Boendeplan 2026–2035: Fler bostäder behövs för personer med funktionsnedsättning

Socialförvaltningen har tagit fram en kommunövergripande boendeplan för grupp- och servicebostäder och stödboenden enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) i Stockholm stad. Planen omfattar inte stödboenden för personer i processen ut ur hemlöshet, då dessa planeras utifrån kortsiktiga behov. Bostadsbehovet följs upp årligen och jämförs med planerade bostadsprojekt tio år framåt.Socialförvaltningen planerar cirka 890 nya boendeplatser under planperioden 2026–2035, vilket innebär en ökning av kapaciteten med cirka 70 procent från 2026. Trots detta prognostiseras ett underskott på omkring 270 bostäder år 2035.Det långvariga totala underskottet i nybyggnation av bostäder för personer med behov av särskild service eller stöd bedöms kvarstå under de kommande åren till följd av långa byggprocesser och ett osäkert prognosläge. [Tjänsteutlåtande - Boendeplan LSS och SoL 2026-2035.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (6) Boendeplan 2026 - 2035 Bostäder med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bostäder med särskilt stöd och stödboende enligt socialtjänstlagen (SoL) Förvaltningens förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner boendeplanen 2026–2035. 2. Socialnämnden överlämnar rapporten till kommunstyrelsen. Sammanfattning Socialförvaltningen har tagit fram en kommunövergripande boendeplan för grupp- och servicebostäder och stödboenden enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) i Stockholm stad. Planen omfattar inte stödboenden för personer i processen ut ur hemlöshet, då dessa planeras utifrån kortsiktiga behov. Bostadsbehovet följs upp årligen och jämförs med planerade bostadsprojekt tio år framåt. Socialförvaltningen planerar cirka 890 nya boendeplatser under planperioden 2026–2035, vilket innebär en ökning av kapaciteten med cirka 70 procent från 2026. Trots detta prognostiseras ett underskott på omkring 270 bostäder år 2035. Det långvariga totala underskottet i nybyggnation av bostäder för personer med behov av särskild service eller stöd bedöms kvarstå under de kommande åren till följd av långa byggprocesser och ett osäkert prognosläge. Bakgrund Socialnämnden har som mål i budget att samordna arbetet med boendeplan för bostäder för personer med funktionsnedsättning och ska redovisa antal boenden per regiform. Boendeplanen är ett styrdokument för bostadsförsörjning för grupp- och servicebostäder och stödboenden enlighet med lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) i Stockholms stad. Varje år uppdateras boendeplanen för att följa upp hur bostadsbehovet utvecklar sig i relation till planerade bostadsprojekt under en tioårsperiod med hjälp av en årlig behovsprognos. Handläggare Amanda Gordon Telefon: 08-50825586 Till Socialnämnden 2026-09-29 Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/117 2026-09-04 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/117 Sida 2 (6) Boendeplan 2026-2035 - Bostäder med särskild service och bostäder med särskilt stöd enligt SoL och LSS Planen omfattar uppskattning av behov av grupp-och servicebostäder samt stödboenden indelade i kategori A-F (se figur nedan). Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) Socialtjänstlagen (SoL) GRUPPBOSTAD SERVICE BOSTAD GRUPPB OSTAD STÖDBO ENDE A B C D* E F* Ytkräv ande Friligg ande Normal tillgängl ighet * Kan antingen vara LSS eller SoL *Omfattar ej stödboende n i socialförvalt ningens egna regi Barn-och Ungdomsboende (LSS) (Ingen bokstav i kategoriseringen) Gällande stödboenden omfattar planen de stödboenden för vuxna inom socialpsykiatrin som drivs av stadsdelsförvaltningarna (kategori F), vilka utgör cirka 95 procent av stödboenden om vi ser till bägge typer. De stödboenden som drivs i socialförvaltningens regi med inriktning på personer i processen ut ur hemlöshet ingår inte i prognosen, då dessa planeras utifrån kortsiktiga behov. Socialförvaltningen bedömer att det finns vuxna personer med långvariga HVB-beslut som skulle kunna ha behov av bostad med särskild service. Deras beslut följs därför också upp över tid inom ramen för boendeplanen. I september 2025 hade 55 personer ett sådant långvarigt HVB-beslut, vilket var en minskning med 11 personer jämfört med föregående år. Utveckling av boendeplanen I samband med att kommunstyrelsen godkände boendeplanen 2025 belyste stadsledningskontoret i sitt yttrande att socialnämnden inte rapporterar något om underhållskostnader för att upprätthålla funktionen i befintliga bostäder eller om hyreskostnadsutvecklingen för nämndernas inhyrning av dessa bostäder. Hyreskostnadsutvecklingen för inhyrning av grupp-och servicebostäder och stödboende enligt LSS och SoL redovisas i boendeplanens avsnitt om nettohyreskostnad. Nettohyreskostnaden är skillnaden mellan den hyra nämnden betalar till fastighetsägaren efter avdrag för hyresintäkter från de boende och den kompensation Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/117 Sida 3 (6) Boendeplan 2026-2035 - Bostäder med särskild service och bostäder med särskilt stöd enligt SoL och LSS som kan sökas för så kallad omsorgsmoms. Sammanställningen av stadsdelsregionernas nettohyreskostnader visar två saker. Dels varierar rapporteringen påtagligt mellan stadsdelsregionerna. Dels finns det fler bostäder som skulle kunna få omsorgsmoms än vad som görs i dag. Ambitionen är nästa års ekonomiska rapportering för hyreskostnadsutveckling ska automatiseras, vilket bör förbättra kvaliteten på data. När det gäller underhållskostnader för befintliga grupp- och servicebostäder saknar socialförvaltningen däremot ett centralt uppföljningsansvar. Det är stadsdelsförvaltningarna och fastighetsägarna som följer upp och redovisar kommande kostnader i befintliga loklarer. Vilken funktion som bör ha det övergripande ansvaret för uppföljning framöver bör utredas vidare. I stadsledningskontorets yttrande identifierades också att saknas en sammanställning av hur stor andel av bostäderna som hyrs av en hyresvärd inom kommunkoncernenen respektive utanför koncernen. I årets boendeplan har denna information kompletterats (se rubriken Fastighetsägare i detta tjänstemannautlåtande, sidan 3). Stadsledningskontoret lyfte i yttrandet att socialnämnden bör utveckla sin planeringsprocess så att behovet inom alla målgrupper för grupp-och servicebostäder och stödoenden enligt LSS och SoL så att de tillgodoses till prognosåret. Under 2026 har socialförvaltningen utvecklat sin projektstyrning för planering av grupp- och servicebostäder samt stödboende enligt LSS och SoL genom ökad samverkan med stadens bostadsbolag och fackförvaltningar tex gällande omställning av lokaler för förskolor och äldreomsorg till bostäder för särskild service samt kring kompensation för pausade eller nedlagda bostadsprojekt. I årets version av boendeplanen redovisas en uppskattning av boendeplatser framtagen med hjälp av en oberoende analysfunktion med kompetens inom statistik och befolkningsprognostisering (Sweco). Till skillnad från föregående år redovisas inte stadsdelsförvaltningarnas egna uppskattningar separat. Istället har dessa integrerats i Swecos samlade analys som ett viktigt underlag för att kvalitetssäkra och rimlighetsbedöma resultatet. För att utveckla till ett mer tillgängligt och kommunikativt styrdokument har även text kortats ner och kompletterat med mer visualisering av data i form av kartor och grafer. Nästa år planeras boendeplanen LSS och SoL bli en del av den stadsgemensamma lokalresursplanen. Lokalresursplanen tas fram av stadsledningskontoret och beskriver hur olika typer av stadens lokaler används och planeras att utvecklas. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/117 Sida 4 (6) Boendeplan 2026-2035 - Bostäder med särskild service och bostäder med särskilt stöd enligt SoL och LSS Ärendet Detta avsnitt sammanfattar beondeplanens behovsanalys. Nuläge 2026 finns cirka 1800 grupp- och servicebostäder och stödboenden enligt LSS och SoL inom valfrihetssystemet. Samtidigt finns ett uppskattat behov om cirka 2500 bostäder. Det innebär ett uppskattat underskott på cirka 700 bostäder. Det är en förändring mot föregående års boendeplan där det totalt skulle finnas ett mindre överskott på cirka åtta procent 2035. Förändringen kan förklaras av en fortsatt osäker bostadsmarknad samt att bostäder utanför prognosperioden inte längre räknas in. Regiform I Stockholms stad drivs merparten av grupp- och servicebostäder och stödboenden i egen regi, cirka 75 procent. Cirka 19 procent av boendeplatserna (343 stycken) drivs på entreprenad och cirka 6 procent av boendeplatserna (113 stycken) drivs i privat regi. Både antal privata avtal och antal avtal på entreprenad har minskat med ett tiotal avtal sedan förra året. Förutsättningarna för att starta gruppboende inom LSS för barn- och ungdomar i egen regi utreds. Fastighetsägare I Stockholm hyrs igenomsnitt 59 procent av bostäderna av en hyresvärd inom kommunkoncernenen. I Västerort är andelen kommunala hyresvärdar som högst med 84 procent. I innerstaden är andelen lägst med 38 procent. Individuella avtal Staden har 648 individuella avtal utanför valfrihetssystemet, det är en ökning från föregående år med ett tiotal avtal. Av dessa är 596 för vuxna (483 stycken inom LSS och 112 stycken inom SoL) samt 52 för barn och unga inom LSS. Flest avtal finns inom gruppbostad med normal tillgänglighet enligt LSS. Kostnaden för individuella avtal har öka med cirka 36,5 miljoner sedan föregående år. På sikt bedöms enheten för central placering hos socialförvaltningen kunna förbättra detta genom minskad andel individuella avtal. Stadsdelsregionerna uppskattar att 70 procent av de personer som idag bor utanför valfrihetsystemet på individuella avtal, vuxna som barn, skulle kunna bo inom valfrihetsystemet om plats fanns. Den nya centrala placeringsfunktionen hos socialförvaltningen förväntas leda till staden blir en samlad avtalspart med total överblick över individuella avtal inom bostad med särskild service enligt LSS med stärkt förmåga att förhandla avtal med god kvalitet. Socialnämndens centrala placeringsfunktion förväntas på sikt Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/117 Sida 5 (6) Boendeplan 2026-2035 - Bostäder med särskild service och bostäder med särskilt stöd enligt SoL och LSS minska kostnaderna för individuella avtal för bostad med särskild service enligt LSS. Minskat underskott av grupp-och servicebostäder samt stödboenden enligt LSS och SoL Det uppskattade behovet av boendeplatser bedöms öka med cirka 450 bostäder under en tio års period, motsvarande cirka 20 procent. Till 2035 bedöms antalet bostäder ha ökat med över 70 procent från 2026, förutsatt att alla planerade projekt följer sina tidplaner. Det uppskattade behovet av bostäder i relation till de bostadsprojekt som