Funktionshinderrådet diskuterar bostäder, samlarstöd och teckenspråkig omsorg

[Protokoll funktionshinderrådet 2026-09-24.pdf] Socialförvaltningen Besöksadress: Storforsplan 36 Postadress: Box 44, 123 21 Farsta E-post: socialforvaltningen@stockholm.se Telefon: 08-508 25 000 Sida 1 (11) chat Protokoll funktionshinderrådet Närvarande: Ordförande Nils Duwähl (DHR) Ledamöter Christer Jerström (ÅSS) Niklas Bjurström (FRS/Epilepsi föreningen i Stor-Stockholm) Tjänstemän Lina Blombergsson, socialförvaltningen Jonna Hermansson, äldreförvaltningen Marie-Loise Hedqvist, socialförvaltningen Emma Södergren Lloyd, socialförvaltningen Birgitta Bager, socialförvaltningen Kjell Skaraas, socialförvaltningen Jon Klingberg, socialförvaltningen Sekreterare Therese Englund, socialförvaltningen Frånvarande Gunilla Antemar (FRS/Neuro) Gunnar Sandström (SRF) Micaela Kedhammar (Attention/FRS) Tidpunkt: Den 24 september 2026 klockan 14:00-16:00 Plats: Konferensrum Storfors, Storforsplan 36, Farsta SOCIALNÄMNDEN ÄLDRENÄMNDEN ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Rådet förfunktionshinderfrågor Protokoll 2026-09-24 Protokoll Sida 2 (11) Protokoll funktionshinderrådet 1. Godkännande av föredragningslista Den utsända dagordningen godkändes. Protokoll Sida 3 (11) Protokoll funktionshinderrådet 2. Val av justerare och tid för justering Christer Jerström och Niklas Bjurström utsågs att justera dagens protokoll. Justeringar ska vara klar måndag förmiddag den 28 september 2026. Protokoll Sida 4 (11) Protokoll funktionshinderrådet 3. Marie-Loise Hedqvist, Emma Södergren Lloyd och Birgitta Bager (utredare, socialförvaltningen) Marie-Loise Hedqvist, Emma Södergren Lloyd och Birgitta Bager informerar om förmedling av bostäder inom LSS och socialpsykiatrin i Stockholms stad. De redogör för organisationen och förmedlingsprocessen. Rådet frågar om kötider och möjligheten för personer som är placerade utanför Stockholm att flytta tillbaka samt hur det fungerar för personer som vill flytta till en annan kommun. Slutligen frågar rådet om en framtidsprognos. Marie-Loise Hedqvist, Emma Södergren Lloyd och Birgitta Bager förklarar att kötider för bostäder varierar stort beroende på boendeform och individuella behov. Gruppbostäder inom både LSS och SoL socialpsykiatrin har generellt längst väntetid, medan servicebostäder och stödboenden kan erbjudas snabbare. Akuta ärenden prioriteras alltid vid förmedling av LSS bostäder, vilket kan göra att vissa får bostad relativt omgående medan andra med mer specifika behov kan få vänta längre. För personer inom LSS som är placerade utanför Stockholm och vill flytta tillbaka finns goda möjligheter. Dessa fall prioriteras i förmedlingsprocessen, särskilt om personen har familj eller andra starka anknytningar till staden. Det finns dock inga påtryckningar från stadsdelarna att tvinga någon att flytta tillbaka, processen bygger på frivillighet och den enskildes önskemål. Om en person vill flytta från Stockholm, hjälper handläggaren till med ansökan till den nya kommunen. Framåt ser man flera utmaningar och möjligheter. Det pågående samarbetet mellan deras enhet bedömning och förmedling och med enheten boendeplanering och enheten för central placering fortsätter att stärkas, vilket ger bättre förutsättningar att planera och bygga utifrån stadens faktiska behov. Målet är att öka antalet bostäder inom LOV för att kunna erbjuda fler personer lämpliga boenden inom Stockholm, men detta är en långsiktig process som kräver både tid och resurser. Samtidigt förändras behoven kontinuerligt. Rådet tackar Marie-Loise Hedqvist, Emma Södergren Lloyd och Birgitta Bager för att de kom och gästade rådet. Protokoll Sida 5 (11) Protokoll funktionshinderrådet 4. Kjell Skaraas (enhetschef, socialförvaltningen) och Jon Klingberg (boendestödjare, socialförvaltningen) Jon Klingberg och Kjell Skaraas informerar om projektet "När sakerna tar över", ett PEER