Välfärdsteknik i äldreomsorgen – stadens användning granskas

Stadsrevisionen har överlämnat revisionsrapporten Välfärdsteknik - en granskning av äldreomsorg till bland annat kommunstyrelsen för yttrande.Stadsrevisionen har granskat hur staden arbetar med välfärdsteknik inom äldreomsorgen och om tekniken bidrar till en långsiktig hållbar personalförsörjning. Granskningen omfattar äldrenämnden, kommunstyrelsen, Farsta stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd samt Micasa Fastigheter i Stockholm AB. [R6 PM Revisionsrapport - Välfärdsteknik - en granskning av äldreomsorg.pdf] 1 (4) PM Rotel VI (Dnr KS 2026/646) Revisionsrapport - Välfärdsteknik - en granskning av äldreomsorg Begäran om yttrande från stadsrevisionen, revisorsgrupp 1 Svarstid den 30 september 2026 Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Torun Boucher Sammanfattning av ärendet Stadsrevisionen har överlämnat revisionsrapporten Välfärdsteknik - en granskning av äldreomsorg till bland annat kommunstyrelsen för yttrande. Stadsrevisionen har granskat hur staden arbetar med välfärdsteknik inom äldreomsorgen och om tekniken bidrar till en långsiktig hållbar personalförsörjning. Granskningen omfattar äldrenämnden, kommunstyrelsen, Farsta stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd samt Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret anser att socialnämnden och äldrenämnden inför väl avvägda arbetssätt som kommer att gynna styrningen och införandet av välfärdsteknik inom stadens verksamheter utan att ytterligare öka mängden styrdokument, strategier och rutiner som inte bidrar till ökad effektivitet och genomförandekraft. Föredragande borgarrådets synpunkter Jag välkomnar stadsrevisionens granskning av äldreomsorgens arbete med välfärdteknik. Välfärdsteknik kan bidra till ökad kvalitet, trygghet och självständighet för äldre och vara ett viktigt stöd för medarbetarna. Men tekniken ska inte ersätta personal eller användas som ett sätt att minska bemanningen. En god äldreomsorg bygger på mänskliga möten och närvarande personal. Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som yttrande över stadsrevisionens rapport hänvisas till vad som sägs i promemorian. 2 (4) Det är därför viktigt att införandet utgår från verksamheternas faktiska behov och från vad som skapar nytta för äldre och medarbetare. Samtidigt behöver staden ha en tydlig och sammanhållen styrning så att välfärdsteknik införs där den gör verklig skillnad. Det pågående arbetet med en gemensam styrning och prioritering av digitalisering och välfärdsteknik ger goda förutsättningar för detta. I övrigt hänvisar jag till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stockholm den 26 augusti 2026 Torun Boucher Bilaga Revisionsrapport - Välfärdsteknik - en granskning av äldreomsorg, dnr KS 2026/646-1.1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. 3 (4) Ärendet Välfärdsteknik kan bidra till en god vård och omsorg för äldre. Stadsrevisionen har därför granskat hur välfärdsteknik används som ett strategiskt verktyg för att kompetensförsörja äldreomsorgen. Granskningen som genomförts har omfattat äldrenämnden, kommunstyrelsen, Farsta stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd samt Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Den genomförda granskningen visar att få tekniska lösningar har införts eller prövats i verksamheterna och att Stockholms stad ligger efter flera andra kommuner gällande användningen av välfärdsteknik. Därutöver visar granskningen att det saknas en tydlig och långsiktig inriktning för stadens arbete med välfärdsteknik. Det framgår inte vilken ambitionsnivå staden har för utvecklingen och användningen av välfärdsteknik inom socialtjänsten. Kommunstyrelsen har, inom sitt ansvar att leda, samordna och följa upp verksamheten, en viktig roll i att skapa förutsättningar för en strategisk utveckling av välfärdsteknik. Inom ramen för sitt uppdrag och sin uppsiktsplikt behöver kommunstyrelsen säkerställa att verksamheterna kan ta tillvara de möjligheter som välfärdsteknik erbjuder. Således bedömer stadsrevisionen att kommunstyrelsen behöver säkerställa en tydlig vision och