planeras visar att underskottet 2035 kommer minska och ligga på cirka 270 bostäder sammantaget. Det totala underskott i nybyggnation av grupp- och servicebostäder samt stödboende enligt LSS och SoL som har funnits under en längre tid bedöms kvarstå under de kommande åren till följd av långa byggprocesser och ett osäkert prognosläge. När pågående byggnadsprojekt har pausats eller avslutats har socialförvaltningen samverkat med exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret för att hitta nya projekt som kan ersätta dem. Under 2025 resulterade det i en markanvisning för gruppbostäder SoL i Östra Söderort. Skillnader mellan boendekategorier Om man ser till de olika boendekategorierna så förmodas grupp- och servicebostäder LSS i samtliga kategorier (A-D) ha ett underskott på 20–70 bostäder. Det är en förändring mot föregående år då det förmodades vara ett överskott med 25–30 procent för gruppbostäder enligt LSS friliggande och normal tillgänglighet (kategori B och C). Bostäder med särskilt stöd enligt SoL uppskattas fortsatt vara i underskott för stödboende (kategori F) år 2035 med cirka 130 bostäder, medan behovet av gruppbostäder enligt SoL (Kategori E) förmodas få ett mindre överskott på cirka 50 bostäder. Ärendets beredning Ärendet har beretts av avdelningen för strategi och utveckling, enheten för boendeplanering. Förvaltningsgruppen har behandlat ärendet den 23 september. Rådet för funktionshinderfrågor har haft möjlighet att behandla ärendet den 24 september 2026. Jämställdhetsanalys Det är flest män som beviljas bostad med särskild service oavsett ålder och lagrum inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning. Inom verksamhetsområdet socialpsykiatri är det dock något fler kvinnor som beviljas insatser. Könsskillnaderna inom funktionshinderområdet kan bero på skillnader i förekomst av olika Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/117 Sida 6 (6) Boendeplan 2026-2035 - Bostäder med särskild service och bostäder med särskilt stöd enligt SoL och LSS diagnoser. Män är överrepresenterade inom vissa diagnoser som intellektuell funktionsnedsättning och autism, medan flickor ofta får diagnoser senare än pojkar. Detta kan leda till att underskottet av bostäder med särskild service, bostäder med särskilt stöd och stödboende berör fler män inom LSS och fler kvinnor inom SoL. Konsekvenser för barn Enligt Barnkonventionen ska barnets bästa vara vägledande i alla beslut och verksamheter. Det råder både en generell brist på grupp- och servicebostäder samt stödboenden enligt LSS och SoL och det saknas särskilt barn- och ungdomsboenden enligt LSS i egen regi i Stockholm stad. När det saknas bostäder med särskild service i kommunen och den enskilde behöver flytta till en annan ort blir det svårare för föräldrar, barn och andra anhöriga att ha en nära kontakt. Utbyggnad av grupp- och servicebostäder och stödboenden bedöms kunna ge bättre förutsättningar för barn att växa upp med mer liknande förhållanden som andra barn i Stockholm, men det är viktigt att beakta att varje barns situation är unik och att beslut kan ha olika konsekvenser för olika barn. Förvaltningens synpunkter och förslag Boendeplanen visar att antalet bostäder i grupp- och servicebostäder samt stödboende i enlighet med Lagen om stöd och service (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) kommer att öka under prognosperioden och underskottet för samtliga boendekategorier kommer minska till 2035. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner boendeplanen LSS och SoL 2026–2035 och överlämnar planen till kommunstyrelsen. Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilagor 1. Boendeplan LSS och SoL 2026–2035 - Planering av grupp- och servicebostäder samt stödboenden enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) i Stockholm stad 2. Bilaga 1 - Planeringsförutsättningar 3. Bilaga 2 - Lokala förutsättningar --- [Boendeplan LSS och SoL 2026.pdf] BOENDEPLAN LSS och SoL 2026–2035 Planering av grupp- och servicebostäder samt stödboenden i enlighet med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) i Stockholm stad 1 SAMMANFATTNING Vad är syftet med boendeplanen? Boendeplanen är Stockholms stads styrdokument för bostadsförsörjningen av grupp- och servicebostäder samt stödboenden enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (2025:400) (SoL). Planen uppdateras årligen för att följa hur behovet av bostäder utvecklas i relation till planerade bostadsprojekt under en tioårsperiod. Hur ser nuläget ut? År 2026 finns cirka 1 800 bostäder med särskild service, bostäder med särskilt stöd och stödboenden inom valfrihetssystemet i Stockholms stad. Det uppskattade behovet uppgår till cirka 2 500 bostäder, vilket innebär ett underskott på omkring 700 bostäder. Hur ser prognosen ut till 2035? Det uppskattade behovet bedöms öka med cirka 450 bostäder under de kommande tio åren, motsvarande cirka 20 procent. Om samtliga planerade bostadsprojekt genomförs enligt tidplan väntas antalet bostäder öka med drygt 70 procent mellan 2026 och 2035. Trots den planerade utbyggnaden bedöms ett underskott om 270 bostäder kvarstå under prognosperioden. En viktig förklaring är att många byggaktörer under de senaste årens lågkonjunktur har varit försiktiga med att påbörja nya byggprojekt, vilket har lett till att projekt har skjutits fram, pausats eller avslutats. 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Antal platser Planerad kapacitet och prognostiserat behov Planerad kapacitet, staden total Prognos behov, staden total Figur 1. Illustration av den planerade kapaciteten i förhållande till det prognostiserade behovet av bostäder i hela Stockholms stad. Skillnaden mellan kurvorna visar det beräknade underskottet eller överskottet av bostäder över tid. 2035 bedöms underskottet vara 270 bostäder. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING ................................................................................... 1 INLEDNING ................................................................................................. 3 Mål………………………………………………………………………………..3 Definitioner ................................................................................................ 4 Disposition ................................................................................................. 4 NULÄGE ...................................................................................................... 5 Befintliga boenden .................................................................................... 5 Gruppbostäder enligt LSS ......................................................................... 5 Gruppbostäder enligt SoL ......................................................................... 6 Servicebostad enligt LSS och SoL ............................................................. 6 Barn-och ungdomsboende enligt LSS ...................................................... 6 Stödboende enligt SoL .............................................................................. 6 Hem för vård eller boende (HVB) .............................................................. 6 Regiform .................................................................................................... 6 Boenden i privat regi ................................................................................. 6 Fastighetsägare ......................................................................................... 7 Boenden på individuella avtal .................................................................. 7 Nettohyreskostnad ................................................................................... 8 Tomma lägenheter .................................................................................... 8 Intresselista för bostad.............................................................................. 8 PLANERADE BOSTÄDER VS PROGNOSETISERAT BEHOV ...................... 10 SLUTSATSER ............................................................................................. 12 3 INLEDNING Boendeplanen är Stockholms stads styrdokument för bostadsförsörjningen av grupp- och servicebostäder samt stödboenden enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (2025:400) (SoL). Planen uppdateras årligen för att följa hur behovet av bostäder utvecklas i relation till planerade bostadsprojekt under en tioårsperiod. Med hjälp av en kommunövergripande boendeplan kan Stockholms stad: • Öka möjligheterna att planera och tillgodose enskildas behov av bostäder med särskild service, bostäder med särskilt stöd och stödboende i enlighet med LSS och SoL • Skapa variation i utbudet av bostäder • Ge förutsättningar för en jämnare geografisk fördelning av bostäder över hela staden • Minska antal icke verkställda beslut om boendestöd och antal placeringar utanför valfrihetssystemet för dessa bostäder Mål Med utgångspunkt från målen i stadens översiktsplan för stadsbyggnad föreslås socialnämnden anta egna mål för bostadsförsörjning för personer med särskilt behov av stöd eller service. Dessa mål föreslås vara vägledande för utvecklingen av nya bostadsprojekt. En växande stad: Tillskottet av bostäder med särskild service och bostäder med särskilt stöd samt stödboende enligt LSS och SoL ska göra att fler personer med funktionsnedsättning och/eller socialpsykiatriska tillstånd kan bo och verka i huvudstaden. En sammanhängande stad: Genom att sprida grupp- och servicebostäder samt stödboende över stadsdelsområdena i staden främjas möten mellan människor med olika bakgrund och social integration för att stärka stadens sammanhållning och fungerande vardagsliv. God offentlig miljö: Utformningen av grupp- och servicebostäder samt stödboenden ska bidra till en tillgänglig och inkluderande offentlig miljö i anslutning till kvartersmarken. Boendemiljön ska samspela med omgivande offentliga rum och utformas enligt principer för universell utformning. En klimatsmart och tålig stad: Bostäderna ska placeras och utformas för att främja återbruk, minimera energianvändning och vara flexibla nog att möta framtida behov och förändringar. 4 Definitioner Översikt av olika boendetyper i förhållande till lagstiftning. Lagen om stöd och service (LSS) Socialtjänstlagen (SoL) GRUPPBOSTAD SERVICEBOSTAD GRUPPBOSTAD STÖDBOENDE A B C D* E F* Ytkrävande Friliggande Normal tillgänglighet * Kan antingen vara LSS eller SoL *Omfattar ej stödboenden i socialförvaltningens egna regi Barn-och Ungdomsboende (LSS) (Ingen bokstav i kategoriseringen) Stadsdelsnämnderna är indelade i fyra stadsdelsregioner, dessa är som följer: Innerstaden Kungsholmen, Norra innerstaden och Södermalm Västerort Hässelby-Vällin gby, Järva och Bromma Västra Söderort Hägersten-Älvsjö oc h Skärholmen Östra Söderort Enskede-Årsta-Van tör, Skarpnäck och Farsta Disposition Boendeplanen består av ett huvuddokument och två bilagor. Huvuddokument Redogör för nuläget avseende befintliga bostäder i olika kategorier samt det uppskattade behovet av bostäder i relation till planerade bostadsprojekt fram till 2035. Bilaga – Planeringsförutsättningar Beskriver stadens organisation för planering av grupp- och servicebostäder samt stödboenden. Redogör för prognosen som ligger till grund för boendeplanens analys. Bilaga - Lokala förutsättningar Beskriver planeringsförutsättningarna i stadens stadsdelsregioner. Innehåller kartor och grafer över planerade bostadsprojekt och utvecklingen i respektive stadsdelsregion. 