Kartläggning av ätstörningar bland elever och skolornas tidiga stöd

Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Jan Jönsson (L) angående kartläggning av ätstörningsproblematik. I skrivelsen betonas att psykisk ohälsa i dag är en av de största utmaningarna för barn och unga och att ätstörningsproblematik är ett allvarligt och ofta dolt uttryck för psykisk ohälsa. För att kunna sätta in rätt stöd krävs kunskap om problemets omfattning och karaktär och att det idag ofta saknas en samlad och systematisk bild av hur utbredd ätstörningsproblematik är bland stadens elever och hur skolornas rutiner för att upptäcka och hantera signaler ser ut. Utifrån den bakgrundsbilden ställer skrivelsen ett antal frågor till förvaltningen kopplade till kartläggning av ätstörningsproblematik i stadens skolor.Elevhälsans medicinska insats (EMI) är en del av den samlade elevhälsan och har ett hälsofrämjande och förebyggande uppdrag. I EMI:s uppdrag ingår att upptäcka, stödja, motivera, hänvisa och remittera elever med misstänkt ätstörningsproblematik. EMI arbetar på ett systematiskt sätt för att identifiera elever med hälsoproblem genom olika årskursbundna hälsokontroller och hälsosamtal. Elever med symptom hänvisas vidare till primärvård och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar som i sitt uppdrag har att upptäcka och diagnostisera ätstörningsproblematik. Utbildningsförvaltningen ser inte behov av ytterligare kartläggning då det redan finns ett strukturerat arbetssätt för att upptäcka psykisk ohälsa och ätstörningsproblematik som förvaltningen bedömer vara tillräcklig utifrån skolans ansvarsområde och uppdrag.Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. [Tjänsteutlåtande - Svar på skrivelse från (L) om kartläggning ätstörningsproblematik.pdf] Utbildningsförvaltningen Avdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Växel 08 508 33 000 Fax utbildningsforvaltningen@edu.stockholm.se https://start.stockholm/ Sida 1 (4) Kartläggning av ätstörningsproblematik Skrivelse från Jan Jönsson (L) Förvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Sammanfattning Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Jan Jönsson (L) angående kartläggning av ätstörningsproblematik. I skrivelsen betonas att psykisk ohälsa i dag är en av de största utmaningarna för barn och unga och att ätstörningsproblematik är ett allvarligt och ofta dolt uttryck för psykisk ohälsa. För att kunna sätta in rätt stöd krävs kunskap om problemets omfattning och karaktär och att det idag ofta saknas en samlad och systematisk bild av hur utbredd ätstörningsproblematik är bland stadens elever och hur skolornas rutiner för att upptäcka och hantera signaler ser ut. Utifrån den bakgrundsbilden ställer skrivelsen ett antal frågor till förvaltningen kopplade till kartläggning av ätstörningsproblematik i stadens skolor. Elevhälsans medicinska insats (EMI) är en del av den samlade elevhälsan och har ett hälsofrämjande och förebyggande uppdrag. I EMI:s uppdrag ingår att upptäcka, stödja, motivera, hänvisa och remittera elever med misstänkt ätstörningsproblematik. EMI arbetar på ett systematiskt sätt för att identifiera elever med hälsoproblem genom olika årskursbundna hälsokontroller och hälsosamtal. Elever med symptom hänvisas vidare till primärvård och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar som i sitt uppdrag har att upptäcka och diagnostisera ätstörningsproblematik. Utbildningsförvaltningen ser inte behov av ytterligare kartläggning då det redan finns ett strukturerat arbetssätt för att upptäcka psykisk ohälsa och ätstörningsproblematik som förvaltningen bedömer vara tillräcklig utifrån skolans ansvarsområde och uppdrag. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Handläggare Christine Ahlbeck Glader Telefon: 08-50832724 Till Utbildningsnämnden 2026-09-24 Utbildningsförvaltningen Avdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2026/2065 2026-06-17 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2026/2065 Sida 2 (4) Skrivelse från Jan Jönsson (L) angående kartläggning av ätstörningsproblematik Bakgrund/Ärendet Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Jan Jönsson (L) angående kartläggning av ätstörningsproblematik. I skrivelsen beskrivs hur elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen hänger nära samman med deras hälsa och välbefinnande. I skrivelsen framställs ätstörningsproblematik som ett allvarligt och ofta dolt uttryck för psykisk ohälsa. Vidare beskrivs hur frånvaro, koncentrationssvårigheter och försämrade studieresultat inte sällan är kopplade till underliggande ohälsa som inte alltid uppmärksammas i tid. Skrivelsen framhåller att för att kunna sätta in rätt stöd krävs kunskap om problemets omfattning och karaktär och att det idag ofta saknas en samlad och systematisk bild av hur utbredd ätstörningsproblematik är bland stadens elever och hur skolornas rutiner för att upptäcka och hantera signaler ser ut. Vidare framhålls att en strukturerad kartläggning skulle kunna ge utbildningsförvaltningen ett bättre underlag för förebyggande arbete, kompetensutveckling och samverkan med hälso- och sjukvård och stärka skolans förmåga att identifiera riskfaktorer, förbättra elevhälsans beredskap och säkerställa att det finns tydliga rutiner för hur oro ska hanteras. Mot denna bakgrund ställs i skrivelsen följande frågor: 1. Hur ser utbildningsförvaltningen på behovet av en samlad kartläggning av ätstörningsproblematik och relaterade riskfaktorer bland elever i stadens grund- och gymnasieskolor? 2. Hur bedömer utbildningsförvaltningen att nuvarande rutiner inom elevhälsan säkerställer tidig upptäckt av elever som riskerar att utveckla ätstörningar? 3. Ämnar utbildningsförvaltningen utreda hur en strukturerad kartläggning kan genomföras på ett rättssäkert och integritetsvärnande sätt, i nära samverkan med elevhälsa och relevanta vårdaktörer? 4. Avser utbildningsförvaltningen ta fram en strategi för hur resultaten av en sådan kartläggning kan omsättas i förebyggande insatser, kompetensutveckling för skolpersonal och stärkt samverkan med hälso- och sjukvården? Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa i samverkan med grundskoleavdelningen och gymnasieavdelningen. Ärendet kommer att behandlas i samverkan med de fackliga Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2026/2065 Sida 3 (4) Skrivelse från Jan Jönsson (L) angående kartläggning av ätstörningsproblematik organisationerna den 14 september 2026. Funktionshinderrådet kommer att få möjlighet att behandla ärendet vid sammanträdet den 16 september 2026. Förvaltningens synpunkter och förslag Elevhälsans medicinska insats är en del av den samlade elevhälsan och har ett hälsofrämjande och förebyggande uppdrag. I EMI:s uppdrag ingår att upptäcka, stödja, motivera, hänvisa och remittera elever med misstänkt ätstörningsproblematik. Dessa elever hänvisas till primärvård och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar som i sitt uppdrag har att upptäcka och diagnostisera ätstörningsproblematik. Nästa vårdnivå är BUP och därefter den specialiserade ätstörningsvården. Detta i enlighet med gällande riktlinjer i Region Stockholm. EMI arbetar på ett systematiskt sätt för att identifiera elever med hälsoproblem såsom ätstörningar. Samtliga elever i Stockholms stads kommunala skolor har hälsosamtal med skolsköterska i åk 4, åk 8 och åk1 på gymnasiet. Samtliga elever och vårdnadshavare erbjuds också ett skolläkarbesök där också skolsköterskan medverkar i åk 1 alternativt förskoleklass. Inför dessa hälsobesök fyller eleverna i en hälsoenkät med frågor om kostvanor, fysisk aktivitet, mående osv. Hälsoenkäterna fungerar som ett samtalsunderlag vid hälsosamtalen. Elevernas tillväxt avseende längd och vikt följs återkommande under skoltiden i fk/åk 1, åk 2, åk 4, åk 6, åk 8 och åk 1 på gymnasiet samt därutöver när behov föreligger. Genom EMI:s befintliga arbetssätt finns förutsättningar att identifiera tillväxtavvikelser och psykisk ohälsa på ett systematiskt