Slakthusområdet: Nya kontor, skola och centrumverksamheter i Johanneshov
Kommunfullmäktige föreslås anta en detaljplan för Slakthusområdet, etapp 2A, i stadsdelen Johanneshov. Planen ska omvandla området från industri till en blandstad med kontor, centrumverksamheter, småskalig tillverkning och en gymnasieskola, samtidigt som befintliga kulturhistoriska byggnader bevaras och gator rustas upp. Detta syftar till att skapa en levande stadsdel med starkare kopplingar till omkringliggande områden och att möjliggöra cirka 15 000 nya arbetsplatser.
Denna sammanfattning baseras på mötets kallelse. Vi uppdaterar när protokollet publiceras.
Från originalhandlingen
Kommunfullmäktige föreslås anta detaljplan för fastigheten Kylhuset 26 m.fl., projekt Slakthusområdet etapp 2A, Kulturkvarteren i stadsdelen Johanneshov (kontor, centrum, gymnasieskola och verksamheter, m.fl.) Dp 2019-06180. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad av norra Slakthusområdet och del av Globenområdet med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Planen ska säkerställa bevarandet av befintliga kulturmiljöklassade byggnader samt möjliggöra en hänsynsfull aktivering och långsiktig utveckling av området, med nytt innehåll i befintliga byggnader och respektfull förtätning med ny bebyggelse.Planen innebär att användningen ändras från i huvudsak industriverksamhet till centrum, kontor, småskalig tillverkning, gymnasieskola och allmän plats i form av gata, torg och park. Därutöver möjliggör planen en upprustning och utveckling av befintliga gator. Planen bekräftar också befintlig detaljplan för ny tunnelbanelinje genom området.
[R2 UTL detaljplan för Kylhuset 26 m.fl., Slakthusområdet etapp 2A, Kulturkvarteren i stadsdelen Johanneshov (kontor, centrum, gymnasieskola och verksamheter, m.fl.).pdf]
1 (19)
Utlåtande Rotel II (Dnr KS 2026/662)
Detaljplan för fastigheten Kylhuset 26 m.fl., projekt
Slakthusområdet etapp 2A, Kulturkvarteren i
stadsdelen Johanneshov (kontor, centrum,
gymnasieskola och verksamheter, m.fl.) Dp 2019-
06180
Hemställan från stadsbyggnadsnämnden
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Detaljplan för fastigheten Kylhuset 26 m.fl., projekt Slakthusområdet etapp 2A,
Kulturkvarteren i stadsdelen Johanneshov (kontor, centrum, gymnasieskola och
verksamheter, m.fl.) Dp 2019-06180, antas.
Föredragande borgarrådet Jan Valeskog
Sammanfattning av ärendet
Kommunfullmäktige föreslås anta detaljplan för fastigheten Kylhuset 26 m.fl.,
projekt Slakthusområdet etapp 2A, Kulturkvarteren i stadsdelen Johanneshov (kontor,
centrum, gymnasieskola och verksamheter, m.fl.) Dp 2019-06180. Syftet med
detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad av norra Slakthusområdet och del av
Globenområdet med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Planen ska
säkerställa bevarandet av befintliga kulturmiljöklassade byggnader samt möjliggöra
en hänsynsfull aktivering och långsiktig utveckling av området, med nytt innehåll i
befintliga byggnader och respektfull förtätning med ny bebyggelse.
Planen innebär att användningen ändras från i huvudsak industriverksamhet till
centrum, kontor, småskalig tillverkning, gymnasieskola och allmän plats i form av
gata, torg och park. Därutöver möjliggör planen en upprustning och utveckling av
befintliga gator. Planen bekräftar också befintlig detaljplan för ny tunnelbanelinje
genom området.
Beredning
Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden.
2 (19)
Föredragande borgarrådets synpunkter
Slakthusområdet ska utvecklas till en urban stadsdel där bostäder, arbetsplatser,
handel och kultur samsas med nya parker och torg. Det blir en ny destination i
Stockholm med fokus på mat, kultur och upplevelser där alla ska känna sig välkomna.
I området planeras det för cirka 3 000 nya bostäder och cirka 15 000 nya arbetsplatser
samt ett stort utbud av restauranger, handel och service. Kulturhistoriskt värdefulla
byggnader restaureras och öppnas upp med nytt innehåll. Hela området beräknas bli
klart kring år 2033.
Detaljplanen som nu kan antas är ett bra exempel på de ambitioner som finns för att
skapa en levande stadsdel över hela dygnet. Planen innehåller många arbetsplatser
och publika verksamheter, vilket är ett bra komplement till de bostäder som planeras i
andra delar av området. På så vi skapas en blandstad som ger förutsättningar för
befintliga och nya kulturverksamheter att utvecklas i området. Totalt omfattar planen
stöd för cirka 140 000 kvadratmeter centrum, kontor, småskalig tillverkning och
gymnasieskola, varav cirka 22 000 kvadratmeter är i ny bebyggelse. Planen omfattar
även tre mindre platsbildningar samt den östra delen av parken ”Fållan”.
Befintliga byggnader omvandlas varsamt för att anpassas till dagens behov, utan att
förlora sitt kulturhistoriska och arkitektoniska värde. Entréer öppnas upp för att
levandegöra gatumiljön. Kvarter förtätas varsamt genom på- och tillbyggnader
anpassade till nuvarande förutsättningar och historiska värden. En viktig
utgångspunkt är att byggnadernas proportioner ska harmoniera med stadsbilden och i
mötet med omkringliggande kvarter.
