Stöd till elever med dolda skolsvårigheter
Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad inför en handlingsplan för att hjälpa så kallade "gråzonsbarn". Det är elever som kämpar i skolan på grund av kognitiva svårigheter men som inte uppfyller kraven för anpassad skola. Liberalerna menar att dessa elever får stöd i grundskolan men riskerar att misslyckas i gymnasiet eftersom stödet där ofta är otillräckligt.
Stockholms stad och utbildningsnämnden anser att det redan finns ett strukturerat arbete för elever med särskilda behov och att en ny handlingsplan inte behövs. De lyfter fram insatser som specialpedagogisk verksamhet och rutiner vid övergångar mellan skolor. Jan Jönsson (L) menar dock att de befintliga insatserna inte är tillräckliga för att hjälpa just denna specifika grupp av elever.
Denna sammanfattning baseras på mötets kallelse. Vi uppdaterar när protokollet publiceras.
Från originalhandlingen
Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att gråzonsbarn, det vill säga elever som inte uppfyller kriterier för anpassad skola men som har svårt att nå målen för grundskola och gymnasieskola på grund av sin kognitiva förmåga, kan få omfattande stöd och anpassningar i grundskolan, vilket gör att vissa precis klarar sig vidare till gymnasiet. Motionären framför vidare att det väl i gymnasieskolan ofta saknas motsvarande stöd, och många elever har svårt att klara de krav som ställs. Detta resulterar i att de riskerar att hamna utanför utbildningssystemet redan efter grundskolan eller i värsta fall hoppa av gymnasiet utan fullföljda studier.Motionären föreslår därför att staden inför en handlingsplan för att lyfta och stärka arbetet med gråzonsbarn.
[R3 Utl motion om att införa en handlingsplan för att lyfta och stärka arbetet med gråzonsbarn.pdf]
1 (6)
Utlåtande Rotel III (Dnr KS 2025/655)
Motion om att införa en handlingsplan för att lyfta och
stärka arbetet med gråzonsbarn
Motion av Jan Jönsson (L)
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet.
Föredragande borgarrådet Emilia Bjuggren
Sammanfattning av ärendet
Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att
gråzonsbarn, det vill säga elever som inte uppfyller kriterier för anpassad skola men
som har svårt att nå målen för grundskola och gymnasieskola på grund av sin
kognitiva förmåga, kan få omfattande stöd och anpassningar i grundskolan, vilket gör
att vissa precis klarar sig vidare till gymnasiet. Motionären framför vidare att det väl i
gymnasieskolan ofta saknas motsvarande stöd, och många elever har svårt att klara de
krav som ställs. Detta resulterar i att de riskerar att hamna utanför
utbildningssystemet redan efter grundskolan eller i värsta fall hoppa av gymnasiet
utan fullföljda studier.
Motionären föreslår därför att staden inför en handlingsplan för att lyfta och stärka
arbetet med gråzonsbarn.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret och utbildningsnämnden.
Stadsledningskontoret instämmer i att det finns barn och unga som behöver stödjas i
sin skolgång och i övergången till gymnasieskolan. Stadsledningskontoret anser att
staden har ett strukturerat arbete för elever i behov av särskilt stöd, vilket
kontinuerligt utvecklas. En särskild handlingsplan för att lyfta och stärka arbetet med
gråzonsbarn bedöms därför inte vara motiverad.
Utbildningsnämnden instämmer i att det finns barn och unga som behöver stödjas i
sin skolgång och i övergången till gymnasieskolan. Etablerade rutiner vid
skolövergångar skapar trygghet och möjliggör förebyggande insatser för att
2 (6)
säkerställa en bra lärmiljö i den mottagande skolan. Inom gymnasieskolan finns
specialpedagogiska verksamheter där undervisningen och lärmiljön anpassas efter
elevernas individuella behov, inklusive anpassning av gruppstorlek
och arbetssätt. Nämnden anser att det finns ett strukturerat arbete för elever i behov
av särskilt stöd och förvaltningen fortsätter att kontinuerligt utveckla verksamheten.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Under denna mandatperioden har den rödgröna majoriteten gjort omfattande insatser
för att stärka det särskilda stödet till stadens elever för att alla oavsett förutsättningar
ska ges möjlighet att klara skolan.