5 NULÄGE Befintliga boenden Boendeplanen är Stockholms stads styrdokument för bostadsförsörjningen av grupp- och servicebostäder samt stödboenden enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (2025:400) (SoL). Planen uppdateras årligen för att följa hur behovet av bostäder utvecklas i relation till planerade bostadsprojekt under en tioårsperiod. I Stockholms stad finns sammanlagt 1 820 bostäder med särskild service enligt LSS samt bostäder med särskilt stöd och stödboenden enligt SoL. Tabell 1 visar hur bostäderna fördelar sig mellan de fyra stadsdelsregionerna (se avsnittet Definitioner, sidan 4). BOENDEKATEGORIER SUMMA Stadsdelsregion VUXNA BARN Gruppbostad och servicebostad, LSS Gupp-och servicebostad & stödboende, SOL Barn- och ungdomsboende, LSS A B C D E F - Innerstaden 18 0 206 176 16 66 0 Västerort 5 76 171 111 110 36 0 Västra Söderort 12 50 114 110 34 20 0 Östra söderort 11 30 221 80 47 59 0 Utanför kommunen 0 0 0 0 0 0 41 TOTALT 46 156 712 477 207 181 41 1820 Tabell 1. Översikt antal bostäder i olika kategorier 2026. Gruppbostäder enligt LSS Bland bostadskategorierna inom bostäder med särskild service enligt LSS utgör grupp- och servicebostäder för vuxna (kategori A–C) den största kategorin, med 914 lägenheter. Det motsvarar cirka 76 procent av det totala bostadsbeståndet. Den största enskilda kategorin är bostäder med normal tillgänglighet (kategori C), som omfattar cirka 710 lägenheter. Flest av dessa finns i Östra Söderort, där det finns cirka 220 bostäder. 6 Gruppbostäder enligt SoL Gruppbostäder enligt SoL (kategori E) omfattar cirka 207 befintliga lägenheter, vilket är ungefär samma antal som föregående år. Flest lägenheter finns i Västerort, där det finns 110 lägenheter. Servicebostad enligt LSS och SoL I Stockholms stad finns 477 servicebostäder enligt LSS (kategori D), vilket är 45 färre än föregående år. Flest bostäder finns i Västra Söderort, där det finns 110 bostäder. Det finns för sedan 2026 en servicebostad enligt SoL, Servicebostaden är belägen i Östra Söderort. Barn-och ungdomsboende enligt LSS I Stockholms stad finns totalt 41 platser i bostäder med särskild service för barn och unga enligt LSS inom valfrihetssystemet. Det är samma antal som föregående år och motsvarar cirka två procent av det totala bostadsbeståndet. Stödboende enligt SoL Totalt finns 181 platser i stödboenden för vuxna inom socialpsykiatrin (kategori F). Därutöver finns ett tiotal stödboenden i socialförvaltningens egen regi med huvudsaklig inriktning på att stödja personer i processen ut ur hemlöshet. Dessa boenden planeras utifrån ett mer kortsiktigt behov än övriga stödboenden och ingår därför inte i den långsiktiga boendeplaneringen. Hem för vård eller boende (HVB) Enligt socialförvaltningens bedömning finns ett antal vuxna individer inom socialpsykiatrin som idag har HVB som insats som i stället skulle kunna behöva bostad med särskild service. Det gäller främst personer med långvariga behov, definierat som beslut om HVB som varar minst ett år, antingen genom ett enskilt beslut eller flera sammanhängande beslut som tillsammans uppgår till minst 365 dagar. finns. I september 2025 hade 55 personer långvariga HVB-beslut, det är en minskning mot föregående år med 11 personer . Regiform I Stockholms stad drivs merparten av grupp- och servicebostäder samt stödboenden i egen regi, cirka 75 procent. Cirka 19 procent av boendeplatserna (343 stycken) drivs på entreprenad och cirka sex procent av boendeplatserna (113 stycken) drivs i privat regi. Både antalet privata avtal och antalet entreprenadavtal har minskat med ett tiotal sedan föregående år. Barn- och ungdomsboenden inom LSS drivs för närvarande i privat regi. Nyligen öppnade en gruppbostad enligt SoL i egen regi i Kista äng. Boenden i privat regi För vuxna med LSS finns idag fem utförare i privat regi som tillsammans driver flera grupp- och servicebostäder med varierande antal platser. Inom SoL finns två utförare av stödboenden för vuxna. För bostad med särskild service (LSS-boende) för barn och unga finns tre utförare av bostad med särskild service enligt LSS, som tillsammans erbjuder ett antal barn- och ungdomsboenden. 7 Antal boendeplatser utifrån regiform Bostadskategori Egen regi Entreprenad Privat A 40 0 6 B 104 52 0 C 489 196 27 D 391 64 22 E 187 20 0 F 153 11 17 Barn-och ungdomsboende 0 0 52 TOTALT 1362 (75 %) 343 (19 %) 124 (6 %) Tabell 2. Sammanställning av andel och antal boendeplatser i relation till dess regi. Fastighetsägare I Stockholm hyrs igenomsnitt 58,5 procent av bostäderna av en hyresvärd inom kommunkoncernenen. I stadsdelsregion Västerort är andelen kommunala hyresvärdar som högst med 84procent. I stadsdelsregionen innerstaden är andelen lägst med 38 procent. Boenden på individuella avtal Individuella avtal är direktupphandling av ett särskild boende som genomförs i de fall där brukarens behov inte kan tillgodoses inom valfrihetssystemet. År 2026 har staden 648 individuella avtal inom valfrihetssystemet, det är en ökning från föregående år med ett tiotal avtal. Av dessa är 596 för vuxna (483 stycken inom LSS och 112 stycken inom SoL) samt 52 för barn och unga. Flest avtal finns inom gruppbostad enligt LSS med normal tillgänglighet (kategori C). Bostadsk ategori Antal personer med befintliga individuella avtal Antal personer med befintliga individuella avtal - som inte kan placeras inom LOV* Andel personer som skulle kunna placeras inom LOV* A 44 26 41 % B 86 70 19 % C 230 50 78 % D 123 29 76,5 % E 77 11 86 % F 35 10 71,5 % Barn- och ungdomsboende 52 16 69 % TOTALT 2633 212 Ca 70 % igenomsnitt Tabell 3. Sammanställning av andel personer på individuella avtal som skulle kunna bo inom valfrihetsystemet. *= Lagen om valfrihetssystem 8 Individuella avtal tecknas främst på grund av brist på boendeplatser i valfrihetssystemet, men även på grund av särskilda stödbehov eller miljöfaktorer. Stadsdelsregionerna har uppskattat att en majoritet av vuxna och barn med en placering på individavtal (i genomsnitt ca 70 procent) skulle kunna placeras inom valfrihetssystemet om platser fanns tillgängliga. Individuella avtal är ofta dyrare än placeringar inom valfrihetssystemet. Den sammanlagda dygnskostnaden för individuella avtal uppgick 2025 till 2,8 miljoner kronor, vilket sammantaget blir cirka 1,02 miljarder kronor per år. Det är en ökning med cirka 36,5 miljoner jämfört med föregående år. För personer med behov av mer omfattande personalbehov, så tillkommer kostnader för särskild redovisning med, 3,1 miljoner kronor per dygn det vill säga ytterligare 1,13 miljarder kronor. En övergång till att i högre grad nyttja valfrihetssystemet vid placeringar bedöms vara ett effektivt sätt att begränsa kostnadsökningarna för stadsdelsförvaltningarna. Nettohyreskostnad För olika biståndsbedömda boendeformer uppstår en skillnad i kostnader mellan den hyra som nämnden betalar till fastighetsägaren efter avdrag för hyresintäkter från de boende samt möjligheten att söka kompensation för så kallad omsorgsmoms. Normalt benämns denna skillnad som en nettohyreskostnad och rapporterats sedan 2021. I årets boendeplan visar rapporteringen att medelvärdet på nyttohyreskostnaden för stadens gruppbostäder och servicebostäder är cirka 90 kronor per dygn. Det är samma nivå som föregående år, men för 54 fler bostäder. Vid jämförelse av kostnadsutvecklingen över tid så har nettohyreskostnaden ökat successivt varje år sedan nettohyreskostnaden har rapporterats. Det är stor skillnad mellan det befintliga beståndet och nyproducerade bostäder inom området, vilket på sikt innebär att siffran kommer öka allteftersom fler projekt blir klara. Stadsdelsregionernas redovisning av nettohyreskostnader visar att det finns påtagliga variationer i rapporteringen. Ambitionen är nästa års ekonomiska rapportering för hyreskostnadsutveckling ska automatiseras, vilket bör förbättra kvaliteten på data och bör ge en mer rättvisande och jämförbar bild av kostnaderna. Genomgången visar också att det finns möjlighet att ansöka om omsorgsmoms för fler grupp- och servicebostäder än i dag, vilket skulle kunna minska nettohyreskostnaderna. Tomma lägenheter Antalet tomställda lägenheter har ökat något sedan föregående år. Orsakerna är främst att lägenheter varit svåra att hyra ut och att erbjudanden tackats nej till på grund av läge, hyra eller att de inte motsvarat önskemål om till exempel storlek. Intresselista för bostad Det finns två intresselistor, en för grupp- och servicebostäder enligt LSS och en för grupp och servicebostäder och stödboenden enligt SoL. Intresselistorna omfattar personer som önskar flytta till grupp- och servicebostäder eller stödboenden och används som stöd vid förmedling av bostäder. De ger en indikation på det underliggande behov som ännu inte avspeglas i verkställda beslut. 9 Vid utgången av 2025 fanns 68 personer på intresselistan för gruppbostäder enligt LSS, vilket är nio färre än föregående år. Av dessa hade 28 personer tillkommit sedan september 2024. För bostäder med särskilt stöd enligt SoL fanns 66 personer på intresselistan, vilket är en minskning med 15 personer jämfört med föregående år. För stödboenden enligt SoL fanns 49 personer på intresselistan, vilket är en minskning med 16 personer. Personer som har flyttat till en bostad med särskild service eller fått sitt behov tillgodosett på annat sätt tas inte automatiskt bort från intresselistan. Antalet personer på listorna kan därför vara högre än det faktiska behovet. Minskningen kan också bero på att personer som redan har, eller nyligen har fått, en bostad har avregistrerat sitt intresse. Totalt 47 procent av erbjudandena om grupp- och servicebostäder enligt LSS och 59 procent av erbjudandena om grupp- och servicebostäder samt stödboenden enligt SoL tackas nej till. Den vanligaste orsaken är att personen inte är redo att flytta när erbjudandet lämnas. Även geografiska preferenser påverkar viljan att tacka ja, särskilt när bostaden ligger i en annan stadsdel än den personen tidigare bott i. 0% 20% 40% 60% 80% Tackat nej Tackat nej på grund av områdesspecifika skäl Figur 2. Andel erbjudanden om grupp-och servicebostäder samt stödboenden 2023–2025 som avböjs (mörka staplar) samt andel erbjudanden som avböjs på grund av boendets geografiska läge (ljusa staplar). Källa: Sweco. 