för pedagogik 9.1 Det finns samlingsplatser 9.2 Växtval är gjorda för att ge pedagogiska mervärden 9.3 Hårdgjord yta anpassad för skapande finns i närheten av materialförv aring 9.4 Det finns väggar/plank att sätta upp material på 9.5 Det finns vattenlek 9.6 Det finns odlingsmöjligheter 10. Övrigt 10.1 Det finns materialförvaring anpassat efter elevantal och årskurs 10. 2 Det finns eluttag 10.3 Det finns vattenutkastare 10.4 Gården har funktionell och social belysning anpassad efter re spektive zon 10.5 Minst hälften av gården är inte underbyggd 10.6 Friytan ligger dikt an entréer 51Del 3. Så här gör vi 52 Del 3. Så här gör vi Beskrivning av lekvärden - TOTAL FRIYTA SKOLFASTIGHETENS FRIYTA minst 2/3 KOMPENSATORISK FRIYTA max 1/3 STEG 1 1. Friyta Med friyta menas den yta som går att leka på och som är tillgänglig för barnen/elev erna. Bil- och cykelparkering samt ytor för lastning och lossning är otillgängliga för barnen/eleverna och ingår inte i friytan. Takterrasser, som inte ansluter i nivå till resten av gården har begränsad tillgänglighet och betraktas som kompletterande ytor och ingår därmed inte heller i friytan. Samma sak gäller bullerstörda ytor och branta slänter som inte går att nyttja som lekyta. Materialförvaring i bod samt växthus räknas som del av friyta. För skola kan kompensatorisk yta åberopas, den ska ligga dikt an skolgården, utan barriärer som regional cykelbana eller bilväg. Ytan får inte vara bullerstörd, förorenad eller på annat sätt olämplig som skolgård, den får heller inte planeras för annat ändamål, t.ex. kommande bebyggelse eller vara ianspråktagen av andra. • Friytan ska vara placerad i direkt anslutning till verksamheten. • Friytan ska vara ändamålsenlig och säker. • Friytan bör vara sammanhållen. • Antal barn beräknas efter förskolans eller skolans totala kapacitet. • Kompensatorisk yta får inte överstiga 1/3 av den totala friytan. Exempel: Är skolfastighetens tillgängliga friyta 8 000 kvm kan ytterligare 4 000 kvm räknas som kompensatorisk friyta utanför fastigheten om den uppfyller kraven i punktlistan ovan. 1.1 Gårdens friyta Större friyta ger högre poäng, dock ges maximalt 5 pluspoäng. Ytor mindre än 3000 kvm för förskola, 10 000 kvm för skola och 4000 kvm för högstadium innebär negativt värde. För skola/högstadium går att ange hur stor tillgänglig kompensatorisk yta som finns utanför skoltomten. (kvm) 1.2 Kvadratmeter friyta/barn Ju fler kvm/barn desto högre poäng, upp till 5 poäng. För högstadium ges inga poäng men gården ska ha minst 5 kvm/barn. I beräkningsverktyget anges antal barn planerade i verksamheten, friytan per barn räknas ut automatiskt. Medges olika antal avdelningar fylls maxantalet barn i. (antal barn) 1.3 Förskolans/skolans byggnad är friliggande Förskolan/skolan har en egen byggnad med tillhörande egen gård. Den är inte del av bostadsgård, industri­ eller kontorsfastighet. (ja/nej) 53Del 3. Så här gör vi 54 Del 3. Så här gör vi 2. Lekvärden – tidig bedömning 2.1 Gården är sammanhängande Gården är en helt sammanhängande yta utan att vara uppdelad på olika plan, till exempel mellan markplan och takterrass eller med stängsel. Barn ska kunna nyttja hela gården självständigt. Gården ska heller inte avgränsas av hinder som barnen inte själva kan ta sig förbi eller delas upp av byggnadsvolymer som skapar oattraktiva eller mörka ytor. För elever med särskilda behov kan dock en uppdelad gård vara nödvändig, ingen del bör vara mindre än 3000 kvm. (ja/nej) 2.2 Det finns