Slakthusområdet tar nu steg för steg för att bli en levande blandstad med fokus på
kultur, nöje och nattliv. Lärdomar från planeringen i slakthusområdet kommer
möjliggöra för ännu bättre planering för levande stadsmiljöer i framtida
stadsutveckling.
Bilagor
1. Plankarta, dnr KS 2026/662-1.2
2. Planbeskrivning, dnr KS 2026/662-1.3
3. Samrådsredogörelse, dnr KS 2026/662-1.5
4. Granskningsutlåtande, dnr KS 2026/662-1.4
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag.
Stockholm den 2 september 2026
3 (19)
Karin Wanngård
Kommunstyrelsens ordförande
Reservation av Gabriel Kroon (SD) enligt följande.
Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Att avslå borgarrådsberedningens förslag till beslut.
2. Därutöver anföra följande:
Slakthusområdet är ett av de områden som vi ser som lämpliga att bebygga mer för
att uppnå Stockholmsöverenskommelsens mål att skapa fler bostäder i Stockholm.
Därmed är vi positiva till att arbetet fortskrider och att detaljplanerna fastställs.
Dock är det vår uppfattning att den politiska majoriteten med detta beslutet missar
ännu en möjlighet att göra vår stad vackrare. Tvärtom fortsätter de med att skapa
ännu en glasoch betongöken. Slakthusområdet omges av stenstaden på Söder i norr,
trädgårdsstäderna i Årsta och Hammarby i öst och väst för att söderut möta
egnahemsområdena i Enskededalen. Alla dessa är levande stadsdelar med kvaliteter
som var och en på sitt sätt bidrar till Stockholms egenart som storstad i världen.
Här finns det en möjlighet att på Slakthusområdet fortsätta utvidga och inspireras av
den klassiska arkitekturen i stenstaden innanför tullarna och genom att anpassa stilen
i övergången till Årsta, Hammarby och Enskede bygga samman söderförorterna med
Södermalm. Görs det rätt kan vi bygga både tätt och vackert. Varje sådant beslut
bidrar till att förfula den stad som vi alla älskar för sin skönhet. Vänstermajoriteten
som enbart är fixerad på att uppfylla numerären 140.000 bostäder verkar inte bry sig
om hur staden ser ut efter att de har skövlat våra grönområden, förtätat villaidyller
med allmännyttans höghus och gjort annars lugna områden till utsatta.
Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) enligt följande.
Centerpartiet välkomnar att utvecklingen av Slakthusområdet nu kan ta nästa steg och
delar ambitionen om en levande blandstad med ett starkt kultur- och nöjesliv. Det är
positivt att staden tagit bullerfrågan på allvar och identifierar de målkonflikter som
kan uppstå när bostäder planeras i nära anslutning till musik- och
evenemangsverksamheter. Det är bra att man konstaterar sådana konflikter i
förlängningen riskerar att leda till begränsningar av verksamheterna och därmed
påverka möjligheterna att förverkliga visionerna för området.
Vi ser ett tydligt behov av fortsatt vaksamhet i frågan. Skyddet för kultur- och
musikverksamheterna bygger fortfarande i stor utsträckning på framtida projektering,
kontrollmätningar och tekniska åtgärder, en “det här får lösas senare”-mentalitet som
oroar oss. För att Slakthusområdet långsiktigt ska kunna utvecklas som en plats för
kultur, musik och stadsliv krävs robusta och långsiktiga förutsättningar även i
kommande detaljplaneetapper.
4 (19)
Centerpartiet har tidigare föreslagit att kulturljudzoner ska prövas som ett verktyg för
att skapa tydligare och mer långsiktiga spelregler mellan bostäder och etablerade
kulturverksamheter. Vi anser även att området gör sig bra för en pilotstudie för
dygnet runt-öppna verksamheter.
5 (19)
Ärendet
Kommunfullmäktige föreslås anta detaljplan för fastigheten Kylhuset 26 m.fl.,
projekt Slakthusområdet etapp 2A, Kulturkvarteren i stadsdelen Johanneshov (kontor,
centrum, gymnasieskola och verksamheter, m.fl.) Dp 2019-06180. Syftet med
detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad av norra Slakthusområdet och del av
Globenområdet med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Planen ska
säkerställa bevarandet av befintliga kulturmiljöklassade byggnader samt möjliggöra
en hänsynsfull aktivering och långsiktig utveckling av området, med nytt innehåll i
befintliga byggnader och respektfull förtätning med ny bebyggelse.
Planen innebär att användningen ändras från i huvudsak industriverksamhet till
centrum, kontor, småskalig tillverkning, gymnasieskola och allmän plats i form av
gata, torg och park. Därutöver möjliggör planen en upprustning och utveckling av
befintliga gator. Planen bekräftar också befintlig detaljplan för ny tunnelbanelinje
genom området.
Remissammanställning
Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden.
Stadsbyggnadsnämnden
Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 maj 2026 följande.
1. Stadsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan.
2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna ärendet till
kommunfullmäktige för antagande efter att erforderliga genomförandebeslut
har fattats av exploateringsnämnden.
3. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Reservation av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m.
Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia
Obermüller m.fl. (MP), se Reservationer m.m.
Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m.
Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 17 april 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Syfte
Detaljplanens syfte är att möjliggöra utbyggnad av norra Slakthusområdet och del av
Globenområdet till en hållbar och trygg blandstad med stärkta kopplingar till
omkringliggande stadsdelar. Planen ska säkerställa bevarandet av befintliga
kulturmiljöklassade byggnader samt möjliggöra en hänsynsfull aktivering och
långsiktig utveckling av området, med nytt innehåll i befintliga byggnader och
respektfull förtätning med ny bebyggelse. Byggnader ska utformas med hög
6 (19)
arkitektonisk kvalitet, vilket planen syftar till att säkerställa dels med
utformningsbestämmelser och dels med ett särskilt arkitekturprogram som kopplas till
detaljplanen. För att stärka kopplingarna mellan Slakthusområdet och Globenområdet
ska Arenavägen omvandlas till en levande stadsgata, med aktiva bottenvåningar och
hög entrétäthet. Planen syftar även till att bekräfta befintlig detaljplan för ny
tunnelbanelinje genom området.
Planen innebär att användningen ändras från i huvudsak industriverksamhet till
centrum, kontor, småskalig tillverkning, gymnasieskola och allmän plats i form av
gata, torg och park. Därutöver möjliggör planen en upprustning och utveckling av
befintliga gator i enlighet med framtagna riktlinjer för Slakthusområdet.
Bakgrund
Plandata
Planområdet omfattar cirka 5,4 hektar och är beläget i norra delen av
Slakthusområdet och östra delen av Globenområdet. Det avgränsas i väster av
Hallvägen, i norr av Palmfeltsvägen och Stora Skorstensgatan, i söder av
Styckmästargatan-Rökerigatan och i öster av Arenatorget.
Karta som visar planområdets läge och avgränsning.
Pågående detaljplaner i området
Inom Slakthusområdet pågår ett flertal planarbeten:
• 2019-08051, Fastigheten Hjälpslaktaren 7 m.fl, etapp 2b, granskningsskede,
(440 bostäder, kontor, centrum, verksamheter)
• 2020-05075, Fastigheten Isterbandet 3 m.fl, etapp 3, granskningsskede (650
bostäder, kontor).
7 (19)
• 2023-02049, Fastigheten Kylhuset 15 m.fl, etapp 5a, samrådsskede, (bostäder,
förskola, kontor)
• 2024-13233, Fastigheten Sandhagen 9 m.fl, etapp 4c, granskningsskede
(kontor, centrum)
• 2025-07275, Del av fastigheten Kylhuset 28 m.fl, etapp 2e, granskningsskede
(kontor, centrum, hotell)
Inom Globenområdet pågår följande planarbete:
• 2018-09141. Fastigheten Arenan 9, Söderhov, startskede (kontor, centrum, ca
850 bostäder)
Inom Årstastråket etapp 3 pågår följande planarbeten:
• 2015-18102, Del av fastigheten Enskede Gård 1:1 m.fl. område mellan
Konstgjutarvägen och Bolidenvägen
Karta som visar pågående detaljplaner och program i närområdet.
Gällande detaljplaner
Detaljplaner
För området gäller följande stads- och detaljplaner:
• Pl 3372, laga kraft 1946, industri
• Pl 3445, laga kraft 1948, industri
• Pl 3589, laga kraft 1948, industri
8 (19)
• Pl 8336, laga kraft 1986, gatumark
• Dp 8522, laga kraft 1988, gatumark
• Dp 1999-07346, laga kraft 2000, kontor
• Dp 2008–09117, laga kraft 2010, gatumark
• Dp 2009–09318, laga kraft 2010, centrum
• ÄDp 2014-18909, laga kraft 2019, tunnelbana
Genomförandetiden har löpt ut för samtliga planer.
Markägoförhållanden
Större delen av området ägs av Stockholms stad. Fastigheten Arenan 2 ägs av Corem
Property Group AB. Atrium Ljungberg AB och SISAB är tomträttshavare inom
området.
Relaterade beslut och styrande dokument
Riksintressen
Planområdet ligger i närheten av riksintressen för kulturmiljövården (Gamla Enskede
och Skogskyrkogården), riksintresse för kommunikation (väg 73 och väg 75) samt
hindersfritt område för inflygning till Bromma flygplats.
Översiktsplan
I översiktsplanen ska Slakthusområdet utvecklas från ett renodlat verksamhetsområde
till en tät och mångfunktionell stadsmiljö med bostäder, arbetsplatser, urbana stråk,
verksamheter, parker, förskolor, skolor samt offentliga miljöer och kommande ny
tunnelbana. Slakthusområdet har en särskild potential för kulturverksamheter.
Stockholms byggnadsordning
Stadsdelen är ett av byggnadsordningens utpekade verksamhetsområden under
omvandling, med rationell struktur given av verksamheternas behov av
framkomlighet och logistik. Utvecklingen av Slakthusområdet ska utgå från en
samtida tolkning, med utgångspunkt i kringliggande bebyggelse vad gäller karaktär,
skala, material, kulör och typologier. Det är viktigt att stärka sambanden med
omkringliggande områden, sträva efter integrerade gatunät och att utveckla befintliga
och nya kvaliteter för att skapa attraktiva offentliga rum
Program
Ett planprogram för utveckling av Slakthusområdet, Dnr 2010-20437, godkändes av
stadsbyggnadsnämnden den 2 februari 2017. Enligt programmet ska området
inrymma cirka 4 000 nya bostäder och cirka 10 000 arbetsplatser. Flera av de
9 (19)
kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna från olika årtionden planeras att bevaras för
att underlätta läsbarheten av områdets successiva utveckling.