10 PLANERADE BOSTÄDER VS PROGNOSETISERAT BEHOV Utbyggnadstakten i staden fortsätter att öka och bristen av bostäder med särskild service och särskilt stöd samt stödboende bedöms minska under kommande decennium. Samtidigt förväntas antalet beslut om grupp- och servicebostäder samt stödboende enligt med LSS och SoL öka med ca 20 procent fram till år 2035 enligt prognosen, motsvarande cirka 450 bostäder. 2035 uppskattas det finnas ett underskott på cirka 270 bostäder. Det är en förändring jämför med föregående års boendeplan där det totalt skulle finnas ett mindre överskott på cirka åtta procent 2034. Förändringen kan förklaras av en osäker bostadsmarknad samt att bostäder utanför prognosperioden inte längre räknas in i den planerade kapaciteten. 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Antal platser Planerad kapacitet och prognostiserat behov Planerad kapacitet, staden total Prognos behov, staden total Figur 8) Illustration av hur planerade bostäder i samtliga stadsdelsregioner och boendekategorier förhåller sig till prognostiserat behov (exklusive barn-och ungdomsboende). Målet är att de blåa och gröna linjerna ska mötas helt. Eftersom m erparten av de planerade bostadsprojekten fortfarande befinner sig i ett tidigt skede och den ekonomiska utvecklingen i samhället är fortsatt svag råder det osäkerhet kring hur många grupp- och servicebostäder samt stödboenden som kommer att färdigställas under prognosperioden. I prognosen ingår inte personer som i dag bor i bostäder med särskild service på individuella avtal utanför valfrihetssystemet. Stadsdelsregionerna uppskattar att cirka 70 procent av dessa personer, både vuxna och barn, skulle kunna erbjudas en bostad inom valfrihetssystemet om det fanns lediga platser. Merparten av dessa personer bor i gruppbostäder med normal tillgänglighet enligt LSS (kategori C). Sett till de olika boendekategorierna, bedöms grupp- och servicebostäder enligt LSS (kategori A–D) ha ett underskott på mellan 20 och 70 bostäder under prognosperioden. Detta är en skillnad från föregående års prognos, där gruppbostäder med friliggande utformning och 11 normal tillgänglighet (kategori B och C) enligt LSS bedömdes ha ett överskott på 25–30 procent. Bostäder med särskilt stöd enligt SoL bedöms fortsatt ha ett underskott av stödboenden (kategori F) år 2035 på cirka 130 bostäder. Samtidigt bedöms gruppbostäder enligt SoL (kategori E) ha ett mindre överskott på cirka 50 bostäder. Detta skiljer sig från föregående års prognos, där underskottet av stödboenden enligt SoL (kategori F) bedömdes uppgå till cirka 120 bostäder och gruppbostäder enligt SoL (kategori E) bedömdes ha ett underskott på cirka 46 bostäder. Kategori Bostad Kapacitet enligt planerade boenden Behov enligt prognos Brist ( -) eller överskott (+) 2035 A 100 130 -30 B 221 291 -70 C 1094 1161 - 67 D 779 800 - 21 E 277 226 + 51 F 193 327 -134 TOTALT 2664 2935 - 271 Tabell 5. Jämförelse av planerad kapacitet och prognostiserat behov i relation till bostadskategori. Sammantaget uppskattas ett underskott om ca 270 bostäder 2035. Boendeplatser för barn och unga inom LSS bedöms behövas i samtliga stadsdelsregioner under prognosperioden. Bostadsprojekt planeras i Västerort och Östra söderort. Prognosen visar på skillnader mellan stadsdelsregionerna där Östra Söderort och Västra Söderort båda uppvisar ett på ett mindre överskott av bostäder och alla stadsdelsregioner utom Innerstaden, visar ett uppskattat överskott i olika enskilda boendekategorier (se bilaga 2). Socialförvaltningens planering av bostäder utgår från ett stadsövergripande perspektiv, där det stadsövergripande behovet prioriteras framför lokala variationer mellan stadsdelsområden vid lokalisering av nya bostäder. Innerstaden Västerort Västra Söderort Östra söderort Prognos 810 782 549 742 Kapacitet 606 721 557 780 Överskott (+) /underskott (-) Ca -200 Ca -60 Ca + 10 Ca + 40 Tabell 6. Jämförelse av planerad kapacitet och prognostiserat behov i relation till bostadskategori för respektive stadsdelsregion. Ett mindre överskott på bostäder uppskattas i stadsdelsregion Östra Söderort och Västra Söderort. Sammantaget blir underskottet för stadsdelsregionerna cirka 210 bostäder. Utöver stadsdelsregionernas bostadsbehov finns ett uppskattat behov av ett sextiotal bostäder i socialförvaltningens regi. Totalt blir underskottet då cirka 270 bostäder. 12 SLUTSATSER Kvarstående underskott Under prognosperioden bedöms det sammantagna underskottet av bostäder med särskild service enligt LSS kvarstå på cirka 270 bostäder (inklusive barn- och ungdomsboenden). För majoriteten av kategorierna inom grupp- och servicebostäder enligt LSS närmar sig den planerade kapaciteten det prognostiserade behovet, med ett genomsnittligt underskott på cirka 39 bostäder. För bostäder med särskilt stöd enligt SoL bedöms underskottet av stödboenden (kategori F) kvarstå på cirka 130 bostäder, medan gruppbostäder enligt SoL (kategori E) bedöms ha ett mindre överskott på cirka 50 bostäder. Behov av barn- och ungdomsboenden finns i samtliga stadsdelsregioner. Det kvarstående underskottet bedöms främst bero på att bostäder med särskild service och stödboenden inte har beställts i den omfattning som behövts sedan 2010-talet. Därtill har många byggaktörer under de senaste årens lågkonjunktur varit försiktiga med att påbörja nya byggprojekt, vilket har inneburit att projekt har skjutits fram eller pausats Antal individuella avtal Fler boendeplatser behöver tillskapas inom valfrihetssystemet för att minska behovet av individuella avtal och de merkostnader som dessa medför. Det skulle även stärka den enskildes möjlighet att välja bostad inom kommunen och i närheten av områden där personen tidigare bott. Stadsdelsregionerna bedömer att cirka 70 procent av de personer som i dag har individuella avtal skulle kunna erbjudas en plats inom valfrihetssystemet om det fanns lediga platser. Kostnader för individuella avtal Antalet individuella avtal har ökat med 12 sedan föregående år, vilket också har medfört ökade kostnader. Stadsdelsregionernas sammanlagda dygnskostnad för individuella avtal för vuxna och barn uppgick till över en miljard kronor, en ökning med cirka 36,5 miljoner kronor jämfört med föregående år. En stärkt intern samordning av inköpsprocessen genom utveckling av socialförvaltningens centrala planeringsfunktion bedöms på sikt kunna bidra till ökad likvärdighet och bättre kostnadskontroll samt minska behovet av placeringar utanför valfrihetssystemet. Nettohyreskostnader Stadsdelsregionernas redovisning av nettohyreskostnader visar att det finns påtagliga variationer i rapporteringen. De inrapporterade uppgifterna behöver därför kvalitetssäkras för att ge en mer rättvisande och jämförbar bild av kostnaderna. Genomgången visar också att det finns möjlighet att ansöka om omsorgsmoms för fler grupp- och servicebostäder än i dag, vilket skulle kunna minska hyreskostnaderna. Tomställda lägenheter Antalet tomställda lägenheter har ökat något sedan föregående år. Orsakerna är främst att lägenheter varit svåra att hyra ut och att erbjudanden tackats nej till på grund av läge, hyra eller att de inte motsvarat önskemål om till exempel storlek. 13 --- [Bilaga 1 - Boendeplan 2026, Planeringsförutsättningar.pdf] BOENDEPLAN LSS och SoL 2026–2035 BILAGA 1) Planeringsförutsättningar Planering av grupp- och servicebostäder samt stödboenden i enlighet med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) i Stockholms stad 1 Innehåll INLEDNING ................................................................................................. 2 ORGANISATION OCH ANSVAR ................................................................. 2 DEFINTIONER OCH BEONDEFORMER ...................................................... 4 Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS – gruppbostad ............. 4 Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS – servicebostad ........... 4 Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS ............ 4 Bostad med särskilt stöd enligt SoL .......................................................... 4 Stödboende enligt SoL .............................................................................. 5 Profilboende .............................................................................................. 5 Hem för vård eller boende, HVB .............................................................. 5 PROGNOSMEDTOD ................................................................................... 7 Bostad med särskild service enligt LSS för vuxna .................................... 8 Barn- och ungdomsboende enligt LSS ....................................................... 8 Bostad med särskilt stöd enligt SoL .......................................................... 9 Stödboende ................................................................................................ 9 RESULTAT OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ................................ 11 2 INLEDNING Denna bilaga beskriver stadens organisation för planering av grupp- och servicebostäder samt stödboenden och redovisar den prognosmodell som ligger till grund för analysen i boendeplanen. Syftet är att ge en övergripande förståelse för planeringsförutsättningarna, de olika boendeformerna och ansvarsfördelningen inom staden. ORGANISATION OCH ANSVAR Boendeplaneringen bygger på en samverkan mellan flera aktörer inom staden. Tabellen nedan beskriver de huvudsakliga aktörerna och deras ansvar i arbetet med att planera, beställa och säkerställa tillgången till bostäder och boendeformer för olika målgrupper. Aktör Huvudansvar Styrgruppen för lokalförsörjning Leder och ger uppdrag till boendeplaneringen. Leds av kommunstyrelsen. Stadsledningskontoret Samordnar ny- och ombyggnation av bostäder med särskild service och stödboenden. Socialförvaltningen Tar fram kommunövergripande boendeplan och ansvarar för beställning av bostäder med särskild service inom funktionshinderomsorg och socialpsykiatri. Stadsdelsförvaltningarna Tar årligen fram boendeplaner för sina stadsdelsregioner tillsammans med berörda förvaltningar. Dessa utgör underlag till den kommunövergripande boendeplanen. Socialnämnden Har beställaransvar för grupp- och servicebostäder samt stödboenden enligt LSS och SoL. Ska minska bostadsunderskottet och säkerställa mark och boendelösningar i stadsutvecklingen. Äldreförvaltningen Planerar för tillgängliga bostäder och särskilda boendeformer för äldre med funktionsnedsättning. Från 2026 inom stadens lokalförsörjningsplan. 