Slakthusområdet: Nya kontor, skola och centrumverksamheter i Johanneshov

Kommunfullmäktige föreslås anta detaljplan för fastigheten Kylhuset 26 m.fl., projekt Slakthusområdet etapp 2A, Kulturkvarteren i stadsdelen Johanneshov (kontor, centrum, gymnasieskola och verksamheter, m.fl.) Dp 2019-06180. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad av norra Slakthusområdet och del av Globenområdet med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Planen ska säkerställa bevarandet av befintliga kulturmiljöklassade byggnader samt möjliggöra en hänsynsfull aktivering och långsiktig utveckling av området, med nytt innehåll i befintliga byggnader och respektfull förtätning med ny bebyggelse.Planen innebär att användningen ändras från i huvudsak industriverksamhet till centrum, kontor, småskalig tillverkning, gymnasieskola och allmän plats i form av gata, torg och park. Därutöver möjliggör planen en upprustning och utveckling av befintliga gator. Planen bekräftar också befintlig detaljplan för ny tunnelbanelinje genom området. [R2 UTL detaljplan för Kylhuset 26 m.fl., Slakthusområdet etapp 2A, Kulturkvarteren i stadsdelen Johanneshov (kontor, centrum, gymnasieskola och verksamheter, m.fl.).pdf] 1 (19) Utlåtande Rotel II (Dnr KS 2026/662) Detaljplan för fastigheten Kylhuset 26 m.fl., projekt Slakthusområdet etapp 2A, Kulturkvarteren i stadsdelen Johanneshov (kontor, centrum, gymnasieskola och verksamheter, m.fl.) Dp 2019- 06180 Hemställan från stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Jan Valeskog Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige föreslås anta detaljplan för fastigheten Kylhuset 26 m.fl., projekt Slakthusområdet etapp 2A, Kulturkvarteren i stadsdelen Johanneshov (kontor, centrum, gymnasieskola och verksamheter, m.fl.) Dp 2019-06180. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad av norra Slakthusområdet och del av Globenområdet med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Planen ska säkerställa bevarandet av befintliga kulturmiljöklassade byggnader samt möjliggöra en hänsynsfull aktivering och långsiktig utveckling av området, med nytt innehåll i befintliga byggnader och respektfull förtätning med ny bebyggelse. Planen innebär att användningen ändras från i huvudsak industriverksamhet till centrum, kontor, småskalig tillverkning, gymnasieskola och allmän plats i form av gata, torg och park. Därutöver möjliggör planen en upprustning och utveckling av befintliga gator. Planen bekräftar också befintlig detaljplan för ny tunnelbanelinje genom området. Beredning Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Detaljplan för fastigheten Kylhuset 26 m.fl., projekt Slakthusområdet etapp 2A, Kulturkvarteren i stadsdelen Johanneshov (kontor, centrum, gymnasieskola och verksamheter, m.fl.) Dp 2019-06180, antas. 2 (19) Föredragande borgarrådets synpunkter Slakthusområdet ska utvecklas till en urban stadsdel där bostäder, arbetsplatser, handel och kultur samsas med nya parker och torg. Det blir en ny destination i Stockholm med fokus på mat, kultur och upplevelser där alla ska känna sig välkomna. I området planeras det för cirka 3 000 nya bostäder och cirka 15 000 nya arbetsplatser samt ett stort utbud av restauranger, handel och service. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader restaureras och öppnas upp med nytt innehåll. Hela området beräknas bli klart kring år 2033. Detaljplanen som nu kan antas är ett bra exempel på de ambitioner som finns för att skapa en levande stadsdel över hela dygnet. Planen innehåller många arbetsplatser och publika verksamheter, vilket är ett bra komplement till de bostäder som planeras i andra delar av området. På så vi skapas en blandstad som ger förutsättningar för befintliga och nya kulturverksamheter att utvecklas i området. Totalt omfattar planen stöd för cirka 140 000 kvadratmeter centrum, kontor, småskalig tillverkning och gymnasieskola, varav cirka 22 000 kvadratmeter är i ny bebyggelse. Planen omfattar även tre mindre platsbildningar samt den östra delen av parken ”Fållan”. Befintliga byggnader omvandlas varsamt för att anpassas till dagens behov, utan att förlora sitt kulturhistoriska och arkitektoniska värde. Entréer öppnas upp för att levandegöra gatumiljön. Kvarter förtätas varsamt genom på- och tillbyggnader anpassade till nuvarande förutsättningar och historiska värden. En viktig utgångspunkt är att byggnadernas proportioner ska harmoniera med stadsbilden och i mötet med omkringliggande kvarter. Slakthusområdet tar nu steg för steg för att bli en levande blandstad med fokus på kultur, nöje och nattliv. Lärdomar från planeringen i slakthusområdet kommer möjliggöra för ännu bättre planering för levande stadsmiljöer i framtida stadsutveckling. Bilagor 1. Plankarta, dnr KS 2026/662-1.2 2. Planbeskrivning, dnr KS 2026/662-1.3 3. Samrådsredogörelse, dnr KS 2026/662-1.5 4. Granskningsutlåtande, dnr KS 2026/662-1.4 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 2 september 2026 3 (19) Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Gabriel Kroon (SD) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att avslå borgarrådsberedningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Slakthusområdet är ett av de områden som vi ser som lämpliga att bebygga mer för att uppnå Stockholmsöverenskommelsens mål att skapa fler bostäder i Stockholm. Därmed är vi positiva till att arbetet fortskrider och att detaljplanerna fastställs. Dock är det vår uppfattning att den politiska majoriteten med detta beslutet missar ännu en möjlighet att göra vår stad vackrare. Tvärtom fortsätter de med att skapa ännu en glasoch betongöken. Slakthusområdet omges av stenstaden på Söder i norr, trädgårdsstäderna i Årsta och Hammarby i öst och väst för att söderut möta egnahemsområdena i Enskededalen. Alla dessa är levande stadsdelar med kvaliteter som var och en på sitt sätt bidrar till Stockholms egenart som storstad i världen. Här finns det en möjlighet att på Slakthusområdet fortsätta utvidga och inspireras av den klassiska arkitekturen i stenstaden innanför tullarna och genom att anpassa stilen i övergången till Årsta, Hammarby och Enskede bygga samman söderförorterna med Södermalm. Görs det rätt kan vi bygga både tätt och vackert. Varje sådant beslut bidrar till att förfula den stad som vi alla älskar för sin skönhet. Vänstermajoriteten som enbart är fixerad på att uppfylla numerären 140.000 bostäder verkar inte bry sig om hur staden ser ut efter att de har skövlat våra grönområden, förtätat villaidyller med allmännyttans höghus och gjort annars lugna områden till utsatta. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) enligt följande. Centerpartiet välkomnar att utvecklingen av Slakthusområdet nu kan ta nästa steg och delar ambitionen om en levande blandstad med ett starkt kultur- och nöjesliv. Det är positivt att staden tagit bullerfrågan på allvar och identifierar de målkonflikter som kan uppstå när bostäder planeras i nära anslutning till musik- och evenemangsverksamheter. Det är bra att man konstaterar sådana konflikter i förlängningen riskerar att leda till begränsningar av verksamheterna och därmed påverka möjligheterna att förverkliga visionerna för området. Vi ser ett tydligt behov av fortsatt vaksamhet i frågan. Skyddet för kultur- och musikverksamheterna bygger fortfarande i stor utsträckning på framtida projektering, kontrollmätningar och tekniska åtgärder, en “det här får lösas senare”-mentalitet som oroar oss. För att Slakthusområdet långsiktigt ska kunna utvecklas som en plats för kultur, musik och stadsliv krävs robusta och långsiktiga förutsättningar även i kommande detaljplaneetapper. 4 (19) Centerpartiet har tidigare föreslagit att kulturljudzoner ska prövas som ett verktyg för att skapa tydligare och mer långsiktiga spelregler mellan bostäder och etablerade kulturverksamheter. Vi anser även att området gör sig bra för en pilotstudie för dygnet runt-öppna verksamheter. 5 (19) Ärendet Kommunfullmäktige föreslås anta detaljplan för fastigheten Kylhuset 26 m.fl., projekt Slakthusområdet etapp 2A, Kulturkvarteren i stadsdelen Johanneshov (kontor, centrum, gymnasieskola och verksamheter, m.fl.) Dp 2019-06180. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad av norra Slakthusområdet och del av Globenområdet med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Planen ska säkerställa bevarandet av befintliga kulturmiljöklassade byggnader samt möjliggöra en hänsynsfull aktivering och långsiktig utveckling av området, med nytt innehåll i befintliga byggnader och respektfull förtätning med ny bebyggelse. Planen innebär att användningen ändras från i huvudsak industriverksamhet till centrum, kontor, småskalig tillverkning, gymnasieskola och allmän plats i form av gata, torg och park. Därutöver möjliggör planen en upprustning och utveckling av befintliga gator. Planen bekräftar också befintlig detaljplan för ny tunnelbanelinje genom området. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 maj 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunfullmäktige för antagande efter att erforderliga genomförandebeslut har fattats av exploateringsnämnden. 3. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller m.fl. (MP), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 17 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra utbyggnad av norra Slakthusområdet och del av Globenområdet till en hållbar och trygg blandstad med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Planen ska säkerställa bevarandet av befintliga kulturmiljöklassade byggnader samt möjliggöra en hänsynsfull aktivering och långsiktig utveckling av området, med nytt innehåll i befintliga byggnader och respektfull förtätning med ny bebyggelse. Byggnader ska utformas med hög 6 (19) arkitektonisk kvalitet, vilket planen syftar till att säkerställa dels med utformningsbestämmelser och dels med ett särskilt arkitekturprogram som kopplas till detaljplanen. För att stärka kopplingarna mellan Slakthusområdet och Globenområdet ska Arenavägen omvandlas till en levande stadsgata, med aktiva bottenvåningar och hög entrétäthet. Planen syftar även till att bekräfta befintlig detaljplan för ny tunnelbanelinje genom området. Planen innebär att användningen ändras från i huvudsak industriverksamhet till centrum, kontor, småskalig tillverkning, gymnasieskola och allmän plats i form av gata, torg och park. Därutöver möjliggör planen en upprustning och utveckling av befintliga gator i enlighet med framtagna riktlinjer för Slakthusområdet. Bakgrund Plandata Planområdet omfattar cirka 5,4 hektar och är beläget i norra delen av Slakthusområdet och östra delen av Globenområdet. Det avgränsas i väster av Hallvägen, i norr av Palmfeltsvägen och Stora Skorstensgatan, i söder av Styckmästargatan-Rökerigatan och i öster av Arenatorget. Karta som visar planområdets läge och avgränsning. Pågående detaljplaner i området Inom Slakthusområdet pågår ett flertal planarbeten: • 2019-08051, Fastigheten Hjälpslaktaren 7 m.fl, etapp 2b, granskningsskede, (440 bostäder, kontor, centrum, verksamheter) • 2020-05075, Fastigheten Isterbandet 3 m.fl, etapp 3, granskningsskede (650 bostäder, kontor). 7 (19) • 2023-02049, Fastigheten Kylhuset 15 m.fl, etapp 5a, samrådsskede, (bostäder, förskola, kontor) • 2024-13233, Fastigheten Sandhagen 9 m.fl, etapp 4c, granskningsskede (kontor, centrum) • 2025-07275, Del av fastigheten Kylhuset 28 m.fl, etapp 2e, granskningsskede (kontor, centrum, hotell) Inom Globenområdet pågår följande planarbete: • 2018-09141. Fastigheten Arenan 9, Söderhov, startskede (kontor, centrum, ca 850 bostäder) Inom Årstastråket etapp 3 pågår följande planarbeten: • 2015-18102, Del av fastigheten Enskede Gård 1:1 m.fl. område mellan Konstgjutarvägen och Bolidenvägen Karta som visar pågående detaljplaner och program i närområdet. Gällande detaljplaner Detaljplaner För området gäller följande stads- och detaljplaner: • Pl 3372, laga kraft 1946, industri • Pl 3445, laga kraft 1948, industri • Pl 3589, laga kraft 1948, industri 8 (19) • Pl 8336, laga kraft 1986, gatumark • Dp 8522, laga kraft 1988, gatumark • Dp 1999-07346, laga kraft 2000, kontor • Dp 2008–09117, laga kraft 2010, gatumark • Dp 2009–09318, laga kraft 2010, centrum • ÄDp 2014-18909, laga kraft 2019, tunnelbana Genomförandetiden har löpt ut för samtliga planer. Markägoförhållanden Större delen av området ägs av Stockholms stad. Fastigheten Arenan 2 ägs av Corem Property Group AB. Atrium Ljungberg AB och SISAB är tomträttshavare inom området. Relaterade beslut och styrande dokument Riksintressen Planområdet ligger i närheten av riksintressen för kulturmiljövården (Gamla Enskede och Skogskyrkogården), riksintresse för kommunikation (väg 73 och väg 75) samt hindersfritt område för inflygning till Bromma flygplats. Översiktsplan I översiktsplanen ska Slakthusområdet utvecklas från ett renodlat verksamhetsområde till en tät och mångfunktionell stadsmiljö med bostäder, arbetsplatser, urbana stråk, verksamheter, parker, förskolor, skolor samt offentliga miljöer och kommande ny tunnelbana. Slakthusområdet har en särskild potential för kulturverksamheter. Stockholms byggnadsordning Stadsdelen är ett av byggnadsordningens utpekade verksamhetsområden under omvandling, med rationell struktur given av verksamheternas behov av framkomlighet och logistik. Utvecklingen av Slakthusområdet ska utgå från en samtida tolkning, med utgångspunkt i kringliggande bebyggelse vad gäller karaktär, skala, material, kulör och typologier. Det är viktigt att stärka sambanden med omkringliggande områden, sträva efter integrerade gatunät och att utveckla befintliga och nya kvaliteter för att skapa attraktiva offentliga rum Program Ett planprogram för utveckling av Slakthusområdet, Dnr 2010-20437, godkändes av stadsbyggnadsnämnden den 2 februari 2017. Enligt programmet ska området inrymma cirka 4 000 nya bostäder och cirka 10 000 arbetsplatser. Flera av de 9 (19) kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna från olika årtionden planeras att bevaras för att underlätta läsbarheten av områdets successiva utveckling. Kommunala beslut i övrigt Exploateringsnämnden har under 2019 och 2020 anvisat mark inom detaljplaneområdet till tre byggaktörer; Atrium Ljungberg, Klövern (numera Corem Property Group AB) och SISAB. Nuvarande förhållanden Planområdet omfattar dels delar av Slakthusområdet, där flertalet av områdets äldsta byggnader finns, dels en del av Globenområdet. Planområdet präglas av kontrasten mellan det mer småskaliga, täta Slakthusområdet och Globenområdets storskaliga, postmoderna bebyggelse. Kontinuiteten inom Slakthusområdet är tydlig, med tidstypiska byggnader bevarade från i stort sett alla årtionden sedan invigningen 1912. Skalan inom planområdet varierar från en till två våningar i de ursprungliga verksamhetsbyggnaderna centralt i Slakthusområdet till sex till åtta våningar längs Arenavägen. Slakthusområdets kvaliteter består dels av den sammansatta miljön med dess omväxlande, labyrintiska struktur, dels av intressanta byggnader, karaktärsfulla rumsvolymer och hantverksmässigt utförda detaljer. Arenavägen skapar genom dess utformning en barriär mellan Slakthusområdet och Globenområdet. Barriäreffekten förstärks av de till stor del slutna fasaderna mot Globenområdet och höjdskillnaden mellan de två områdena. Snedbild från söder med planområdet ungefärligt markerat med röd linje. Bild: SBK. 10 (19) Planförslaget Planens innehåll Detaljplanen innehåller främst arbetsplatser och publika verksamheter som kan levandegöra området under dygnets alla timmar. Totalt omfattar planen stöd för cirka 140 000 m2 bruttoarea centrum, kontor, småskalig tillverkning och gymnasieskola, varav cirka 22 000 m2 är i ny bebyggelse. Planförslaget medger ny användning samt säkerställer skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Detaljplanen omfattar två mindre platsbildningar och den östra delen av parken ”Fållan” samt ombyggnad av befintliga gator. Inom planområdet kommer en ny tunnelbana att byggas under mark i enlighet med gällande detaljplan, ÄDp 2014-18909, vilken upphör att gälla inom aktuellt planområde. Planbestämmelserna överförs i sin helhet till aktuell detaljplan, med mindre justering anpassad efter bildat servitut. Situationsplan över planområdet med nya byggnader och påbyggnader i mörkgrått (två nyanser) och befintlig bebyggelse i ljusgrått. Bokstäverna avser kvartersbeteckningar. Bild Nyréns/SBK. Arkitektonisk idé Utformningen av Slakthusområdet har sin utgångspunkt i tre ledmotiv enligt planprogrammet: Globen shopping Påbyggnader i 2 vån och utbyggnad mot Arenavägen Befintlig gymnasieskola ges planstöd med möjlighet till centrum i bottenvåningen. Ändrad användning medger kontor, centrum och tillverkning med begränsad områdespåverkan. Små utbyggnader öppnar upp och tillgängliggör byggnaderna. Ny kontorsbyggnad med centrum i bottenvåningen Ändrad användning medger kontor, centrum och tillverkning med begränsad områdespåverkan. Små utbyggnader öppnar upp och tillgängliggör byggnaden. Ventilationstorn till nya tunnelbanan. Arenavägen sänks och får ny sektion, för att stärka kopplingar och tillföra stadsmässighet Ändrad användning medger centrum och tillverkning med begränsad områdespåverkan. En liten utbyggnad öppnar upp fasad mot Arenavägen 11 (19)  Arkitektonisk variation, mångfald av verksamheter och historiskt djup.  Ett sammanhållet golv som bildar ett gemensamt offentligt rum.  Ett finmaskigt nätverk av grönska och gröna stadsrum. För kvarter och byggnader gäller följande principer: Arkitektonisk kvalitet - Tillkommande bebyggelse ska hålla en hög arkitektonisk kvalitet i koncept, detaljer och material. Funktionsanpassad arkitektur - I Slakthusområdet syns vad som pågår - funktionen tillåts forma miljön. Variation inom ett tema - Gestaltning ska förhålla sig till befintlig bebyggelse och utgå från en ljus och lågmäld material- och kulörpalett. Nya kvarter har en harmonisk variation, med få utmärkande solister. Planen utgår från planprogrammets strukturplan. Befintliga byggnader omvandlas varsamt för att anpassas till dagens behov, utan att förlora sitt kulturhistoriska och arkitektoniska värde. Entréer öppnas upp för att levandegöra gatumiljön. Kvarter förtätas varsamt genom på- och tillbyggnader anpassade till nuvarande förutsättningar och historiska värden. Byggnadernas proportioner ska harmoniera med stadsbilden och i mötet med omkringliggande kvarter. Bottenvåningar ska generellt utformas förhöjda för att möjliggöra olika användningar och tydliggöra byggnadens sockel. Ton och material ska harmoniera med befintlig kulturmiljö och bidra till en lågmäld variation inom tema. Bevarade byggnader I planområdet återfinns fyra byggnader från Slakthusområdets pionjärtid från 1910- talet, (kvarter A, E, G och S). Dessa byggnader utgör kärnan i den ursprungliga slaktanläggningen och är starka identitetsbärare för området. Slakthushallarna, kvarter E, är den mest framträdande byggnaden, med sin karaktäristiska takprofil. Den äldre bebyggelsen ges skyddsbestämmelser och ny användning för att ges fortsatt möjlighet att utvecklas för att främja planens syfte. För den befintliga gymnasieskolan i kvarter J bekräftas befintlig användning och byggrätten ges planstöd. Planen möjliggör också centrumändamål i bottenvåningen för att i framtiden kunna skapa mer publika ytor mot gatorna. På- och tillbyggnader Den värdebärande karaktär som de bevarade byggnaderna har ska vara utgångspunkt vid tillbyggnad. Generellt gäller att tillägg ska vara avläsbara, men inte dominera över den ursprungliga byggnaden. För 1910-talsbebyggelsen eftersträvas en större 12 (19) kontrast mellan ursprungsbyggnad och nya delar, medan tilläggen till 1980- talsbebyggelsen kan utgöra ett mer lågmält tillägg. Påbyggnad i två våningar medges på Arenan 2. I projektet ingår att Arenavägen ska sänkas, vilket möjliggör en utbyggnad med verksamheter i tre till fyra våningar mot gatan. Utbyggnaden ska utföras med hög entrétäthet och huvudsakligen uppglasade fasader, och möjliggör fler öppningar och passager genom kvarteret så att kopplingen mellan Globenområdet och Slakthusområdet stärks. Intim gata mellan kvarter G och kvarter S knyter Rökeritorget till Arenavägen och Globenområdet. I bakgrunden syns Arenan 2 med nya till- och påbyggnader. Bild: ElinderSten/ Wester+Elsner/ TMRW Nybyggnation Mot Hallvägen har sentida industribebyggelse rivits för att möjliggöra ett nytt kontorshus i fem våningar plus en indragen takvåning (kvarter D). Byggnaden föreslås utformas med en två våningar hög sockel i tegel, för att anspela på den tidigare byggnaden på platsen. Övre våningsplan ges en lättare karaktär och utformas med indrag mot nordost och sydost för att möta skalan i angränsande kvarter. 13 (19) Den planerade kontorsbyggnaden i kvarter D mot Hallgränd med det bevarade kvarter E till höger. Bild: DinellJohansson/ TMRW. Allmän plats planeras för höga vistelsevärden, med flera gågator och bilfria miljöer. Detta syftar bland annat till att skapa säkra stråk för de stora folkmängder som stundtals väntas röra sig genom området mellan Globenområdets arenor och målpunkter i Slakthusområdet. Planen omfattar tre mindre platsbildningar samt den östra delen av parken ”Fållan”. Planförslagets konsekvenser En socialt sammanhållen stad Den aktuella planen är ett bidrag i det större arbetet med att utveckla Slakthusområdet till en långsiktigt hållbar stadsdel för alla åldersgrupper, kön och bakgrunder. Aktuell planetapp skapar förutsättningar för en inkludering och ökad tillgänglighet. Planen möjliggör en omvandling av området som skapar liv och trygghet över dygnet. Stärkta kopplingar mellan Slakthusområdet och Globenområdet ger bättre orienterbarhet och en tydlig indelning mellan privat och offentlig mark bidrar till en ökad upplevelse av trygghet. Näringsliv och kompetensförsörjning Söderorts behov av arbetsplatser beaktas i planarbetet då kontor, småskalig tillverkning, centrumändamål och gymnasieskola föreslås som användning. Det stämmer väl överens med efterfrågan på att etablera kontor i området. Lokaler i bottenvåningarna bidrar till arbetsplatser samt har möjlighet att bidra till ett berikat gatuliv. Kulturmiljö i en växande stad Påverkan på Slakthusområdet som fysisk miljö är påtaglig genom att delar rivs och att de tillägg som föreslås har förhållandevis stor skala. Å andra sidan föreslås en stor mängd förlorade kvaliteter att återtas och brutna samband att återupprättas. Befintliga byggnader föreslås få ny användning, tillgängliggöras med varsamma tillägg samt får skydds- och varsamhetsbestämmelser, åtgärder som alla kommer bidra till en respektfull utveckling och bevarande av Slakthusområdet. Nytillkommande volymer inom Slakthusområdet innebär en skalförskjutning. Skalförskjutningen bedöms inte vara oskälig i förhållande till intilliggande befintlig sentida bebyggelse som i nuläget har en högre byggnadshöjd än merparten av föreslagna tillkommande volymer. Konsekvenserna för kulturmiljön av de föreslagna på- och tillbyggnaderna i Arenan 2 bedöms bli förhållandevis stora. Förslaget som helhet kan motiveras genom att det bidrar till att levandegöra Arenavägen och stärka kopplingen mellan Globenområdet och Slakthusområdet. Påverkan av påbyggnaderna bedöms inte innebära påtaglig skada på riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården. 14 (19) Arkitektur och gestaltning Den ändrade markanvändningen bedöms få övervägande positiva konsekvenser för Slakthusområdet och närområdet. Stadsbilden förändras i och med att byggnader med långa och slutna fasader ersätts med ny bebyggelse och utformning. Gaturummets gestaltning, med en mer omsorgsfull detaljutformning och inslag av grönska, bedöms bidra positivt till upplevelsen av området. Planetappen har möjlighet att lägga till en tydlig och välintegrerad årsring av samtida arkitektur. Trafik och mobilitet Genom att tillämpa Stockholm stads framkomlighetsstrategi och Slakthusområdets mobilitets- och parkeringsstrategi skapas möjlighet att få en stadsdel där cykel- och gångtrafik prioriteras och där bilanvändandet är lågt. Det mycket goda kollektivtrafikläget bidrar också till denna utveckling. Den nya tunnelbaneuppgången vid Norra Entrétorget ligger i direkt anslutning till planområdet. Grön och vattennära stad Planförslaget bidrar positivt gällande dagvatten och skyfall, då planområdet idag är så gott som helt hårdgjort. Förslaget tillför gröna ytor och nya träd längs gator, i parker och på torg. Enkelsidig trädallé längs Arenavägen fälls och ersätts med dubbelsidig allé. Befintliga gator byggs om för att omhänderta dagvatten och skyfall. Kulturliv, idrott och rekreation Planetappen innehåller redan idag kulturlokaler i form av musikklubbar och scener, och detaljplanen stödjer en fortsatt utveckling av kulturlokaler i Slakthushallarna. Den östra delen av Fållan förväntas locka många besökare. En mindre fickpark och ett torg utgör kompletterande rekreativa ytor. Klimat, miljö, hälsa och säkerhet Stadsutvecklingen innebär att förorenad mark undersöks och markföroreningar sedan lång tid tillbaka omhändertas, vilket är positivt. Riktvärden för marksaneringen har upprättats så att möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer för vatten inte äventyras. Risken för översvämning till följd av skyfall är studerad och tillräcklig höjdsättning av mark och byggnader ska säkerställas inom detaljplanen. Närheten till de stora arenorna innebär periodvis höga personflöden som ställer krav på räddningstjänst och gatuutformning. Förslaget möjliggör att säkerhetsåtgärder kan vidtas. Teknisk försörjning Kommunalt vatten och avlopp finns inom området. Utbyggnaden av Slakthusområdet innebär i stort att nya ledningsdragningar görs i hela området. Områdets ledningssystem med vatten, spillvatten, dagvattenhantering, el, fjärrvärme, fjärrkyla, 15 (19) fiber med mera förnyas genom utvecklingen. Inom planområdet planeras en ny nätstation i källarvåning för elförsörjning. En central sopsugsanläggning som försörjer området anläggs i den södra delen av Slakthusområdet. Planprocess Process Planarbetet bedrivs med standardförfarande. Plansamråd genomfördes 22 mars – 3 maj 2022. Planförslaget visades upp i Tekniska nämndhuset, i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning samt i Palmfelt center, båda i Slakthusområdet, samt på stadsbyggnadskontorets hemsida. Samrådsmöte hölls den 7 april 2022 i form av öppet hus i Palmfelt center, där cirka 30 personer närvarande. Granskning av planförslaget genomfördes 1 – 28 november 2023. Inkomna synpunkter föranleder mindre ändringar av planförslaget genom främst förtydliganden i planbeskrivningen, men också några rättelser och förtydliganden i plankartan. Bestämmelse om att konsekvenser av ett skyfall ska beaktas har reviderats. Detaljplanens namn har också korrigerats så att det innehåller en fastighetsbeteckning. Efter granskningen har diskussioner med berörda byggaktörer och stadens projektering av allmän platsmark lett till följande ändringar: - Planområdet kommer att minskas genom att kvarter B som innehöll bostäder eller lägenhetshotell och en del av Hallgränd utgår ur planområdet och flyttas till intilliggande planetapp 2e. Därmed kommer vissa planbestämmelser att utgå, och några bestämmelser få en ny beteckning. - Planområdesgränsen kommer att minskas något i norra spetsen. - Användningsgräns mellan kvarter E och Hallgränd justeras för att möjliggöra parkering av turnébussar på kvartersmark. - Totalhöjd på fastigheten Sandhagen 11 har ersatts av nockhöjd för att rymma befintliga takhuvar inom byggrätten och möjliggöra bulleravskärmande åtgärder. Kontoret bedömer inte att ändringarna är av den omfattningen att förslaget behöver granskas på nytt. Tidigare ställningstaganden i ärendet Ärendet behandlades i stadsbyggnadsnämnden den 15 oktober 2020 vid beslut om planstart. Nämnden beslutade om planstart i enlighet med stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande. Nästa tillfälle ärendet behandlades i stadsbyggnadsnämnden var den 24 november 2022 vid redovisning av plansamråd. Nämnden godkände redovisningen och 16 (19) beslutade om revidering av planförslaget och att det skulle ställas ut för granskning i enlighet med stadsbyggnadskontorets utlåtande. Samlade synpunkter Under samrådet inkom 29 yttranden. Synpunkter handlade främst om gestaltning och volymer med hänsyn till kulturmiljö och stadsbild; risker kopplade till de stora flöden som kommer röra sig i området vid stora evenemang i Globenområdet samt den föreslagna tunnelbaneentrén inom Arenan 2. Efter samrådet ändrades planområdet genom att fastigheterna Sandhagen 15 och Kylhuset 28 lyftes ur planen till en egen etapp 2e. De innehöll i samrådsförslaget befintlig kontorsbebyggelse, ny byggrätt för hotell samt torg. Förslaget ändrades även så att tidigare planerad tunnelbaneentré inom Arenan 2 utgick. Utöver detta bearbetades tillbyggnaderna på Arenan 2 i volym och gestaltning och kvarter B höjdes med en våning. Under granskningen har 21 yttranden inkommit. Flertalet remissinstanser har ingen erinran mot planförslaget men några framför synpunkter i sak, bland annat vad gäller skyfall och risk vid stora personflöden. Länsstyrelsen har inga synpunkter på förslaget. De flesta sakägare som framfört synpunkter önskar att förslaget förtydligas och har konkreta förslag på ändringar. Kontoret bedömer att många av synpunkterna har kunnat tillmötesgås, och förtydliganden har gjorts i planhandlingar, genom dialog, i samordning med angränsande detaljplaner och i några fall genom förtydliganden i utredningar. Synpunkter som inte tillgodosetts under samråd och granskning • Tillbyggnad till Arenan 2 mot Arenavägen är för hög. • Synpunkter kring reglering av bullerstörningar från musikverksamheter. • Olika utrymningsstrategier ska inte blandas i en och samma byggnad. • Önskan om ytterligare markanvändningar på kvartersmark. • Generella synpunkter på förslagets inriktning. • Generella synpunkter på planhandlingarna avseende t ex barnkonsekvenser, dagvattenhantering, marksanering. Undersökning av betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret har beslutat att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken att en miljöbedömning behövde göras. Detta utvecklas ytterligare i planbeskrivningen. Sammanfattningsvis innebär planförslaget att användningen industri släcks ut och ersätts med andra användningar med sannolikt lägre risk för miljöpåverkan. De 17 (19) förändringar som planeras ligger i linje med stadsutvecklingen och medför inga långvariga eller oåterkalleliga skador på miljö. Vissa kulturvärden går förlorade, men detta vägs mot de värden som återupprättas och säkerställs. Påverkan är av begränsad omfattning och hanteras genom planens bestämmelser. Det bedöms inte uppstå komplexa eller kumulativa effekter som skulle kunna leda till svåröverskådliga konsekvenser. Sammantaget bedöms den planerade verksamheten inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Planavtal Planavtal har tecknats med byggaktörerna för att täcka kontorets kostnader i samband med upprättande av detaljplanen. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer att förslaget är i linje med översiktsplanens mål att Slakthusområdet ska utvecklas till en attraktiv, tät, mångfunktionell och livaktig stadsmiljö. Planen möjliggör en omvandling av området till en del av en framtida blandstad, med väl gestaltade byggnader, offentliga rum och funktioner som skapar liv och trygghet över dygnet. Platsens kulturhistoriska värden värnas, samtidigt som området ges nytt innehåll. Centrumändamål i alla bottenvåningar ger förutsättningar för utveckling av det musik- och restaurangkluster som har etablerats i de gamla slakthusbyggnaderna. Omvandlingen sker utifrån platsens förutsättningar och karaktär och bidrar till att möjliggöra fler arbetsplatser i söderort och att stärka Slakthusområdet som en unik miljö och målpunkt i Stockholm med ett modernt och levande kultur- och nöjesliv. En omvandling av Arenavägen tillsammans med en ombyggnad av Arenan 2 bidrar till att binda ihop Slakthusområdet och Globenområdet. De flesta av de inkomna synpunkterna har kunnat tillmötesgås genom förtydliganden och mindre justeringar i planhandlingar, genom dialog, i samordning med angränsande detaljplaner och i några fall genom förtydliganden i utredningar. Synpunkten om höjden på tillbyggnaden till fastigheten Arenan 2 mot Arenavägen har inte lett till ändring av planförslaget, då kontoret gjort en avvägning mellan kulturmiljö och stadsmiljö och bedömer att den föreslagna höjden bildar en lämplig skala i Arenavägens stadsrum. Kontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan och att förslaget överlämnas till kommunfullmäktige för antagande efter att erforderliga genomförandebeslut har fattats av exploateringsnämnden. 18 (19) Reservationer m.m. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Mats Johnsson (SD) Mats Johnsson (SD) föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att avslå kontorets förslag samt att därutöver anföra följande: Slakthusområdet är ett av de områden som vi ser som lämpliga att bebygga mer för att uppnå Stockholmsöverenskommelsens mål att skapa fler bostäder i Stockholm. Därmed är vi positiva till att arbetet fortskrider och att detaljplanerna fastställs. Dock är det vår uppfattning att den politiska majoriteten med detta beslutet missar ännu en möjlighet att göra vår stad vackrare. Tvärtom fortsätter ni med att skapa ännu en glas- och betongöken. Slakthusområdet omges av stenstaden på Söder i norr, trädgårdsstäderna i Årsta och Hammarby i öst och väst för att söderut möta egnahemsområdena i Enskededalen. Alla dessa är levande stadsdelar med kvaliteter som var och en på sitt sätt bidrar till Stockholms egenart som storstad i världen. Här finns det en möjlighet att på Slakthusområdet fortsätta utvidga och inspireras av den klassiska arkitekturen i stenstaden innanför tullarna och genom att anpassa stilen i övergången till Årsta, Hammarby och Enskede bygga samman söderförorterna med Södermalm. Görs det rätt kan vi bygga både tätt och vackert. Nu håller ni på att missa detta tillfälle. Varje sådant beslut bidrar till att förfula den stad som vi alla älskar för sin skönhet. Vänstermajoriteten som enbart är fixerad på att uppfylla numerären 140.000 bostäder verkar inte bry sig om hur staden ser ut efter att de har skövlat våra grönområden, förtätat villaidyller med allmännyttans höghus och gjort annars lugna områden till utsatta. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller m.fl. (MP) Det är positivt att detaljplanen möjliggör en levande mötesplats med utrymme för musikscener i en unik kulturmiljö. Detta ställer höga krav på utformningen av de närliggande etapperna där bostadsbebyggelse planeras. Den bärande idén för Slakthusområdet är att utveckla en blandad bebyggelse med kulturliv, andra centrumverksamheter, utbildning, arbetsplatser och bostäder. Det är viktigt att de kommande etappernas planbestämmelser säkrar att konsertverksamheterna för olika typer av musikaliska uttryck kan frodas och utvecklas. Slakthusområdet är ett område med ovanligt välbevarad industriarkitektur av högsta klass. Det stora antalet ursprungsbyggnader som bevaras och skyddas i hela slakthusområdet skapar förutsättning att dess historia fortsatt är läsbar och förståelig och bidrar till en attraktiv och kreativ stadsmiljö. Det är därför av största vikt av att skyddet av dessa byggnader har högsta prioritet i framtida förvaltning. 19 (19) Den nya detaljplanen med tillhörande planbeskrivning ger de kulturhistoriska byggnaderna ett starkt skydd. Samtidigt öppnar man för en begränsad framtida komplettering och ombyggnad i syfte att möjliggöra för att verksamhet kan bedrivas och utvecklas i byggnaderna. Det är av största vikt att byggnadsantikvarie och relevanta remissinstanser är delaktiga och får en stark roll när en eventuell ombyggnad och komplettering sker. De åtgärder och metoder som innebär minsta möjliga påverkan av ursprungsbyggnaden och läsbarheten av denna ska prioriteras. I planbeskrivningen redovisas byggnad E med ett möjligt tillägg med nya glaspartier i förbindelsehallen (Kylhallen), Det stora väderskyddade uterum som förbindelsehallen är ett viktigt rum för återkoppling och läsbarhet av ursprungsverksamheten. Förbindelshallen är reglerad för publik verksamhet, ett bevarat öppet förhållande mot gaturummen gynnar detta. Det är även ett starkt karaktärskapande element i stadsrummet byggnaden samverkar med gaturummet. Vid en eventuell inglasning skulle det var positivt om den kunde utformas öppningsbar i sin helhet för att kunna öppna upp och tillfälligt återskapa en del av ursprungskaraktären. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) Centerpartiet välkomnar att utvecklingen av Slakthusområdet nu kan ta nästa steg och delar ambitionen om en levande blandstad med ett starkt kultur- och nöjesliv. Det är positivt att stadsbyggnadskontoret tagit bullerfrågan på allvar och identifierar de målkonflikter som kan uppstå när bostäder planeras i nära anslutning till musik- och evenemangsverksamheter. Kontoret konstaterar att sådana konflikter i förlängningen riskerar att leda till begränsningar av verksamheterna och därmed påverka möjligheterna att förverkliga visionerna för området. Vi ser ett tydligt behov av fortsatt vaksamhet i frågan. Skyddet för kultur- och musikverksamheterna bygger fortfarande i stor utsträckning på framtida projektering, kontrollmätningar och tekniska åtgärder, en “det här får lösas senare”-mentalitet som oroar oss. För att Slakthusområdet långsiktigt ska kunna utvecklas som en plats för kultur, musik och stadsliv krävs robusta och långsiktiga förutsättningar även i kommande detaljplaneetapper. Centerpartiet har tidigare föreslagit att kulturljudzoner ska prövas som ett verktyg för att skapa tydligare och mer långsiktiga spelregler mellan bostäder och etablerade kultur --- [Bilaga - Plankarta.pdf] 42.6 40.7 45.8 44.1 48.7 48.9 50.2 49.6 51.0 40.73 40.66 40.49 40.32 39.96 39.67 42.5 49.7 41.2 40.82 40.91 41.5 41.6 41.3 41.9 41.9 40.14 40.5 40.68 41.00 41.10 40.64 40.58 40.54 40.65 40.76 41.1 41.1 43.0 42.6 42.5 42.9 43.2 43.3 41.4 41.7 43.6 43.6 43.9 43.8 41.1 41.1 41.8 41.3 42.4 41.0 41.1 41.0 40.9 40.5 40.6 40.3 40.6 40.3 40.3 40.7 (ga:1) (ga:1) ga:1 JOHANNESHOV Sv (Sv) (Sv) Sv (Sv) Sv (Sv) (Sv) (Sv) (Sv) (Sv)(Sv) Sv (Sv) (Sv)(Sv)(Sv) (Sv) Sv (Sv)(Sv) Sv (Sv) (Sv) (Sv) (Sv) (Sv) (Sv) S v (Sv) (Sv) (Sv) Sv Sv (Sv) Sv (Sv) (Sv) Sv Sv (Sv) Sv Sv (Sv) (Sv) (Sv) (Sv) (Sv) Sv (Sv) Lr Lr Lr Lr LrLr 3 2 5 6 6 1 5 1 2 1 1 2 2 1 2 1 STATYETTEN SANDSTUHAGEN KYLFACKET STORBOSKAPEN KYLHUSET HÖGREVEN BRINGAN STEKEN SLAKT- KYLHUSET KONSTGJUTAREN ARENAN SANDHAGEN KOLSKJULET ORNAMENTET VISTHUSBODEN HJÄLPSLAKTAREN OXFILÉN CHARKUTERISTEN KALVFILÉN LIVDJURET KARRÉN KYLRUMMET STYCKMÄSTAREN FJÄLSTRET Arenagången Arenabron H a llg rä nd Hallmästarvägen B o s k a p s v ä g e n Högrevsgatan C h a rku te rig a ta n Stora Skorstensgatan Konstgjutarvägen Bildhuggarvägen Slakthusplan Palmfeltsvägen Fållan Kylhusgatan Boskapsvägen Livdjursgatan B o s k a p s v ä g e n Arenatrappan Entrétorget S o ta rtunn e ln M å la rtunn e ln A re n a s ling a n Arenatorget Arenaslingan Globentrappan Globentorget Globenbron Hovettrappan Kolskjulsgatan A re n a v ä g e n R ö k e rig a ta n Styckmästargatan A re n a v ä g e n S la k th u s g a ta n Slakthusgränd R ök e rig a ta n H a llv ä g e n Charkmästargatan K re a tu rs g a ta n Charkmästargatan S la k thu s b ron Premiärtorget ENSKEDE GÅRD 1:1 6 7 7 8 8 1:10 26 1 28 6 5 4 23 4 2 3 1 24 1:9 1 16 25 1 9 1 \2\ \2\ \ARENAN 2\ 1 \2\ 11 9 14 3 4 12 13 2 3 1 SANDHAGEN 1:2 7 GRISHUVUDET 2 \GRISHUVUDET 2\ \4\ \GRISHUVUDET 2\ 3 9 1:1 2 1 7 4 8 5 7 6 8 6 9 6 5 8 1 7 2 6 15 1 15 15 1 9 8 1 1 2 1 32 2 2 1 1:1 1 4 2 ENSKEDE GÅRD HUSET 1:1 1 SANDHAGEN 1:11 ARENAN 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 42 46 48 E=154700 N=6575400 6 JOHANNESHOV E=154200 N=6575300 15 UPPLYSNINGAR PARK Park Allmänna platsers anordnande Kvartersmarkens anordnande Begränsning av markens utnyttjande Utformning Administrativa bestämmelser Gräns för planområdet Användningsgräns Egenskapsgräns Gränsbeteckningar Allmänna platser Fordons-, gång- och cykeltrafik Högsta nockhöjd i meter över nollplanet. f1 - plankarta med bestämmelser Planen består av: - planbeskrivning Till planen hör: PLANBESTÄMMELSER +0,0 GATA Kvartersmark Dp 2019-06180-54 2026-04-29 Planavdelningen Stockholms stadsbyggnadskontor Laga kraft Antagen av Godkänd av SBN Genomförandetid Höjd på byggnader och takvinkel inom respektive område. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Föreskriven höjd över nollplanet. Genomförandetiden slutar 5 år efter det att planen har fått laga kraft. Användning av mark TORG Torg C1 K S1 T1 Placering f2 ska samordnas inom byggnad och ligga i samma vertikala eller horisontella linje. Läge för eventuella elementskarvar och dilatationsfogar, stuprör och kulörbyten Utförande Skydd av kulturvärden q1 Rivningsförbud r1 Varsamhet k1 och utförande användas. sprunglig byggnadsvolym ska lika eller motsvarande material Byggnadens karaktärsdrag ska bevaras. Vid underhåll av ur- Skydd mot störning GATATORG GATA +00,0 +56,0 +54,0 +57,5 +42,4 +41,9 +41,4 +40,8 +40,8 +40,9 +40,9 +46,5 GATA Z1 p1 Byggnad ska placeras minst 0,5 meter från GATA. fasadliv. ska vara indragen minst 5 meter räknat från underliggande vånings med kontrasterande material och karaktär. Den översta våningen huvudsakligen i rött tegel. Ovan liggande våningar ska utformas Fasad i de två nedersta våningsplanen över gatan ska utformas (s. 38-39 pb). k2 i stadsdelen Johanneshov i Stockholm Detaljplan för fastigheten Kylhuset 26 m.fl. Kulturkvarteren f3 +90,0 k1 E1 +47,0 f5 f6 f7 q2 +34,0 +46,5 q-skydd1 CKZ1 (T1) +30,0 T1 CKZ1 CE1KZ1 CKZ1 C +10,0 +14,0+19,0 +16,0 +41,5 +41,0 +10,0 +36,0 +40,0 +42,0 +4,0 +11,0 +6,0 +43,7 +41,1 +74,0 +58,0 CKZ1 PARK f6 f6 f2f7f14p1 +51,0 CKZ1 GATA (T1) A re n a v ä g e n schakt 42,5+ schakt k1k2q1q3r1 +42,5 +42,9 +42,4 k1 k1k2q1q2r1 k1k2q1q2r1 TORG k1k2q1r1 k1k2q1r1 +48,0 meter från fasad mot Arenatorget. (s. 57-58 pb). volymen. Påbyggnad ovan ursprunglig volym ska dras in minst 1,3 komma i fasad mot Arenavägen, men ska underordna sig huvud- fasadkomposition och detaljutformning. Större glaspartier får före- tydligt släktskap med den ursprungliga volymen avseende kulör, byggnader på ursprungliga, putsade volymer ska utformas med ett Byggnad ska utformas med putsade fasader i bruten vit kulör. På- som speglar kvarterets ursprungliga huvudvolymer. betade fasadpartier. Fasader ska utformas med en subtil variation 50% samt med ett särskiljande utseende med omsorgsfullt bear- i de två nedersta våningsplanen ska utformas uppglasad till minst Minst 6 entréer ska anordnas per 100 meter fasad mot gata. Fasad (s. 58-59 pb). q3 q4 t1 Markreservat för allmännyttiga ändamål bana. Marken ska vara tillgänglig för ventilationsanläggning för tunnel- Bestämmelsen gäller ovanför T1-området. t1 Skala 1:1000, utskriftsformat B1 0 50m f5 f5 Sekundära användningskategorier anges med parentes. användningskategori (allmän plats, vattenområde och/eller kvartersmark). anger att det inom området i höjdled finns användningar från mer än en Parentes runt bestämmelse gällande användning av mark i plankartan e1 Utnyttjandegrad f11 utan ska följa byggnadens huvudkaraktär. restriktivt och får inte utgöra något dominerande inslag samt övriga ändringar i ursprunglig stomme får endast ske Håltagning i fasad där det inte tidigare funnits håltagningar Byggnaden får inte rivas, undantaget ej ursprungliga tillägg. krävs för att uppnå tekniska egenskapskrav. (s. 41-42 pb). samt smidesdetaljer. Avsteg från detta får medges om det socklar och byggnadsdelar av granit, karaktäristiska skärmtak öppningar, mönstermurad takfot, fasader av kalksandsten, uttryck från uppförandeåret såsom bågformade och raka mur- längden uppnåtts. Med detta menas arkitektoniska detaljer och material ska bibehållas men får ersättas om den tekniska livs- Byggnadens bevarade fasadarkitektur samt ursprungligt fasad- Cad: Anette Jonsson C C B B A A T1 1 Arenatorget Globentrappan R ök e rig a ta n Styckmästarg. 