Äldrenämndens delårsrapport januari–augusti 2026 fastställs
Äldreförvaltningen föreslår att äldrenämnden godkänner tertialrapport 2 för januari–augusti 2026 och lämnar den vidare till kommunstyrelsen och stadens revisorer. Rapporten bedömer att nämndens mål i huvudsak kommer att nås, samtidigt som nämnden föreslås söka en budgetjustering på 12,6 miljoner kronor för projekt NU och en omslutningsförändring på 5,0 miljoner kronor.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-09-29. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.
Från originalhandlingen
[(Godkänd - R 1) ALD 2026/64 Tjänsteutlåtande - Tertialrapport 2 2026 för äldrenämnden..pdf]
Äldreförvaltningen
Administrativa avdelningen
Älvsjö stationsgata 21.
Box 4
125 21 Älvsjö
Växel 08-50836200
Fax
aldreforvaltningen@stockholm.se
start.stockholm
Sida 1 (2)
Tertialrapport 2 2026 för äldrenämnden
Förvaltningens förslag till beslut
1. Äldrenämnden godkänner tertialrapport 2, med bilagor, och
överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer.
2. Äldrenämnden ansöker hos kommunstyrelsen om en
budgetjustering om 12,6 mnkr för årets två första tertial
avseende projekt NU.
3. Äldrenämnden ansöker hos kommunstyrelsen om att göra en
omslutningsförändring om 5,0 mnkr.
4. Paragrafen justeras omedelbart.
Sammanfattning
I tertialrapport 2 sammanställs och analyseras nämndernas
prognoser, utifrån perioden januari till och med augusti, mot budget
och verksamhetens mål.
Förvaltningen har under tertial 2 arbetat i enlighet med
kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål och med
kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens
egna mål. Förvaltningen gör bedömningen att de mål, aktiviteter
och indikatorer som framgår av nämndens verksamhetsplan i
huvudsak kommer att uppnås och genomföras under året.
Bakgrund
Utifrån kommunfullmäktiges budget med inriktningsmål, mål för
verksamhetsområdena, indikatorer och aktiviteter upprättar
respektive nämnd en verksamhetsplan med budget för kommande
år. Nämndernas verksamhet följs upp i tertialrapport 1 och 2, samt i
verksamhetsberättelsen med bokslut. Stadsledningskontoret tar fram
anvisningar för arbetet med planering, uppföljning och prognos.
I tertialrapport 2 sammanställs och analyseras nämndernas
prognoser, utifrån perioden januari till och med augusti, mot budget
och verksamhetens mål.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom förvaltningsledningen i samråd med chefer
och nyckelpersoner inom respektive avdelning. Samverkan med de
fackliga organisationerna har skett i förvaltningsgruppen den 23
september 2026. Kommunstyrelsens pensionärsråd har tagit del av
ärendet den 22 september 2026. Det för socialnämnden,
Handläggare
Eva-Lena Eirefelt
Telefon: 08-50836267
Till
Äldrenämnden
29 september 2026
Äldreförvaltningen
Administrativa avdelningen
Tjänsteutlåtande
Dnr ALD 2026/64
2026-09-02
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr ALD 2026/64
Sida 2 (2)
Tertialrapport 2 2026 för äldrenämnden
äldrenämnden och överförmyndarnämnden gemensamma rådet för
funktionshinderrådet har tagit del av ärendet den 24 september
2026.
Förvaltningens synpunkter och förslag
Förvaltningen har under tertial 2 arbetat i enlighet med
kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål och med
kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens
egna mål. Förvaltningen gör bedömningen att de mål, aktiviteter
och indikatorer som framgår av nämndens verksamhetsplan i
huvudsak kommer att uppnås och genomföras under året. I bifogad
tertialrapport, med bilagor, redogörs för förvaltningens arbete med
att nå målen.
Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tertialrapport 2, med
bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen. Förvaltningen
föreslår även att nämnden ansöker hos kommunstyrelsen om en
budgetjustering om 12,6 mnkr för årets två första tertial avseende
projekt NU samt om att göra en omslutningsförändring om
5,0 mnkr.
Karin Bülow
Förvaltningschef
Äldreförvaltningen
Bilagor
1. Tertialrapport 2 2026 för äldrenämnden med tillhörande
bilagor
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Karin Bülow, Förvaltningschef 2026-09-14
---
[Bilaga 1.Tertialrapport 2.pdf]
Äldrenämnden, Tertialrapport 1(46)
Tertialrapport 2 2026 för äldrenämnden
Äldrenämnden Bilaga 1
Dnr: ALD 2026/64
Äldrenämnden, Tertialrapport 2(46)
Innehållsförteckning
Sammanfattande analys ...........................................................................................................4
Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................5
KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i
hela staden ..........................................................................................................................................5
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till
jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................5
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till
utveckling och lärande i förskolan och skolan ..............................................................................5
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där
behoven är som störst ....................................................................................................................5
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med
god omsorg och stor trygghet ........................................................................................................9
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt
kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................14
KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis
klimatomställning .............................................................................................................................15
KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom
minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................15
KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska
mångfalden ökar ..........................................................................................................................16
KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten
ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................17
KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft,
rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................18
KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning,
jobb och bostäder för alla .................................................................................................................19
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger
grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................19
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget
jobb ..............................................................................................................................................25
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som
de har råd med .............................................................................................................................27
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda
förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................28
Äldrenämnden, Tertialrapport 3(46)
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla
verksamhetsområden ...................................................................................................................33
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......36
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och
demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................40
Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................42
Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ....................................................................42
Resultatenheter .................................................................................................................................44
Investeringar .....................................................................................................................................44
Verksamhetsprojekt (driftprojekt) .....................................................................................................44
Omslutningsförändringar ..................................................................................................................44
Budgetjusteringar ..............................................................................................................................45
Analys av balansräkning ...................................................................................................................45
Intern kontroll .........................................................................................................................46
Äldrenämnden, Tertialrapport 4(46)
Sammanfattande analys
Nämnden har under tertialet arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges övergripande
inriktningsmål och med kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens
egna mål. Nämnden gör bedömningen att de mål, aktiviteter och indikatorer som framgår av
nämndens verksamhetsplan i huvudsak kommer att uppnås och genomföras under året.
Redogörelse för nämndens arbete för att nå målen beskrivs i huvudsak under
kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena.
Nämnden strävar efter att i relevanta situationer och uppdrag synliggöra och analysera
eventuella könsskillnader samt föreslå hur dessa skillnader kan jämnas ut. Analysen av
nämndens resultat har i aktuella stycken kompletterats med jämställdhetsanalyser.
I kommunfullmäktiges budget anges en rad direktiv som är gemensamma för samtliga
nämnder och bolagsstyrelser. Dessa direktiv berör i varierande grad äldrenämndens
verksamhet. Nämnden har valt att integrera de direktiv som berör nämnden under respektive
mål för verksamhetsområdet enligt den målstruktur som kommunfullmäktige beslutat om.
Andra direktiv är inte lika konkreta och har därför inte samma specifika måltillhörighet utan
fördelas över flera mål.
Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden
Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen
grundas på att tre av fem mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet
bedöms uppfyllas helt. Under de två verksamhetsområdesmålen som berör barn och
ungdomar har nämnden inte tagit fram några nämndmål i verksamhetsplanen och rapporterar
inte under dessa.
Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder till en rättvis klimatomställning
Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen
grundas på att de fyra målen för verksamhetsområdet som är kopplat till inriktningsmålet
bedöms uppfyllas helt.
Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla
Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen
grundas på att de sju målen för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet
bedöms uppfyllas helt.
Äldrenämnden, Tertialrapport 5(46)
Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål
KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en
stark och jämlik välfärd i hela staden
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Under
målen för respektive verksamhetsområde beskrivs hur långt nämnden har kommit i sitt
uppdrag med att nå inriktningsmålet.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges
möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid
Inga data
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till
utveckling och lärande i förskolan och skolan
Inga data
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och
omsorg där behoven är som störst
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året.
Bedömningen grundas på att aktiviteten anses kunna genomföras och nämndmålet bedöms
kunna uppnås.
Omställning till framtidens socialtjänst och äldreomsorgens utveckling
Den nya socialtjänstlagen innebär en stor omställning för hela socialtjänsten med ökat fokus
på tillgänglighet, förebyggande perspektiv, kunskapsbaserade insatser och ökade möjligheter
att ge insatser utan föregående behovsprövning. Omställningen pågår inom ramen för
projektet Framtidens socialtjänst som genomförs gemensamt med socialnämnden. Arbetet
sker i nära dialog med kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, stadsdelsnämnderna och
andra berörda nämnder.
Äldrenämnden, Tertialrapport 6(46)
Från och med den 1 mars kan stadens invånare få tillgång till ett tjugotal insatser utan
individuell behovsprövning och utbudet kommer successivt att utökas under året. Sex av de
hittills beslutade insatserna rör äldreomsorgen specifikt:
• Hälsofrämjande samtal.
• Stöd vid syn- och/eller hörselnedsättning.
• Samtalsgrupp för anhöriga.
• Stödsamtal för anhöriga.
• Samtalsgrupp med social inriktning för äldre.
• Samtalsgrupp för personer med en demensdiagnos eller diagnos kognitiv svikt.
Med utgångspunkt i förstudien om 65-årsgränsens påverkan på tillgången till insatser, som
genomfördes hösten 2025, har ett arbete påbörjats med att konkretisera förslag på vidare
arbete.
Stödmaterial och utbildning för dokumentation har tagits fram. Ett tillfälligt system för
dokumentation av insatser utan behovsprövning (Debi) har utvecklats, införts och förvaltas av
nämnden. Sedan systemet togs i drift har uppskattningsvis cirka 2000 insatser dokumenteras.
Debi kommer att användas av verksamheterna fram till att det nya utförarsystem Lifecare
Stockholm är implementerat.
I samtliga stadsdelsnämnder utvecklas nya arbetssätt. Bland annat pågår arbete med att
utveckla det uppsökande arbetet, arbeta utlokaliserat på andra platser än socialtjänstens kontor
och att lotsa och vägleda invånare istället för att hänvisa vidare. Detta för att invånaren ska få
ett sammanhållet stöd och för att minska risken för att någon faller mellan stolarna. Fyra
stadsdelsnämnder har startat upp pilotprojekt för första linjens socialtjänst där nya arbetssätt
prövas, däribland tydlig ingång, drop-in, utökad tillgänglighet utanför kontorstid och
teambaserat arbete samt insatsen flexibelt socialt stöd. Pilotprojekten följs upp löpande i syfte
att identifiera framgångsfaktorer och utvecklingsområden inför breddinförande i hela staden.
I syfte att stötta stadsdelsnämnderna i att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst har två
utbildningar i individbaserad systematisk uppföljning (ISU) genomförts under våren. Ett
verktyg för gemensam uppföljning av stödsamtal för anhöriga har tagits fram, testats och
utvärderats. Vägledning och stadsgemensam uppföljning har tagits fram för insatserna
hälsofrämjande samtal, samtalsgrupp för personer med demensdiagnos eller diagnos kognitiv
svikt samt för samtalsgrupp med social inriktning för äldre.
Jämställdhetsanalys
Den nya socialtjänstlagen (socialtjänstlag 2025:400) har ett tydligare jämställdhetsperspektiv
än tidigare vilket innebär att socialtjänst, inkluderat äldreomsorgen, ska främja människors
jämlikhet i levnadsvillkor och verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. I uppföljning
av insatser utan behovsprövning tas hänsyn till att kön kan påverka vilka behov som uppstår
och hur de tillgodoses. Detta inkluderar även utbildning i individbaserad systematisk
uppföljning (ISU) där kunskap och medvetenhet om strukturella skillnader behöver lyftas och
inkluderas. I uppföljningsarbetet tas könsuppdelad statistik och analyser ut för att identifiera
och åtgärda eventuella skillnader i hur kvinnor och män får tillgång till stöd.
Äldrenämnden, Tertialrapport 7(46)
Nämndens egen omställning till framtidens socialtjänst
Omställningsarbetet inom nämndens egen verksamhet, bland annat processen för
trygghetslarm, fortsätter. Trygghetslarm är en viktig förebyggande insats som kan bidra till
ökad trygghet och självständighet och ge äldre möjlighet att bo kvar hemma längre.
Trygghetslarm är en insats som kan begäras utan individuell bedömning, vilket ställer krav på
en tydlig, enkel och tillgänglig ingång. För många äldre är trygghetslarm den första insatsen
och kontakten med socialtjänsten. En e-tjänst är under utveckling för att förenkla för den
enskilde och dennes anhöriga att begära ett trygghetslarm. Parallellt ses arbetssätt och
handläggningsprocesser över i syfte att minska onödig administration och skapa en mer
tillgänglig, sammanhållen och effektiv organisation.
God och nära vård och hälso- och sjukvård
Äldrenämnden är ledande och sammanhållande i arbetet med en praktisk omställning till en
god och nära vård och omsorg. Arbetet har den stadsgemensamma handlingsplanen som
utgångspunkt och görs tillsammans med socialnämnden, utbildningsnämnden och
förskolenämnden samt i dialog med Region Stockholm. Förutsättningarna för att driva
omställningsarbetet med stöd av den stadsgemensamma handlingsplanen har påverkats av den
förskjutning mot hälso-och sjukvård som skett i och med den förordning som reglerar
statsbidraget för god och nära vård. Under 2025 valde därför förskolenämnden att pausa sin
medverkan i omställningsarbetet och under 2026 valde socialnämnden att begränsa sin
medverkan till den del av verksamheten som omfattar hälso-och sjukvård (LSS/SoL-hälsan).
Omställningen till god och nära vård handlar om att skifta fokus från att enbart behandla
sjukdom till att proaktivt främja hälsa och förebygga ohälsa. I den stadsgemensamma
handlingsplanen ingår en årlig aktivitetsplan som nämnden har implementerat samt genomfört
enligt tidsramen. Statsbidraget för omställningen till en god och nära vård har fördelats till
berörda förvaltningar.
Årets aktiviteter fokuserar på hälso- och sjukvård och de utvecklingsområden som beskrivs i
förordningen om statsbidrag. Bland annat har ett arbete påbörjats med att identifiera var i
staden personer med respiratoriska tillstånd kan erbjudas en god vård och omsorg. Vidare har
dialog påbörjats angående förutsättningar för att inrätta kliniska träningscenter (KTC) i varje
stadsdelsregion, som ett led i att säkra framtida kompetensförsörjning.
Nämnden fortsätter stärka samverkan och samarbetet med Region Stockholms
läkarorganisationer, kommunförbundet Storsthlm samt hälso- och sjukvårdspersonal på
stadens särskilda boenden för att den äldre ska få en sammanhängande hälso- och sjukvård
oavsett huvudman. För att uppnå detta deltar nämnden bland annat i läkarorganisationernas
framtagande av en samordnad process vid inflyttning till särskilt boende. De områden som är
prioriterade är egenvård med praktisk hjälp, kontaktvägar, korttidsboende/platser, nutrition,
läkemedel och hälso- och sjukvård på särskilda boenden (SÄBO).
Samtliga länets kommuner och Region Stockholm använder ett gemensamt systemstöd för
informationsöverföring vid in- och utskrivning från slutenvården (Lifecare SP). Nämnden
bidrar med ett kommunperspektiv genom representation i Lifecare SPs styrgrupp. Detta
stärker samordningen och möjliggör en mer enhetlig informationsdelning mellan kommunal
hälso- och sjukvård och regionen. För att säkerställa att informationsöverföring fungerar även
Äldrenämnden, Tertialrapport 8(46)
vid oförutsedda händelser är en prioriterad fråga att ta fram gemensamma reservrutiner
tillsammans med en kommunikationsplan. Arbetet samordnas av Storsthlm.
Jämställdhetsanalys
I nämndens arbete uppmärksammas jämställdhetsperspektivet, med fokus på risker för
ojämlikhet mellan könen. Prioriteringar görs i syfte att motverka skillnader i nyttjande av
insatser och aktiviteter inom äldreomsorgen. Exempelvis i uppdragen om att minska eller
motverka ensamhet väljer nämnden att genomföra vissa insatser i stadens fokusområden med
prioritering på grupperna män, utrikesfödda och ensamstående. I uppdragen kopplade till
hälso- och sjukvård och i samverkan med Region Stockholm är målet alltid att uppnå en
jämställd, personcentrerad och patientsäker vård och omsorg för de enskilda oberoende av
kön. När det är möjligt redovisas resultaten uppdelat på kön för att identifiera eventuella
skillnader mellan kvinnor och män.
Myndighetsutövning under jourtid
Nämnden ansvarar för myndighetsutövning under jourtid och utgör ett stöd när akuta behov
av insatser av hemtjänst och korttidsvård uppstår. Under perioden januari–augusti 2026 är det
främst personer över 65 år som ansökt om insatser. Antalet beslut är något färre än
motsvarande period föregående år. En möjlig förklaring är att den enskildes akuta behov av
insatser från hemtjänst i fler fall kan tillgodoses av utföraren inom ramtid utan att nytt
biståndsbeslut behöver fattas.
Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse
Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen,
äldrenämnden och stadsdelsnämnderna, i enlighet med den nya
socialtjänstlagen ta fram förslag och i vissa fall besluta om vilka
insatser inom första och andra linjens socialtjänst som ska
erbjudas av staden. Likaså om dessa insatser bör organiseras och
erbjudas lokalt, regional eller centralt
2026-01-01 2026-12-31
Nämndmål: 1.3.1 Äldrenämnden bidrar i arbetet med att ge stöd och omsorg där
behoven är som störst
Uppfylls helt
Beskrivning
Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med
stadsdelsnämnderna och relevanta aktörer samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i
staden.
Förväntat resultat
- Nämnden ger stadsdelsnämnderna stöd i utveckling och samordning i deras arbete med att
ge stöd och omsorg till äldre.
- Nämnden vidareutvecklar arbetssättet med tryggt mottagande i hemmet Stockholms
trygghetsjour bistår stockholmare i behov av hjälp och stöd på jourtid att få sina behov
prövade.
Äldrenämnden, Tertialrapport 9(46)
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att
åldras i - med god omsorg och stor trygghet
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året.
Bedömningen grundas på att aktiviteterna anses kunna genomföras samt att indikatorn och
nämndmålen bedöms kunna uppnås.
Nämndens riktade kvalitetsutvecklingsarbete under 2026
Det kvalitetsutvecklingsarbete som nämnden har genomfört rörande särskilda boenden, vilket
omfattar bland annat vård, omsorg, mat, miljö, aktiviteter, byggnader och utemiljö kommer att
slutföras under året. Under perioden har resultat från intervjuer med äldre och anhöriga samt
olika workshops med chefer och medarbetare spridits till utförare i både privat och stadens
egna regi. Syftet är att belysa utmaningar, framgångsfaktorer och fungerade arbetssätt för att
verksamheterna själva ska kunna arbeta vidare med kvalitetsarbetet.