3 Program för tillgänglighet och delaktighet Stockholms stads program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029 utgår från internationella konventioner, svensk lag och nationella mål. Det bygger på principen om alla människors lika värde och är rättighetsbaserat, med målet att alla – oavsett funktionsförmåga – ska få sina rättigheter tillgodosedda och kunna delta fullt ut i samhället. Programmet innehåller fokusområden som stadens verksamheter ska arbeta med för att nå kommunfullmäktiges mål. För boendeplanen är fokusområde fyra programmet för tillgänglighet och delaktighet särskilt relevant, då det handlar om att personer med funktionsnedsättning har rätt till en fungerande bostad. Bostaden är central för hälsa, trygghet och jämlika levnadsvillkor. Enligt bostadsförsörjningslagen ska kommunen planera för att alla invånare har tillgång till bra bostäder. Stockholms stad har ett stort inflytande genom markinnehav, fysisk planering och olika bostadsaktörer. Nyproduktion ska följa lagstiftning och eventuella högre tillgänglighetskrav, och personer med funktionsnedsättning ska involveras tidigt i planeringen för att säkerställa ett fungerande funktionshinderperspektiv. De flesta personer med funktionsnedsättning bor i ordinärt boende, men för dem med omfattande stödbehov finns särskilda boendeformer. Barn och vuxna som har rätt till bostad med särskild service ska erbjudas en sådan bostad i Stockholms stad eller i länet. Målgrupper för boendeplanen Personer som tillhör någon av de tre personkretsarna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i behov av bostad med särskild service. De som ingår i LSS personkretsar är personer med: • utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd (personkrets 1, LSS) • betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom (personkrets 2 LSS), eller med • andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service (personkrets 3, LSS). De personer i målgruppen som inte tillhör någon av LSS personkretsar kan vid en behovsbedömning bedömas ha behov av bostad med särskilt stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) eller stödboende enligt SoL. Bostäder med särskilt stöd enligt SoL i stadens valfrihetssystem riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning, vilket innebär långvariga svårigheter i viktiga livsområden till följd av psykisk störning. Målgruppen inom socialpsykiatrin i Stockholms stad är personer mellan 20 och 64 år. Efter 65 år övergår ansvaret till äldreomsorgen, men på grund av kvarboendeprincipen kan vissa bo kvar i samma bostad även efter denna ålder. 4 DEFINTIONER OCH BEONDEFORMER Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS – gruppbostad Gruppbostad är en form av bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Boendeformen är avsedd för personer med ett omfattande behov av tillsyn och omvårdnad, där stöd av personal behöver finnas tillgängligt alla tider på dygnet. Det ska finnas fast, kollektiv bemanning som i huvudsak kan tillgodose de boendes hela stödbehov. En gruppbostad består av fullvärdiga lägenheter som är de boendes permanenta hem och som ligger i nära eller direkt anslutning till gemensamma utrymmen. I en gruppbostad bör i regel tre till fem personer bo. Ytterligare någon boende kan accepteras under förutsättning att samtliga boende tillförsäkras goda levnadsvillkor. Gruppbostaden ska ha en liten och sammanhållen utformning och inte präglas av en institutionell miljö. Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS – servicebostad Servicebostad är en form av bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Boendeformen består av ett antal fullvärdiga lägenheter med tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Stöd och service ska kunna ges alla tider på dygnet utifrån den enskildes behov. Lägenheterna ligger ofta samlade i samma hus eller i närliggande hus och det ska finnas gemensamma utrymmen för service och gemenskap. Antalet boende ska vara begränsat så att servicebostaden kan integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Bostad med särskild service för barn eller ungdomar är en LSS-insats för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet och har behov av stöd och omvårdnad. Insatsen kan exempelvis vara aktuell när ett barn eller en ungdom, på grund av sin funktionsnedsättning, har behov av ett boende utanför föräldrahemmet eller behöver bo på annan ort för att kunna gå i skola. Boendet ska vara utformat så att det så långt som möjligt motsvarar ett hem och ge barnet eller ungdomen möjlighet till en trygg och personlig boendemiljö. Verksamheten ska präglas av kontinuitet, trygghet och respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Bostaden bör inte ha en institutionell prägel. Bostad med särskilt stöd enligt SoL Bostad med särskilt stöd är en boendeform enligt socialtjänstlagen för personer som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och behöver mer omfattande stöd än vad som kan ges i ordinärt boende. I boendet har den enskilde en egen bostad och får individuellt anpassat stöd, service och omvårdnad. Det ska finnas fast bemanning och verksamheten ska utformas så att den enskilde kan leva så självständigt som möjligt och delta i samhällets gemenskap. Bostaden är den enskildes hem och verksamheten ska därför inte ha en institutionell prägel. 5 Benämningarna gruppbostad och servicebostad kan användas för olika utformningar av bostad med särskilt stöd, men bör inte likställas med de formellt definierade boendeformerna gruppbostad och servicebostad enligt LSS. Stödboende enligt SoL Stödboende är en placeringsform enligt socialtjänstlagen för barn och unga i åldern 16–20 år. Stödboendet är avsett för barn och unga som huvudsakligen behöver stöd för att förberedas för ett självständigt boende och vuxenliv. Stödboende innebär ett eget boende med individanpassat stöd. För barn i åldern 16–17 år krävs särskilda skäl för placering i stödboende. Stödboende är inte avsett för personer som har behov av sådana vård- och behandlingsinsatser som motiverar placering på HVB. Profilboende Profilboende är inte en egen lagreglerad boendeform enligt SoL eller LSS. Begreppet kan användas för att beskriva en bostad med särskild service eller bostad med särskilt stöd som har en särskild inriktning eller kompetens för en viss målgrupp. En sådan inriktning kan exempelvis utgå från särskilda stöd- och omvårdnadsbehov eller från en viss funktionsnedsättning. Vilken inriktning ett boende har ska inte förändra de grundläggande krav som gäller för den aktuella boendeformen enligt SoL eller LSS. Hem för vård eller boende, HVB Hem för vård eller boende, HVB, är en verksamhet som tar emot enskilda eller familjer för vård eller behandling av utbildad personal i kombination med heldygnsvistelse i särskilt anpassade lokaler. HVB är en placeringsform och inte en form av bostad med särskild service. Vistelsen på HVB är avsedd att pågå under en begränsad tid och ha bestämda mål för vården eller behandlingen. HVB ska skiljas från bland annat bostad med särskild service och stödboende, som har andra syften och förutsättningar. Boendekategorier Olika målgrupper har olika fysiska behov av boende. För att underlätta planering har boendetyper grupperats inom ramen för boendeplaneringen LSS och SoL och förenklats utifrån fysisk utformning, inte verksamhetens innehåll. Indelningen används för att göra planeringen av nya bostäder mer överskådlig och effektiv. Boendeformerna grupperas i sex olika kategorier, A-F samt barn och ungdomsboende. A. Gruppbostad, LSS, ytkrävande Dessa boenden har stora ytkrav. Det gäller såväl hygienutrymmen, som lägenheten och de gemensamma utrymmena. Det finns också behov av förråd för hjälpmedel. Verksamheten har också ett stort personalbehov och arbetsplatser för dessa. Boendet ligger med fördel i bottenplan. Här bor vanligtvis personer med flerfunktionsnedsättningar och stora omvårdnadsbehov, personer med förvärvad hjärnskada, personkrets 2 eller personer med behov av geriatrisk omvårdnad. 6 B. Gruppb ostad, LSS, som bör vara friliggande Dessa boenden bör ha hög säkerhet med flera in- och utgångar. Möjlighet att skärma av boenden. Verksamheten har hög tillgänglighet och ett stort personalbehov. Här bor ofta personer med intellektuella funktionsnedsättningar och/eller autism med tilläggsdiagnoser inom psykiatri och/eller utagerande och utmanande beteende. C. Gruppbostad, LSS, normal tillgänglighetsanpassning Dessa boenden kräver ingen annan anpassning än vad som framgår av byggnorm eller vad som beskrivs i stadens funktionsprogram för bostäder med särskild service och särskilt stöd. Inga eller små individuella anpassningar kan förekomma. Detta avser endast boendenas fysiska utformning och inte verksamhetens inriktning. Här bor ofta personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med tilläggsdiagnoser inom psykiatrin, personer med syn- och/eller hörselnedsättning samt personer i LSS personkrets 2, exempelvis personer med förvärvad hjärnskada eller unga med demenssjukdom. D. Servicebostad, LSS eller SoL, normal tillgänglighetsanpassning Detta avser enskilda lägenheter som har en gemensamhetslokal i närområdet. Boenden kräver ingen annan anpassning utöver byggnorm och stadens funktionsprogram (behov av mindre individuella anpassningar kan finnas). Här bor i huvudsak samma målgrupp som C. E. Gruppbostad, SoL Dessa boenden kräver ingen annan anpassning än vad som framgår av byggnorm och vad som beskrivs i stadens funktionsprogram för SoLbostäder. Noteras bör att dessa grupper kan ha en annan gruppstorlek, cirka 12 lägenheter, än boenden enligt LSS som har cirka 6 lägenheter. Här bor ofta personer med psykiska funktionsnedsättningar och har ett utagerande och utmanande beteende. F. Stödboende, SoL Dessa boenden kräver ingen annan anpassning än vad som framgår av byggnorm och vad som beskrivs i stadens funktionsprogram för SoL bostäder. Lägenheterna ligger utspridda bland de vanliga lägenheterna i området och utformas likt dem. Här bor vanligtvis personer med psykiska funktionsnedsättningar och mindre behov av stöd och service än målgrupp i kategori E. Gruppbostad, SoL och kategori D, Servicebostad SoL. Bostad med särskild service LSS för barn och unga Barn och ungdomar boende i bostad med särskild service har inte en egen lägenhet utan ett eget rum samt tillgång till ett eget eller ett gemensamt badrum. Gemensamma utrymmen som kök och vardagsrum är avsedda för matlagning, umgänge och andra aktiviteter. Boendet är antingen integrerat i ett flerbostadshus eller beläget i friliggande byggnad. Det rymmer vanligtvis två till fyra barn och ungdomar och bör utformas och inredas för att efterlikna en hemlik miljö. 