Vattenplan och bostäder: Balans mellan miljö och nya hem

I remissmissivet finns tre frågor som vattenmyndigheten önskar svar på.Är bedömningen i tabell 1 rimlig?Stadsledningskontoret anser att angiven tabell i avgränsnings-samrådet inkluderar en rad övergripande områden som behöver beaktas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen, vilket är positivt. Stadsledningskontoret anser att även hushållningen med mark, vatten och i den fysiska miljön i övrigt bör inkluderas.Bör åtgärdsprogrammets förhållande till ytterligare planer och program redovisas?Stadsledningskontoret välkomnar att kommande miljökonsekvensbeskrivning kommer att beskriva beröringspunkter med andra planer och program. I avgränsningsunderlaget nämns bland annat översiktsplaner och regionplaner. Stockholms stad planerar för 140 000 bostäder till år 2035. Mot bakgrund av detta är det viktigt att möjliga målkonflikter och synergieffekter, till följd av åtgärdsprogrammet, beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen i förhållande till olika planer och program. Detta för att underlätta genomförandet av åtgärder enligt åtgärdsprogrammet då miljökvalitetsnormer för vatten kan komma att vägas mot andra samhällsbehov. Möjligheter till anpassning av åtgärder med beaktande av behovet av nya bostäder bör också beskrivas där det bedöms vara relevant.Finns övriga synpunkter på förslaget till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen?Stadsledningskontoret ställer sig positiv till att avgränsningssamrådet berör kraven som framgår av dricksvattendirektivet. Enligt direktivet kommer krav ställas på förebyggande och begränsande åtgärder i tillrinningsområden där dricksvatten produceras vilket kommer innebära tillägg till befintliga administrativa åtgärder och eventuellt nya åtgärder i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Det är viktigt att belysa hur sådana nya åtgärder kommer att påverka genomförandet av åtgärdsprogrammet och vilka resurser som kan komma att krävas, exempelvis i form av ökad övervakning av vattenkvaliteten. [Remiss - Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning för Åtgärdsprogram för vatten 2027-2033 i Norra Östersjöns vattendistrikt.pdf] Avgränsning av miljökonsekvens- beskrivning för Åtgärdsprogram för vatten 2027–2033 i Norra Östersjöns vattendistrikt Avgränsningssamråd enligt 6 kap. miljöbalken VATTENMYNDIGHETERNA Titel: Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning för Åtgärdsprogrammet för vatten 2027– 2033 i Norra Östersjöns vattendistrikt: Avgränsningssamråd enligt 6 kap. miljöbalken Utgiven av: Vattenmyndigheten Norra Östersjön Diarienummer: 537-5389-2025 Utgivningsår: 2025 Omslagsbild: Magnus Ström/Johnér bildbyrå 2 VATTENMYNDIGHETERNA Innehåll 1. INLEDNING ........................................................................................................................ 4 1.1. Om miljökonsekvensbeskrivningen ................................................................................ 5 1.1.1. Detaljeringsgrad ........................................................................................................ 5 2. OM ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR VATTEN 2027–2033 ........................................................ 6 2.1. Åtgärdsprogrammets funktion, struktur och innehåll .................................................. 7 2.2. Förslag på administrativa åtgärder i Åtgärdsprogram 2027–2033 .............................. 7 2.3. Förhållande till andra planer och program .................................................................... 8 3. KARTLÄGGNING AV VATTEN ........................................................................................... 9 3.1. Grundvatten ....................................................................................................................... 9 3.1.1. Kvantitativ status ....................................................................................................... 9 3.1.2. Kemisk status ............................................................................................................. 9 3.2. Ytvatten ............................................................................................................................. 10 3.2.1. Ekologisk status ....................................................................................................... 