Arbetsmarknadsnämndens tertialrapport och budgetjusteringar 2026

[Tertialrapport 2, 2026 för arbetsmarknadsnämnden.pdf] Tertialrapport 2, 2026 för arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Arbetsmarknadsnämnden godkänner Tertialrapport 2 med delårsbokslut och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Arbetsmarknadsnämnden begär en budgetjustering för ökade prestationer inom vuxenutbildning om 28,0 mnkr. 3. Arbetsmarknadsnämnden begär en budgetjustering för merkostnader avseende gymnasieelever som av särskilda skäl skrivs in i vuxenutbildning om 4,0 mnkr. 4. Arbetsmarknadsnämnden begär en budgetjustering för en ökning av intäktskravet för statsbidrag gällande flyktingmottagande från Migrationsverket om 20,0 mnkr. 5. Arbetsmarknadsnämnden begär en budgetjustering för merkostnader avseende stadsövergripande uppdrag gällande förvaltarenheten om 14,0 mnkr. 6. Arbetsmarknadsnämnden begär en budgetjustering för ökande kostnader avseende aktivitetskravet om 17,0 mnkr. Arbetsmarknadsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: AMF 2025/910 2026-09-17 Handläggare Till Malin Jigvall Maria Uppström Arbetsmarknadsnämnden den 29 september 2026 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 2(60) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................5 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ..............................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................10 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................11 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................11 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................12 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................15 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................16 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................17 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................22 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................43 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................44 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................48 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......50 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................52 Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................53 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ....................................................................53 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 3(60) Investeringar .....................................................................................................................................56 Budgetjusteringar ..............................................................................................................................56 Analys av balansräkning ...................................................................................................................57 Intern kontroll .........................................................................................................................59 Bilagor Bilaga 1: AmN T2 2026 Bilaga 2: AmN Balans och resultaträkning T2 2025 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 4(60) Sammanfattande analys Arbetsmarknadsnämnden har fortsatt att stärka stadens arbete för fler stockholmare i arbete och studier. Antalet inskrivna på Jobbtorg Stockholm har ökat, fler unga vuxna (19-29 år) samt kvinnor långt från arbetsmarknaden nås genom uppsökande arbete. Fler som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen behöver kompletterande försörjningsstöd och är inskrivna hos Jobbtorg Stockholm. Andelen deltagare som går vidare till arbete eller studier har ökat. Antalet stockholmsjobb går enligt plan och många anställningar kombineras med studier, vilket stärker möjligheterna till långsiktig etablering. Även stödet till personer med funktionsnedsättning visar goda resultat. Efterfrågan på insatser är fortsatt hög och kommer att öka med aktivitetskravet. Insatser för de individer som väntas komma under hösten har utökats och upphandling av nya platser har påbörjats. Antal ungdomar, nådda och inskrivna, inom målgruppen för KAA har ökat jämfört med samma period 2025. Andelen avslut till studier ökade. Cirka 29 000 individer har studerat inom vuxenutbildningen, vilket är i nivå med motsvarande period föregående år. Fler har studerat på grundläggande nivå, yrkeshögskolan och anpassad vuxenutbildning, medan färre har studerat gymnasiala yrkeskurser. Andelen kursdeltagare i egen regi fortsätter att öka. Studieresultaten har förbättrats genom minskade avbrott och, inom grundläggande vuxenutbildning, en högre andel med godkända betyg. Fler har uppnått en gymnasieexamen. Inom sfi är resultaten fortsatt höga och fler betyg har utdelats. Ett arbete har påbörjats inför införandet av kursplaner för sfi till årsskiftet. Arbetet med stöd och anpassningar inom komvux har stärkts. Samtliga skolor har specialpedagogisk kompetens och över 3 900 elever i egen regi har fått extra stöd i läsning, skrivande och digital kompetens genom ”Elevnära stöd”. Uppsökande arbete fortsätter att utvecklas och efterfrågan är hög på vägledning inför studier. Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats genom kvalitetsdialoger med nationella myndigheter. Arbetsmarknadsnämnden bidrar till kompetensförsörjning genom nära samverkan med arbetsgivare, branscher, Arbetsförmedlingen och civilsamhället. Förvaltningen bidrar också till kompetensutveckling inom språk och yrke för stadens medarbetare inom äldreomsorg, LSS, förskola och skola. 11 400 ungdomar har haft feriejobb och årets mål om 11 500 feriejobbsplatser bedöms nås. Medarbetarenkäten visar på mycket goda resultat och är över stadens genomsnitt. Sjukfrånvaron är på en historiskt låg nivå och frisktalen ökar. Arbetet med chefsstrukturen är en del av det ordinarie förändringsarbetet och kompetensutveckling pågår inom digitalisering, förändringsledning, aktivitetskravet och nya kursplaner inom sfi. Sammantaget bedöms aktiviteterna bidra till att stärka verksamhetens långsiktiga kompetensförsörjning och förmåga att möta kommande kompetenskrav. Arbetet med cirkulära lösningar har utvecklats vidare, där återbruk av möbler, inventarier och andra resurser skapar både minskad miljöpåverkan och nya sysselsättningsmöjligheter. Vuxenutbildningen har fokuserat på att synliggöra utbildningsvägar till yrken för klimatomställning. Arbetet för minskade plastinköp och ökade inköp av ekologiska livsmedel behöver förstärkas. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 5(60) Förvaltningen har genomgått stora förändringar i och med ny lagstiftning. Framöver väntas aktivitetskravet och nya kursplaner inom sfi kräva mycket arbete och innebära att annat utvecklingsarbete behöver prioriteras bort. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Kommunens aktivitetsansvar (KAA) omfattade under perioden färre ungdomar än föregående år. Minskningen beror främst på att Barn- och elevregistret (BER) sedan december 2025 matchas mot den nationella betygsdatabasen BEDA, vilket innebär att ungdomar som exempelvis har gymnasieexamen från utlandet snabbare identifieras och sorteras bort från KAA. Minskningen är störst bland ungdomar födda 2006 och 2007, medan grupperna födda 2008 och 2009 är oförändrade. Verksamheten har nått och skrivit in fler ungdomar än under samma period 2025. Avsluten till studier har ökat tydligt, med 37 fler ungdomar än föregående år, vilket innebär att drygt 50 procent avslutas till studier. Andelen avslut till arbete uppgick till 21,5 procent. Arbetet med att stärka ungdomarnas motivation och förutsättningar för studier har samtidigt breddats genom bland annat mer kuratorsstöd, mobila stödinsatser och gruppverksamhet. Det förebyggande arbetet riktat till ungdomar med risk för skolavhopp har också fortsatt, med goda resultat. Av de ungdomar som avslutade stödet under perioden fortsatte 80 procent sina studier. För ungdomar som lämnar gymnasiet utan examen har kommunen även förstärkt vägen vidare till komvux. Arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden arbetar med att tidigt identifiera behov av stöd och informera om möjliga utbildningsvägar. Under våren informerades 120 avgångselever som inte väntas uppnå gymnasieexamen om möjligheten att studera vidare vid komvux och de som övergår i komvux får stöd under studierna. Den nya insatsen Uppstartspaketet ger unga utan gymnasieexamen möjlighet att börja komvux i lugnare takt och samtidigt få stöd av mentor, vägledning och hjälp med studieteknik. Samverkansprojektet med Rädda barnen, Min Framtid, har fortsatt att utveckla insatser för ungdomar som riskerar att lämna skolan utan fullständiga betyg eller har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Till och med juli hade 168 ungdomar deltagit, projektet följer planeringen mot målet om totalt 550 deltagare. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 6(60) Analys Arbetsmarknadsnämnden prognostiserar att målet kommer att uppnås. Trots ett lägre antal ungdomar inom målgruppen för KAA har både antalet nådda och inskrivna ungdomar ökat jämfört med samma period 2025. Andelen avslut till studier ökade till drygt 50 procent medan andelen avslut till arbete minskade marginellt till 21,5 procent. Insatserna för att motivera till studier och stödja ungdomarnas hälsa har fortsatt att utvecklas, bland annat genom utökat kuratorsstöd, mobila stödinsatser och gruppverksamhet. Även det förebyggande arbetet för ungdomar som riskerar skolavhopp har fortsatt. 80 procent av de ungdomar som avslutade stödet under perioden stannade kvar i studier. Arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden arbetar med att underlätta övergången till komvux och identifiera elever som behöver extra stöd. Cirka en fjärdedel av Stockholms gymnasieelever lämnar gymnasiet utan examen, och bland elever från introduktionsprogrammen är andelen ännu högre. Under våren informerades 120 avgångselever som inte väntas uppnå gymnasieexamen om möjligheten att studera vidare vid komvux och de som övergår i komvux får stöd under studierna. Den nya insatsen uppstartspaketet är för unga utan gymnasieexamen som behöver extra stöd för att börja studera på komvux. Insatsen kombinerar studier i långsammare takt med mentorstöd, hjälp med studieteknik och vägledning. Av de 13 ungdomar som deltog under våren fullföljde sju sina kurser, och flera gick vidare till andra komvuxstudier. Parallellt har samverkansprojektet Min Framtid, i samarbete med Rädda Barnen och med delfinansiering från Europeiska socialfonden, fortsatt att utveckla stöd till unga som riskerar att lämna skolan utan fullständiga betyg eller står långt från arbetsmarknaden. Fram till juli hade 168 ungdomar skrivits in i projektet, vilket är i fas med målet om 550 deltagare. Nämndmål: 1.2.1 Nämnden bidrar till att unga fullföljer sin gymnasieutbildning Uppfylls helt Beskrivning Fokus i arbetet är att utveckla stödet för unga under 20 år som omfattas av kommunens aktivitetsansvar (KAA) och stöd till gymnasieelever med risk för skolavbrott samt att arbeta för smidiga övergångar till komvux för avgångselever som inte väntas uppnå en gymnasieexamen. Inom egen regi är fokus att fortsätta utveckla utbildningar som är anpassade till unga med stödbehov. Nämnden ska även arbeta med övergångar för elever med funktionsnedsättningar, som går ut gymnasieskola och anpassad gymnasieskola, för vidare studier inom komvux. Förväntat resultat • Nämnden har tillsammans med utbildningsnämnden nått fler unga som riskerar att hoppa av gymnasiet för att erbjuda parallellt stöd och insatser. • Nämnden har nått fler unga som omfattas av KAA i stadens fokusområden, samt Hässelby- Vällingby. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 7(60) • Nämnden har stärkt stödet för kvinnor och män inom KAA som befinner sig i eller i riskzon för kriminalitet • Nämnden har ett tydligt och samlat stöd för ungdomars väg in i komvux. Analys A. Kommunens aktivitetsansvar (KAA) Antalet individer inom KAA minskar. Minskningen återfinns bland de födda 2006 och 2007 medan gruppen ungdomar födda 2008 och 2009 är lika stora som föregående år. Hela åldersgruppen för KAA prognostiseras av SCB att plana ut från och med 2027, för att senare minska succesivt. Andelen män som omfattas och tar del av stöd inom KAA är i samtliga stadsdelar stadigt något högre än andelen kvinnor, 55 procent män jämfört med 45 procent kvinnor. A.a Uppsökande arbetet Trots att antalet ungdomar som omfattades av KAA var lägre ökade både antalet nådda ungdomar och antalet inskrivna ungdomar under januari-juli 2026 jämfört med motsvarande period 2025. Det mest framgångsrika sättet att nå ungdomarna är genom kontakt med föräldrar, antingen via telefonsamtal eller sms. Telefon är generellt den bästa uppsöksinsatsen för att nå ungdomar, oavsett stadsdel. När tidigare uppsöks försök inte resulterat i kontakt skickas ett vykort med information om att uppsökare kommer komma och söka ungdomen hemmavid. Detta ger goda resultat, då många då väljer att höra av sig. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 8(60) A.b Resultat vid avslut 964 ungdomar tog del av stöd, vilket är 131 fler än samma period föregående år. Antalet ungdomar som gick vidare till studier ökade under perioden med 37 personer, drygt 50 procent jämfört med 49 procent 2025. Den studieform som ökade mest var antal ungdomar som avslutades mot komvux, vilket kan ha påverkats av fler SYV-resurser, fortsatt studiefokus och att ett arbete genomförts under 2025 och 2026 för att öka antalet ungdomar som studerar vid komvux. Andelen som avslutades till arbete minskade något och låg på 21,5 procent, men skillnaden i antal var marginell på bara sex personer. Nämnden bedömer att det finns förutsättningar att nå målet om 60 procent som avslutas till studier. A.c Stöd och insatser Utöver det grundläggande stödet från medarbetarna inom KAA erbjuds ungdomarna en rad studiemotiverande och hälsostödjande insatser. Under de senaste åren har dessa insatser stärkts och uppföljningen av deltagare hittills i år visar på ett ökande inflöde inom flera av insatserna, vilket kan ha bidragit till att andelen avslut till studier inom KAA också ökat. Sedan ett par år tillbaka har ungdomarna inom KAA tillgång till kuratorstöd. Detta har under året utökats så att även vårdnadshavare och ungdomar över 20 år kan erbjudas stöd. Efterfrågan på det mobila team som erbjuder studiemotiverande stöd, pedagogiska kartläggningar och stöd i övergången till studier har också ökat under perioden. Gruppinsatser har därför utvecklats för att kunna erbjuda fler ungdomar stöd. Dessa används för de ungdomar som har möjlighet att tillgodogöra sig stöd i grupp. En till en-stöd är fortfarande prioriterat för de som har ett större behov. Under perioden har totalt 110 ungdomar tagit del av stödet. 53 avslutades och av dessa gick 47 vidare till studier. A.d Förebygga skolavhopp Nämnden erbjuder tidiga insatser till ungdomar som riskerar att hoppa av gymnasiet. Arbetet sker i samverkan med vårdnadshavare, kommunala och fristående gymnasieskolor, utbildningsförvaltningen, samt socialtjänsten och vården. Efterfrågan på insatsen varierar kraftigt över året och för att skapa större kapacitet att ta emot ungdomar även under perioder med stort inflöde har ett utvecklingsarbete skett för att vid behov kunna möta ungdomar i grupp. Under perioden tog totalt 140 ungdomar del av stödet, varav 85 ungdomar avslutade stödet och av dessa stannade 65 personer (80 procent) kvar i studier, 14 fick stöd i övergången till KAA och ett fåtal ungdomar bytte skolform. B. Stöd till unga inom komvux B.a Stöd till elever som slutar gymnasiet utan examen Cirka en fjärdedel av Stockholms gymnasieelever går ut gymnasieskolan utan examen. Bland de som har studerat på ett introduktionsprogram slutar de flesta (ca 85 procent efter fyra år) utan en gymnasieexamen. En del av dessa är unga nyanlända som studerar vid språkintroduktion, och inte hinner uppnå Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 9(60) godkänt betyg i tillräckligt många ämnen före gymnasiets slut. Den gruppen har minskat mycket de senaste åren. De flesta studerar istället yrkesintroduktion eller individuellt alternativ (60 procent). Vissa av dem lämnar introduktionsprogrammen utan att ha uppnått betyg motsvarande grundskolenivå. Arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden arbetar för att stötta dessa elever i övergångar till studier inom komvux. Förvaltningen har genomfört skolbesök hos avgångselever på 20 gymnasieskolor som erbjuder introduktionsprogrammen Individuellt alternativ, Yrkesintroduktion och Språkintroduktion. Under besöken har 120 elever fått information om studiemöjligheter, antagningskrav och antagningsförfarande samt olika utbildningsvägar. Arbetet syftar också till att tidigt identifiera elever som är i behov av extra stöd i övergången till vidare studier. De elever som övergår i studier får stöd och uppnår ofta förbättrade studieresultat än tidigare. Under våren har 220 ungdomar fått stöd före eller under studierna. B.b Uppstartspaketet Uppstartspaketet är utbildningsinsats som riktar sig till unga utan gymnasieexamen som behöver mer stöd för att påbörja studier i komvux. Förutom studier i något långsammare takt erbjuds psykosocialt stöd av en mentor samt mer stöd i studieteknik och vägledande insatser. Under våren har tretton ungdomar startat, varav sju fullföljde sina kurser. Djupintervjuer med eleverna visar att uppstartspaketet har skapat en trygg och motiverande studiemiljö, som stärkt elevernas självkänsla och tro på den egna förmågan. Den lilla gruppen och personalens stöd och engagemang har bidragit till att eleverna fått positiva erfarenheter av att studera. Flera har gått vidare till andra studier inom komvux. Höstens upplägg av uppstartspaketet har modifierats utifrån utvärderingens resultat. B.c Komvux för de under 20 år Det finns en grupp ungdomar som ännu inte fyllt 20 år där gymnasiestudier av olika skäl inte bedöms vara aktuella, där alla andra studievägar är uttömda och studier på komvux är det bästa alternativet. Dessa ungdomar ges dispens för att starta studier vid vuxenutbildningen. För att ge motsvarande stöd de skulle ha haft inom gymnasieskolan får ungdomarna individuell coachning och stöd att genomföra sina studier, samt SL-kort, matersättning och möjlighet att låna studielitteratur. I snitt har de nyinskrivna ungdomarna med sig 300 poäng från gymnasiet av 2 400 möjliga, cirka hälften av dem (49 procent) har inga poäng alls och 45 procent har sökt aktivitetsersättning för förlängd skolgång hos Försäkringskassan. De flesta har alltså en lång väg till fullföljda studier och kan behöva stöd under flera år. Under perioden var totalt 180 ungdomar inskrivna, varav 84 nyinskrivna. 