7 Förmedling av bostäder med särskild service Förmedlingsprocessen Stadsdelsförvaltningarna utreder, beslutar och verkställer LSS-bostad med särskild service för personkrets 1–3 med stora behov. Socialförvaltningen förmedlar platser hos utförare utifrån behov, kötid och önskat område. Inom socialpsykiatrin kan HVB-boendes användas tillfälligt i väntan på bostad. Intresselista Det finns två intresselistor, en för grupp- och servicebostäder enligt LSS och en för grupp och servicebostäder och stödboenden enligt SoL. Intresselistorna omfattar personer som önskar flytta till grupp- och servicebostäder eller stödboenden och används som stöd vid förmedling av bostäder. Vid erbjudande om bostad får personen i regel ett alternativ att ta ställning till och kan enligt valfrihetssystemet tacka nej och invänta ett nytt erbjudande. PROGNOSMEDTOD Prognosmodell Prognosen som ligger till grund för den årliga boendeplaneringen utgår från insamlade data om personer med beslut om bostad med särskild service enligt LSS, bostad med särskilt stöd eller stödboende enligt SoL från den 30 september 2025. Startpopulationen åldras ett år i taget i modellen. Varje år tillkommer nya personer, baserat på hur stor andel av befolkningen i olika områden som förväntas behöva insatsen. Samtidigt lämnar vissa personer, till exempel på grund av dödsfall. Både inflödet (nya personer) och utflödet (personer som avslutar insatsen) bygger på historiska andelar, som antas vara oförändrade under hela prognosperioden. Nytt för i år är ett prognosalternativ med lägre inflöde så kallat nulägesalternativ”, fördjupade prognoser per bostadskategori och analyser av varför klienter tackar nej till bostäder. Dessutom har ett verktyg tagits fram för att underlätta analyser av behov och kapacitet. Prognosens målgrupp och tidshorisont Prognosen gäller behov av bostad med särskild service enligt LSS och bostad med särskild service samt stödboende enligt SoL. Det ingår även cirka 40 personer placerade utanför länet där socialförvaltningen har tagit över ansvaret från hälso- och sjukvården. För funktionsnedsättning LSS delas prognosen upp i barn och unga samt personer från 18 år. För grupp-och servicebostäder och stödboenden enligt SoL omfattas främst personer 18–64 år, eftersom ansvaret oftast övergår till äldreomsorgen vid 65 år. Trots detta bor många kvar i sina bostäder efter 65. En uppföljning 2024 visar att 34 procent av de boende är över 65 år och 18 procent är 60–64 år. Prognosperioden för boendeplanen är 10 år framåt från 31 december 2025 till och med 31 december år 2035. 8 Sammanfattning av prognosens resultat Prognosen visar att behovet av grupp- och servicebostäder samt stödboenden enligt LSS och SoL sammantaget väntas öka under prognosperioden. Utvecklingen skiljer sig dock mellan insatser och målgrupper, både vad gäller omfattning och takt. Bostad med särskild service enligt LSS för vuxna Antalet personer med beslut om bostad med särskild service enligt LSS för vuxna beräknas öka från cirka 1 987 personer 2025 till 2 368 personer 2035 i prognosens huvudscenario, vilket motsvarar en ökning med cirka 19 procent. I det lägre scenariot beräknas ökningen till cirka 14 procent. Även antalet verkställda insatser väntas öka, men i något långsammare takt. Ökningen väntas ske i samtliga åldersgrupper, med den största ökningen bland personer i åldern 35–49 år. I denna grupp beräknas antalet öka från cirka 580 till 774 personer. Behovet ökar även geografiskt i samtliga stadsdelsregioner. Den största relativa ökningen väntas i innerstaden, där antalet personer beräknas öka från cirka 547 till 686, motsvarande omkring 25 procent. I övriga stadsdelsregioner beräknas ökningen vara mindre. Barn- och ungdomsboende enligt LSS För barn- och ungdomsboende enligt LSS är utvecklingen betydligt mer stabil. Behovet av boendeplatser för barn och unga bedöms ligga kvar på omkring 70 platser fram till 2035, utan större regionala skillnader. Trots den relativt oförändrade efterfrågan finns ett behov av att bygga ut boendekapaciteten i samtliga stadsdelsregioner, eftersom det i dag saknas boenden i kommunal regi. 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 2 200 2 400 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 Antal År Verkställd insats Prognos Huvudalternativ Beslut Prognos Nulägesalternativ Prognos Figur 1. Antal personer 18+ år inom vuxenboende LSS/SoL med verkställd insats respektive beslut 2014–2025 och prognos 2026–2035. Mättidpunkt september respektive år. Källa: Sweco 9 Bostad med särskilt stöd enligt SoL För bostad med särskilt stöd enligt SoL uppgick det uppskattade behovet till cirka 293 personer 2025. Den största gruppen är personer i åldern 55–64 år, som utgör cirka 56 procent av målgruppen. Utvecklingen i denna åldersgrupp får därför stor betydelse för det framtida behovet. Antalet personer i åldern 55–64 år väntas minska över tid, bland annat till följd av att personer åldras ur målgruppen samtidigt som färre nya personer tillkommer. Samtidigt väntas antalet personer med beslut öka i åldersgruppen 45–54 år. Utvecklingen skiljer sig mellan stadsdelsregionerna. I innerstaden väntas antalet öka något för att därefter stabiliseras på omkring 55 personer. I Västerort väntas antalet minska något till drygt 60 personer, samtidigt som det uppskattade totala behovet uppgår till omkring 82 personer. I både Västra och Östra söderort väntas behovet öka. I Östra söderort beräknas antalet exempelvis öka från cirka 43 till 50 personer, samtidigt som det totala uppskattade behovet ökar från 69 till 76. Stödboende För stödboende syns först en tydlig minskning och därefter en successiv ökning av behovet av boendeplatser. Antalet personer med beslut minskade till 279 personer 2025, vilket motsvarar en minskning med 19 procent. Därefter väntas antalet öka till cirka 327 personer 2035. Det uppskattade totala behovet av boendeplatser beräknas samtidigt öka från cirka 297 till 345 platser. Åldersmässigt dominerar gruppen 50–64 år, som utgör cirka 44 procent av målgruppen. Den tydligaste ökningen väntas dock bland yngre vuxna. Antalet personer i åldern 18–24 år beräknas öka från knappt 10 till omkring 28 personer. Geografiskt väntas behovet öka i samtliga stadsdelsregioner. Den största ökningen beräknas ske i Västerort, där antalet personer ökar från cirka 69 till 84, och i Västra söderort, där antalet ökar från cirka 29 till 48. I innerstaden väntas ökningen vara mer begränsad. Pågående bostadsprojekt Det pågår planering av totalt ca 890 nya bostäder enligt LSS och SoL under perioden 2026– 2035, vilket sammanslaget med befintliga bostäder bedöms generera en kapacitet om ca 2700 bostäder till och med år 2035. Projekten är fördelade över hela prognosperioden, men med en tydlig koncentration till mitten av perioden. Den största volymen färdigställanden sker under åren 2029–2031, med en topp år 2030. Därefter minskar antalet färdigställda bostäder successivt mot slutet av perioden. Kategori C (gruppbostad LSS med normal tillgänglighet) utgör den största delen av den planerade utbyggnaden med 1094 bostäder. Därefter följer kategori D (servicebostad LSS eller SoL) med 779 bostäder. För övriga kategorier av gruppbostäder tillskapas 221 (kategori B) respektive 100 bostäder (kategori A). Inom bostad med särskilt stöd SoL planeras 277 bostäder inom gruppbostad (kategori E) och 193 bostäder i stödboende (kategori F). 10 Därtill planeras ett tiotal platser på barn- och ungdomsboenden, i stadsdelsregionerna Västerort och Östra Söderort. Bostadkategori Kapacitet enligt planerade boenden A 100 B 221 C 1094 D 779 E 277 F 193 TOTALT 2664 Tabell 1) Planerad kapacitet utifrån pågående bostadsprojekt. Den planer ade utbyggnaden är ojämnt fördelad över perioden. Detta innebär att stora delar av kapacitetstillskottet förmodas färdigställas under en begränsad tidsperiod, vilket påverkar den årliga balansen mellan behov och tillgång. Men för flera projekt föreligger osäkerhet i tidplan, då de befinner sig i tidiga planerings- eller beslutsskeden, vilket kan göra att toppen med en större volym färdigställda bostäder på sikt förskjuts och fördelas mer jämt. Under 2025 gjorde exploateringskontorets översyn av stadens projektportfölj medfört att 18 projekt som varit aktuella för bostäder med särskild service och bostad med särskilt stöd utgick. En kartläggning pågår därför för att identifiera ersättningsprojekt i nära samverkan mellan socialförvaltningen, exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret för att säkerställa den långsiktiga planeringen av bostäder med särskild service och bostad med särskilt stöd. Under 2025 resulterade arbetet i en markanvisning inom projektet Klockelund i Östra Söderort, vilket möjliggjorde 13 boendeplatser i gruppbostad enligt SoL (kategori E). Därutöver pågår dialog om ytterligare tre möjliga ersättningsprojekt. 11 RESULTAT OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Enligt huvudalternativet förväntas antalet beslut om gruppbostad, servicebostad och stödboende enligt LSS och SoL öka med cirka 20 procent fram till år 2035. Vid jämförelse av det uppskattade behovet av grupp- och servicebostäder med planerade bostadsprojekt så överstiger behovet planerad kapaciteten under hela prognosperioden. År 2035 beräknas ett totalt underskott om cirka 270 bostäder. 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Antal platser Planerad kapacitet och prognostiserat behov Planerad kapacitet, staden total Prognos behov, staden total Figur 1. Illustration av den planerade kapaciteten i förhållande till det prognostiserade behovet av bostäder i hela Stockholms stad. Skillnaden mellan kurvorna visar det beräknade underskottet eller överskottet av bostäder över tid. 2035 bedöms underskottet vara 270 bostäder. Kategori Bostad Kapacitet enl igt planerade boenden Behov enligt prognos Brist ( -) eller överskott (+) 2035 A 100 130 -30 B 221 291 -70 C 1094 1161 - 67 D 779 800 - 21 E 277 226 + 51 F 193 327 -134 TOTALT 2664 2035 - 271 Tabell 3) Planerad kapacitet, prognostiserat behov samt beräknat över- eller underskott år 2035. Totalt beräknas ett underskott om cirka 270 bostäder år 2035. 12 Utveckling per boendekategori För ytkrävande gruppbostäder enligt LSS (kategori A) förväntas underskottet minska till cirka 30 bostäder år 2035. År 2030 beräknas underskottet vara 15 bostäder, för att därefter öka igen från 2033. 0 20 40 60 80 100 120 140 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Antal platser Planerad kapacitet och prognostiserat behov - Kategori A Planerad kapacitet, staden total Prognos behov, staden total Figur 3. Illustration av hur planerade bostäder (100st) i kategori A förhåller sig till prognos tiserat behov (130st). Från 2035 ser det ut att finnas ett underskott på cirka 30 bostäder. För gruppbostäder med normal tillgänglighet samt friliggande gruppbostäder (kategori B och C) enligt LSS bedöms ett underskott om cirka 30–70 bostäder år 2035. Detta innebär en förändring jämfört med det föregående årets prognos, då motsvarande kategorier i stället visade ett beräknat överskott om cirka 25–30 procent. 