Stockholm vill se statligt investeringsprogram för kultur med privat finansiering
Kommunstyrelsen besvarade remissen om ett statligt investeringsprogram för kultur med Stockholms stads yttrande. Staden var i huvudsak positiv till skatteavdrag för kultur gåvor och offentlig matchning, men betonade att pengarna måste vara ett tillskott och inte ersätta offentlig finansiering; Liberalerna reserverade sig och Moderaterna lämnade ett särskilt uttalande.
Detta ärende har uppdaterats med information från protokollet för mötet den 2026-09-23.
Från originalhandlingen
Kallelse:
Kulturdepartementet har remitterat betänkandet Ett investeringsprogram för kultur (SOU 2026:31) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Utredningen innehåller förslag om ett statligt investeringsprogram för kultur med syftet att öka den privata finansieringen och bredda finansieringskällorna och därigenom tillföra kulturen ytterligare resurser. Investeringsprogrammet består av två delar:Skattereduktion för gåvor till kulturOffentlig matchning av gåvor till kulturIdag kan skattereduktion ges för gåvor inom vetenskaplig forskning och social hjälpverksamhet. Utredningen föreslår att skattereduktion för gåvor även ska kunna ges för gåvor till kultur. Förslaget innebär att privatpersoner och företag som ger gåvor till kultur ska kunna få 25 procent skattereduktion för gåvobelopp upp till en miljon kronor per år. Mottagare av gåvan kan vara stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som främjar kultur samt myndigheter, regioner, kommuner och offentligt ägda aktiebolag som bedriver kulturverksamhet.Offentlig matchning av gåvor till kulturUtredningen föreslår införande av ett matchningssystem som innebär att staten åtar sig att förstärka vissa privata gåvor enligt en viss proportion (t.ex. 25 procent i statligt tillägg) inom ramen för ett investeringsprogram. Syftet är att öka incitamenten till givande och tillföra mer resurser till kulturen. Matchning förekommer redan i flera länder. Förslaget är att tre modeller för matchning ska prövas under en första investeringsprogramperiod och sedan utvärderas med avseende på effektivitet inför nästa fyraårsperiod. Förslaget är att cirka en miljard kronor avsätts i den statliga budgeten för den första investeringsprogramperioden och att medlen återupprepas vid kommande fyraårsperioder.Matchningsmodeller:Insamlingskampanjer för stora gåvor, avser tidsbegränsade större satsningar av nationell betydelse. Ett semiautomatiskt system, privata gåvor i spannet 1-10 miljoner kronor förstärks genom att mottagande kulturverksamhet får ytterligare 25 procent.Gräsrotsfinansiering för mindre kulturprojekt, avser kulturverksamhet i mindre skala.Utgångspunkten är att den privata finansieringen ska komplettera, och inte ersätta, den offentliga finansieringen av kulturen.
[R6 PM Slutbetänkande Ett investeringsprogram för kultur (SOU 2026:31).pdf]
1 (11)
PM Rotel VI (Dnr KS 2026/753)
Slutbetänkande Ett investeringsprogram för kultur
(SOU 2026:31)
Remiss från Kulturdepartementet
Remisstid den 30 september 2026
Förslag till beslut
Föredragande borgarrådet Torun Boucher
Sammanfattning av ärendet
Kulturdepartementet har remitterat betänkandet Ett investeringsprogram för kultur
(SOU 2026:31) till bland annat Stockholms stad för yttrande.
Utredningen innehåller förslag om ett statligt investeringsprogram för kultur med
syftet att öka den privata finansieringen och bredda finansieringskällorna och
därigenom tillföra kulturen ytterligare resurser. Investeringsprogrammet består av två
delar:
• Skattereduktion för gåvor till kultur
• Offentlig matchning av gåvor till kultur
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, kulturnämnden och Stockholms
Stadshus AB. Kulturförvaltningen har svarat med ett kontorsyttrande.
Stadsledningskontoret tillstyrker i huvudsak förslagen i betänkandet, med ett par
förbehåll och synpunkter. Ställningstagandet gäller under förutsättning att
finansieringen sker utan att den befintliga offentliga finansieringen till kultursektorn
minskar.
Kulturförvaltningen tillstyrker förslagen i betänkandet, under förutsättning att dess
finansieringen genomförs utan att befintlig finansiering av kultursektorn minskar.
Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
1. Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till stadens
promemoria.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
2 (11)
Stockholms Stadshus AB instämmer i huvudsak med slutbetänkandets förslag. De
lyfter även att den föreslagna försöksperioden på fyra år är för kort samt att det bör
utredas ytterligare vilken effekt de föreslagna åtgärderna kan få för kulturverksamhet
som inte bedrivs i aktiebolagsform.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Jag ser positivt på att fler vägar öppnas för att stärka kultursektorn så länge det inte
sker på bekostnad av den offentliga finansieringen. Privata bidrag ska vara ett
tillskott, inte en anledning för staten, regionerna och kommunerna att dra undan sitt
ansvar att säkra kulturens grundfinansiering.
När det gäller förslaget om skattereduktion för gåvor till kultur ser vi en risk i att
dagens utformning stänger ute vissa kulturverksamheter enbart för att de har fel
organisationsform. Det förslaget behöver ses över. Detsamma gäller
matchningssystemet, för att det ska fungera i praktiken måste institutioner och mindre
kulturaktörer få det stöd och den kompetens som krävs för att faktiskt kunna ta del av
medlen.
Jag är positiv till att privatpersoner, stiftelser eller företag vill bidra till det offentligas
kulturplaner och institutioner. Ett sådant engagemang kan vara värdefullt. Men det
finns en gräns som inte får suddas ut, pengarna får finansiera, men de får aldrig styra.
Därför krävs det en kulturpolitik som säkrar att det offentliga står som garant för att
kulturen alltid ska ha den finansiering som krävs för att uppfylla de kulturpolitiska
målen.
Stockholm den 16 september 2026
Torun Boucher
Bilagor
1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2026/753-6.1
2. Ett investeringsprogram för kultur (SOU 2026:31), dnr KS 2026/753-1.1
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Reservation av borgarrådet Gulan Avci (L) enligt följande.
Jag föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
1. Att delvis godkänna förslaget till beslut
2. Att därutöver anföra följande:
Ett fritt kulturliv behöver kunna stå på flera ben. Liberalerna välkomnar därför
utredningens förslag om skattereduktion för gåvor till kultur och offentlig matchning
3 (11)
av privata gåvor. Fler finansieringskällor kan tillföra nya resurser, minska kulturens
ensidiga beroende av offentliga anslag och stärka dess självständighet.
Offentlig finansiering kommer även fortsättningsvis att vara viktig, men privata gåvor
och sponsring ska ses som en möjlighet, inte som ett hot. Regelverket måste vara
enkelt, transparent och förutsägbart samt utformas så att en bred krets av
kulturverksamheter kan ta del av de nya finansieringsmöjligheterna.
Principen om armlängds avstånd ska värnas oavsett finansieringskälla. Varken
politiker eller enskilda finansiärer ska styra kulturens konstnärliga innehåll.
Kulturpolitiken ska skapa goda förutsättningar för frihet, kvalitet och mångfald.
Utredningen föreslår att gåvor till kultur ska kunna ge skattereduktion. Mottagarna
måste uppfylla krav på bland annat allmännyttigt ändamål, redovisning, revision och
kontroll. Något uttryckligt demokratikriterium behandlas däremot inte. Därmed
framgår det inte att de demokratikriterier som sedan 2025 gäller för många statliga
bidrag till civilsamhället också ska tillämpas när en kulturorganisation godkänns som
gåvomottagare.