10 3.2.2. Kemisk status ........................................................................................................... 11 3.3. Dricksvatten ...................................................................................................................... 12 3.4. Skyddade områden ......................................................................................................... 12 4. MILJÖFÖRHÅLLANDEN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT............................. 12 5. MILJÖEFFEKTER VID ÅTGÄRDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE ........................... 13 6. ALTERNATIV TILL GENOMFÖRANDE ............................................................................ 14 7. FORTSATT ARBETE .......................................................................................................... 14 7.1. Preliminär innehållsförteckning för Miljökonsekvens-beskrivning av Åtgärdsprogram för vatten 2027–2033 ...................................................................................... 14 KONTAKTUPPGIFTER .................................................................................................................... 16 3 VATTENMYNDIGHETERNA 1. Inledning Åtgärdsmyndigheterna i form av centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och regioner ges härmed möjlighet att yttra sig över avgränsningen inför kommande miljökonsekvensbeskrivning av Åtgärdsprogram för vatten 2027–2033, enligt 6 kap 10 § miljöbalken. Detta avgränsningssamråd pågår under perioden 1 november 2025 till och med 16 januari 2026. Våra vatten är under stor påverkan. Dels är det en livsviktig resurs för samhället som både dricksvatten, processvatten, kylvatten med mera. Om vi inte värnar vattnet som ekosystem, och de arter både på land och i vatten, som utgör ekosystemet, så försämras kvaliteten. Klimatförändringar och samhällskriser kan påverka tillgången på vatten samt vattnets kvalitet och leda till oönskade effekter. Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt är utpekad att implementera vattendirektivet i Sverige. Detta arbete innebär att: • ta fram och besluta om Förvaltningsplan och Åtgärdsprogram för vatten • besluta om miljökvalitetsnormer för ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) och grundvatten • rapportera till Havs- och vattenmyndigheten om hur arbetet går, som i sin tur vidarerapporterar till Europeiska kommissionen. Arbetet görs i så kallade förvaltningscykler om 6 år. Under varje förvaltningscykel: • samordnar vattenmyndigheterna vattenförvaltningsarbetet löpande inom och mellan de fem vattendistrikten: Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. • samverkar vattenmyndigheterna löpande med berörda åtgärdsmyndigheter samt samverkar internationellt, nationellt, regionalt och lokalt för implementeringen och efterföljandet av vattendirektivet. Just nu pågår processen med att ta fram Åtgärdsprogram för vatten 2027–2033 i Norra Östersjöns vattendistrikt i enlighet med kraven i 6 kap vattenförvaltningsförordningen (2004:660), 5 kap miljöbalken (1998:808), vattendirektivet (2000/60/EG) och dricksvattendirektivet (2020/2184/EU). Parallellt har regeringen också beslutat om att det ska tas fram delåtgärdsprogram för vatten 2027–2033 i NN vattendistrikt. Avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av Delåtgärdsprogram kommer att ske vid ett senare tillfälle. Sedan 2020 finns ett reviderat dricksvattendirektiv, som har som mål att skydda människor från skadliga effekter av förorenat dricksvatten och att förbättra tillgången till dricksvatten. Precis som det tidigare dricksvattendirektivet, fastställs minimikrav för dricksvatten och åtgärder som medlemsstaterna måste vidta för att säkerställa att kraven följs. Som följd av detta ställs det krav på att ta fram och besluta om förslag till förebyggande och begränsande åtgärder i tillrinningsområden 4 VATTENMYNDIGHETERNA för dricksvatten. Detta kommer att ingå i Åtgärdsprogram för vatten 2027–2033. Åtgärdsprogrammet 2027–2033 och Delåtgärdsprogrammen riktar sig till statliga och kommunala myndigheter, som inom sina respektive ansvarsområden ska genomföra de administrativa åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. 