Välfärdsteknik i äldreomsorgen – stadens användning granskas
Stadsrevisionen har granskat hur Stockholms stad använder välfärdsteknik inom äldreomsorgen, till exempel digitala lås och trygghetslarm. Rapporten visar att staden ligger efter andra kommuner i att införa ny teknik och att det saknas en tydlig långsiktig plan för hur tekniken ska användas för att förbättra äldreomsorgen och stötta personalen. Kommunstyrelsen och äldrenämnden rekommenderas att ta en mer aktiv roll i att utveckla och implementera välfärdsteknik, med fokus på invånarnas behov.
Denna sammanfattning baseras på mötets kallelse. Vi uppdaterar när protokollet publiceras.
Från originalhandlingen
Stadsrevisionen har överlämnat revisionsrapporten Välfärdsteknik - en granskning av äldreomsorg till bland annat kommunstyrelsen för yttrande.Stadsrevisionen har granskat hur staden arbetar med välfärdsteknik inom äldreomsorgen och om tekniken bidrar till en långsiktig hållbar personalförsörjning. Granskningen omfattar äldrenämnden, kommunstyrelsen, Farsta stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd samt Micasa Fastigheter i Stockholm AB.
[R6 PM Revisionsrapport - Välfärdsteknik - en granskning av äldreomsorg.pdf]
1 (4)
PM Rotel VI (Dnr KS 2026/646)
Revisionsrapport - Välfärdsteknik - en granskning av
äldreomsorg
Begäran om yttrande från stadsrevisionen, revisorsgrupp 1
Svarstid den 30 september 2026
Förslag till beslut
Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Som yttrande över stadsrevisionens rapport hänvisas till vad som sägs i
promemorian.
Föredragande borgarrådet Torun Boucher
Sammanfattning av ärendet
Stadsrevisionen har överlämnat revisionsrapporten Välfärdsteknik - en granskning av
äldreomsorg till bland annat kommunstyrelsen för yttrande. Stadsrevisionen har
granskat hur staden arbetar med välfärdsteknik inom äldreomsorgen och om tekniken
bidrar till en långsiktig hållbar personalförsörjning. Granskningen omfattar
äldrenämnden, kommunstyrelsen, Farsta stadsdelsnämnd, Kungsholmens
stadsdelsnämnd samt Micasa Fastigheter i Stockholm AB.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret anser att socialnämnden och äldrenämnden inför väl avvägda
arbetssätt som kommer att gynna styrningen och införandet av välfärdsteknik inom
stadens verksamheter utan att ytterligare öka mängden styrdokument, strategier och
rutiner som inte bidrar till ökad effektivitet och genomförandekraft.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Jag välkomnar stadsrevisionens granskning av äldreomsorgens arbete med
välfärdteknik. Välfärdsteknik kan bidra till ökad kvalitet, trygghet och självständighet
för äldre och vara ett viktigt stöd för medarbetarna. Men tekniken ska inte ersätta
personal eller användas som ett sätt att minska bemanningen. En god äldreomsorg
bygger på mänskliga möten och närvarande personal.
2 (4)
Det är därför viktigt att införandet utgår från verksamheternas faktiska behov och från
vad som skapar nytta för äldre och medarbetare. Samtidigt behöver staden ha en
tydlig och sammanhållen styrning så att välfärdsteknik införs där den gör verklig
skillnad. Det pågående arbetet med en gemensam styrning och prioritering av
digitalisering och välfärdsteknik ger goda förutsättningar för detta.
I övrigt hänvisar jag till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Stockholm den 26 augusti 2026
Torun Boucher
Bilaga
Revisionsrapport - Välfärdsteknik - en granskning av äldreomsorg, dnr KS
2026/646-1.1
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
3 (4)
Ärendet
Välfärdsteknik kan bidra till en god vård och omsorg för äldre. Stadsrevisionen har
därför granskat hur välfärdsteknik används som ett strategiskt verktyg för att
kompetensförsörja äldreomsorgen. Granskningen som genomförts har omfattat
äldrenämnden, kommunstyrelsen, Farsta stadsdelsnämnd, Kungsholmens
stadsdelsnämnd samt Micasa Fastigheter i Stockholm AB.
Den genomförda granskningen visar att få tekniska lösningar har införts eller prövats
i verksamheterna och att Stockholms stad ligger efter flera andra kommuner gällande
användningen av välfärdsteknik. Därutöver visar granskningen att det saknas en
tydlig och långsiktig inriktning för stadens arbete med välfärdsteknik. Det framgår
inte vilken ambitionsnivå staden har för utvecklingen och användningen av
välfärdsteknik inom socialtjänsten. Kommunstyrelsen har, inom sitt ansvar att leda,
samordna och följa upp verksamheten, en viktig roll i att skapa förutsättningar för en
strategisk utveckling av välfärdsteknik. Inom ramen för sitt uppdrag och sin
uppsiktsplikt behöver kommunstyrelsen säkerställa att verksamheterna kan ta tillvara
de möjligheter som välfärdsteknik erbjuder.