en plan, öppen yta där det går att få upp fart OBLIGATORISK! Det ska finnas en öppen, plan yta utanför den trygga zonen, där man kan springa och få upp fart. En plan yta utan hinder som är minst 10 meter i diameter eller 20x8 meter för förskola respektive 20 meter i diameter eller 25x8 meter för skola ska finnas för att möjliggöra för barn att kunna springa och få upp fart. Ytan ska inte vara del av gång eller entréstråk utan kunna nyttjas separat för lek. (ja/nej) 2.3 Gården har varierad topografi Höjdsättningen eller den naturliga topografin innebär en kuperad mark som fungerar bra att använda i leken. Den varierade topografin kan vara både naturmark och hårdgjorda ytor. Marken ska ha varierade lutningsriktningar, en jämn ensidig lutning bedöms inte som kuperad. Poäng ges för yta med varierad topografi på mellan 10 % och 50 % av friytans totala yta. (kvm) 2.4 Del av gården har befintlig naturkaraktär Med befintlig naturkaraktär avses ojämn eller kuperad mark med flerskiktad vegetation, som behållit sin naturliga utformning sedan innan förskolan eller skolan placerades på platsen. Stenblock, stubbar och stockar lämnas kvar. Det är inte önskvärt att hela tomten har naturkaraktär. Poäng ges i stigande skala mellan 5 % och 50 % naturkaraktär. Gräs­ eller ängsyta är inte naturkaraktär. Berg i dagen/berghäll kan vara del av naturkaraktär, men maximalt 50 % av naturkaraktären. (kvm) ­ STEG 1 55Del 3. Så här gör vi STEG 2 3. Zonering 3.1 Antal zoner Förskolegården ska innehålla 3 olika zoner: en trygg, en aktiv och en vild zon. Den trygga zonen är i närheten av entréerna, den innehåller platser för lugnare lek. Den aktiva zonen är utformad för att skapa rörelse hos barnen, här finns plats för klättring, balans och annan motorisk rörelse. Den vilda zonen har lekvänlig vegeta tion, här kan barnen leka fantasi­ och rollekar. Den aktiva och den vilda zonen placeras där de fungerar bäst och möjliggör högst lekvärde. Obligatoriskt att gården har minst 2 zoner, poäng för 3 zoner. (antal zoner) Skolgården ska innehålla 5 zoner: en trygg, en aktiv, en vild, en öppen och en ytkrä vande. Den centralt placerade öppna fria zonen är en plan yta med plats för temporära aktiviteter och möjlighet för barnen att få upp farten. I den ytkrävande zonen finns exempel bollek av olika slag, hinderbana eller liknande. Även regellekar är lämpliga. Obligatoriskt att gården har minst 2 zoner, poäng för 3 zoner eller fler. (antal zoner) 4. Topografi 4.1 Det finns kulle och/eller slänt som lämpar sig för lek OBLIGATORISK! Det ska finnas en kulle eller slänt utan hinder som lämpar sig för pulka, rulla, kana, glida. Lutningen ska vara mellan 15 % och 30 %. Höjdskillnaden ska vara minst 1 meter på förskolegård och 1,5 meter på skolgård. Lekvärdet är inte obligatoriskt för högstadiet. (ja/nej) 4.2 Lekutrustning nyttjar topografin Det ska finnas lekutrustning som nyttjar topografin som till exempel vattenlek i slänt, rutsch, rep, klättring, bollbana eller liknande. Omfattningen ska stå i relation till gårdens storlek samt andra platsspecifika förutsättningar. Olika typer av utrustningar som utnyttjar topografi ger poäng. (antal typer) 4.3 Gården innehåller topografiska element. Poäng ges för varje typ av topografiska element som finns på gården, exempelvis: • Trappa med minst 5 trappsteg som är som är minst 80 cm hög. • Dike eller grop som har minst 40 cm höjdskillnad och är minst 4 meter lång. • Kant, vilken ska vara minst 10 cm hög och max 30 cm hög