1.1. Om miljökonsekvensbeskrivningen Vid upprättandet av ett åtgärdsprogram ska en strategisk miljöbedömning, en miljökonsekvensbeskrivning, av respektive program göras enligt 6 kap. miljöbalken. Den geografiska avgränsningen för miljökonsekvensbeskrivningen avser Norra Östersjöns vattendistrikt, se Figur 1, nedan Miljökonsekvensbeskrivningen ska identifiera och beskriva vilken betydande miljöpåverkan som kan förväntas vid genomförande av Åtgärdsprogram för vatten 2027–2033. Miljökonsekvensbeskrivningen sker i två steg: 1. Först hålls ett avgränsningssamråd av miljökonsekvensbeskrivningen inför framtagandet av Åtgärdsprogram för vatten 2027–2033. I Norra Östersjöns vattendistrikt hålls detta från och med 2025-11-01 till och med 2026-01-16. 2. Sedan hålls ett samråd om miljökonsekvensbeskrivningen av Åtgärdsprogram för vatten 2027–2033. Detta samråd hålls tillsammans med samråd om Åtgärdsprogram för vatten och Delåtgärdsprogram 2027–2033. I Norra Östersjöns vattendistrikt hålls detta från och med 2026-11-01 till och med 2027-04-30. Åtgärdsprogrammen beslutas av Vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt i december 2027 och kommer att vara juridiskt bindande för åtgärdsmyndigheterna. 1.1.1. Detaljeringsgrad Miljökonsekvensbeskrivningen av Åtgärdsprogram 2027–2033 kommer att ske på en övergripande nivå. Åtgärdsprogrammet beskriver vilka administrativa åtgärder myndigheter och kommuner ska vidta för att se till att miljökvalitetsnormerna följs. Hur detta ska uppnås och upprätthållas avgör åtgärdsmyndigheterna. Det innebär att Åtgärdsprogrammet inte föreskriver exakt vilka åtgärder i miljön som ska genomföras, och därför innehåller miljökonsekvensbeskrivningen bara en övergripande analys av Åtgärdsprogrammets miljöpåverkan, med utgångspunkt från förväntade effekter som de administrativa åtgärderna i åtgärdsprogrammet kommer ha i miljön. 5 VATTENMYNDIGHETERNA Figur 1. Karta över Norra Östersjöns vattendistrikts geografiska omfattning. I kartan visas också distriktets större avrinningsområden. 2. Om Åtgärdsprogram för vatten 2027–2033 Åtgärdsprogrammet är ett verktyg för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. De administrativa åtgärderna i Åtgärdsprogrammet är juridiskt bindande för utvalda statliga och kommunala myndigheter och ska därför genomföras. 6 VATTENMYNDIGHETERNA 2.1. Åtgärdsprogrammets funktion, struktur och innehåll Åtgärdsprogram för vatten ska enligt 5 kap. 9 § miljöbalken vara riktat till statliga och kommunala myndigheter, som sedan ska beakta miljökvalitetsnormerna och inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt åtgärdsprogrammet enligt 5 kap. 11 § miljöbalken. Åtgärdsprogram 2027–2033 ska alltså fungera som ett övergripande instrument i syfte att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Det är ett administrativt juridiskt bindande program som talar om vad som ska göras men inte exakt hur. Finansiering för genomförandet ska åtgärdsmyndigheterna själva avsätta och besluta om, varför förankring internt och samverkan externt i avrinningsområdet är viktiga förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande. En central funktion för ett åtgärdsprogram är också att fördela kraven mellan olika åtgärdsmyndigheter samt att beskriva hur de administrativa åtgärderna är ömsesidigt beroende av varandra. Vidare ansvarar även vattenmyndigheterna för att ta fram och besluta om förslag till förebyggande och begränsande åtgärder i tillrinningsområden för dricksvatten. Detta innebär tillägg till befintliga administrativa åtgärder och eventuellt nya administrativa åtgärder i Åtgärdsprogram 2027–2033. I 6 kap. 2 § vattenförvaltningsförordningen preciseras att administrativa åtgärder enligt ett åtgärdsprogram som har omprövats ska ha vidtagits senast tre år efter det att Åtgärdsprogrammet fastställdes. Tre år gäller därför som huvudregel för nya administrativa åtgärder i Åtgärdsprogrammet. Flera administrativa åtgärder i Åtgärdsprogrammet är av löpande karaktär och ska därför påbörjas omgående och därefter genomföras löpande. Det gäller inte minst vägledande åtgärder och tillsynsåtgärder. I vattenförvaltningsförordningen 6 kap. beskrivs vad Åtgärdsprogram för vatten ska innehålla. 