Kommunala beslut i övrigt
Exploateringsnämnden har under 2019 och 2020 anvisat mark inom
detaljplaneområdet till tre byggaktörer; Atrium Ljungberg, Klövern (numera Corem
Property Group AB) och SISAB.
Nuvarande förhållanden
Planområdet omfattar dels delar av Slakthusområdet, där flertalet av områdets äldsta
byggnader finns, dels en del av Globenområdet. Planområdet präglas av kontrasten
mellan det mer småskaliga, täta Slakthusområdet och Globenområdets storskaliga,
postmoderna bebyggelse. Kontinuiteten inom Slakthusområdet är tydlig, med
tidstypiska byggnader bevarade från i stort sett alla årtionden sedan invigningen
1912. Skalan inom planområdet varierar från en till två våningar i de ursprungliga
verksamhetsbyggnaderna centralt i Slakthusområdet till sex till åtta våningar längs
Arenavägen. Slakthusområdets kvaliteter består dels av den sammansatta miljön med
dess omväxlande, labyrintiska struktur, dels av intressanta byggnader, karaktärsfulla
rumsvolymer och hantverksmässigt utförda detaljer. Arenavägen skapar genom dess
utformning en barriär mellan Slakthusområdet och Globenområdet. Barriäreffekten
förstärks av de till stor del slutna fasaderna mot Globenområdet och höjdskillnaden
mellan de två områdena.
Snedbild från söder med planområdet ungefärligt markerat med röd linje. Bild: SBK.
10 (19)
Planförslaget
Planens innehåll
Detaljplanen innehåller främst arbetsplatser och publika verksamheter som kan
levandegöra området under dygnets alla timmar. Totalt omfattar planen stöd för cirka
140 000 m2 bruttoarea centrum, kontor, småskalig tillverkning och gymnasieskola,
varav cirka 22 000 m2 är i ny bebyggelse. Planförslaget medger ny användning samt
säkerställer skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Detaljplanen omfattar två
mindre platsbildningar och den östra delen av parken ”Fållan” samt ombyggnad av
befintliga gator.
Inom planområdet kommer en ny tunnelbana att byggas under mark i enlighet med
gällande detaljplan, ÄDp 2014-18909, vilken upphör att gälla inom aktuellt
planområde. Planbestämmelserna överförs i sin helhet till aktuell detaljplan, med
mindre justering anpassad efter bildat servitut.
Situationsplan över planområdet med nya byggnader och påbyggnader i mörkgrått
(två nyanser) och befintlig bebyggelse i ljusgrått. Bokstäverna avser
kvartersbeteckningar. Bild Nyréns/SBK.
Arkitektonisk idé
Utformningen av Slakthusområdet har sin utgångspunkt i tre ledmotiv enligt
planprogrammet:
Globen shopping
Påbyggnader i 2 vån
och utbyggnad mot
Arenavägen
Befintlig gymnasieskola
ges planstöd med
möjlighet till centrum i
bottenvåningen.
Ändrad användning medger
kontor, centrum och tillverkning
med begränsad områdespåverkan.
Små utbyggnader öppnar upp och
tillgängliggör byggnaderna.
Ny kontorsbyggnad med
centrum i bottenvåningen
Ändrad användning medger kontor,
centrum och tillverkning med begränsad
områdespåverkan. Små utbyggnader
öppnar upp och tillgängliggör byggnaden.
Ventilationstorn till
nya tunnelbanan.
Arenavägen sänks och får ny
sektion, för att stärka kopplingar
och tillföra stadsmässighet
11 (19)
− Arkitektonisk variation, mångfald av verksamheter och historiskt djup.
− Ett sammanhållet golv som bildar ett gemensamt offentligt rum.
− Ett finmaskigt nätverk av grönska och gröna stadsrum.
För kvarter och byggnader gäller följande principer:
Arkitektonisk kvalitet - Tillkommande bebyggelse ska hålla en hög arkitektonisk
kvalitet i koncept, detaljer och material.
Funktionsanpassad arkitektur - I Slakthusområdet syns vad som pågår - funktionen
tillåts forma miljön.
Variation inom ett tema - Gestaltning ska förhålla sig till befintlig bebyggelse och
utgå från en ljus och lågmäld material- och kulörpalett. Nya kvarter har en harmonisk
variation, med få utmärkande solister.
Planen utgår från planprogrammets strukturplan. Befintliga byggnader omvandlas
varsamt för att anpassas till dagens behov, utan att förlora sitt kulturhistoriska och
arkitektoniska värde. Entréer öppnas upp för att levandegöra gatumiljön. Kvarter
förtätas varsamt genom på- och tillbyggnader anpassade till nuvarande förutsättningar
och historiska värden. Byggnadernas proportioner ska harmoniera med stadsbilden
och i mötet med omkringliggande kvarter. Bottenvåningar ska generellt utformas
förhöjda för att möjliggöra olika användningar och tydliggöra byggnadens sockel.