Sedan den 1 januari 2025 gäller ett demokratikriterium för statligt stöd till bland
annat trossamfund och genom flera statsbidragsförordningar. Det innebär att stöd inte
ska lämnas till en organisation om den eller dess företrädare exempelvis utövar, hotar
med eller uppmanar till våld, diskriminerar eller kränker människors grundläggande
fri- och rättigheter, motarbetar det demokratiska styrelseskicket eller försvarar eller
främjar sådana handlingar. Syftet är att offentliga medel inte ska finansiera
verksamheter som undergräver demokratin samt att skapa tydliga, enhetliga och
rättssäkra regler för bidragsgivningen.
Det är rimligt att även den föreslagna skattereduktionen för gåvor till kultur förenas
med motsvarande krav. Organisationer som inte uppfyller demokratikriteriet bör inte
kunna godkännas som gåvomottagare inom ett system där gåvorna subventioneras
genom skattesystemet.
Särskilt uttalande av borgarråden Dennis Wedin och Andrea Hedin (båda M) enligt
följande.
Moderaterna välkomnar utredningens ambition att stärka kulturen genom fler
finansieringskällor. Mer privat finansiering kommer stärka det fria kulturlivet och
innebära stora möjligheter för att Stockholms kulturliv ska bli ännu bättre och mer
differentierat.
Det är angeläget att reformen utformas så att den omfattar en bred krets av
kulturaktörer. Organisationsformen bör inte i sig avgöra om en verksamhet kan ta del
av skattereduktion eller matchning. Även privatägda aktiebolag och ekonomiska
föreningar med tydligt allmännyttigt och icke-vinstdrivande syfte bör kunna omfattas.
Därtill behöver matchningssystemet vara enkelt, förutsägbart och präglas av
armlängds avstånd.
4 (11)
Möjligheterna för fler att vara med och enklare bidra till finansieringen av kulturlivet
möjliggör också för de offentliga resurserna att bättre prioriteras på de verksamheter
kommunen har större ansvar för – inte minst bibliotek och barnkultur.
Vi ser goda förutsättningar för förslaget kommer stärka kulturlivet i Stockholm, men
vill också påtala behovet att staden för ett framåtlutat och konstruktivt arbete i att
möjliggöra för mer kultur. Det handlar om allt ifrån att korta handläggningstider och
förenkla tillståndsprocesser för konsertscener till att upplåta offentliga platser och
lokaler för utställningar eller teater.
Kommunstyrelsen
Reservation av Gulan Avci (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i
borgarrådsberedningen.
Särskilt uttalande av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Paccamonti (alla
M) som är likalydande med Moderaternas särskilda uttalande i
borgarrådsberedningen.
5 (11)
Ärendet
Kulturdepartementet har remitterat betänkandet Ett investeringsprogram för kultur
(SOU 2026:31) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Utredningen innehåller
förslag om ett statligt investeringsprogram för kultur med syftet att öka den privata
finansieringen och bredda finansieringskällorna och därigenom tillföra kulturen
ytterligare resurser. Investeringsprogrammet består av två delar:
• Skattereduktion för gåvor till kultur
• Offentlig matchning av gåvor till kultur
Idag kan skattereduktion ges för gåvor inom vetenskaplig forskning och social
hjälpverksamhet. Utredningen föreslår att skattereduktion för gåvor även ska kunna
ges för gåvor till kultur. Förslaget innebär att privatpersoner och företag som ger
gåvor till kultur ska kunna få 25 procent skattereduktion för gåvobelopp upp till en
miljon kronor per år. Mottagare av gåvan kan vara stiftelser, ideella föreningar och
registrerade trossamfund som främjar kultur samt myndigheter, regioner, kommuner
och offentligt ägda aktiebolag som bedriver kulturverksamhet.
Offentlig matchning av gåvor till kultur
Utredningen föreslår införande av ett matchningssystem som innebär att staten åtar
sig att förstärka vissa privata gåvor enligt en viss proportion (t.ex. 25 procent i statligt
tillägg) inom ramen för ett investeringsprogram. Syftet är att öka incitamenten till
givande och tillföra mer resurser till kulturen. Matchning förekommer redan i flera
länder. Förslaget är att tre modeller för matchning ska prövas under en första
investeringsprogramperiod och sedan utvärderas med avseende på effektivitet inför
nästa fyraårsperiod. Förslaget är att cirka en miljard kronor avsätts i den statliga
budgeten för den första investeringsprogramperioden och att medlen återupprepas vid
kommande fyraårsperioder.
Matchningsmodeller:
Insamlingskampanjer för stora gåvor, avser tidsbegränsade större satsningar av
nationell betydelse. Ett semiautomatiskt system, privata gåvor i spannet 1-10 miljoner
kronor förstärks genom att mottagande kulturverksamhet får ytterligare 25 procent.
Gräsrotsfinansiering för mindre kulturprojekt, avser kulturverksamhet i mindre skala.
Utgångspunkten är att den privata finansieringen ska komplettera, och inte ersätta,
den offentliga finansieringen av kulturen.
Remissammanställningen
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, kulturnämnden och Stockholms
Stadshus AB. Kulturförvaltningen har svarat med ett kontorsyttrande.
6 (11)
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 21 augusti 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Stadsledningskontoret tillstyrker i huvudsak förslagen i betänkandet, med de
förbehåll och synpunkter som anges nedan. Ställningstagandet gäller under
förutsättning att finansieringen sker utan att den befintliga offentliga finansieringen
till kultursektorn minskar.
Generella synpunkter
Stadsledningskontoret delar utredningens utgångspunkt att medel till kultur är en
investering som genererar en mångfald av värden, både sociala, kulturella och
ekonomiska och att det är positivt att bredda finansieringsmöjligheterna. Det är dock
av vikt att säkerställa att investeringsprogrammets övergripande strategiska
målsättningar i första hand förankras i de nationella kulturpolitiska målen, som
betonar såväl kulturens självständiga värde som dess betydelse för samhällets
utveckling. Principen om en armlängds avstånd måste värnas och tydligt genomsyra
utformningen av investeringsprogrammets styrning och administration. Regelverket
och administrationen för kommuner som gåvomottagare behöver vara enkelt, tydligt
och förutsägbart.
Det är av vikt att säkerställa att den privata finansieringen inte leder till att enskilda
givare eller andra privata intressen får ett oproportionerligt inflytande över kulturens
innehåll och utveckling. En fortsatt stark offentlig grundfinansiering är därför
avgörande för ett brett och mångfacetterat kulturutbud som kan tillgodose olika
intressen och värna den konstnärliga friheten. Vidare är det väsentligt att säkra att
kulturaktörerna får goda förutsättningar att ta del av medlen, för en rättvis fördelning
samt att en bred krets av mottagare bör gälla för såväl skattereduktionen som den
föreslagna matchningen av privata gåvor.
Avsnitt 7.2. Inför en skattereduktion för gåvor till kultur
Stadsledningskontoret tillstyrker förslaget att införa skattereduktion för gåvor till
kultur inklusive förslaget att offentliga aktörer ska kunna vara gåvomottagare.
Stadsledningskontoret bedömer dock att den föreslagna avgränsningen av vilka
kulturverksamheter som kan vara gåvomottagare, riskerar att utesluta många
kulturverksamheter (privatägda aktiebolag eller ekonomiska föreningar) trots att
verksamheten kan ha en allmännyttig eller de facto icke-vinstdrivande karaktär.