2.2. Förslag på administrativa åtgärder i Åtgärdsprogram 2027–2033 Åtgärdsprogram 2027–2033 kommer i stort sett att likna det pågående Åtgärdsprogram 2022–2027. De allra flesta åtgärder kommer att kvarstå eftersom de antingen är av så kallad löpande karaktär och inte har något bestämt slut, eller ännu inte är färdigt genomförda. Några åtgärder övervägs även att plockas bort. Därtill utreder vi vilka exakta åtgärder som är relevanta för distriktet samt om nya åtgärder eventuellt behövs. Hur vi slutligen landar i dessa frågor beror dels på riskbedömningen av vattenförekomsterna som just nu pågår, dels på resultatet av våra utredningar kring vad som är möjligt samt utfallen i pågående och kommande dialoger med berörda myndigheter. De myndigheter som vi utreder om de ska få eventuella nya administrativa åtgärder är: 7 VATTENMYNDIGHETERNA • Försvarsinspektören för hälsa och miljö rörande dricksvatten berörda av försvarsverksamheter • Havs- och vattenmyndigheten rörande fiskevårdsområden, internbelastning samt vattentjänster • Jordbruksverket rörande översvämning samt sura sulfatjordar • Naturvårdsverket rörande markavvattning, hamnar för fritidsbåtar samt bevattning med avloppsvatten • Skogsstyrelsen rörande diken kopplade till skogsbruket • Sveriges geologiska undersökning (SGU) rörande gruvnäring och avfallsanläggningar samt materialförsörjningsplaner • Trafikverket rörande väg- och järnvägsplaner • Länsstyrelserna rörande invasiva främmande arter samt fiskevårdsområden • Regionerna rörande läkemedel samt vattenfrågor i det regionala utvecklingsarbetet. • Kommunerna rörande invasiva främmande arter Därtill utreder vi ifall fler regioner med ansvar för regionplanering ska få den åtgärd som i Åtgärdsprogram 2022–2027 endast är riktad till Region Skåne och Region Stockholm. Dialoger med berörda myndigheter kommer att pågå fram till samrådets start 1 november 2026 och ändringar i förslagen till de administrativa åtgärderna beräknas ske fram till dess. 2.3. Förhållande till andra planer och program Några av de planer och program som Åtgärdsprogrammet 2027–2033 kan ha beröringspunkter med beskrivs nedan. Förhållandet till ett urval kommer att utvecklas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. • Delåtgärdsprogram mot övergödning i Norra Östersjöns vattendistrikt 2027– 2033 • Åtgärdsprogram för havsmiljön i Nordsjön och Östersjön • Nationell restaureringsplan till följd av EU-förordningen om restaurering av natur (2024/1991) • Bevarandeplaner för Natura 2000-områden enligt 7 kap. miljöbalken (enligt EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv) • Nationell plan om prövning av vattenkraft (NAP) • Havsplaner för Östersjön • Översiktsplaner enligt plan- och bygglagen (2010:900) • Regionplaner enligt plan- och bygglagen • Regionala vattenförsörjningsplaner 8 VATTENMYNDIGHETERNA • Strategiska planen för den europeiska jordbrukspolitiken (Strategisk plan) • Åtgärdsprogram för genomförande av nitratdirektivet • Regionala utvecklingsplaner • Miljömål 3. Kartläggning av vatten Vatteninformationssystem Sverige, VISS, drivs av vattenmyndigheterna i samverkan med länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. Informationen i VISS bygger på att data från både privata och offentliga aktörer, som rapporterats in till de nationella datavärdarna: Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges metrologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Bedömningen av vattendistriktets vattenförekomster och olika typer av påverkan sker under hela 2025 och kommer att därför att beskrivas mer utförligt i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. I detta avgränsningssamråd beskrivs endast olika sorters påverkan på vatten som generellt finns. Den kartläggning och analys som görs av insamlade data, ligger till grund för de miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheterna tar fram och beslutar för respektive vattenförekomst. Nedan följer en beskrivning av hur grundvatten respektive ytvatten statusklassificeras. För grundvatten bedöms kvantitativ status och kemisk status. Grundvatten har hittills inte undersökts utifrån ekologiska parametrar. Nytt enligt dricksvattendirektivet är dock att även mikrobiologin i grundvatten studeras. För ytvatten bedöms ekologisk status och kemisk status. 3.1. Grundvatten Det finns 643 grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. Hur dessa har bedömts kommer att beskrivas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. 