ambitionsnivå för hur välfärdsteknik ska bidra till ett mer effektivt resursutnyttjande inom äldreomsorgen. Äldrenämnden behöver samtidigt ta en mer aktiv roll i att driva och stödja utvecklingen inom området. Remissammanställningen Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 juni 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret delar stadsrevisionens uppfattning om att en fortsatt implementering av välfärdsteknik är önskvärd inom stadens äldreomsorg. Även om en nyligen publicerad forskningsrapport inte kunnat visa på minskade (personal)kostnader vid ökad användning av välfärdsteknik inom äldreomsorg 1 finns anledning att tro att välfärdsteknik kan bidra till ökad kvalitet i verksamheten. Stockholms stad har ett antal stadsövergripande styrdokument som rör inriktning och metoder för stadens digitalisering. Stadens kvalitetsprogram (KS 2021/866) är beslutat av kommunfullmäktige och till det finns ett antal tillämpningsanvisningar beslutade på delegation av stadsdirektören. Denna styrning kompletteras med den styrning som sker årligen via budget. Bland styrdokumenten finns en 1 SNS Analys 117, juni 2026, Välfärdsteknik i äldreomsorgen: spår av ökad effektivitet?, Lina Maria Ellegård och Lovisa Perssson 4 (4) tillämpningsanvisning om pm3 (KS 2021/1239) som är stadens modell för styrning och samverkan för arbete med underhåll och utvecklig av it-tjänster och deras verksamhetskomponenter. Staden har också metodstöd för att driva projekt och hantera systemutveckling, tex Lilla ratten och u-guide. Dessa modeller och metodstöd kan tillämpas på olika typer av it-stöd inklusive välfärdsteknik. De senaste åren har facknämnderna fått en allt tydligare roll som samordnande i digitaliseringsfrågor för att underlätta för stadsdelsnämnderna. Socialnämnden och äldrenämnden har tagit fasta på beslutade modeller och utvecklar för närvarande en sammanhållen portföljstyrning för digitalisering, it och välfärdsteknik inom socialtjänsten och äldreomsorgen. Stadsledningskontoret ser goda möjligheter att styra och inrikta införandet av välfärdsteknik inom ramen för den samlade styrning som beskrivs ovan. Stadsrevisionen har tidigare påtalat (revisionsrapport nr 7/2022 om stadens integrerade ledningssystem) att styrningen av staden försvåras av den stora mängd styrsignaler som ges i budget och att det utöver budget tillkommer andra styrdokument såsom program och strategier. Det konstateras att ”när styrsignalerna är så omfattande finns risk för att styrningen försvagas…”. Stadsledningskontoret anser att socialnämnden och äldrenämnden inför väl avvägda arbetssätt som kommer att gynna styrningen och införandet av välfärdsteknik inom stadens verksamheter utan att ytterligare öka mängden styrdokument, strategier och rutiner som inte bidrar till ökad effektivitet och genomförandekraft. Portföljarbetet inriktas på att identifiera verksamhetsbehoven inom bland annat stadsdelsnämndernas verksamhet och prioritera utifrån dessa, helt i enlighet med modellen pm3. Stadsrevisionens rapport utgår från premissen att välfärdsteknik ska bidra till personalförsörjningen medan portföljarbetet utgår från att verksamheterna själva ska bedöma vilka utmaningar som bör lösas med stöd av digital teknik. Stadsledningskontoret deltar i portföljarbetet, bland annat i den strategiska styrgruppen, och kan via den fånga upp de behov som behöver hanteras i stadens gemensamma avtal och tjänster. I stället för att ta fram stadsövergripande mål och inriktningar för digitaliseringen inom varje verksamhetsområde utgår staden från gemensamma inriktningar på central nivå. Dessa operationaliseras och anpassas därefter inom respektive objekt och portfölj, exempelvis inom socialtjänsten och äldreomsorgen. Stadsledningskontoret anser att detta arbetssätt ligger väl i linje med behovet av en effektiv styrning inriktad på verksamheternas behov och att det skapar förutsättningar för en ökad införandetakt. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen anser remissen besvarad i enlighet med vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. --- [Revisionsrapport - Välfärdsteknik - en granskning av äldreomsorg.pdf] Välfärdsteknik En granskning av äldreomsorg Dnr RVK 2026/4 Stadsrevisionen Stadsrevisionen Hantverkargatan 3d 105 35 Stockholm Växel: 08-508 29 000 revision.rvk@stockholm.se start.stockholm/revision Stadsrevisionen Dnr: RVK 2026/4 Till Kommunstyrelsen Äldrenämnden Kungsholmens stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd Micasa Fastigheter i Stockholm AB Välfärdsteknik Revisorsgrupp 1 har den 19 maj 2026 behandlat bifogad revisionsrapport. Välfärdsteknik möjliggör nya arbetssätt och kan vara en viktig del i god vård och omsorg om äldre. Vi har därför granskat hur välfärds- teknik används som strategiskt verktyg för att kompetensförsörja äldreomsorgen. Granskningen visar att få tekniska lösningar har implementerats eller testats och att Stockholms stad ligger efter andra kommuner i användandet av välfärdsteknik. Vi revisorer anser att det är angeläget att kommunstyrelsen säker- ställer att det finns en vision och en tydlig ambitionsnivå för hur välfärdsteknik ska möjliggöra en mer effektiv användning av personella resurser. Äldrenämnden behöver också driva på utveck- lingsarbetet för att nå resultat. Vi hänvisar i övrigt till rapporten och överlämnar den till kommun- styrelsen, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna Kungsholmen och Farsta samt bolagsstyrelsen för Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Beslutat yttrande och protokollsutdrag ska ha inkommit till revisors- grupp 1, revision.rvk@stockholm.se, senast den 3 0 september 2026. På revisorernas vägnar Björn Jansson Ordförande Therese Kandeman Sekreterare Välfärdsteknik Sida 1 (6) Samlad bedömning Revisionskontoret har genomfört en granskning i syfte att bedöma om välfärdsteknik implementeras så att tekniken bidrar till en lång- siktigt hållbar personalförsörjning inom äldreomsorgen. Gransk- ningen omfattar äldrenämnden, kommunstyrelsen, Farsta stadsdels- nämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd och Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Sverige befinner sig i en demografisk situation där en minskande andel av befolkningen är i arbetsför ålder. Brist på arbetskraft inom vård- och omsorgsyrken kan få stora effekter när allt fler invånare blir äldre. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) menar att väl- färdsteknik och digitalisering är en viktig del i att kunna upprätt- hålla god vård och omsorg när möjligheter att rekrytera personal är begränsade. Kommunfullmäktige uttrycker i budget 2026 att digitalisering, innovationer och ny välfärdsteknik har stor betydelse för social- tjänstens framtida kvalitet och kostnadseffektivitet. Digitalisering uppges vara ett av flera sätt att skapa en bättre välfärd. En samman- hållen digitaliseringsutveckling med gemensamma lösningar mellan nämnderna är prioriterad, enligt kommunfullmäktige. Samtidigt uttrycker kommunfullmäktige att äldreomsorgen ska rustas för att möta att antalet äldre i staden ökar. Äldrenämnden ska samordna arbetet för att säkra kompetensförsörjningen. Revisionskontorets samlade bedömning är att det saknas ett strategiskt arbete för hur äldreomsorgen ska utvecklas med stöd av välfärdsteknik. Det finns varken någon tydlig och långsiktig målbild för arbetet utifrån kvalitets- och trygghetsaspekter, eller för hur väl- färdsteknik ska användas för att möjliggöra en mer effektiv använd- ning av personella resurser. Välfärdsteknik har inte implementerats på ett sätt som bidrar till en långsiktigt hållbar personalförsörjning inom äldreomsorgen. Äldrenämnden har fastställt en digitaliseringsplan för äldreomsorg- en. Planen är i huvudsak operativ och beskriver konkreta fokusom- råden för en tvåårsperiod. Enligt uppgift pågår ett arbete med att utveckla styrdokument. Det saknas strukturerade processer för att analysera behov, tillvarata idéer, implementera ny teknik samt för att utvärdera tekniken och de nya arbetssätt som tekniken medför. Äldrenämnden har tillsammans med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna organiserat samverkan och styrning av social- tjänstens digitalisering, men strukturen är fortfarande i ett uppstarts- skede. Välfärdsteknik Sida 2 (6) Granskningen visar att länets