Stadsledningskontoret anser därför att utredningen, om möjligt, bör kompletteras med
en lösning som även möjliggör för sådana kulturverksamheter att omfattas av
skattereduktionen, under förutsättning att tydliga kriterier kan säkerställa
verksamhetens allmännyttiga och icke-vinstdrivande karaktär.
Avsnitt 7.3 Skapa nya incitament genom matchning
7 (11)
Stadsledningskontoret tillstyrker att de olika matchningsinsatserna prövas och
bedömer att det bör öka incitamenten till ökat givande. Ett matchningssystem kan i
högre grad än en generell skattereduktion bidra till att rikta privat finansiering mot
kulturverksamheter och ändamål som annars har svårare att attrahera privat kapital.
Stadsledningskontoret föreslår att förslaget kompletteras med satsningar på stöd till
institutioner och det fria kulturlivet, för att bygga upp den kompetens och kapacitet
som krävs för att ta del av investeringarna. Stadsledningskontoret ser en risk för att
det föreslagna systemet i högre grad gynnar stora aktörer som har resurser att arbeta
proaktivt med att attrahera privat finansiering. Stora institutioner och etablerade
aktörer har ofta större administrativ kapacitet, etablerade givarkontakter och resurser
för fundraising. Det kan innebära att matchningssystemet förstärker befintliga
skillnader i finansieringsmöjligheter. Om sådant kunskaps- och kapacitetsstöd inte
finns tillgängligt finns det en risk att kommunerna får en ökad belastning genom att
behöva stärka och stödja kulturaktörerna i arbetet med insamling och större
donationer.
7.3.2 Matchad gräsrotsfinansiering
Stadsledningskontoret efterfrågar en tydligare definition av vad som avses med
"gräsrotsfinansiering" och vilka aktörer som kan omfattas av modellen. Det är oklart
om även etablerade kulturaktörer, exempelvis teatrar, kan omfattas, eller om
modellen främst är avsedd för projekt som drivs inom eller i anslutning till
civilsamhället.
Kulturförvaltningen
Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 13 augusti 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
1.Författningsförslag
Kulturförvaltningen tillstyrker författningsförslagen och ser dem som genomförbara.
7.1 Ta fram ett investeringsprogram för kultur
Kulturförvaltningen välkomnar ambitionen att stärka kulturområdets ekonomi. Det är
positivt med flera finansieringskällor för kulturverksamheter, dock under
förutsättning att befintlig offentlig finansiering av kultursektorn inte minskar.
Konsekvenser för den grundläggande finansieringsprincipen att offentlig verksamhet
ska bekostas av offentliga medel skulle vidare behöva belysas vid ett genomförande
av reformen.
Den offentliga finansieringen skapar förutsättningar att styra mot kulturpolitiska mål,
nå hela kulturlivets ekosystem och säkerställa långsiktighet. Kulturförvaltningen
anser därför att det behöver betonas ännu tydligare att privat finansiering bara kan
fungera i enlighet med de kulturpolitiska målen om det kompletterar en stark offentlig
grundfinansiering, inte som ersättning för det.
8 (11)
Kulturförvaltningen delar utredningens utgångpunkt att medel till kultur är en
investering som genererar en mångfald av värden, både sociala, kulturella och
ekonomiska. Kulturförvaltningen anser därför att investeringsprogrammets
övergripande strategiska målsättningar i första hand bör förankras i de nationella
kulturpolitiska målen, som betonar såväl kulturens självständiga värde som dess
betydelse för samhällets utveckling. Kulturförvaltningen vill vidare betona att det vid
ett genomförande av utredningens förslag är centralt att principen om armslängds
avstånd värnas och ges tydligt genomslag i utformningen av investeringsprogrammets
styrning och administration. Kulturen är en del av välfärden, beredskapen och en
basnäring för Stockholm och Sverige.
Kulturförvaltningen är positiv till att förslagen är utformade så att en bredd av
kulturverksamheter omfattas. Kulturlivet i Stockholm och Sverige är ett dynamiskt
ekosystem av små, mellanstora och stora aktörer och individer med ibland större, och
ibland ingen kommersiell drivkraft. Alla dessa delar i det kulturella ekosystemet har
betydelse. Ett belysande exempel är det komplexa system som har etablerat
Stockholm som en ledande musikstad. Den omfattande och inkomstbringande
exporten av musik från Sverige växer fram ur satsningar på kultur i skolan,
kulturskola, studieförbund, konstnärliga utbildningar och annan talangutveckling. En
blomstrande musikexport är ett resultat av en bredd av replokaler, scener där musiker
kan möta sin första publik, inspelningsstudior samt entreprenörer inom de kulturella
och kreativa branscherna. Alla dessa delar har lagt grunden till det svenska
musikundret. Ett annat exempel är alla de små experimentella scener och gallerier
som utvecklar och fångar nya strömningar, uttrycksformer och konstnärskap. De
driver en utveckling som, i nästa steg, plockas upp av de stora institutionerna och får
genklang nationellt och internationellt.
Kulturförvaltningen ser positivt på att offentliga och ideella kulturverksamheter
inkluderas i reformförslagen men kan samtidigt konstatera att privat kulturverksamhet
till stor del inte gör det. Det finns begränsningar i vilka delar av kulturlivet som kan
gynnas av de förslag utredningen presenterar, varför en offentlig grundfinansiering är
avgörande för ett rikt och fritt kulturliv.
Sammanfattningsvis ser kulturförvaltningen att följande risker uppstår om reformen
inte tydligare tar sin utgångspunkt i de kulturpolitiska målen och den offentliga
grundfinansieringen:
• Hotad konstnärlig frihet: Kulturens oberoende kan undergrävas av för stort
privat beroende.
• Ett mindre dynamiskt kulturliv: Kulturlivets dynamik och mångfald kan
påverkas av att vissa aktörer som utgör viktiga länkar i kulturlivets ekosystem
har svårare att tillgodogöra sig finansiering via det föreslagna reformerna än
andra.
9 (11)
• Marknadsstyrning ersätter demokrati: Risken att privata (och mer kortsiktiga)
prioriteringar får styra över politiska/kulturpolitiska mål. Principen om
armslängds avstånd måste värnas.
• Konjunkturkänslighet: Det finns en risk att den privat finansieringen minkar i
lågkonjunktur när den behövs som mest. Kulturförvaltningen delar
utredningens bedömning att det behövs olika modeller för att stimulera
givande som fungerar för olika situationer, kontexter och nivåer.
Kulturförvaltningen ser positivt på förslaget att flera olika modeller prövas parallellt
under en fyraårsperiod. Den föreslagna fyraårsperioden uppfattar dock
kulturförvaltningen, utifrån förvaltningens långa erfarenhet av stödsystem, som en
alltför snäv tidsperiod för att fullt ut kunna utvärdera effekterna av de föreslagna
förändringarna.
7.2. Inför en skattereduktion för gåvor till kultur
7.2.1 Kultur som ändamål för gåvor som kan ge skattereduktion
Kulturförvaltningen är positiv till att främjande av kultur används som ändamål för
gåvor som kan ge skattereduktion och tillstyrker förslaget om skattereduktion för
gåvor till kultur.
7.2.2 Gåvor till kulturverksamhet som bedrivs av det offentliga
Kulturförvaltningen tillstyrker även förslaget om att införa särskilda bestämmelser för
att möjliggöra gåvor till kulturverksamheter som bedrivs av offentliga aktörer.
7.2.3 Beloppsgränsen för fysiska personer
För att möjliggöra en stabil finansiering och en större givandekraft via denna typ av
gåvor skulle kulturförvaltningen välkomna en högre beloppsgräns än den förslagna 1
mnkr. Kulturförvaltningen vill här peka på att 1 mnkr är ett lägre belopp jämfört med
många andra länder så som till exempel Danmark och Finland.