3.1.1. Kvantitativ status Tillgången på grundvatten beskrivs i form av kvantitativ status. Många grundvattenförekomster är också dricksvattentäkter. Den kvantitativa statusen förändras med klimatet, som antingen kan ge minskad eller ökad nederbörd framöver. 3.1.2. Kemisk status Utsläppen av den sorts miljögifter som kallas för prioriterade ämnen kan till exempel var olika tungmetaller, läkemedelsrester och hormonstörande pesticider De prioriterade ämnena som undersöks är 53 stycken och de påverkar vattnets 9 VATTENMYNDIGHETERNA kemiska status och bedöms utifrån gränsvärden. 3.2. Ytvatten Det finns 1327 ytvattenförekomster fördelade på sjöar, vattendrag och kustområden i Norra Östersjöns vattendistrikt. Hur dessa har bedömts kommer att beskrivas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. 3.2.1. Ekologisk status Den ekologiska statusen är ett mått på hur väl vattnet fungerar för vattenlevande arter och för de marklevande arter som är beroende av vattnet. Den ekologiska statusen är också ett mått på hur väl vattnet, med hjälp av organismerna i både strandzon, bottenzon och frilevande i vattnet, kan syresätta sig själv och kan rena sig själv från övergödning. Den ekologiska statusen visar också i vilken mån de vattenberoende organismerna har tillräckligt med föda och skydd året om, tillräckligt med lekplatser/plats för parning för att säkra sin populations överlevnad samt tillräckligt med skugga och ljus med mera. Ekologisk status mäts i så kallade biologiska, fysikalisk-kemiska respektive hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. 3.2.1.1. Biologisk påverkan Biologiska kvalitetsfaktorer väger tyngst när ekologisk status bedöms och ska statusklassificeras först. Beroende på vattentyp (sjö, vattendrag eller kustvatten) är det olika biologiska kvalitetsfaktorer som ingår i bedömningen. Exempel på kvalitetsfaktorer som bedöms är: bottenlevande djur (bottenfauna), förhållandevis storbladiga alger (makroalger), vattenväxter (makrofyter), encelliga kiselalger, växtplankton (fytoplankton) och fisk. 3.2.1.2. Fysikalisk-kemisk påverkan De fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna kan endast försämra den ekologiska statusen från hög till god status eller från god till måttlig status. Om biologin visar sämre än god status behöver inte de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna användas men de är ofta bra stöd i bedömningen av hur tillförlitligt resultatet av statusklassificeringen är. Vid klassificeringen av vissa biologiska kvalitetsfaktorer ingår användandet av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer alltid i bedömningen av om tillståndet i naturen är påverkat av mänskliga aktiviteter. Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer kan också användas som stöd vid expertbedömningar av status. Om statusen för en vattenförekomst konstaterats vara sämre än god kan ett förbättringsbehov behöva beräknas. Resultaten från klassificeringen av fysikalisk- kemiska kvalitetsfaktorer kan vara ett bra underlag för sådana beräkningar eftersom de kan uttryckas i storheter som lättare går att koppla till åtgärder. 10 VATTENMYNDIGHETERNA Beroende på vattentyp är det olika kvalitetsfaktorer som ingår i bedömningen. Exempel på kvalitetsfaktorer som bedöms är: näringsämnen, ljusförhållanden, syrgasförhållanden, försurning och särskilt förorenande ämnen (SFÄ). SFÄ utgörs av både vissa metaller och av olika kemiska föreningar. SFÄ kan variera i skadlighet utifrån vattnets pH, syremättnad, temperatur, hastighet och närvaro av andra ämnen. Skadligheten kan också variera utifrån arternas livsstadier, populationernas storlek och hälsostatus samt artens skyddsstatus (rödlistad, fridlyst, fredad, skyddsvärd). PFAS är ett exempel på ett SFÄ. Provtagning i sediment, vatten och i flora och fauna pågår och metoder utvecklas för att hitta riktvärden för vad som är skadligt för vem och när. 3.2.1.3. Fysisk påverkan Det finns också miljöproblem av mer fysisk karaktär, vilket innebär en påverkan på vattnets så kallade hydromorfologi. Vid ökad nederbörd finns det risk för ras i förorenade områden som inte har sanerats, vilket kan leda till att miljögifter sprids med vattnet. Detta kan vara en effekt av klimatförändringar. Vid naturkatastrofer, kriser och konflikter behöver dricksvatten och grundvatten skyddas i än högre grad