Ton och material ska harmoniera med befintlig kulturmiljö och bidra till en lågmäld
variation inom tema.
Bevarade byggnader
I planområdet återfinns fyra byggnader från Slakthusområdets pionjärtid från 1910-
talet, (kvarter A, E, G och S). Dessa byggnader utgör kärnan i den ursprungliga
slaktanläggningen och är starka identitetsbärare för området. Slakthushallarna, kvarter
E, är den mest framträdande byggnaden, med sin karaktäristiska takprofil. Den äldre
bebyggelsen ges skyddsbestämmelser och ny användning för att ges fortsatt möjlighet
att utvecklas för att främja planens syfte.
För den befintliga gymnasieskolan i kvarter J bekräftas befintlig användning och
byggrätten ges planstöd. Planen möjliggör också centrumändamål i bottenvåningen
för att i framtiden kunna skapa mer publika ytor mot gatorna.
På- och tillbyggnader
Den värdebärande karaktär som de bevarade byggnaderna har ska vara utgångspunkt
vid tillbyggnad. Generellt gäller att tillägg ska vara avläsbara, men inte dominera
över den ursprungliga byggnaden. För 1910-talsbebyggelsen eftersträvas en större
12 (19)
kontrast mellan ursprungsbyggnad och nya delar, medan tilläggen till 1980-
talsbebyggelsen kan utgöra ett mer lågmält tillägg.
Påbyggnad i två våningar medges på Arenan 2. I projektet ingår att Arenavägen ska
sänkas, vilket möjliggör en utbyggnad med verksamheter i tre till fyra våningar mot
gatan. Utbyggnaden ska utföras med hög entrétäthet och huvudsakligen uppglasade
fasader, och möjliggör fler öppningar och passager genom kvarteret så att kopplingen
mellan Globenområdet och Slakthusområdet stärks.
Intim gata mellan kvarter G och kvarter S knyter Rökeritorget till Arenavägen och
Globenområdet. I bakgrunden syns Arenan 2 med nya till- och påbyggnader. Bild:
ElinderSten/ Wester+Elsner/ TMRW
Nybyggnation
Mot Hallvägen har sentida industribebyggelse rivits för att möjliggöra ett nytt
kontorshus i fem våningar plus en indragen takvåning (kvarter D). Byggnaden
föreslås utformas med en två våningar hög sockel i tegel, för att anspela på den
tidigare byggnaden på platsen. Övre våningsplan ges en lättare karaktär och utformas
med indrag mot nordost och sydost för att möta skalan i angränsande kvarter.
13 (19)
Den planerade kontorsbyggnaden i kvarter D mot Hallgränd med det bevarade
kvarter E till höger. Bild: DinellJohansson/ TMRW.
Allmän plats planeras för höga vistelsevärden, med flera gågator och bilfria miljöer.
Detta syftar bland annat till att skapa säkra stråk för de stora folkmängder som
stundtals väntas röra sig genom området mellan Globenområdets arenor och
målpunkter i Slakthusområdet. Planen omfattar tre mindre platsbildningar samt den
östra delen av parken ”Fållan”.
Planförslagets konsekvenser
En socialt sammanhållen stad
Den aktuella planen är ett bidrag i det större arbetet med att utveckla Slakthusområdet
till en långsiktigt hållbar stadsdel för alla åldersgrupper, kön och bakgrunder. Aktuell
planetapp skapar förutsättningar för en inkludering och ökad tillgänglighet.
Planen möjliggör en omvandling av området som skapar liv och trygghet över dygnet.
Stärkta kopplingar mellan Slakthusområdet och Globenområdet ger bättre
orienterbarhet och en tydlig indelning mellan privat och offentlig mark bidrar till en
ökad upplevelse av trygghet.
Näringsliv och kompetensförsörjning
Söderorts behov av arbetsplatser beaktas i planarbetet då kontor, småskalig
tillverkning, centrumändamål och gymnasieskola föreslås som användning. Det
stämmer väl överens med efterfrågan på att etablera kontor i området. Lokaler i
bottenvåningarna bidrar till arbetsplatser samt har möjlighet att bidra till ett berikat
gatuliv.
Kulturmiljö i en växande stad
Påverkan på Slakthusområdet som fysisk miljö är påtaglig genom att delar rivs och att
de tillägg som föreslås har förhållandevis stor skala. Å andra sidan föreslås en stor
mängd förlorade kvaliteter att återtas och brutna samband att återupprättas. Befintliga
byggnader föreslås få ny användning, tillgängliggöras med varsamma tillägg samt får
skydds- och varsamhetsbestämmelser, åtgärder som alla kommer bidra till en
respektfull utveckling och bevarande av Slakthusområdet.
Nytillkommande volymer inom Slakthusområdet innebär en skalförskjutning.
Skalförskjutningen bedöms inte vara oskälig i förhållande till intilliggande befintlig
sentida bebyggelse som i nuläget har en högre byggnadshöjd än merparten av
föreslagna tillkommande volymer. Konsekvenserna för kulturmiljön av de föreslagna
på- och tillbyggnaderna i Arenan 2 bedöms bli förhållandevis stora. Förslaget som
helhet kan motiveras genom att det bidrar till att levandegöra Arenavägen och stärka
kopplingen mellan Globenområdet och Slakthusområdet. Påverkan av påbyggnaderna
bedöms inte innebära påtaglig skada på riksintresset för Stockholms innerstad med
Djurgården.