7.3 Skapa nya incitament genom matchning
Kulturförvaltningen tillstyrker att de olika matchningsinsatserna prövas. Att det
kommer mer pengar in i den kulturella infrastrukturen är välkommet och
kulturförvaltningen delar utredningens bedömning att det behövs ett substantiellt
tillskott i matchningen för att reformerna ska få effekt. Generellt kan sägas att
fördelar med ett matchningssystem är att det kan utlösa givande som annars inte skett,
att det blir mer styrbart än enbart ett skatteincitament samt att det kan förstärka
kulturområdets förutsättningar att själva bedriva insamlingsarbete och därigenom
bredda sin finansiering. Matchningen är även intressant eftersom den internationellt
har visat på tydligt ökad vilja till privat finansiering.
Nackdelar med ett matchningssystem kan vara risk för att systemets ekonomiska
omfattning inte motsvarar behovet samt att resurser koncentreras till verksamheter
med förmåga och resurser att bedriva insamlingskampanjer, vilket kan leda till
oönskade snedvridningar i finansieringen. Förslaget skulle därför behöva
10 (11)
kompletteras med satsningar på stöd till institutioner och det fria kulturlivet för att
bygga upp den kompetens och kapacitet som krävs för att ta del av investeringarna.
Ett stödbehov som lyftes av Myndigheten för kulturanalys (MYKA) i deras
utvärdering och analys av privat finansiering 2024:2.
Kulturförvaltningen delar utredningens bild av att många verksamheter har kunnat
höja sin kompetens inom breddad finansiering med hjälp av Kulturbryggans
utbildningsbidrag (3.3.1 Framtidens kultur och Kulturbryggan). Kulturförvaltningens
kulturstödsenhet uppfattar i dialog med det fria kulturlivets aktörer i Stockholm att
det fortsatt finns behov av resurser för att arbeta med breddad finansiering i
organisationerna. Oavsett kompetens kan kulturförvaltningen dock se risker för att det
förslagna systemet kommer gynna de stora aktörerna som har resurser att jobba
proaktivt med givande. Detta för sannolikt med sig behov av förändrade arbetssätt
inom Stockholm stad för att både kunna möta kulturaktörerna med kunskap om hur
insamlingsarbete och arbete med stora donationer fungerar, men även förändra
kulturstödet så att det också kan innehålla öronmärkta medel för organisationerna att
utveckla, anställa eller anlita sådan kompetens.
Kulturförvaltningen skulle önska en tydligare definition av vad som ryms i begreppet
”gräsrot” (7.3.2 Matchad gräsrotsfinansiering). I det föreliggande förslaget går det
inte att tydligt utläsa om en gräsrot kan vara en etablerad aktör såsom till exempel en
teater, eller om det snarare handlar om projekt som är kopplade till
civilsamhällesaktörer.
3.2.1 Privatägda aktiebolag och ekonomiska föreningar
En del av bedömningen hur de föreslagna reglerna i författningsförslagen kan komma
att tillämpas för olika typer av bolagsformer visar på en begränsning för det fria
kulturlivet i Stockholm.
Utredningen uppmärksammar att det finns ett antal allmänna helt fristående större
kulturverksamheter som är inrättade som privatägda aktiebolag eller ekonomiska
föreningar men som ändå skulle kunna anses vara ideellt syftande eller allmännyttiga
i någon bemärkelse samt de facto har en icke-vinstdrivande karaktär. Det gäller ett
antal fria professionella scenkonstverksamheter, samt vissa mindre museer,
konstnärskollektiv, gallerier och biografer. Här skriver utredningen att det utifrån ett
beskattningsperspektiv inte är önskvärt att utvidga begreppet allmännyttig till rent
privat verksamhet i dessa organisatoriska former då gränsdragningsproblemen skulle
bli alltför stora. Detta kan få till konsekvens att många av aktörerna inom Stockholms
stad inte kan ta del av det föreslagna matchningssystemet. Under 2025 gjordes nästan
hälften av alla ansökningar om kulturstöd från Stockholms stads kulturförvaltning av
aktörer, större som mindre, med organisationsformer som inte omfattas av reformen
enligt slutbetänkandets förslag. Exempel på relativt stora aktörer i Stockholm som
inte skulle kunna ta del av reformen är Folkoperan, Orionteatern, Fasching, Moderna
dansteatern, Strindbergs Intima teater och Biografen Zita. Kulturförvaltningen vill
särskilt uppmärksamma denna olyckliga konsekvens och efterfrågar en alternativ
lösning som kan omfatta även dessa.
11 (11)
Stockholms Stadshus AB
Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 12 augusti 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Koncernledningen instämmer i huvudsak med slutbetänkandets förslag.
Koncernledningen menar att det är viktigt att den miljard som utredningen föreslår
ska satsas inom ramen för det föreslagna investeringsprogrammet är ett tillskott av
nya medel och inte en omfördelning från andra befintliga satsningar på kultur.
Koncernledningen delar dotterbolaget Kulturhuset Stadsteaterns synpunkter.
Underremisser
Kulturhuset Stadsteaterns remissvar har i huvudsak följande lydelse: Kulturhuset
Stadsteatern är positivt till förslagen i slutbetänkandet. Bolaget menar att den
föreslagna försöksperioden på fyra år är för kort samt att det bör utredas ytterligare
vilken effekt de föreslagna åtgärderna kan få för kulturverksamhet som inte bedrivs i
aktiebolagsform.
Protokoll:
§ 11
PM. Slutbetänkande Ett investeringsprogram för kultur
(SOU 2026:31)
Remiss från Kulturdepartementet
Remisstid den 30 september 2026
KS 2026/753
Beslut
Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1
till stadens promemoria.
Reservationer
Borgarrådet Avci (L) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget
förslag till beslut som redovisas i promemorian.
Särskilda uttalanden
Samtliga ledamöter för Moderaterna hänvisar till
Moderaternas särskilda uttalande som redovisas i promemorian.
Ärendet
Kommunstyrelsen behandlar ett ärende om Slutbetänkande Ett
investeringsprogram för kultur (SOU 2026:31). Borgarrådet
Wanngård redovisar ärendet i en promemoria.
Förslag till beslut
Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt
borgarrådsberedningens förslag till beslut.
Borgarrådet Avci (L) föreslår att kommunstyrelsen beslutar
enligt Liberalernas förslag till beslut.
Beslutsordning
Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att
kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag.
Sida 13 (16)
Kommunstyrelsen
Protokoll nr 14
2026-09-23
[R6 PM Slutbetänkande Ett investeringsprogram för kultur (SOU 2026_31).pdf]
1 (11)
PM Rotel VI (Dnr KS 2026/753)
Slutbetänkande Ett investeringsprogram för kultur
(SOU 2026:31)
Remiss från Kulturdepartementet
Remisstid den 30 september 2026
Förslag till beslut
Föredragande borgarrådet Torun Boucher
Sammanfattning av ärendet
Kulturdepartementet har remitterat betänkandet Ett investeringsprogram för kultur
(SOU 2026:31) till bland annat Stockholms stad för yttrande.
Utredningen innehåller förslag om ett statligt investeringsprogram för kultur med
syftet att öka den privata finansieringen och bredda finansieringskällorna och
därigenom tillföra kulturen ytterligare resurser. Investeringsprogrammet består av två
delar:
• Skattereduktion för gåvor till kultur
• Offentlig matchning av gåvor till kultur
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, kulturnämnden och Stockholms
Stadshus AB. Kulturförvaltningen har svarat med ett kontorsyttrande.
