Äldrenämndens delårsrapport januari–augusti 2026 fastställs

[(Godkänd - R 1) ALD 2026/64 Tjänsteutlåtande - Tertialrapport 2 2026 för äldrenämnden..pdf] Äldreförvaltningen Administrativa avdelningen Älvsjö stationsgata 21. Box 4 125 21 Älvsjö Växel 08-50836200 Fax aldreforvaltningen@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (2) Tertialrapport 2 2026 för äldrenämnden Förvaltningens förslag till beslut 1. Äldrenämnden godkänner tertialrapport 2, med bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer. 2. Äldrenämnden ansöker hos kommunstyrelsen om en budgetjustering om 12,6 mnkr för årets två första tertial avseende projekt NU. 3. Äldrenämnden ansöker hos kommunstyrelsen om att göra en omslutningsförändring om 5,0 mnkr. 4. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning I tertialrapport 2 sammanställs och analyseras nämndernas prognoser, utifrån perioden januari till och med augusti, mot budget och verksamhetens mål. Förvaltningen har under tertial 2 arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål och med kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens egna mål. Förvaltningen gör bedömningen att de mål, aktiviteter och indikatorer som framgår av nämndens verksamhetsplan i huvudsak kommer att uppnås och genomföras under året. Bakgrund Utifrån kommunfullmäktiges budget med inriktningsmål, mål för verksamhetsområdena, indikatorer och aktiviteter upprättar respektive nämnd en verksamhetsplan med budget för kommande år. Nämndernas verksamhet följs upp i tertialrapport 1 och 2, samt i verksamhetsberättelsen med bokslut. Stadsledningskontoret tar fram anvisningar för arbetet med planering, uppföljning och prognos. I tertialrapport 2 sammanställs och analyseras nämndernas prognoser, utifrån perioden januari till och med augusti, mot budget och verksamhetens mål. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom förvaltningsledningen i samråd med chefer och nyckelpersoner inom respektive avdelning. Samverkan med de fackliga organisationerna har skett i förvaltningsgruppen den 23 september 2026. Kommunstyrelsens pensionärsråd har tagit del av ärendet den 22 september 2026. Det för socialnämnden, Handläggare Eva-Lena Eirefelt Telefon: 08-50836267 Till Äldrenämnden 29 september 2026 Äldreförvaltningen Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2026/64 2026-09-02 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2026/64 Sida 2 (2) Tertialrapport 2 2026 för äldrenämnden äldrenämnden och överförmyndarnämnden gemensamma rådet för funktionshinderrådet har tagit del av ärendet den 24 september 2026. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen har under tertial 2 arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål och med kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens egna mål. Förvaltningen gör bedömningen att de mål, aktiviteter och indikatorer som framgår av nämndens verksamhetsplan i huvudsak kommer att uppnås och genomföras under året. I bifogad tertialrapport, med bilagor, redogörs för förvaltningens arbete med att nå målen. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tertialrapport 2, med bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen. Förvaltningen föreslår även att nämnden ansöker hos kommunstyrelsen om en budgetjustering om 12,6 mnkr för årets två första tertial avseende projekt NU samt om att göra en omslutningsförändring om 5,0 mnkr. Karin Bülow Förvaltningschef Äldreförvaltningen Bilagor 1. Tertialrapport 2 2026 för äldrenämnden med tillhörande bilagor Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Karin Bülow, Förvaltningschef 2026-09-14 --- [Bilaga 1.Tertialrapport 2.pdf] Äldrenämnden, Tertialrapport 1(46) Tertialrapport 2 2026 för äldrenämnden Äldrenämnden Bilaga 1 Dnr: ALD 2026/64 Äldrenämnden, Tertialrapport 2(46) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................5 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ..............................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ....................................................................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ........................................................................................................9 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................14 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................15 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................15 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................16 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................17 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................18 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................19 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................19 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................25 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................27 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................28 Äldrenämnden, Tertialrapport 3(46) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................33 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......36 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................40 Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................42 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ....................................................................42 Resultatenheter .................................................................................................................................44 Investeringar .....................................................................................................................................44 Verksamhetsprojekt (driftprojekt) .....................................................................................................44 Omslutningsförändringar ..................................................................................................................44 Budgetjusteringar ..............................................................................................................................45 Analys av balansräkning ...................................................................................................................45 Intern kontroll .........................................................................................................................46 Äldrenämnden, Tertialrapport 4(46) Sammanfattande analys Nämnden har under tertialet arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål och med kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens egna mål. Nämnden gör bedömningen att de mål, aktiviteter och indikatorer som framgår av nämndens verksamhetsplan i huvudsak kommer att uppnås och genomföras under året. Redogörelse för nämndens arbete för att nå målen beskrivs i huvudsak under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena. Nämnden strävar efter att i relevanta situationer och uppdrag synliggöra och analysera eventuella könsskillnader samt föreslå hur dessa skillnader kan jämnas ut. Analysen av nämndens resultat har i aktuella stycken kompletterats med jämställdhetsanalyser. I kommunfullmäktiges budget anges en rad direktiv som är gemensamma för samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Dessa direktiv berör i varierande grad äldrenämndens verksamhet. Nämnden har valt att integrera de direktiv som berör nämnden under respektive mål för verksamhetsområdet enligt den målstruktur som kommunfullmäktige beslutat om. Andra direktiv är inte lika konkreta och har därför inte samma specifika måltillhörighet utan fördelas över flera mål. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att tre av fem mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt. Under de två verksamhetsområdesmålen som berör barn och ungdomar har nämnden inte tagit fram några nämndmål i verksamhetsplanen och rapporterar inte under dessa. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder till en rättvis klimatomställning Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att de fyra målen för verksamhetsområdet som är kopplat till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att de sju målen för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt. Äldrenämnden, Tertialrapport 5(46) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Under målen för respektive verksamhetsområde beskrivs hur långt nämnden har kommit i sitt uppdrag med att nå inriktningsmålet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Inga data KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Inga data KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att aktiviteten anses kunna genomföras och nämndmålet bedöms kunna uppnås. Omställning till framtidens socialtjänst och äldreomsorgens utveckling Den nya socialtjänstlagen innebär en stor omställning för hela socialtjänsten med ökat fokus på tillgänglighet, förebyggande perspektiv, kunskapsbaserade insatser och ökade möjligheter att ge insatser utan föregående behovsprövning. Omställningen pågår inom ramen för projektet Framtidens socialtjänst som genomförs gemensamt med socialnämnden. Arbetet sker i nära dialog med kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, stadsdelsnämnderna och andra berörda nämnder. Äldrenämnden, Tertialrapport 6(46) Från och med den 1 mars kan stadens invånare få tillgång till ett tjugotal insatser utan individuell behovsprövning och utbudet kommer successivt att utökas under året. Sex av de hittills beslutade insatserna rör äldreomsorgen specifikt: • Hälsofrämjande samtal. • Stöd vid syn- och/eller hörselnedsättning. • Samtalsgrupp för anhöriga. • Stödsamtal för anhöriga. • Samtalsgrupp med social inriktning för äldre. • Samtalsgrupp för personer med en demensdiagnos eller diagnos kognitiv svikt. Med utgångspunkt i förstudien om 65-årsgränsens påverkan på tillgången till insatser, som genomfördes hösten 2025, har ett arbete påbörjats med att konkretisera förslag på vidare arbete. Stödmaterial och utbildning för dokumentation har tagits fram. Ett tillfälligt system för dokumentation av insatser utan behovsprövning (Debi) har utvecklats, införts och förvaltas av nämnden. Sedan systemet togs i drift har uppskattningsvis cirka 2000 insatser dokumenteras. Debi kommer att användas av verksamheterna fram till att det nya utförarsystem Lifecare Stockholm är implementerat. I samtliga stadsdelsnämnder utvecklas nya arbetssätt. Bland annat pågår arbete med att utveckla det uppsökande arbetet, arbeta utlokaliserat på andra platser än socialtjänstens kontor och att lotsa och vägleda invånare istället för att hänvisa vidare. Detta för att invånaren ska få ett sammanhållet stöd och för att minska risken för att någon faller mellan stolarna. Fyra stadsdelsnämnder har startat upp pilotprojekt för första linjens socialtjänst där nya arbetssätt prövas, däribland tydlig ingång, drop-in, utökad tillgänglighet utanför kontorstid och teambaserat arbete samt insatsen flexibelt socialt stöd. Pilotprojekten följs upp löpande i syfte att identifiera framgångsfaktorer och utvecklingsområden inför breddinförande i hela staden. I syfte att stötta stadsdelsnämnderna i att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst har två utbildningar i individbaserad systematisk uppföljning (ISU) genomförts under våren. Ett verktyg för gemensam uppföljning av stödsamtal för anhöriga har tagits fram, testats och utvärderats. Vägledning och stadsgemensam uppföljning har tagits fram för insatserna hälsofrämjande samtal, samtalsgrupp för personer med demensdiagnos eller diagnos kognitiv svikt samt för samtalsgrupp med social inriktning för äldre. Jämställdhetsanalys Den nya socialtjänstlagen (socialtjänstlag 2025:400) har ett tydligare jämställdhetsperspektiv än tidigare vilket innebär att socialtjänst, inkluderat äldreomsorgen, ska främja människors jämlikhet i levnadsvillkor och verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. I uppföljning av insatser utan behovsprövning tas hänsyn till att kön kan påverka vilka behov som uppstår och hur de tillgodoses. Detta inkluderar även utbildning i individbaserad systematisk uppföljning (ISU) där kunskap och medvetenhet om strukturella skillnader behöver lyftas och inkluderas. I uppföljningsarbetet tas könsuppdelad statistik och analyser ut för att identifiera och åtgärda eventuella skillnader i hur kvinnor och män får tillgång till stöd. Äldrenämnden, Tertialrapport 7(46) Nämndens egen omställning till framtidens socialtjänst Omställningsarbetet inom nämndens egen verksamhet, bland annat processen för trygghetslarm, fortsätter. Trygghetslarm är en viktig förebyggande insats som kan bidra till ökad trygghet och självständighet och ge äldre möjlighet att bo kvar hemma längre. Trygghetslarm är en insats som kan begäras utan individuell bedömning, vilket ställer krav på en tydlig, enkel och tillgänglig ingång. För många äldre är trygghetslarm den första insatsen och kontakten med socialtjänsten. En e-tjänst är under utveckling för att förenkla för den enskilde och dennes anhöriga att begära ett trygghetslarm. Parallellt ses arbetssätt och handläggningsprocesser över i syfte att minska onödig administration och skapa en mer tillgänglig, sammanhållen och effektiv organisation. God och nära vård och hälso- och sjukvård Äldrenämnden är ledande och sammanhållande i arbetet med en praktisk omställning till en god och nära vård och omsorg. Arbetet har den stadsgemensamma handlingsplanen som utgångspunkt och görs tillsammans med socialnämnden, utbildningsnämnden och förskolenämnden samt i dialog med Region Stockholm. Förutsättningarna för att driva omställningsarbetet med stöd av den stadsgemensamma handlingsplanen har påverkats av den förskjutning mot hälso-och sjukvård som skett i och med den förordning som reglerar statsbidraget för god och nära vård. Under 2025 valde därför förskolenämnden att pausa sin medverkan i omställningsarbetet och under 2026 valde socialnämnden att begränsa sin medverkan till den del av verksamheten som omfattar hälso-och sjukvård (LSS/SoL-hälsan). Omställningen till god och nära vård handlar om att skifta fokus från att enbart behandla sjukdom till att proaktivt främja hälsa och förebygga ohälsa. I den stadsgemensamma handlingsplanen ingår en årlig aktivitetsplan som nämnden har implementerat samt genomfört enligt tidsramen. Statsbidraget för omställningen till en god och nära vård har fördelats till berörda förvaltningar. Årets aktiviteter fokuserar på hälso- och sjukvård och de utvecklingsområden som beskrivs i förordningen om statsbidrag. Bland annat har ett arbete påbörjats med att identifiera var i staden personer med respiratoriska tillstånd kan erbjudas en god vård och omsorg. Vidare har dialog påbörjats angående förutsättningar för att inrätta kliniska träningscenter (KTC) i varje stadsdelsregion, som ett led i att säkra framtida kompetensförsörjning. Nämnden fortsätter stärka samverkan och samarbetet med Region Stockholms läkarorganisationer, kommunförbundet Storsthlm samt hälso- och sjukvårdspersonal på stadens särskilda boenden för att den äldre ska få en sammanhängande hälso- och sjukvård oavsett huvudman. För att uppnå detta deltar nämnden bland annat i läkarorganisationernas framtagande av en samordnad process vid inflyttning till särskilt boende. De områden som är prioriterade är egenvård med praktisk hjälp, kontaktvägar, korttidsboende/platser, nutrition, läkemedel och hälso- och sjukvård på särskilda boenden (SÄBO). Samtliga länets kommuner och Region Stockholm använder ett gemensamt systemstöd för informationsöverföring vid in- och utskrivning från slutenvården (Lifecare SP). Nämnden bidrar med ett kommunperspektiv genom representation i Lifecare SPs styrgrupp. Detta stärker samordningen och möjliggör en mer enhetlig informationsdelning mellan kommunal hälso- och sjukvård och regionen. För att säkerställa att informationsöverföring fungerar även Äldrenämnden, Tertialrapport 8(46) vid oförutsedda händelser är en prioriterad fråga att ta fram gemensamma reservrutiner tillsammans med en kommunikationsplan. Arbetet samordnas av Storsthlm. Jämställdhetsanalys I nämndens arbete uppmärksammas jämställdhetsperspektivet, med fokus på risker för ojämlikhet mellan könen. Prioriteringar görs i syfte att motverka skillnader i nyttjande av insatser och aktiviteter inom äldreomsorgen. Exempelvis i uppdragen om att minska eller motverka ensamhet väljer nämnden att genomföra vissa insatser i stadens fokusområden med prioritering på grupperna män, utrikesfödda och ensamstående. I uppdragen kopplade till hälso- och sjukvård och i samverkan med Region Stockholm är målet alltid att uppnå en jämställd, personcentrerad och patientsäker vård och omsorg för de enskilda oberoende av kön. När det är möjligt redovisas resultaten uppdelat på kön för att identifiera eventuella skillnader mellan kvinnor och män. Myndighetsutövning under jourtid Nämnden ansvarar för myndighetsutövning under jourtid och utgör ett stöd när akuta behov av insatser av hemtjänst och korttidsvård uppstår. Under perioden januari–augusti 2026 är det främst personer över 65 år som ansökt om insatser. Antalet beslut är något färre än motsvarande period föregående år. En möjlig förklaring är att den enskildes akuta behov av insatser från hemtjänst i fler fall kan tillgodoses av utföraren inom ramtid utan att nytt biståndsbeslut behöver fattas. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna, i enlighet med den nya socialtjänstlagen ta fram förslag och i vissa fall besluta om vilka insatser inom första och andra linjens socialtjänst som ska erbjudas av staden. Likaså om dessa insatser bör organiseras och erbjudas lokalt, regional eller centralt 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.3.1 Äldrenämnden bidrar i arbetet med att ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Beskrivning Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med stadsdelsnämnderna och relevanta aktörer samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i staden. Förväntat resultat - Nämnden ger stadsdelsnämnderna stöd i utveckling och samordning i deras arbete med att ge stöd och omsorg till äldre. - Nämnden vidareutvecklar arbetssättet med tryggt mottagande i hemmet Stockholms trygghetsjour bistår stockholmare i behov av hjälp och stöd på jourtid att få sina behov prövade. Äldrenämnden, Tertialrapport 9(46) Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att aktiviteterna anses kunna genomföras samt att indikatorn och nämndmålen bedöms kunna uppnås. Nämndens riktade kvalitetsutvecklingsarbete under 2026 Det kvalitetsutvecklingsarbete som nämnden har genomfört rörande särskilda boenden, vilket omfattar bland annat vård, omsorg, mat, miljö, aktiviteter, byggnader och utemiljö kommer att slutföras under året. Under perioden har resultat från intervjuer med äldre och anhöriga samt olika workshops med chefer och medarbetare spridits till utförare i både privat och stadens egna regi. Syftet är att belysa utmaningar, framgångsfaktorer och fungerade arbetssätt för att verksamheterna själva ska kunna arbeta vidare med kvalitetsarbetet. Under perioden har äldrenämnden fortsatt det påbörjade kvalitetsutvecklingsarbetet inom hemtjänsten som syftar till att stärka kvaliteten, kontinuiteten samt bibehålla eller öka en hög nöjdhet. Nämnden har tillsammans med hemtjänstutförare i egen regi identifierat styrkor och utmaningar om arbetssätt inom flera centrala områden såsom; schemaläggning, bemanning, kontinuitet, arbetsmiljö, basal hygien och dokumentation. Nämnden har även, i samverkan med samtliga stadsdelsnämnder, påbörjat arbetet med att ta fram en handlingsplan för hemtjänsten utifrån resultaten från kvalitetsobservationerna inom den kommunala hemtjänsten 2025. Under 2025 fick Stiftelsen Stockholms Äldrecentrum i uppdrag av nämnden att kartlägga dagverksamheter. Under perioden har en analys genomförts av resultatet från kartläggningen där ett antal prioriterade områden kopplat till kvalitetsutveckling identifierades. Exempel på dessa var bland annat behov av stöd och samverkan. Detta underlag, samt nämndens nära dialog och samarbete med dagverksamheterna, både i stadens egna regi och privata, ligger till grund för bland annat nämndens arbete med revidering av riktlinjer för handläggning inom äldreomsorgen. I revideringen kommer fokus ligga på att stärka bedömningen med utgångspunkt i den enskildes förmåga att medverka i och tillgodogöra sig insatsen dagverksamhet. Arbetet med att förbättra nämndens och stadsdelsnämndernas insatser vid utryckning på trygghetslarm fortsätter. Uppdraget att i samarbete med kommunstyrelsen se över ersättningsmodell/ersättningsnivå för hemtjänst inklusive organisation av och ersättning för trygghetslarm pågår, vilket bland annat innebär en beräkning samt en konsekvensanalys. Äldrenämnden, Tertialrapport 10(46) I kommunfullmäktiges budget för 2026 har äldrenämnden i uppdrag att utreda om stadens gränsdragning för äldreomsorgens insatser ska styras utifrån riktåldern för pension samt vilka följdeffekter en förändring skulle innebära för exempelvis föreskrifter och ersättningar. Detta arbete har påbörjats. När effekterna har klarlagts kommer även representanter för stadsdelsnämnderna att medverka i arbetet. Funktionsprogram för vård- och omsorgsboenden Nämndens uppdrag med att ta fram ett funktionsprogram för vård- och omsorgsboenden fortlöper. Arbetet görs i samarbete med kommunstyrelsen, stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna och Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Syftet med detta funktionsprogram är att ta fram de basförutsättningar som krävs för nyproduktion av ett vård- och omsorgsboende. Ett funktionsprogram är av sin natur omfattande och komplext och behöver utvecklas i flera steg vilket innebär att många olika kompetenser behöver delta och bidra. Med anledning av detta har nämnden gjort en jämförandestudie med andra kommuners befintliga funktionsprogram. Programmet kommer att behöva testas och utvecklas vidare i samband med ny- eller ombyggnationer i staden. Inom ramen för uppdraget om funktionsprogram ska nämnden ta fram krav på den digitala infrastrukturen för att säkerställa en modern, robust och likvärdig lösning i stadens boenden. Detta ska skapa förutsättningar för digitala arbetssätt, både hemma hos omsorgstagaren och i övriga utrymmen på boendet för att kunna nyttja välfärds- och trygghetsskapande teknik. Nämnden har inlett dialog med Micasa och S:t Erik kommunikation för att kartlägga tekniska förutsättningar och behov. Ett underlag är under framtagande som ska användas vid om- och nybyggnation. Uppföljning av äldreomsorgens verksamheter Uppföljning av äldreomsorgens verksamheter sker enligt plan. En sammanställning av resultaten rapporteras i verksamhetsberättelsen. Under 2024 infördes nya krav i förfrågningsunderlaget för hemtjänstutförare, bland annat gällande anställningsvillkor och andelen utbildad personal. Under hösten 2025 inkom verksamheterna med en egenkontroll kopplat till de nya kraven och en första sammanställning visar att det finns stora skillnader i hur verksamheterna uppfyller och arbetar med att uppnå kraven. En planering har påbörjats för liknande uppföljning av vård- och omsorgsboenden i privat regi kopplat specifikt till kraven på utbildning och anställningsvillkor. Ett annat arbete som pågått inom ramen för uppföljning inom hemtjänst är sammanställning av oanmälda uppföljningar som gjordes under hösten 2025 och där flera verksamheter har fått inkomma med åtgärdsplaner utifrån brister som identifierades. Ansvaret för motsvarande uppföljning av verksamheter i stadens egen regi ligger inom stadsdelsnämndernas uppdrag. Nämnden har under perioden initierat ett ärende avseende nya krav i förfrågningsunderlag (LOV) på att arbetsgivaren begär utdrag ut polisens belastningsregister vid nyanställning utifrån ny lagstiftning som trädde i kraft den 1 mars 2026. I syfte att få en mer likställig Äldrenämnden, Tertialrapport 11(46) uppföljning har ett arbete påbörjats med att revidera vägledningsmaterialet för verksamhetsuppföljningar inom vård- och omsorgsboenden, på liknande sätt som gjordes under föregående år inom hemtjänst. Kvalitetsobservationer har genomförts inom dagverksamheter under våren och resultaten kommer ligga till grund för det uppdrag som nämnden har att utveckla dagverksamheten. Som ett första steg i arbetet har nämnden startat upp nätverksträffar för dagverksamheternas chefer. Under hösten påbörjas kvalitetsobservationer inom korttidsboenden och inför detta har nya mallar tagits fram då uppföljningen från och med denna period även innefattar observationer av hälso- och sjukvård. Arbetsledning på jourtid För att säkerställa god omsorg och trygghet dygnet runt fortsätter nämndens jourhandläggare att arbetsleda stadens medarbetare inom äldreomsorg- och funktionsnedsättningsområdet vid oförutsedda och akuta händelser under jourtid. När ordinarie chef och arbetsledning inte är i tjänst består behovet av stöd och arbetsledning främst i att säkerställa bemanning vid oplanerad frånvaro och att hantera olika komplicerade situationer som kan uppstå. Under perioden januari till augusti 2026 har nämnden bistått stadsdelsnämnderna i drygt 1553 arbetsledningsärenden på jourtid. Det är en ökning med cirka 300 ärenden jämförelse med samma period föregående år och ökningen rör nästan uteslutande arbetsledning inom äldreomsorg. Ökningen tros främst bero på att flera stadsdelsnämnder har tagit tillbaka ansvaret för hemtjänstens kvälls- och nattinsatser till stadens egna regi från att tidigare ha haft privata underleverantörer på kvällar och nätter. Arbetet med att tydliggöra ansvarsfördelning, hur arbetsledning på jourtid i staden framöver ska hanteras och vilket stöd som ska erhållas av nämnden pågår. Statistik och analys Under perioden har nämnden arbetat för att stärka socialtjänstens förmåga att genomföra analyser och uppföljning. Arbetet följer planen och flera viktiga initiativ har påbörjats eller fördjupats. Tester med en ny rapporteringslösning pågår, där målet är att ta fram användarvänliga rapporter utifrån verksamheternas behov. Nästa steg är att utöka datamängden och analysera hur informationen ska vara organiserad, lagrad och sammankopplad, dvs vilken databasstruktur som bör användas. Nämnden utforskar också verktyg för individuppföljning, vilket kommer att stärka förmågan att följa upp och analysera på individnivå. En uppdaterad personuppgiftsinstruktion har arbetas fram. Instruktionen ska möjliggöra att data från flera källor samlas på ett ställe för att bredda analysunderlaget. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för datadriven uppföljning och analys inom socialtjänsten. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel äldre personer som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatser 64 % 69 % 69 % 2026 Äldrenämnden, Tertialrapport 12(46) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Äldrenämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna revidera värdegrund för Stockholms stads äldreomsorg 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd utreda förutsättningar och former för meningsfulla aktiviteter för personer över 65 år med funktionsnedsättning efter att daglig verksamhet upphör med fokus på personer och målgrupper som riskerar utanförskap. En verksamhet ska startas upp som en pilot under året för att sedan utvärderas 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna revidera tillämpningsanvisningarna för köhantering inom särskilt boende för äldre 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda behov och förutsättningar för ett kommunövergripande profilboende för äldre med psykisk sjukdom i egen regi 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen se över ersättningsmodell/ersättningsnivå för hemtjänst, inklusive organisation av och ersättning för trygghetslarm 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, socialnämnden och stadsdelsnämnderna utreda huruvida stadens gränsdragning för äldreomsorgens insatser ska styras utifrån korrigerad riktålder för pension samt vilka följdeffekter en förändring skulle innebära för exempelvis föreskrifter och ersättningar 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna och Micasa Fastigheter i Stockholm AB ta fram ett funktionsprogram för vård- och omsorgsboende som ska ersätta befintligt ramprogram 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med Storstockholms brandförsvar utreda modell, verktyg och kostnader för att stödja stadsdelsnämnder med flera berörda om insatser för äldre med flera riskutsatta i samband med orosanmälan gällande brandsäkerhet 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska initiera ett arbete med att samla in, sammanställa och analysera statistik kopplad till stadens äldreomsorg. Arbetet ska utvecklas successivt i syfte att stärka uppföljningen och skapa ett förbättrat underlag för styrning och utveckling av äldreomsorgen 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska se över hur tryggt mottagande kan förbättras genom bland annat stärkt samverkan med regionen så att den som vårdats på sjukhus vid behov möts upp av någon när de kommer hem 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska se över och utreda möjligheten att öka antalet vård- och omsorgsplatser med finskspråkig inriktning 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska utreda hur växelvård och avlösning för anhöriga kan utökas samt initiera ett arbete kring hur korttidsvården i egen regi kan utökas 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden, Tertialrapport 13(46) Nämndmål: 1.4.1 Äldrenämnden bidrar i arbetet med förebyggande och hälsofrämjande insatser för äldre Uppfylls helt Beskrivning Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med stadsdelsnämnderna och relevanta aktörer samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i staden. Förväntat resultat - Stadsdelsnämnderna får stöd med utveckling och samordning i det hälsofrämjande arbetet. - Stadsdelsnämnderna får stöd med utveckling och samordning i det förebyggande arbetet. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Nämndmål: 1.4.2 Äldrenämnden bidrar i arbetet med att äldre har en tillvaro som präglas av god omsorg och trygghet Uppfylls helt Beskrivning Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med stadsdelsnämnderna samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i staden. Förväntat resultat -Nämnden utvecklar den systematiska uppföljningen på stadsövergripande nivå. -Nämnden analyserar och använder uppföljningsresultaten i det fortsatta utvecklingsarbetet. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Äldrenämnden, Tertialrapport 14(46) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att nämndmålet bedöms kunna uppnås. För att ge dagverksamheter verktyg för att bredda sitt utbud och hemtjänsten större möjligheter att kunna guida äldre i ordinärt boende till kulturella och sociala aktiviteter har verksamheterna fått information om vägledningsmaterialet till Stockholms stads museers samlingar som tillgängliggjorts via filmer och föreläsningar som nås från Stockholms stads webbplats för leverantörer. Inom ramen för nämndens arbete med bidrag till ideella föreningar pågår under året ett arbete med att revidera lokala rutiner, nämndens riktlinjer och att införa det digitala systemstödet Föreningsportalen. Syftet med detta arbete är att kvalitetssäkra processen och på ett bättre och mer strukturerat sätt kunna följa upp den verksamhet föreningarna erhåller bidrag för. Systemet ger också möjlighet att se om föreningen får bidrag från andra nämnder i staden. Under perioden har en djupare granskning av föreningarnas ekonomi gjorts i samband med ansökningar av bidrag. Nämndmål: 1.5.1 Äldrenämnden bidrar till att äldre har tillgång till ett rikt, kultur, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Beskrivning Äldrenämnden samverkar med kulturnämnden kring att erbjuda kvalitetssäkrade kulturaktiviteter för personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Tillsammans med kulturnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna erbjuder äldrenämnden ett brett utbud av aktiviteter för äldre. Förväntat resultat - Nämnden bidrar till att äldre får möjlighet att ta del av mer kultur-, idrotts- och föreningsliv genom samverkan med kulturnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna. - Nämnden ger föreningsbidrag till föreningar riktade till seniorer i Stockholms stad. Äldrenämnden, Tertialrapport 15(46) Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Under målen för respektive verksamhetsområde beskrivs hur långt nämnden har kommit i sitt uppdrag med att nå inriktningsmålet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att aktiviteten anses kunna genomföras samt att indikatorerna och nämndmålet bedöms kunna uppnås. Nämnden får månadsvis återkoppling på inköp av förbrukningsartiklar i plast. Återkopplingen ligger till grund för nämndens analys och prioritering i arbetet med att minska sin plastanvändning. Föreningsstöd till miljö- och klimatarbete Under perioden har webbsidan för äldrenämndens föreningsbidrag uppdaterats med information om att miljö- och klimatarbete lyfts fram vid ansökan om föreningsbidrag. Syftet med de enskilda eller återkommande insatserna för miljö och klimat är att utbilda och öka medvetenheten om vad man kan göra lokalt och praktiskt. Detta kan exempelvis innebära återbruk med praktiska projekt och aktiviteter som syftar till att minska avfall och spara resurser genom att återanvända material, insatser för biologisk mångfald eller rörelse genom ploggning (en typ av träningsform som kombinerar promenad eller löpning med att plocka skräp), cykel eller gågrupp. Arbetet med att uppdatera riktlinjer för föreningsstöd fortsätter som planerat, detta arbete pågår i dialog med övriga nämnder för att få en mer likställd bedömning av föreningar, ansökningar och uppföljning. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlingar som 0 % 100 % Tas fram av 2026 Äldrenämnden, Tertialrapport 16(46) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period bidrar till cirkularitet nämnd/ styrelse Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 0,35 ton 525 ton 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden ge stöd till idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna som hanterar föreningsstöd till miljö- och klimatarbete inom ramen för befintligt föreningsstöd samt ge stöd att uppdatera nämndernas riktlinjer 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 2.1.1 Äldrenämnden bidrar till minskade utsläpp Uppfylls helt Beskrivning Nämnden bidrar i arbetet med att Stockholm ska bli klimatpositivt. Förväntat resultat - Nämnden stöttar stadsdelsnämnderna i syfte att minska matsvinnet inom äldreomsorgen. - Nämnden bidrar till stadens minskade plastanvändning genom att stötta stadsdelsnämnderna i deras arbetet. - Nämnden bidrar till ett cirkulärt tänk genom att ställa krav i upphandlingar och minska användandet av förbrukningsartiklar. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att indikatorn och nämndmålet bedöms kunna uppnås. Nämnden bidrar till att målet nås bland annat genom att så långt det är möjligt köpa Äldrenämnden, Tertialrapport 17(46) ekologiska livsmedel. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 70 % 70 % 2026 Nämndmål: 2.2.1 Äldrenämnden bidrar till att Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Beskrivning Nämnden bidrar i arbetet med att Stockholm ska bli klimatanpassat. Förväntat resultat - Nämnden stöttar stadsdelsnämnderna genom att ta hänsyn till miljöaspekten vid upphandling och uppföljning av centrala avtal. - Nämnden stöttar stadsdelsnämnderna i att bedriva äldreomsorg även under extrema väderhändelser. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att nämndmålet bedöms kunna uppnås. Nämndens tjänstebilar är elbilar som är leasade utifrån stadens ramavtal. Bilarna används för att kunna genomföra nämndens uppdrag att montera lås och installera larm i ordinärt boende. Resorna för installationer och service planeras i görligaste mån utifrån geografiska områden i syfte att effektivisera utförandet, minska mängden bilkörning och därigenom minska utsläppen. Övriga tjänsteresor sker främst via kollektiva färdmedel eller cykel och längre resor sker med tåg. Äldrenämnden, Tertialrapport 18(46) Nämndmål: 2.3.1 Äldrenämnden bidrar till att Stockholm ska vara en stad där framkomlighet ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Beskrivning Nämnden bidrar i arbetet med att Stockholm ska bli klimatpositivt. Förväntat resultat - Nämnden bidrar till minskning av växthusgaser genom hållbara transporter. - Nämnden avropar miljöbilar från stadens ramavtal vid behov av nya bilar. - Nämnden bidrar i stadens miljöarbete genom att följa upp att privata hemtjänstutförare följer stadens krav på hållbara transporter. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att nämndmålet bedöms kunna uppnås. Nämnden fortsätter arbetet med att få tillbaka och återbruka så stor andel av trygghetslarm och lås som möjligt. Återlämnandet följs upp kontinuerligt som en del av det löpande arbetet och de trygghetslarm eller lås som går att återbruka registreras om och installeras hos en ny person. Det är framför allt trygghetslarmen och då särskilt de bärbara larmknapparna som är svårast att få tillbaka. Nämnden har identifierat vikten av en nära samverkan med stadens utförare i arbetet med att få tillbaka lås och larm efter avslutad insats. I arbetssättet ingår bland annat att regelbundet ringa upp eller besöka hemtjänstutförarna och fråga om det finns trygghetslarm att återbruka. Nämnden ser att snabb kontakt med utförarna efter insatsen trygghetslarm avslutas har god effekt på antalet återlämnade larm. Detta har också medfört att hemtjänstutförare oftare själva tar kontakt för att få återlämna trygghetslarm. De trygghetslarm och lås som inte kan återbrukas återvinns. Elektronik, metaller och plast separeras ut och återvinns av leverantör. Trots ambitionen att återbruka eller återvinna trygghetslarm och lås i så stor utsträckning som möjligt försvinner ett antal larm, ofta i samband med att den enskilde flyttar eller avlider. Äldrenämnden, Tertialrapport 19(46) Dessa larm räknas som förkomna och kan varken återbrukas eller återvinnas. Nämndmål: 2.4.1 Äldrenämnden bidrar till giftfria miljöer Uppfylls helt Beskrivning Nämnden bidrar i arbetet med att Stockholm ska bli klimatpositivt. Förväntat resultat - Fler lås och larm återlämnas och återbrukas. - Lås och larm som inte kan återbrukas återvinns på ett korrekt sätt. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Under målen för respektive verksamhetsområde beskrivs hur långt nämnden har kommit i sitt uppdrag med att nå inriktningsmålet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att aktiviteterna anses kunna genomföras samt att indikatorerna och nämndmålen bedöms kunna uppnås. Extern finansiering genom bidrag Nämnden har en funktion som bland annat ansvarar för att omvärldsbevaka statsbidrag, andra typer av bidrag eller extern finansiering som finns att söka inom äldreomsorgen. Nämnden har ett stadsövergripande ansvar för att bevaka, fördela och handlägga bidrag inom verksamhetsområdet. Nämnden bedömer att kapacitet finns för att strategiskt bevaka och handlägga området extern finansiering. Administrationen av Äldreomsorgslyftet har inneburit Äldrenämnden, Tertialrapport 20(46) ett stort behov av administrativa resurser. I motsatt till flertalet andra statsbidrag inom äldreomsorgen så finns det inte möjlighet att få ersättning för administration via Äldreomsorgslyftet. 3.1.1 Äldrenämndens verksamheter drivs inom hållbara och givna ekonomiska ramar Nämndens justerade budget för år 2026 är netto 286,2 mnkr under förutsättning att nämndens äskande om 12,6 mnkr beviljas. Investeringsbudgeten uppgår till 3,8 mnkr. Prognosen i tertialrapport 2 uppvisar ett överskott om 8,4 mnkr i jämförelse med budget. Prognosen för investeringsbudgeten uppvisar ett nollresultat. 3.1.2 Äldrenämnden deltar i arbetet med lokalplanering för särskilt boende och bidrar med en samordnande funktion Äldreboendeplanering Från och med 2026 års budget ska utbyggnaden av stadens vård- och omsorgsboenden utgå från stadens samordnade äldreboendeplanering (SÄB). Arbetet med utbyggnaden leds och samordnas av kommunstyrelsen. SÄB ska säkerställa en framsynt och ekonomiskt hållbar utbyggnad av vård- och omsorgsboenden och samtliga berörda nämnder ska arbeta i enlighet med den gemensamma planeringsinriktningen. Arbetet i SÄB startade i januari 2026. I arbetsgruppen som leds av kommunstyrelsen ingår representanter från stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, Stockholms Stadshus AB, Micasa och äldrenämnden. Äldrenämndens uppdrag är bland annat att samordna och representera stadsdelsnämnderna samt ta fram stadsövergripande behovsunderlag för planeringen av nya vård- och omsorgsboenden. Utgångspunkten för den samordnade äldreboendeplaneringen är att stadens vård- och omsorgsboenden är en gemensam resurs. Med utgångspunkt i behovsunderlagen har nämnden tagit fram förslag på var de kommande vård- och omsorgsboenden som staden behöver bör placeras. Det är första året som äldreboendeplaneringen ingår i stadens lokalresursplan genom den nya modell som införts för att stärka kopplingen mellan äldreboendeplanering och övrig lokalförsörjning. Modellen ska ge ett tydligare fokus på lokalperspektivet och kapacitetsbehovet. Nämnden har tagit fram en behovsanalys som används som underlag i det gemensamma arbetet med den samordnade äldreboendeplaneringen inom staden. Se bilaga 1c Samordnad äldreboendeplanering för särskilda boendeformer för mer information. Köhantering och förmedling av plats Andelen personer i kö till vård- och omsorgsboende fortsätter att öka under perioden samtidigt som antalet lediga lägenheter som finns att förmedla minskar. Antalet personer som bor på vård- och omsorgsboende har också ökat under de senaste åren. Totalt står cirka 1200 personer i kö till vård och omsorgsboende och av de personerna har cirka 70 procent redan ett verkställt beslut, men väljer att stå kvar i kö i avvaktan på ett annat boende. Det innebär att omkring 30 procent av de som står i kö är personer som ännu inte har fått sitt behov av vård- och omsorgsboende verkställt. Sammantaget visar utvecklingen på en obalans mellan tillgång Äldrenämnden, Tertialrapport 21(46) och efterfrågan då andelen personer som står i kö till vård- och omsorgsboende ökar samtidigt som andelen inrapporterade lediga lägenheter minskar. Nämnden fortsätter arbetet med att säkerställa en effektiv köhantering till vård- och omsorgsboende och servicehus samt en effektiv förmedling av platser till korttidsvård. Nämnden har under perioden, i vissa fall, gjort avsteg från gällande tillämpningsanvisningar för köhanteringen. Detta för att skyndsamt kunna erbjuda plats på vård- och omsorgsboende till personer som inte längre bedöms kunna få sina behov tillgodosedda i ordinärt boende. Uppdraget med att revidera tillämpningsanvisningarna för köhantering inom särskilt boende för äldre pågår. Arbetet har sin utångspunkt i att det biståndsbedömda behovet ska verkställas samtidigt som effektiviteten ökar. Statistikhanteringen har moderniserats för att få en säkrare hantering och underlätta prognostisering och planering. Behovet av korttidsvård är fortsatt stort. Nämnden har under perioden kunnat förmedla plats vid korttidsvård till samtliga personer som haft behov av insatsen. Resultatet har möjliggjorts genom tydliga åtgärder, etablerade rutiner och god samverkan med stadsdelsnämndernas beställarenheter och de vård- och omsorgsboende som erbjuder korttidsvård. (Måste kollas så att det stämmer även i början av september). Detta har bland annat möjliggjorts genom att biståndshandläggaren ibland har kunnat ändra behovsdatum för när den enskilde ska få korttidsvård samt att verksamheten tillfälligt kunnat omvandla inriktningen för korttidsvården utifrån aktuella behov. Tillgång och efterfrågan på korttidsvård varierar över dygnet och över året vilket gör det svårt att göra en prognos. De stora och oförutsägbara skillnaderna i behovet av korttidsvård är en utmaning både i arbetet att förmedla platser och för verksamheterna att uppnå hög beläggning. För att kunna tillhandahålla en än mer effektiv köhantering ser nämnden att det är prioriterat att skapa ett effektivt systemstöd för resurshantering inom socialtjänsten där bland annat köhantering och förmedling av platser ingår. Arbetet sker inom ramen för samverkansområde myndighetsutövning och utförardokumentation tillsammans med stadens systemtjänstleverantör och berörda verksamheter. En första prototyp har presenterats för nämndens berörda medarbetare. Tidsplan för systemstödet ska sättas och beslutas under augusti. 3.1.3 Äldrenämnden stöttar och bidrar i stadsdelsnämndernas utvecklingsarbete med digitalisering inom äldreomsorgen För att möta verksamheternas behov av digital utveckling har nämnden tillsammans med socialnämnden etablerat en samlad portfölj för socialtjänstens digitalisering. Portföljen omfattar fem samverkansområden: • Myndighetsutövning och utförardokumentation. • Välfärdsteknik. • Invånarnära tjänster. • Data och analysstöd. • Digitala bastjänster och säker kommunikation. Portföljen styrs av en stadsövergripande strategisk styrgrupp som sätter mål och inriktning för helheten. Som en del i att säkerställa socialtjänstens övergripande omställningsarbete delar Äldrenämnden, Tertialrapport 22(46) portföljen sedan våren övergripande mål med projekt Framtidens socialtjänst. Under perioden har arbetet fortsatt med en förstudie som utreder samverkan mellan stadsdelsnämnderna och portföljen. Förstudien beskriver och ger rekommendationer av förmågor, strukturer och gemensamma arbetssätt som är nycklar för att det tvärfunktionella samarbetet som portföljen bygger på ska fungera i praktiken. Nämnden tillsammans med socialnämnden har ett budgetuppdrag att utreda och föreslå en finansieringsmodell för befintliga och kommande gemensamma digitala lösningar och digital infrastruktur för äldreomsorgen och socialtjänsten. En förstudie har genomförts som beskriver olika finansieringslösningar som används inom Stockholm stad samt exempel på andra lösningar inom offentlig sektor. Utifrån det har olika vägval identifierats och utvärderats på en övergripande nivå. Förvaltningen bedömer att vägvalen behöver fördjupas och förankras med kommunstyrelsen, socialnämnden och stadsdelsnämnderna. För att möjliggöra en genomtänkt och förankrad lösning bedöms en slutredovisning kunna ske under 2027. En förstudie pågår med fokus på vilka förutsättningar som krävs för att genomföra en pilot för transkribering av brukarsamtal med AI inom socialtjänsten. I förstudien har andra kommuners erfarenheter av AI kartlagts, med fokus på grundläggande förutsättningar, möjligheter och fallgropar. Parallellt har ett förslag på riktlinje för AI-användning inom socialtjänsten tagits fram. Både förstudien och riktlinjen kommer att beredas vidare under hösten. Kommunstyrelsen har gett äldrenämnden i uppdrag att upphandla och införa ett nytt utförarsystem (Projekt NU). Målsättningen är att socialtjänsten, äldreomsorgen och kommunal hälso- och sjukvård ska ha stabila, användarvänliga och säkra systemstöd för att skapa bästa möjliga förutsättningar för verksamheterna. Avtal för nytt utförarsystem (Lifecare Stockholm) har tecknats med leverantören TietoEvry AB och under perioden har arbetet med att förbereda införande och anpassa och testa systemen påbörjats. Projektet har förstärkts med specialistkompetens inom hemtjänst för att planera och genomföra hemtjänstens införande. För att få till säkrare leverans och högre kvalitet har det gjorts vissa ändringar i tidsplanen främst avseende införandet av modulen för hälso- och sjukvård, men på en övergripande nivå håller projektet tidsplan och budget. Arbetet med den tekniska förflyttningen av Paraplysystemet till en modernare plattform sker i flera etapper där funktionalitet och användarstöd vidareutvecklas och anpassas utifrån verksamheternas behov. Förflyttningen består av nio etapper varav fyra är genomförda. Arbetet följer tidsplan och samtliga beräknas vara klara under 2028. En juridisk prövning har genomförts för att utreda möjligheten att erbjuda WiFi i de boendes lägenheter på särskilda boenden via Stockholm Surf Plus. Prövningen visar att det inte finns några juridiska hinder för ett införande och förslaget ska nu kommuniceras och förankras i staden. Samverkansområde välfärdsteknik har beslutat att genomföra en pilot för digital tillsyn inom hemtjänsten till vilken en uppdragsbeskrivning håller på att arbetas fram. Ett utredningsarbeteför att kunna införa digitala inköp pågår. I dialog med olika chefsnätverk har diskussion förts hur staden ska arbeta med digitala inköp och hur det kan utformas. Äldrenämnden, Tertialrapport 23(46) Nämndens arbete med olika lösningar med säker kommunikation mellan myndigheter och mellan myndigheter och privatpersoner fortsätter i nära samarbete med kommunstyrelsen, servicenämnden och socialnämnden. Fokus ligger på att möjliggöra implementering. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringa r 96,9 % 95,1 % 100 % 100 % Tertial 2 2026 Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringa r 96,9 % 95,1 % 100 % 100 % Tertial 2 2026 Nämndens prognossäkerhet T2 0 % -3 % +/-1 % +/- 1 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med socialnämnden och äldrenämnden göra fördjupade utredningar och förberedelser med inriktningen att ansvaret för den it-nära förvaltningen av sociala system ska flyttas till antingen socialnämnden eller äldrenämnden 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samarbete med äldrenämnden, Stockholms Stadshus AB och Micasa Fastigheter i Stockholm AB se över samverkansavtalet mellan staden och dotterbolaget. I samband med detta även titta på finansieringen för nya vård- och omsorgsboenden 2026-01-01 2026-06-30 Analys Ett underlag är överlämnat till styrgruppen för revideringen och arbete fortgår. Arbetet har varit komplext och därför inte kunnat slutföras innan aktivitetens slutdatum. Socialnämnden och äldrenämnden ska utreda och föreslå en finansieringsmodell för befintliga och kommande gemensamma digitala lösningar och digital infrastruktur för äldreomsorgen och socialtjänsten 2026-01-01 2026-12-31 Avvikelse Analys Uppdraget har under perioden drivits utifrån en bred ansats med perspektiv utifrån stadens centrala funktioner, fackförvaltningar, andra kommuner samt forskning på området. Ett övergripande förslag är framtaget som behöver detaljeras och drivas i dialog mellan facknämnder och stadsdelsnämnder. För att möjliggöra en genomtänkt och förankrad lösning önskar nämnden förlänga uppdraget för vidare arbete. Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen genomföra en översyn av ersättningsnivån för dagverksamhet. Utifrån resultatet ska eventuella justeringar av ersättningsnivån och/eller lokalschablonen presenteras 2026-01-01 2026-12-31 Analys Översyn av ersättningsnivån för dagverksamhet har genomförts. Förslaget är att en uppräkning görs av ersättningsnivån som motsvarar de kostnadsökningar som verksamheterna haft sedan år 2009 då valfrihetssystemet infördes inom dagverksamhet samt att stadsdelsnämnderna kompenseras för den merkostnad som detta innebär. Äldrenämnden har beslutat att anta förvaltningens översyn och att överlämna den till kommunfullmäktige för beslut. Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen utreda de juridiska förutsättningarna för att införa en avgift för aktörer som 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden, Tertialrapport 24(46) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse tecknar nya avtal inom hemtjänsten enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) Nämndmål: 3.1.1 Äldrenämndens verksamheter drivs inom hållbara och givna ekonomiska ramar Uppfylls helt Beskrivning Nämnden bedriver en effektiv verksamhet som ryms inom tilldelad budget. Förväntat resultat - Verksamheten ryms inom tilldelad budget. - Prognossäkerheten är god. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Nämndmål: 3.1.2 Äldrenämnden deltar i arbetet med lokalplanering för särskilt boende och bidrar med en samordnande funktion Uppfylls helt Beskrivning Genom att kartlägga befintliga särskilda boenden och deras status samt undersöka den äldre målgruppens behov och efterfrågan görs en behovsprognos som ligger till grund för lokalplaneringen för särskilt boende Förväntat resultat - Nämnden bidrar i arbetet med stadsövergripande boendeplanering för äldre - Nämnden utvecklar arbetssätt för att ta fram underlag som bidrar till den samordnade planeringen av särskilda boenden inom staden - Nämnden bidrar till att vård- och omsorgsboenden inom staden uppfyller likvärdiga grundkrav genom att ta fram ett funktionsprogram - Nämnden bidrar till att äldres kunskap om utbudet av boendeformer är god genom målgruppsanpassad kommunikation - Nämnden bidrar i arbetet för att motverka hemlöshet bland äldre. - Nämnden säkerställer en effektiv köhantering genom revidering av tillämpningsanvisningarna för köhantering. Äldrenämnden, Tertialrapport 25(46) Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Nämndmål: 3.1.3 Äldrenämnden stöttar och bidrar i stadsdelsnämndernas utvecklingsarbete med digitalisering inom äldreomsorgen Uppfylls helt Beskrivning Nämnden ska kraftsamla och arbeta gemensamt i utveckling, införande och förvaltning av digitala lösningar och därmed skapa förutsättningar för att möta verksamheternas behov av nya arbetssätt samt möta stockholmarnas förväntningar på digitala alternativ. Förväntat resultat - Nämnden driver tillsammans med berörda nämnder digitaliseringsutvecklingen inom ramen för portföljen för socialtjänstens digitalisering. - Nämnden samverkar och samarbetar med relevanta aktörer för att främja digitaliseringsarbetet. - Nämnden stöttar stadsdelsnämnderna genom samordning av digitaliseringsarbetet. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att indikatorerna och nämndmålet bedöms kunna uppnås. Nämnden ska bidra till att intresset för att arbeta inom äldreomsorgen ökar. Nämnden har deltagit på Järvaveckan i samverkan med arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden om kompetensförsörjning med inriktningen ”Att jobba inom äldreomsorgen” utifrån det gemensamma målet att jobba med unga eller äldre. Stadsbidraget Äldreomsorgslyftet kan användas till kompetensutveckling för nyrekryterad personal inom äldreomsorgen som saknar viss kompetens för yrket. Nämndens arbete med Äldreomsorgslyftet beskrivs under verksamhetsområdesmål 3.4 Medarbetare i Stockholm ska Äldrenämnden, Tertialrapport 26(46) ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb. Nämnden har utökat antalet platser för feriejobb och har tagit emot åtta feriearbetande ungdomar under sommarperioden. En plats för stockholmsjobb kommer att beredas under året. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal tillhandahållna platser för feriejobb 8 st 4 st 8 8 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 2 2026 Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb 0 st 1 st 1 1 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 2 2026 Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderand e samt platser för verksamhetsförlag d utbildning 1 st 0 st 2 st 2 st Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Nämndmål: 3.2.1 Äldrenämnden bidrar till att fler har rätt kompetens för att arbeta inom äldreomsorgen Uppfylls helt Beskrivning Nämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och arbetsmarknadsnämnden arbeta för att säkerställa den framtida personal- och kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. Inom nämndens uppdrag att samordna och utveckla de akademiska noderna samt för verksamhetsförlagd utbildning, VFU, stödjer nämnden stadsdelsnämndernas arbete samt ökar studenternas kunskap om olika arbetsmöjligheter i staden. Förväntat resultat - Andelen utbildade medarbetare inom äldreomsorgen ökar, bland annat genom äldreomsorgslyftet - Nämnden tar emot feriearbetare, Stockholmsjobb och studenter. - Studenter inom verksamhetsförlagd utbildning, VFU, ges ökade kunskaper om arbetsmöjligheter inom stadens äldreomsorg Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Äldrenämnden, Tertialrapport 27(46) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att aktiviteten anses kunna genomföras och nämndmålet kommer att uppnås. Arbetet som hör samman med boendefrågor, boendeplanering, köhantering och platsförmedling beskrivs under verksamhetsområdesmål 3.1. Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen och Stockholms Stadshus AB ska i samarbete med exploateringsnämnden, äldrenämnden och Micasa Fastigheter AB se över och inarbeta strategier samt behovs- och efterfrågebedömningar för seniorbostäder i syfte att utöka antalet och andelen seniorbostäder för personer över 65 år. Som en del i detta ska ansvarsfördelning och behov av samordning avseende seniorbostäder utredas 2026-01-01 2026-06-30 Nämndmål: 3.3.1 Äldrenämnden deltar i arbetet för att alla i Stockholm ska ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Beskrivning Genom att kartlägga befintliga särskilda boenden och deras status samt undersöka den äldre målgruppens behov och efterfrågan görs en behovsprognos som ligger till grund för lokalplaneringen för särskilt boende. Arbetet med detta beskrivs under KF:s mål för verksamhetsområdet 3.1 Stockholms ekonomi är stark hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd under rubrikerna ”Planering och utveckling av boende”, Köhantering och förmedling av plats” samt ”Korttidsboende”. Förväntat resultat - Nämnden bidrar i arbetet med stadsövergripande boendeplanering för äldre - Nämnden utvecklar arbetssätt för att ta fram underlag som bidrar till den samordnade planeringen av särskilda boenden inom staden - Nämnden bidrar till att vård- och omsorgsboenden inom staden uppfyller likvärdiga grundkrav genom att ta fram ett funktionsprogram - Nämnden bidrar till att äldres kunskap om utbudet av boendeformer är god genom målgruppsanpassad kommunikation - Nämnden bidrar i arbetet för att motverka hemlöshet bland äldre. Äldrenämnden, Tertialrapport 28(46) - Nämnden säkerställer en effektiv köhantering genom revidering av tillämpningsanvisningarna för köhantering. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet och aktiviteten prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utreda möjligheten att införa flyttlotsar för äldre samt riktad information i syfte att få fler äldre att bo i tillgängliga och lämpliga bostäder 2026-04-22 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att aktiviteterna anses kunna genomföras samt att två av indikatorerna bedöms kunna uppnås och en uppnås delvis och nämndmålen bedöms kunna uppnås. 3.4.1 Äldrenämnden bidrar till att stärka kompetensen hos medarbetare inom äldreomsorgen Äldreomsorgslyftet Befolkningsutvecklingen tillsammans med kommande pensionsavgångar innebär att kompetensförsörjning är en central fråga för att säkerställa tillgång till en äldreomsorg av god kvalitet. Tillsammans med stadsdelsnämnderna och arbetsmarknadsnämnden leder och samordnar nämnden arbetet med kompetensutveckling inom äldreomsorgen. Inom ramen för detta verkar nämnden för att öka andelen utbildade undersköterskor med skyddad yrkestitel. Nämnden har stadens uppdrag att fördela statsbidraget Äldreomsorgslyftet som söks och tilldelas från Socialstyrelsen. Statsbidraget syftar till att kompetensutveckla personal inom äldreomsorgen genom utbildning under arbetstid. Utförare som har avtal med staden kan ansöka om medel för att täcka lönekostnader under den tiden personalen är tjänstledig för studier. Behovet av Äldreomsorgslyftet är fortsatt stort. Samtliga medel för året bokades upp tidigt, vilket bidrog till att möjligheten till ansökningar pausades. Antalet ansökningar har ökat över åren. Äldreomsorgslyftet har även utvidgats till att omfatta utbildningar inom svenska språket, så som SFI och Svenska som andra språk. Jämfört med tidigare år var det även en större andel som fortsatte sin påbörjade utbildning under 2026. Nämnden har därför gett förvaltningen i uppdrag att årligen prioritera ansökningarna till statsbidraget utifrån socialstyrelsens anvisningar och stadens samlade kompetensutvecklingsbehov. Totalt antal ansökningar som beviljats hittills är 415 varav 56 procent är medarbetare från Äldrenämnden, Tertialrapport 29(46) privata utförare. Ungefär 63 procent av totalt antal som beviljats både i stadens egen regi och privat regi studerar till undersköterska. Ungefär 19 procent studerar språkhöjande utbildning så som yrkessvenska, sfi eller svenska som andra språk. ESF-projektet Kompetensutveckling i äldreomsorgen Projektets mål har varit att bidra till ett mer inkluderande och hållbart arbetsliv genom att stärka medarbetares kompetens och förbättra verksamheternas kompetensförsörjning. Bland annat har en arbetsplatsnära och flexibel utbildningsmodell för medarbetare och chefer för deltagande verksamheter tagits fram. Projektet har genomförts i samarbete mellan arbetsmarknadsnämnden, stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Hägersten- Älvsjö. Projektet har under projekttiden 2023-2026 utvecklat och prövat en arbetsplatsnära och flexibel utbildningsmodell där språk och yrkeskunskap integreras. Insatserna har anpassats efter individens behov och omfattat bland annat kartläggning, studie- och yrkesvägledning, individuella studieplaner, språk- och yrkesintegrerad undervisning, validering och arbetsplatsförlagt lärande. Chefer har fått stöd genom utbildning, handledning och workshops för att stärka ett språkutvecklande arbetssätt i verksamheten. Genom dessa tillvägagångssätt och metoder har projektet undersökt, bidragit och skapat möjlighet för att stärka språk- och yrkeskompetens i verksamheterna på olika nivåer. Några lärdomar från projektet är: • Vikten av en behovsanpassad modell för kompetensutveckling inom äldreomsorgen. Projektet har tagit fram utbildningsmoduler som bidragit till att stärka deltagarnas möjligheter att närma sig formell kompetens, utveckla sina språkkunskaper och omsätta kunskap i praktiken. Samtidigt har arbetssätt etablerats som stärker lärandet i verksamheterna och ger chefer bättre förutsättningar att arbeta långsiktigt med kompetensutveckling. • Att en flexibel och arbetsplatsnära utbildningsform som utgår från deltagarnas befintliga kompetens är av stor vikt. Deltagare med behov av stärkt ställning på arbetsmarknaden har fått möjlighet att genomföra yrkes- och språkutbildning, vilket bidragit till ökad kompetens och förbättrade förutsättningar för fortsatt etablering och utveckling i arbetslivet. Insatserna bidrar samtidigt till att stärka kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen, ett område där det råder kompetensbrist i form av att det är svårt att rekrytera utbildad personal. • Behovet av en bättre kartläggning och uppföljning av deltagarnas kompetens för att kunna erbjuda en individuell planering. • Att samverkan mellan olika facknämnder och stadsdelsnämnderna i staden är viktigt för att kunna tillgodose äldreomsorgens medarbetares behov av kompetensutveckling. För att dessa lärdomar och arbetssätt ska kunna tas tillvara och få långsiktig effekt behöver de integreras i ordinarie verksamhet, vilket är resurskrävande och kräver fortsatt utvecklingsarbete. Arbetet behöver bedrivas samordnat och stadsgemensamt för att skapa förutsättningar för en enhetlig och hållbar implementering inom hela äldreomsorgen. Äldrenämnden, Tertialrapport 30(46) 3.4.2 Äldrenämnden ger förvaltningens medarbetare goda förutsättningar att göra ett bra jobb Systematiskt arbetsmiljöarbete inom nämndens egen förvaltning Nämnden bedriver ett främjande och systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på att förstärka friskfaktorer. Dialoger och undersökningar om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har genomförts inom nämndens egna verksamheter. Uppföljning av målen för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön visar att medarbetare, helt eller delvis, upplever att det finns möjlighet till återhämtning (paus och/eller varierande arbetsuppgifter) i arbetet. Andelen medarbetare som vet vad som förväntas av dem i arbetet har ökat jämfört med föregående år. En stor andel av medarbetarna på förvaltningen, 97 procent av de som svarade på medarbetarenkäten, vet vart de ska vända sig om de upplever sig utsatta för kränkande särbehandling, vilket är en ökning med två procentenheter från föregående år. Förvaltningen arbetar aktivt för minskad sjukfrånvaro, bland annat genom uppföljningssamtal vid upprepad korttidssjukfrånvaro och för att stödja medarbetares återgång i arbetet inom ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukfrånvaron på förvaltningen är totalt 5,0 procent, jämfört med staden totalt där snittet för sjukfrånvaron är 5,9 procent under samma period. Jämställdhetsanalys sjukfrånvaro Sjukfrånvaron är högre för män än för kvinnor på förvaltningen, totalt 6,2 procent för män jämfört med 4,6 procent för kvinnor. Det skiljer sig från övriga förvaltningar i staden, där kvinnor står för en högre sjukfrånvaro i både stadsdelsförvaltningar och fackförvaltningar. Även sjukfrånvaron dag 1-14 är högre för män än för kvinnor inom förvaltningen. En mindre andel av förvaltningens medarbetare är män, i och med det slår männens sjukfrånvaro högre i statistiken. Merparten av männen arbetar dessutom inom verksamheter som kräver närvaro på arbetsplatsen, där det till exempel inte är möjligt att arbeta på distans vid lättare sjukdomstillstånd. Organisering för ett hållbart arbetsliv inom nämndens egen förvaltning Med utgångspunkt i stadens chefsstruktur och den pågående utvecklingen av äldreomsorgen har nämnden stärkt chefsledet med ytterligare enhetschefer. För närvarande arbetar 16 chefer på förvaltningen inklusive förvaltningschef, varav sex chefer har färre än 10 underställda medarbetare. Chefer med ett lägre antal underställda har uppdrag med ansvar för flertalet verksamhetsområden och funktioner. Två av förvaltningens chefer som har mellan 10-30 månadsavlönade medarbetare har löpande även ett antal timavlönade medarbetare. Timavlönade medarbetare anställs främst inom förvaltningens jourverksamheter som kräver en viss bemanning dygnet runt och där frånvaro av ordinarie personal behöver täckas upp av vikarier. I dessa två verksamheter arbetar gruppledare/samordnare, som är stödfunktioner med visst verksamhetsansvar. Enhetschefers förutsättningar i rollen som chef, ledare och arbetsgivare följs upp inom ramen för stadens chefsstruktur. Kompetensförsörjning och trygga anställningar inom nämndens egen förvaltning Kompetensförsörjning med fokus på att utveckla och behålla befintliga medarbetare, så att de har kompetens att möta nutida och framtida uppdrag i staden pågår löpande i nämndens verksamheter. Kompetensutvecklande insatser och nyrekrytering har genomförts med syfte att stärka kompetensen inom verksamhetskritiska områden. Äldrenämnden, Tertialrapport 31(46) Som en del i att vara en attraktiv arbetsgivare med trygga anställningar och goda anställningsvillkor arbetar nämnden aktivt med heltid som norm. Verksamheterna strävar efter att erbjuda heltidstjänster vid nyrekrytering och att möjliggöra arbete på heltid för ofrivilligt deltidsanställda. Ett arbete pågår med att se över scheman för medarbetare inom nämndens dygnet-runt-verksamheter, i syfte att skapa bättre förutsättningar för heltidsarbete och trygga anställningar. Andelen tillsvidareanställningar på heltid är 86 procent av det totala antalet tillsvidareanställningar. Jämställdhetsanalys Nämnden har totalt 180 månadsavlönade anställda, varav 47 är män och 133 är kvinnor. Det är en liten skillnad mellan könen när det gäller andel anställda med heltid, 88 procent av männen och 85 procent av kvinnorna har heltidsanställning. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeinde x 80 80 81 78 82 82 2026 Analys Nämndens resultat i medarbetarenkäten har ökat med två punkter sedan föregående år, till ett AMI (aktivt medskapandeindex) på 80. Under året arbetar alla enheter och avdelningar med åtgärder från sina handlingsplaner från medarbetarenkäten och från dialogerna om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Utöver åtgärder på enhets- och avdelningsnivå fortsätter nämnden att stärka medarbetarskap och ledarskap hos medarbetare och chefer. Sjukfrånvaro 5 % 6,2 % 4,6 % 4,5 % 4,5 % 4,5 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Sjukfrånvaro dag 1-14 1,9 % 2,4 % 1,7 % 1,8 % 1,8 % 1,8 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna och i samverkan med arbetsmarknadens parter ta fram en genomförandeplan som föreslår åtgärder för en mer attraktiv äldreomsorg inom exempelvis arbetsmiljö, arbetstid och lönebildning med syfte att stärka såväl attraktiviteten i omsorgens yrken som möjligheten till ett hållbart arbetsliv och förbättrade arbetsvillkor för äldreomsorgens medarbetare 2026-01-01 2026-04-30 Kommunstyrelsen ska i samråd med förskolenämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna samt övriga berörda nämnder analysera kompetensförsörjningsbehoven på kort och lång sikt inom välfärdsverksamheterna och föreslå åtgärder för bland annat ökad omställning 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden, Tertialrapport 32(46) Nämndmål: 3.4.1 Äldrenämnden bidrar till att stärka kompetensen hos medarbetare inom äldreomsorgen Uppfylls helt Beskrivning Äldrenämnden ansvarar för att samordna utbildningsinsatser och kompetensutveckling för medarbetare i äldreomsorgen. Samordning sker inom ramen för äldreomsorgslyftet samt för verksamhetsförlagd utbildning och akademiska noder. Förväntat resultat Nämnden erbjuder övergripande utbildning och kompetensutveckling för medarbetare inom äldreomsorgen. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Nämndmål: 3.4.2 Äldrenämnden ger förvaltningens medarbetare goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Beskrivning Tillitsbaserad styrning ska prägla förvaltningens arbets- och förhållningssätt. Det ska råda en god social och organisatorisk arbetsmiljö med ett öppet arbetsklimat där medarbetare känner delaktighet, engagemang och trivs på jobbet. Förväntat resultat - Ökat medarbetarindex (AMI) - Minskad sjukfrånvaro - Ökad andel heltids- och tillsvidareanställda - Förvaltningen bedriver ett aktivt arbetsmiljöarbete Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Äldrenämnden, Tertialrapport 33(46) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att aktiviteten anses kunna genomföras samt att indikatorerna och nämndmålen bedöms kunna uppnås. 3.5.1 Äldrenämnden deltar i stadens beredskapsarbete och krisorganisation Rådighet och beredskap Arbetet med kris- och kontinuitetshantering, krigsorganisation och övningar fortsätter. Under mars genomfördes en stadsövergripande krigsledningsövning, STADSÖ26, där förvaltningen deltog. Övningen tillsammans med andra erfarenheter utifrån arbete med beredskap stärker uppfattningen om att samarbetet med både stadsdelsnämnder och privata utförare behöver stärkas, såväl med gemensam planering som med övningar. Förvaltningens krisledningsplan samt Stockholms Trygghetsjours manual och kontinuitetsplan för att hantera störningar och incidenter har uppdaterats. Arbetet med att följa upp och stärka nämndens förmåga att förebygga, hantera, följa upp och lära av incidenter fortsätter. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys (RSA) pågår enligt stadens fastlagda modell och tidsplan. Tre verksamheter inom förvaltningen har kartlagts för att djupare analysera beroenden och specifika risker. Förvaltningsledningen och enheten för kommunikations, omvärlds och beredskap har genomfört arbetet med den obligatoriska risken i RSA - Desinformation och informationspåverkan. Stödet till utförare av äldreomsorg har stärkts genom förbättrad information om kris och beredskap på stadens särskilda webbplats för leverantörer. Webbplatsen har bland annat uppdaterats med information om vad som förväntas av en verksamhet vid extra ordinära händelser och höjd beredskap samt med mallar och länkar som ska kunna vara ett stöd till verksamheterna. Sektorsorganisation Nämnden har huvudansvar och samordnar arbetet inom verksamhetsområdet ”Hälsa, vård och omsorg” inom stadens sektorsorganisation för civilt försvar. Nämnden har tilldelats statsbidrag från Socialstyrelsen för att utveckla socialtjänstens beredskap. Medlen används för att utreda behovet och möjligheten till reservkraft inom äldreomsorg med flera verksamheter inom socialtjänsten. Projektet drivs tillsammans med sektorn ”Energiförsörjning”. Värmebölja Nämnden har under perioden tagit fram och implementerat en handlingsplan för värmebölja. Handlingsplanen utgör en grund för fördelning av arbetsuppgifter inom staden som aktivering, uppstart och vid vilka situationer åtgärder ska vidtas. Information med Äldrenämnden, Tertialrapport 34(46) rekommendationer, länkar till berörda myndigheter samt handlingsplanen finns tillgänglig på stadens webb för leverantörer. Utöver de åtgärder som vård- och omsorgsboenden och hemtjänst kan vidta, kan samtliga stadsdelsnämnder erbjuda svala platser för personer som inte har hemtjänst. Nämnden kommunicerar proaktivt på webbplatsen Senior i Stockholm och genom att dela ut information i samband med installation av trygghetslarm. I samband med sommarens korta perioder av höga temperaturer har nämnden tagit fram stadsövergripande kommunikation som använts i Stockholms stads sociala medier och webbplatsen start.stockholm. Informationssäkerhet och dataskydd Den nya obligatoriska e-utbildningen i informationssäkerhet finns tillgänglig på utbildningsplattformen. Flera medarbetare och chefer har redan genomfört den, och alla förväntas ha avslutat utbildningen senast våren 2027. För att säkerställa efterlevnad av nya och gällande lagar samt verksamhetsnära rutiner har resurserna inom it- och informationssäkerhet förstärkts. Arbetet med dataskydd har systematiserats, och flera åtgärder har påbörjats utifrån dataskyddsombudets årsrapport. Några av dessa har även slutförts. För att stärka arbetet med GDPR har resurser omfördelats. Handlingsplanen för GDPR-åtgärder kommer att slutföras under året och övergå i ett löpande arbete med kontinuerlig uppdatering. Utbildning erbjuds både via arbetsplatsträffar (APT) och utbildningsportalen för att säkerställa hanteringen av personuppgifter, efterleva lagkrav samt minska risken för dataintrång och personuppgiftsincidenter. En risk inom informationssäkerhets- och dataskyddsområdet som har identifierats är att nämndens jourverksamhet tidigare dokumenterat kundärenden i ett annat system än paraplysystemet. Informationen skickades sedan till stadsdelsnämnderna vilket ledde till att uppgifter ibland skickas till fel beställarenhet. Under året har jourverksamheten börjat dokumentera direkt i paraplysystemet. Detta har förbättrat informationssäkerheten och minskat antalet personuppgiftsincidenter på jourtid. 3.5.2 Äldrenämndens upphandlingar är av hög kvalitet Nämnden utvecklar och etablerar enhetliga och hållbara arbetssätt med syfte att förbättra kvaliteten i upphandlingar, avtalsuppföljningar, leverantörsdialoger samt för att stärka stödet till verksamheten. Nämnden beslutade i maj att ge förvaltningen i uppdrag att förbereda en upphandling av ett ramavtal för trygghetsskapande teknik på särskilda boenden (projekt Lisbet). En upphandlingsstrategi har tagits fram och beslutats. Samverkansområdet välfärdsteknik har föreslagit att staden ska skapa ett eget ramavtal. Detta innebär sammantaget att staden inte kommer att avropa från SKR:s upphandlingsföretag Addas ramavtal, vilket var den ursprungliga planen. Detta förslag ger nämnden bättre förutsättningar att utifrån stadens samlade behov hantera tjänsten, förvalta avtalet samt att hålla kostnaderna nere över tid. Vidaredelegation för upphandling har också inhämtats från samtliga stadsdelsnämnder och socialnämnden. Detta innebär att stadsdelsnämnderna kan göra direkta avrop från nya ramavtalet, samtidigt som det ställer höga krav på upphandlingens kvalitet. För att säkra Äldrenämnden, Tertialrapport 35(46) upphandlings- och kvalitetskrav har projektgruppen förstärkts med ytterligare resurser och kompetens. Underlagen är i stort sett färdigställda och arbetet följer planen. Ärendet planeras att tas upp för beslut i nämnden i oktober. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elektroniska inköp 80 % 75 % 2026 Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts 95 % 95 % 2026 Andel upphandlingar som innehåller krav på arbetsrättsliga villkor 33 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Äldrenämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna vidareutveckla och sprida arbetet med svala platser för värmebölja till att bli förstärkta trygghetspunkter/beredskapsnoder som hemtjänst med flera kan använda sig av men som framförallt ska stödja personer med särskilda behov 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.5.1 Äldrenämnden deltar i stadens beredskapsarbete och krisorganisation Uppfylls helt Beskrivning Inom området civilt försvar ska nämnden verka både för den egna verksamheten och för hela stadens äldreomsorg, med de äldre stockholmarnas fokus, oavsett regiform. Förväntat resultat - Nämnden har en god beredskap med en krisorganisation som är känd, utbildad och övad. - Nämnden bidrar till att utveckla och stärka stadens beredskap genom att leda och delta inom utpekade beredskapssektorer. - Nämndens medarbetare och chefer har goda kunskaper om informationssäkerhet och dataskydd. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Äldrenämnden, Tertialrapport 36(46) Nämndmål: 3.5.2 Äldrenämndens upphandlingar är av hög kvalitet Uppfylls helt Beskrivning Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med stadsdelsnämnderna och relevanta aktörer samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i staden. Förväntat resultat - Upphandlade verksamheter bedrivs med hög kvalitet och på ett långsiktigt hållbart sätt. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att nämndmålet bedöms kunna uppnås. Välfärdsbrott Fyra fördjupade avtalsuppföljningar har genomförts inom verksamhetsområdet hemtjänst. Som ett resultat av dessa har beställningsstopp inrättats för tre av verksamheterna. Det har även inrättats beställningsstopp för en dagverksamhet utifrån en genomförd kvalitetsobservation. Beställningsstopp innebär att utföraren inte är valbar för nya kunder/gäster under uppföljning och/eller i avvaktan på att utföraren åtgärdar brister. Tre av hemtjänstverksamheterna och dagverksamheten har också debiterats en fast avgift. Avgift tas ut om de föreligger brister och dessa inte är av ringa karaktär. En alternativ metod för uppföljning av hemtjänst prövas under perioden. Modellen testas nu i två fall där utförare har avvikelser gällande tidsregistrering och som uppmärksammats genom utredningar som enskilda stadsdelsnämnder genomfört. Redovisning görs sedan på detaljerad nivå till respektive stadsdelsnämnd och övergripande nivå till äldrenämnden. Återbetalning ska göras av felaktigt utbetald ersättning. Utöver ovanstående arbetar nämnden med att vara ute och besöka verksamheterna. Detta görs bland annat genom korta oanmälda besök när någon av äldreförvaltningens medarbetare i tjänstens vägnar befinner sig i närheten av en verksamhet. Syftet är att besöken ska signalera att förvaltningen har en närvaro ute i stadsdelarna och att uppmärksamma verksamheter i Äldrenämnden, Tertialrapport 37(46) behov av djupare uppföljning. I övrigt pågår utredningsarbete avseende medel utbetalda via statsbidraget Äldreomsorgslyftet där det finns indikationer på att medel betalats utifrån felaktiga grunder och/eller att verksamheterna inte har rapporterat förändringar. Utredningsarbetet kan leda till att återkrav kommer att göras. Avtal med en hemtjänstverksamhet har sagts upp. Verksamheten har upprepande brustit i att inkomma med bokslut i tid och inte heller inom angiven tid återkopplat till äldrenämnden om vilka åtgärder som ska vidtas för att detta inte ska inträffa igen. För närvarande har staden två civilrättsliga processer i domstol där verksamheter som fått sina avtal uppsagda/hävda valt att stämma staden. Båda dessa processer befinner sig i hovrätten där en verksamhet har fått beslut om prövningstillstånd och den andra överklagat och inväntar beslut om prövningstillstånd. Arbetet med att förebygga, upptäcka och hantera välfärdsbrott är generellt en integrerad del i arbetet med upphandling och avtalsförvaltning. Samarbete finns med stadsdelsnämnderna, socialnämnden och stadens nya team för att motverka välfärdsbrott. Inom verksamhetsområde hemtjänst finns ett nätverk med stadsdelsnämnderna kopplat till fördjupade avtalsuppföljningar. Brott mot äldre Att stadens äldre ska känna sig trygga är en angelägen fråga och en del i arbetet att motverka brott mot äldre. I samband med att rapporteringen av antalet brott mot äldre ökade i början av året har nämnden genomfört informationssatsningar på start.stockholm och senior.stockholm om hur man kan skydda sig mot bedrägerier. Information har spridits till alla äldreomsorgsverksamheter som har direktkontakt med äldre, framförallt träffpunkter och hemtjänst samt genom nämndens egen verksamhet i samband med installation av trygghetslarm. Nämnden samverkar med polisens bedrägerisamordnare där gemensamma arbetsformer diskuteras. Samverkan sker också i vardagligt utbyte av information och kunskap samt vid behov extra informationsinsatser när aktörerna tillsammans finner det påkallat. Trygghetslarm och larmmottagning Till följd av ändringar i socialtjänstlagen den 1 juli 2025 beslutade kommunfullmäktige att personer som är 65 år eller äldre och som är bosatta i Stockholms stad har rätt att bland annat begära insatsen trygghetslarm utan behovsprövning. Ingen förändring i antalet som begär trygghetslarm kan ses under perioden i jämförelse med tidigare år. Det totala antalet personer som har trygghetslarm fortsätter att öka, vilket främst tros bero på att äldre personer behåller sitt trygghetslarm under en längre tid. Nämnden ansvarar för att säkerställa en trygg och säker larmmottagning med korta svarstider och ett gott bemötande. Nämndens larmmottagning är bemannad dygnet runt. Totalt besvarades cirka 595 000 inkommande larmanrop under perioden januari till augusti. Antalet inkommande larmsamtal fortsätter att öka år från år, vilket kan antas hänga samman med att allt fler personer har trygghetslarm. Äldrenämnden, Tertialrapport 38(46) Systematiskt kvalitetsarbete i form av egenkontroller, kvalitetskontroller och uppföljning har genomförts under året. Egenkontrollerna visar bland annat att nämnden hittills har klarat av att nå sitt mål att svara på inkommande larmanrop inom 30 sekunder. Nämnden har under rapporteringsperioden haft fokus på fördjupad dialog och samverkan med hemtjänstutförarna i syfte fortsätta utveckla sin egen och stadsdelsnämndernas insatser vid utryckning på trygghetslarm. Som ett resultat av detta har nämndens larmmottagning under året förstärkt rutinen vid förmedling av larm i syfte att säkra informationsöverföringen vid förmedling av larmanrop till hemtjänsten. Ett larm anses förmedlat när information om att en kund har kunnat lämnas till hemtjänstutföraren per telefon. Tidigare behövde hemtjänstutföraren be om att få kontaktuppgifter om den som larmat skickat per sms. Nu skickas sms som rutin efter etablerad kontakt. Den enskilde har rätt att när som helst byta utförare. Vid organisations- eller avtalsmässiga förändringar så kan ett så kallat omfattande utförarbyte uppstå. Nämnden har i sin väsentlighets- och riskanalys identifierat att det vid omfattande utförarbyten finns risk att den enskilde inte får hjälp inom rimlig tid vid larmanrop om övergången mellan utförare inte fungerar. Kartläggning visar att utförarbyten är komplexa och involverar många olika funktioner inom staden. Flera åtgärder har redan vidtagits, bland annat har information vid avtalsförändringar förbättrats och blanketten som används av privata utförare när de önskar göra ändringar inom gällande avtal har utvecklats och testats med gott resultat. För att säkerställa att den enskilde får hjälp utan dröjsmål vid larmanrop behöver samordning och uppföljning fortsatt utvecklas. Det är viktigt att ansvarsfördelningen är tydlig, att utförarna samordnar övergången, att informationsöverföringen sker på ett säkert sätt samt att den nya utföraren snabbt får tillgång till bostaden eftersom den enskilde redan har ett trygghetslarm installerat. Under perioden har verksamheten haft fokus på förebyggande av driftstörningar inom trygghetslarm. Det är viktigt att alla berörda verksamheter har etablerade och välkända rutiner och kontinuitetsplaner för att säkerställa tryggheten vid driftstörningar i tekniken. Nämnden har sedan tidigare tagit fram och tillgängliggjort ett förslag på kontinuitetsplan för trygghetslarm som riktar sig till hemtjänstutförare. Nämndens egna kontinuitetsplan vid störning på larm har reviderats under året och berörda medarbetares kunskaper om hur en driftstörning ska hanteras säkerställs genom löpande genomgång av rutiner, arbetssätt och förändringar. Säkerhetsåtgärder har vidtagits för att minska risken för störningar och upprätthålla en stabil larmmottagning där incidenthantering, leverantörsdialog och identifiering av förbättringsområden utgör viktiga delar i det förebyggande arbetet. Nämnden arbetar dagligen med att fånga upp, säkra och åtgärda larmets funktionalitet som exempelvis vid strömbortfall eller förlorad kontakt. I december 2027 släcker Telia ner 2G-nätet och nämnden har under flera år arbetat för att alla trygghetslarm med säkerhet ska klara av detta. De första 2 900 trygghetslarm som köptes in klarade inte kraven och behövde bytas ut. Det arbetet påbörjade under 2025. Utbytet har under våren prioriterats ned till följd av andra mer prioriterade uppdrag så som portmonteringar och låsuppgraderingar. Det återstår cirka 600 trygghetslarm att byta ut under hösten. Utbytet bedöms kunna slutföras innan 2G-nätet släcks ner. Äldrenämnden, Tertialrapport 39(46) Nyckelfri hemtjänst Nämnden ansvarar för förvaltning av nyckelfri hemtjänst