jämfört med omkringliggande mark och minst 4 meter lång. (antal typer) - - STEG 2 56 Del 3. Så här gör vi 5. Grönska 5.1 Del av gården har anlagd naturkaraktär Det är inte önskvärt att hela tomten har naturkaraktär och naturytan kan inte vara mindre än 100 kvm. Poäng ges i stigande skala upp till 50 % naturkaraktär av totala friytan. Naturmarken ska ha flerskiktad vegetation och marken ska vara ojämn eller kuperad med inslag av stenblock, stubbar och stockar. (kvm naturkaraktär) 5.2 Det finns en stor variation av växtarter Växter kan användas på många olika sätt och har pedagogiska, biologiska och andra värden. Det är viktigt med stor variation (arter som blommar på olika tider och har olika kulörer, höstfärger, bladformer mm) för att öka lekvärdet. En variation av vedartade växter, perenner, örter och lökar är önskvärt. Många arter ger material (frön, löv, kottar, blommor) till olika typer av lekar. 10­60 olika vedartade växter ger poäng. (antal vedartade växter) 5.3 Vegetation skapar rumsligheter Vegetation, som trädridåer, buskage, häckar, planteringar mm, skapar rumslighet och visuellt skydd för platser för vila och aktiviteter. Till exempel vid platser för samling, runt reträttplatser, avskärmning av bollplan mm. Antal platser/rum som är avgränsade av vegetation, minst 2 rumsligheter ska finnas; en reträttplats och en aktiv yta. (ja/nej) 5.4 Det finns minst ett stort befintligt träd Gården har minst ett befintligt träd med minst 15 cm i stamdiameter. Detta är inte ett krav men ger extra värde till gården. Om det finns ett stort träd uppfylls också 5.5. (ja/nej) 5.5 Det finns minst ett befintligt, eller planeras för minst ett stort träd OBLIGATORISK! Det är ett obligatoriskt krav att gården antingen ska ha ett befintligt träd, med minst 15 cm i stamdiameter, eller att det planeras för, och skapas förutsättningar, ett stort träd. STEG 2 57Del 3. Så här gör vi 6. Lokalklimat 6.1 Ytor för lek och reträtt-/pratplatser finns i sol och i skugga OBLIGATORISK! Förskola/Skola: Det ska finnas ytor för både aktiv lek och reträttplatser i såväl sol som i skugga. Minst två ytor för aktiv lek och två reträttplatser, det vill säga totalt minst 4 olika ytor. Högstadium: För högstadium gäller samma krav som för förskola/skola, men här ska det dessutom finnas minst en pratplats i sol respektive skugga. Totalt minst 6 olika ytor för lek/aktivitet, reträtt­ och pratplatser för högstadium. 6.2 Vegetation ger skugga i gårdens alla zoner Alla zoner har skugga från vegetation. Platserna ska vara tillräckligt stora för att kunna rymma till exempel baksandlådor, samlingsplatser, platser med bänkar och bord, läktare. Friytan ska, inom 10 år efter att den anläggs, vara minst 30% skuggad den lövade säsongen, klockan 12 på dagen vid sommarsolståndet. (ja/nej) 6.3 Det finns platser med väderskydd Det finns ett väderskydd på gården. (ja/nej) 6.4 Skärmtak kompletterar lövskugga Skärmtak (solsegel, pergola mm) finns för att ge skugga innan växterna, främst träden, vuxit upp. Sandytor ska inte täckas av tak för att inte bli för torra. (ja/nej) STEG 2 58 Del 3. Så här gör vi 7. Platser för alla 7.1 Det finns reträttplatser Det finns platser dit man kan dra sig undan, ensam eller tillsammans med någon, för åter hämtning eller för att iaktta andras lek. Det är till exempel platser bakom eller i buskage, pilkojor, vindskydd, lekhus. Poäng ges om det planeras för fler än 6 reträttplatser. (antal) 7.2 Det finns icke-programmerade ytor Det finns minst 2 