för att inte sjukdomar, invasiva arter eller gifter ska spridas. Det ökade behovet av beredskap kan också göra att markanvändning förändras, vilket i sin tur kan påverka vatten på många olika sätt. Åtgärdsprogrammets uppdrag till åtgärdsmyndigheterna är att öka övervakning, planering och samverkan, vilket i sin tur kan mildra konsekvenserna vid förändrad markanvändning. Fysisk påverkan på vatten kan också handla om vattnets konnektivitet i landskapet och därmed arternas möjlighet till förflyttning eller tillräcklig tillgång på vatten. Exempel på detta är markavvattning av olika slag vid bebyggelse eller jordbruk, vandringshinder i vatten vid anläggning av vägar, torrläggning av åfåror och förändrad flödesregim vid elproduktion med vattenkraft, förändring av stränder och kustvatten vid utbyggnad av hamnar och transportleder, uttag av stora vattenmängder till industri eller utsläpp av processvatten med annan temperatur och/eller innehåll än normalt. 3.2.2. Kemisk status Kemisk status bedöms utifrån påverkan av så kallade prioriterade ämnen. De prioriterade ämnena som undersöks är 53 stycken och bedöms utifrån gränsvärden. För vissa miljöproblem finns det idag god dokumentation. Det gäller förorenad mark från gamla industrier (till exempel gällande dioxiner) och föroreningar i mark och vatten från tidigare och pågående industriutsläpp och transporter via luften (till exempel kvicksilver, radioaktivt nedfall, försurande partiklar). Men för andra miljöproblem har miljöövervakningen just börjat, nya detektionsmetoder utvecklas och nya bedömningsgrunder för att identifiera påverkanskällor tas fram. Nya behandlings/åtgärdsmetoder behöver också uppfinnas (till exempel gällande PFAS). 11 VATTENMYNDIGHETERNA 3.3. Dricksvatten Dricksvattendirektivet innebär nya arbetsuppgifter för vattenmyndigheterna som bland annat ska se till att riskbedömningar genomförs i tillrinningsområden till uttagspunkter för dricksvatten. Dricksvattendirektivet ställer krav på att det ska finnas en riskbaserad metod för dricksvattensäkerhet som omfattar alla faser i dricksvattenproduktionskedjan, från tillrinningsområdet till uttagspunkten till dricksvattnet hos konsumenten. Ett viktigt syfte med att inkludera tillrinningsområden i dricksvattenarbetet är att identifiera och förebygga risker vid källan. Den nya riskbedömningen kommer att leda till att befintliga administrativa åtgärder i Åtgärdsprogram för vatten revideras och att nya administrativa åtgärder skapas. 3.4. Skyddade områden Vissa vatten, till exempel dricksvatten, badvatten och vatten i Natura 2000- områden, är skyddade av särskilda EU-direktiv. Här gäller kvalitetskraven som finns i direktivet för det skyddade området i första hand. Strängaste kravet gäller när flera direktiv om skydd överlappar varandra. Därefter, om det inte motverkar direktivets krav, ska miljökvalitetsnormerna som anges i vattenförvaltningsförordningen uppfyllas. 4. Miljöförhållanden i Norra Östersjöns vattendistrikt Detta kommer att beskrivas mer utförligt i kommande miljökonsekvensbeskrivning. De största utmaningarna i Norra Östersjöns vattendistrikt är: • Klimatförändringarna påverkar vattnet i vattendistriktet på flera sätt. • Mälaren försörjer cirka två miljoner människor med vatten vilket innebär att vattenförsörjningen är en kritisk fråga. • Vattenbrist påverkar både dricksvattenförsörjning och förutsättningarna för jordbruk, skogsbruk, industri och turism. • En stor del av vattnet i vattendistriktet är tydligt påverkat av övergödning. • Det finns tusentals hinder som påverkar fiskars och andra vattendjurs naturliga vandringsväg. • Miljögifter från både tidigare verksamheter, pågående verksamheter och diffusa utsläpp påverkar vattnet i stor utsträckning 12 VATTENMYNDIGHETERNA 5. Miljöeffekter vid Åtgärdsprogrammets genomförande Åtgärdsprogrammet för vatten 2027–2033 bedöms inte ha någon betydande negativ miljöpåverkan, utan syftar till att förbättra tillståndet för vattendistriktets vattenförekomster. Däremot kan det uppstå målkonflikter när miljökvalitetsnormer för vatten ska vägas mot andra samhällsbehov lokalt, regionalt eller nationellt. En övergripande beskrivning av förväntade målkonflikter vid åtgärdsprogrammets genomförande kommer att redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. I Tabell 1, nedan presenterar vi vilka områden