med resurser för låssupport, installationer, låsservice och låsdemontering. Nämnden har även ansvar för det verksamhetsnära stödet dygnet runt till hemtjänstutförare som använder nyckefri hemtjänst. Arbetet med det verksamhetsnära stödet till hemtjänstutförarna har utvecklats under året där bland annat informationen om nyckelfria lås är uppdaterad och relevant samt att det finns instruktionsfilmer med mera. Vid systematisk uppföljning och funktionskontroller i början av året identifierades ett behov av att byta ut och uppgradera nyckelfria lås som inte alltid fungerade som de skulle. Problemen bedömdes vara en av orsakerna till att hemtjänsten ibland behöver försöka flera gånger för att komma in till den enskildes bostad eller port vilket i sin tur kan resultera i att lås vrids sönder och sedan inte alls går att använda. Utbytet och uppgraderingen är nu genomförd. Totalt har cirka 300 lås bytts ut och cirka 1000 lås har uppdaterades med ny mjukvara. Nämndens förbättrade kontroller och ökade förmåga att identifiera problemen gör det möjligt att fler lås som behöver bytas ut eller uppgraderas kan upptäckas och åtgärdas. En sedan länge känd utmaning för hemtjänsten är att få tillträde till portar eller gemensamma passager vid hemtjänstinsatser hos personer som bor i flerfamiljshus. Även om den enskildes dörr har ett digitalt lås och kan öppnas med en digital nyckel kan det saknas ett digitalt lås på fastighetens port eller övriga passager. En del av lösningen inom nyckelfri hemtjänst är att montera låstillbehör även på portarna i hus där någon med hemtjänst bor. Detta förutsätter medgivande från fastighetsägaren. Utifrån önskemål från hemtjänstutförarna valde nämnden i början av året att prioritera portmonteringar framför andra uppdrag. Totalt har cirka 800 lås på portar monterats under perioden i syfte att förbättra hemtjänstens möjligheter att få tillträde till portar och minska behovet av alternativa lösningar för att ta sig in i fastigheten. För att säkerställa rätt dataskydd och god informationshantering har informationsklassning och konsekvensbedömning avseende nyckelfri hemtjänst påbörjats under året. Underlag och material kommer att göras tillgängligt för stadsdelsnämnderna så snart det är klart. Nämndmål: 3.6.1 Äldrenämnden bidrar i arbetet med att äldre känner sig trygga Uppfylls helt Beskrivning Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med stadsdelsnämnderna och relevanta aktörer samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i staden. Förväntat resultat - Nämnden samordnar arbetet med att förebygga brott mot äldre. - Nämnden har ett systematiskt arbetssätt för att förebygga och upptäcka välfärdsbrott. - Nämnden har säkerställt att staden har en trygg och säker larmmottagning. Äldrenämnden, Tertialrapport 40(46) Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att aktiviteterna anses kunna genomföras samt att nämndmålet bedöms kunna uppnås. Nationella minoriteter Under perioden har stadsdelsnämnderna informerats om möjlighet till utbildning i romernas historia och utsatta situation samt om kompetensutveckling i samernas hälsa och demensomsorg. Nämnderna har uppmanats att inventera resurserna i form av personal som kan och vill använda något av de nationella minoritetsspråken i tjänsten. Nämnderna har även informerats om möjligheten att studera nationella minoritetsspråk genom statsbidraget Äldreomsorgslyftet. Nämnden har stöttat Fruängsgårdens vård- och omsorgsboende inför uppstarten av äldreomsorgsverksamheter med samisk inriktning. Stödet har bland annat gällt rekrytering av personal med kompetens inom den samiska inriktningen. Verksamheten har också fått information om möjlighet till kompetensutveckling i samisk hälsa och demensomsorg. Äldrenämnden hjälper verksamheten med en kommunikationsplan, som innefattar både intern och extern informationsspridning, samt med upphandling av utbildning i samisk historia och kultur som riktar sig till all personal. Fruängsgården avser att starta den samiska inriktningen till hösten. Dialog om att inkludera äldreomsorgsverksamheter för tornedalingar i nära samarbete med den finska inriktningen pågår med Järva stadsdelsnämnd. Arbetet och planen framåt har presenterats i ett samråd för representanter från den tornedalska minoriteten som uttrycker att de är nöjda med stadens planering i frågan. Teckenspråkig äldreomsorg Nämndens uppdrag att, i samarbete med stadsdelsnämnderna och i samråd med kommunstyrelsen, utreda efterfrågan och behov av teckenspråkig äldreomsorg är avslutat och redovisades till nämnden i juni. Utredningen visade att det kan finnas ett behov av teckenspråkig hemtjänst men att underlaget i dagsläget är för litet. I budget 2025 fick äldrenämnden i uppdrag att rekrytera teckenspråkiga äldrevägledare och etablera verksamheten. Rekrytering av två teckenspråkiga äldrevägledare för projektanställning på förvaltningen under ett år pågår. I äldrevägledarens uppdrag, såsom Äldrenämnden, Tertialrapport 41(46) det formuleras i funktionsbeskrivningen, ingår både informationsinsatser och datainsamling, där fokus ligger på att kartlägga målgruppens storlek och dess faktiska behov av äldreomsorg. Då målgruppen i begränsad utsträckning nås genom ordinarie kontaktvägar krävs uppsökande insatser, exempelvis genom äldrevägledare, för att möjliggöra en heltäckande behovsanalys. Vid projektårets slut avser nämnden att analysera det insamlade underlaget och utifrån målgruppens faktiska behov följa upp fortsatt organisering av de teckenspråkiga äldrevägledarna samt utvärdera behovet av teckenspråkig äldreomsorg i staden. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna stötta införandet av äldreomsorgsverksamhet med inriktning samiska och meänkieli samt säkerställa att det finns aktivitetscenter med aktiviteter för samer och tornedalingar 2026-01-01 2026-12-31 Äldrenämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och i samråd med kommunstyrelsen utreda efterfrågan och behov av teckenspråkig äldreomsorg 2026-01-01 2026-06-30 Nämndmål: 3.7.1 Äldrenämnden bidrar i arbetet till en äldreomsorg som är jämställd och inkluderande Uppfylls helt Beskrivning Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med stadsdelsnämnderna och relevanta aktörer samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i staden. Förväntat resultat - I nämndens arbete integreras kunskap om äldre som en differentierad målgrupp med olika behov och förutsättningar. Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Äldrenämnden, Tertialrapport 42(46) Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Nämndens budget för år 2026 uppgår, efter budgetjusteringar, till 298,8 mnkr i kostnader och 12,6 mnkr i intäkter. Detta motsvarar en nettobudget om 286,2 mnkr. Detta under förutsättning att den begärda budgetjusteringen om 12,6 mnkr för NU-projektet beviljas. Nämnden äskar även om att få göra en omslutningsökning på 5,0 mnkr, vilket dock inte påverkar nämndens nettobudget. Nämnden uppvisar ett prognostiserat överskott om 8,4 mnkr i jämförelse med budget vilket är en förbättring med 5,4 mnkr i jämförelse med månadsprognosen för juli. Belopp i mnkr Justerad budget 2026 Justerad bokföring Förväntad budget- justering Prognos Avvikelse Nämnd och råd 1,6 1,0 0,0 1,6 0,0 Förvaltningsgemensamma kostnader 7,7 4,7 0,0 7,7 0,0 Administrativa avdelningen 36,2 21,7 0,0 32,6 3,6 Avdelningen för stadsövergripande äldreomsorgsfrågor 94,4 57,5 5,0 93,4 5,9 Stockholms Trygghetsjour 96,5 63,5 0,0 100,0 -3,5 Avdelningen för digitalisering och it 36,1 34,8 12,6 46,3 2,4 Avskrivningar 8,4 5,6 0,0 8,4 0,0 Internränta 0,6 0,4 0,0 0,6 0,0 Summa kostnader 281,4 189,2 17,6 290,6 8,4 Nämnd och råd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förvaltningsövergripande kostnader 2,0 1,5 0,0 2,0 0,0 Administrativa avdelningen 0,3 0,2 0,0 0,3 0,0 Avdelningen för stadsövergripande äldreomsorgsfrågor 0,2 1,3 5,0 5,2 0,0 Stockholms Trygghetsjour 5,3 3,5 0,0 5,3 0,0 Avdelningen för digitalisering och it 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa intäkter 7,8 6,5 5,0 12,8 0,0 Äldrenämnden, Tertialrapport 43(46) Belopp i mnkr Justerad budget 2026 Justerad bokföring Förväntad budget- justering Prognos Avvikelse Netto/avvikelse 273,6 182,7 12,6 277,8 8,4 Utöver överskottet om 8,4 mnkr så finns det ett antal differenser inom nämnden, både underskott och överskott, vilka beskrivs nedan. Avdelningen för digitalisering och it visar ett prognostiserat överskott om 2,4 mnkr. I månadsprognosen för juli visade avdelningen ett underskott om 2,9 mnkr. Förändringen om 5,3 mnkr har två huvudorsaker, överskott inom portföljen för socialtjänstens digitalisering och en ombudgetering. Portföljen är inne på sitt första år och flera initiativ är i ett uppstartsskede och har kunnat hanteras av befintliga resurser. Detta gör att utvecklingskostnader ännu inte har genererats. Under år 2027–2028 kommer flera stadsgemensamma digitaliseringsinitiativ gå från förberedelser till genomförande vilket kommer att ge högre kostnaderna i jämförelse med 2026. 3,0 mnkr har ombudgeterats från stadsövergripande avdelningen till avdelningen för digitalisering och it avseende personalkostnader. Enheten för kommunikation, omvärld och beredskap samt nämndens övergripande kostnader visar en budget i balans. Administrativa avdelningen visar ett överskott om 3,6 mnkr jämfört med den nollprognos som redovisades i månadsprognosen för juli. Nämnden ansvarar för att fördela medel för arbetsskor till de privata utförarna. Den budget som tilldelats nämnden för arbetsskor är 5,0 mnkr och ansökningarnas sammanlagda värde uppgår till 1,6 mnkr. Avdelningen för stadsövergripande äldreomsorgsfrågor visar ett överskott om 5,9 mnkr. Detta beror främst på längre vakanser för nyinrättade och specialiserade tjänster. Med anledning av ett ökat behov av fördjupade behovsanalyser inför rekrytering samt en mer kvalitativ och omfattande kompetensbaserad rekrytering förlängs processen. Utöver detta har nämnden sent i perioden beviljats ett bidrag från Omställningsfonden om 1,5 mnkr. Bidraget gäller utbildningsinsatser som nämnden genomfört under året med egen finansiering. En ytterligare orsak till överskottet är att kostnaderna för juridiska prövningar i samband med rättsliga processer inte varit lika höga som budgeterat. Det är en kostnad som är svår att förutse och som det bör finnas beredskap för. Att överskottet för avdelningen ändå är lägre än i juliprognosen beror på den överföring av budgetmedel om 3,0 mnkr till avdelningen för digitalisering och it. Avdelningen Stockholms trygghetsjour visar ett underskott om 3,5 mnkr. Anledningen är inköp av lås och larmtillbehör. Inköpen är en del i förvaltningens beredskapsarbete för att säkerställa tillgången av dessa produkter och därmed inte riskera att framtida leveranssvårigheter hindrar installationer av lås och larm. En del av det underskott som genererats av nämnda inköp vägs upp av att den uppgradering av larmplattformen som planerats inte kommer att genomföras på grund av att nuvarande avtal snart löper ut och Äldrenämnden, Tertialrapport 44(46) förvaltningen behöver göra en ny upphandling. Detta arbete kommer att göras 2027 och påverkar därmed inte årets prognos. Resultatenheter Investeringar mnkr Investerings- ram Utfall tertial 2 Förväntad justering Prognos 2026 Avvikelse Inventarier 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 Trygghetslarm 3,6 3,5 0,0 3,6 0,0 Summa utgifter 3,8 3,5 0,0 3,8 0 Nämndens investeringsbudget för 2026 uppgår till 3,8 mnkr. Av budgeten avser 3,6 mnkr inköp av digitala trygghetslarm och 0,2 mnkr inköp av kontorsinventarier. Utfallet per den 31 augusti uppgår till 3,6 mnkr, vilket motsvarar cirka 94 procent av årets investeringsbudget. Utbytet av förvaltningens digitala trygghetslarm till 4G-kompatibla larm har pågått sedan 2020 och är nu i avslutningsfasen. Totalt har cirka 17 500 larm bytts ut. Utbytet beräknas vara helt slutfört under hösten 2026. Nämndens investeringsbudget förväntas täcka behovet av trygghetslarm vilket omfattar löpande inköp till följd av borttappade och trasiga larm, nyinstallation samt att förvaltningen har ett mindre lager om leveransproblem skulle uppstå. Verksamhetsprojekt (driftprojekt) Nämnden har 2026 ett verksamhetsprojekt som uppfyller de kriterier som fastställts i stadens anvisningar för uppföljning, projekt NU, som avser utvecklingen av ett nytt utförarsystem inom socialtjänst, äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård. Planeringen per år för projektet redovisas i bilaga 1, verksamhetsprojekt. Projektet kommenteras under rubrik 3.1.3 ”Äldrenämnden stöttar och bidrar i stadsdelsnämndernas utvecklingsarbete med digitalisering inom äldreomsorgen”. Omslutningsförändringar Nämnden redovisar förväntade ökade kostnader och intäkter om 5,0 mnkr. Omslutningsförändringen består av följande: • Statsbidrag för God och nära vård – 1,7 mnkr. • Bidrag från Omställningsfonden - 1,5 mnkr. • Statsbidrag för arbetet med den nya socialtjänstlagen - 1,2 mnkr. • Statsbidrag för hälsosamtal - 0,2 mnkr. • Statsbidrag för minoritetsspråk – 0,4 mnkr. Äldrenämnden, Tertialrapport 45(46) Budgetjusteringar Nämnden begär en budgetjustering av driftsbudgeten om 12,6 mnkr för projekt NU avseende kostnaden för årets åtta första månader. Projektet avser utvecklingen av ett nytt utförarsystem inom äldreomsorg, socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Nämnden återkommer i verksamhetsberättelsen med en begäran om en budgetjustering för kostnader under årets fyra sista månader. Analys av balansräkning Balansräkning 2026 2025 Tillgångar, mnkr 2026-08-31 2025-08-31 Anläggningstillgångar 18,7 21,1 Kundfordringar 0,2 0,1 Kortfristiga fordringar 0,0 0,2 Förutbetalda kostnader 9,1 85,8 Upplupna intäkter 0,2 0,0 Övriga interimsfordringar 0,0 0,1 Moms och punktskatter 10,1 8,0 Summa tillgångar/förändring 38,3 115,3 Skulder och Eget kapital, mnkr 2026-08-31 2025-08-31 Kortfristig del av leasingskuld 0,0 0,0 Leverantörsskulder 9,0 6,1 Övriga kortfristiga skulder 128,6 131,7 Upplupna löner och sociala avgifter 0,7 1,9 Förutbetalda intäkter 1,4 2,4 Övriga interimsskulder 5,3 2,0 Moms och punktskatter 1,4 1,9 Summa skulder 146,4 146,0 Eget kapital -108,1 -30,7 Summa skulder och eget kapital 38,3 115,3 Tillgångar Anläggningstillgångarna har minskat med 2,4 mnkr vilket beror på att utbytet av samtliga digitala larm är i slutfasen. Det har minskat inköpsbehovet av larm samtidigt som den mängd larm som köptes in när utbytet påbörjades, nu har börjat bli avskrivna. Kundfordringar har ökat med 0,1 mnkr. Detta hänförs till en något senare vidarefakturering av personalkostnader än motsvarande faktura inför förra årets delårsbokslut. Kortfristiga fordringar har minskat med 0,2 mnkr då fordringar till staten gällande riktade statsbidrag redovisas från och med 2026 under upplupna intäkter. Förutbetalda kostnader har minskat med 76,7 mnkr vilket i huvudsak beror på att det i Äldrenämnden, Tertialrapport 46(46) delårsbokslutet 2025 fanns två större generella statsbidrag där de rekvirerade bidragen periodiserades till och med december 2025. I årets delårsbokslut fördelar inte förvaltningen motsvarande statsbidrag. Upplupna intäkter har ökat med 0,2 mnkr vilket beror på att upplupna riktade statsbidrag från och med i år bokförs i denna kontogrupp. Skulder Leverantörsskulderna har ökat med 2,9 mnkr och där ökningen avser interna leverantörsskulder. Detta beror dels på variationer när bidrag rekvireras och dels på när kostnader kopplade till förvaltningens uppdrag faktureras. Övriga kortfristiga skulder har minskat med 3,4 mnkr vilket beror på att totala beviljade belopp för riktade statsbidrag varierar mellan åren samt att andelen rekvirerade bidrag vid tidpunkten för bokslutet varierar. Upplupna löner och sociala avgifter har minskat med 1,2 mnkr vilket beror på att det vid delårsbokslutet 2025 fanns upplupna löner gällande det årets lönerörelse. Förutbetalda intäkter har minskat med 1,0 mnkr vilket beror på minskning i antalet kranskommuner som köper arbetsledning under jourtid. Övriga interimsskulder har ökat med 3,3 mnkr vilket främst beror på att externa tjänster avseende perioden fram till och med 31 augusti inte fakturerats innan stängning av bokslutet samt beviljade men ej rekvirerade bidrag. Intern kontroll Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med stöd av 10 kap. 1 § har lämnats över till någon annan. Under perioden har det interna kontrollarbetet inom förvaltningen fortsatt enligt plan. Granskningarna visar endast mindre avvikelser avseende inköp, vilka har hanterats och åtgärdats inom ramen för verksamheternas ordinarie förbättringsarbete. I övrigt har inga väsentliga avvikelser identifierats för perioden. --- [Bilaga 1a. Uppföljning av budget 2026.pdf] Äldrenämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Kostnader och intäkter (-) för strategiskt viktiga projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar Ack. utfall Budget Prognos Mnkr t o m 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030 Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Projekt NU-projektet - Sociala system 21,7 13,5 101,5 0,0 36,3 0,0 117,5 0,0 79,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 21,7 13,5 101,5 0,0 36,3 0,0 117,5 0,0 79,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras. Kolumn D-E Budget som beslutats i VP, gäller hela året - även i uppföljningsärenden Kolumn F-O Prognos för angivna år Kolumn P-Q Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. Kolumn T-U Datum projektet skall starta resp. avslutas enligt beslutet. Kolumn V-W Prognos för projektets start- resp. slutdatum. Avikelser från beslutade datum skall förklaras. Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt skall speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd. Totalt Period Beslutat Prognos Beslutat Prognos Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Start Slut Start Slut 255,0 0,0 255,0 13,5 23-01-01 29-12-31 23-01-01 28-12-31 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 255,0 0,0 255,0 13,5 Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Äldrenämnden Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2026-09-16 09:52 Resultatenheter 0 0 0 0 0 Summa resultatenheter 0 0 0 0 Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 2026-09-16 09:52 Resultatenheter Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Ackumulerad 10 % av Årets resultatöverföring resultat- resultat- till 2027 enheternas överföring % bruttobudget % MAX 10 % 2026 MAX 5 % 7 8 9 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 2026-09-16 09:52 Resultatenheter 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0 Ackumulerad 10 % av Årets resultatöverföring resultat- resultat- till 2027 enheternas överföring % bruttobudget % MAX 10 % 2026 MAX 5 % 7 8 9 2026-09-16 09:52 Resultatenheter Uppföljning av resultatenheter Anvisningar för ifyllande av blankett Resultatenheter 1) Resultatenhetens namn (intraprenader skall särskilt anges) 2) Resultatenhetens bruttobudget t.ex. beräknad ersättning (anges i tkr) 3) Belopp som motsvarar 5 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 4) Summan ska överensstämma med resultatenheternas resultat i bokslutet 5) Avser hela resultatet (100 % exkl. resultatfond) 6) Resultatfonden får ha ett överskott med motsvarande maximalt 10 % av enhetens bruttobudget, vid underskott gäller maximalt 5 % 7) Kontroll av ackumulerad resulatöverföring (max 10 % vid överskott och max 5 % vid underskott) 8) Belopp som motsvarar 10 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 9) Kontroll av årets överföring (max 5 %) Om blanketten inte räcker till kan flera rader infogas i tabellen. Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret 2026-09-16 09:52 Resultatenheter Äldrenämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2065 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Prognos (mnkr) Utfall 2025 VP 2026 Avvikelse Prognos 2026 Prognos 2027 Prognos 2028 Inventarier och maskiner 3,5 3,8 0,0 3,8 3,8 3,8 2026-09-16 09:52 Invent o maskiner Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. 2026-09-16 09:52 Invent o maskiner Antal underställda medarbetare inklusive underställda chefer Antal chefer per verksamhetsområde Vid frågor kontakta Utvecklings- och hr-avdelningen, stadsledningskontoret, e-post: Funktion.personalstatistik.SLK@stockholm.se Intervall Chefsnivå 0. Politisk verksamhet och gemensam administration Övriga verksamhetsområden Totalt Färre än 10 st A 1 1 B 4 4 B1 0 B2 0 C 3 3 C1 0 C2 0 Mellan 10-30 st A 0 B 0 B1 0 B2 0 C 8 8 C1 0 C2 0 Fler än 30 st A 0 B 0 B1 0 B2 0 C 0 C1 0 C2 0 Tillvägagångssätt Ni ska utifrån denna excelmall fylla i antalet chefer som har ett visst intervall av underställda medarbetare per chefsnivå (A, B-B2 eller C-C2). Till antalet underställda medarbetare ska även eventuella underställda chefer inkluderas. Antalet chefer ska även delas in i det verksamhetsområde deras underställda medarbetare och/eller chefer i huvudsak arbetar, givet att det verksamhetsområdet finns specificerat i excelmallen. Annars summeras antalet chefer i kolumnen "Övriga verksamhetsområden". Intervallen av underställda medarbetare är: - Färre än 10 medarbetare - Mellan 10-30 medarbetare - Fler än 30 medarbetare Exempel Finns det 1 st chef på nivå B som har färre än 10 underställda medarbetare inom verksamhetsområde 0. Politisk verksamhet och gemensam administraion ska detta fyllas i på följande sätt: Finns det inom samma förvaltning 7 st chefer på nivå C som har mellan 10 - 30 underställda medarbetare inom andra verksamhetsområden ska detta fyllas i på följande sätt: Tillvägagångssätt Ni ska utifrån denna excelmall fylla i antalet chefer som har ett visst intervall av underställda medarbetare per chefsnivå (A, B-B2 eller C-C2). Till antalet underställda medarbetare ska även eventuella underställda chefer inkluderas. Antalet chefer ska även delas in i det verksamhetsområde deras underställda medarbetare och/eller chefer i huvudsak arbetar, givet att det verksamhetsområdet finns specificerat i excelmallen. Annars summeras antalet chefer i kolumnen "Övriga verksamhetsområden". Intervallen av underställda medarbetare är: - Färre än 10 medarbetare - Mellan 10-30 medarbetare - Fler än 30 medarbetare Exempel Finns det 1 st chef på nivå B som har färre än 10 underställda medarbetare inom verksamhetsområde 0. Politisk verksamhet och gemensam administraion ska detta fyllas i på följande sätt: Finns det inom samma förvaltning 7 st chefer på nivå C som har mellan 10 - 30 underställda medarbetare inom andra verksamhetsområden ska detta fyllas i på följande sätt: Tillvägagångssätt Ni ska utifrån denna excelmall fylla i antalet chefer som har ett visst intervall av underställda medarbetare per chefsnivå (A, B-B2 eller C-C2). Till antalet underställda medarbetare ska även eventuella underställda chefer inkluderas. Antalet chefer ska även delas in i det verksamhetsområde deras underställda medarbetare och/eller chefer i huvudsak arbetar, givet att det verksamhetsområdet finns specificerat i excelmallen. Annars summeras antalet chefer i kolumnen "Övriga verksamhetsområden". Intervallen av underställda medarbetare är: - Färre än 10 medarbetare - Mellan 10-30 medarbetare - Fler än 30 medarbetare Exempel Finns det 1 st chef på nivå B som har färre än 10 underställda medarbetare inom verksamhetsområde 0. Politisk verksamhet och gemensam administraion ska detta fyllas i på följande sätt: Finns det inom samma förvaltning 7 st chefer på nivå C som har mellan 10 - 30 underställda medarbetare inom andra verksamhetsområden ska detta fyllas i på följande sätt: Vid frågor kontakta Utvecklings- och hr-avdelningen, stadsledningskontoret, e-post: Funktion.personalstatistik.SLK@stockholm.se --- [Bilaga 1b. Resultat- och balansräkning T2 2026.pdf] Balansräkning Period: 202600-202608 Förvaltning: 122 Förändring UB 202608 IB 202600 202601-202608 Externt Anläggningstillgångar 20 713 461,37 -2 049 119,33 18 664 342,04 12 Maskiner och inventarier 20 713 461,37 -2 049 119,33 18 664 342,04 Omsättningstillgångar 7 249 443,41 12 350 921,85 13 982 463,43 14 Förråd, lager och exploateringsfastigheter 0,00 0,00 0,00 15 Kundfordringar 125 496,00 53 612,00 780,00 16 Diverse kortfristiga fordringar 1 633 890,00 8 461 021,14 10 094 911,14 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 490 057,41 3 836 288,71 3 886 772,29 Summa Tillgångar 27 962 904,78 10 301 802,52 32 646 805,47 Eget kapital 62 368 240,05 45 713 837,69 108 082 077,74 20 Eget kapital 62 368 240,05 45 713 837,69 108 082 077,74 Avsättningar 0,00 0,00 0,00 Långfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 Kortfristiga skulder -90 331 144,83 -56 015 640,21 -137 932 538,89 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder 0,00 0,00 0,00 25 Leverantörsskulder -63 624 898,43 54 617 208,57 -3 448 902,86 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 -1 417 526,33 -1 417 526,33 28 Övriga kortfristiga skulder -14 539 933,00 -114 037 128,80 -128 577 061,80 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -12 166 313,40 4 821 806,35 -4 489 047,90 430C91283F91481FAFC385D0B9FF7085.xlsx 1 (19) Utskrift: 2026-09-16 09:52 Summa Skulder & Eget kapital -27 962 904,78 -10 301 802,52 -29 850 461,15 Ekonomichefens underskrift  den ……………………. Handläggarens underskrift  den …………………… Balansräkning Period: 202600-202608 Förvaltning: 122 Förändring UB 202608 IB 202600 202601-202608 Externt 430C91283F91481FAFC385D0B9FF7085.xlsx 2 (19) Utskrift: 2026-09-16 09:52 Kr Stadens bolag Internt Totalt 0,00 0,00 18 664 342,04 0,00 0,00 18 664 342,04 17 746,16 5 600 155,67 19 600 365,26 0,00 0,00 0,00 0,00 178 328,00 179 108,00 0,00 0,00 10 094 911,14 17 746,16 5 421 827,67 9 326 346,12 17 746,16 5 600 155,67 38 264 707,30 0,00 0,00 108 082 077,74 0,00 0,00 108 082 077,74 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 -66 548,00 -8 347 698,15 -146 346 785,04 0,00 0,00 0,00 -66 548,00 -5 492 239,00 -9 007 689,86 0,00 0,00 -1 417 526,33 0,00 0,00 -128 577 061,80 0,00 -2 855 459,15 -7 344 507,05 Balansräkning UB 202608 430C91283F91481FAFC385D0B9FF7085.xlsx 3 (19) Utskrift: 2026-09-16 09:52 -66 548,00 -8 347 698,15 -38 264 707,30 Kr Stadens bolag Internt Totalt Balansräkning UB 202608 430C91283F91481FAFC385D0B9FF7085.xlsx 4 (19) Utskrift: 2026-09-16 09:52 Resultaträkning Period: 202601-202608 Förvaltning: 122 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Verksamhetens intäkter (-) -5 276 903,06 0,00 -1 228 294,00 -6 505 197,06 30 Försäljning av varor, material -50 788,00 0,00 -105 672,00 -156 460,00 31 Fastställda taxor och avgifter av kommunfullmäktige -30 000,00 0,00 0,00 -30 000,00 34 Hyror och arrenden 0,00 0,00 -105 672,00 -105 672,00 35 Bidrag -2 340 579,74 0,00 -14 553,00 -2 355 132,74 36 Försäljning av verksamheter och entreprenader -2 855 551,76 0,00 -1 002 397,00 -3 857 948,76 37 Försäljning av exploateringsfastigheter 16,44 0,00 0,00 16,44 Verksamhetens kostnader (+) 129 939 353,80 219 111,96 53 053 451,86 183 211 917,62 40 Inköp av anläggningstillgångar och finansiella omsättningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0,00 45 Lämnade bidrag 28 467 973,96 0,00 6 877 921,95 35 345 895,91 49 Kostnader att fördela 0,00 0,00 0,00 0,00 50 Löner och arvoden 67 988 646,04 0,00 0,00 67 988 646,04 51 Löner ej arbetad tid 1 402 632,88 0,00 0,00 1 402 632,88 54 Kostnader för naturaförmåner 0,00 0,00 0,00 0,00 55 Kostnadsersättningar 3 820,60 0,00 0,00 3 820,60 56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 0,00 0,00 27 049 298,11 27 049 298,11 60 Lokal- och markhyror 0,00 0,00 4 902 697,34 4 902 697,34 61 Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader 515 712,19 31 635,24 31 501,67 578 849,10 62 Bränsle, energi och vatten 8 086,50 -7 731,12 314 627,00 314 982,38 63 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 2 134 076,91 0,00 0,00 2 134 076,91 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 4 029 994,65 0,00 35 625,00 4 065 619,65 65 Kontorsmateriel och trycksaker 521 212,08 0,00 0,00 521 212,08 66 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier 76 794,66 0,00 2 060,00 78 854,66 68 Tele- och IT-kommunikation samt postbefordran 673 264,00 195 207,84 0,00 868 471,84 69 Kostnader för transportmedel 597 999,84 0,00 105 000,00 702 999,84 70 Kostnader för transporter, frakt och resor 73 735,29 0,00 2 930,00 76 665,29 71 Representation 8 838,55 0,00 0,00 8 838,55 72 Annonser, reklam och information 342 758,49 0,00 30 500,00 373 258,49 73 Försäkringar och riskkostnader 86 297,00 0,00 0,00 86 297,00 430C91283F91481FAFC385D0B9FF7085.xlsx 1 (19) Utskrift: 2026-09-16 09:52 74 Övriga främmande tjänster 22 190 023,41 0,00 11 043 774,79 33 233 798,20 76 Diverse kostnader 817 486,75 0,00 2 657 516,00 3 475 002,75 Verksamhetens nettokostnader 124 662 450,74 219 111,96 51 825 157,86 176 706 720,56 Avskrivningar (+) 5 625 089,58 0,00 0,00 5 625 089,58 79 Avskrivningar 5 625 089,58 0,00 0,00 5 625 089,58 Skatteintäkter (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Generella stadsbidrag och utjämning (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens resultat 130 287 540,32 219 111,96 51 825 157,86 182 331 810,14 Finansiella intäkter (-) -502,56 0,00 0,00 -502,56 84 Finansiella intäkter -502,56 0,00 0,00 -502,56 Finansiella kostnader (+) 12 814,26 0,00 377 357,40 390 171,66 85 Finansiella kostnader 12 814,26 0,00 377 357,40 390 171,66 Resultat efter finansiella poster 130 299 852,02 219 111,96 52 202 515,26 182 721 479,24 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 0,00 Årets resultat 130 299 852,02 219 111,96 52 202 515,26 182 721 479,24 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… Resultaträkning Period: 202601-202608 Förvaltning: 122 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt 430C91283F91481FAFC385D0B9FF7085.xlsx 2 (19) Utskrift: 2026-09-16 09:52 Anläggningsinformation 10 11 12 13 Immateriella Mark, byggnader och Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar tekniska anläggningar anläggningstillgångar exkl. 117x Förvaltning: 122 Kr Information från Huvudboken IB Anskaffningsvärden 0,00 0,00 76 670 221,13 0,00 Periodens förändring (anskaffning) 0,00 0,00 3 575 970,25 0,00 UB Anskaffningar 0,00 0,00 80 246 191,38 0,00 IB Avskrivningar 0,00 0,00 -55 956 759,76 0,00 Periodens förändring (avskrivning) 0,00 0,00 -5 625 089,58 0,00 UB Avskrivningar 0,00 0,00 -61 581 849,34 0,00 Summa bokfört värde 0,00 0,00 18 664 342,04 0,00 Summa förändring i Huvudbok 0,00 0,00 -2 049 119,33 0,00 Information från Anläggningsreskontran Aktivering 0,00 0,00 3 575 970,25 0,00 Tillägg 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa anskaffningar 0,00 0,00 3 575 970,25 0,00 Historiska anläggningar (värdeöverföring) 0,00 0,00 0,00 0,00 Automatisk avskrivning 0,00 0,00 -5 625 089,58 0,00 Nedskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 Återföring (uppskrivning) 0,00 0,00 0,00 0,00 Försäljning 0,00 0,00 0,00 0,00 Utrangering 0,00 0,00 0,00 0,00 Ändra dimension från 0,00 0,00 0,00 0,00 Ändra dimension till 0,00 0,00 0,00 0,00 Omgruppering från 0,00 0,00 0,00 0,00 Omgruppering till 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till, aktiveringstransaktion 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs från 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till 0,00 0,00 0,00 0,00 Omvärdering 0,00 0,00 0,00 0,00 Kalkylmässig ränta 0,00 0,00 0,00 0,00 Manuell avskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 Reversering 0,00 0,00 0,00 0,00 BFV-avrundning 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa förändringar i Anläggningsreskontran 0,00 0,00 -2 049 119,33 0,00 Diff HB (föränding bokfört värde) och ANL (förändringar) 0,00 0,00 0,00 0,00 Specifikation nedskrivna anläggningar Summa nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 2381-2389 Inv.skuld Upplösningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Anläggnings- och rörelsekapital Kr, Period: 202601-202608 Förvaltning: 122 Ingående balans anläggnings- och rörelsekapital -62 368 240,05 Drift Intäkter -6 505 699,62 Kostnader 189 227 178,86 Summa 182 721 479,24 Investering Inkomster 0,00 Utgifter 3 575 970,25 Summa 3 575 970,25 Totalt 186 297 449,49 Stadskassans konto Externa inbetalningar 199 694 637,00 Interna inbetalningar 0,00 Externa utbetalningar -233 268 993,42 Interna utbetalningar -103 433 285,13 Summa -137 007 641,55 Fordran/skuld stadskassan 45 713 837,69 Årets förändring av resultatfond 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital 45 713 837,69 (motsvarar årets förändring av eget kapital - bokförs konto 8901 & 2021) Utgående balans nämndens anläggnings- och rörelsekapital -108 082 077,74 Kontokontroller Tips Kr, Period: 202601-202608 Förvaltning: 122 Felsökning Stadkonto Belopp Kontroll konto 49xx 4901 Preliminärt kostnadsförda fakturor 0,00 4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 0,00 Drift - SUMMA Konto 49xx 0,00 Investering - SUMMA Konto 49xx 0,00 Kontroll Motpart 9* (förvaltningsinterna motparter) . SUMMA Motpart 9* i BR (1-2) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (drift) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (inv) 0,00 Kontroll Motpart 1990 SUMMA Motpart 1990 0,00 Kontroll VT HC & UU SUMMA BR 0,00 SUMMA RR 0,00 Kontroll konto 90xx-98xx 9041 Internränta -377 357,40 9043 Överföring mot annan förvaltning än finansförv -6 778 002,00 9047 Nystartsjobb 68 896,00 9052 PO -27 009 961,54 9055 LISA-löner -69 336 860,19 SUMMA Konto 904x och 905x -103 433 285,13 SUMMA Konto 90xx (ej 905x) 0,00 9131 Personalförsäkring 0,00 9133 Avräkning internränta 0,00 9139 Nystartsjobb 0,00 9181 Ej identifierade inbetalningar 0,00 SUMMA Konto 91xx 0,00 SUMMA Konto 93xx-95xx 0,00 9894 Oidentifierade inbetalningar 0,00 9899 Genomgångskonto kundreskontra 0,00 SUMMA Konto 96xx-98xx 0,00 SUMMA Konto 99xx 0,00 Kontroll konto kontra stadkonto 3-9999 Summa stadkonto 33 574 356,42 Summa konto 33 574 356,42 SUMMA 0,00 Kontroll mot resultatrapport Summa drift 182 721 479,24 Summa drift enligt resultatrapport 182 721 479,24 SUMMA 0,00 Kontroll aktivering & investering Summa investeringsinkomster/utgifter 3 575 970,25 Summa aktiverat (789x) -3 575 970,25 SUMMA 0,00 Summa investeringar på 8-konto (får ej finnas) 0,00 Kontroll RR, BR och Anl.