0 50 100 150 200 250 300 350 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Antal platser Planerad kapacitet och prognostiserat behov - Kategori B Planerad kapacitet, staden total Prognos behov, staden total Figur 4. Illustration av hur planerade bostäder (221st) i kategori B förhåller sig till prognoserat behov (291st). Från 2035 ser det ut att finnas ett underskott på cirka 70 bostäder. 13 0 50 100 150 200 250 300 350 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Antal platser Planerad kapacitet och prognostiserat behov - Kategori C Planerad kapacitet, staden total Prognos behov, staden total Figur 5. Illustration av hur planerade bostäder (1094 stycken) i kategori C förhåller sig till prognoserat behov (1161 stycken). Från 2035 ser det ut att finnas ett underskott på ca 67 bostäder. Antalet ser vicebostäder (kategori D) förmodas få ett mindre underskott på 20 bostäder 2035. Samtliga börjar närma sig balans mellan kapacitet och behov år 2035. 0 50 100 150 200 250 300 350 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Antal platser Planerad kapacitet och prognostiserat behov - Kategori D Planerad kapacitet, staden total Prognos behov, staden total Figur 6. Illustration av hur planerade bostäder (779 stycken) i kategori D förhåller sig till prognoserat behov (800 stycken). 2035 förmodas underskottet vara ca 30 bostäder. För bostäder med särskilt stöd enligt SoL varierar utvecklingen mellan olika boendeformer. För gruppbostäder enligt SoL (kategori E) bedöms ett mindre överskott om cirka 50 bostäder år 2035. Detta innebär en förändring jämfört med tidigare prognos, där ett underskott om cirka 46 bostäder bedömdes. 14 0 50 100 150 200 250 300 350 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Antal platser Planerad kapacitet och prognostiserat behov - Kategori E Planerad kapacitet, staden total Prognos behov, staden total Figur 7. Illustration av hur planerade bostäder (277 stycken) i kategori E förhåller sig till prognoserat behov (226 stycken). Från 2030 ser det ut att finnas en överkapacitet av gruppbostäder enligt SoL. Stödboende enligt SoL (kategori F) bedöms fortsatt ha ett underskott om cirka 130 bostäder år 2035. Detta är en försämring jämfört med förra årets prognos, där underskottet bedömdes till cirka 120 bostäder. 0 50 100 150 200 250 300 350 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Antal platser Planerad kapacitet och prognostiserat behov - Kategori F Planerad kapacitet, staden total Prognos behov, staden total Figur 8) Illustration av hur planerade bostäder (193 stycken) i kategori F förhåller sig till prognoserat behov (327 stycken). 2035 ser det ut att finnas ett fortsatt underskott av stödboende cirka 130 st. Boendeplatser för barn och unga bedöms behövas i samtliga stadsdelsregioner. Behovet bedöms dock vara något mindre i Västerort och Östra söderort, eftersom det redan pågår planeringsprojekt för bostäder för målgruppen i dessa stadsdelsregioner. 15 --- [Bilaga 2 - Boendeplan 2026, Lokala förutsättningar.pdf] BOENDEPLAN LSS & SOL 2026–2035 BILAGA 2) Lokala förutsättningar Planering av grupp-och servicebostäder och stödboende enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) i Stockholm stad 1 Innehåll INLEDNING ................................................................................................. 2 INNERSTADEN ........................................................................................... 3 Regiform .................................................................................................... 3 Individuella avtal - vuxna ......................................................................... 3 Individuella avtal – barn ........................................................................... 3 Planerade boenden ................................................................................... 3 Uppskattat behov av boenden och planerad kapacitet år 2035 ........... 5 VÄSTERORT ................................................................................................ 6 Individuella avtal - vuxna ......................................................................... 6 Individuella avtal - barn ............................................................................ 6 Planerade boenden ................................................................................... 6 Uppskattat behov av boenden och planerad kapacitet år 2035 ........... 8 VÄSTRA SÖDERORT ................................................................................... 9 Befintliga boenden .................................................................................... 9 Regiform .................................................................................................... 9 Individuella avtal – vuxna ........................................................................ 9 Individuella avtal – barn ........................................................................... 9 Planerade boenden ................................................................................. 10 Uppskattat behov av boenden och planerad kapacitet år 2035 ......... 11 ÖSTRA SÖDERORT ................................................................................... 12 Befintliga boenden .................................................................................. 12 Regiform .................................................................................................. 12 Tomma lägenheter .................................................................................. 12 Individuella avtal – vuxna ...................................................................... 12 Planerade boenden ................................................................................. 12 Uppskattat behov av boenden och planerad kapacitet år 2035 ......... 14 2 INLEDNING Denna bilaga beskriver de lokala förutsättningarna i stadens fyra stadsdelsregioner och ska fungera som stöd vid planering och beställning av nya bostäder med särskild service och stödboenden. I årets version av boendeplanen presenteras enbart uppskattningen av behov av olika bostadskategorier framtagen med stöd av en oberoende analysfunktion med särskild kompetens inom statistik och befolkningsprognoser (Sweco) utifrån rapporten Prognos 2026–2035 - Bostad med särskild service enligt LSS samt bostad med särskilt stöd och stödboende enligt SoL. Bedömningen i boendeplanen bygger på en samlad analys där stadsdelsregionernas underlag och bedömningar har inhämtats och utgjort ett viktigt komplement och rimlighetsbedömning. Stadsdelsregionernas uppskattning skiljer i år med cirka 100 bostäder, där regionerna förmodar ett större överskott av gruppbostad med normal tillgänglighet (kategori C) och servicebostäder (kategori D) än i Swecos prognos. I denna version av boendeplanen redovisas inte heller planerade avvecklingar likt tidigare år. Då avvecklingarna inte är beslutade har socialförvaltningen valt att inte räkna med det som en parameter i prognosen då det bedöms vara en alltför stor osäkerhet om avvecklingarna kommer genomföras eller inte. 3 INNERSTADEN Innerstaden är den största stadsdelsregionen sett till folkmängd med drygt 350 000 invånare. Den består av stadsdelsområdena Kungsholmen, Norra innerstaden och Södermalm. Befintliga boenden I stadsdelsregion Innerstaden finns sammanlagt 482 bostäder enligt LSS och SoL. De allra flesta boendena tillhör gruppbostad med normal tillgänglighetsanpassning (kategori C) följt av servicebostad LSS eller SoL (kategori D). Inom regionen saknas boendeplatser för friliggande gruppbostad LSS (kategori B) och enbart Södermalms stadsdelsförvaltning har boendeplatser för ytkrävande gruppbostad LSS (kategori A). Flest lägenheter för stödboende SoL (kategori F) finns i Norra innerstades stadsdelsområde. Den största gruppbostaden SoL (kategori E) finns också i norra innerstaden med 16 boendeplatser. Barn-och ungdomsboende saknas inom region Innerstaden. Regiform Stadsdelsregion Innerstaden har sammanlagt 356 lägenheter i egen regi, en ökning med 16 lägenheter sedan föregående år. 109 av boendeplatserna drivs på entreprenad och 33 drivs i privat regi. Antal lägenheter i egen regi har ökat jämfört med föregående år medan antal lägenheter som drivs på entreprenad och i privat regi har minskat något. Individuella avtal - vuxna Regionen har totalt 155 individuella avtal. Antalet individuella avtal har ökat med 18 stycken sedan förra årets boendeplan. Av de personer som i dagsläget är placerade på individuella avtal hade fler kunnat placeras inom valfrihetssystemet om det funnits fler servicebostäder LSS och gruppbostäder LSS med normal tillgänglighetsanpassning. Endast ett fåtal av dessa avtal bedöms inte kunna ersättas med platser inom valfriheten på grund av särskilda omständigheter. Individuella avtal – barn Stadsdelsregion Innerstaden har totalt nio barn som är placerade på barn- och ungdomsboende med individuella avtal, vilket är detsamma som föregående år. Bedömningen är att två av dessa har behov som inte bedöms kunna tillgodoses inom nuvarande avtal inom lagen om valfrihet. Planerade boenden Sammantaget planeras 617 nya boendeplatser inom stadsdelsregionen inom planperioden 2026–2035. På Kungsholmen planeras sju nya boenden i kategori A (1st), C (3st) och D (3st) fram till 2035. Inom Norra innerstadens stadsdelsområde planeras fyra nya boenden i kategori C (3st) och E(1st) och inom Södermalm planeras 5 nya boenden i kategori D (3st), E (1st) och F (1st). 4 Figur 1. Lokalisering av planerade boenden på Kungsholmen 2026–2035. Figur 2. Lokalisering av planerade boenden i norra innerstaden 2026–2035 5 Figur 3. Lokalisering av planerade boenden på Södermalm 2026–2035. Uppskattat behov av boenden och planerad kapacitet år 2035 För stadsdelsregion Innerstaden beräknas den planerade kapaciteten understiga det prognostiserade behovet år 2035, med ett sammantaget underskott om cirka 200 bostäder för vuxna. Underskottet varierar från -1 till -93 boendeplatser. A B C D E F Prognos 43 35 352 271 40 69 Kapacitet 24 0 259 216 41 66 Överskott (+) /underskott (-) -19 -35 -93 -55 -1 -3 TOTALT -204 Tabell 1 Planerad kapacitet, prognostiserat behov samt beräknat över- eller underskott år 2035 för vuxna utifrån Swecos prognos. Totalt beräknas ett totalt underskott om ca 200 bostäder år 2035. 