som, enligt 6 kap 2 § MB, ska beaktas och redovisas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Tabell 1. Områden som, enligt 6 kap 2 § MB, ska beaktas och redovisas i den fördjupade miljökonsekvensbeskrivningen Områden att beakta Funktioner som kan Positiv påverkan Negativ påverkan påverkas Befolkning och - Rekreation Beslutade miljö- Begränsning i vatten- människors hälsa - Livsmedelshygien kvalitetsnormer för användning vid t.ex. vatten uppnås och torka och/eller p.g.a. - Grön infrastruktur följs. beredskap. - Dricksvatten - Avlopp Djur- el växtarter som - Invasiva arter Beslutade miljö- Ökad arbetsinsats och är skyddade enligt - Inhemska arter kvalitetsnormer för kostnad för att för- kap 8 MB och vatten uppnås och hindra främmande - Handel biologisk mångfald i följs. arter och främja - Bortförsel övrigt inhemsk biologisk mångfald. Mark, jord, vatten, - Livsmedelsförsörjning Beslutade miljö- Ett förändrat arbetssätt luft, klimat, landskap, - Skogsindustri kvalitetsnormer för inom både jordbruk, bebyggelse och vatten uppnås och skogsbruk, vattenbruk - Industriutsläpp kulturmiljö följs. och bebyggelse. En - Sysselsättning utveckling av vatten- - Befolkningstillväxt hänsyn vid bevarande - Kulturhistoria av kulturhistoriska - Traditionella näringar miljöer samt behov av - Naturgeografisk finansiering. historia Annan hushållning - Alternativ Beslutade miljö- Ökad tillsyn och med material, markanvändning kvalitetsnormer för prövning samt ökad råvaror och energi - Vattenanvändning vatten uppnås och samverkan i avrin- och luftanvändning följs. ningsområdet för att vid grön omställning säkerställa vatten- hänsyn samt en hållbar - Klimatanpassning hushållning med och/eller beredskap material, råvaror och energi. Andra delar av - Forskning Beslutade miljö- Tid, resurser och miljön. - Försvar kvalitetsnormer för finansiering behöver vatten uppnås och skjutas till för att öka - Besöksnäring följs. samverkan, kompetens - Sanering och åtgärdstakt. 13 VATTENMYNDIGHETERNA Områden att beakta Funktioner som kan Positiv påverkan Negativ påverkan påverkas - Mötesplatser Alternativet kan bli - Ekonomi ytterligare kostnader och fler målkonflikter samt sämre beredskap. 6. Alternativ till genomförande Åtgärdsprogram för vatten styrs av olika lagstiftning och praxis på området. Detta ger inte utrymme för ett nollalternativ. Inkomna synpunkter kan i viss mån påverka utformningen av Åtgärdsprogrammet. Den politiska styrningen påverkar finansieringen och därför också genomförandet av Åtgärdsprogrammet. Samhällsekonomiskt kan det bli mycket kostsamt att avstå från att skydda våra vatten från negativ påverkan. Alternativet att skjuta på genomförandet av administrativa åtgärder till framtiden kan visa sig innebära en större kostnad och svårare att genomföra än att genomföra Åtgärdsprogram för vatten 2027–2033. 7. Fortsatt arbete Arbetet med att ta fram en fullständig miljökonsekvensbeskrivning kommer att fortsätta fram till samrådsstart 1 november 2026. Häri ingår att påverkansanalys, statusklassificering och riskbedömning per vattenförekomst genomförs. Därutöver görs en åtgärdsanalys för behovet av såväl åtgärder i vatten samt administrativa åtgärder till Åtgärdsprogram 2027–2033. 7.1. Preliminär innehållsförteckning för Miljökonsekvens- beskrivning av Åtgärdsprogram för vatten 2027–2033 Nedan finns ett utkast på innehållsförteckningen för Miljökonsekvensbeskrivning av Åtgärdsprogram 2027–2033, som kommer samrådas 1 november 2026 till 30 april 2027: 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte 1.2 Avgränsningar 2. Övergripande förutsättningar 2.1 Förhållande till andra planer och program 2.2 Miljökvalitetsnormer för vatten 3. Miljötillstånd och påverkan i Norra Östersjöns vattendistrikt 14 VATTENMYNDIGHETERNA 3.1 Grundvatten 3.2. Ytvatten 3.3 Dricksvatten 4. Åtgärdsprogram för vatten 2027–2033 4.1 Administrativa åtgärder 5. Åtgärdsprogrammets konsekvenser 5.1 Kumulativa effekter 6. Alternativ till genomförande 7. Referenser 15 VATTENMYNDIGHETERNA Kontaktuppgifter Synpunkter lämnas digitalt eller per post. Ange diarienummer 537-5389-2025 i ditt svar. Skicka era synpunkter till vattenmyndigheten.i.norra.ostersjon.vastmanland@lansstyrelsen.se, eller till: Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås 16 www.lansstyrelsen.se www.vattenmyndigheterna.se