Således bedömer stadsrevisionen att kommunstyrelsen behöver säkerställa en tydlig
vision och ambitionsnivå för hur välfärdsteknik ska bidra till ett mer effektivt
resursutnyttjande inom äldreomsorgen. Äldrenämnden behöver samtidigt ta en mer
aktiv roll i att driva och stödja utvecklingen inom området.
Remissammanställningen
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 juni 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Stadsledningskontoret delar stadsrevisionens uppfattning om att en fortsatt
implementering av välfärdsteknik är önskvärd inom stadens äldreomsorg. Även om
en nyligen publicerad forskningsrapport inte kunnat visa på minskade
(personal)kostnader vid ökad användning av välfärdsteknik inom äldreomsorg 1 finns
anledning att tro att välfärdsteknik kan bidra till ökad kvalitet i verksamheten.
Stockholms stad har ett antal stadsövergripande styrdokument som rör inriktning och
metoder för stadens digitalisering. Stadens kvalitetsprogram (KS 2021/866) är
beslutat av kommunfullmäktige och till det finns ett antal tillämpningsanvisningar
beslutade på delegation av stadsdirektören. Denna styrning kompletteras med den
styrning som sker årligen via budget. Bland styrdokumenten finns en
1 SNS Analys 117, juni 2026, Välfärdsteknik i äldreomsorgen: spår av ökad effektivitet?, Lina Maria
Ellegård och Lovisa Perssson
4 (4)
tillämpningsanvisning om pm3 (KS 2021/1239) som är stadens modell för styrning
och samverkan för arbete med underhåll och utvecklig av it-tjänster och deras
verksamhetskomponenter. Staden har också metodstöd för att driva projekt och
hantera systemutveckling, tex Lilla ratten och u-guide. Dessa modeller och metodstöd
kan tillämpas på olika typer av it-stöd inklusive välfärdsteknik.
De senaste åren har facknämnderna fått en allt tydligare roll som samordnande i
digitaliseringsfrågor för att underlätta för stadsdelsnämnderna. Socialnämnden och
äldrenämnden har tagit fasta på beslutade modeller och utvecklar för närvarande en
sammanhållen portföljstyrning för digitalisering, it och välfärdsteknik inom
socialtjänsten och äldreomsorgen.
Stadsledningskontoret ser goda möjligheter att styra och inrikta införandet av
välfärdsteknik inom ramen för den samlade styrning som beskrivs ovan.
Stadsrevisionen har tidigare påtalat (revisionsrapport nr 7/2022 om stadens
integrerade ledningssystem) att styrningen av staden försvåras av den stora mängd
styrsignaler som ges i budget och att det utöver budget tillkommer andra
styrdokument såsom program och strategier. Det konstateras att ”när styrsignalerna är
så omfattande finns risk för att styrningen försvagas…”.
Stadsledningskontoret anser att socialnämnden och äldrenämnden inför väl avvägda
arbetssätt som kommer att gynna styrningen och införandet av välfärdsteknik inom
stadens verksamheter utan att ytterligare öka mängden styrdokument, strategier och
rutiner som inte bidrar till ökad effektivitet och genomförandekraft. Portföljarbetet
inriktas på att identifiera verksamhetsbehoven inom bland annat stadsdelsnämndernas
verksamhet och prioritera utifrån dessa, helt i enlighet med modellen pm3.
Stadsrevisionens rapport utgår från premissen att välfärdsteknik ska bidra till
personalförsörjningen medan portföljarbetet utgår från att verksamheterna själva ska
bedöma vilka utmaningar som bör lösas med stöd av digital teknik.
Stadsledningskontoret deltar i portföljarbetet, bland annat i den strategiska
styrgruppen, och kan via den fånga upp de behov som behöver hanteras i stadens
gemensamma avtal och tjänster.
I stället för att ta fram stadsövergripande mål och inriktningar för digitaliseringen
inom varje verksamhetsområde utgår staden från gemensamma inriktningar på central
nivå. Dessa operationaliseras och anpassas därefter inom respektive objekt och
portfölj, exempelvis inom socialtjänsten och äldreomsorgen. Stadsledningskontoret
anser att detta arbetssätt ligger väl i linje med behovet av en effektiv styrning inriktad
på verksamheternas behov och att det skapar förutsättningar för en ökad
införandetakt.
Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen anser remissen besvarad i
enlighet med vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.