Under perioden har äldrenämnden fortsatt det påbörjade kvalitetsutvecklingsarbetet inom
hemtjänsten som syftar till att stärka kvaliteten, kontinuiteten samt bibehålla eller öka en hög
nöjdhet. Nämnden har tillsammans med hemtjänstutförare i egen regi identifierat styrkor och
utmaningar om arbetssätt inom flera centrala områden såsom; schemaläggning, bemanning,
kontinuitet, arbetsmiljö, basal hygien och dokumentation. Nämnden har även, i samverkan
med samtliga stadsdelsnämnder, påbörjat arbetet med att ta fram en handlingsplan för
hemtjänsten utifrån resultaten från kvalitetsobservationerna inom den kommunala
hemtjänsten 2025.
Under 2025 fick Stiftelsen Stockholms Äldrecentrum i uppdrag av nämnden att kartlägga
dagverksamheter. Under perioden har en analys genomförts av resultatet från kartläggningen
där ett antal prioriterade områden kopplat till kvalitetsutveckling identifierades. Exempel på
dessa var bland annat behov av stöd och samverkan. Detta underlag, samt nämndens nära
dialog och samarbete med dagverksamheterna, både i stadens egna regi och privata, ligger till
grund för bland annat nämndens arbete med revidering av riktlinjer för handläggning inom
äldreomsorgen. I revideringen kommer fokus ligga på att stärka bedömningen med
utgångspunkt i den enskildes förmåga att medverka i och tillgodogöra sig insatsen
dagverksamhet.
Arbetet med att förbättra nämndens och stadsdelsnämndernas insatser vid utryckning på
trygghetslarm fortsätter. Uppdraget att i samarbete med kommunstyrelsen se över
ersättningsmodell/ersättningsnivå för hemtjänst inklusive organisation av och ersättning för
trygghetslarm pågår, vilket bland annat innebär en beräkning samt en konsekvensanalys.
Äldrenämnden, Tertialrapport 10(46)
I kommunfullmäktiges budget för 2026 har äldrenämnden i uppdrag att utreda om stadens
gränsdragning för äldreomsorgens insatser ska styras utifrån riktåldern för pension samt vilka
följdeffekter en förändring skulle innebära för exempelvis föreskrifter och ersättningar. Detta
arbete har påbörjats. När effekterna har klarlagts kommer även representanter för
stadsdelsnämnderna att medverka i arbetet.
Funktionsprogram för vård- och omsorgsboenden
Nämndens uppdrag med att ta fram ett funktionsprogram för vård- och omsorgsboenden
fortlöper. Arbetet görs i samarbete med kommunstyrelsen, stadsbyggnadsnämnden,
stadsdelsnämnderna och Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Syftet med detta
funktionsprogram är att ta fram de basförutsättningar som krävs för nyproduktion av ett vård-
och omsorgsboende.
Ett funktionsprogram är av sin natur omfattande och komplext och behöver utvecklas i flera
steg vilket innebär att många olika kompetenser behöver delta och bidra. Med anledning av
detta har nämnden gjort en jämförandestudie med andra kommuners befintliga
funktionsprogram. Programmet kommer att behöva testas och utvecklas vidare i samband
med ny- eller ombyggnationer i staden.
Inom ramen för uppdraget om funktionsprogram ska nämnden ta fram krav på den digitala
infrastrukturen för att säkerställa en modern, robust och likvärdig lösning i stadens boenden.
Detta ska skapa förutsättningar för digitala arbetssätt, både hemma hos omsorgstagaren och i
övriga utrymmen på boendet för att kunna nyttja välfärds- och trygghetsskapande teknik.
Nämnden har inlett dialog med Micasa och S:t Erik kommunikation för att kartlägga tekniska
förutsättningar och behov. Ett underlag är under framtagande som ska användas vid om- och
nybyggnation.
Uppföljning av äldreomsorgens verksamheter
Uppföljning av äldreomsorgens verksamheter sker enligt plan. En sammanställning av
resultaten rapporteras i verksamhetsberättelsen.
Under 2024 infördes nya krav i förfrågningsunderlaget för hemtjänstutförare, bland annat
gällande anställningsvillkor och andelen utbildad personal. Under hösten 2025 inkom
verksamheterna med en egenkontroll kopplat till de nya kraven och en första sammanställning
visar att det finns stora skillnader i hur verksamheterna uppfyller och arbetar med att uppnå
kraven.
En planering har påbörjats för liknande uppföljning av vård- och omsorgsboenden i privat regi
kopplat specifikt till kraven på utbildning och anställningsvillkor.
Ett annat arbete som pågått inom ramen för uppföljning inom hemtjänst är sammanställning
av oanmälda uppföljningar som gjordes under hösten 2025 och där flera verksamheter har fått
inkomma med åtgärdsplaner utifrån brister som identifierades. Ansvaret för motsvarande
uppföljning av verksamheter i stadens egen regi ligger inom stadsdelsnämndernas uppdrag.
Nämnden har under perioden initierat ett ärende avseende nya krav i förfrågningsunderlag
(LOV) på att arbetsgivaren begär utdrag ut polisens belastningsregister vid nyanställning
utifrån ny lagstiftning som trädde i kraft den 1 mars 2026. I syfte att få en mer likställig
Äldrenämnden, Tertialrapport 11(46)
uppföljning har ett arbete påbörjats med att revidera vägledningsmaterialet för
verksamhetsuppföljningar inom vård- och omsorgsboenden, på liknande sätt som gjordes
under föregående år inom hemtjänst.
Kvalitetsobservationer har genomförts inom dagverksamheter under våren och resultaten
kommer ligga till grund för det uppdrag som nämnden har att utveckla dagverksamheten. Som
ett första steg i arbetet har nämnden startat upp nätverksträffar för dagverksamheternas chefer.
Under hösten påbörjas kvalitetsobservationer inom korttidsboenden och inför detta har nya
mallar tagits fram då uppföljningen från och med denna period även innefattar observationer
av hälso- och sjukvård.
Arbetsledning på jourtid
För att säkerställa god omsorg och trygghet dygnet runt fortsätter nämndens jourhandläggare
att arbetsleda stadens medarbetare inom äldreomsorg- och funktionsnedsättningsområdet vid
oförutsedda och akuta händelser under jourtid. När ordinarie chef och arbetsledning inte är i
tjänst består behovet av stöd och arbetsledning främst i att säkerställa bemanning vid
oplanerad frånvaro och att hantera olika komplicerade situationer som kan uppstå.
Under perioden januari till augusti 2026 har nämnden bistått stadsdelsnämnderna i drygt 1553
arbetsledningsärenden på jourtid. Det är en ökning med cirka 300 ärenden jämförelse med
samma period föregående år och ökningen rör nästan uteslutande arbetsledning inom
äldreomsorg. Ökningen tros främst bero på att flera stadsdelsnämnder har tagit tillbaka
ansvaret för hemtjänstens kvälls- och nattinsatser till stadens egna regi från att tidigare ha haft
privata underleverantörer på kvällar och nätter. Arbetet med att tydliggöra ansvarsfördelning,
hur arbetsledning på jourtid i staden framöver ska hanteras och vilket stöd som ska erhållas av
nämnden pågår.
Statistik och analys
Under perioden har nämnden arbetat för att stärka socialtjänstens förmåga att genomföra
analyser och uppföljning. Arbetet följer planen och flera viktiga initiativ har påbörjats eller
fördjupats.
Tester med en ny rapporteringslösning pågår, där målet är att ta fram användarvänliga
rapporter utifrån verksamheternas behov. Nästa steg är att utöka datamängden och analysera
hur informationen ska vara organiserad, lagrad och sammankopplad, dvs vilken
databasstruktur som bör användas. Nämnden utforskar också verktyg för individuppföljning,
vilket kommer att stärka förmågan att följa upp och analysera på individnivå. En uppdaterad
personuppgiftsinstruktion har arbetas fram. Instruktionen ska möjliggöra att data från flera
källor samlas på ett ställe för att bredda analysunderlaget. Syftet är att skapa bättre
förutsättningar för datadriven uppföljning och analys inom socialtjänsten.
Indikator Periodens
utfall
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Utfall VB
2025
Prognos
helår Årsmål KF:s
årsmål Period
Andel äldre
personer som vet
vart de ska vända
sig för att ansöka
om hjälpinsatser
64 % 69 % 69 % 2026
Äldrenämnden, Tertialrapport 12(46)
Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse
Äldrenämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden,
socialnämnden och stadsdelsnämnderna revidera värdegrund för
Stockholms stads äldreomsorg
2026-01-01 2026-12-31
Äldrenämnden ska i samarbete med Enskede-Årsta-Vantörs
stadsdelsnämnd utreda förutsättningar och former för meningsfulla
aktiviteter för personer över 65 år med funktionsnedsättning efter
att daglig verksamhet upphör med fokus på personer och
målgrupper som riskerar utanförskap. En verksamhet ska startas
upp som en pilot under året för att sedan utvärderas
2026-01-01 2026-12-31
Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och
stadsdelsnämnderna revidera tillämpningsanvisningarna för
köhantering inom särskilt boende för äldre
2026-01-01 2026-12-31
Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och
stadsdelsnämnderna utreda behov och förutsättningar för ett
kommunövergripande profilboende för äldre med psykisk sjukdom i
egen regi
2026-01-01 2026-12-31
Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen se över
ersättningsmodell/ersättningsnivå för hemtjänst, inklusive
organisation av och ersättning för trygghetslarm
2026-01-01 2026-12-31
Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen,
socialnämnden och stadsdelsnämnderna utreda huruvida stadens
gränsdragning för äldreomsorgens insatser ska styras utifrån
korrigerad riktålder för pension samt vilka följdeffekter en
förändring skulle innebära för exempelvis föreskrifter och
ersättningar
2026-01-01 2026-12-31
Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen,
stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna och Micasa
Fastigheter i Stockholm AB ta fram ett funktionsprogram för vård-
och omsorgsboende som ska ersätta befintligt ramprogram
2026-01-01 2026-12-31
Äldrenämnden ska i samarbete med Storstockholms brandförsvar
utreda modell, verktyg och kostnader för att stödja
stadsdelsnämnder med flera berörda om insatser för äldre med
flera riskutsatta i samband med orosanmälan gällande
brandsäkerhet
2026-01-01 2026-12-31
Äldrenämnden ska initiera ett arbete med att samla in,
sammanställa och analysera statistik kopplad till stadens
äldreomsorg. Arbetet ska utvecklas successivt i syfte att stärka
uppföljningen och skapa ett förbättrat underlag för styrning och
utveckling av äldreomsorgen
2026-01-01 2026-12-31
Äldrenämnden ska se över hur tryggt mottagande kan förbättras
genom bland annat stärkt samverkan med regionen så att den som
vårdats på sjukhus vid behov möts upp av någon när de kommer
hem
2026-01-01 2026-12-31
Äldrenämnden ska se över och utreda möjligheten att öka antalet
vård- och omsorgsplatser med finskspråkig inriktning
2026-01-01 2026-12-31
Äldrenämnden ska utreda hur växelvård och avlösning för anhöriga
kan utökas samt initiera ett arbete kring hur korttidsvården i egen
regi kan utökas
2026-01-01 2026-12-31
Äldrenämnden, Tertialrapport 13(46)
Nämndmål: 1.4.1 Äldrenämnden bidrar i arbetet med förebyggande och
hälsofrämjande insatser för äldre
Uppfylls helt
Beskrivning
Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med
stadsdelsnämnderna och relevanta aktörer samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i
staden.
Förväntat resultat
- Stadsdelsnämnderna får stöd med utveckling och samordning i det hälsofrämjande arbetet.
- Stadsdelsnämnderna får stöd med utveckling och samordning i det förebyggande arbetet.
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
Nämndmål: 1.4.2 Äldrenämnden bidrar i arbetet med att äldre har en tillvaro som
präglas av god omsorg och trygghet
Uppfylls helt
Beskrivning
Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med
stadsdelsnämnderna samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i staden.
Förväntat resultat
-Nämnden utvecklar den systematiska uppföljningen på stadsövergripande nivå.
-Nämnden analyserar och använder uppföljningsresultaten i det fortsatta utvecklingsarbetet.
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
Äldrenämnden, Tertialrapport 14(46)
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett
rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året.
Bedömningen grundas på att nämndmålet bedöms kunna uppnås.
För att ge dagverksamheter verktyg för att bredda sitt utbud och hemtjänsten större
möjligheter att kunna guida äldre i ordinärt boende till kulturella och sociala aktiviteter har
verksamheterna fått information om vägledningsmaterialet till Stockholms stads museers
samlingar som tillgängliggjorts via filmer och föreläsningar som nås från Stockholms stads
webbplats för leverantörer.
Inom ramen för nämndens arbete med bidrag till ideella föreningar pågår under året ett arbete
med att revidera lokala rutiner, nämndens riktlinjer och att införa det digitala systemstödet
Föreningsportalen. Syftet med detta arbete är att kvalitetssäkra processen och på ett bättre och
mer strukturerat sätt kunna följa upp den verksamhet föreningarna erhåller bidrag för.
Systemet ger också möjlighet att se om föreningen får bidrag från andra nämnder i staden.
Under perioden har en djupare granskning av föreningarnas ekonomi gjorts i samband med
ansökningar av bidrag.
Nämndmål: 1.5.1 Äldrenämnden bidrar till att äldre har tillgång till ett rikt, kultur,
idrotts- och föreningsliv
Uppfylls helt
Beskrivning
Äldrenämnden samverkar med kulturnämnden kring att erbjuda kvalitetssäkrade
kulturaktiviteter för personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Tillsammans med
kulturnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna erbjuder äldrenämnden ett brett
utbud av aktiviteter för äldre.
Förväntat resultat
- Nämnden bidrar till att äldre får möjlighet att ta del av mer kultur-, idrotts- och föreningsliv
genom samverkan med kulturnämnden, idrottsnämnden och stadsdelsnämnderna.
- Nämnden ger föreningsbidrag till föreningar riktade till seniorer i Stockholms stad.
Äldrenämnden, Tertialrapport 15(46)
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder
en rättvis klimatomställning
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Under
målen för respektive verksamhetsområde beskrivs hur långt nämnden har kommit i sitt
uppdrag med att nå inriktningsmålet.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt –
genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året.
Bedömningen grundas på att aktiviteten anses kunna genomföras samt att indikatorerna och
nämndmålet bedöms kunna uppnås.
Nämnden får månadsvis återkoppling på inköp av förbrukningsartiklar i plast. Återkopplingen
ligger till grund för nämndens analys och prioritering i arbetet med att minska sin
plastanvändning.
Föreningsstöd till miljö- och klimatarbete
Under perioden har webbsidan för äldrenämndens föreningsbidrag uppdaterats med
information om att miljö- och klimatarbete lyfts fram vid ansökan om föreningsbidrag. Syftet
med de enskilda eller återkommande insatserna för miljö och klimat är att utbilda och öka
medvetenheten om vad man kan göra lokalt och praktiskt. Detta kan exempelvis innebära
återbruk med praktiska projekt och aktiviteter som syftar till att minska avfall och spara
resurser genom att återanvända material, insatser för biologisk mångfald eller rörelse genom
ploggning (en typ av träningsform som kombinerar promenad eller löpning med att plocka
skräp), cykel eller gågrupp. Arbetet med att uppdatera riktlinjer för föreningsstöd fortsätter
som planerat, detta arbete pågår i dialog med övriga nämnder för att få en mer likställd
bedömning av föreningar, ansökningar och uppföljning.
Indikator Periodens
utfall
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Utfall VB
2025
Prognos
helår Årsmål KF:s
årsmål Period
Andel
upphandlingar som
0 % 100 % Tas
fram av
2026
Äldrenämnden, Tertialrapport 16(46)
Indikator Periodens
utfall
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Utfall VB
2025
Prognos
helår Årsmål KF:s
årsmål Period
bidrar till
cirkularitet
nämnd/
styrelse
Inköpta
förbrukningsartiklar
i plast i stadens
verksamheter
0,35
ton
525 ton 2026
Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse
Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och
hälsoskyddsnämnden ge stöd till idrottsnämnden, kulturnämnden,
socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och
stadsdelsnämnderna som hanterar föreningsstöd till miljö- och
klimatarbete inom ramen för befintligt föreningsstöd samt ge stöd
att uppdatera nämndernas riktlinjer
2026-01-01 2026-12-31
Nämndmål: 2.1.1 Äldrenämnden bidrar till minskade utsläpp
Uppfylls helt
Beskrivning
Nämnden bidrar i arbetet med att Stockholm ska bli klimatpositivt.
Förväntat resultat
- Nämnden stöttar stadsdelsnämnderna i syfte att minska matsvinnet inom äldreomsorgen.
- Nämnden bidrar till stadens minskade plastanvändning genom att stötta stadsdelsnämnderna
i deras arbetet.
- Nämnden bidrar till ett cirkulärt tänk genom att ställa krav i upphandlingar och minska
användandet av förbrukningsartiklar.
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den
biologiska mångfalden ökar
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året.
Bedömningen grundas på att indikatorn och nämndmålet bedöms kunna uppnås.
Nämnden bidrar till att målet nås bland annat genom att så långt det är möjligt köpa
Äldrenämnden, Tertialrapport 17(46)
ekologiska livsmedel.
Indikator Periodens
utfall
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Utfall VB
2025
Prognos
helår Årsmål KF:s
årsmål Period
Andel inköpta
ekologiska
livsmedel i kronor
70 % 70 % 2026
Nämndmål: 2.2.1 Äldrenämnden bidrar till att Stockholm ska vara en stad där den
biologiska mångfalden ökar
Uppfylls helt
Beskrivning
Nämnden bidrar i arbetet med att Stockholm ska bli klimatanpassat.
Förväntat resultat
- Nämnden stöttar stadsdelsnämnderna genom att ta hänsyn till miljöaspekten vid upphandling
och uppföljning av centrala avtal.
- Nämnden stöttar stadsdelsnämnderna i att bedriva äldreomsorg även under extrema
väderhändelser.
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där
framkomligheten ökar och utsläppen minskar
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året.
Bedömningen grundas på att nämndmålet bedöms kunna uppnås.
Nämndens tjänstebilar är elbilar som är leasade utifrån stadens ramavtal. Bilarna används för
att kunna genomföra nämndens uppdrag att montera lås och installera larm i ordinärt boende.
Resorna för installationer och service planeras i görligaste mån utifrån geografiska områden i
syfte att effektivisera utförandet, minska mängden bilkörning och därigenom minska
utsläppen.
Övriga tjänsteresor sker främst via kollektiva färdmedel eller cykel och längre resor sker med
tåg.
Äldrenämnden, Tertialrapport 18(46)
Nämndmål: 2.3.1 Äldrenämnden bidrar till att Stockholm ska vara en stad där
framkomlighet ökar och utsläppen minskar
Uppfylls helt
Beskrivning
Nämnden bidrar i arbetet med att Stockholm ska bli klimatpositivt.