Stadsledningskontoret tillstyrker i huvudsak förslagen i betänkandet, med ett par
förbehåll och synpunkter. Ställningstagandet gäller under förutsättning att
finansieringen sker utan att den befintliga offentliga finansieringen till kultursektorn
minskar.
Kulturförvaltningen tillstyrker förslagen i betänkandet, under förutsättning att dess
finansieringen genomförs utan att befintlig finansiering av kultursektorn minskar.
Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
1. Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till stadens
promemoria.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
2 (11)
Stockholms Stadshus AB instämmer i huvudsak med slutbetänkandets förslag. De
lyfter även att den föreslagna försöksperioden på fyra år är för kort samt att det bör
utredas ytterligare vilken effekt de föreslagna åtgärderna kan få för kulturverksamhet
som inte bedrivs i aktiebolagsform.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Jag ser positivt på att fler vägar öppnas för att stärka kultursektorn så länge det inte
sker på bekostnad av den offentliga finansieringen. Privata bidrag ska vara ett
tillskott, inte en anledning för staten, regionerna och kommunerna att dra undan sitt
ansvar att säkra kulturens grundfinansiering.
När det gäller förslaget om skattereduktion för gåvor till kultur ser vi en risk i att
dagens utformning stänger ute vissa kulturverksamheter enbart för att de har fel
organisationsform. Det förslaget behöver ses över. Detsamma gäller
matchningssystemet, för att det ska fungera i praktiken måste institutioner och mindre
kulturaktörer få det stöd och den kompetens som krävs för att faktiskt kunna ta del av
medlen.
Jag är positiv till att privatpersoner, stiftelser eller företag vill bidra till det offentligas
kulturplaner och institutioner. Ett sådant engagemang kan vara värdefullt. Men det
finns en gräns som inte får suddas ut, pengarna får finansiera, men de får aldrig styra.
Därför krävs det en kulturpolitik som säkrar att det offentliga står som garant för att
kulturen alltid ska ha den finansiering som krävs för att uppfylla de kulturpolitiska
målen.
Stockholm den 16 september 2026
Torun Boucher
Bilagor
1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2026/753-6.1
2. Ett investeringsprogram för kultur (SOU 2026:31), dnr KS 2026/753-1.1
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Reservation av borgarrådet Gulan Avci (L) enligt följande.
Jag föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
1. Att delvis godkänna förslaget till beslut
2. Att därutöver anföra följande:
Ett fritt kulturliv behöver kunna stå på flera ben. Liberalerna välkomnar därför
utredningens förslag om skattereduktion för gåvor till kultur och offentlig matchning
3 (11)
av privata gåvor. Fler finansieringskällor kan tillföra nya resurser, minska kulturens
ensidiga beroende av offentliga anslag och stärka dess självständighet.
Offentlig finansiering kommer även fortsättningsvis att vara viktig, men privata gåvor
och sponsring ska ses som en möjlighet, inte som ett hot. Regelverket måste vara
enkelt, transparent och förutsägbart samt utformas så att en bred krets av
kulturverksamheter kan ta del av de nya finansieringsmöjligheterna.
Principen om armlängds avstånd ska värnas oavsett finansieringskälla. Varken
politiker eller enskilda finansiärer ska styra kulturens konstnärliga innehåll.
Kulturpolitiken ska skapa goda förutsättningar för frihet, kvalitet och mångfald.
Utredningen föreslår att gåvor till kultur ska kunna ge skattereduktion. Mottagarna
måste uppfylla krav på bland annat allmännyttigt ändamål, redovisning, revision och
kontroll. Något uttryckligt demokratikriterium behandlas däremot inte. Därmed
framgår det inte att de demokratikriterier som sedan 2025 gäller för många statliga
bidrag till civilsamhället också ska tillämpas när en kulturorganisation godkänns som
gåvomottagare.
Sedan den 1 januari 2025 gäller ett demokratikriterium för statligt stöd till bland
annat trossamfund och genom flera statsbidragsförordningar. Det innebär att stöd inte
ska lämnas till en organisation om den eller dess företrädare exempelvis utövar, hotar
med eller uppmanar till våld, diskriminerar eller kränker människors grundläggande
fri- och rättigheter, motarbetar det demokratiska styrelseskicket eller försvarar eller
främjar sådana handlingar. Syftet är att offentliga medel inte ska finansiera
verksamheter som undergräver demokratin samt att skapa tydliga, enhetliga och
rättssäkra regler för bidragsgivningen.
Det är rimligt att även den föreslagna skattereduktionen för gåvor till kultur förenas
med motsvarande krav. Organisationer som inte uppfyller demokratikriteriet bör inte
kunna godkännas som gåvomottagare inom ett system där gåvorna subventioneras
genom skattesystemet.
Särskilt uttalande av borgarråden Dennis Wedin och Andrea Hedin (båda M) enligt
följande.
Moderaterna välkomnar utredningens ambition att stärka kulturen genom fler
finansieringskällor. Mer privat finansiering kommer stärka det fria kulturlivet och
innebära stora möjligheter för att Stockholms kulturliv ska bli ännu bättre och mer
differentierat.
Det är angeläget att reformen utformas så att den omfattar en bred krets av
kulturaktörer. Organisationsformen bör inte i sig avgöra om en verksamhet kan ta del
av skattereduktion eller matchning. Även privatägda aktiebolag och ekonomiska
föreningar med tydligt allmännyttigt och icke-vinstdrivande syfte bör kunna omfattas.
Därtill behöver matchningssystemet vara enkelt, förutsägbart och präglas av
armlängds avstånd.
4 (11)
Möjligheterna för fler att vara med och enklare bidra till finansieringen av kulturlivet
möjliggör också för de offentliga resurserna att bättre prioriteras på de verksamheter
kommunen har större ansvar för – inte minst bibliotek och barnkultur.
Vi ser goda förutsättningar för förslaget kommer stärka kulturlivet i Stockholm, men
vill också påtala behovet att staden för ett framåtlutat och konstruktivt arbete i att
möjliggöra för mer kultur. Det handlar om allt ifrån att korta handläggningstider och
förenkla tillståndsprocesser för konsertscener till att upplåta offentliga platser och
lokaler för utställningar eller teater.
Kommunstyrelsen
Reservation av Gulan Avci (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i
borgarrådsberedningen.
Särskilt uttalande av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Paccamonti (alla
M) som är likalydande med Moderaternas särskilda uttalande i
borgarrådsberedningen.
5 (11)
Ärendet
Kulturdepartementet har remitterat betänkandet Ett investeringsprogram för kultur
(SOU 2026:31) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Utredningen innehåller
förslag om ett statligt investeringsprogram för kultur med syftet att öka den privata
finansieringen och bredda finansieringskällorna och därigenom tillföra kulturen
ytterligare resurser. Investeringsprogrammet består av två delar:
• Skattereduktion för gåvor till kultur
• Offentlig matchning av gåvor till kultur
Idag kan skattereduktion ges för gåvor inom vetenskaplig forskning och social
hjälpverksamhet. Utredningen föreslår att skattereduktion för gåvor även ska kunna
ges för gåvor till kultur. Förslaget innebär att privatpersoner och företag som ger
gåvor till kultur ska kunna få 25 procent skattereduktion för gåvobelopp upp till en
miljon kronor per år. Mottagare av gåvan kan vara stiftelser, ideella föreningar och
registrerade trossamfund som främjar kultur samt myndigheter, regioner, kommuner
och offentligt ägda aktiebolag som bedriver kulturverksamhet.