Dels har vi genomfört en kraftfull utbyggnad av särskilda undervisningsgrupper där
elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen kan få mer lärarstöd i ett mindre
sammanhang, dels har vi ökat antalet platser inom gymnasieskolans
specialpedagogiska verksamhet där elever med särskilda behov kan få stöd av
personal med specialpedagogisk kompetens i mindre grupper. Därutöver finns redan
idag tydliga rutiner för skolövergångar för att säkerställa att elever får det stöd som de
behöver när de börjar gymnasiet.
Vi behöver fortsätta utveckla stödet till elever som riskerar att inte nå målen i skolan.
Att ta fram en stor mängd nya handlingsplaner, rutiner, program eller utredningar
som Liberalerna förespråkar riskerar dock att missa målet. Stockholms elever behöver
tidiga och kraftfulla stödinsatser, inte fler pappersprodukter som leder till en ökad
skolbyråkrati och mer administration för lärare. Istället ska vi fortsätta utveckla det
särskilda stödet till våra elever så att alla elever, oavsett förutsättningar, ska kunna
klara skolan.
Bilaga
Motion om att införa en handlingsplan för att lyfta och stärka arbetet med
gråzonsbarn, dnr KS 2025/655-1
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande.
Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Att bifalla motionen.
2. Att därutöver anföra.
Föredragande borgarråd anför att det redan idag existerar tydliga rutiner för
skolövergångar för att säkerställa att elever får det stöd som de behöver när de börjar
gymnasiet. Problemet är dock att dessa enligt många skolor Liberalerna besökt, inte
3 (6)
har varit tillräckliga när det gäller att komma tillrätta med behoven hos målgruppen.
Det går inte heller bra för gråzonsbarnen när de når gymnasiet.
Det handlar om elever som ligger på gränsen till att kvalificera sig för anpassad
grundskola men likväl inte formellt passar där. Skolsystemet möter idag inte upp
deras särskilda behov så att de får möjligheter att känna framgång i skolan och får
färdigheter som är användbara på arbetsmarknaden Vi vidhåller därför vikten av att
införa ett handlingsprogram för att lyfta och stärka arbetet med gråzonsbarn.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag.
Stockholm den 15 april 2026
Karin Wanngård
Kommunstyrelsens ordförande
Reservation av Jan Jönsson (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i
borgarrådsberedningen.
4 (6)
Ärendet
Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att
gråzonsbarn, det vill säga elever som inte uppfyller kriterier för anpassad skola men
som har svårt att nå målen för grundskola och gymnasieskola på grund av sin
kognitiva förmåga, kan få omfattande stöd och anpassningar i grundskolan, vilket gör
att vissa precis klarar sig vidare till gymnasiet. Motionären framför vidare att det väl i
gymnasieskolan ofta saknas motsvarande stöd, och många elever har svårt att klara de
krav som ställs. Detta resulterar i att de riskerar att hamna utanför
utbildningssystemet redan efter grundskolan eller i värsta fall hoppa av gymnasiet
utan fullföljda studier.
Motionären föreslår därför att staden inför en handlingsplan för att lyfta och stärka
arbetet med gråzonsbarn.
Remissammanställning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret och utbildningsnämnden.
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 29 oktober 2025 har i huvudsak
följande lydelse.
Stadsledningskontoret instämmer i att det finns barn och unga som behöver stöd i
skolan och vid övergången till gymnasieskola. Bra rutiner vid övergångar bidrar till
elevernas trygghet och möjliggör ett förebyggande arbete för att skapa en bra
lärmiljö. Detta inkluderar att utbyta erfarenheter och information inför övergångar,
vilket staden arbetar strukturerat med. Den avlämnande skolan har rutiner för att föra
vidare relevant information till den mottagande skolan.