ytor, på minst 20 kvm var för förskola eller på minst 40 kvm var på skola, som kan användas flexibelt, utan fast lekutrustning. Till exempel för kull, kubb och filthäng. Ytorna ska kunna användas för lek och ska inte vara kommunikationsytor, pågår lek ska man kunna passera leken utan att störa. (ja/nej) 7.3 Det finns områden enligt on-, off-, backstage-principen On­, off­, backstage är en designprincip med syfte att inkludera fler på en plats där någon form av aktivitet utövas. Se mer på sidan 43. Minst en sådan disposition ska finnas. (ja/nej) 7.4 Det finns en scen Yta minst 2x3m, gärna större. Ytan bör vara något höjd över andra ytor och det ska finnas plats för publik framför. (ja/nej) 7.5 Det finns skyddade sittplatser i den trygga zonen Förskola: Det finns skärmtak eller veranda utanför entréer med möjlighet att sitta. Skola: Det finns bänkbord och sittmöjligheter i trygga zonen på skolgården. (ja/nej) 7.6 Det finns pratplatser Pratplatser av olika slag är objekt lite högre än omgivningen, till exempel gradänger, sittbara murar, stenblock, parksoffa, det kan också vara en promenadslinga. 3­5 antal olika typer av pratplatser ger poäng för förskola och skola. 3­10 olika typer ger poäng för högstadium. (antal) 7.7 Det finns lugna pausplatser tillgängliga med hjälpmedel OBLIGATORISK! Det ska finnas avskilda platser dit man kan ta sig utan att passera över kanter eller gå i trappor. 7.8 Det finns platser för aktiv lek tillgängliga med hjälpmedel OBLIGATORISK! Det ska finnas platser av olika karaktär, lämpade för aktiv lek, dit man kan ta sig utan att passera över kanter eller gå i trappor. - STEG 2 59Del 3. Så här gör vi 8. Förutsättningar för varierad lek 8.1 Det finns varierade platser för lek Det finns platser i olika storlek, för olika typer av lek. De olika typerna av lek ska tas i beaktande vid utformningen av gården, se sidan 11. (ja/nej) 8.2 Det finns plank Planket ska ha slät yta (ej locklistpanel eller dylikt). Planket, med möjlighet för bollspel/ målning/snöbollskastning, ska vara minst 3 m brett och 2 m högt på förskola och minst 4 m brett och 2,3 m högt på skola. (ja/nej) 8.3 Gården innehåller naturliga element Poäng ges för varje typ av naturligt material: t.ex. naturlig eller ditplacerad stubbe som är minst 25 cm i diameter och 25 cm hög, stock som är minst 2 m lång och 30 cm i diameter, minst fyra naturliga stenblock som är minst 20 cm höga och 50 cm breda, eller liknande element. (antal typer) 8.4 Det finns yta med formbar sand Det ska finnas sandlandskap med formbar sand, beroende på barn/elevantal. Ytan/ytorna ska vara så stora att flera barngrupper ska kunna leka parallellt, minst 20 kvm gärna 100 kvm stor. Gäller ej högstadieskolor. (ja/nej) 8.5 Markmaterial är varierat Markmaterial kan vara: strid sand, träflis, trädäck, träkubb, marksten, stenmjöl, grus, asfalt, plattor, marktegel, kullersten, smågatsten, storgatsten med flera. Det måste finnas minst ett markmaterial som går att forma/rista, till exempel strid sand, stenmjöl eller grusyta. Poäng ges från och med 6 olika typer av markmaterial. (antal typer) 8.6 Det finns förutsättning för motorisk lek Förskola/skola: Gården innehåller minst en klätterställning eller likvärdigt anpassad efter barnens/elevernas ålder. Det ska vara utmanande även för de äldsta barnen i verksamheten. Högstadium: Gården innehåller ett utegym, hinderbana eller liknande, med minst 5 redskap/hinder. (ja/nej) 9. Förutsättningar för pedagogik 9.1 Det finns samlingsplatser