Offentlig matchning av gåvor till kultur
Utredningen föreslår införande av ett matchningssystem som innebär att staten åtar
sig att förstärka vissa privata gåvor enligt en viss proportion (t.ex. 25 procent i statligt
tillägg) inom ramen för ett investeringsprogram. Syftet är att öka incitamenten till
givande och tillföra mer resurser till kulturen. Matchning förekommer redan i flera
länder. Förslaget är att tre modeller för matchning ska prövas under en första
investeringsprogramperiod och sedan utvärderas med avseende på effektivitet inför
nästa fyraårsperiod. Förslaget är att cirka en miljard kronor avsätts i den statliga
budgeten för den första investeringsprogramperioden och att medlen återupprepas vid
kommande fyraårsperioder.
Matchningsmodeller:
Insamlingskampanjer för stora gåvor, avser tidsbegränsade större satsningar av
nationell betydelse. Ett semiautomatiskt system, privata gåvor i spannet 1-10 miljoner
kronor förstärks genom att mottagande kulturverksamhet får ytterligare 25 procent.
Gräsrotsfinansiering för mindre kulturprojekt, avser kulturverksamhet i mindre skala.
Utgångspunkten är att den privata finansieringen ska komplettera, och inte ersätta,
den offentliga finansieringen av kulturen.
Remissammanställningen
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, kulturnämnden och Stockholms
Stadshus AB. Kulturförvaltningen har svarat med ett kontorsyttrande.
6 (11)
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 21 augusti 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Stadsledningskontoret tillstyrker i huvudsak förslagen i betänkandet, med de
förbehåll och synpunkter som anges nedan. Ställningstagandet gäller under
förutsättning att finansieringen sker utan att den befintliga offentliga finansieringen
till kultursektorn minskar.
Generella synpunkter
Stadsledningskontoret delar utredningens utgångspunkt att medel till kultur är en
investering som genererar en mångfald av värden, både sociala, kulturella och
ekonomiska och att det är positivt att bredda finansieringsmöjligheterna. Det är dock
av vikt att säkerställa att investeringsprogrammets övergripande strategiska
målsättningar i första hand förankras i de nationella kulturpolitiska målen, som
betonar såväl kulturens självständiga värde som dess betydelse för samhällets
utveckling. Principen om en armlängds avstånd måste värnas och tydligt genomsyra
utformningen av investeringsprogrammets styrning och administration. Regelverket
och administrationen för kommuner som gåvomottagare behöver vara enkelt, tydligt
och förutsägbart.
Det är av vikt att säkerställa att den privata finansieringen inte leder till att enskilda
givare eller andra privata intressen får ett oproportionerligt inflytande över kulturens
innehåll och utveckling. En fortsatt stark offentlig grundfinansiering är därför
avgörande för ett brett och mångfacetterat kulturutbud som kan tillgodose olika
intressen och värna den konstnärliga friheten. Vidare är det väsentligt att säkra att
kulturaktörerna får goda förutsättningar att ta del av medlen, för en rättvis fördelning
samt att en bred krets av mottagare bör gälla för såväl skattereduktionen som den
föreslagna matchningen av privata gåvor.
Avsnitt 7.2. Inför en skattereduktion för gåvor till kultur
Stadsledningskontoret tillstyrker förslaget att införa skattereduktion för gåvor till
kultur inklusive förslaget att offentliga aktörer ska kunna vara gåvomottagare.
Stadsledningskontoret bedömer dock att den föreslagna avgränsningen av vilka
kulturverksamheter som kan vara gåvomottagare, riskerar att utesluta många
kulturverksamheter (privatägda aktiebolag eller ekonomiska föreningar) trots att
verksamheten kan ha en allmännyttig eller de facto icke-vinstdrivande karaktär.
Stadsledningskontoret anser därför att utredningen, om möjligt, bör kompletteras med
en lösning som även möjliggör för sådana kulturverksamheter att omfattas av
skattereduktionen, under förutsättning att tydliga kriterier kan säkerställa
verksamhetens allmännyttiga och icke-vinstdrivande karaktär.
Avsnitt 7.3 Skapa nya incitament genom matchning
7 (11)
Stadsledningskontoret tillstyrker att de olika matchningsinsatserna prövas och
bedömer att det bör öka incitamenten till ökat givande. Ett matchningssystem kan i
högre grad än en generell skattereduktion bidra till att rikta privat finansiering mot
kulturverksamheter och ändamål som annars har svårare att attrahera privat kapital.
Stadsledningskontoret föreslår att förslaget kompletteras med satsningar på stöd till
institutioner och det fria kulturlivet, för att bygga upp den kompetens och kapacitet
som krävs för att ta del av investeringarna. Stadsledningskontoret ser en risk för att
det föreslagna systemet i högre grad gynnar stora aktörer som har resurser att arbeta
proaktivt med att attrahera privat finansiering. Stora institutioner och etablerade
aktörer har ofta större administrativ kapacitet, etablerade givarkontakter och resurser
för fundraising. Det kan innebära att matchningssystemet förstärker befintliga
skillnader i finansieringsmöjligheter. Om sådant kunskaps- och kapacitetsstöd inte
finns tillgängligt finns det en risk att kommunerna får en ökad belastning genom att
behöva stärka och stödja kulturaktörerna i arbetet med insamling och större
donationer.
7.3.2 Matchad gräsrotsfinansiering
Stadsledningskontoret efterfrågar en tydligare definition av vad som avses med
"gräsrotsfinansiering" och vilka aktörer som kan omfattas av modellen. Det är oklart
om även etablerade kulturaktörer, exempelvis teatrar, kan omfattas, eller om
modellen främst är avsedd för projekt som drivs inom eller i anslutning till
civilsamhället.
Kulturförvaltningen
Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 13 augusti 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
1.Författningsförslag
Kulturförvaltningen tillstyrker författningsförslagen och ser dem som genomförbara.
7.1 Ta fram ett investeringsprogram för kultur
Kulturförvaltningen välkomnar ambitionen att stärka kulturområdets ekonomi. Det är
positivt med flera finansieringskällor för kulturverksamheter, dock under
förutsättning att befintlig offentlig finansiering av kultursektorn inte minskar.
Konsekvenser för den grundläggande finansieringsprincipen att offentlig verksamhet
ska bekostas av offentliga medel skulle vidare behöva belysas vid ett genomförande
av reformen.
Den offentliga finansieringen skapar förutsättningar att styra mot kulturpolitiska mål,
nå hela kulturlivets ekosystem och säkerställa långsiktighet. Kulturförvaltningen
anser därför att det behöver betonas ännu tydligare att privat finansiering bara kan
fungera i enlighet med de kulturpolitiska målen om det kompletterar en stark offentlig
grundfinansiering, inte som ersättning för det.
8 (11)
Kulturförvaltningen delar utredningens utgångpunkt att medel till kultur är en
investering som genererar en mångfald av värden, både sociala, kulturella och
ekonomiska. Kulturförvaltningen anser därför att investeringsprogrammets
övergripande strategiska målsättningar i första hand bör förankras i de nationella
kulturpolitiska målen, som betonar såväl kulturens självständiga värde som dess
betydelse för samhällets utveckling. Kulturförvaltningen vill vidare betona att det vid
ett genomförande av utredningens förslag är centralt att principen om armslängds
avstånd värnas och ges tydligt genomslag i utformningen av investeringsprogrammets
styrning och administration. Kulturen är en del av välfärden, beredskapen och en
basnäring för Stockholm och Sverige.