Till skillnad från grundskolan får gymnasieskolan inte erbjuda särskilda
undervisningsgrupper eller enskild undervisning. Inom gymnasieskolan finns andra
alternativ som specialpedagogisk verksamhet. Det innebär att undervisningen och
lärmiljön planeras och anpassas efter särskilda behov. Även gruppstorleken och
arbetssätten anpassas. Personalen har specialpedagogisk erfarenhet och kompetens
och vid vissa enheter även inom autismspektrumtillstånd (AST). Staden har även
specialklasser för elever som behöver övergå till introduktionsprogram, även om de
är behöriga. Dessa elever har särskilda skäl och ett dokumenterat behov och kan
övergå till introduktionsprogrammet individuellt, alternativ med särskilt stöd, kallat
flexibelt lärande.
Sammantaget anser stadsledningskontoret att staden har ett strukturerat arbete för
elever i behov av särskilt stöd, vilket kontinuerligt utvecklas. En särskild
handlingsplan för att lyfta och stärka arbetet med gråzonsbarn bedöms därför inte
vara motiverad.
5 (6)
Utbildningsnämnden
Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 28 augusti 2025 följande.
Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och
överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Reservation av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m.
Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 6 augusti 2025 har i
huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen instämmer i att det finns barn och unga som behöver stöd i skolan och
vid övergången till gymnasieskola. Alla elever har rätt till vägledning och stimulans
för att utvecklas så mycket som möjligt. Vissa elever har också rätt till extra
anpassningar och särskilt stöd.
Bra rutiner vid övergångar bidrar till elevernas trygghet och möjliggör ett
förebyggande arbete för att skapa en bra lärmiljö. Detta inkluderar att utbyta
erfarenheter och information inför övergångar, vilket förvaltningen arbetar
strukturerat med. Den avlämnande skolan har rutiner för att föra vidare relevant
information till den mottagande skolan.
Till skillnad från grundskolan får gymnasieskolan inte erbjuda särskilda
undervisningsgrupper eller enskild undervisning. Inom gymnasieskolan finns andra
alternativ som specialpedagogisk verksamhet. Det innebär att undervisningen och
lärmiljön planeras och anpassas efter särskilda behov. Även gruppstorleken och
arbetssätten anpassas. Personalen har specialpedagogisk erfarenhet och kompetens
och vid vissa enheter även inom autismspektrumtillstånd (AST).
Staden har också specialklasser för elever som behöver övergå till
introduktionsprogram, även om de är behöriga. Dessa elever har särskilda skäl och ett
dokumenterat behov och kan övergå till introduktionsprogrammet individuellt
alternativ med särskilt stöd, kallat flexibelt lärande.
Förvaltningen anser att det finns ett strukturerat arbete för elever i behov av särskilt
stöd och förvaltningen fortsätter att kontinuerligt utveckla verksamheten.
6 (6)
Reservationer m.m.
Utbildningsnämnden
Reservation av Jan Jönsson (L)
1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut.
2. Att tillstyrka motionen.
3. Att därutöver anföra följande:
I sitt tjänsteutlåtande hänvisar förvaltningen till en rad insatser som idag genomförs i
skolorna. Problemet är dock att dessa enligt många skolor Liberalerna besökt, inte har
varit tillräckliga när det gäller att komma tillrätta med behoven hos målgruppen. Det
går inte heller bra för gråzonsbarnen när de når gymnasiet. Det handlar om elever
som ligger på gränsen till att kvalificera sig för anpassad grundskola men likväl inte
formellt passar där. Skolsystemet möter idag inte upp deras särskilda behov så att de
får möjligheter att känna framgång i skolan och får färdigheter som är användbara på
arbetsmarknaden Vi vidhåller därför vikten av att införa ett handlingsprogram för att
lyfta och stärka arbetet med gråzonsbarn.
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.