- & rör.kap Årets resultat enligt resultaträkningen 182 721 479,24 Summa drift enligt anl. & rör.kap 182 721 479,24 SUMMA 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital 45 713 837,69 Summa bokfört på stadkonto 2021, 2023 (motp 2000-8999) 45 713 837,69 SUMMA 0,00 Tillgångar 38 264 707,30 Skulder & Eget kapital -38 264 707,30 SUMMA 0,00   Kontroll blanka koddelar Bokfört utan motpart 0,00 Bokfört utan projekt 0,00 Bokfört utan verksamhet 0,00 Kontroll UB kontra IB Stadkonto UB 202500-202514 IB 202600 12 Maskiner och inventarier 20 713 461,37 20 713 461,37 15 Kundfordringar 125 496,00 125 496,00 16 Diverse kortfristiga fordringar 1 633 890,00 1 633 890,00 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 490 057,41 5 490 057,41 SUMMA Tillgångar 27 962 904,78 27 962 904,78 201 Eget kapital, ingående värde 39 299 434,59 62 368 240,05 202 Årets resultet 23 068 805,46 0,00 SUMMA Eget kapital 62 368 240,05 62 368 240,05 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder 0,00 0,00 25 Leverantörsskulder -63 624 898,43 -63 624 898,43 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -14 539 933,00 -14 539 933,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -12 166 313,40 -12 166 313,40 SUMMA Skulder -90 331 144,83 -90 331 144,83 --- [Bilaga 1c. Samordnad äldreboendeplanering för särskilda boendeformer 2026-09-04.pdf] Samordnad äldreboendeplanering för särskilda boendeformer Varje kommun har enligt bestämmelse i socialtjänstlagen1 en skyldighet att inrätta särskilda boendeformer för äldre personer som behöver omvårdnad och särskilt stöd. Av samma lag framgår också kommunens2 ansvar för att planera sina insatser inom socialtjänsten och att utifrån socialtjänstens uppdrag delta i samhällsplaneringen på strukturell nivå. Från och med 2026 års budget ska utbyggnaden av stadens vård- och omsorgsboenden utgå från stadens samordnade äldreboendeplanering (SÄB). Arbetet med utbyggnaden leds och samordnas av kommunstyrelsen. SÄB ska säkerställa en framsynt och ekonomiskt hållbar utbyggnad av vård- och omsorgsboenden och samtliga berörda nämnder ska arbeta i enlighet med den gemensamma planeringsinriktningen. Arbetet i SÄB startade i januari 2026. I arbetsgruppen som leds av kommunstyrelsen ingår representanter från stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, Stockholms Stadshus AB, Micasa och äldrenämnden. Äldrenämndens uppdrag är bland annat att samordna och representera stadsdelsnämnderna samt ta fram stadsövergripande behovsunderlag för planeringen av nya vård- och omsorgsboenden. Utgångspunkten för den samordnade äldreboendeplaneringen är att stadens vård- och omsorgsboenden är en gemensam resurs. Med utgångspunkt i behovsunderlagen har nämnden tagit fram förslag på var de kommande vård- och omsorgsboenden som staden behöver bör placeras. Det är första året som äldreboendeplaneringen ingår i stadens lokalresursplan genom den nya modell som införts för att stärka kopplingen mellan äldreboendeplanering och övrig lokalförsörjning. Arbetet med formen för fortsatt redovisning ingår inom ramen för arbetet. Innevarande bestånd, behovsprognos och planering Nuläge Uppgifterna nedan är hämtade från Swecos prognos om äldreomsorgstagare 2026 - 2050 om inget annat anges.3 Vård-och omsorgsboende (inklusive profilboende) • 5 891 individer hade ett verkställt beslut om vård- och omsorgsboende, varav ca 60 procent avsåg boende med demensinriktning. 1 8 kap. 4 SoL 2 Detta ansvar vilar på den nämnd eller de nämnder som kommunfullmäktige utsett att ansvara för socialtjänsten. I Stockholms stad är det stadsdelsnämnderna, med undantag av samordningen av planering enligt ovan. 3 Siffrorna är hämtade september 2025. • 216 beslut om vård-och omsorgsboende kunde inte verkställas inom tre månader4, huvudsakligen beroende på att enskilda valt att tackat nej till ett eller flera erbjudanden. • Medianboendetiden år 2024 var 22 månader på ett vård- och omsorgsboende, vilket är något längre än tidigare år. Boendetiderna var längre på demensboenden jämfört med boenden med somatisk inriktning, vilket driver på utvecklingen med längre boendetider totalt sett. Korttidsboende • 446 personer hade vid mätmånaden i september 2025 verkställda beslut om korttidsboende, varav 109 med inriktning växelvård och 76 med inriktning avlösning. • Av de verkställda besluten avsåg 284 (64 procent) vistelse efter sjukhusvård. • Den genomsnittliga vistelsetiden var 11,5 dygn. Servicehus • 497 personer hade ett verkställt beslut om servicehus. • Cirka 95 procent av dessa hade någon form av insats från hemtjänsten. Tillgång till platser i särskilt boende (kapacitet) För att staden ska kunna tillgodose behovet av särskilda boendeformer behöver staden ha tillgång till en viss kapacitet, det vill säga ett visst antal platser. För att bland annat öka rådigheten över särskilda boendeformer finns en beslutad planeringsinriktning som innebär att minst 60 procent av vård-och omsorgsfastigheterna inom stadens geografiska område ska finnas inom stadens eget fastighetsbestånd. Nuläge Vid utgången av år 2025 fanns det totalt 81 vård- och omsorgsfastigheter inom stadens geografiska område. Stadens fastighetsbolag Micasa Fastigheter ägde 39 av dessa, vilket motsvarar 48 procent. I 29 av dessa fastigheter bedrevs verksamhet i stadens egen regi/på entreprenad. I övriga tio bedrevs verksamhet av privata utförare upphandlade enligt LOV. Kapacitet inom stadens eget fastighetsbestånd I tabellen nedan redovisas kapaciteten inom stadens eget fastighetsbestånd år 2025. Stadsdels- region Antal fastigheter ägda av Micasa Fastigheter Varav med drift i stadens egen regi/entre- prenad Antal platser totalt i fastigheter ägda av Micasa Fastigheter Varav med drift i stadens egen regi/entrepre nad 4 Socialtjänstlagen (SoL) kräver att beviljade insatser ska verkställas skyndsamt. Om ett gynnande beslut inte har verkställts (påbörjats) inom tre månader är kommunen skyldig att rapportera detta till IVO - Inspektionen för vård och omsorg samt till kommunens revisorer. Västerort 11 6 966 723 Innerstaden 17 12 1 308 1 092 Västra Söderort 5 5 334 334 Östra Söderort 6 6 499 499 Totalt: 39 29 3 107 2 648 Tabell 3: Kapacitet inom stadens eget fastighetsbestånd 2025. Källa: Underlag från stadsdelsnämnderna december år 2025. Privata utförare i stadens fastigheter I dagsläget hyr Micasa Fastigheter ut tio vård-och omsorgsboenden till utförare i privat regi upphandlade enligt LOV. Dessa utförare kan ha avtal med flera kommuner. Stadsdelsregion Antal privat drivna boenden i Micasas fastigheter Antal platser Västerort 5 243 Innerstaden 5 216 Västra söderort 0 0 Östra söderort 0 0 Totalt: 459 Tabell 4: Privata utförare i stadens fastigheter år 2024. Källa: Stadsdelsregionernas boendeplaner. Utförare i stadens egen regi i privatägda fastigheter Inom staden bedrivs också verksamhet i stadens egen regi/på entreprenad i privat ägda fastigheter, se tabellen nedan. Stadsdelsregion Antal privata fastighetsägare Antal platser Västerort 0 0 Innerstaden 8 396 Västra söderort 1 22 Östra söderort 1 13 Totalt: 10 431 Tabell 5: Antal privata fastighetsägare där verksamhet bedrivs i stadens egen regi/entreprenad. December år 2024. Källa: Stadsdelsregionernas boendeplaner år 2026. Kapacitet inom valfrihetssystemet – privat regi Stockholms stads valfrihetssystem för vård- och omsorgsboende omfattar hela Stockholms län. Vid utgången av år 2025 fanns det 115 vård- och omsorgsboenden i privat regi upphandlade enligt lag om valfrihetssystem (LOV) inom stadens valfrihetssystem. 42 av dessa fanns inom stadens geografiska område. Övriga inom kommuner i länet. Varken beställaren (i det här fallet staden) eller utföraren är garanterad vissa volymer i ett valfrihetssystem, dessa avgörs av brukarens val. En utförare kan ingå i flera kommuners valfrihetssystem samtidigt. Det innebär att stadens tillgång till platser utanför kommunen kan komma att påverkas av hur situationen ser ut i andra kommuner som utförare har avtal med. Ytterligare en faktor som över tid kan påverka tillgången till platser inom ett valfrihetssystem är det faktum att en utförare kan säga upp avtalet med staden med tre månaders uppsägningstid. De platser som ingår i valfrihetssystemet är alltså inte avtalade i den meningen att staden är garanterad att få nyttja dessa. Platserna kan därför ses som potentiellt tillgängliga. Vid utgången av år 2025 uppgick det totala antalet privata platser i valfrihetssystemet till totalt 5 040. Av dessa nyttjade staden totalt 56 procent. Av de platser som finns inom staden nyttjades cirka 98 procent, medan nyttjandegraden utanför staden var 27 procent. Antalet platser inom staden minskat något sedan år 2024, medan platserna utanför staden har ökat något, se vidare i tabellen nedan. Kategori 2021 2022 2023 2024 2025 VOB LOV inom staden 1 950 1 950 1 950 2 189 2 092 VOB LOV utanför staden 2 408 2 718 2 738 2 942 2 948 Totalt VOB LOV: 4 358 4 668 4 688 5 131 5 040 Tabell 6: Antal möjligt tillgängliga platser i vård-och omsorgsboende LOV inom Stockholms stads valfrihetssystem december 2021–2025. Källa: Äldrenämndens avtalsförvaltare. Behovsprognos 2026 - 2045 För att kunna beräkna behovet av fysiska platser i särskilt boende görs en årlig prognos baserad på Swecos prognosmodell som beskriver förväntad omsorgskonsumtion. I behovsprognosen används det så kallade nulägesalternativet, som bygger på följande antaganden: • antal omsorgstagare förändras under prognosperioden utefter befolkningsprognos, • ingen konsumtionsminskning (minskning av omsorgsbehov) på grund av hälsoförbättringar och/eller minskat omsorgsbehov antas ske framöver, • behovet av omsorgsinsatser (särskilda boendeformer) utgår från 2025 års nivå och förblir oförändrat under hela prognosperioden Demografisk utveckling I Stockholms stad fortsätter antalet personer i åldersgruppen 65 år och äldre att öka framöver, vilket huvudsakligen kan förklaras med de stora ålderskullarna födda på 1940- och 1950- talen.5 Den prognosticerade ökningen per åldersgrupp illustreras i diagrammet nedan. 5 Sweco. 2025. Prognos över antalet äldreomsorgstagare i Stockholms stad perioden 2026 - 2050. Den demografiska utvecklingen i åldersgruppen 80 år och äldre bedöms vara den faktor som har störst påverkan på behovet av särskilda boendeformer. Fram till år 2045 beräknas denna åldersgrupp i det närmaste fördubblas. Åldersgruppen 90 år och äldre, där behovet av vård- och omsorgsboende är störst, beräknas öka från 7 700 individer år 2025 till drygt 19 000 individer år 2045. Figur 1: Befolkningen 65 år eller äldre i Stockholms stad, 1970–2024 och prognos 2025–2050 enligt 2025 års prognos (streckad linje) samt 2024 års prognos (prickad linje). Källa: Sweco. Behov av platser i vård-och omsorgsboende Antalet individer med behov av vård-och omsorgsboende beräknas öka från cirka 5 900 år 2025 till drygt 11 000 år 2045. Andelen med behov av boende med demensinriktning beräknas ligga kvar på nuvarande nivå, det vill säga cirka 60 procent. Diagram 1: Prognos behov av vård-och omsorgsboende 2025 - 2045. Källa: Sweco. 5891 7074 8541 9897 11062 2168 2564 3138 3767 4293 3443 4182 5042 5737 6352 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 2025 2030 2035 2040 2045 Totalt Somatik Demens Antal indidiver med behov av vård-och omsorgsboende. Prognos - 2045 Behov av platser i servicehus Antalet boende i servicehus har minskat över tid. År 2020 fanns det 12 servicehus med totalt 1 039 lägenheter inom staden. Efter beslutade avvecklingar kommer staden att år 2026 ha tillgång till sju servicehus med 496 lägenheter, samtliga inom stadens eget fastighetsbestånd och i stadens egen regi. Servicehusen ingår inte i planeringsunderlaget för särskilt boende, men omnämns här då avvecklingar kan påverka efterfrågan på särskilt boende. Av de individer som hittills berörts av avvecklingarna har mellan 30 och 40 procent varit i behov av vård-och omsorgsboende. Process för samordnad äldreboendeplanering Planeringsprocessen Från och med år 2026 års budget ska utbyggnaden av stadens vård- och omsorgsboenden utgå från stadens samordnade äldreboendeplanering (SÄB). Arbetet med utbyggnad leds och samordnas av kommunstyrelsen. SÄB ska säkerställa en framsynt och ekonomiskt hållbar utbyggnad av vård- och omsorgsboenden och samtliga berörda nämnder ska arbeta i enlighet med den gemensamma planeringsinriktningen. Processen illustreras i bilden nedan. I Diagram 1: Processbeskrivning planeringsprocess särskilda boenden. Källa: Stadsledningskontoret. SÄB (samordnad äldreboendeplanering) Arbetet i SÄB startade i januari 2026. I arbetsgruppen som leds av stadsledningskontoret ingår representanter från stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret Stockholms Stadshus AB, Micasa och äldrenämnden. Äldrenämndens uppdrag är bland annat att samordna och representera stadsdelsnämnderna samt ta fram stadsövergripande behovsunderlag för planeringen av tillkommande vård- och omsorgsboenden. Utgångspunkten för den samordnade äldreboendeplaneringen är att stadens vård- och omsorgsboenden är en gemensam resurs. Med utgångspunkt i behovsunderlagen har äldrenämnden tagit fram förslag på var de kommande vård- och omsorgsboenden som staden behöver bör placeras. Förslagen som presenteras på kartor per stadsdelsregion har sedan bearbetats i arbetsgruppen. Behovsunderlagen, förslagen och kartorna har redovisats, diskuterats och justerats vid områdesmöten som hållits per stadsdelsregion där chefer och medarbetare från äldreomsorgen och stadsdelsnämndernas lokalenheter deltagit. Föreslagna placeringar av vård- och omsorgsboenden på kartorna har inte en strikt geografisk koppling utan ska ses om ungefärliga och stadsgemensamma. På kartorna redovisas behov och planering av utbyggnad i stadens egen regi. Då arbetssättet är nytt är antalet konkretiserade projekt och utpekade tomter ännu relativt begränsat. Arbetet i SÄB kommer att fortsätta utvecklas bland annat genom att skapa en ännu tydligare helhetsbild, såväl för utförare i stadens egen regi som för privata utförare, av utbyggnadsbehovet. Lokalförsörjningsplaner och lokalresursplan Samtliga stadsdelsnämnder tar årligen, i samband med flerårsbudgeten, fram en lokalförsörjningsplan. År 2026 är första gången särskilda boendeformer för äldre ingår i lokalförsörjningsplanerna istället för att presenteras i ett separat dokument. Äldrenämnden tar fram ett stadsövergripande planeringsunderlag och analys baserat på innevarande bestånd, behovsprognos och planerade nybyggnationer. Underlaget finns med i respektive stadsdelsnämnds lokalförsörjningsplan. Äldrenämnden ger stöd till stadsdelarna i den nya processen med lokalförsörjningsplanen bland annat vid upprättandet och genom uppgifter om antal möjliga platser i privat regi inom LOV. Respektive stadsdelsnämnds lokalförsörjningsplan sammanställs av stadsledningskontoret och ingår från år 2026 ingå i den stadsövergripande lokalresursplanen som beslutas av kommunstyrelsen. Nedanstående stadsövergripande analys har tagits fram av äldrenämnden och ingår i varje stadsdels lokalförsörjningsplan Enligt Stockholms stads befolkningsprognos ökar antalet äldre kraftigt under de kommande åren vilket medför ett ökat behov av vård- och omsorgsboenden. Stadens planering utgår från två planeringsperioder: år 2027–2034 och år 2035–2045. Under den första planeringsperioden beräknas antalet äldre med behov av vård- och omsorgsboende öka från cirka 6 300 personer till cirka 8 250 personer. Det innebär en ökning med omkring 1 950 äldre personer fram till år 2034. Ökningen bedöms vara särskilt tydlig i innerstaden under denna period. I nuläget finns cirka 4 850 platser i vård- och omsorgsboenden inom staden, varav cirka 2 650 drivs i stadens egen regi och cirka 2 200 drivs i privat regi. Därutöver finns cirka 2 900 platser utanför staden som är potentiellt möjliga inom ramen för valfrihetssystemet (LOV). Kapaciteten påverkas av renoveringsbehov inom stadens befintliga bestånd. Under den första planeringsperioden berörs cirka 240 servicehuslägenheter och 252 lägenheter i vård- och omsorgsboenden av renoveringar som kräver evakuering. I staden planeras för byggnation av cirka 430 platser i stadens egen regi samt cirka 350 platser i privat regi under perioden 2027–2034. Det nu planerade nytillskottet av vård- och omsorgsboenden bedöms inte möta det prognosticerade behovet. Med hänsyn till ökat behov, befintlig och planerad kapacitet, renoveringsrelaterade bortfall samt möjliga val inom LOV bedöms ett ytterligare tillskott om cirka 1500 platser behövas fram till år 2034 vilket motsvarar cirka 18 nya vård- och omsorgsboenden. Inriktning och behov för perioden kommer att preciseras inom ramen för Samordnad äldreboendeplanering (SÄB) i samverkan med stadsdelsnämnderna. Under den andra planeringsperioden, år 2035–2045, ökar enligt Stockholms stads prognos antalet äldre med behov av vård- och omsorgsboende från cirka 8500 till cirka 11 000 personer. Den största ökningen av antalet äldre beräknas ske i Östra söderort och Västerort. Under första delen av planeringsperioden beräknas fortsatt renovering inom stadens bestånd av ca 100 platser inom vård- och omsorgsboenden och drygt 200 servicehuslägenheter. I den planering av nybyggnation som fortfarande är i ett mycket tidigt skede förväntas i början av perioden ett nytillskott om ca 300 platser vård- och omsorgsboende i stadens egen regi. Sammantaget kommer ytterligare omkring 2 500 äldre beräknas ha behov av vård- och omsorgsboende år 2045 vilket motsvarar ett behov av ca 30 nya vård- och omsorgsboenden. Analysen speglar den planering som var känd inför redovisningen i Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029.