14 (19)
Arkitektur och gestaltning
Den ändrade markanvändningen bedöms få övervägande positiva konsekvenser för
Slakthusområdet och närområdet. Stadsbilden förändras i och med att byggnader med
långa och slutna fasader ersätts med ny bebyggelse och utformning. Gaturummets
gestaltning, med en mer omsorgsfull detaljutformning och inslag av grönska, bedöms
bidra positivt till upplevelsen av området. Planetappen har möjlighet att lägga till en
tydlig och välintegrerad årsring av samtida arkitektur.
Trafik och mobilitet
Genom att tillämpa Stockholm stads framkomlighetsstrategi och Slakthusområdets
mobilitets- och parkeringsstrategi skapas möjlighet att få en stadsdel där cykel- och
gångtrafik prioriteras och där bilanvändandet är lågt. Det mycket goda
kollektivtrafikläget bidrar också till denna utveckling. Den nya tunnelbaneuppgången
vid Norra Entrétorget ligger i direkt anslutning till planområdet.
Grön och vattennära stad
Planförslaget bidrar positivt gällande dagvatten och skyfall, då planområdet idag är så
gott som helt hårdgjort. Förslaget tillför gröna ytor och nya träd längs gator, i parker
och på torg. Enkelsidig trädallé längs Arenavägen fälls och ersätts med dubbelsidig
allé. Befintliga gator byggs om för att omhänderta dagvatten och skyfall.
Kulturliv, idrott och rekreation
Planetappen innehåller redan idag kulturlokaler i form av musikklubbar och scener,
och detaljplanen stödjer en fortsatt utveckling av kulturlokaler i Slakthushallarna.
Den östra delen av Fållan förväntas locka många besökare. En mindre fickpark och
ett torg utgör kompletterande rekreativa ytor.
Klimat, miljö, hälsa och säkerhet
Stadsutvecklingen innebär att förorenad mark undersöks och markföroreningar sedan
lång tid tillbaka omhändertas, vilket är positivt. Riktvärden för marksaneringen har
upprättats så att möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer för vatten inte äventyras.
Risken för översvämning till följd av skyfall är studerad och tillräcklig höjdsättning
av mark och byggnader ska säkerställas inom detaljplanen.
Närheten till de stora arenorna innebär periodvis höga personflöden som ställer krav
på räddningstjänst och gatuutformning. Förslaget möjliggör att säkerhetsåtgärder kan
vidtas.
Teknisk försörjning
Kommunalt vatten och avlopp finns inom området. Utbyggnaden av Slakthusområdet
innebär i stort att nya ledningsdragningar görs i hela området. Områdets
ledningssystem med vatten, spillvatten, dagvattenhantering, el, fjärrvärme, fjärrkyla,
15 (19)
fiber med mera förnyas genom utvecklingen. Inom planområdet planeras en ny
nätstation i källarvåning för elförsörjning. En central sopsugsanläggning som
försörjer området anläggs i den södra delen av Slakthusområdet.
Planprocess
Process
Planarbetet bedrivs med standardförfarande. Plansamråd genomfördes 22 mars – 3
maj 2022. Planförslaget visades upp i Tekniska nämndhuset, i Enskede-Årsta-Vantörs
stadsdelsförvaltning samt i Palmfelt center, båda i Slakthusområdet, samt på
stadsbyggnadskontorets hemsida. Samrådsmöte hölls den 7 april 2022 i form av öppet
hus i Palmfelt center, där cirka 30 personer närvarande.
Granskning av planförslaget genomfördes 1 – 28 november 2023. Inkomna
synpunkter föranleder mindre ändringar av planförslaget genom främst
förtydliganden i planbeskrivningen, men också några rättelser och förtydliganden i
plankartan. Bestämmelse om att konsekvenser av ett skyfall ska beaktas har
reviderats. Detaljplanens namn har också korrigerats så att det innehåller en
fastighetsbeteckning.
Efter granskningen har diskussioner med berörda byggaktörer och stadens
projektering av allmän platsmark lett till följande ändringar:
- Planområdet kommer att minskas genom att kvarter B som innehöll bostäder
eller lägenhetshotell och en del av Hallgränd utgår ur planområdet och flyttas
till intilliggande planetapp 2e. Därmed kommer vissa planbestämmelser att
utgå, och några bestämmelser få en ny beteckning.
- Planområdesgränsen kommer att minskas något i norra spetsen.
- Användningsgräns mellan kvarter E och Hallgränd justeras för att möjliggöra
parkering av turnébussar på kvartersmark.
- Totalhöjd på fastigheten Sandhagen 11 har ersatts av nockhöjd för att rymma
befintliga takhuvar inom byggrätten och möjliggöra bulleravskärmande
åtgärder.
Kontoret bedömer inte att ändringarna är av den omfattningen att förslaget behöver
granskas på nytt.
Tidigare ställningstaganden i ärendet
Ärendet behandlades i stadsbyggnadsnämnden den 15 oktober 2020 vid beslut om
planstart. Nämnden beslutade om planstart i enlighet med stadsbyggnadskontorets
tjänsteutlåtande.