Kulturförvaltningen är positiv till att förslagen är utformade så att en bredd av
kulturverksamheter omfattas. Kulturlivet i Stockholm och Sverige är ett dynamiskt
ekosystem av små, mellanstora och stora aktörer och individer med ibland större, och
ibland ingen kommersiell drivkraft. Alla dessa delar i det kulturella ekosystemet har
betydelse. Ett belysande exempel är det komplexa system som har etablerat
Stockholm som en ledande musikstad. Den omfattande och inkomstbringande
exporten av musik från Sverige växer fram ur satsningar på kultur i skolan,
kulturskola, studieförbund, konstnärliga utbildningar och annan talangutveckling. En
blomstrande musikexport är ett resultat av en bredd av replokaler, scener där musiker
kan möta sin första publik, inspelningsstudior samt entreprenörer inom de kulturella
och kreativa branscherna. Alla dessa delar har lagt grunden till det svenska
musikundret. Ett annat exempel är alla de små experimentella scener och gallerier
som utvecklar och fångar nya strömningar, uttrycksformer och konstnärskap. De
driver en utveckling som, i nästa steg, plockas upp av de stora institutionerna och får
genklang nationellt och internationellt.
Kulturförvaltningen ser positivt på att offentliga och ideella kulturverksamheter
inkluderas i reformförslagen men kan samtidigt konstatera att privat kulturverksamhet
till stor del inte gör det. Det finns begränsningar i vilka delar av kulturlivet som kan
gynnas av de förslag utredningen presenterar, varför en offentlig grundfinansiering är
avgörande för ett rikt och fritt kulturliv.
Sammanfattningsvis ser kulturförvaltningen att följande risker uppstår om reformen
inte tydligare tar sin utgångspunkt i de kulturpolitiska målen och den offentliga
grundfinansieringen:
• Hotad konstnärlig frihet: Kulturens oberoende kan undergrävas av för stort
privat beroende.
• Ett mindre dynamiskt kulturliv: Kulturlivets dynamik och mångfald kan
påverkas av att vissa aktörer som utgör viktiga länkar i kulturlivets ekosystem
har svårare att tillgodogöra sig finansiering via det föreslagna reformerna än
andra.
9 (11)
• Marknadsstyrning ersätter demokrati: Risken att privata (och mer kortsiktiga)
prioriteringar får styra över politiska/kulturpolitiska mål. Principen om
armslängds avstånd måste värnas.
• Konjunkturkänslighet: Det finns en risk att den privat finansieringen minkar i
lågkonjunktur när den behövs som mest. Kulturförvaltningen delar
utredningens bedömning att det behövs olika modeller för att stimulera
givande som fungerar för olika situationer, kontexter och nivåer.
Kulturförvaltningen ser positivt på förslaget att flera olika modeller prövas parallellt
under en fyraårsperiod. Den föreslagna fyraårsperioden uppfattar dock
kulturförvaltningen, utifrån förvaltningens långa erfarenhet av stödsystem, som en
alltför snäv tidsperiod för att fullt ut kunna utvärdera effekterna av de föreslagna
förändringarna.
7.2. Inför en skattereduktion för gåvor till kultur
7.2.1 Kultur som ändamål för gåvor som kan ge skattereduktion
Kulturförvaltningen är positiv till att främjande av kultur används som ändamål för
gåvor som kan ge skattereduktion och tillstyrker förslaget om skattereduktion för
gåvor till kultur.
7.2.2 Gåvor till kulturverksamhet som bedrivs av det offentliga
Kulturförvaltningen tillstyrker även förslaget om att införa särskilda bestämmelser för
att möjliggöra gåvor till kulturverksamheter som bedrivs av offentliga aktörer.
7.2.3 Beloppsgränsen för fysiska personer
För att möjliggöra en stabil finansiering och en större givandekraft via denna typ av
gåvor skulle kulturförvaltningen välkomna en högre beloppsgräns än den förslagna 1
mnkr. Kulturförvaltningen vill här peka på att 1 mnkr är ett lägre belopp jämfört med
många andra länder så som till exempel Danmark och Finland.
7.3 Skapa nya incitament genom matchning
Kulturförvaltningen tillstyrker att de olika matchningsinsatserna prövas. Att det
kommer mer pengar in i den kulturella infrastrukturen är välkommet och
kulturförvaltningen delar utredningens bedömning att det behövs ett substantiellt
tillskott i matchningen för att reformerna ska få effekt. Generellt kan sägas att
fördelar med ett matchningssystem är att det kan utlösa givande som annars inte skett,
att det blir mer styrbart än enbart ett skatteincitament samt att det kan förstärka
kulturområdets förutsättningar att själva bedriva insamlingsarbete och därigenom
bredda sin finansiering. Matchningen är även intressant eftersom den internationellt
har visat på tydligt ökad vilja till privat finansiering.
Nackdelar med ett matchningssystem kan vara risk för att systemets ekonomiska
omfattning inte motsvarar behovet samt att resurser koncentreras till verksamheter
med förmåga och resurser att bedriva insamlingskampanjer, vilket kan leda till
oönskade snedvridningar i finansieringen. Förslaget skulle därför behöva
10 (11)
kompletteras med satsningar på stöd till institutioner och det fria kulturlivet för att
bygga upp den kompetens och kapacitet som krävs för att ta del av investeringarna.
Ett stödbehov som lyftes av Myndigheten för kulturanalys (MYKA) i deras
utvärdering och analys av privat finansiering 2024:2.
Kulturförvaltningen delar utredningens bild av att många verksamheter har kunnat
höja sin kompetens inom breddad finansiering med hjälp av Kulturbryggans
utbildningsbidrag (3.3.1 Framtidens kultur och Kulturbryggan). Kulturförvaltningens
kulturstödsenhet uppfattar i dialog med det fria kulturlivets aktörer i Stockholm att
det fortsatt finns behov av resurser för att arbeta med breddad finansiering i
organisationerna. Oavsett kompetens kan kulturförvaltningen dock se risker för att det
förslagna systemet kommer gynna de stora aktörerna som har resurser att jobba
proaktivt med givande. Detta för sannolikt med sig behov av förändrade arbetssätt
inom Stockholm stad för att både kunna möta kulturaktörerna med kunskap om hur
insamlingsarbete och arbete med stora donationer fungerar, men även förändra
kulturstödet så att det också kan innehålla öronmärkta medel för organisationerna att
utveckla, anställa eller anlita sådan kompetens.
Kulturförvaltningen skulle önska en tydligare definition av vad som ryms i begreppet
”gräsrot” (7.3.2 Matchad gräsrotsfinansiering). I det föreliggande förslaget går det
inte att tydligt utläsa om en gräsrot kan vara en etablerad aktör såsom till exempel en
teater, eller om det snarare handlar om projekt som är kopplade till
civilsamhällesaktörer.
3.2.1 Privatägda aktiebolag och ekonomiska föreningar
En del av bedömningen hur de föreslagna reglerna i författningsförslagen kan komma
att tillämpas för olika typer av bolagsformer visar på en begränsning för det fria
kulturlivet i Stockholm.