Samlingsplatser för större och mindre grupper. Platserna ska inte vara bullerstörda. (ja/nej) Förskola: Det finns minst två ställen på gården att samlas. (ja/nej) Skola: Det finns yta med sittplatser, bord och väderskydd lämpad för utomhuspedagogik. (ja/nej) 9.2 Växtval är gjorda för att ge pedagogiska mervärden Minst 10 olika inhemska trädarter ska finnas, för att ge förutsättning att känna till våra vanligaste träd. Växter med olika typer av knoppar, bladformer, blommor, färger. (ja/nej) 9.3 Hårdgjord yta anpassad för skapande i närheten av materialförvaring I närhet till materialförvaring ska det finnas yta för att kunna ställa upp undervisnings material, arbeta i olika grupper, ställa upp saker och skapa konstruktioner. Ytan ska vara minst 20 kvm. (ja/nej) 9.4 Det finns väggar/plank att sätta upp material på Det ska vara möjligt att sätta upp material på en väggyta. Det ska finnas plats framför så att man kan samlas och titta på det uppsatta. Det kan vara på till exempel byggnadsvägg, ett staket, stängsel eller på ett separat plank. Ytan behöver vara minst 8 kvm. (ja/nej) 9.5 Det finns vattenlek Det ska finnas vattenlek nära en vattenutkastare. Vattenleken ska antingen vara: ­ fast utrustning i form av t.ex. ränna med uppsamlingsytor ­ medveten utformning i markytan på gården så att vattnets väg kan följas med uppsamlings ytor ­ lös utrustning som kan tas in t.ex. på vintern. Typ av utrustning behöver i så fall beskrivas och finnas extra plats för i materialbod. (ja/nej) 9.6 Det finns odlingsmöjligheter Odlingsbäddar ska finnas på gården. Det ska vara ett jorddjup om minst 45 cm och ytan ska vara minst 4 kvm, upp till 20 kvm ger poäng. (kvm) STEG 2 60 Del 3. Så här gör vi - STEG 2 61Del 3. Så här gör vi - 10. Övrigt 10.1 Det finns materialförvaring anpassat efter elevantal och årskurs OBLIGATORISK! Det finns flera förråd för material, antal/storlek anpassat efter elevantal. Placering och utformning av förråd och leklådor ska underlätta åtkomst för barn i leken och främja ett självständigt nyttjande av förvarad lekutrustning. Förråden ska ha belysning på ut­ och insida och vara inredda med hyllor m.m. lämpliga för verksamheten. Placering och utformning av förråd och leklådor ska underlätta åtkomst för barn i leken och ska främja ett självständigt nyttjande av förvarad lekutrustning. 10.2 Det finns eluttag OBLIGATORISK! Eluttag ska placeras på byggnadens fasad alternativt i/på ett förråd eller på andra lämpliga ställen på gården. 10.3 Det finns vattenutkastare OBLIGATORISK! Det finns minst 1 vattenutkastare på gården. En större gård bör ha fler lägen med vatten, exempelvis vid odling, vattenlek och för vattenspridare. Lekvärdet är inte obligatoriskt för högstadiet. 10.4 Gården har funktionell och social belysning anpassad efter respektive zon För att skolgården/förskolegården ska vara funktionell över hela året ska belysningen planeras på ett sådant sätt att hela gården går att använda även under mörka vinterdagar. Det betyder att belysningen dels ska vara funktionell och lysa upp stråk och göra platser tillgängliga, dels vara social och skapa rumsligheter och identitet på platser för lek och vistelse. OBLIGATORISK! 