Nästa tillfälle ärendet behandlades i stadsbyggnadsnämnden var den 24 november
2022 vid redovisning av plansamråd. Nämnden godkände redovisningen och
16 (19)
beslutade om revidering av planförslaget och att det skulle ställas ut för granskning i
enlighet med stadsbyggnadskontorets utlåtande.
Samlade synpunkter
Under samrådet inkom 29 yttranden. Synpunkter handlade främst om gestaltning och
volymer med hänsyn till kulturmiljö och stadsbild; risker kopplade till de stora flöden
som kommer röra sig i området vid stora evenemang i Globenområdet samt den
föreslagna tunnelbaneentrén inom Arenan 2.
Efter samrådet ändrades planområdet genom att fastigheterna Sandhagen 15 och
Kylhuset 28 lyftes ur planen till en egen etapp 2e. De innehöll i samrådsförslaget
befintlig kontorsbebyggelse, ny byggrätt för hotell samt torg. Förslaget ändrades även
så att tidigare planerad tunnelbaneentré inom Arenan 2 utgick. Utöver detta
bearbetades tillbyggnaderna på Arenan 2 i volym och gestaltning och kvarter B
höjdes med en våning.
Under granskningen har 21 yttranden inkommit. Flertalet remissinstanser har ingen
erinran mot planförslaget men några framför synpunkter i sak, bland annat vad gäller
skyfall och risk vid stora personflöden. Länsstyrelsen har inga synpunkter på
förslaget. De flesta sakägare som framfört synpunkter önskar att förslaget förtydligas
och har konkreta förslag på ändringar. Kontoret bedömer att många av synpunkterna
har kunnat tillmötesgås, och förtydliganden har gjorts i planhandlingar, genom dialog,
i samordning med angränsande detaljplaner och i några fall genom förtydliganden i
utredningar.
Synpunkter som inte tillgodosetts under samråd och granskning
• Tillbyggnad till Arenan 2 mot Arenavägen är för hög.
• Synpunkter kring reglering av bullerstörningar från musikverksamheter.
• Olika utrymningsstrategier ska inte blandas i en och samma byggnad.
• Önskan om ytterligare markanvändningar på kvartersmark.
• Generella synpunkter på förslagets inriktning.
• Generella synpunkter på planhandlingarna avseende t ex barnkonsekvenser,
dagvattenhantering, marksanering.
Undersökning av betydande miljöpåverkan
Stadsbyggnadskontoret har beslutat att detaljplanens genomförande inte kan antas
medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken att en
miljöbedömning behövde göras. Detta utvecklas ytterligare i planbeskrivningen.
Sammanfattningsvis innebär planförslaget att användningen industri släcks ut och
ersätts med andra användningar med sannolikt lägre risk för miljöpåverkan. De
17 (19)
förändringar som planeras ligger i linje med stadsutvecklingen och medför inga
långvariga eller oåterkalleliga skador på miljö. Vissa kulturvärden går förlorade, men
detta vägs mot de värden som återupprättas och säkerställs. Påverkan är av begränsad
omfattning och hanteras genom planens bestämmelser. Det bedöms inte uppstå
komplexa eller kumulativa effekter som skulle kunna leda till svåröverskådliga
konsekvenser. Sammantaget bedöms den planerade verksamheten inte medföra
väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa.
Planavtal
Planavtal har tecknats med byggaktörerna för att täcka kontorets kostnader i samband
med upprättande av detaljplanen.
Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande
Stadsbyggnadskontoret bedömer att förslaget är i linje med översiktsplanens mål att
Slakthusområdet ska utvecklas till en attraktiv, tät, mångfunktionell och livaktig
stadsmiljö. Planen möjliggör en omvandling av området till en del av en framtida
blandstad, med väl gestaltade byggnader, offentliga rum och funktioner som skapar
liv och trygghet över dygnet.
Platsens kulturhistoriska värden värnas, samtidigt som området ges nytt innehåll.
Centrumändamål i alla bottenvåningar ger förutsättningar för utveckling av det
musik- och restaurangkluster som har etablerats i de gamla slakthusbyggnaderna.
Omvandlingen sker utifrån platsens förutsättningar och karaktär och bidrar till att
möjliggöra fler arbetsplatser i söderort och att stärka Slakthusområdet som en unik
miljö och målpunkt i Stockholm med ett modernt och levande kultur- och nöjesliv.
En omvandling av Arenavägen tillsammans med en ombyggnad av Arenan 2 bidrar
till att binda ihop Slakthusområdet och Globenområdet.
De flesta av de inkomna synpunkterna har kunnat tillmötesgås genom förtydliganden
och mindre justeringar i planhandlingar, genom dialog, i samordning med
angränsande detaljplaner och i några fall genom förtydliganden i utredningar.
Synpunkten om höjden på tillbyggnaden till fastigheten Arenan 2 mot Arenavägen
har inte lett till ändring av planförslaget, då kontoret gjort en avvägning mellan
kulturmiljö och stadsmiljö och bedömer att den föreslagna höjden bildar en lämplig
skala i Arenavägens stadsrum.
Kontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan och
att förslaget överlämnas till kommunfullmäktige för antagande efter att erforderliga
genomförandebeslut har fattats av exploateringsnämnden.
18 (19)
Reservationer m.m.