Förväntat resultat
- Nämnden bidrar till minskning av växthusgaser genom hållbara transporter.
- Nämnden avropar miljöbilar från stadens ramavtal vid behov av nya bilar.
- Nämnden bidrar i stadens miljöarbete genom att följa upp att privata hemtjänstutförare följer
stadens krav på hållbara transporter.
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas
genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året.
Bedömningen grundas på att nämndmålet bedöms kunna uppnås.
Nämnden fortsätter arbetet med att få tillbaka och återbruka så stor andel av trygghetslarm
och lås som möjligt. Återlämnandet följs upp kontinuerligt som en del av det löpande arbetet
och de trygghetslarm eller lås som går att återbruka registreras om och installeras hos en ny
person. Det är framför allt trygghetslarmen och då särskilt de bärbara larmknapparna som är
svårast att få tillbaka.
Nämnden har identifierat vikten av en nära samverkan med stadens utförare i arbetet med att
få tillbaka lås och larm efter avslutad insats. I arbetssättet ingår bland annat att regelbundet
ringa upp eller besöka hemtjänstutförarna och fråga om det finns trygghetslarm att återbruka.
Nämnden ser att snabb kontakt med utförarna efter insatsen trygghetslarm avslutas har god
effekt på antalet återlämnade larm. Detta har också medfört att hemtjänstutförare oftare själva
tar kontakt för att få återlämna trygghetslarm.
De trygghetslarm och lås som inte kan återbrukas återvinns. Elektronik, metaller och plast
separeras ut och återvinns av leverantör.
Trots ambitionen att återbruka eller återvinna trygghetslarm och lås i så stor utsträckning som
möjligt försvinner ett antal larm, ofta i samband med att den enskilde flyttar eller avlider.
Äldrenämnden, Tertialrapport 19(46)
Dessa larm räknas som förkomna och kan varken återbrukas eller återvinnas.
Nämndmål: 2.4.1 Äldrenämnden bidrar till giftfria miljöer
Uppfylls helt
Beskrivning
Nämnden bidrar i arbetet med att Stockholm ska bli klimatpositivt.
Förväntat resultat
- Fler lås och larm återlämnas och återbrukas.
- Lås och larm som inte kan återbrukas återvinns på ett korrekt sätt.
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar
ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Under
målen för respektive verksamhetsområde beskrivs hur långt nämnden har kommit i sitt
uppdrag med att nå inriktningsmålet.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar
och lägger grunden för en jämlik välfärd
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året.
Bedömningen grundas på att aktiviteterna anses kunna genomföras samt att indikatorerna och
nämndmålen bedöms kunna uppnås.
Extern finansiering genom bidrag
Nämnden har en funktion som bland annat ansvarar för att omvärldsbevaka statsbidrag, andra
typer av bidrag eller extern finansiering som finns att söka inom äldreomsorgen. Nämnden har
ett stadsövergripande ansvar för att bevaka, fördela och handlägga bidrag inom
verksamhetsområdet. Nämnden bedömer att kapacitet finns för att strategiskt bevaka och
handlägga området extern finansiering. Administrationen av Äldreomsorgslyftet har inneburit
Äldrenämnden, Tertialrapport 20(46)
ett stort behov av administrativa resurser. I motsatt till flertalet andra statsbidrag inom
äldreomsorgen så finns det inte möjlighet att få ersättning för administration via
Äldreomsorgslyftet.
3.1.1 Äldrenämndens verksamheter drivs inom hållbara och givna ekonomiska ramar
Nämndens justerade budget för år 2026 är netto 286,2 mnkr under förutsättning att nämndens
äskande om 12,6 mnkr beviljas. Investeringsbudgeten uppgår till 3,8 mnkr. Prognosen i
tertialrapport 2 uppvisar ett överskott om 8,4 mnkr i jämförelse med budget. Prognosen för
investeringsbudgeten uppvisar ett nollresultat.
3.1.2 Äldrenämnden deltar i arbetet med lokalplanering för särskilt boende och bidrar med en
samordnande funktion
Äldreboendeplanering
Från och med 2026 års budget ska utbyggnaden av stadens vård- och omsorgsboenden utgå
från stadens samordnade äldreboendeplanering (SÄB). Arbetet med utbyggnaden leds och
samordnas av kommunstyrelsen. SÄB ska säkerställa en framsynt och ekonomiskt hållbar
utbyggnad av vård- och omsorgsboenden och samtliga berörda nämnder ska arbeta i enlighet
med den gemensamma planeringsinriktningen.
Arbetet i SÄB startade i januari 2026. I arbetsgruppen som leds av kommunstyrelsen ingår
representanter från stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, Stockholms Stadshus AB,
Micasa och äldrenämnden. Äldrenämndens uppdrag är bland annat att samordna och
representera stadsdelsnämnderna samt ta fram stadsövergripande behovsunderlag för
planeringen av nya vård- och omsorgsboenden.
Utgångspunkten för den samordnade äldreboendeplaneringen är att stadens vård- och
omsorgsboenden är en gemensam resurs. Med utgångspunkt i behovsunderlagen har nämnden
tagit fram förslag på var de kommande vård- och omsorgsboenden som staden behöver bör
placeras.
Det är första året som äldreboendeplaneringen ingår i stadens lokalresursplan genom den nya
modell som införts för att stärka kopplingen mellan äldreboendeplanering och övrig
lokalförsörjning. Modellen ska ge ett tydligare fokus på lokalperspektivet och
kapacitetsbehovet. Nämnden har tagit fram en behovsanalys som används som underlag i det
gemensamma arbetet med den samordnade äldreboendeplaneringen inom staden.
Se bilaga 1c Samordnad äldreboendeplanering för särskilda boendeformer för mer
information.
Köhantering och förmedling av plats
Andelen personer i kö till vård- och omsorgsboende fortsätter att öka under perioden
samtidigt som antalet lediga lägenheter som finns att förmedla minskar. Antalet personer som
bor på vård- och omsorgsboende har också ökat under de senaste åren. Totalt står cirka 1200
personer i kö till vård och omsorgsboende och av de personerna har cirka 70 procent redan ett
verkställt beslut, men väljer att stå kvar i kö i avvaktan på ett annat boende. Det innebär att
omkring 30 procent av de som står i kö är personer som ännu inte har fått sitt behov av vård-
och omsorgsboende verkställt. Sammantaget visar utvecklingen på en obalans mellan tillgång
Äldrenämnden, Tertialrapport 21(46)
och efterfrågan då andelen personer som står i kö till vård- och omsorgsboende ökar samtidigt
som andelen inrapporterade lediga lägenheter minskar.
Nämnden fortsätter arbetet med att säkerställa en effektiv köhantering till vård- och
omsorgsboende och servicehus samt en effektiv förmedling av platser till korttidsvård.
Nämnden har under perioden, i vissa fall, gjort avsteg från gällande tillämpningsanvisningar
för köhanteringen. Detta för att skyndsamt kunna erbjuda plats på vård- och omsorgsboende
till personer som inte längre bedöms kunna få sina behov tillgodosedda i ordinärt boende.
Uppdraget med att revidera tillämpningsanvisningarna för köhantering inom särskilt boende
för äldre pågår. Arbetet har sin utångspunkt i att det biståndsbedömda behovet ska verkställas
samtidigt som effektiviteten ökar. Statistikhanteringen har moderniserats för att få en säkrare
hantering och underlätta prognostisering och planering.
Behovet av korttidsvård är fortsatt stort. Nämnden har under perioden kunnat förmedla plats
vid korttidsvård till samtliga personer som haft behov av insatsen. Resultatet har möjliggjorts
genom tydliga åtgärder, etablerade rutiner och god samverkan med stadsdelsnämndernas
beställarenheter och de vård- och omsorgsboende som erbjuder korttidsvård. (Måste kollas så
att det stämmer även i början av september). Detta har bland annat möjliggjorts genom att
biståndshandläggaren ibland har kunnat ändra behovsdatum för när den enskilde ska få
korttidsvård samt att verksamheten tillfälligt kunnat omvandla inriktningen för korttidsvården
utifrån aktuella behov.
Tillgång och efterfrågan på korttidsvård varierar över dygnet och över året vilket gör det svårt
att göra en prognos. De stora och oförutsägbara skillnaderna i behovet av korttidsvård är en
utmaning både i arbetet att förmedla platser och för verksamheterna att uppnå hög beläggning.
För att kunna tillhandahålla en än mer effektiv köhantering ser nämnden att det är prioriterat
att skapa ett effektivt systemstöd för resurshantering inom socialtjänsten där bland annat
köhantering och förmedling av platser ingår. Arbetet sker inom ramen för samverkansområde
myndighetsutövning och utförardokumentation tillsammans med stadens
systemtjänstleverantör och berörda verksamheter. En första prototyp har presenterats för
nämndens berörda medarbetare. Tidsplan för systemstödet ska sättas och beslutas under
augusti.
3.1.3 Äldrenämnden stöttar och bidrar i stadsdelsnämndernas utvecklingsarbete med
digitalisering inom äldreomsorgen
För att möta verksamheternas behov av digital utveckling har nämnden tillsammans med
socialnämnden etablerat en samlad portfölj för socialtjänstens digitalisering. Portföljen
omfattar fem samverkansområden:
• Myndighetsutövning och utförardokumentation.
• Välfärdsteknik.
• Invånarnära tjänster.
• Data och analysstöd.
• Digitala bastjänster och säker kommunikation.
Portföljen styrs av en stadsövergripande strategisk styrgrupp som sätter mål och inriktning för
helheten. Som en del i att säkerställa socialtjänstens övergripande omställningsarbete delar
Äldrenämnden, Tertialrapport 22(46)
portföljen sedan våren övergripande mål med projekt Framtidens socialtjänst.
Under perioden har arbetet fortsatt med en förstudie som utreder samverkan mellan
stadsdelsnämnderna och portföljen. Förstudien beskriver och ger rekommendationer av
förmågor, strukturer och gemensamma arbetssätt som är nycklar för att det tvärfunktionella
samarbetet som portföljen bygger på ska fungera i praktiken.
Nämnden tillsammans med socialnämnden har ett budgetuppdrag att utreda och föreslå en
finansieringsmodell för befintliga och kommande gemensamma digitala lösningar och digital
infrastruktur för äldreomsorgen och socialtjänsten. En förstudie har genomförts som beskriver
olika finansieringslösningar som används inom Stockholm stad samt exempel på andra
lösningar inom offentlig sektor. Utifrån det har olika vägval identifierats och utvärderats på en
övergripande nivå. Förvaltningen bedömer att vägvalen behöver fördjupas och förankras med
kommunstyrelsen, socialnämnden och stadsdelsnämnderna. För att möjliggöra en genomtänkt
och förankrad lösning bedöms en slutredovisning kunna ske under 2027.
En förstudie pågår med fokus på vilka förutsättningar som krävs för att genomföra en pilot för
transkribering av brukarsamtal med AI inom socialtjänsten. I förstudien har andra kommuners
erfarenheter av AI kartlagts, med fokus på grundläggande förutsättningar, möjligheter och
fallgropar. Parallellt har ett förslag på riktlinje för AI-användning inom socialtjänsten tagits
fram. Både förstudien och riktlinjen kommer att beredas vidare under hösten.
Kommunstyrelsen har gett äldrenämnden i uppdrag att upphandla och införa ett nytt
utförarsystem (Projekt NU). Målsättningen är att socialtjänsten, äldreomsorgen och
kommunal hälso- och sjukvård ska ha stabila, användarvänliga och säkra systemstöd för att
skapa bästa möjliga förutsättningar för verksamheterna.
Avtal för nytt utförarsystem (Lifecare Stockholm) har tecknats med leverantören TietoEvry
AB och under perioden har arbetet med att förbereda införande och anpassa och testa
systemen påbörjats. Projektet har förstärkts med specialistkompetens inom hemtjänst för att
planera och genomföra hemtjänstens införande. För att få till säkrare leverans och högre
kvalitet har det gjorts vissa ändringar i tidsplanen främst avseende införandet av modulen för
hälso- och sjukvård, men på en övergripande nivå håller projektet tidsplan och budget.
Arbetet med den tekniska förflyttningen av Paraplysystemet till en modernare plattform sker i
flera etapper där funktionalitet och användarstöd vidareutvecklas och anpassas utifrån
verksamheternas behov. Förflyttningen består av nio etapper varav fyra är genomförda.
Arbetet följer tidsplan och samtliga beräknas vara klara under 2028.
En juridisk prövning har genomförts för att utreda möjligheten att erbjuda WiFi i de boendes
lägenheter på särskilda boenden via Stockholm Surf Plus. Prövningen visar att det inte finns
några juridiska hinder för ett införande och förslaget ska nu kommuniceras och förankras i
staden.
Samverkansområde välfärdsteknik har beslutat att genomföra en pilot för digital tillsyn inom
hemtjänsten till vilken en uppdragsbeskrivning håller på att arbetas fram.
Ett utredningsarbeteför att kunna införa digitala inköp pågår. I dialog med olika chefsnätverk
har diskussion förts hur staden ska arbeta med digitala inköp och hur det kan utformas.
Äldrenämnden, Tertialrapport 23(46)
Nämndens arbete med olika lösningar med säker kommunikation mellan myndigheter och
mellan myndigheter och privatpersoner fortsätter i nära samarbete med kommunstyrelsen,
servicenämnden och socialnämnden. Fokus ligger på att möjliggöra implementering.
Indikator Periodens
utfall
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Utfall VB
2025
Prognos
helår Årsmål KF:s
årsmål Period
Nämndens
budgetföljsamhet
efter
resultatöverföringa
r
96,9 % 95,1 % 100 % 100 % Tertial
2 2026
Nämndens
budgetföljsamhet
före
resultatöverföringa
r
96,9 % 95,1 % 100 % 100 % Tertial
2 2026
Nämndens
prognossäkerhet
T2
0 % -3 % +/-1 % +/- 1 % 2026
Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse
Kommunstyrelsen ska i samarbete med socialnämnden och
äldrenämnden göra fördjupade utredningar och förberedelser med
inriktningen att ansvaret för den it-nära förvaltningen av sociala
system ska flyttas till antingen socialnämnden eller äldrenämnden
2026-01-01 2026-12-31
Kommunstyrelsen ska i samarbete med äldrenämnden,
Stockholms Stadshus AB och Micasa Fastigheter i Stockholm AB
se över samverkansavtalet mellan staden och dotterbolaget. I
samband med detta även titta på finansieringen för nya vård- och
omsorgsboenden
2026-01-01 2026-06-30
Analys
Ett underlag är överlämnat till styrgruppen för revideringen och arbete fortgår. Arbetet har varit komplext och därför inte
kunnat slutföras innan aktivitetens slutdatum.
Socialnämnden och äldrenämnden ska utreda och föreslå en
finansieringsmodell för befintliga och kommande gemensamma
digitala lösningar och digital infrastruktur för äldreomsorgen och
socialtjänsten
2026-01-01 2026-12-31 Avvikelse
Analys
Uppdraget har under perioden drivits utifrån en bred ansats med perspektiv utifrån stadens centrala funktioner,
fackförvaltningar, andra kommuner samt forskning på området. Ett övergripande förslag är framtaget som behöver detaljeras
och drivas i dialog mellan facknämnder och stadsdelsnämnder. För att möjliggöra en genomtänkt och förankrad lösning
önskar nämnden förlänga uppdraget för vidare arbete.
Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen genomföra
en översyn av ersättningsnivån för dagverksamhet. Utifrån
resultatet ska eventuella justeringar av ersättningsnivån och/eller
lokalschablonen presenteras
2026-01-01 2026-12-31
Analys
Översyn av ersättningsnivån för dagverksamhet har genomförts. Förslaget är att en uppräkning görs av ersättningsnivån
som motsvarar de kostnadsökningar som verksamheterna haft sedan år 2009 då valfrihetssystemet infördes inom
dagverksamhet samt att stadsdelsnämnderna kompenseras för den merkostnad som detta innebär. Äldrenämnden har
beslutat att anta förvaltningens översyn och att överlämna den till kommunfullmäktige för beslut.
Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen utreda de
juridiska förutsättningarna för att införa en avgift för aktörer som
2026-01-01 2026-12-31
Äldrenämnden, Tertialrapport 24(46)
Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse
tecknar nya avtal inom hemtjänsten enligt lagen om
valfrihetssystem (LOV)
Nämndmål: 3.1.1 Äldrenämndens verksamheter drivs inom hållbara och givna
ekonomiska ramar
Uppfylls helt
Beskrivning
Nämnden bedriver en effektiv verksamhet som ryms inom tilldelad budget.
Förväntat resultat
- Verksamheten ryms inom tilldelad budget.
- Prognossäkerheten är god.
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
Nämndmål: 3.1.2 Äldrenämnden deltar i arbetet med lokalplanering för särskilt
boende och bidrar med en samordnande funktion
Uppfylls helt
Beskrivning
Genom att kartlägga befintliga särskilda boenden och deras status samt undersöka den äldre
målgruppens behov och efterfrågan görs en behovsprognos som ligger till grund för
lokalplaneringen för särskilt boende
Förväntat resultat
- Nämnden bidrar i arbetet med stadsövergripande boendeplanering för äldre
- Nämnden utvecklar arbetssätt för att ta fram underlag som bidrar till den samordnade
planeringen av särskilda boenden inom staden
- Nämnden bidrar till att vård- och omsorgsboenden inom staden uppfyller likvärdiga
grundkrav genom att ta fram ett funktionsprogram
- Nämnden bidrar till att äldres kunskap om utbudet av boendeformer är god genom
målgruppsanpassad kommunikation
- Nämnden bidrar i arbetet för att motverka hemlöshet bland äldre.
- Nämnden säkerställer en effektiv köhantering genom revidering av
tillämpningsanvisningarna för köhantering.
Äldrenämnden, Tertialrapport 25(46)
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
Nämndmål: 3.1.3 Äldrenämnden stöttar och bidrar i stadsdelsnämndernas
utvecklingsarbete med digitalisering inom äldreomsorgen
Uppfylls helt
Beskrivning
Nämnden ska kraftsamla och arbeta gemensamt i utveckling, införande och förvaltning av
digitala lösningar och därmed skapa förutsättningar för att möta verksamheternas behov av
nya arbetssätt samt möta stockholmarnas förväntningar på digitala alternativ.
Förväntat resultat
- Nämnden driver tillsammans med berörda nämnder digitaliseringsutvecklingen inom ramen
för portföljen för socialtjänstens digitalisering.
- Nämnden samverkar och samarbetar med relevanta aktörer för att främja
digitaliseringsarbetet.
- Nämnden stöttar stadsdelsnämnderna genom samordning av digitaliseringsarbetet.
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett
eget jobb
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året.
Bedömningen grundas på att indikatorerna och nämndmålet bedöms kunna uppnås.