support-initiativ för personer med samlarutmaningar i Stockholms stad. De redogör för projektets bakgrund, upplägg och samverkan med Karolinska Institutet. Rådet frågar om projektets genomförande, hur bortfall hanteras och hur information om projektet når ut till målgruppen. Slutligen efterfrågar rådet en bedömning av projektets framtid och möjligheter till fortsatt utveckling. Jon Klingberg och Kjell Skaraas förklarar att projektet bygger på en strukturerad studiecirkel med fokus på kognitiv beteendeterapi och personliga värderingar. Deltagarna arbetar med konkreta mål och hemuppgifter mellan träffarna, där framsteg prioriteras före perfektion. Projektet har sin grund i forskning som visat goda resultat för liknande insatser, både internationellt och i tidigare samarbeten mellan Stockholms stad och Karolinska Institutet. För att hantera eventuella bortfall finns en flexibilitet i upplägget, där deltagare kan pausa och återkomma vid ett senare tillfälle om behovet uppstår. Projektet är för närvarande i en forskningsfas, vilket innebär att Karolinska Institutet ansvarar för urval och uppföljning av deltagarna. Karolinska Institutet arbetar med att sprida information om projektet, bland annat genom annonsering i lokaltidningar. Framåt ser man flera möjligheter och utmaningar. Projektet är planerat att pågå under en begränsad period, men ambitionen är att det ska kunna fortsätta och utvecklas baserat på erfarenheter och resultat. En önskan är att kombinera studiecirkeln med boendestöd för att skapa en mer heltäckande insats. Samtidigt är man medveten om att projektet behöver bli mer känt för att nå fler personer som kan ha nytta av det. På sikt hoppas man kunna erbjuda insatsen som en öppen och tillgänglig resurs för stadens invånare, i linje med de förändringar som den nya socialtjänstlagen medför. Rådet tackar Kjell Skaraas och Jon Klingberg för att de kom och gästade rådet. Hoppas Protokoll Sida 6 (11) Protokoll funktionshinderrådet 5. Genomgång av föregående protokoll Protokollet läggs till handlingarna. Protokoll Sida 7 (11) Protokoll funktionshinderrådet 6. Äldrenämnden 6.1 Föredragningslista äldrenämnden 6.1.7. Tertialrapport 2 2026 för äldrenämnden Rådet frågar hur förvaltningen arbetar med att nå ut till personer som kan behöva teckenspråkig äldreomsorg, särskilt de som inte tidigare har varit i kontakt med socialtjänsten. Jonna Hermansson förklarar att man arbetar uppsökande för att nå personer som kan behöva teckenspråkig äldreomsorg genom samverkan med samhällsvägledningen och föreningar dit målgruppen vänder sig. För att nå fler som inte tidigare har varit i kontakt med socialtjänsten kombineras detta med marknadsföring av den nya tjänsten. 6.1.8. Insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen, fas 2 Rådet har inga kommentarer. 6.1.9. Revisionsrapport - Välfärdsteknik - En granskning av äldreomsorg Rådet framhåller vikten av att förvaltningens fixartjänster marknadsförs i större utsträckning. Jonna Hermansson noterar synpunkten. Protokoll Sida 8 (11) Protokoll funktionshinderrådet 7. Socialnämnden 7.1 Föredragningslista socialnämnden 7.1.6. Tertialrapport 2 2026 för socialnämnden Rådet har inga kommentarer. 7.1.8. Riktlinjer för samverkan mellan skola och socialtjänst Rådet har inga kommentarer. 7.1.10. Insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen, fas 2 Rådet har inga kommentarer. Protokoll Sida 9 (11) Protokoll funktionshinderrådet 8. Överförmyndarnämnden 8.1 Föredragningslista överförmyndarnämnden 8.1.9. Tertialrapport 2 2026 för överförmyndarnämnden Rådet har inga kommentarer. Protokoll Sida 10 (11) Protokoll funktionshinderrådet 9. Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors protokoll 2026-09-07 Rådet har inga kommentarer. Protokoll Sida 11 (11) Protokoll funktionshinderrådet 10. Övrigt Nästa sammanträde är torsdagen den 15 oktober och kommer att vara ett digitalt sammanträde.