6 VÄSTERORT Västerort är den näst största stadsdelsregionen sett till folkmängd med cirka 250 000 invånare. Bromma, Hässelby-Vällingby och Järva är stadsdelsområden som ingår i stadsdelsregionen. Befintliga boenden I stadsdelsregion Västerort finns sammanlagt 509 boendeplatser enligt LSS och SoL. Flest finns av gruppbostad LSS med normal tillgänglighet (kategori C) och servicebostad LSS (kategori D), 171 stycken respektive 111 stycken. I Bromma saknas ytkrävande gruppbostad enligt LSS (kategori A) samt stödboende enligt SoL (kategori F). I Hässelby-Vällingby och Järva är samtliga kategorier representerade. Alla LSS-boenden har inriktning mot personkrets 1 med olika profilering tex teckenspråk eller med inriktning mot äldre med funktionsnedsättning. SoL-bostäderna har inriktning mot målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Barn-och ungdomsboende saknas inom region Västerort. Regiform Stadsdelsregion Västerort har sammanlagt 367 bostäder i egen regi, en ökning med 19 bostäder sedan föregående år. 109 bostäder drivs på entreprenad och 17 bostäder drivs i privat regi. Antal bostäder på entreprenad är detsamma sedan föregående boendeplan, medan antal bostäder om drivs i privat regi har ökat med 16 bostäder. Individuella avtal - vuxna Inom stadsdelsregion Västerort finns sammanlagt 166 boendeplaceringar av vuxna personer med funktionsnedsättning i form av individuella avtal, vilket är en minskning med åtta individuella avtal sedan föregående boendeplan. Av dessa placeringar bedömer stadsdelsregion västerort att majoriteten av personerna skulle kunna flytta till en bostad inom stadens valfrihetssystem om det fanns en lämplig bostad som motsvarade den enskildes behov. Individuella avtal - barn Inom stadsdelsregion Västerort finns sammanlagt 13 boendeplaceringar av barn med funktionsnedsättning i form av individuella avtal vilket är en minskning med två individuella avtal sedan föregående boendeplan. Av dessa bedöms merparten kunna placeras inom stadens valfrihetssystem om det fanns en lämplig bostad som motsvarar den enskildes behov. Planerade boenden Sammantaget planeras 675 bostäder inom regionen under planperioden. I Bromma planeras 14 nya boenden i kategori A (2 st), C (9 st), D (1 st), E (1 st) samt barn- och ungdomsboende (1 st). I Hässelby-Vällingby planeras 5 nya boenden i kategori A (1 st), B (1 st) och C (2 st). I Järva planeras 15 nya boenden i kategori A (1 st), B (2 st), C (10 st), D (2 st). 7 Figur 4. Lokalisering av planerade boenden i Bromma 2026–2035. Figur 5. Lokalisering av planerade boenden i Hässelby-Vällingby 2026–2035. 8 Figur 6. Lokalisering av planerad boenden i Järva 2026–2035. Uppskat tat behov av boenden och planerad kapacitet år 2035 För stadsdelsregion Västerort beräknas den planerade kapaciteten understiga det prognostiserade behovet år 2035 med ett sammantaget underskott om cirka 60 bostäder. Fördelningen mellan kategorierna är dock ojämn. I kategorierna B, C, D och F bedöms underskott om 1, 8, 57 respektive 48 bostäder, medan det i kategorierna A och E beräknas finnas ett överskott om 7 respektive 46 bostäder. A B C D E F Prognos 28 94 310 190 76 84 Kapacitet 35 93 302 133 122 36 Överskott (+) /underskott (-) +7 -1 -8 -57 +46 - 48 TOTALT -61 Tabell 2 Planerad kapacitet, prognostiserat behov samt beräknat över- eller underskott år 2035 för vuxna. Totalt beräknas ett totalt underskott om ca 60 bostäder år 2035. I kategori A och E uppskattas en överkapacitet med ett tiotal respektive ett femtiotal boendeplatser. 9 VÄSTRA SÖDERORT Västra Söderort är den minsta stadsdelsregionen sett till folkmängd med cirka 165 000 invånare. Stadsdelsregion Västra Söderort består av stadsdelsförvaltningarna Hägersten- Älvsjö och Skärholmen. Befintliga boenden I stadsdelsregion Västra Söderort finns sammanlagt 336 boendeplatser enligt LSS och enligt SoL. I Västra Söderort finns 46 boenden varav ett boende riktar sig till personer som tillhör personkrets 2, LSS. Ett boende utgörs av ytkrävande gruppbostad LSS (kategori A). Inom kategori B finns det nio boenden i stadsdelsregionen. De flesta boenden tillhör kategori C (gruppbostad LSS, normal tillgänglighetsanpassning) och D (servicebostad LSS), 16 boenden av typ C och inom kategori D finns 15 boenden. Barn-och ungdomsboende saknas inom regionen. När det gäller boenden för personer inom socialpsykiatrin, finns det tre boenden i stadsdelsregionen, av gruppbostad SoL (kategori E). Det finns två stödboenden för personer med socialpsykiatrisk problematik, stödbostad SoL (kategori F). Regiform Stadsdelsregion Västra Söderort har 334 bostäder i egen regi, vilket är minskning med fyra bostäder sedan föregående år. Sex av bostäderna drivs på entreprenad och inga lägenheter drivs i privat regi, vilket är oförändrat sedan föregående år. Individuella avtal – vuxna Inom stadsdelsregion Västra Söderort finns sammanlagt 113 boendeplaceringar av vuxna personer med funktionsnedsättning i form av individuella avtal, vilket är en minskning med 16 individuella avtal sedan föregående boendeplan. Merparten av de personer som är på individuellt avtal bedöms skulle kunna flytta till en bostad inom stadens valfrihetssystem om det fanns en lämplig bostad som motsvarade den enskildes behov. Stadsdelsförvaltningarna uppger att orsaken till att avtal har tecknats utanför valfrihetsystemet handlar framförallt om att ramavtalade leverantörer inte haft lediga platser till förfogande samt att det varit svårt att hitta anpassad eller lämplig plats utifrån enskilda klienters omfattande behov. Stadsdelsregionens bedömning är att det är svårt att säkerställa kvalitet i köpta insatser och brist på specialiserade boenden driver upp kostnader och beroende av externa aktörer. Verksamheterna har svårt att möta komplexa behov, särskilt inom socialpsykiatri, samsjuklighet och kriminalitet. Individuella avtal – barn Inom stadsdelsregion Västra Söderort finns sammanlagt 11 boendeplaceringar av barn med funktionsnedsättning i form av individuella avtal, vilket är en minskning av ett individuellt avtal sedan föregående boendeplan. Stadsdelsregion Västra Söderort bedömer att merparten av barnen på individuellt avtal skulle kunna flytta till en bostad inom stadens valfrihetssystem om det fanns en lämplig bostad som motsvarade den enskildes behov. Orsak till boendeplaceringar på individuella avtal är enligt stadsdelsförvaltningarna på grund av 10 särskilda behov av stöd eller miljöfaktorer samt att leverantörer inom valfrihetsystemet inte haft ledig plats till förfogande. Planerade boenden Sammantaget planeras 538 bostäder inom regionen. I Hägersten - Älvsjö planeras 14 nya boenden i kategorierna A (1 st), B (1 st), C (7 st) och D (5 st). I Skärholmen planeras 12 nya boenden i kategorierna A(1 st), B (2 st), C (5 st), D (3 st) och E (1 st). Figur 7. Lokalisering av planerade boenden i Hägersten-Älvsjö 2026–2035. 11 Figur 8. Lokalisering av planerade boenden i Skärholmen 2026–2035. Uppskat tat behov av boenden och planerad kapacitet år 2035 För stadsdelsregion Västra Söderort beräknas den planerade kapaciteten i stort motsvara det prognostiserade behovet år 2035, med ett sammantaget överskott om cirka 10 bostäder. Fördelningen mellan kategorierna är dock ojämn. I kategori A, B, F uppskattas ett underskott om 5, 17 respektive 28 bostäder, medan det i kategori C, D och E finns ett överskott om 41, 7 och 11 bostäder. A B C D E F Prognos 29 85 145 199 42 48 Kapacitet 24 68 186 206 53 20 Överskott (+) /underskott (-) -5 -17 + 41 + 7 + 11 - 28 TOTALT +9 Tabell 3 Planerad kapacitet, prognostiserat behov samt beräknat över- eller underskott år 2035 för vuxna. Totalt beräknas ett totalt överskott på ca 10 bostäder år 2035. I kategori C och D uppskattas en överkapacitet. 12 ÖSTRA SÖDERORT Stadsdelsregion Östra Söderort består av stadsdelsförvaltningarna Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skarpnäck. Östra Söderort är den näst minsta stadsdelsregionen sett till folkmängd med cirka 210 000 invånare. Befintliga boenden I stadsdelsregion Östra Söderort finns sammanlagt 427 bostäder enligt LSS och SoL, I Enskede-Årsta-Vantör 191 bostäder, I Farsta 135 bostäder och i Skarpnäck 101 bostäder. Flest lägenheter finns inom kategori C, gruppbostad med normal tillgänglighetsanpassning 217 lägenheter följt av kategori D, servicebostad LSS 64 lägenheter. En servicebostad SoL planerar öppna under 2026. Barn-och ungdomsboende saknas inom regionen. Regiform Stadsdelsregion Östra Söderort har sammanlagt 307 bostäder i egen regi, en minskning med 20 bostäder sedan föregående år. 114 av lägenheterna drivs på entreprenad och 27 lägenheter drivs i privat regi. Både bostäderna i entreprenad och privat regifrom har ökat sedan föregående år med 31 respektive 14 boenden. Tomma lägenheter I stadsdelsregion Östra Söderort har sju bostäder har stått tomma i mer än tre månader. Det är en minskning med 1 lägenhet från föregående år. Individuella avtal – vuxna Inom stadsdelsregion Östra Söderort finns 165 boendeplaceringar enligt individuella avtal, en ökning med 28 sedan föregående plan. Placeringar utanför valfrihetssystemet har ökat de senaste åren, vilket har lett till högre kostnader och försvårad uppföljning. De flesta bedöms kunna flytta till boenden inom valfrihetssystemet om platser fanns. Samtidigt är det svårt att verkställa beslut inom valfriheten, särskilt för personer med komplexa behov, behov av lugn miljö eller utmanande beteenden. En mindre grupp har så omfattande stödbehov eller särskilda miljökrav att de inte kan placeras inom systemet. Individuella avtal – barn Inom stadsdelsregion Östra Söderort finns sammanlagt 19 boendeplaceringar av barn med funktionsnedsättning i form av individuella avtal, vilket är en ökning med två individuella avtal från föregående år. Av dessa placeringar bedömer stadsdelsregion Östra Söderort att merparten skulle kunna flytta till en bostad inom stadens valfrihetssystem. Planerade boenden Sammantaget planeras 780 bostäder inom regionen. I Enskede-Årsta-Vantörs stadsdel planeras 16 nya boenden i kategori A (1st), B (3 st), C (7 st), D (3 st), E (1 st) och F (1 st). I Farsta stadsdelsområde planeras 17 nya boenden i kategori B (1 st), C (8 st), D (7 st) och Barn- och ungdomsboende (1 st). I Skarpnäcks stadsdelsområde planeras 10 nya boenden i B (1 st), C (8 st) och D (1 st). 13 Figur 9. Lokalisering av planerade boenden i Enskede-Årsta-Vantör 2026–2035. Figur 10. Lokalisering av planerad boenden i Farsta 2026–2035. 14 Figur 11. Lokalisering av planerade boenden i Skarpnäck 2026–2035. Uppsk attat behov av boenden och planerad kapacitet år 2035 För stadsdelsregion Östra Söderort beräknas den planerade kapaciteten överstiga det prognostiserade behovet med cirka 40 bostäde år 2035. Fördelningen mellan kategorierna är dock ojämn. I kategorierna A, B, C, E och F bedöms underskott om 12, 17, 7, 6 respektive 3 bostäder, medan kategori D bedöms få ett överskott om 84 bostäder. A B C D E F Prognos 29 77 354 140 67 74 Kapacitet 17 60 347 224 61 71 Överskott (+) /underskott (-) -12 -17 -7 +84 -6 -3 TOTALT +39 Tabell 4 Planerad kapacitet, prognostiserat behov samt beräknat över- eller underskott år 2035 för vuxna. Totalt beräknas ett totalt överskott om ca 40 bostäder år 2035. I kategori D uppskattas en överkapacitet med ett åttiotal boendeplatser. Utöver stadsdelsregionernas bostadsbehov finns ett uppskattat behov av cirka 55 bostäder i socialförvaltningens regi. Sammantaget blir underskottet omkring 270 bostäder år 2035. 15