Utredningen uppmärksammar att det finns ett antal allmänna helt fristående större
kulturverksamheter som är inrättade som privatägda aktiebolag eller ekonomiska
föreningar men som ändå skulle kunna anses vara ideellt syftande eller allmännyttiga
i någon bemärkelse samt de facto har en icke-vinstdrivande karaktär. Det gäller ett
antal fria professionella scenkonstverksamheter, samt vissa mindre museer,
konstnärskollektiv, gallerier och biografer. Här skriver utredningen att det utifrån ett
beskattningsperspektiv inte är önskvärt att utvidga begreppet allmännyttig till rent
privat verksamhet i dessa organisatoriska former då gränsdragningsproblemen skulle
bli alltför stora. Detta kan få till konsekvens att många av aktörerna inom Stockholms
stad inte kan ta del av det föreslagna matchningssystemet. Under 2025 gjordes nästan
hälften av alla ansökningar om kulturstöd från Stockholms stads kulturförvaltning av
aktörer, större som mindre, med organisationsformer som inte omfattas av reformen
enligt slutbetänkandets förslag. Exempel på relativt stora aktörer i Stockholm som
inte skulle kunna ta del av reformen är Folkoperan, Orionteatern, Fasching, Moderna
dansteatern, Strindbergs Intima teater och Biografen Zita. Kulturförvaltningen vill
särskilt uppmärksamma denna olyckliga konsekvens och efterfrågar en alternativ
lösning som kan omfatta även dessa.
11 (11)
Stockholms Stadshus AB
Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 12 augusti 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Koncernledningen instämmer i huvudsak med slutbetänkandets förslag.
Koncernledningen menar att det är viktigt att den miljard som utredningen föreslår
ska satsas inom ramen för det föreslagna investeringsprogrammet är ett tillskott av
nya medel och inte en omfördelning från andra befintliga satsningar på kultur.
Koncernledningen delar dotterbolaget Kulturhuset Stadsteaterns synpunkter.
Underremisser
Kulturhuset Stadsteaterns remissvar har i huvudsak följande lydelse: Kulturhuset
Stadsteatern är positivt till förslagen i slutbetänkandet. Bolaget menar att den
föreslagna försöksperioden på fyra år är för kort samt att det bör utredas ytterligare
vilken effekt de föreslagna åtgärderna kan få för kulturverksamhet som inte bedrivs i
aktiebolagsform.
---
[Bilaga - Stockholms stads yttrande.pdf]
Stadshuset
Ragnar Östbergs Plan 1
105 35 Stockholm
Sida 1 (3)
bvvvv
Till Kulturdepartementet
Ert Dnr: SOU 2026:31
Slutbetänkande Ett investeringsprogram för
kultur (SOU 2026:31)
Sammanfattning
Stockholms stad tillstyrker förslagen i betänkandet med vissa
förbehåll. Ställningstagandet gäller under förutsättning att
finansieringen sker utan att den befintliga offentliga finansieringen
till kultursektorn minskar.
Stockholms stad tillstyrker förslaget att införa skattereduktion för
gåvor till kultur. Stockholms stad förespråkar att utredningen, om
möjligt, kompletteras med en lösning som möjliggör att fler
kulturverksamheter omfattas av skattereduktionen, då nuvarande
utformning utesluter vissa kulturverksamheter på basis av deras
organisationsform.
Stockholms stad tillstyrker förslaget om att införa ett
matchningssystem. Förslaget behöver kompletteras med stöd till
institutioner och kulturaktörer för att de ska få den kompetens som
behövs för att ta del av medlen. En tydligare definition av vilka som
ingår i begreppet ”gräsrot” efterfrågas.
Ställningstaganden
Stockholms stad tillstyrker i huvudsak förslagen i betänkandet, med
de förbehåll och synpunkter som anges nedan. Ställningstagandet
gäller under förutsättning att finansieringen sker utan att den
befintliga offentliga finansieringen till kultursektorn minskar.
Generella synpunkter
Stockholms stad delar utredningens utgångspunkt att medel till
kultur är en investering som genererar en mångfald av värden, både
sociala, kulturella och ekonomiska och att det är positivt att bredda
finansieringsmöjligheterna. Det är dock av vikt att säkerställa att
investeringsprogrammets övergripande strategiska målsättningar i
första hand förankras i de nationella kulturpolitiska målen, som
betonar såväl kulturens självständiga värde som dess betydelse för
samhällets utveckling. Principen om en armlängds avstånd måste
värnas och tydligt genomsyra utformningen av
investeringsprogrammets styrning och administration. Regelverket
Kommunstyrelsen
Yttrande
Dnr KS 2026/753
2026-09-03
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel .lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Yttrande
Dnr KS 2026/753
Sida 2 (3)
och administrationen för kommuner som gåvomottagare behöver
vara enkelt, tydligt och förutsägbart.
Det är av vikt att säkerställa att den privata finansieringen inte leder
till att enskilda givare eller andra privata intressen får ett
oproportionerligt inflytande över kulturens innehåll och utveckling.
En fortsatt stark offentlig grundfinansiering är därför avgörande för
ett brett och mångfacetterat kulturutbud som kan tillgodose olika
intressen och värna den konstnärliga friheten. Vidare är det
väsentligt att säkra att kulturaktörerna får goda förutsättningar att ta
del av medlen, för en rättvis fördelning samt att en bred krets av
mottagare bör gälla för såväl skattereduktionen som den föreslagna
matchningen av privata gåvor.
Avsnitt 7.2. Inför en skattereduktion för gåvor till kultur
Stockholms stad tillstyrker förslaget att införa skattereduktion för
gåvor till kultur inklusive förslaget att offentliga aktörer ska kunna
vara gåvomottagare. Stockholms stad bedömer dock att den
föreslagna avgränsningen av vilka kulturverksamheter som kan vara
gåvomottagare, riskerar att utesluta många kulturverksamheter
(privatägda aktiebolag eller ekonomiska föreningar) trots att
verksamheten kan ha en allmännyttig eller de facto icke-
vinstdrivande karaktär. Stockholms stad anser därför att
utredningen, om möjligt, bör kompletteras med en lösning som även
möjliggör för sådana kulturverksamheter att omfattas av
skattereduktionen, under förutsättning att tydliga kriterier kan
säkerställa verksamhetens allmännyttiga och icke-vinstdrivande
karaktär.
Avsnitt 7.3 Skapa nya incitament genom matchning
Stockholms stad tillstyrker att de olika matchningsinsatserna prövas
och bedömer att det bör öka incitamenten till ökat givande. Ett
matchningssystem kan i högre grad än en generell skattereduktion
bidra till att rikta privat finansiering mot kulturverksamheter och
ändamål som annars har svårare att attrahera privat kapital.
Stockholms stad föreslår att förslaget kompletteras med satsningar
på stöd till institutioner och det fria kulturlivet, för att bygga upp
den kompetens och kapacitet som krävs för att ta del av
investeringarna. Stockholms stad ser en risk för att det föreslagna
systemet i högre grad gynnar stora aktörer som har resurser att
arbeta proaktivt med att attrahera privat finansiering. Stora
institutioner och etablerade aktörer har ofta större administrativ
kapacitet, etablerade givarkontakter och resurser för fundraising.
Det kan innebära att matchningssystemet förstärker befintliga
skillnader i finansieringsmöjligheter. Om sådant kunskaps- och
kapacitetsstöd inte finns tillgängligt finns det en risk att
Yttrande
Dnr KS 2026/753
Sida 3 (3)
kommunerna får en ökad belastning genom att behöva stärka och
stödja kulturaktörerna i arbetet med insamling och större
donationer.
7.3.2 Matchad gräsrotsfinansiering
Stockholms stad efterfrågar en tydligare definition av vad som
avses med "gräsrotsfinansiering" och vilka aktörer som kan
omfattas av modellen. Det är oklart om även etablerade
kulturaktörer, exempelvis teatrar, kan omfattas, eller om modellen
främst är avsedd för projekt som drivs inom eller i anslutning till
civilsamhället.
Stockholm som ovan
Karin Wanngård
Kommunstyrelsens ordförande
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.