kommuner och landets övriga större städer har kommit längre i införandet av välfärdsteknik än Stockholms stad. Ett lågt nyttjande av välfärdsteknik riskerar att påverka stadens attraktivitet som arbetsgivare, då yrkesverksamma i staden uttrycker att de gärna vill arbeta med moderna system och tjänster. En långsam utveckling i förhållande till andra kommuner kan därigenom ha en negativ effekt på kompetensförsörjningen. Den brukarnära välfärdsteknik som har införts i omfattande skala är digitala lås i ordinärt boende samt trygghetslarm. Exempel på tekniker som förekommer i jämförda kommuner, men inte i Stockholm, är bland annat tillsyn med digital teknik (exempelvis nattkamera), GPS-positioneringslarm, digital tjänst för brukares inköp av dagligvaror, samt verktyg för digital kommunikation mellan enskilda och personal. Avtalsfrågor och tekniska brister i befintliga trygghetslarm är vid tidpunkten för granskningen tidskrävande för äldrenämnden och stadsdelsnämnderna att hantera och uppges påverka framdriften av andra utvecklingsprojekt. Förberedelser för ett nytt utförarsystem, som från 2027 ska ersätta flera befintliga system, har också tagit tid från utvecklingsarbetet. Det pågår därutöver ett fåtal pilotförsök, bland annat digital tillsyn inom hemtjänsten, men inga nya välfärds- tekniska lösningar kommer att införas under 2026. Revisionskontorets iakttagelser Nedan följer en kort sammanfattning av granskningen som har genomförts med stöd av konsult. Konsultrapporten kan beställas av revisionskontoret, revision.rvk@stockholm.se . Välfärdsteknik Sida 3 (6) Äldrenämnden Äldrenämnden ska, enligt fullmäktiges budget 2026, tillsammans med socialnämnden leda utvecklingen av ny teknik och nya arbets- sätt inom socialtjänsten. Äldrenämnden fastställde en tvåårig digitaliseringsplan för äldre- omsorgen i slutet av 2024. Planen har därefter reviderats av förvalt- ningen. En samverkansstruktur och form för portföljstyrning har inrättats. Det finns en strategisk styrgrupp med underliggande styr- grupper för fem samverkansområden, däribland välfärdsteknik. Äldrenämnden, kommunstyrelsen och samtliga stadsdelsnämnder är involverade i arbetet. En portföljstrategi (benämns Strategi Portfölj för socialtjänstens digitalisering) fastställdes av den strategiska styrgruppen i mars 2026 och är avsedd att ersätta nämndens digitaliseringsplan. Målet är att skapa systematik i behovsanalys, prioritering, beslut, finansiering, planering och operativt arbete över nämndernas organisatoriska gränser. Vid tidpunkten för gransk- ningen handlar samverkan i hög grad fortfarande om att formera arbetet. Portföljstyrningen omfattar främst budgetuppdrag från tidigare år, som exempelvis införande av nytt utförarsystem, larm i särskilda boenden samt digitala inköp. Det saknas fortfarande en struktur för att göra behovsanalyser och för att ta emot och värdera initiativ från verksamheterna. Det finns heller ingen etablerad metodik för att bedöma eller följa upp förväntade effekter avseende exempelvis kvalitet, kostnadseffektivitet eller personalförsörjning. Arbete pågår med att ta fram arbetssätt, rutiner och mallar. I intervjuer framkommer att en svårighet med att driva projekt där välfärdsteknik ska implementeras är att stadsdelsförvaltningarna upplever att de har begränsade resurser för utvecklingsarbetet. Dessutom lyfts den begränsade rådigheten över it-frågor vara försvårande. Ett fokus i det gemensamma pågående arbetet är därför att bygga upp ett samlat och centralt placerat nav för kompetens och resurser. Vid tidpunkten för granskningen består navet av en port- följsamordnare, fyra it-strateger och en kommunikatör som stödjer arbetet. Ytterligare kompetens och resurser ska tillföras efter hand. Det pågår ett projekt för att ta fram en stadsövergripande lösning för larm och trygghetsskapande teknik inom särskilt boende. Ett nytt avtal med leverantör av teknik väntas finnas på plats 2027, men flera stadsdelsnämnder har behov av nya produkter redan i år på grund av utgående avtal eller bristfällig teknik. Äldrenämnden har etablerat en särskild stödfunktion för att stödja stadsdelsnämnderna i frågor som rör befintliga