sätt. För barn måste hänsyn tas till ålder och utvecklingsnivå och barn uttrycker inte alltid de klassiska symtomen som viktfobi och störd kroppsuppfattning. Tecken på ätstörning hos barn kan vara utebliven viktuppgång, allmän försening i utveckling och längdtillväxt, liksom menstruationsbortfall. Utbildningsförvaltningen ser inte behov av ytterligare insatser för kartläggning då det redan finns ett strukturerat arbetssätt för att upptäcka psykisk ohälsa och ätstörningsproblematik som förvaltningen bedömer vara tillräcklig utifrån skolans ansvarsområde och uppdrag. Elever med behov av sjukvårdsinsatser hänvisas och remitteras till sjukvården för fortsatt omhändertagande. Tjänsteutlåtande Dnr UTBF 2026/2065 Sida 4 (4) Skrivelse från Jan Jönsson (L) angående kartläggning av ätstörningsproblematik Ekonomiska konsekvenser Då ärendet är ett svar på frågor i en skrivelse gör utbildningsförvaltningen ingen analys av ärendets ekonomiska konsekvenser. Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt jämställdhet Då ärendet är ett svar på frågor i en skrivelse gör utbildningsförvaltningen ingen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Per Törnvall Anette Burman Utbildningsdirektör Avdelningschef Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Bilaga Skrivelse av Jan Jönsson (L) om kartläggning av ätstörningsproblematik. --- [Skrivelse från Jan Jönsson (L) angående kartläggning av ätstörningsproblematik.pdf] Skrivelse, Utbildningsnämnden 2026 Jan Jönsson m.fl. (L) Skrivelse från Jan Jönsson (L) angående kartläggning av ätstörningsproblematik Vi vet att elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen hänger nära samman med deras hälsa och välbefinnande. En elev som mår dåligt kan sällan prestera på topp, och psykisk ohälsa är i dag en av de största utmaningarna för barn och unga. Ätstörningsproblematik är ett allvarligt och ofta dolt uttryck för psykisk ohälsa. Den kan ta sig olika uttryck och drabbar både flickor och pojkar, ofta i miljöer med höga prestationskrav och stark social press. Konsekvenserna kan vara långtgående – medicinskt, psykologiskt och socialt – och påverkar i hög grad elevernas skolgång. Frånvaro, koncentrationssvårigheter och försämrade studieresultat är inte sällan kopplade till underliggande ohälsa som inte alltid uppmärksammas i tid. Tidig upptäckt är avgörande. För att kunna sätta in rätt stöd krävs kunskap om problemets omfattning och karaktär. I dag saknas ofta en samlad och systematisk bild av hur utbredd ätstörningsproblematik är bland stadens elever och hur skolornas rutiner för att upptäcka och hantera signaler ser ut. En strukturerad kartläggning skulle kunna ge utbildningsförvaltningen ett bättre underlag för förebyggande arbete, kompetensutveckling och samverkan med hälso- och sjukvård. En sådan kartläggning handlar inte om att medicinskt diagnosticera elever inom skolans ram, utan om att stärka skolans förmåga att identifiera riskfaktorer, förbättra elevhälsans beredskap och säkerställa att det finns tydliga rutiner för hur oro ska hanteras. Det handlar också om att skapa en skolmiljö där samtal om kropp, hälsa och prestation kan föras på ett ansvarsfullt och kunskapsbaserat sätt. Mot denna bakgrund önskar vi ställa följande frågor: 1. Hur ser utbildningsförvaltningen på behovet av en samlad kartläggning av ätstörningsproblematik och relaterade riskfaktorer bland elever i stadens grund- och gymnasieskolor? 2. Hur bedömer utbildningsförvaltningen att nuvarande rutiner inom elevhälsan säkerställer tidig upptäckt av elever som riskerar att utveckla ätstörningar? 3. Ämnar utbildningsförvaltningen utreda hur en strukturerad kartläggning kan genomföras på ett rättssäkert och integritetsvärnande sätt, i nära samverkan med elevhälsa och relevanta vårdaktörer? 4. Avser utbildningsförvaltningen ta fram en strategi för hur resultaten av en sådan kartläggning kan omsättas i förebyggande insatser, kompetensutveckling för skolpersonal och stärkt samverkan med hälso- och sjukvården?