76 personer avslutades och av dessa fortsatte 14 sina pågående studier, 22 tog examen, 2 gick vidare till ett yrkespaket och 15 började arbeta. C. Samverkansprojekt med Rädda Barnen Min Framtid är ett samarbetsprojekt mellan Rädda Barnen och Stockholms stad som delfinansieras av Europeiska socialfonden (ESF). Projektet beviljades inför 2026 en förlängning på tre år och kopplat till projektet har arbetsmarknadsförvaltningen och Rädda barnen ingått ett idéburet offentligt partnerskap. Projektet riktar sig till unga 15–21 år som riskerar att lämna grundskolan eller gymnasiet utan fullständiga betyg, eller som är arbetslösa Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 10(60) och står långt från arbetsmarknaden. I projektet vidareutvecklas gemensamma metoder för att öka ungdomars möjligheter att fullfölja gymnasiet och att långsiktigt inkluderas på arbetsmarknaden. Fokus ligger på psykosocialt stöd, uppsökande arbete samt studie- och arbetslivsinriktade insatser. Drop in-verksamhet och sociala aktiviteter, inklusive tjej- och killkvällar fungerar som viktiga lågtröskelinsatser. Projektstart för att ta emot nya deltagare var i början av februari och fram till den sista juli har 168 ungdomar skrivits in i projektet, vilket ligger bra i fas för att uppnå projektmålet på 550 ungdomar. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel kvinnor och män (16-19 år) inom KAA som skrivs ut till arbete efter åtgärd 21,5 % 23,3 % 19,6 % 20 % 20 % 20 % Tertial 2 2026 Andel kvinnor och män (16-19 år) inom KAA som skrivs ut till studier efter åtgärd 50,3 % 47 % 53,9 % 58,3 % 60 % 60 % Tertial 2 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska utreda stödbehov, samt hur tillgång till stöd ser ut för kvinnor och män inom KAA som omfattas av LSS, samt hur ansvarsfördelning ser ut i förhållande till övriga aktörer 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska vidareutveckla och utvärdera konceptet "Välkommen till komvux!" 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden bidrar till målet genom att utbilda undersköterskor och vårdbiträden inom vuxenutbildningen. Under januari-juni 2026 har cirka 5 300 kursdeltagare studerat inom inriktningen vård och omsorg. En 3-stegsutbildning mot vård och omsorg har utvecklats för personer på sfi-nivå D. Syftet är att öka tillgången på vårdpersonal i Stockholm, samtidigt som kortutbildade får en möjlig väg in i vårdyrket. I vår startade steg 2, som leder till vårdbiträde, och till hösten startar en ny modul 1 med sfi med infärgning av grundläggande ämnen. Cirka 100 personer som arbetar inom äldreomsorgen har deltagit i språkstärkande utbildningsinsatser, som ökat deras informella språkkompetens. Ytterligare 130 individer har studerat kurser mot betyg inom Vård och omsorg och/eller svenska inom ramen för den statliga satsningen Äldreomsorgslyftet. Det delvis ESF-finansierade projektet Kompetensutveckling i äldreomsorgen, som genomförts Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 11(60) av arbetsmarknadsnämnden i samverkan med äldrenämnden, sju stadsdelsnämnder och stadsledningskontoret, avslutades den 31 augusti. En arbetsplatsnära och flexibel utbildningsmodell har tagits fram där språk och yrkeskunskap integreras. Arbetssätt har etablerats som stärker lärandet i verksamheterna och ger chefer bättre förutsättningar att arbeta långsiktigt med kompetensutveckling. När projektet avslutades hade ca 200 medarbetare och 60 chefer och medarbetare i ledande positioner deltagit i projektets kompetensutvecklingsinsatser. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Äldrenämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna revidera värdegrund för Stockholms stads äldreomsorg 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden har tagit fram ett koncept som är tillämpningsbart på olika former av evenemang, både inom sport och kultur, där nämndens verksamheter och målgrupper inkluderas i arbetet för att genomföra dessa. Förvaltningen finns med och kommer att bidra med sin kompetens inför genomförande av O-ringen samt basket-EM för damer som båda infaller 2027. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Idrottsnämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och Stockholm Business Region AB samt i samråd med kommunstyrelsen och stadens styrgrupp för stora evenemang samordna stadens planering av O-Ringen år 2027 samt basket-EM för damer 2027 2026-01-01 2026-12-31 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls delvis Analys Nämnden har under tertial 2 fortsatt att integrera hållbarhet och klimatomställning i arbetsmarknads- och utbildningsinsatser. Genom bland annat park- och markskötsel, cykelverksamhet och återbruk skapas samtidigt bättre stadsmiljöer och vägar till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden. Arbetet med att ställa om maskinparken till eldrivna alternativ har fortsatt. Nämndens verksamheter deltar i naturvårdsinsatser som stärker biologisk mångfald och förebygger miljörisker bland annat vid Bornsjön samt på Långholmen. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 12(60) Stocket Återbruk har utvecklats med fler deltagare, nya arbetsstationer och ett breddat uppdrag inom bland annat möbel-, textil- och byggåterbruk. Samverkan med utbildningsförvaltningen har stärkts i samband med skolrenoveringar och omlokaliseringar, vilket bidrar till ökat återbruk och effektivare resursanvändning. Nämnden deltar även i pilotprojektet Cirkulära måltidssjalar, där kasserade textilier återanvänds inom äldreomsorgen. Vuxenutbildningen har fortsatt att bidra till klimatomställningen genom att främja utbildningar inom energi, bygg och teknik. Trots en minskning av det totala antalet deltagare på yrkeskurser har deltagandet inom dessa områden ökat under våren. Personal har också fått kompetensutveckling inom hållbarhet och grön omställning. Nämnden fortsätter att prioritera arbetet med att minska inköp av plast och särskilt engångsartiklar i verksamheterna. Samtidigt behöver hänsyn tas till verksamheternas olika förutsättningar och krav på hygien och arbetsmiljö, exempelvis vid livsmedelshantering och i verkstäder där vissa plastprodukter saknar fullgoda alternativ. Där det finns möjlighet har verksamheterna ersatt plastprodukter med mer hållbara alternativ. Nämnden fortsätter arbetet med att successivt minska plastinköpen genom att styra mot återanvändbara och andra hållbara alternativ, samtidigt som verksamheternas behov och uppdrag säkerställs. Nya uppdrag, så som aktivitetskravet, expanderar nämndens verksamhet vilket påverkar inköpen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls delvis Analys Arbetsmarknadsnämnden arbetar för en hållbar stad genom att kombinera arbetsmarknadsinsatser, utbildning och klimatomställning. Genom insatser inom exempelvis park- och markskötsel har stadsmiljön förbättrats samtidigt som fler stockholmare fått möjlighet att närma sig arbete och egen försörjning. Miljöperspektivet har också integrerats i verksamheten genom elektrifiering av maskiner. Det cirkulära arbetet har fortsatt utvecklats genom ökat återbruk av möbler, inventarier och material via plattformen Stocket. Fler verksamheter använder återbrukslösningar, vilket minskar klimatpåverkan, sparar resurser och skapar meningsfull sysselsättning för deltagare i arbetsmarknadsinsatser. Genom vuxenutbildningen bidrar förvaltningen till klimatomställningens kompetensförsörjning. Fokus har varit att marknadsföra utbildningar inom bristyrken och gröna näringar samt att genom vägledning och digital information öka intresset för utbildningar inom exempelvis energi, bygg och teknik. Förvaltningen bedöms inte uppnå målvärdet för plastförbrukning. Målvärdet är satt utifrån förbrukningen år 2023. Sedan dess har nämnden fått utökade uppdrag, både att utöka komvux i egen regi och att utöka jobbtorgsverksamheten. Förvaltningen arbetar aktivt för att minska plastinköpen, men på grund av utökade uppdrag är det inte möjligt att nå målvärdet. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 13(60) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet 100 % 50 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 0,46 ton 525 ton 2026 Analys Målvärdet är satt av SLK utifrån förbrukningen år 2023. Sedan dess har den andel av komvux som bedrivs i egen regi ökat betydligt. Det innebär att plastinköp som tidigare gjordes inom extern regi, och därför inte ingick i 2023 års data, nu genomförs i egen regi och mäts. Vidare har Jobbtorg Stockholms verksamhet utökats på grund av ökade behov. Förvaltningen väntas fortsätta utökas på grund av utökade uppdrag och därför väntas målvärdet inte uppnås. Med det sagt är det nödvändigt att fortsätta arbetet med att minska plastinköpen för att ökningen ska bli så liten som möjligt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, Stockholm Business Region AB samt andra berörda nämnder och bolag utreda hur Stockholm kan utvecklas som en levande matstad med matmiljöer som främjar hälsosam mat med låg miljö- och klimatpåverkan 2026-01-01 2026-12-31 Servicenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och S:t Erik Markutveckling AB, och i samråd med arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB och Stockholm Vatten och Avfall AB etablera en återbrukscentral av byggmaterial för stadens verksamheter och i första hand pröva att driva verksamheten i egen regi 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 2.1.1 Nämndens verksamheter bidrar till en grön omställning och en hållbar stad Uppfylls helt Beskrivning Nämnden bidrar till minskad miljö- och klimatpåverkan genom att integrera miljö- och klimatperspektiv i utbildningar och arbetsmarknadsinsatser. Elevrekrytering görs till utbildningar som leder till kompetenser som är viktiga för klimatomställningen genom samverkan med branschorganisationer, utbildningsmässor och vägledning. Genom Integrationspakten samarbetar nämnden med näringslivet och civilsamhället. Samarbetet fokuserar på att möta arbetsmarknadens behov av kompetens, minska matchningsproblematiken och säkerställa att de möter verksamheternas behov kopplat till jobbskapande insatser och utbildning. Den cirkulära ekonomin främjas genom att möjliggöra för staden att återbruka inventarier och byggmaterial samt låna verktyg. Genom till exempel Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 14(60) Stockholmsjobb och feriejobb utvecklas och tillhandahålls arbetsmöjligheter som främjar den gröna omställningen. Förväntat resultat • Nämnden har vidareutvecklat arbetsmarknadsinsatser och utbildningar utifrån behov av kompetens för klimatomställning. • Nämnden har bidragit till minskning av koldioxidutsläpp i staden • Söktrycket till yrkesutbildningar som efterfrågas med anledning av klimatomställningen har ökat. • Nämnden har minskat sina inköpa av plastartiklar Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet uppnås genom arbetsmarknadsinsatser och utbildningar som främjar en hållbar utveckling. A. En hållbar stad Nämnden har under tertial 2 2026 fortsatt att stärka stadens arbete för en hållbar utveckling genom att förena arbetsmarknadsinsatser, utbildning, återbruk och klimatomställning. Genom riktade insatser har fler stockholmare fått möjlighet att närma sig arbetsmarknaden samtidigt som verksamheterna bidrar till en grönare och mer välskött stad. Insatser inom bland annat park- och markskötsel, byggåterbruk och cykelverksamhet har förbättrat stadsmiljön och samtidigt skapat vägar vidare till arbete och egen försörjning för personer som står långt från arbetsmarknaden. Miljö- och klimatperspektiv integreras fortsatt i nämndens insatser. Individers möjligheter till arbete genom arbetsplatser med koppling till den reguljära arbetsmarknaden stärks. Nämnden har fortsatt arbetet med att ställa om delar av maskinparken från bensindrivna verktyg och fordon till eldrivna alternativ. Genom Stockholmsjobb i samarbete med Södermalms stadsdelsförvaltning fortgår arbetet på Långholmen och vid Bornsjön fortsätter arbetet med att bekämpa invasiva växter. A.a Återbruk för minskad klimatpåverkan Nämnden har fortsatt att utveckla stadens cirkulära arbete genom att underlätta återbruk av möbler, inventarier, byggmaterial och andra resurser inom stadens verksamheter. Genom plattformen Stocket kan nämnder och bolag återanvända resurser i stället för att köpa nytt. Användningen av Stocket Återbruk har fortsatt att utvecklas genom ett målmedvetet arbete med information, vägledning och stöd till stadens verksamheter. Stocket Återbruk har under året haft en stark utveckling med fler deltagare, nya arbetsstationer och ett utökat uppdrag inom återbruk. Verksamheten har utvecklat nya samarbeten inom textil- och möbelåterbruk samt ökat antalet uppdrag inom sömnad och reparation. Lager- och transportverksamheten har effektiviserats genom förbättrade rutiner och en tydligare struktur. Hemsidan har vidareutvecklats och en ny transportmodul håller på att implementeras. Nämnden har fortsatt att utveckla arbetssättet att ta emot hela möbelbestånd från Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 15(60) verksamheter som avvecklar eller ställer om sina lokaler. Samarbetet med utbildningsförvaltningen har varit särskilt viktigt inför skolrenoveringar och omlokaliseringar, där nämnden bidrar med lösningar för flytt, magasinering, rengöring och återbruk. Stocket Återbruk kommer även att ta över lagerkontroll och inventariehantering för utbildningsförvaltningen. Det breddade uppdraget stärker samarbetet med stadens verksamheter och skapar ytterligare möjligheter att effektivisera resursanvändningen och öka återbruket. Nämnden deltar i pilotprojektet Cirkulära måltidssjalar. I projektet tas kasserade arbetskläder och andra textilier från Stockholms stads verksamheter tillvara och omvandlas till måltidstextil som ersätter engångshaklappar i plast inom äldreomsorgen. Pilotprojektet ska utveckla och testa återbruksmetoder med målsättningen att skala upp och i förlängningen bidra till Stockholm stads mål om ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm samt till minskad klimatpåverkan från konsumtion. Projektet ska även på sikt bidra till att skapa mervärde för boende i stadens äldreomsorg samt bidra till meningsfulla aktiviteter för personer med försörjningsstöd inom arbetsmarknadsnämndens verksamhet. B. Kompetensförsörjning för klimatomställning Arbetsmarknadsförvaltningen har flera utbildningar som behövs för att klimatomställningen ska vara möjlig. Det gäller exempelvis energi, bygg, fordon och transport och teknik. Under våren har utbildningarna marknadsförts på mässor för att locka fler sökande. I vägledningssamtal och informationsinsatser har sambandet mellan utbildningsval, arbetsmarknadens efterfrågan och den gröna omställningen tydliggjorts, med särskilt fokus på bristyrken och yrkesutbildningar inom energi, bygg och teknik. Antalet deltagare på kurser inom teknik har ökat under våren, trots att det totala antalet deltagare på yrkeskurser har minskat. Arbetet med att öka antalet kursdeltagare på yrkesutbildningar som behövs för klimatomställningen fortsätter under hösten. Personal inom vuxenutbildningen har fått kompetenshöjande insatser om hållbar utveckling, klimatomställning och grön omställning kopplat till yrkesutbildningar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Medarbetare ska delta på den webbaserade utbildning "Stockholms miljöprogram 2030 - vägledning, inspiration, stöd" 2026-01-01 2026-12-31 Ta fram nulägesbild av hur förvaltningen uppfyller åtgärder i förhållandet till miljöprogrammet inom upphandling och eventuella utvecklingsbehov. 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla Stocket återbruks produkt- och tjänsteutbud samt systemstöd. 2026-01-01 2026-12-31 Öka användningen av Stocket återbruk för ökad cirkuläritet inom staden. 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls delvis Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 16(60) Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet delvis kommer att uppnås. Genom Stockholmsjobb samarbetar nämnden med Södermalms stadsdelsförvaltning på Långholmen genom att restaurera groddjurs dammar samt anlägga biodling, som främjar pollinering och stärker den biologiska mångfalden. Även vattenrännor har byggts för att motverka översvämningar. Vid Bornsjön har bekämpning av Björnloka genomförts vilket stärker den lokala floran och minskar miljöriskerna vid vattentäkten. Indikatorn för andel inköpta ekologiska livsmedel väntas inte uppnås, delvis på grund av bristande utbud av ekologiska produkter hos de leverantörer staden har avtal med och delvis på grund av att de ekologiska produkter som finns inte används i den utsträckning som är möjligt. Förvaltningen arbetar aktivt för att öka inköpen av de ekologiska produkter som finns tillgängliga. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 70 % 70 % 2026 Analys I T2 var ca 41 procent av inköpen ekologiska. Det beror delvis på att vissa produkter inte finns som ekologiska alternativ hos de företag som staden har avtal med. Samtidigt kan förvaltningen förbättra andelen ekologiska livsmedel genom att öka inköpen av de ekologiska produkter som finns, däribland mjölk och vissa frukter. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet kommer att uppnås, då den övervägande majoriteten av de underliggande målen bedöms uppnås. Nämnden har fortsatt att stärka förutsättningarna för fler stockholmare att komma i arbete eller studier. Jobbtorg Stockholm har haft drygt 6 500 inskrivna och andelen som avslutats till arbete eller studier har ökat från 75 till drygt 77 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det uppsökande arbetet har stärkts, särskilt gentemot unga som varken arbetar eller studerar och kvinnor som står långt från arbetsmarknaden. Hittills i år har 713 stockholmsjobb pågått, vilket följer planeringen, årsmålet om 1 000 Stockholmsjobb bedöms uppnås. Tre månader efter avslut från sitt stockholmsjobb arbetade eller studerade 63 procent. Nämnden stärker och utvecklar stödet till personer som lämnat eller riskerar att utveckla en kriminell livsstil, med fokus på varaktig förändring och vägar vidare till arbete eller studier. Cirka 29 000 elever har studerat på Vuxenutbildningen under perioden, vilket är ungefär i Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 17(60) nivå med motsvarande period föregående år. Antalet kursdeltagare har ökat inom grundläggande nivå, yrkeshögskolan och anpassad komvux, medan det har minskat inom gymnasiala yrkeskurser. Fordon och transport samt teknik har dock ökat och söktrycket till yrkespaket har stärkts inför hösten. Studieresultaten på grundläggande nivå har förbättrats och avbrotten minskat. Digitaliseringsarbetet och utvecklingen av vuxenutbildningen fortsätter, bland annat genom pilotverksamhet kring generativ AI och förberedelser inför nya sfi- kursplaner. Nämnden deltar i stadens omställning till en ny socialtjänstlag och leder arbetet med aktivitetskravet. Omkring 3 800 personer bedöms kunna omfattas, varav cirka 1 400 redan är inskrivna på Jobbtorg Stockholm. Insatserna utvecklas stegvis med fokus på förberedande och motiverande aktiviteter samt fler arbetsplatsförlagda platser. Samverkan med Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, branschorganisationer och civilsamhället fortsätter att utvecklas för att skapa tydligare vägar till arbete och studier. Det delvis ESF- finansierade projektet Kvinnors etablering, vars projekttid slutade sista augusti och som drivits tillsammans med Arbetsförmedlingen. Målet om att 40 procent av att de kvinnor som deltog i projektet skulle avslutas till arbete och studier överträffades. Det uppsökande arbetet och närvaron i stadens fokusområden fortsätter utvecklas, där förvaltningen bidrar till att nå personer som står långt från arbete och studier. Nämnden har fortsatt att arbeta strategiskt med extern finansiering för att stärka utvecklings- och innovationskapaciteten. Medarbetarenkäten visar mycket goda resultat och har ökat med två indexpunkter till en nivå över stadens genomsnitt. Sjukfrånvaron är på en historiskt låg nivå, frisktalen ökar och hälso- och arbetsmiljöindex har förbättrats. Arbetet med säkerhet och beredskap fortsätter genom bland annat utbildningsinsatser, kontinuitetsplanering och samverkan inom stadens arbete med civil beredskap. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden deltar i stadens omställning till en ny socialtjänstlag genom samverkan kring första linjens socialtjänst och ett breddinförande av uppsökande arbetssätt. Workshops och nätverk för förändringsledare har genomförts för att stärka erfarenhetsutbytet och skapa bättre förutsättningar att nå stockholmare. Inför aktivitetskravet, som i praktiken börjar tillämpas från 1 oktober, leder arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen stadens förberedelser. Arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att tillhandahålla aktiviteterna. Handläggningsprocesser, samverkan, informationsöverföring och systemstöd utvecklas. En målgruppsanalys visar att omkring 3 800 personer kan omfattas, varav cirka 1 400 redan är inskrivna på Jobbtorg Stockholm. Den nya målgruppen väntas i högre grad ha sociala skäl Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 18(60) eller sjukskrivning som försörjningshinder, vilket förändrar behovet av stöd. Insatser utvecklas därför stegvis, med fokus på förberedande och motiverande aktiviteter samt fler arbetsplatsförlagda platser i egen regi, civilsamhället, näringslivet och stadens verksamheter. Digitaliseringsarbetet fortsätter inom vuxenutbildningen. Projekt och pilotverksamhet kring generativ AI i undervisningen genomförs tillsammans med utbildningsförvaltningen och forskningsinstitutet RISE, bland annat genom utbildning av vårdlärare och test av AI- assistenter. Arbetet med lärportalen Ping Pong har stärkts genom gemensamma kurs- och ämnesmallar, riktlinjer och utbildningsinsatser för ökad likvärdighet och kvalitet. Arbetet inför de nya sfi-kursplanerna som börjar gälla för utbildningar som startar efter den 31 december 2026 pågår. Från 2027 består sfi av nio kurser fördelade på tre studievägar samt två kurser i grundläggande läs- och skrivinlärning. Vuxenutbildning Stockholm arbetar med att anpassa kurser, delkurser, studieplaner, administrativa system och rutiner. Förändringen påverkar hela verksamhetskedjan, från antagning och kartläggning till schemaläggning, undervisning, betygssättning och avtal med externa leverantörer. Omställningen kräver betydande arbetsinsatser, vilket innebär att annat utvecklingsarbete behöver stå åt sidan. Det kan även komma att påverka det totala resursbehovet framöver. B. Extern finansiering genom bidrag Nämnden har under 2026 fortsatt att bedriva ett strategiskt och långsiktigt arbete med extern finansiering som en integrerad och stabil del av utvecklings- och innovationsarbetet. Under våren har nämnden fortsatt att utveckla nya projektansökningar inom prioriterade utvecklingsområden och bevaka möjligheter till finansiering genom nationella och europeiska fonder och program. Arbetet sker även i samverkan med andra aktörer på regional, nationell och internationell nivå, vilket bidrar till att bredda finansieringsmöjligheterna och stärka nämndens utvecklingskapacitet. Nämnden har god kapacitet att söka och genomföra externt finansierade projekt. Kapaciteten bygger på etablerade strukturer och erfarenhet av att utveckla ansökningar, bygga partnerskap, genomföra projekt och ta tillvara resultat i den ordinarie verksamheten. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringa r 100 % 94,2 % 100 % 100 % Tertial 2 2026 Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringa r 100 % 94,2 % 100 % 100 % Tertial 2 2026 Nämndens prognossäkerhet T2 0 % -5 % +/-1 % +/- 1 % 2026 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 19(60) Nämndmål: 3.1.1 Nämndens verksamheter är effektiva och håller hög kvalitet inom fastställd budget Uppfylls helt Beskrivning Arbetsmarknadsnämndens resurser ska användas med fokus på de resultat och effekter som verksamheten skapar för aspiranter och elever. I planering av verksamhetslokaler ska nämnden utgå från stockholmarens fokus samt möjlighet till samlokalisering med andra verksamheter samt prioritera stadens egna lokalbestånd i enlighet med stadens Lokalresursplan. Arbetet med systemutveckling och digitalisering som effektiviserar arbetet med aspiranter och arbetsgivare, lärare och elever ska fortsätta. Uppföljning ska genomföras med syfte att behålla och förstärka insatser med god effekt och förändra eller avsluta insatser som inte ger önskat utfall. Arbetsmarknadsnämnden ska som huvudman för komvux systematiskt och kontinuerligt planera och följa upp utbildningen, analysera orsakerna till uppföljningens resultat och utifrån analysen genomföra insatser i syfte att utveckla utbildningen. Detsamma ska genomföras även på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. (Skollagen kap 4 §§3-4) Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras (Skollagen kap 4 § 5). Förväntat resultat • Arbetsmarknadsnämnden har påbörjat utvecklingen av insatsutbudet för att möta behov i förhållande till aktivitetskrav och delvis nya målgrupper. Analys A. Omställning till ny socialtjänstlag Arbetsmarknadsnämnden samverkar med stadens omställningsprojekt Framtidens socialtjänst. Ett särskilt fokus är att samverka i utvecklingen av första linjens socialtjänst och ett breddinförande av ett uppsökande arbetssätt i stadsdelsförvaltningarna. Förvaltningen har genomfört workshops tillsammans med representanter från stadsdelsförvaltningarna i fokusområdena för erfarenhetsutbyte om uppsökande arbete i syfte att skapa kunskap om varandras uppsökande uppdrag och effektivt nå ut till stockholmare. Arbetsmarknadsförvaltningen har även deltagit i nätverket för förändringsledare för framtidens socialtjänst. B. Aktivitetskrav Den 1 juli infördes ett aktivitetskrav i försörjningsstödet i socialtjänstlagen. Aktivitetskravet innebär en skyldighet för kommuner att tillhandahålla meningsfulla aktiviteter på heltid och ett krav på individer att delta i aktiviteter för rätt till försörjningsstöd. Aktivitetskravet kommer i praktiken börja tillämpas 1 oktober då det omfattar personer som haft Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 20(60) försörjningsstöd i tre månader. Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen leder stadens förberedelsearbete inför aktivitetskravet i nära samverkan med stadsdelsförvaltningarna. Kommunfullmäktige har beslutat att arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att tillhandahålla samtliga aktiviteter inom aktivitetskravet. Den förtydligade ansvarsfördelningen ligger till grund för fördelning av det generella statsbidrag som tillfaller staden. Tillsammans med socialförvaltningen har arbetsmarknadsförvaltningen sett över handläggningsprocessen för försörjningsstöd, bedömningar och anvisningar till Jobbtorg Stockholm samt rutin för samverkan mellan ekonomiskt bistånd och Jobbtorg Stockholm. Det innefattar även förändrade behov av informationsöverföring och systemstöd. Systemutveckling pågår och initialt prioriteras det som har påverkan på myndighetsutövningen. Förvaltningen har genomfört en målgruppsanalys i syfte att bättre kunna uppskatta hur många personer som kommer att omfattas av aktivitetskravet i Stockholms stad samt vilken typ av aktivitet personerna är i behov av. Analysen visade att av de som hade försörjningsstöd i Stockholms stad i april så bedömdes 3 800 tillhöra målgruppen för aktivitetskravet enligt lagstiftningen. Av dem var cirka 1 400 personer redan inskrivna på jobbtorg. För de som redan är inskrivna på jobbtorg finns för majoriteten behov av att utöka omfattningen av aktiviteter för att motsvara kravet om heltid enligt aktivitetskravet. Bland de försörjningsstödstagare som idag inte har någon kontakt med jobbtorg men enligt lag kommer tillhöra målgruppen för aktivitetskravet bedöms uppskattningsvis 2 400 personer ha en potentiell aktivitetsförmåga och eventuellt behov av aktivitet. Hur stor den tillkommande målgruppen för Jobbtorg Stockholm i praktiken blir är dock mycket osäkert och beroende av socialtjänstens individuella bedömningar. Den stora majoriteten av de försörjningsstödstagare som är inskrivna på jobbtorg idag har försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Av de försörjningsstödstagare som inte finns på jobbtorg idag men som bedöms omfattas av aktivitetskravet har däremot majoriteten försörjningshinder sociala skäl eller sjukskrivning. Det innebär att sammansättningen av målgruppen inom jobbtorg kommer att förändras och därmed även behovet av stöd och insatser. Målgruppernas behov och nuvarande insatsutbud ligger till grund för insatsutveckling liksom befintlig forskning och beprövad erfarenhet av insatser som ger effekt på arbetsmarknadsetablering. En kartläggning av behov av insatser i förhållande till aktivitetskravet och målgruppernas behov har genomförts och en plan för insatsutveckling har tagits fram. Insatsutveckling har påbörjats och kommer att genomföras stegvis under en längre omställningsperiod med kontinuerlig uppföljning och utvärdering. I en första fas prioriterar förvaltningen att utöka och utveckla förberedande och motiverande aktiviteter som syftar till att öka den enskildes förmåga att ta ett arbete eller komma vidare till studier. Utveckling av dessa insatser kommer ske både i egen regi och genom upphandling. Det är också prioriterat att utöka antalet platser för arbetsplatsförlagda aktiviteter. Förvaltningen planerar för utökning av antalet platser genom en upphandling av platser inom civilsamhället, stärkt strategisk samverkan med privata näringslivet samt utökning av arbetsplatsförlagda platser i egen regi inom arbetsmarknadsförvaltningen. Därtill finns behov av fler platser för arbetsplatsförlagda Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 21(60) aktiviteter inom stadens förvaltningar och bolag. Arbetsmarknadsförvaltningen kommer ta fram förslag på hur samordning av arbetsplatser/arbetsgivarkontakter i kommunens förvaltningar och bolag kan ske. C. Digitalisering Användare av SveaGPT har ökat och i dagsläget använder en tredjedel av förvaltningens medarbetare verktyget. Inom ramen för, det av ESF medfinansierade, projektet Digital kompetensutveckling fortsätter utbildningsinsatserna för chefer genom en workshopserie med utgångspunkt från EU:s ramverk för digital kompetens och verksamhetsnära, konkreta exempel och därefter ett ledarskapsprogram om digital transformation. De insatser som planerats fortlöper enligt plan och med start i september genomförs ett förvaltningsövergripande utbildningspaket som fortlöper resten av projektgenomförandet. Utbildningspaketet inkluderar t.ex. områden som AI-förordningen, AI i praktiken, leda digitala och hybrida möten och att kommunicera effektivt digitalt i Teams och Zoom. Nämnden fortsätter utforska hur generativ AI kan användas i undervisningen inom komvux. Det genomförs i samarbete med utbildningsförvaltningen och med stöd av Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner, RISE. D. Tidsbegränsad sfi Den 1 januari 2026 infördes tidsbegränsad sfi. Grundregeln är att eleven ska bli klar 3 år från sitt första sfi-lektionstillfälle. Att göra uppehåll från sfi-studierna, exempelvis på grund av föräldraledighet, gör inte att tiden pausas. Information, antagning, kartläggning och undervisning har anpassats till tidsbegränsad sfi. Under hösten kvarstår att ta fram rutiner kring särskilda skäl för förlängning av tid inom sfi. Detta behöver anpassas även till de nya kursplanerna inom sfi som träder i kraft den 1 januari 2027. E. Nya kursplaner inom sfi På uppdrag av regeringen har Skolverket tagit fram nya kursplaner för sfi. De nya kursplanerna gäller för utbildningar som börjar efter den 31 december 2026. Från den 1 januari 2027 består sfi inom komvux av nio kurser fördelade på tre studievägar. Det finns också två kurser i grundläggande läs- och skrivinlärning. Varje kurs har en egen kursplan och ett angivet antal verksamhetspoäng. Kommunen kan dela in kurserna i delkurser. Under hösten kommer Vuxenutbildning Stockholm att arbeta med att anpassa kurser och skapa delkurser, anpassa elevernas studieplaner och administrativa system. Det är ett omfattande arbete som ska ske på kort tid och kommer kräva att stora resurser behöver avdelas. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Medarbetare och chefer får kompetensutveckling inom digitalisering. 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska anskaffa ett nytt ansökningssystem inom komvux. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Nämndens projekt har försenats då stadens nuvarande CRM-system kommer avvecklas inom ett par år och det har varit oklart vilken it-plattform som staden ska använda framöver. Nämnden avvaktar inriktningsbeslut om framtida plattformar från Stadsledningskontoret. Under tiden förbereds förnyad konkurrensutsättning för att ta fram nya lösningar för vägledning, Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 22(60) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse ansökan och antagning som har stockholmarnas fokus. Nämnden ska fortsätta införandet av lärportal Ping Pong i komvux. 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska inom sina socialtjänstinsatser utveckla former för systematisk uppföljning 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska tillsammans med socialnämnden och i samverkan med stadsdelsnämnderna leda förberedelsearbetet inför ett kommande aktivitetskrav 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska utveckla, pröva och utvärdera en ny modell för progressionsmätning kopplat till aspiranter inom insatsen Stockholmsjobb 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden har fortsatt att stärka insatserna för att fler stockholmare ska gå vidare till arbete eller studier. Jobbtorg Stockholm har haft drygt 6 500 inskrivna och andelen aspiranter som avslutats till arbete eller studier har ökat från 75 till drygt 77 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Totalt har närmare 2 220 personer gått vidare till arbete eller studier. Det uppsökande arbetet har stärkts gentemot unga som varken arbetar eller studerar samt kvinnor som står långt från arbetsmarknaden. Under januari–juli nåddes drygt 1 700 unga vuxna genom uppsökande arbete, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Samtidigt har vägledningen till studier stärkts genom utökad tillgänglighet vid vuxenutbildningscentrumen och lokal vägledning i prioriterade stadsdelar. Stockholmsjobb är fortsatt ett viktigt verktyg för att ge personer med svagare ställning på arbetsmarknaden arbetslivserfarenhet och en väg mot självförsörjning. Under tertialet pågick 713 stockholmsjobb, varav 371 nya anställningar. Av dem som avslutade ett Stockholmsjobb tre månader tidigare hade 63 procent gått vidare till arbete eller studier. Även kopplingen mellan arbete och utbildning har stärkts; 182 av de pågående anställningarna kombinerades med studier. Vuxenutbildningen bidrar till kompetensförsörjningen och till att stärka individers möjligheter på arbetsmarknaden. Inom Vuxenutbildningen har cirka 29 000 elever studerat vilket är ungefär i nivå med föregående år. V olymerna har ökat inom grundläggande, yrkeshögskolan och anpassad komvux, samtidigt som de har minskat inom gymnasiala yrkeskurser. Studieresultaten har förbättrats, samtidigt som avbrotten minskat. Inom yrkesutbildningen har utbildningar inom fordon och transport samt teknik ökat och söktrycket till yrkespaket har stärkts inför hösten. Samverkan med Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, branschorganisationer och civilsamhället har fortsatt att utvecklas för att skapa tydligare vägar till arbete och studier. Ett tydligt resultat är projektet Kvinnors etablering, där 57,5 procent av de 445 deltagande kvinnorna gick vidare till arbete eller studier, vilket överträffade projektets mål om 40 procent till arbete och studier. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 23(60) Erfarenheterna från projektet tas nu vidare i nämndens ordinarie verksamhet. Tertialets resultat visar en positiv utveckling med fler övergångar till arbete och studier och att nämnden når fler personer genom uppsökande arbete och stärker kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel kursdeltagare inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning med godkänt betyg efter fullföljd kurs 79,88 % 78,84 % 80,53 % 80,14 % 81 % 81% Halvår 1 2026 Andel kursdeltagare inom sfi med godkänt betyg efter fullföljd kurs 86,34 % 84,92 % 86,95 % 88,97 % 90 % Tas fram av nämnd Halvår 1 2026 Analys Målvärdet bedöms inte kunna uppnås, bland annat på grund av att elever behöver göra prov tidigare samt på grund av införandet av tidsbegränsad sfi. En fördjupad analys kommer till verksamhetsberättelse 2026. Andelen ungdomar som erbjuds jobb, utbildning, praktik eller förberedande insatser inom 90 dagar. 94,71 % 80 % Tas fram av nämnd 2026 Antal aspiranter som fått Stockholmsjobb 713 st 394 st 319 st 1 021 st 1 000 st 1 000 st 1 000 st Tertial 2 2026 Antal tillhandahållna platser för feriejobb 129 st 131 st 130 130 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 2 2026 Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb 280 st 320 st 280 280 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 2 2026 Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderand e samt platser för verksamhetsförlag d utbildning 6 st 11 st 15 st 15 st Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsmarknadsnämnden ska genomföra en översyn över verksamhetens närvaro i fokusområdena i söderort med syfte att säkerställa en god lokal närvaro 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 24(60) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsmarknadsnämnden ska i samarbete med berörda stadsdelsnämnder tillskapa fler arbetsmarknadsinsatser i takt med att staden övertar en större andel parkskötsel i egen regi 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen utreda förutsättningarna att erbjuda stadens ungdomar feriejobb hos privata aktörer 2026-01-01 2026-06-30 Analys Förvaltningen har presenterat utredningen för roteln. En komplettering ska genomföras under hösten och vara klar i mitten av oktober. Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med berörda stadsdelsnämnder utreda förutsättningarna för en kompetensverkstad i något av fokusområdena i söderort 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen se över en modell som främjar fler handledare till feriejobben 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen se över och inrätta en modell för tydligare fördelning av tillhandahållande av feriejobb mellan stadens bolag och nämnder 2026-01-01 2026-04-30 Arbetsmarknadsnämnden ska utreda förutsättningarna att etablera motsvarande Lundaverkstad i Järva till söderort med särskilt fokus på att stärka övergången till yrkesutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden och i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda finansieringsmodellen för stadens arbetsmarknadsinsatser riktade till personer med funktionsnedsättning 2026-01-01 2026-04-30 Kommunstyrelsen ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden utreda finansieringsmodellen för stadens vuxenutbildning 2026-01-01 2026-04-30 Nämndmål: 3.2.1 Nämndens verksamheter bidrar till att arbetsgivare får tillgång till efterfrågad kompetens Uppfylls helt Beskrivning Det finns stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkeskompetens och efterfrågan väntas öka de kommande åren. Komvux har i uppdrag att utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen (Skollag 2010:800). Nämnden bedriver ett kontinuerligt arbete med arbetsgivarsamverkan för att svara mot arbetsmarknadens efterfrågan och samtidigt skapa hållbara lösningar för stockholmare som står utanför arbetsmarknaden. För att möta behov av yrkeskompetens och utforma innehållet i utbildningar och insatser fortsätter nämnden att utveckla de samverkansstrukturer som finns med branschorganisationer och näringsliv. Arbetsmarknadsnämnden kommer fortsätta stärka samverkan med andra nämnder för att tillsammans bidra till stadens behov av kompetensförsörjning och utveckling. Kompetensförsörjningen till stadens egna verksamheter, med tonvikt på välfärdsverksamheterna, ska vara prioriterad Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 25(60) Förväntat resultat • Nämnden har i samverkan med branschorganisationer, arbetsgivare i Stockholm och staden som arbetsgivare, utvecklat arbetsmarknadsinsatser och utbildningar för arbetsgivares kompetensbehov. Analys A. Regional kompetensförsörjning Komvux ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen, enligt skollagen (2010:800). I Stockholm har komvux en extra viktig roll i att försörja staden och regionen med yrkeskompetens på gymnasial nivå, eftersom få elever i gymnasieskolan studerar på ett yrkesprogram. Nämnden samverkar nära med branschorganisationer och arbetsgivare för att öka antalet ansökningar till bristyrkesutbildningar inom vuxenutbildningen. Under våren har utbildningsmässor hållits i Kista, Skärholmen och Farsta, där en rad yrkesutbildningar inom bland annat teknik, el och bygg presenterades. Under hösten planeras en utbildningsmässa inom samhällsbyggnad tillsammans med branschorganisationer och Arbetsförmedlingen. Det kommer vara ett fortsatt fokus på kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden och på att genomföra utbildningsmässor lokalt i samarbete med arbetsgivare- och branschorganisationer, skolor, studie- och yrkesvägledare samt Arbetsförmedlingen. Nämnden fortsätter att arbeta för att höja kunskaper om komvux hos personal inom stadens förvaltningar, statliga myndigheter och organisationer inom civilsamhället som träffar komvux målgrupp. Integrationspakten är en mötesplats för arbetsgivare, civilsamhälle och andra aktörer som vill bidra till en socialt hållbar utveckling och integration. Under året har två nätverksträffar anordnats, bl.a. med fokus på arbetsmarknadens kompetensgap. Nämnden har partnerskap med flera företag och branschorganisationer inom energi, värme/kyla, fastighet och grönyteskötsel. Partnerskapen ger mervärden som arbetsplatsförlagt lärande (APL) och ibland jobbgaranti. Fokus för 2026 är att uppnå ytterligare partnerskap inom fastighetsbranschen. Jobbgaranti finns för flera bristyrkesutbildningar, däribland utbildningarna till bussförare, kyl- och värmepumpsmontör samt parkskötare för de elever med körkort. Samarbetet med länets kommuner och Region Stockholm har fortsatt genom medverkan i regionala satsningar riktade till bristyrken och genom branschdialoger inom Kompetensarena Stockholm, KAS. Regionala kompetensråd samverkar med branscherna kring kompetensbehov och under året planeras ett antal träffar inom ramen för KAS. Därutöver planeras en konferens för studie- och yrkesvägledare. A.a Kompetensutveckling för stadens medarbetare A.a.a Medarbetare inom äldreomsorgen/LSS Genom samverkan med äldreförvaltningen har ett hundratal personer som arbetar inom Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 26(60) äldreomsorgen deltagit i språkstärkande utbildningsinsatser, som ökat deras informella språkkompetens. Syftet är att de bättre ska kunna kommunicera med de äldre och annan vårdpersonal. Några har fått utbildning på skolorna, medan de flesta har fått utbildning på sin arbetsplats. Genom samverkan med socialnämnden och äldrenämnden har personal inom LSS och äldreomsorgen studerat reguljära kurser. Inom LSS har drygt 150 medarbetare studerat kurser inom yrke och/eller svenska. Inom äldreomsorgen har 130 undersköterskor och vårdbiträden studerat kurser i vård och omsorg och/eller svenska, som en del av den statliga satsningen Äldreomsorgslyftet. Till hösten startar två nya utbildningar. I samarbete med Norra innerstadens stadsdelsnämnd påbörjas en utbildning där medarbetare inom äldreomsorgen får möjlighet att utbilda sig till vårdbiträde i kombination med svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Utbildningen genomförs med tre skoldagar och två dagar arbetsplatsförlagt lärande. Vidare startar en intensivutbildning i sfi för medarbetare som arbetar inom stadens LSS-verksamheter och äldreomsorg. A.a.b Medarbetare inom förskola/skola Samarbetet med förskolenämnden har fortsatt med projektet Förskolan som språkutvecklande arbetsplats. Det är en språksatsning för måltidspersonal och en utbildning i språkutvecklande arbetssätt riktat till medarbetare och chefer vid två förskolor. Genom samarbete med utbildningsförvaltningen har personal från stadens skolor studerat språk och ämneskurser. Ett 40 tal medarbetare har deltagit i båda insatserna. En utvärdering har genomförts parallellt av förskoleförvaltningen med hjälp av en extern forskare. Under hösten kommer utvärderingen att presenteras. A.b Projekt Kompetensutveckling i äldreomsorgen Det delvis ESF-finansierade projektet Kompetensutveckling i äldreomsorgen, som genomförts av arbetsmarknadsnämnden i samverkan med äldrenämnden, sju stadsdelsnämnder och stadsledningskontoret, avslutades den 31 augusti. Syftet var att utveckla en modell för kompetensutveckling av befintlig personal i äldreomsorgen, där språk- och yrkeskurser integreras samt att stötta chefer och medarbetare med ledande befattning att arbeta språkutvecklande. Under projekttiden 2023 – 2026 har en arbetsplatsnära och flexibel utbildningsmodell där språk och yrkeskunskap integreras tagits fram och som håller ihop kartläggning, antagning, individuell studieplanering, språk- och yrkesintegrerad undervisning och arbetsplatsförlagda insatser. Projektet har tagit fram utbildningsmoduler som bidragit till att stärka deltagarnas möjligheter att närma sig formell kompetens, utveckla sina språkkunskaper och omsätta kunskap i praktiken. Samtidigt har arbetssätt etablerats som stärker lärandet i verksamheterna och ger chefer bättre förutsättningar att arbeta långsiktigt med kompetensutveckling. Samverkan mellan olika facknämnder och stadsdelsnämnder i staden har varit avgörande för projektets resultat och är även framledes viktigt för att kunna tillgodose äldreomsorgens medarbetares behov av kompetensutveckling. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 27(60) När projektet avslutades hade cirka 1 300 medarbetare kartlagts i de aktuella stadsdelarna för att identifiera vilka som behöver komplettera sin utbildning för att nå behörighet som undersköterska eller yrkespaketet för vårdbiträde. Cirka 200 medarbetare och 60 chefer och medarbetare i ledande positioner deltagit i projektets kompetensutvecklingsinsatser. B. Samverkan med Arbetsförmedlingen Nämnden samordnar stadens samverkan med Arbetsförmedlingen. Under 2026 är en viktig del av uppdraget att anpassa samverkansprocesserna mellan Arbetsförmedlingen och Stockholms stad till aktivitetskravet och till det nya regelverket kring förbättrat informationsutbyte mellan komvux och Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens omorganisation och nya arbetssätt har inneburit flera förändringar. På sikt kan förändringarna innebära en fördel för samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommun eftersom det lokala arbetet stärks. Förändringarna har för samverkan i Stockholms stad påverkat möjligheterna att påbörja och fortsätta arbetet med de prioriteringar som togs fram i början av året. För att säkerställa kontinuitet kommer prioriteringarna för 2026 kvarstå under 2027. Arbetet med informationsutbytet mellan komvux och Arbetsförmedlingen fortgår. Staden utvecklar med hjälp av leverantör en automatiserad lösning där Arbetsförmedlingen kan hämta information. Lösningen kopplas till ansökningssystem och elevregister. I samband med införandet av aktivitetskravet har Arbetsförmedlingen tagit fram en lösning för informationsutbyte med kommuner. I ett första steg ansluts staden. En del utvecklingsområden har identifierats så här långt. B.a Projekt Kvinnors etablering Kvinnors Etablering är ett delvis ESF-finansierat samverkansprojekt mellan arbetsmarknadsnämnden och Arbetsförmedlingen som avslutats 31 augusti. Projektet har riktat sig till utomeuropeiskt födda kvinnor över 30 år med kort eller ingen utbildning och lång väg till arbete eller studier. Syftet var att erbjuda ett sammanhållet och individanpassat stöd samt utveckla hållbara arbetssätt och samverkan mellan myndigheterna. Projektet bedöms ha varit mycket relevant genom att möta en målgrupp med komplexa behov som ofta hamnar mellan olika myndigheters ansvarsområden. Deltagarna lyfter värdet av det nära och samordnade stödet, medan verksamheterna beskriver förbättrad samverkan och ett mer sammanhållet arbetssätt. Under projektet har 445 kvinnor deltagit varav 256 (57,5 procent) gått vidare till arbete eller studier, vilket överstiger målet på 40 procent. Jämförelser med kvinnor med liknande förutsättningar utanför projektet visar en högre andel övergångar till arbete eller studier, vilket tyder på att projektets samordnade och långsiktiga stöd haft stor betydelse. Projektet har utvecklat arbetssätt för samverkan, uppsökande verksamhet och individanpassat stöd samt ökat kunskapen om målgruppens behov. Arbetsmarknadsförvaltningen tar nu till vara dessa erfarenheter genom att implementera arbetssätt och lärdomar i ordinarie verksamhet. Fortsatt samverkan med Arbetsförmedlingen är en viktig förutsättning för långsiktiga resultat. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 28(60) Den samlade slutsatsen är att ett sammanhållet, individanpassat och tillitsbaserat stöd kan ge goda resultat för kvinnor långt från arbetsmarknaden. Projektet har lagt en grund för ett mer hållbart arbetssätt där utvecklade metoder och kunskap tas vidare inom arbetsmarknadsförvaltningens ordinarie verksamhet. C. Samverkan med civilsamhället Nämnden har ett nära och aktivt samarbete med civilsamhället. Inom uppdraget pågår nu ett kommunikationsarbete med uppdaterad intranätsida med riktlinjer och information om samverkan med civila aktörer och en webbsändning som riktar sig till medarbetare och chefer som önskar stöd i frågor om samverkan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska undersöka förutsättningen för att ansöka om att bedriva nationell yrkesutbildning (NY) 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.2.2 Stockholmare studerar eller arbetar och deltar i samhället utifrån sina förutsättningar Uppfylls helt Beskrivning Målet med stadens arbetsmarknadsinsatser är att stärka stockholmares ställning på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsgivare lättare kan rekrytera presumtiva arbetstagare. För att uppnå detta behöver Jobbtorg Stockholms aspiranter ett individuellt och sammanhängande stöd, som förbereder och underlättar deras deltagande i utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. En nyckelkomponent till en hållbar etablering på arbetsmarknaden är utbildning. Risken för arbetslöshet är signifikant högre bland de som inte har avslutat gymnasieutbildningen och enbart har grundskoleutbildning. Det är särskilt viktigt i Stockholm där utbildningsnivån varierar kraftigt beroende på geografiskt område. Komvux har i uppdrag att möjliggöra för elever att utveckla sin kunskap och kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbetslivet (Skollag 2010:800, 20 kap. 2 §). Det sker genom yrkesutbildningar, men även genom betygskomplettering inför högre studier eller utbildning i svenska. Yrkeshögskolan ska bedriva eftergymnasiala yrkesutbildning som svarar mot arbetslivets behov (Lag 2009:128 1§). Genom aktiv uppsökande verksamhet i stadens fokusområden kan fler stockholmare med svag ställning på arbetsmarknaden nås och få stöd genom insatser från jobbtorg och vuxenutbildning. Då utbildning ofta utgör en grundförutsättning för att få arbete, är samarbetet mellan arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning nödvändigt. Det gemensamma uppsökande arbetet, mot målgrupper med kort utbildningsbakgrund och svag ställning på arbetsmarknaden, är en satsning för att tillvara ta nämndens samtliga stödinsatser. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 29(60) Förväntat resultat • Nämnden har via uppsökande arbete nått fler unga i stadens fokusområden samt Hässelby- Vällingby, som varken arbetar eller studerar och erbjudit stöd inom nämndens verksamheter. • Fler unga har erbjudits stöd av kurator som komplement till stöd mot arbete och studier • Fler unga har erbjudits Stockholmsjobb • Nämnden har genom uppsökande arbete nått och erbjudit stöd till kvinnor med svag ställning på arbetsmarknaden. • Fler från socialpsykiatrin och LSS-målgruppen har fått stöd i nämndens verksamheter • Fler personer med långvarigt försörjningsstöd har fått samordnat stöd och parallella insatser från Jobbtorg, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen • Fler aspiranter har börjat studera inom vuxenutbildning och fått samordnat stöd • Nämndens verksamheter har ett effektivt gemensamt arbetssätt för att nå prioriterade målgrupper genom uppsök Analys Målet bedöms uppnås då de flesta indikatorer, aktiviteter och förväntade resultat bedöms uppnås under året. A. Jobbtorg Stockholm Den totala arbetslösheten i Stockholm för personer 16-65 år har minskat jämfört med motsvarande period föregående år, från 7,6 procent till 7,1 procent. Även för unga 18-24 år har det skett en minskning från 7,6 procent till 7,3 procent (siffror från Arbetsförmedlingen, juli 2026). Antalet vuxna med försörjningsstöd i Stockholm p.g.a. arbetslöshet har också minskat jämfört med föregående år med 1 procent till 3 640 personer (siffror från Sweco, juni 2026). Antalet inskrivna på jobbtorg har under perioden ökat till drygt 6 500 individer (T2 2025 drygt 6 000 unika individer). Personer med försörjningsstöd fortsätter att öka. I jämförelse med samma period förra året har en ökning med närmre 300 personer skett till nästan 3 400 personer med försörjningsstöd. Det har skett en stor ökning av inskrivna unga inom KAA och kvinnor långt ifrån arbetsmarknaden genom uppsökande arbete. Generellt har antalet inskrivna ökat senaste året och en av anledningarna är att de personer som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och som får kompletterande försörjningsstöd, på grund av otillräcklig ersättning från Arbetsförmedlingen, kan vara inskrivna på jobbtorgen samtidigt samt att nämnden nått fler inom KAA och kvinnor över 30 år genom uppsökande arbete som genererat inskrivning på torgen. Januari-juli Kvinna Man Totalsumma År 2026 2025 2026 2025 2026 2025 Försörjningsstöd 1 566 1 410 1 823 1 697 3 389 3 107 KAA 444 350 520 483 964 833 Uppsök 19-29 år 312 341 587 631 899 972 Uppsök 30 år och äldre 316 196 0 0 316 196 Övriga målgrupper 336 433 443 584 779 1 017 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 30(60) Januari-juli Kvinna Man Totalsumma varav LSS, Socialpsykiatri, anpassad gymnasieskola 321 301 375 359 696 660 Stockholmsjobb 319 295 394 420 713 715 Totalt inskrivna 3 293 3 025 3 787 3 815 7 080 6 840 Totalt unika individer 3 043 2 674 3 443 3 315 6 486 5 989 A.a Nyinskrivna 2 986 individer skrevs in på jobbtorg under perioden januari-juli (T2 2025: 2 925 personer). Ökningen av nyinskrivningar sker inom målgruppen som uppbär ekonomiskt bistånd, kvinnor med svag ställning på arbetsmarknaden som nås via uppsök, över 30 år samt målgruppen för LSS och social psykiatrin. Nyinskrivningar inom målgruppen uppsök 19-29 år (UV AS) är något lägre än föregående år medan nyinskrivningar inom målgruppen KAA har ökat (läs mer om KAA under mål 1.2.1). Det totala antalet inskrivna ökar i större utsträckning än nyinskrivningar, vilket är en indikation på att personer är inskrivna längre tid. En av anledningarna är att de personer som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och som får kompletterande försörjningsstöd, på grund av otillräcklig ersättning från Arbetsförmedlingen, kan vara inskrivna på jobbtorgen samtidigt. A.b Avslutade till arbete och studier Jobbtorg Stockholm arbetar för att aspiranternas etablering på arbetsmarknaden ska bli långsiktig och hållbar över tid. En stor andel av de aspiranter som får stöd från jobbtorgen tillhör grupper med en mer utsatt ställning på arbetsmarknaden, exempelvis personer med kort utbildningsbakgrund, funktionsnedsättning eller begränsade kunskaper i svenska. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 31(60) Aspiranter som har gått vidare till arbete och studier, januari till juli, ökar något i jämförelse med samma period förra året, från 75 procent till drygt 77 procent. I antal är det fler som avslutats till både arbete och studier 2026, nästan 2 220 personer jämfört med cirka 2 030 personer 2025. Ökningen i antal har framförallt inom målgruppen för kvinnor över 30 år men även män över 30 år har i antal ökat hittills i år jämfört med tidigare år. Antal unga som avslutats till studier har minskat i jämförelse med föregående år. Däremot har avslut för vuxna till studier ökat och framförallt bland kvinnor, vilket gör att det totala antalet avslutade till aspiranter till studier är högre än under 2025. En av förklaringarna till ökningen av avslut bland kvinnor över 30 år är projektet Kvinnors etablering (se mer under 3.2.1 B.a Projekt Kvinnors etablering) som avslutades sista augusti. A.c Insatser för prioriterade målgrupper A.c.a Stockholmsjobb Hittills i år har 713 Stockholmsjobb pågått, varav 371 stycken är nya anställningar för 2026. Antalet ligger i linje med planeringen för att nå målet om 1 000 Stockholmsjobb under året. Andelen anställningar som innehas av unga har minskat från 60 procent i tertial 1 2026 till drygt 50 procent. Minskningen innebär att fördelningen nu i högre grad överensstämmer med åldersfördelningen bland inskrivna på Jobbtorg Stockholm generellt. Av de inskrivna är drygt 40 procent unga, det vill säga under 30 år, medan resterande andel utgörs av vuxna över 30 år. Könsfördelningen följer hur det ser ut bland inskrivna generellt inom Jobbtorg Stockholm cirka 44 procent av anställningarna innehas av kvinnor och resterande av män. En stor andel av de vuxna innehar anställningar som bedrivs på interna arbetsplatser som är anpassade och drivas av nämnden. Bland unga är anställningen oftare på andra förvaltningar Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 32(60) och bolag men även inom civilsamhället. Av de 713 pågående Stockholmsjobb så kombinerades 182 anställningar med studier (motsvarar 26 procent). Majoriteten av dessa var studier inom vuxenutbildningen, på gymnasial, grundläggande nivå eller sfi. Resultat ut i arbete eller studier tre månader efter Stockholmsjobb För många aspiranter är ett Stockholmsjobb vägen till självförsörjning och av de aspiranter som avslutades för tre månader sedan från sin anställning var resultatet ut i arbete eller studier samma som året innan, 63 procent. Personer som tre månader efter avslutat Stockholmsjobb arbetade ökade något från föregående år, från 41 procent till 43 procent. Majoriteten, närmare 30 procent, gick till en anställning utan statlig lönesubvention. Det sker en ökning av avslut till studie från 19 procent 2025 till 22 procent under perioden för 2026. Det är framför allt unga som studerar efter ett Stockholmsjobb, drygt 30 procent avslutas för vidare studier. A.c.b Stöd till personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan Efterfrågan på nämndens insatser för personer inom målgruppen för Lagen om stöd och service (LSS) samt från socialpsykiatrin är fortsatt hög. Budgetförstärkningen inför 2026 möjliggjorde rekrytering som stärkt verksamhetens kapacitet. Nämnden arbetar med att omhänderta den kö som finns till insatserna och bedömer att verksamheten innan årets slut ligger i fas. Det finns fortsatt skillnader mellan stadsdelsnämnderna när det gäller användningen av insatserna. För att stärka likställigheten i staden bedömer förvaltningen att samverkan behöver utvecklas ytterligare, särskilt med de stadsdelsnämnder som i dag använder insatserna i mer begränsad omfattning. Här har ett arbete genomförts under perioden som innebär att verksamheten som riktar sig till målgruppen inom LSS samt socialpsykiatrin kommer att Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 33(60) arbeta mer geografiskt riktat. Resultaten för målgrupperna är fortsatt goda. För målgruppen LSS gick 65 procent av de avslutade vidare till arbete, vilket motsvarar 69 personer i linje med jämförbar period 2025. Vidare gick 23 procent till studier, motsvarande 24 personer, jämfört med 14 personer föregående år, vilket då motsvarade 15 procent. För målgruppen socialpsykiatri gick 66 procent vidare till arbete, vilket motsvarar 61 personer, både andel och antal är i linje med hur det såg ut samma period 2025. Till studier gick 19 procent av de avslutade, andelen är lägre än föregående år, men antalet personer är oförändrat, 19 personer. B. Vuxenutbildning Stockholm B.a Volymer Cirka 29 000 individer har studerat inom vuxenutbildningen under januari-juli 2026, vilket är ungefär i nivå med motsvarande period föregående år. Grundläggande vuxenutbildning, yrkeshögskolan och komvux som anpassad utbildning har ökat i omfattning, medan gymnasiala yrkeskurser har minskat. Antalet kursdeltagare har minskat med sju procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år, vilket innebär att ungefär lika många elever har studerat färre kurser. Det beror på färre kursdeltagare inom yrkeskurser, något som inte helt vägs upp av fler kursdeltagare inom grundläggande vuxenutbildning. För sfi avser siffrorna perioden jan-juli. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 34(60) B.a.a Yrkeskurser Antal kursdeltagare inom yrkesutbildningar har minskat med 13 procentenheter. Den största minskningen har skett inom Barn och fritid, vilket kan kopplas till ett minskat behov av barnskötare till följd av lägre barnafödande. Även Vård och omsorg har minskat kraftigt. Antalet stockholmare som studerar yrkespaket i Nacka och Värmdö kommun ökat. De kommunerna erbjuder delvis ett annat utbud än Stockholm och att elever sedan 2025 har rätt att fritt söka till komvux i dessa kommuner är i grunden något positivt. Minskningen som syns i Stockholm är alltså något mindre när hänsyn tas till de stockholmare som läser i Nacka och Värmdö. I Stockholm har två utbildningar ökat antal kursdeltagare: Fordon och transport samt Teknik. Under hösten (augusti–oktober) har söktrycket till yrkespaket ökat. B.a.b Svenska för invandrare (sfi) Antalet kursdeltagare inom Svenska för invandrare (sfi) ligger i nivå med föregående år, trots det låga inflödet av migranter. Under senvåren minskade antalet anmälda kursdeltagare, medan det ökade något under sommarmånaderna och början av hösten. Det gör det svårt att bedöma framtida volymer, även om den långsiktiga trenden pekar mot en minskning. Från årsskiftet gäller tidsbegränsad sfi, där huvudregeln är att elever ska fullfölja sina studier inom tre år. Under våren har förvaltningen informerat tidigare sfi-elever som inte avslutat sina studier om möjligheten att återuppta utbildningen under de nya reglerna. Cirka 4 procent av dessa har valt att börja studera igen, vilket ligger i linje med tidigare års nivåer. Valet att studera sfi påverkas av flera faktorer, bland annat försörjningsmöjligheter, och lagändringen om tidsbegränsning verkar ännu inte ha haft någon avgörande effekt. B.a.c Grundläggande kurser Antalet kursdeltagare inom grundläggande vuxenutbildning har ökat med cirka 10 procentenheter. Störst i antal är ökningen inom svenska som andraspråk (SV A). En trolig förklaring är att fler elever har avslutat sina sfi-studier och övergått till grundläggande nivå, vilket flera rektorer bekräftar. Även antalet elever på grundläggande kurser i matematik, engelska och naturorienterande ämnen har ökat, vilket beror på att sfi inom studieväg 2 ska kombineras med grundläggande kurser. Det började gälla redan föregående år, men det tar tid för förändrade arbetssätt och rutiner att få genomslag och därför syns förändringen i siffror i större utsträckning i år. B.b Klassrum och distans med lektioner Under perioden har klassrumsundervisning ökat inom gymnasiala yrkeskurser, medan distans med lektioner (15 procents lärarledd tid) fortsatt dominerar bland teoretiska kurser. På grundläggande nivå har distans med lektioner ökat inom SV A och engelska. Det gäller bland annat akademiker som studerar i hög takt parallellt med arbete. Komvux har en bred målgrupp, från personer med mycket kort utbildningsbakgrund till akademiker och det är därför viktigt att det finns ett utbud inom komvux. B.c Egen regi och extern regi Andelen i egen regi har ökat och är som högst på grundläggande nivå. Inom grundläggande Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 35(60) och gymnasial vuxenutbildning är egen regi stora inom naturvetenskap, matematik, svenska/SV A och Vård och omsorg. Egen regi har specialiserat sig på klassrumsundervisning, vilket förklarar att man har en lägre andel av kurserna på gymnasial nivå, där olika former av distans är vanligt för teoretiska kurser samtidigt som många yrkesutbildningar bedrivs inom upphandlad regi. C. Förvaltningsövergripande C.a Uppsökande verksamhet Arbetsmarknadsnämndens uppsökande arbete syftar till att individer som står utanför arbetsmarknad och studier ska börja studera eller komma ut i arbete. Uppsökande arbete sker både inom Jobbtorg Stockholm och Vuxenutbildning Stockholm, och riktar sig till flera olika målgrupper. Flera delar av arbetet är lagstadgat, däribland uppsök av unga som omfattas av kommunens aktivitetsansvar (KAA) samt uppsök av personer som saknar grundläggande utbildning och utlandsfödda som har rätt till sfi. Nämnden prioriterar även uppsökande arbete för att nå unga upp till 29 år som varken arbetar eller studerar samt kvinnor långt ifrån arbetsmarknaden. Det finns ett särskilt fokus mot stadsdelarna Järva och Hässelby-Vällingby. Inom arbetsmarknadsnämnden pågår även arbete med att tydliggöra arbetssätt och principer för arbetsmarknadsnämndens uppsökande arbete, samt målgrupper för arbetet. C.a.a Uppsökande uppdrag unga vuxna 19-29 år Unga vuxna 19-29 år som nås genom nämndens uppsökande arbete erbjuds enklare stödinsatser mot arbete som en icke biståndsbedömd insats. I de fall det finns behov ett mer fördjupat stöd kan nämnden fatta biståndsbeslut om inskrivning vid Jobbtorg Stockholm. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 36(60) Under perioden januari till och med juli 2026 registrerades drygt 1 700 personer som nådda i en första kontakt. Detta är en stor ökning jämfört med samma period 2025 då drygt 900 personer nåddes. Andelen kvinnor ökade markant till 54 procent från 42 procent motsvarande period 2025. Att antalet nådda totalt ökat kan både bero på att att delar av verksamheten specialiserar sig på uppsök och på att flera större events genomfördes under våren. Den stora ökningen av kvinnor är ett resultat av ett särskilt fokus på att höja andelen kvinnor, bland annat genom att genomföra events som särskilt riktar sig till kvinnor. Ökningen av antalet nådda hade under sommaren ännu inte haft någon effekt på antalet unga där Jobbtorg fattade biståndsbeslut om inskrivning hos Jobbtorg Stockholm. Antalet unga som skrevs in för att få ett fördjupat stöd uppgick under januari till och med juli 2026 till cirka 600 personer, vilket ligger marginellt under antalet föregående år. Trots att andelen nådda kvinnor ökat stort syns en liten minskning av andelen nyinskrivna kvinnor från 36 procent 2025 till 35 procent 2026. Det kan ta lite tid innan en ökning av antalet nådda ger effekt på antalet inskrivna vilket gör att indikatorn för nyinskrivna kan öka under hösten och eventuellt även innebära en ökning av andelen inskrivna kvinnor. Statistiken visar att en större andel av de nådda som uppger att de önskar skrivas in hos Jobbtorg Stockholm är män och att en högre andel av de som avslutas i uppsöksstatistiken utifrån att de fått ett fullföljt stöd är kvinnor. Detta tyder på att en större andel av de nådda kvinnorna har ett mindre stödbehov än de nådda männen och att det icke biståndsbedömda stödet oftare är tillräckligt för dem. Av samtliga inskrivna som nåtts genom uppsökande arbete har cirka 530 personer (65 procent män, 35 procent kvinnor) avslutats från Jobbtorg Stockholm under perioden januari - juli 2026. Antalet avslutade är färre än föregående år, då ca: 590 personer avslutades. Även andelen som avslutades mot arbete eller studier har sjunkit något. Motsvarande period 2025 avslutades 84 procent till arbete eller studier, medan andelen i år var 81 procent. Minskningen utgörs främst av färre avslut mot icke subventionerat arbete. Antalsmässigt avslutades fler män än kvinnor mot arbete eller studier (343 män, 186 kvinnor), och andelen av avslutade män som gick till arbete eller studier var något högre, 82 procent, jämfört med 80 procent för kvinnorna. Läs mer om Vuxenutbildningens uppsökande arbete mot unga under mål 1.2.1. C.a.b Utökad vägledning Vuxenutbildningscentrumen på Södermalm respektive Järva har utökat tillgängligheten för stockholmarna genom utökade öppettider. Syftet är att förbättra servicen och nå fler i behov av studier och därmed öka utbildningsnivån och minska arbetslösheten. Under våren har antal besök ökat på båda centrumen och hittills har man träffat fler än 5 100 personer vid fysiska besök. Flest besökare har kommit till centret i Kista. Vägledningsbesöken har ökat under våren och en möjlig förklaring är de omfattande förändringar som genomförts inom vuxenutbildningen, däribland ämnesbetygsreformen inom gymnasieskolan. Parallellt fortsätter nämnden att erbjuda vägledning vid bibliotek och medborgarkontor i Hässelby, Rinkeby, Tensta, Farsta, Rågsved och Skärholmen. Drygt 600 individer har fått vägledning, varav störst efterfrågan finns i Hässelby gård. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 37(60) För att ytterligare stärka kunskapen om komvux samarbetar arbetsmarknadsnämnden med stadens förvaltningar, statliga myndigheter och civilsamhällets organisationer. Målet är att de som möter målgruppen i sitt dagliga arbete ska kunna informera om utbildningsmöjligheterna. Dessutom deltar förvaltningen i rekryteringsevent och träffar som andra aktörer arrangerar för att nå ut till fler. C.a.c Svenska för föräldralediga Svenska för föräldralediga (tidigare Sfi för föräldralediga) bedrivs på elva öppna förskolor i sex stadsdelar och ger föräldralediga möjlighet att kombinera språkutbildning med föräldraskap. I samband med de skärpta krav som infördes nationellt den 1 januari 2026 för all sfi-undervisning bytte insatsen namn, för att den nu begränsade sfi-tiden inte skulle användas under föräldraledigheten. Cirka 120 elever har studerat Svenska för föräldralediga. Skolorna upplever att Svenska för föräldralediga är populärt och menar att samarbetet med de öppna förskolorna har utvecklats. C.b Feriejobb Under sportlovet och sommaren har ca 11 400 feriejobb genomförts, en ökning med cirka 400 jämfört med föregående år och med en jämn könsfördelning. Då feriejobb även kommer att erbjudas under höstlovet bedöms årsmålet på 11 500 feriejobb uppnås. En ny upphandling inför sommarens feriejobb har genomförts, den omfattar cirka 800 platser, inklusive anpassade arbetstillfällen och jobb med fokus på entreprenörskap. Dessutom har stadsdelarna genomfört egna upphandlingar inom områden som parkskötsel. Under sommaren har feriejobbsplatserna fördelats på ett sätt som gör att fler ungdomar får möjlighet att arbeta utanför sin hemstadsdel, i samverkan med stadsdelsnämnderna. Knappt 20 ungdomar har deltagit i språkstödjande insatser parallellt med sina sommarjobb, en minskning jämfört med tidigare år på grund av färre ansökningar. Under våren har nämnden genomfört en kampanj för att uppmuntra arbetsplatser att ta emot unga med behov av extra stöd och erbjudit fördjupade handledarutbildningar och workshops. En skriftlig handledarguide har tagits fram samt skriftligt handledarstöd med inriktning mot förskolan. Feriejobb för yngre har implementerats i tre stadsdelar, Hässelby-Vällingby, Järva och Enskede-Årsta-Vantör, där cirka 30 ungdomar i åldrarna 14-15 år har anställts. Nämnden har tagit fram en modell för tydligare fördelning av arbetstillfällen mellan stadens bolag och nämnder, vilken lämnats till stadsledningskontoret. Nytt för i år är även att stadens jobbtorg erbjuder stöd med CV-skrivning till alla ungdomar som feriearbetat under sommaren; få ungdomar har valt att ta del av det erbjudandet. C.c Samordning av stadsdelsmammor och stadsdelssystrar Under perioden har uppdraget fortsatt att utvecklas och arbetet fortgår med uppsökande insatser, samhällsinformation och stöd till kvinnor i utanförskap. 