Nämnden ska bidra till att intresset för att arbeta inom äldreomsorgen ökar. Nämnden har
deltagit på Järvaveckan i samverkan med arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden
om kompetensförsörjning med inriktningen ”Att jobba inom äldreomsorgen” utifrån det
gemensamma målet att jobba med unga eller äldre.
Stadsbidraget Äldreomsorgslyftet kan användas till kompetensutveckling för nyrekryterad
personal inom äldreomsorgen som saknar viss kompetens för yrket. Nämndens arbete med
Äldreomsorgslyftet beskrivs under verksamhetsområdesmål 3.4 Medarbetare i Stockholm ska
Äldrenämnden, Tertialrapport 26(46)
ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb.
Nämnden har utökat antalet platser för feriejobb och har tagit emot åtta feriearbetande
ungdomar under sommarperioden. En plats för stockholmsjobb kommer att beredas under
året.
Indikator Periodens
utfall
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Utfall VB
2025
Prognos
helår Årsmål KF:s
årsmål Period
Antal
tillhandahållna
platser för feriejobb
8 st 4 st 8 8 st Tas
fram av
nämnd/
styrelse
Tertial
2 2026
Antal
tillhandahållna
platser för
Stockholmsjobb
0 st 1 st 1 1 st Tas
fram av
nämnd/
styrelse
Tertial
2 2026
Antal
tillhandahållna
praktikplatser för
högskolestuderand
e samt platser för
verksamhetsförlag
d utbildning
1 st 0 st 2 st 2 st Tas
fram av
nämnd
Tertial
2 2026
Nämndmål: 3.2.1 Äldrenämnden bidrar till att fler har rätt kompetens för att arbeta
inom äldreomsorgen
Uppfylls helt
Beskrivning
Nämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och arbetsmarknadsnämnden arbeta för
att säkerställa den framtida personal- och kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. Inom
nämndens uppdrag att samordna och utveckla de akademiska noderna samt för
verksamhetsförlagd utbildning, VFU, stödjer nämnden stadsdelsnämndernas arbete samt ökar
studenternas kunskap om olika arbetsmöjligheter i staden.
Förväntat resultat
- Andelen utbildade medarbetare inom äldreomsorgen ökar, bland annat genom
äldreomsorgslyftet
- Nämnden tar emot feriearbetare, Stockholmsjobb och studenter.
- Studenter inom verksamhetsförlagd utbildning, VFU, ges ökade kunskaper om
arbetsmöjligheter inom stadens äldreomsorg
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
Äldrenämnden, Tertialrapport 27(46)
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra
boende som de har råd med
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året.
Bedömningen grundas på att aktiviteten anses kunna genomföras och nämndmålet kommer att
uppnås.
Arbetet som hör samman med boendefrågor, boendeplanering, köhantering och
platsförmedling beskrivs under verksamhetsområdesmål 3.1. Stockholms ekonomi är stark,
hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd.
Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse
Kommunstyrelsen och Stockholms Stadshus AB ska i samarbete
med exploateringsnämnden, äldrenämnden och Micasa
Fastigheter AB se över och inarbeta strategier samt behovs- och
efterfrågebedömningar för seniorbostäder i syfte att utöka antalet
och andelen seniorbostäder för personer över 65 år. Som en del i
detta ska ansvarsfördelning och behov av samordning avseende
seniorbostäder utredas
2026-01-01 2026-06-30
Nämndmål: 3.3.1 Äldrenämnden deltar i arbetet för att alla i Stockholm ska ha rätt till
ett bra boende som de har råd med
Uppfylls helt
Beskrivning
Genom att kartlägga befintliga särskilda boenden och deras status samt undersöka den äldre
målgruppens behov och efterfrågan görs en behovsprognos som ligger till grund för
lokalplaneringen för särskilt boende. Arbetet med detta beskrivs under KF:s mål för
verksamhetsområdet 3.1 Stockholms ekonomi är stark hållbar och lägger grunden för en
jämlik välfärd under rubrikerna ”Planering och utveckling av boende”, Köhantering och
förmedling av plats” samt ”Korttidsboende”.
Förväntat resultat
- Nämnden bidrar i arbetet med stadsövergripande boendeplanering för äldre
- Nämnden utvecklar arbetssätt för att ta fram underlag som bidrar till den samordnade
planeringen av särskilda boenden inom staden
- Nämnden bidrar till att vård- och omsorgsboenden inom staden uppfyller likvärdiga
grundkrav genom att ta fram ett funktionsprogram
- Nämnden bidrar till att äldres kunskap om utbudet av boendeformer är god genom
målgruppsanpassad kommunikation
- Nämnden bidrar i arbetet för att motverka hemlöshet bland äldre.
Äldrenämnden, Tertialrapport 28(46)
- Nämnden säkerställer en effektiv köhantering genom revidering av
tillämpningsanvisningarna för köhantering.
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet och aktiviteten prognostiseras att uppnås. Arbetet med
målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse
Utreda möjligheten att införa flyttlotsar för äldre samt riktad
information i syfte att få fler äldre att bo i tillgängliga och lämpliga
bostäder
2026-04-22 2026-12-31
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda
förutsättningar att göra ett bra jobb
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året.
Bedömningen grundas på att aktiviteterna anses kunna genomföras samt att två av
indikatorerna bedöms kunna uppnås och en uppnås delvis och nämndmålen bedöms kunna
uppnås.
3.4.1 Äldrenämnden bidrar till att stärka kompetensen hos medarbetare inom äldreomsorgen
Äldreomsorgslyftet
Befolkningsutvecklingen tillsammans med kommande pensionsavgångar innebär att
kompetensförsörjning är en central fråga för att säkerställa tillgång till en äldreomsorg av god
kvalitet. Tillsammans med stadsdelsnämnderna och arbetsmarknadsnämnden leder och
samordnar nämnden arbetet med kompetensutveckling inom äldreomsorgen. Inom ramen för
detta verkar nämnden för att öka andelen utbildade undersköterskor med skyddad yrkestitel.
Nämnden har stadens uppdrag att fördela statsbidraget Äldreomsorgslyftet som söks och
tilldelas från Socialstyrelsen. Statsbidraget syftar till att kompetensutveckla personal inom
äldreomsorgen genom utbildning under arbetstid. Utförare som har avtal med staden kan
ansöka om medel för att täcka lönekostnader under den tiden personalen är tjänstledig för
studier.
Behovet av Äldreomsorgslyftet är fortsatt stort. Samtliga medel för året bokades upp tidigt,
vilket bidrog till att möjligheten till ansökningar pausades. Antalet ansökningar har ökat över
åren. Äldreomsorgslyftet har även utvidgats till att omfatta utbildningar inom svenska språket,
så som SFI och Svenska som andra språk. Jämfört med tidigare år var det även en större andel
som fortsatte sin påbörjade utbildning under 2026. Nämnden har därför gett förvaltningen i
uppdrag att årligen prioritera ansökningarna till statsbidraget utifrån socialstyrelsens
anvisningar och stadens samlade kompetensutvecklingsbehov.
Totalt antal ansökningar som beviljats hittills är 415 varav 56 procent är medarbetare från
Äldrenämnden, Tertialrapport 29(46)
privata utförare. Ungefär 63 procent av totalt antal som beviljats både i stadens egen regi och
privat regi studerar till undersköterska. Ungefär 19 procent studerar språkhöjande utbildning
så som yrkessvenska, sfi eller svenska som andra språk.
ESF-projektet Kompetensutveckling i äldreomsorgen
Projektets mål har varit att bidra till ett mer inkluderande och hållbart arbetsliv genom att
stärka medarbetares kompetens och förbättra verksamheternas kompetensförsörjning. Bland
annat har en arbetsplatsnära och flexibel utbildningsmodell för medarbetare och chefer för
deltagande verksamheter tagits fram. Projektet har genomförts i samarbete mellan
arbetsmarknadsnämnden, stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Hägersten-
Älvsjö.
Projektet har under projekttiden 2023-2026 utvecklat och prövat en arbetsplatsnära och
flexibel utbildningsmodell där språk och yrkeskunskap integreras. Insatserna har anpassats
efter individens behov och omfattat bland annat kartläggning, studie- och yrkesvägledning,
individuella studieplaner, språk- och yrkesintegrerad undervisning, validering och
arbetsplatsförlagt lärande. Chefer har fått stöd genom utbildning, handledning och workshops
för att stärka ett språkutvecklande arbetssätt i verksamheten. Genom dessa tillvägagångssätt
och metoder har projektet undersökt, bidragit och skapat möjlighet för att stärka språk- och
yrkeskompetens i verksamheterna på olika nivåer. Några lärdomar från projektet är:
• Vikten av en behovsanpassad modell för kompetensutveckling inom äldreomsorgen.
Projektet har tagit fram utbildningsmoduler som bidragit till att stärka deltagarnas
möjligheter att närma sig formell kompetens, utveckla sina språkkunskaper och
omsätta kunskap i praktiken. Samtidigt har arbetssätt etablerats som stärker lärandet i
verksamheterna och ger chefer bättre förutsättningar att arbeta långsiktigt med
kompetensutveckling.
• Att en flexibel och arbetsplatsnära utbildningsform som utgår från deltagarnas
befintliga kompetens är av stor vikt. Deltagare med behov av stärkt ställning på
arbetsmarknaden har fått möjlighet att genomföra yrkes- och språkutbildning, vilket
bidragit till ökad kompetens och förbättrade förutsättningar för fortsatt etablering och
utveckling i arbetslivet. Insatserna bidrar samtidigt till att stärka
kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen, ett område där det råder kompetensbrist
i form av att det är svårt att rekrytera utbildad personal.
• Behovet av en bättre kartläggning och uppföljning av deltagarnas kompetens för att
kunna erbjuda en individuell planering.
• Att samverkan mellan olika facknämnder och stadsdelsnämnderna i staden är viktigt
för att kunna tillgodose äldreomsorgens medarbetares behov av kompetensutveckling.
För att dessa lärdomar och arbetssätt ska kunna tas tillvara och få långsiktig effekt behöver de
integreras i ordinarie verksamhet, vilket är resurskrävande och kräver fortsatt
utvecklingsarbete. Arbetet behöver bedrivas samordnat och stadsgemensamt för att skapa
förutsättningar för en enhetlig och hållbar implementering inom hela äldreomsorgen.
Äldrenämnden, Tertialrapport 30(46)
3.4.2 Äldrenämnden ger förvaltningens medarbetare goda förutsättningar att göra ett bra jobb
Systematiskt arbetsmiljöarbete inom nämndens egen förvaltning
Nämnden bedriver ett främjande och systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på att förstärka
friskfaktorer. Dialoger och undersökningar om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
har genomförts inom nämndens egna verksamheter. Uppföljning av målen för den
organisatoriska och sociala arbetsmiljön visar att medarbetare, helt eller delvis, upplever att
det finns möjlighet till återhämtning (paus och/eller varierande arbetsuppgifter) i arbetet.
Andelen medarbetare som vet vad som förväntas av dem i arbetet har ökat jämfört med
föregående år. En stor andel av medarbetarna på förvaltningen, 97 procent av de som svarade
på medarbetarenkäten, vet vart de ska vända sig om de upplever sig utsatta för kränkande
särbehandling, vilket är en ökning med två procentenheter från föregående år.
Förvaltningen arbetar aktivt för minskad sjukfrånvaro, bland annat genom uppföljningssamtal
vid upprepad korttidssjukfrånvaro och för att stödja medarbetares återgång i arbetet inom
ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukfrånvaron på förvaltningen är totalt 5,0
procent, jämfört med staden totalt där snittet för sjukfrånvaron är 5,9 procent under samma
period.
Jämställdhetsanalys sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron är högre för män än för kvinnor på förvaltningen, totalt 6,2 procent för män
jämfört med 4,6 procent för kvinnor. Det skiljer sig från övriga förvaltningar i staden, där
kvinnor står för en högre sjukfrånvaro i både stadsdelsförvaltningar och fackförvaltningar.
Även sjukfrånvaron dag 1-14 är högre för män än för kvinnor inom förvaltningen. En mindre
andel av förvaltningens medarbetare är män, i och med det slår männens sjukfrånvaro högre i
statistiken. Merparten av männen arbetar dessutom inom verksamheter som kräver närvaro på
arbetsplatsen, där det till exempel inte är möjligt att arbeta på distans vid lättare
sjukdomstillstånd.
Organisering för ett hållbart arbetsliv inom nämndens egen förvaltning
Med utgångspunkt i stadens chefsstruktur och den pågående utvecklingen av äldreomsorgen
har nämnden stärkt chefsledet med ytterligare enhetschefer. För närvarande arbetar 16 chefer
på förvaltningen inklusive förvaltningschef, varav sex chefer har färre än 10 underställda
medarbetare. Chefer med ett lägre antal underställda har uppdrag med ansvar för flertalet
verksamhetsområden och funktioner. Två av förvaltningens chefer som har mellan 10-30
månadsavlönade medarbetare har löpande även ett antal timavlönade medarbetare.
Timavlönade medarbetare anställs främst inom förvaltningens jourverksamheter som kräver
en viss bemanning dygnet runt och där frånvaro av ordinarie personal behöver täckas upp av
vikarier. I dessa två verksamheter arbetar gruppledare/samordnare, som är stödfunktioner med
visst verksamhetsansvar. Enhetschefers förutsättningar i rollen som chef, ledare och
arbetsgivare följs upp inom ramen för stadens chefsstruktur.
Kompetensförsörjning och trygga anställningar inom nämndens egen förvaltning
Kompetensförsörjning med fokus på att utveckla och behålla befintliga medarbetare, så att de
har kompetens att möta nutida och framtida uppdrag i staden pågår löpande i nämndens
verksamheter. Kompetensutvecklande insatser och nyrekrytering har genomförts med syfte att
stärka kompetensen inom verksamhetskritiska områden.
Äldrenämnden, Tertialrapport 31(46)
Som en del i att vara en attraktiv arbetsgivare med trygga anställningar och goda
anställningsvillkor arbetar nämnden aktivt med heltid som norm. Verksamheterna strävar efter
att erbjuda heltidstjänster vid nyrekrytering och att möjliggöra arbete på heltid för ofrivilligt
deltidsanställda. Ett arbete pågår med att se över scheman för medarbetare inom nämndens
dygnet-runt-verksamheter, i syfte att skapa bättre förutsättningar för heltidsarbete och trygga
anställningar. Andelen tillsvidareanställningar på heltid är 86 procent av det totala antalet
tillsvidareanställningar.
Jämställdhetsanalys
Nämnden har totalt 180 månadsavlönade anställda, varav 47 är män och 133 är kvinnor. Det
är en liten skillnad mellan könen när det gäller andel anställda med heltid, 88 procent av
männen och 85 procent av kvinnorna har heltidsanställning.
Indikator Periodens
utfall
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Utfall VB
2025
Prognos
helår Årsmål KF:s
årsmål Period
Aktivt
Medskapandeinde
x
80 80 81 78 82 82 2026
Analys
Nämndens resultat i medarbetarenkäten har ökat med två punkter sedan föregående år, till ett AMI (aktivt
medskapandeindex) på 80. Under året arbetar alla enheter och avdelningar med åtgärder från sina handlingsplaner från
medarbetarenkäten och från dialogerna om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Utöver åtgärder på enhets- och
avdelningsnivå fortsätter nämnden att stärka medarbetarskap och ledarskap hos medarbetare och chefer.
Sjukfrånvaro 5 % 6,2 % 4,6 % 4,5 % 4,5 % 4,5 % Tas
fram av
nämnd
Tertial
2 2026
Sjukfrånvaro dag
1-14
1,9 % 2,4 % 1,7 % 1,8 % 1,8 % 1,8 % Tas
fram av
nämnd
Tertial
2 2026
Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse
Kommunstyrelsen ska i samarbete med äldrenämnden och
stadsdelsnämnderna och i samverkan med arbetsmarknadens
parter ta fram en genomförandeplan som föreslår åtgärder för en
mer attraktiv äldreomsorg inom exempelvis arbetsmiljö, arbetstid
och lönebildning med syfte att stärka såväl attraktiviteten i
omsorgens yrken som möjligheten till ett hållbart arbetsliv och
förbättrade arbetsvillkor för äldreomsorgens medarbetare
2026-01-01 2026-04-30
Kommunstyrelsen ska i samråd med förskolenämnden,
äldrenämnden, stadsdelsnämnderna samt övriga berörda nämnder
analysera kompetensförsörjningsbehoven på kort och lång sikt
inom välfärdsverksamheterna och föreslå åtgärder för bland annat
ökad omställning
2026-01-01 2026-12-31
Äldrenämnden, Tertialrapport 32(46)
Nämndmål: 3.4.1 Äldrenämnden bidrar till att stärka kompetensen hos medarbetare
inom äldreomsorgen
Uppfylls helt
Beskrivning
Äldrenämnden ansvarar för att samordna utbildningsinsatser och kompetensutveckling för
medarbetare i äldreomsorgen. Samordning sker inom ramen för äldreomsorgslyftet samt för
verksamhetsförlagd utbildning och akademiska noder.
Förväntat resultat
Nämnden erbjuder övergripande utbildning och kompetensutveckling för medarbetare inom
äldreomsorgen.
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
Nämndmål: 3.4.2 Äldrenämnden ger förvaltningens medarbetare goda förutsättningar
att göra ett bra jobb
Uppfylls helt
Beskrivning
Tillitsbaserad styrning ska prägla förvaltningens arbets- och förhållningssätt. Det ska råda en
god social och organisatorisk arbetsmiljö med ett öppet arbetsklimat där medarbetare känner
delaktighet, engagemang och trivs på jobbet.
Förväntat resultat
- Ökat medarbetarindex (AMI)
- Minskad sjukfrånvaro
- Ökad andel heltids- och tillsvidareanställda
- Förvaltningen bedriver ett aktivt arbetsmiljöarbete
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
Äldrenämnden, Tertialrapport 33(46)
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska
råda i alla verksamhetsområden
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året.
Bedömningen grundas på att aktiviteten anses kunna genomföras samt att indikatorerna och
nämndmålen bedöms kunna uppnås.
3.5.1 Äldrenämnden deltar i stadens beredskapsarbete och krisorganisation
Rådighet och beredskap
Arbetet med kris- och kontinuitetshantering, krigsorganisation och övningar fortsätter. Under
mars genomfördes en stadsövergripande krigsledningsövning, STADSÖ26, där förvaltningen
deltog. Övningen tillsammans med andra erfarenheter utifrån arbete med beredskap stärker
uppfattningen om att samarbetet med både stadsdelsnämnder och privata utförare behöver
stärkas, såväl med gemensam planering som med övningar.
Förvaltningens krisledningsplan samt Stockholms Trygghetsjours manual och
kontinuitetsplan för att hantera störningar och incidenter har uppdaterats. Arbetet med att följa
upp och stärka nämndens förmåga att förebygga, hantera, följa upp och lära av incidenter
fortsätter.
Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys (RSA) pågår enligt stadens fastlagda modell och
tidsplan. Tre verksamheter inom förvaltningen har kartlagts för att djupare analysera
beroenden och specifika risker. Förvaltningsledningen och enheten för kommunikations,
omvärlds och beredskap har genomfört arbetet med den obligatoriska risken i RSA
- Desinformation och informationspåverkan.
Stödet till utförare av äldreomsorg har stärkts genom förbättrad information om kris och
beredskap på stadens särskilda webbplats för leverantörer. Webbplatsen har bland annat
uppdaterats med information om vad som förväntas av en verksamhet vid extra ordinära
händelser och höjd beredskap samt med mallar och länkar som ska kunna vara ett stöd till
verksamheterna.
Sektorsorganisation
Nämnden har huvudansvar och samordnar arbetet inom verksamhetsområdet ”Hälsa, vård och
omsorg” inom stadens sektorsorganisation för civilt försvar. Nämnden har tilldelats
statsbidrag från Socialstyrelsen för att utveckla socialtjänstens beredskap. Medlen används för
att utreda behovet och möjligheten till reservkraft inom äldreomsorg med flera verksamheter
inom socialtjänsten. Projektet drivs tillsammans med sektorn ”Energiförsörjning”.
Värmebölja
Nämnden har under perioden tagit fram och implementerat en handlingsplan för värmebölja.
Handlingsplanen utgör en grund för fördelning av arbetsuppgifter inom staden som
aktivering, uppstart och vid vilka situationer åtgärder ska vidtas. Information med
Äldrenämnden, Tertialrapport 34(46)
rekommendationer, länkar till berörda myndigheter samt handlingsplanen finns tillgänglig på
stadens webb för leverantörer. Utöver de åtgärder som vård- och omsorgsboenden och
hemtjänst kan vidta, kan samtliga stadsdelsnämnder erbjuda svala platser för personer som
inte har hemtjänst.
Nämnden kommunicerar proaktivt på webbplatsen Senior i Stockholm och genom att dela ut
information i samband med installation av trygghetslarm. I samband med sommarens korta
perioder av höga temperaturer har nämnden tagit fram stadsövergripande kommunikation som
använts i Stockholms stads sociala medier och webbplatsen start.stockholm.
Informationssäkerhet och dataskydd
Den nya obligatoriska e-utbildningen i informationssäkerhet finns tillgänglig på
utbildningsplattformen. Flera medarbetare och chefer har redan genomfört den, och alla
förväntas ha avslutat utbildningen senast våren 2027. För att säkerställa efterlevnad av nya
och gällande lagar samt verksamhetsnära rutiner har resurserna inom it- och
informationssäkerhet förstärkts.
Arbetet med dataskydd har systematiserats, och flera åtgärder har påbörjats utifrån
dataskyddsombudets årsrapport. Några av dessa har även slutförts. För att stärka arbetet med
GDPR har resurser omfördelats. Handlingsplanen för GDPR-åtgärder kommer att slutföras
under året och övergå i ett löpande arbete med kontinuerlig uppdatering. Utbildning erbjuds
både via arbetsplatsträffar (APT) och utbildningsportalen för att säkerställa hanteringen av
personuppgifter, efterleva lagkrav samt minska risken för dataintrång och
personuppgiftsincidenter.
En risk inom informationssäkerhets- och dataskyddsområdet som har identifierats är att
nämndens jourverksamhet tidigare dokumenterat kundärenden i ett annat system än
paraplysystemet. Informationen skickades sedan till stadsdelsnämnderna vilket ledde till att
uppgifter ibland skickas till fel beställarenhet. Under året har jourverksamheten börjat
dokumentera direkt i paraplysystemet. Detta har förbättrat informationssäkerheten och
minskat antalet personuppgiftsincidenter på jourtid.
3.5.2 Äldrenämndens upphandlingar är av hög kvalitet
Nämnden utvecklar och etablerar enhetliga och hållbara arbetssätt med syfte att förbättra
kvaliteten i upphandlingar, avtalsuppföljningar, leverantörsdialoger samt för att stärka stödet
till verksamheten.
Nämnden beslutade i maj att ge förvaltningen i uppdrag att förbereda en upphandling av ett
ramavtal för trygghetsskapande teknik på särskilda boenden (projekt Lisbet). En
upphandlingsstrategi har tagits fram och beslutats. Samverkansområdet välfärdsteknik har
föreslagit att staden ska skapa ett eget ramavtal. Detta innebär sammantaget att staden inte
kommer att avropa från SKR:s upphandlingsföretag Addas ramavtal, vilket var den
ursprungliga planen. Detta förslag ger nämnden bättre förutsättningar att utifrån stadens
samlade behov hantera tjänsten, förvalta avtalet samt att hålla kostnaderna nere över tid.
Vidaredelegation för upphandling har också inhämtats från samtliga stadsdelsnämnder och
socialnämnden. Detta innebär att stadsdelsnämnderna kan göra direkta avrop från nya
ramavtalet, samtidigt som det ställer höga krav på upphandlingens kvalitet. För att säkra
Äldrenämnden, Tertialrapport 35(46)
upphandlings- och kvalitetskrav har projektgruppen förstärkts med ytterligare resurser och
kompetens. Underlagen är i stort sett färdigställda och arbetet följer planen. Ärendet planeras
att tas upp för beslut i nämnden i oktober.
Indikator Periodens
utfall
Utfall
män/
pojkar
Utfall
kvinnor/
flickor
Utfall VB
2025
Prognos
helår Årsmål KF:s
årsmål Period
Andel elektroniska
inköp
80 % 75 % 2026
Andel prioriterade
avtal där
uppföljning
genomförts
95 % 95 % 2026
Andel
upphandlingar som
innehåller krav på
arbetsrättsliga
villkor
33 % Tas
fram av
nämnd/
styrelse
2026
Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse
Äldrenämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna
vidareutveckla och sprida arbetet med svala platser för värmebölja
till att bli förstärkta trygghetspunkter/beredskapsnoder som
hemtjänst med flera kan använda sig av men som framförallt ska
stödja personer med särskilda behov
2026-01-01 2026-12-31
Nämndmål: 3.5.1 Äldrenämnden deltar i stadens beredskapsarbete och
krisorganisation
Uppfylls helt
Beskrivning
Inom området civilt försvar ska nämnden verka både för den egna verksamheten och för hela
stadens äldreomsorg, med de äldre stockholmarnas fokus, oavsett regiform.
Förväntat resultat
- Nämnden har en god beredskap med en krisorganisation som är känd, utbildad och övad.
- Nämnden bidrar till att utveckla och stärka stadens beredskap genom att leda och delta inom
utpekade beredskapssektorer.
- Nämndens medarbetare och chefer har goda kunskaper om informationssäkerhet och
dataskydd.
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
Äldrenämnden, Tertialrapport 36(46)
Nämndmål: 3.5.2 Äldrenämndens upphandlingar är av hög kvalitet
Uppfylls helt
Beskrivning
Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med
stadsdelsnämnderna och relevanta aktörer samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i
staden.
Förväntat resultat
- Upphandlade verksamheter bedrivs med hög kvalitet och på ett långsiktigt hållbart sätt.
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom
förebyggande insatser
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året.
Bedömningen grundas på att nämndmålet bedöms kunna uppnås.
Välfärdsbrott
Fyra fördjupade avtalsuppföljningar har genomförts inom verksamhetsområdet hemtjänst.
Som ett resultat av dessa har beställningsstopp inrättats för tre av verksamheterna. Det har
även inrättats beställningsstopp för en dagverksamhet utifrån en genomförd
kvalitetsobservation. Beställningsstopp innebär att utföraren inte är valbar för nya
kunder/gäster under uppföljning och/eller i avvaktan på att utföraren åtgärdar brister. Tre av
hemtjänstverksamheterna och dagverksamheten har också debiterats en fast avgift. Avgift tas
ut om de föreligger brister och dessa inte är av ringa karaktär.
En alternativ metod för uppföljning av hemtjänst prövas under perioden. Modellen testas nu i
två fall där utförare har avvikelser gällande tidsregistrering och som uppmärksammats genom
utredningar som enskilda stadsdelsnämnder genomfört. Redovisning görs sedan på detaljerad
nivå till respektive stadsdelsnämnd och övergripande nivå till äldrenämnden. Återbetalning
ska göras av felaktigt utbetald ersättning.
Utöver ovanstående arbetar nämnden med att vara ute och besöka verksamheterna. Detta görs
bland annat genom korta oanmälda besök när någon av äldreförvaltningens medarbetare i
tjänstens vägnar befinner sig i närheten av en verksamhet. Syftet är att besöken ska signalera
att förvaltningen har en närvaro ute i stadsdelarna och att uppmärksamma verksamheter i
Äldrenämnden, Tertialrapport 37(46)
behov av djupare uppföljning.
I övrigt pågår utredningsarbete avseende medel utbetalda via statsbidraget Äldreomsorgslyftet
där det finns indikationer på att medel betalats utifrån felaktiga grunder och/eller att
verksamheterna inte har rapporterat förändringar. Utredningsarbetet kan leda till att återkrav
kommer att göras.
Avtal med en hemtjänstverksamhet har sagts upp. Verksamheten har upprepande brustit i att
inkomma med bokslut i tid och inte heller inom angiven tid återkopplat till äldrenämnden om
vilka åtgärder som ska vidtas för att detta inte ska inträffa igen.
För närvarande har staden två civilrättsliga processer i domstol där verksamheter som fått sina
avtal uppsagda/hävda valt att stämma staden. Båda dessa processer befinner sig i hovrätten
där en verksamhet har fått beslut om prövningstillstånd och den andra överklagat och inväntar
beslut om prövningstillstånd.
Arbetet med att förebygga, upptäcka och hantera välfärdsbrott är generellt en integrerad del i
arbetet med upphandling och avtalsförvaltning. Samarbete finns med stadsdelsnämnderna,
socialnämnden och stadens nya team för att motverka välfärdsbrott. Inom verksamhetsområde
hemtjänst finns ett nätverk med stadsdelsnämnderna kopplat till fördjupade
avtalsuppföljningar.
Brott mot äldre
Att stadens äldre ska känna sig trygga är en angelägen fråga och en del i arbetet att motverka
brott mot äldre. I samband med att rapporteringen av antalet brott mot äldre ökade i början av
året har nämnden genomfört informationssatsningar på start.stockholm och senior.stockholm
om hur man kan skydda sig mot bedrägerier. Information har spridits till alla
äldreomsorgsverksamheter som har direktkontakt med äldre, framförallt träffpunkter och
hemtjänst samt genom nämndens egen verksamhet i samband med installation av
trygghetslarm.
Nämnden samverkar med polisens bedrägerisamordnare där gemensamma arbetsformer
diskuteras. Samverkan sker också i vardagligt utbyte av information och kunskap samt vid
behov extra informationsinsatser när aktörerna tillsammans finner det påkallat.
Trygghetslarm och larmmottagning
Till följd av ändringar i socialtjänstlagen den 1 juli 2025 beslutade kommunfullmäktige att
personer som är 65 år eller äldre och som är bosatta i Stockholms stad har rätt att bland annat
begära insatsen trygghetslarm utan behovsprövning. Ingen förändring i antalet som begär
trygghetslarm kan ses under perioden i jämförelse med tidigare år. Det totala antalet personer
som har trygghetslarm fortsätter att öka, vilket främst tros bero på att äldre personer behåller
sitt trygghetslarm under en längre tid.
Nämnden ansvarar för att säkerställa en trygg och säker larmmottagning med korta svarstider
och ett gott bemötande. Nämndens larmmottagning är bemannad dygnet runt. Totalt
besvarades cirka 595 000 inkommande larmanrop under perioden januari till augusti. Antalet
inkommande larmsamtal fortsätter att öka år från år, vilket kan antas hänga samman med att
allt fler personer har trygghetslarm.
Äldrenämnden, Tertialrapport 38(46)
Systematiskt kvalitetsarbete i form av egenkontroller, kvalitetskontroller och uppföljning har
genomförts under året. Egenkontrollerna visar bland annat att nämnden hittills har klarat av
att nå sitt mål att svara på inkommande larmanrop inom 30 sekunder.
Nämnden har under rapporteringsperioden haft fokus på fördjupad dialog och samverkan med
hemtjänstutförarna i syfte fortsätta utveckla sin egen och stadsdelsnämndernas insatser vid
utryckning på trygghetslarm. Som ett resultat av detta har nämndens larmmottagning under
året förstärkt rutinen vid förmedling av larm i syfte att säkra informationsöverföringen vid
förmedling av larmanrop till hemtjänsten. Ett larm anses förmedlat när information om att en
kund har kunnat lämnas till hemtjänstutföraren per telefon. Tidigare behövde
hemtjänstutföraren be om att få kontaktuppgifter om den som larmat skickat per sms. Nu
skickas sms som rutin efter etablerad kontakt.
Den enskilde har rätt att när som helst byta utförare. Vid organisations- eller avtalsmässiga
förändringar så kan ett så kallat omfattande utförarbyte uppstå. Nämnden har i sin
väsentlighets- och riskanalys identifierat att det vid omfattande utförarbyten finns risk att den
enskilde inte får hjälp inom rimlig tid vid larmanrop om övergången mellan utförare inte
fungerar. Kartläggning visar att utförarbyten är komplexa och involverar många olika
funktioner inom staden. Flera åtgärder har redan vidtagits, bland annat har information vid
avtalsförändringar förbättrats och blanketten som används av privata utförare när de önskar
göra ändringar inom gällande avtal har utvecklats och testats med gott resultat. För att
säkerställa att den enskilde får hjälp utan dröjsmål vid larmanrop behöver samordning och
uppföljning fortsatt utvecklas. Det är viktigt att ansvarsfördelningen är tydlig, att utförarna
samordnar övergången, att informationsöverföringen sker på ett säkert sätt samt att den nya
utföraren snabbt får tillgång till bostaden eftersom den enskilde redan har ett trygghetslarm
installerat.
Under perioden har verksamheten haft fokus på förebyggande av driftstörningar inom
trygghetslarm. Det är viktigt att alla berörda verksamheter har etablerade och välkända rutiner
och kontinuitetsplaner för att säkerställa tryggheten vid driftstörningar i tekniken. Nämnden
har sedan tidigare tagit fram och tillgängliggjort ett förslag på kontinuitetsplan för
trygghetslarm som riktar sig till hemtjänstutförare. Nämndens egna kontinuitetsplan vid
störning på larm har reviderats under året och berörda medarbetares kunskaper om hur en
driftstörning ska hanteras säkerställs genom löpande genomgång av rutiner, arbetssätt och
förändringar. Säkerhetsåtgärder har vidtagits för att minska risken för störningar och
upprätthålla en stabil larmmottagning där incidenthantering, leverantörsdialog och
identifiering av förbättringsområden utgör viktiga delar i det förebyggande arbetet. Nämnden
arbetar dagligen med att fånga upp, säkra och åtgärda larmets funktionalitet som exempelvis
vid strömbortfall eller förlorad kontakt.
I december 2027 släcker Telia ner 2G-nätet och nämnden har under flera år arbetat för att alla
trygghetslarm med säkerhet ska klara av detta. De första 2 900 trygghetslarm som köptes in
klarade inte kraven och behövde bytas ut. Det arbetet påbörjade under 2025. Utbytet har
under våren prioriterats ned till följd av andra mer prioriterade uppdrag så som
portmonteringar och låsuppgraderingar. Det återstår cirka 600 trygghetslarm att byta ut under
hösten. Utbytet bedöms kunna slutföras innan 2G-nätet släcks ner.
Äldrenämnden, Tertialrapport 39(46)
Nyckelfri hemtjänst
Nämnden ansvarar för förvaltning av nyckelfri hemtjänst med resurser för låssupport,
installationer, låsservice och låsdemontering. Nämnden har även ansvar för det
verksamhetsnära stödet dygnet runt till hemtjänstutförare som använder nyckefri hemtjänst.
Arbetet med det verksamhetsnära stödet till hemtjänstutförarna har utvecklats under året där
bland annat informationen om nyckelfria lås är uppdaterad och relevant samt att det finns
instruktionsfilmer med mera.
Vid systematisk uppföljning och funktionskontroller i början av året identifierades ett behov
av att byta ut och uppgradera nyckelfria lås som inte alltid fungerade som de skulle.
Problemen bedömdes vara en av orsakerna till att hemtjänsten ibland behöver försöka flera
gånger för att komma in till den enskildes bostad eller port vilket i sin tur kan resultera i att lås
vrids sönder och sedan inte alls går att använda. Utbytet och uppgraderingen är nu genomförd.
Totalt har cirka 300 lås bytts ut och cirka 1000 lås har uppdaterades med ny mjukvara.
Nämndens förbättrade kontroller och ökade förmåga att identifiera problemen gör det möjligt
att fler lås som behöver bytas ut eller uppgraderas kan upptäckas och åtgärdas.
En sedan länge känd utmaning för hemtjänsten är att få tillträde till portar eller gemensamma
passager vid hemtjänstinsatser hos personer som bor i flerfamiljshus. Även om den enskildes
dörr har ett digitalt lås och kan öppnas med en digital nyckel kan det saknas ett digitalt lås på
fastighetens port eller övriga passager. En del av lösningen inom nyckelfri hemtjänst är att
montera låstillbehör även på portarna i hus där någon med hemtjänst bor. Detta förutsätter
medgivande från fastighetsägaren. Utifrån önskemål från hemtjänstutförarna valde nämnden i
början av året att prioritera portmonteringar framför andra uppdrag. Totalt har cirka 800 lås på
portar monterats under perioden i syfte att förbättra hemtjänstens möjligheter att få tillträde
till portar och minska behovet av alternativa lösningar för att ta sig in i fastigheten.
För att säkerställa rätt dataskydd och god informationshantering har informationsklassning
och konsekvensbedömning avseende nyckelfri hemtjänst påbörjats under året. Underlag och
material kommer att göras tillgängligt för stadsdelsnämnderna så snart det är klart.
Nämndmål: 3.6.1 Äldrenämnden bidrar i arbetet med att äldre känner sig trygga
Uppfylls helt
Beskrivning
Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med
stadsdelsnämnderna och relevanta aktörer samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i
staden.
Förväntat resultat
- Nämnden samordnar arbetet med att förebygga brott mot äldre.
- Nämnden har ett systematiskt arbetssätt för att förebygga och upptäcka välfärdsbrott.
- Nämnden har säkerställt att staden har en trygg och säker larmmottagning.
Äldrenämnden, Tertialrapport 40(46)
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd
och demokratisk stad som samarbetar internationellt
Uppfylls helt
Analys
Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året.
Bedömningen grundas på att aktiviteterna anses kunna genomföras samt att nämndmålet
bedöms kunna uppnås.