larmlösningar, avtal och tekniska ut- maningar. Välfärdsteknik Sida 4 (6) Det finns inte några tydliga avtryck i den övergripande styrningen som visar att äldrenämnden har beaktat hur välfärdsteknik kan underlätta personalförsörjning. Rekommendationer Äldrenämnden rekommenderas att: • Säkerställa att det finns framdrift i arbetet med att implementera nya arbetssätt med stöd av välfärdsteknik och i det även beakta möjligheter att underlätta personalförsörj- ningen. Välfärdsteknik Sida 5 (6) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för att leda, strategiskt utveckla och samordna stadens gemensamma it- och digitaliseringsfrågor. Vidare är kommunstyrelsen systemägare för vissa stadsövergripande system och äger de avtal som möjliggör beställning av it-tjänster för verksamheterna. Granskningen visar att det saknas en långsiktig riktning för stadens arbete med välfärdsteknik. Det är oklart om ambitionen är att leda utvecklingen, följa utvecklingen eller att medvetet hålla en av- vaktande position. Kommunstyrelsen behöver i sitt uppdrag att styra, leda och samordna verksamheten säkerställa att det finns en strategi för hur socialtjänsten ska utvecklas med stöd av ny teknik. Inom ramen för sin uppsiktsplikt bör kommunstyrelsen säkerställa att verksamheten tar till sig de fördelar och möjligheter som välfärdsteknik erbjuder, oavsett om det övergripande syftet är att förbättra personalförsörjningen, öka brukarnas valfrihet eller förbättra deras välbefinnande. Kommunstyrelsen har ingått ett systemtjänsteavtal som omfattar tjänster som drift, förvaltning och utveckling av de system som stadsdelsnämnderna använder. Granskningen visar att stadsled- ningskontoret och stadsdelsförvaltningarna inte är överens om rimlighetsnivån i de juridiska och säkerhetsmässiga krav som ställs på sådana tjänster. Stadsdelsnämnderna uppger att avtalet hindrar införande och utveckling av tjänster och applikationer som stads- delarna ser behov av eller redan har införskaffat. Samtidigt framgår det att stadsdelsförvaltningarna efterfrågar mer stöd från stadsled- ningskontoret när det gäller att tolka krav, ramavtal och leveran- törsförutsättningar. Rekommendationer Kommunstyrelsen rekommenderas att: • Säkerställa att det finns en tydlig och långsiktig målbild för arbetet med att implementera välfärdsteknik i socialtjänstens verksamhet. Välfärdsteknik Sida 6 (6) Farsta och Kungsholmens stadsdelsnämnder Stadsdelsnämnderna ska, enligt fullmäktiges budget 2026, bidra till utveckling och digitalisering genom att delta i det portföljarbete som äldrenämnden har initierat. De granskade stadsdelsnämnderna utgår från den digitaliseringsplan som äldrenämnden har fastställt och har inte några lokala mål, strategier eller styrdokument för välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Det saknas en strukturerad process för att systematiskt fånga upp och omhänderta de egna verksamheternas behov av välfärdsteknik. Arbetet är i hög grad beroende av enskilda medarbetares engage- mang. Den brukarnära välfärdsteknik som har införts med stor bredd är digitala lås i ordinärt boende. Det har inte skett någon strukturerad utvärdering eller analys, men baserat på informella återkopplingar upplevs systemet ha gett ökad flexibilitet, effektivitet och mer tid med brukarna. Därutöver införde Kungsholmens stadsdelsnämnd digitala inköp 2022. Farsta stadsdelsnämnd förbereder det pilotförsök kring digital tillsyn inom hemtjänsten som beslutats av styrgruppen. Micasa Fastigheter i Stockholm AB Micasa Fastigheter i Stockholm AB ansvarar enligt fullmäktiges budget för att tillhandahålla välskötta, trygga och tillgängliga bostäder till stadens äldre. Bolaget har inga ägardirektiv relaterade till välfärdsteknik och har inget ansvar för att initiera utveckling. Däremot finns ett budgetuppdrag som rör digital infrastruktur som berör bolaget. Granskningen visar att det inte föreligger några hinder inom bolagets ansvar som påverkar stadsdelsnämndernas möjlighet att införa eller tillhandahålla välfärdsteknik inom särskilt boende. Det framkommer en ömsesidig bild av att samordningen mellan nämnderna och bolaget är fungerande i frågan.