15 stadsdelsmammor och två stadsdelssystrar har varit anställda. Utbildning för stadsdelsmammor har genomförts och dialogen fortsätter med stadsdelar som vill starta upp Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 38(60) uppdraget. I samband med nomineringen till Eurocities Award producerades en film för att lyfta verksamheten. Verksamheten vann priset och har därmed uppmärksammats internationellt. C.d Samordning av stadsdelsnämndernas arbetsmarknadsinsatser och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Arbetsmarknadsnämnden samordnar stadsdelsnämndernas arbetsmarknadsinsatser och den arbetsmarknadspolitiska insatsen skyddat arbete hos offentlig arbetsgivaren (OSA). Den positiva trenden från 2025 med fler OSA-anställda avstannade helt under första halvåret av 2026. Arbetsförmedlingen i Stockholm har gjort en mer restriktiv bedömning av vidareplacering hos ideella föreningar vilket troligtvis påverkar. Det innebär att det finns ett minskat utbud av varierade arbetsuppgifter och yrkesområden för målgruppen. Det missgynnar särskilt kvinnor. Samtidigt har efterfrågan på OSA-anställningar ökat från både stadsdelsnämnder och arbetsmarkandsnämndens verksamheter, vilket skapar en obalans mellan behov och tillgängliga platser. Det finns en risk att arbetsförberande insatser inom aktivitetskravet kommer att öka konkurrensen om arbetsuppgifter och arbetsplatser i staden. Förvaltningen kommer att följa och se över påverkan på OSA- och arbetsträningsplatser i och med detta. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel kvinnor och män 18-29 år som har avslutats från Jobbtorg Stockholm till arbete eller studier 82,7 % 81,6 % 84,6 % 82,5 % 80 % 80 % Tertial 2 2026 Andel kvinnor och män som arbetar eller studerar, tre månader efter avslutat Stockholmsjobb 63,4 % 63,7 % 63 % 63 % 57 % 57 % Tertial 2 2026 Andel kvinnor och män som har arbete sex månader efter avslutad yrkesutbildning inom kommunala vuxenutbildningen 75,3 % 70 % 70 % Halvår 1 2026 Analys Resultat kommer senare. Andel kvinnor och män som har arbete sex månader efter examen från yrkeshögskolan 89,9 % 90 % 90 % 2026 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 39(60) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel kvinnor och män som har avslutats från Jobbtorg Stockholm till arbete eller studier 77,2 % 76,7 % 77,8 % 76 % 72 % 72 % Tertial 2 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska erbjuda enhetliga koncept för uppdragsutbildningar för att tillgodose utbildningsbehov inom stadens välfärdsverksamheter i egen regi. 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska erbjuda feriejobbande ungdom stöd för CV-skrivning på stadens jobbtorg efter avslutat feriearbete 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska följa upp, analysera och sammanställa hur nämndernas och bolagens upphandlingar bidrar till ökad sysselsättning för personer som står utanför arbetsmarknaden 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska genomföra en översyn av kombinationsutbildningarna utifrån ny lagstiftning inom sfi samt ett behov av fördjupade analyser av förutsättningar och resultat. 2026-01-01 2026-12-31 Analys En översyn är genomförd för kombinationsutbildningar inom restaurang, köksbiträde och kock. Justering är beslutad för kommande starter av dessa utbildningar. Köksbiträde blir en yrkesutbildning med språkstöd som är anpassad för elever som läser på sfi inom studieväg 2 samt slutet av studieväg 1. Kock fortsätter som kombinationsutbildning där yrkeskurser integreras med sfi kurser, dock utökas andelen tid med sfi-lärare. Det finns fortsatt behov av att anpassa kombinationsutbildningarna till de nya kursplanerna i sfi som träder i kraft den 1 januari 2027. Arbete pågår under hösten. Nämnden ska möjliggöra övning av teoretiska och praktiska körkortsmoment för vissa yrkesutbildningar och arbetsmarknadsåtgärder. 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska samordna och utveckla sitt uppsökande arbete med fokus på stadens fokusområden, samt Hässelby-Vällingby. 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska se över insatser och aktiviteter för att bidra till aspiranters progression inom SFI 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska ta fram en process för kartläggning av utbildningsnivå hos medarbetare i språk och yrke riktad till stadsdelar. 2026-01-01 2026-12-31 Nämnden ska ta fram ett koncept för hur arbetsmarknadsinsatsers ska kunna kopplas på när staden övertar tex parkskötsel i egen regi 2026-01-01 2026-06-30 Nämnden ska upprätta en handlingsplan för att nå invånare som har behov av sfi, med anledning av ny lagstiftning om tidsbegränsad sfi 2026-01-01 2026-12-31 Analys Handlingsplanen beslutades i nämnd i juni. Nämnden ska utveckla samverkan med bland annat psykiatrin kring unga med psykisk ohälsa 2026-01-01 2026-12-31 Nämndens ska anpassa utbud och arbetssätt till nya regler om tidsbegränsad sfi 2026-01-01 2026-12-31 Analys Information, antagning, kartläggning och undervisning är anpassad till tidsbegränsad sfi. Det kvarstår under hösten är att ta Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 40(60) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse fram rutiner kring särskilda skäl för förlängning av tid inom sfi. Detta behöver anpassas även till de nya kursplaner inom sfi som träder i kraft den 1 januari 2027. Stockholmsjobben ska utvecklas med fokus på effektivitet, kvalitet och möjligheter att i möjligaste mån kombinera med studier 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.2.3 Stockholmare fullföljer sina studier och får godkända betyg Uppfylls helt Beskrivning Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål och stödjas och stimuleras i sitt lärande (Skollag 2010:800 kap. 3 § 2 samt kap 20. §2). I läroplanen konkretiseras detta ytterligare med uppdraget att vuxenutbildningen alltid ska möta varje elev utifrån elevens behov och förutsättningar. Inom vuxenutbildningen finns en allt större andel elever med behov av stöd. För att skolorna ska fullgöra kunskapsuppdraget är det väsentligt att skolorna fortsätter att utveckla arbetet med en tillgänglig lärmiljö. Arbetet handlar om att anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön så att skolan i så stor utsträckning som möjligt ska vara anpassad för att möta alla elevers behov. Egen regi har ett särskilt uppdrag att ta emot elever i behov av stöd och att pröva nya utbildningsformer, anpassade efter elever i behov av stöd. Under 2026 ska arbetsmarknadsnämnden fortsätta utveckla de stödinsatser som initierats under 2025. Förväntat resultat • Utförare av komvux och yrkeshögskola har stärkt det systematiska kvalitetsarbetet på lokal nivå, i syfte att uppnå ökad måluppfyllelse. Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet kommer att uppnås, baserat på att majoriteten av indikatorerna och aktiviteterna väntas uppnås och elevhälsoarbetet går enligt plan. A. Studieresultat Studieresultaten har förbättrats främst inom kurser på grundläggande nivå. Andelen avbrott har minskat. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 41(60) A.a Gymnasial nivå Inom gymnasiala kurser har andelen med godkänt betyg på ungefär samma nivå som motsvarande period föregående år. Samtidigt har avbrotten minskat med två procentenheter till 15 procent. Det beror främst på minskad andel avbrott inom distans med lektioner, men även inom distans. Dessutom har andelen som studerar klassrum ökat något och den utbildningsformen har generellt lägre andel avbrott. A.b Grundläggande nivå Inom grundläggande nivå har andelen med godkänt betyg ökat med drygt 2 procentenheter. Det beror på att andel med godkänt betyg har ökat inom SV A och engelska, men även antal kursdeltagare har ökat i ämnen där en mycket hög andel klarar kursen med godkänt betyg. Det gäller engelska samt naturvetenskapliga ämnen som studeras i kombination med sfi. Avbrotten har minskat med en procentenhet. Det beror på färre avbrott inom engelska och mycket få avbrott inom naturvetenskapliga ämnen, ett ämne som fått ett stort tillskott av kursdeltagare. A.c Sfi Andelen med godkänt betyg har minskat något inom sfi. En skola uppger att de under våren börjat låta eleverna skriva nationellt prov i snabbare takt, med anledning av tidsbegränsad sfi, vilket kan ha påverkat studieresultaten. Det tycks vara en generell trend, då antalet sfi-betyg har ökat totalt sett. Så även om andelen godkända betyg har minskat har antalet godkända betyg ökat från 2 700 till 2 900. A.d Gymnasieexamen Cirka 370 har avslutat komvux med en gymnasieexamen, varav de flesta är yngre. Det är Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 42(60) något högre än tidigare år och indikerar en positiv utveckling av genomströmningen. B. Stöd och anpassningar B.a Elevhälsoarbete Samtliga skolor inom komvux har specialpedagog och ska arbeta med identifiera hinder för lärande och ta fram insatser som undanröjer dessa hinder. Förvaltningen erbjuder nätverk för specialpedagoger och rektorer för bidra till att utveckla elevhälsoarbetet, Därutöver erbjuds nätverk för lärare inom studieväg 1 respektive studieväg 2 för att utveckla pedagogiken inom dessa områden. Vuxenutbildningscentrum har inrättat ett resursteam, bestående av studievägledare, kuratorer, specialpedagog och arbetsterapeut, för ett bra mottagande av elever i behov av stöd inför studier. B.a.a Lärandeforum Förvaltningen driver två Lärandeforum för lärare i studieväg 1 respektive 2, som riktar sig till lärarna och syftar till att utveckla pedagogiken. För lärare inom studieväg 1 har temat varit lärstrategier för elever med mycket kort skolbakgrund. Inom studieväg 2 har Lärandeforum fortsatt arbeta med att utveckla upplägg för slutna studiegrupper om fyra veckor, sfi för arbetsliv, SFA, och när sfi kombineras med vissa grundläggande kurser. B.b Elevnära stöd inom Egen regi Utifrån KF-uppdrag har stödet till elever utökats under året. Inom ramen för detta stöd har under våren drygt 3 900 elever har fått stöd i att utveckla sin läs- och skrivförmåga eller digitala kompetens. Stödet är utöver de anpassningar som erbjuds av lärare i klassrum, men sker nära elevens dagliga lärmiljö och parallellt med deras ordinarie undervisning. Syftet är att fler ska klara studierna i komvux . Skolornas erfarenheter av stödet är positiva. Cirka 1 670 av eleverna har fått stöd utifrån kartlagt behov. De flesta av dem har fått språkligt stöd och många av eleverna har deltagit i ett flertal stödtillfällen. Att fler behov upptäcks kan handla om förbättrade rutiner och ökat samarbete mellan stödpersonalen, främst speciallärare och SV A-lärare, och lärarna som träffar eleverna i vardagen. Cirka 2 260 av eleverna har fått digitalt gruppstöd, antingen via en orienteringskurs eller work shop som är öppen för alla. Ett utvecklingsområde är att eleverna deltar i ännu fler stödtillfällen, tydligare samverkan med övrig personal och tidig kartläggning. Ett mer förebyggande arbetssätt tros kunna öka effekterna av stödinsatserna och hjälpa fler elever att nå sina mål. De största hindren för ett ännu mer framgångsrikt digitalt stöd, handlar om att det inte finns tillräckligt med fungerande digitala enheter, samt att elevernas digitala nivå är låg. Detta leder till att eleverna behöver mycket praktiskt stöd för att de ska kunna ske en kontinuerlig progression av elevers digitala kompetens. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 43(60) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel kursdeltagare inom sfi som klarat kursen inom angiven tid 55,23 % 57,77 % 55 % 2026 Andel kvinnor och män som tar examen efter studier på yrkeshögskolan 87 % 86,3 % 86,1 % 90,3 % 85 % 80 % Halvår 1 2026 Kvinnor och män inom komvux, exkl sfi, som kan rekommendera sin skola till andra. Medelvärde skala 1-4 3,6 3,6 3,5 2026 Kvinnor och män inom sfi som kan rekommendera sin skola till andra. Medelvärde skala 1-4 3,8 3,8 3,5 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska delta i Skolverkets och SPSM:s kvalitetsdialog för komvux 2026-01-01 2026-12-31 Analys Dialogerna resulterade i att några utvecklingsområden inringades och arbetet med systematiskt kvalitetsarbete fortsätter under hösten. Nämnden ska tydliggöra vilket elevstöd som ska erbjudas inom komvux före och under studier med utgångspunkt i gällande lagstiftning och verksamhetens förutsättningar. 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys För att bidra målet om en sammanhållen stad är nämndens verksamheter, insatser och aktiviteter i stadens fokusområden Järva, Farsta, Hagsätra-Rågsved och Skärholmen samt Hässelby-Vällingby av särskild vikt. Nämnden har skolenheter, jobbtorg, tillgång till vägledning och uppsökande verksamhet i fokusområdena, för att på bättre sätt nå målgruppen Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Farsta stadsdelsnämnd ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, AB Familjebostäder samt andra berörda nämnder och bolag ta fram en gemensam långsiktig plan för 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 44(60) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse utvecklingen av Mötesplats Fagersjö. Arbetet ska ske i dialog med boende och föreningsliv Kommunstyrelsen ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, utbildningsnämnden, Södermalms stadsdelsnämnd, SISAB och andra berörda nämnder och bolag i staden ta ett helhetsgrepp om utvecklingen av platsen kring Åsö gymnasium 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet kommer att uppnås. Majoriteten av indikatorerna väntas uppnås och förväntade resultat och aktiviteter pågår enligt plan. Medarbetarenkäten visar på mycket goda resultat och har ökat med två indexpunkter och är över stadens genomsnitt. Sjukfrånvaron är på en historiskt låg nivå och frisktalen ökar. Nämndens hälso- och arbetsmiljöindex har också ökat med två indexpunkter. Således ligger samtliga indikatorer kring arbetsmiljöområdet på väldigt fina nivåer. Arbetet med chefsstrukturen är numera en del av det ordinarie förändringsarbetet. En analys av rollen för biträdande rektorer återstår att göra. A. Organisering för ett hållbart arbetsliv Det totala antalet chefer och rektorer är numera 66 personer exklusive biträdande rektorer. 71 procent av alla chefer och rektorer är i intervallet 10-30 medarbetare vilket är en ökning med fem procentenheter sen förra mätningen. De som har färre än 10 medarbetare är i huvudsak högre chefer med ledningsgrupper med färre än 10 chefer. Två chefer har fler än 30 medarbetare vilket är en minskning med fem chefer (förra mätningen var det således sju chefer med fler än 30 medarbetare). Ingen rektor har numera fler än 30 medarbetare eftersom även biträdande rektorer har direkt personalansvar. Biträdande rektorer ingår inte i tabellen då den pedagogiska verksamheten inte omfattas av stadens riktlinjer för chefsstrukturen, men förvaltningen har som ambition att även denna verksamhet ska följa samma struktur som övriga verksamheter. Arbetet med organiseringen fastställdes den 31 december 2025 men smärre justeringar av organisationen sker regelbundet där chefsstrukturen nu är en naturlig del av verksamheten. Antalet enhetschefer har ökat från 24 till 41. Förvaltningen har inga biträdande enhetschefer. 18 gruppledare och 8 samordnare har tillkommit som extra stöd till enhetscheferna. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 45(60) Antal underställda medarbetare inklusive underställda chefer Antal chefer uppdelat per verksamhetsområde Intervall Chefsnivå Politisk verksamhet och gemensam administration Övriga verksamhetsområden Totalt Färre än 10 st A 1 1 B 1 1 B1 2 2 B2 5 5 C 6 6 C1 0 C2 0 Mellan 10-30 st A 0 B 2 2 B1 0 B2 4 4 C 5 38 43 C1 0 C2 0 Fler än 30 st A 0 B 0 B1 0 B2 0 C 2 2 C1 0 C2 0 SUMMA 66 B. Uppföljning av kompetensförsörjningsarbetet Arbetet inom kompetensförsörjningsområdet fortlöper enligt plan. Det treåriga projektet för stärkt digital kompetens, som delvis finansieras av ESF, pågår. Det genomförs kompetensutvecklingsinsatser för chefer, medarbetare och utsedda nyckelpersoner i syfte att stärka förmågan att leda och arbeta i digital transformation. Arbetet med att stärka chefer inom förändringsledning är påbörjad och till hösten kommer även en utbildning som riktar sig till medarbetare att finnas tillgänglig. Sammantaget bedöms aktiviteterna bidra till att stärka verksamhetens långsiktiga kompetensförsörjning och förmåga att möta kommande kompetenskrav. Majoriteten av indikatorerna väntas uppnås och förväntade resultat och aktiviteter pågår enligt plan. Medarbetarenkäten visar på mycket goda resultat och har ökat med två indexpunkter och är över stadens genomsnitt. Sjukfrånvaron är på en historiskt låg nivå och frisktalen ökar. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 46(60) Nämndens hälso- och arbetsmiljöindex har också ökat med två indexpunkter. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeinde x 83 83 83 81 81 82 2026 Sjukfrånvaro 3,3 % 2,5 % 3,6 % 3,3 % 4,5 % 4,5 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Sjukfrånvaro dag 1-14 1,2 % 1 % 1,2 % 1,2 % 1,5 % 1,5 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna implementera den plan för genomförande för att införa en enhetlig yrkestitulatur i förskolan som antagits av förskolenämnden 2026-01-01 2026-12-31 Kulturnämnden ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden utreda förutsättningar, behov och former för att skapa tydliga vidareutbildningspaket för stadens fritidsledare och parklekspersonal i syfte att höja andelen personal med relevant utbildning 2026-01-01 2026-12-31 Överförmyndarnämnden ska samverka med arbetsmarknadsnämnden i deras pågående arbete med hur rekryteringen av professionella ställföreträdare kan stärkas 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.4.1 Medarbetare och chefer har rätt kompetens och en hälsofrämjande arbetsmiljö Uppfylls helt Beskrivning Att samtliga medarbetare och chefer har rätt kompetens och en hälsofrämjande arbetsplats är en förutsättning för att verksamhetens mål ska uppnås. Arbetsmarknadsnämnden arbetar kontinuerligt med kompetensförsörjning, enligt stadens modell UBARA (utveckla, behålla, attrahera, rekrytera och avveckla). Stadens personalpolicy är välkänd och används aktivt som stöd i utvecklingen av verksamheten, vilket bidrar till trygg och säker arbetsmiljö, tydligare styrning och en verksamhet med hög kvalitet. Arbetsmarknadsnämnden har en strukturerad och genomtänkt introduktion av nya chefer och nya medarbetare, som gör att medarbetare på snabbaste sätt kommer in i arbetet. Medarbetarna är delaktiga i verksamhetens planering vilket skapar engagemang och motivation i det dagliga arbetet. Genom att integrera friskfaktorer i det systematiska arbetsmiljöarbetet uppmärksammas kontinuerligt det som fungerar bra och arbetsmiljörisker åtgärdas på ett tidigt stadium. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 47(60) Förväntat resultat • Vi har en arbetsmiljö som främjar hälsa, lika rättigheter och möjligheter, arbetsglädje och säkerhet, medarbetarnas kompetens tas tillvara och dialoger om uppdrag och samarbete pågår som självklara arbetssätt på arbetsplatsen. • Chefer vet vad som förväntas av dem i sitt ledarskap. • Medarbetare är trygga och engagerade i en föränderlig organisation. Analys Majoriteten av indikatorerna väntas uppnås och förväntade resultat och aktiviteter pågår enligt plan. Nämndens egna indikatorer, frisktal och hälso- och arbetsmiljöindex ökar. Även ledarskapsindex ökar med två punkter och trots en del organisatoriska förändringar ökar medarbetarnas motivation och engagemang. Styrning och mål uppfattas som tydligare och överlag anser en mycket stor majoritet att deras arbete är meningsfullt. Kompetensförsörjningsarbetet går enligt plan och under hösten kommer aktiviteter för 2027 att fastställas. Mycket fokus kommer att ligga på digitalisering och implementering av aktivitetskravet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel medarbetare i utsedda verksamheter som genomfört den webbaserade utbildningen "Offentlighet, sekretess och meddelarfrihet" 80 % 2026 Analys Målet förväntas uppnås till VB 2026, för närvarande har cirka 30% av medarbetarna genomfört utbildningen. Andel medarbetare som genomfört den webbaserade grundutbildningen om våldsbejakande extremism 91,32 % 91,3 % 80 % 2026 Frisktal 73,1 % 74,8 % 70 % 70 % Tertial 2 2026 Hälso- och arbetsmiljöindex 79 77 77 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska arbeta med uppföljning av chefsstruktur 2026-01-01 2026-12-31 Utsedda verksamheter ska i högre utsträckning nyttja jobbskuggning av kollega/verksamhetsbesök 2026-01-01 2026-12-31 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 48(60) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls delvis Analys Kunskapen om våldsbejakande extremism är relativt god bland chefer och förvaltningen deltar i erfarenhetsutbyte inom staden och mellan de nordiska länderna. Utbildningsinsatser i pågående dödligt våld, PDV har genomförts med fokus på skolpersonal. Kontinuitetsplaner har tagits fram och arbetet med aktiviteter fortsätter under hösten och kommande år. Uppföljning genomförs för nämndens prioriterade avtal och en hög andel av upphandlingarna har krav på arbetsrättsliga villkor. Arbetsmarknadsnämnden deltar i sektorsorganisation för planeringsarbetet med civil beredskap för sektorerna ekonomisk säkerhet, migration och förskola/skola. En hög andel av medarbetarna har genomfört förvaltningen utbildning i informationshantering, men fler behöver gå utbildningarna i dataskydd och informationssäkerhet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elektroniska inköp 77 % 75 % 75 % 2026 Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts 92 % 95 % 95 % 2026 Andel upphandlingar som innehåller krav på arbetsrättsliga villkor 80 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Nämndmål: 3.5.1 Nämnden bidrar till minskade risker och ökad beredskap genom förebyggande arbete Uppfylls delvis Beskrivning Arbetsmarknadsnämnden arbetar utifrån Stockholms stads säkerhets- och trygghetsprogram och har en stabil och väldimensionerad krisorganisation för behovet inom områdesansvaret. Under 2026 ska nämnden fortsätta utbildningsinsatser för personal, för att stärka sin förmåga att hantera pågående dödligt våld. Förvaltningens krigsledningsplan kommer också att revideras. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 49(60) Förväntat resultat • Nämnden har utbildat utpekade verksamheter i hantering av ”Pågående dödligt våld”. Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet delvis uppnås. Bedömningen görs utifrån att 3 KF-indikatorer samt 1/3 nämndindikatorer bedöms uppnås. Vidare är 1 aktivitet pågående och 1 aktivitet pausad i väntan på besked från SLK. Arbetet med kunskapshöjande insatser om pågående dödligt våld, främst riktat till medarbetare inom vuxenutbildningen, har fortsatt under våren och samtliga tillsvidareanställda, vikarier och längre visstidsanställda har nu utbildats. Kontinuitetsplaner har tagits fram under våren och arbetet med aktiviteter fortsätter under hösten och kommande år. För att säkerställa att nämnden för det som avtalats har arbetet med uppföljning har utvecklats. I arbetet med våldsbejakande extremism deltar arbetsmarknadsförvaltningen i erfarenhetsutbyte både inom staden och mellan de nordiska länderna. En enkät bland förvaltningens chefer visade att kunskapen om våldsbejakande extremism är relativt god, men det finns ett tydligt önskemål om ytterligare utbildningsinsatser för att ytterligare stärka kompetensen. Som ett svar på detta kommer riktade utbildningsinsatser att genomföras för ytterligare delar av förvaltningen under de närmaste två åren. En hög andel av medarbetarna har genomfört förvaltningens utbildning i informationshantering, men fler behöver gå utbildningarna i dataskydd och informationssäkerhet. Nämnden deltar i sektorsorganisation för planeringsarbetet med civil beredskap för sektorerna ekonomisk säkerhet, migration och förskola/skola. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel medarbetare som genomfört förvaltningens e- utbildning i informationshanteri ng 86,07 % 87,83 % 80 % 2026 Andel medarbetare som genomfört stadens e- utbildning i dataskydd 73,02 % 80 % 2026 Analys Utifrån utfallet det halvåret uppnås inte utfallet. Andel medarbetare som genomfört stadens e- utbildning i informationssäkerh et 69,09 % 80 % 2026 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 50(60) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Analys Utifrån utfallet det halvåret uppnås inte utfallet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska säkerställa att det finns uppdaterade kontinuitetsplaner så att verksamhet kan bedrivas vid systemfel. 2026-01-01 2026-12-31 Nämndens medarbetare ska genomgå en utbildning i otillåten påverkan. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Aktiviteten har inte kunnat genomföras enligt plan eftersom den utbildning om otillåten påverkan som förväntades tas fram ännu inte har färdigställts. Förvaltningen inväntar vidare besked och information från SLK innan arbetet kan gå vidare KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Nämnden har under perioden fortsatt att utveckla stödet till personer som lämnat eller riskerar att utveckla en kriminell livsstil. Arbetet omfattar avhopparverksamhet, Framtidsjobb och Krami, där fokus ligger på att stödja målgruppen till en varaktig livsstilsförändring och vidare till arbete eller studier. Samverkan har stärkts både inom staden och med andra kommuner och myndigheter, bland annat genom ett storstadsutbyte för personer som behöver omlokaliseras. Ett särskilt utvecklingsarbete pågår för att anpassa stödet till yngre ungdomar inom kommunens aktivitetsansvar, med ett mer sammanhållet stöd kring studier eller arbete, fritid och hälsa. Sammantaget fortsätter nämnden att utveckla insatserna för att bättre möta målgruppens behov och skapa vägar till arbete, studier och en förändrad livsstil. Nämndmål: 3.6.1 Nämnden bidrar till en trygg stad genom förebyggande insatser Uppfylls helt Beskrivning Utbildning och arbete är nycklar till samhällelig delaktighet och fungerar som en skyddsfaktor mot olika former av social otrygghet. För att öka tillgången till studier och jobb kommer arbetsmarknadsnämnden att förstärka sin närvaro i områden där utbildningsnivån är låg och arbetslösheten är hög. Genom samverkan med de sociala insatsgrupperna och avhopparverksamheter samt genom Stockholmsvärdarnas insats bidrar nämnden till en tryggare stad. Nämnden har också en beredskap för att upptäcka och förebygga förekomsten av våldsbejakande extremism samt våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Arbetsmarknadsnämnden samarbetar med företag och civilsamhälle bland annat genom upphandling, praktikplatser och arbetsplatser. I all samverkan med externa aktörer ska Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 51(60) nämnden arbeta aktivt för att kunna säkerställa en god kvalitet och för att minska riskerna för välfärdsbrottslighet. Förväntat resultat • Särskilt anpassade Stockholmsjobb har erbjudits unga med behov av förstärkta insatser. • Nämnden har utvecklat samverkan med andra aktörer i staden och externa aktörer som Kriminalvården kring personer som vill lämna en kriminell livsstil eller i risk för att utveckla en kriminell livsstil. Analys A. Stöd till personer som lämnat eller riskerar att utveckla en kriminell livsstil Nämnden tar emot personer i målgruppen både från uppsök, från sociala insatsgrupper (SIG) och från avhopparverksamheten vid Enheten för hemlösa. A.a Stöd för avhoppare Under januari-juli 2026 skrevs 32 personer in vid avhopparteamet, vilket är något fler än under motsvarande period 2025. Två av deltagarna var kvinnor och två var yngre avhoppare som omfattas av KAA. Totalt arbetade teamet med 89 personer. 44 personer avslutades, varav 84 procent till arbete eller studier. Under 2026 utvecklar nämnden tillsammans med de sociala insatsgrupperna i Järva och Farsta stadsdelsförvaltning ett storstadsutbyte, där Stockholm, Göteborg och Malmö tar emot deltagare som har behov av omlokalisering från de andra städerna. Hittills har en deltagare tagits emot. Nämnden har även inlett ett arbete för att stärka den interna samverkan mellan enheter inom arbetsmarknadsförvaltningen i syfte att utveckla arbetssätt som kan bidra till att motivera målgruppen till att påbörja studier. A.b Framtidsjobb Nämnden erbjuder unga som lämnat en kriminell livsstil olika typer av framtidsjobb, (Arbetslagsanställningar eller Introjobb). Januari-juli 2026 deltog 85 unga upp till 29 år i målgruppen i olika typer av framtidsjobb. 47 personer avslutades och av dessa gick 60 procent vidare till arbete eller studier, vilket överstiger målet på 57 procent, men är lägre än motsvarande period 2025 då 68 procent av de avslutade gick till arbete eller studier. I antal handlar skillnaden dock bara om ett fåtal personer. Ett särskilt fokus under 2026 är att utveckla arbetet med Framtidsjobb som riktar sig till yngre ungdomar som omfattas av kommunens aktivitetsansvar (KAA) och som vill bryta en kriminell livsstil. Projektmedel har beviljats från MUCF för att vidareutveckla och anpassa insatsen, samt ta fram nya arbetssätt för att erbjuda ett mer holistiskt stöd kopplat till studier/arbete, fritid och hälsa. Projektgruppen har påbörjat arbetet och kommer under 2026 arbeta med 12 deltagare inom målgruppen. A.c Krami Krami är en insats där Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Stockholms stad samverkar för att målgruppen med kriminell bakgrund ska få stöd att göra en livsstilsförändring samt hitta arbete eller studier. Deltagarna går ett vägledningsprogram under tre veckor som Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 52(60) fokuserar på att ändra livsstil samt stöd att söka och hitta arbete eller studier. Därefter erbjuds deltagarna individuellt stöd. Under perioden har verksamheten haft totalt 64 personer inskrivna, varav 32 personer var nyinskrivna. Det totala antalet inskrivna är färre än motsvarande period föregående år då ett 100-tal personer var inskrivna vid Krami. 36 personer avslutades under perioden och av dessa gick 26 personer, 72 procent vidare till arbete eller studier. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Kunskapshöjande insatser har genomförts inom området mänskliga rättigheter. Nätverksträffar har genomförts inom förvaltningens MR-nätverk. Förvaltningen har representanter som deltar i Forum för levande historias utvecklingsprogram för kommuner för att stärka arbetet mot rasism. Två enheter har genomgått grundutbildning i hedersrelaterat våld och förtryck. Nämndmål: 3.7.1 Nämndens verksamheter bidrar till en öppen, jämställd och demokratisk stad Uppfylls helt Beskrivning Arbetsmarknadsnämnden är målansvarig för tre mål i arbetet med Agenda 2030: mål 1 Ingen fattigdom, mål 4 God utbildning för alla och mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Nämndens huvuduppdrag att stötta människor till arbete och studier bidrar till dessa mål och till en mer jämlik och jämställd stad. I linje med Agenda 2030 kommer nämnden att stärka det uppsökande arbetet och utveckla samverkan kring personer med funktionsnedsättning. Arbetet med jämställdhetsintegrering kommer tydligare att kopplas till stadens kvalitetsprogram. Nämnden arbetar med romsk inkludering med fokus på unga romers rätt till arbete och studier. Förväntat resultat • Jämställdhetsperspektivet är integrerat i verksamhetens resultatredovisning och analys. Analys A. Mänskliga rättigheter Arbetet har under året fokuserats på att stärka mänskliga rättigheter genom programmets tre områden: kunskap, välfärd och delaktighet. Förvaltningen har genomfört flera kunskapshöjande insatser, bland annat om mikroaggressioner kopplade till Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 53(60) funktionsnedsättning och ungas attityder och utsatthet. Förvaltningens MR-nätverk har haft två träffar och representanter deltar i Forum för levande historias utvecklingsprogram mot rasism. Workshops och processledningstillfällen har genomförts i syfte att stärka det lokala rättighetsarbetet inom verksamheterna. Två enheter har genomgått grundutbildning i hedersrelaterat våld och förtryck. Inom ramen för handlingsplanerna mot rasism, för jämställdhet och mot våldsbejakande extremism har ett utbildningspaket testats inom Vuxenutbildningens externa skolor. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel kvinnor och män som upplever att de varit delaktiga i sin planering på Jobbtorg Stockholm 75,5 % 85 % 85 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utsedda verksamheter ska genomföra en kartläggning av enkelt avhjälpta hinder utifrån tillgänglighetsperspektiv. 2026-01-01 2026-12-31 Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Sammanfattning Sammantaget prognostiserar nämndens verksamheter ett överskott på 3,0 mnkr. Prognosen bygger på att nämnden beviljas ersättning för sökta budgetjusteringar. Jobbtorg Stockholm, Vuxenutbildning Stockholm, stadsövergripande verksamheter samt statsbidrag från Migrationsverket och Skolverket prognostiserar en budget i balans. Nämnd och gemensam administration prognostiserar ett överskott på 3,0 mnkr. Nämnden begär en budgetjustering för en ökning av intäktskravet för statsbidrag gällande flyktingmottagande från Migrationsverket om 20,0 mnkr. Nämnden begär också en budgetjustering för ökade prestationer inom vuxenutbildningen om 28,0 mnkr, 4,0 mnkr för merkostnader avseende gymnasieelever som av särskilda skäl skrivs in i vuxenutbildning samt 14,0 mnkr för stadsövergripande verksamhet gällande Förvaltarenheten. Vidare begär nämnden en budgetjustering för ökade kostnader avseende aktivitetskravet om 17,0 mnkr. Investeringarna beräknas uppgå till 5,0 mnkr, vilket är 1,4 mnkr lägre än budget. Tabellen nedan visar budget och prognos per verksamhetsområde. Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 54(60) Nämnd- budget 2026 (NB) NB inkl budgetjusteri ngar Prognos Avvikelse Netto-resultat 2025 Jobbtorg Stockholm Kostnader 585,1 606,1 606,1 0,0 Intäkter -75,7 -75,7 -75,7 0,0 Netto 509,4 530,4 530,4 0,0 0,8 Regiongemens am samhällsorient ering Kostnader 10,2 10,2 10,2 0,0 Intäkter -10,2 -10,2 -10,2 0,0 Netto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vuxenutbildnin g Stockholm Kostnader 859,9 887,9 887,9 0,0 Intäkter -163,3 -163,3 -163,3 0,0 Netto 696,6 724,6 724,6 0,0 -27,2 Nämnd och gemensam administration Kostnader 101,1 101,1 98,1 3,0 Intäkter -10,8 -10,8 -10,8 0,0 Netto 90,3 90,3 87,3 3,0 4,6 Stadsövergripa nde verksamheter Kostnader 45,2 59,2 59,2 0,0 Intäkter -0,7 -0,7 -0,7 0,0 Netto 44,5 58,5 58,5 0,0 0,4 Summa exkl. nämndens intäktskrav Kostnader 1601,5 1664,5 1661,5 3,0 Intäkter -260,7 -260,7 -260,7 0,0 Netto 1340,8 1403,8 1400,8 3,0 -21,4 Nämndens intäktskrav Statsbidrag Skolverket -190,0 -190,0 -190,0 0,0 54,2 Statsbidrag flyktingmottaga ndet -174,7 -194,7 -194,7 0,0 22,2 Netto -364,7 -384,7 -384,7 0,0 76,4 Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 55(60) Nämnd- budget 2026 (NB) NB inkl budgetjusteri ngar Prognos Avvikelse Netto-resultat 2025 SUMMA NÄMNDEN TOTALT Kostnader 1601,5 1664,5 1661,5 3,0 Intäkter -625,4 -645,4 -645,4 0,0 Netto 976,1 1019,1 1016,1 3,0 55,0 Investeringar Utgifter 6,4 6,4 5,0 1,4 1,4 Jobbtorg Stockholm Avdelningen prognostiserar en budget i balans. Prognosen bygger på att nämnden kompenseras för begärd budgetjustering för merkostnader om 4,0 mnkr avseende gymnasieelever som av särskilda skäl skrivs in i vuxenutbildning samt för ökade kostnader avseende aktivitetskravet om 17,0 mnkr. Aktivitetskravet kommer i praktiken att börja tillämpas från 1 oktober då det omfattar personer som haft försörjningsstöd i tre månader. Då Jobbtorg Stockholm kan påbörja implementeringen av aktivitetskravet i befintlig organisation så beräknas merkostnaden för nämnden att bli förhållandevis begränsad under 2026, 17 mnkr. Regiongemensam samhällsorientering Ingen avvikelse mot budget prognostiseras. Vuxenutbildning Stockholm Avdelningen prognostiserar, utifrån nuvarande studerandevolymer, en budget i balans förutsatt att nämnden beviljas begärd budgetjustering. Nämnden begär budgetjustering för ökade prestationer om 28,0 mnkr. Vuxenutbildningens prestationsbaserade budget består av fyra delar: sfi, anpassad sfi, grundläggande vuxenutbildning samt gymnasial vuxenutbildning. Sfi 12 699 kursdeltagare studerade vid sfi under januari-juli 2026, vilket är ungefär 70 fler än motsvarande period 2025. Fördelningen mellan studievägar var i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Inom grundläggande vuxenutbildning studerade cirka 900 fler kursdeltagare under januari- augusti 2026, jämfört med motsvarande period föregående år. Detta motsvarar en procentuell ökning på cirka 9,8 procent. Inom gymnasial vuxenutbildning studerade cirka 3 100 färre kursdeltagare, vilket motsvarar 5,8 procents minskning. Nämnd och gemensam administration Ett överskott på 3,0 mnkr prognostiseras. Överskottet beror bland annat på lägre personalkostnader till följd av vakanser och senarelagda rekryteringar samt på lägre kostnader Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 56(60) för konferenser och omvärldsbevakning. Stadsövergripande Verksamhetsområdet prognostiserar en budget i balans. Prognosen bygger på att nämnden kompenseras för begärd budgetjustering om sammanlagt 14,0 mnkr. Förvaltarenheten prognostiseras behöva ett tillskott jämfört med budget med 15,2 mnkr. Nämnden ges enbart en mindre summa i budget, 3 mnkr, och resterande kostnad för Förvaltarenheten begärs i tertialrapport 2. Dessa medel finns avsatta i den centrala medelreserven. Övriga delar inom stadsövergripande verksamheter prognostiseras göra ett överskott på 1,2 mnkr, i huvudsak beroende på vakanser och senarelagda rekryteringar samt minskade kostnader för statistiktjänster. Netto begär därmed nämnden en budgetjustering om 14,0 mnkr för stadsövergripande verksamhet. Nämndens intäktskrav Statsbidrag för flyktingmottagande Nämndens totala intäktskrav för statsbidrag från Migrationsverket för flyktingmottagande uppgår till 174,7 mnkr. Mot bakgrund av att intäkterna förväntas överskrida intäktskravet med 20,0 mnkr, begär nämnden en budgetjustering om motsvarande belopp, till sammanlagt 194,7 mnkr. Statsbidrag från Skolverket Nämndens budgeterade intäktskrav avseende statsbidrag från Skolverket uppgår till 190,0 mnkr. Totalt förväntas staden få 190,0 mnkr i statsbidrag från Skolverket. Investeringar Nämndens investeringsbudget är 6,4 mnkr. Prognosen för året är att 5,0 mnkr kommer att utnyttjas. Differensen beror främst på att en verksamhet ska byta lokal och att detta förmodligen inte kommer att ske förrän i början av 2027; bytet av lokal var initialt planerad till december 2026. Om flytten sker under 2026 kommer en större del av kvarvarande investeringsbudget att behöva nyttjas. Budgetjusteringar Nämnden begär följande budgetjusteringar: Prestationerna inom vuxenutbildningen beräknas bli högre under 2026 än vad som tilldelats i kommunfullmäktiges budget. Arbetsmarknadsnämnden begär därför ökad budget för volymökningar motsvarande 28,0 mnkr. Budgetjustering begärs om totalt 4,0 mnkr för merkostnader för gymnasieelever som av särskilda skäl skrivs in i vuxenutbildning. Merkostnaderna består i att nämnden till exempel Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 57(60) bekostar extra studie- och yrkesvägledning, språkintroduktion, lunch, SL-kort och kurslitteratur. Dessa kostnader täcks inte av den ordinarie schablonersättningen för vuxenutbildning. Budgetjustering om 17,0 mnkr begärs för merkostnader avseende aktivitetskravet. För merkostnader avseende förvaltarenheten begärs en budgetjustering på 14,0 mnkr. Vidare begärs budgetjustering om 20,0 mnkr för ökade intäkter från Migrationsverket. Analys av balansräkning Analys av balansräkningen Balansräkningen i tertialbokslutet för 2026 ska jämföras med balansräkningen i tertialbokslutet för år 2025, enligt anvisningar från kommunstyrelsen. Nämndens tillgångar har ökat med 0,3 mnkr från 186,7 mnkr till 187,0 mnkr, vilket motsvarar 0,2 procent. Anläggningstillgångarna har minskat med 1,1 mnkr. Skillnaden mellan åren förklaras av att det under 2025 gjordes investeringar för nya skolenheter inom vuxenutbildningen samt inköp av en redskapsbärare till jobbtorgsverksamheten på Långholmen. Kundfordringar har ökat med 6,1 mnkr. Främst beror det på en prisökning med cirka 3,4 procent samt förändrat arbetssätt gällande fakturering av SFX. Tidigare fakturerade skolorna själva och från och med 2026 görs det av vuxenutbildningscentrum. Diverse kortfristiga fordringar har minskat med 61,7 mnkr. Det har skett en kontojustering mellan åren som har medfört en minskning om 63,4 mnkr avseende fordringar mot migrationsverket och riktade statsbidrag. Förutom kontojusteringen har fordringar på EU ökat med 2,1 mnkr och avser främst projekt Kvinnors etablering där det under 2026 rekvirerats för fler perioder samt att fler personer arbetar i projektet. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter har ökat med 57,1 mnkr. Det har skett en kontojustering mellan åren som medfört en ökning om 58,8 mnkr avseende fordringar mot migrationsverket och riktade statsbidrag. Förutbetalda kostnader har ökat med cirka 3,0 mnkr främst på grund av två hyresfakturor som avser kvartal tre. Samtidigt har upplupna intäkter minskat med cirka 4,8 mnkr avseende interkommunal ersättning för centrum för samhällsorientering och SFI, vuxenutbildningscentrum samt finansiering från FINSAM avseende projektet IPS beroende. Kortfristiga skulder har minskat mellan åren på grund av färre lönereturer. Leverantörsskulderna har ökat marginellt med 5,6 procent till 23,3 mnkr. Övriga kortfristiga skulder har ökat med 39,2 mnkr. Statsbidraget från Skolverket har ökat, vilket innebär att mer förutbetalt statsbidrag som hör till årets sista tertial har betalats ut och behöver bokas upp i balansräkningen. Vidare beror ökningen på att förvaltningen gör bedömningen att mer statsbidrag från Skolverket förväntas återbetalas jämfört med föregående år. Sammantaget får dessa två orsaker till följd att skulder till staten ökat med Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 58(60) cirka 45,0 mnkr. Samtidigt har generalschablonen som kommer från Migrationsverket minskat med 5,9 mnkr mellan åren på grund av minskat antal nyanlända. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter har minskat med 7,5 mnkr. Upplupna kostnader har minskat med cirka 7,1 mnkr som främst hänförs till att lönerörelsen blev klar för utbetalning först i oktober 2025 jämfört med april 2026, vilket då inte föranledde någon retroaktiv utbetalning. Samtidigt har förutbetalda intäkter minskat marginellt med 0,4 mnkr. Tabell: Balansräkning 2026 och 2025 i mnkr. Analys av balansräkning 2025 2026 Förändring 2025 till 2026 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,0 0,0 0,0 Maskiner och inventarier 7,6 6,5 1,1 Kundfordringar 13,6 19,7 -6,1 Diverse kortfristiga fordringar 111,8 50,0 61,7 Förutbetalda kostnader o upplupna intäker 53,8 110,9 -57,1 Summa tillgångar 186,8 187,0 -0,3 Eget kapital -48,7 -16,0 32,6 Kortfristiga skulder -0,1 -0,0 0,0 Leverantörsskulder -22,1 -23,3 -1,2 Moms och särskilda punktskatter -0,3 -0,3 -0,0 Övriga kortfristiga skulder -41,1 -80,3 -39,2 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter -74,5 -67,0 7,5 Summa skulder -186,8 -187,0 -0,3 Analys av resultaträkning Resultaträkningen i tertialrapport 2 för 2026 ska jämföras med resultaträkningen i tertialrapport 2 för 2025. Verksamhetens intäkter har sammanlagt minskat med 1,1 mnkr mellan 2026 och 2025. Bidrag har ökat med 0,6 mnkr, försäljning av verksamhet har minskat med 1,9 mnkr och övriga externa intäkter har ökat med 0,2 mnkr. Dessa förändringar är marginella jämfört med föregående år. Verksamhetens kostnader har ökat med sammanlagt 37,9 mnkr. Personalkostnader har ökat med 28,1 mnkr. Av detta utgör cirka 16,3 mnkr löneökningar. Utöver detta är den främsta orsaken nyanställningar inom Jobbtorg Stockholm, bland med anledning av aktivitetskravet. Köp av verksamhet har minskat med 0,9 mnkr, vilket är en marginell förändring jämfört med Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 59(60) föregående år. Lokalkostnader har ökat med 2,0 mnkr, vilket främst beror på generella indexuppräkningar av hyrorna. Övriga kostnader har ökat med sammanlagt 8,7 mnkr. Utöver generell kostnadsökning beror de ökade kostnaderna på bland annat konsulttjänster främst för upphandling (3,5 mnkr), IT- och telefonikostnader (2,1 mnkr) samt städverksamhet (1,5 mnkr). Tabell: Resultaträkning januari-augusti 2026 och 2025 i mnkr Analys av resultaträkning 2025 2026 Förändring 2025 till 2026 Intäkter Bidrag -386,7 -387,3 -0,6 0% Försäljning av verksamheter och entreprenader -53,1 -51,2 1,9 -4% Övriga externa intäkter -9,4 -9,6 -0,2 2% Summa intäkter -449,2 -448,1 1,1 0% Kostnader Personalkostnader 585,7 613,8 28,1 5% Lokalkostnader 81,6 83,6 2,0 2% Köp av verksamhet 247,4 246,5 -0,9 0% Övriga kostnader 92,0 100,7 8,7 9% Summa kostnader 1 006,7 1 044,6 37,9 4% Netto 557,5 596,5 39,0 7% Intern kontroll Arbetet med förvaltningens intern kontroll sker utifrån nämndens beslutad "Väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan för 2026". Arbetsmarknadsförvaltningen genomför varje år kontroll av utvalda områden bland förvaltningens olika verksamheter i egen och extern regi. Kontrollen syftar till att kontrollera verksamhetens hantering av vissa frågor samt att erbjuda verksamheten stöd inom området. Exempel på uppföljningar som genomförts hittills under 2026 är: På skolenheter har en enhetsuppföljningar genomförts för att kontrollera att eleverna får rätt undervisningstid och att skolenheterna har de personella resurser som avtalats. Ett fåtal enheter har haft brister, som nu är åtgärdade. Ytterligare kontroller kommer att genomföras under året. Förvaltningens avtal gällande lokalvård har följts upp av samtliga enheter under våren och sommaren, även kontroller gällande att faktureringen stämmer överens med avtalen har Arbetsmarknadsnämnden, Tertialrapport 60(60) genomförts. De anmärkningar som har påträffat gällande lokalvårdens utförande har påtalats för leverantören och kommer att följas upp vidare under hösten. Inga anmärkningar har påträffats gällande faktureringen. Vid uppföljningen av externa leverantörer som upphandlats för arbetsmarknadsinsatser har inga brister konstaterats, vare sig avseende levererat innehåll eller fakturering vid avbrott. Fortsatta kontroller och uppföljningar kommer att genomföras under hösten. Kontroller inom systematiskt informationssäkerhetsarbete kommer att ske under hösten. Resultatet av arbetet med intern kontroll kommer att presenteras som en bilaga till nämndens verksamhetsberättelse 2026. --- [Bilagor tertialrapport 2, 2026 för arbetsmarknadsnämnden.pdf] Arbetsmarknadsnämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Kostnader och intäkter (-) för strategiskt viktiga projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar t o m 2025 Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Start Slut Start Slut Projekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras. Kolumn D-E Budget som beslutats i VP, gäller hela året - även i uppföljningsärenden Kolumn F-O Prognos för angivna år Kolumn P-Q Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. Kolumn T-U Datum projektet skall starta resp. avslutas enligt beslutet. Kolumn V-W Prognos för projektets start- resp. slutdatum. Avikelser från beslutade datum skall förklaras. Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt skall speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd. Mnkr 2026 2026 2027 2028 Prognos Ack. utfall Budget Prognos Totalt Period 2029 2030 Beslutat Prognos Beslutat 2026-09-16 15:52 Verksamhetsprojekt Arbetsmarknadsnämnden Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- Uppföljning av resultatenheter (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % Anvisningar för ifyllande av blankett Resultatenheter 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1) Resultatenhetens namn (intraprenader skall särskilt anges) 12 3 4 5 678 9 2) Resultatenhetens bruttobudget t.ex. beräknad ersättning (anges i tkr) 0 0,0% 0 0,0% 3) Belopp som motsvarar 5 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 0 0,0% 0 0,0% 4) Summan ska överensstämma med resultatenheternas resultat i bokslutet 0 0,0% 0 0,0% 5) Avser hela resultatet (100 % exkl. resultatfond) 0 0,0% 0 0,0% 6) Resultatfonden får ha ett överskott med motsvarande maximalt 10 % av enhetens bruttobudget, vid 0 0,0% 0 0,0% underskott gäller maximalt 5 % 0 0,0% 0 0,0% 7) Kontroll av ackumulerad resulatöverföring (max 10 % vid överskott och max 5 % vid underskott) 0 0,0% 0 0,0% 8) Belopp som motsvarar 10 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 0 0,0% 0 0,0% 9) Kontroll av årets överföring (max 5 %) 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Om blanketten inte räcker till kan flera rader infogas i tabellen. 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Summa resultatenheter 0 000 0 2026-09-16 15:52 Resultatenheter Arbetsmarknadsnämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2065 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Prognos (mnkr) Utfall 2025 VP 2026 Avvikelse Prognos 2026 Prognos 2027 Prognos 2028 Inventarier och maskiner 4,0 6,4 1,4 5,0 4,0 4,0 2026-09-16 15:52 Invent o maskiner Antal underställda medarbetare inklusive underställda chefer Vid frågor kontakta Utvecklings- och hr-avdelningen, stadsledningskontoret, e-post: Funktion.personalstatistik.SLK@stockholm.se Intervall Chefsnivå 0. Politisk verksamhet och gemensam administration Övriga verksamhetsområden Totalt Färre än 10 st A 1 1 B1 1 B1 2 2 B2 5 5 C6 6 C1 0 C2 0 Mellan 10-30 st A 0 B2 2 B1 0 B2 4 4 C5 3 8 43 C1 0 C2 0 Fler än 30 st A 0 B 0 B1 0 B2 0 C2 2 C1 0 C2 0 Antal chefer per verksamhetsområde Tillvägagångssätt Ni ska utifrån denna excelmall fylla i antalet chefer som har ett visst intervall av underställda medarbetare per chefsnivå (A, B-B2 eller C-C2). Till antalet underställda medarbetare ska även eventuella underställda chefer inkluderas. Antalet chefer ska även delas in i det verksamhetsområde deras underställda medarbetare och/eller chefer i huvudsak arbetar, givet att det verksamhetsområdet finns sp ecificerat i excelmallen. Annars summeras antalet chefer i kolumnen "Övriga verksamhetsområden". Intervallen av underställda medarbetare är: - Färre än 10 medarbetare - Mellan 10-30 medarbetare - Fler än 30 medarbetare Exempel Finns det 1 st chef på nivå B som har färre än 10 underställda medarbetare inom verksamhetsområde 0. Politisk verksamhet och ge mensam administraion ska detta fyllas i på följande sätt: Finns det inom samma förvaltning 7 st chefer på nivå C som har mellan 10 - 30 underställda medarbetare inom andra verksamhetsomr åden ska detta fyllas i på följande sätt: 2026-09-16 15:52 Chefstruktur fackförvaltningar Period: 202601-202608 Verksamhetens intäkter(-) 30 Försäljning av varor, material 31 Fastställda taxor och avgifter av kommunfullmäktige 34 Hyror och arrenden 35 Bidrag 36 Försäljning av verksamheter och entreprenader 37 Förs�ljning av e�pl<>!'!«:ring!5f-,�ii;i_heter Verksamhetens kostnader(+) 40 Inköp av anläggningstillgångar och finansiella omsättningstlllgån1 45 Lämnade bidrag 46 Köp av huvudverksamhet 49 Kostnader att fördela 50 Löner och arvoden 51 Löner ej arbetad tid 54 Kostnader för naturaförmåner 55 Kostnadsersättningar 56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 60 Lokal- och markhyror 61 Fastlghetskostnader och fastlghetsentreprenader 62 Bränsle, energi och vatten 63 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 64 Förbrukningsinven tarler och förbrukningsmaterial 65 Kontorsmateriel och trycksaker 66 Reparation och underhåll av maskiner och Inventarier 68 Tele- och IT-kommunikation samt postbefordran 69 Kostnader för transportmedel 70 Kostnader för transporter, frakt och resor 71 Representation 72 Anno.ris.!�• ,rekl�m och i'!,forma.t.Jp.n uh018a_21296 -- Resultaträkning Förvaltning_: 191 Externt -419 519 089,52 -423 633,91 -240 000,00 -599 583,33 -379 048 737 ,85 -39 207 203,66 -- �9,23 728 467 618,29 8 603,82 8 847 410,90 173 592 311,37 0,00 433 914 772,93 7 147 533,73 1 472,00 248 438,89 0,00 44 195 733,91 6 274 583,74 845 312,17 7 728 573,41 6 031 489,10 790 143,73 245 353,85 12 83 612,86 804 599,64 2 979 816,65 225 598,43 � 01�967,_� 4 (13) Kr Stadens bolag Internt Totalt -35 576,25 -28 526 880,81 -448 081 546,58�- 0,00 -345 338,00 -768 971,91 0,00 0,00 -240 000,00 0,00 -8 012 283,34 -8 611 866,67 0,00 -8 258 249,00 -387 306 986,85 -35 576,00 -11 911 010,47 -51 153 790,13 -- �.25 o�� �- 6�,98 33 896 336,46 279 644 810,81 1 042 008 765,56 0,00 0,00 8 603,82 0,00 0,00 8 847 410,90 12 38 472,26 71 638 136,47 246 468 920,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 433 914 772,93 0,00 0,00 7 147 533,73 0,00 0,00 14 72,00 0,00 0,00 248 438,89 0,00 172 495 821,07 172 495 821,07 30 796 865,82 8 561 520,42 83 554 120,15 158 840,95 0,00 64 33 424,69 34 957,27 0,00 880 269,44 0,00 0,00 7 728 573,41 1 485,00 -12 686,80 6 020 287,30 0,00 0,00 790 143,73 0,00 0,00 245 353,85 1 517 977,16 9 923,36 2 811 513,38 0,00 0,00 804 599,64 0,00 115 511,50 3 095 328,15 0,00 53 483,42 279 081,85 o!o� --- �1& �o�!...�Q � 2,?2 7�7� Utskrift: 2026-09-08 13:09