10.5 Minst hälften av gården är inte underbyggd Gårdar på bjälklag ger sämre förutsättningar för vegetation, mindre flexibilitet i mark nivåer och övriga stora laster och sämre möjlighet till infiltration. (ja /nej) 10.6 Friytan ligger dikt an entréer Det finns entréer vilka ligger i direkt anslutning till friytan vilket innebär att barnen/ eleverna enkelt kan röra sig mellan inomhus­ och utemiljön. (ja/nej) Litteratur- och källista Akoumianaki-Ioannidou, Anastasia et al (2016). School grounds as a resource of green space to increase child-plant contact. Urban Forestry & Urban Greening, 20, 375-386. Antoniadis, Dimitrios et al (2018). Simulation of schoolyard’s microclimate and human thermal comfort under Mediterranean climate conditions: effects of trees and green structures. Int J Biometeorol, 62, 2025–2036. Bengtsson, Anna (2015). Sveriges Lantbruksuniversitet, From experiences of the outdoors to the design of healthcare environments. Berglind, Daniel (2024). Karolinska Institutet, intervju. Boverket (2015). Gör plats för barn och unga! Boverket (2021). Trygghetsskapande gestaltning i utemiljön. Beckman, M. Crawley, E. Frödén, S. (2024). Inkluderande lekmiljöer – Praktisk tillämpning av universell utformning i en lekkontext. Beckman, Mimmi (2018). Lek på riktigt. Fernelius, Courtney L. et al (2017). Systematic Review of Evidence-Based Prac tices for Inclusive Playground Design. Children, Youth and Environments, 27(3), 78-102. FN. (2024). Agenda 2030 www.globalamalen.se. Folkhälsomyndigheten (2021). Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande. Kunskapsstöd för främjande av fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Folkhälsomyndigheten (2023). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/22 Natio nella resultat. Hab-o-Lek (2024). intervju. Holmberg, B., Ståhl, A., Almén, M. och Wennberg, H. (2008). Tillgänglighet, trygghet och andra subjektiva aspekter. I Traf iken i den hållbara staden. Hydén, C., (red.). Lund: Studentlitteratur. Iwarsson, S. och Ståhl, A. (2003). Accessibility, usability and universal design positioning and definition of concepts describing person-environment rela tionships. Disability and Rehabilitation 25(2): 57-66. - - Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (2018:1197). Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet, SOU 2023:29. Myndigheten för delaktighet (2020). Skapa en trygg skola. Mårtensson, Fredrika (2009). Lek i verklighetens utmarker. Mårtensson, Fredrika et al. (2011). Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. (Rapport 6407). Naturvårdsverket. Olsson, Titti (1998). Människans natur – Det grönas betydelse för vårt välbefinnande. Stockholm: Formas Panter, Jenna R. (2010). Neighborhood, Route, and School Environments and Children's Active Commuting. American journal of preventive medicine. 38(3), 268-78. Plan- och bygglag (2010:900). Puhakka, Riikka. (2019). Greening of Daycare Yards with Biodiverse Materials Affords Well-Being, Play and Environmental Relationships. International Journal of Environmental Research and Public Health, 16, 2948. Rodenkirschen, Åsa (2024). intervju. SCB (2022). Grundskolor och friytor. Sveriges Lantbruksuniversitet (2008). Lekens natur. a phenomenological case study at nursing homes Sveriges Lantbruksuniversitet (2021). Rum för utemiljö. Sveriges regering (2018). Strategi för levande städer. Skr. 2017/18:230. Wells, Nancy M. et al (2006). Nature and the Life Course: Pathways from Childhood Nature Experiences to Adult Environmentalism. Children, Youth and Environments 16(1), 1-24. Wight, Alan R. et al. (2016). Can playscapes promote early childhood inquiry towards environmentally responsible behaviors? An exploratory study, Environmental Education Research, 22(4) 62 - - 63Introduktion