Nationella minoriteter
Under perioden har stadsdelsnämnderna informerats om möjlighet till utbildning i romernas
historia och utsatta situation samt om kompetensutveckling i samernas hälsa och
demensomsorg. Nämnderna har uppmanats att inventera resurserna i form av personal som
kan och vill använda något av de nationella minoritetsspråken i tjänsten. Nämnderna har även
informerats om möjligheten att studera nationella minoritetsspråk genom statsbidraget
Äldreomsorgslyftet.
Nämnden har stöttat Fruängsgårdens vård- och omsorgsboende inför uppstarten av
äldreomsorgsverksamheter med samisk inriktning. Stödet har bland annat gällt rekrytering av
personal med kompetens inom den samiska inriktningen.
Verksamheten har också fått information om möjlighet till kompetensutveckling i samisk
hälsa och demensomsorg. Äldrenämnden hjälper verksamheten med en kommunikationsplan,
som innefattar både intern och extern informationsspridning, samt med upphandling av
utbildning i samisk historia och kultur som riktar sig till all personal. Fruängsgården avser att
starta den samiska inriktningen till hösten.
Dialog om att inkludera äldreomsorgsverksamheter för tornedalingar i nära samarbete med
den finska inriktningen pågår med Järva stadsdelsnämnd. Arbetet och planen framåt har
presenterats i ett samråd för representanter från den tornedalska minoriteten som uttrycker att
de är nöjda med stadens planering i frågan.
Teckenspråkig äldreomsorg
Nämndens uppdrag att, i samarbete med stadsdelsnämnderna och i samråd med
kommunstyrelsen, utreda efterfrågan och behov av teckenspråkig äldreomsorg är avslutat och
redovisades till nämnden i juni.
Utredningen visade att det kan finnas ett behov av teckenspråkig hemtjänst men att underlaget
i dagsläget är för litet. I budget 2025 fick äldrenämnden i uppdrag att rekrytera teckenspråkiga
äldrevägledare och etablera verksamheten. Rekrytering av två teckenspråkiga äldrevägledare
för projektanställning på förvaltningen under ett år pågår. I äldrevägledarens uppdrag, såsom
Äldrenämnden, Tertialrapport 41(46)
det formuleras i funktionsbeskrivningen, ingår både informationsinsatser och datainsamling,
där fokus ligger på att kartlägga målgruppens storlek och dess faktiska behov av äldreomsorg.
Då målgruppen i begränsad utsträckning nås genom ordinarie kontaktvägar krävs uppsökande
insatser, exempelvis genom äldrevägledare, för att möjliggöra en heltäckande behovsanalys.
Vid projektårets slut avser nämnden att analysera det insamlade underlaget och utifrån
målgruppens faktiska behov följa upp fortsatt organisering av de teckenspråkiga
äldrevägledarna samt utvärdera behovet av teckenspråkig äldreomsorg i staden.
Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse
Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och
stadsdelsnämnderna stötta införandet av äldreomsorgsverksamhet
med inriktning samiska och meänkieli samt säkerställa att det finns
aktivitetscenter med aktiviteter för samer och tornedalingar
2026-01-01 2026-12-31
Äldrenämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och i
samråd med kommunstyrelsen utreda efterfrågan och behov av
teckenspråkig äldreomsorg
2026-01-01 2026-06-30
Nämndmål: 3.7.1 Äldrenämnden bidrar i arbetet till en äldreomsorg som är jämställd
och inkluderande
Uppfylls helt
Beskrivning
Äldrenämnden ansvarar för stadsövergripande frågor rörande äldreomsorg. I dialog med
stadsdelsnämnderna och relevanta aktörer samordnar och utvecklar nämnden äldreomsorgen i
staden.
Förväntat resultat
- I nämndens arbete integreras kunskap om äldre som en differentierad målgrupp med olika
behov och förutsättningar.
Analys
Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås under året. Bedömningen
grundas på att det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Arbetet med målet beskrivs
under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
Äldrenämnden, Tertialrapport 42(46)
Uppföljning av ekonomi
Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget
Nämndens budget för år 2026 uppgår, efter budgetjusteringar, till 298,8 mnkr i kostnader och
12,6 mnkr i intäkter. Detta motsvarar en nettobudget om 286,2 mnkr. Detta under
förutsättning att den begärda budgetjusteringen om 12,6 mnkr för NU-projektet beviljas.
Nämnden äskar även om att få göra en omslutningsökning på 5,0 mnkr, vilket dock inte
påverkar nämndens nettobudget. Nämnden uppvisar ett prognostiserat överskott om 8,4 mnkr
i jämförelse med budget vilket är en förbättring med 5,4 mnkr i jämförelse med
månadsprognosen för juli.
Belopp i mnkr Justerad
budget 2026
Justerad
bokföring
Förväntad
budget-
justering
Prognos Avvikelse
Nämnd och råd 1,6 1,0 0,0 1,6 0,0
Förvaltningsgemensamma
kostnader
7,7 4,7 0,0 7,7 0,0
Administrativa avdelningen 36,2 21,7 0,0 32,6 3,6
Avdelningen för
stadsövergripande
äldreomsorgsfrågor
94,4 57,5 5,0 93,4 5,9
Stockholms Trygghetsjour 96,5 63,5 0,0 100,0 -3,5
Avdelningen för digitalisering
och it
36,1 34,8 12,6 46,3 2,4
Avskrivningar 8,4 5,6 0,0 8,4 0,0
Internränta 0,6 0,4 0,0 0,6 0,0
Summa kostnader 281,4 189,2 17,6 290,6 8,4
Nämnd och råd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Förvaltningsövergripande
kostnader
2,0 1,5 0,0 2,0 0,0
Administrativa avdelningen 0,3 0,2 0,0 0,3 0,0
Avdelningen för
stadsövergripande
äldreomsorgsfrågor
0,2 1,3 5,0 5,2 0,0
Stockholms Trygghetsjour 5,3 3,5 0,0 5,3 0,0
Avdelningen för digitalisering
och it
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Summa intäkter 7,8 6,5 5,0 12,8 0,0
Äldrenämnden, Tertialrapport 43(46)
Belopp i mnkr Justerad
budget 2026
Justerad
bokföring
Förväntad
budget-
justering
Prognos Avvikelse
Netto/avvikelse 273,6 182,7 12,6 277,8 8,4
Utöver överskottet om 8,4 mnkr så finns det ett antal differenser inom nämnden, både
underskott och överskott, vilka beskrivs nedan.
Avdelningen för digitalisering och it visar ett prognostiserat överskott om 2,4 mnkr. I
månadsprognosen för juli visade avdelningen ett underskott om 2,9 mnkr. Förändringen om
5,3 mnkr har två huvudorsaker, överskott inom portföljen för socialtjänstens digitalisering och
en ombudgetering.
Portföljen är inne på sitt första år och flera initiativ är i ett uppstartsskede och har kunnat
hanteras av befintliga resurser. Detta gör att utvecklingskostnader ännu inte har genererats.
Under år 2027–2028 kommer flera stadsgemensamma digitaliseringsinitiativ gå från
förberedelser till genomförande vilket kommer att ge högre kostnaderna i jämförelse med
2026.
3,0 mnkr har ombudgeterats från stadsövergripande avdelningen till avdelningen för
digitalisering och it avseende personalkostnader.
Enheten för kommunikation, omvärld och beredskap samt nämndens övergripande kostnader
visar en budget i balans.
Administrativa avdelningen visar ett överskott om 3,6 mnkr jämfört med den nollprognos som
redovisades i månadsprognosen för juli. Nämnden ansvarar för att fördela medel för
arbetsskor till de privata utförarna. Den budget som tilldelats nämnden för arbetsskor är 5,0
mnkr och ansökningarnas sammanlagda värde uppgår till 1,6 mnkr.
Avdelningen för stadsövergripande äldreomsorgsfrågor visar ett överskott om 5,9 mnkr. Detta
beror främst på längre vakanser för nyinrättade och specialiserade tjänster. Med anledning av
ett ökat behov av fördjupade behovsanalyser inför rekrytering samt en mer kvalitativ och
omfattande kompetensbaserad rekrytering förlängs processen. Utöver detta har nämnden sent
i perioden beviljats ett bidrag från Omställningsfonden om 1,5 mnkr. Bidraget gäller
utbildningsinsatser som nämnden genomfört under året med egen finansiering. En ytterligare
orsak till överskottet är att kostnaderna för juridiska prövningar i samband med rättsliga
processer inte varit lika höga som budgeterat. Det är en kostnad som är svår att förutse och
som det bör finnas beredskap för. Att överskottet för avdelningen ändå är lägre än i
juliprognosen beror på den överföring av budgetmedel om 3,0 mnkr till avdelningen för
digitalisering och it.
Avdelningen Stockholms trygghetsjour visar ett underskott om 3,5 mnkr. Anledningen är
inköp av lås och larmtillbehör. Inköpen är en del i förvaltningens beredskapsarbete för att
säkerställa tillgången av dessa produkter och därmed inte riskera att framtida
leveranssvårigheter hindrar installationer av lås och larm. En del av det underskott som
genererats av nämnda inköp vägs upp av att den uppgradering av larmplattformen som
planerats inte kommer att genomföras på grund av att nuvarande avtal snart löper ut och
Äldrenämnden, Tertialrapport 44(46)
förvaltningen behöver göra en ny upphandling. Detta arbete kommer att göras 2027 och
påverkar därmed inte årets prognos.
Resultatenheter
Investeringar
mnkr Investerings-
ram Utfall tertial 2 Förväntad
justering Prognos 2026 Avvikelse
Inventarier 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0
Trygghetslarm 3,6 3,5 0,0 3,6 0,0
Summa utgifter 3,8 3,5 0,0 3,8 0
Nämndens investeringsbudget för 2026 uppgår till 3,8 mnkr. Av budgeten avser 3,6 mnkr
inköp av digitala trygghetslarm och 0,2 mnkr inköp av kontorsinventarier.
Utfallet per den 31 augusti uppgår till 3,6 mnkr, vilket motsvarar cirka 94 procent av årets
investeringsbudget.
Utbytet av förvaltningens digitala trygghetslarm till 4G-kompatibla larm har pågått sedan
2020 och är nu i avslutningsfasen. Totalt har cirka 17 500 larm bytts ut. Utbytet beräknas vara
helt slutfört under hösten 2026.
Nämndens investeringsbudget förväntas täcka behovet av trygghetslarm vilket omfattar
löpande inköp till följd av borttappade och trasiga larm, nyinstallation samt att förvaltningen
har ett mindre lager om leveransproblem skulle uppstå.
Verksamhetsprojekt (driftprojekt)
Nämnden har 2026 ett verksamhetsprojekt som uppfyller de kriterier som fastställts i stadens
anvisningar för uppföljning, projekt NU, som avser utvecklingen av ett nytt utförarsystem
inom socialtjänst, äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård. Planeringen per år för
projektet redovisas i bilaga 1, verksamhetsprojekt. Projektet kommenteras under rubrik 3.1.3
”Äldrenämnden stöttar och bidrar i stadsdelsnämndernas utvecklingsarbete med digitalisering
inom äldreomsorgen”.
Omslutningsförändringar
Nämnden redovisar förväntade ökade kostnader och intäkter om 5,0 mnkr.
Omslutningsförändringen består av följande:
• Statsbidrag för God och nära vård – 1,7 mnkr.
• Bidrag från Omställningsfonden - 1,5 mnkr.
• Statsbidrag för arbetet med den nya socialtjänstlagen - 1,2 mnkr.
• Statsbidrag för hälsosamtal - 0,2 mnkr.
• Statsbidrag för minoritetsspråk – 0,4 mnkr.
Äldrenämnden, Tertialrapport 45(46)
Budgetjusteringar
Nämnden begär en budgetjustering av driftsbudgeten om 12,6 mnkr för projekt NU avseende
kostnaden för årets åtta första månader. Projektet avser utvecklingen av ett nytt utförarsystem
inom äldreomsorg, socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Nämnden återkommer i
verksamhetsberättelsen med en begäran om en budgetjustering för kostnader under årets fyra
sista månader.
Analys av balansräkning
Balansräkning 2026 2025
Tillgångar, mnkr 2026-08-31 2025-08-31
Anläggningstillgångar 18,7 21,1
Kundfordringar 0,2 0,1
Kortfristiga fordringar 0,0 0,2
Förutbetalda kostnader 9,1 85,8
Upplupna intäkter 0,2 0,0
Övriga interimsfordringar 0,0 0,1
Moms och punktskatter 10,1 8,0
Summa tillgångar/förändring 38,3 115,3
Skulder och Eget kapital, mnkr 2026-08-31 2025-08-31
Kortfristig del av leasingskuld 0,0 0,0
Leverantörsskulder 9,0 6,1
Övriga kortfristiga skulder 128,6 131,7
Upplupna löner och sociala avgifter 0,7 1,9
Förutbetalda intäkter 1,4 2,4
Övriga interimsskulder 5,3 2,0
Moms och punktskatter 1,4 1,9
Summa skulder 146,4 146,0
Eget kapital -108,1 -30,7
Summa skulder och eget kapital 38,3 115,3
Tillgångar
Anläggningstillgångarna har minskat med 2,4 mnkr vilket beror på att utbytet av samtliga
digitala larm är i slutfasen. Det har minskat inköpsbehovet av larm samtidigt som den mängd
larm som köptes in när utbytet påbörjades, nu har börjat bli avskrivna.
Kundfordringar har ökat med 0,1 mnkr. Detta hänförs till en något senare vidarefakturering av
personalkostnader än motsvarande faktura inför förra årets delårsbokslut.
Kortfristiga fordringar har minskat med 0,2 mnkr då fordringar till staten gällande riktade
statsbidrag redovisas från och med 2026 under upplupna intäkter.
Förutbetalda kostnader har minskat med 76,7 mnkr vilket i huvudsak beror på att det i
Äldrenämnden, Tertialrapport 46(46)
delårsbokslutet 2025 fanns två större generella statsbidrag där de rekvirerade bidragen
periodiserades till och med december 2025. I årets delårsbokslut fördelar inte förvaltningen
motsvarande statsbidrag.
Upplupna intäkter har ökat med 0,2 mnkr vilket beror på att upplupna riktade statsbidrag från
och med i år bokförs i denna kontogrupp.
Skulder
Leverantörsskulderna har ökat med 2,9 mnkr och där ökningen avser interna
leverantörsskulder. Detta beror dels på variationer när bidrag rekvireras och dels på när
kostnader kopplade till förvaltningens uppdrag faktureras.
Övriga kortfristiga skulder har minskat med 3,4 mnkr vilket beror på att totala beviljade
belopp för riktade statsbidrag varierar mellan åren samt att andelen rekvirerade bidrag vid
tidpunkten för bokslutet varierar.
Upplupna löner och sociala avgifter har minskat med 1,2 mnkr vilket beror på att det vid
delårsbokslutet 2025 fanns upplupna löner gällande det årets lönerörelse.
Förutbetalda intäkter har minskat med 1,0 mnkr vilket beror på minskning i antalet
kranskommuner som köper arbetsledning under jourtid.
Övriga interimsskulder har ökat med 3,3 mnkr vilket främst beror på att externa tjänster
avseende perioden fram till och med 31 augusti inte fakturerats innan stängning av bokslutet
samt beviljade men ej rekvirerade bidrag.
Intern kontroll
Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig
för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksamheten bedrivs på ett i
övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med
stöd av 10 kap. 1 § har lämnats över till någon annan.
Under perioden har det interna kontrollarbetet inom förvaltningen fortsatt enligt plan.
Granskningarna visar endast mindre avvikelser avseende inköp, vilka har hanterats och
åtgärdats inom ramen för verksamheternas ordinarie förbättringsarbete. I övrigt har inga
väsentliga avvikelser identifierats för perioden.
---
[Bilaga 1a. Uppföljning av budget 2026.pdf]
Äldrenämnden
Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret.
Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se
Kostnader och intäkter (-) för strategiskt viktiga projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar
Ack. utfall Budget Prognos
Mnkr
t o m 2025 2026 2026 2027 2028 2029 2030
Kostnad Intäkt
(-)
Kostnad Intäkt
(-)
Kostnad Intäkt
(-)
Kostnad Intäkt
(-)
Kostnad Intäkt
(-)
Kostnad Intäkt
(-)
Kostnad Intäkt
(-)
Projekt
NU-projektet - Sociala system 21,7 13,5 101,5 0,0 36,3 0,0 117,5 0,0 79,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Summa 21,7 13,5 101,5 0,0 36,3 0,0 117,5 0,0 79,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras.
Kolumn D-E Budget som beslutats i VP, gäller hela året - även i uppföljningsärenden
Kolumn F-O Prognos för angivna år
Kolumn P-Q Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet.
Kolumn T-U Datum projektet skall starta resp. avslutas enligt beslutet.
Kolumn V-W Prognos för projektets start- resp. slutdatum. Avikelser från beslutade datum skall förklaras.
Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet.
Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt skall speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd.
Totalt Period
Beslutat Prognos Beslutat Prognos
Kostnad Intäkt
(-)
Kostnad Intäkt
(-)
Start Slut Start Slut
255,0 0,0 255,0 13,5 23-01-01 29-12-31 23-01-01 28-12-31
0,0 0,0
0,0 0,0
0,0 0,0
0,0 0,0
0,0 0,0
0,0 0,0
0,0 0,0
0,0 0,0
255,0 0,0 255,0 13,5
Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret.
E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se
Äldrenämnden
Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti
Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad
enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad
(Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring
2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027
2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+)
tkr Underskott (+) Underskott (-)
1 2 3 4 5 6
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2026-09-16 09:52 Resultatenheter
0
0
0
0
0
Summa resultatenheter 0 0 0 0
Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad
enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad
(Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring
2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027
2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+)
tkr Underskott (+) Underskott (-)
1 2 3 4 5 6
2026-09-16 09:52 Resultatenheter
Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret
Ackumulerad 10 % av Årets
resultatöverföring resultat- resultat-
till 2027 enheternas överföring
% bruttobudget %
MAX 10 % 2026 MAX 5 %
7 8 9
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
2026-09-16 09:52 Resultatenheter
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0,0% 0 0,0%
0
Ackumulerad 10 % av Årets
resultatöverföring resultat- resultat-
till 2027 enheternas överföring
% bruttobudget %
MAX 10 % 2026 MAX 5 %
7 8 9
2026-09-16 09:52 Resultatenheter
Uppföljning av resultatenheter
Anvisningar för ifyllande av blankett Resultatenheter
1) Resultatenhetens namn (intraprenader skall särskilt anges)
2) Resultatenhetens bruttobudget t.ex. beräknad ersättning (anges i tkr)
3) Belopp som motsvarar 5 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr)
4) Summan ska överensstämma med resultatenheternas resultat i bokslutet
5) Avser hela resultatet (100 % exkl. resultatfond)
6) Resultatfonden får ha ett överskott med motsvarande maximalt 10 % av enhetens bruttobudget, vid
underskott gäller maximalt 5 %
7) Kontroll av ackumulerad resulatöverföring (max 10 % vid överskott och max 5 % vid underskott)
8) Belopp som motsvarar 10 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr)
9) Kontroll av årets överföring (max 5 %)
Om blanketten inte räcker till kan flera rader infogas i tabellen.
Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret
2026-09-16 09:52 Resultatenheter
Äldrenämnden
Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret.
Uppföljning av budget 2065 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se
Prognos (mnkr) Utfall 2025 VP 2026 Avvikelse Prognos
2026
Prognos
2027
Prognos
2028
Inventarier och maskiner 3,5 3,8 0,0 3,8 3,8 3,8
2026-09-16 09:52 Invent o maskiner
Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret.
2026-09-16 09:52 Invent o maskiner
Antal underställda
medarbetare inklusive
underställda chefer
Antal chefer per verksamhetsområde
Vid frågor kontakta Utvecklings- och hr-avdelningen, stadsledningskontoret, e-post: Funktion.personalstatistik.SLK@stockholm.se
Intervall Chefsnivå
0. Politisk verksamhet
och gemensam
administration
Övriga
verksamhetsområden Totalt
Färre än 10 st A 1 1
B 4 4
B1 0
B2 0
C 3 3
C1 0
C2 0
Mellan 10-30 st A 0
B 0
B1 0
B2 0
C 8 8
C1 0
C2 0
Fler än 30 st A 0
B 0
B1 0
B2 0
C 0
C1 0
C2 0
Tillvägagångssätt
Ni ska utifrån denna excelmall fylla i antalet chefer som har ett visst intervall av underställda medarbetare per chefsnivå (A, B-B2 eller
C-C2). Till antalet underställda medarbetare ska även eventuella underställda chefer inkluderas. Antalet chefer ska även delas in i det
verksamhetsområde deras underställda medarbetare och/eller chefer i huvudsak arbetar, givet att det verksamhetsområdet finns
specificerat i excelmallen. Annars summeras antalet chefer i kolumnen "Övriga verksamhetsområden".
Intervallen av underställda medarbetare är:
- Färre än 10 medarbetare
- Mellan 10-30 medarbetare
- Fler än 30 medarbetare
Exempel
Finns det 1 st chef på nivå B som har färre än 10 underställda medarbetare inom verksamhetsområde 0. Politisk verksamhet och
gemensam administraion ska detta fyllas i på följande sätt:
Finns det inom samma förvaltning 7 st chefer på nivå C som har mellan 10 - 30 underställda medarbetare inom andra
verksamhetsområden ska detta fyllas i på följande sätt:
Tillvägagångssätt
Ni ska utifrån denna excelmall fylla i antalet chefer som har ett visst intervall av underställda medarbetare per chefsnivå (A, B-B2 eller
C-C2). Till antalet underställda medarbetare ska även eventuella underställda chefer inkluderas. Antalet chefer ska även delas in i det
verksamhetsområde deras underställda medarbetare och/eller chefer i huvudsak arbetar, givet att det verksamhetsområdet finns
specificerat i excelmallen. Annars summeras antalet chefer i kolumnen "Övriga verksamhetsområden".
Intervallen av underställda medarbetare är:
- Färre än 10 medarbetare
- Mellan 10-30 medarbetare
- Fler än 30 medarbetare
Exempel
Finns det 1 st chef på nivå B som har färre än 10 underställda medarbetare inom verksamhetsområde 0. Politisk verksamhet och
gemensam administraion ska detta fyllas i på följande sätt:
Finns det inom samma förvaltning 7 st chefer på nivå C som har mellan 10 - 30 underställda medarbetare inom andra
verksamhetsområden ska detta fyllas i på följande sätt:
Tillvägagångssätt
Ni ska utifrån denna excelmall fylla i antalet chefer som har ett visst intervall av underställda medarbetare per chefsnivå (A, B-B2 eller
C-C2). Till antalet underställda medarbetare ska även eventuella underställda chefer inkluderas. Antalet chefer ska även delas in i det
verksamhetsområde deras underställda medarbetare och/eller chefer i huvudsak arbetar, givet att det verksamhetsområdet finns
specificerat i excelmallen. Annars summeras antalet chefer i kolumnen "Övriga verksamhetsområden".
Intervallen av underställda medarbetare är:
- Färre än 10 medarbetare
- Mellan 10-30 medarbetare
- Fler än 30 medarbetare
Exempel
Finns det 1 st chef på nivå B som har färre än 10 underställda medarbetare inom verksamhetsområde 0. Politisk verksamhet och
gemensam administraion ska detta fyllas i på följande sätt:
Finns det inom samma förvaltning 7 st chefer på nivå C som har mellan 10 - 30 underställda medarbetare inom andra
verksamhetsområden ska detta fyllas i på följande sätt:
Vid frågor kontakta Utvecklings- och hr-avdelningen, stadsledningskontoret, e-post: Funktion.personalstatistik.SLK@stockholm.se
---
[Bilaga 1b. Resultat- och balansräkning T2 2026.pdf]
Balansräkning
Period: 202600-202608 Förvaltning: 122
Förändring UB 202608
IB 202600 202601-202608 Externt
Anläggningstillgångar 20 713 461,37 -2 049 119,33 18 664 342,04
12 Maskiner och inventarier 20 713 461,37 -2 049 119,33 18 664 342,04
Omsättningstillgångar 7 249 443,41 12 350 921,85 13 982 463,43
14 Förråd, lager och exploateringsfastigheter 0,00 0,00 0,00
15 Kundfordringar 125 496,00 53 612,00 780,00
16 Diverse kortfristiga fordringar 1 633 890,00 8 461 021,14 10 094 911,14
17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 490 057,41 3 836 288,71 3 886 772,29
Summa Tillgångar 27 962 904,78 10 301 802,52 32 646 805,47
Eget kapital 62 368 240,05 45 713 837,69 108 082 077,74
20 Eget kapital 62 368 240,05 45 713 837,69 108 082 077,74
Avsättningar 0,00 0,00 0,00
Långfristiga skulder 0,00 0,00 0,00
Kortfristiga skulder -90 331 144,83 -56 015 640,21 -137 932 538,89
24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder 0,00 0,00 0,00
25 Leverantörsskulder -63 624 898,43 54 617 208,57 -3 448 902,86
26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 -1 417 526,33 -1 417 526,33
28 Övriga kortfristiga skulder -14 539 933,00 -114 037 128,80 -128 577 061,80
29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -12 166 313,40 4 821 806,35 -4 489 047,90
430C91283F91481FAFC385D0B9FF7085.xlsx 1 (19) Utskrift: 2026-09-16 09:52
Summa Skulder & Eget kapital -27 962 904,78 -10 301 802,52 -29 850 461,15
Ekonomichefens underskrift den …………………….
Handläggarens underskrift den ……………………
Balansräkning
Period: 202600-202608 Förvaltning: 122
Förändring UB 202608
IB 202600 202601-202608 Externt
430C91283F91481FAFC385D0B9FF7085.xlsx 2 (19) Utskrift: 2026-09-16 09:52
Kr
Stadens bolag Internt Totalt
0,00 0,00 18 664 342,04
0,00 0,00 18 664 342,04
17 746,16 5 600 155,67 19 600 365,26
0,00 0,00 0,00
0,00 178 328,00 179 108,00
0,00 0,00 10 094 911,14
17 746,16 5 421 827,67 9 326 346,12
17 746,16 5 600 155,67 38 264 707,30
0,00 0,00 108 082 077,74
0,00 0,00 108 082 077,74
0,00 0,00 0,00
0,00 0,00 0,00
-66 548,00 -8 347 698,15 -146 346 785,04
0,00 0,00 0,00
-66 548,00 -5 492 239,00 -9 007 689,86
0,00 0,00 -1 417 526,33
0,00 0,00 -128 577 061,80
0,00 -2 855 459,15 -7 344 507,05
Balansräkning
UB 202608
430C91283F91481FAFC385D0B9FF7085.xlsx 3 (19) Utskrift: 2026-09-16 09:52
-66 548,00 -8 347 698,15 -38 264 707,30
Kr
Stadens bolag Internt Totalt
Balansräkning
UB 202608
430C91283F91481FAFC385D0B9FF7085.xlsx 4 (19) Utskrift: 2026-09-16 09:52
Resultaträkning
Period: 202601-202608 Förvaltning: 122 Kr
Externt Stadens bolag Internt Totalt
Verksamhetens intäkter (-) -5 276 903,06 0,00 -1 228 294,00 -6 505 197,06
30 Försäljning av varor, material -50 788,00 0,00 -105 672,00 -156 460,00
31 Fastställda taxor och avgifter av kommunfullmäktige -30 000,00 0,00 0,00 -30 000,00
34 Hyror och arrenden 0,00 0,00 -105 672,00 -105 672,00
35 Bidrag -2 340 579,74 0,00 -14 553,00 -2 355 132,74
36 Försäljning av verksamheter och entreprenader -2 855 551,76 0,00 -1 002 397,00 -3 857 948,76
37 Försäljning av exploateringsfastigheter 16,44 0,00 0,00 16,44
Verksamhetens kostnader (+) 129 939 353,80 219 111,96 53 053 451,86 183 211 917,62
40 Inköp av anläggningstillgångar och finansiella omsättningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0,00
45 Lämnade bidrag 28 467 973,96 0,00 6 877 921,95 35 345 895,91
49 Kostnader att fördela 0,00 0,00 0,00 0,00
50 Löner och arvoden 67 988 646,04 0,00 0,00 67 988 646,04
51 Löner ej arbetad tid 1 402 632,88 0,00 0,00 1 402 632,88
54 Kostnader för naturaförmåner 0,00 0,00 0,00 0,00
55 Kostnadsersättningar 3 820,60 0,00 0,00 3 820,60
56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 0,00 0,00 27 049 298,11 27 049 298,11
60 Lokal- och markhyror 0,00 0,00 4 902 697,34 4 902 697,34
61 Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader 515 712,19 31 635,24 31 501,67 578 849,10
62 Bränsle, energi och vatten 8 086,50 -7 731,12 314 627,00 314 982,38
63 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 2 134 076,91 0,00 0,00 2 134 076,91
64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 4 029 994,65 0,00 35 625,00 4 065 619,65
65 Kontorsmateriel och trycksaker 521 212,08 0,00 0,00 521 212,08
66 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier 76 794,66 0,00 2 060,00 78 854,66
68 Tele- och IT-kommunikation samt postbefordran 673 264,00 195 207,84 0,00 868 471,84
69 Kostnader för transportmedel 597 999,84 0,00 105 000,00 702 999,84
70 Kostnader för transporter, frakt och resor 73 735,29 0,00 2 930,00 76 665,29
71 Representation 8 838,55 0,00 0,00 8 838,55
72 Annonser, reklam och information 342 758,49 0,00 30 500,00 373 258,49
73 Försäkringar och riskkostnader 86 297,00 0,00 0,00 86 297,00
430C91283F91481FAFC385D0B9FF7085.xlsx 1 (19) Utskrift: 2026-09-16 09:52
74 Övriga främmande tjänster 22 190 023,41 0,00 11 043 774,79 33 233 798,20
76 Diverse kostnader 817 486,75 0,00 2 657 516,00 3 475 002,75
Verksamhetens nettokostnader 124 662 450,74 219 111,96 51 825 157,86 176 706 720,56
Avskrivningar (+) 5 625 089,58 0,00 0,00 5 625 089,58
79 Avskrivningar 5 625 089,58 0,00 0,00 5 625 089,58
Skatteintäkter (-) 0,00 0,00 0,00 0,00
Generella stadsbidrag och utjämning (-) 0,00 0,00 0,00 0,00
Verksamhetens resultat 130 287 540,32 219 111,96 51 825 157,86 182 331 810,14
Finansiella intäkter (-) -502,56 0,00 0,00 -502,56
84 Finansiella intäkter -502,56 0,00 0,00 -502,56
Finansiella kostnader (+) 12 814,26 0,00 377 357,40 390 171,66
85 Finansiella kostnader 12 814,26 0,00 377 357,40 390 171,66
Resultat efter finansiella poster 130 299 852,02 219 111,96 52 202 515,26 182 721 479,24
Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 0,00
Årets resultat 130 299 852,02 219 111,96 52 202 515,26 182 721 479,24
Ekonomichefens underskrift den …………………….
Handläggarens underskrift den ……………………
Resultaträkning
Period: 202601-202608 Förvaltning: 122 Kr
Externt Stadens bolag Internt Totalt
430C91283F91481FAFC385D0B9FF7085.xlsx 2 (19) Utskrift: 2026-09-16 09:52
Anläggningsinformation 10 11 12 13
Immateriella Mark, byggnader och Maskiner och inventarier Finansiella
anläggningstillgångar tekniska anläggningar anläggningstillgångar
exkl. 117x
Förvaltning: 122 Kr
Information från Huvudboken
IB Anskaffningsvärden 0,00 0,00 76 670 221,13 0,00
Periodens förändring (anskaffning) 0,00 0,00 3 575 970,25 0,00
UB Anskaffningar 0,00 0,00 80 246 191,38 0,00
IB Avskrivningar 0,00 0,00 -55 956 759,76 0,00
Periodens förändring (avskrivning) 0,00 0,00 -5 625 089,58 0,00
UB Avskrivningar 0,00 0,00 -61 581 849,34 0,00
Summa bokfört värde 0,00 0,00 18 664 342,04 0,00
Summa förändring i Huvudbok 0,00 0,00 -2 049 119,33 0,00
Information från Anläggningsreskontran
Aktivering 0,00 0,00 3 575 970,25 0,00
Tillägg 0,00 0,00 0,00 0,00
Summa anskaffningar 0,00 0,00 3 575 970,25 0,00
Historiska anläggningar (värdeöverföring) 0,00 0,00 0,00 0,00
Automatisk avskrivning 0,00 0,00 -5 625 089,58 0,00
Nedskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00
Återföring (uppskrivning) 0,00 0,00 0,00 0,00
Försäljning 0,00 0,00 0,00 0,00
Utrangering 0,00 0,00 0,00 0,00
Ändra dimension från 0,00 0,00 0,00 0,00
Ändra dimension till 0,00 0,00 0,00 0,00
Omgruppering från 0,00 0,00 0,00 0,00
Omgruppering till 0,00 0,00 0,00 0,00
Överförs till, aktiveringstransaktion 0,00 0,00 0,00 0,00
Överförs från 0,00 0,00 0,00 0,00
Överförs till 0,00 0,00 0,00 0,00
Omvärdering 0,00 0,00 0,00 0,00
Kalkylmässig ränta 0,00 0,00 0,00 0,00
Manuell avskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00
Reversering 0,00 0,00 0,00 0,00
BFV-avrundning 0,00 0,00 0,00 0,00
Summa förändringar i Anläggningsreskontran 0,00 0,00 -2 049 119,33 0,00
Diff HB (föränding bokfört värde) och ANL (förändringar) 0,00 0,00 0,00 0,00
Specifikation nedskrivna anläggningar
Summa nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00
2381-2389
Inv.skuld
Upplösningar
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Anläggnings- och rörelsekapital
Kr, Period: 202601-202608 Förvaltning: 122
Ingående balans anläggnings- och rörelsekapital -62 368 240,05
Drift
Intäkter -6 505 699,62
Kostnader 189 227 178,86
Summa 182 721 479,24
Investering
Inkomster 0,00
Utgifter 3 575 970,25
Summa 3 575 970,25
Totalt 186 297 449,49
Stadskassans konto
Externa inbetalningar 199 694 637,00
Interna inbetalningar 0,00
Externa utbetalningar -233 268 993,42
Interna utbetalningar -103 433 285,13
Summa -137 007 641,55
Fordran/skuld stadskassan 45 713 837,69
Årets förändring av resultatfond 0,00
Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital 45 713 837,69
(motsvarar årets förändring av eget kapital - bokförs konto 8901 & 2021)
Utgående balans nämndens anläggnings- och rörelsekapital -108 082 077,74
Kontokontroller Tips
Kr, Period: 202601-202608 Förvaltning: 122 Felsökning
Stadkonto Belopp
Kontroll konto 49xx
4901 Preliminärt kostnadsförda fakturor 0,00
4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 0,00
Drift - SUMMA Konto 49xx 0,00
Investering - SUMMA Konto 49xx 0,00
Kontroll Motpart 9* (förvaltningsinterna motparter)
. SUMMA Motpart 9* i BR (1-2) 0,00
SUMMA Motpart 9* i RR (drift) 0,00
SUMMA Motpart 9* i RR (inv) 0,00
Kontroll Motpart 1990
SUMMA Motpart 1990 0,00
Kontroll VT HC & UU
SUMMA BR 0,00
SUMMA RR 0,00
Kontroll konto 90xx-98xx
9041 Internränta -377 357,40
9043 Överföring mot annan förvaltning än finansförv -6 778 002,00
9047 Nystartsjobb 68 896,00
9052 PO -27 009 961,54
9055 LISA-löner -69 336 860,19
SUMMA Konto 904x och 905x -103 433 285,13
SUMMA Konto 90xx (ej 905x) 0,00
9131 Personalförsäkring 0,00
9133 Avräkning internränta 0,00
9139 Nystartsjobb 0,00
9181 Ej identifierade inbetalningar 0,00
SUMMA Konto 91xx 0,00
SUMMA Konto 93xx-95xx 0,00
9894 Oidentifierade inbetalningar 0,00
9899 Genomgångskonto kundreskontra 0,00
SUMMA Konto 96xx-98xx 0,00
SUMMA Konto 99xx 0,00
Kontroll konto kontra stadkonto 3-9999
Summa stadkonto 33 574 356,42
Summa konto 33 574 356,42
SUMMA 0,00
Kontroll mot resultatrapport
Summa drift 182 721 479,24
Summa drift enligt resultatrapport 182 721 479,24
SUMMA 0,00
Kontroll aktivering & investering
Summa investeringsinkomster/utgifter 3 575 970,25
Summa aktiverat (789x) -3 575 970,25
SUMMA 0,00
Summa investeringar på 8-konto (får ej finnas) 0,00
Kontroll RR, BR och Anl.- & rör.kap
Årets resultat enligt resultaträkningen 182 721 479,24
Summa drift enligt anl. & rör.kap 182 721 479,24
SUMMA 0,00
Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital 45 713 837,69
Summa bokfört på stadkonto 2021, 2023 (motp 2000-8999) 45 713 837,69
SUMMA 0,00
Tillgångar 38 264 707,30
Skulder & Eget kapital -38 264 707,30
SUMMA 0,00
Kontroll blanka koddelar
Bokfört utan motpart 0,00
Bokfört utan projekt 0,00
Bokfört utan verksamhet 0,00
Kontroll UB kontra IB
Stadkonto UB 202500-202514 IB 202600
12 Maskiner och inventarier 20 713 461,37 20 713 461,37
15 Kundfordringar 125 496,00 125 496,00
16 Diverse kortfristiga fordringar 1 633 890,00 1 633 890,00
17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 490 057,41 5 490 057,41
SUMMA Tillgångar 27 962 904,78 27 962 904,78
201 Eget kapital, ingående värde 39 299 434,59 62 368 240,05
202 Årets resultet 23 068 805,46 0,00
SUMMA Eget kapital 62 368 240,05 62 368 240,05
24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder 0,00 0,00
25 Leverantörsskulder -63 624 898,43 -63 624 898,43
26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00
28 Övriga kortfristiga skulder -14 539 933,00 -14 539 933,00
29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -12 166 313,40 -12 166 313,40
SUMMA Skulder -90 331 144,83 -90 331 144,83
---
[Bilaga 1c. Samordnad äldreboendeplanering för särskilda boendeformer 2026-09-04.pdf]
Samordnad äldreboendeplanering för särskilda boendeformer
Varje kommun har enligt bestämmelse i socialtjänstlagen1 en skyldighet att inrätta särskilda
boendeformer för äldre personer som behöver omvårdnad och särskilt stöd. Av samma lag
framgår också kommunens2 ansvar för att planera sina insatser inom socialtjänsten och att
utifrån socialtjänstens uppdrag delta i samhällsplaneringen på strukturell nivå.