Stadsbyggnadsnämnden
Reservation av Mats Johnsson (SD)
Mats Johnsson (SD) föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att avslå kontorets
förslag samt att därutöver anföra följande:
Slakthusområdet är ett av de områden som vi ser som lämpliga att bebygga mer för
att uppnå Stockholmsöverenskommelsens mål att skapa fler bostäder i Stockholm.
Därmed är vi positiva till att arbetet fortskrider och att detaljplanerna fastställs. Dock
är det vår uppfattning att den politiska majoriteten med detta beslutet missar ännu en
möjlighet att göra vår stad vackrare. Tvärtom fortsätter ni med att skapa ännu en glas-
och betongöken. Slakthusområdet omges av stenstaden på Söder i norr,
trädgårdsstäderna i Årsta och Hammarby i öst och väst för att söderut möta
egnahemsområdena i Enskededalen. Alla dessa är levande stadsdelar med kvaliteter
som var och en på sitt sätt bidrar till Stockholms egenart som storstad i världen. Här
finns det en möjlighet att på Slakthusområdet fortsätta utvidga och inspireras av den
klassiska arkitekturen i stenstaden innanför tullarna och genom att anpassa stilen i
övergången till Årsta, Hammarby och Enskede bygga samman söderförorterna med
Södermalm. Görs det rätt kan vi bygga både tätt och vackert. Nu håller ni på att missa
detta tillfälle. Varje sådant beslut bidrar till att förfula den stad som vi alla älskar för
sin skönhet. Vänstermajoriteten som enbart är fixerad på att uppfylla numerären
140.000 bostäder verkar inte bry sig om hur staden ser ut efter att de har skövlat våra
grönområden, förtätat villaidyller med allmännyttans höghus och gjort annars lugna
områden till utsatta.
Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och
Cecilia Obermüller m.fl. (MP)
Det är positivt att detaljplanen möjliggör en levande mötesplats med utrymme för
musikscener i en unik kulturmiljö. Detta ställer höga krav på utformningen av de
närliggande etapperna där bostadsbebyggelse planeras. Den bärande idén för
Slakthusområdet är att utveckla en blandad bebyggelse med kulturliv, andra
centrumverksamheter, utbildning, arbetsplatser och bostäder. Det är viktigt att de
kommande etappernas planbestämmelser säkrar att konsertverksamheterna för olika
typer av musikaliska uttryck kan frodas och utvecklas.
Slakthusområdet är ett område med ovanligt välbevarad industriarkitektur av högsta
klass. Det stora antalet ursprungsbyggnader som bevaras och skyddas i hela
slakthusområdet skapar förutsättning att dess historia fortsatt är läsbar och förståelig
och bidrar till en attraktiv och kreativ stadsmiljö. Det är därför av största vikt av att
skyddet av dessa byggnader har högsta prioritet i framtida förvaltning.
19 (19)
Den nya detaljplanen med tillhörande planbeskrivning ger de kulturhistoriska
byggnaderna ett starkt skydd. Samtidigt öppnar man för en begränsad framtida
komplettering och ombyggnad i syfte att möjliggöra för att verksamhet kan bedrivas
och utvecklas i byggnaderna. Det är av största vikt att byggnadsantikvarie och
relevanta remissinstanser är delaktiga och får en stark roll när en eventuell
ombyggnad och komplettering sker. De åtgärder och metoder som innebär minsta
möjliga påverkan av ursprungsbyggnaden och läsbarheten av denna ska prioriteras.
I planbeskrivningen redovisas byggnad E med ett möjligt tillägg med nya glaspartier i
förbindelsehallen (Kylhallen), Det stora väderskyddade uterum som förbindelsehallen
är ett viktigt rum för återkoppling och läsbarhet av ursprungsverksamheten.
Förbindelshallen är reglerad för publik verksamhet, ett bevarat öppet förhållande mot
gaturummen gynnar detta. Det är även ett starkt karaktärskapande element i
stadsrummet byggnaden samverkar med gaturummet. Vid en eventuell inglasning
skulle det var positivt om den kunde utformas öppningsbar i sin helhet för att kunna
öppna upp och tillfälligt återskapa en del av ursprungskaraktären.
Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C)
Centerpartiet välkomnar att utvecklingen av Slakthusområdet nu kan ta nästa steg och
delar ambitionen om en levande blandstad med ett starkt kultur- och nöjesliv. Det är
positivt att stadsbyggnadskontoret tagit bullerfrågan på allvar och identifierar de
målkonflikter som kan uppstå när bostäder planeras i nära anslutning till musik- och
evenemangsverksamheter. Kontoret konstaterar att sådana konflikter i förlängningen
riskerar att leda till begränsningar av verksamheterna och därmed påverka
möjligheterna att förverkliga visionerna för området. Vi ser ett tydligt behov av
fortsatt vaksamhet i frågan. Skyddet för kultur- och musikverksamheterna bygger
fortfarande i stor utsträckning på framtida projektering, kontrollmätningar och
tekniska åtgärder, en “det här får lösas senare”-mentalitet som oroar oss. För att
Slakthusområdet långsiktigt ska kunna utvecklas som en plats för kultur, musik och
stadsliv krävs robusta och långsiktiga förutsättningar även i kommande
detaljplaneetapper. Centerpartiet har tidigare föreslagit att kulturljudzoner ska prövas
som ett verktyg för att skapa tydligare och mer långsiktiga spelregler mellan bostäder
och etablerade kultur
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.