2 11 f5 stadsplanerare Lovisa Kihlborg planchef Karin Norlander sex nya takkupor. (s. 43-44 pb). för två nya tillgänglighetsramper, utökad godsmottagning samt Ursprunglig byggnadsvolym får inte förändras med undantag fönsteröppningar på sammanlagt högst 8 platser. (s. 47-49 pb) illustration 1 på plankartan. Dörrar får tas upp i ursprungliga öppningar medges i hus 14 och 15a på fasader markerade i förändras med undantag för följande: Nya och större fönster- Ursprunglig fasadgestaltning (enligt definition under q1) får ej användningsgräns för T1. Skala 1:1000. Höjdsystem RH2000. Fördjupning 1, del av plankarta: Lägsta schaktdjup de finierar även övre q-skydd1 f8k1k2q1q4q5r1 GATA +45,5 e1 S1C1P G ATA T1 åtkomst medges i bottenvåning. Elnätstation, minst 75 kvm, ska inrymmas i källarplan. Entré för Kontor. Användningen gäller inte inom T1. gäller inte inom T1. Centrumändamål medges i bottenvåningen. Användningen kant i sektion, A-A till C-C. Fördjupning 1. Nedre användningsgräns är vinkelrät mot nedre användningsgräns, lika med schaktdjupsbegränsning enligt sektioner A-A till C-C samt fördjupning 1 på plankartan. Övre inklusive skyddszon. Användningen avgränsas i höjdled enligt Tunnelbana under mark samt tillhörande tekniska anläggningar inomT1. Skola, ej förskola eller grundskola. Användningen gäller inte med tillhörande försäljning. Användningen gäller inte inom T1. Verksamheter. Tillverkning med begränsad omgivningspåverkan CKZ1T1 CKZ1 Centrumändamål. Användningen gäller inte inom T1. tak. volym och en högsta totalhöjd om 4,5 meter ovan omgivande en högsta sammanlagd byggnadsarea om 50 kvm per byggnads- Ovan högsta nockhöjd medges trapphus och hisstoppar, med ej annat anges. Befintliga byggnadsdelar medges. (s. 38 pb) medges inte om ej annat anges. Skärmtak och lastkajer medges om Byggnad får inte uppföras. Plank medges ej. Parkering utöver RHP och placeras så att synlighet från allmän plats begränsas. (s. 34-35 pb). Tekniska anordningar på tak ska utformas anpassat efter byggnadens karaktär Lägsta schaktningsnivå regleras enligt Fördjupning 1. läggingar. (s. 51 pb). dominerande ventilationshuvar eller andra mindre, tekniska an- Byggnadens volym får inte förändras utöver uppförande av icke f8 högst 2 meterStora Skorstensgatan 3 meter ovan mark. (s. 50 pb). från fasad, minst ut över Skärmtak med en största sammanlagd area om 20 kvm får kraga 0,0 Högsta totalhöjd i meter. Användningsgräns för T1: Övre användningsgräns, lika med schaktdjupsbegränsning enligt Fördjupning 1. Nedre användningsgräns är vinkelrät mot nedre kant i sektion, A-A till C-C. Höjder angivna i höjdsystem RH2000. skaps karaktär och kulörverkan. ska vara anpassade till ursprungligt eller befintligt takland- och kulör. Tillkommande anordningar på tak t ex takkupor, ligen lika ursprungliga avseende proportioner, dimensioner Nya fönster ska vara av stål, trä eller gjutjärn och huvudsak- Illustration som visar utbredning av användningen T1. Sektion A-A till D-D redovisar användning av mark. Sektionssnitt framgår av Fördjupning 1. Sektioner D D 3,0 meter. Pelare medges. (s. 36 pb). Fasad i bottenvåning ska vara indragen till en fri höjd av minst vå i entréplan och underkant närmaste mellanbjälklag. (s. 36 pb). om minst 3,5 meter ovan gata. Höjden avser mått mellan gatuni- Mot allmän plats ska bottenvåning utformas med en våningshöjd medges ej. Skärmtak och lastkajer medges om ej annat anges. får byggnad inte uppföras. Plank och parkering utöver RHP Marken får byggas under med planterbart bjälklag. Ovan detta ILLUSTRATIONER Fördjupning 1. Utsnitt för schaktdjupsområde, +26,0 +18,0 Högsta totalhöjd i meter över nollplanet.+0,0 +68,5 5,0 likvärdigt om det krävs för skyltens långsiktiga bevarande. Slakthusskylten ska bevaras. Delar av skylten får ersättas med Parkering under marknivå. Användningen gäller inte inom T1. P Högsta bjälklagshöjd i meter över nollplanet. +0,0 f13p2 f3 k1 k1 f3 k1 f12p2f10 f11f1k1f3 f9p2 f11f1k1 k1 f3 k1 p1 +56,0 +56,0 +81,0 +81,0 +59,5 +81,0 +69,0 +69,0 +60,0 +73,0 +60,0 +73,0 +73,0 +73,0 +60,0 +73,0 +73,0 f12 torsvolymer, med en största sammanlagd bruttoarea om 45 kvm. Ovan högsta nockhöjd medges förbindelsegångar mellan kon- f13 torsvolymer, med en största sammanlagd bruttoarea om 90 kvm. Ovan högsta nockhöjd medges förbindelsegångar mellan kon- som möjliggör åtkomst till ventilationstorn. Marken får inte bebyggas med skärmtak eller andra anläggningar p2 Arenatorget. Byggnad ska placeras minst 2 meter från Arenavägen och In- och utfartsförbud. In- och utfart planbeskrivningen och är inte del av bestämmelsen. (s. xx pb) efter planbestämmelse avser hänvisning till sida i k1 +60,0 +77,0 +57,0 +73,0 +73,0 k1 k1 f11f1k1 +56,0 +81,0 f11f1k1 k1 f1 f3 f10 +55,0 +56,0 +56,0 +42,4 enlighet med ursprungliga byggnadsvolymer. (s. 54 pb). trappning av byggnadshöjder mot omgivande gator, i huvudsak i Byggnad ska utformas uppdelad i flera volymer och med en ned-f4 f4 f4 +46,5f5 +42,4 +40,9 +40,8 liga bebyggelsen i Globenområdet. (s. 59 pb). med synliga profiler och ett tydligt släktskap med den ursprung- Byggnad ska utformas med huvudsakligen uppglasade fasader f10 skyfall Yta ska utformas för skyfallshantering.skyfall sprunglig huvudvolym. (s. 49-50 pb). Byggnad ska utformas som ett tydligt underordnat tillägg till ur-f5 +58,0 +40,9 +35,0 +30,0 torsvolymer med en största sammanlagd bruttoarea om 160 kvm. Ovan högsta nockhöjd medges förbindelsegångar mellan kon-f9 ningar. Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska led-u u +46,5 f5 motsvarande 100-årsregn. Byggnader ska utföras så att konsekvenser av skyfall beaktas upp till en nivå Administrativ gräns GRUNDKARTA Transformatorbyggnad Gemensamhetsanläggning ServitutsområdeSv Lr Ledningsrättsområde Stadsdelsgräns Byggnad Fastighetsutrymmesgräns 3D Fastighetsbeteckning 3D\ 2 \ Staket Mur Stödmur Nivåkurvor Markhöjd Fastighetsbeteckning2, 1:2 Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns Kvarter enligt detaljplan, Allmän plats-gräns Fastighetsområdesgräns) Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan Upprättad av Stadsmätningsavdelningen Anette Jonsson och RH2000 i höjd. kartingenjör Aktualitetsdatum 2026-04-01 ga:1 alt (ga:1) 5 0.0 Väg/gångbanekant Träd NORR tioner anordnas med en högsta höjd av 1 meter ovan tak. Ovan högsta totalhöjd får icke dominerande tekniska installa-f14 CKZ1 f8k1k2q1q6r1 C2KZ1 Dp 2019-05073 +42,4 Centrumändamål. Publik verksamhet ska finnas i bottenvåningen.C2 läggningar på tak. (s. 46-47 pb). minerande ventilationshuvar och andra mindre, tekniska an- placerade så att de inte uppfattas från gatunivå, samt icke do- lanterniner och takterrasser enligt illustration 1 på plankartan, Ursprunglig byggnadsvolym får inte förändras utöver nya tak-q5 var och andra mindre, tekniska anläggningar på tak. (s.46-47 pb). nerande tillägg så som skärmtak, trappor samt ventilationshu- Ursprunglig byggnadsvolym får inte förändras utöver icke domi-q6 f8k1k2q1q6r1 k1k2q1q6r1 k1k2q1q6r1 får underskridas för tunnelbana. Lägsta schaktningsnivå i meter över/under nollplanet. Nivån+0,0 terrasser enligt q5. gul linje medges lanterniner och tak- öppningar enligt bestämmelse q4. Inom fasader medges nya och större fönster- Illustration1, kv E. På grönmarkerade Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900). +6.0 T1 GATA GATA S1C1 GATA +36.0 +34.0 +30.0 +26.0 +16.0 GATA Dp 2019-05073 +19.0 T1 B-B +18.0 GATA GATA S1C1 GATA GATA +0.0 +5.0 +10.0 +15.0 +20.0 +25.0 +30.0 +35.0 +40.0 +45.0 +50.0 +55.0 +60.0 +65.0 +70.0 -70.0 -65.0 -60.0 -55.0 -50.0 -45.0 -40.0 -35.0 -30.0 -25.0 -20.0 -15.0 -10.0 -5.0 A-A +4.0+6.0 +6.0 +40.0 GATA GATA T1 CKZ1 CKZ1 CKZ1 CKZ1 CKZ1 CKZ1 CKZ1 CKZ1 -24.0 -24.0-23.0 -21.0 -23.0 -21.0-21.0-23.0 -21.0 GATA T1 S1C1P GATA +6.0 +11.0 +10.0 +35.0 +41.0 +14.0 +10.0 C-C GATA S1C1P GATA CKZ1 CKZ1 CKZ1 -23.0 -24.0 -23.0 CKZ1 -21.0 -21.0 -21.0-21.0 +41.0+41.5 +10.0 t1 TORG T1 TORG CKZ1 CKZ1 -22.0-22.0 +16.0 +35.0 +41.0 D-D CKZ1 CKZ1 GATA GATA GATA GATA +10.0 +30.0 GATA S1C1P S1C1P +10.0 GATA 41,0+ T1 +56,0 +54,0 +54,0 +57,0 +54,0 Slakthusområdet etapp 2A ANTAGANDEHANDLING k1 k1 +40,4 +40,7 +40,4 parkering Markens anordnande och vegetation Parkering får finnas.parkering +70,0 Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 --- [Bilaga - Planbeskrivning.pdf] Stadsbyggnadskontoret Antagandehandling Planavdelningen Dnr 2019-06180 Lovisa Kihlborg 2026-04-29 Telefon 08-508 273 97 Sida 1 (109) Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Planbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kylhuset 26 m.fl., Slakthusområdet etapp 2a, Kulturkvarteren i stadsdelen Johanneshov, Dp 2019-06180 Planområdets läge i Slakthusområdet. Bild: SBK. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 2 (109) Sammanfattning Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad av norra Slakthusområdet och del av Globenområdet till en hållbar och trygg stadsmiljö med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Planen ska möjliggöra ett blandat innehåll som utgår från områdets särskilda förutsättningar – en levande stadsmiljö, präglad av bland annat kulturverksamheter och ett stundtals intensivt folkliv. Planen ska säkerställa bevarandet av befintliga kulturmiljöklassade byggnader samt möjliggöra en hänsynsfull aktivering och långsiktig utveckling av området, med nytt innehåll i befintliga byggnader och respektfull förtätning med ny bebyggelse. Byggnader ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet, vilket planen syftar till att säkerställa dels med utformningsbestämmelser, dels med ett särskilt arkitekturprogram som knyts till detaljplanen genom exploateringsavtal. För att stärka kopplingarna mellan Slakthusområdet och Globenområdet ska Arenavägen omvandlas till en levande stadsgata, med aktiva bottenvåningar och hög entrétäthet. Planen syftar även till att bekräfta befintlig detaljplan för ny tunnelbanelinje genom området. Planen innebär att användningen ändras från i huvudsak industriverksamhet till centrum, kontor, småskalig tillverkning och gymnasieskola samt allmän plats i form av gata, torg och park. Den äldre bebyggelsen från 1910-talet ges skyddsbestämmelser men har fortsatt möjlighet att utvecklas för att främja planens syfte. Planen innebär att Arenavägen ges en ny gestaltning och sänks till en lägre nivå. Fastigheten Arenan 2, Globen shopping, utökas mot Arenavägen och ges där möjlighet till en utbyggnad i upp till fyra våningar, som bidrar till att öppna upp byggnaden mot gatan. För Arenan 2 medges också en påbyggnad i två plan på befintliga kontorsvolymer. En ny kontorsbyggnad möjliggörs i ett kvarter där äldre bebyggelse rivits. Gymnasieskolan i sydöstra delen av planområdet ges planstöd för att fortsätta sin verksamhet. Möjlighet att avstycka garaget under gymnasiet som en egen parkeringsfastighet ges i planen. Miljöbedömning Stadsbyggnadskontoret har fattat beslut om att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i Plan- och bygglagen (PBL) eller Miljöbalken (MB) att en miljöbedömning behöver göras. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 3 (109) Tidplan Planen upprättas med standardförfarande enligt PBL 2010:900. • Samråd mars – maj 2022 • Granskning november 2023 • Godkännande i stadsbyggnadsnämnden maj 2026 • Antagande i kommunfullmäktige tredje kvartalet 2026 UPPLYSNING TILL ANTAGANDEHANDLING Planområdet har ändrats efter granskningen, genom att fastigheten Kylhuset 4 och del av Johanneshov 1:1 har utgått. Detta område som omfattar cirka 3000 m2, innehöll i granskningsförslaget byggnader för bostäder eller lägenhetshotell samt gata och kommer att ingå i etapp 2e, Dnr 2025-07275. De utredningar som tagits fram och som berör hela det tidigare planområdet kommer fortfarande att gälla för etapp 2a. Stadsbyggnadskontorets bedömning är att delningen av planområdet inte föranleder ändringar i utredningarnas slutsatser, eftersom hela utredningsområdet ingår i utvecklingen av Slakthusområdet. Detaljplanen har efter granskning bytt namn då det måste innehålla en fastighet. Tillagt till planens namn är således ”Kylhuset 26 m.fl.”. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 4 (109) Innehåll Sammanfattning ................................................................................... 2 Planens syfte och huvuddrag ............................................................ 2 Miljöbedömning ................................................................................. 2 Tidplan ............................................................................................... 3 Inledning ............................................................................................... 6 Handlingar ......................................................................................... 6 Planens syfte och huvuddrag ............................................................ 7 Plandata ............................................................................................ 9 Tidigare ställningstaganden ............................................................ 10 Förutsättningar .................................................................................. 12 Om Slakthusområdet ....................................................................... 12 Landskaps- och stadsbild ................................................................ 13 Kulturhistoriskt värdefull miljö .......................................................... 14 Natur ................................................................................................ 20 Sociala förutsättningar ..................................................................... 21 Gator och trafik ................................................................................ 21 Skyddsrum ....................................................................................... 22 Geotekniska förhållanden ................................................................ 23 Hydrologiska förhållanden ............................................................... 23 Störningar och risker ....................................................................... 25 Planförslag ......................................................................................... 29 Markanvändning .............................................................................. 31 Socialt värdeskapande och trygghet ............................................... 32 Övergripande gestaltningsprinciper ................................................. 33 Gestaltningsprinciper för utformning av kvartersmark ..................... 34 Exploateringsgrad och reglering av markens nyttjande .................. 38 Ny bebyggelse ................................................................................. 38 Befintlig bebyggelse ........................................................................ 41 Gestaltningsprinciper för allmän plats ............................................. 63 Parker och torg ................................................................................ 65 Gator och trafik ................................................................................ 67 Teknisk försörjning .......................................................................... 75 Konsekvenser .................................................................................... 76 Undersökning om betydande miljöpåverkan ................................... 76 Naturmiljö ........................................................................................ 78 Dagvattenhantering ......................................................................... 79 Miljökvalitetsnormer för vatten ......................................................... 80 Landskapsbild/ stadsbild ................................................................. 82 Kulturhistoriskt värdefull miljö .......................................................... 83 Kulturmiljön på kvartersnivå ............................................................ 84 Störningar och risker ....................................................................... 87 Ljusförhållanden och lokalklimat ..................................................... 97 Trygghet .......................................................................................... 97 Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 5 (109) Barnkonsekvenser ........................................................................... 98 Tidplan ................................................................................................ 98 Genomförande ................................................................................... 98 Organisatoriska frågor ..................................................................... 98 Verkan på befintliga detaljplaner ................................................... 100 Fastighetsrättsliga frågor ............................................................... 101 Ekonomiska frågor......................................................................... 106 Tekniska frågor .............................................................................. 108 Genomförandeprocessen .............................................................. 108 Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 6 (109) Inledning Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Utredningar Utredningar som tagits fram till planarbetet: - Gestaltnings-PM för allmän platsmark (Nyréns/Landskapslaget, 2023-10-13, rev 2024-05-03) - Arkitekturprogram kvartersmark (Stadsbyggnadskontoret, 2023-10-15, rev 2026-02-18) - Kompletterande miljöteknisk undersökning_ mark (Liljemark, 2022-01-22) - PM Föroreningsrisk hus 9 (WSP, 2022-11-17) - PM Sammanfattning av föroreningssituationen i 2a (Liljemarks 2023-09-11) - PM Geoteknik (WSP, 2023-05-23) - PM Geoteknik, Arenan 2 (WSP, 2021-11-27) - Geoteknisk utredning kv A-R (Geosigma, 2021-11-23) - Bullerutredning (Structor, 2023-06-27) - PM – Dp2a Bullerskyddsåtgärder (Structor, 2023-03-22) - Riskutredning (Brandkonsulten, 2023-02-14) - Luftkvalitetsutredning (SLB-analys, november 2021) - Dagvattenutredning (Sweco, 2023-08-18) - PM Skyfallsanalys etapp 2A(Sweco, 2023-09-14) - Konsekvensanalys kulturmiljö (Nyréns, 2023-10-04) - Fotgängarsimulering (WSP, 2023-04-28) - Slakthusområdet, Säkerhetsutredning (Bengt Dahlgren, 2023-04-28) - Trafiksäkerhetsutredning (WSP, 2023-04-28) - Handlingsplan etapp 2a, Mobilitet och parkering (Tyréns 2026-03-31) - Slakthusområdet riksintresseutredning (Nyréns, 2023-03-08) Övergripande utredningar för hela Slakthusområdet - Kulturhistorisk inventering och analys (Nyréns 2011-07-07) - Övergripande kvalitetsprogram för arkitekturen i Slakthusområdet (Stockholm stad, april 2023) Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 7 (109) - Kvalitetsprogram för offentliga rum, ver. 2.0 (Stockholm stad, 2024-03-11) - Slakthusområdets kulturplattform, kulturförvaltningen, april 2021 (underlag för SVA) - Mobilitets- och parkeringsstrategi, MOPS, v1.3 (Tyréns, 2021-02-05) - Skyfallsanalys Slakthusområdet Rev B (Sweco, 2025-11-07) Medverkande Planhandlingarna är i huvudsak framtagna av stadsplanerare Lovisa Kihlborg och Sara Norås och karttekniker Anette Jonsson på Stadsbyggnadskontoret samt Anna-Stina Bokander, plankonsult på Landskapslaget. Vidare har från Exploaterings- kontoret projektledare Vincent Hellberg och Simon Reppling, landskapsarkitekt Sara Ellert Ezeldin, miljöplanerare Åsa Fritioff och Sofia Thurin, trafikplanerare Anna Widborg samt byggprojektledare/konsult Anna Pramsten medverkat. Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad av norra Slakthusområdet och del av Globenområdet till en hållbar och trygg blandstad med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Planen ska säkerställa bevarandet av befintliga kulturmiljöklassade byggnader samt möjliggöra en hänsynsfull aktivering och långsiktig utveckling av området, med nytt innehåll i befintliga byggnader och respektfull förtätning med ny bebyggelse. Byggnader ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet, vilket planen syftar till att säkerställa dels med utformningsbestämmelser och dels med ett särskilt arkitektur- program som kopplas till detaljplanen. För att stärka kopplingarna mellan Slakthusområdet och Globenområdet ska Arenavägen omvandlas till en levande stadsgata, med aktiva bottenvåningar och hög entrétäthet. Planen syftar även till att bekräfta befintlig detaljplan för ny tunnelbanelinje genom området. Planen innebär att användningen ändras från i huvudsak industriverksamhet till centrum, kontor, småskalig tillverkning, gymnasieskola och allmän plats i form av gata, torg och park. Därutöver möjliggör planen en upprustning och utveckling av befintliga gator i enlighet med framtagna riktlinjer för Slakthusområdet. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 8 (109) Planområdet domineras av bebyggelse från två stora utbyggnadsperioder, 1910- och 1980-talet. Arenan 2 (Globen Shopping), från 1980-talet, ges nya byggrätter för att möjliggöra påbyggnader i två våningar samt en utbyggnad i upp till fyra våningar mot Arenavägen. Planen innebär att en del av Arenavägen sänks till uppemot en meter, vilket gör att utbyggnaden mot Arenavägen kan öppnas upp mot gatan, med nya entréer och lokaler. Den äldre bebyggelsen från 1910-talet ges skyddsbestämmelser för att säkerställa ett bevarande av de kulturhistoriska värdena på platsen, men har fortsatt möjlighet att utvecklas för att främja planens syfte. 1980-talsbebyggelsen regleras så att om- och tillbyggnad ska ske varsamt, med utgångspunkt i byggnadernas ursprungliga utformning. En ny kontorsbyggnad möjliggörs i ett kvarter där byggnader rivits. Gymnasieskolan i södra delen av planområdet ges planstöd att fortsätta sin verksamhet. Totalt omfattar planen stöd för cirka 140 000 m2 bruttoarea kontor, centrum, småskalig tillverkning och skola varav cirka 22 000 m2 är i ny bebyggelse. För att vidare beskriva den arkitektoniska idén och som stöd för arkitekter, fastighetsägare samt i bygglovsprövningen finns ett arkitekturprogram framtaget till detaljplanen. I denna fördjupas hur gestaltningen ska bidra till att uppnå planens syfte, vilka element i gestaltningen som lyfter fram den arkitektoniska idén och säkerställer en hög arkitektonisk kvalitet. Delar av arkitektur- programmet sammanfattas i planbeskrivningen och säkerställs genom planbestämmelser. Detta gäller bland annat hur ny bebyggelse ska förhålla sig till befintlig, fasadmaterial och andra fasaddetaljer. Arkitekturprogrammet är en utredning som är ett komplement till planhandlingarna, samt en bilaga till överenskommelse om exploatering och exploateringsavtal. Allmän plats planeras för höga vistelsevärden, med flera gågator och bilfria miljöer. Detta syftar bland annat till att skapa säkra stråk för de stora personflöden som stundtals väntas röra sig genom området mellan Globenområdets arenor och målpunkter i Slakthusområdet. Planen omfattar tre mindre platsbildningar samt den östra delen av parken ”Fållan”. Arenavägen ges ny utformning med träd på båda sidor. Gatans omdaning tillsammans med en ombyggnad av Arenan 2, som möjliggör fler öppningar och passager genom kvarteret, minskar vägens nuvarande barriäreffekt. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 9 (109) Snedbild från söder med planområdet ungefärligt markerat med röd linje. Bild: SBK. Inom planområdet kommer en ny tunnelbana att byggas i enlighet med gällande detaljplan, ÄDp 2014-18909, vilken upphör att gälla inom aktuellt planområde. Planbestämmelserna överförs i sin helhet till aktuell detaljplan, med mindre justering anpassad efter bildat servitut. Under Slakthusområdet planeras det för en station som kommer ha två uppgångar, varav den ena har en planerad entré mot Stora Skorstensgatan inom angränsande detaljplan, (2019-05073, etapp 2d). Plandata Läge, areal, markägoförhållanden Planområdet, etapp 2a inom Slakthusområdet, omfattar cirka 5,4 hektar (54 000 kvadratmeter) och ligger i stadsdelen Johanneshov. Det avgränsas i väster av Hallvägen, i norr av Palmfeltsvägen och Stora Skorstensgatan, i söder av Styckmästargatan-Rökerigatan och i öster av Arenatorget. Merparten av området ägs av Stockholms stad. Fastigheten Arenan 2, som innehåller Globen Shopping, ägs av Corem Property Group AB. Atrium Ljungberg AB samt SISAB är tomträttshavare inom området. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 10 (109) Etappkarta för Slakthusområdet. Aktuell plan är Dp-etapp 2a – Kulturkvarteren. Dp 1, Dp 2d, Dp 2c samt Dp 4a har fått laga kraft. Planarbete pågår inom Dp 2b, Dp 2e, Dp 3 och Dp 4c. Dp 2e ingick fram till samrådsskedet i aktuell detaljplan. Bild: SBK. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I översiktsplanen pekas Slakthusområdet ut som ett av de verksamhetsområden som föreslås utvecklas med bostäder till en tät och hållbar blandstad. Slakthusområdet är en del av ”Söderstaden” som i översiktsplanen beskrivs som ett område som ska fortsätta att utvecklas till en tät och mångfunktionell stadsmiljö med bostäder, arbetsplatser, urbana stråk, verksamheter, parker, förskolor, skolor samt offentliga miljöer och kommande ny tunnelbana. Slakthusområdet har en särskild potential för kulturverksamheter. Vision Söderstaden 2030 Kommunfullmäktige fattade 2010-06-21 beslut om att godkänna Vision Söderstaden 2030. Visionen har nu uppdaterats, med sikte på år 2035: "År 2035 är Söderstaden navet i södra Stockholm där varje områdes unika identitet stärker helheten och bidrar till en sammankopplad stad. Gullmarsplans närhet till vatten och grönska har kopplats ihop med Globenområdets storslagna arenor och Slakthusområdets historiska miljöer och utbud av mat, kultur och upplevelser. Mångfalden av verksamheter och evenemang gör Söderstaden till en dynamisk och levande mötesplats, där alla känner sig välkomna. Genom hållbar stadsutveckling skapas en Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 11 (109) trygg och tillgänglig destination för tusentals boende, arbetande, studerande och besökare”. Program Ett planprogram för utveckling av Slakthusområdet godkändes av stadsbyggnadsnämnden 2017-02-02. Enligt programmet ska området inrymma cirka 4 000 nya bostäder och cirka 10 000 arbetsplatser. Sifforna har senare justerats i projektet till 3000 bostäder och 14 000 arbetsplatser. Gällande detaljplaner i norra Slakthusområdet med aktuell plangräns ungefärligt markerad med röd linje. Blått skrafferat område utgör nya tunnelbanans plan (ÄDp 2014-18909). Bild: SBK. Detaljplaner För området gäller följande stads- och detaljplaner: • Pl 3372, laga kraft 1946, industri • Pl 3445, laga kraft 1948, industri • Pl 3589, laga kraft 1948, industri • Pl 8336, laga kraft 1986, gatumark • Dp 8522, laga kraft 1988, gatumark • Dp 1999-07346, laga kraft 2000, kontor • Dp 2008–09117, laga kraft 2010, gatumark • Dp 2009–09318, laga kraft 2010, centrum • ÄDp 2014-18909, laga kraft 2019, tunnelbana Genomförandetiden har löpt ut för samtliga planer. Markanvisningar Exploateringsnämnden har under 2019 och 2020 anvisat mark inom detaljplaneområdet till tre byggaktörer; Atrium Ljungberg, Klövern (numera Corem Property Group AB), och SISAB. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 12 (109) Riksintressen Planområdet berörs inte av något riksintresse men ligger i närheten av riksintressen för kommunikation (väg 73, väg 75 Södra Länken samt hindersfritt område för inflygning till Bromma flygplats) och riksintressen för kulturmiljövården (Gamla Enskede och Skogskyrkogården). Förutsättningar Om Slakthusområdet Norra slakthusområdet strax efter uppförandet. Platsen gav möjligheter att skapa en god infrastruktur med närhet till järnväg, landsväg och vatten. Bild: Stockholms Stadsarkiv. I mer än hundra år har Slakthusområdet haft en viktig roll i Stockholms livsmedelsproduktion. Exploateringen påbörjades i början av 1900-talet i stadens regi efter ritningar av Gustav Wickman. Många av byggnaderna uppfördes i jugendstil. Kötthantering har allt sedan området anlades varit dess huvudfunktion. Anläggningen representerar Stockholms strävan att bygga den moderna staden, en expansiv period i Stockholms historia. Anläggningen var ett av stadens största byggnadsprojekt kring 1900-talets början, jämförbar med andra stora anläggningar som gasverket i Värtan (1893) och vattenverket i Norsborg (1904). Kontinuiteten på platsen är tydlig med tidstypiska byggnader från alla årtionden sedan invigningen 1912. Tillsammans beskriver de områdets och stadens olika utvecklingsfaser och bildar en kontrastrik helhet. Eftersom området så tydligt skapades för ett specifikt syfte är Slakthusområdet en unik plats med både Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 13 (109) verksamheter och bebyggelse som inte finns någon annanstans i Stockholm. Norra Slakthusområdet präglas av den ursprungliga bebyggelsen men har byggts till i omgångar under hela 1900-talet. Bild: SBK. Landskaps- och stadsbild Byggnaderna inom detaljplanområdet varierar i skala och täthet från de småskaliga och tätt placerade verksamhetsbyggnaderna från första årsringen centralt i Slakthusområdet till en högre skala längs Arenavägen. Arenavägen skapar genom dess utformning och trafikmängd en barriär mellan Slakthusområdet och Globenområdet. Barriäreffekten förstärks ytterligare av höjdskillnaden mellan de två områdena. Gatorna har fått sin varierade och oregelbundna utformning utifrån de funktioner som krävts för att bistå verksamheterna. Palmfeltsvägen, Arenavägen och Hallvägen utgör huvudgator inom området. I nordsydlig riktning ger gatorna långa siktlinjer genom området medan gatorna i östvästlig riktning har kortare sträckning och en mer labyrintisk karaktär. Väster och söder om planområdet ligger övriga delar av Slakthusområdet, som står under förändring gällande skala och användning. I öster ligger det storskaliga Globenområdet och i norr tunnelbanans/tvärbanans spårområde samt lamellhus i fyra våningar på en höjdrygg. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 14 (109) Kulturhistoriskt värdefull miljö Slakthusområdets befintliga kvaliteter består dels av den sammansatta miljön med dess omväxlande struktur, dels av objekt såsom intressanta byggnader, karaktärsfulla rumsvolymer och hantverksmässigt utförda detaljer. Sammantaget utgör området ett identitetsstarkt, labyrintiskt system med variation i utblickar och skala. Området har under 1900-talet fram till idag utvecklat en rik variation, som endast kan uppnås över tid. Den ursprungliga kvartersplanen och bebyggelsen från den tid då området anlades i förra sekelskiftet är fortfarande tydligt avläsbar i stadsrummet. Det skapar ett historiskt djup som bidrar till förståelsen av områdets historia. Bebyggelse inom planområdet. Blå byggnader är ursprungliga från 1910-talet, grå är från 1900-talets mitt och de gröna från 1980- och 90- talet. Bild: SBK. Kulturhistorisk klassificering Enligt Stockholms stads byggnadsklassificering är hela Slakthusområdets fysiska miljö av särskilt intresse för kulturmiljövården. Enskilda byggnader är klassificerade enligt ett system för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, framtagen av Stockholms Stadsmuseum. Blått är den högsta klassen och omfattar bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Etapp 2a innehåller fyra byggnader som är blåmarkerade på klassificeringskartan. Arenan 2 är grönmarkerad vilket innebär att bebyggelsen bedöms vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 15 (109) Resterande bebyggelse är gulmarkerad vilket innebär att den har positiv betydelse för stadsbilden och/ eller har ett visst kulturhistoriskt värde. Stadsmuseets klassificering i området. Bild: SBK Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Byggnaderna från 1910-talet ingår i Slakthusområdets ursprungliga helhetsmiljö. Idéer och tankar kring förbättrad hälsa och välmående hos befolkningen finns representerade i husens arkitektoniska utformning genom exempelvis stora fönsterpartier för ökat ljusinsläpp och vädringsluckor. De äldre byggnaderna är värdefulla var för sig men ingår i en helhet som sammantaget är ett högkvalitativt exempel på de moderna offentliga slakthus som anlades i Europa under slutet av 1800-talet och 1900-talets början. Husens utvändiga gestaltning är i stort välbevarad från 1910-talet med stora kulturhistoriska och miljömässiga värden. Byggnaderna är uppförda i en avskalad jugendstil med fasader klädda i grå kalksandsten och granit. Industrimiljöns brokiga karaktär med inslag av senare tiders förändringar och tillägg är en av områdets kvaliteter och bidrar till upplevelsen av ett levande kulturarv. I följande stycke beskrivs de värdebärande egenskaper som ligger till grund för tolkningen av detaljplanens skydds- och varsamhetsbestämmelser för de byggnader som föreslås bevaras. För kvarter D som har rivits är texten endast en karaktärsbeskrivning. Dessa grundar sig på Stadsmuseets utredningar och ett mer detaljerat underlag står att finna i dessa. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 16 (109) Värdebärande karaktärsdrag kvarter A (Börshuset) Kvarter A, Börshuset. Bild: Nyréns. Övergripande - Byggnadens ursprungliga, utvändiga planform, volym och placering på området. - Byggnadens status som en del av den ursprungliga förgårdsmiljön. Exteriörer - Byggnadens bevarade fasadarkitektur och material med mönstermurad takfot, fasader av kalkstenstegel med socklar och byggnadsdetaljer av granit. - Ursprungliga muröppningars och fönsters form och detaljutförande - Sekundära ytterdörrars materialval i trä och utformning med spegelindelning och överfönster. - Ursprungliga yttertrappor, ljusschakt samt balkong med tillhörande smidesräcken. Interiörer - Ursprunglig stomme, inre pelare, bjälklag och takstolar. - Ursprungliga trapphus med tillhörande fast inredning. - Övriga ursprungliga byggnadsdetaljer som snickerier, golv, dörrar, fönster mm. - Rumssamband, rumsindelning och korridorer som beskri- ver byggandens ursprungliga funktioner. - De dekorativa fönstren mellan korridor och den gamla börshallen. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 17 (109) Värdebärande karaktärsdrag kvarter E (Slakthallarna) Slakthallarna, kvarter E, 1912. Vy från väster. Bild: Stockholmskällan Övergripande - De enskilda byggnadernas utvändiga planform, volymer och placering i förhållande till varandra. - Vattentornet och skorstenens ”stadsbildsmässiga” kvaliteter och betydelse som referenspunkter i området. - Byggnadernas sammanlänkning med varandra genom förbindelsehallen. - 1910-talsbebyggelsens enhetliga utformning med harmoniserande arkitektur och material. Exteriörer - Byggnadernas bevarade fasadarkitektur och material, exempelvis bågformade muröppningar, mönstermurad takfot liksom fasader av kalksandstegel med socklar och sidostycken av granit. - Husens ursprungliga takformer, särskilt de uppskjutande taklanterninerna, förbindelsehallens synliga järnkonstruktion och de ursprungliga skärmtaken. Tornets fjälltäckning av ursprunglig karaktär med koppargarneringar. - Slakthallarnas ursprungliga fönster av stål eller trä och tillhörande fönsterbänkar av skiffer. - Ett visst inslag av sekundära förändringar och tillägg, exempelvis äldre muröppningar igensatta med kalksandstegel eller betongglas med fönsterbleck av koppar. Interiörer - Ursprungliga stommar och takstolar i interiörerna av betong, järn och trä i flertalet rum samt pelarbaser av granit. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 18 (109) - Ursprunglig fast inredning i trapphusen, bland annat golv och trappor i kalksten. - Ursprunglig fast inredning och byggnadsdelar exempelvis dörrsnickerier, gjutna fönsterbänkar, trappor av järn. - Beklädnadstegel och kakel, mönsterlagt cementmosaikgolv, travers, nitade järndörrar. - Byggnadernas ursprungliga ljusföring, särskilt dagsljusinsläppet från taklanterniner ned till underliggande våningsplan. Värdebärande karaktärsdrag kvarter G (Hudboden) samt kvarter S (Rensstugan) Kvarter S, Rensstugan. Bild: Nyréns Exteriörer - De ursprungliga byggnadsvolymernas utvändiga planform. - Byggnadernas bevarade fasadarkitektur och material, exempelvis segmentbågiga muröppningar, mönstermurade takfötter liksom fasader av kalksandsten med socklar och sidostycken av granit. - Husens ursprungliga takform med valmade sadeltak, uppskjutande lanterniner och skärmtak med tillhörande delar såsom undertak av pärlspont, stolpar och konsoler i trä. - Fönstren och dörrarnas indelning och material i likhet med 1910-talets utformning; bågar och spröjsar av stål eller trä, överfönster till dörrar, fönsterbänkar av skiffer samt trädörrar med spegelindelning. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 19 (109) Interiörer - Ursprunglig inredning och byggnadsdelar i hus 7 och 8. - Byggnadernas ursprungliga ljusföring med dagsljus från taklanterniner ned till underliggande våningsplan. Värdebärande karaktärsdrag Arenan 2 (Globen Shopping) Arenan 2. Överst tv: Fasader mot Arenavägen, med uppbrutna fasader, karaktärsstarka utrymningstrappor och putsade fasader med fönsterband och runda fönster. Överst th: fasader mot Arenatorget, med lugnare och subtilt varierade fasader i puts och med fönsterband. Nedan tv: karaktärsstark avfasning av hörn mot Arenatorget. Nedan th: Mellanrum mellan kontorsvolymer med förbindelsegång i grundfärgen gult samt trapptorn i kalksandsten och glasbetong. (foto Tyréns) - Bebyggelsens välgestaltade helhet, sammansatt av geometriserade volymer, utformade i tydlig relation till Globenarenans sfäriska form, inklusive släpp mellan fastighetens individuella huskroppar. - Bebyggelsens ursprungliga arkitektoniska gestaltning, i en tidstypisk postmodern arkitektur med influenser från det tidiga 1900-talets radikala arkitektur. - Fasadernas ursprungliga övergripande ljusa färgskala, i puts och slipad betong, med färgglada accent- och komplementfärger enligt ett sammanhållet schema. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 20 (109) - Ursprunglig övergripande skillnad mellan återhållsammare fasader mot Arenatorget och mer livliga och plastiska mot Arenavägen. - Ursprunglig fönstersättning och stålglaspartier, inklusive glasfasader, lanterninfönster samt fönsterband i Arenan 2. Värdebärande karaktärsdrag kvarter J (Gymnasieskola) - Byggnadens ljusa färgskala i grått och vitt, med färgaccenter på stålpartier. - Fasadens variation med alternerad kalksandsten och puts. - Byggnadens lek med geometriska former. Följande byggnad är riven, men dess karaktärsdrag har inspirerat föreslagen bebyggelse på platsen: Värdebärande karaktärsdrag kvarter D (riven) - Ursprunglig byggnad med stora, obrutna murpartier i rött tegel. Natur Mark och vegetation Området är i huvudsak flackt, men Arenavägen inom planområdet ligger högre än Slakthusområdet. En höjdrygg finns vid parken Fållan strax väster om planområdet. I stort sett hela planområdet utgörs av hårdgjord yta. En enkelsidig allé finns längs Arenavägen. Öster om kvarter A finns en mindre vegetationsyta i form av en gräsyta samt klippta häckar samt en större lönn. Buskplanteringar finns dessutom på förgårdsmark i kvarter J. Naturvärden Planområdet saknar naturvärden och området utgör en barriär för många arter. Naturmarksområdet Frötallen väster om Slakthusområdet ingår i habitatnätverket för barrskogslevande arter. Rekreation och friluftsliv Slakthusområdet är till stor del öppet för allmänheten. Inga rekreativa målpunkter finns utomhus i det offentliga rummet. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 21 (109) Sociala förutsättningar Service Kvarter J, fastigheten Sandhagen 11, inrymmer gymnasieskolan Stockholms hotell- och restaurangskola. I Slakthusområdet finns utrymme för ytterligare skolor inom gällande detaljplaner, en grundskola med idrottssal i etapp 1 och en gymnasieskola i etapp 2c. Handel och övrig kommersiell service finns inom planområdet i Arenan 2/Globen shopping. Inom Slakthusområdet finns kommersiell service i mindre omfattning. Förutsättningar för barn och unga Idag är Slakthusområdet i huvudsak ett verksamhetsområde och det bedöms inte finnas några platser som är naturliga målpunkter för barn. Däremot finns det kulturella och kommersiella målpunkter som besöks av ungdomar inom Slakthusområdet och Globenområdet. En integrerad barnkonsekvensanalys (IBKA) har tagits fram i ett första steg, omfattande kartläggning av förutsättningar för barn i hela Slakthusområdet. I utredningen konstateras bland annat att området har brist på friytor, till exempel för idrott och lek. Även trafiksäkerhet och gång- och cykelkopplingar genom området är en viktig aspekt att bevaka och förbättra. Gator och trafik Gatunät Slakthusområdets gatustruktur utgörs av industrigator där gatuutformningen anpassats efter krav på framkomlighet för större och utrymmeskrävande fordon. Numera är Slakthus- området öppet för allmän fordonstrafik. Hastighetsbegränsningen är 50 kilometer/timme på Palmfeltsvägen och Arenavägen norr om Stockholmsarenan (tidigare benämnd Tele2 Arena) och 30 kilometer/timme i Slakthusområdet. Bilparkering Parkering förekommer endast på anvisade platser. De markparkeringar som finns ligger inom kvartersmark. Inom Arenan 2 liksom kvarter J, Sandhagen 11, finns parkeringsgarage för cirka 1000 respektive 70 bilplatser. In- och utfart sker mot Arenavägen. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 22 (109) Årsmedelvardagsdygnstrafik i detaljplaneområdet (ungefärligt markerat med gul linje) och omkringliggande område. Bild: Stockholms stads miljöbarometer Gång- och cykeltrafik Längs Arenavägen och Palmfeltsvägen löper huvudcykelstråk. Gångbanor, trottoarer, finns på några platser inom området men saknas längs flera gator. Kollektivtrafik Närmaste tunnelbane- och tvärbanestation är Globen, cirka 200 meter norr om planområdets mitt. Busshållplats finns på Palmfeltsvägen som trafikeras av linje 168 (Gullmarsplan – Östberga) och linje 195 (T-centralen – Hagsätra, nattbuss). Tunnelbanestationen planeras att läggas ner och ersättas med en ny i Slakthusområdet, i anslutning till planområdet. Tidig utredning pågår också för att dra en ny stombusslinje, stomlinje Söderort-Nacka, förbi området längs Palmfeltsvägen. Tillgänglighet Planområdet har få höjdskillnader, men mellan Arenavägen och Rökerigatan finns nivåskillnader med branta lutningar. Området kan upplevas som otillgängligt och otryggt på grund av många fordonsrörelser och en oförutsägbar struktur med ramper och mindre, sluttande ytor på kvartersmark. Det finns inte tillfredsställande taktila markeringar och säkra trafiklösningar för rörelsehindrade. Skyddsrum I Arenan 2 finns idag ett antal skyddsrum varav ett par påverkas av planförslaget, bland annat genom ökade laster vid påbyggnad. Ytterligare skyddsrum finns inom planområdet, bland annat i kvarter E, men dessa påverkas inte av förslaget. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 23 (109) Geotekniska förhållanden Markförhållanden Ursprungliga marknivåer har delvis legat över dagens nivå. Större delen av aktuell plan ligger på fyllning på avsprängt berg. Jorddjupen i området varierar i huvudsak mellan noll och 15 meter. Marken klassas som normalradonmark. Jordartskarta från SGU (Kartvisaren Jordarter). Planområdet ligger inom gul markering. Grå skraffering visar fyllning på berg. Hydrologiska förhållanden Grundvattennivån inom Slakthusområdet faller söderut och varierar från ca +35 à +38 vid Palmfeltsvägen i norr till ca +28 à +30 vid Enskedevägen i söder. Troligen finns i huvudsak väst- östliga grundvattentrösklar/-barriärer, som avgränsar olika grundvattenmagasin inom området. Grundvattennivån varierar med årstid och nederbörd samt fluktuerar även med magasinens storlek och andra avrinningsförutsättningar. Dagvatten Planområdet utgörs av hårdgjorda industriytor. Dagvatten leds till en recipient, Strömmen. Den norra delen av området avleds till Strömmen via Henriksdals reningsverk och den södra delen direkt till Strömmen via Östbergatunneln. Översvämningsrisker En skyfallsmodellering med 100-årsregn med klimatfaktor 1,25 och 60 minuters varaktighet för befintliga förhållanden har utförts Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 24 (109) för Slakthusområdet. Modelleringen visar att vatten i nuläget samlas inom området kring garagenedfarter, instängda områden eller lågpunkter på vägar. Vatten som kommer till området från högre belägna områden norrifrån samlas på spåranläggningen. Vatten från Arenavägen norrifrån leds även via Arenavägen söderut. Med nuvarande höjdsättning finns en risk att det läcker in vatten i flera av entréerna, främst befintliga, vid skyfall. Nulägesmodellering: Beräknade maximalt vattendjup vid ett klimatkorrigerat 100-årsregn. Gröna ytor har max 20 cm vatten, gula ytor mellan 20 och 50 cm. Bild: Sweco. Planområdets utbredning har efter granskningen justerats. Illustrationen visar den tidigare gränsen. Avrinningsområde Detaljplaneområdet ingår geografiskt i Årstavikens avrinnings- område, men det ingår i Strömmens tekniska avrinningsområde. Miljökvalitetsnormer för vatten Enligt VISS 2023 har Strömmen otillfredsställande ekologisk status beroende bland annat på övergödning samt halterna av icke-dioxinlika PCBer, koppar och zink. Strömmen uppnår ej god kemisk status beroende på halterna kvicksilver, polybromerade difenyletrar (PBDE), PFOS (perfluoroktansulfonsyra), bly, antracen och tributyltenn. Senast fastlagda miljökvalitetsnorm för Strömmen är otillfredsställande ekologisk status 2039 och god kemisk ytvattenstatus. Undantag att uppnå god ekologisk status har getts utifrån att vattenförekomsten påverkas fysiskt (hydromorfologiskt) av en hamnanläggning för sjöfart. Fysisk påverkan på Strömmen ska dock åtgärdas i största möjliga utsträckning och för övriga kvalitetsfaktorer ska god status uppnås. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 25 (109) Störningar och risker Förorenad mark Inom detaljplanen har ett flertal miljötekniska mark- undersökningar utförts. Totalt har markprover uttagits från cirka 20 punkter, och cirka 2 prover per punkt har analyserats för att erhålla analyssvar från olika djup. Grundvatten har provtagits i ett grundvattenrör inom detaljplaneområdet och fem närliggande grundvattenrör. Porluft- och inomhusluft har uttagits på ett flertal platser i byggnaderna. Platsspecifika riktvärden (PRV) har använts som bedömnings- grund för att bedöma miljö- och hälsorisker och avgöra åtgärdsbehovet. De platsspecifika riktvärdena är indelade efter områdets planerade användning: flerbostadshus med källare, verksamheter, skola eller hårdgjorda ytor. Resultatet från markproverna visar ställvis på halter av föroreningar (främst PAH) över PRV i fyllnadsmassorna i marken, vilket är i linje med resultat från Slakthusområdet som helhet. Baserat på samtliga analyserade prover understiger medelhalt av PAH-H de platsspecifika riktvärdena. Halten PAH i porluft- och grundvattenproverna underskred tillämpliga riktvärden varför det har bedömts att hälso- och miljöriskerna är acceptabla med avseende på PAH inom detaljplaneområdet. I det grundvattenrör som är beläget centralt inom planområdet underskred halten av PFAS SGI:s preliminära riktvärden. Avseende PFAS i grundvatten kan det sedan tidigare konstateras att PFAS finns inom Slakthusområdet generellt, med högst halt av PFAS-11 i ett rör som finns på gränsen mellan detaljplane- etapperna 1 och 5a, och inte i denna detaljplan. Medelhalten av PFAS i grundvattenrör närliggande detaljplaneområdet överskrider SGI:s preliminära riktvärden. Förekomst av PFAS i grundvattnet bedöms inte innebära ett hinder för genomförandet av detaljplanen, men behöver beaktas vid eventuell framtida länsvattenhantering. Sammanfattningsvis karaktäriseras området av ställvis förhöjda föroreningshalter (framför allt PAH-ämnen) i jord. Uppmätta halter i området bedöms inte innebära några oacceptabla risker med planerad markanvändning då föroreningshalterna i medel underskrider de platsspecifika riktvärdena. Inga samman- hängande föroreningar i grundvattnet har heller påvisats. Inga risker med inträngning av flyktiga ämnen i byggnader bedöms Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 26 (109) föreligga baserat på genomförda provtagning av porluft och inomhusluft. Inget åtgärdsbehov föreligger utifrån nu genomförda undersökningar, men föroreningsförekomst behöver beaktas och anmälas vid eventuell framtida schakt och eventuellt vid hantering av länshållningsvatten i området. Föroreningar i byggnader Provtagningar har utförts i delar av bebyggelsen i området. För byggnaderna A, E, G och S har fokus legat på undersökning av flyktiga föroreningar som kan påverka inomhusmiljön negativt. Oljekolväten (alifatiska och aromatiska kolväten), BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylen), PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och klorerade kolväten samt metaller inklusive kvicksilver har undersökts. Olika ämnen har undersökts i olika medier (inomhusluft, betonggolv, porluft och jord under golv). I riskbedömningen har även resultat från jordprov- tagningen utanför byggnaden, utförd av WSP (2020), inkluderats. Förhöjda föroreningshalter har noterats i flera fall, men efter kompletterande markprover har risken för oacceptabel påverkan på inomhusmiljön kunnat uteslutas. För Arenan 2 (Globen shopping) och kvarter J (gymnasieskola) har en arkivinventering genomförts avseende verksamhets- relaterade föroreningar som kan komma att påverka inomhus- miljön. Inom Arenan 2 har enstaka mindre miljöstörande verksamheter identifierats med bland annat en biltvätt i garageplan. Denna kan ha gett upphov till lokala spill i betong och utsläpp till avlopp, dock med låg risk för spridning till marken. Mindre affärs- verksamheter i centrumdelarna har haft tillstånd för miljöfarlig vara (fotobutiker), vilket dock inte bedöms kunna innebära risk för markföroreningar. Inom kvarter J har det tidigare, innan nuvarande byggnad uppfördes, förekommit ett sanitetsslakthus och på delar av fastigheten ett så kallat observationsstall samt järnvägsspår. Ingen nuvarande eller historisk potentiell miljöfarlig verksamhet har noterats på fastigheten. Inget gammalt fyllningsmaterial bedöms finnas kvar i och med den omfattande jordschakt som utfördes i samband med uppförande av det nya huset, vilket omfattar två garagevåningar ända ut till fastighetsgräns. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 27 (109) Sammantaget har inga hinder för nuvarande eller planerad användning av Arenan 2 och kvarter J identifierats. Inga kompletterande utredningar bedöms behövas. Luft, lukt För att bedöma luftkvalitetssituationen i området i nuläget har Östra Sveriges Luftvårdsförbund kartläggning av PM10 respektive kvävedioxid, NO2 år 2020 använts. Miljökvalitets- normen för PM10 och NO2 klaras i hela planområdet. Halterna av PM10 längs Arenavägen och Palmfeltsvägen överskrider målvärdena för miljökvalitetsmålet Frisk luft (2020). I anslutning till Arenavägen planeras för ett 5 meter högt ventilationstorn till tunnelbanan. Utsläpp av partiklar från ventilationstornet har genomförts i en särskild utredning (Sweco /TYPSA) som visar att tornet kan ge ett tillskott till dygnsmedelvärdet av PM10 på ca 2-5 µg/m3. Tornet ger ingen påverkan på NO2. Detta har varit utgångspunkt för den samlade bedömningen av luftkvalitet i området. Inga av de nuvarande verksamheterna inom livsmedelsbranschen som skulle kunna orsaka luktproblem kommer att finnas kvar när första inflyttning sker i området. Buller, vibrationer De främsta trafikbullerkällorna idag är Palmfeltsvägen, Hallvägen och Arenavägen samt Tvärbanan och tunnelbanan. Verksamhetsbuller genereras från fasta installationer såsom lastkajer, ventilation och kylmedelskylare. Fläktanordningar på tak, dels på Palmfelt Center, norr om planområdet, dels i kvarter J (gymnasieskola) genererar höga bullernivåer, vilket behöver åtgärdas för att möjliggöra bostäder i närområdet. Evenemang på barer och nattklubbar i området genererar buller, bland annat i form av musik. Ljud från musikanläggningar klassas inte som verksamhetsbuller, men beräkningar visar att musikverksamheter inom området kan komma att innebära så höga ljudnivåer att särskild hänsyn behöver tas vid utformningen av planerad näraliggande bostadsbebyggelse. Kommande bostadsbebyggelse i intilliggande detaljplaneetapper kan också innebära att byggnadstekniska åtgärder behöver göras i bebyggelse inom detta planområde för att kunna fortsätta med evenemangsverksamheter. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 28 (109) Risker Området ligger mer än 100 meter från närmaste primära transportled för farligt gods (väg 73/Nynäsvägen). Arenavägen är norrut från Palmfeltsvägen klassad som en sekundär farligt godsled. Sekundära farligt godsleder nyttjas inte som genomfartsleder utan transporter av farligt gods som färdas på sådana vägar har en bestämd slutdestination i nära anslutning till vägen. Genomförd riskbedömning visar att risker kopplade till tunnelbanan samt transporter och hantering av farligt gods intill och inom området är små och att planerad bebyggelse inom området kan uppföras utan att riskreducerande åtgärder behöver vidtas. Intill planområdet, inom Palmfelt center på fastigheten Kylhuset 28, finns tre dieseltankar. Rummet där dieseltankarna är placerade är utformat som ett cisternrum och bedöms uppfylla dagens krav avseende utformning. Risker kopplade till transporter av diesel samt förekomsten av dessa dieseltankar har bedömts som marginella. De bedöms därför inte utgöra ett hinder för att intilliggande byggnader anpassas för att inrymma planerad användning. I tidigare genomförd riskutredning, till plansamrådet, framkom att det förekom nitrogencisterner samt ammoniakhantering inom Slakthusområdet. Nitrogencisternerna är nu enligt berörda verksamheter avvecklade och tomma/nedmonterade. Den byggnad där ammoniak använts som köldmedium är numera tomställd och ingen förvaring eller hantering förekommer av ammoniak i byggnaden. Risker kopplade till stora personflöden Planområdet kommer tidvis att rymma stora mängder människor kopplat både till verksamheter i området och de näraliggande evenemangsarenorna. Det innebär en ökad risk för olyckor både kopplat till trängsel och köbildning, och konflikter mellan personflöden och fordonstrafik. Även risken för medvetna sabotage behöver beaktas, liksom säkerställande av framkomlighet för räddningstjänstens fordon. För att belysa detta har underlag i form av personflödesanalyser, trafiksäkerhets- utredning och en särskild säkerhetsutredning tagits fram till detaljplanen. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 29 (109) Planförslag Illustrationsplan för Slakthusområdet med planområdet inom röd linje. Bild Nyréns Planen utgör en viktig del i att uppfylla ambitionerna i Vision Söderstaden och i planprogrammet för Slakthusområdet. Den aktuella delen av Slakthusområdet planeras främst för arbetsplatser och publika verksamheter som kan levandegöra området under dygnets alla timmar och bidra till ökad upplevelse av trygghet. Förslaget innebär också att kopplingen mellan Globenområdet och Slakthusområdet stärks, då Arenavägen sänks och Arenan 2 öppnas upp med fler entréer och bättre möjlighet att röra sig genom kvarteret. Planförslaget medger ny användning samt säkerställer skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Därutöver möjliggörs ny bebyggelse på ett antal platser. Planen följer i huvudsak dagens kvartersindelning och utgår från planprogrammets strukturplan. Arenan 2 ges möjlighet till påbyggnader i två våningar och utbyggnad mot Arenavägen i upp till fyra våningar. Den äldre bebyggelsen i kvarter A, E, G och S ges skyddsbestämmelser och ny användning och ska ha fortsatt möjlighet att utvecklas för att främja planens syfte. En senare tillkommen byggnad i kvarter D, längs Hallvägen, har rivits för att ersättas med kontor, centrum samt park (Fållan). Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 30 (109) Situationsplan över planområdet med nya byggnader och påbyggnader i mörkgrått (två nyanser) och befintlig bebyggelse i ljusgrått. Planerad ny bebyggelse utanför planområdet illustrerad i vitt. Bokstäverna avser kvartersbeteckningar. Bild Nyréns. Gymnasieskolan (kvarter J) i södra delen av planområdet ges planstöd för att fortsätta sin verksamhet. Planen medger även garage i källarplanet för att möjliggöra en avstyckning av denna del av byggnaden. Byggrätt ges för befintlig hissbyggnad från gatunivå till garaget. Totalt ger planen stöd för cirka 140 000 m2 bruttoarea kontor, centrum, skola och småskalig tillverkning varav cirka 22 000 m2 är i ny bebyggelse. Allmän plats planeras för höga vistelsevärden, med flera gågator och bilfria miljöer. Offentliga platser utgörs av två mindre torgytor (Skorstenstorget och Rökeritorget), en fickpark samt den östra delen av parken Fållan. Inom planområdet kommer en ny tunnelbana att byggas i enlighet med gällande detaljplan, ÄDp 2014-18909, vilken upphör att gälla inom aktuellt planområde. Planbestämmelserna överförs i sin helhet till aktuell detaljplan, med mindre justeringar efter bildat tunnelbaneservitut och förändrade förutsättningar kring Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 31 (109) ventilationstornet. Under Slakthusområdet planeras det för en station som kommer ha två uppgångar i området, varav den ena har en planerad entré mot Norra Entrétorget inom angränsande detaljplan, (2019-05073, etapp 2d). Övergripande markanvändning. Bruna ytor används för centrum, kontor och småskalig tillverkning, röd yta är skola, parkering och centrum, blå yta är torg och grön yta är park. Utrymme för tunnelbana säkerställs under mark inom skrafferat område. Bokstäverna avser kvartersbeteckningar Bild: SBK. Markanvändning Flertalet kvarter - A, D, E, G, S och Arenan 2 har användnings- bestämmelsen CKZ1. Syftet är att möjliggöra flera olika typer av användningsområden, vilket både skapar anpassningsbarhet över tid och förutsättningar för en levande och funktionsblandad stad. Med centrumändamål avses verksamheter som handel, service och andra verksamheter som bör ligga centralt eller vara lätta att nå. I några kvarter preciseras centrum, bland annat för att säkerställa publik användning och verksamhet i bottenvåning. I användningen ingår även samlingslokaler, konsertlokaler och viss form av utbildning. K anger kontor, tjänsteverksamhet och annan jämförlig verksamhet med liten eller ingen varuhantering. Även komplement till kontor ingår i användningen. Z1 anger verksamheter - tillverkning med begränsad omgivningspåverkan med tillhörande försäljning. I Slakthusområdet är användningen preciserad och avser tillverkning med begränsad omgivningspåverkan med tillhörande försäljning. Begränsad omgivningspåverkan innebär bland annat att buller ska begränsas så att Boverkets allmänna råd (BFS 2020:2) för ljudzon A klaras vid angränsande kvarter och att verksamheten inte kräver omfattande eller tunga transporter. Även komplement till Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 32 (109) verksamheten ingår i användningen. Några kvarter ges en annan användning. I kv J möjliggörs nuvarande användning – gymnasieskola – genom att kvarteret planläggs för undervisning, frånsett grundskola och förskola (S1). Här medges även parkering (P). I samtliga kvarter ges dessutom utrymme för centrumverksamhet. Tunnelbanan planläggs som trafikområde (T1). Elnätstation regleras med E1. Socialt värdeskapande och trygghet Arbete med socialt värdeskapande analys (SVA) har genomförts för hela Slakthusområdet, vilket resulterat i ett flertal effektmål som berör olika aspekter av social hållbarhet. För den aktuella detaljplaneetappen är följande effektmål prioriterade: - Ett fungerande vardagsliv finns parallellt med regionala målpunkter. Här möts människor spontant oavsett ålder, kön, bakgrund eller intressen. Aktivering av byggnader och platser ger liv och identitet till området. - Offentliga rum och arkitektur är högkvalitativa, har höga upplevelsevärden och inbjuder till aktivitet och deltagande. - Gaturum, bottenvåningar och offentliga miljöer är utformade med trygghet i fokus. Stor vikt läggs vid visibilitet och kontakten mellan inne och ute. Inom ramen för projektet har ett samordnat arbete kring planering för trygghet genomförts med berörda verksamheter, polisen och förvaltningar inom staden. Planen har utformats för att bidra till en trygg och levande stadsmiljö. Detta har skett i en samordnad planering av den övergripande fysiska strukturen, utformningen av kvarter och gestaltningen av allmän plats. Det innebär bland annat öppna, uppglasade bottenvåningar och hög entrétäthet, flera alternativa gångvägar genom strukturen samt att strukturen är enkel att orientera sig i, med tydligt definierade gränser mellan offentligt och privat. Vidare möjliggör planen ett blandat innehåll, som kan levandegöra området under alla tider på dygnet och en flexibilitet så att området kan utvecklas över tid och anpassas till nya förutsättningar. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 33 (109) Diagram som visar planerade verksamheter i bottenvåningarna fördelade över dygnet. Gult är öppen/befolkad verksamhet, mörkgrå är stängd. Planområdets utbredning har efter granskningen justerats. Illustrationerna visar den tidigare gränsen. Övergripande gestaltningsprinciper Gestaltningen i Slakthusområdet har sin utgångspunkt i tre ledmotiv enligt planprogram för Slakthusområdet: - arkitektonisk variation, mångfald av verksamheter och historiskt djup - ett sammanhållet golv som bildar ett gemensamt offentligt rum - ett finmaskigt nätverk av grönska och gröna stadsrum Övergripande kvalitetsprogram för arkitekturen i Slakthus- området konkretiserar det första ledmotivet "arkitektonisk variation, mångfald av verksamheter och historiskt djup” och pekar ut riktningen för gestaltningen i respektive detaljplan. Programmet tydliggör principer för gestaltningen från övergripande nivå till byggnadens detaljer. För kvarter och byggnader gäller följande principer: 1. Arkitektonisk kvalitet Tillkommande bebyggelse ska hålla en hög arkitektonisk kvalitet i koncept, detaljer och material. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 34 (109) 2. Funktionsanpassad arkitektur I Slakthusområdet syns vad som pågår - funktionen tillåts forma miljön. 3. Variation inom ett tema Gestaltning ska förhålla sig till befintlig bebyggelse och utgå från en ljus och lågmäld material- och kulörpalett. Nya kvarter har en harmonisk variation, med få utmärkande solister. Gestaltningsprinciper för utformning av kvartersmark Utformningsbestämmelserna för kvartersmark – byggnaden och byggnadsdelarna – utgår från de principer som formuleras i det övergripande kvalitetsprogrammet. Dessa fördjupas och kompletteras i det till detaljplanen hörande arkitektur- programmet, vilket redovisar hur planens syfte och plan- bestämmelserna kan uppnås. Planen innehåller dels generella utformningsbestämmelser, dels specifika bestämmelser för vissa kvarter eller byggnader. I följande stycke redovisas planens gestaltningsprinciper och de generella samt mer övergripande planbestämmelser som går att koppla till dessa. I senare stycken kompletteras de med bestämmelser kopplade till respektive kvarter. Volym och komposition Byggnadernas proportioner ska harmoniera med stadsbilden och omkringliggande kvarter. Ny bebyggelse ska vara tydligt avläsbar i förhållande till befintlig, men skillnaden bör vara subtil och väl avvägd. Tillägg ska underordna sig ursprungliga volymer. En medveten fasadgestaltning ska prägla bebyggelsen både som helhet och i utförandet av detaljer. Fönstersättning och annan indelning i tillkommande fasader föreslås vara rytmiskt regelbundna för att samspela med kvaliteter i den befintliga industri- och kontorsarkitekturen. I de fall fasaderna utförs med prefabricerade element ska skarvarna integreras i fasad- kompositionen, vilket regleras med en generell utformnings- bestämmelse som anger att skarvar, stuprör, kulörbyten med mera ska samordnas. Eventuella räcken och tekniska installationer ska inrymmas inom takvolymen eller placeras och utformas anpassat till byggnadens karaktär. Generellt ska installationer placeras så att de i så liten utsträckning som möjligt påverkar intrycket av byggnaden från allmän plats. För den äldre bebyggelsen innebär det ofta att Generella planbestämmelser, Utformning Läge för eventuella elementskarvar och dilatationsfogar, stuprör och kulörbyten ska samordnas inom byggnad och ligga i samma vertikala eller horisontella linje. Tekniska anordningar på tak ska placeras och utformas anpassat efter byggnadens karaktär och placeras så att synlighet från allmän plats begränsas. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 35 (109) installationer hellre delas upp på flera platser för att inte utgöra volymskapande tillägg till taklandskapet. För ny bebyggelse bör utgångspunkten vara samma som för den ursprungliga bebyggelsen, men även samordning av installationer inom större volymer kan accepteras. Detta bör i förekommande fall ges en medveten gestaltning, samordnad med utformningen av byggnaden som helhet. På- och tillbyggnader Byggnader i Slakthusområdet har byggts om och till över tid, som en anpassning till pågående verksamheter. Detta ska kunna fortgå även i framtiden. Kvarter förtätas varsamt genom på- och tillbyggnader anpassade till nuvarande förutsättningar och historiska värden. Den värdebärande karaktär som de bevarade byggnaderna har (se sid 16-20) ska vara utgångspunkt vid tillbyggnad. Förhållningssättet till tillbyggnader skiljer sig åt mellan den ursprungliga slakthusbebyggelsen (från 1910-talet) och den senare bebyggelsen (från 1980-talet), vilket regleras med olika bestämmelser under respektive kvarter. Generellt gäller att tillägg ska vara avläsbara, men inte dominera över den ursprungliga byggnaden. För 1910-talsbebyggelsen eftersträvas en större kontrast mellan ursprungsbyggnad och tillägg, medan tilläggen till 1980-talsbebyggelsen i Arenan 2 ska utgöra ett mer subtilt tillskott, som i huvudsak kan sammanläsas med de ursprungliga volymerna. Fris och bottenvåning Byggnader inom Slakthusområdet ska omgärdas av en gatufris, en smal hybridzon mot gatan som förstärker byggnadernas ofta flikiga möte med gatan. Avsikten är att bebyggelsen ska upplevas ligga direkt intill allmän plats, samtidigt som frisen levandegör gatumiljön genom att ge plats åt både grönska och funktioner som kopplar till bakomliggande byggnads användning såsom lastkaj, terrass, skärmtak mm. Byggda anläggningar ska i omfattning vara underordnad grönska och gestaltas som ett medvetet tillägg till byggnaden i övrigt. Frisen har även en funktion för att omhänderta kvarterets dagvatten och ska därför i huvudsak vara genomsläpplig. I detaljplanen regleras frisen genom en bestämmelse som reglerar att byggnaden ska placeras minst 0,5 meter från fastighetsgräns mot gata på de fastigheter där nybyggnad medges (p1). För byggnader som ska bevaras, där rivningsförbud föreligger, p1 Byggnad ska placeras minst 0,5 meter från GATA. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 36 (109) regleras detta genom att kvartersgränsen placeras 0,5 meter utanför byggnaden. Över frisen får linspänd gatubelysning dras. Eventuella belysningsarmar och stolpar får placeras i fris och på fasad där linspänd belysning inte fungerar. Karta som redovisar var fris i markbeläggning ska placeras mot nybyggnad (blått) samt befintliga byggnader inom planområdet (rött). Bild: SBK Bottenvåningar ska generellt utformas förhöjda för att möjliggöra olika användningar och ge bottenvåningen en större stadsbilds- mässig dignitet. För tillkommande bebyggelse införs därför bestämmelsen f7, som reglerar höjden på bottenvåning till minst 3,5 meter över gata. Måttet avser avståndet mellan gatunivå och underkant av närmaste mellanbjälklag, vilket ger utrymme för både ökad takhöjd och utrymme för installationer anpassade efter verksamheter. I vissa lägen ska kvartershörn vara avfasade för att skapa goda siktförhållanden. Detta regleras med bestämmelsen f6. I ny bebyggelse eftersträvas hög entrétäthet och transparens för att skapa levande gatumiljöer med stort inslag av publika verksamheter. Ton – kulör, material och detaljer Ton och material ska harmoniera med befintlig kulturmiljö och bidra till en lågmäld variation inom tema. Väl valda och omsorgsfullt genomförda detaljer eftersträvas i all nybyggnation. f7 Mot allmän plats ska bottenvåning utformas med en våningshöjd om minst 3,5 meter ovan gata. Höjden avser mått mellan gatunivå i entréplan och underkant närmaste mellanbjälklag. f6 Fasad i bottenvåning ska vara indragen till en fri höjd av minst 3,0 meter. Pelare medges Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 37 (109) Material och kulörer regleras för varje kvarter med plan- bestämmelser, anpassade efter den specifika platsens förutsättningar. NCS-kulörer som anges i planbeskrivning och arkitekturprogram anger en ton för byggnaden/kvarteret och är inte styrande utan ska endast ses som en indikation. Slutligt kulör- och materialval ska beslutas vid bygglov. En mockup med fasadmaterial och kulör förordas i bygglovsskedet. Avsikten är att nya byggnader ska färgsättas enligt paletten i Övergripande kvalitetsprogram för arkitekturen i Slakthus- området. Byggnader ska utformas med robusta fasadmaterial som är hållbara, möjliga att underhålla och åldras på ett gynnsamt sätt. Detaljering och mindre tillägg ska utföras i taktila material med en omsorgsfull bearbetning. Diagram över befintlig bebyggelses fasadkulörer och zoner med olika färg och materialton för ny bebyggelse inom Slakthusområdet. Illustration från Övergripande kvalitetsprogram (SBK) Diagram över fasadkulör på ny och befintlig bebyggelse inom planområdet. Illustration Magnus Carlén, kulörkonsult. Illustrationen visar byggnader inom Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 38 (109) det större planområdet som var vid samrådet. Exploateringsgrad och reglering av markens nyttjande Byggrätterna regleras generellt genom byggrätternas utbredning tillsammans med en höjdreglering. Den kvartersmark där byggnad inte får uppföras regleras genom prickmark. Bestämmelsen är dessutom preciserad så att plank inte får uppföras. Parkering utöver parkering för funktionshindrade (RHP) inte får anläggas annat än på ett ställe på Hallgränd där parkering är tillåten på prickmark, i syfte att möjliggöra uppställning för turnébussar och liknande större fordon i anslutning till en större musikscen i kvarter E. Bestämmelsen innebär också att skärmtak och lastkajer medges om inget annat anges, och att befintliga byggnadsdelar så som balkonger, trappor, betongklackar, lyftbord, traverser och räcken får vara kvar. Ringprickad mark har samma betydelse som prickmark, men får underbyggas med källare. Byggnadshöjder regleras generellt genom högsta nockhöjd. Det innebär en begränsning av takets höjd, men att mindre, tekniska anläggningar medges på taket ovan denna nivå. Dessa preciseras med särskilda bestämmelser vilka beskrivs närmare under respektive kvarter. I ett par kvarter där tekniska anordningar ska rymmas inom angiven höjd regleras byggnaderna istället med totalhöjd. På några platser medges byggnadsvolymer i mindre omfattning ovan högsta nockhöjd. Ny bebyggelse En ny byggnad föreslås inom detaljplanen. Nedan ges en kort beskrivning av förslaget samt de bestämmelser som reglerar de viktigaste gestaltningsförutsättningarna. Förslaget visas i sin helhet, med ytterligare illustrationer, i Arkitekturprogrammet. Kvarter D Kvarter D som tidigare innehållit en låg tegelbyggnad, ”hus 33”, planläggs för ett nytt kontorshus i fem våningar samt en indragen takvåning. Planen möjliggör även centrumändamål och småskalig tillverkning. I kvarteret planeras även för en nätstation i källarvåningen. De nedersta två våningarna ska utgöra en tydligt framhävd sockel och utföras huvudsakligen i rött tegel, som gestaltningsmässigt skiljer sig från den övriga fasaden (f2). Syftet är att anspela på prickmark Byggnad får inte uppföras. Plank medges ej. Parkering utöver RHP medges inte om ej annat anges. Skärmtak och lastkajer medges om ej annat anges. Befintliga byggnads- delar medges. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 39 (109) den tidigare byggnaden på platsen. Teglet avses återbrukas från den byggnad som avses rivas i kvarter B, utanför planområdet. Runt entréer kan inslag av till exempel glaserat tegel förekomma. De övre tre kontorsvåningarna ska ges en utformning som kontrasterar mot tegelsockeln. Med detta avses ett uttryck som tydligt avviker från den tunga tegelsockeln, och snarare uttrycker lätthet, blankhet och transparens. Fasaden föreslås utformas med en gröntonad glasfasad, med fasta solavskärmningar, integrerade solceller och bärande profiler som skapar en regelbundet utformad fasad, som exponerar byggnadens tekniska lösningar. Tanken är att fasaden ska anspela på den kontorsbebyggelse från 1950- och 60-talen som finns i andra delar av Slakthusområdet. De övre våningsplanen utförs indragna mot sydost och nordost, vilket framhäver sockeln, ger utrymme för terrasser och skapar en småskalig miljö mot Hallgränd och den äldre bebyggelsen i kvarter E. Byggnadens höjd regleras med en bestämmelse om totalhöjd. Syftet är att säkerställa att tekniska installationer, till exempel ventilationsrum, hanteras inom byggnadsvolymen. Icke dominerande tekniska anläggningar, till exempel solceller, medges upp till en meter ovan tak (f14). Med icke dominerande avses att de inte får vara volymskapande och ska placeras med beaktande av intrycket från gatunivå. Föreslaget kulörschema för kvarter D. NCS- koderna är vägledande. Slutligt kulör- och materialval ska beslutas i samband med bygglov. Bild: DinellJohansson I byggnaden väntas cirka 270 personer kunna arbeta. Det ger ett beräknat behov av 55 cykelparkeringsplatser för anställda samt 19 för besökare. Parkering för anställda planeras i kvarteret eller i angränsande kvarter. Besöksparkering för cykel ska så långt som f2 Fasad i de två nedersta våningsplanen över gatan ska utformas huvudsakligen i rött tegel. Ovan liggande våningar ska utformas med kontrasterande material och karaktär. Den översta våningen ska vara indragen minst 5 meter räknat från underliggande vånings fasadliv. f14 Ovan högsta totalhöjd får icke dominerande tekniska installationer anordnas med en högsta höjd av 1 meter ovan tak. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 40 (109) möjligt lösas på kvartersmark, men behöver samordnas med allmän plats. Efterfrågan på bilparkering för anställda och besökare uppgår till cirka 21 platser. Då möjligheterna att inrymma bilparkering på fastigheten är begränsad löses all parkering utom en RHP-plats utom kvarteret, genom parkeringsköp. Avsikten är att nyttja garageplatser i Arenagaraget. RHP-plats planeras på gatumark, på Hallgränd. Hantering av varuleveranser samt avfall till byggnaden föreslås ske från Hallgränd. Avfall hanteras i miljörum i byggnaden som nås från gatan. Kvarter D mot Hallgränd och kvarter E till höger. Förslaget illustreras med en uppglasad fasad som avslöjar byggnadens konstruktion. Bild: DinellJohansson/ TMRW Ett kontorshus med en markerad sockel i två våningar medges i kvarter D. Bild: DinellJohansson/TMRW. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 41 (109) Befintlig bebyggelse Flera av byggnaderna inom planområdet utgörs av befintlig bebyggelse, som genom ändrade användningsbestämmelser samt möjligheter att bygga om och till kan ges förutsättningar för att bevaras och utvecklas med ett delvis nytt innehåll. Övergripande gäller att förändringar och tillägg som görs i befintliga byggnader ska hålla minst lika hög arkitektonisk kvalitet som ursprunglig byggnad. Nödvändiga åtgärder som krävs för ändrad användning är att tillskapa nya entréer, nya fönster samt skapa fullgod tillgänglighet för rörelsehindrade. Ibland kan befintliga förutsättningar innebära en konflikt med dagens krav, till exempel avseende utrymning. Utåtgående dörrar över gatumark, från befintliga byggnader, är exempel där avsteg accepteras. Utöver detta föreslås ändringar för att göra byggnaderna mer ändamålsenliga för sin användning. Byggnaderna ska exteriört bevaras och återställas i så hög grad som möjligt i samband med ombyggnation. Fasader behöver dock inte alltid restaureras tillbaka till sitt ursprung. Lämningar av kakel eller spår efter tidigare rivningar kan vittna om tidigare verksamhet och ge ett historiskt djup. Förslag till hur byggnaderna kan komma att se ut beskrivs även i Arkitektur- programmet för kvartersmark. För blåklassade byggnader inom kvarter A, E, G och S gäller följande princip för öppningar i fasaden: • Samtliga ursprungliga öppningar för dörrar/fönster får återställas. • Samtliga sentida öppningar för dörrar/fönster får behållas. • Nya håltagningar ska följa byggnadens grammatik och medges i begränsad omfattning. • Utöver de åtgärder som preciseras i q-bestämmelser får åtgärder som krävs för att klara tekniska egenskapskrav medges. Skyddsbestämmelser (q), varsamhetsbestämmelser (k) samt rivningsförbud (r) på plankartan Slakthusområdets blåklassade bebyggelse från 1910-talet ges skydd mot förvanskning och rivning genom bestämmelser på plankartan. Även för delar av den senare bebyggelsen införs varsamhetsbestämmelser. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 42 (109) Skyddsbestämmelsen q1 syftar till att bevara de kulturhistoriska värden som är viktiga för att områdets karaktär och särart ska bestå. Den används generellt för samtliga ursprungliga byggnader från 1910-talet och preciserar de värden som är viktiga att bevara i fasadutformningen. Bestämmelserna q2, q3, q4, q5 och q6 kompletterar den generella bestämmelsen q1 genom att reglera de delar som skiljer sig åt mellan byggnaderna. Där framgår vilka förändringar i volym och fasad som medges. Utöver dessa undantag gäller generellt för q1 att åtgärder får medges om det krävs för att uppfylla tekniska egenskapskrav. Avsikten är att inte förhindra nödvändiga lösningar för att få en fungerande byggnad, men i varje enskilt fall behöver det kulturhistoriska värdet beaktas och vägas mot den tänkta åtgärden. Varsamhetsbestämmelserna k1 och k2 omfattar det som är viktigt att beakta vid förändringar för att karaktären i byggnaderna ska kvarstå. För alla befintliga byggnader gäller k1 som anger att byggnadens karaktärsdrag ska bibehållas. Karaktärsdragen för samtliga byggnader som berörs av bestämmelsen finns på sidorna 16-20 i planbeskrivningen För den ursprungliga slakthusbebyggelsen (A, E, G och S) gäller därutöver k2, som tydliggör krav på utformning av fönster och tak. Bestämmelsen anger att nya fönster ska vara av stål, trä eller gjutjärn och huvudsakligen lika ursprungliga avseende proportioner, dimensioner och kulör. Avsikten är inte att skapa identiskt lika fönster, men att nya fönster ska gestaltas med utgångspunkt i ursprungliga avseende kvalitet och karaktär. För taken gäller att tillkommande anordningar, till exempel takkupor, ska vara anpassade till ursprungligt eller befintligt taklandskaps karaktär och kulörverkan. Rivningsförbud (r1) gäller för slakthusbebyggelsens ursprungliga delar, men håltagningar och andra förändringar i stommen kan göras om det krävs för att uppfylla tekniska egenskapskrav eller bidrar till byggnadens användbarhet på ett gynnsamt sätt, till exempel genom att skapa nya entréer. Håltagningar får endast ske restriktivt och får inte utgöra något dominerande inslag utan ska följa byggnadens huvudkaraktär. Möjliga håltagningar samt övriga åtgärder som kan påverka byggnadsvolymen redovisas under respektive kvarter. q1 Byggnadens bevarade fasadarkitektur samt ursprungligt fasadmaterial ska bibehållas men får ersättas om den tekniska livslängden uppnåtts. Med detta menas arkitektoniska detaljer och uttryck från uppförandeåret såsom bågformade och raka muröppningar, mönstermurad takfot, fasader av kalksandtegel, socklar och byggnadsdelar av granit, karaktäristiska skärmtak samt smidesdetaljer. Avsteg från detta får medges om det krävs för att uppnå tekniska egenskapskrav. r1 Byggnaden får inte rivas, undantaget ej ursprungliga tillägg. Håltagning i fasad där det inte tidigare funnits håltagningar samt övriga ändringar i ursprunglig stomme får endast ske restriktivt och får inte utgöra något dominerande inslag utan ska följa byggnadens huvudkaraktär. k1 Byggnadens karaktärsdrag ska bevaras. Vid underhåll av ursprunglig byggnadsvolym ska lika eller motsvarande material och utförande användas. k2 Nya fönster ska vara av stål, trä eller gjutjärn och huvudsakligen lika ursprungliga avseende proportioner, dimensioner och kulör. Tillkommande anordningar på tak, till exempel takkupor, ska vara anpassade till ursprungligt eller befintligt taklandskaps karaktär och kulörverkan. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 43 (109) Nedan redovisas förslagen till förändring av befintlig bebyggelse samt förtydliganden om skydds-, varsamhets- och utformnings- bestämmelser för varje enskild byggnad. Kvarter A Kvarter A planläggs för kontor, centrum eller verksamhet med begränsad omgivningspåverkan. Börssalen med dubbel takhöjd föreslås öppnas upp till sitt originalutförande. Kvarter A från Palmfeltsvägen. Föreslagna tillägg i form av takkupor och ramper för tillgängliga entréer syns centralt i bild. Bild: Gatun Arkitekter/TMRW Kvarteret omfattas av bestämmelsen q3 som syftar till att precisera vilka delar av volymen som undantas från kravet på att inte förändra byggnadens volym (se illustration nedan). Det innebär att restaurangpaviljongen kan kompletteras med en godsmottagning mot öster. Två nya ramper för att klara tillgängligheten medges mot söder respektive norr. Sex nya takkupor medges för att möjliggöra ett nytt utrymme under tak. Källarfönster mot sydöst kan komma att behöva sättas igen för att skydda fastigheten mot inträngande vatten vid skyfall. Den omgivande tomtmarken avses rustas upp så att en tidigare trädgård återskapas och gångstråket till Palmfeltsvägen ges en tryggare utformning med exempelvis belysning. I byggnaden bedöms upp till 178 personer kunna arbeta. Det ger ett beräknat behov av 36 cykelparkeringsplatser. Cykelparkering för anställda planeras i kvarteret eller i angränsande kvarter. För besökare anordnas cykelparkering utomhus på kvartersmark. q3 Ursprunglig byggnadsvolym får inte förändras med undantag för två nya tillgänglighetsramper, utökad godsmottagning samt sex nya takkupor. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 44 (109) Efterfrågan på bilparkering för anställda och besökare uppgår till cirka 13 platser. Då möjligheterna att inrymma bilparkering på fastigheten är begränsad löses all parkering utom en RHP-plats utom kvarteret, genom parkeringsköp. Hantering av varuleveranser till samt avfall från byggnaden föreslås ske från Hallgränd. Kvarter E Kvarter E innehåller flera sammanbyggda volymer liksom den så kallade förbindelsehallen vilken är hjärtat både i kvarteret och Slakthusområdet. Kvarter E planläggs för kontor, centrum eller tillverkning med begränsad omgivningspåverkan, med tillhörande försäljning. Förbindelshallen (byggnad 15b, enligt illustration i marginalen) har öppnats upp mot söder och norr, vilket skapat ett semi-offentligt rum och koppling mellan Stora Skorstensgatan och Styckmästargatan. För att säkerställa att allmänheten ska kunna ta del av förbindelsehallen interiört regleras användningen så att publik verksamhet ska finns i bottenvåningen (C3). Med detta avses inte att hela ytan behöver vara publik, utan att publik verksamhet behöver finnas någonstans inom det markerade området. Publik verksamhet kan vara en entré, en lobby eller annan yta där allmänheten är välkommen in, för att uppleva det Åtgärder på ursprunglig byggnadsvolym som medges enligt bestämmelse q3: Nya tillgänglighetsramper (1) utökad godsmottagning (3) sex nya takkupor (4). Övriga planerade förändringar på illustrationerna (2,5,6,7) är inte volympåverkande. Fasadillustration: Gatun arkitekter Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 45 (109) kulturhistoriska rummet utan att betala, vara medlem eller ha något annat ärende i hallen. Nya diskreta glaspartier föreslås sättas in i ursprungliga öppningar för att skapa ett behagligt klimat i hallen och begränsa buller från kulturverksamheter i byggnaden. Vy från Styckmästargatan mot entré till förbindelsehallen (byggnad 15b) med föreslagna nya glaspartier. Bild: ElinderSten/ TMRW Kvarter E från Hallvägen. Tydligt underordnade tillägg i form av nya kajer för samtida funktioner längs Styckmästargatan. Till höger i bild skymtar Arenan 2 och Globenområdet. Bild: ElinderSten/ TMRW Alla delar av den ursprungliga byggnaden regleras med skyddsbestämmelsen q1. Dessutom omfattas den av bestämmelsen q4, q5 och q6 som syftar till att precisera vilka delar som undantas från kravet på bevarande av fasaden och var förändringar av ursprungsvolymen får ske. Syftet med de kompletterande q-bestämmelserna är att möjliggöra nya vistelseytor, ljusinsläpp och entréer för att öka byggnadens användbarhet över tid samt att levandegöra området. Byggnader inom kv E. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 46 (109) Generellt gäller att tillägg ska vara tydligt underordnade och att åtgärder på taken ska vara indragna och inte möjliga att uppfatta från gatunivå. Tillkommande tekniska installationer på tak får inte vara dominerande. Något större volymer för till exempel ventilationsdon kan accepteras om det krävs för att uppnå en bättre ljudisolering, för att möjliggöra kultur- och musik- verksamhet i linje med planens syfte. Bestämmelserna q5 och q6 visar vilka förändringar av byggnadsvolymen som medges. Bestämmelsen q5 möjliggör för planerade takterrasser och lanterniner på hus 15a samt en mindre del av hus 14. Bestämmelsen tydliggör att dessa ska placeras indragna från fasaden så att de inte är synliga från gatunivån. Teknikanläggning intill vattentornet på hus 13 får ersättas med annan teknikanläggning i motsvarande storlek som skyddas med tak täckt med ståndfalsad röd plåt. Volymen får inte vara bredare än vattentornet och ska inte vara synlig från gatunivå. Anläggningens sidor bör vara i samma röda kulör som taket. Förslag på teknikanläggning på hus 13 inom blå streckad linje. Volymen ska inte vara bredare än vattentornets fasad och ska förhålla sig underordnat till taket i övrigt. Anläggningens sidor bör vara samma kulör som taket i övrigt. Bild: Apell arkitektkontor Övriga delar av kvarteret omfattas av q6 som innebär att mindre tillägg medges till ursprungsvolymen, såsom trappor och skärmtak. Bestämmelsen syftar framför allt till att möjliggöra mindre tillägg till byggnadsvolymerna i gränderna mellan hus 24, 25 och 26. q5 Ursprunglig byggnadsvolym får inte förändras utöver nya taklanterniner och takterrasser enligt illustration 1 på plankartan, placerade så att de inte uppfattas från gatunivå, samt icke dominerande ventilationshuvar och andra mindre, tekniska anläggningar på tak. q6 Ursprunglig byggnadsvolym får inte förändras utöver icke dominerande tillägg så som skärmtak, trappor, ventilationshuvar och andra mindre, tekniska anläggningar på tak Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 47 (109) Illustration till q5 och q6. Inom område markerat med röd linje medges nya lanterniner och takterrasser. Exempel markerade med blå ytor. Inom gulstreckad linje medges icke dominerande tillägg såsom skärmtak, trappor samt mindre, tekniska anläggningar. Inom grön streckad linje medges teknikanläggning med tak enligt illustration ovan. Merparten av de föreslagna fasadåtgärderna på byggnaden innebär att ursprungliga öppningar tas upp och att sentida tillägg såsom lastentrén mot Stora Skorstensgatan och en längsgående tillbyggnad mot söder, mellan hus 14 och 15a, tas bort. Bestämmelsen q4 möjliggör för åtgärder i den ursprungliga fasaden genom att medge nya och större fönster i vissa delar, samt att dörröppningar tas upp i ursprungliga fönsterlägen. Det innebär att större fönsterpartier kan tas upp i fasaden på hus14, där sentida tillägg i form av ett plåtskjul har rivits, och på södra och östra gaveln till hus 15a. Fönstren bör placeras regelbundet och ansluta till befintlig industriarkitektur. Bestämmelsen medger också att högst åtta dörröppningar får tas upp i ursprungliga fönsteröppningar inom hus 13, 14 och 15a. Syftet med detta är att skapa flexibilitet i placeringen av öppningarna, samtidigt som påverkan på den ursprungliga fasaden begränsas. Merparten av dessa öppningar bör tillkomma i de delar av hus 15a och 14 där även nya fönster medges. En befintlig dörröppning på fasaden mot söder på hus 14 föreslås utökas för att rymma en utrymningsdörr, se markering i illustration på nästa sida. Mot Stora Skorsstensgatan bör öppningar förekomma mer sparsamt. q4 Ursprunglig fasadgestaltning (enligt definition under q1) får ej förändras med undantag för följande: Nya och större fönster- öppningar medges i hus 14 och 15a på fasader markerade i illustration 1 på plankartan. Dörrar får tas upp i ursprungliga fönsteröppningar på sammanlagt högst 8 platser. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 48 (109) Fasad mot Stora Skorstensgatan. Ny dörr tas upp i läge för ursprungligt fönster i hus 15a. 13 15a 15b 24 15a 14 13 Fasad mot Rökerigatan. Nya dörrar tas upp i ursprungliga och befintliga fönsteröppningar i hus 15a, 14 och 13. Ursprungliga fönster tas upp i hus 15a. Nya fönster tillkommer ovan befintliga i hus 14. Fasad mot Styckmästargatan. Nya dörrar tas upp i läge för ursprungliga fönsteröppningar och befintlig dörröppning får utökas för att rymma ny utrymningsdörr. Nya fönster tas upp ovanför ursprungliga fönsterlägen i hus 14. Befintliga fönster ökar i storlek och kompletteras med fler fönster i hus 15a. Föreslagna fasadförändringar i kvarter E som ges stöd genom bestämmelsen q4. Ytor inom rödmarkerad linje visar var nya dörrar i ursprungliga fönster föreslås. Grön linje visar fasader där fler och större fönster medges. Övriga illustrerade fasadöppningar sker i ursprungliga eller befintliga dörr- och fönsterlägen och berörs därför inte av bestämmelsen. Fasadillustration: ElinderSten Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 49 (109) Fasad mot Hallgränd. Mot denna fasad föreslås inga förändringar i ursprunglig fasad. Sentida tillägg kan bytas ut. Nya entréer och fönster föreslås sättas in i ursprungliga fasadöppningar. Exempel på icke ursprungligt tillägg i plåt som kan ersättas med ny volym. I kvarter E finns ett flertal sentida tillägg till den ursprungliga bebyggelsen. Dessa speglar områdets olika historiska lager, men har som regel en mindre genomarbetad gestaltning och bedöms kunna bytas ut och ersättas med nya tillägg som kan bidra till områdets nya funktioner. Detaljplanen reglerar utformningen av dessa med bestämmelsen f5, som anger att byggnaden ska utformas som ett tydligt tillägg. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att den ursprungliga bebyggelsen fortsatt ska vara tydligt avläsbar och framstå som huvudnumret i stadsbilden. Material eller utformning regleras inte, men i regel föreslås byggnader som kontrasterar den solida tegelarkitekturen. Området har historiskt präglats av material som upplevts som moderna för sin tid, varför en begränsad materialpalett inte är motiverad. Det ska tydligt framgå att de nya volymerna adderats till ursprungsvolymen. Nya volymer bör avskiljas från ursprungliga med mindre livförskjutningar eller en indragen skuggnisch, samt ansluta under ursprungsvolymens takfot, se illustrationer nedan. f5 Byggnad ska utformas som ett tydligt underordnat tillägg till ursprunglig huvudvolym. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 50 (109) Principdetalj för mötet mellan befintlig och ny byggnad. Illustration: ElinderSten. Då nya entréer tillkommer finns behov av ytterligare skärmtak. Några av dem planeras över Stora Skorstensgatan och är så djupa att de kräver stöd i detaljplanen. För att möjliggöra dessa införs en planbestämmelse (f8), som möjliggör sammanlagt 20 m2 skärmtak. Bestämmelsen avser en sammanlagd yta för berörda delar mot Stora Skorstensgatan. Avsikten är att skärmtaken ska vara nätta och underordna sig huvudvolymen, likt övriga tillbyggnader. Kvarter E från Norra Entrétorget. Centralt i bild ett tydligt tillägg mellan skorstenen och byggnad 15a. Till vänster i bild syns den nya tunnelbaneentrén, (angränsande detaljplan, etapp 2d) och till höger i bild förbindelsehallens öppning mot Stora Skorstensgatan. Bild: ElinderSten/ TMRW f8 Skärmtak med en största sammanlagd area av 20 kvm får kraga ut över Stora Skorstensgatan högst 2 meter från fasad, minst 3 meter över mark. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 51 (109) I byggnaden bedöms cirka 200 personer kunna arbeta inom främst kultur och restaurang. Det ger ett beräknat behov av 41 cykelparkeringsplatser för anställda och 186 platser för besökare. Cykelparkering för anställda planeras i angränsande kvarter. För besökare kommer cykelparkering till större del behöva tas omhand på allmän plats. Efterfrågan på bilparkering för anställda och besökare bedöms uppgå till cirka 8 platser. Då möjligheterna att inrymma bilparkering på fastigheten är begränsad löses all parkering utom RHP genom parkeringsköp utom kvarteret. Avsikten är att nyttja garageplatser i Arenagaraget. Hantering av varuleveranser samt avfall till byggnaden föreslås ske från Hallgränd. För att möjliggöra uppställningsplats för turnébuss och liknande större fordon i samband med konserter i hus 24 planläggs en del av Hallgränd som kvartersmark för detta ändamål. Kvarter G och S Kvarter G och S är två fastigheter som ska regleras så att det blir en allmän gångväg emellan. Kvarteren planläggs för kontor, centrum eller tillverkning med begränsad omgivningspåverkan, med tillhörande försäljning. Inga förändringar i den ursprungliga volymen föreslås. En skyddsbestämmelse (q2) reglerar att byggnadens volym inte får förändras, med undantag för mindre, tekniska anläggningar. Detta omfattar även de skärmtak som omger byggnaden. Ett sentida tillägg/skjul mot öster inom kvarter G kan byggas om till en mer välkomnande uppglasad veranda och det regleras på samma sätt som tillägg till övriga ursprungliga 1910-talsbyggnader (f5, se sid 49). Kvarter S kommer hysa ett ventilationstorn för den nya tunnelbanan mot Arenavägen. Tornet ska utformas så att det bidrar kvalitativt till stadsmiljön och föreslås utformas med ett ljust tegel för att ansluta till omgivande bebyggelse. Tornets höjd regleras till 5 meter över marken. För att undvika åtkomst till tornets ovansida, ventilationsschaktet, införs en begränsning av markens nyttjande närmast tornet som anger att marken inte får bebyggas med skärmtak eller andra anläggningar som möjliggör åtkomst till ventilationstornet (e1). I kvarter S skapas även en byggrätt för ett mindre sophus, som placeras utmed Arenavägen. Byggnaden föreslås uppföras med fasader i glasbetong och sedumtak. q2 Byggnadens volym får inte förändras utöver uppförande av icke dominerande ventilationshuvar eller andra mindre, tekniska anläggningar. e1 Marken får inte bebyggas med skärmtak eller andra anläggningar som möjliggör åtkomst till ventilationstorn G S Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 52 (109) Miljörum (sophus) och ventilationstorn (FUT) framför kvarter S med de markhöjder som behövs för att tillgängliggöra platsen och funktionerna. Miljörum och ventilationstorn framför kvarter S (till vänster) och kvarter G (till höger) med den veranda som kan ersätta befintligt skjul. Bild: ElinderSten Kvarter S med torgyta mot Arenavägen och kvarter G med föreslagen veranda. I bakgrunden syns vattentornet i Kv E och det nya tunnelbanekvarteret, kvarter F, (etapp 2d) Bild: ElinderSten/ TMRW Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 53 (109) Intim gata mellan kvarter G och kvarter S knyter Rökeritorget till Arenavägen och Globenområdet. I bakgrunden syns Arenan 2 med nya till- och på- byggnader. Globen anas bakom Arenan 2. Bild: ElinderSten/ Wester+Elsner/ TMRW I byggnaderna bedöms upp till 30 personer arbeta. Det ger ett beräknat behov av 7 cykelparkeringsplatser för anställda samt 40 för besökare. Cykelparkering för anställda planeras inom kvarteren eller i angränsande kvarter. Besöksparkering ska i första hand lösas på kvartersmark, men behöver samordnas med allmän plats. Efterfrågan på bilparkering för anställda och besökare uppgår till cirka 2 platser, varav en RHP-plats löses inom eller i anslutning till kvarteren. Övrigt parkeringsbehov löses genom parkeringsköp. Avfallshanteringen för kvarter G är tänkt att lösas i invändigt miljörum som nås från Norra Gränd. Avfallshanteringen för kvarter S sker från Arenavägen. Kvarter J Kvarter J rymmer idag en gymnasieskola. Detaljplanen bekräftar och ger planstöd för nuvarande användning, skola (ej förskola eller grundskola). I planen införs också användningen parkering (P) för att möjliggöra tredimensionell fastighetsbildning, där garaget skulle kunna utgöra en egen fastighet. Detta innebär i sin tur att garaget till exempel skulle kunna ägas och drivas av en aktör som driver garaget som en egen verksamhet, utan koppling till skolan. Planen ger även möjlighet att på sikt öppna upp bottenvåningen med mer publik verksamhet (centrum). Kvarteret ges en byggrätt som ger planstöd åt befintlig byggnad. Nuvarande, ursprunglig, byggnad är sammansatt av flera volymer Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 54 (109) som bidrar till ett intryck av småskalighet, framför allt mot Arenavägen. Denna karaktär är viktig för upplevelsen av gatu- miljön. En särskild bestämmelse (f4) införs därför som reglerar att byggnaden ska delas in i flera volymer och att byggnadshöjder ska trappas ner mot omgivande gator, i huvudsak i enlighet med ursprungliga byggnadsvolymer. Avsikten är att ge möjlighet att omforma byggnaden, men bevara den upplevda skalan mot omkringliggande gator. Byggnaden förses också med en varsamhetsbestämmelse (k1) för att säkerställa att byggnadens tidstypiska särdrag bevaras. Byggnadens höjd föreslås regleras med nockhöjd och på de lägre delarna med totalhöjd. Befintliga fläkthuvar, som i vissa fall sticker upp 2,2 meter över den angivna nockhöjden, får byggas in på bredden och höjden i den mån det krävs för att klara bullerkrav mot planerade intilliggande bostäder. Den gångbro över Arenavägen som idag förbinder fastigheten med Globenområdet avses tas bort. Hisstornet kan dock sparas och ges en byggrätt då det även ger access till underliggande garage. Ingen förändring planeras avseende parkering för cyklar eller bilar. Hantering av varuleveranser samt avfall till byggnaden sker vid befintligt varuintag utmed Rökerigatan. Arenan 2 Byggnaden på Arenan 2 är ett storskaligt kontorskomplex från tiden för Globens uppförande, som huvudsakligen planläggs för befintlig verksamhet, det vill säga kontor- och centrumändamål. Kvarteret är nära 300 meter långt. Även om det gestaltnings- mässigt är indelat i fyra olika, sammanlänkade kontorsvolymer upplevs det som massivt och är i stora delar slutet i gatuplan mot Arenavägen. Arenavägen ligger på en lägre nivå än Globen- området och kopplingar genom kvarteret saknas nästan helt. Vägen och kvarteret fungerar därigenom i dagsläget som en barriär mellan Globenområdet, där 7000 människor arbetar idag och ytterligare exploatering planeras i framtiden, och Slakthusområdet. Ett viktigt syfte med detaljplanen är därmed att möjliggöra förändringar som bidrar till att stärka kopplingarna mellan de båda områdena. Planförslaget innebär att Arenavägen sänks och att kvarteret byggs ut cirka 4 meter mot gatan. Detta ger möjlighet att skapa f4 Byggnad ska utformas uppdelad i flera volymer och med en nedtrappning av byggnadshöjder mot omgivande gator, i huvudsak i enlighet med ursprungliga byggnadsvolymer Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 55 (109) fler tillgängliga kopplingar mellan byggnad och gata samt fler lokaler och entréer utmed Arenavägen, vilket bidrar till en mer levande gatumiljö och stärkt koppling mellan Slakthusområdet och Globenområdet. Utbyggnaden mot Arenavägen är därmed en viktig förutsättning för att gatumiljön ska omvandlas i enlighet med detaljplanens syfte Planförslaget ger också möjlighet till påbyggnad på befintliga volymer med två våningar. Axonometrier över planerad bebyggelse, sett dels från Arenavägen, dels från Arenatorget. Nya tillägg markeras med gul färg. Befintlig gatunivå markerad som röd linje. Bild: Wester+Elsner arkitekter En utgångspunkt för förslaget är även att nuvarande inlastning från Arenavägen mitt i kvarteret tas bort och ersätts med lastintag från kvarterets södra sida. Denna åtgärd är en förutsättning för att ombyggnaden ska kunna genomföras i sin helhet. Nuvarande in- och utfart i kvarterets norra del minskas i bredd och flyttas ut mot gatan. Planen reglerar förbud mot att anordna in- och utfart längs utbyggnaden mot Arenavägen, utom vid den planerade in- och utfarten i kvarterets norra ände. Syftet är att skapa en tryggare och mer inbjudande gatumiljö för oskyddade trafikanter. Detta möjliggör att nya passager genom kvarteret kan skapas dels intill garageinfarten i kvarterets norra del, dels mitt i kvarteret vid nuvarande lastintag. Avsikten är att utfartförbudet ska gälla det Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 56 (109) utbyggda förslaget. Om kvarteret byggs ut mot Arenavägen i etapper kan nuvarande in- och utfart ligga kvar så länge ingen utbyggnad mot gatan gjorts i den berörda delen. En tillfällig anslutningsramp mot gatan kan krävas inom byggnaden för att anpassa till Arenavägens nya nivåer innan utbyggnad skett i den berörda delen av kvarteret. Byggnaden har ett tidstypiskt uttryck och ett kulturhistoriskt värde. Byggnaden regleras därför med varsamhetsbestämmelse (k1) samt med utformningsbestämmelser som reglerar de karaktärsdrag som är viktiga för de olika tillkommande byggnadsdelarna. Varsamhetsbestämmelsen innebär generellt att liknande material och uttryck ska väljas vid renovering och hänvisar de värdebärande karaktärsdrag som beskrivs under förutsättningar, sid 19. Generellt tar gestaltningen sin utgångspunkt i kvarterets befintliga karaktärsdrag med fyra kontorsvolymer som är lika avseende volym, struktur, material- och kulörpalett, men där olika fasadutformning och detaljering ger varje volym ett individuellt utseende. De nya tilläggen bejakar denna princip och utvecklar varje volym med sin unika fasad och identitet inom de givna ramarna. Liksom befintliga volymer utformas tilläggen med mer återhållsamma fasader mot Arenatorget och mer plastiska mot Arenavägen. Det ger en variation i det nära stadsrummet samtidigt som helheten på håll upplevs som harmonisk och sammanhållen. Avsikten är att tillbyggnaderna ska upplevas som samtida men inordna sig i och bygga vidare på originalets övergripande stads- Vy norrut längs Arenavägen, jämförelse mellan nuläge (t.v) och planförslag (t.h). Idag ligger Arenavägen högre än Slakthusområdet. Bottenvåningen i Arenan 2 möter inte gatan. En sänkt Arenavägen, med bredare trottoarer och fler kopplingar mellan Slakthusområdet och genom Arenan 2 bidrar till att minska barriären mellan stadsdelarna. Tillbyggnaden i fyra våningar, med en öppen, aktiv bottenvåning, bidrar till att levandegöra gatan. Bild: Wester+Elsner arkitekter Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 57 (109) och gestaltningsprinciper. Tilläggen anknyter i volym, skala och kulörpalett till den befintliga utformningen samtidigt som de tillför nya kvaliteter där skala, detaljering och materialkvalitet sätter mötet med människan i fokus. Huvudvolymerna och dess påbyggnader regleras med bestämmelsen f1. Den innebär att påbyggnader utformas med putsade fasader i bruten vit kulör, med ett tydligt släktskap med den ursprungliga volymen avseende kulör, fasadkomposition och detaljutformning, exempelvis avseende fönsterproportioner och profilering. De ursprungliga volymernas särdrag ska vara styrande, så att även påbyggnaderna ges den individuella variation som är utmärkande för de olika volymerna. De tillkommande påbyggnaderna särskiljs från ursprungs- volymerna genom minst 1,3 meter indrag mot Arenatorget. Invändiga, uppglasade ljusgårdar i kvarteren ingår som en del av fasadgestaltningen, men ska underordna sig huvudvolymerna. Illustration som visar hur karaktärsskapande inslag tas tillvara i förslaget. Bevarade fasader mot Arenavägen med utrymningstrappor (1), fönsterband och runda fönster (2) samt rundad byggnadsdel med taklanternin (3). Upplevelsen av byggnaden från Arenatorget bevaras huvudsakligen oförändrad (4), med karaktäristiska inslag som runda fönster (5), avfasade hörn (6) fönstersättning som bl a bildar triangel (7), burspråk (8) och ursprungliga gångförbindelser mellan kontorsvolymerna (9). Bild: Wester+Elsner arkitekter 1. 6. 7 6. 5. 4. 1. 2. 3 9. 8. f1 Byggnad ska utformas med putsade fasader i bruten vit kulör. Påbyggnader på ursprungliga, putsade volymer ska utformas med ett tydligt släktskap med den ursprungliga volymen avseende kulör, fasad- komposition och detaljutformning. Större glaspartier/ljusgårdar får förekomma, men ska underordna sig huvudvolymen. Påbyggnad ovan ursprunglig volym ska dras in minst 1,3 meter från fasad mot Arenatorget. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 58 (109) Med det avses att de ska placeras indragna i både fasad och på höjden gentemot de putsade kontorsvolymerna (se bild nedan). Principillustration för påbyggnader på kontorsvolymer enligt bestämmelse f1. Bild: Wester+Elsner arkitekter Utbyggnader mot Arenavägen möjliggörs i 3–4 våningar och regleras med bestämmelsen f3. De ska utformas med en öppen och levande bottenvåning som förstärker Arenavägens karaktär av huvudgata i området. Planen reglerar därför att minst sex entréer ska anordnas per 100 meter gatufasad. Detta ska räknas som ett genomsnitt för hela fasaden och omfatta såväl enskilda lokalentréer som passager och entréer till gallerian. För att skapa en mer upplevelserik gatumiljö, med fokus på fotgängar- perspektivet, ska byggnadens två nedersta våningsplan utgöra en sockel med tydligt särskiljande karaktär, med huvudsakligen uppglasade fasader och omsorgsfullt bearbetade fasadpartier. Med särskiljande karaktär avses att sockeln genom materialitet, ton och detaljering ska skilja sig från övriga fasadens släta, vitaktiga putskaraktär. Med bearbetade fasadpartier avses en medvetet gestaltad profilering och djupverkan, med en detaljering som bidrar positivt till upplevelser för de som rör sig längs gatan. Utbyggnaderna ska utföras med variation inom ett tema, så att de både speglar indelningen i de fyra kontorsvolymerna, och samtidigt kan avläsas som en sammanhållen sockel. Glaspartiets takfot ska ligga lägre än omgivande volym. Befintliga, uppskjutande hisstoppar accepteras. Nya glasfasader följer ursprungliga glasfasaders placering. Minde volymer får tillkomma på taket för att säkra åtkomst Fasad i liv med ursprunglig byggnad Påbyggnad dras in minst 1,3 meter från ursprunglig volym mot Arenatorget f3 Minst 6 entréer ska anordnas per 100 meter fasad mot gata. Fasad i de två nedersta våningsplanen ska utformas uppglasad till minst 50% samt med ett särskiljande utseende med omsorgsfullt bearbetade fasadpartier. Fasad ska utformas med en subtil variation som speglar kvarterets ursprungliga huvudvolymer. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 59 (109) Tillbyggnadens övre våningsplan avses att ansluta till kontorsvolymernas övriga fasadgestaltning, med fasader i vitaktig puts. Principillustration för utbyggnader mot Arenavägen, enligt bestämmelse f3 Mellan kontorsvolymerna finns lägre länkbyggnader som leder genom kvarteret. Dessa ska underordna sig huvudvolymerna och avses utformas med fasadmaterial som avviker från de putsade huvudvolymerna. Förslaget utgår från en gestaltning med både uppglasade och vegetationsklädda fasader. Den mittersta länkbyggnaden, som utgör en viktig passage, ska utformas med huvudsakligen uppglasade fasader (f10). För att tydliggöra skillnaden mellan huvudvolymer och länkbyggnader ska länkbyggnader placeras indragna minst två meter från Arenavägen eller Arenatorget (p2). Ovan entrévolymerna möjliggörs förbindelsegångar mellan kontorsvolymerna (f9, f12, f13). Två befintliga förbindelsegångar avses bevaras och ges stöd i detaljplanen. Ytterligare två förbindelsegångar möjliggörs mellan påbyggnaderna. I entréplan mot Arenatorget föreslås entréer till gallerian att byggas om. Utskjutande skärmtak föreslås ovan entréerna, vilka avses skjuta ut utanför planområdesgränsen. Dessa har dock en höjd och djup som inte kräver byggrätt i detaljplanen. Längst norrut placeras en länkbyggnad med både garageinfart, entré till gallerian och passage för gående genom kvarteret. Denna ersätter till stor del befintlig byggnadsvolym på platsen. Länkbyggnaden föreslås utformas med en transparent karaktär f10 Byggnad ska utformas med huvudsakligen uppglasade fasader, med synliga profiler och ett tydligt släktskap med den ursprungliga bebyggelsen i Globenområdet. p2 Byggnad ska placeras minst 2 meter från Arenavägen och Arenatorget. f9, f12, f13, Ovan högsta nockhöjd medges förbindelsegångar mellan kontors- volymer, med en största sammanlagd bruttoarea om 160/45/90 kvm. Våning 3 och 4 har släktskap med kontorsvolymen Länkbyggnader mellan kontorsvolymerna utförs indragna minst 2 meter. Våning 1 och 2 utgör en sockel, med bearbetad fasad i avvikande kulör och material Byggnadens indelning i olika volymer avspeglas i utbyggnader mot Arenavägen Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 60 (109) som underlättar visuell kontakt genom kvarteret och som exponerar bakomliggande verksamheter och byggnads- konstruktion. Avsikten är att länkbyggnaden gestaltningsmässigt ska relatera till den passage som föreslås i mitten av Arenan 2, men uttrycket bör också ta avstamp i och tydligt relatera till den ursprungliga arkitekturen i Globenområdet (f10). Länkbyggnaden ska vara uppglasad med synliga profiler. Tanken är att profilerna ska bilda ett avläsbart raster som bidrar till ett sammanhållet, balanserat fasaduttryck. Byggnaden ska underordnas kvarterets huvudvolymer och ska därför placeras indragen minst 0,5 meter från gatan (p1). Entrén och garageinfarten kommer att utgöra påtagliga inslag i länkbyggnadens fasad. Dessa bör därför gestaltas med stor omsorg och med beaktande av Globenområdets tidstypiska karaktär. Garageinfarten kommer ofta att stå öppen. Det är därför av betydelse att även infartens väggar gestaltas med omsorg, då de kommer att utgöra ett påtagligt intryck i gatubilden. Vy mot Arenan 2 från Arenavägens norra del. Ny länkbyggnad med smalare garageinfart och ny entré till passage genom kvarteret. Bild: Wester+Elsner arkitekter. Taklandskapet utformas för att i stor utsträckning rymma vegetation, antingen i form av sedumtak eller med djupare odlingsbäddar. De olika byggnadsnivåerna skapar förutsättningar för terrasser för vistelse och grönska. Tekniska anordningar så som till exempel ventilationsanläggningar ska anordnas inom angivna byggnadsvolymer. Ovan högsta nockhöjd medges dock mindre volymer med en största byggnadsyta av 50 m2 per kontorsvolym för att möjliggöra åtkomst till taket via trapphus (f11). Dessa ska placeras indragna minst två meter från fasaden, med beaktande av silhuett och helhetsverkan. f11 Ovan högsta nockhöjd medges trapphus och hisstoppar med en största sammanlagd byggnadsarea om 50 kvm per byggnadsvolym och en högsta totalhöjd om 4,5 meter ovan omgivande tak. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 61 (109) Fasadelevation från Arenavägen. Av bilden framgår hur byggnadshöjderna förhåller sig till Globen. Bild: Wester+Elsner arkitekter. Fasadutsnitt mot Arenavägen som illustrerar fasadens olika karaktärsdrag på olika våningsplan. Bild: Wester+Elsner arkitekter Påbyggnad utformas med likartat uttryck och tydligt släktskap med ursprunglig kontorsvolym (f1) Ursprunglig volym - byggnadens karaktärsdrag ska bibehållas(k1) Utbyggnadens övre plan: Utformas med fasader i vitaktig puts, med tydligt släktskap med kontorsvolymen Utbyggnadens sockel, i två våningar ska vara uppglasade, ska med hög entrétäthet, bearbetade fasadpartier och med omsorg i detaljering och ton lyfta fram varje hus individuella uttryck (f3) Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 62 (109) Vy mot Arenan 2 från Arenatorget. På bilden ses hur påbyggnader i två plan placeras indragna från ursprunglig volym samt hur bottenvåningen avses öppnas upp och få nya entréer. Bild: Wester+Elsner arkitekter. Vy mot Arenan 2 från Arenavägen, söderifrån. På bilden framgår tillbyggnadernas sockelmotiv i två våningar, med individuellt färgsatta fasader. Bild: Wester+Elsner arkitekter. Kvarteret innehåller sammanlagt ca 16 200 m2 BTA i nya ytor för kontor, handel, kultur och restauranger. Det sammanlagda behovet av cykelparkering för anställda och besökare uppgår till cirka 237 platser, varav merparten avses lösas inom kvarteret. Efterfrågan på bilparkering för anställda och besökare uppgår till cirka 54 platser, vilket bedöms rymmas i parkeringsgaraget i källarplanet. Tunnelbana inom detaljplanen Befintlig detaljplan för den planerade nya tunnelbanelinjen omfattar dels tunnelbana under mark och dels ett ventilationstorn inom kvarter S. När föreliggande detaljplan får laga kraft upphör Dp2014-18909 samt Ädp 2014-18909 att gälla inom Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 63 (109) planområdet. De bestämmelser som gäller inom gällande detaljplan har överförts till den nya detaljplanen i sin helhet, med ett par mindre justeringar: - Bestämmelsen T1 ges samma benämning och användningsbestämmelse som i gällande detaljplan. Utbredningen sammanfaller med gällande detaljplan och definieras med sektioner på plankartan. - Underkant för T1-område definieras i till planen hörande sektioner, vilka med ca 0–2 meters marginal omfattar tunnelbaneplanens nedre skyddszon. - Ventilationstornet, som i gällande detaljplan regleras som markreservat (t1) regleras på samma sätt i aktuell detaljplan, men med något högre byggnadshöjd (5 meter). - Runt tornet införs en begränsning av bebyggelse (e1) som innebär att skärmtak och andra anläggningar som möjliggör åtkomst till tornet inte får finnas. Detta för att förhindra åtkomst till ventilationsschaktet uppifrån. - Avgränsning av schaktdjupsområden vid ventilations- tornet har justerats för att kunna anpassas efter nu planerad lösning. Ventilationstornet föreslås kläs i slammat tegel. Illustration Sweco. Gestaltningsprinciper för allmän plats Gaturummets golv och möblering Gaturummet – från fasad till fasad – ska vara tydligt offentligt och gestaltas med ett sammanhållet och tillgängligt golv. Markbeläggningen planeras med en enkel men karaktärsstark utformning som binder samman gaturummen och bidrar till att ge stadsdelen identitet och särprägel. I det sammanhängande golvet av asfalt placeras öar av avvikande markmaterial. Dessa markerar ändrad gatutyp, förskjutningar i fasadliv, entréer eller placeras där de i övrigt kan bidra till en önskad variation och omsorg. Där gatorna byter gatutyp ligger Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 64 (109) fasta öar i hela gatans bredd mellan friserna. I denna detaljplan, den gamla delen av området, där gatorna är smala och mycket av den befintliga bebyggelsen sparas är andelen asfalt större än i de delar av Slakthusområdet som huvudsakligen rymmer ny bebyggelse. Möbleringszoner återkommer längs gatorna. Möblerna ska främja vistelse men också signalera att fordonstrafikanter befinner sig på en yta för gående. Möbleringen bryter siktlinjer och körspår för fordon, den bidrar till att sänka hastigheter och gör att bilister endast kan mötas på vissa platser längs gatan. Frisen i gaturummet För att förverkliga idén om ett sammanhållande golv från fasad till fasad planeras en ”fris” kring varje kvarter som bildar en övergångszon mellan det privata och det offentliga rummet. Frisen är uppdelad mellan allmän platsmark (0,5 meter) och kvartersmark (0,5 meter). Inom ytan medges inte byggnader. Principskiss som beskriver frisen i relation till fasad, kvartersmark och allmän plats (”golvet”). Bild: Nyréns. Gaturummets grönska Den övergripande ambitionen för stadsdelen är att skapa ett finmaskigt grönt nätverk med parker, trädplanterade torg och gröna gaturum. Längs Hallvägen, Styckmästargatan och Arenavägen planeras gatuträd. Fickparkernas, parkernas och torgens träd blir viktiga i strukturen med placeringar så att kronorna sticker ut i gaturummet. På grund av smala gatusektioner och ledningstråk finns inte utrymme för gatuträd i den inre delen av planområdet. Där blir frisens grönska ett extra viktigt bidrag till att skapa gröna, trivsamma gaturum. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 65 (109) Skylten Slakthusområdet Den befintliga neonskylten över Hallvägen med texten ”Slakthusområdet” avses bevaras med nuvarande utseende. För skylten införs därför en särskild skyddsbestämmelse (q-skydd 1). Avsikten är att skylten ska placeras på mark planlagd som GATA och därigenom utgöra en del av allmän plats. Parker och torg I planen regleras allmän plats som GATA, TORG och PARK. Mängden friyta i området är begränsad vilket gör att kvaliteten på de allmänna platserna är viktig. Platserna Rökeritorget och fickparken vid Slakthushallarnas skorsten regleras som TORG på plankartan, medan Fållan regleras som park. Allmän plats i området. Gator (grå) park (grön) torg (gul). Bild: SBK. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de tre platser – två torg och en park – som planen innehåller. För detaljerad beskrivning av hur de allmänna platserna kan och avses utformas, se Gestaltnings-PM allmän platsmark. Rökeritorget Platsen ligger i en tydlig knutpunkt och omges av den lägre, ursprungliga bebyggelsen. Torgets form och möblering ska möjliggöra en flexibel användning med tillfälliga marknader, konserter eller andra evenemang. Platsen beläggs med släta hällar/plattor av natursten, exempelvis granit. Generösa bänkar längs gatorna riktar sig både mot torget och mot gatan. På en del av torgytan finns utrymme för uteservering för intilliggande verksamheter i Slakthallarna. q-skydd 1 Slakthusskylten ska bevaras. Delar av skylten får ersättas av likvärdigt om detta är nödvändigt för skyltens långsiktiga bevarande. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 66 (109) Förslag på hur Rökeritorget kan utformas sett från söder. Bild: Nyréns Fickpark vid kvarter E Slakthushallarna ramar in platsen på två sidor. Granit föreslås bli ett sammanhållande material i markbeläggning, i möbler och på kanter. Plantering och träd med kronor som brer ut sig i gaturummet annonserar platsen. Platsen ska kännas välkomnande och omhändertagen över både dygnet och året och fungera för omhändertagande av skyfallsvatten. Platsen kan innehålla en uteservering som skapar liv, men platsen ska också fungera i sig själv. Fickpark/torg vid kvarter E. Granit blir ett sammanhållande material i markbeläggning. Bild: Nyréns. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 67 (109) Fållan Fållan är en park, uppdelad på två ytor på var sin sida om Hallvägen. Parken har en historisk förankring i den öppna yta som tidigare fanns på platsen. Östra delen av Fållan är den mer urbana, hårdgjorda delen, medan den västra delen inom detaljplaneetapp 1 innehåller mer lek och gröna ytor. Parken utformas med flera sittplatser och utrymme för tillfälliga aktiviteter. Material och beläggning är inspirerade av Slakthusområdets tegelarkitektur och industriprägel. Belysningen ges en central roll så att Östra Fållan kan användas även under de mörkare delarna av året och upplevas både inbjudande och trygg. I den nedsänkta ytan som bildas i Östra Fållan samlas skyfallsvatten vid stora vattenflöden vilket bidrar till att skapa en robust skyfallssituation för Slakthusområdet. Ytan säkerställs genom planbestämmelse (skyfall). Fållan ramas in av kvarter D och kvarter E och utformas inbjudande och flexibel för att kunna användas av både boende och besökare. Bild: Landskapslaget. Gator och trafik Förutsättningarna för gatunät och gatuutformning i planområdet är speciella och präglas dels av de förutsättningar som ges av befintlig struktur med bitvis smala gaturum, dels av de tidvis stora flöden av besökare som rör sig genom området. Gatorna utgör en viktig del av områdets offentliga rum och ska utformas för höga vistelsevärden. Samtidigt kräver platsen att särskild hänsyn tas till trygghet, säkerhet och framkomlighet vid stora personflöden, liksom de olika verksamheter som planeras inom området. skyfall Yta ska utformas för skyfallshantering Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 68 (109) Gatunät I Slakthusområdet delas gatorna in i gatutyper med olika utformning och karaktär. Palmfeltsvägen, Arenavägen och Hallvägen är fortsatt huvudgata respektive lokala huvudgator. De inre delarna av området planeras för att kunna nås med bil men gator utformas med gående och cykel i fokus. Hastighets- begränsningen kommer att vara 30 km/h på samtliga gator inom planområdet utom där fordon ska framföras på gåendes villkor och hastighetsbegränsningen därför är lägre, samt på Arenavägen där hastigheten föreslås vara 40 km/h. De flesta gator planeras för dubbelriktad trafik med några få undantag, för att bättre styra trafiken. De gator som planeras för enkelriktad trafik är Hallgränd, del av Stora Skorstensgatan samt Kolskjulsgatan. Områdets gatutyper. Bild: Nyréns. Planområdets utbredning har efter granskningen justerats. Illustrationen visar den tidigare gränsen. Gång- och cykeltrafik Huvudcykelstråk finns längs Arenavägen och Palmfeltsvägen. Utmed Hallvägen planeras en dubbelriktad cykelbana (lokalt cykelstråk) längs den östra sidan. I övriga planområdet sker Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 69 (109) cykeltrafik i blandtrafik och på gåendes villkor. Förslaget innebär att viktiga målpunkter, till exempel skolan i kvarter J, får god tillgänglighet för gång och cykel, både via lokalgatunätet och via gång- och cykelbanor. Kollektivtrafik En ny tunnelbanestation kommer förläggas under Slakthus- området (blå linje), och ersätter därmed nuvarande tunnelbane- station Globen och Enskede gård. En entré till den norra uppgången kommer att byggas vid det planerade Norra entrétorget. Med den nya tunnelbanestationen, som planeras öppna 2030, kommer gångavståndet till tunnelbana vara maximalt 300 meter i hela detaljplaneområdet. Nya buss- hållplatser planeras på Palmfeltsvägen och Arenavägen i nära anslutning till tunnelbaneentrén. Cykelnät och kollektivtrafik i Slakthusområdet med pendlingsstråk (röd linje), huvudstråk (blå linje) och lokalstråk (grön linje) för cykel, samt gata möjlig att trafikera med buss (orangestreckad linje). Planområdet inom svartstreckad linje. B=busshållplats, ungefärligt läge, T=tunnelbaneentré, S=spårväg (tvärbanan). Tillgänglighet och angöring All angöring sker från körbanor undantaget Arenan 2 samt kvarter A och J där viss angöring kan ske via garage eller kvartersmark. Angöringsfickor finns längs Hallvägen och Arenavägen men parkering hänvisas till mobilitetshus eller parkeringsgarage. På övriga gator sker angöring i körbanan. Uppställningsplats på Arenavägen för driftsfordon till ventilationstornet kommer garanteras. T T T T S B B Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 70 (109) Stadens riktlinjer om tio meter mellan parkering för rörelse- hindrade och entré är inte möjliga att uppnå i alla lägen. För att klara tillgänglighetskraven medges att RHP (parkering för rörelsehindrade) kan anläggas inom 25 meter från entré. I vissa delar av området ligger entrévåningen en bit upp från gatunivå. I de delarna medges ramper på kvartersmark. Lastning och lossning av gods kommer fortsatt att hanteras från gatumark. Inlastning till flera av verksamheterna sker på gågator och att inlastningen därmed kommer att tidregleras. För verksamheter med evenemang sker inlastning dygnet runt. Ytor för lastplats och RHP markeras ut efter behov, bland annat planeras RHP i anslutning till skolan i kvarter J. Vid kvarter J föreslås att befintlig inlastning, som medger backning mot lastbrygga, att ändras så att lastbilar parkerar längs gatan och lastbryggan. Syftet är att bättre anpassa inlastningen efter en tät stadsstruktur och skapa större trygghet för oskyddade trafikanter. För Arenan 2 förutsätts att nuvarande inlastning till garaget, från mitten av Arenavägen, flyttas för att möjliggöra de föreslagna förändringarna längs Arenavägen. Nya in- och utfarter för inlastning föreslås från Arenaslingan. Den norra in- och utfarten till garaget föreslås byggas om, och bara innehålla infart för besökare samt in- och utfart för ett fåtal lastbilar. I samband med ombyggnaden föreslås även att en angöringsgata på kvartersmark strax norr om garageentrén tas bort. Istället föreslås att gatuområdet breddas och att angöringsfickor anläggs mot Arenavägen. Området kommer tidvis att ha ett intensivt besökstryck, där flera tar sig till och från området med taxi. Särskilda taxiplatser kommer att finnas på Arenavägen, Hallvägen och Palmfeltsvägen men i övrigt får taxibilar stanna i området på samma villkor som övriga bilar. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 71 (109) Karta som visar möjlig tillgänglig parkering, inlastning samt angöring för taxi. Exakta lägen kommer att fastställas i kommande projektering. Bild: Nyréns. Planområdets utbredning har efter granskningen justerats. Illustrationen visar den tidigare gränsen. Parkering och mobilitetsåtgärder I mobilitets- och parkeringsstrategin för Slakthusområdet (MOPS) finns höga ambitioner att planera för hållbara färdsätt, med åtgärder som främjar gång-, cykel- och kollektivtrafik. Fastighetsägare i området planerar för en rad mobilitetsåtgärder för att minska behovet av bilparkering, till exempel olika informationsinsatser, en hög andel cykelparkeringsplatser samt cykelpooler. En gemensam handlingsplan för mobilitet och parkering har tagits fram för detaljplanen (Tyréns 2026-03-31). Behovet av parkeringsplatser varierar beroende på användning. För cykelparkering gäller ett parkeringstal på 0,2 cykelplatser per anställd och 20–30 cykelplatser per 1000 m2 BTA för butiker och service. Cykelparkering för arbetsplatser ska ordnas på kvartersmark. Cykelparkering för besökare ska i första hand ordnas utomhus på kvartersmark, men det har inte bedömts vara möjligt att lösa för befintliga byggnader i området. Fastighets- ägare ansvarar för att stadens normer för cykelparkering uppfylls. Allmän cykelparkering kommer finnas på flera platser nära allmänna målpunkter. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 72 (109) Bilparkering för handel, kultur och service hänvisas till befintliga parkeringsanläggningar. Behov av bilparkering för arbetsplatser bör i största mån täckas av samnyttjande i befintliga anläggningar. Tillkommande parkering ska anordnas i befintliga parkeringsanläggningar. För bilparkering vid arbetsplatser gäller ett parkeringstal på 0–4 bilplatser per 1000 m2 BTA. För handel, café och kultur beräknas behovet till 0,65 platser/1000 m2 BTA. Gatuutformning kopplat till säkerhet Gator och platser har utformats med beaktande av de speciella förutsättningar som genereras av de stora personflöden, och därmed följande olycksrisker, som förekommer i området. Strukturen medger flera möjliga sätt att röra sig på för att kunna sprida gångflöden och därmed bidra till minskad trängsel. Rökerigatan fungerar till exempel som ett alternativ till Arenavägen för dem som rör sig mellan Stockholmsarenan och tunnelbanestationen vid Stora Skorstensgatan eller tvärbanan. De gator som väntas få stora folkflöden före och efter evenemang utformas i regel som gågator eller gångfartsgator. Utformning och möblering av gator och torg har gjorts med syfte att undvika trängsel, samtidigt som den bidrar till att förhindra konflikter mellan stora personflöden och fordonstrafik. Offentliga platser möbleras med tung möblering som placeras för att separera gående och fordon, samt att förhindra att fordon kommer upp i höga hastigheter. I anslutning till planerad tunnelbaneentré mot Stora Skorstens- gatan planeras det på sikt för ett torg, Norra Entrétorget, som ska utformas för att kunna rymma stora mängder av köande till tunnelbanan efter större evenemang i Globenområdet. Detta torg avses planläggas och genomföras i senare etapp, men ytan utanför tunnelbaneentrén finns tillgänglig och avses att ges en temporär utformning för att rymma stora folkmängder redan då tunnelbanan öppnar, om inte denna etapp är genomförd som planerat. Arenavägen Omvandlingen av Arenavägen är en bärande del av planens syfte, att skapa en levande stadsmiljö och koppla samman Slakthus- området och Globenområdet. När Slakthusområdet är utbyggt Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 73 (109) kommer gångtrafiken längs och tvärs Arenavägen att öka och dess roll som huvudgata förstärkas. Gatan sänks med som mest drygt en meter längs en sträcka av cirka 250 meter, vilket möjliggör entréer till Globen shopping utmed hela fasadlängden och att mer tillgängliga kopplingar kan skapas mellan Arenavägen och lokalgator inom Slakthusområdet, till exempel Stora Skorstensgatan och gränden mellan kvarter G och kvarter S. Sektion genom Arenavägen med Slakthusområdet till vänster och Arenan 2 till höger i bild. Rödstreckad linje visar befintlig marknivå. Bild: Nyréns Gatan utformas för att rymma busstrafik, med en 7 meter bred körbana, samt generösa ytor för gång- och cykeltrafik på båda sidor om gatan. Träd och möblering förhindrar oavsiktlig eller avsiktlig påkörning av fotgängare på gångbanorna. En bred, upphöjd korsning på mitten av gatan bidrar ytterligare till att sänka hastigheter och öka säkerheten för fotgängare. Framkomligheten på Arenavägen är särskilt viktig att säkerställa, både med hänsyn till kollektivtrafik och räddningsfordon. Generellt bedöms framkomligheten påverkas positivt av att färre människor kommer att röra sig längs gatan mellan arenorna och Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 74 (109) nuvarande tunnelbanestation, vilket idag leder till gående i gatan i samband med evenemang. I stället är det fler som kommer att korsa gatan för målpunkter inne i Slakthusområdet. Genom att planera för breda övergångsställen kan stora flöden korsa gatan under kortare tid och risken för köbildning vid övergångsställen minskar. Körbanebredden, 7 meter, säkerställer generellt en god framkomlighet. Strax söder om planområdet, inom etapp 4c, planeras därutöver för planskilda korsningar över Arenavägen mellan Stockholmsarenan och det nya Premiärtorget, vilket ytterligare bidrar till att säkerställa god framkomlighet längs gatan. Illustration över Arenavägen som visar föreslagna åtgärder. Gatan sänks inom grönmarkerat område. Gula pilar visar övergångsställen. Rödstreckad linje visar utfartsförbud i detaljplanen. Bild SBK Gågator och gångfartsgator Lokalgatorna inom Slakthusområdet utformas med beläggning och möblering för att signalera låg fart. Placeringen av fasta och tunga möbler i gatan skapar förskjutningar i linjeföringen, vilket gör det möjligt att köra in på gatorna med bil, men begränsar möjligheten att köra fort. Ombyggd in/utfart Inlastning tas bort. Brett, upphöjt övergångsställe Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 75 (109) Sektion genom Rökerigatan, gågata med möblering i mitten av gatan. Bild: Nyréns Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Kommunalt vatten och avlopp finns inom området och kommer att kompletteras för att försörja de nya och ombyggda fastigheterna. Dagvattnet ska separeras från det kombinerade systemet. För beskrivning av hur dagvatten bör fördröjas och renas innan det når ledning se avsnitt Miljökvalitetsnormer för vatten. El/Tele Nya ledningar, elskåp och nätstationer behöver byggas ut inom detaljplanen. Inom kvarter D planeras nätstation i källare inom planerat kontorshus. Användningen säkerställs med bestämmelsen E1 (Elnätstation) som anger att en yta om minst 75 m2 ska anordnas i källarplanet. Stokab, Skanova och Tele2 ansvarar för fibernät i området. Energiförsörjning Vid nybyggnationer och större ombyggnationer gäller stadens hållbarhetskrav som bland annat innebär en energianvändning om högst 55 kWh/kvadratmeter. Uppvärmning kan ske med fjärrvärme. Enstaka fastigheter förses även med gas och fjärrkyla. Fjärrvärme/fjärrkyla Ett ledningsstråk för fjärrkyla och en mindre del av ett fjärrvärmestråk ligger inom fastigheten Arenan 2. Ledningarna omfattas av en ledningsrätt och inget ytterligare stöd bedöms behövas i detaljplanen. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 76 (109) En fjärrkylaledning planeras i kanten på kvarter A samt en bit in på intilliggande fastighet Kylhuset 28. Inom berört område införs ett markreservat för allmännyttiga ledningar (u). Avfallshantering All avfallshantering planeras ske via miljörum inom fastigheterna. Miljörum placeras i de flesta fall inom planerade eller befintliga huvudbyggnader och nås via lastplatser på gatumark (se diagram sid 71). I kvarter S planeras för ett friliggande miljöhus, nåbart från Arenavägen. Undantag gäller för det nybyggda kvarter D där sopsug planeras för en del av fraktionerna. Räddningstjänst Räddningstjänstens insatstid till berört område förväntas understiga 10 minuter och räddningsfordon kan ställas upp inom 50 meter från respektive byggnads angreppsvägar. Byggnader avses generellt utformas så att utrymning kan ske utan räddnings- tjänstens medverkan. För mindre kontor godtas det dock att räddningstjänstens stegutrustning utgör den alternativa utrymningsvägen. I den systemhandling för allmän plats som tagits fram parallellt med aktuell detaljplan har brand- uppställningsplatser beaktats i de delar där man bedömt att det kan finnas behov av stegutrymning. Med tanke på de stora personflöden och risk för trängsel som riskerar att uppstå i anslutning till evenemang i Globenområdet har särskilda framkörningsvägar identifierats i samråd med Storstockholms brandförsvar. Dessa följer Hallvägen norrifrån och Arenavägen söderifrån. Brandpostnätet inom berörd del av Slakthusområdet är helt utbyggt men det kommer att behöva kompletteras utmed Arenavägen. Flera brandposter kommer att behöva flyttas när vattennätet byggs om. Flera av byggnaderna planeras att förses med sprinkler. Konsekvenser Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret har beslutat att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i 6 kap miljöbalken att en miljöbedömning behöver göras. u Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 77 (109) Motivering till beslutet sammanfattas nedan. Kulturmiljö: - Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården bedöms inte riskera att lida påtaglig skada - Påverkan på Slakthusområdet som fysisk miljö är påtaglig genom att delar rivs och att de tillägg som föreslås har förhållandevis stor skala. Å andra sidan föreslås en stor mängd förlorade kvaliteter att återtas och brutna samband att återupprättas. - Planförslaget innebär måttliga till stora positiva konsekvenser för den blåklassade bebyggelsen, positiva konsekvenser för en gulklassad byggnad samt risk för negativa konsekvenser för det grönklassade byggnadskomplexet Arenan 2 - Föreslagen park Fållan innebär att en viktig del av den ursprungliga planstrukturen återställs, vilket är viktigt ur ett kulturmiljöperspektiv. - Industrikaraktären minskar, men industrihistoriska artefakter bevaras och integreras i ny bebyggelse. Natur- och miljövärden: - Planområdet är idag nästan helt hårdgjort och planförslaget innebär att gröna ytor tillförs i form av parker och nya trädplanteringar längs gator - Planområdet saknar idag helt fördröjning och rening av dagvatten och den planerade utbyggnaden som sker på både allmän plats och kvartersmark är en förbättring ur dagvattensynpunkt. - Stadsutvecklingen medför förbättrade möjligheter för recipienten Strömmen att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Risker för människors hälsa eller miljö: - Planförslaget innebär att översvämningsrisken minskas genom höjdsättning av gator och nedsänkta parkytor för skyfallsvatten. - Risken för olyckor vid stora personflöden från Globenområdet har utretts inom planarbetet och åtgärder för att minska risken kommer att vidtas i utformningen av allmän platsmark. - Inom projektet Slakthusområdet finns en plan för hur risker med eventuella föroreningar ska hanteras och platsspecifika riktvärden har tagits fram för att säkerställa att Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 78 (109) föroreningshalter i jord inte innebär någon risk för människors hälsa eller miljö. Sammanfattningsvis innebär planförslaget att användningen industri släcks ut och ersätts med andra användningar med sannolikt lägre risk för miljöpåverkan. De förändringar som planeras ligger i linje med stadsutvecklingen och medför inga långvariga eller oåterkalleliga skador på miljö. Vissa kulturvärden går förlorade, men detta vägs mot de värden som återupprättas och säkerställs. Påverkan är av begränsad omfattning och hanteras genom planens bestämmelser. Det bedöms inte uppstå komplexa eller kumulativa effekter som skulle kunna leda till svåröverskådliga konsekvenser. Sammantaget bedöms den planerade verksamheten inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Naturmiljö Mark och vegetation samt naturvärden Förslaget tillför gröna ytor och nya träd i vissa gator, i parker och på torg. Tillkommande växtlighet i området anpassas till utpekat barrskogshabitat. Enkelsidig trädallé längs Arenavägen fälls och ersätts med dubbelsidig allé. Ansökan till Länsstyrelsen om dispens för åtgärd i skyddad natur ska göras före planens antagande. Rekreation Den östra delen av Fållan är den östra och avslutande delen av en av Slakthusområdets större parker, Fållan, som förväntas locka många besökare. Fickpark och platsbildningar utgör kompletterande rekreativa ytor. Grönytefaktor (GYF) Grönytefaktor/GYF för kvartersmark är ett verktyg som Staden använder för att mäta och säkerställa att gröna kvaliteter uppnås vid byggande. Det kompletterar stadens övriga arbete med ekosystemtjänster och den offentliga grönskan i parker och på gator och torg. De funktioner som eftersträvas med hjälp av grönska och hantering av dagvatten är bland annat att dämpa negativa effekter av klimatförändringar, att tillföra sociala värden samt att gynna områdets biologiska mångfald. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 79 (109) Dagvattenhantering I samband med exploateringen kommer området få ett separerat ledningssystem för dagvatten inom hela planområdet. Dagvatten från de norra delarna av planområdet kommer dock nedströms sammanföras i ett kombinerat system och fortsatt ledas till Henriksdals reningsverk och vidare till Strömmen (Saltsjön). På allmän platsmark hanteras dagvatten genom fördröjning främst i trädrader och skelettjordar samt i växtbäddar i parker och torg. För kvartersmark i de olika kvarteren föreslås ett flertal dagvattenåtgärder såsom gröna tak och växtbäddar/regnbäddar för fördröjning och rening. Detta säkerställs genom avtal mellan staden och fastighetsägaren. Skyfallshanteringen planeras med ett helhetsgrepp där alla ingående etapper inom Slakthusområdet samverkar i hur och var skyfallsflöden omhändertas. Bedömning om risk för översvämning på grund av skyfall redovisas i kapitlet Störningar och risker – Översvämningsrisker, sid 89. Illustration över planerad dagvattenhantering på allmän plats. Bild: Nyréns Planområdets utbredning har efter granskningen justerats. Illustrationen visar den tidigare gränsen. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 80 (109) Miljökvalitetsnormer för vatten Staden arbetar på flera sätt för att recipienten Strömmen ska kunna uppnå miljökvalitetsnormer (MKN). Stadens åtgärdsnivå är en del i det arbetet. Vid sida av detta pågår även framtagande av ett lokalt åtgärdsprogram (LÅP) för Strömmen, i syfte att minska föroreningsbelastningen till recipienten. Ett grundläggande ställningstagande i det programarbete som ligger till grund för aktuell detaljplan är att bevara äldre bebyggelse. Beslutet medför att utbyggnaden/ombyggnad av gator i Slakthusområdet som helhet behöver ta hänsyn till befintliga mått och entrénivåer. Resultatet är i några fall smala gator. Därutöver behöver höjdsättning av gatorna också dikteras av äldre bebyggelse. Beroende på den befintliga historiska gatustrukturen saknas de fysiska förutsättningarna att hantera åtgärdskravet 20 mm på samtliga gatuavsnitt inom planområdet. I vissa gator finns även omfattande ledningsinstallationer som inte ger utrymme för dagvattenåtgärder. Grundprincipen enligt stadens åtgärdsnivå är att dagvatten som uppstår vid regn upp till 20 mm per regntillfälle på allmän platsmark och kvartersmark ska fördröjas och renas genom mer långtgående rening än sedimentation. Inom planområdet uppnår 78 % av ytorna åtgärdsnivån då blåklassade byggnader, som ej omfattas av åtgärdsnivåns krav, exkluderas. Avsteg görs för de ytor där det på grund av befintliga omständigheter inte varit möjligt att planera in åtgärder. För de blåklassade kvarteren appliceras inte åtgärdsnivån som ett krav eftersom dessa huvudsakligen förblir oförändrade utvändigt. Trots det förbättras dagvattenhanteringen på dessa kvarter motsvarande att ca 10 % av ytan uppnår åtgärdsnivån till fullo. Flödena vid dimensionerande tioårsregn minskar med 15 %. Föreslagna åtgärder innebär att föroreningsbelastningen minskar med 21 – 58 %, beroende på förorening, för hela planområdet, både allmän platsmark och kvartersmark sammanräknad. Undersökta föroreningsparametrar som relaterar till miljö- konsekvenstyp övergödning, vilken varit utslagsgivande för otillfredsställande ekologisk status i Strömmen, är fosfor och kväve vars belastning beräknas minska med 28 % respektive 21 %. Undersökta föroreningsparametrar som relaterar till miljökonsekvenstyp miljögifter är koppar och zink, som beräknas minska med 40 % respektive 53 %. Av de prioriterade ämnen som orsakar att god kemisk status inte uppnås har belastningen av kadmium och bly beräknats i planområdets dagvatten och Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 81 (109) uppskattas minska med 37 respektive 58 %. Recipientens möjligheter att uppnå MKN och ställda kvalitetskrav för relevanta miljökonsekvenstyper bedöms därför inte försvåras till följd av detaljplanens genomförande. Tvärtom bedöms genomförandet bidra till att ställda kvalitetskrav för miljö- konsekvenstyperna övergödning och miljögifter kan uppnås i den mån möjligt för ett enskilt planområde. Vissa markföroreningar har påträffats inom detaljplaneområdet varför platsspecifika riktvärden för markföroreningar har tagits fram. I dessa har hänsyn tagits till den ökade infiltration som planeras i och med att dagvatten ska hanteras lokalt. När åtgärdsmålen med avseende på markföroreningar uppnåtts, kommer infiltration av dagvatten kunna ske utan att oacceptabla risker för spridning av markföroreningar föreligger. De föroreningsberäkningar som gjorts avser de dagvattenflöden som genereras på planområdets markyta samt de reningsanläggningar i form av LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten, de passerar på väg till recipienten. Det förekommer därmed ingen risk för spridning av föroreningar till recipienten. Strömmens möjligheter att uppnå MKN (miljökvalitetsnormer) äventyras därmed inte. Planområdet saknar idag helt fördröjning och rening och den planerade stadsbyggnaden som sker på både allmän plats och kvartersmark är en förbättring ur dagvattensynpunkt. Sammanfattningsvis medför stadsutvecklingen förbättrade möjligheter för recipienten Strömmen att uppnå miljökvalitets- normerna. Anläggande och skötsel av gröna tak, däribland eventuell gödsling, bör utföras med beaktande att recipienten Strömmen är känslig för tillförsel av näringsämnen. Val av växtlighet bör anpassas utefter respektive tak och tillgång till näringsämnen och vattenhållande kapacitet. För den del som leds till det tekniska avrinningsområdet mot Henriksdals reningsverk (kombinerat system) bidrar stads- utvecklingen med betydligt lägre flöden vilket innebär minskad frekvens av bräddningar och bräddningsvolymer till Strömmen, och därmed äventyrar inte heller detta möjligheten att uppnå MKN. Eftersom en stor del av årsvolymen tas omhand lokalt i LOD-lösningarna avlastas reningsverket därmed i motsvarande mån. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 82 (109) På lång sikt planeras att det norra dagvattennätet skall ledas direkt till recipient istället för via reningsverket. En framtida separering bedöms vara möjlig men får detaljberäknas och ansökas om i samband med en miljöprövning eller dylikt enligt miljöbalken, och omfattas inte av de utredningar som ligger till grund för aktuell detaljplan. Efter granskning har planområdet minskats. Kvarter B samt norra delen av Hallgränd kommer planläggas i etapp 2e. Ändringen av planområdet ändrar inte förbättringspotentialen gällande flöden eller föroreningar som redovisas i dagvattenutredningen vid implementering av föreslagna dagvattenåtgärder. Ändringen påverkar inte heller utredningens slutsatser kring recipienten Strömmens möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormer för vatten. Landskapsbild/ stadsbild Den ändrade markanvändningen bedöms få övervägande positiva konsekvenser för Slakthusområdet och närområdet, då den nya användningen innebär att det öppnas upp för allmänheten och stärker kopplingarna till omgivande stad. Den ökade tillgängligheten till området erbjuder nya vyer för fler och ökar möjligheterna att uppleva Slakthusområdets befintliga och nya kvaliteter. Stadsbilden förändras i och med att ett stort antal byggnader med långa och slutna fasader ersätts med ny bebyggelse och utformning. Tillkommande bebyggelse är förvisso högre än den befintliga, men genom sin funktion och variation bedöms den påverka stadsbilden positivt. Gaturummets gestaltning, med en mer omsorgsfull detaljutformning och inslag av grönska, bedöms bidra positivt till upplevelsen av området. Påverkan på riksintresset för kulturmiljövård Planområdet angränsar inte direkt till något riksintresse för kulturmiljövård. Det volymtillskott som den föreslagna påbyggnaden av Arenan 2 innebär, påverkar den kvalitet av landmärke som Globen och Stockholmsarenan representerar. Påverkan bedöms dock inte vara av den omfattningen att riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården riskerar lida påtaglig skada. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 83 (109) Kulturhistoriskt värdefull miljö Kulturmiljön som helhet Storskalig omvandling av befintliga miljöer innebär i de flesta fall negativa konsekvenser för kulturmiljön. Detta ligger i sakens natur då den av människor påverkade miljön, definitionen av kulturmiljö, oundvikligen förändras. Påverkan kan dock även vara positiv då exempelvis byggnadsdelar eller viktiga samband återställs. I arbetet med detaljplanering är målet att hitta balansen mellan olika intressen för att hitta en balans som inte innebär oacceptabelt negativ påverkan på kulturmiljön. Den antikvariska konsekvensanalys som har tagits fram (Nyréns Arkitektkontor, 2023) beskriver påverkan på befintlig bebyggelse och yttre miljö, samt tillkommande bebyggelses påverkan både på Slakthusområdet och på den omgivande staden utifrån riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården. En analys har gjorts av påverkan på kulturmiljön utifrån ett antal vyer inom och utanför området. Upplevelsen i vyerna är i huvudsak i enlighet med planprogrammets intentioner som beskrivs under ledmotivet arkitektonisk variation, mångfald av verksamheter och historiskt djup (Program för Slakthusområdet 2017). Den bedömning avseende påverkan som gjordes i den antikvariska konsekvensanalysen i samband med det bedöms fortfarande vara aktuell. Påverkan på Slakthusområdet som fysisk miljö är påtaglig genom att delar rivs och att de tillägg som föreslås har förhållandevis stor skala. Å andra sidan föreslås en stor mängd förlorade kvaliteter att återtas och brutna samband att återupprättas. Nytillkommande volymer inom Slakthusområdet innebär en skalförskjutning, som huvudsakligen inte bedöms vara oskälig i förhållande till intilliggande befintlig bebyggelse vilken i nuläget har en högre byggnadshöjd än merparten av föreslagna tillkommande volymer. Påbyggnaden på Arenan 2 bedöms innebära en risk för negativ påverkan på kulturmiljövärdena, även om den utifrån vystudien inte bedöms riskera påtaglig skada på riksintresset för Stockholms innerstad. Industrikaraktären minskar då industrier ersätts med bostads- och kontorshus, även om industrihistoriska artefakter bevaras och integreras i ny bebyggelse. I vyn från Fållan innebär de i planen medgivna påbyggnaderna på Arenan 2 en skalförskjutning med Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 84 (109) risk för att upplevelsen av Globens form minskar sett från sydväst. Arenan 2 riskerar få en mer påtaglig barriäreffekt genom att taklandskapet jämnas ut och upplevelsen av individuella skillnader mellan kontorshusen riskerar att minska. Avseende befintlig bebyggelse innebär planförslaget måttliga till stora positiva konsekvenser för den högst värderade (blåklassade) bebyggelsen, negativa konsekvenser (rivning) för två gulklassade byggnader, positiva konsekvenser för en gulklassad byggnad samt risk för negativa konsekvenser för det grönklassade byggnadskomplexet i Arenan 2. Avseende den yttre miljön så innebär den föreslagna parken Fållan att en viktig del av den ursprungliga planstrukturen återställs, en i sammanhanget stor vinst ur ett kulturmiljö- perspektiv. I övrigt hanteras yttre miljö enligt de principer som arbetades fram i planprogrammet och som sedan tidigare har bedömts vara acceptabla ur ett kulturmiljöperspektiv. Planförslaget innebär att alla befintliga byggnader utom de som rivs i kvarter D i olika grad ges ett långsiktigt skydd genom skydds- och/eller varsamhetsbestämmelser. Kulturmiljön på kvartersnivå Kvarter A, Börshuset Börshusets takutformning har varierat under åren. I nuläget finns ett förhållandevis stort antal takkupor, ventilationshuvar och takfönster som tillkommit sedan uppförandeåret 1912. De föreslagna nya takkuporna ersätter tre takfönster mot norr respektive ett antal ventilationshuvar mot söder. Takkuporna utformas med utgångspunkt i den ursprungliga utformningen. Den sammanvägda påverkan på exteriören bedöms inte innebära en påtaglig försämring gentemot nuläget. Åtgärden innebär också att kontorsplatser kan anordnas under taket, vilket är en förutsättning för att ta bort det sekundära bjälklaget i börssalen och därmed återställa den till sin ursprungliga volym. Det är en stor vinst kulturhistoriskt. Övriga exteriöra ändringar innebär att ett ursprungligt fönster kan tas bort samt att en omfattande del av ursprunglig granitsockel mot sydost byggs för med en ramp. Rampen mot nordost förläggs innanför en ursprunglig granittrappa och kan potentiellt göras diskret. Sammanfattningsvis bedöms åtgärderna tillsammans med skydds- och varsamhetsbestämmelserna innebära en i huvudsak positiv påverkan för byggnaden ur ett kulturmiljöperspektiv, dock Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 85 (109) bör tillgänglighetsåtgärderna studeras vidare för att utreda om mindre omfattande ramplösningar går att finna. Kvarter G och S Tidigare igensatta dörr- och fönsterpartier återupptas vilket innebär en positiv påverkan på byggnadens kulturvärden. Byggnaderna ges långsiktigt skydd genom skydds- och varsamhetsbestämmelserna. Sammanvägd bedömning är att detaljplanen innebär en positiv påverkan på byggnadernas kulturvärden. Arenan 2 Planen medger en tillbyggnad av sockelvåningen längs Arenavägen, påbyggnader i två våningar ovan ursprungliga kontorsvolymer samt förändrad utformning av länkbyggnader mellan de större volymerna. Tillbyggnaden innebär fullt utbyggd att en stor del av de befintliga byggnadernas volymer och fasader ändras och/eller döljs, däribland delar som är karaktärsbärande för byggnaderna som exempelvis tredje våningens indragna galleri. Detaljplanen reglerar inte kulörer i tillbyggnaden, men förslaget har illustrerats med kulörer som avviker från det ursprungliga färgsättnings- schemat med primärfärger. Tillsammans med de stora volym- tillskotten som tillbyggnaderna innebär så utmanas de befintliga byggnadernas arkitektoniska integritet, med risk för negativ konsekvens för Globenområdet i dess helhet. Påbyggnaderna innebär risk för måttliga till stora negativa konsekvenser för byggnadernas kulturvärden om de medgivna byggrätterna utnyttjas maximalt. De olika kontorshusen ritades av olika kontor och har sina respektive identiteter vilka i hög grad tar sig till uttryck i avslutningen upptill mot Arenavägen. Påbyggnaderna regleras med bestämmelsen f1 som bland annat anger att påbyggnaderna ska utformas med ett tydligt släktskap med den ursprungliga volymen avseende kulör, fasadkomposition och detaljutformning. De påbyggnader som medges i planförslaget, där de putsade huvudvolymerna ges en mer framträdande roll, riskerar trots detta att innebära att dessa individuella uttryck till stor del försvinner, och hela fastigheten får en mer homogen karaktär med de individuella uttrycken bortplockade. Mot Arenatorget innebär indraget samt den snäva betraktningsvinkeln från gångstråket att upplevelsen av påbyggnaderna blir mindre. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 86 (109) De ursprungliga kontorsvolymerna förses med varsamhets- bestämmelse k1 - Byggnadens karaktärsdrag ska bevaras. Vid underhåll av ursprunglig byggnadsvolym ska lika eller motsvarande material och utförande användas. Bestämmelsen omfattar inte länkarna mellan kontorsvolymerna, som bland annat rymmer de karaktäristiska uppgångarna från trapphusen. Dessa har i illustrationsmaterialet ersatts med en ny lösning, vilket innebär en negativ påverkan på kulturmiljön. Bevarande av åtminstone en av dessa trappuppgångar skulle vara värdefull ur kulturmiljösynpunkt. Befintliga glastak och glasfasader till galleriagångens innergårdar är en viktig del av byggnadernas gestaltning och identitet, och är skälet till att byggnaderna kan anses vara några av de främsta representanterna för 1980-talets hi-tech-arkitektur i Sverige. I den föreslagna nya utformningen som formulerats i plan- bestämmelse f1 underordnar sig större glaspartier huvudvolymen med syftet att det påbyggda komplexet inte ska innebära en för stor påverkan på upplevelsen av globens sfär sett västerifrån, vilket är en god ambition. Dock finns risk att greppet kan innebära att några av byggnadernas främsta karaktärsdrag tappas, vilket skulle resultera i måttliga till stora negativa konsekvenser för kulturvärdena. Nya glasade länkar mellan kontorsvolymerna bedöms innebära mindre negativa konsekvenser för kulturmiljön utifrån att ett av tre trapphus kan behöva rivas. Konsekvenserna för kulturvärden bedöms bli måttliga för förändringar inne i gallerian Globen shopping. Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna för kulturmiljön i Arenan 2 bli förhållandevis stora. Förslaget som helhet kan trots detta motiveras genom att det bidrar till att levandegöra Arenavägen och stärka kopplingen mellan Globenområdet och Slakthusområdet. Kvarter J, Gymnasieskolan Planen innebär inga föreslagna förändringar av byggnaden. Användningen som skola fastställs. Det generella varsamhets- kravet i PBL tillsammans med varsamhetsbestämmelse bedöms vara tillräckligt för att säkerställa att tillräcklig hänsyn tas till byggnadens arkitektur i bygglovsskeden. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 87 (109) Kvarter E, Slakthallarna Den övergripande idén kring hanteringen av slakthallarna är att återställa förvanskande förändringar såsom igenmurade dörr- och fönsterpartier, ersätta sekundärt tillkomna dörrar och fönster som saknar arkitektoniska kvalitéer, samt applicera en grundprincip på byggnaden där förhållandet mellan nytt och gammalt tydliggörs. På det stora hela innebär föreslagna förändringar en i hög grad positiv påverkan på anläggningens kulturhistoriska värde. Balansen mellan att återskapa förlorade kvaliteter och bevarandet av karaktärsfulla senare tillägg bedöms vara god; anläggningens grundläggande arkitektoniska kvaliteter, som i tidigare värderingar pekats ut som anläggningens baskvalitet, respekteras och återställs i många fall samtidigt som senare tillägg som betongglasfönster och kakelklädda väggar bibehålls. Enstaka delar i förslaget innebär en negativ påverkan på anläggningens kulturhistoriska värde; bland annat en ny entré mot Stora Skorstensgatan och nya fönsteröppningar mot Rökeritorget vid Styckmästargatan. Påverkan bedöms dock som begränsad. Planförslaget och de förslag som föreligger planbestämmelserna är i vissa aspekter på en relativt övergripande nivå, särskilt avseende interiörer. Genom byggnadens blåklassning och detaljerade kunskapsunderlag i form av Stadsmuseets rapport från 2015 bedöms skydds- och varsamhetsbestämmelserna innebära ett fullgott skydd av övriga utpekade karaktärsdrag i bygglovsskedet. Kvarter D Rivningen av hus 33 och gatuköket, som i planen hamnar inom den planerade parken Fållan, innebär en viss negativ konsekvens för kulturmiljön och läsbarheten av Slakthusområdets andra utbyggnadsfas. Rivningen av byggnaderna är en förutsättning för att återställa Fållans ursprungliga utbredning, vilket i sig är en stor kulturhistorisk vinst utifrån att ett av de viktigare dragen i den ursprungliga planstrukturen återställs. Störningar och risker Trafikbuller Eftersom inga bostäder planeras inom detaljplanen bedöms inte trafikbuller utgöra någon betydande störning. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 88 (109) Verksamhetsbuller En viktig del av planens syfte är att skapa förutsättningar för en levande stadsmiljö med ett blandat innehåll. Verksamheter inom planområdet påverkar bostäder i kommande detaljplaneetapper. Verksamhetsbuller förekommer i området främst till följd av fläktar och inlastning. Ny användning inom planområdet möjliggör endast verksamheter med begränsad omgivnings- påverkan, med vilket avses verksamheter som inte genererar högre bullernivåer än att Boverkets riktlinjer för ljudzon A klaras i angränsande kvarter. Befintliga ventilationshuvar och galler från undervisningsköken på Restaurangskolans tak (kvarter J) genererar höga ljudnivåer vid omgivande byggnadskroppars fasader. Källorna behöver åtgärdas för att bostäder ska kunna byggas inom intilliggande detaljplaneetapp, Dp 2b. Här kommer kravet vara att ljudzon B ska klaras vid närmaste bostadsfasad. Exakt utformning för att avskärma bullret avses studeras inom det planarbetet. I anslutning till inlastningszoner kan särskilda krav på bebyggelsen vara nödvändig för att klara riktvärden för lågfrekvent buller inomhus i kontor (Arbetsmiljöverket). Evenemangsbuller Enlig Vision Söderstaden 2030 och planprogrammet för Slakthusområdet ska området utvecklas med mat, kultur och nöjen. Evenemangsverksamheter kan ge upphov till buller och när bostäder planeras i närheten av till exempel nattklubbar kan detta leda till olägenheter för boende. I förlängningen kan verksamheten behöva begränsas med stöd av gällande lagstiftning. Detta kan i sin tur påverka möjligheterna att genomföra stadens visioner. Bullerdämpande åtgärder för verksamheter är en del av verksamhetsutövarens ansvar, medan ljud från besökare till och från evenemang och nattklubbar är en naturlig del av en tät stadsdel av innerstadskaraktär. Inom kvarter E planeras för både livemusik och klubbverksamhet som kan generera höga ljudnivåer. Luftkvalitet En luftkvalitetsutredning har utförts (SLB-analys, nov 2021). De beräknade halterna visar att både miljökvalitetsnormen och Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 89 (109) miljökvalitetsmålet Frisk luft för PM10 respektive NO2 klaras i hela planområdet för utbyggnadsalternativet år 2030. I beräkningarna har dock inte utsläpp för planerat ventilationstorn (tunnelbanan) vid Arenavägen inkluderats. Om tillskottet från tornet (ca 2 – 5 µg/m3) inkluderas bedöms det finnas risk för överskridande av miljökvalitetsmålet Frisk Luft för PM10 på Arenavägen i anslutning till planerat ventilationstorn. Miljökvalitetsnormen för PM10 (50 µg/m3 dygnsmedelhalt det 36:e värsta dygnet) riskerar inte att överskridas. Halterna av NO2 påverkas inte av ventilationstornet. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar (PM 10) under det 36:e värsta dygnet utan tillskott från ventilationstornet, markerat med röd ring. Med ett tillskott av 2-5 µg/m3 riskerar miljökvalitetsmålet för dygn (30 µg/m3) att överskridas, men inte miljökvalitetsnormen. Bild: SLB-analys Översvämningsrisker Skyfallshanteringen i Slakthusområdet planeras med ett helhetsgrepp där alla ingående etapper samverkar i hur och var skyfallsflöden omhändertas. I arbetet med skyfallsutredningen har övergripande skyfallsmodeller för befintlig och framtida situation tagits fram samt detaljplanespecifika skyfallsanalyser. Den aktuella detaljplanen innebär till stor del bevarande av befintliga byggnader vilket gör att strukturen i området inte skiljer sig mycket mellan nuläge och framtidsscenario. Det begränsar också möjligheten att anpassa området efter framtida skyfall. De låsningar som finns i gatustrukturen påverkar också möjligheten att placera ny bebyggelse med särskild hänsyn till skyfall. På grund av att området är väldigt flackt har särskilda Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 90 (109) åtgärder krävts för att hantera även normala dagvattennivåer, vilket inneburit att flera gator planeras med konstgjorda fall mot dagvattenbrunnarna. Åtgärder för att omhänderta skyfallsvatten inom planområdet görs främst genom att en nedsänkt parkyta i Fållan anläggs. Ytan säkerställs med planbestämmelse (skyfall). Ytan ska dimensioneras för att kunna hantera ett klimatanpassat 100- årsregn, vilket bedöms innebära en fördröjningsvolym om 200 kubikmeter. Kompletterande kapacitet finns även i den mindre fickparken. Den del av planområdet som avrinner norrut gör så via Stora Skorstensgatan och Hallvägen. Avrinningen sker mot Slakthusplan där det inom Dp 5a planeras för en nedsänkt park- / torgyta. Söderut sker avrinningen för de östra delarna av plan- området via Arenavägen och Rökerigatan i riktning mot Dp 4a och den planerade skyfallshanteringen inom Premiärtorget. Västerut leds vatten via Hallvägen mot Centrala parken. I korsningen Styckmästargatan/Hallvägen går huvudflödet söderut, men en del av flödet letar sig även norrut i riktning mot Östra Fållan. Blir vattendjupet tillräckligt stort i gatan framför parken bräddar det över och omhändertas däri. Skyfallsåtgärder utanför aktuellt planområde är möjliga att genomföra oberoende av om berörda detaljplaner får laga kraft. Avrinningsvägar i framtida situation. Svarta pilar indikerar generell flödesriktning, streckade pilar är sekundär flödesväg, orange ton indikerar olika storlek på flödet. Vatten avleds mot Slakthusplan (1), Evenemangstorget (2) och Centrala Parken (3). Illustration Sweco. Planområdets utbredning har efter granskningen justerats. Illustrationen visar den tidigare gränsen. 1 2 3 Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 91 (109) Beräknade maximala vattendjup. Den övre bilden visar befintliga förhållanden och den nedre situationen efter föreslagen utbyggnad. Vattendjup enligt följande: grön = 0,05-0,2 meter, gul = 0,2-0,5 meter, röd = >0,5 meter. Illustration Sweco. Planområdets utbredning har efter granskningen justerats. Illustrationerna visar den tidigare gränsen. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 92 (109) Påverkan på planerad bebyggelse vid skyfall Generellt är flera entréer inom planområdet utsatta för översvämning eller åtminstone en påtaglig risk för översvämning med små marginaler mot de i skyfallssimuleringen maximalt erhållna vattendjupen. Detta gäller både vid befintlig och framtida situation. Inom planområdet planeras ny bebyggelse med entrénivåer och nivåer för färdigt golv över beräknade vattennivåer vid ett klimatanpassat 100-årsregn, men för befintlig bebyggelse är flera entréer och nivåer för färdigt golv under beräknade 100-årsnivåer. Vattennivåerna intill de utsatta entréerna är generellt mindre än 5 cm över nivån för färdigt golv. Förloppet med maxnivåerna infinner sig under en begränsad tidsperiod om cirka 30 minuter. För befintliga byggnader bedöms det inte möjligt att förändra entrénivåerna eller påverka nivån på omgivande gator i någon betydande utsträckning utöver den anpassning som har utförts vid gatuprojekteringen. Skyfallsberäkningarna visar att befintlig översvämningsrisk vid ett 100-årsregn kvarstår för befintliga byggnader, för vissa byggnader ökar översvämningsrisken marginellt och för vissa minskar risken marginellt vid ett 100- årsregn. Genom att ledningsnätet i området uppdimensioneras för att hantera större flöden är befintligt minskar översvämnings- risken vid normala regn upp till minst ett 30-årsregn. För den nya byggnaden i området, kvarter D, klaras nivån för 100-årsregn vid entréerna, dock utan någon marginal för ännu högre flöden i de mest utsatta entréerna. Gatunivåerna runt detta kvarter styrs av omgivande bebyggelse. För att kunna ha tillgängliga entréer mot gatan, i linje med de ambitioner som uttrycks i programmet för Slakthusområdet, kan entréerna inte ligga förhöjda i förhållande till trottoaren. Skulle högre flöden än 100-årsregn inträffa bedöms konsekvenserna vara acceptabla. För att säkerställa att bebyggelsen utformas så att den blir lämplig avseende på risken för översvämning vid skyfall införs en generell planbestämmelse, som anger att byggnader ska utföras så att konsekvenser av översvämning vid skyfall beaktas till en nivå motsvarande 100-årsregn. Styrande för nivåerna skall vara aktuella skyfallskarteringar som tagits fram i samband med planarbetet (se illustration sid 91). Generell bestämmelse Byggnader ska utföras så att konsekvenser av skyfall beaktas upp till en nivå motsvarande 100- årsregn Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 93 (109) Både vattnets väntade höjd och översvämningens förväntade varaktighet behöver vägas in för att bedöma konsekvenser och åtgärder. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att byggnader är utformade på ett sätt som minskar konsekvenserna av ett eventuellt skyfall, både genom att begränsa inträngning av vatten, minska skador på byggnaden och att säkra tillgänglighet/ användbarhet vid ett skyfall. Avsikten är inte att helt förhindra påverkan på byggnaden, utan att åtgärder vidtas i en omfattning och på ett sätt som bedöms som rimligt i förhållande till byggnadens förutsättningar i övrigt. För befintlig bebyggelse är av naturliga skäl möjligheten till anpassning mindre än vid nybyggnation. Exempel på åtgärder som kan övervägas är: • Förhöjda trösklar eller steg i vid entréer och andra dörrar som inte behöver vara tillgängliga • Täthet i entréer och utsatta dörrar inomhus • Placering av vattenkänsliga installationer, till exempel el och tele, samt ventilation på nivåer som inte riskerar att påverkas vid vatteninträngning • Oömma material i golv och socklar • Vitala delar av konstruktionen ska inte påverkas • Alternativa vägar ut ur byggnaden, via mindre utsatta entréer. • Golvbrunnar i utsatta delar för att kunna tömma ut vatten Med införandet av den allmänna planbestämmelsen som ska minimera de negativa konsekvenserna vid ett skyfall och med tanke på det begränsade vattendjup och den begränsade varaktighet under vilken det finns en risk att vatten tränger in i byggnaderna bedöms översvämningsrisken inom planområdet vid ett 100-årsregn vara acceptabel. Påverkan på framkomlighet vid skyfall Tillfälliga, fläckvisa djup på över 20 cm uppstår vid skyfall i gatorna Stora Skorstensgatan, Styckmästargatan och Arenavägen. Detta vattendjup varar endast under en kortvarig topp på ca 10 minuter och täcker inte hela gatusektionen, och bedöms därför vara acceptabel med hänsyn till framkomlighet. Innan planerad skyfallsåtgärd inom Slakthusplan (Dp 5a) finns på plats finns risk att vattendjup på drygt 30 cm uppstår i en lågpunkt längs Hallvägen, varför avvattningen från denna punkt särskilt behöver beaktas. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 94 (109) Planområdet nås huvudsakligen via Hallvägen och Arenavägen. Båda gatorna ansluter i norr till Palmfeltsvägen och i Söder till Enskedevägen. I Hallvägen uppstår söder om korsningen mot Styckmästargatan tillfälliga vattendjup på över 20 cm i delar av gatusektionen. Den övergripande framkomligheten in till planområdet bedöms ändå som god då det hela tiden finns alternativa tillfartsvägar. Påverkan på nedströms liggande områden Eftersom skyfallshanteringen inom Slakthusområdet planeras med ett helhetsgrepp är det svårt att jämföra enskilda detaljplaners påverkan på omgivningen. Om man tittar på hela Slakthusområdet så ser man ingen negativ påverkan nedströms vid ett klimatanpassat 100-årsregn. I en jämförelse mellan befintlig och framtida situation för aktuell detaljplan fås samma totala potentiella magasineringsförmåga i lokala lågpunkter och faktiska skyfallsåtgärder. Planområdet bedöms således inte orsaka ett ökat utflöde mot nedströms- liggande områden. Brand Området planeras för att lokaler ska kunna nås från brand- uppställningsplatser på gatumark och utrymmas via Tr2-trapphus. I några mindre lokaler som inryms i befintliga byggnader kan stegbil komma att krävas. Frågan hanteras vidare i bygglovskedet. Transporter och hantering av farligt gods Den norra delen av Arenavägen, från Palmfeltsvägen och norrut, är klassad som sekundär transportled för farligt gods, vilket berör en mindre del av Arenan 2. Riskerna för en olycka i det aktuella vägavsnittet bedöms dock som mycket små och föreslagna förändringar och uppförande av bebyggelse bedöms kunna genomföras utan att riskreducerande åtgärder ska behöva vidtas. Risker kopplade till hantering och transporter av dieseltankar i Palmfelt center, bedöms som marginella. Påfyllning sker normalt en gång per år och tankarna bedöms uppfylla dagens krav på utformning. Tankarna bedöms därmed inte innebära ett hinder för att inrymma planerade verksamheter i området, eller ställa krav på riskreducerande åtgärder. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 95 (109) Risker kopplat till evenemang och stora personflöden Närheten till Globenområdet och den nya tunnelbanestationen i Slakthusområdet innebär att området måste kunna hantera stora personflöden. Detta kan innebära stora säkerhetsutmaningar, varför en särskild risk- och säkerhetsutredning har tagits fram för berörda detaljplaneetapper i Slakthusområdet (utöver aktuell detaljplan omfattas etapp 2b, 4a och 4c). Olika säkerhetsaspekter har identifierats vilka omfattar säkerhet i samband med höga personflöden, till exempel olyckor till följd av trängsel och konflikter med fordon, utrymnings- och insatsmöjligheter, samt skydd mot terrorhandlingar och sabotage. Analysen pekar på en förhöjd hotbild och risknivå i området. Diagram från Gestaltningsprogram för allmän plats som visar åtgärder för att öka säkerheten genom fasta hinder och fartdämpande, upphöjda korsningar. Bild: Nyréns Planområdets utbredning har efter granskningen justerats. Illustrationen visar den tidigare gränsen. Ett antal förslag till riskreducerande åtgärder har presenterats initialt, vilka främst omfattar tillfälliga regleringar av flöden samt utformning av allmän plats. Utifrån den säkerhetsutredning som tagits fram till samrådet gör staden bedömningen att inga regleringar behöver göras på plankartan för att minska risken för olyckor i samband med stora gångflöden. I projektering av Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 96 (109) allmän platsmark har hänsyn tagits till utformning för att bland annat minska risken för höga hastigheter i området och konflikter mellan gående och fordonstrafik genom placering av fasta hinder som pollare och träd. Grundvatten Byggnader och anläggningar inom och i anslutning till planområdet ska förutsättas vara känsliga för grundvatten- påverkande åtgärder. Om ingrepp måste göras i befintliga grundvattenbarriärer/ -trösklar är det viktigt att återskapa nya med exempelvis strömningsavskärande fyllning i ledningsgravar eller grund- vattenavskärmning under och intill källare för att inte sänka grundvattennivåerna. Dränerande ingrepp ska inte göras till större djup/lägre nivåer än medelvärdet för tidigare uppmätta grundvattennivåer. Föroreningar i mark Staden bedömer att eventuellt förekommande föroreningar kan hanteras vid genomförande av planen. Utgående från riskbedömningen, som utförts med framtagna platsspecifika riktvärden och hittills erhållet resultat, bedöms acceptabla miljö- och hälsorisker föreligga i samtliga delar av planområdet med markanvändning enligt planförslaget. De ställvis förekommande föroreningarna innebär ändå att en anmälan måste inlämnas, att schaktmassor behöver hanteras och att ytterligare prover behöver tas i samband med schaktarbete. Schaktarbete kommer utföras utifrån den övergripande masshanteringsplan samt platsspecifika riktvärden som har tagits fram för Slakthusområdet som helhet. Länshållningsvatten Uppmätta PFAS-halter bedöms inte innebära hälso- eller miljörisker men vid länshållning ska PFAS samt övriga föroreningar i länshållningsvattnet beaktas. Föroreningar i befintliga byggnader Efter genomförande av kompletterande provtagningar av porluft och inomhusluft har den sammanvägda riskbedömningen visat att Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 97 (109) uppmätta halter inte utgör en oacceptabel risk vid deltidsvistelse. Planerad verksamhet i byggnaderna kommer att innebära deltidsvistelse (handel och kontor) varför uppmätta förorenings- halter inte bedöms utgöra en oacceptabel risk för inomhusmiljön vid planerad användning. Inga ytterligare kompletterande undersökningar bedöms behövas med undantag för kompletterande provtagning av inomhusluft i Hus 26 (kvarter E) efter att byggnaden färdigställts för att verifiera tidigare konstaterat låga halter i inomhusluft Ljusförhållanden och lokalklimat I Slakthusområdet är strukturen tät med flera mindre platsbildningar där även gatorna är kvalitativa stadsrum med vistelsevärden. Generellt har parkerna och torgen potential att bli solbelysta. Gatorna i öst-västlig riktning får eftermiddags- och kvällssol. Ljus under förmiddagen är framträdande på gator i nord-sydlig riktning. En indragen övre våning påverkar inte resultatet i gatunivå. Skuggstudie som visar 9:00, 12:00 och 15:00 vid vår- och höstdagjämning (övre rad) respektive 20 juni (nedre rad). Bild: ElinderSten/SBK Planområdets utbredning har efter granskningen justerats. Illustrationen visar den tidigare gränsen. Trygghet Trygghet är ett särskilt fokusområde för aktuell detaljplaneetapp. Planförslaget bidrar till detta genom att möjliggöra ett levande område med blandade verksamheter, som gör att området befolkas under alla tider på dygnet och har möjlighet att utvecklas och anpassas efter framtida behov. Vidare skapas fler Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 98 (109) transparenta fasader, större entrétäthet i området samt fler möjligheter att välja olika vägar genom området. Bättre orienterbarhet och en tydlig indelning mellan privat och offentlig mark kan också bidra till en ökad upplevelse av trygghet. Barnkonsekvenser Inom aktuell detaljplaneetapp finns, utöver den befintliga gymnasieskolan, inga målpunkter eller verksamheter som specifikt riktar sig till barn och unga. Tunnelbanestationen, torgen, fickparkerna och parken Fållan samt aktiva bottenvåningar med olika verksamheter kan utgöra nya målpunkter, främst för äldre barn och unga. De nya parker och torg som planeras, liksom de gator som planeras för låga hastigheter och höga vistelsevärden, väntas ge positiva konsekvenser för områdets ungdomar och ger bland annat gymnasieskolan bättre tillgång till friytor i närmiljön. Förbättrade kopplingar till och genom området, liksom utformning för låga hastigheter skapar förutsättningar för äldre barns möjligheter att självständigt röra sig på ett trafiksäkert sätt i området. Tidplan • Samråd mars – maj 2022 • Granskning november 2023 • Godkännande i stadsbyggnadsnämnden maj 2026 • Antagande i kommunfullmäktige tredje kvartalet 2026 Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Stadsbyggnadsnämnden genom dess stadsbyggnadskontor upprättar detaljplan och svarar för myndighetsutövning i samband med bygglov och bygganmälan. Exploateringsnämnden genom dess exploateringskontor medverkar genom markägaransvar samt bekostar och genomför åtgärder på allmän plats. Kontoret ansvarar för att ta fram erforderliga avtal och överenskommelser. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 99 (109) Trafiknämnden genom dess trafikkontor och Ersta-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd genom dess stadsdelsförvaltning ansvarar för drift och underhåll av anläggningar inom allmän platsmark. Trafikkontoret kommer att ansvara för drift och underhåll av skylten ”Slakthusområdet” placerad över Hallvägen. Lantmäterimyndigheten utför fastighetsbildning, vilket krävs för att bygglov ska kunna ges i enlighet med planen. Fastighets- bildning sker på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Kostnadsansvar för fastighetsbildning och förrättningen regleras i de överenskommelser som respektive byggaktör träffar med staden. Lämplighet avseende fastigheters utformning med mera prövas vid lantmäteriförrättning. Respektive byggaktör finansierar och ansvarar för uppförande av ny bebyggelse, anläggningar, ledningar och iordningställande av utemiljö på kvartersmark. Region Stockholm genom dess Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT) ansvarar för utbyggnad av tunnelbana genom delar av planområdet, samt att dess Trafikförvaltning ansvarar för planering av busslinjenät och uppförande och underhåll av busshållplatser. Trafikförvaltningen bevakar påverkan på tunnelbaneanläggningen under förvaltningsskedet och därmed även byggnationer som avses tillkomma ovanpå tunnelbane- anläggningen i framtiden. Huvudmannaskap Staden är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Avtal Följande avtal och överenskommelser behöver tecknas för att detaljplanen ska kunna genomföras: • Överenskommelse om exploatering mellan Stockholms stad och Atrium Ljungberg såsom tomträttshavare till fastigheterna Kylhuset 23, Kylhuset 26, Kylhuset 28, Sandhagen 12 och Sandhagen 13. Avtalen reglerar tomträttsupplåtelse och justerade fastighetsgränser, samt frågor gällande exploateringen (genomförande, fördelning av ansvar, kostnader med mera). • Överenskommelse om exploatering mellan Stockholm stad och Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB), såsom tomträttshavare till fastigheten Sandhagen 11. Avtalet Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 100 (109) reglerar marköverföring samt frågor gällande exploateringen (genomförande, fördelning av ansvar, kostnader med mera). • Exploateringsavtal inklusive överenskommelse om exploatering mellan Stockholms stad och Corem Stadion AB såsom ägare till fastigheten Arenan 2. Avtalet reglerar frågor gällande exploateringen (genomförande, fördelning av ansvar, kostnader med mera) och de marköverföringar som är aktuella. • Avtal om anslutning till sopsug för kvarter D har tecknats mellan Atrium Ljungberg och Stockholm Vatten och Avfall. • Avtal om parkeringsköp mellan Stockholm Parkering och Atrium Ljungberg. • Avtal med berörda ledningsägare avseende genomförande. • Överenskommelse som reglerar gemensamhetsanläggning Arenan GA:1 mellan berörda parter (Corem Stadion AB, Stockholm Globe Arena Fastigheter AB, Fastighets AB Stockholm Arenan 1) • Överenskommelse om justering av infartslösning inom Arenan GA:2 mellan berörda parter (Corem Stadion AB, Stockholm Globe Arena fastigheter AB, Stockholm Parkering och Fastighets AB Stockholm Arenan 1) • Avtal som reglerar Arenabrons rivning har tecknats mellan berörda parter (Corem, SISAB och Castellum). Innan detaljplanen antas ska genomförandebeslut fattas av kommunfullmäktige. Verkan på befintliga detaljplaner Planområdet är sedan tidigare planlagt. Följande gällande planer berörs och föreslås helt eller delvis att ersättas: • Stadsplan Pl 3372 (ursprunglig plan, laga kraft 1946) • Pl 3445 (mindre del vid ”Rökeritorget”, laga kraft 1948) • Pl 3589 (mindre del av Rökerigatan, laga kraft 1948) • Dp 8522 (Palmfeltsvägen och Globen t-banestation, laga kraft 1988) • Pl 8336 (Gatumark, godkänd 1986) • Dp P1999-07346 (Påbyggnad Palmfeldt Center och parkeringshus, laga kraft 2000) • Dp 2008–09117 (Stockholmsarenan, Arenavägen, laga kraft 2010) • Dp 2009–09318 (Globen shopping mm, laga kraft 2010). Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 101 (109) • ÄDp 2014–18909 (Tunnelbaneutbyggnad Kungsträdgården-Söderort, laga kraft den 16 september 2019). Genomförandetiden har löpt ut för samtliga planer. För samtliga berörda planer innebär att de upphör att gälla i de delar som omfattas av den nya detaljplanen. Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter och ägoförhållanden Planen berör tio fastigheter, varav fyra hela fastigheter (Kylhuset 26, Sandhagen 11, Sandhagen 12, Sandhagen 13) och delar av sex fastigheter (Arenan 2, Arenan 3, Kylhuset 23, Kylhuset 28, Johanneshov 1:1, Enskede Gård 1:1) Nuvarande fastigheter inom planområdet. Bild: SBK. Fastigheterna Arenan 2 och 3 ägs av Corem Stadion AB. Resterande fastigheter ägs av Stockholm stad. Av de av kommunen ägda fastigheterna nedan är samtliga upplåtna med tomträtt: • Kylhuset 23 är upplåten med tomträtt till Atrium Ljungberg Slakthuset 1 AB • Kylhuset 26 är upplåten med tomträtt till Atrium Ljungberg Slakthuset 13 AB • Kylhuset 28 är upplåten med tomträtt till Atrium Ljungberg Slakthuset 2 AB • Sandhagen 11 är upplåten med tomträtt till SISAB Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 102 (109) • Sandhagen 12 är upplåten med tomträtt till Atrium Ljungberg Slakthuset 32 AB • Sandhagen 13 är upplåten med tomträtt till Atrium Ljungberg Slakthuset 7 AB Användning av mark Föreliggande planförslag redovisar avgränsning mellan kvartersmark och allmän platsmark. Planförslaget möjliggör markanvändning för centrum, tillverkning med begränsad omgivningspåverkan samt tillhörande försäljning, kontor, parkering, skola, tunnelbana samt elnätstation. På den allmänna platsmarken medges gata för fordons-, gång-och cykeltrafik, torg samt park. Fastighetsbildning För planens genomförande krävs fastighetsbildning. Område utlagt som kvartersmark ska utgöra separata fastigheter som bildas genom avstyckning och/eller fastighetsreglering. Vissa kvarter planeras för att innefatta flera fastigheter. Större delen av planområdet är idag utlagt som kvartersmark, främst med användning industri, kontor och trafikområde. Möjlighet till tredimensionell fastighetsbildning finns i området, dock planeras inte för detta i dagsläget. Prövning av lämplighet med mera prövas av lantmäterimyndigheten vid lantmäteri- förrättning. Ett antal områden ändras från kvartersmark till allmän platsmark för parker, torg och gator och ska ingå i fastighet som ägs av Stockholms stad, förslagsvis Johanneshov 1:1. För att uppnå det behöver delar av fastigheterna Kylhuset 26, Sandhagen 13 samt Arenan 2 och 3 fastighetsregleras. Parterna är överens om att marken ska regleras i enlighet med detaljplanen och avtal ska träffas innan planens antagande. Tre områden ändras från allmän plats till kvartersmark. Avsikten är att dessa områden ska överföras till Arenan 2, Sandhagen 13 respektive Kylhuset 26. Parterna är överens om att marken ska regleras i enlighet med detaljplanen och avtal ska träffas innan planens antagande. Smala områden utmed befintliga fastighetsgränser behöver i vissa lägen överföras genom fastighetsreglering till eller från kommunens fastighet. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 103 (109) Figuren illustrerar detaljplanens struktur där kvartersmark illustreras i gult och allmän platsmark i rött, samt vilka ändringar från kvartersmark till allmän platsmark och vice versa som sker. Tunnelbanan inom skrafferat område. Bild: SBK. Inlösenrätt/-skyldighet avseende allmän plats Mark som enligt detaljplanen ska utgöra allmän plats kan kommunen lösa in med stöd av 6 kap. 13 § Plan- och bygglagen. Kommunen har också en inlösenskyldighet enligt 14 kap. 14 §. Avsikten är dock att kommunen och berörda fastighetsägare innan detaljplanen antas ska träffa avtal om marköverföringarna. Rättigheter Till förmån för Belastar Beskrivning Påverkan Sandhagen 8 Johanneshov 1:1, Sandhagen 12 Servitut för väg, akt. 0180K-A160/1983.1 Rättigheten avses upphävas då servitutsändamålet uppfylls via utbyggnad av allmän gata. Sandhagen 9 Johanneshov 1:1, Sandhagen 12 Servitut för väg, akt. 0180K-A160/1983.1 Enligt ovan. Sandhagen 11 Johanneshov 1:1, Sandhagen 12 Servitut för väg, akt. 0180K-A160/1989.1 Enligt ovan. Sandhagen 12 Johanneshov 1:1 Servitut för väg, akt. Akt 0180K-2018- 15373.2 Enligt ovan. Arenan 1 Arenan 1-2 Servitut för ledningar, akt 0180- A122/1992.12 Rättigheten bedöms ej påverkas av planen och ges fortsatt planstöd. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 104 (109) Till förmån för Belastar Beskrivning Påverkan Arenan 3 Arenan 1-2 Servitut för ledningar, akt 0180- A122/1992.12 Enligt ovan. Arenan 6 Arenan 1-2 Servitut för ledningar, akt 0180- A122/1992.12 Enligt ovan. Arenan 8 Arenan 1-2 Servitut för ledningar, akt 0180- A122/1992.12 Enligt ovan. Arenan 9 Arenan 1-2 Servitut för ledningar, akt 0180- A122/1992.12 Enligt ovan. Arenan 1 Arenan 2 och 9 Servitut för underhåll av byggnadsdel, akt 0180-A122/1992.22 Enligt ovan. Arenan 3 Arenan 2 och 9 Servitut för underhåll av byggnadsdel, akt 0180-A122/1992.23 Enligt ovan. Arenan 3 Arenan 2 och 9 Servitut för väg (7sv), akt 0180- A122/1992.29 Enligt ovan. Stockholm Exergi AB Arenan 2, 9 och Grishuvudet 2 Ledningsrätt för fjärrvärmeledningar, akt 0180K-2013- 10776.3 Rättigheten bedöms ej påverkas av planen och bedöms inte behöva ges ytterligare stöd i planen. Se kommentar nedan. Stockholm Exergi AB Arenan 2, 9 och Grishuvudet 2 Ledningsrätt för fjärrkylaledningar, akt 0180K-2013-10776.4 Enligt ovan. Floden 1 Arenan 2 Servitut för kraftledning, akt D201500072173:1.1 Rättigheten bedöms ej påverkas av planen och ges fortsatt planstöd. Floden 1 Arenan 2 Servitut för kraftledning, akt D201500072174:1.1 Enligt ovan. Floden 1 Arenan 2 Servitut för kraftledning, akt D201500072175:1.1 Enligt ovan. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 105 (109) Till förmån för Belastar Beskrivning Påverkan Ladugårdsgärdet 1:29 Charkuteristen 5, 6, 8, Enskede Gård 1:1, Hjälpslaktaren 6, 8, 9, Johanneshov 1:1, Kolskjulet 1, Sandhagen 3, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 13, 14 Servitut för tunnelbaneanläggning med skyddszon, akt 0180K-2022-19421.1 Enligt ovan. Ladugårdsgärdet 1:29 Arenan 2, 3, 6, 8, 9 och Hjälpslaktaren 4 Servitut för tunnelbaneanläggning med skyddszon, akt 0180K-2022-13236.1 Enligt ovan. Avseende ledningsrätterna för fjärrvärme och fjärrkyla till förmån för Stockholm Exergi AB så är behovet av ledningarna fortfarande aktuellt. Ledningarna ligger idag inom planområdet inom befintlig byggnad på Arenan 2. I det fall ledningsägaren och fastighetsägaren kommer överens om en mer lämplig placering inom byggnaden ska inte detta begränsas av ett u- område utan en större flexibilitet är viktig. Med anledning av detta ges inte de befintliga ledningarna fortsatt planstöd genom ett u-område men deras syfte bedöms fortsatt viktigt. De fastigheter som ska bildas inom vilka tunnelbaneanläggning är belägen kommer belastas av rättighet (officialservitut, exproprierad rättighet eller avtalsrättighet) för huvudmannen för tunnelbana, för att denne ska säkra sin rätt till utrymmena för tunnelbanan. Rättighet avses bildas för fjärrkylaledning på fastigheterna Kylhuset 28 och Kylhuset 23. Möjlighet att inrätta rättigheten säkras med u-område i detaljplanen. Servitut avseende belysning och skyltar för allmänna gator och vägar kan komma att behöva upprättas mellan staden och respektive berörd byggaktör. I detta ingår linspänd och vägghängd belysning som är en del av belysningskonceptet inom Slakthusområdet. Behov av rättigheter prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Vid bildande av tredimensionellt avgränsad fastighet krävs att ett flertal rättigheter inrättas. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 106 (109) Gemensamhetsanläggningar Befintlig gemensamhetsanläggning, Arenan GA:1, bestående av markytskikt, belysning, avvattning, markvärme, växtlighet med mera behöver omprövas. Delar av gemensamhetsanläggningen kommer inte längre att vara möjliga att nyttja för nuvarande ändamål då byggrätter placeras på dessa ytor eller ytorna övergår från kvartersmark till allmän plats. Detta gäller utbyggnaden mot Arenavägen från Arenan 2, en mindre yta norr om Globenbron och mindre ytor mot Arenatorget. Avtal om överenskommelse om omprövning av gemensamhetsanläggningen har träffats. Omprövning sker i samband med byggnation och gemensamhetsanläggningen fortsätter att gälla oförändrad till dess. Ytor inom Arenan GA:1 som berörs av planförslaget Befintlig gemensamhetsanläggning Arenan GA:2, som bland annat omfattar Arenaslingan, kan komma att behöva justeras i samband med byggnation av tillbyggnaden för att möjliggöra ny inlastning från Arenaslingan istället för nuvarande inlastning från Arenavägen. GA:2 bedöms inte behöva omprövas. Överenskommelse ska tecknas mellan Corem AB och delägare i gemensamhetsanläggningen. Gemensamhetsanläggning alternativt servitut för kvarters- gemensamma funktioner kan bli aktuellt om kvarter delas upp i flera fastigheter. I planen avsätts inte några markreservat för detta och sådant inrättande kan komma att kräva överenskommelse mellan parterna. Ekonomiska frågor Byggaktörerna ska stå för kostnaderna för genomförandet av exploateringen inom kvartersmarken, samt för eventuella återställningsarbeten som måste göras i allmän platsmark och som är en följd av bygg- och anläggningsarbeten inom kvartersmarken. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 107 (109) Staden svarar för kostnaderna för anläggningar (gator, parker m.m.) inom allmän platsmark. Privata fastighetsägare bekostar sin del av utbyggnaden av den allmänna platsmarken genom exploateringsbidrag, detta regleras i exploateringsavtal mellan staden och aktuell fastighetsägare. Stadens och byggaktörernas kostnadsansvar regleras i överens- kommelse om exploatering, samt exploateringsavtal, mellan staden och byggaktörerna. Vatten och avlopp Stockholm Vatten och Avfall AB ansvarar för nya förbindelse- punkter. Byggaktörerna svarar för eventuella anslutningsavgifter till ledningsnätet för de blivande fastigheter som inte upplåts med tomträtt. Ersättning vid markförvärv/försäljning Stadens intäkter från projektet utgörs av ersättning för markförsäljning, tomträttsavgälder samt via exploateringsbidrag. Stadens och byggaktörernas kostnadsansvar regleras i de överenskommelser som respektive byggaktör träffar med staden. Fastighetsbildning Staden ansöker om fastighetsbildning hos Lantmäteri- myndigheten. Stadens och byggaktörernas kostnadsansvar för fastighetsbildning och förrättningen regleras i de överens- kommelser som respektive byggaktör träffar med staden. El och opto, gas, fjärrvärme/-kyla Staden och de ledningsägande bolagen bekostar omläggning och nyläggning av ledningar inom allmän platsmark. Byggaktörerna ansöker om serviser och bekostar anslutning till den nya bebyggelsen och anläggningar inom kvartersmark. Kostnader för miljöskyddsåtgärder Staden ansvarar för eventuella marksaneringsåtgärder och hantering av massor på allmän platsmark. Byggaktörerna ansvarar för eventuella marksaneringsåtgärder och hantering av massor på kvartersmark. Stadens och byggaktörernas kostnads- ansvar förknippade med hantering och avsättning av massor Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 108 (109) regleras i överenskommelse om exploatering, samt i exploateringsavtal. Atrium Ljungberg, genom bolag, äger de förorenade byggnader som ska bevaras inom planområdet och ansvarar för den eventuella sanering som behövs av byggnaderna för att de ska kunna användas i enlighet med detaljplanen. Vid förändring i bedömningen ansvarar byggaktören för den eventuella sanering som behövs av byggnaderna för att de ska kunna användas i enlighet med detaljplanen. Tekniska frågor Ledningar för vatten, avlopp, el, opto, gas och fjärrvärme finns framdraget i området och kommer att byggas ut i samband med utveckling av området. Ledningssamordning pågår i samråd mellan staden, byggaktörerna och ledningsägarna. För vatten och avlopp, el, fjärrkyla, gas, opto, tele, fjärrvärme samt sopsug; se beskrivning under rubriken teknisk försörjning. För dagvatten; se beskrivning under rubriken konsekvenser. Genomförandeprocessen Byggnationen kommer att ske inom planområdet under tiden som verksamhet pågår här och i resterande delar av Slakthusområdet. För att befintliga verksamheter och utbyggnaden av tunnelbanan ska störas så lite som möjligt är bygglogistikhantering, samordning och information viktigt. Staden inleder normalt med sina arbeten med schakt och mark- rening, teknisk försörjning och gator. Därefter kan byggnation av fastigheter påbörjas. Genomförandet av Arenavägens sänkning och utbyggnaden av Arenan 2 är viktig för att uppfylla planens syfte. Under utbyggnadstiden och då inflyttning påbörjas är det viktigt att det finns trygga vägar att ta sig på till skola, tunnelbana och andra viktiga målpunkter. I takt med inflyttning kommer parker och torg att färdigställas. Tillfällig användning kan bli aktuellt under utbyggnadstiden. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Antagandehandling Dnr 2019-06180 Sida 109 (109) Skyddsrum Fastighetsägare ska före påbörjande av ändringsarbetet med hjälp av skyddsrumssakkunnig försäkra sig om ett korrekt utförande av avsedd ändring. Efter klartecken från sakkunnig kan arbetet påbörjas och när det är slutfört ska detta intygas av sakkunnig genom ett så kallat skyddsrumsintyg. Den sakkunnige ska lämna skyddsrumsintyget till byggnadens ägare samt registrera åtgärderna hos MSB. Skyddsrumsintyget utgör underlag för att myndigheten vid en framtida kontroll av skyddsrummets underhåll ska kunna konstatera att ändringen inte är ett otillåtet ingrepp. Revideringen ska ske med beaktande av de krav som gäller för upprättande av iordningställanderitning enligt 7:42 § lagen (2006:545) om skyddsrum. Störningar under byggtiden Stadens krav som gäller byggbuller (NFS 2004:15) och material- hantering kommer att tillämpas för att minska störningar under byggtiden. En logistikfunktion avses att upprättas i de södra delarna av Slakthusområdet för att kunna styra byggtrafik och leveranser. Genomförandetid Genomförandetiden slutar fem år efter det att detaljplanen fått laga kraft. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 --- [Bilaga - Samrådsredogörelse.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Planavdelningen Dnr 2019-06180 Sara Norås Sida 1 (39) Tfn 08-508 272 96 2022-06-10 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Samrådsredogörelse Detaljplan för Sandhagen 15i stadsdelen Johanneshov, Dp 2019-06180 Innehåll Sammanfattning .......................................................................................1 Bakgrund ...................................................................................................3 Förslagets syfte och huvuddrag .............................................................3 Hur samrådet bedrivits ...........................................................................3 Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstaganden ...................................................................................4 Allmänt om samrådet och planprocessen ..............................................4 Allmänt om förslaget och utvecklingen ...................................................4 Arkitektur och gestaltning .......................................................................5 Kulturmiljö ...............................................................................................6 Olägenheter för grannar .........................................................................8 Parker och grönområden ........................................................................9 Gator och trafik .....................................................................................10 Teknisk försörjning ...............................................................................13 Miljö- och klimataspekter ......................................................................17 Övriga frågor ........................................................................................18 Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande .............20 Föreslagna förändringar .......................................................................21 Inkomna synpunkter ..............................................................................21 Statliga och regionala myndigheter och förbund ..................................22 Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar .....................................28 Övriga remissinstanser .........................................................................34 Sakägare enligt fastighetsförteckning ..................................................36 Övriga, ej sakägare ..............................................................................39 Sammanfattning Planen syftar till att möjliggöra utbyggnad av norra Slakthusområdet och del av Globenområdet till en hållbar och trygg blandstad med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Planförslaget sändes ut på samråd 2022-03-22- 2022-05-03. Under samrådet har 29 yttranden inkommit. Flertalet remissinstanser tillstyrker planförslaget men framför synpunkter i sak, framförallt Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 2 (39) vad gäller säkerhetsrisker vid större evenemang, konsekvenser av den föreslagna tunnelbaneentrén i Arenan 2, påverkan på kulturmiljövärden gällande föreslagna på- och ombyggnationer samt dagvattenhantering och översvämningsrisker inom planområdet. De flesta sakägare och övriga boende som framfört synpunkter önskar att hanteringen av person- och trafikflöden vid större evenemang tydliggörs samt att de offentliga miljöernas utformning och programmering studeras vidare med hänsyn till framkomlighet, tillgänglighet, barnperspektiv och möjligheter till aktivering dygnet runt. Utöver dessa sakfrågor framförs synpunkter gällande förtydliganden kring planbestämmelser och formuleringar i planbeskrivning. Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet kommer följande frågor att studeras vidare i det fortsatta planarbetet: - Dagvatten- och skyfallsutredningen uppdateras och kompletteras. - säkerhet, tillgänglighet och trygghet och med särskild hänsyn till evenemang, personflöden och kollektivtrafik. - Tunnelbaneentréns utformning och genomförande - Markföroreningar. Kompletterande provtagning genomförs och underlag tas fram för kv C och J. - Bullerutredningen ses över och uppdateras efter nya förutsättningar. - Riskutredningen uppdateras med bland annat förtydliganden kring ammoniaktransporter och hur räddningstjänsten påverkas vid stora personflöden. Kontoret föreslår att förslaget ändras så att: - Gestaltning och volymhantering av föreslagna på- och tillbyggnader på kvarter Arenan 2 samt kv R bearbetas. Kv R föreslås sänkas. - Ventilationstornets höjd justeras, till samma nivå som i gällande detaljplan. Byggrätter runt tornet tas bort. Schaktdjupsbestämmelse utreds. - Bevarandebestämmelser ses över och ev justeringar genomförs. - Bestämmelser om marknivåer mm för att säkerställa skyfallshantering införs efter behov på plankartan. - Förtydliganden i planhandlingarna utifrån genomförda utredningar för dagvatten, skyfall, buller, risk mm Eventuella kompletteringar av planbestämmelser utifrån detta. - Planbeskrivningen kompletteras med förtydliganden rörande flera trafikfrågor, tex trafikflöden, angöring och gatusektioner. - Barnperspektivet förtydligas i planhandlingarna. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 3 (39) - Planbeskrivningens genomförandedel utvecklas med bland annat fastighetsrättsliga konsekvenser. Kontorets sammanfattande bedömning är att de inkomna synpunkterna kan hanteras och vidare studeras i det fortsatta arbetet. Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad av norra Slakthusområdet och del av Globenområdet till en hållbar och trygg blandstad med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Planen ska säkerställa bevarandet av befintliga kulturmiljöklassade byggnader samt möjliggöra en hänsynsfull aktivering och långsiktig utveckling av området, med nytt innehåll i befintliga byggnader och respektfull förtätning med ny bebyggelse. Byggnader ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet, vilket planen syftar till att säkerställa dels med utformningsbestämmelser, dels med ett särskilt arkitekturprogram som kopplas till detaljplanen. För att stärka kopplingarna mellan Slakthusområdet och Globenområdet ska Arenavägen omvandlas till en levande stadsgata, med aktiva bottenvåningar och hög entrétäthet. För att uppnå detta ska byggnad inom Arenan 2 byggas till mot Arenavägen, vilket planen syftar till att säkerställa. Planen syftar även till att bekräfta befintlig detaljplan för ny tunnelbanelinje genom området samt att möjliggöra en ny tunnelbaneentré inom fastigheten Arenan 2. Planen innebär att användningen ändras från i huvudsak industriverksamhet till centrum, småskalig tillverkning, kontor, hotell, bostäder, gymnasieskola samt tunnelbana. Därutöver möjliggör planen en upprustning och utveckling av allmän plats i enlighet med framtagna riktlinjer för Slakthusområdet. Hur samrådet bedrivits Plansamråd för aktuell detaljplan pågick under perioden 2022-03-22 - 2022-05-03. Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, i Stadsbyggnadskontoret, i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Planförslaget visas även i Årsta- Enskede-Vantörs stadsdelsförvaltning, Slakthusplan 8a och på Palmfelts Center, Palmfeltsvägen 5. samt på stadsbyggnads- kontorets hemsida, www.stockholm.se/detaljplaner. Annons om samråd och samrådsmöte publicerades i lokaltidningen Mitt i Årsta Enskede lördag 26 mars 2022. Samrådsmöte hölls 2022-04-07i Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 4 (39) form av öppet hus i Palmfelts center, Palmfeltsvägen 5där ca 30 personer närvarade. Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstaganden Nedan redovisas ämnesvis de synpunkter som inkom under samrådet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Allmänt om samrådet och planprocessen Kulturförvaltningen anser att detaljplanen bör delas upp i två planer, en för Arenan 2 och en för Slakthusområdet, på grund av områdenas olika karaktär och förutsättningar. Fastighetsägarrådet Slakthusområdet lyfter vikten av tydlig samordning mellan etapper, detaljplaner och tidsplaner för att minimera konflikter i gränsområden och säkerställa ett levande och tryggt område under slakthusområdets hela utbyggnad. Flertalet sakägare och remissinstanser önskar fortsatt dialog. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret delar inte uppfattningen att en delning av detaljplanen skulle vara gynnsam för hanteringen av de olika delområdena. En viktig del av detaljplanens syfte är att stärka kopplingen mellan de båda områden, och dess olika karaktärer bedöms kunna hanteras väl inom samma detaljplan. Frågor om ökad samordning berör huvudsakligen projektets genomförande. Dessa frågor vidarebefordras till berörda inom stadens projektorganisation. Samordning av detaljplaner sker löpande inom planavdelningen. Allmänt om förslaget och utvecklingen Flertalet remissinstanser ställer sig positiva till en utveckling av Slakthusområdet mot en mer levande och blandad stadsmiljö. Ett par synpunkter handlar om att de vill se ett mer vågat förslag med mer stadsmässighet och fler bostäder, men färre kontorsarbetsplatser. Andra anser att förslaget har för hög exploatering. Det framförs synpunkter kring att det är brist på allmänna platser generellt inom planområdet samt att de få som finns kommer bli hårt belastade. Det uttrycks även en oro kring tillgång och Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 5 (39) samutnyttjande av allmänna platser/friytor i området, i koppling till skolverksamheten och ur ett barnperspektiv. Flertalet sakägare och remissinstanser menar att säkerhetsrisken vid större evenemang kopplat till framkomlighet och hantering av person- och trafikflöden inte är tillräckligt utrett. Konsekvenser och påverkan på omgivningen anses otillräckligt beskrivna och åtgärder som presenteras bedöms inte vara genomförbara. Stockholm Globe Arena (SGA) Fastigheter anser att detta är en fråga som bör hanteras inom ramen för detaljplanen och inte läggas över på annan part att hantera i senare skede. Utbildningsförvaltningen är positiv till att gymnasieskolan ges planstöd. Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) ser positivt på ändrad användning inom området i plan, till S och C. En privatperson föreslår att slakthusboden blir ett museum över Slakthusområdets historia. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontorets bedömning är att planförslaget i stort innehåller en för platsen lämplig blandning av bostäder och olika typer av verksamheter. Kontoret delar uppfattningen att det är av stor vikt att säkerställa att området befolkas under hela dygnet, varför inslag av bostäder och hotell, samt en lämplig reglering av buller från klubbverksamhet nattetid är viktig att värna i detaljplanen. Stadsbyggnadskontoret ser inte att de allmänna ytorna inom området kan eller bör utökas på bekostnad av bebyggelse. Hur platserna skall utformas för att tåla ett intensivt nyttjande och kunna möta olika grupper av människor regleras inte i detaljplanen men kommer att studeras vidare inom ramen för systemhandlingsarbetet. Ställningstaganden kring hantering av stora personflöden beskrivs vidare under rubriken ”Olägenheter för grannar”. Arkitektur och gestaltning Skönhetsrådet ställer sig positiva till att inte bara äldre utan även yngre hus bevaras inom planen. Rådet uppskattar även det färgprogram som tagits fram, samt greppet med indragningar för att mildra effekten av husens höjder. Förslaget innehåller förutsättningar att skapa högklassiga stadsrum men detta kräver enligt rådets mening större omsorg i mötet mellan gammal och ny Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 6 (39) bebyggelse. Det finns en risk att t.ex. Slakthushallarna (Kv E) krymper i förhållande till den nya bebyggelsen. Många ställer sig kritiska till den elva våningar höga hotellbyggnaden som föreslås i planen. Främst gällande placering och höjd då byggnaden bland annat upptar värdefull offentlig yta och bedöms skugga Norra entrétorget och Palmfelt Center (Kv C) samt konkurrera i skala med ikonbyggnader i området. Miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN) framför att man bör tillskapa bebyggelse som möjliggör genomgående lägenheter. MHN anser därför att de tre punkthusen i kv B ska studeras om. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Påbyggnaden på Arenan 2 och hotellet på Norra Entrétorget har studerats vidare efter samrådet, både avseende gestaltning och volymer. Avsikten är att tydliggöra gestaltningsprinciper för bebyggelsen som dels kan regleras med planbestämmelser och dels säkerställas genom exploateringsavtal. För påbyggnaderna på Arenan 2 är inriktningen att behålla nuvarande våningshöjder, men bearbeta gestaltningen så att en bättre anpassning sker till de ursprungliga byggnadsvolymerna. Det innebär bland annat att tydliggöra de olika byggnadsdelarnas särdrag, så att de ges olika karaktär. Kontoret vidhåller att hotellbyggnaden i kv R bidrar positivt till platsen, men bedömer att en sänkning av byggnadshöjden är nödvändig för att möta omgivningen på ett lämpligt sätt. Förslaget studeras vidare inför granskning. Stadsbyggnadskontoret bedömer att de tre punkthusen i kv B är ett lämpligt sätt att nyttja den aktuella fastigheten, vars mått inte medger ett kringbyggt kvarter. Bullerberäkningar visar att man kan klara en acceptabel ljudmiljö i bostäderna, trots det öppna byggnadssättet. Kontoret föreslår därför att byggnadsvolymerna inte bearbetas vidare. Kulturmiljö Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturförvaltningen och Skönhetsrådet anser att den föreslagna påbyggnaden av Arenan 2 riskerar att förvanska byggnaden då det individuella uttrycket försvinner och kulturmiljövärden riskeras. Skönhetsrådet hänvisar till den antikvariska konsekvensanalys som bedömer att riskerna för oacceptabelt negativ påverkan på Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 7 (39) kulturmiljövärden är stor gällande på- och tillbyggnaden av Arenan 2. Förslaget innebär en skalförskjutning i området mot Arenavägen. Kulturförvaltningen anser att de föreslagna påbyggnaderna bör utgå men att utbyggnaden mot Arenavägen kan accepteras. Kulturförvaltningen anser att hotellet bör sänkas. Det är önskvärt att en skillnad i höjdskala mellan den låga bebyggelsen i slakthusområdet och den högre i Globenområdet kvarstår. Byggnaden anses även i allt för hög grad konkurrera med tornbyggnaden. Vidare anser kulturförvaltningen att utformningen av planerade ramper på Börshuset (kv A) behöver studeras närmre, och att delar av interiören skall skyddas med q i detaljplanen. Utöver detta ser Kulturförvaltningen föreslagna förändringar på befintlig bebyggelse (rivningar, påbyggnader och öppningar) som möjliga eller acceptabla. Landskapsbild/stadsbild Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att förslaget inte medför påtaglig skada på riksintresse för kulturmiljövården, Stockholms innerstad med Djurgården. Kommunen behöver komplettera underlagen med analyser som redogör för planförslagets påverkan på riksintressena Gamla Enskede och Skogskyrkogården, i synnerhet konsekvensen av höga byggnader och påbyggnader. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer att förslaget i stort innebär en god avvägning mellan att värna de kulturhistoriska intressena och att möjliggöra en utveckling med ett nytt innehåll i Slakthusområdet. Inriktningen i förslaget innebär att den högst klassade bebyggelsen bevaras relativt oförändrad, medan tydliga tillägg till områdets nyare bebyggelse medges. Denna inriktning föreslås bibehållas. Volymer och gestaltning av hotellet på Norra Entrétorget samt påbyggnaderna på Arenan 2 har studerats vidare efter samrådet. För påbyggnaderna på Arenan 2 är inriktningen att behålla nuvarande våningshöjder, men bearbeta gestaltningen så att en bättre anpassning sker till de ursprungliga byggnadsvolymerna. Det innebär bland annat att tydliggöra de olika byggnadsdelarnas särdrag, så att de ges olika karaktär. Kontoret vidhåller att hotellbyggnaden i kv R bidrar positivt till platsen, men bedömer att en sänkning av byggnadshöjden är Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 8 (39) nödvändig för att möta omgivningen på ett lämpligt sätt. Förslaget studeras vidare inför granskning. En kompletterande analys av stadsbilden tas fram, i enlighet med synpunkterna. Ytterligare regleringar för att bevara interiörer i Börshuset kommer att utredas i det fortsatta arbetet. Olägenheter för grannar Fastighetsägare och verksamma i området anser att person- och trafikflöden vid större evenemang inte är tillräckligt utrett och redovisat i underlaget. Trygghets- och säkerhetsproblem behöver lösas då det inte bara påverkar möjligheten att genomföra evenemang utan även påverkar räddningstjänstens framkomlighet och besökares upplevelse. Stockholm LIVE menar att nyttjandet av Arenatorget/Globentorget som samlingsplats och entré till en ny tunnelbaneuppgång förväntas innebära konflikter gällande säkerhet och köbildning vid evenemang. Tidsfördelat utsläpp av evenemangsbesökare från arenorna anses inte säkerhetsmässigt genomförbart. SGA Fastigheter framför att om evenemangsverksamheten fortsatt ska kunna fungera behöver tillfälliga säkerhetsåtgärder kunna genomföras till en rimlig kostnad och inte innebära ökade kostnader för arrangörerna som påföljd av utformningen av planen. SGA Fastigheter menar att planförslaget genom sin utformning kommer att lägga över ett större ansvar för säkerhetsåtgärder på arrangörer av event i området, vilket inte är acceptabelt. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret konstaterar att hanteringen av stora personflöden, och dess påverkan på bland annat verksamheter i Globenområdet, behöver studeras vidare. Efter samrådet har ett antal utredningar tagits fram för att belysa dessa frågor, övergripande för hela Slakthusområdet: en gångflödesanalys en trafiksäkerhetsutredning och en uppdaterad risk- och säkerhetsutredning. Utredningarna visar att trängsel väntas uppstå främst i anslutning till tömning av arenorna, med bland annat omfattande köbildning utanför tunnelbaneentrén på Norra Entrétorget och stora gångflöden längs Arenavägen och över Arenagången. Slutsatser och föreslagna åtgärder från utredningarna avses arbetas in i den systemhandling för allmän plats som tas fram parallellt med detaljplanen, vilken kommer att utformas med Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 9 (39) särskilt fokus på säkerhet, tillgänglighet och trygghet. Detta kommer i sig ha en begränsad påverkan på detaljplanens utformning, men tydliggöras i planbeskrivningen. Stadsbyggnadskontoret bedömer att möjligheten att placera en tunnelbaneuppgång inom Globen shopping har övervägande positiva konsekvenser och menar att denna möjlighet ska finnas kvar i detaljplanen. Ett övergripande syfte med detaljplanen är att stärka kopplingarna mellan Slakthusområdet och Globenområdet. En ny tunnelbaneuppgång i Globen shopping är ett viktigt bidrag till detta. Genomförd gångflödessimulering visar att den föreslagna tunnelbaneentrén inte leder till ökad trängsel, utan snarare bidrar positivt till trafiksäkerheten i området, med färre personer som korsar Arenavägen. Trängsel förekommer på Arenatorget direkt utanför den föreslagna tunnelbaneentrén, men den uppstår inte till följd av entrén. Vid köbildning till tunnelbanan förvärras situationen. Kontoret avser därför vidareutveckla och förtydliga förslaget kring en tunnelbaneentré inför granskning med fördjupad dialog med fastighetsägaren och Trafikförvaltningen. Bland annat ska utredas hur ytor norr om planområdet kommer kunna tas i anspråk och torgytan utökas, samt hur alternativa entréer kan minska trycket från personflöden på Arenatorget. De krav som kan komma att ställas på verksamhetsutövarna inom Globenområdet för att hantera flödena bedöms vara rimliga för en verksamhet som bedrivs i en central och expansiv del av Stockholm. Parker och grönområden Stadsdelsnämnden väntar sig att parkytorna kommer bli hårt belastade av det förväntade höga besökstrycket, som ställer stora krav på växtbäddar och skötsel. Fastighetsägarrådet Slakthusområdet anser att försörjning och placering av den tekniska infrastruktur, tex vatten och el, som behövs för områdets parker och torg bör vidare studeras och beskrivas. Utbildningsförvaltningen önskar att fler gröna ytor för rekreation inkluderas i detaljplanen. Förvaltningen ser svårigheter att verka för gröna skolgårdar och att stimulera till rörelse då skolgård saknas. Kulturförvaltningen anser att det är en vinst att Fållans ursprungliga utbredning återställs. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 10 (39) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer att det inte vore lämpligt att utöka friytorna inom planområdet på bekostnad av föreslagen bebyggelse. De småskaliga stadsrummen är en viktig del av områdets karaktär. I den systemhandling som tas fram för allmän plats kommer gator, parker och torg att ges en utformning som så långt som möjligt sammanväger behovet av platser som tål stor belastning, hanterar kommande klimatförändring osv. Denna utformning regleras inte i detaljplanen. Frågor om teknisk infrastruktur i allmän plats kommer att hanteras i systemhandlingen, efter dialog mellan berörda inom staden och fastighetsägare i området, men bedöms inte påverka detaljplanens utformning. Dialog avses föras med Sisab och Utbildningsförvaltningen avseende utformning av skolgårdsmiljön, men denna fråga avses inte att regleras i detaljplanen. Gator och trafik Trafikkontoret tycker att det är bra att möjligheten att röra sig längs Arenavägen förbättras. Detta medför också att tryggheten i gatumiljön ökar med tillkommande entréer och ett naturligt ökat behov av att röra sig utmed Arenavägen. Region Stockholms trafikförvaltning saknar ett PM med trafikutredning eller kapitel i planbeskrivningen med större fokus på fordonstrafiken och hur den avses hanteras, särskilt vid större evenemang. Det gäller även trafiksäkerhet för gångtrafikanter samt hur omkringliggande infrastruktur påverkas av planens förslag av Arenavägen. Region Stockholms trafikförvaltning hänvisar till att riktlinjer bör följas kring utformning av gator och vill se sektioner för gatuutformning av Arenavägen för att kunna bedöma förslaget. Omdaningen av Arenavägen anses positiv och välgörande av många, men det underlag (trafik- och säkerhetsutredningar) som tagits fram samt åtgärder som presenterats anses, av framförallt fastighetsägare, inte tillräckliga för att hantera planens konsekvenser. SGA Fastigheter framför att den säkerhetsutredning som tagits fram pekar på risker i förslaget till ny detaljplan, som inte anses tagits i beaktande. Dessutom anses föreslagna åtgärder inte vara genomförbara. Vidare anser SGA Fastigheter att det är av vikt att lösa säkerhetsaspekter kring trängsel och kösituationer samt Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 11 (39) konflikten mellan fordonstrafik och stora personflöden i hela området vid evenemang redan i detaljplaneskedet. Trafikkontoret önskar att detaljplanen tydligare redovisar var olika fastigheters leveranser planeras ske. Ett önskemål är också att projektet säkerställer att mobilitetshubben erbjuder samordnade leveranser och omlastning för distribution av varor inom Slakthusområdet med mindre och färre fordon. Biltrafik Trafikkontoret tycker att det är positivt att projektet vill ha låga hastigheter för god trafiksäkerhet. Gång- och cykeltrafik Flera remissinstanser påpekar riskerna med stora flöden av gående vid evenemang och att det kan innebära ökad olycksrisk. Utbildningsförvaltningen framför att cykelstråket längs Arenavägen bör förses med hastighetssänkande åtgärder vid skolans huvudentré och att trygg passage över Arenavägen vid gymnasieskolans huvudentré behöver säkras i samband med att Arenabron tas bort. Trafikkontoret lämnar synpunkter gällande markbeläggningen och efterfrågar en beskrivning av hur områdets cykelnät kopplar till anslutande cykelvägnät. Kollektivtrafik Flertalet synpunkter har lämnats angående tunnelbanestationens entré vid Arenan 2 och Globentorget/Arenatorget. Förslaget anses som olämpligt då det innehåller en rad olösta problem. Bland annat påtalar SGA Fastigheter fortsatt de säkerhetsrisker förslaget förväntas medföra gällande trängsel och framkomlighet vid evenemang. Ytan ligger dessutom utanför planområdet. Region Stockholms trafikförvaltning anser att områdets funktion som bytespunkt bör säkerställas genom att möjliggöra enkla byten, cykelparkering samt reglerplatser och vändytor för buss. Arenavägen ska även ses som möjligt för stråk för framtida busstrafik och bör utformas för busstrafik, i enlighet med Region Stockholms riktlinjer (RiGata-buss). Region Stockholms trafikförvaltning framför att Arenavägen är viktig för ersättningstrafik och omledning för Nynäsvägen. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 12 (39) Länsstyrelsen framför att det förekommer olika information om var busstrafik planeras. Kommunen behöver förtydliga vilka gator som kommer att trafikeras med buss och eventuellt uppdatera trafikmängder och ta hänsyn till utfallet vid bedömning av åtgärder. Tillgänglighet Stadsdelsnämnden lyfter att en handlingsplan har tagits fram i samband med detaljplanen som beskriver hur mobilitetsfrågor i området kan lösas. Utbildningsförvaltningen framför att parkering för rörelsehindrade behöver säkras vid gymnasieskolans huvudentré. SGA Fastigheter anser att Norra Entrétorgets utformning med trappor är mindre god ur tillgänglighetsperspektiv. Det finns en snubbelrisk vid stora folksamlingar och trånga situationer. Region Stockholms trafikförvaltning anser att gestaltningen vid tunnelbaneentréns (Sandhagen 2) innehåller allvarliga brister vid redovisning av marken kopplat till tillgänglighet och framkomlighet. Främst gällande placerad möblering, yta för sophantering, nivåupptagningar mot torget samt redovisade hinder och ledstänger, vilka bör studeras vidare. Trafikkontoret anser att det är viktigt att utformningen är konsekvent både inom planområdet och mot övriga staden. Mötet mellan kvartersmark och allmänplats måste hålla en hög nivå av tillgänglighet, exempelvis i frisen mellan kvartersmark och fastighetsmark. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Planbeskrivningen avses justeras med förtydliganden kring flera frågor, såsom körbanebredder, busshållplatser samt tillgänglighet och framkomlighet för flera trafikslag. Frågor om utformning av gator/allmän plats påverkar inte detaljplanens utformning utan hanteras inom pågående systemhandlingsarbete. Inkomna synpunkter har därför vidarebefordrats till berörda inom stadens projektorganisation. Efter samrådet har en trafiksäkerhetsutredning och en gångflödessimulering tagits fram. Slutsatserna av dessa kommer också att hanteras inom systemhandlingsarbetet för allmän plats och beskrivas i planhandlingen. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 13 (39) Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) framför att VA-ledningar kommer att separeras från kombinerade system och behöver läggas om och på grund av exploateringen. Dagvatten Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) framför att planering av nya dagvattenledningar krävs inom området. Detaljplanen behöver anpassas till system med separata dagvattenledningar. Vidare lämnar SVOA synpunkter gällande dagvattenutredningen, fokuserat på allmän platsmark, och hänvisar till att stadens checklista ska följas. Ett antal punkter i checklistan saknas i utredningen som bör kompletteras därefter. Dessutom behöver utredningen kompletteras med mer information kring dagvattenomhändertagandet. En dagvattenplan bör läggas till som innehåller information om flödesriktningar, anläggningar för dagvattenhantering mm i enlighet med Steg 2 i Stockholms stads checklista. Dessa dagvattenlösningar bör också redovisas i plankartan så att plats reserveras innan detaljplanen antas. OKQ8 anser att dagvattenutredning och skyfallsanalys bör göras för hela Slakthusområdet samt att det gamla/underliggande spårområdet med dess järnvägsbank av krossmaterial bör tas hänsyn till. Dessutom bör även konsekvenserna av att vatten förväntas hanteras utanför planområdet förtydligas. Länsstyrelsen framför att det är fördelaktigt om kommunen i planbeskrivningen redogör för behovet av underhållsplaner för planerade dagvattenanläggningar. Ansvaret för underhållet av anläggningarna bör också anges. El/Tele För att klara elförsörjningen av tillkommande och förändrad bebyggelse och verksamheter krävs det nytt elnät i området och nya nätstationer. Det är viktigt att tillräckligt stora ytor i allmän mark och byggnader reserveras för de utrymmen som krävs för Ellevios anläggningar. Energiförsörjning Ellevio förutsätter att bebyggelsens och verksamheternas uppvärmning och energilösningar tidigt avstäms mot planerat elnät och att fjärrvärme används. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 14 (39) Stockholm Exergi har befintliga fjärrvärme och fjärrkylaledningar inom området som måste beaktas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN) föreslår att plankartan bör förses med planbestämmelser som förenklar installation av tekniska anläggningar för lokal energiförsörjning på tak, som solceller och solpaneler, eller i planbeskrivningen motivera varför det inte är möjligt. Avfallshantering Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) ser positivt på att det planeras för maskinell hantering för två kvarter samt att kompletterande insamlingssystem ska finnas. Såväl SVOA som Trafikkontoret påpekar behovet av att att avfallshanteringen blir nåbar på ett framkomligt och trafiksäkert sätt. Räddningstjänst Storstockholms Brandförsvar (SSBF) påtalar behovet av kompletterande brandposter vid Arenagången. Framkomlighet och tillgänglighet vid en räddningsinsats bör möjliggöras i detaljplanen. Framkomligheten vid höga personflöden behöver beaktas. Detta gäller särskilt vid utrymning och insats mot arenorna, Kv Arenan 2 eller tunnelbanan. Skötsel, renhållning och underhåll Trafikkontoret framför att om grus förekommer inom området orsakar det ökade driftkostnader, då de hårda och plana ytorna behöver städas med högre frekvens. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Dagvattenutredningen och planbeskrivningen uppdateras efter inkomna synpunkter. Möjligheten att genom planbestämmelser säkerställa de dagvattenlösningar som krävs kommer att studeras i det fortsatta arbetet. Ledningar i området hanteras inom systemhandlingsarbetet och dialog pågår med berörda ledningsägare. Om ytterligare plats för nätstations krävs avses utrymme för dessa säkerställas på plankartan. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 15 (39) Planbeskrivningen uppdateras med tydliggöranden kring tillgänglighet för avfallshanteringen. En säkerhetsutredning har tagits fram efter samrådet som visar på konsekvenser av stora personflöden i området. Riskutredningen uppdateras enligt inkomna synpunkter med beskrivning av räddningsinsatser vid stora personflöden. Buller och vibrationer Länsstyrelsen påpekar att även verksamheter utanför planområdet, som avses finnas kvar, bör ligga till grund för genomförd bullerutredning. Vidare framhåller Länsstyrelsen att kommunen behöver förtydliga varför riktvärdena ska klaras vid tomtgräns, och inte i fasad, och visa att det är tillräckligt för att klara vägledningens (Boverkets) riktvärden. Både Länsstyrelsen och Region Stockholms trafikförvaltning (RST) önskar förtydliganden kring buller från bussar. Kommunen behöver beakta att marken ska vara lämpad för sitt ändamål med hänsyn till vibrationer och stomljud. RST ger förslag på skyddsbestämmelser för buller angående stomljud från spårtrafik samt dess kommande installationer. Förorenade områden Länsstyrelsen kräver kompletteringar och förtydliganden gällande förorenade områden. För att kunna säkerställa att eventuella skyddsåtgärder är tillräckliga för att marken ska bli lämplig för planerad markanvändning behöver kommunen ta ställning till vilka skyddsåtgärder som är tillämpbara utifrån genomförda utredningar inom planområdet. Bestämmelsen som villkorar startbesked mot att markföroreningar avhjälpts behöver omfatta hela planområdet. Inför nästa skede behöver kommunen säkerställa att det i de byggnader som planeras för skola inte föreligger någon risk för barns hälsa. Kommunen behöver också komplettera utförda luftprovtagningar samt avgränsa och utreda grundvatten med högt föroreningsinnehåll. Den nya informationen ska ligga till grund för kommunens bedömningar och ställningstaganden, vilka behöver redovisas i planbeskrivningen. Översvämningsrisk Länsstyrelsen kräver kompletteringar och förtydliganden gällande översvämningsrisken. Kommunen behöver redovisa vilka konsekvenser som kan uppstå vid översvämning av befintliga Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 16 (39) byggnader, inklusive översvämningens varaktighet. Med utgångspunkt i de konsekvenser som kan uppstå behöver kommunen tydligare redogöra för möjliga åtgärder för att minska översvämningsrisken och hur eventuella åtgärder kan säkerställas. Åtgärder som kan undvika ökad översvämningsrisk inom kvarter A ska särskilt beaktas. Om Fållan är en förutsättning för att undvika ökad översvämningsrisk inom eller utanför planområdet behöver dess funktion och kapacitet regleras på plankartan. Länsstyrelsen ser fördelar i att hantera översvämningsrisken inom ett större område än de enskilda detaljplanerna. OKQ8 framför att det inte finns någon överenskommelse för den entrépark som planeras på OKQ8:s fastighet Skinkan 2 i dp 4B, dit skyfallsvatten förutsätts kunna ledas och tas omhand enligt planhandlingarna. Konsekvenserna av att leda vatten till ytor utanför planområdet behöver klargöras. Trafikkontoret framför att det är viktigt att frågor kring utformning av samt gränsdragning gällande ansvar för underhåll och drift av skyfallslösningarna tydliggörs. Region Stockholms Trafikförvaltning har synpunkter gällande översvämningsskydd i plankartan vid tunnelbaneentrén och påpekar att det är viktigt att säkerhetsmarginaler finns för att förhindra översvämning. Risk Brandförsvaret lämnar synpunkter kring Arenavägen som sekundär Farligt Gods led som bör förtydligas i handlingarna. SSBF anser att risker vid transporten av ammoniak till Avicii Arena samt Tele2 arena samt lossningen av ammoniak bör beaktas och att konsekvenserna vid ett eventuellt olycksscenario ska tydliggöras. SSBF anser att en utrymningssituation behöver analyseras vid stora folkflöden från arenorna samt från tunnelbanan. Frågeställningar som bör hanteras rör flaskhalsar som förhindrar utrymning, risk för trafikolyckor om folk tvingas ut i vägen samt räddningstjänstens framkomlighet. SSBF efterfrågar tydliggöranden kring konsekvens vid brand i nitrogencisterner. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 17 (39) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Plankartan revideras med reglering av stomljud, i enlighet med inkomna synpunkter. Frågan om huruvida bullerbestämmelser bör hänvisa till ljud i fasad eller tomtgräns kommer att utredas inför granskningsskedet. Bullerutredningen uppdateras med förtydliganden kring buller från bussar samt verksamheter utanför planområdet. Planbeskrivningen uppdateras med information om hur markföroreningar kan tas omhand. Kompletterande provtagningar avses tas inför granskningsskedet. Dagvatten- och skyfallsutredningen uppdateras inför granskningsskedet. Kontoret avser undersöka om, och i så fall hur hantering av skyfall kan regleras på plankartan. Riskutredningen uppdateras i enlighet med inkomna synpunkter. Miljö- och klimataspekter Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplanens genomförande inte kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan. Luftkvalitet Region Stockholms trafikförvaltning önskar förtydliganden gällande tunnelbanans ventilationstorns påverkan på luftkvaliteten. Miljökvalitetsnormer för vatten Länsstyrelsen kräver förtydliganden gällande MKN för vatten. Angivna om ekologisk status, kemisk status och MKN är inaktuella och bör uppdateras efter nya föreskrifter. Kommunen behöver visa hur planen påverkar möjligheten att följa samtliga miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster. En del av planområdet kommer enligt planbeskrivningen inte att klara Stockholms stads fördröjningskrav på 20 mm eftersom många byggnader i området ska bevaras och vägars sträckning och breddning måste bibehållas. Om kommunen bedömer att det är möjligt att göra ett avsteg från Stockholms stads åtgärdsnivå behöver möjligheten att följa MKN från ett recipientperspektiv beskrivas och säkerställandet av rening på annat sätt påvisas. Det räcker inte att presentera minskningen av flöde och föroreningshalt endast i relation till nuläget utan kommunen behöver försäkra sig om att rening av dagvatten i reningsverk inte är en förutsättning för att MKN i recipienten ska kunna följas. Förslaget behöver sättas i ett sammanhang med resten av den aktuella recipientens Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 18 (39) avrinningsområde. Länsstyrelsen påpekar även att Henriksdals reningsverk inte kan betraktas som recipient. Kommunen behöver se över risken för att markföroreningar når recipienten och säkerställa att de inte kan komma att påverka möjligheten att följa MKN. Extra fokus bör läggas på de kvalitetsfaktorer som redan är nedklassade i förekomsten. Risk finns att dagvattnet innehåller högre halter än angivet i dagvattenutredningarna. Kommunen behöver beskriva hur det ska förhindras att dessa föroreningar når recipient och vid behov revidera beräkningen av föroreningshalter i dagvattnet före och efter rening. Länsstyrelsen efterfrågar också förtydliganden kring hur kommunen bedömer reningseffekten i kolmakadammagasin och visa att denna lösning inte innebär risk för möjligheten att följa MKN. Klimatförändringar Stadsdelsnämnden önskar ett förtydligande kring hanteringen av klimatförändringar så som värmeöar och skyfall. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Dagvattenutredningen avses uppdateras och kompletteras med efterfrågade uppgifter. I utredningen skall tydliggöras hur olika miljökvalitetsfaktorer påverkas. Den bebyggelse som bevaras föreslås undantas från åtgärdsnivån, och reningen på dessa platser anpassas till en nivå som bedöms som rimlig utifrån bland annat kulturhistoriska hänsyn. Påverkan på recipienten avses belysas och sättas i ett sammanhang med resten av den aktuella recipientens avrinningsområde. Planbeskrivningen justeras utifrån detta underlag. De frågor som berör allmän plats hanteras inom arbete med systemhandling och inarbetas vid behov i programhandling för allmänplats. Övriga frågor Social Hållbarhet Stadsdelsnämnden ser positivt på detaljplanens trygghetsarbete och vill samtidigt lyfta perspektivet från framtida boende i området. Det är viktigt att utvecklingen främjar ett aktivt kvälls- och nattliv så att området inte upplevs otryggt efter verksamheters stängningstid. Vidare anser Stadsdelsnämnden att det inte finns tillräckligt med friytor i området och att konflikter därmed kan uppstå mellan olika åldersgrupper. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 19 (39) Utbildningsförvaltningen delar inte helt planbeskrivningens bedömning att Slakthusområdet saknar platser som är naturliga målpunkter för barn. Utöver aktuell gymnasieskola planeras ytterligare en gymnasieskola, en grundskola samt en idrottshall i närområdet. Antalet barn och unga i området kommer således öka varför en mer omfattande barnkonsekvensanalys efterfrågas. Stadsdelsnämnden och Utbildningsförvaltningen uttrycker oro för hur samutnyttjandet av områdets friytor kommer att fungera ur ett barnperspektiv och ser risk för slitage och trängsel. Länsstyrelsen påpekar att kommunen med fördel kan se över hur behovet av friyta för gymnasiet skulle kunna tillgodoses på annat sätt i närområdet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Barnperspektivet avses förtydligas i planhandlingarna men påverkar troligtvis inte plankartans utformning. Den integrerade barnperspektivanalysen som gjorts för hela Slakthusområdet kommer belysas. Ett pågående SVA-arbete, där byggaktörer och stadens förvaltningar och polisen deltar kommer fördjupas och preciseras inför granskning. SVA- arbetet har särskilt fokus på trygghet och i de av byggaktörerna och stadens formulerade projektmål betonas inte sällan barn- och ungdomsperspektivet. Dialog med Stadsdelsförvaltningen förs angående friyta och programmering av allmän plats. Dialog förs även med SISAB och Utbildningsförvaltningen. Genomförandefrågor Lantmäterimyndigheten vill se förtydliganden angående ett flertal genomförandefrågor, bland annat huvudmannaskap för Arenabron och hur allmänhetens tillträde till denna möjliggörs. Flera rättigheter och gemensamhetsanläggningar, bland annat Arenan ga:1 berörs av detaljplanen. Planens konsekvenser för dessa, hur dessa rättigheter påverkas och vilka som berörs, behöver redovisas tydligare. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Planbeskrivningens genomförandedel utvecklas med bland annat fastighetsrättsliga konsekvenser i dialog med Lantmäterimyndigheten. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 20 (39) Tunnelbanestation Region Stockholms trafikförvaltning har synpunkter gällande höjdbestämmelse på ventilationstorn och schaktdjupsbestämmelser under Arenavägen för tunnelbanans ventilationssystems servicetunnel. Man önskar ingen belysning på ventilationstornet. SLL önskar även ändrade schaktdjupsbestämmelser för att medge ett lutande schakt. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Samrådsförslaget bearbetas så att högsta höjd anpassas till samma höjd som i gällande detaljplan. Planbeskrivningen uppdateras med förtydliganden om ventilationstornets påverkan på omgivningen. Kontoret utreder lämplig schaktdjupsbestämmelse i dialog med SLL. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget skapar goda förutsättningar att omvandla Slakthusområdet till en levande och trygg blandstad med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar, i enlighet med planens syfte. Platsens kulturhistoriska värden värnas, samtidigt som området ges nytt innehåll. Förslaget bidrar därmed både till att möjliggöra fler arbetsplatser i söderort och att stärka Slakthusområdet som en unik miljö och målpunkt i Stockholm. Planförslaget bidrar även med ett litet, men välkommet, tillskott av bostäder vilket är viktigt för att uppnå stadens åtaganden i Stockholmsförhandlingen. Kontoret kan konstatera att det finns utmaningar i att hantera å ena sidan en tät och levande stadsmiljö, som tar sitt avstamp i Slakthusområdets befintliga karaktär och kulturhistoriska värden, och å andra sidan den önskade utvecklingen av området och de förutsättningar som ges av stora personflöden som präglar området vid evenemang inom Globenområdet. Att området öppnas upp och aktiveras med nytt innehåll är välkommet, men innebär ett ökat tryck på områdets allmänna platser. Kontoret menar att detaljplanen visar på en rimlig avvägning mellan olika intressen och att den, med föreslagna bearbetningar, är lämplig på platsen. Ett flertal frågor kommer att behöva hanteras i fortsatt dialog med berörda parter och i den systemhandling för allmän plats som tas fram inom ramen för projektet. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 21 (39) Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av plansamrådet och att slutligt planförslag upprättas och ställs ut för granskning. Föreslagna förändringar Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet kommer följande frågor att studeras vidare: - Gestaltning och volymhantering av föreslagna på- och tillbyggnader på kvarter Arenan 2 samt ny bebyggelse, med särskild hänsyn till kulturmiljö och stadsbild i kvarter R. - Tunnelbaneentréns utformning och alternativa lägen. - Planbeskrivningen kompletteras med förtydliganden om trafikflöden, angöring gatusektioner mm. - Dagvatten- och skyfallsutredningen uppdateras och kompletteras. - Utredning om markföroreningar uppdateras. Kompletterande underlag tas fram för kv C och J. - Barnperspektivet framförtydligas i planhandlingarna. - Frågor kring risk och buller kommer fortsätta utredas - Bullerutredningen ses över och uppdateras efter nya förutsättningar. - Riskutredningen uppdateras med bland annat förtydliganden kring ammoniaktransporter och hur räddningstjänsten påverkas vid stora personflöden. - Vidareutveckla förslaget för allmän plats med fokus på säkerhet, tillgänglighet och trygghet och med särskild hänsyn till evenemang, personflöden och kollektivtrafik. - Planbeskrivningens genomförandedel utvecklas med bland annat fastighetsrättsliga konsekvenser. - Ventilationstornets höjd justeras, till samma nivå som i gällande detaljplan. Schaktdjupsbestämmelse utreds. Stadsbyggnadskontoret bedömer att ovanstående revideringar innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen. Inkomna synpunkter Nedan redovisas en sammanfattning av inkomna synpunkter. För yttrandena i sin helhet hänvisas till planakten för projektet, dnr 2019-06180. Planakten för ärendet finns tillgänglig i Tekniska Nämndhuset på Fleminggatan 4. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 22 (39) Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Länsstyrelsen lämnar in följande synpunkter som prövningsgrunder: Riksintresse för kulturmiljövården: Länsstyrelsen håller med kommunen i bedömningen att förslaget inte medför påtaglig skada på riksintresse för kulturmiljövården, Stockholms innerstad med Djurgården. Kommunen behöver däremot komplettera underlagen med analyser som redogör för planförslagets påverkan på Gamla Enskede och Skogskyrkogården. I sammanhanget är det särskilt viktigt att studera konsekvenserna av tillkommande påbyggnader och höga hus som exempelvis i kvarteren kring gamla köttboden. Den nya bebyggelsens påverkan behöver bedömas utifrån illustrationsvyer från relevanta siktpunkter, med fokus på höjder och siluettverkan. Miljökvalitetsnormer för vatten: Från och med den 22 december 2021 gäller nya föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster varför uppgifterna om ekologisk status, kemisk status och miljökvalitetsnormer är inaktuella. Kommunen behöver visa hur planen påverkar möjligheten att följa samtliga miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster. En del av planområdet kommer enligt planbeskrivningen inte att klara Stockholms stads fördröjningskrav på 20 mm eftersom många hus i området ska bevaras och vägars sträckning och breddning måste bibehållas. En del av ytorna klarar inte av att renas med lokala åtgärder och delar av planområdet är inte med i beräkningarna. Trots detta bedömer kommunen att möjligheten att nå MKN i recipienten inte kommer att påverkas. Länsstyrelsen är av uppfattningen att samtlig mark inom ett planområde ska undersökas. Om kommunen bedömer att det är möjligt att göra ett avsteg från Stockholms stads åtgärdsnivå behöver möjligheten att följa MKN från ett recipientperspektiv beskrivas och säkerställandet av rening på annat sätt påvisas. Eftersom marken inom planområdet är bebyggd och nuvarande markanvändning innebär en belastning på recipienten räcker det inte att presentera minskningen av flöde och föroreningshalt endast i relation till nuläget. Kommunen behöver också försäkra sig om att rening av dagvatten i reningsverk inte är en förutsättning för att MKN i recipienten ska kunna följas. Förslaget behöver sättas i ett sammanhang med resten av den aktuella recipientens avrinningsområde. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 23 (39) Enligt dagvattenutredningen har markföroreningar påträffats inom detaljplaneområdet. Eftersom det finns planer för lokal infiltration i dessa områden behöver kommunen se över risken för att markföroreningar når recipienten och säkerställa att de inte kan komma att påverka möjligheten att följa MKN. Detta behöver också presenteras i planbeskrivningen. Extra fokus bör läggas på de kvalitetsfaktorer som redan är nedklassade i förekomsten, till exempel PFOS som upptäckts i länsvatten i detaljplaneområdet. Den modell som används för beräkning av föroreningshalter i dagvattnet använder sig av schablonvärden för olika markanvändningstyper. Dagvattnet kan därför innehålla högre halter än angivet i dagvattenutredningarna. Kommunen behöver beskriva hur det ska förhindras att dessa föroreningar når recipient och vid behov revidera beräkningen av föroreningshalter i dagvattnet före och efter rening. Enligt Stockholm stads åtgärdsnivå för dagvattenhantering gäller för ny- och större ombyggnation att dagvattensystemet ska ha en mer långtgående rening än sedimentation så att även lösta föroreningar kan avskiljas. Makadammagasin renar inte mer än sedimentation. Anser kommunen att föreslagna kolmakadammagasin följer Stockholms stads åtgärdsnivå behöver ni redogöra för detta och oavsett visa att lösningen inte innebär risk för möjligheten att följa MKN. Buller: I bullerutredningen utgår man ifrån att samtliga uteserveringar planeras på marknivå och att live-musik inte kommer att spelas på dessa platser mer än vid något enstaka tillfälle. Minst en nattklubb förekommer i närområdet där hög musik spelas på ett tak utanför aktuellt planområde. Om avsikten är att behålla denna och andra befintliga verksamheter i och omkring planområdet behöver även dessa räknas in i bullerutredningarna och eventuella skyddsåtgärder på planerad bostadsbebyggelse regleras. I plankartan finns bestämmelser som reglerar verksamhetsbuller vid tomtgräns. I vägledningen (Boverkets rapport 2020:8) är det vid fasad som riktvärdena gäller. Kommunen behöver förtydliga varför riktvärdena ska klaras vid tomtgräns, och visa att det är tillräckligt för att klara vägledningens riktvärden. I planhandlingarna och underlagen förekommer olika information om var busstrafik planeras. Kommunen behöver förtydliga vilka gator som kommer att trafikeras med buss och eventuellt uppdatera trafikmängder och ta hänsyn till utfallet vid bedömning av åtgärder. Kommunen behöver även beakta att marken ska vara lämpad för sitt Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 24 (39) ändamål med hänsyn till vibrationer och stomljud eftersom det kan vara svårt att åtgärda problem med dessa i efterhand. Förorenade områden: I planbeskrivningen konstaterar kommunen att det föreligger oacceptabla risker avseende markföroreningar för planerad markanvändning inom kvarter B där bostad, centrumverksamhet och en park föreslås. En administrativ bestämmelse enligt 4 kap. 14 § punkt 4 PBL har införts för kvarter D och del av kvarter B, vilken reglerar att markföroreningar ska vara avhjälpta eller skyddsåtgärder ha vidtagits så att marken blir lämplig för avsett ändamål innan startbesked ges. För att använda bestämmelsen ska det enligt Länsstyrelsen vara säkerställt att marken genom de avhjälpandeåtgärder som anges i villkoret blir lämplig för sitt ändamål samt att åtgärderna är realistiska och genomförbara. Länsstyrelsen anser inte att kommunen har visat att marken är lämplig för planerad markanvändning. För att kunna säkerställa att eventuella skyddsåtgärder är tillräckliga för att marken ska bli lämplig för planerad markanvändning behöver kommunen ta ställning till vilka skyddsåtgärder som är tillämpbara utifrån genomförda utredningar inom planområdet. Bestämmelsen behöver, enligt Länsstyrelsens bedömning, omfatta hela planområdet. Inför nästa skede behöver kommunen säkerställa att det i de byggnader som planeras för skola inte föreligger någon risk för barns hälsa. Kommunen behöver också komplettera utförda luftprovtagningar samt avgränsa och utreda grundvatten med högt föroreningsinnehåll. Den nya informationen ska ligga till grund för kommunens bedömningar och ställningstaganden, vilka behöver redovisas i planbeskrivningen. Översvämningsrisk: Översvämningsrisk finns enligt genomförda skyfallsanalyser för Slakthusområdet Detaljplaneområde 2A, 2C och 2D samt detaljplan 2A för ett antal byggnader inom planområdet. Kommunen behöver redovisa vilka konsekvenser som kan uppstå vid översvämning av befintliga byggnader, inklusive översvämningens varaktighet. Med utgångspunkt i de konsekvenser som kan uppstå behöver kommunen tydligare redogöra för möjliga åtgärder för att minska översvämningsrisken och hur eventuella åtgärder kan säkerställas. Åtgärder som kan undvika ökad översvämningsrisk inom kvarter A ska särskilt beaktas. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 25 (39) En ny park tillkommer, östra Fållan, som enligt planhandlingarna är avsedd att omhänderta vatten vid skyfall. Om parken är en förutsättning för att undvika ökad översvämningsrisk inom eller utanför planområdet behöver dess funktion och kapacitet regleras på plankartan. Länsstyrelsens rådgivande synpunkter: Miljökvalitetsnormer för vatten: Föreslagna anläggningar för hantering av dagvatten bör så långt som möjligt redovisas i planbeskrivningen, för att säkerställa funktion och genomförande. Vidare anser Länsstyrelsen att det i planhandlingarna inte framgår om vegetationstäckta tak är en förutsättning för att påverka möjligheten att följa MKN för vatten, vilket bör förtydligas. Om det är en förutsättning, bör kommunen säkerställa genomförandet. Det är fördelaktigt om kommunen i planbeskrivningen redogör för behovet av underhållsplaner för planerade dagvattenanläggningar. Ansvaret för underhållet av anläggningarna bör också anges. Översvämningsrisk: Länsstyrelsens tolkning av genomförda skyfallsutredningar är att den aktuella detaljplanen inte bidrar till en ökad översvämningsrisk för omgivningen, men att risken inte kan uteslutas vid fortsatt exploatering av Slakhusområdet. Länsstyrelsen ser fördelar i att hantera översvämningsrisken inom ett större område än de enskilda detaljplanerna. Social Hållbarhet: Inom planområdet finns en gymnasieskola där det saknas skolgård. Kommunen kan med fördel se över hur detta behov kan tillgodoses på annat sätt i närområdet. Det gäller såväl möjligheter till utomhusvistelse för endast häng eller fysisk aktivitet under raster. Länsstyrelsens övriga synpunkter: Formalia: Kommunen redovisar två recipienter för planområdet, Henriksdals reningsverk samt Strömmen. Ett reningsverk är inte en vattenrecipient även om det är mottagare för vattnet. Den slutgiltiga recipienten är i detta fall Strömmen. Undersökning om betydande miljöpåverkan: Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplanens genomförande inte kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 26 (39) Storstockholms Brandförsvar Som framgått av riskutredningen påtalar Storstockholms Brandförsvar (SSBF) behovet av kompletterande brandposter vid Arenagången. SSBF anser att risker vid transporten av ammoniak till Avicii Arena samt Tele2 arena samt lossningen av ammoniak bör beaktas. Det bör förtydligas om säkerhetsåtgärderna (gasdetektor och säkerhetsventil) för ammoniakhanteringen fungerar oavsett olycksscenario, dvs. oavsett utsläppets storlek eller var i systemet. Om det finns scenarier där säkerhetssystemen/åtgärderna inte kan förväntas fungera behöver dessa olycksscenarier beskrivas och hanteras. Konsekvensavstånden med ammoniak är långa. Spridningsberäkningar vid en incident bör genomföras om inte riskavstånd i befintliga utredningar från FOA och MSB är tillämpbara. SSBF anser att en utrymningssituation behöver analyseras vid stora folkflöden. Dels från arenorna, dels från tunnelbanan. Frågeställningar som bör hanteras rör flaskhalsar som förhindrar utrymning, risk för trafikolyckor om folk tvingas ut i vägen samt räddningstjänstens framkomlighet. SSBF undrar om det är en förutsättning för att räddningstjänsten kyler vid en brand i nitrogencisterner för att risken ska vara acceptabel. SSBF undrar även hur risken för explosion påverkas av den ökade personbelastningen som kommer uppstå i området. Brandförsvaret lämnar även synpunkter av rådgörande karaktär kring utrymning och framkomlighet. Framkomlighet och tillgänglighet vid en räddningsinsats bör möjliggöras i detaljplanen. Framkomligheten vid höga personflöden behöver beaktas. Detta gäller särskilt vid utrymning och insats mot arenorna, Kv Arenan 2 eller tunnelbanan. Synpunkterna förmedlas till berörd aktör/part. Trafikverket Trafikverket har granskat remisshandlingarna och har inget att erinra mot att ärendet prövas positivt. Region Stockholms trafikförvaltning Yttrandet lämnades av Region Stockholms trafikförvaltning (RST) tillsammans med Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT). Följande är en sammanfattning av Region Stockholms synpunkter: Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 27 (39) Trafik Region Stockholm anser att områdets funktion som bytespunkt bör säkerställas genom att möjliggöra enkla byten, cykelparkering samt reglerplatser och vändytor för buss. Region Stockholm saknar ett PM med trafikutredning eller kapitel i planbeskrivningen med större fokus på fordonstrafiken och hur den avses hanteras, särskilt vid större evenemang. Det gäller även trafiksäkerhet för gångtrafikanter, samt hantering av folksamlingar och större flöden av människor samt hur det påverkar tunnelbanetrafiken. Det bör även tydliggöras hur omkringliggande infrastruktur påverkas av planens förslag av Arenavägen, som Arenaslingans kapacitet samt konflikter mellan biltrafik och bussens framkomlighet. I övrigt hänvisar Region Stockholms till att riktlinjer bör följas kring utformning av gator. Och vill se sektioner för gatuutformning av Arenavägen för att kunna bedöma förslaget. Region Stockholms önskar dialog med Stockholms Stad kring hantering av personflöden och reglering av trafik vid större arrangemang samt framkomlighet och utformning av passager, parkeringar och hållplatser. Tunnelbanans entré vid Arena 2 Föreslagen tunnelbaneentré vid Arenan 2 är olämplig och ingår inte i Region Stockholms utbyggnad av blåa linjen. Förslaget innehåller en rad olösta problem gällande begränsning av inflöde genom gallerian, tillgänglighet och brister i markbearbetning samt bristfälligt utrymme vid entré mot Arenavägen. Frågan om ytterligare en entré till den planerade tunnelbanestationen Slakthusområdet har lyfts av fastighetsägaren och diskuterats mellan denne, Region Stockholm och Stockholms stad under flera år. Det förslag som har tagits fram uppfyller inte Regionens krav och är därför inte lämpligt att genomföra. Detaljplanen är även utformad så att den fria ytan utanför entrén är för liten för att klara förväntade evenemangsflöden. Regionen har informerat fastighetsägaren och Stockholms stad om att aktuellt förslag för den tillkommande entrén inte kommer godkännas för genomförande. Vidare presenterar Region Stockholm förslag för fortsatt hantering av frågan. Synpunkter på plankartan Region Stockholm har synpunkter på plankartan gällande höjdbestämmelse på ventilationstorn, schaktdjupsbestämmelser under Arenavägen för tunnelbanans ventilationssystems servicetunnel och översvämningsskydd vid tunnelbaneentré samt Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 28 (39) ger förslag på skyddsbestämmelser för buller angående stomljud från spårtrafik samt dess kommande installationer. Synpunkter på planbeskrivningen Region Stockholm önskar förtydliganden gällande belysning av tunnelbanans ventilationstorn, ventilationstornets påverkan på luftkvaliteten och ljudnivåkrav på SL:s anläggningar samt önskar att information kring buller från accelererande bussar vid hållplatser lyfts och kommer med i planbeskrivningen, så att problemet kan beaktas i det kommande plan- och byggarbetet. Synpunkter på Gestaltnings PM allmän platsmark Region Stockholm lämnar synpunkter på redovisningen av marken i närheten av tunnelbaneentré (Sandhagen 2) som innehåller allvarliga brister främst gällande placerad möblering och brist på yta för sophantering samt att tillgänglighet avseende nivåupptagningar mot torget, hinder och ledstänger bör studeras vidare. Luftfartsverket (LFV) LFV har i egenskap av sakägare för CNS-utrustning inget att erinra mot detaljplanen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) MSB avstår från att yttra sig i rubricerat detaljplaneärende, men ger information om hantering av skyddsrum. Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndigheten kommer med synpunkter främst av administrativ karaktär. För plankartan lyfts otydligt formulerade avgränsningar gällande framför allt höjder och schaktdjup samt huvudmannaskap för Arenabron och hur allmänhetens tillträde till denna möjliggörs. För planbeskrivningen framförs otydligheter gällande genomförandedelen där gemensamhetsanläggning för Arenan ga:1 behöver tydliggöras. Samtliga rättigheter behöver förtydligas och beskrivas om de ges planstöd eller inte. Vidare lyfter Lantmäterimyndigheten att information om inlösenrätt och inlösenskyldighet behöver finnas med samt att det i texten bör förtydligas att de gällande detaljplanerna upphävs. I övrigt har Lantmäterimyndigheten inga synpunkter på planförslaget. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 29 (39) Stadsdelsnämnden Enskede-Årsta-Vantör Stadsdelsnämnden ställer sig positiv till detaljplanen och dess syfte att genom bevarandet av kulturmiljöklassade byggnader samtidigt aktivera området på ett hållbart och tryggt sätt. Parkytorna kommer bli hårt belastade av det förväntat höga besökstrycket ställer stora krav på växtbäddar och skötsel. Ytor kommer kräva mer skötsel än normalt. Utformning, växtval och välplanerad bevattning viktig i sammanhanget. Nämnden önskar ett förtydligande kring hanteringen av klimatförändringar, gällande värmeböljor och skyfall, då planområdet mestadels är hårdgjort och blir varmt på sommaren. Utöver inplanerad grönska undrar nämnden vilka åtgärder som planeras för att motverka urbana värmeöar samt säkerställandet av dagvattensystemets kapacitet vid extrema skyfall. Vidare önskar nämnden ett förtydligande gällande vart man tänkt fördröja vatten vid extrema skyfall. Jämställdhet: Det finns inte tillräckligt med friytor i området och konflikter kan uppstå mellan olika åldersgrupper. Även om planområdets befintliga gymnasieskola idag inte har friyta så kommer kommande elever att vilja utnyttja de ytor som skapas. Trygghet: Nämnden ser positivt på detaljplanens trygghetsarbete och vill samtidigt lyfta perspektivet från framtida boende i området. Med relativt få planerade bostäder är det viktigt att utvecklingen främjar ett aktivt kvälls- och nattliv så att området inte upplevs otryggt efter verksamheters stängningstid. Tillgänglighet: En handlingsplan har tagits fram i samband med detaljplanen som beskriver mer i detalj hur mobilitetsfrågor i området kan lösas. I detaljplanen medges parkering för rörelsehindrade. I äldre byggnader med entrévåning högre än gatuplan planeras ramper för att besvara behovet för personer med begränsad rörlighet. Barnperspektiv: Slakthusområdet är i huvudsak ett verksamhetsområde där främst vuxna och ungdomar vistas. Det finns inga naturliga målpunkter för barn men däremot ser man i detaljplanearbetet att det finns kulturella och kommersiella intressen i området för ungdomar. Parker och torg planeras i andra närliggande etapper i Slakthusområdet. En ny skola med idrottssal och skolgård och en ny lekplats planeras. Nämnden känner en viss oro för hur samutnyttjandet av områdets friytor kommer att fungera ur ett barnperspektiv. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 30 (39) Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN) är överlag positiva till planförslaget som visar på hur Slakthusområdet kan utvecklas till en levande stadsdel med möjligheter till ett brett utbud av restauranger, barer och nattklubbar, i enlighet med vision Söderstaden 2030 och tillstyrker planförslaget. De miljö- och hälsofrågor som miljöförvaltningen belyst i tidigare underlag redovisas och hanteras på ett tillfredställande sätt och MHN ställer sig positiva till föreslagna bestämmelser beträffande omgivningsbuller. Bostadskvarteret är utformat som tre punkthus, vilket inte möjliggör genomgående lägenheter. Vid planering av bostäder och anpassning av oförutsägbara störningar, anser MHN det generellt mer fördelaktigt att tillskapa en bebyggelse som möjliggör genomgående lägenheter. Det aktuella kvarteret utsätts till viss del av buller från två håll, Hallvägen i väster och verksamheterna i öster. Men då ekvivalenta trafikbullernivåer är relativt låga (55-59 dBA), anser MHN att möjligheten att omforma kvarteret så att genomgående lägenheter kan tillskapas ändå bör studeras vidare under nästa skede. Över dygnet, är det mindre sannolikt att störningar från trafiken och evenemang sammanfaller. MHN föreslår att plankartan bör förses med planbestämmelser som förenklar installation av tekniska anläggningar för lokal energiförsörjning på tak, som solceller eller solpaneler, eller i planbeskrivningen motivera varför det inte är möjligt. Trafikkontoret Trafikkontoret (TK) ser positivt på tillkomsten av bostäder, service och verksamheter i området. Det geografiska läget är bra med god kollektivtrafikförsörjning som uppmuntrar till hållbart resande. TK tycker att det är positivt att projektet vill ha låga hastigheter för god trafiksäkerhet. Tillgänglighet: Det är viktigt att utformningen är konsekvent både inom planområdet och mot övriga staden. Även mötet mellan kvartersmark och allmänplats måste hålla en hög nivå av tillgänglighet. Exempelvis i frisen mellan kvartersmark och fastighetsmark behöver nivåskillnaden mot den allmänna platsen märkas ut med kontrasterande material. Cykel- och gångtrafik: TK lämnar synpunkter gällande markbeläggningen. Om grus förekommer kan olägenheter för cykel- och gångtrafikanter uppstå då gruset sprider sig. Det orsakar även Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 31 (39) ökade driftkostnader då de hårda och plana ytorna behöver städas med högre frekvens. Vidare saknar TK en beskrivning av hur områdets cykelnät kopplar till anslutande cykelvägnät. Angöring och parkering: TK önskar att detaljplanen tydligare redovisar var olika fastigheters leveranser planeras ske. Ett önskemål är också att projektet säkerställer att mobilitetshubben erbjuder samordnade leveranser och omlastning för distribution av varor inom Slakthusområdet med mindre och färre fordon. Speciellt i avseende trafiksäkert i och med planens intentioner av prioritering av gående och cykel. Nät/struktur: TK tycker att det är bra att möjligheten att röra sig längs Arenavägen förbättras. Detta medför också att tryggheten i gatumiljön ökar med tillkommande entréer och ett naturligt ökat behov av att röra sig utmed Arenavägen. Omdaningen av gatan är positiv och lämplig vid en förtätning men är beroende av att den studerade lösningen som innebär en anslutning till Globengaraget längs med Nynäsvägen i kombination med länken under Arenaslingan fungerar ur trafiksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt, vilket kan komma att behöva studeras vidare. Överenskommelser mellan fastighetsägare och staden gällande utformning och åtgärder vid eventuella problem kopplade till framkomlighet och trafiksäkerhet bör tas fram till kommande exploateringsavtal. Avfall: Det är viktigt att avfallshanteringen blir nåbara på ett framkomligt och trafiksäkert sätt genom områdes gatunätsstruktur. Teknisk försörjning: Det är viktigt att frågor kring utformning av samt gränsdragning gällande ansvar för underhåll och drift av skyfallslösningarna inte faller mellan stolarna. Dessa ansvarsfrågor är inte lösta idag och möjligen finns det även delar som SVOA bör ansvara för. Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen är positiv till att gymnasieskolan ges planstöd. I samband med att skolverksamhet utgör en beständig del av planområdet bör åtgärder som säkrar tillgängligheten och tryggheten i anslutning till skolbyggnaden stärkas. Cykelstråket längs Arenavägen bör förses med hastighetssänkande åtgärder vid skolans huvudentré för att skapa en säker miljö för gående till och från skolan. Trygg passage över Arenavägen vid gymnasieskolans huvudentré behöver säkras i samband med att Arenabron tas bort. Parkering för rörelsehindrade behöver säkras. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 32 (39) Avståndet mellan parkeringen och en tillgänglig entré bör vara högst 10 meter enligt stadens riktlinjer. Utbildningsförvaltningen är positiv till att planbeskrivningen beaktar en ökad risk med anledning av ett högt tryck av besökare i området som helhet. Miljön intill gymnasieskolan bör därför utformas för att minska risken för att lokalerna skadas eller att skolverksamheten på annat sätt hotas. Utbildningsförvaltningen delar inte helt planbeskrivningens bedömning att Slakthusområdet saknar platser som är naturliga målpunkter för barn. Utöver aktuell gymnasieskola planeras ytterligare en gymnasieskola, en grundskola samt en idrottshall i närområdet. Antalet barn och unga i området kommer således öka varför en mer omfattande barnkonsekvensanalys efterfrågas. Förvaltningen önskar att fler gröna ytor för rekreation inkluderas i detaljplanen. Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter gäller även gymnasieelever som har rätt till en stimulerande utemiljö under skoltid. Förvaltningen ser svårigheter att verka för gröna skolgårdar och att stimulera till rörelse då skolgård saknas. Planbeskrivningar hänvisar till parken Fållan, fickparkerna och torgen som målpunkter för ungdomar. Förvaltningen ser utmaningar med att samnyttja dessa platser och bedömer att det finns en risk för slitage och trängsel. Kulturförvaltningen Kulturförvaltningen anser att planområdets gränser borde vara indelat så att slakthusområdet och Arenan 2 hanteras som separata detaljplaner. Det är två olika årsringar och bebyggelsekaraktärer åtskilda av Arenavägen. Arenan 2 hör ihop med Globenområdet och är planlagd i det sammanhanget och bör hanteras i relation till kommande förändringar i den delen. Utgångspunkten var att Globen skulle utgöra den högsta punkten i området med omgivande bebyggelse i en avtrappande skala. Kontors- och affärskomplexen runt Globen ingick som en viktig del i projektet, dels för att ge liv åt området, dels för att fungera som motvikt till Stockholm citys dominans. Kontors- och affärshusen är ett högklassigt exempel på postmodernistisk arkitektur. Förvaltningen anser att de föreslagna påbyggnaderna bör utgå. Förslaget redovisar en homogen utformning som inte tar hänsyn till byggnadernas individuella uttryck och gestaltning. Åtgärderna bedöms som förvanskande. Arenan 2 två blir tagen ur sitt sammanhang med påföljden att det sker en skalförskjutning i området mot Arenavägen. Utbyggnaden mot Arenavägen bedöms som mindre problematisk och kan accepteras. Vidare anser Kulturförvaltningen att det föreslagna Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 33 (39) hotellet med elva våningar bör sänkas. Det är önskvärt att en skillnad i höjdskala mellan den låga bebyggelsen i slakthusområdet och den högre i Globenområdet kvarstår för att kunna avläsas som olika utbyggnadsepoker. Hotellet konkurrerar också i för hög grad med tornbyggnaden. Kulturförvaltningen anser att utformningen av planerade ramper på Börshuset (kv A) behöver studeras närmre, och att ursprungliga originaldetaljer i interiören så som snickerier, smiden, fönster och stengolv, bör skyddas med q i detaljplanen. Det är också önskvärt att befintliga rumssamband får ett skydd genom planen. Utöver detta ser Kulturförvaltningen föreslagna förändringar på befintlig bebyggelse som rivningar av kvarter B och D, påbyggnad på Palmfelt center (kv C), ersättning av kur på köttboden samt föreslagna murupptagningar för entréer och förstoringar av fönster samt byte av fönsterbågar och rivning av senare tillbyggnad på kv E som möjliga eller acceptabla. Nya kajer, terrasser och lanterniner vid kv E bedöms också som möjliga och förvaltningen anser att det är en vinst att Fållans ursprungliga utbredning återställs. Kulturförvaltningen lämnar även synpunkter gällande tydliggörande och omformuleringar av planbestämmelser. Rådet till skydd för Stockholms skönhet Enligt Skönhetsrådets mening är det positivt att inte bara äldre bebyggelse utan även yngre hus bibehålls för att visa på den rika variationen av bebyggelse. Det bidrar till att uppfylla målet om historiskt djup och blir en konkret och rumslig förklaring av hur området växt fram. Rådet uppskattar även det färgprogram som tagits fram, samt greppet med indragningar för att mildra effekten av husens höjder. Rådet inser att staden har stora utgifter för genomförandet av planen, men finner det olyckligt att fastighetsekonomi och stadens avkastningskrav medför att exploateringen blir högre än vad som anses vore bra för området. Att stora stadsbyggnadsprojekt behöver bära sig själva ekonomiskt gör att såväl föreliggande planförslag som många andra förslag som passerar rådets bord blir mycket kompakta och hårt exploaterade med höga och trånga stadsrum som följd. Dessa kommer I framtiden att definiera 2000-talets bebyggelse. Ur kulturmiljöhänseende är flera av påbyggnaderna tveksamma och i den antikvariska konsekvensanalysen bedöms riskerna för oacceptabelt negativ påverkan på kulturmiljövärden vara stor gällande på- och tillbyggnaden av Arenan 2. En omdaning av Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 34 (39) Arenavägen anses välgörande, men de föreslagna förändringarna av kontorshusen ger enligt analysen bebyggelsen en mer slätstruken karaktär med de individuella skillnaderna bortrationaliserade. Förslaget innehåller förutsättningar att skapa högklassiga stadsrum men detta kräver större omsorg i mötet mellan gammal och ny bebyggelse. Det finns en risk att t.ex. Slakthushallarna (Kv E) krymper i förhållande till den nya bebyggelsen. Rådet finner det likaså tveksamt att ett hotell ska uppta värdefull torgyta. Eftersom det är brist på offentlig plats och parker i Slakthusområdet bör ytan behållas som ett öppet torg. Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) SISAB är måna om att omfattningen av ny detaljplan inte innebär alltför stora åtaganden från SISAB:s sida, vilket inte SISAB ser att det gör i nuläget. SISAB ser positivt på ändrad användning av planen, till S och C. Stockholm Exergi Stockholm Exergi har befintliga fjärrvärme och fjärrkylaledningar inom området som måste beaktas. Hantering av utredning kring ledningsomläggningar hanteras i pågående ledningssamordning. Övriga remissinstanser Stockholm Vatten och Avfall AB - Avfall Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) ser positivt på att det planeras för maskinell hantering för två kvarter samt att kompletterande insamlingssystem ska finnas. Framfart och angöring för hämtfordon i anslutning till miljörum bör säkerställas i ett tidigt skede för att garantera trafiksäkerhet och god arbetsmiljö för hämtpersonalen. Eventuella behov av lastplats/p-förbud bör hanteras i tidigt skede. För övriga kvarter som inte ska anslutas till stationär sopsug behöver en annan avfallshantering planeras med egna insamlingssystem. Maskinell hantering prioriteras alltid först och SVOA uppmuntrar att en utredning gällande maskinell hantering görs i första hand. Vidare lämnar SVOA synpunkter av rådgivande karaktär kring grovavfallshantering vid nybyggnationer och hänvisar till att stadens riktlinjer Projektera och bygg för god avfallshanteringska följas. Synpunkterna förmedlas till berörd aktör/part. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 35 (39) Stockholm Vatten och Avfall AB – Vatten och avlopp Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) framför att lägsta vattentryck i förbindelsepunkt för högzonsnätet motsvarar nivå +95 m vilket vid normalt anordnande av installationen kan innebära att intern tryckstegring erfordras för tappställen över nivån +80 m. Sådan tryckstegring bekostas ej av SVOA. Kapacitet för dricksvatten är nog för att förse exploatering med dricksvatten. VA-ledningar behöver läggas om på grund av exploateringen. Dagvattenledningar saknas inom stora delar i området. Dagvattnet har hanterats via kombinerade ledningar som kommer att separeras och ledas om i samband med detta projekt. Spillvattnets system behöver ses över vid separering av systemen och ny planering av dagvattenledningar krävs inom området. Befintliga ledningar vid södra delen av Arenavägen behöver flyttas. Hantering av dagvatten sker via dagvattenbrunnar till kombinerat system eftersom det saknas dagvattenledningar inom majoriteten av gatorna. Utbyggnaden av avloppsystemet sker som ett duplikatsystem, d.v.s. dagvatten och spillvatten avleds i separata ledningar. SVOA lämnar synpunkter gällande dagvattenutredningen, fokuserat på allmän platsmark, och hänvisar till att stadens checklista ska följas. Ett antal punkter i checklistan saknas i utredningen som bör kompletteras därefter. Bland annat framför SVOA att det behövs förtydliganden kring redovisning av recipient, högsta och lägsta marknivåer och en tabell över markanvändningen före och efter exploatering samt att det saknas redovisning av föroreningshalter, fördröjningsvolymer, dimensionerande flöden enligt P110 och en redogörelse av osäkerheter kring beräkningarna. Dessutom behöver utredningen kompletteras med mer information kring dagvattenomhändertagandet. En dagvattenplan bör läggas till innehållande rinnpilar, anläggningar för dagvattenhantering, redovisat ytbehovet för varje anläggning samt markerat vilka ytor som avvattnas till respektive anläggning, dagvattenledningar, diken och öppna stråk mm i enlighet med Steg 2 i Stockholms stads checklista. Dessa dagvattenlösningar bör också redovisas i plankartan så att plats reserveras innan detaljplanen antas. SVOA förutsätter även att dagvattenutredningarna för kvartersmark följer stadens checklista och att dagvatten från kvartersmark ansluts till det allmänna ledningsnätet efter rening och fördröjning enligt stadens åtgärdsnivå. I övrigt framför SVOA att både det norra och södra delavrinningsområdet leds till ett kombinerat ledningsnät. Duplicering kommer ske i framtiden och detaljplanen bör förberedas för detta. Fortsatt kontakt behöver tas med SVOA kring anslutningspunkter. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 36 (39) Ellevio För att klara elförsörjningen av tillkommande och förändrad bebyggelse och verksamheter krävs nytt elnät i området och nya nätstationer. Ellevios bedömning förutsätter att bebyggelsens och verksamheternas uppvärmning och energilösningar tidigt avstäms mot planerat elnät och att fjärrvärme används. Lägen för nätstationer (samt tillhörande planbestämmelse E i plankarta) behöver bestämmas i förhållande till planerade belastningar i detaljplanen. Även intilliggande detaljplaners ömsesidiga beroenden av respektive elnätlösningar och tidplaner behöver stämmas av. Det är viktigt att tillräckligt stora ytor i allmän mark och byggnader reserveras för de utrymmen som krävs för Ellevios anläggningar. Särskilt vid nätstation uppstår stora utrymmesbehov för de ledningsansamlingar som krävs för planens elförsörjning. Ellevio efterfrågar fortsatt dialog och samordning med berörda inom staden. Swedavia Swedavia har ingen erinran i ärendet, då detaljplanen inte har någon påverkan på Bromma Stockholm Airport. PostNord PostNord framför synpunkter på hur postlådor ska placeras inom området. Hyresgästföreningen Hyresgästföreningen Sydost anser att planbeskrivningen är välskriven och genomarbetad, men önskar svar på frågor gällande planerade lägenhetsstorlekar och fördelning mellan bostadsrätt och hyresrättslägenheter samt undrar över hur planeringen för laddningsuttag för bilar på offentliga p-platser ser ut i planprocessen. Hyresgästföreningen framför även byggnadstekniska synpunkter av rådgivande karaktär gällande mekanisk till- och frånluftsventilation för bostäder och miljörum. Synpunkterna förmedlas till berörd aktör. Sakägare enligt fastighetsförteckning Stockholm Globe Arena (SGA) Fastigheter SGA Fastigheter ser att utvecklingen av Slakthusområdet är av väsentlig betydelse för sin verksamhet och ser mycket positivt på utvecklingen av området som helhet. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 37 (39) SGA Fastigheter framför att det är av vikt att lösa säkerhetsaspekter kring trängsel och kösituationer samt konflikten mellan fordonstrafik och stora personflöden i hela området vid evenemang redan i detaljplaneskedet. De hänvisar till den säkerhetsutredning som tagits fram som lyfter separering av gående och fordonstrafik som en viktig åtgärd gällande ovan nämnda risker och framför att det inte tagits hänsyn till detta i detaljplaneförslaget. Förslaget om tillfällig avstängning för fordonstrafik på Arenavägen i samband med evenemang anses vara orealistiskt då evenemang inträffar 250 dagar om året. Vidare ställer de sig frågande kring resonemanget angående digitala skyltar som en lösning och vem som förväntas finansiera och hantera dessa. SGA Fastigheter påtalar fortsatt olämpligheten kring att nyttja yta på Arenatorget/Globentorget som entréplats för en ny tunnelbaneuppgång och de säkerhetsrisker det förväntas medföra. Entrén är placerad alldeles för nära arenorna och vid evenemang kommer det innebära trängsel och problematik i att hantera personflöden till både den nya tunnelbanestationen samt den befintliga vid Gullmarsplan, vilket även vidimeras i säkerhetsutredningen som tagits fram. Ytan ligger dessutom utanför planområdet. Utformningen med trappor på Norra entrétorget anses mindre god ur tillgänglighetsperspektiv och innebär snubbelrisk vid trånga situationer med många människor i omlopp. Vidare framför SGA Fastigheter synpunkter kring att trappan mellan Arenatorget och Arenavägen (Arenaslingan) bör tas bort för att undvika stora personflöden på Arenavägen och att de olika etapperna i Slakthusområdet inte planeras utifrån ett helhetsperspektiv. Om evenemangsverksamheten fortsatt ska kunna fungera i Globenområdet och kunna konkurrera med Europamarknaden behöver tillfälliga säkerhetsåtgärder, som bland annat gäller kraven på säkerhetszoner med yttre visitering runt arenorna och hantering personflöden och köer, fortsatt ska kunna genomföras till en rimlig kostnad och inte innebära ökade kostnader för arrangörerna som påföljd av utformningen av planen. Trygghets och säkerhetsproblem behöver lösas då det inte bara påverkar möjligheten att genomföra evenemang utan även påverkar räddningstjänst framkomlighet och besökares upplevelse. Vidare anser SGA Fastigheter att det inte är rimligt att i ett modernt stadsutvecklingsarbete lägga över ansvaret på att lösa frågor på "någon annan" (till exempel genom ytterligare framtida Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 38 (39) säkerhetskrav på arrangörer), vilket de ser att konsekvensen blir av detta planförslag. Stockholm LIVE Stockholm LIVE ställer sig positiva till utvecklingen av Slakthusområdet, men framför synpunkter gällande att Arenatorget/Globentorget planeras nyttjas som samlingsplats och entré till en ny tunnelbaneuppgång, vilket förväntas innebära konflikter gällande säkerhet och köbildning vid evenemang. Tidsfördelat utsläpp av evenemangsbesökare från arenorna, som föreslås i handlingarna, anses inte säkerhetsmässigt genomförbart. Strawberry Properties Strawberry Properties ställer sig positiva till utvecklingen över lag och att verksamheters behov hörsammas. De framför dock att det i underlagen saknas tydlighet kring planförslagets påverkan på omkringliggande fastigheter och verksamheter, i synnerhet gällande framkomlighet från Arenavägen för både brandkår, sjukvård samt besökte vid större evenemang. Strawberry Properties önskar dialog med kommunen för ökad förståelse för eventuell påverkan på fastigheter och verksamhet inför granskningsskedet. OKQ8 OKQ8 anser att dagvattenutredning och skyfallsanalys ska göras med beaktande av spårområdets funktion vid påbörjandet av Slakthusområdets omvandling enligt planprogram 2015 och för hela programområdet på ett sätt som inte låser markanvändningen för kommande etappvisa detaljplaner. OKQ8 framför att det gamla/underliggande spårområdet med dess järnvägsbank av krossmaterial bör tas hänsyn till i beräkningar och antaganden angående flöden och föroreningsbelastning. När spårområdet byggs bort kan det komma att krävas kompensationsåtgärder för att situationen med dagvattenflöden till lägre liggande områden inte ska bli mera svårhanterlig än före omvandlingen enligt planprogrammet. Vidare framför OKQ8 att någon överenskommelse för den entrépark som planeras på OKQ8:s fastighet Skinkan 2 i dp 4B, där skyfallsvatten förutsätts kunna ledas, inte finns. Ett förutsättande av en park föregriper och riskerar att låsa markanvändningen i/för dp 4B. Om dag- och skyfallsvatten inte kan hanteras inom detaljplanen (2A), måste konsekvenserna kring att vatten släpps till lägre liggande områden klargöras. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 Samrådsredogörelse Dnr 2019-06180 Sida 39 (39) Övriga, ej sakägare K W K W vill se ett mer vågat förslag med mer stadsmässighet och många fler bostäder samt betydligt färre kontor och byggnader med lokaler som står tomma kvälls- och nattid. A D A D framför synpunkter främst kopplade till hotellbyggnadens placering och höjd samt byggnadshöjden på Arenan 2 som skuggar Norra Entrétorget och Palmfelt Center samt konkurrerar i skala med ikonbyggnader i området. Slakthusboden föreslås bli ett museum över Slakthusområdets historia och byggnader i områdets sydvästra hörn föreslås återställas till bostäder. Enskedespelen Enskedespelen, en ideell kultur- och teaterförening för både barn (över 7 år) och vuxna, önskar lokal för sin verksamhet i området. Fastighetsägarråd Slakthusområdet Fastighetsägarrådet framför att försörjning och placering av den tekniska infrastruktur som behövs för områdets parker och torg bör vidare studeras och beskrivas. Detta för att kunna förverkliga stadens intentioner med ett offentligt rum som ska kunna användas för olika evenemang, ”dygnet runt och året runt”. Lokala och globala referenser ges. Vidare anser Fastighetsägarrådet att ansvaret för det offentliga rummets möblering och cykelparkering bör redovisas tydligare. Fastighetsägarrådet lyfter även vikten av tydlig samordning mellan etapper, detaljplaner och tidsplaner för att minimera konflikter i gränsområden och säkerställa ett levande och tryggt område under slakthusområdets hela utbyggnad. Anna Lina Axelsson Sara Norås planchef stadsplanerare Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2022-10-26, Dnr 2019-06180 --- [Bilaga - Granskningsutlåtande.pdf] Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Lovisa Kihlborg Telefon 08-508 273 97 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 1 (20) 2026-04-17 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Granskningsutlåtande Detaljplan för Kylhuset 26 m.fl., Slakthusområdet etapp 2A, Kulturkvarteren, i stadsdelen Johanneshov, Dp 2019-06180 Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 2 (20) Innehåll Inledning....................................................................................................3 Förslagets syfte och huvuddrag.........................................................................3 Sammanfattning av granskningen......................................................................4 Föreslagna förändringar ..........................................................................5 Sammanfattade synpunkter ....................................................................7 Allmänt om granskningen och planprocessen ...................................................7 Allmänt om planförslaget....................................................................................7 Arkitektur och gestaltning...................................................................................8 Kulturmiljö ..........................................................................................................9 Sociala värden .................................................................................................10 Hydrologiska förhållanden................................................................................10 Trafik ................................................................................................................11 Hälsa och säkerhet ..........................................................................................12 Miljö- och klimataspekter..................................................................................15 Teknisk försörjning...........................................................................................16 Verksamheter, samhällsservice och arbetsplatser...........................................18 Genomförandefrågor........................................................................................18 Remissinstanser utan synpunkter........................................................19 Ej tillgodosedda synpunkter .................................................................19 Sammanvägt ställningstagande............................................................19 Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 3 (20) Inledning Förslagets syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad av norra Slakthusområdet och del av Globenområdet till en hållbar och trygg blandstad med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Planen ska säkerställa bevarandet av befintliga kulturmiljöklassade byggnader samt möjliggöra en hänsynsfull aktivering och långsiktig utveckling av området, med nytt innehåll i befintliga byggnader och respektfull förtätning med ny bebyggelse. Byggnader ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet, vilket planen syftar till att säkerställa dels med utformningsbestämmelser och dels med ett särskilt arkitekturprogram som kopplas till detaljplanen. För att stärka kopplingarna mellan Slakthusområdet och Globenområdet ska Arenavägen omvandlas till en levande stadsgata, med aktiva bottenvåningar och hög entrétäthet. Planen syftar även till att bekräfta befintlig detaljplan för ny tunnelbanelinje genom området. Planen innebär att användningen ändras från i huvudsak industriverksamhet till centrum, kontor, småskalig tillverkning, gymnasieskola och allmän plats i form av gata, torg och park. Därutöver möjliggör planen en upprustning och utveckling av befintliga gator i enlighet med framtagna riktlinjer för Slakthusområdet. Planområdet domineras av bebyggelse från två stora utbyggnadsperioder, 1910- och 1980-talet. Arenan 2 (Globen Shopping), från 1980-talet, ges nya byggrätter för att möjliggöra påbyggnader i två våningar samt en utbyggnad i upp till fyra våningar mot Arenavägen. Planen innebär att en del av Arenavägen sänks till uppemot en meter, vilket gör att utbyggnaden mot Arenavägen kan öppnas upp mot gatan, med nya entréer och lokaler. Den äldre bebyggelsen från 1910-talet ges skyddsbestämmelser för att säkerställa ett bevarande av de kulturhistoriska värdena på platsen, men har fortsatt möjlighet att utvecklas för att främja planens syfte. 1980-talsbebyggelsen regleras så att om- och tillbyggnad ska ske varsamt, med utgångspunkt i byggnadernas ursprungliga utformning. En ny kontorsbyggnad möjliggörs i ett kvarter där byggnader rivits. Gymnasieskolan i södra delen av planområdet ges planstöd att fortsätta sin verksamhet. Totalt omfattar planen stöd för cirka 140 000 m2 bruttoarea kontor, centrum, småskalig tillverkning och skola varav cirka 22 000 m2 är i ny bebyggelse. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 4 (20) Sammanfattning av granskningen Hur samrådet bedrivits Plansamråd för aktuell detaljplan pågick mellan den 22 mars och den 3 maj 2022. Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4, i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, Slakthusplan 8a, i entrén på Palmfelt Center, Palmfeltsvägen 5 och på stadsbyggnadskontorets hemsida. Annons om samråd och samrådsmöte publicerades i lokaltidningen Mitt i Årsta Enskede lördag den 26 mars 2022. Samrådsmöte hölls den 7 april 2022 i form av öppet hus i Palmfelt Center, Palmfeltsvägen 5 där cirka 30 personer närvarade. Hur granskningen bedrivits Granskning för aktuell detaljplan pågick mellan den 10 november och den 28 november 2023. Information om granskningen skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Granskningsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4, i entrén på Palmfelt Center, Palmfeltsvägen 5 och på stadsbyggnadskontorets hemsida. Huvudsakliga synpunkter Under granskningsperioden inkom totalt 19 yttranden till stadsbyggnadskontoret i tid; ytterligare två inkom informellt efter avslutad granskning. Flertalet remissinstanser hade ingen erinran mot planförslaget, däribland Länsstyrelsen. Synpunkterna berörde framför allt skyfall och riskfrågor kopplade till stora personflöden, buller och vibrationer från spår- och vägtrafik samt utformning och planbestämmelser kopplat till befintliga kulturmiljöklassade byggnader och ny bebyggelse. Från sakägarna inkom konkreta förslag på förtydliganden och justeringar av planhandlingarna. Sammanfattning av sammanvägt ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget, med de justeringar som gjorts efter granskning, skapar goda förutsättningar att omvandla Slakthusområdet till en levande och trygg blandstad med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Platsens kulturhistoriska värden värnas, samtidigt som området ges nytt innehåll. Förslaget bidrar därmed både till att möjliggöra fler Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 5 (20) arbetsplatser i söderort och att stärka Slakthusområdet som en unik miljö och målpunkt i Stockholm. De intressekonflikter som identifierats – framför allt mellan kulturmiljöintressen och önskad stadsomvandling samt mellan tät och levande stadsmiljö och de förutsättningar som stora personflöden vid evenemang innebär – hanteras på ett rimligt sätt i planförslaget. Föreslagna förändringar Med anledning av de synpunkter som framförts under granskningen föreslår kontoret följande förändringar av planförslaget: • Preciseringen "+10 cm" stryks ur planbestämmelsen gällande konsekvenser av ett skyfall. • Planbestämmelsen f6 förtydligas med ordet "minst". • Bestämmelsen om att minst hälften av kvartersmark där byggnad ej får uppföras ska utgöras av genomsläpplig och/eller planterbar yta, utgår. • Prickmarksbestämmelse förtydligas med att befintliga byggnadsdelar tillåts. • Plangränsen längs östra sidan av kvarter A flyttas något västerut; planområdet minskar här med 154 m² och som en konsekvens av det minskade planområdet utgår bestämmelsen n1. • Markhöjder på allmän platsmark har justerats och nya höjder har tillkommit för att säkerställa att vatten rinner åt rätt håll vid ett skyfall. • Namnet på detaljplanen har kompletterats med fastighetsbeteckningen Kylhuset 26 m.fl. Därutöver har förtydliganden och rättelser av administrativ karaktär gjorts i planbeskrivning och plankarta. Efter granskningen har diskussioner med berörda byggaktörer och stadens projektering av allmän platsmark lett till följande ytterligare förändringar: • Kvarter B, som innehöll bostäder/lägenhetshotell, och en del av Hallgränd utgår ur planområdet och kommer att ingå i detaljplanetapp 2e (Dnr 2025-07275). Som en konsekvens av detta kommer vissa planbestämmelser att utgå och några bestämmelser får en ny beteckning. Planbeskrivning och Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 6 (20) Arkitekturprogram är uppdaterade utifrån det nya planområdet. • I planområdets norra spets minskar planområdet med 8 m². • Användningsgräns mellan kvarter E och Hallgränd justeras för att möjliggöra parkering av turnébussar på kvartersmark. • Totalhöjd på fastigheten Sandhagen 11 har ersatts av nockhöjd för att rymma befintliga takhuvar inom byggrätten och möjliggöra bulleravskärmande åtgärder. Dessa ändringar bedöms vara mindre revideringar av redaktionell karaktär varpå planförslaget därmed inte bedöms behöva granskas på nytt. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 7 (20) Sammanfattade synpunkter Nedan redovisas sammanfattningar av de synpunkter som inkom under granskningen ämnesvis. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Inkomna synpunkter i ärendet kan återfinnas på stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4. Allmänt om granskningen och planprocessen Trafikkontoret inkom informellt och efter avslutad granskning med önskemål om att alla dokument som nämns biläggs planhandlingarna. Trafikkontoret lyfter vidare att Rökeritorget i planbeskrivningen benämns som fickpark men är planlagd som torg i plankartan, och önskar information om huruvida en förändring av platsens definition skett under planarbetets gång. Atrium Ljungberg AB lyfter att arkitekturprogrammets relation till planbeskrivningen bör förtydligas i förhållande till PBL. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kontoret har bedömt att de dokument som anges som "övrigt underlag" i planbeskrivningen inte biläggs planhandlingarna, då dessa antingen hör till programskedet eller har konkretiserats i utredningar som gäller denna etapp. Gällande Rökeritorgets benämning har ingen ändring skett sedan samråd. Ytan har under hela processen varit planlagd som torg trots benämningen "fickpark". Förtydligande sker i uppdaterat Gestaltnings-PM för allmän plats. Arkitekturprogrammets ställning i förhållande till planhandlingarna förtydligas i planbeskrivningen. Allmänt om planförslaget Atrium Ljungberg AB önskar komplettera detaljplanen med ett R för kulturändamål i kvarter E, G och S; förtydliga planbestämmelse f6 med ordet minst och höja nockhöjd på terrass kvarter B för att möjliggöra en sarg. Bolaget lyfter att de höjder som skrivs in i plankartan behöver överensstämma med höjder i samordnad systemhandling för allmän platsmark. Bolaget uttrycker oro gällande bestämmelsen e1 och vill säkerställa att trappor och ramper kan byggas inom detta område för att hantera höjdskillnaden mellan gata och kvartersmark. Bolaget uttrycker också oro att gängse funktioner som tillåts på prickmark inte kommer tillåtas och vill ha en försäkran om detta. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 8 (20) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Önskemålet om att lägga till R, kulturändamål i plankartan framkom först under granskningen. Konsekvenserna av att lägga till en planbestämmelse är inte utredd och ändringen anses för stor för att inte behöva gå ut på granskning med planen igen. Kontoret bedömer att den verksamhet som planeras att bedrivas i fastigheterna kan rymmas inom C, centrumändamål. Markhöjder på plankartan kontrolleras mot systemhandling och revideras vid behov. Ändringarna bedöms inte leda till några förändrade förutsättningar för kvartersmarken. Gällande bestämmelse e1 är det viktigt att vi begränsar markens användning, för att säkerställa personers säkerhet i närheten av tunnelbanans ventilationstorn. Under planprocessens gång har också behov av ramper till byggnad på kvarter S och miljörum bedömts nödvändiga. För att förtydliga detta och säkra både säkerhet och tillgänglighet läggs en förklarande illustration av ramper kring tornet in i planbeskrivningen. Prickmarksbestämmelsen förenklas och förtydligas, med en hänvisning till planeskrivningen där de befintliga byggnadsdelarna som tillåts beskrivs. Kontoret förtydligar planbestämmelsen f6 med ordet ”minst”. Arkitektur och gestaltning Skönhetsrådet tillstyrker förslaget till detaljplan men framhåller att den höga exploateringen är fortsatt problematisk och riskerar att ge höga och trånga stadsrum. Det finns, enligt rådet, en risk att Slakthushallarna krymper i förhållande till den nya bebyggelsen. Rådet anser att det är positivt att gestaltning och volymhantering av på- och tillbyggnader inom kvarteret Arenan 2 studeras vidare i det fortsatta planarbetet, och noterar att byggrätten för hotell på Norra Entrétorget har utgått. Atrium Ljungberg AB menar att hänvisningar mellan arkitekturprogrammet och planbeskrivningen är olämpliga och inte i enlighet med PBL. Bolaget ser med oro på detaljeringsnivån i planbeskrivningen, framför allt vad gäller angivande av NCS- kulörer. Bolaget anser vidare att det är olämpligt att styra invändiga våningshöjder, som det formuleras i planbestämmelse f7, och vill försäkra sig om möjligheten till skärmtak runt hela fastigheten trots begränsningar i planbestämmelse f8. Naturskyddsföreningen menar att planen innehåller otydliga planbestämmelser gällande gestaltning som ger utrymme för Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 9 (20) godtycke i bygglovhanteringen och inte lever upp till plan- och bygglagens krav på tydlighet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Torgytan med den byggrätt som redovisades i samrådet är borttagen från aktuell detaljplan i och med att planområdet minskat efter samråd. Platsen och byggrätten kommer att utredas inom detaljplanetapp 2e (Dnr 2025-07275). Volymhantering och gestaltning av på- och tillbyggnader i kvarteret Arenan 2 har bearbetats från samråd till granskning. Byggrätten och de bärande arkitektoniska kvaliteterna fastställs genom detaljplanen. Vidare bearbetning, främst gällande detaljering, material och färgsättning, kommer att göras i bygglovsskedet. Kontoret menar att formuleringarna gällande gestaltning är genomarbetade och förankrade. Direkta hänvisningar till arkitekturprogrammet finns inte annat än som information om att dokumentet finns och dess funktion. Planbeskrivningen förtydligas så att det klart framgår att arkitekturprogrammet är ett komplement men inte en del av planen, samt att det utgör en bilaga till överenskommelse om exploateringsavtal. Planbeskrivningen och arkitekturprogrammet förtydligas med att NCS-kulör inte är styrande. Kontoret bedömer att planbestämmelse f7 om minst 3,5 m fri höjd i bottenvåning, räknat från entrénivå, är lämplig. Syftet är att ge förutsättning för flexibla bottenvåningar med möjlighet till invändig ljudisolering och resligare uttryck. Det finns minst 0,5 meters marginal mellan arkitektens underlag och planbestämmelserna, vilket kontoret bedömer som tillräcklig marginal. Syftet med planbestämmelse f8 är att ge planstöd enbart för ett skärmtak som sitter lågt och kragar ut över fastighetsgräns på Stora Skorstensgatan. Stadsbyggnadskontoret bedömer sammantaget att stöd finns för de föreslagna bestämmelserna kopplade till gestaltning, men förtydliganden har gjorts i planbeskrivningen för att underlätta tolkningen i samband med bygglov. Kulturmiljö Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Stadsmuseet bedömer att den sammantagna förändringen av Arenan 2 är för stor och att detaljplanen bör avstyrkas i den del som avser tillbyggnaden mot Arenavägen. I samrådsskedet medgav planförslaget en tillbyggnad mot Arenavägen i två till tre våningar. Planförslaget medger nu en volym i fyra våningar. Tillsammans med en påbyggnad i två våningar medför detta, enligt museet, att byggnadernas individuella takavslut ersätts av en homogen Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 10 (20) gestaltning och lämnar endast fyra våningar av de ursprungliga fasaderna intakta. Museet tillstyrker planförslaget i övriga delar. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har gjort en avvägning mellan kulturmiljöintressen och övriga stadsmiljöintressen och bedömer att möjligheten till en hållbar omvandling av Arenavägen – med öppna bottenvåningar och många entréer i det som i dag är en sluten baksida mot Globenområdet – väger tungt. Ett sockelmotiv på fyra våningar på den storskaliga fastigheten Arenan 2 balanserar bebyggelsen på motsatt sida Arenavägen och möjliggör ett harmoniskt stadsrum. Kontoret konstaterar att detta medför en förhållandevis omfattande påverkan på den ursprungliga bebyggelsen mot Arenavägen men att byggnadens fasad mot Globen och Arenagången i huvudsak bevaras oförändrad. Kontoret delar inte Stadsmuseets ställningstagande och bedömer att förslaget innebär en rimlig avvägning mellan kulturmiljö och övriga stadsmiljöintressen. Sociala värden Barnrättsperspektivet Naturskyddsföreningen anser att detaljplanen inte lever upp till barnkonventionens krav på grund av förslagets brister i barns och ungas utemiljö. Föreningen påpekar att även gymnasielever har rätt till en bra utemiljö och anser att en barnkonsekvensanalys behöver genomföras. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande En övergripande integrerad barnkonsekvensanalys (IBKA) har gjorts för Slakthusområdet och denna har beaktats i arbetet med den aktuella detaljplanen. Kvarter J är en befintlig gymnasieskola som i och med detaljplanen får planstöd, men det finns ingen tillgänglig mark för en större skolgård i anslutning till fastigheten. Slakthusområdet kommer att få fler gröna friytor när det är utbyggt jämfört med i dag. Hydrologiska förhållanden Dagvatten SVOA VA-Teknik framhåller att en förutsättning för genomförande av planen är att dagvattenanslutning görs i Palmfeltsvägen, som inte ingår i detaljplanen, och att projektet möjliggör denna anslutning inom projektets entreprenad. Vidare saknas vissa detaljer i dagvattenutredningen. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 11 (20) Atrium Ljungberg AB önskar att bestämmelsen om genomsläpplig yta utgår ur plankartan och i stället regleras i exploateringsavtal. Naturskyddsföreningen menar att dagvattenhanteringen och åtgärder mot skador till följd av skyfall inte är säkerställda i detaljplanen. Föreningen lyfter att tidplan och planbestämmelser som säkrar genomförande av duplikatsystem saknas samt att det inte framgår hur dagvattenåtgärder på kvartersmark ska genomföras, vem som ansvarar för genomförandet eller hur underhållet ska säkerställas. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Frågan om dagvattenanslutning i Palmfeltsvägen bedöms omhändertagen i planprocessen och i fortsatt projektering av systemhandling för allmän plats. Kommunen ansvarar för att iordningsställa allmän plats med kommunalt huvudmannaskap, vilket innebär åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten och omhändertagande av skyfall. Kontoret bedömer att detta är tillräckligt för att säkerställa att en tillräcklig yta är tillgänglig för ändamålet och att plankartan inte ska reglera mer kring dagvatten och skyfall, för att skapa flexibilitet i detaljutformningen. Att fastighetsägare ska genomföra och hantera dagvatten på kvartersmark beskrivs under Genomförande i planbeskrivningen och regleras i avtal om exploatering. Inom detaljplaneområdet kommer duplikatsystem att byggas ut i samband med planens genomförande. Kontoret bedömer att bestämmelsen om genomsläpplig yta kan utgå ur plankartan. Byggaktörerna åtar sig att leva upp till kraven, men detta fastställs och följs upp i exploateringsavtal och i överenskommelse om exploatering. Trafik Motortrafik Region Stockholm saknar en sektion som visar hur det ser ut vid lastplatserna samt parkeringsfickorna på Arenavägen och anser att vidare dialog är lämplig med hänsyn till busshållplatsernas användning inför ombyggnadsskedet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande En sektion som visar hur det ser ut vid lastplatserna och parkeringsfickorna på Arenavägen läggs in i Gestaltnings-PM för allmän plats. Staden välkomnar fortsatt dialog med Trafikförvaltningen inför kommande ombyggnation. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 12 (20) Trafik – Kollektivtrafik Region Stockholm framhåller att uppställningsplats på Arenavägen ska garanteras för framtida behov av drift av ventilationstornet, vilket illustreras på karta i planhandlingarna men inte omnämns i planbeskrivningen. Vidare noteras att en uppgift om tornets höjd i planbeskrivningen, angiven till 4 meter, inte stämmer överens med plankartan där höjden begränsats till 5 meter. Region Stockholm anser också att fotgängarsimuleringsunderlaget inte tydligt redovisar vilken indata som använts för tunnelbanan avseende kapacitet och personantal, varför regionen inte kan bedöma de antaganden som gjorts. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Planbeskrivningen kompletteras med information om att uppställningsplats på Arenavägen för driftsfordon till ventilationstornet kommer att garanteras. Uppgiften om ventilationstornets höjd korrigeras i planbeskrivningen så att den stämmer överens med plankartan. En bilaga till utredningen med indata som ligger till grund för fotgängaranalysen finns att tillgå och delas med Region Stockholm. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller och vibrationer Region Stockholm noterar att den skyddsbestämmelse för vibrationer från spårtrafik som fanns i samrådsskedet har försvunnit från plankartan och anser att den bör återinkluderas. Regionen konstaterar att det fortfarande saknas bestämmelser om stomljud från spårtrafiken och föreslår att sådana införs. Vidare anser regionen att det bör övervägas om skyddsbestämmelsen om vibrationer ska omfatta även vägtrafik och att det efter revidering av bullerutredningen fortfarande är oklart om hänsyn tagits till växlar vid tvärbanan. Regionen anser slutligen att skyddsbestämmelser bör införas för rulltrappor och hissar tillhörande den kommande tunnelbanan. Naturskyddsföreningen menar att åtgärder för att klara bullerförordningens krav på trafikbullernivåer för bostäder inte är säkerställda och att planen saknar planbestämmelse om lägenhetsstorlek eller fördelning av rum mot tyst sida. Atrium Ljungberg AB motsätter sig planbestämmelse m1 samt att den hänvisar till riktlinjer som kan ändras över tid. Ägaren till fastigheten Hjälpslaktaren 4 anser att ingen verksamhet längs Styckmästargatan i etapp 2a bör vara av sådant slag att den Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 13 (20) begränsar möjligheten till framtida bostäder på fastigheten Hjälpslaktaren 4. I det fall störande verksamhet i form av exempelvis ljud från musikanläggningar tillåts och försvårar bostadsbyggande ska ansvaret för att begränsa bullret åvila de verksamheter som orsakar det, och regleras i planen för etapp 2a. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Det befintliga tunnelbanespåret försvinner när den nya tunnelbanan "Blå linje till söderort" öppnar. I bullerutredningen för detaljplan 2D, Tunnelbanekvarteret (Dnr 2019-05073) bedöms risken för stomljud och vibrationer i området vara låg från den nya tunnelbanesträckningen. Markförhållandena i området bedöms inte vara gynnsamma för vare sig vibrationer eller stomljud och risken för vibrationsproblematik från tung trafik som bussar är låg. Stomljud från ny spårtrafik regleras i järnvägsplanen FUT2017- 0084 och spåret kommer att vibrationsdämpas. Rulltrappor och hissar ligger 150 meter bort från bostadskvarteret B, vilket innebär mycket låg risk för påverkan. Gällande tvärbanan, som kommer att finnas kvar, är närmaste kontorshus (kvarter A) beläget cirka 40 meter från spåren och bostadskvarteret B är beläget cirka 90 meter från spåren. Kontorshuset är befintligt och omfattas inte av ”nya” krav gällande stomljud och vibrationer då det inte är en ändrad användning. För ny bebyggelse finns ett uppmärksamhetsområde för risk för stomljud som är 50 meter, räknat i horisontellt läge från anläggning/källan till stomljudet. Avseende växlar så bygger beräkningar för framtidsscenariot att spårområdet däckas över. För tvärbanespåret utanför överdäckningen har inga växlar i nordöst eller nordväst tagits med i beräkningarna då de ligger för långt bort från planområdet för att påverka. Ljudnivån från vägtrafik till planområdets byggnader dominerar. Trafikbullerförordningen anger tydligt vilka villkor som gäller för buller vid olika lägenhetsstorlekar och kontoret bedömer att det inte är nödvändigt att ytterligare reglera detta i detaljplanen. Bullerutredningen visar att riktvärden för trafikbuller inte överstiger nationella riktvärden på 60 dBA ekvivalentnivå annat än på bottenvåningen, där inga bostäder planeras. Begränsning av lägenhetsstorlekar eller krav på tyst sida är därmed inte aktuellt. Bostadskvarteret (kvarter B) utgår ur planområdet inför godkännande och planläggs i en annan etapp. Stadsbyggnadskontoret bedömer därmed att synpunkterna om planbestämmelser kring vibrationer och stomljud samt bestämmelsen m1 inte är relevanta inom det aktuella planområdet, eftersom detaljplanen inte längre innehåller bostads- eller hotellverksamhet. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 14 (20) Den långsiktiga visionen för Slakthusområdet är att befintliga musikverksamheter ska kunna vara kvar och att ett levande kulturliv ska kunna pågå även i framtiden. Plankartan preciserar inte var musikverksamheter ska finnas; scener med livemusik kan finnas överallt där bestämmelsen Centrum (C) gäller. Frågan om lämplig markanvändning och bestämmelser med hänsyn till musikverksamheter i Slakthushallarna, Slaktkyrkan och hus 7 kommer att hanteras inom detaljplanen för etapp 2b. Olycksrisk Stockholm Globe Arena Fastigheter efterfrågar ett helhetstänk kring trygghet och säkerhet kopplat till konsekvenser av stora personflöden. Bolaget påpekar att det i detaljplaneetapp 4a finns skyddsåtgärder på Evenemangstorget, men att det saknas åtgärder eller resonemang kring utsatta gångflöden längs andra stråk, platser och vid tunnelbaneuppgångarna. Bolaget menar att om inte de stora personflödena beaktas kommer verksamheter och boende att drabbas negativt. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kontoret noterar synpunkterna och bedömer att de utredningar som tagits fram är tillräckliga för detaljplaneskedet. En säkerhetsutredning har tagits fram som berör detaljplanerna etapp 2a, 2b och 4a och som utgör underlag till dessa. Utformning och placering av skyddsåtgärder regleras inte i detaljplanen utan hanteras i ett senare skede. Detaljplanen hindrar inte möjligheten att uppföra andra eller fler skyddsåtgärder i ett senare skede. Kontoret ser det som betydelsefullt att området upplevs tryggt att röra sig i vid evenemang och att evenemangsverksamhet fortsatt ska kunna bedrivas i framtiden. Kontoret anser att fortsatt diskussion behöver föras i andra forum och på en övergripande nivå i samarbete med stadens förvaltningar, polis, räddningstjänst, Region Stockholm och aktörerna i området. Förorenad mark Naturskyddsföreningen anser att det inte av underlaget till detaljplanen framgår vilken omfattning av marksanering som krävs för att området ska vara lämpligt för sitt ändamål, och därmed inte heller vilka kostnader detta innebär. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Frågan om marksanering bedöms vara tillräckligt utredd i planarbetet. Vid schaktning för byggnader och allmän platsmark krävs anmälan till miljöförvaltningen, som beslutar om vilken åtgärdsnivå saneringen ska genomföras till. Det finns förslag på Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 15 (20) platsspecifika riktvärden för Slakthusområdet som kan komma att användas som mätbara åtgärdsmål. Föroreningen bedöms inte förekomma på ett stort djup, varför det mesta av saneringen bedöms ske i samband med planerade schaktarbeten för anläggningsschakt med en på vissa områden tillkommande kostnad för mottagandet av massor. Översvämningsrisk och skyfall Region Stockholm anser att skyfallsanalyserna och höjdsättningarna i planhandlingarna är svårbedömda och inte tillfredsställande. Atrium Ljungberg AB anser att planbestämmelsen "Byggnader ska utföras så att konsekvenser av skyfall beaktas upp till en nivå motsvarande 100-årsregn + 10 cm" är oförutsägbar. Bolaget lyfter också att i planbeskrivningen finns felaktig text om att golvet i elnätstation i källaren på Kv D planeras att vara upphöjt, vilket skulle minska risken för översvämning. Naturskyddsföreningen anser att planbestämmelsen om skyfall är oklar och inte garanterar skyddande åtgärder. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Staden har sedan granskningen presenterat de senaste uppdaterade skyfallsutredningarna för hela Slakthusområdet för Region Stockholm i ett protokollfört möte. Syftet med planbestämmelsen om skyfall är att säkerställa att konsekvenserna av en översvämning blir acceptabla. Preciseringen "+10 cm" stryks i planbestämmelsen om skyfall, då detta var en extra säkerhetsmarginal som inte tillämpats i andra detaljplaner i Slakthusområdet och som inte bedöms behövas här. Kontoret förtydligar vilka höjder som avses genom att tillföra en förtydligande illustration från skyfallsutredningen i planbeskrivningen. Kontoret stryker preciseringen om upphöjt golv för elnätsstationen i planbeskrivningen. I dialog mellan Ellevio, byggaktören och staden har funktionen säkrats. Miljö- och klimataspekter Hållbarhet och klimat Trafikkontoret framhåller att planbeskrivningen saknar underlag eller resonemang kring värmeöar. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 16 (20) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Etappen innehåller en övervägande del befintlig, kulturmiljöklassad bebyggelse och smala gaturum. Etappen kommer att ha fler gröngjorda ytor och mer trädskugga än i dag. Trädplanterade gator bidrar till att minska effekten av värmeöar och träd planteras där utrymme finns. Arenavägens enkla trädrad ersätts av en dubbelsidig trädrad. Parker, torg och fickparker har alltid minst ett träd och GYF används som kravställning på kvartersmark. Ljus ballast planeras att användas i asfalten i området för att minska effekten av värmeöar. Teknisk försörjning Elnät Ellevio förutsätter att de fastighetsrättsliga frågorna avseende elnätsstationen är utredda och klarlagda. Bolaget förordar att planbeskrivningen redovisar hur nätstationernas funktionskrav kan säkerställas och förutsätter att den tilltänkta lösningen för att etablera och byta transformatorer samt placering och översvämningsskydd för nätstationen är utredd och avstämd med bolaget. Ellevio önskar vidare att befintliga elnätstationer i Arenan 2 bekräftas med planstöd på samma sätt som gjorts för kvarter D. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bekräftar att frågorna är hanterade i planprocessen och förankrade med parterna. Frågan om befintliga elnätstationer i Arenan 2 har inte lyfts i planprocessen. Att ge planstöd för en befintlig elnätsstation som försörjer den enskilda fastigheten den är inrymd i bedömer kontoret inte vara nödvändigt. Avfallshantering Stockholm Vatten och Avfall uppmanar till att planera ordentliga utrymmen för fastighetsnära insamling enligt gällande krav och riktlinjer. Vidare förordar myndigheten att möjligheten till placering av en framtida återvinningsstation inom detaljplaneområdet utreds och vill upplysa om vikten av att planera för delningsekonomi och återbruk. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Frågan om fastighetsnära insamling har inte varit aktuell inom planeetappen, men kontoret noterar att synpunkten inkommit. En återvinningsstation har inte bedömts vara möjlig att rymma inom allmän platsmark inom planområdet. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 17 (20) Räddningstjänst Storstockholms brandförsvar avstyrker en utformning där utrymningsstrategier blandas i en och samma byggnad och anser att detta är högst olämpligt. Brandförsvaret kan inte utläsa att något resonemang förts kring trängsel vid förseningar i kollektivtrafiken och önskar en känslighetsanalys. Brandförsvaret kan vidare inte bedöma hur länge köer i trafiken utgör ett problem eller i hur stor utsträckning detta påverkar framkomligheten vid utryckning. Brandförsvaret framhåller att deras släck- och höjdfordon inte kan köra i vatten djupare än 0,2 meter och att uppställningsplatser för höjdfordon och bärbara stegar inte får översvämmas. Brandförsvaret noterar att planbeskrivningen och riskutredningen ger motstridiga uppgifter om tunnelbaneuppgången inom Arenan 2 och undrar hur stängning av arenatrappan ska genomföras i praktiken. Slutligen ifrågasätter brandförsvaret om de riskreducerande åtgärderna i säkerhetsutredningen avses regleras i planskedet eller i byggprocessen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Angående blandade utrymningsstrategier: byggnaden (kvarter E, Slakthushallarna) är ett stort och lågt byggnadskomplex, kulturhistoriskt värdefullt och blåklassat. Enbart det smala vattentornet skulle eventuellt behöva utrymmas med stegbil om lokaler iordningställs där i framtiden. Inga nuvarande lokaler kräver stegutrymning. Om utrymning regleras i planen begränsas nutida användning och framtida flexibilitet i fastigheten, vilket kontoret bedömer som olämpligt. Ingen reguljär busstrafik planeras i nuläget inom aktuellt planområde, men Arenavägen kan ses som ett möjligt stråk för framtida busstrafik och för ersättnings- och omledningstrafik. Trafikförvaltningen informerar i sitt granskningsyttrande om att entrédörrar till tunnelbanan kan stängas vid trängsel på perrong för att minimera risken för obehöriga på spår. Kontoret bedömer inte att en känslighetsanalys för trängseln är nödvändig att ta fram under planskedet. Scenarierna utgår ifrån situationer med mycket trängsel och en eventuell försening i tågtrafiken skulle inte förvärra situationen nämnbart. Inom planområdet genereras tillfälligt vattendjup på uppemot och strax över 20 cm i gatorna Stora Skorstensgatan, Styckmästargatan och Arenavägen. Djup över 20 cm påträffas endast under regnets absoluta topp under ca 10 minuter. Sett till att dessa djup uppnås under mycket kort tid och inte berör hela gatusektionen bedöms detta inte utgöra en faktisk risk för framkomligheten. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 18 (20) Felaktigheten i riskutredningen noteras men påverkar inte planens lämplighet med hänsyn till risk och säkerhet. Hur arenatrappan stängs vid evenemang är en fråga för arrangören och inget som styrs i detaljplanen. Nya gångbroar över Arenavägen i angränsande detaljplan (etapp 4c, Dnr 202413233) bidrar till att minska framkomlighetsproblemen på Arenavägen. Åtgärderna i säkerhetsutredningen har inte bedömts kräva reglering i detaljplanen, vilket framgår av planbeskrivningen. Fortsatt dialog med Storstockholms brandförsvar välkomnas. Verksamheter, samhällsservice och arbetsplatser Samhällsservice Sisab är tomträttsinnehavare till kvarter J, gymnasieskola, och önskar att kontor (K) medges i hela byggnaden. Vidare önskar man att fastigheten enbart ska medge skola (S) utan att begränsas till viss typ av utbildning eller utbildningsnivå. Om begränsning sker gäller det i så fall enbart ej förskola. I andra hand ej förskola och ej grundskola. Sisab vill även försäkra sig om att tillfällig reserv- /handikapparkering (RHP) kan tillskapas inom 25 meter från byggnadens huvudentré innan nuvarande plats avvecklas. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer det inte som möjligt att lägga till kontorsanvändning efter granskning, då frågan inte utretts i planprocessen. Byggnaden på kvarter J innehåller en gymnasieskola och detaljplanen bekräftar den användningen. Frågan om annan skolanvändning bedöms inte heller lämplig, då exempelvis en förskola eller grundskola skulle kräva en betydligt större skolgård än vad fastigheten medger. RHP kan lösas såväl från Arenavägen som från Rökerigatan. Om tillfällig RHP behövs under Arenavägens utbyggnad löses detta bäst från Rökerigatan. Garaget under skolan har direktaccess till både gård och byggnad via hiss. Genomförandefrågor Fastighetsbildnings och fastighetsrättsliga frågor Lantmäterimyndigheten i Stockholms kommun inkom informellt och efter avslutad granskning med synpunkter av administrativ karaktär samt med en synpunkt angående bestämmelsen t1 på plankartan. Atrium Ljungberg AB önskar en justering av plangränsen mot kvarter A som innebär att planområdet minskar något. Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 19 (20) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kontoret tar till sig av Lantmäterimyndighetens synpunkter och råd. Bestämmelsen t1 förtydligas i plankartan enligt myndighetens rekommendation. Frågan om flyttad plangräns har inte lyfts under planprocessen, men kontoret ändrar enligt önskemål. Ändringen bedöms inte ha någon betydelse för allmänheten då det enbart rör kvartersmark och inte innebär ändring av byggrätt. Remissinstanser utan synpunkter Följande remissinstanser har yttrat sig utan erinran: • Länsstyrelsen • Trafikverket • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap • Stockholm Exergi • Miljö- och hälsoskyddsnämnden • Stockholm Parkering • Swedavia (lämnar information om hantering i genomförandeskedet utan erinran mot planförslaget) Ej tillgodosedda synpunkter De huvudsakliga synpunkterna som inkommit under samråds- och granskningsperioden och som ej tillgodosetts är: • Tillbyggnaden mot Arenavägen på Arenan 2 är för hög. • Reglering av bullerstörningar från musikverksamheter vid Styckmästargatan. • Utrymningsstrategier ska inte blandas i en och samma byggnad. • Önskan om ytterligare markanvändningar, kontor (K), på kvartersmark. • Generella synpunkter på planhandlingarna avseende t ex barnkonsekvenser, dagvattenhantering, marksanering. • Generella synpunkter på förslagets inriktning. Sammanvägt ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget skapar goda förutsättningar att omvandla Slakthusområdet till en levande och trygg blandstad med stärkta kopplingar till omkringliggande Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180 Granskningsutlåtande Dnr 2019-06180 Sida 20 (20) stadsdelar, i enlighet med planens syfte. Platsens kulturhistoriska värden värnas, samtidigt som området ges nytt innehåll och fler arbetsplatser i söderort möjliggörs. Från de inkomna synpunkterna har intressekonflikter kunnat identifieras, framför allt mellan kulturmiljöintressen och önskad stadsomvandling – gällande tillbyggnaden av Arenan 2 mot Arenavägen – samt mellan tät och levande stadsmiljö och de förutsättningar som stora personflöden vid evenemang i Globenområdet innebär. Gällande Arenan 2 bedömer kontoret att möjligheten till en hållbar omvandling av Arenavägen och skapandet av ett harmoniskt stadsrum väger tyngre än den förhållandevis omfattande påverkan på den ursprungliga bebyggelsen mot Arenavägen, vars fasad mot Globen och Arenagången i huvudsak bevaras oförändrad. Gällande personflöden och säkerhet bedömer kontoret att de utredningar som tagits fram är tillräckliga för detaljplaneskedet och att frågan om övergripande säkerhetssamordning i området behöver hanteras i andra forum. Kontoret har gjort en sammanvägd bedömning av de synpunkter som inkommit under samråd och granskning, justeringar i planhandlingarna har gjorts i de fall det varit möjligt och där planprocessen haft rådighet i frågan, och bedömer att avvägningen i antagandehandlingarna är lämplig. Dialog har hållits med berörda parter i de fall där synpunkter inte kunnat tillgodoses eller där frågor funnits, och i huvudsak har det resulterat i en större förståelse för planens utformning och innehåll. Stadsbyggnadskontoret bedömer att de revideringar som gjorts efter samråd och granskning innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen. Karin Norlander Lovisa Kihlborg Enhetschef Stadsplanerare Godkänt dokument - Karin Norlander, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-29, Dnr 2019-06180