Från och med 2026 års budget ska utbyggnaden av stadens vård- och omsorgsboenden utgå
från stadens samordnade äldreboendeplanering (SÄB). Arbetet med utbyggnaden leds och
samordnas av kommunstyrelsen. SÄB ska säkerställa en framsynt och ekonomiskt hållbar
utbyggnad av vård- och omsorgsboenden och samtliga berörda nämnder ska arbeta i enlighet
med den gemensamma planeringsinriktningen.
Arbetet i SÄB startade i januari 2026. I arbetsgruppen som leds av kommunstyrelsen ingår
representanter från stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, Stockholms Stadshus AB,
Micasa och äldrenämnden. Äldrenämndens uppdrag är bland annat att samordna och
representera stadsdelsnämnderna samt ta fram stadsövergripande behovsunderlag för
planeringen av nya vård- och omsorgsboenden.
Utgångspunkten för den samordnade äldreboendeplaneringen är att stadens vård- och
omsorgsboenden är en gemensam resurs. Med utgångspunkt i behovsunderlagen har
nämnden tagit fram förslag på var de kommande vård- och omsorgsboenden som staden
behöver bör placeras.
Det är första året som äldreboendeplaneringen ingår i stadens lokalresursplan genom den nya
modell som införts för att stärka kopplingen mellan äldreboendeplanering och övrig
lokalförsörjning. Arbetet med formen för fortsatt redovisning ingår inom ramen för arbetet.
Innevarande bestånd, behovsprognos och planering
Nuläge
Uppgifterna nedan är hämtade från Swecos prognos om äldreomsorgstagare 2026 - 2050 om
inget annat anges.3
Vård-och omsorgsboende (inklusive profilboende)
• 5 891 individer hade ett verkställt beslut om vård- och omsorgsboende, varav ca 60
procent avsåg boende med demensinriktning.
1 8 kap. 4 SoL
2 Detta ansvar vilar på den nämnd eller de nämnder som kommunfullmäktige utsett att ansvara för socialtjänsten.
I Stockholms stad är det stadsdelsnämnderna, med undantag av samordningen av planering enligt ovan.
3 Siffrorna är hämtade september 2025.
• 216 beslut om vård-och omsorgsboende kunde inte verkställas inom tre månader4,
huvudsakligen beroende på att enskilda valt att tackat nej till ett eller flera
erbjudanden.
• Medianboendetiden år 2024 var 22 månader på ett vård- och omsorgsboende, vilket är
något längre än tidigare år. Boendetiderna var längre på demensboenden jämfört med
boenden med somatisk inriktning, vilket driver på utvecklingen med längre
boendetider totalt sett.
Korttidsboende
• 446 personer hade vid mätmånaden i september 2025 verkställda beslut om
korttidsboende, varav 109 med inriktning växelvård och 76 med inriktning avlösning.
• Av de verkställda besluten avsåg 284 (64 procent) vistelse efter sjukhusvård.
• Den genomsnittliga vistelsetiden var 11,5 dygn.
Servicehus
• 497 personer hade ett verkställt beslut om servicehus.
• Cirka 95 procent av dessa hade någon form av insats från hemtjänsten.
Tillgång till platser i särskilt boende (kapacitet)
För att staden ska kunna tillgodose behovet av särskilda boendeformer behöver staden ha
tillgång till en viss kapacitet, det vill säga ett visst antal platser. För att bland annat öka
rådigheten över särskilda boendeformer finns en beslutad planeringsinriktning som innebär att
minst 60 procent av vård-och omsorgsfastigheterna inom stadens geografiska område ska
finnas inom stadens eget fastighetsbestånd.
Nuläge
Vid utgången av år 2025 fanns det totalt 81 vård- och omsorgsfastigheter inom stadens
geografiska område. Stadens fastighetsbolag Micasa Fastigheter ägde 39 av dessa, vilket
motsvarar 48 procent. I 29 av dessa fastigheter bedrevs verksamhet i stadens egen regi/på
entreprenad. I övriga tio bedrevs verksamhet av privata utförare upphandlade enligt LOV.
Kapacitet inom stadens eget fastighetsbestånd
I tabellen nedan redovisas kapaciteten inom stadens eget fastighetsbestånd år 2025.
Stadsdels-
region
Antal
fastigheter
ägda av
Micasa
Fastigheter
Varav med
drift i
stadens
egen
regi/entre-
prenad
Antal platser
totalt i
fastigheter
ägda av
Micasa
Fastigheter
Varav med
drift i
stadens
egen
regi/entrepre
nad
4 Socialtjänstlagen (SoL) kräver att beviljade insatser ska verkställas skyndsamt. Om ett gynnande beslut inte har
verkställts (påbörjats) inom tre månader är kommunen skyldig att rapportera detta till IVO - Inspektionen för
vård och omsorg samt till kommunens revisorer.
Västerort 11 6 966 723
Innerstaden 17 12 1 308 1 092
Västra
Söderort
5 5 334 334
Östra
Söderort
6 6 499 499
Totalt: 39 29 3 107 2 648
Tabell 3: Kapacitet inom stadens eget fastighetsbestånd 2025. Källa: Underlag från stadsdelsnämnderna
december år 2025.
Privata utförare i stadens fastigheter
I dagsläget hyr Micasa Fastigheter ut tio vård-och omsorgsboenden till utförare i privat regi
upphandlade enligt LOV. Dessa utförare kan ha avtal med flera kommuner.
Stadsdelsregion Antal privat drivna
boenden i Micasas
fastigheter
Antal platser
Västerort 5 243
Innerstaden 5 216
Västra söderort 0 0
Östra söderort 0 0
Totalt: 459
Tabell 4: Privata utförare i stadens fastigheter år 2024. Källa: Stadsdelsregionernas boendeplaner.
Utförare i stadens egen regi i privatägda fastigheter
Inom staden bedrivs också verksamhet i stadens egen regi/på entreprenad i privat ägda
fastigheter, se tabellen nedan.
Stadsdelsregion Antal privata
fastighetsägare
Antal platser
Västerort 0 0
Innerstaden 8 396
Västra söderort 1 22
Östra söderort 1 13
Totalt: 10 431
Tabell 5: Antal privata fastighetsägare där verksamhet bedrivs i stadens egen regi/entreprenad. December år
2024. Källa: Stadsdelsregionernas boendeplaner år 2026.
Kapacitet inom valfrihetssystemet – privat regi
Stockholms stads valfrihetssystem för vård- och omsorgsboende omfattar hela Stockholms
län. Vid utgången av år 2025 fanns det 115 vård- och omsorgsboenden i privat regi
upphandlade enligt lag om valfrihetssystem (LOV) inom stadens valfrihetssystem. 42 av
dessa fanns inom stadens geografiska område. Övriga inom kommuner i länet.
Varken beställaren (i det här fallet staden) eller utföraren är garanterad vissa volymer i ett
valfrihetssystem, dessa avgörs av brukarens val. En utförare kan ingå i flera kommuners
valfrihetssystem samtidigt. Det innebär att stadens tillgång till platser utanför kommunen kan
komma att påverkas av hur situationen ser ut i andra kommuner som utförare har avtal med.
Ytterligare en faktor som över tid kan påverka tillgången till platser inom ett valfrihetssystem
är det faktum att en utförare kan säga upp avtalet med staden med tre månaders
uppsägningstid.
De platser som ingår i valfrihetssystemet är alltså inte avtalade i den meningen att staden är
garanterad att få nyttja dessa. Platserna kan därför ses som potentiellt tillgängliga. Vid
utgången av år 2025 uppgick det totala antalet privata platser i valfrihetssystemet till totalt
5 040. Av dessa nyttjade staden totalt 56 procent. Av de platser som finns inom staden
nyttjades cirka 98 procent, medan nyttjandegraden utanför staden var 27 procent.
Antalet platser inom staden minskat något sedan år 2024, medan platserna utanför staden har
ökat något, se vidare i tabellen nedan.
Kategori 2021 2022 2023 2024 2025
VOB LOV inom
staden
1 950 1 950 1 950 2 189 2 092
VOB LOV
utanför staden
2 408 2 718 2 738 2 942 2 948
Totalt VOB LOV: 4 358 4 668 4 688 5 131 5 040
Tabell 6: Antal möjligt tillgängliga platser i vård-och omsorgsboende LOV inom Stockholms stads
valfrihetssystem december 2021–2025. Källa: Äldrenämndens avtalsförvaltare.
Behovsprognos 2026 - 2045
För att kunna beräkna behovet av fysiska platser i särskilt boende görs en årlig prognos
baserad på Swecos prognosmodell som beskriver förväntad omsorgskonsumtion. I
behovsprognosen används det så kallade nulägesalternativet, som bygger på följande
antaganden:
• antal omsorgstagare förändras under prognosperioden utefter befolkningsprognos,
• ingen konsumtionsminskning (minskning av omsorgsbehov) på grund av
hälsoförbättringar och/eller minskat omsorgsbehov antas ske framöver,
• behovet av omsorgsinsatser (särskilda boendeformer) utgår från 2025 års nivå och
förblir oförändrat under hela prognosperioden
Demografisk utveckling
I Stockholms stad fortsätter antalet personer i åldersgruppen 65 år och äldre att öka framöver,
vilket huvudsakligen kan förklaras med de stora ålderskullarna födda på 1940- och 1950-
talen.5 Den prognosticerade ökningen per åldersgrupp illustreras i diagrammet nedan.
5 Sweco. 2025. Prognos över antalet äldreomsorgstagare i Stockholms stad perioden 2026 - 2050.
Den demografiska utvecklingen i åldersgruppen 80 år och äldre bedöms vara den faktor som
har störst påverkan på behovet av särskilda boendeformer. Fram till år 2045 beräknas denna
åldersgrupp i det närmaste fördubblas. Åldersgruppen 90 år och äldre, där behovet av vård-
och omsorgsboende är störst, beräknas öka från 7 700 individer år 2025 till drygt 19 000
individer år 2045.
Figur 1: Befolkningen 65 år eller äldre i Stockholms stad, 1970–2024 och prognos 2025–2050 enligt 2025 års
prognos (streckad linje) samt 2024 års prognos (prickad linje). Källa: Sweco.
Behov av platser i vård-och omsorgsboende
Antalet individer med behov av vård-och omsorgsboende beräknas öka från cirka 5 900 år
2025 till drygt 11 000 år 2045. Andelen med behov av boende med demensinriktning
beräknas ligga kvar på nuvarande nivå, det vill säga cirka 60 procent.
Diagram 1: Prognos behov av vård-och omsorgsboende 2025 - 2045. Källa: Sweco.
5891
7074
8541
9897
11062
2168 2564 3138 3767 4293
3443
4182
5042 5737 6352
0
2000
4000
6000
8000
10000
12000
2025 2030 2035 2040 2045
Totalt Somatik Demens
Antal indidiver med behov av vård-och
omsorgsboende. Prognos - 2045
Behov av platser i servicehus
Antalet boende i servicehus har minskat över tid. År 2020 fanns det 12 servicehus med totalt
1 039 lägenheter inom staden. Efter beslutade avvecklingar kommer staden att år 2026 ha
tillgång till sju servicehus med 496 lägenheter, samtliga inom stadens eget fastighetsbestånd
och i stadens egen regi.
Servicehusen ingår inte i planeringsunderlaget för särskilt boende, men omnämns här då
avvecklingar kan påverka efterfrågan på särskilt boende. Av de individer som hittills berörts
av avvecklingarna har mellan 30 och 40 procent varit i behov av vård-och omsorgsboende.
Process för samordnad äldreboendeplanering
Planeringsprocessen
Från och med år 2026 års budget ska utbyggnaden av stadens vård- och omsorgsboenden utgå
från stadens samordnade äldreboendeplanering (SÄB). Arbetet med utbyggnad leds och
samordnas av kommunstyrelsen. SÄB ska säkerställa en framsynt och ekonomiskt hållbar
utbyggnad av vård- och omsorgsboenden och samtliga berörda nämnder ska arbeta i enlighet
med den gemensamma planeringsinriktningen.
Processen illustreras i bilden nedan.
I
Diagram 1: Processbeskrivning planeringsprocess särskilda boenden. Källa: Stadsledningskontoret.
SÄB (samordnad äldreboendeplanering)
Arbetet i SÄB startade i januari 2026. I arbetsgruppen som leds av stadsledningskontoret
ingår representanter från stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret Stockholms Stadshus
AB, Micasa och äldrenämnden. Äldrenämndens uppdrag är bland annat att samordna och
representera stadsdelsnämnderna samt ta fram stadsövergripande behovsunderlag för
planeringen av tillkommande vård- och omsorgsboenden.
Utgångspunkten för den samordnade äldreboendeplaneringen är att stadens vård- och
omsorgsboenden är en gemensam resurs.
Med utgångspunkt i behovsunderlagen har äldrenämnden tagit fram förslag på var de
kommande vård- och omsorgsboenden som staden behöver bör placeras. Förslagen som
presenteras på kartor per stadsdelsregion har sedan bearbetats i arbetsgruppen.
Behovsunderlagen, förslagen och kartorna har redovisats, diskuterats och justerats vid
områdesmöten som hållits per stadsdelsregion där chefer och medarbetare från äldreomsorgen
och stadsdelsnämndernas lokalenheter deltagit.
Föreslagna placeringar av vård- och omsorgsboenden på kartorna har inte en strikt geografisk
koppling utan ska ses om ungefärliga och stadsgemensamma. På kartorna redovisas behov
och planering av utbyggnad i stadens egen regi. Då arbetssättet är nytt är antalet
konkretiserade projekt och utpekade tomter ännu relativt begränsat. Arbetet i SÄB kommer
att fortsätta utvecklas bland annat genom att skapa en ännu tydligare helhetsbild, såväl för
utförare i stadens egen regi som för privata utförare, av utbyggnadsbehovet.
Lokalförsörjningsplaner och lokalresursplan
Samtliga stadsdelsnämnder tar årligen, i samband med flerårsbudgeten, fram en
lokalförsörjningsplan. År 2026 är första gången särskilda boendeformer för äldre ingår i
lokalförsörjningsplanerna istället för att presenteras i ett separat dokument. Äldrenämnden tar
fram ett stadsövergripande planeringsunderlag och analys baserat på innevarande bestånd,
behovsprognos och planerade nybyggnationer. Underlaget finns med i respektive
stadsdelsnämnds lokalförsörjningsplan. Äldrenämnden ger stöd till stadsdelarna i den nya
processen med lokalförsörjningsplanen bland annat vid upprättandet och genom uppgifter om
antal möjliga platser i privat regi inom LOV.
Respektive stadsdelsnämnds lokalförsörjningsplan sammanställs av stadsledningskontoret och
ingår från år 2026 ingå i den stadsövergripande lokalresursplanen som beslutas av
kommunstyrelsen.
Nedanstående stadsövergripande analys har tagits fram av äldrenämnden och ingår i
varje stadsdels lokalförsörjningsplan
Enligt Stockholms stads befolkningsprognos ökar antalet äldre kraftigt under de kommande
åren vilket medför ett ökat behov av vård- och omsorgsboenden. Stadens planering utgår från
två planeringsperioder: år 2027–2034 och år 2035–2045.
Under den första planeringsperioden beräknas antalet äldre med behov av vård- och
omsorgsboende öka från cirka 6 300 personer till cirka 8 250 personer. Det innebär en ökning
med omkring 1 950 äldre personer fram till år 2034. Ökningen bedöms vara särskilt tydlig i
innerstaden under denna period.
I nuläget finns cirka 4 850 platser i vård- och omsorgsboenden inom staden, varav cirka 2 650
drivs i stadens egen regi och cirka 2 200 drivs i privat regi. Därutöver finns cirka 2 900 platser
utanför staden som är potentiellt möjliga inom ramen för valfrihetssystemet (LOV).
Kapaciteten påverkas av renoveringsbehov inom stadens befintliga bestånd. Under den första
planeringsperioden berörs cirka 240 servicehuslägenheter och 252 lägenheter i vård- och
omsorgsboenden av renoveringar som kräver evakuering.
I staden planeras för byggnation av cirka 430 platser i stadens egen regi samt cirka 350 platser
i privat regi under perioden 2027–2034. Det nu planerade nytillskottet av vård- och
omsorgsboenden bedöms inte möta det prognosticerade behovet. Med hänsyn till ökat behov,
befintlig och planerad kapacitet, renoveringsrelaterade bortfall samt möjliga val inom LOV
bedöms ett ytterligare tillskott om cirka 1500 platser behövas fram till år 2034 vilket
motsvarar cirka 18 nya vård- och omsorgsboenden. Inriktning och behov för perioden
kommer att preciseras inom ramen för Samordnad äldreboendeplanering (SÄB) i samverkan
med stadsdelsnämnderna.
Under den andra planeringsperioden, år 2035–2045, ökar enligt Stockholms stads prognos
antalet äldre med behov av vård- och omsorgsboende från cirka 8500 till cirka 11 000
personer. Den största ökningen av antalet äldre beräknas ske i Östra söderort och Västerort.
Under första delen av planeringsperioden beräknas fortsatt renovering inom stadens bestånd
av ca 100 platser inom vård- och omsorgsboenden och drygt 200 servicehuslägenheter. I den
planering av nybyggnation som fortfarande är i ett mycket tidigt skede förväntas i början av
perioden ett nytillskott om ca 300 platser vård- och omsorgsboende i stadens egen regi.
Sammantaget kommer ytterligare omkring 2 500 äldre beräknas ha behov av vård- och
omsorgsboende år 2045 vilket motsvarar ett behov av ca 30 nya vård- och omsorgsboenden.
Analysen speglar den planering som var känd inför redovisningen i Underlag för budget 2027
med inriktning 2028 och 2029.
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.